kiruna

Tidningen LKAB Framtid fyller ett år
Visst är det lite ovanligt att ge ut en tidning till alla hushåll
i Gällivare och Kiruna kommuner, inte bara till LKABs egna
medarbetare. Men LKABs verksamhet angår fler
än bara oss själva, och att döma av alla mejl
och glada tillrop under det här året så fyller
tidningen en viktig funktion.
Tanken har hela tiden varit att berätta mer för
fler. För LKABs verksamhet påverkar samLOTTA FOGDE, Kommunikationsdirektör, LKAB
hällena i Malmfälten påtagligt, vare sig man bor i ett hus
som man så småningom kommer att behöva lämna, eller
har fått ett nytt jobb hos ett företag som nyanställer på
grund av LKABs framtidsinvesteringar.
Vi hoppas att ni läsare ska fortsätta att följa oss. Att hela
70 procent av alla som får tidningen i brevlådan uppger att
de läser den tar jag som ett tecken på att vi är på rätt väg.
Men det finns säkert saker vi skulle kunna göra bättre eller annorlunda. Ta chansen att påverka tidningens innehåll.
Skicka mig dina synpunkter på lotta.fogde@lkab.com.
N ov e m
ber 2009 - 2010
”Aldrig fel
att våga”
Gästkrönikör
Svante Lindqvist
SID 7
Nr 10
No v emb er
2010
w w w.lkabframtid.com
Ny prognos
för Kiruna
Den planerade tömningen av Ullspiran
stämmer väl mot
prognosen.
Sid 2-3
Karin Enberg, chef på Norrbottensteatern.
LKAB satsar
på kultur
Från 2011 ska alla
elever i Malmfälten
få se teater.
Sid 6-7
Jan Lundgren, chef för logistikutveckling på LKAB, vill se ökad kapacitet på Malmbanan. Foto: Fredric Alm
Malmbanan en flaskhals
Trafikverket har startat en utredning för att klargöra framtida behov av investeringar på Malmbanan.
För LKAB är Malmbanan en framtida affärskritisk
flaskhals och behovet av utbyggd kapacitet central.
Men uppgifterna om att LKAB skulle säga nej till
Northland Resources planer på att trafikera Malmbanan tillbakavisas:
– Vi vare sig kan eller vill stoppa andra från att
trafikera Malmbanan, säger LKABs vd Lars-Eric Aaro
som utlovar förskotterade pengar för en utbyggnad.
Sid 4
Marcus Hellner tackar LKAB och Gällivare för stödet
Sid 10-11
Kund sedan
100 år
Höganäs köper den
renaste malmen.
Sid 5
Chatta med
Per-Erik Lindvall
om LKABs
framtidsplaner
29 november
kl 15.00-16.00 kan du
chatta med Per-Erik
på www.lkabframtid.com
2 | L KA B f ram t i d Nove m be r 2 0 1 0
Så påverkas Kiruna
– ny prognos i fas
med planeringen
Vattenkanonen sprider en fin
dimmridå som effektivt binder
Foto: Fredric Alm
dammet. Vattenkanon
ska minska
dammspridning
KIRUNA
LKABs satsningar för att minimera damning från verksamheten fortsätter. Det senaste
tillskottet är en vattenkanon
som ska testas på industriområdet i Kiruna.
Med ett vinande som från en
liten jetmotor startar den nya
vattenspridaren och en tät
dimma sprutar långt ut över
upplaget. Maskinen ser precis
ut som en snökanon som används i skidbackar, men den
här modellen ska inte frysa
vattnet.
– Det är viktigt att ställa den
på rätt plats så att vattendimman verkligen gör nytta. Vi
har testkört den litegrann nu
i höst, men till våren startar
den riktiga utvärderingen,
säger Magnus Johansson, produktionschef för underhåll på
KGS som sköter LKABs krossverksamhet.
LKAB startade 2009 ett projekt med syftet att lokalisera
och minimera dammkällorna
i verksamheten. Åtgärder som
utförts är exempelvis ökad bevattning av vägar och upplag
samt förbättrad avskrapning
av material på krossanläggningar. Framtida åtgärder kan
bland annat bli plantering av
vegetation som binder damm
och dämpar vindar.
Två nya brunnar är borrade
på KGS område, och vattenkanonen förses från den ena.
Magnus Johansson visar hur
kanonen kan ställas in för att
sprida dimma över ett stort
område och därmed binda
dammet vid marken.
– Placerad på rätt ställe
kommer den att vara riktigt
effektiv.
Om försöket faller väl ut
kan fler exemplar köpas in
till området för krossning och
upplag.
ANDERS LINDBERG
KIRUNA
Prognoserna för deformationer i Kiruna visar hur marken
påverkas av gruvan.
Beräkningarna stämmer väl
överens med den planering
som LKAB och kommunen gör
för Gruvstadsparkens första
etapp.
När järnmalmen bryts under
jord påverkas marken ovanför och framför brytningsområdet. Det är orsaken till
stadsomvandlingen i Kiruna,
och för att kunna planera för
framtiden gör LKAB löpande
prognoser för hur markrörelserna kan komma att breda ut
sig vid fortsatt brytning.
Fakta analyseras
Den senaste prognosen visar
den beräknade påverkan för
åren 2013, 2018 och 2023.
Till grund för beräkningarna
ligger den kända malmbilden, alltså hur malmen ser ut
mot djupet, och den aktuella
brytningsplan som avgör hur
mycket malm som ska brytas
de kommande åren.
Dessutom analyseras mätningarna av hur deformationerna spridit sig hittills, undersökningar av berggrunden
och erfarenheter både från
LKABs verksamhet och från
den övriga gruvbranschen.
– En prognos är en prognos,
alltså en bedömning av hur
framtiden kan te sig. De här
prognoserna kan till exempel
påverkas av marknaden, som
ju
avgör
hur mycket malm vi
kommer
att bryta.
Ju längre
fram man
tittar i tiden, desto Anders Furbeck.
större blir osäkerheten, säger
Anders Furbeck, direktör med
ansvar för samhällsomvandlingarna.
Grund för planering
För 2013-prognosen är den
bedömda osäkerheten 50-75
meter, vilket innebär att gränsen för markpåverkan kan
hamna så långt framför eller
bakom de beräknade linjerna.
För 2018 och 2023 är den bedömda osäkerheten 75-100
meter. Allt enligt de bedömningar som LKABs bergmekaniker gör utifrån dagens
kunskap.
– Prognoserna är en stor
hjälp när LKAB och kommunen tillsammans planerar för
framtiden, till exempel för den
första etapp av Gruvstadsparken som vi diskuterat och förhandlat om. Det är positivt att
se att exempelvis prognosen
för år 2013 stämmer överens
med vår plan för tömningen
av bostadsområdet Ullspiran.
Vårt mål är att med hjälp av
prognoserna öka framförhållningen ännu mer, säger Göran
Olovsson, ansvarig för samhällsomvandlingen i Kiruna.
ANDERS LINDBERG
Sjukhus
Kyrka
MATOJÄRVI
Folkets hus
Stadshuset
PETSAMO
Hjalmar
Lundbohmsgården
Järnvägsstation
LUOSSAVAARA
LKAB
Luossajärvi
Göran Olovsson, LKABs ansvarige för den nya huvudnivåns påverkan på
Foto: Fredric Alm
Kiruna, ser möjligheterna för staden att utvecklas. Pia Lindholm
projektledare för ny damm
på Luossajärvi
Vad ska ni göra
med sjön
egentligen?
På rätt ställe kan kanonen göra
stor nytta, tror Magnus Johansson
på KGS.
ÖSTERMALM
ALLVARLIGT
TALAT!
– Vi ska bygga en ny damm
över sjön och torrlägga en del
av den södra änden.
Varför då?
– Det finns naturliga sprickor i sjöbottnen, och när brytningen av Sjömalmen närmar sig sjöns ände skulle det
kunna börja rinna ner vatten
i gruvan. Om vi inte torrlägger den delen skulle gruvbrytningen av malmens norra del
inte kunna fortsätta.
Försvinner hela sjön?
– Nej, det är ungefär en tredjedel av Luossajärvis sydöstra
ände som måste torrläggas.
Dammkroppen hamnar ungefär i höjd med avfarten från
E10 till Trafikverkets lokaler
vid malmbangården. Ovanför
dammen blir sjön kvar.
Vad ska man göra med det
torrlagda området?
– Det ska efterbehandlas
ungefär på samma sätt som
den del som torrlades under
1990-talet. Vi ska ta fram en
detaljerad efterbehandlingsplan i samråd med länsstyrelsen och kommunen.
När ska allt vara klart?
– I början av december håller Miljödomstolen huvudförhandling om vår ansökan
LKA B fra m t i d | 3 Novem ber 2 0 10 a fram till 2023
LOMBOLO
En första analys av provborrningarna beräknas komma under nästa år. Foto: Anders Lindberg
Ala
Lombolo
Brandstation
Lappmalmen möjlig
skatt i LKABs jakt
på nya gruvprojekt
MALMFÄLTEN
Vad bör ett gruvbolag göra när
alla siffror pekar uppåt?
– Söka nya fyndigheter!
Vi utökar vår prospektering
kraftigt och målet är klart: vi
vill öppna fler gruvor. Lappmalmen är ett av flera intressanta
objekt, säger Per-Erik Lindvall,
direktör för teknik- och affärsutveckling.
Miljövillkor 2023
Miljövillkor 2018
Miljövillkor 2013
KIRUNA
500 m
K I I R U N AVA A R A
LUOSSAVAARA
Svenska Grafikbyrån
Luossajärvi
att få bygga dammen. Om vi
får de tillstånd vi behöver beräknar vi att vara klara vid
årssskiftet 2012-2013.
Kommer man att kunna
fiska i sjön efteråt?
– I den del av sjön som blir
kvar kommer förutsättningarna för fisket inte att ändras.
Vattenkvaliteten kommer att
fortsätta vara god och LKAB
ska genom fiskevårdande åtgärder kompensera den förlorade sjöyta som dammen
orsakar.
ANDERS LINDBERG
LUOSSAVAARA
Nytt läge
Område där
dammen ska byggas
NORRMALM
KIRUNA
Folkets hus
Sjömalmen
767 meter,
dagens brytningsnivå
LKAB
– Lappmalmen börjar cirka
400 meter under markytan,
dyker mot norr och lutar mot
öster, ungefär som Kiirunavaaramalmen gör. I den södra
änden är Lappmalmen cirka
200 meter bred, men ännu är
det osäkert hur mycket malm
den innehåller, säger Kirsten
Holme, geolog på LKAB.
Om malmkroppen visar sig
vara brytvärd kan verksamheten starta om 8-10 år, och
eventuellt kan malmen då nås
via en ort som dras under jord
från den befintliga gruvan i
Kiirunavaara.
I slutet av 1960-talet gjordes
magnetiska mätningar i bland
annat Kirunaområdet, och
norr om Sandstensberget såg
geologerna något intressant.
– Resultatet visade en avvikelse som bara kan ha två
förklaringar. Antingen ligger det nära ytan en bergart
med låg – men jämt fördelad
– magnetithalt eller så ligger
det en stor magnetisk kropp
SVENSKA GRAFIKBYRÅN
på ett större djup, säger Kirsten Holme.
Järnvägsstation
Stadshuset
Nivå 1022
500 m
SVENSKA GRAFIKBYRÅN
Eftersom det är känt att sandstenen som ligger närmast
ytan inte innehåller magnetit,
drog man slutsatsen att det låg
något intressant under den.
Provborrningar på 1970-talet
visade att det fanns magnetit och hematit, men dåtidens
priser och processkunskap i
kombination med det stora
djupet gjorde att mineralen
inte bedömdes som brytvärd.
– Nu har vi ett helt annat
läge på marknaden och vi har
flera hematitfyndigheter som
gör att även den malmsorten
Geolog Kirsten Holme visar magnetit som tagits upp vid provborrningen av Lappmalmen.
är intressant att ta hand om.
Därför är Lappmalmen värd
att titta närmare på, säger PerErik Lindvall.
På en pressträff 17 november berättade han om LKABs
kraftigt utökade prospekteringsprogram, som ska leda
till nya gruvprojekt.
– Vi går från nästan noll
till mellan 60 och 80 miljoner
kronor per år för att hitta nya
fyndigheter. Vi har logistiken
på plats, vi har kunder som
önskar mer produkter och vi
har den finansiella styrkan.
Dessutom verkar vi i ett område med oerhört goda geologiska förutsättningar. Vårt
närmsta mål är LKAB 37, det
vill säga att leverera 35-40
miljoner ton färdiga produkter per år. Men en framtida
vision är 50 miljoner ton per
år, som ett resultat av våra utökade prospekteringsinsatser.
ANDERS LINDBERG
Chatta med
Per-Erik Lindvall
om LKABs
framtidsplaner
29 november
kl 15.00-16.00 kan du
chatta med Per-Erik
på www.lkabframtid.com
4 | L KA B f ram t i d Stor utredning av
Malmbanan
startad
MALMBANAN
Trafikverket har startat en utredning av transportbehoven
på Malmbanan.
– Från början var grunden
LKABs ökade behov, men
Northlands planer innebär
förstås nya analysförutsättningar, säger Nils Alm, långsiktig planerare på Trafikverket.
Arbetet startade under hösten
och Trafikverket samverkar
med norska Jernbaneverket
och de aktörer som trafikerar
järnvägslinjen.
– Vi ska presentera en översiktlig analys över behovet.
Dels ska vi se vilka resurser
som behövs för att öka kapaciteten, dels ska vi se i vilken
ordning åtgärderna bör göras,
säger Nils Alm.
Större behov
LKABs ökade produktion och
Northlands planer pekar mot
ett mycket tyngre flöde mot
Narvik än man tidigare räknat med.
– Det vi ser redan idag är
att det kommer att behövas
större investeringar än de redan planerade. Vi kommer att
före en dialog med LKAB och
Northland om förskottering
av medel, det är ju något som
LKAB redan tillämpat för utbyggnaden av mötesplatser,
säger Nils Alm.
Dyrt med dubbelspår
Hur utrymmet på Malmbanan sedan ska fördelas mellan olika aktörer avgörs först
när alla lämnat in sina ansökningar om tågtidtabeller till
Trafikverket. Men utredningsarbetet kan förstås inte vänta
tills dess, och därför förs diskussioner med de inblandade.
– För att vi ska kunna föreslå åtgärder måste vi se att det
finns substans bakom efterfrågan.
Och när får vi se ett dubbelspår?
– Ja, du, det beror ju på hur
behovet utvecklas. I första
hand skulle det kanske bli på
sträckan Luleå-Boden, i andra
hand från Kiruna och västerut. Men det är fruktansvärt
dyrt att bygga dubbelspår, och
när pengarna drar iväg så blir
det en politisk fråga.
ANDERS LINDBERG
Nove m be r 2 0 1 0
Malmbanan byggs ut
med förskotterade
pengar från LKAB
MALMBANAN
LKABs ökade produktion ställer
stora krav på fortsatta investeringar längs Malmbanan.
– Vi är beredda att fortsätta förskottera pengar till
Trafikverket för att kapacitetsökningen inte ska tappa fart,
säger LKABs vd Lars-Eric Aaro
En
intervju
med Lars-Eric
Aaro i den
finska
tidningen Pohjolan Sanomat i
slutet av oktober fick NSD
och
norska Lars-Eric Aaro,
Fremover att vd på LKAB.
skriva rubriker som gick ut
på att LKAB skulle säga nej till
Northland Resources planer
på att köra malmtåg till hamnen i Narvik.
– Det var direkt felaktigt.
Vi vare sig kan eller vill stoppa andra från att trafikera
Malmbanan. Däremot ser vi
ett stort behov av ökad kapacitet på järnvägen. Bara våra
egna
produktionshöjningar
kräver tunga investeringar
i utbyggda mötesplatser de
kommande åren, och vi är beredda att göra det vi gjort de
senaste åren; förskottera de
medel som behövs för att hålla
investeringstakten uppe, säger
Lars-Eric Aaro.
Trångt på spåren
Genom att LKAB lägger ut
de pengar som behövs för att
kunna uppgradera banan kan
Trafikverket börja byggarbetena utan att vänta på att statliga
medel beviljas.
När medlen sedan kommer sker en återbetalning till
LKAB.
– Just nu har vi en balans i
transporterna, men vi riskerar
att tappa framförhållningen i
expansionen av Malmbanan
om utbyggnaden av mötesplatser inte fortsätter löpande. Det
kan uppstå en situation då det
blir svårt att ta mötesplatser
ur trafik för att bygga ut dem
utan att minska leveranserna
under tiden, säger Jan Lundgren, chef för logistikutveckling på LKAB.
Dubbelspår möjligt?
Och de problemen kan alltså
uppstå utan att nya aktörer
börjar trafikera Malmbanan.
– Om fler tåg ska få plats
behövs det en ännu kraftigare expansion av kapaciteten,
så enkelt är det. Vi ser ingen
nackdel i sig med att andra
Jan Lundgren vid ett av de nya 68-vagnarstågen som kräver längre mötesplatser.
gruvbolag använder Malmbanan, det kan till och med vara
en fördel i planprocessen och
skapa en debatt om ytterligare
behov, säger Jan Lundgren.
Och i framtiden kanske det
inte räcker med bara förlängda mötesplatser där de nya
långa malmtågen kan mötas.
– Kanske måste man börja
studera möjligheten att bygga
dubbelspår på delsträckor
där det kan vara ekonomiskt
försvarbart. Järnvägen är och
har alltid varit vår pulsåder,
kan vi inte leverera våra produkter spelar det ingen roll
hur mycket vi investerar i
produktionsökningar i gruvor och verk. LKAB försöker
Foto: Fredric Alm
alltid vara ute i god tid, och
när man ser över sin distributionskedja ska man börja
så att säga i bakändan. För
oss innebär det att först höja
kapaciteten i hamnarna, som
ligger sist i vår transportkedja, sedan på järnvägen, säger
Lars-Eric Aaro.
ANDERS LINDBERG
LKA B fra m t i d | 5
Novem ber 2 0 10 Grönt kraftverk. Foto: Kajsa Lindmark
Satsning
på vinden
har gått
med plus
Blivande stötdämpare eller järntabletter? Jan Jirestig, produktionschef vid sovring och anrikning i Malmberget, häller LKABs renaste produkt mellan
Foto: Mauritz Magnusson
fingrarna. ”Så nära teoretiskt ren magnetit vi kan komma”, säger han. 100 år med Höganäs och
LKABs renaste järnmalm
HÖGANÄS
I år är det 100 år sedan den
första leveransen högkoncentrerad magnetit lämnade LKAB
i Malmberget för en helt ny
processmetod i Höganäs.
–Vi är mycket nöjda med
den höga kvaliteten och LKABs
säkra leveranser säger Ulf
Holmqvist, vice vd Höganäs.
Produkten innehåller ett koncentrat med en järnhalt på
71,55 procent. Det är bara åtta
tiondelar från den teoretiska
gränsen för ren järnmalm av
magnetit, Fe3O4.
– Efter 100 år kan vi bara
säga att vi är mycket nöjda
med den höga kvaliteten och
LKABs säkra leveranser. Den
första leveransen 1910 var en
provorder. Mängden malmkoncentrat räckte till den ordinarie processtarten 1912.
Sedan dess har vi varit kund
hos LKAB på ren magnetit, säger Ulf Holmqvist, vice vd och
ansvarig för Höganäs råvaruförsörjning.
Exakt analys
– Vi kan bara ta koncentrat
av magnetit eftersom vi måste
ha den allra högsta järnhalten.
Kraven på renhet från föroreningar i de resterande åtta
tiondels procenten är också
hög. Dessutom måste vi ha exakt kornstorlek och produkten
måste ha jämn, hög kvalitet,
det vill säga i samma analys
varje gång. LKAB och Höganäs har utvecklat produkten
tillsammans, säger Håkan
Persson, produktionschef vid
Höganäs Sweden AB.
boken är omfattande. Livsmedelsindustri och medicin
behöver rent järnpulver för
exempelvis järnberikad kost
eller medicinska produkter.
Anrikat
MACBB tillverkas vid anrikningsverket i Malmberget.
– Det är en mycket speciell
produkt eftersom kraven på
renhet är så höga. Hög kornstorlek på magnetitkristallerna i malmen ger större förutsättningar att producera ett
absolut rent malmkoncentrat,
säger Jan Jirestig, chef för sovrings- och anrikningsverket
hos LKAB i Malmberget.
Kraven på en viss fukthalt
gör att MACBB bara kan levereras under sommarhalvåret,
en ren säsongsprodukt.
Järnsvamp
Höganäs producerar järnsvamp med bland annat LKABs
magnetitkoncentrat och koksgrus från SSAB som reduktionsmedel. Gasen från det
koksade kolet förenar sig med
syreatomerna i magnetiten.
Resultatet blir ett poröst material, järnsvamp, som innehåller
98 procent järn.
Järnsvampen mals därefter
till pulverform och renas ett
steg till och får då en järnhalt
på över 99,5 procent. Sedan
levererar Höganäs i sin tur
järnpulvret till en mängd olika
kunder.
Där finns pulvermetallurgi
och verkstadsindustri, livsmedelsindustri och medicin.
Applikationerna är många,
från till exempel pressade detaljer i stötdämpare i bilar och
Renhetskrav
Ulf Holmqvist och Håkan Persson,
Foto: Johan Peyron
Höganäs. växellådor i Formel 1-racers
till järntabletter inom medicin
för människor som lider av
blodbrist (anemi).
Stötdämpning
– Jag skulle tro att minst hälften av bilarna i Europa kör
omkring med stötdämpare
tillverkade av LKABs och Höganäs material. Pressade detaljer från pulvermetallurgi
är ett mycket krävande och
intressant område. Ståldetaljer
av pulvermetallurgi kan tillverkas mycket exakta i komplicerade former med högt
tryck. De behöver ingen verkstadsmekanisk
bearbetning
efteråt, säger Ulf Holmqvist.
Höganäs gör en blandning
av rent järnpulver med olika
ingredienser för varje ändamål och varje kund. Recept-
– Vi räknar med en fortsatt
tillväxt inom vårt område och
LKAB är fortsatt huvudleverantör så länge man klarar
våra renhetskrav, säger Ulf
Holmqvist.
Vid LKABs marknadsavdelning övergår produkten från
Minelco till LKABs sortiment
från årsskiftet.
– All fines från LKAB tillverkas i Malmberget. Även om det
är en liten mängd av LKABs
totala leveranser är produkten viktig därför att den har
de högsta renhetskraven, säger Lars Vikström vid LKABs
marknadsavdelning.
Mauritz Magnusson
FAKTA:
SKUTSKÄR
LKABs första satsning på
vindkraft har blivit en succé.
De fem vindsnurrorna i Skutskär utanför Gävle har producerat bäst i Sverige under det
första året.
– Det är en lyckad investering
som ger bra avkastning. Och
produktionen per verk är till
och med bättre än i offshoreparker, alltså vindkraft ute till
havs, säger Anders Lundkvist
verksamhetschef för energi
vid LKAB.
Vindkraftsparken i Skutskär ägs tillsammans med nio
andra svenska basindustriföretag. Anders Lundkvist ser
bara fördelar med gemensamt
ägande.
Varför investerar LKAB
i vindkraft?
– Det är ett sätt att skydda
sig mot variationerna i elpriserna och säkra ett vettigt
elpris. Och det stämmer bra
med LKABs miljöprofil.
Vindkraftsparken togs i
bruk för ett år sedan och har
sedan dess genererat 28,5
gigawatt-timmar vilket motsvarar att värma drygt 1 100
villor med el. LKAB förbrukar
idag två procent av all el som
produceras i Sverige. Bolagets
totala elförbrukning är 2,2
terawatt-timmar per år. Jämfört med det är produktionen i
Skutskärs vindkraftpark liten.
– Men mer egen vindkraft
bidrar till ett billigare elpris
för LKAB, säger Anders Lundkvist.
Maritha Mossberg
Fakta om Höganäs:
Grundat: 1797, kolgruva.
Utveckling: 1900 laboratorium byggdes,
1910 första anläggningen för järnsvamp
1946 Anläggning för pulvermetallurgi, 1968 Anläggning för atomiserat
järnpulver, 1970-2000- internationell
expansion med dotterbolag och nya
affärsområden.
Antal anställda: Ca 1 600, varav
hälften i Höganäs och Halmstad.
Fakta om MACBB:
Magnetit: 71,55 procent.
Teoretisk gräns: 72,4 procent.
Vindkraftsparken i Skutskär.
6 | L KA B f ram t i d Nove m be r 2 0 1 0
Vad vill du
allra helst
se på teaterscenen?
Simon Järvelä,
10 år, årskurs 4
– Det ska vara något roligt så
att man får skratta. Jag gillar buskis. En rolig show är
”Bröllop och jäkelskap” med
Stefan och Krister. Dag-Otto
är extra rolig!
Zandra Råmark,
12 år, årskurs 6
– Musik, teater och dans. En
musikal. Det hade varit kul
att få se musikalen Snövit
som ska visas här i Kiruna
under våren.
Gustav Pettersson,
10 år, årskurs 4
– Jag gillar komedier.
Hemma tittar jag mycket på
Simpsons och How I met
your mother på tv. Det är
roligt.
Philip Stenmark,
10 år, årskurs 4
– Action. Jag gillar Iron Man.
Det är tuffa dräkter och så
skjuter gubbarna med laser.
Sen tycker jag om musik; rap
och rock.
Emelie Lind,
12 år, årskurs 6
– Jag tycker om att dansa.
Det hade varit kul att se
någon dansshow. Teater ska
vara roligt och spännande.
Text och bild: Johanna Fogman
Under pressträffen fanns representanter från kommunens skolkontor och de lokala teaterföreningarna i Kiruna
och Gällivare på plats. Överst i bild från vänster; Jerker Johansson, verksamhetsledare Gällivare, Karin Paulin
Ek, Kjell Henriksson, Gällivare teaterförening. Nedre raden från vänster; Lasse Andersson, Kiruna teaterförenFoto: Fredric Alm
ing, Margareth Lidström, förskolekonsulent Kiruna, Karin Enberg och Lotta Fogde. Dramatisk
satsning på
barnkultur
MALMFÄLTEN
LKAB spelar huvudrollen i en
ny satsning på barn- och ungdomsteater i Malmfälten. Från
och med 2011 ska alla elever,
från förskola till gymnasium,
få se Norrbottensteaterns
skolföreställningar.
– Vi är otroligt glada och stolta
över att kunna presentera det
här samarbetet. LKAB gör en
pionjärinsats för utvecklingen
av barn- och ungdomsteater i
Malmfälten, säger Karin Enberg, chef på Norrbottensteatern. Det här kommer att bli
känt som LKAB-modellen.
Idag är det endast tre procent av eleverna i Kiruna och
åtta procent i Gällivare som
har möjligheten att se en skolteaterföreställning.
– Det har ingenting att göra
med att skolorna inte vill ge
barnen detta, tvärtom. Det
finns ett stort intresse från
skolornas sida, men det har
saknats medel, säger Karin
Enberg.
Satsningen är ett treårigt
projekt, och skolbarnen i Kiruna, Svappavaara och Gällivare/Malmberget ska i princip
få se en föreställning varje år
från Norrbottensteaterns barnoch ungdomsproduktioner.
MALMFÄLTEN FÅR MEST
LKAB stödjer sedan lång tid
tillbaka ett rikt fritidsutbud
i Malmfälten genom föreningsbidrag till barn- och ungdomsverksamhet.
– Faktum är att vi satsar
betydligt mer varje år på fritidsaktiviteter i Malmfälten
än vi gör på Norrbottens just
nu synligaste varumärke Luleå hockey, säger Lotta Fogde,
kommunikationsdirektör på
LKAB.
LKAB vill bidra till ett rikare
fritidsutbud på verksamhetsorterna än vad folk förväntar
sig i små samhällen. Det är
viktigt för attraktiva kommuner och därmed för LKAB som
arbetsgivare.
– Idrottsföreningarna dominerar bland klubbarna som
söker stöd från LKAB. Nu
breddar vi vårt engagemang
genom att ta ett rejält kliv in
i kultursektorn, samtidigt som
vi stärker banden med skolan,
säger Lotta Fogde.
Teaterträning på fritiden
Först ut är musikalen Snövit, en produktion av Thomas
”Orup” Eriksson och Håkan
Bjerking.
Musikalen,
som
består av både musik, dans,
teater och film, har premiär i
januari och kommer att spelas
under våren 2011. Norrbottensteatern står för produktionen och LKAB för turnékostnader, lokaler och transporter
för eleverna till och från föreställningarna.
Samarbetet innehåller även
teaterträning och dramalek för
barn och ungdomar på fritiden.
Norrbottensteatern åtar sig att
starta verksamhet i Kiruna och
Gällivare efter skoltid.
– Det är första gången någonsin man gör ett sådant
här samarbete i Sverige. Det
bidrar till hela regionens utveckling, säger Karin Enberg.
KULTUR I LÄROPLANEN
Andra viktiga partners är
kommunernas skolkontor och
de lokala teaterföreningarna
i Kiruna och Gällivare. Margareth Lidström arbetar som
förskolekonsulent och kulturarrangör, för för- och grundskola i Kiruna kommun. Hon
gläds över den nya satsningen
och berättar att skolans läroplan har som värdegrund att
alla barn och elever har rätt
till och ska ta del av kultur.
Teater och hockey
– Vi är jätteglada över det här
beslutet. Det är en fantastisk
satsning för skolbarnen och
kul att de får ta del av kulturen. Transporter och gratis föreställningskostnader är dessutom en riktig höjdare, säger
Margareth Lidström.
Även LKAB-anställda kommer att få ta del av teaterutbudet. Extraföreställningar i
Malmfälten kommer att anordnas för anställda och deras
barn. Under LKAB-dagen den
4 december blir det tjuvstart
då delar av personalen med
barn från fyra år kommer att
erbjudas att se Pettson och
Findus i Luleå, lika självklart
som att gå på hockey.
JOHANNA FOGMAN
Spegel, spegel på väggen där… Karin Paulin
kommer att få se.
Novem ber 2 0 10 n Ek som den elaka styvmodern i musikalen Snövit. En av de första föreställningarna som skolbarnen i Malmfälten
LKA B fra m t i d | 7 GÄSTKRÖNIKAN
Svante Lindqvist
Författare, artist, uppvuxen på Tingvallsgatan i Malmberget.
Jag sitter i Härnösand i ett hotellrum. Det är kväll och snöande snorkallt ute. Mina skor ligger på det glödvarma elementet och torkar. Bredvid mig på skrivbordet ligger det färdiga manuset till tredje delen av Mannen från Malmberget. En
helaftonsföreställning för fyra skådespelare. Jag har haft den i
tankarna i fyra år. Vad är den manusbunten värd egentligen?
En del kosing kan det bli om någon teater tycker att den passar i deras kulturpolitiska uppdrag, eller om jag orkar sätta
upp den själv och det kommer folk. Men om det inte blir så?
Var det bortkastad tid i så fall?
Orsaken till att jag är i Härnösand är att vi i JP Nyströms
snart ska spela med i dansföreställningen ”På Norrbotten”
Det är tjugofem år sedan vi hade premiär i
Malmbergets sporthall
med Cullbergbaletten.
Cullberg hade den på
repertoaren i tio år och
nu är det kompaniet
Norrdans som gör den.
När vi spelade i Malmberget var det många positiva krafter
som hjälpte till. Ulf Sundberg, Karl-Erik Häll och Lars Israelsson var några av dem som gjorde att det blev möjligt att ta upp
världens bästa balettkompani till Malmberget för att dansa till
JP Nyströms Norrbottenslåtar.
Men det fanns också en del gnäll. Dåvarande handbollslaget
knorrade över att deras träningstider försköts. Och jag minns
en arbetslös kille som fick jobb med att lägga dansgolv som
var sur på att han var tvungen att jobba för några som skulle
spela ”Kalle Anka-musik” För att nu inte tala om alla de som
knöstade över de kommunala kostnaderna.
Så här i efterhand kan man väl säga att satsningen var rätt
ok. I föreställningen spelas flera låtar av gruvarbetarna Carl
Lagerqvist och Albert Israelsson och tack vare ”På Norrbotten” så har deras musik klingat över hela världen från Grönland till Australien, och tjugofem år senare tycker man att föreställningen har sån kvalité att den är värd att återupprepa.
Det är helt enkelt aldrig fel att våga, att säga: varför inte?
Istället för: varför? Satsar man på kultur så blir långt ifrån allt
sådana lyckokast som ”På Norrbotten”.
Men man måste ”hålla på” och vi måste våga satsa på det
som inte direkt är uppenbart säljbart. I det långa loppet kan
det vara Calles polska som är tecknet som Malmberget lämnade efter sig när allt annat är över.
I logen på teatern där vi spelar har massor av artister skrivit sina namn på väggarna, de flesta är totalt okända, men de
har alla ”hållit på”.
Om inte Mannen från Malmberget III blir uppsatt så får jag
väl låta min dotter rita på de blanka sidorna, på så sätt blir
den ett värdefullt konstverk, åtminstone för mig. Den är i alla
fall skriven och jag har ”hållit på” precis som Calle och Albert
och alla de som har klottrat på väggarna i Härnösands Teater.
Man måste hålla
på och vi måste
våga satsa
8 | L KA B f ram t i d LOTTA FOGDE
Kommunikationsdirektör, LKAB
FRÅGA LKAB:
Varför köper eller samarbetar inte LKAB med
Northland Resources?
– LKABs planer på tre
nya gruvor kring Svappavaara innan år 2015 (varav den första redan är i
drift) är Europas största
planerade tillskott av järnmalmsproduktion idag. Det
handlar om ca 300 miljoner ton malm. Dessutom är
järnhalterna höga och det
geografiska läget idealiskt,
nära både landsväg, järnväg
och inte minst LKABs pelletsverk i Svappavaara.
– Det här betyder att
LKAB redan har fullt upp
de närmaste åren att förverkliga sina egna expansionsplaner. Malmen från
de nya gruvorna kommer
att mer än väl räcka för
att försörja pelletsverken.
Därefter har flaskhalsen i
produktionen förflyttats till
verken istället för att som
idag ligga i gruvornas leveranskapacitet.
– Så innan man funderar
på att förvärva malm från
ytterligare
norrbottniska
gruvor, behöver en mängd
strategiska beslut om t ex
ökad pelletskapacitet fattas.
Dessutom bedriver LKAB
ett eget prospekteringsarbete kring ett flertal fyndigheter i Kirunas omgivningar, och om det faller väl
ut ligger även de malmerna
bra till logistiskt i förhållande till LKABs nuvarande
anläggningar.
Säger LKAB nej till Northland på Malmbanan?
– Nej, LKAB säger inte
nej. Vi varken äger eller
kontrollerar
Malmbanan,
utan det är Trafikverket
som ansvarar för att planera kapaciteten på banan
och fördela den. Däremot
anser LKAB att Malmbanan
är fullbelagd redan idag. Att
öka trafiken utan att först
investera i ökad kapacitet
skulle medföra ökad risk
för störningar i malmtrafiken – något som skulle
kunna drabba LKAB hårt
ekonomiskt.
– LKAB och Northland
Resources har träffats och
informerat varandra om
respektive företags framtidsplaner. Båda företagen
anser att Malmbanan långsiktigt är i behov av en högre kapacitet och respektive
företag kommer att driva
den frågan gentemot Trafikverket.
Skicka in din fråga:
info@lkab.com
Nove m be r 2 0 1 0
Ubåtsteknik i
slurrytankarna
KIRUNA
Daniel Marjavaara och Ola
Eriksson vid LKABs forsknings- och utvecklingsavdelning tog hjälp av den senaste
tekniken inom ubåtsdesign för
att lösa ett problem i LKABs
pelletsproduktion.
Problemet gäller omrörningen i LKABs slurrytankar, en
begränsande faktor. Slurryn
av järnmalmskoncentrat och
vatten är råvara i pelletsproduktionen.
Slurrytankarna är stora lagercisterner som rymmer 2 000–
4 000 kubikmeter slurry. Eftersom malmpartiklarna är
tunga vill de falla till botten.
Det kräver ständig omrörning
i tankarna för att undvika sedimentering.
Ville undvika flaskhals
– Jämn och hög kvalitet är
LKABs adelsmärke. Våra kunder är beroende av det. Därför
måste omrörningen vara effektiv, säger Daniel.
Nuvarande omrörningsteknik
har begränsad kapacitet. Därför kan inte hela lagervolymen
i tankarna utnyttjas, vilket begränsar produktionsvolymen.
– Slurrytankarna kan trots
sin storlek bli en flaskhals i
den framtida pelletsproduktionen, säger de.
De började undersöka olika
teknikområden och branscher
för att inventera vilka möjligheter som finns till moderna
och effektiva lösningar.
Propellrar till slurrytankarna utsätts för stora påfrestningar. ”Med ubåtsteknik kan omrörningen göras effektiFoto: Fredric Alm
vare”, säger Daniel Marjavaara. Avancerad teknik
– Det var så vi fann teknikområdet med avancerad ubåtsdesign. Tekniken med tyst framdrivning av ubåtar och vårt
behov av effektivare teknik
för omrörning visade sig ha
gemensamma nämnare, säger
Ola Eriksson som utformade
en egen tillämpning av ubåtstekniken till slurrytankarna.
Tekniken ökar verkningsgraden på omrörningen. Därmed
kan slurrytankarna utnyttjas
effektivare.
I arbetet har även kunskap
och erfarenhet utnyttjats från
process- och underhållsin-
Kommer
den
goda
efterfrågan att hålla i
sig på din marknad?
I slurrytankarna blandas finmald
malmslig och vatten. En effektivare omrörning krävs för att öka
produktionen. Illustration: Daniel Marjavaara
Ola Eriksson och Daniel Marjavaara tar avancerad ubåtsteknik
till hjälp för att ta få bättre omrörning i slurrytankarna och ge möjlighet till ökad pelletsproduktion
utan att öka energiförbrukningen.
Foto: Mauritz Magnusson
Tystgående ubåtar är ett resultat
av avancerad svensk designteknik.
genjörer samt sektioner inom
forskning och utveckling för
processutveckling av förädling, energi och emissioner
(TFK och TFE).
Daniel Marjavaara konstaterar att deras förslag till
lösning av omrörningsproblemet har stor potential. De
har bland annat använt av-
ancerade datorsimuleringar
ett så kallat CFD-program
(Computational Fluid Dynamics), ett område där Daniel
för övrigt är teknologie doktor.
– Vårt nästa steg blir att
säkerställa resultaten från
försöken med bland annat pilotförsök. Om resultaten från
simuleringarna kan bekräftas
borde LKAB skydda tillämpningen av tekniken med ett
patent, något vi nu planerar
för, säger de.
– Med högre effektivitet kan
LKAB ta bort en flaskhals och
öka produktionen med bibehållen eller till och med minskad energiförbrukning, säger de.
MAURITZ MAGNUSSON
Göran Ottosson,
Tyskland
– Ja, det tror jag. Maskin-,
anläggnings- och bilindustrin, som är de drivande
industrierna för ståltillverkning, går på högvarv.
Det är den starka exporten som driver efterfrågan
och en del stålverk har till
och med fulla orderböcker
framåt sommaren 2011.
Stig Nordlund
Singapore/Asien
– Stålproduktionen i
Asien är fortfarande
mycket hög liksom
behovet av importerad
järnmalm. Därför tror
jag att efterfrågan på
våra produkter den
närmaste tiden kommer att hålla i sig.
LKA B fra m t i d | 9
Novem ber 2 0 10 Fem workshops
på temat Gällivares
framtid hölls under
andra veckan i november.
LKABs gruva i Malmberget behöver plats för att
bryta malmen under delar av samhället. Här fick
medborgarna själva vara
med och forma framtiden
i sin kommun.
Text och foto: Maritha Mossberg
Gunilla Lassinantti.
En skiss över hur ett framtida centrum kan se ut i Gällivare. Skisser: Projekt Nya Gälllivare
Nina Eriksson och Marlene
Rönnquist.
Vision Gällivare:
Målet är en öppen
och levande stad
GÄLLIVARE
Nu har visionsarbetet för
Gällivare tagit ytterligare ett
steg. Kommuninvånarna vill
se en kanalstad vid Vassaraälven. En linbana till Dundret.
Centrum bör byggas tätare
med handel och aktiviteter.
– Ska vi få hit folk måste vi
bygga något helt galet, utbrister Lars Albinsson, processledare för visionsarbetet.
I januari och februari hölls
workshops med cirka 250 personer som ville vara med och
skapa en vision för Gällivare
i framtiden. Resultatet blev
bland annat en sex minuter
lång film, ”Ps. Solen skiner”.
Filmen bygger på 133 olika
berättelser från deltagarna om
”En dag i framtiden”. Gällivare
föreslås bli en levande arktisk
kanalstad. Med ett centrum
som blandar butiker, sportanläggningar, skolor och aktiviteter och bebyggelsen ska ha
en variation. Boende- och besöksmiljöer bör blandas för att
Kungligt besök
LULEÅ LKABs utställning på
Teknikens hus fick kungligt
besök fredagen den 5 november. Kronprinsessan och
hennes Daniel lyssnade intresserat och fick dessutom
inbjudan att besöka Kirunagruvan av LKABs vd Lars-Eric
Aaro.
Foto: Tomas Bergman
få en öppen och levande stad.
Kulturmiljöer från Malmberget kan finna en plats här.
Gällivare ska sträckas ut mot
Repisvaara och Dundret så att
centrumkärnan placeras mer
i mitten av staden. Så kan det
bli om medborgarna bestämmer.
– Det här är svenskt rekord i
samhällsplanering. Aldrig har
väl så många människor fått
föra fram sina åsikter, säger
Lars Albinsson.
Centrum mot Dundret
Helgen 13–14 november hölls
en ny workshop där deltagarna fick ta ställning till sammanfattningen från i vintras.
– Markfrågan mot Dundret
måste lösas. Centrum ska vridas mot Dundret, säger Martin Sandin.
– Bygg en hög restaurang på
Dundrets topp, säger Agneta
Björk.
– Flytta Kåkstan från Malmberget till hembygdsområdet,
tycker Gerd Karlsson.
Mats Hillblom filmar
Mia Edin.
– Här är allt i världsklass,
säger Lars Albinsson, processledare för projekt Nya
Gällivare.
Även vintertid skulle en kanalstad kunna ha vackra vyer.
– En kanalstad vore fint, säger John Hedman och Mattias
Karlsson.
Alla möjligheter
Till december kommer projektet Nya Gällivare att ta fram
en sammanställning. Ett politiskt beslut i kommunstyrelsen väntas i januari.
– Allt hänger ihop med förhandlingen mellan LKAB och
kommunen, säger Ulf Hans-
son, utvecklingschef på Gällivare kommun.
Anledningen till att samhället förändras är LKABs framtida malmbrytning. I juni i år
underrättades invånarna om
att malmkroppen Printzsköld
sträcker sig under delar av
centrala Malmberget.
– Nu har vi alla möjligheter,
konstaterar Ulf Hansson.
Kurt Kalla och Georg
Fabricius.
Josefin Ärlebrand.
Maritha Mossberg
John Hedman och Mattias
Karlsson.
Harry Brännström.
1 0 | L KA B f ram t i d Nove m be r 2 0 1 0
Kung på sin egen stadion!
Tittskåp från Hermelin – visas
just nu på LKABs infokontor.
Titta in i
Hermelinhistorien
MALMBERGET
Barnen lekte med utspilld slig.
Skidbacken gick nedanför
malmkropparna. Kyldammen
var den tidens utebad. Så var
livet på Hermelin under 50och 60-talen.
Just nu visas ”tittskåpsutställningen” om Hermelinområdet
på LKABs infokontor i Gunillaskolan. Besökarna kan bokstavligen titta in i en levande
historia.
Utställningen har skapats
av konstnären Tord Pettersson och Hermelingruppen,
där åtta malmbergare ingår.
Arbetet har tagit närmare ett
år. Gruppen skapades som en
studiecirkel och visade sitt arbete första gången i Kåkstan.
Den kompletta utställningen
omfattar 12 tittskåp och kan
ses på LKABs infokontor mellan klockan 12.00 och 14.00
på vardagar.
– Vi fortsätter träffas och
arbetet växer hela tiden. Det
är näraliggande historia och
levande minnen av folk som
var med, säger Tord Pettersson.
MAURITZ MAGNUSSON
Miljötryck
LKAB
Framtid
är
tryckt på miljögodkänt papper och med
miljögodkända
tryckfärger,
certiferade av Svanen.
Tryckfärgerna är allergitestade och godkända. Prövningen för miljögodkännande
enligt Svanen sker årligen.
VINN
FF
EN TU K!
Ä
S C
RYGG
Gällivare
Det var ingen tvekan om att
Hellnerstadions skidkung är
just - Marcus Hellner.
En imponerande dubbelknock av LKAB-åkaren gav
en flygande start på skidsäsongen:
­ – Det är verkligen ett kvitto
jag fått och det känns positivt
inför vintern, konstaterade en
glad Hellner.
World Cup i Gällivare gav
pallplatser för både Charlotte
Kalla och Marcus Hellner, men
showen stal den senare med
två övertygande segrar på stadion som bär hans eget namn.
Och det var en mycket nöjd
Marcus Hellner som mötte media efter söndagens spurtseger:
– Det känns jättekul! Man
hör fansen längs spåren, även
om jag var väldigt koncentrerad under loppet då det
blir mycket taktik så här man
mot man. Men det är verkligen inspirerande att köra här
hemma.
Krafter kvar
– Jag fick vara hård och ligga
bakom och just köra taktiskt.
Jag tyckte jag kunde köra avslappnat. Jag kände att jag
hade mer krafter kvar, konstaterade Hellner som såg fram
mot helgens tävling i Kuusamo i Finland.
– Nu är det bara att försöka
hålla i det här.
Hellners bröst pryddes av en
tydlig LKAB-logo och det är
också samarbetet med LKAB
som Hellner vill lyfta när han
berättar om vägen fram till
världstoppen.
– LKAB har stöttat mig ända
sedan skidgymnasiet och har
gjort att jag klarat vardagen
och kunnat bygga på min
skidåkning. Och så är det kul
att representera LKAB, komma
in i företaget och lära känna
folk där. Det är ett spännande
företag, tycker Marcus Hellner
som under en sommar jobbat
som gruvmätare i LKAB.
VM är målet
Vilket är ditt största mål
under säsongen?
­ – Det är VM i Oslo i februari. Där hoppas jag på samma
Marcus Hellner tackar LKAB för stödet på vägen till världstoppen. form som jag hade i OS, svarar
han snabbt.
– Det viktigaste för mig är
att vara mentalt beredd på att
kämpa så att ögonen blöder.
Att tänka på målet, känna tävlingssuget, fokusera på uppgiften och inte på resultatet och
hitta glädjen i skidåkningen.
Varför valde ni att träna i
Kiruna istället för i Bruksvallarna?
Det var så mycket bättre förhållanden i Kiruna. Bra spår,
bra mat och bra boende.
Maritha Mossberg
Ronny Olovsson
Foto Fredric Alm
Hellner och Björgen mottog LKABs hederspris av vd:n Lars-Eric Aaro.
I detta nummer av LKAB Framtid frågar vi bland annat om prognoserna för
deformationer i Kiruna, om LKABs första satsning på vindkraft som blivit en succé
och om den gruvboom som just nu råder i Sverige.
Fråga 1. Vilka år visar den senaste prognosen för malmbrytningens påverkan i Kiruna ?
1: 2013, 2018 och 2023
X: 2011, 2018 och 2023
2: 2011, 2014 och 2018
Fråga 2. Vindkraftparken i Skutskär togs i bruk för ett år sedan, hur många gigawattimmar
har vindsnurrorna producerat sedan dess?
1: 28
X: 23
2: 18
Fråga 3. Hur många villor skulle man kunna värma med el från LKABs vindsnurror?
1: Cirka 110
X: Cirka 1 100
2: Cirka 1 200
Fråga 4. Hur många procent av Sveriges samlade elproduktion används av LKAB?
1: 29%
X: 23%
2: 2%
Fråga 5. Hur många intressanta malmfyndigheter karTlägger LKAB för närvarande?
1: Cirka 30
2: Cirka 60
2: Cirka 50
Gå in på www.
lkabframtid.com
och tävla
Eller posta dina
svar senast
10/12 till:
LKAB Framtid
LKAB
981 86 Kiruna.
Rätt svar i tävlingen förra
numret var: X, 1, 1, X, 1.
Vinnare i förra numrets tävling
blev Gustav Karlsson, han vinner en snygg ryggsäck.
LKA B fra m t i d | 1 1 Novem ber 2 0 10 P E R F O R M A N C E
I N
I R O N M A K I N G
– Vi har hela världen med oss under de fantastiska världscuptävlingarna.
Och så dessa fantastiska prestationer. Jag kunde aldrig drömma om detta,
utbrister Lars-Erik Aaro vd vid LKAB.
På tävlingsområdet bjöd LKAB alla sina anställda på dryck och mat. Köerna var långa till tältet där över 600 portioner renskav med mos serverades under lördagen. Helgen bjöd på klar himmel och behagliga minusgrader.
Text: Maritha Mossberg. Foto: Fredric Alm
Birgitta och Ove Köhler hejade mest.
Kristina Klein, Kiruna.
Charlotte Kalla var nöjd med insatsen.
Gällivare gick
man ur huse
för att heja
fram de svenska åkarna.
Och landshövdingen var
på plats.
Det här är
ett jättebra
arrangemang,
tycker Elisabeth
Johansson,
Malmberget.
Per-Erik
Kalla höll koll
på dottern.
LKABs verksamhet spänner från vår unika järnråvara
ovan och under jord till de stora samhällsförändringarna i Malmfälten och vidare till kunderna runt om i
världen. Från världsledande metallurgisk forskning
till världens mest klimatsmarta järnmalmsprodukter.
LKAB har de senaste fem åren investerat 22 miljarder kronor och de omfattande framtidssatsningarna
fortsätter i en takt på 5-6 miljarder kronor per år.
LKAB är Sveriges största industriinvesterare 2010.
– Jag skulle vilja ha en LKAB-hund, säger Alexander Johansson och hälsar på Pelle Pellets.
Nu söker vi fler medarbetare på vår väg framåt:
> Miljösamordnare
Martti Liikamaa och Bengt Kalla.
Från vänster
Folk, Henrik,
Linnea, Bengt,
Emilia och
Ola. Alla med
efternamnet
Martinsson.
1958: Gruvarbetarskulptur
”När konstnären Willy Gordon
sökte efter modell till en skulptur, som för eftervärlden skall ge
en karakteristisk föreställning
om 1950-talets gruvarbetare,
stannade han för övergruvfogde
Gustav Löfs kraftfulla gestalt.
Två skulpturer blev resultatet: gruvarbetare i helfigur och
huvud av gruvarbetare, som nu
inspirerar envoyé Arne S. Lundberg på hans arbetsrum.”
Ur LKAB-tidningen nr 3 1958
> Kvalitetsingenjörer
> Projektledare
– projekt inom infrastruktur
> Projektledare
– projekt inom förädlingsverksamhet
> Byggledare
– projekt inom gruva och förädling
> Byggledare infrastruktur
> Forskningsingenjör
– energiteknik och emissioner
> Projektkoordinator
M e r i n f o r m at i o n o m t j ä n s t ERNA , p l a c e r i n g s o r t,
s i s ta a n s ö k n i n g s d at u m o c h a n s ö k n i n g s f o r m u l ä r
h i t ta r d u på w w w. l k a b . c o m
1 2 | L KA B f ram t i d Nove m be r 2 0 1 0
HUR GÅR DET FÖR LKAB?
”Vi ska jobba med
en strategi för
långsiktig tillväxt”
LEVERANSER
I miljoner ton
LEVERANSER
Miljoner ton
30
25
20
18,7
15
10
15,6
22,4
2009
2010
5
0
Totalt 2009 Ackumulerat 2009
Ackumulerat 2010
ARBETSMILJÖ
Antal olycksfall med frånvaro
Antal
5
SNABBA
FAKTA:
Namn: Markus Petäjäniemi, 51 år
Familj: Sambon Lena samt
Jeanette, 34, Linda, 29,
Mattias, 28 och Peter, 19.
Bor: Hus i Bodviken, söder
om Bensbyn, Luleå
Aktuell: Ny marknadsdirektör på LKAB
Utbildning: Maskiningenjör och civilingengör inom
samhällsbyggnadsteknik
och teknisk miljövård
Gör helst: Pimpelfiskar på
Torneträsk och motionerar
i naturen.
Senast lästa bok: Santaram, om en australisk
fånge som började ett nytt
liv i Indien.
Foto: Tomas Bergman
Markus Petäjäniemi,
ny marknadsdirektör på LKAB
1. Först och främst Grattis till
nya jobbet, Markus! Du går från
VD i Minelco till marknadsdirektör i LKABkoncernen. Vad blir den
största skillnaden och vad blir
det första du tänker göra?
– Tack, det känns otroligt inspirerande och hedrande. Jag skall förstås
lära mig allt nytt först. Sedan ska vi i
säljteamet jobba med en strategi för
långsiktig tillväxt utifrån marknadens och kundernas långsiktiga utveckling.
Minelco har 1 000 kunder och LKAB
ett 30-tal kunder. Det speciella är att
LKABs affärer är så gigantiska och så
långsiktiga. Många av våra kunder är
beroende av leveranserna. För LKAB
är det viktigt att kunderna kan lita
på oss.
2. Redan när du var vd för
SEMA Group hade du en mycket
affärsmässig inställning till
dina verksamheter.
– Det stämmer. Affärsutveckling och
affärsförhandlingar har alltid intresserat mig. Vad är det bästa vi kan
göra av våra förutsättningar? Den
frågan har jag tagit med mig i alla
jobb och uppdrag jag haft. Affärsmässigheten är grundläggande för allt vi
sysslar med.
3. Hur hamnade du i LKAB?
– Jag har känt LKAB och människor
i företaget i många år, både som Kirunabo och som leverantör. Jag sökte
mig till LKAB för fem år sedan, efter
flera års arbetspendling till Stockholm. Det är häftigt att jobba med
LKAB. Det kommer till en eller ett par
nollor på alla investeringssummor,
till exempel. Storleken är en helt annan än i de flesta andra verksamheter
i Sverige.
– Först och främst har vi en mycket
bra försäljning just nu och det finns
ett mycket kompetent säljteam inom
LKAB. Jag har jobbat med många olika företag och verksamheter i olika
länder och är van med flera olika affärskulturer. Jag tror att ledarskap,
affärssinne och analytisk förmåga
tillhör mina styrkor.
5. Vem är du egentligen?
– Jag är född i finska Pello och flyttade
till Kiruna söderifrån när jag var sju
år. På fritiden är familjelivet viktigast.
Våra fyra barn är stora nu, alla är
utflugna. En favoritsyssla är pimpelfiske. Vi har kvar både ark och båthus
vid Torneträsk. Jag är ofta på pimpelpremiären på Rautas. Då trivs jag!
PRODUKTION Vinter
Anders Lindberg
anders.lindberg@lkab.com
TRYCKERI Tryck i Norrbotten AB
www.lkabframtid.com
Maritha Mossberg
maritha.mossberg@lkab.com
ANSVARIG UTGIVARE Lotta Fogde
lotta.fogde@lkab.com
Johanna Fogman
johanna.fogman@lkab.com
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
2009
2010
KVALITET
K-värde för 2010 ack okt: 94,8%
och 2009 ack okt: 93,6%
94,8%
4. Hur ser du på nya jobbet?
Vad är din egen styrka?
REDAKTION
Mauritz Magnusson
mauritz.magnusson@lkab.com
12
11
10
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
info@vintermail.se
Upplaga 20 000 exemplar
TELEFON Växel
0980-710 00
POSTADRESS LKAB, LKAB Framtid
981 86 Kiruna
KONCERNEN LKAB
www.lkab.com
120
LKAB önskar er alla en
och fin
sommar.
årsolig
fyller
LKAB
den
18 december
www.lkab.com
Nästa nummer
av LKAB Framtid
kommer 29 december!