Ladda ner som PDF

FRII är en politiskt och religiöst obunden sammanslutning av 79 frivilligorganisationer inom humanitet, kultur och miljövård. Tillsammans har vi cirka fyra
miljoner sympatisörer. FRII verkar för etisk och professionell insamling. Nyckelord i etisk insamling är respekt, öppenhet, trovärdighet och kvalitet.
4-2006 • årgång 12
insamling|nu
EN TIDNING FRÅN FRII
Lek och allvar
Barnens engagemang kräver stöd och strategi
TEMA • SID 6-7
Många remissvar om ny kvalitetskod • 4
FRII-medlemmar får pris för årsredovisningar • 5
Läkares kamp mot kärnvapen får ny kraft • 14
Julens givmildhet
ska räcka
hela året
ETIK • SID 8-9
friizon
ledaren|Värvning av nya givare
Kalendarium
2007
JANUARI
21.1 FRII ordnar studiebesök på
BingoLotto i TV4 för FRIIs medlemmar. Anmäl dig till FRII
FEBRUARI
9.2 SFI håller sitt årliga
informationsseminarium
MARS
14-15.3 FRIIs grundkurs i insamling på Wijk Conference Center,
Lidingö
25-28. 3 AFPs årliga Fundraising
Conference, Dallas, USA
www.afpnet.org
MAJ
8-9.5 InsamlingsForum 2007
på Wijk Conference Center,
Lidingö
30.5
FRIIs årsmöte klockan 09.00
JULI
9-11.6 National Fundraising
Convention, London
www.institute-of-fundraising.org
OKTOBER
23-26.10 International Fundraising Congress, Holland
www.resource-alliance.org
Annonsera
För information och bokning:
kontakta Ulrika Larsson Forsberg,
Press Art. Tel 08-650 09 29,
ulrika@pressart.nu
Annonspriser (s/v)
Helsida A4: 11 000 kr
Halvsida, liggande: 5 500 kr
1-spalt, stående: 3 600 kr
2-spalt, stående: 7 200 kr
Kvartssida: 3 000 kr
Tillägg för dekorfärg, fyrfärg och
placeringskrav.
Bilagor offereras separat. Moms
utgår ej. För bokningsstopp, tekniska specifikationer och utgivningsdatum se www.frii.se, klicka
på Medlem
insamling|nu
Information och nyheter från
FRII, Frivilligorganisationernas
insamlingsråd.
Redaktör: Peter Rehnfeldt/Press Art.
tel: 08-650 20 12, peter@pressart.nu
2
Direktdialog fungerar
UTAN INSAMLING/FUNDRAISING skulle det inte
bli några resurser till vår kärnverksamhet. Den
må sedan bestå av stöd till cancerforskning,
läkarhjälp i Afrika eller miljöarbete. Kort sagt,
förverkligandet av våra idéer beror av insamlingen. Och i den insamlingen spelar direktdialogen, rekryterandet av givare och supportrar
på gator och torg en avgörande roll för många
organisationer.
DEN HÄR DELEN av insamlingsarbetet får ibland
kritik. Det sägs att värvarna är påstridiga, är
irriterande påhängsna etc. Det kan säkert finnas tillfällen då det blivit lite tjat men på det
hela taget är just värvarna veritabla hjältar. Det
krävs rätt mycket självförtroende att dagligen
gå fram till människor man inte känner och be
dem att bli bidragsgivare. ”Tiggande” öga mot
öga med människor är inte det enklaste.
Nu är det inte bara självförtroende som
behövs. Man måste förstås på alla sätt följa
regelverket om öppenhet, legitimation etc. Och
till detta kommer att det krävs att man är
påläst. Man värvar inte människor som
bidragsgivare till en miljöorganisation om man
inte på ett begripligt sätt kan förklara klimat-
frågan och vad den egna organisationen vill
göra. Själv tror jag dessutom att detta att ha
direktdialogen i egen regi – ”in house” – har
många fördelar. Värvarna har då en naturlig
närhet till organisationen och dess verksamhet.
DET ÄR INTE BARA insamlingsorganisationerna
som kämpar för att vinna människors uppmärksamhet. Numera möter man på gatorna
också allehanda företag där de som säljer
mobiltelefontjänster tycks dominera. Konsekvensen är förstås att insamlingsorganisationerna måste bli ännu bättre, ännu mer omdömesgilla. Det gäller helt enkelt att vårda den
insamling som sker genom direktdialogen. Det
kan ta tid innan ett lika framgångsrikt verktyg i
insamlingsarbetet tagits fram.
Det kan vara lite kallt och regnigt därute,
människor kan stressa förbi,
men dialogen fungerar.
LENNART DALEUS
ORDFÖRANDE FRII
Inbjudan till studiebesök på BingoLotto i Göteborg
SÖNDAG 21 JANUARI 2007 finns det möjlighet
för intresserade FRII-medlemmar att delta på
ett skräddarsytt studiebesök på BingoLotto i
TV 4, på plats i studion i Göteborg. Värd för
dagen är Folkspel – organisationen bakom
BingoLotto. Tiden är kl 13.00-20.00.
Vi börjar med en konferens om BingoLotto
och möjligheterna för din organisation att delta
och tjäna pengar på lotterna. Vi följer sedan
Ny i redaktionsrådet
ERIK TÖRNER är ny i redaktionsrådet för insamling|nu.
– Jag är informatör och redaktör för Individuell Människohjälps hemsida. För några år
sedan stod jag på tröskeln till en forskarutbildning med Tibet som specialfokus. Då kom IM
med ett erbjudande om att arbeta med Tibetfrågan på heltid. Har fastnat där sen dess. Att
varje dag kunna arbeta med internationella
Redaktion: Claes Anckarman, Erika Bergman,
Eva Nordenstam, Pernilla Norström, Peter
Rehnfeldt, Helene Thornblad, Erik Törner, Erik
Zachrison och Marie von Zeipel.
Ansvarig utgivare: Therése Engström.
Adress: FRII, Box 2054, 103 12 Stockholm.
Besöksadress: Skeppsbron 28
Tel: 08-677 30 90, fax 08-677 30 91
sändningen av BingoLotto på plats. Kostnad
för resa står man själv för och för de medlemmar som bor i Stockholmsområdet, så har
FlyMe billiga flygresor, som passar tiderna för
studiebesöket.
Besöket, måltider samt lokala transporter i
Göteborg bjuder Folkspel på. Anmäl ditt
intresse till claes@frii.se senast den 10 januari
2007!
rättvisefrågor ser jag som ett
jäkla inspirerande uppdrag.
– Jag har arbetat mycketmed kampanjer, samarbeten
och nätverk. Webbfrågor blir
allt viktigare och där finns
mycket som är värt att lyfta
fram. Kunskapen är ofta gans- Erik Törner
ka dålig inom detta område,
vilket gör många organisationer sårbara i kontakten med nya leverantörer och metoder.
E-post: info@frii.se
Nätet: www.frii.se
Grafisk form: Ulrika Larsson Forsberg/Press Art.
Tryck: Elanders Tofters, Östervåla 2006
Upplaga: 2 000 ex, utgivning 4 ggr/år
ISSN 1653-0780
Om du medverkar i insamling|nu ger du
samtidigt ditt tillstånd till att FRII får användamaterialet i elektronisk version av tidningen.
insamling|nu • 4-2006
kommenterat: botten|toppen
Starkt engagemang
FRII har under hösten genomfört en
omfattande remissrunda ang den nya
Kvalitetskoden. 40 svar med massor av
goda synpunkter och förbättringar har inkommit. Engagemanget hos FRIIs medlemmar för
dessa kvalitetsfrågor går inte att ta miste på.
Tack för era bidrag!
SFI ser över sina regler
Grattis till Stiftelsen för Insamlingskontroll som under året ägnat betydande kraft och möda åt att se över sitt
regelverk. Förenklingar i tidigare snåriga texter
och skärpningar i krav på redovisning, revision
och kontroll har introducerats. SFI har också
agerat snabbare mot 90-konto-innehavare som
brister.
Smärtafonden förtjänar kritik
Denna insamlingsorganisation arbetar
massivt – utan 90-konto. De har för
höga kostnader, respekterar inte NIX
och bluffar om sitt ursprung. De skickar ut
påminnelser till givare som inte ger. Märkligt
att storbanken SEB håller dem under armarna
genom att upplåta konto till dem.
Rosa Bandet är starkt
Rosa Bandet-kampanjen, som pågick
under oktober till förmån för bröstcancer–forskningen, avslutades med en tvgala i TV3. Insamlingen drog in nära 39 miljoner och överträffade därmed målet på 30 miljoner kronor. Pengarna kommer att finansiera
många viktiga forskningsprojekt kring bröstcancer.
Grattis till Cancerfonden!
PoolMedia AB arbetar i gråzon
Detta företag i Örebro säljer information till företag om rökning och narkotika. Deras ”kampanjer” är snarlika
dem som vi i de idéburna organisationerna driver och söker stöd för. Företag luras att tro att
de är med och stöder en angelägen kampanj –
men är istället köpare av ett informationsmaterial. Håller den affärsidén?
Saklig konsumentupplysning
TV3-programmet Insider som i början
av november på ett sakligt och tydligt
sätt tog upp tre fall av oseriös insamling.. Undersökande journalistik när den är
som bäst.
SMS-nummer
knyts till 90-konton
STIFTELSEN FÖR Insamlingskontroll, SFI har haft ett möte med
fyra svenska mobiltelefonoperatörer – TeliaSonera, Telenor,
Tele2 och Tre – angående
abonnemang på ”Premium
SMS välgörenhetsnummer
72900–72999” .
Genom att skicka ett SMS
till dessa nummer kan pengar
doneras till en organisation
med 90-konto.
Mobiloperatörerna kom
överens om att endast dela ut
dessa nummer till insamlingsorganisationer som har beviljats kontrollgirokonto, samt att
numren dras in om kontrollgirokontot avslutas.
Flera organisationer kan
dela på ett kortnummer genom
en så kallad aggregatör. Aggregatören ansvarar då för att de
organisationer som nyttjar
kortnumret finns på SFIs lista.
SFI kommer att underrätta
mobiloperatörerna när ett kontrollgirokonto avslutas. För
mer information kontakta
någon av mobiloperatörerna.
EVA BIRATH, SFI
Grunderna i insamling
på två dagar
WSPA till Sverige
Introduktionsutbildning i fundraising
Society for the Protection of
Animals, WSPA, har etablerat
sig i Sverige. Organisationen
arbetar för att stärka djurrättsskyddet och har funnits i 25 år.
Idag samarbetar WSPA med
ett stort antal organisationer i
över 140 länder.
På www.wspa.se kan man
läsa mer om organisationen.
14-15 mars 2007, på Wijk Conference Center
på Lidingö nära Stockholm
Den 14-15 mars 2007 är du och alla andra på
din organisation hjärtligt välkomna till den sjätte upplagan av vår mycket uppskattade grundkurs i insamling!
Kursen vänder sig till nya insamlare, frivilliga
eller förtroendevalda både utom och inom FRIIs
medlemsorganisationer och ger under kompetent ledning, baskunskaper i insamlandets ädla
konst. Kom med och lär dig grundläggande
begrepp och tekniker i modern insamling!
FRII NOTERAR att The World
PLATSANNONSERA gratis på
FRIIs hemsida
FRIIs medlemmar har möjlighet
Lägg redan nu in datumet i din kalender!
Inbjudan kommer under februari månad.
För frågor kring kursen kontakta Claes Anckarman
på telefon 08-677 30 92 eller e-post claes@frii.se
Max antal deltagare är satt till 30 personer så ”först till kvarn…”
insamling|nu • 4-2006
att gratis annonsera
lediga tjänster på
www.frii.se
Utnyttja den möjligheten
genom att ta skicka
annonsen i ett mail till
claes@frii.se
3
aktuellt
Varannan svensk
arbetar ideellt
UTREDNINGEN ”Medborgarnas
insatser och engagemang i
civilsamhället” ger en bild av
hur det ideella arbetet i Sverige
ser ut. Flera tydliga mönster
presenteras i en sammanställning från Forum för frivilligt
socialt arbete:
• Drygt 50 procent av befolkningen utför ideellt arbete.
Det gör svenska medborgare
exceptionellt aktiva i ett
internationellt perspektiv.
• Män genomför i genomsnitt
14 timmars frivilligt arbete
per månad och kvinnor cirka
13 timmar, men en högre
andel kvinnor är engagerade.
• Idrotten fortsätter att vara det
område där flest är aktiva.
• Det har skett en minskning
av engagemanget i de socialt
inriktade organisationerna,
fackföreningar, frivilliga försvarsorganisationer och kulturrelaterade organisationer.
• Engagemanget har däremot
ökat i föreningar för boende,
föräldraföreningar och friluftsorganisationer.
• Insatser i politiska organisationer är låga och sjunkande.
• Personer uppvuxna i föreningsaktiva familjer är mer
aktiva än de som inte har
med sig sådana traditioner.
Utredningen har gjorts av tre
forskare vid Ersta Sköndal
högskola. PR
Barncancerfonden
kan bli riksförbund
SKA BARNCANCERFONDEN bli
ett riksförbund? Frågan ställs
av Barncancerfondens styrelseordförande Johan Hederstedt i
senaste numret av tidningen
Barn & Cancer.
Några argument för en
omorganisation är att det kan
medföra att lokalföreningarna
kan lägga mindre tid på administration och att mer riktade
insatser kan stärka organisationens ekonomi.
Johan Hederstedt efterlyser
en livlig diskussion i ämnet
med argument för och emot.
Till en början tillsätts en
extern utredare som ska se
över förutsättningarna för en
omorganisation. PR
4
Förtroende och kvalitet
Stort gensvar på FRIIs
förslag till kvalitetskod
Nu har FRIIs medlemmar sagt sitt om det första
utkastet till en gemensam kvalitetskod för
insamlingsorganisationer. Svaren visar att förslaget som tagits fram kan vara för detaljerat och
svårt att följa för små organisationer.
ARBETET MED ETT UTKAST till en ny kvalitetskod
har präglat arbetet inom FRII under hösten.
Medlemsmöten, möten med externa intressenter och ett omfattande remissförfarande har
varit viktiga steg mot att ta fram riktlinjer som
är användbara och tydliga.
I mitten av november var remisstiden över,
och 40 remissvar på kvalitetskoden hade
inkommit från FRII-medlemmar och andra
berörda.
EN SAMMANFATTNING av svaren visar att:
• FRIIs medlemmar välkomnar initiativet till
en kod och vill höja kvaliteten och öka
öppenheten
• Kodförslaget är väl genomarbetat – men alltför detaljerat
• Förslaget blir svårt att följa för de små organisationerna
• Det kan bli problem för en organisation som
har många förklaringar i sin rapport
• Processen får inte gå för fort
• Alla medlemmar är inte insamlingsorganisationer – medlemskretsen är mycket heterogen
• Ansvar för uppdatering av koden ska ligga på
FRII.
– JAG ÄR GLAD FÖR DET stora engagemang för
frågan som finns inom FRII och vill passa på
att tacka för alla remissvaren. Jag är övertygad
om att vi i det kommande arbetet ska hitta en
lämplig modell för vår nya kod som ligger på
rätt detaljnivå, säger FRIIs Erik Zachrison.
Nu har en ny etapp börjat för den arbetsgrupp inom FRII som arbetar med kvalitetskoden; att sammanfatta samtliga svar och att
bearbeta texterna i koden.
– Vi kommer att redovisa vad medlemmarna och andra externa intressenter haft för kommentarer och synpunkter på förslaget. Det här
är ett arbete som måste få ta tid för att bli bra,
avslutar Erik Zachrison.
CLAES ANCKARMAN
Charity Rating
lanserar hemsida
ORGANISATIONEN Charity Rating har startat en
informationstjänst om ideella organisationer i
Sverige. Tanken är att alla som vill stödja den
ideella sektorn ska kunna få information om
olika organisationer och deras arbete innan de
bestämmer sig för vilken verksamhet de ska ge
sitt bidrag.
Guiden ska ge en mer ingående bild av de
100 största organisationerna med 90-konto.
– Charity Rating är dedikerade uppgiften
att kartlägga den ideella sektorn och förtydliga
enskilda organisationers insatser. Allt för att de
som vill ge sin tid eller sina pengar enklare ska
kunna göra sitt val. Vårt arbete ska leda till att
ge en bättre bild av helheten och av den enskilda organisationens roll, meddelar Charity
Rating i ett pressmeddelande.
I början av december arrangerades även en
konferens om den ideella sektorns möjligheter.
Ambitionen är att det ska bli en återkommande konferens där privatpersoner, företag, stiftelser och organisationer kan mötas för att diskutera ansvarstagande och skapa förståelse för
varandras verksamhet och engagemang.
EB
Framtidens insamlingsbössor
RÖDA KORSET PRESENTERADE tidigare i år mobila kortdragare som alternativ till den traditionella insamlingsbössan. Organisationens kortdragare har bland annat använts för att samla
in pengar utanför vallokaler i september.
– Det är minst lika säkert att skänka pengar
via Röda Korsets kortdragare som att lägga
pengarna direkt i bössan, säger Fatima Boukari
vid Röda Korset i Stockholm.
Svenska Missionskyrkan har också tillsammans med Svenska kyrkan, EFS, och fler frikyrkor försökt hitta en bra lösning för kortbetalning. Nästa år räknar manmed att en kortdragare med namnet Kollektomat kunna börja
användas. PR
insamling|nu • 4-2006
Diakonia och Röda Korset
En fråga som kan
ge ökat givande
FOTO: KNUT KOIVISTO
Pris för god årsredovisning
Tävlingen Bästa årsredovisning inom ideella sektorn 2006 avgjordes på Ideeelt Forum i slutet av
november. FRII-medlemmarna Röda Korset och
Diakonia tilldelades hederspris för sina rapporter.
DEN 29 NOVEMBER presenterades vinnarna i
tävlingen bästa årsredovisning inom den ideella sektorn på Norra Latin i Stockholm.
Förstapriset gick till Svenska Turistföreningen, STF, som har 300 000 medlemmar och som
i sin redovisning ger en inbick i organisationens
utmaningar, komplexitet och helhet.
Juryn med Bent Westerberg i spetsen gav
även tre hedersomnämnanden. Röda Korset
och Svenska Byggnadsarbetareförbundet fick
hedersomnämnande för att man har valt att
byta sin traditionella redovisning i tryckt form
till ett digitalt format. Därigenom öppnas dörren både för annorlunda och utökad information och för besparingar av pengar och naturresurser.
Diakonia premierades för att man varit en
av tio finalister under samtliga år som tävlingen arrangerats, och varje år hållit en mycket
hög och jämn nivå på sin årsredovisning.
TÄVLINGEN Bästa årsredovisning inom Ideella
sektorn startades av Öhrlings PricewaterhouseCoopers och Swedbank för att hjälpa ideella
Pristagarna i Bästa årsredovisning inom ideella
sektorn hedrades på Ideellt Forum i Stockholm.
organisationer att rapportera om sin verksamhet på ett öppet, tydligt och pedagogiskt sätt.
Över 100 organisationer har skickat in sina
årsredovisningar till tävlingen, tio av dem
nominerades till pris. I år är det femte gången
som tävlingen arrangeras.
PETER REHNFELDT
Rapport från Sida
Unga väljer bort medlemskap
Allt färre ungdomar väljer att bli aktiva medlemmar i organisationer som arbetar med internationella utvecklingsfrågor. Det visar en ny rapport
från Sida.
ANDELEN UNGA MEDLEMMAR i enskilda organisationer har minskat med tio procent sedan
början av 90-talet. Samtidigt är engagemanget
bland unga stort i kampen mot fattigdom och
orättvisor. Den nya Sidarapporten visar att 90
procent av de aktiva ungdomarna är intresserade av både förtroendeposter och ledarroller
inom sina organisationer.
På Sida är man dock oroad över att svenska
biståndsorganisationer tappar unga medlemmar. Sida kommer därför att tillsammans med
organisationerna se över vad som kan göras.
Medlemstappet ska inte tolkas som ointresse
hos ungdomarna, snarare att engagemanget
söker sig andra vägar.
I rapporten föreslår unga hur förtroendeuppdragen kan göras mer attraktiva, till
exempel genom erfarenhetsutbyte. Studien
visar även att unga medlemmar vill bidra, få
snabb feedback och känna att de gör något
meningsfullt och konkret.
insamling|nu • 4-2006
För att bättre ta tillvara ungas engagemang
startades Rädda Barnens Ungdomsförbund för
drygt två år sedan. Tove Jonsson, ordförande,
berättar om flera sätt att vara aktiv.
– På lokal nivå kan man till exempel besöka
skolor, arbeta på flyktingförläggning, skriva
insändare och genomföra aktioner. På nationell nivå kan unga från hela landet samlas och
jobbar kring ett tema, som jämställdhet, utanförskap eller ett internationellt projekt.
HON TYCKER ATT många engagerar sig i förtro-
endeuppdrag och är tveksam till om unga är
mindre aktiva i organisationer idag.
– Vårt medlemsantal ökar och vi märker att
fler vill engagera sig. Men vi vet också att unga
oftare engagerar sig i sakfrågor än i partipolitik.
Tove Jonsson tror att organisationer vinner
på att göra det lätt att engagera sig.
– Det ska vara lätt att träffa andra aktiva,
på bra mötesplatser så att man lär sig nya
saker. Pappersarbete lockar inte.
Hela rapporten finns på:
www.sida.se/sida/jsp/sida.jsp?d=137&a=25794
PERNILLA NORSTRÖM
Kan du tänka dig att öka ditt
givande om ett par månader?
Det är en fråga som ger ökat
stöd från autogirogivare, visar
en ny avhandling.
ANNA BREMAN vid Handelshögskolan i Stockholm har
gett sig i kast med olika psykologiska aspekter som påverkar
människors
givande.
Diakonia har
bidragit till
forskningen
genom en telefonkampanj
där 1 000 auto- Anna Breman
girogivare fick
frågan om de kunde tänka sig
att öka sitt givande.
De delades samtidigt in i
två grupper, den ena gruppen
fick ta ställning till att omgående öka givandet. Den andra
gruppen fick istället frågan om
de ville öka givandet två månader senare. Resultatet visar att
ökningen var 32 procent högre
i gruppen som kunde ta beslut
om ökat givande längre fram.
– Om man formulerar ett
alternativ som gör det möjligt
att fatta ett beslut för framtiden
kan det hjälpa dem som vill ge
mer, menar Anna Breman.
MEN GIVARNA KAN reagera
olika beroende på vilken organisation det är, påpekar hon.
Just nu sammanställer hon
resultatet av ett liknande experiment i en organisation som
arbetar med hälsa och forskning. Där är skillnaden mellan
de två olika gruppernas ökade
givande inte lika stor.
– Det kan ha att göra med
varför man bestämt sig att ge
till just den här organisationen.
När det gäller hälsa och forskning kanske man upplever att
det är mer akut att ge sitt
bidrag, säger Anna Breman.
Hon hoppas kunna göra
samma test i fler organisationer.
– Det vore intressant att
testa detta i en miljöorganisation. Hur resonerar de givarna
där frågorna i så stor utsträckning handlar om framtiden och
långsiktigt arbete, säger hon.
ERIKA BERGMAN
5
tema|barn och insamling
Handlingsplaner, information och uppföljning är viktigt för att öka
tryggheten när barn samlar in pengar. Om ett hot eller rån skulle
inträffa måste den ansvariga organisationen vara beredd på att
snabbt agera och ge stöd. Men det gäller även att fånga upp barnens
tankar om insamling och vilja att engagera sig.
Majblomman
Stort ansvar när
tusentals barn
säljer blommor
EN ORGANISATION med stor erfarenhet av
insamling och barn är Majblomman. Varje
år är cirka 190 000 barn ute på gator och
torg och säljer majblommor.
– Vi som organisation
har ett stort ansvar, både
när det gäller barnens
säkerhet och att ge barnen bra information,
säger Lena Holm, geneLena Holm
ralsekreterare för
Majblomman.
Säkerheten blir en allt viktigare fråga.
Det är viktigt att barnen går två och två, att
de håller sig där det är mycket folk och
inte knackar dörr. Majblomman tecknar
också försäkringar och har handlingsplaner för hur man ska agera om något händer. Lyckligtvis är det väldigt ovanligt.
– Men förra året blev ett barn hotat av
ett äldre barn. Tyvärr tror jag att det bara
är en tidsfråga innan något sådant händer
igen. Samhället blir tuffare, men det innebär inte att vi ska sluta sälja majblommor,
säger Lena Holm.
INSAMLINGEN VIA majblommor sker inom
skolans ram och det är flera led mellan
huvudkontoret och barnen som säljer.
Men det är huvudkontoret som förmedlar
informationen som sedan lokalföreningarna och skolorna kan använda för att exempelvis informera föräldrarna. Lena Holm
har inte fått någon negativ kritik från föräldrar under sin tid på Majblomman.
– Det är så självklart för människor
med majblomman och det är ju en insamling som bara pågår två veckor om året,
säger hon.
6
Varje år görs också en uppföljning där
barnen får säga hur det har varit att sälja
majblommor. Barnen brukar vara positiva
och tycker det känns bra att samla in pengar. På frågan vad det sämsta är med att
sälja majblommor brukar de uppge när
folk är sura och inte respekterar barnen.
LENA HOLM SER INGA självklara faror när
det handlar om insamling bland barn.
– Det är viktigt att barn lär sig ta ansvar
för andras pengar. Det är bra att få göra en
konkret, solidarisk handling. Vi har en väldigt viktig pedagogisk uppgift och vi ser ju
också att av dem som blir medlemmar hos
oss som vuxna har nästan alla sålt
majblommor som barn.
Det finns även andra organisationer
som gör insamlingar bland barn. Till exempel Unicef. Lena Holm har aldrig reagerat
över något hon sett som gått över gränsen
eller något som känts oetiskt.
– Däremot finns det ju exempel på barn
som säljer för att samla in pengar till sig
själv. De åker till grossistlager och köper
upp kakor och går runt och säger att det är
för en klassresa fast det inte är så. Det är
stor skillnad mot att sälja för en god sak,
säger Lena Holm.
EVA NORDENSTAM
fakta|Majblomman
En gång om året säljer barn i hela Sverige
majblommor i cirka två veckor. Pengarna
används för att dela ut bidrag till barn
som bor i Sverige. Förra året samlade
Majblomman in 40 miljoner kronor.
Organisationen består av drygt 800
lokalföreningar runt om i hela landet.
Aktion Julklappen
”Fattiga barn
Läkarmissionen och Frälsningsarméns scoutförbund anordnar för tionde året Aktion
Julklappen. Skolbarn och förskolebarn i Sverige slår in paket som sedan delas ut i Östeuropa. Det är ett exempel på hur barn deltar i
insamling och visar vilka tankar och frågor
som barnens medverkan väcker.
I FÖRSKOLAN Huvudsta gamla slotts lokaler
satt Jacob Ancarström en gång och planerade mordet på Gustav den tredje. Därför
kallades huset även ”mördarslottet” i folkmun. Idag är övervåningen i den gula
byggnaden fylld av barn och med vattnet
strax utanför kan det inte ligga vackrare.
Regnet utanför håller barnen inne och vid
ett bord sitter tre syskonpar och pysslar i
lugn och ro. I rummet intill hörs höga
skratt – de barn som orkar vara lite vildare
fakta|etiska riktlinjer
Insamlingskampanjer direkt riktade till
barn under 16 år får inte förekomma.Inte
heller bör barn under 16 år uppmanas
delta i insamlingsarbete om det inte står
klart att barnens medverkan i insamlingsaktiviteten bygger på deras engagemang och vilja att göra en insats.
insamling|nu • 4-2006
FOTO: PERNILLA NORSTRÖM
Astrid Hillerud, 6 år, och Eskil Qveseth, 5 år tycker det är synd att allabarn inte kan få julklappar.
Barnen på förskolan Huvudsta gamla
slott deltar i Läkarmissionens Aktion
Julklappen för andra året.
ska också få julklappar”
bygger upp och rasar höga torn av klossar.
Snart ska det städas upp efter leken och
den efterlängtade fruktstunden börjar.
I EN BLÅ IKEA-KASSE ligger elva vackert
inslagna paket. Det är andra året i rad som
barnen är med i Aktion Julklappen, som
arrangeras av Läkarmissionen. Astrid Hillerud, 6 år, och Eskil Qveseth, 5 år, tycker
att även fattiga barn ska få julklappar.
församling och barnen får tidigt lära sig att
det är viktigt att dela med sig. På en annan
vägg hänger porträttet på en liten flicka.
Det är förskolans fadderbarn i Litauen.
Varje månad tar barnen med fem kronor
som de stoppar i en bössa. En tisdag i
månaden är det barnanpassad gudstjänst.
Då är föräldrarna med och barnen får
stoppa kollekt i en korg om de vill.
ÅSA LUNDIN, BARNSKÖTARE med över tret-
Varför är det viktigt?
Eskil: Dom har så lite pengar och får bara
mindre och mindre. Det är orättvist.
Astrid: Och så blir de glada.
Tror ni att barnen får några andra jul-klappar?
Astrid: Vi vet ju nu att de får av oss i alla
fall. Det är synd att inte alla får.
Eskil: Ja, jag vill att alla barn i världen ska
få julklappar.
Hur tror ni att det ser ut där de bor?
Eskil: Lite gammaldags sådär, keramikhus
och dammigt. Dom bor nog på gatan.
Astrid: Inte så trevligt kanske. Det är nog
inte jätteroligt att bo på gatan.
På väggen sitter ett diplom som bevis
på att barnen var med och samlade in julklappar året innan. Förskolan tillhör Solna
insamling|nu • 4-2006
tio år i yrket, betonar att det är viktigt att
barnen lär sig att alla inte har det så bra
som vi. Barnen har inte ställt så mycket
frågor kring julklapparna, de är nog lite för
små tror hon.
– Föräldrarna har nog pratat med dem
när de handlade sakerna. En pojke där
borta i Ryssland blev jätteglad för sin tandborste – det är nog svårt för barnen här att
förstå, säger Åsa Lundin.
De som deltar i Aktion Julklappen kan
sedan köpa en video som visar en av julklappsutdelningarna.
– Jag undrar om församlingen kan köpa
in den? Det kan vara bra att visa barnen.
Jag har förstått att vissa av barnen där
borta i Ryssland måste ha ytterkläderna på
sig inne för att det är så kallt.
Vaktmästaren kommer snart och hämtar den blå kassen. Nu börjar den sin färd
till barn som annars kanske inte skulle få
en enda julklapp.
PERNILLA NORSTRÖM
fakta|Aktion Julklappen
Aktion Julklappen är en återkommande aktivitet där svenska skolbarn slår in paket
till jämnåriga i Östeuropa.
I år är det tionde gången som Läkarmissionen och Frälsningsarméns scoutförbund
anordnar Aktion Julklappen.
Paketen delas ut i Lettland, Ukraina, Rumänien och Moldavien.
Alla paket har samma innehåll, för tullens och rättvisans skull. De innehåller: skrivbok,
penna, sudd, ritblock, färgkritor, tvål, tandborste, tandkräm och tablettask.
Som mest fick 38 000 barn julklappar från Sverige en jul.
7
etik
Julhandeln kommer att slå nya rekord i år igen, spår Handelns utredningsinstitut. Men trots att människor har stora utgifter för att köpa
julklappar är julen den bästa tiden för insamling.
Givmildhetens högtid
FÖRKLARINGEN ÄR ATT julen är vårt samhälles mest givmilda tid på året, säger Gillis Herlitz, etnolog, författare och föredragshållare.
– Julen har alltid varit en tid som förknippats med omtanke om de fattiga och
arma. Förr skulle ingen fattig kunna gå
förbi ett julfirande utan att få något med
sig. Till och med tomten skulle ha mat,
berättar Gillis Herlitz.
Omtanken om andra gör julen till en
speciell högtid i jämförelse med andra
svenska storhelger.
– Orsaken till att vi har fester är att vi
bekräftar vår gemenskap. Men gemenskap
är inte bara inkluderande utan också
exkluderande. Så julen har ett drag av givmildhet och omsorg om dem som har det
svårt i samhället, som är unik. Det är den
viktigaste förklaringen till varför det kan
samlas in så stora summor under julen,
anser han.
JULEN MÅ VARA VÅRT samhälles mest givmilda tid, men det är inget som bara finns i
vårt samhälle eller vår tid, påpekar Gillis
Herlitz.
– Givmildhet och omsorg om andra har
inget speciellt religiöst ursprung utan har
funnits i alla tider, och i alla kulturer och
religioner. Muslimer har allmosan som en
bärande princip för givmildheten, till
exempel. Men vi praktiserar givmildheten i
jultid. Detta är mer att betrakta som en allmänmänsklig princip, säger han.
Att givandet till frivilligorganisationer
skjuter i höjden under julen kan också
handla om att storkonsumenter av julklappar vill döva sitt samvete, påpekar han.
– Jag tror att det spelar in. Vi har lite
dåligt samvete över att vi konsumerar så
mycket under julen, och ett sätt att köpa
sig lite fri är att ge ett bidrag till behövande, säger Gillis Herlitz.
ERIKA BERGMAN
Nå en exklusiv läsekrets!
Annonsera i insamling|nu
En annons i Insamling nu når läsare med nyckelfunktioner bland de 79 Medlemsorganisationerna
i FRII, däribland Röda Korset, Rädda Barnen, Lutherhjälpen, Cancerfonden och Amnesty International.
Många läsare har ansvar för insamling, ekonomi,
kommunikation och administration. Tidningen når
även en rad andra organisationer, politiker och beslutsfattare med koppling till insamling.
Boka annonsplats för hela 2007 och få 10 procents rabatt!
Kontakta Cathrin Terreros 08-650 20 12 • 070-209 74 46
8
insamling|nu • 4-2006
Insamling i jultid
Bra resultat trots många kampanjer
FOTO: STRIDSROPET
December är årets främsta insamlingsmånad trots att kampanjer och insamlingsbrev
duggar tätt. Många organisationer ser goda
resultat från både satsningar på trogna givare och vid nyvärvning.
– MÅNGA SOM GER en gåva en gång per år
brukar ge den gåvan till jul. Jag vänder
mig till dem. Vi har inte strategin att
nyvärva vid den tiden
på året, inte bara för att
det är flera organisationer som har kampanjer,
utan också för att det
är en sådan konkurrens
med andra utgifter vid
jul, säger Kristina Spar- Kristina
re-ljung, insamlingschef Sparreljung
på Hjärt- och Lungfonden.
Satsningen på de trogna givarna ger
resultat.
– Folk är fokuserade vid jul då många
budskap är i omlopp. Man är selektiv när
man handlar, och man är det även när man
ger sin gåva, säger Kristina Sparreljung.
Frälsningsarmén får in cirka 30 procent av sina insamlade medel vid julen. ”Håll grytan kokande”
ger stöd till social verksamhet i samband med högtiden.
att vi ska ge gåvor vid jul och vara snälla.
Men den omsorgen behövs hela året.
KOMMUNIKATIONEN är extra viktig vid
PÅ LÄKARE UTAN GRÄNSER är erfarenheten
att nyvärvning fungerar riktigt bra inför jul,
bättre än den satsning som görs i mars.
– Men man behöver
gå ut lite innan den
stora julruschen, säger
Therése Engström,
insamlingsansvarig på
organisationen.
En av förklaringarna är att många organi- Therése
sationer syns med sitt
Engström
budskap i juletid, tror
hon.
– Det verkar också som att man som
privatperson tänker på ett visst sätt inför
jul. Även det spontana givandet ökar då,
konstaterar Therése Engström.
FRÄLSNINGSARMÉN får in cirka 30 procent
av sina intäkter från insamling vid julen.
Det är både nationella kampanjer och
lokala insamlingar i form av ”Håll grytan
kokande” som finansierar social verksamhet i samband med julhögtiden.
– Folk är som mest givmilda under jul,
och det är ju underbart – men det finns ett
liv efter jul också, säger Jan Kempe, marknads- och sponsoransvarig på Frälsningsarmén.
Han betonar att organisationens julinsamling påverkar hela det kommande
årets insatser.
– Vår svenska jultradition fokuserar på
insamling|nu • 4-2006
julinsamlingen, konstaterar Sofia Svensson, insamlingsansvarig på Diakonia.
– Till jul behöver
man något som väcker
givarnas uppmärksamhet eftersom det är så
många som konkurrerar om utrymmet.
Trots konkurrensen
ökar intäkterna i slutet Sofia Svensson
av november och i
december.
– Givandet tillhör julen. Många vill
göra något gott med sina pengar, och
eftersom vi tycker att det arbete vi gör
verkligen bidrar till en bättre värld, vill vi
självklart erbjuda människor att kanalisera sitt engagemang och sina gåvor genom
oss, menar Sofia Svensson.
Finns det en risk att folk vill döva sitt samvete genom gåvor till ideella ändamål när de
spenderar mycket pengar på annat?
– Vi resonerar mycket kring att vi inte
vill att människor ska bygga sitt givande
på dåligt samvete. Kommunikationen är
avgörande för att givandet ska bygga på
givarnas insikt om att det går att bidra till
att världen blir bättre, säger hon.
– Jag tror att det är en liten del av givarna
som ger på grund av dåligt samvete. Många
givare uttrycker att de vill medverka till att
hjälpa någon annan, säger Jan Kempe.
ERIKA BERGMAN
Varningslistan
Följande organisationer bedriver idag rikstäckande insamling hos allmänheten. De
samlar in pengar och/eller sänder ut brevmärken, kort etc utan att ha ett post-/bankgirokonto som börjar på 90-.
I vissa fall sker insamlingen på ett oansvarigt eller oetiskt sätt. FRII anser det vara av
stor vikt att insamling som bedrivs kontinuerligt över hela landet alltid sker till 90-konto.
Vi har i Sverige ett system med kontrollerad
insamling under överinseende av Stiftelsen
för Insamlingskontroll – SFI. Nedanstående
organisationers insamlingar står inte under
denna kontroll.
Därför rekommenderar FRII allmänheten
att inte skänka pengar till:
• Al-Aqsa Spannmål Stiftelse
• Baltic 2000
• Barn & Katastrofhjälpen
• Barn- & Ungdomsfonden - BUF
• Cancer- och Barnhjälpen
• Cancer- och Miljöfonden – CMF
• CURO – Riksföreningen för cancersjuka
• FRF-Stiftelsen – Fonden för
Rehab o medicinsk forskning
• Hjärtehjälpen
• Humana Sverige/UFF – U-landshjälp från
Folk till Folk
• Insamlingsstiftelsen för Handikappades
Rekreation
• Jordens Barn
• Mojahedin Sympatisör Förening – MSF
• Naturskyddsfonden
• Pilgrimsfolket
• Samhällsfonden/Svenska Samhällsfonden
• Svensk Cancerrehabilitering - SSC
• Svenska Hjälpfonden
• Svenska Läkaresällskapet – 200-årsfonden
• Svenska Smärtafonden/
Cancer- och Smärtafonden
• Telehjälpen
Kolla alltid med FRII innan du ska publicera
denna lista så att du har aktuell version
9
kampanj
FOTO: PLAN
Kampanj mot
fattigdom avslutas
EN BRED SVENSK koalition har
under de senaste åren samarbetat under parollen Utrota
Fattigdomen Nu. Den samlade
globala rörelsen, med brittiska
Make Poverty History som
mest uppmärksammade gren,
har kallats den största alliansen någonsin i kampen mot
fattigdom.
Kampanjen har nu avslutats, men ambitioner att fortsätta samarbetet kring sakfrågorna i nya former finns. Ett
konkret initiativ är en kampanj
kring de krav som ställs på fattiga länder av Internationella
Valutafonden och givarländer i
samband med bistånd. Nicaragua tas upp som specifikt fall.
Carolina Klüft har spelat in ett reportage till årets faddergala som sänds den 8 december i TV4.
KAMPANJENS BUDSKAP är att
svenskt bistånd inte ska villkoras med krav på ekonomiska
reformer i fattiga länder som
kör över demokratiska processer och som försvårar arbetet
mot fattigdom. Ett nätverk av
organisationer kommer att
bedriva kampanjen och uppmana människor att skicka
brev till regeringen.
I skrivande stund deltar
bland andra följande parter:
Forum Syd, Diakonia, IM,
Svenska Missionsrådet, Kristna Studentrörelsen i Sverige ,
PMU Interlife, Växthuset,
Vision for All, Erikshjälpen,
Svenska Missionskyrkan,
SHIA, Kvinnor i Svenska kyrkan, SMU, Action Aid Sverige,
Afrikagrupperna, Svalorna
Latinamerika m fl. ET
Plan direktsänder från Colombia
Nu är det dags för Plans traditionella faddergala
som är den elfte i ordningen. Förra galan direktsändes från Ghana och det gav mersmak. Denna
gång har man valt en annan kontinent och galan
sänds från Bolivar i norra Colombia.
– DET BLIR ETT NATURLIGT sätt att visa hur var-
dagen kan se ut i ett våldsdrabbat land som
Colombia. Men vi kommer också att berätta
om Plans verksamhet i andra länder, säger
Jenny Haraldsson Molin på Plan Sverige.
Responsen från byn i Ghana som de sände
ifrån i fjol var mycket positiv. Men den här
gången blir det lite enklare för tv-teamet. I
Ghana fanns ingen el och de fick ta med sig
generatorer. Den här gången finns det ström.
– Det är mycket som kan gå fel när man
sänder live, men det är ju också en del av tjusningen, säger Jenny Haraldsson Molin.
Plan Sverige genomför galan tillsammans
med colombianska Plan.
– Plan i Colombia arbetar för att öka uppmärksamheten på barnens situation i landet för
den egna befolkningen, och kommer att göra
en egen kampanj utifrån vårt material.
Artister och medverkande från Sverige flygs
dit, men på Plan har man inte upplevt att
avståndet hindrar artister från att delta.
– Nej, tvärtom har intresset varit stort. Det
kostar faktiskt inte mer än en gala i Sverige.
Förra årets faddergala genererade 26 000
samtal från människor som var intresserade av
att bli faddrar eller av att få veta mer om Plan.
– Vi hade höga tittarsiffror från Ghana och
hoppas få det i år också. Vi har ingen målsättning på exakt antal faddrar, men galan är vår
stora satsning, avslutar Jenny.
EVA NORDENSTAM
Som kund hos Nordic Fundraising AB får Du alltid:
Hög kvalitet
Bra resultat
Flexibla kampanjupplägg
• Med mångårig erfarenhet och småföretagets flexibilitet kan vi anpassa varje insamlingsprojekt efter Era önskemål.
Fasta priser
• Vi erbjuder professionella insamlingskampanjer via face-to-face värvning och telemarketing.
Välkommen att kontakta Susanne eller MarieLouise!
Nordic Fundraising AB • Eriksbergsgatan 12 • 114 30 Stockholm • Tel 08-678 12 00 • E-mail: info@nordicfundraising.se
10
insamling|nu • 4-2006
FOTO: PATRIK ÖSTERBERG
Rosa Bandet och Världens Barn
Duell med två vinnare
Två stora insamlingskampanjer samsas om
medieutrymme, frivilliga insatser och givarvilja
under oktober månad. Trots detta överträffas
både Rosa Bandets och Världens Barns resultat år
efter år. insamling|nu träffade projektledarna
för de båda kampanjerna.
TV-SÄNDA INSAMLINGSGALOR duggar inte tätt i
tre månader per år – det motsvarar drygt fyra
heltidstjänster – medan de 290 kommunsamordnarna och många andra arbetar helt ideellt.
Peter Hjukström räknar med att cirka 2.5
miljoner människor står bakom själva kampanjkulmen och gör en insats antingen som frivillig kraft eller som givare.
– Visst önskar jag större personella resurser,
men vi står inför naturliga motsättningar; det
skulle betyda mycket för resultatet, samtidigt som organisationerna är försiktiga med att
dra på sig nya kostnader.
ONDEN
FOTO: CANCERF
Sverige. Därför kan det verka konstigt att lägga
två så stora evenemang under samma månad.
– Oktober är inarbetad som kampanjmånad för Rosa
Bandet över hela
världen. Det inneI ÅR VAR DET FJÄRDE gången
bär att insamlingen
som Cancerfonden arrangeraför bröstcancerde Rosa Bandet, en internaforskningen kontionell kampanj som togs till
centreras helt till
Sverige av Amelia Adamo i
oktober, resten av
början av 2000-talet. Kamåret uppmärksampanjen drivs av en fyra
mar vi andra cancerpersoner stark projektformer, säger Magdalena
grupp och invigdes i år
Jansson, projektledare
med att kronprinsessan
för Cancerfondens
Victoria tände upp Glokampanj Rosa Bandet.
ben rosa. Avslutningen
Men oktober gäller
var en tv-gala i TV3.
även för Radiohjälpens
– Vi kom in vid rätt
kampanj Världens Barn.
tidpunkt, TV3 saknade
– 2005 lade vi
en egen gala och valde
Riksinsamlingen två
att engagera sig starkt i
Varken Rosa Bandet eller Världens barn tar
veckor tidigare. Annars
vår fråga. Under oktoskada av att pågå samtidigt. De frivilliga blir allt
skulle den ha ägt rum
ber kläddes hela kanafler och insamlingsresultaten ökar.
samma dag som Rosa
len och hemsidan i
Lördag. Frivilliga och givare ska inte behöva
rosa och programledarna bär Rosa Bandet.
välja mellan två viktiga projekt, säger Peter
Kanalen har färre tittare än TV4, men kvinnor
Hjukström, projektledare för Världens Barn.
är en tydligare målgrupp och givarviljan är hög
Ingen av kampanjerna verkar skadas av att
per tv-tittare, säger Magdalena Jansson.
delvis pågå samtidigt. De frivilliga blir fler för
varje år och insamlingsresultatet bara ökar.
KAMPANJEN BYGGER mycket på samarbete med
– Det är nog ingen fara när vi arbetar med
Svensk Handel och föreningar runt om i Sveriså skilda frågor, säger Magdalena Jansson.
ge. En undersökning visar att majoriteten av
handlarna hellre satsar på Rosa Lördag än på
Halloween, och i fler än 250 av Sveriges 290
RADIOHJÄLPEN OCH SAMARBETET med SVT är
kommuner engagerade sig idrotts- och pensiostommen för Världens Barn. TV-sändningarna
närsföreningar.
ger draghjälp åt Riksinsamlingen och domineKampanjresultatet vilar till stor del på förrade tidigare intäktssidan. Riksinsamlingen
säljningen av Rosa Bandet. I år såldes en milhar dock vuxit och stod i år för cirka 45 projon.
cent av de 70 miljoner som samlades in helgen
– Det är en kommunikativ nöt att knäcka
13-14 oktober.
hur vi ska få människor att köpa nya band
Peter Hjukström tror att det redan nästa år
varje år. Det är ju först då det blir en insamkan vara jämvikt i intäkterna för TV-sändninglingskanal, säger Magdalena Jansson.
arna respektive Riksinsamlingen.
Årets lösning var att låta designern Carin
– Vi kommer att satsa på Riksinsamlingen.
Rodebjer skapa ett nytt, trendigt band.
Ju fler som engagerar sig som frivilliga för VärlI år ”vågade” även många män bära bandet.
dens Barn, desto starkare effekt och resultat får
Magdalena Jansson tror att artister som Petter
också tv-galan.
och Erik Gadd kan ha banat väg för trendbrotKampanjen dras runt av en projektledare på
tet med sitt engagemang.
heltid, en projektledarassistent under sju
månader och 13 regionsamordnare engagerade
PERNILLA NORSTRÖM
FOTO: ANNA SIGSTEDT
insamling|nu • 4-2006
Barncancerfondens Olle Björk
gläds åt Postkodlotteriets resultat.
Glädjeskutt för
miljontillskott
Det blev miljonregn till Världsnaturfonden WWF, Rädda Barnen och Barncancerfonden när
Postkodlotteriet firade 1-årsjubiléum i oktober. Under prisutdelningen i TV 4 fick varje organisation fick ta emot drygt 20
miljoner kronor.
INTÄKTERNA SKA bland annat
gå till projekt för barn, hälsa,
mänskliga rättigheter, miljö
och natur samt forskning mot
barncancer
– Pengarna från PostkodLotteriet är ett mycket välkommet bidrag. De kommer bland
att användas i eftervården av
barn som drabbats av hjärntumörer och hjälpa familjerna
efter behandlingen, säger Olle
Björk, generalsekreterare i
Barncancerfonden.
– Vi är otroligt tacksamma
över det stora stödet från
svenska folket som köpt lotter.
Pengarna kommer att gå till
Östersjön, Borneo och Madagaskar, säger WWFs generalsekreterare Lars Kristoferson.
Postkodlotteriet startade
2005 och bygger på ett mycket
framgångsrikt holländskt koncept, där man vinner på sin
bostadsadress. Också grannarna som deltar är med och vinner. Tittarsiffororna för TV 4s
Postkodmiljonären har legat
på över en miljon.
MARIE VON ZEIPEL
11
utblick
Kavita Ramdas berättade engagerat om insamlingen av 20 miljoner
dollar för kvinnors rättigheter.
900 insamlare på
plats i Holland
Nya insamlingsmetoder, varumärken och givarbeteenden var
heta ämnen vid årets insamlarkongress i Holland. 900 deltagare från 55 länder deltog.
FRÅN SVERIGE KOM närmare 30
representanter. Några med
tidigare besök i bagaget, andra
var där för första gången. Det
omfattande programmet innehöll en lång rad workshops
och föreläsningar med insamling som genomgående ledord.
Kavita Ramdas vid Global
Fund for Women höll i det
gemensamma öppningsseminariet och berättade om vilka
utmaningar det innebär att
samla in 20 miljoner dollar för
att stärka rättigheter för kvinnor världen över. Hon kunde
bland annat presentera framgångsrika insatser i Kazakstan,
Afghanistan och Egypten. Men
vägen dit gick via omprövningar av metoder och svårhanterade samarbeten.
Bland de olika workshops
som genomfördes fanns möjlighet att arbeta kring hur man
bygger varumärken med låg
budget, hur bra ledarskap
utvecklas eller hur insamling
betraktas inom olika religioner.
Efter fyra intensiva dagar
avslutade Dr Mechai Viravaidya årets kongress med att ge
en inblick i sitt pionjärarbete
inom familjeplanering och
bekämpning av AIDS i Thailand. Insamlade medel är en
viktig förutsättning, vilket kräver både eftertanke och mod
för att kunna genomföras.
För arrangören The Resource Alliance har planeringen av
nästa års kongress den 23-26
oktober 2007 redan startat.
CLAES ANCKARMAN
Röster om 26th International Fundraising Congress
Ann Bülow,
Individuell Människohjälp
Erika Sunnemark och Elinor Kramming,
SOS-Barnbyar
Linda Sylwander och Henrik Jonsson,
Svenska kyrkan
– Som nykomling försökte jag ta del av så
mycket som möjligt på konferensen, allt från
övergripande organisations- och insamlingsstrategier till mer konkreta workshops kring
face to face, företagspaket och nya digitala
insamlingslösningar.
– Ett gediget och varierande utbud av föreläsningar erbjöds och vi fick med oss en hel del
idéer och inspiration tillbaka till kontoret. Att
få möjligheten att under några dagar träffa
kollegor i branschen från Sverige, men också
från hela världen, är också väldigt givande.
– Framförallt tror jag att vi fick upp ögonen för
de särskilda förutsättningar som råder vid
insamlingskommunikation. Masterclassen om
New Media Fundraising och seminariet om
Virtual Gifts utmärkte sig särskilt. Duktiga
föreläsare med intressanta ämnen.
Obligationer ska stoppa barnsjukdomar
Organisationen IFFIm prövar ett
nytt sätt att samla in pengar.
Försäljning av obligationer ska
bidra till att ett stort antal barn i
fattiga länder kan vaccineras.
THE INTERNATIONAL Finance
Facility for Immunisation,
IFFIm, är en internationell
organisation som verkar för
ökade resurser till vaccinationsprogram i världens 70 fattigaste länder.
Arbetet genomförs av den
12
globala alliansen för vacciner
och immunisering (GAVI).
Under fem år har GAVI-alliansen räddat drygt 1,7 miljoner
barn från en för tidig död. Det
goda resultatet har bidragit till
att sex EU-länder, däribland
Sverige, som lovat att stödja
IFFIm, med 27 miljoner dollar
fram till 2021.
Nu strävar IFFIm även
efter att öka sina intäkter via
den internationella kapitalmarknaden. Det sker genom
att organisationen erbjuder
köp av obligationer.
– GENOM ATT ANVÄNDA en fun-
gerande finansiell modell från
kapitalmarknaden får vi nu
möjlighet att visa ett nytt sätt
att finansiera internationellt
bistånd och utveckling, säger
Alan R Gillespie, ordförande i
IFFIm.
– Vissa som kommer att
köpa obligationer gör det som
en ren investering och vissa av
omtanke. Oavsett syftet kommer många som deltar i projektet att bli givare på annat sätt i
framtiden, säger Pesh Framjee,
Head of Charities på revisionsföretaget Deloitte.
Påven Benedikt XVI är en
av dem som investerat i ett
antal IFFIm-obligationer.
Obligationerna löper till
november 2011 och kommer
att ge en årlig ränta på drygt
fem procent.
MAUD RANDEL
insamling|nu • 4-2006
FOTO: IFC
IFC-kongressen 2006
Ryssland
Nytt testsystem
för insamlingsmetoder
Hårdare kontroll efter ny lag
I april i år trädde den nya lag i kraft i Ryssland som innebär ökad kontroll över frivilligorganisationer. För att få verka i landet krävs
att organisationen är registrererad hos myndigheterna.
hur vi ska kunna jobba i framtiden. Det är
en smart lag om man vill undvika kritik,
säger Maria Nedergaard från Danska
Folkkyrkans Nödhjälp till tidningen
Dagen.
Världsnaturfonden WWF i Ryssland är
mildare i sin kritik och anser sig ha klarat
av de tuffare kraven.
– Vi har omorganiserat vår verksamhet
så att vi kan fortsätta att jobba under eget
namn och logotype, ha kvar kontor,
anställda och arbeta med våra naturvårdsprojekt, säger Igor Chestin, generalsekreterare för ryska WWF.
MARIE VON ZEIPEL
FOTO: HARMUT JUNGIUS
ORON HAR VARIT stor över att lagen ska
sätta käppar i hjulet för människorättsorganisationer.
President Vladimir Putin säger själv att
lagen ska förhindra pengatvätt via
utländska organisationer. Tillstånd ges
inte för de som betraktas som ”ett hot mot
Rysslands suveränitet, kulturella arv eller
nationella intressen”.
Ett halvår efter att lagen trädde i kraft
anser Amnesty att den är djupt olycklig.
– Tillstånden att registrera sig förhalas
och lagen gör det allmänt krångligt att
verka i landet. Rättigheterna för många
människorättsorganisationer blir kraftigt
beskurna och vi hör många klagomål,
säger Elisabeth Löfgren, pressekreterare
vid Amnesty.
– Den här lagen är en bomb mot det
civila samhället i Ryssland. Jag vet inte
FRIIS BRITTISKA motsvarighet, Institute of
Fundraising, genomförde nyligen en
andra omgång av ”the Innovation Zone”
– ett verktyg för att testa nya insamlingsmetoder.
Ett antal leverantörer bjuds in att presentera sina förslag för en panel bestående av ledande insamlingsorganisationer.
Efter en presentation synar panelen
förslagen och ger de ett betyg på skalan
1–5. Bedömningarna och rekommendationerna görs tillgängliga för Institute of
Fundraisings medlemmar, som därmed
förhoppningsvis får ett bra underlag inför
beslut och nya inköp. ET
Tuffare krav – även för WWF i Jakutsk i Sibirien.
Satsning på givare
med stora tillgångar
IDEELLA ORGANISATIONER i Holland satsar
nu allt mer på att samla in pengar från
givare med mycket stora tillgångar. Ett
första steg är att öka kunskapen om givarkategorin och vilka motiv som finns
bakom riktigt stora donationer.
En ny studie slår fast att givargruppen
växer och att den önskar ökat gensvar
från ideella organisationer. MR
Patriks spaning
Patrik Haggren är projektledare för insamling på Svenska Naturskyddsföreningen och
bedriver samtidigt
internationell omvärldsbevakning av
nya insamlingsmetoder och trender. I
detta nummer får vi bland annat tips om
företagssamarbeten, rockband och betalda webbesök.
där givaren ombeds tala hur han eller hon
hamnade på gåvosidan.
www.careaustralia.org.au (och klicka sedan
”Donate” och ”Donate on-line”)
AstraZeneca
Här visar AstraZeneca upp hur och kring vad
man arbetar globalt kring allt från hälso- och
miljöprojekt till insamlingskampanjer. Ett
snyggt sätt att beskriva sina samarbeten och
engagemang.
www.astrazeneca.com/node/communityprojectlist.aspx
Sökmotorinsamling
Det råder idag en minst sagt tuff konkurrenssituation för alla sökmotor-företag som inte
råkar heta google eller möjligtvis yahoo. I
England kan man använda en konkurrent till
dessa som heter: Everyclick.com. Använder
man den sökmotorn bidrar man samtidigt till
den organisation man stödjer. Gå in och titta
på hur man väljer organisation med mera.
www.everyclick.com
Care Australia
Care har varit med en del gånger tidigare
men det finns många skäl att följa Cares
utveckling av gåvolösningar och givarkoncept. Här är ett enkelt bidrag till dem av er
som vill förstå era givare bättre än ni gör idag:
En enkel så kallad ”dropbox” i gåvoformuläret
insamling|nu • 4-2006
Barnarbete
Amerikanska organisationen Americares har
en hel sida med olika ideér kring hur barn kan
bidra till organisationens insamlingar. Här
hittar engagerade barn såväl spännande
events, som goda råd och saker man måste
tänka på när man ska samla in pengar.
Ta även en titt på huvudsidan för insamling.
Tråkig lay-out men massor av olika lösningar.
www.americares.org (gå in på KIDS I vänstermenyn eller How to help för givarmöjligheterna)
Tipsa mig gärna om ni har egna ”insamlingshöjdare” ni vill dela med er av. Maila då till
patrik@humaneye.org
%,67c1'6
5(6$"
9LlUVSHFLDOLVWHUSnELVWnQGVOlQGHUVHGDQ
.RQWDNWDSnOLWOLJD
VPnOlQQLQJDURP'X
XSSVNDWWDUNXQVNDS
SHUVRQOLJVHUYLFH
RFKEUDSULVHU
LQIR#WUDQDVUHVHE\UDVH
ZZZWUDQDVUHVHE\UDVH
(XURSD
$IULND
gYULJDYlUOGHQ
13
friimedlem
Svenska Läkare Mot Kärnvapen
Sikte på att förändra världspolitiken
FRII-medlemmen Svenska Läkare Mot Kärnvapen verkar främst
för att förändra synen på kärnvapen i Moskva och Washington.
Men den senaste tidens utveckling i Iran och Nordkorea påverkar också organisationen.
– DET ÄR JU SYND faktiskt, men
för cirka tio år sedan var jag på
väg att lägga ner vår organisation, berättar Klas Lundius,
som leder Svenska Läkare Mot
Kärnvapen.
– Hade Bill Clinton bara
fått igenom sina förslag i senaten skulle vi kanske inte haft
några kärnvapen idag, eller i
alla fall mycket färre. Senaten
var dock dominerad av republikaner. Lagförslaget föll och
snart hade USA en republikansk president som inte alls
talade om nedrustning.
DE SENASTE TIO ÅREN har
SLMK istället hanterat och
reagerat på förändringar i världen. Idag talar Nato sig varma
för sina kärnvapen, Storbritannien vill ”uppgradera” sitt
kärnvapenförsvar. Och världen
har fått nya kärnvapenländer i
form av Indien, Pakistan,
Nordkorea och, kanske, Iran.
Svenska Läkare Mot Kärnvapen grundades 1981, under
brinnande kallt krig. Men den
sovjetiska regimen föll och det
kalla kriget tog slut. I början av
90-talet framstod organisationens mål som uppnåeligt.
Många förutspådde att man
skulle komma att upphöra.
– Men så blev det inte – och
idag lever vi med ett kärnvapenhot som är mycket större
än folk kanske förstått, säger
Klas Lundius.
Han berättar hur ryska
vapen fortfarande står riktade
mot USA, och att amerikanska
vapen står riktade mot Ryssland, på europeisk mark.
– Man måste fråga sig varför, säger Klas Lundius.
SLMK ÄR EN GANSKA okänd
organisation i Sverige. Organisationen träffar parlamentari14
Klas Lundius och Svenska Läkare Mot Kärnvapen värvar medlemmar bland
30 000 läkare och studenter i Sverige. Intresset är stort – drygt 10 procent
stöder organisationen.
fakta|SLMK
Organisationen har en årsbudget på 3 miljoner kronor.
85 procent av intäkterna utgörs av medlemsavgifter och gåvor.
Intäkter kommer även från Humanfonden,
Bernadotteakademin, UD och Sida.
Medlemsantalet är 3 500.
Ett 50-tal aktiva studenter arbetar
internationellt i ett studentnätverk.
Ett 40-tal frivilliga utför arbetsinsatser.
Organisationen har tre anställda.
ker och journalister och arrangerar seminarier, men huvudfokus är på den internationella
arenan. SLMK är den svenska
delen av den internationella
organisationen International
Physicians for the Prevention
of Nuclear War, IPPNW.
IPPNW LEDS IDAG av en svensk
och mycket av arbetet Klas
Lundius och SLMK gör sker
utanför Sveriges gränser – i
kärnvapenstaterna.
– Sverige har inga kärnvapen och dessutom är allmänheten redan ganska övertygad i
sin position mot kärnvapen –
så vi har ett viktigare arbete
utanför Sverige än på hemmaplan, säger Klas Lundius.
Mycket jobb är fortfarande
fokuserat på Washington och
Moskva, där SLMK har en
pågående dialog i ryska
duman, samt lobbying i Washington och närvaro på Natos
årliga möten och konferenser.
– Vi vet att vi haft mycket
inflytande på ledarskapet i
framförallt Moskva, vilket
Michail Gorbatjov nämner i
sina memoarer. Delvis beror
inflytandet på att kunskapen
om de medicinska effekterna
är väldigt dåliga bland besluts-
fattare i politiska och militära
strukturer och SLMKs tilllgång
till miljöer där även de som
värnar sitt kärnvapenförsvar
finns. Klas Lundius berättar att
det även finns en förening i
Nordkorea, som leds av vice
hälsoministern.
– De är förstås inte en fri
och öppen organisation, men
vi kan påverka och ge information på hög nivå.
Klas Lundius själv, och hela
organisationen, har fått mycket
uppmärksamhet och många
frågor på senare tid. Nordkorea och Iran har verkligen
återuppväckt diskussionen för
kärnvapen efter tio års tystnad.
SLMK har precis också vänt
en nedåtgående trend vad gäller medlemsantal, och idag har
man 3500 medlemmar.
– Vi kan ju inte bli hur stora
som helst. Vi kan bara värva
bland 30 000 läkare och studenter i Sverige, säger Klas
Lundius.
Av denna bestämda målgrupp når man alltså lite över
10 procent – och den siffran
hade nog många organisationer varit väldigt nöjda med.
DET VAR KLAS LUNDIUS fru
Christina Vigre Lundius som
först engagerade sig i SLMK.
De många samtalen hemma i
familjen fick honom till slut att
ta steget in som ledare för
organisationen. Från hemmet,
mitt i skogen, i Perstorp arbetar han idag som en av tre
anställda.
– Vi började med epost
redan 1991, och var en väldigt
tidig IT-nätverkande rörelse.
Även Skype hjälper till att göra
utgifterna hanterbara.
Vid 62 års ålder har Klas
Lundius tillbringat lång tid i
organisationen, och i kampen
mot kärnvapen. Och det ser
inte ut som om organisationen
kan läggas ner just nu.
– Nej, jag börjar nog förstå
att jag kommer att sluta före vi
som organisation kan försvinna, säger Klas Lundius.
ERIK TÖRNER
insamling|nu • 4-2006
namn
Hallå där…
…Peter Larsson, som sedan i
våras är ny generalsekreterare
för Hela människan.
Vad kan du bidra med i Hela
människan?
– Jag har relativt stor erfarenhet av att gå in i organisationer, se plus och minus och
strukturera. Hela människan
är en bra organisation idag
men det behövs alltid en kontinuerlig förändring. Som präst
har jag ju också jobbat mycket
med människor i utsatta situationer.
På nya stolar
Nya namn på nya poster i din organisation? Tala om det för Insamling|nu! Mejla till claes@frii.se och
skriv Nya namn till insamling|nu
i ärenderaden.
På Barnfonden är Therere Skoglund ny handläggare som också
jobbar med receptionen.
Stina Johannesson avslutar sitt
vikariat som handläggare i faddergruppen och Kristin Flodén är tillbaka efter föräldraledighet.
Lite nytt efter NHR:s kongress i
september: Kathleen HaywardBengtsson är omvald som ordförande för Neurologiskt Handikappades Riksförbund. Nya poster i
presidiet har Krister Ekström, förste vice ordförande, och Maria
Bager, andre vice ordförande, samt
Kent Andersson, kassaförvaltare.
Ann Sonne är ny på organisationen
Charity Rating
Chris Lundberg är ny
verksamhetschef på
Djurens Rätt.
På Röda Korset är Malin Thengqvist ny handläggare av testamentsgåvor.
insamling|nu • 4-2006
FRIIs styrelse
(vald maj 2006)
Varför behövs Hela människan?
– Samhället marginaliserar
och utestänger människor och
samhället skapar utanförskap.
Det behövs – tyvärr – organisationer som jobbar med dem
som hamnat i utanförskapet.
Det kan handla om alkohol
och droger men också om trafficking och utsatta barn.
Hela människan finns på
cirka 100 platser i Sverige och
har många medarbetare och ett
rännstensperspektiv. Vi har ju
ett stort arbete med värmestugor för alkoholister och drogberoende som har betytt och
betyder mycket. Men vi jobbar
ju också med utsatthet på
andra plan, som till exempel
gömda barn.
Vad har du gjort tidigare?
– Jag prästvigdes 1975, och
har jobbat med det i 15 år. Sen
har jag jobbat med kultur och
regionalfrågor i 15 år, bland
annat som museichef på Tek-
niska museet och med regional
utveckling på Bergslagsdelegationen. Internationella frågor
har alltid engagerat mig, bland
annat har jag suttit i styrelsen
för Oikocredit, en microfinansorganisation ”ägd” av Kyrkornas världsråd, under sex år.
Vad ser du för utmaningar inför
framtiden?
– Tillsammans med andra
sociala frivilligorganisationer
vill vi jobba med opinionsbildning.
Vi vill bidra till en påverkansdebatt för att människor
inte ska behöva hamna i ett
utanförskap. Helt enkelt jobba
för att Hela Människan inte
ska behöva finnas.
Men sen är det ju viktigt
här och nu, att den organisation som jag företräder är professionell. Att vi möter människor med rätt attityd och rätt
åtgärder.
dik AB efterträder Katarina Krzyzinska, insamlingsansvarig på BRIS
sedan 2000, som går vidare till
MySoft.
KFUK-KFUM har en ny internationell sekreterare, Patrik Schröder
som ska samordna det internationella arbetet.
Anna Lundbäck är Göteborgs Räddningsmissions nya direktor efter
att ha fungerat som tillförordnad
direktor sedan början av januari.
Hon har sedan 2002 varit områdesansvarig för Räddningsmissionens
område Boende/missbruk.
Tina Andersson arbetar sedan september för Erikshjälpen med fadderregistrering och med att serva
Erikshjälpens månadsgivare.
Hörselskadades Riksförbund har ny
generalsekreterare efter Kerstin
Torstensson som gått i pension.
Hans Ericson har tillträtt denna
tjänst.
På Amnesty vikarierar Maria Starck
för Miriam Isaksson under hennes
föräldrarledighet från januari till
oktober. Maria kommer närmast
från utbildningsföretaget Mindset
där hon arbetat med marknadsföring. Hon kommer främst att arbeta operativt med Amnestys basaktiviteter.
Julia Cheung, civilekonom som närmast kommer från Norstedts Juri-
SUPPLEANTER:
Tomas Hagwall
tel 08-608 96 00
tomas.hagwall@spm.org.se
Johan af Donner
tel 08-452 46 00
johan.afdonner@redcross.se
Annelie Norberg
tel 08-505 805 37
annelie.norberg@
reumatikerforbundet.org
EVA NORDENSTAM
Marcus Wennberg är socionom och
projektledare för Sociala Missionens nya arbete för att stoppa
kränkningar mot barn i skolan.
Stiftelsen Min Stora Dag har två
volontärer som på deltid hjälper till
på kansliet. Det är Gustaf Aschan
som arbetar med marknadsföringsfrågor och Louise Gottlieb
som är projektledare.
ORDINARIE:
Lennart Daléus, ordförande
tel 08-702 70 70,
lennart.daleus@
nordic.greenpeace.org
Therése Engström,
vice ordförande
tel 08-55 60 98 00
therese.engstrom@msf.org
Inga Wall, kassör
tel 08-677 10 00
inga.wall@cancerfonden.se
Jenny Anderberg
tel 08-545 818 40
jenny.anderberg@sak.se
Lena Holm
tel 031-60 68 91
lena.holm@majblomman.se
Nya 90-konton
Insamlingsstiftelsen Mercy Ships
PG 900093-6
Diakonistiftelsen Samariterhemmet
PG 900097-7 BG 900-0977
Inti Wawa, Böcker åt Aymaraindianer
PG 900099-3
Avslutade 90-konton
Insamlingsstiftelsen Heidrun har på
egen begäran avslutat PG 90 00 75-3.
GENERALSEKRETERARE
Erik Zachrison
tel 08-677 30 90
fax 08-677 30 91
erik@frii.se
INFORMATIONS- OCH
UTBILDNINGSSEKRETERARE
Claes Anckarman
tel 08-677 30 92
claes@frii.se
VALBEREDNING
Thomas Knuthammar,
sammankallande
tel 08-787 86 00
thomas.knuthammar@
stadsmissionen.se
Åsa Thunqvist,
tel 08-564 82 100
at@diabetes.se
Sofia Svensson
tel 08-453 69 00
sofia.svensson@
diakonia.se
SFI har fråntagit Stiftelsen Insitutet för
Independent Living PG 90 00 08-4 då
stiftelsen inte inkommit med årsredovisning i tid.
SFI har fråntagit Insamlingsstiftelsen
för Alzheimeroch Demensforskning,
SADF, PG 90 11 33-9 då stiftelsen har
delat ut för lite till ändamålet samt haft
för höga förvaltningskostnader.
Rättelse: Riksföreningen
Anorexi/Bulimi-Kontakt innehar
PG 900087-8. Inte Stödföreningen
för Anorexi/Bulimi-Kontakt som
det stod i insamling|nu nr 3.
Frivilligorganisationernas
insamlingsråd
Swedish Fundraising Council
Box 2054, 103 12 Stockholm,
Skeppsbron 28
Tel 08-677 30 90
Fax 08-677 30 91
e-post: info@frii.se
www.frii.se
Avs: FRII, Box 2054, 103 12 Stockholm
Let’s talk fundraising
Talk Fundraising är en ung organisation med en
unik samlad erfarenhet inom svensk och internationell fundraising. Kunskaper vi använder för
att utveckla nya strategier och metoder för att
åstadkomma ännu bättre resultat för våra uppdragsgivare.
Vårt fokus är att hjälpa ideella organisationer att rekrytera
nöjda och långsiktiga givare och medlemmar. Genom att
låta oss sköta insamlingen får du tillgång till vår mångåriga
erfarenhet inom fundraising.
Våra tjänster:
Idéer och förslag på fundraisingkampanjer
Upplägg av insamlingsstrategier
Personliga metoder för givar- och medlemsrekrytering
Kampanjgenomförande
Fundraisingutbildning
Telefon-fundraising
Face-2-Face-rekrytering
Talk Fundraising är idag mer än 100 anställda med huvudkontor i Stockholm och verksamheter i Göteborg, Uppsala
och London.
Är du nyfiken och vill veta mer, kontakta oss för mer
information eller ett förutsättningslöst möte – let’s talk!
Talk Fundraising Agency AB
Dalagatan 64 113 24 Stockholm 08-555 210 00 www.talkfundraising.se