Öppna artikel

PSYKOLOG
TIDNINGEN
9/02
’’Allroundchefen ’’
populäraste chefen
visar ledarskapsstudie
Unga
kriminella
lämnar
brotten efter
psykoterapi
Krönika:
Lönekampen
hårdnar
bland
Stockholms
BUP-psykologer
Stöd till
invandrarflickor
– en svår
balansgång
PSYKOLOG
INNEHÅLL 9/02
Ledare:
TIDNINGEN
9/02 • 6 – 20 maj • Årgång 48
Utgiven av Sveriges Psykologförbund
PS från FS:
Chefredaktör och ansvarig utgivare:
Eva Brita Järnefors, 08-567 06 451
”Legitimerade hundFörhandlingspsykologer” fick
psykologi
förbundet att skälla till 3 Eva-Lotta Hellgren
13
E-post: evabrita.jarnefors@psykologforbundet.se
Redaktionssekreterare
och stf ansvarig utgivare:
Carin Waldenström, 08-567 06 453
E-post: carin.waldenstrom@psykologforbundet.se
Torgny Danielsson
Palestinska barn drabbas
hårt av konflikten
14
Den palestinska barnpsykologen
Caira Arafat manar till skydd av barnen
i den israelisk-palestinska konflikten.
Redaktör: Maja Ahlroos, 08-567 06 452
E-post: maja.ahlroos@psykologforbundet.se
Annonsansvarig, vik:
Brittmarie Haake, 08-567 06 454
E-post: brittmarie.haake@psykologforbundet.se
Box 3287, 103 65 Stockholm
Fax 08-567 06 490.
E-post: tidningen@psykologforbundet.se
www.psykologforbundet.se
ISSN 0280-9702.
Prenumerationer och adressändringar:
Lagern Akademikerservice
Tel 08-567 06 430 • Fax 08-567 06 090
E-post: medlemsregistret@psykologforbundet.se
Pris: 460:– inkl moms
helt kalenderår, 21 nr, 2002.
Lathund:
Den nya
organisationen
15
Telefonnummer/e-post till serviceområden,
kanslipersonal, förbundsstyrelse m fl hittar du
på näst sista sidan.
Neuropsykologisk kongress:
Hjärnans plasticitet
i fokus
Medlem Förening
Sveriges Tidskrifter
17
Ledarstilen avgörande
för arbetsklimat
Debatt:
och effektivitet
4 Blir vanliga människor
Professor Göran Ekvall redogör för en
terrorister?
18
studie, där man kunnat identifiera nio olika
ledartyper och skillnaderna mellan dem
när det gäller stresshantering, arbetsklimat
och de anställda syn på dem.
frågar psykologen Cajsa Lindholm i sitt
inlägg apropå serien ”Våld i vår vardag”.
Nej, vem som helst
Lönekampen hårdnar
blir inte terrorist
20
bland Stockholms
svarar psykoanalytikern Ludvig Igra.
BUP-psykologer
9
För första gången går BUP-personalen
Studentfacklig kurs 21
i Stockholm samman för att påtala sin oro
med den barnpsykiatriska vården och
kämpa för högre löner.
Den oberörbara
10 Böcker
Lilian Levin
Psykoterapi hjälp
för unga kriminella
Värt att veta:
Spelregler
vid uppsägning
Ombudsman Eva Karlsson Aldvin
Tryck:
Wallin & Dalholm Boktryckeri AB,
Lund 2002.
Grafisk formgivning:
TYPA, Joakim Flink, 08-19 15 28.
E-post: jocke.flink@typa.se
Nummer
10/2
Distributionsdag
21/5
Manusstopp för platsoch kursannonser
29/4
Manusstopp för kretsar
och yrkesföreningar
27/4
11/2 12–13/2
10/6
24/6
23/5
6/6
21/5
4/6
Omslagsbild: Cicci Jonsson/Kamerareportage
Filmrecension:
Krönika:
Kan man förhandla
om hedern?
LJÖMÄRKT
MI
Fackpressupplaga
8 700 ex 2001.
12
22
23
56
Psykologen Olof Risberg vid Rädda
Barnens pojkmottagning i Stockholm
berättar om arbetet med ungdomar som
begått grova brott.
PsykologTidningen 9/02
L
E
D
A
R
E
”Legitimerade hundpsykologer”
fick förbundet att skälla till
L
egitimationens värde är ju att den säger att den person som innehar denna
titel också har en adekvat och av samhället godkänd utbildning för att få utöva
sitt yrke. Den säger också att samhället står
som garant för detta och utövar tillsyn över
denne yrkesutövare. Allt för att stärka den
enskildes trygghet i att kunna få rätt behandling, råd eller vilken tjänst det vara må,
där psykologisk kunskap, psykologiska metoder eller tekniker används. Legitimationen ska fungera som ett skydd mot kvacksalveri och olika former av oseriöst och
oetiskt uppträdande. Legitimerade psykologer som undersöker, vårdar eller behandlar
människor räknas alltid som hälso- och
sjukvårdspersonal och står under samhällets
tillsyn, oberoende av om verksamheten bedrivs i egen regi, som privat vårdgivare eller
inom ramen för en offentlig anställning.
För alla de legitimerade psykologer, som
arbetar med någon annan yrkesutövning
som inte räknas till hälso- och sjukvårdande
verksamhet, finns i dag ingen tillsyn. Vi
från förbundet har ofta påtalat att allmänhetens skydd mot oetisk och skadlig använd-
PsykologTidningen 9/02
tion krävs och där lagen stipulerar
vilka krav som ska vara uppfyllda
för att man ska kunna få en legitimation.
Och enligt Konsumentverkets
beslut från den 5 mars i år säger
myndigheten ”att det får anses stå
i strid med 4 § marknadsföringslagen att använda ordet legitimerad
på sätt som motparten gjort i sin
marknadsföring”. Vi fick alltså
rätt och IMMI har också gått ut
med ett tillkännagivande i Svensk
Veterinärtidning att man nu tar
bort ordet ”legitimerad” ur sin yrkestitel. Det hedrar intresseföreningen IMMI att de uppträder på
detta sätt och det framgår även av
tillkännagivandet att man tidigare
har frågat just Konsumentverket
för att få ett klargörande om det är
möjligt att få använda den yrkestitel de önskade. De kunde alltså
inte få något besked av Konsumentverket förrän någon anmält
att man vill få frågan prövad.
Vad vi kan lära av detta är att det alltså är
viktigt att alla vi medlemmar håller öron
och ögon öppna så att vi upptäcker andra
liknande intrång så att vi som ett förbund av
faktiska psykologer snabbt kan agera.
Ett tack till Sveriges Veterinärförbund för
ett gott samarbete i detta ärende.
TECKNING: GUNILLA KVAR
NSTRÖM
S
veriges Psykologförbund
och Sveriges Veterinärförbund vände sig i augusti ifjol
till Konsumentverket med en begäran om prövning av vilseledande marknadsföring avlegitimerade hundpsykologer. Bakgrunden
är den att hundpsykologernas intresseförening, IMMI, som står
för ”Instruktörer Med Mjuk Ideologi”, gått ut och marknadsfört att
man efter en genomgång av deras
utbildning, som omfattar ett antal
kursmoment under ungefär sex
veckor, kan kalla sig legitimerad
hundpsykolog.
Vi från förbundet har ju på olika sätt under många år kämpat för
att få ett titelskydd för psykologtiteln. Vi vill hävda att ingen annan
än den som har en godkänd utbildning som psykolog ska kunna
använda psykologtiteln oavsett
om man är verksam inom hälsooch sjukvården eller inte. Vi har
haft svårt för att få gehör för detta
men nu kom det alltså en aktör på marknaden som använde benämningen psykolog
men också med tillägget ”legitimerad ”och
då kom saken i ett annat läge.
Ett riktigt hundliv. Men hundpsykologen
får inte kalla sig legitimerad.
ning av psykologisk kunskap är mycket
bristfällig. Vi vill ha en samlad tillsynslagstiftning avseende psykologyrket och vi är
otillfredsställda med att det inte finns en
tillsynsmyndighet som kan hantera den här
typen av frågor.
Det vi hade önskat göra i detta specifika
fall med legitimerade hundpsykologer är att
få denna myndighet, som inte finns, att pröva om det är skäligt att kunna ha psykolog i
sin yrkestitel efter sex veckors utbildning.
Och vi skulle vilja att myndigheten svarade
att vi förbjuder någon, som inte har en av
samhället erkänd utbildning och för övrigt
inte har uppnått de krav på kvalifikationer
som samhället ställer för att få legitimation
som psykolog, att kalla sig psykolog, oavsett om det står ett ”leg” före eller inte.
N
u fick vi vända oss till Konsumentverket, som är den centrala myndighet som handlägger ärenden
med stöd av marknadsföringslagen. Enligt
denna lag ska all reklam vara korrekt och
vederhäftig. Och den ska stämma överens
med god marknadsföringssed och i övrigt
vara tillbörlig mot konsumenter och näringsidkare. Vi, de båda förbunden, hävdar
alltså att användandet av ” legitimation”
vilseleder konsumenten eftersom det endast
är vissa i lag uppräknade yrken där legitima-
D
et finns fantastiskt många hundar i
Sverige i dag. Enligt Svenska Kennelklubben är det cirka 800 000
hundar och var femte hushåll har en hund.
Man kan fråga sig vilket behovet av psykologisk kompetens är för dessa hundars välbefinnande och utveckling.
Vi har själva två hundar i vårt hem – två
svarta labradorer – mor och dotter – Selma
och Hulda. De är åtta respektive snart tolv
år gamla. Det är klart att jag vill dem allt väl
och att de ska fortsatt vara lika glad, pigga
och upprymda när de hälsar mig
välkommen hem. Och om behov
uppstår så vänder vi oss till en
legitimerad psykolog som har
speciell kompetens för hundar.
För människans bästa vän ska
naturligtvis ha del av det bästa
som människan kan ge.
■
Torgny Danielsson
2002-04-09
3
Ledarstilen
avgörande
för arbetsklimat och effektivitet
Olika ledartyper upplever olika svårigheter i sitt
chefsarbete och hanterar stress på olika sätt,
vilket i sin tur påverkar arbetsklimat och de anställdas
attityder till chefen.
Professor Göran Ekvall redogör för en studie där
man undersökt sambandet mellan ledarstil och stress
hos såväl kvinnliga som manliga chefer.
U
nder 1990-talet genomfördes vid
FA-rådet ett forskningsprogram
rörande kvinnliga och manliga
chefers ledarstil och stress och
hur dessa variabler relaterar till arbetsklimatet på enheten och till medarbetarnas arbetstillfredsställelse och attityder till chefen. Medverkande forskare i programmet
var professor Göran Ekvall och professor
Marianne Frankenhaeuser samt som
forskningsassistenter doktoranderna i psykologi vid Stockholms universitet Erik Gunnarsson och Deirdre Parr.
Bakgrunden till programmet var Marianne Frankenhaeusers tidigare studier vid Volvo och Trygg-Hansa, som påvisat såväl
olikheter som likheter i kvinnliga och manliga chefers stressmönster, stresshantering
TABELL 1: DELTAGANDE CHEFER
Medverkande chefer
Kvinnor
Män
Folktandvården
Arbetsmarknadsverket
Tjänsteföretag
Totalt
53
39
14
106
32
33
15
80
Totalt
Andel av
tillfrågade
85
72
29
186
92%
53%
45%
63%
Totalt
Andel av
tillfrågade
1 292
943
202
66%
75%
69%
TABELL 2: DELTAGANDE MEDARBETARE
Medverkande medarbetare
Kvinnor
Män
Folktandvården
Arbetsmarknadsverket
Tjänsteföretag
4
1 214
603
133
78
340
69
”Förvaltaren” betraktas som den traditionella ledartypen, som strukturerar och tydliggör uppgifter, men inte förändrar och utvecklar. Han känner stort ansvar, har svårt
att delegera och svårt att stå i blickpunkten.
Dessa chefer uppvisar mest psykosomatiska
besvär. Inga könsskillnader.
och stressorer. Syftet med programmet var
nu att kombinera teorierna och rönen från
denna stressforskning med organisationspsykologiska teorier och mätmetoder rörande ledarstilar, arbetsklimat och medarbetarnas arbetstillfredsställelse. Dels ville vi belysa sambanden generellt mellan variablerna, dels eventuella olikheter i sambanden
för kvinnliga och manliga chefer.
Tre delprojekt har genomförts: Klinikchefer vid Folktandvården i Stockholm,
chefer vid Arbetsmarknadsverket, huvudsakligen chefer för arbetsförmedlingskontor
och arbetsmarknadsinstitut samt chefer i
tjänsteföretag; konsultation, reklam samt
data. En sammanfattande slutrapport, innehållande analyser av den sammantagna
datamängden från de tre delstudierna har
redovisats till Rådet för arbetslivsforskning.
Artikeln bygger på resultaten av den analysen.
Totalt har 186 chefer och 2 437 medarbePsykologTidningen 9/02
”Trädgårdsmästarchefen”
är en ledare som gör
det möjligt för både verksamhet och medarbetare
att utvecklas. De uppvisar
lite stress och har som
copingstrategi att
”ta det med humor”.
De är populära och
bedöms ur verksamhetssynpunkt som bra chefer.
Inga könsskillnader.
tare till dessa medverkat. Tabell 1 här intill
visar antalet deltagande chefer uppdelat på
organisation och kön samt andelen deltagande chefer av tillfrågade. De deltagande
cheferna utgör sannolikt ett positivt urval i
den meningen att de är intresserade av att
lära om sitt ledarskap. De som avböjde att
delta prioriterade inte deltagandet och hänvisade som regel till bristande tid.
När det gäller medarbetarna är kvinnliga
medarbetare i stark majoritet; 80 procent är
kvinnor och endast 20 procent män. Folktandvården i Stockholm är på kliniknivå till
övervägande del en ”kvinnovärld”; två tredjedelar av tandläkarna är kvinnor; alla tandsköterskor och tandhygienister är kvinnor.
(Se tabell 2!)
Metoder
Datainsamligen har skett med enkäter till
cheferna och deras medarbetare. Ett antal
olika formulär ingick i enkäterna. Formulären till medarbetarna handlade om 1) chefens ledarstil 2) klimatet på avdelningen 3)
chefens betydelse med avseende på verksamhetens resultat 4) arbetstillfredsställelse
samt attityd till chefen.
Cheferna fick ett omfattande batteri fråPsykologTidningen 9/02
geformulär att besvara inom områdena
stress och ledarskap: 1) Stress i arbetet 2)
svårigheter i chefsjobbet 3) sätt att hantera
stress 4) stressbenägenhet (typ A-beteende)
5) den totala arbetsbördan samt 6) socialt
stöd.
Chefens ledarstil beskrivs av medarbetarna med ett formulär som innehåller 30 frågor med Ekvall & Arvonens beteendebeskrivande bedömningsskalor. Tre ledarstilsvariabler, var och en baserade på 10 frågor,
utvärderas, nämligen förändringsinriktning,
person- och relationsinriktning och uppgifts- och strukturinriktning. Den enskilde
chefens värde i ledarstilsvariablerna utgörs
av medelvärdet av medarbetarnas skattningar. Med hjälp av klusteranalys har därpå de
186 deltagande cheferna indelats i nio olika
profilgrupper utifrån värdena i de tre ledarstilsvariablerna.
Dessa nio olika ledarprofiler eller ledartyper har bildat basen för den vidare analysen.
Profilgrupperna jämförs i alla de olika
variabler som gäller chefernas stress, arbetsklimatet, medarbetarnas bedömningar av
cheferna, attityder till dem samt arbetstillfredsställelse. Likheter och olikheter i dessa
avseenden mellan kvinnliga och manliga
FOTO: CICCI JONSSON/KAMERAREPORTAGE
”Kompischefen”
vill framför allt vara
populär. Han ses av medarbetarna som bussig,
men också som en aning
opålitlig. Hans copingstrategi är att inte visa
vad han känner.
Ur verksamhetens
synpunkt bedöms han
som mindre effektiv än
övriga chefer.
I undersökningen var de
manliga kompischeferna
fler än de kvinnliga.
chefer belyses. Analyserna baseras på medelvärdesberäkningar och t-test av differenserna.
Allroundchefen vanligast
Uppställningen på nästa sida visar de nio
profilernas utseende i ledarstilsvariablerna.
”Låg”, ”medel” och ”hög” markerar profilgruppernas medelvärde i förhållande till
medelvärdet för den totala gruppen om 186
chefer.
”Allround-chefen” är den vanligaste ledartypen i den studerade chefsgruppen enligt medarbetarnas observationer och bedömningar, 34 procent (se tabell 3). ”Trädgårdsmästarna” kommer på andra plats med
16 procent. Förhållandet är detsamma i båda
könsgrupperna: Allround-cheferna utgör
största andelen och ”trädgårdsmästarna”
näst största.
Det är dessa två typer av ledare och ledarskap som enligt senare normativa ledarstilsteorier (MBO och Transformativt ledarskap) betraktas som framgångsrika. De utgör tillsammans hälften av cheferna i undersökningen.
”Vaga chefer” och ”byråkrater” utgör 18
procent av undersökningsgruppen med en
5
liknande fördelning mellan könsgrupperna.
Dessa ledarprofiler motsvarar de från ledarstilsforskningen kända ”lazziez-faire leaders” och ”autokrater”, vilka har påvisats
vara problematiska ledare. De olika chefstyperna, deras sätt att agera och de konsekvenser detta har på medarbetare och verksamhetsresultat beskrivs i den samlade ledarstilsforskningen på följande sätt:
Allround-chefer är chefer som till synes
gör allt – organiserar, planerar och driver
verksamheten effektivt; driver förändringsoch utvecklingsprojekt; ser till så att medarbetarnas arbetstillfredsställelse och motivation är god. Detta är den chefstyp som sedan
1970-talet stått som ideal och målbild för
många företags och förvaltningars chefspolicy och som styrt rekrytering och utbildning av chefer.
Auktoritärt, regelstyrt, förvaltningsinriktat ledarskap har medvetet förändrats till ett
målstyrt, demokratiskt och för både verksamhet och människor utvecklande ledarskap. Ett samlande begrepp har varit MBO –
Management By Objectives (Thurley &
Wirdenius 1973).
MBO-chefen sätter upp mål i samarbete
med sina underställda, anger ramar för verksamheten och ger sedan medarbetarna friheter att inom ramarna söka uppnå de uppsatta
målen. Det är förändringsledarskap under
kontroll, mera inriktat på successiv förändring utefter redan upptrampade stigar än på
radikal, osäkrare förnyelse.
Utvecklande chef
”Trädgårdsmästare” är chefer som skapar
en förändrings- och utvecklingsbefrämjande
jordmån i organisationen genom att stimule-
ra medarbetarna till nytänkande och skapar
frihet och stöd för innovativa insatser. Detta
ledarskap gör det möjligt för både verksamhet och människor att utvecklas och är identiskt med det ledarskap som benämnts som
”transformational leadership” (Burns 1978,
Bass 1985) och som har framhållits som ett
ledarskap i tiden. Det finns också amerikanska studier som indikerar att transformativt ledarskap kan vara något vanligare
bland kvinnliga chefer än manliga (Bass,
Avolio & Atwater 1996).
Den ”vaga” ledartypen beskrevs redan i
de tidiga ledarstilsstudierna och benämndes
”låt-gå-chefen” (”laissez-faire leaders”).
Det är chefer som trots en formell position
som ledare ändå inte utövar något ledarskap; de är undanglidande, passiva, tar inte
ansvar (Yukl 1998). Detta är en ledartyp
som var avsevärt vanligare för några årtionden sedan, då ledarskapets betydelse för
verksamhetens resultat och medarbetarnas
motivation och välbefinnande inte uppmärksammades lika mycket som i dag. Man
såg inte ledningsutövande som en speciell
förmåga. Fackkunskapen och yrkesskickligheten var allena saliggörande. Den skickligaste verktygskonstruktören blev automatiskt gruppchef på ritkontoret, men fortsatte
som vanligt att försjunka i de tekniska problemen vid den egna ritbrädan och lät sig inte gärna störas där.
Dessa chefer framstod som problematiska redan i de tidiga ledarstilsstudierna och
gör det i ännu högre grad nu, både för medarbetarna och sig själva. De är uppenbart
missanpassade i chefsrollen. Slentriantänkande och avsaknad av andra befordringsoch belöningsmöjligheter än chefskarriär
LEDARSTILSVARIABLER
Vaga chefer
Kompischefer
Byråkrater
Idékläckare
Lagom-chefer
Förvaltare
Trädgårdsmästare
Entreprenörer
Allround-chefer
Relations- och
personinriktning
Uppgifts- och
strukturinriktning
Förändringsinriktning
låg
hög
låg
låg
medel
hög
hög
låg
hög
låg
låg
hög
låg
medel
hög
låg
hög
hög
låg
låg
låg
hög
medel
låg
hög
hög
hög
TABELL 3. FÖRDELNINGEN AV DE 186 CHEFERNA PÅ OLIKA LEDARTYPER.
Ledarprofil
Samtliga
Kvinnor
Män
Allround-chefer
Trädgårdsmästare
Vaga chefer
Byråkrater
Kompischefer
Idékläckare
Lagom-chefer
Förvaltare
Entreprenörer
63
30
22
11
10
7
7
22
14
30
17
13
7
3
4
7
12
13
33
13
9
4
7
3
0
10
l
(34%)
(16%)
(12%)
(6%)
(5%)
(4%)
(4%)
(12%)
(7%)
(28%)
(16%)
(12%)
(7%)
(3%)
(4%)
(7%)
(11%)
(12%)
Antal och andel chefer per ledarprofil för samtliga samt för kvinnor och män separat.
6
(41%)
(16%)
(11%)
(5%)
(9%)
(4%)
(0%)
(13%)
(l%)
för duktiga specialister torde vara skälet till
att dylika chefstillsättningar fortfarande
sker i inte helt oväsentlig omfattning.
”Byråkraten” är starkt uppgiftsorienterad
och inställd på att nå målen genom planering, strukturer och kontroll. Det finns inslag av både regelstyrning och maktutövning hos dessa chefer. Denna ledartyp har i
många forskningsrapporter karaktäriserats
som auktoritära eller autokratiska. De har
visat sig vara chefer som får problem med
brister i arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation hos medarbetarna.
De möter opposition och skapar stress
hos medarbetare, som vill ta eget ansvar och
som vill förnya. Men de kan uppfattas positivt av medarbetare som är inskolade till
auktoritetsberoende och ”inlärd hjälplöshet”, till exempel i traditionell industriproduktion.
”Nice guy”
”Kompischefen” är en annan ledartyp som
också identifierades i de klassiska ledarstilsstudierna. Det är en chef vars starkaste drivkraft är att bli omtyckt och populär, i litteraturen bland annat kallad ”nice guy type
leader”. Man skulle kunna tro att detta är
chefer som genom sin starka inriktning på
medarbetarna och sina relationer till dem
vinner deras förtroende och engagemang
och därigenom är i alla avseenden framgångsrika som chefer. Så är det inte. De har i
synnerhet framstått som dåliga chefer ur effektivitetssynpunkt, eftersom uppgiften och
verksamheten som sådan inte är ett fokuserat mål för dem.
Dessutom har det visat sig, att ”kompischeferna” inte alltid blir så populära och
omtyckta av sina underställda som de ständigt strävar efter. De talar inte alltid klarspråk i kritiska situationer. Medarbetarna
beskriver dem vanligen som ”bussiga”,
”hyggliga prickar” och liknande men också
som en aning ”blöta” och opålitliga.
”Idékläckarna” är kreativa personer, som
har många och skiftande idéer om förändringar i arbetet, vilka de sprider omkring sig.
Koncentration och uthållighet för att planera
och genomföra idéer brister dock. Gårdagens idé gäller inte i dag. Därför tenderar de
att skapa stress hos medarbetarna. Dessa
kreativa personer gör bättre insatser som
medlemmar i utvecklingsprojekt än som
chefer.
”Lagom-chefer” är genomsnittliga i alla
tre ledarstilsvariablerna. De saknar en tydlig
ledarprofil. De har i andra sammanhang karakteriserats som ”middle-of-the-road managers”. De utmärker sig inte i något avseende, varken vad gäller prestationer eller
medarbetarnas trivsel och motivation.
”Förvaltare” är chefer som driver verksamheten så som den är och vanligen med
framgång. De är inte inställda på att förändra eller utveckla, brukar betraktas som den
traditionella ledartypen, som strukturerar
och tydliggör uppgifter, rollförväntningar
och belöningsmöjligheter för medarbetarna.
Deras ledarskap har tydliga inslag av det
som beskrivits som ”transactional leaderPsykologTidningen 9/02
TECKNING: GUNILLA KVARNSTRÖM
cheferna” är försiktiga ”allround-chefer”,
som har personlig läggning och kompetens
som sådana, men som håller igen och inte
spelar ut hela sitt register. Den lilla gruppen
”idékläckare”, 3 män och 4 kvinnor, är speciell därför att samtliga tillhör Arbetsmarknadsverket.
Kvinnliga ”entreprenörer” är en grupp chefer som arbetar i motlut. Chefer med hög förändringsorientering i etablerade organisationer brukar göra det vare sig de är män eller kvinnor.
Kvinnliga entreprenörer möts dessutom av fördomar mot kvinnor som chefer, vilket gör att
de utsätts för stora påfrestningar i sitt arbete.
ship” (Burns 1978, Bass 1985).
”Entreprenörer” är chefer som genomdriver egna på förhand genomtänkta idéer,
de planerar och verkställer i snabb takt och
med stor energi. De agerar vanligen auktoritärt och har i sin ambition och iver att genomföra projekten inget större utrymme för
medarbetarnas synpunkter och önskemål.
Detta ledarskap är en tillgång, när det gäller
initierandet och startandet av nya verksamheter, men det stöter ofta på motstånd och
konflikter i organisationen och det leder lätt
till svårigheter med medarbetarnas motivation och engagemang (Ekvall & Arvonen
1994).
Oväntad skillnad
En exceptionell skillnad mellan kvinnor och
män framträder i undersökningen: Av de 14
”entreprenörerna” är 13 kvinnor och endast
en man, vilket kan vara förbryllande. Begreppet ”entreprenör” förknippas vanligen
med företagsstartare och företagsägare och
sannolikt tänker många snarare på män än
på kvinnor i sådana roller. För att förstå den
oväntade skillnad som finns i den studerade
chefsgruppen måste man ta hänsyn till den
typ av organisationer som cheferna verkar i.
Det är inte företagsstartare eller företagsägare som studerats utan chefer i etablerade
organisationer, varav de två största är offentliga verksamheter. Den ledarstil som
karakteriserats som ”entreprenöriell” förePsykologTidningen 9/02
kommer emellertid också i etablerade organisationer och strukturer (Ekvall & Arvonen
1994), men förutsättningarna i form av
verksamhetsinriktning, traditioner, personalsammansättning med mera är givetvis
annorlunda där än i unga nystartade företag
eller familjeföretag.
I Folktandvården Stockholm fanns vid
tiden för undersökningen inga manliga chefer med starka intressen och läggning för
verksamhetsutveckling. Manliga tandläkare
med entreprenörsmotivation startar egna
kliniker. Kvinnliga tandläkare gör det inte i
samma omfattning, antagligen till en del på
grund av den större arbetsbördan för hem
och barn. Därför fanns ett antal ”entreprenörer” bland de kvinnliga klinikcheferna.
Inom Arbetsmarknadsverket hade man
under en tioårsperiod satsat på att höja andelen kvinnor i chefsbefattning och man hade
då sökt efter och befordrat kvinnliga handläggare, som bedömdes vara förändringsinriktade och drivande.
Att ”entreprenörerna” i den studerade
chefsgruppen till 93 procent består av kvinnor är således på intet sätt ett tecken på att
denna ledarstil är typiskt kvinnlig.
Inte heller kan den andra tydliga snedfördelningen mellan könsgrupperna, som gäller ”lagom-cheferna” tolkas som en indikation på ett generellt fenomen. Det är ju en liten grupp det gäller. En rimlig hypotes kan
emellertid vara att de sju kvinnliga ”lagom-
Ledartyp-stress-arbetsklimat
Vilka svårigheter och stressmoment upplever då de olika ledartyperna i sitt chefsjobb,
hur hanterar de sin stress och vilka konsekvenser får ledarskapet?
Bland ”allround-cheferna” (30 kvinnor,
33 män) framträder påtagliga könsskillnader inom stressområdet. De kvinnliga cheferna upplever fler stressorer starkt och uppvisar betydligt mera av psykosomatiska besvär. Det finns också skillnader ifråga om
stresshantering; kvinnorna reagerar starkare
känslomässigt på stressen och använder mera båda passiva och aktiva copingstrategier
än männen. Hos dessa chefer finns de bästa
arbetsklimaten och medarbetarnas trivsel är
mycket hög. Det finns heller inga signifikanta skillnader mellan kvinnliga och manliga
chefer på dessa områden.
”Allround-cheferna” får den bästa bedömningen av alla ledartyperna vad gäller
deras betydelse för verksamheten. De är
också den av medarbetare mest uppskattade
ledartypen. Inga könsskillnader finns i bedömningarna, medelvärdena är i stort sett
identiska för kvinnliga och manliga ”allround-chefer”.
”Trädgårdsmästargruppen” (17 kvinnor,
13 män) framstår som i stora drag oproblematisk ur stressynpunkt. Den tydligaste
copingstrategin hos dessa chefer är att ”försöka ta det med humor”. Inga signifikanta
könsskillnader framkommer. Ett tydligt kreativt arbetsklimat råder hos både kvinnliga
och manliga chefer i denna grupp; de får
höga värden när det gäller frihet, idéstöd,
livfullhet, debatt och risktagande. I popularitetsbedömningen får de höga värden. Ur
verksamhetens synpunkt bedöms de som
tämligen bra chefer. Inga könsskillnader
syns.
”Vaga chefer” (13 kvinnor, 9 män) uppger svårigheter med att fungera som arbetsledare. De trivs inte särskilt väl med medarbetarna och har de sämsta avdelningsklimaten av alla chefstyperna. Också bland medarbetarna är trivseln sämre. De får dåliga bedömningar vad gäller verksamheten och är
inte särskilt populära. Undersökningen visar
inga signifikanta skillnader mellan de
kvinnliga och manliga cheferna.
”Förvaltare” (12 kvinnor, 10 män) uppvisar stress i tre avseenden: De upplever sig ha
för stort ansvar, svårt att delegera och svårt
för att stå i blickpunkten. Denna chefsgrupp
har mest psykosomatiska besvär av alla. En
framträdande copingstrategi är att dra sig
tillbaka.
Arbetsklimatet med dessa chefer är genomsnittlig utom när det gäller risktagande
och konflikter, där de får låga värden. Medarbetarnas trivsel är något över genomsnittet
jämfört med de övriga grupperna.”Förval-
7
tarna” bedöms av medarbetarna som tämligen bra chefer ur verksamhetens synpunkt
och popularitetsbedömningarna ligger på
motsvarande nivå. Inga tydliga könsskillnader framkommer i något avseende.
slutsatser ifrån beträffande eventuella skillnader mellan kvinnliga och manliga chefers
preferenser för den ena eller andra ledarstilen, eftersom skiftande organisatoriska förhållanden spelat stor roll för vilka som blivit
utsedda till chefer.
Däremot kan vi belysa likheter och olikheter mellan könen inom ledarstilsgrupperna ifråga om stress, klimat, medarbetarnas
trivsel och deras bedömningar av cheferna.
Jämförelser är möjliga att göra för ”vaga
chefer”, ”förvaltare”, ”trädgårdsmästare”
och ”allround-chefer”.
Bland ”allroundcheferna”, som är de
mest uppskattade av alla ledartyperna, upplever de kvinnliga cheferna flera och starkare stressmoment, framför allt med strukturer
och regelsystem i organisationen. De känner
av stora brister i kommunikationen. De stöter på outtalade, informella spelregler och
formella regler upplevs i många fall som
hinder, som tvingar dem att fatta beslut som
är riktiga enligt regelboken, men som inte
stämmer med egna bedömningar och värderingar.
De upplever också mera tidspress i arbetet och belastning med hem och hushållsarbete.
De kvinnliga allroundchefernas sätt att
reagera på stress och hantera den är aktivare
och känslomässigt starkare. De tar itu med
stressorsakerna, även om det innebär obehag. De pratar igenom problemen med vänner och arbetskamrater. De visar öppet sin
irritation, blir arga och ledsna.
De manliga allroundcheferna rapporterar
dessa stressreaktioner och copingbeteenden
i avsevärt mindre utsträckning.Vidare framkommer att kvinnorna har mera psykosomatiska besvär såsom sömnsvårigheter och
smärtor.
När det gäller chefsgrupperna ”vaga chefer”, ”förvaltare” och ”trädgårdsmästare”
består skillnaden mellan manliga och kvinnliga chefer närmast i att kvinnorna uppger i
genomsnitt 4–6 timmar mer hem- och hushållsarbete i veckan än männen. De manliga
”förvaltarna” arbetar också i genomsnitt
drygt 8 timmar mer övertid i veckan än sina
kvinnliga kolleger.
I övriga avseenden skiljer sig de kvinnliga cheferna i dessa chefsgrupper inte signifikant från de manliga.
8
Ledarskap i motlut
De kvinnliga ”entreprenörerna” skiljer sig
från övriga kvinnliga ”förändringsledare”
genom att de arbetar mer övertid och upplever mer relationsstress, genom sämre arbetsklimat och sämre trivsel bland medarbetarna. De är mindre omtyckta och bedöms
som sämre ur verksamhetssynpunkt. Från
övriga manliga förändringsledare skiljer sig
de kvinnliga entreprenörerna utöver ovanstående skillnader genom att de upplever
sämre socialt stöd och starkare organisatoriska och ”kulturella ” hinder i sitt arbete.
De upplever sitt kön som ett hinder och uppvisar mer typ-A beteende, mer psykosomatiska besvär och starkare copingbeteende.
Kvinnliga ”entreprenörer” utgör en grupp
chefer, som arbetar i motlut. Det gör vanligen chefer med denna läggning och ledarstil
i etablerade strukturer, oberoende av om de
är kvinnor eller män. Mot bakgrund av detta
och att kvinnliga chefer i allmänhet tenderar
att mötas av skepsis på grund av fördomar
mot kvinnor som chefer, kan man anta att
kvinnliga ”entreprenörer” har speciella problem och utsätts för stora påfrestningar i sin
iver att driva igenom förändringar i etablerade organisationer. Resultaten från denna
kvinnliga chefsgrupp talar i denna riktning.
FOTO: TOMAS SÖDERGREN
Kvinnliga och manliga chefer
Forskningsmaterialet omfattar 106 kvinnor
och 80 män, vilket ger möjlighet till könsjämförelser i de ledarstilsgrupper som omfattar många chefer och där det finns en något så när jämn könsfördelning. Könsfördelningarna i sig inom varje ledartypsgrupp
går det dock inte att dra några generella
FOTO: ROLF HÖJER
Stressad chef
”Entreprenörerna” (13 kvinnor, 1 man) upplever mycket stress med sociala relationer,
främst i förhållande till medarbetare, men
också i form av dåligt stöd från kolleger. De
uppger också mera övertidsarbete än övriga
chefer och upplever arbetet med hem och
hushåll som mera stressande, men uppger
sig trots detta vara något så när förskonade
från psykosomatiska besvär. Klimatet är
tämligen dåligt hos dessa chefer, särskilt när
det gäller dimensionerna tillit och lekfullhet. Konfliktnivån är ganska hög, vilket är
vanligt hos chefer med denna ledarstil.
Medarbetarna ger denna chefsgrupp tämligen bra bedömningar med hänsyn till verksamheten, men de är mindre omtyckta.
”Kompischeferna” (3 kvinnor, 7 män)
uppger som enda tydliga stressor svårigheter med att avskeda medarbetare. Deras dominerande copingstrategi är att lägga band
på sig och inte visa vad man känner. Arbetsklimatet och medarbetarnas trivsel är
genomsnittligt hos dessa chefer. De är ganska omtyckta av medarbetarna, men bedömningen av deras värde ur verksamhetens
synpunkt är under genomsnittet för övriga
chefer.
”Byråkrater”, (7 kvinnor, 4 män) upplever en hel del stress i arbetet och med chefsrollen. De hanterar sin stress med ilska och
öppen irritation och har mera sömnsvårigheter än övriga chefer. Arbetsklimatet hos
dessa chefer är påtagligt sämre än genomsnittet, men trivseln hos medarbetarna trots
det inte avvikande. Också bedömningarna
av deras betydelse för verksamheten och deras popularitet är genomsnittliga.
”Idékläckarna” (4 kvinnor, 3 män) beskriver sig som problemfria ur stressynpunkt. De uppger emellertid höga värden på
ett antal copingmekanismer, som uppenbarligen fungerar. Varken klimatdimensioner
eller medarbetarnas trivsel avviker från genomsnittet. Bedömningarna av deras betydelse för verksamheten och hur omtyckta de
är ligger lågt.
”Lagom-chefer” (7 kvinnor) är en problemfri grupp ur stressynpunkt. De upplever
gott socialt stöd och deras sätt att hantera
stress är att söka stöd från andra – chefer,
kolleger och vänner. De uppvisar genomsnittliga värden vad gäller arbetsklimatet
och medarbetarnas trivsel liksom när det
gäller medarbetarnas bedömningar rörande
verksamhet och popularitet.
Eftersom gruppen ”entreprenörer” består
av 13 kvinnor och endast en man är inga
könsjämförelser inom gruppen meningsfulla. Vi har i stället valt att i en separat analys
jämföra de 13 kvinnorna med andra ledartyper som har hög förändringsorientering i sin
ledarstil, dels kvinnliga, dels manliga, nämligen ”idékläckare”, ”trädgårdsmästare” och
”allround-chefer”, vilka här benämns övriga
”förändringsledare”.
Marianne Frankenhaeuser och Göran Ekvall
har forskat om ledarstil och stress hos
kvinnliga och manliga chefer och hur dessa
variabler påverkar arbetsklimat och attityder till chefen.
Ledarstilen
Resultaten understryker ledarstilens betydelse, det vill säga chefens personliga sätt
att förhålla sig till medarbetare och verksamhet när det gäller uppdraget att föra
verksamheten till måluppfyllelse. Tidigare
har forskningen om ledarstilar och om stress
hos chefer, varit åtskilda forskningsfält. I
denna studie har dessa två forskningsområden förts samman och man har då kunnat påvisa att det finns ett samband mellan ledarstil och chefernas stressupplevelser och
stresshantering och att detta i sin tur hänger
samman med arbetsklimatet, medarbetarnas
trivsel och chefens inflytande på verksamhetens resultat.
Resultatet ger indikationer om att ledarstilen spelar stor roll för vilka chefer som
stöter på speciella svårigheter därför att de
är kvinnor, nämligen de som förenar stark
förändringsinriktning med stark inriktning
på uppgift och struktur, det vill säga kvinnliga ”entreprenörer” och ”allround-chefer”.
Däremot inte ”trädgårdsmästarna” som förenar förändringsinriktning med person- och
relationsinriktning.
■
Göran Ekvall
Rapporten i sin helhet (11 sidor) inklusive referenslista kan erhållas kostnadsfritt genom Göran Ekvall,
fax 08-37 57 63, e-post: goran.ekvall@telia.com
PsykologTidningen 9/02
Lönekampen
hårdnar bland
Stockholms
BUP-psykologer
– Vi möter samma
argument på
varje nivå, alla har
sin budget att
hålla sig till, säger
Fredrik Lecerof,
ordförande för
BUP-psykologernas
arbetsplatsförening,
som fått nog av
ökad arbetsbörda
och låga löner.
S
bra. Han hade förstås mycket att säga om
varför det är som det är, men han lyssnade i
alla fall. Vad som händer sedan om han gör
något åt situationen, återstår att se, säger
Fredrik Lecerof.
tyrelsen för BUP-psykologernas arbetsplatsförening har i ett brev till divisionschef Olav Bengtsson påtalat
de stora skillnaderna mellan psykologernas och andra motsvarande yrkeskategoriers löner. Det finns gränser för vår goda
vilja, påpekar de i brevet och visar hur det
till exempel skiljer 4 000 kronor eller mer i
lön mellan en BUP-psykolog och en läkare
utan specialistkompetens. När det gäller
psykologer och läkare med specialistkompetens blir skillnaden ännu större.
I brevet kräver arbetsplatsföreningen ett
kraftigt lönepåslag för att nå upp till samma
nivå som specialistläkare och Samhällsmedicins doktorerade psykologer. För det är
inte bara andra yrkeskategorier som BUPpsykologerna ser sig lönemässigt underlägsna utan också psykologer inom andra verksamhetsområden. Den psykolog som blir
anställd inom Stockholms kommun får bättre betalt än en landstingsanställd. Liksom
den som valt Samhällsmedicin i stället för
BUP. Som nylegitimerad psykolog har man
också paradoxalt nog större möjlighet att
hamna högre upp på lönestegen.
Ändra spelreglerna!
– Vi i arbetsplatsföreningens styrelse kom
fram till att man måste ändra spelreglerna
för hur våra löner sätts. I höstas började vi
tala om att vi skulle ha någon form av lobbyverksamhet. De fackliga förhandlarna gör ju
sitt jobb, men vi tänkte att man måste agera
från flera håll samtidigt, säger arbetsplatsPsykologTidningen 9/02
föreningens ordförande Fredrik Lecerof.
Ett sätt att agera blev sålunda att skriva ett
brev till Olav Bengtsson som föreningens
styrelseledamöter lämnade över i samband
med ett möte i början av mars mellan föreningen och divisionschefen.
I brevet ställer psykologerna höga krav
och en rad retoriska frågor: Vill arbetsgivaren att BUP-psykologerna ska tvingas byta
jobb, övergå i privat verksamhet, starta uthyrningsföretag, vända sig till massmedia
och politiker, undrar de. Något svar på vad
Olav Bengtsson tycker om deras krav och
vilka svar han skulle lämna på deras frågor
fick inte föreningen vid mötet.
– Men han medgav att det är ett problem
att lönerna är låga på BUP jämfört med
landstinget i övrigt, berättar Fredrik Lecerof.
Olav Bengtsson vill inte heller uttala sig
för Psykologtidningen: ”Eftersom vi befinner oss i strandad förhandling avböjer jag att
kommentera pågående aktivitet”, säger han.
Men Fredrik Lecerof är trots bristen på svar
ändå ganska nöjd med mötet. När föreningens styrelse kom till mötet började de med
att förklara att de inte ville ha någon dialog
utan en envägskommunikation. Ett något
ovanligt sätt, särskilt för psykologer kan
man tycka, att öppna ett möte.
– Det gäller att ha en taktik. Vi vet att
Olav Bengtsson kan tala för sig och vi ville
att han skulle lyssna på oss! När vi hade sagt
vårt kunde vi diskutera lite. Och det gjorde
vi. Jag tycker Olav Bengtsson mottog oss
FOTO: TOMAS SÖDERGREN
Det började för ganska precis ett år sedan.
För första gången någonsin gjorde BUP-personalen
i Stockholm gemensam sak. I skrivelser, upprop,
anmälningar och på presskonferenser påtalade de sin
oro och sitt missnöje över den rådande situationen
inom den barnpsykiatriska vården.
Nu går kampen vidare och för psykologerna
inom BUP har det inneburit att de kanaliserat sitt
missnöje till de alldeles för låga lönerna.
Beställarna har pengarna
Fredrik Lecerof påpekar att det är viktigt att
minnas att Olav Bengtsson inte kan hållas
ensam ansvarig för att BUP-psykologernas
löner ligger så lågt.
– Det har de gjort sedan långt före hans
tid. Och kanske är divisionschefen inte rätt
person att rikta sitt missnöje mot. Egentligen skulle vi ju förhandla även med beställarna, det är ju de som har pengarna, men det
går inte. De vill inte prata löner. De vill köpa
sjukvård. ”Vi är bara beställare”, menar de.
Olav Bengtsson var också noga med att
påpeka att han inte får föra några som helst
parallella löneförhandlingar. Och det var
inte heller meningen.
– Förhandlingarna sköter Kjell Lindqvist
och Anders Wahlquist åt oss. Det vi gjorde
var att försöka göra tydligt för ledningen hur
missnöjda vi psykologer inom BUP är. Och
någonstans måste man rikta sin kritik. Vi
möter samma argument på varje nivå. Om
jag går till enhetschefen svarar hon/han att,
jag har min budget som jag måste hålla mig
till. Går jag till verksamhetschefen får jag
samma svar. De säger också att de inte vågar
skapa några farliga prejudikat, berättar
Fredrik Lecerof.
Brevet som styrelsen överlämnade håller
9
FOTO: TOMAS SÖDERGREN
– För oss gäller det att med en dåres envishet
hävda våra ståndpunkter, fastslår Kjell Lindqvist, förhandlingsansvarig inom Landstingskretsen, Stockholm.
en tuff ton, med rejäla krav som de 12 000
kronorna i lönepåslag för specialisterna.
– Men man bör inte fästa så stor vikt vid
detaljerna i brevet. Det viktiga var att vi
gjorde något snabbt, att vi på det här viset
gjorde vårt missnöje tydligt eftersom det
minskar lusten att arbeta, säger Fredrik och
får stöd i sina tankar av Kjell Lindqvist, förhandlingsansvarig för Landstingskretsen,
Stockholm.
– Lönen handlar inte bara om materiella
värden, om att kunna köpa fler saker. Den är
också en viktig del av arbetsmiljön. Lönen
är ett sätt för arbetsgivarna att visa hur de
värderar arbetsinsatsen. Den är ett sätt för
arbetsgivaren att uttrycka sin uppskattning.
Många psykologer inom BUP går omkring
med känslan av att vara viktiga och oviktiga
på samma gång. De vet att de är oerhört viktiga för sina klienter och samtidigt får de
inte något erkännande för det de gör. De
upplever en sorts existentiell stress, tror
Kjell Lindqvist.
En psykolog i spagat
Han målar upp bilden av en psykolog som
utför akrobatiska övningar i sina försök att
förhålla sig åt två håll samtidigt. Åt ena
hållet resursbristen och åt det andra yrkesambitionerna:
– Resultatet blir en psykolog som hamnar
i spagat och får väldigt svårt att ta sig upp
igen.
Kjell Lindqvist hyser full förståelse för
BUP-psykologernas parallella lönekamp
och ser inte heller att den skulle föra med sig
några som helst problem.
– Det är helt naturligt att medlemmarna
säger vad de tycker. Jag förstår att de här
missnöjesyttringarna äger rum.
10 april återupptogs de i vecka 7 strandade löneförhandlingarna. Nu på lokal nivå,
det vill säga facket förhandlar med landstingskontoret, som Kjell Lindqvist beskriver
10
som landstingsstyrelsens förvaltning. Sker
ingen överenskommelse där heller återstår
centrala förhandlingar direkt med Landstingsförbundet.
Redan i förvaltningsförhandlingen var
parterna tidigt överens om att det saknades
förutsättningar för en uppgörelse. Vad som
ska till för att förbättra förutsättningarna är
svårt att säga. Vad har facket för strategiska
framtidsplaner?
– Vi måste ändra spelreglerna för hur
våra löner sätts. Det kräver att vi agerar på
flera håll samtidigt och att inte bara styrelsen är aktiv. Några medlemmar har varit
mycket initiativrika och författat skrivelser
till chefer och kolleger. Vi i styrelsen har
startat ett upprop med namninsamling riktat
till politiker i landstinget och övervägar att
kontakta massmedia. Nästa steg blir att samla alla medlemmar till ett möte på arbetstid
för att informera om vad som har gjorts och
diskutera hur vi ska gå vidare, säger Fredrik
Lecerof.
När det gäller fackets möjligheter att lägga tyngd bakom sina krav, verkar det mest
vara en fråga om uthållighet.
– Vi har ett löneavtal som löper fram till
2005. Fram till dess ska det varje år föras
revisionsförhandlingar och under den här tiden råder fredsplikt. Så för min del är tanken
på strejk helt utesluten, konstaterar Kjell
Lindqvist. Vad vi kämpar för är att få accept
för en annan strukturell inplacering i löneligan, en uppgradering. För oss gäller det att
i de fortsatta förhandlingarna, med en dåres
envishet hävda våra ståndpunkter. På det
hela taget kan man säga att envisast vinner,
avslutar Kjell Lindqvist.
Vid pressläggning den 18 april har drygt
hälften av alla Stockholms BUP-psykologer
(omkring 130) samlats till det arbetstidsförlagda möte, som arbetsplatsföreningen för
BUP-psykologerna anordnat i ABF-huset
torsdagen den 18 april.
– Tiden var särskilt utvald för att de flesta
enheter har konferenstid då.
Samtidigt som det märktes att psykologerna var borta drabbades så få klienter som
möjligt, förklarar Fredrik Lecerof.
Syftet med mötet var att informera medlemmarna om läget i förhandlingarna.
– Men vi ville också genom att vara frånvarande på arbetstid manifestera för arbetsgivarna att vi är starka, missnöjda och enade, säger han.
Vid mötet hölls också intensiva diskussioner i smågrupper om hur psykologerna
ska arbeta vidare. Mötet enades bland annat
om begära gruppvisa lönesamtal hos verksamhetscheferna. Ett pressmeddelande antogs också.
– Mötet kändes som en framgång och jag
tror att både vi i styrelsen och de medlemmar som var där känner ökad kraft att arbeta
för att göra något åt lönerna och åt situationen på BUP.
■
F
ör två år sen, när jag för första
gången såg dokumentärfilmen om
Fadime på TV, fastnade jag främst
för att Fadimes lärare uppmuntrat henne
att polisanmäla mordhoten från pappan
och brodern. Jag minns hur jag upprördes över det visserligen rättrådiga men
naivt svenska i att uppmana till en
offentlig strid för universella rättigheter,
som kunde komma att kosta Fadime,
men knappast läraren, livet. Så blev det
också.
Kvällen efter hedersmordet sändes filmen i repris. Denna gång såg jag något
annat. Först Fadimes advokat, som gav
uttryck för samma oro som jag själv
känt. Men främst det jag uppfattade som
Fadimes medvetna förvissning om att
hon skulle komma att offras i denna
kamp på liv och död. Ingen visste bättre
än hon att pappans förlorade heder skulle innebära hennes förlorade liv.
Fadimes martyrskap har dragit korken
ur flaskan på en tabubelagd verklighet
och öppnat upp för en seriös debatt om
hedersmord, som på sikt kommer att
hjälpa utsatta invandrartjejer i Sverige.
Den har också gett eko internationellt. I
irakiska Kurdistan föreslås nu höjt straff
för hedersmord och Pelas pappa, som
väntar ett livstids fängelsestraff om han
återvänder till Sverige, rapporteras inte
längre kunna visa sig fritt på gatorna i
Dehuk. Massmedias gigantiska folkbildningsarbete har gett oss alla bättre kunskap om den svåra exilprocessen: hur ett
hedersmord skiljer sig från andra kvinnomord (genom hela släktens stöd),
skamkultur från skuldkultur, stödjande
från destruktiva segregerade livsmiljöer,
kulturellt tjejförtryck från massmedialt
(är det värre att tvingas bära sjal än visa
naveln?), invandrarmäns oförmåga att
leva upp till sina skyldigheter kontra det
svenska samhällets oförmåga att ge alla
lika möjligheter.
Det kulturellt specifika kvinnoförtrycket har i debatten lyfts fram och polariserats mot det patriarkalt universella.
Båda perspektiven är givetvis giltiga,
men utan ”kulturella glasögon” blir inte
invandrartjejernas särskilda utsatthet
synlig. När 15-åriga Sara mördades på
Helene Lumholdt
Frilansjournalist
PsykologTidningen 9/02
K
R
Ö
N
I
K
A
Kan man förhandla
om hedern?
öppen gata i Umeå 1996 var det bara en
samhällsdebattör, Jésus Alcalá, som lyfte
fram hedersmotivet och dessutom påvisade
hur traditionella, hierarkiska familjestrukturer tvingat familjens yngsta pojkar att utföra
det smutsiga jobbet.
Efter Sara-mordet uppstod befogad nervositet när flera unga invandrartjejer dök
upp på socialkontoret i Umeå och bad om
hjälp att bli omhändertagna på grund av
upplevd ofrihet och misshandel av sina fäder. Det ledde till ett nära samarbete mellan
socialtjänsten och BUP för att hitta nya sätt
att möta både flickornas behov av ökad frihet och i värsta fall skydd och föräldrarnas
behov av att kunna fungera som föräldrar
också i Sverige.
’’
Utan ”kulturella”
glasögon blir
inte invandrartjejernas
särskilda
utsatthet synlig
’’
Inget ärende har varit det andra likt, men
ofta har det rört sig om smarta och starka tjejer med en upphöjd, ”prinsesslik” ställning
inom familjen och som därigenom tidigt
kunnat tänja på gränserna för faderns makt.
Det händer att flickan varit omhändertagen
enligt LVU utan att föräldrarna känt till var
dottern befunnit sig, men efter ett par dar har
hon rymt hem igen, av lika delar rädsla och
hemlängtan. Och varje försök till ny utbrytning har sedan följts av nya hot och repressalier som utegångsförbud, aga och misshandel.
S
å startar en galopperande våldsspiral,
som i värsta fall slutar med hedersmord. Det är denna destruktiva process, som vi har försökt bryta genom att förhandla mellan flickans krav på universella
fri- och rättigheter och pappans försök att
upprätthålla sin heder.
Det är ju inte så svårt att förstå att dessa
kolliderande behov leder till starka känslouttryck av sällan skådat slag; pappans snab-
PsykologTidningen 9/02
ba kast mellan kärlek, hat, hot och förtvivlan
över flickans ”lögner”, mammans förlorade
heder över att inte ha lyckats fostra sin dotter till att ha mer ”skam i kroppen” (ett uttryck som inte var ovanligt under min egen
uppväxt) och flickan, som skakar av rädsla
eller skriker av vanmakt.
Pappan kan uppleva sig tvådubbelt hotad,
inifrån av dottern och utifrån av BUP:s diffusa välvilja och socialtjänstens yttersta
tvångsmakt. Inte precis något terapeutiskt
drömläge, men genom att socialsekreteraren
alltid finns på plats kan flickan få hjälp med
att våga stå för sin kritik, samtidigt som pappan inser att staten faktiskt tar flickans anmälan på allvar.
O
ch vilken är då flyktingteamets roll
inom BUP? Den kanske kan beskrivas som att stå värd för förhandlingarna. Man måste vara orädd, aktiv,
tydlig och pedagogisk i samtalet för att i ord
och bild synliggöra invandrarflickans dagliga och konfliktfyllda pendlande mellan ursprungskulturen, den svenska kulturen och
ungdomskulturen. Men föräldrarnas tillit
vinner man först genom värdeneutrala beskrivningar av olika kulturella livsstilar,
som de kan känna igen sig i. Då lystrar de
till och sitter kvar på stolen. Och gärna bjuder vi på våra personliga erfarenheter,
ingenting väcker sånt intresse som att höra
om svenskarnas liv!
Sen kan förhandlingarna börja. Man måste lyssna, lyfta och våga gå i konflikt med
båda parter (”jag förstår, men du får inte hota, slå, flytta hemifrån”), undvika de stora
värdekonflikterna, förklara, och sjunga de
små kompromissernas lov. Flickans önskan
om att få gå till ungdomsgården bemöts initialt med pappans ilska och verbala utfrysning: ”stick härifrån, vi vill aldrig mer se
dig, du är inte längre vår dotter!” Men efter
förklaringen att ungdomsgården är en alternativ träffpunkt till gatan, där det är förbjudet att röka och dricka och där det dessutom
finns personal lugnar han ner sig och föreslår två timmars ungdomsgård i utbyte mot
läxläsning varje eftermiddag. Det budet köper flickan gärna, men vid nästa träff har
hon redan tröttnat på ungdomsgården och
flyttat fram positionerna till ett tjejfika på
stan.
D
en här sortens ”hedersterapi” består
av lika blandning strukturell, edukativ och beteendeorienterad familjeterapi med många positiva omformuleringar. Den liknar väl mest funktionell familjeterapi, men man jobbar med att försvaga i
stället för att förstärka nätverket. Inom hierarkiskt, traditionella hedersfamiljer måste
dess överstarka sociala nätverk luckras upp.
Det har väl redan framgått att detta jobb
inte är någon dans på rosor. Hedersterapier
är regelbundna och mångåriga, behandlarna
kan inte släppa taget och förlita sig på familjens ”självläkning”. Ibland måste man träffa
tjejerna själva för att lyssna till allvaret i deras flyktplaner eller skyddsbehov, men dialogen med föräldrarna får aldrig upphöra.
Utom i sällsynta fall, när vi inte längre kan
se vare sig deras kärlek eller omsorg.
Hur vet man då när man kan sluta? Ja,
aldrig. Men det är väl det som är den kliniska kompetensen, att kunna avgöra när familjen har tänjt flickans livsrum så mycket att
hon fått andan tillbaka. Och om hon vare sig
har dykt upp på BUP, akuten eller socialtjänsten efter några år och skolan rapporterar om en gladare tjej har vi måhända räddat
ett liv.
E
tt liv till vadå, kanske jag frågar mig
som feminist utifrån någon universell
rättighetsteori? Har vi inte bara hjälpt
tjejerna att krympa sitt eget livsutrymme
med hopp om ett mer integrerat liv i framtiden för sina barnbarn? Men vad har vi, å
andra sidan, för val? I arbetet med unga, utsatta invandrartjejer måste deras rätt till ett
friare liv alltid vägas mot deras rätt till sin
familj. Fadimes slutgiltiga
öde var ju att hon inte kunde/ville släppa kontakten
med sin familj. Man kan
aldrig vara principiell i
praktiken, man får alltid
litet skit under naglarna och
den är tyvärr svår att skrubba bort.
■
Lilian Levin
lilian.levin@epiph.umu.se
11
A
T
T
V
E
T
A
”Spelregler”
vid uppsägning
Det händer dessvärre att
en del av våra medlemmar
blir uppsagda. Det är
ofta en besvärlig situation
men det kanske är lite
lättare om man vet vad
som gäller.
A
rbetsgivaren kan inte
säga upp en person hur
som helst. Det finns vissa ”spelregler”. Här följer en
kort beskrivning av vad som
gäller. Det skulle ta allt för
mycket utrymme för att ge en
fullständig redovisning så detta
är endast ett observandum. Alla arbetsgivare följer inte de
regler som gäller så kontakta
ditt lokala fack om det inträffar.
För att en uppsägning ska
vara giltig krävs det att arbetsgivaren har saklig grund. Om
det är skäligt att arbetsgivaren
ordnar ett annat arbete hos sig,
saknas saklig grund. En uppsägning kan gälla arbetsbrist
eller personliga skäl. Med arbetsbrist avses också medelsbrist vilket är det vanligaste för
våra medlemmar. Det vill säga
det finns en mängd arbetsuppgifter men det saknas medel för
att ha kvar en person, till exempel en psykolog.
Det händer också att arbetsgivaren inte får de uppdrag de
tänkt sig. Därmed får de inte
den ekonomi de räknat med
och har därmed inte råd att ha
kvar samma personalstyrka. De
säger då upp en person på
grund av arbetsbrist.
Personliga skäl
Arbetsgivaren kan också säga
upp en person på grund av personliga skäl. Eller som det står i
Lagen om Anställnings Skydd
(LAS), ”förhållanden som hänför sig till arbetstagaren personligen”. Det krävs starka
skäl för att en person ska kunna
sägas upp av dessa skäl. Det
kan röra sig om till exempel samarbetssvårigheter eller dåliga
arbetsprestationer.
Om en person exempelvis
stjäl från arbetsgivaren, är det
saklig grund för uppsägning.
När man läser Arbetsdomstolens domar, kan man konstatera att enligt den praxis som gäller, har det stulna värdet inte
någon större betydelse. Det är
inte acceptabelt att stjäla.
’’
En person
som blivit sjuk
ska rehabiliteras,
inte sägas upp
’’
En person som blivit sjuk
ska rehabiliteras, inte sägas
upp. Det kan bland annat gälla
alkoholism, som ibland betraktas som sjukdom. Arbetsgivaren har ett ansvar att rehabilitera den som blivit sjuk. Först när
arbetsgivaren gjort allt som kan
anses rimligt för att någon ska
kunna arbeta, kan det bli aktuellt med en uppsägning.
Blir en person uppsagd på
grund av personliga skäl, kan
det i regel inte vara omständigheter som arbetsgivaren känt
till mer än två månader. Arbetsgivaren kan således inte
hänvisa till att något som de
FOTO: TOMAS SÖDERGREN
V
Ä
R
T
Eva Karlsson Aldvin
känt till har inträffat för till exempel sex månader sedan. Vid
uppsägning på grund av personliga skäl, ska arbetsgivaren
lämna varsel till den uppsagdes
fackliga representant.
Arbetsbrist
I de fall arbetsgivaren anser sig
ha arbetsbrist och att saklig
grund föreligger, ska turordning bestämmas. Huvudregeln
är att den senast anställda får gå
i första hand. Undantag finns
för arbetsplatser med färre än
tio anställda. När turordningskretsen har fastställs, ska arbetsgivaren erbjuda omplacering. Om omplacering inte är
möjligt, kan en person bli uppsagd.
Först när dessa steg, det vill
säga förhandling med den fackliga organisationen angående
arbetsbrist, turordning och omplacering genomförts, kan det
bli så att en person får sluta sin
anställning.
Besked om uppsägning
En uppsägning från arbetsgivaren ska alltid vara skriftlig. I
denna ska arbetsgivaren ange
vad arbetstagaren ska iaktta om
uppsägningen ska förklaras
ogiltlig. Vill man göra det bör
man kontakta sin lokala fackliga företrädare. Den anställde
kan begära att arbetsgivaren
anger skälen för uppsägningen.
Även detta ska vara skriftligt
om arbetstagaren begär det.
Uppsägningstidens
längd
beror på var man är anställd.
Det vanligaste är en månad upp
till sex månader. Blir du uppsagd och vill ha hjälp, ta kontakt med din lokala fackliga
organisation. Facket har inte
vetorätt men vi kan se till att
arbetsgivaren följer de regler
som gäller på arbetsmarknaden.
■
Eva Karlsson Aldvin
Ombudsman
Nöjd
med uppgörelse
vid uppsägning
En eftermiddag kommer en
medlem upp på Psykologförbundets kansli och
bjuder på tårta. På tårtans
banderoll står det:
”Tack Psykologförbundet!”
Medlemmen blev en dag
helt oväntat uppsagd och
vill visa sin tacksamhet över
en god uppgörelse med
arbetsgivaren som
ombudsman Eva Karlsson
Aldvin har hjälpt till med.
M
edlemmen var relativt
nyanställd i ett som hon
trodde stabilt företag. Uppsägningen kom därför helt oväntat.
– Det tog ett tag innan jag förstod vad som hände. Arbetsgivaren använde sig av förtal och
ett fult spel. Jag blev både
chockad och stressad av att jag
inte hade kunskap om vilka mina rättigheter var, berättar medlemmen under sitt besök på
kansliet.
Hon ringde så småningom
Psykologförbundet och fick
kontakt med Eva Karlsson Aldvin. Det innebar en stor förändring.
– Det var värdefullt för mig
med stabiliteten här, att det finns
någon som svarar när jag ringer.
Numera säger jag att allt ska gå
via Eva på Psykologförbundet,
och det har varit en stor skillnad
i vad arbetsgivaren erbjuder sedan Eva kom in i bilden. Tidigare fick jag inte ens arbetsgivaren
till förhandlingsbordet. En organisation är starkare än enskilda
individer och har en helt annan
tyngd. Arbetsgivaren är tvingad
av lagen att sätta sig vid förhandlingsbordet med en facklig
organisation.
Uppgörelsen ger henne tid att
söka nytt arbete, och hon känner
inte längre ett hot mot sin ekonomi.
– Uppgörelsen innebär också
att du har fått kompensation för
obehaget att bli av med din anställning, tillägger Eva Karlsson
Aldvin.
■
Eva Brita Järnefors
12
PsykologTidningen 9/02
P S
F R Å N
F S
Förhandlingspsykologi
– fråga för psykologer?
Eva-Lotta Hellgren
bildningen sker där i dag!
Det är viktigt att vi inte upprepar vår egen roll i denna process. Många av oss har en ny
förhandlingsomgång i sikte.
Att avstå från att agera här
gynnar oss inte. Vi måste ta
tillvara varje tillfälle att berätta om vårt arbete och de kunskaper vi fått genom detta.
Den nya typen av avtal för
kommuner och landsting, där
arbetsgivarna ska tydliggöra
de krav de har och hur de värderar oss, är en tillgång.
Förhandlingen är ett spel,
På nya
jobb
PsykologTidningen 9/02
FOTO: TOMAS SÖDERGREN
Susanne Bertman vikarierar
för Emily Sillén på PsykologTjänst.
Susanne är socionom och
journalist och även utbildad mediapedagog. Hon ska bland annat arbeta som webredaktör med
hemsidan psykolognet, dit privatpersoner, företag och organisationer ska kunna vända sig för
att hitta en lämplig psykolog för
sina behov. På hemsidan ska
småningom också finnas infor-
och svarar på medlemmarnas
frågor 9–11 från måndag till
torsdag, tel 567 06 460.
mation om psykologi för allmänheten.
Susanne ansvarar också för
PsykologTjänsts medlemsblad
där vi kan förbättra vår skicklighet att agera. Vid själva förhandlingstillfället är vi med
om att prissätta oss själva. Hittills till arbetsgivarnas fördel.
För att ändra på sakernas
tillstånd behöver vi bli mer
tydliga med vad vi gör, varför
och vad det medför. Vid själva
revisionstillfället skapar vi
priset. Mellan tillfällena bereder vi marken för ökad kunskap om och nyfikenhet på vår
profession.
Opinionsbildning ges ofta
inte något stort utrymme i vårt
dagliga arbete. Gör vi ett bra
arbete med våra klienter räcker detta mer än väl. Tyvärr är
det inte de som sätter lönen.
Det är vi delaktiga i själva!
För att kunna ändra de nivåer vi har i dag till de önskvärda
och eftersträvade krävs att vi
utvecklar och tränar upp vår
förhandlingsförmåga. Det är
inte gjort på en kafferast och
ingen mer än vi själva kommer
att tycka att det är viktigt. Men
det är det – eller hur?
■
Eva-Lotta Hellgren
FS-ledamot
evalotta.hellgren@lane.amv.se
Ingrid kan under våren nås på
tisdagar, tel 08-567 06 446 eller
0709-676 446.
■
Ingrid Lindman är nyanställd
på IHPU. Hon är psykolog, psykoterapeut och arbetar även som
egenföretagare med psykoterapi, handledning, konsultation
och utbildning.
På IHPU ska hon arrangera
kurser och utbildningar, dels för
psykologer som vill vidareutbilda sig, men även kurser riktade
till andra målgrupper med behov av psykologisk kunskap i
sitt arbete. Hon ska bland annat
ägna sig åt att försöka sälja in
IHPU-utbildningar till skolans
personal.
FOTO: TOMAS SÖDERGREN
V
erksamhetsberättelsen
för år 2001 presenterades och godkändes. En
del positiva tecken vill jag
framhålla: Antalet utbildningsplatser på psykologutbildningen överstiger nu 400.
Medlemsantalet har stigit över
7 500 och antalet platsannonser i Psykologtidningen har
ökat successivt under året.
I verksamhetsplanen för
2002 kommer mycket engagemang att ägnas åt att effektuera kongressbeslutet om en ny
medlemsorganisation. Kretsindelningen kommer efterhand att ersättas av psykologföreningar. En arbetsgrupp
med kanslianställda och FSledamöter arbetar med dessa
frågor. En ”lathund” har utarbetats för att fungera som ett
stöd vid bildandet av förening-
ar. Den kommer att presenteras på hemsidan och i Psykologtidningen (se sid 15).
En tanke med den nya organisationen är att tydliggöra
och ta tillvara den lokala
förankringen i den fackliga
processen.
Under år 2002 kommer löne- och villkorsfrågorna att
vara högst prioriterade. Utifrån detta organiseras mycket
av arbetet som kansliet och
framför allt förhandlingsavdelningen gör. Det innebär att
ta kontakter och delta i olika
sammanhang där lönefrågan
diskuteras och bereds på
central nivå. Olika utbildningsinsatser och stöd till
fackliga förhandlare planeras.
Det är viktigt att snabbt få information från genomförda
förhandlingar för att analysera
och presentera för oss medlemmar.
Lönebildning är en komplex fråga med en egen psykologi. Sveriges psykologförbund är en part i ett komplicerat mönster av deltagare på
central och lokal nivå. Den lokala nivån är där psykologer är
anställda, merparten av löne-
FOTO: TOMAS SÖDERGREN
En stor del av den första
dagen vid senaste FS-sammanträdet, 20–21 mars,
ägnades åt att förbereda
Rådskonferensen 27–28
april. Den ersätter den
tidigare ordförandekonferensen och inträffar de
år det inte är kongress.
13
Palestinska barn drabbas
hårt av konflikten
C
aira Arafat medverkade vid ett
seminarium om situationen i Mellanöstern vid Olof Palmes internationella center den 11 april.
Det är viktigt att i sammanhanget skilja
mellan politik och barns rättigheter, menar
hon. Barnen i Palestina har drabbats hårt;
över 300 av de döda under andra intifadan är
obeväpnade barn. De flesta har dött i sina
hem eller i närheten av hemmet i samband
med israelisk beskjutning. 3000 barn har
skadats, många har fått men för livet. För ett
samhälle som det palestinska, med mycket
begränsade resurser, är det svårt att ta hand
om och vårda dessa barn. Hur mår dessa
barn? Hur ser deras vardag ut och hur hanterar de situationen?
Enligt Caira Arafat präglas barnens vardag av fattigdom och av konflikten med
Israel. De flesta har koncentrations- och inlärningssvårigheter i skolan. Däremot har de
stor militär kunskap på grund hur vardagslivet ter sig. De kan till exempel skilja mellan
olika israeliska helikoptrar eller pansarvagnar och även berätta vad den israeliska militären har för sig. De vet att en helikopter
brukar beskjuta mål från avstånd och att
man därmed kan känna sig ganska trygg om
den är precis ovanför ens huvud. Caira Arafat menade att detta är psykologiskt begripligt; barn är duktiga på att anpassa sig till sin
miljö och lär sig snabbt det som behövs för
att överleva.
Oroliga, olyckliga barn
Många av de barn hon träffar är olyckliga,
oroliga och har sömnsvårigheter. De vaknar
mitt i natten och skriker. Dock gråter de sällan, och visar heller ingen rädsla inför döden; de har sett döda och skadade med egna
ögon alltför ofta berättar hon. Föräldrarna
försöker minska sina barns oro genom förklaringen att människor som dör kommer
14
till en annan och bättre värld. Barn drar så
slutsatsen att döden är en väg ur fattigdom
och de dagliga israeliska trakasserierna.
Överallt i de palestinska områdena, i närheten av bostadsområden och skolor, finns
israeliska kontrollposteringar så kallade
”checkpoints”. Caira Arafat berättar om hur
de israeliska soldaterna, själva ofta mycket
unga, trakasserar palestinska skolbarn, hur
barnen kissar på sig av rädsla och skräck på
vägen mellan hem och skola. Att skicka barnen till skolan innebär således ofta ett dilemma för föräldrarna: Är de tryggast hemma eller i skolan?
Tio procent av skolorna i palestinska områden har bombats av israelisk militär. Ska
de följa barnen till skolan för att skydda
dem? Vilket barn ska de i så fall följa, det
yngsta eller det äldsta? Pressen är hård på
föräldrarna, menar Caira Arafat. Många
fungerar inte längre och knäcks av stressen,
arbetslösheten (50 procent) och fattigdomen. Konsekvensen blir att inte heller hemmet och föräldrarna kan ge barnen en trygg
bas. Under rådande omständigheter är det
svårt för dessa barn att utvecklas till freds-
älskande individer. De har aldrig sett och
upplevt fred.
Det är inte barn som utför de omtalade
självmordsattentaten i Israel. Enligt Caira
Arafat är det ofta unga vuxna, i 20-årsåldern
som utför dessa dåd. Två av de viktiga orsakerna till att självmordsbombare förekommer är de hårda livsvillkoren och bristen på
förebilder. För de flesta familjer innebär
självmorden förutom den smärta som förlusten av ens barn eller nära innebär, även
att familjen blir bokstavligen ruinerad genom att den israeliska staten ofta svarar med
att bomba familjens bostad. Dessutom förbjuds familjemedlemmarna att lämna det
palestinska området, vilket är en ekonomisk
katastrof för många som för sin försörjning
är beroende av att kunna lämna dessa områden.
FOTO: GUNNAR LUNDMARK/SCANPIX
– Hälften av befolkningen
i de palestinska områdena,
cirka 1,6 miljoner människor,
är barn under 18 år.
Detta uppmärksammas sällan
vid diskussioner kring
situationen i området, säger
Caira Arafat, barnpsykolog
och ansvarig för sekretariatet
för barnfrågor vid den
palestinska myndigheten.
Vad kan göras?
Caira Arafat menar att man utifrån barnkonventionen omedelbart borde agera för att
skydda de palestinska barnen och deras rättigheter. Både det palestinska självstyret
och Israel har ratificerat den barnkonvention, som skrivits under av världens alla nationer med undantag av USA och Somalia.
Konventionen är konstruerad så att varje
land inte är bara ansvarigt för de egna barnen, utan även för barn som råkar illa ut i
andra delar av världen.
Således måste också de israeliska barnen
dels skyddas från de direkta effekterna av
konflikten, det vill säga palestinska självmordsbombare, samt den rädsla dessa skapar i samhället, men också värnas mot återverkningar av den destruktivitet och det
våld som israeliska soldater riktar mot palestinier. Under den första intifadan kunde
israeliska psykologer konstatera att israelers
våld och kriminalitet riktat mot de egna ökade kraftigt.
Sverige har en viktig ställning och möjlighet att påverka situationen, då man i den
arbetsgrupp för palestinska flyktingar som
tillsattes i Madrid 1991 fått särskilt ansvar
för arbetet med palestinska barn och ungdomar. Caira Arafat avslutade sitt framträdande med att betona hur barnen ger henne
hopp och motiverar henne att fortsätta sin
kamp för deras rättigheter och framtid. ■
Shervin Shahnavaz
psykolog
shervin.shahnavaz@neurotec.ki.se
Caira Arafat, palestinsk barnpsykolog,
manar till skydd av barnen i den israeliskpalestinska konflikten.
PsykologTidningen 9/02
L
A
T
H
U
N
D
Nu organiserar vi om
I slutet av denna
kongressperiod, det
vill säga inför förbundskongressen 2004
ska den nya lokala
organisationen vara i
bruk. I en del kretsar
har arbetet med att inrätta psykologföreningar redan påbörjats.
Psykologförbundet har
sammanställt en Lathund med råd på
vägen inför omvandlingen från kretsar till
psykologföreningar
som kärnan in den
lokala organisationen.
S
veriges Psykologförbund
beslutade vid kongressen i
maj 2001 att införa en ny
lokal organisation för förbundet.
Syftet är att anpassa vår organisation till arbetsgivarnas för att
bättre kunna möta dem i lokala
förhandlingar. Detta är viktigt
inte minst i löneförhandlingar
mot bakgrund av de krav som
senare års löneavtal medför. Organisationsförändringen innebär också att den demokratiska
valprocessen förändrats, något
som kommer att aktualiseras
första gången inför 2004 års förbundskongress.
Hur var det förr?
Den tidigare organisationen
byggde på kretsarna som i huvudsak är geografiskt uppbyggda och omfattar förbundsmedlemmar verksamma inom ett
geografiskt område, oavsett arbetsgivartillhörighet. Där flera
PsykologTidningen 9/02
medlemmar inom en krets var
anställda hos samma arbetsgivare inrättades arbetsplatsföreningar, som på uppdrag av kretsen genomförde förhandlingar
med arbetsgivaren. På det statliga avtalsområdet utgjorde de
rikstäckande
arbetsplatsföreningarna kontaktytan gentemot
arbetsgivaren.
Psykologföreningar
I den nya organisationen kommer alla medlemmar med samma arbetsgivare, det vill säga en
kommun, ett landsting, ett privat
företag, en statlig myndighet, en
stiftelse, en ideell organisation
att bilda en psykologförening.
Föreningarna utgör den lokala
organisationen och företräder
förbundet på det lokala planet på
uppdrag av förbundsstyrelsen.
Föreningarna får till exempel
mandat att förhandla löner på de
arbetsplatser där Sveriges Psykologförbund har förhandlingsrätten.
Stora och små
Psykologföreningarna kommer
att ha ett högst varierande antal
medlemmar. Från de allra största som kanske får upp till ett tusental medlemmar till de minsta
som kanske bara har två. Stora
föreningar hos stora kommunala
eller landstingskommunala arbetsgivare behöver säkert göra
ytterligare uppdelningar i lokala
föreningar. De i dag statliga rikstäckande arbetsplatsföreningarna behöver säkert samma typ
av organisation så att de också
blir representerade ute hos de lokala myndigheterna. Dessa interna föreningars mandat bestäms av respektive psykologförening.
För de allra flesta psykologföreningar blir dock medlemsantalet begränsat. Här kan det i
stället behövas geografiska nätverk för att stödja och samordna
insatser. Små föreningar kan utveckla samarbete med andra
små och/eller stora föreningar,
och här kan säkert de gamla
kretsarna utgöra en gemensam
utgångspunkt för samverkan.
Finns det enbart en medlem hos
en arbetsgivare så blir denne utsedd till kontaktombud för förbundet. Det behövs ju mer än en
för att bilda en förening. Även
för dessa ombud blir det viktigt
att ingå i större eller mindre nätverk.
Ska vi klara oss själva nu?
Centrala avtal och överenskommelser, som var styrande även
på det lokala och individuella
planet – inte minst vad gäller lönesättning – hör det förgångna
till. Utvecklingen går mot ett
alltmer decentraliserat beslutsfattande kring löne- och anställningsvillkor såväl inom privat
som offentlig sektor. Som individer får vi allt större möjlighet
att påverka och avtala kring dessa villkor. Även om detta ibland
kan synas vara en betungande
och påfrestande börda är det
också en mycket stor möjlighet.
Den nya organisationen inom
Sveriges Psykologförbund syftar till att stärka den enskilde
medlemmen i detta arbete. En
psykologförening som väl känner arbetsgivaren och den lokala
organisationen kan aktivt bidra
med argument och stöd till den
enskilde. Men varje enskild bör
liksom tidigare bidra till det
kortsiktiga och långsiktiga arbetet för att förbättra sina egna och
kollegors löne- och anställningsvillor.
Vad får vi för stöd?
Arbetet med att rekrytera regionala fackliga rådgivare har på-
börjats. Dessa personer ska utgöra ett stöd för psykologföreningarna i en region. De ska bidra med kompetens och erfarenhet till föreningarna. Deras
kompetens ska grundläggas och
utvecklas genom utbildningsoch informationsinsatser. De
ska kunna vara psykologföreningarna till hjälp med utbildning, information och rådgivning, men även med det praktiska förhandlingsarbetet. Genom
att bygga upp denna delvis nya
kompetensnivå kommer det
fackliga stödet att komma närmare föreningarna och medlemmarna. De regionala rådgivarna
kommer också att utgöra länken
mellan psykologföreningarna
och förbundets centrala kansliorganisation.
När genomförs detta?
Hela den nya organisationen ska
vara i bruk från slutet av denna
kongressperiod. I en del kretsar
har arbetet med att inrätta psykologföreningar redan påbörjats. I andra kretsar funderar
man över hur och när förändringen ska genomföras. I ytterligare andra ligger tyvärr den
gamla kretsorganisationen nere
utan att ha ersatts av psykologföreningar.
De i dag existerande kretsarna och arbetsplatsföreningarna
har genom ett extra kongressbeslut fått möjlighet att fungera
fram till mitten av december
2003. Vartefter psykologföreningar bildas, vilket kan ske
successivt i en krets eller vid ett
och samma tillfälle för alla föreningar, övergår dessa att fungera
enligt de stadgar som gäller för
psykologföreningar. Detsamma
gäller för de rikstäckande arbetsplatsföreningarna. Under
denna övergångstid kommer
kretsarna och arbetsplatsföre-
15
ningarna att utgöra viktiga fora
för organisation och uppbyggnad. Men oavsett organisationen
är varje enskild medlem basen
för det fackliga arbetet för bättre
löne- och anställningsvillkor!
Några konkreta tips!
– Behåll kretsen så länge som
möjligt. Planera för vilka psykologföreningar som ska inrättas. Bestäm ett gemensamt
datum för när den gamla organisationen ska upphöra och
den nya börja.
– Planera för hur den gamla
kretsorganisationen ska kunna
fungera som ett regionalt nätverk t ex genom att de inrättade psykologföreningarna har
en gemensam träff nu och då
eller upprätthåller telefon eller
e-mail kontakt. Den som är
ensam medlem hos en arbetsgivare har ju ingen egentlig
psykologförening och bör erbjudas kontakter med nätverket.
– När psykologföreningen ska
inrättas – kalla till ett möte för
alla medlemmar hos den arbetsgivaren. Anta förbundets
”Normalstadga för psykologföreningar” och gör de lokala
anpassningar som behöver göras. Sänd in protokoll från mö-
tet – och de antagna stadgarna.
Därmed blir föreningen registrerad.
– Om du är ensam anställd hos
en arbetsgivare – kontakta förbundet centralt för att anmäla
dig som kontaktombud. Upprätthåll kontakt med de lokala
nätverk som finns.
– Om det inte finns någon krets
– ta initiativ till att en psykologförening bildas så snart
som möjligt. Tillvägagångssättet blir som ovan, med möte, stadgar, protokoll etc. Var
också aktiv för att bilda nätverk för informationsutbyte.
– Psykologföreningarna kommer efter framställan att erhålla ekonomiska medel från förbundet.
– De rikstäckande arbetsplatsföreningarna kan, vartefter de
är redo, ombilda sig till psykologföreningar. Det kan vara
viktigt för engagemanget att
också dessa skapar en lokal
eller regional organisation för
att bevaka medlemsintressen
gentemot arbetsgivaren via
Saco-organen.
■
Torgny Danielsson,
ordförande
Karin Graff-Cederström
andra viceordförande
N O T I S
Psykologföreningar
bildas i Göteborg
Sedan februari i år har
de kommunalt anställda
psykologerna i Göteborg
en ny facklig organisation.
Alla psykologer anställda
inom en förvaltning utgör
en psykologförening.
Styrelsen och tillika den
formella föreningen består
representanter för
respektive förening.
D
en formella föreningen har
fått namnet Psykologföreningarna för Kommunalt Anställda i Göteborg. Tanken är att
styrelsen arbetar med policy och
övergripande frågor. En så kallad villkorsgrupp för löne- och
16
förhandlingsfrågor har knutits
till styrelsen. Förhoppningen är
att fler grupper ska bildas
kring angelägna arbetsområden.
Bland annat planeras en grupp
för studiedagar och en för arbetsmiljöfrågor. Kretsen kommer att finnas kvar till den 1 juli.
Medlemmar i förbundet anställda inom kommunala förvaltningar och bolag i Göteborg
och som inte är anställda på Psykologenheterna är välkomna att
höra av sig. Kontaktpersoner för
allmänna frågor är styrelsens
ordförande Percy Andersson, tel
031-36 59 413 och för löneoch förhandlingsfrågor Yakup
Toper, tel 031-64 23 15.
■
Stress och
utbrändhet
Foto: Tomas Södergren
Tempot är högt i dagens arbetsliv, ibland
kanske väl högt. Genom att regelbundet
avläsa stressnivån både hos individer och hela
organisationer kan man få en indikation på
om åtgärder behöver sättas in. Nu lanserar
Psykologiförlaget mätmetoder och åtgärdsmaterial relevanta för såväl individ som
organisation.
Två metoder för att mäta stress
”Att skapa engagemang och förhindra
utbrändhet” är ett analys- och åtgärdsmaterial avseende arbetsrelaterad utbrändhet
där författarnas (Leiter & Maslach) utgångspunkt är att det är den organisatoriska
miljön som skapar medarbetarnas förhållande
till sina arbeten. Instrumentet används på
gruppnivå i organisationer.
”Job Stress Survey, JSS” (Spielberger & Vagg)
är ett instrument som avser att identifiera
källor till arbetsrelaterad stress på arbetsplatsen på individnivå.
Utbildning
Under varumärket Assessio erbjuder vi
utbildningar i stress och utbrändhet.
Kontakta oss för mer information!
Assessio är Psykologiförlagets varumärke för utbildnings- och konsulttjänster
Box 47054 100 74 Stockholm Telefon 08-775 09 00 Telefax 08-775 09 20
info@psykologiforlaget.se www.psykologiforlaget.se
PsykologTidningen 9/02
Hjärnans plasticitet
i fokus på sommarmöte
Det är ett digert program besökarna på sommarens internationella neuropsykologiska
kongress i Stockholm kan ta
del av. Förutom inbjudna talare
och symposiearrangörer upptar
programmet ett 50-tal fria föredrag och drygt 100 posterpresentationer. Professor Jarl Risberg, ordförande för programkommittén, presenterar här det
vetenskapliga programmet.
S
ommarens stora utmaning för förbundets neuropsykologiska yrkesförening
(SNPF) är att i samarbete med övriga
nordiska neuropsykologiska föreningar stå
som värd för International Neuropsychological Society’s möte i Stockholm, 24–27 juli. Bakom programmet står dels en Nordisk
organisationskommitté, som främst arbetat
med de inviterade föredragen och symposierna, dels en internationell programkommitté som bedömt och arrangerat de insända
bidragen.
Det vetenskapliga programmet är brett
upplagt och omfattar presentationer inom
alla neuropsykologins delområden. Vid valet av inbjudna talare och symposiearrangörer har vi dock valt att ge två aktuella forskningsfält, neuronal plasticitet och funktionell hjärnavbildning, en extra slagkraftig
och riklig representation i programmet.
Av de sex prominenta talare vi bjudit in
kommer tre att i sina föredrag fokusera på
hjärnans plasticitet. En lundensisk framstående forskare, Anders Björklund, kommer i
ett föredrag med titeln ”Stem cells and brain
repair – recent progress and future perspectives” att förmedla de senaste rönen inom
detta heta forskningsfält och ge sin syn på
möjligheterna att i framtiden reparera
hjärnskador med hjälp av stamceller.
Efter denna utblick mot framtiden kommer Joan Stiles från University of California i San Diego att i sitt föredrag ”Neural
plasticity and cognitive development” beskriva hjärnans plasticitet och förmåga till
läkning och omorganisation under olika faser av hjärnans utveckling. Hon kommer att
beskriva den centrala roll som plasticiteten
spelar för hjärnans normala utveckling och
för vår livslånga anpassning till olika former
av påverkan utifrån och inifrån.
PsykologTidningen 9/02
Andra aspekter på hjärnans plasticitet
kommer att ges av Christo Pantev från Toronto. Av hans föredrag ”The competition
for cortical space: Training induced plasticity and music” kommer det att på ett fascinerande sätt att framgå att plastiska hjärnförändringar ligger bakom uppövandet av olika
musikaliska och andra färdigheter och förmågor. Hjärnans plasticitet kommer också
att behandlas vid ett symposium som har titeln ”Mapping the neuroplasticity of memory” och leds av Agnes Chan från Hongkong.
Minnesforskning
För den som är intresserad av forskning om
minnet finns det mycket att hämta i programmet. Nestorn bland minnesforskare,
Endel Tulving, kommer att hålla ett plenarföredrag med titeln ”Episodic memory,
yesterday and today”. Dessutom kommer
han att delta i ett inviterat symposium om
ämnet ”Imaging memory functions in healthy and damaged brains”, som organiseras av
vår internationellt kände minnesforskare
från Umeå, Lars Nyberg. Här kommer Tulving att diskutera sin HERA-modell (Hemispheric Encoding/Retrieval Asymmetry)
och hur denna har stått emot tidens tand under åtta år av kritiska empiriska studier.
Därutöver kommer Hans Markowitsch
från Tyskland att presentera nya och spännande fMRI- och PET-fynd (positron emissions tomografi) från personer med minnesstörningar orsakade av stress och psykiskt
trauma. Lars Nyberg själv kommer att berätta om hur träning av minnet kan ge upphov
till förändringar av hjärnans funktionella
system.
Stephen Rao från Milwaukee, Wisconsin,
kommer i ett föredrag att beskriva sina fascinerande studier av hjärnmekanismer
bakom uppfattningen av tid. Med hjälp av
en av de mest avancerade av de nya avbildningsmetoderna, event-related fMRI, kommer han att visa att bakom vår tidsuppfattning finns dynamiska nätverk av samarbetande hjärnområden.
Kenneth Hugdahl från Bergen har inbjudits att organisera ett symposium kring temat ”Neuroimaging of language and music”. Här kommer svenska, finska och norska forskare att presentera forskningsresultat
baserade på olika metoder för funktionell
hjärnavbildning: fMRI, PET, ERP (EventRelated Potentials) och MEG (Magnetencefalografi). Föredragen kommer bland annat
att belysa hur störd uppmärksamhet påverkar språkuppfattningen och hur olika dialekter uppfattas av hjärnan. Likaså kommer
studier av förändrad språklig hjärnorganisation vid analfabetism att presenteras liksom
avvikande bearbetning av ljud hos dyslektiker.
Ett av de inviterade föredragen rör ett
mycket aktuellt ämne inom barnneuropsykologi och neuropsykiatri – utveckling av
bättre behandling vid ADHD. James Swanson från University of California, Irvine,
kommer att beskriva såväl framsteg rörande
farmakologisk behandling som metoder för
framgångsrik psykosocial intervention.
Medvetandets neuropsykologi
Neurovetenskaperna har under senare år
kommit att närma sig filosofin, vilket avspelar sig i ett av de inviterade symposierna
med titeln ”Consciousness”. Den finske
auktoriteten inom området, Antti Revonsuo,
organiserar ett symposium, som kommer att
avspegla aktuell gränsöverskridande forskningen kring medvetandets neuropsykologi.
Oavsett personliga specialintressen kommer det att finnas något av intresse att ta del
av under alla kongressdagarna för såväl yrkesverksamma psykologer som forskare.
Det kommer att dröja länge innan det kommer en liknade chans att på hemmaplan få
höra frontforskare föreläsa om de senaste
forskningsrönen.
■
Jarl Risberg
professor
Information, anmälningsblanketter och det
kompletta programmet finns på SNPF:s och INS:s
hemsidor (http://www.neuropsykologi.org
respektive www.osu.edu/ins) och det går också bra
att skicka e-brev till Håkan Nyman (hakan.nyman@
psykolog.net) och till undertecknad
(Jarl.Risberg@psychology.lu.se).
17
D E B A T T
Blir vanliga människor terrorister?
Psykoanalytikern Ludvig
Igra skriver i sin artikel
”När vanliga män blir
terrorister” (Psykologtidningen nr 19/01) att den
destruktiva potentialen
finns inom oss alla och lätt
kan utlösas av yttre
omständigheter. Men är
det verkligen så, undrar
psykologen Cajsa Lindholm,
som anser att Igra med sitt
driftsteoretiska
resonemang normaliserar
grymheten.
’’H
ur kan vi förstå personlig grymhet och
våld? Hur kan vi bemöta och minska våldet?” Dessa
frågor har aktualiserats av Psykologtidningen i en debattserie.
Den destruktivitet vi bevittnar i
världen kräver en djupgående
förståelse och trovärdiga förklaringar som kan fungera som
vägledning De antaganden man
har om en människas natur tenderar att fungera som självuppfyllande profetior. Förutsätter
man en dödsdrift kan man lätt se
den. Teoretiska system har en
tendens att legitimera sig själva.
Freud hamnade i förnuftets diktatur och i en upplyst elit som
skulle vägleda den opålitliga
massan. Är människor driftsstyrda så finns en viss logik i det
resonemanget. Men om vi inte
håller med är det viktigt att formulera alternativet.
Göran Rosenberg redogör i
en intressant artikel för Robert
Jay Liftons slutsatser kring människans remarkabla förmåga att
klara historiska rubbningar.
Människan har, enligt Lifton, en
”proteansk förmåga” (benämningen inspirerad av Proteus, en
åldrad havsgud i Odysséens
fjärde sång, utrustad med gränslös inre vishet och gränslös yttre
föränderlighet) att foga samman
till synes disparata och oförenliga element i sin identitet till ett
sammanhängande själv och att
självet är människans ständigt
bearbetande berättelse om vem
hon är.
18
Ur skildringen av en proteansk förmåga blir också motsatsen tydlig. De som inte klarar
balansgången och tappar fotfästet, lever fragmenterat och
splittrat utan sammanhang mellan sig själva och omvärlden eller utvecklar ett fundamentalistiskt själv som sluter sig mot
osäkerheten och öppenheten i
tillvaron och söker sig till sekteristiska rörelser, i kamp mot omvärlden. Ett samhälle i stark förändring berövat sina traditionella patriarkala maktstrukturer
och givna auktoriteter kräver
mycket av sina medborgare.
Människor måste få ihop sin inre berättelse med allt mindre
stöd i en yttre – ”i ett psykologiskt landskap tömt på tydlig
auktoritet och livskraftig gemenskap”.
I stället för att, tala om människans natur som något fixerat
och definitivt, utvecklar och fördjupar Rosenberg, med hjälp av
Lifton, frågan om destruktivitet
till att handla om självets sammanhållning. Hur utvecklar
människor ett sammanhållet
själv, förmöget till yttre föränderlighet men med bibehållen
inre konsistens? Vilka faller för
den ”fundamentalistiska frestelsen”? Och varför? Med den viktiga följdfrågan: Blir vem som
helst fundamentalist? Blir vem
som helst terrorist?
En tunn hinna
Först ut i Psykologtidningens
debattserie är Ludvig Igra, en i
medierna ofta anlitad expert på
det mänskliga psyket. Och som
sådan en företrädare för psykologers syn på bland annat ondska och destruktivitet.
I sin artikel (Psykologtidningen 19/01) redogör Igra för
händelserna i en liten bosnisk
by, där den serbiske rektorn från
att ha varit en aktad man i byn,
förvandlas till en brinnande serbisk nationalist. Som sådan deltog han i och organiserade morden på sina muslimska elever
och föräldrar. Igra frågar sig hur
en ideologi kan sätta hans långa
samlevnad med offren och hans
medkänsla ur spel. Och svarar:
”Han var inte galen eller psykiskt störd. Det kusliga var att
han var som vi”.
Förklaringen finns, enligt
Igra, i att mannen så till den grad
uppslukades av sina föreställningar om det serbiska folket att
alla komplikationer försvann
och att verkligheten blev så enkel att den gjorde honom till
mördare. Och slutklämmen i
konsekvens med detta; alla historiska erfarenheter pekar på
att det kunde vara någon av oss.
Den destruktiva potentialen
finns inom oss alla och kan lätt
utlösas av yttre omständigheter.
Är det så, till vår egen förvåning, att vi plötsligt är i stånd att
mörda, våldta och förödmjuka,
som Igra skriver?
I Igras resonemang döljer sig
några antaganden som inte tydliggörs i artikeln, men framkommer i hans nyligen utgivna bok
”Den tunna hinnan mellan
grymhet och omsorg”. Bokens
ledande tankegång framgår av
titeln; mellan omsorg och grymhet finns bara en tunn hinna.
Dessa två potentialer – till omsorg och grymhet – finns inom
alla människor och lockelsen till
det totalitära har sin grund i
grymheten och därmed den
dragningskraft det enkla och hatiska perspektivet kan ha på
människor. Igra normaliserar
alltså grymheten. Den är en del
av vår konstitution och endast
en tunn hinna kan skydda oss
mot den.
I Igras spekulativa och nog så
snåriga resonemang döljer sig
naturligtvis den freudianska och
kleinianska dödsdriften. Vem
skulle ge sig ut i så luftiga och
svårgenomträngliga
resonemang utan att ha fötterna stadigt
i en övertygelse? Denna ständigt
närvarande, men inte så ofta
tydliggjorda, övertygelse är utgångspunkten i Igras driftsteoretiska tankesystem. Dock inte i
den freudianska tappningen
utan i en kleiniansk, med hennes
demonisering av spädbarnet.
Med Igras förföriska språk uttryckt som att ”inget barn undgår en mörkare symbolisk struktur, en permanent ficka av po-
tentiell grymhet, i sin personlighet.”
Särskilt ansvar
Som psykologer har vi ett speciellt ansvar att försöka förklara
frågor om våld och grymhet. Vi
har möjligheten att på ett mer
djupgående sätt tränga in i dessa
frågeställningar och utifrån våra
erfarenheter formulera en sammanhängande förståelse. Hannah Arendt skriver att fröet till
all totalitarianism finns i ideologin själv. Om man som Igra formulerar en människosyn med
utgångspunkt i dödsdriften så
får det andra konsekvenser än
om man utgår från till exempel
beteendeterapeutisk teori. Vi letar som bekant efter det som bekräftar våra egna föreställningar
och mycket har legitimerats i
vetenskapens namn. Inom det
område vi rör oss måste vi
kanske stå ut med subjektivitet
och lämna positivistiska vetenskapliga ideal. Och snarare hitta
teorier som är öppna och elastiska nog att på djupgående och
trovärdiga sätt förklara en bredd
av fenomen.
Tendensen att totalisera utgår
alltså från teorin själv, från de
antagande man har som utgångspunkt, därför blir också
valet av teori viktig. Freud rörde
sig med ett slutet teoretiskt
system, med de vetenskapliga
föreställningar man odlade på
1800-talet. I driftsteorin finns
inget själv som agent och som
ett sammanhållande personligt
centrum likt Liftons proteanska
själv. Jaget lever i skuggan av
sina drifter, plågad av uppgiften
att sublimera eller undertrycka.
Moralen inympas i människan
via identifikationer med föräldrarna. Så var finns ett levande
helt själv förmöget till komplicerade val? Det fanns inte i freudiansk teori och det finns inte
heller hos Igra. Han talar om en
moralisk impuls. Men vad skiljer den från andra impulser?
Ronald Fairbairn har på ett
sammanhängande sätt kritiserat
och reviderat freudiansk och
kleiniansk teori. I hans teori
finns ingen primär narcissism
PsykologTidningen 9/02
D E B A T T
Ur Psykologtidningen 19/01.
utan barnets föds som en psykisk helhet; ett helt personligt
själv differentieras med hjälp av
objektrelationer till organiserade strukturella mönster. Struktur
och energi är ett hos Fairbairn,
inte delat som hos Freud. Han
talar följaktligen om det libidinala jaget som den personliga
utgångspunkten för allt relaterande och inte om driftsmässiga
impulser som ”drabbar jaget”.
Människan är i grunden relationssökande, enligt Fairbairn.
Behovet av kärlek är grundläggande för all utveckling och
frånvaron av den bidrar till inre
splittring.
Den som har vidareutvecklat
Fairbairns teori och på ett mycket fruktbart sätt integrerat den
med Winnicotts tänkande, är
Harry Guntrip. Den syntes han
formulerat med utgångspunkt i
Fairbairns teoretiska struktur
och Winnicotts djupa kunskaper
om barnets tidiga utveckling
kan, enligt min mening, tjäna
som utgångspunkt för en hållbar
och trovärdig teori om destruktivitet och våld. Med andra ord;
vara ett alternativ till freudiansk
och kleiniansk driftsteori – och,
i linje med den, till den mystifierande och grumliga förklaring
Igra ger av våld och terrorism.
En central tanke i objektrelationsteorin är identifikationen
med objektet. Svaret på otillfredställande relationer är att
barnet identifierar sig med objektet, identifikationen fungerar
som ett substitut för en förlorad
relation. Barnet smälter samman
med den kyliga, skrämmande eller aggressiva föräldern och tar
in upplevelsen i sig för att undgå
total tomhet och ensamhet och
som ett sätt att bemästra det som
PsykologTidningen 9/02
är överväldigande. Det betyder
att barnet kommer att leva med
införlivade, osmälta erfarenheter inom sig. En yttre skrämmande värld reproduceras i det
inre. För att undkomma den inre
världens skräck och upplösning
söker barnet och den vuxne personen lättnad genom att förlägga erfarenheterna utanför sig
själv.
En mycket bra illustration på
objektrelationsteorins användbarhet i förståelsen av destruktivitet gav Alice Miller för tjugo
år sedan i sin skildring av Adolf
Hitlers barndom – med den träffande rubriken – från den fördolda fasan till den manifesta:
”Under de första levnadsåren är
det alltjämt möjligt att glömma
de värsta grymheter och idealisera angriparen. Men senare
handlingsmönster förråder att
hela historien lagrades någonstans och nu med oerhörd precision utvecklar sig inför omvärlden, men med andra förtecken:
det en gång förföljda barnet är i
den nya iscensättningen själv
förföljare.”
Dissociativ störning
Om Igra har rätt, lider vi inte då
alla av en dissociativ störning?
Dissociation utmärks just av
förmågan till känslomässig avspjälkning. Att snabbt växla
mellan olika inre tillstånd. Om
vi kan växla mellan grymhet och
omsorg på det oförutsägbara sätt
Igra påstår, vilka borde konsekvenserna för barnuppfostran
vara? Hur kan vi överhuvudtaget räkna med ett demokratiskt
samhälle där människor förväntas förhålla sig till komplicerade
frågor om deras inre är så motsägelsefulla och opålitliga? Och
hur borde familjepolitiken se ut
om till och med familjelivet
präglas av denna tunna hinna
som ”kan leda dess medlemmar
till både himmel och helvete”.
I inledningen till denna artikel talade jag om att fröet till det
totalitära finns i ideologin själv.
Eller annorlunda uttryckt; den
människosyn vi har eller den
ideologi vi lutar oss mot tenderar att legitimera sig själv. Det
proteanska självet är ett själv
som karakteriseras av förmåga
till yttre föränderlighet och inre
kontinuitet och konsistens. Den
människosyn Igra skissar är
dess motsats. Har Igra och anhängare till dödsdriften rätt så
måste vi naturligtvis ta konsekvenserna och skydda oss mot
den inneboende bräckligheten i
det mänskliga psyket.
Ett annat sätt att förstå den
dissociativa företeelse Igra beskriver, är att se den med objektrelationsteoretiska ögon; som
ett försvar mot outhärdliga erfarenheter. En person som inte
kan fly från en uppfattad fara,
flyr i stället genom att förändra
sin inre struktur. Vi växlar i försöket att hålla ihop oss själva
och skydda oss mot kontakten
med traumatiska erfarenheter.
Om objektrelationsteorin har
rätt – och annan dokumentation
om traumats betydelse – vilka
blir då konsekvenserna för vårt
sätt att förklara destruktivitet
och våld och i dess spår, den för
dagen aktuella frågan om fundamentalism och terrorism?
Självutveckling
Uppgiften för oss psykologer
kan knappast vara att försöka ge
heltäckande förklaringar till
fundamentalism och terrorism.
Sådana förklaringar måste sökas
på flera nivåer och i flera dimensioner. Många faktorer spelar in,
ty – som Göran Rosenberg skriver – ”det ödesdigra mötet mellan ett fundamentalistiskt själv
och en fundamentalistisk idé om
världens rening genom förgörelse.” Vad vi faktiskt kan göra är
dock att försöka besvara frågan
varför en enskild människa utvecklar ett ”fundamentalistiskt”
själv och sluter sig i skydd mot
osäkerhet och öppenhet, likt
Erich Fromms beskrivning av
människors ”flykt från friheten”.
I valet av teori som utgångspunkt för en förklaring av
mänsklig destruktivitet råder det
för min egen del ingen tvekan
om att psykodynamisk teori är
den enda möjliga. Kunskapen
om bortträngning och djupt
omedvetna processer är nödvändig för att förstå till synes irrationella och omänskliga handlingar. Men i stället för ett mystifierande av människors handlingar och förklaringar av förstörelse och självförstörelse
med hjälp av dödsdriften, behövs en teori som betonar det
lilla barnets utsatthet och beroende.
Objektrelationsteorin
har
vuxit fram ur terapier med tidigt
störda patienter. Dessa terapier
har gett en djupgående kunskap
om barnets totala beroende av
en relation för att utveckla ett
sammanhållet själv, vilket för
övrigt modern spädbarnsforskning, med Stern i spetsen, bekräftar. De har också visat att
människor har en andra chans;
att i terapi genomleva och integrera traumatiska erfarenheter
och ta igen en egen utveckling
som har varit hindrad – eller för
de mest traumatiserade – helt
avstannat. Terapier med svårt
traumatiserade patienter ger
hopp och vägledning. Det är, enligt min mening, detta vi ska tala
om och bidra med: Förståelsen
av hur en människa blir till, under vilka omständigheter ett
barn utvecklar ett sammanhållet
själv, förmöget till omsorg och
ansvar. Och vad traumatiska erfarenheter och tidig ensamhet
spelar för roll, i form av återgestaltning och destruktivt utagerande. Allt detta behöver vi berätta om och stå för.
■
Cajsa Lindholm
psykolog
Litteratur:
Andersson, Brattbakk-Göthberg,
Liljeström, Lindholm, Ståhle,
Turstedt: Ett rum att leva i.
Om djupgående psykoterapeutiska
processer och objektrelationsteori.
Carlssons förlag 1999.
Ludvig Igra: Den tunna hinnan mellan
omsorg och grymhet.
Natur och kultur 2001.
Alice Miller: I begynnelsen var
uppfostran. Wahlström&Widstrand
1982.
19
D E B A T T
Svar:
Nej, vem som helst
blir inte terrorist
Ludvig Igra ägnar sig i sitt
svar till Cajsa Lindholm åt
den ”fantasigestalt och
doktrinära driftsteoretiker” som i Cajsa Lindholms
inlägg går under arbetsnamnet ”Ludvig Igra”.
Och som, menar han, har
mycket litet med hans
verkliga uppfattningar och
ståndpunkter att göra.
N
är jag får gensvar på
något jag skrivit brukar
jag först undersöka om
mina ståndpunkter och uppfattningar är riktigt återgivna. När
nu så inte är fallet måste jag ägna mig åt den egendomliga gestalt som i Cajsa Lindholms inlägg går under arbetsnamnet
”Ludvig Igra”. Denna fantasigestalt visar sig vara en doktrinär driftsteoretiker som utifrån
dödsdriftens ödesdigra verkningar dragit slutsatsen att vem
som helst, när som helst, kan bli
våldtäktsman och mördare. Jag
hoppas att i det som följer tydliggöra att Lindholm i sin polemik umgås med ett inre LI-objekt som hon förväxlar med den
yttre verklighetens Ludvig Igra
som skrivit Den tunna hinnan.
Hennes skapelse står inte ens att
finna i På liv och död där jag
faktiskt diskuterar dödsdriften.
Destruktivitet,
ansvar och dödsdrift
Den fråga Lindholm ställer sig
är om jag menar att vem som
helst blir fundamentalist eller
terrorist. Svaret är nej! Däremot
säger den historiska erfarenheten att åtskilligt fler än man anar,
under vissa yttre betingelser,
kan överge sina moraliska övertygelser. Lindholm tillskriver
mig uppfattningen att sådana
förändringar sker oförklarligt
och slumpmässigt. Vad jag lyft
fram är följderna av människans
moraliska bräcklighet. Moral inte är något man har, utan något
som ständigt måste återerövras.
Det jag faktiskt hävdar är att
20
man därför måste vara uppmärksam på och ta ansvar för
sina egna destruktiva tendenser,
även i vardagen. Varje människa utvecklar en destruktiv inre
struktur som under inflytande av
en ideologisk massrörelse kan
vinna herravälde över personligheten. Ingen av oss bör vara
övermodig nog att göra profetiska anspråk på att veta att man
kommer att kunna stå emot.
Aha, dödsdriften, anar kanske
Lindholm. Hon vet att hon är ute
på hal is eftersom hon först försiktigtvis påstår att dödsdriften
”döljer sig” i mina snåriga och
spekulativa resonemang. Faktum är att dödsdriften inte har
någon huvudroll i Den tunna
hinnan. Några rader senare har
detta dolda ränkspel från min
sida uppgraderats till ett öppet
faktum: ”Om man som Igra formulerar en människosyn med
utgångspunkt i dödsdriften…”
Lindholm tvingas att tillverka
sig det driftsteoretiska monster
hon behöver, annars finns det ju
inget att förgöra!
Gemensamt ursprung
Vad är det då jag skriver i boken? Under rubriken: Relationer
i barnets inre värld säger jag följande: ”Människans förmåga till
illgärningar har sitt ursprung i
samma själsliga betingelser som
hennes förmåga till omsorg och
osjälviskhet. Denna tanke – som
också genomsyrar denna bok –
utgår från två existentiella
grundvillkor a) människans ursprungliga värnlöshet och beroende av sina närmaste b) människans avancerade symboliseringsförmåga.”
Detta är min huvudpoäng: genom de erfarenheter spädbarnet
gör i relationen till sina närmaste kommer oundvikligen två
psykiska strukturer att uppstå:
en som befrämjar omsorg och en
som lockar till hat och grymhet.
Båda strukturerna har ett gemensamt ursprung: behovet av
trygghet och nödvändigheten av
delaktighet i en symbolmättad
gemenskap. Det gemensamma
ursprunget är skälet till att jag
valde metaforen ”den tunna hinnan”.
Lindholm snöper Fairbairn
När jag skriver att ”inget barn
undgår en mörkare symbolisk
struktur, en permanent ficka av
grymhet, i sin personlighet” så
handlar det komiskt nog mindre
om dödsdriften och mer om
Fairbairn. Han ingår nämligen
bland mina psykoanalytiska favoriter tillsammans med Freud
och Klein, och jag har ägnat honom stort utrymme i Objektrelationer och psykoterapi från
1983. Det är alltså Fairbairns inflytande som återfinns dolt i Den
tunna hinnans text! Vad jag beskriver i boken är hur olika inre
psykiska strukturer uppstår i
samspel med modern. Eftersom
människan är relationssökande
försöker barnet genom identifikation bibehålla relationen till
modern också när den är smärtsam. Barnet införlivar därigenom onda relationer och följden
blir destruktiva inre strukturer
som söker betvinga de kärleksfulla.
Det måste ha undgått Lindholm att jag i boken undersöker
hur identifikation kan leda till
både utveckling såväl som destruktion. Det är talande att hon i
sitt inlägg presenterar en snöpt
Fairbairn. Hon beskriver hans libidinösa jag och dess sökande
efter relationer och kärlek. Men
hon utelämnar karaktäristiskt
nog en lika central aspekt av
hans modell av psyket, nämligen det antilibidinösa jaget. Det
är en psykiska struktur som genererar fientlighet, upplever omsorg som ett hot, hyllar osårbarhet och styrka och är källan till
förakt för svaghet.
I min bok beskriver jag hur en
sådan inre struktur kan uppstå
och bestå. Just genom identifikationen med onda inre objekt
blir denna destruktiva struktur
en oupplöslig del av identiteten
med sin egen självgående dyna-
mik. Denna dynamiska psykiska
struktur är den ”mystifierande
och grumliga” grundval jag ser
som källan till våld och grymhet. Det är psykiska strukturer,
inte drifter i sig, som är våldets
intrapsykiska drivkraft.
Husgudar
Alla har vi våra husgudar och
Lindholms heter Harry Guntrip.
Jag misstänker att det är hans
Personality Structure and Human Interaction som spökar i
hennes text. Det är troligen därför hon vill utmåla mig som en
impulsteoretiker som demoniserar spädbarnet. I Guntrips bok
tycks Freud och Klein representera ett primitivt Gamla Testamente medan Fairbairn bli Johannes Döparen och Winnicott
framstår som den psykoanalytiska utvecklingens Frälsare.
Vackert kanske, men som vanligt krånglar verkligheten till
det. Winnicott kunde nämligen
komma fram till sina betydande
teoretiska och kliniska formuleringar alltmedan han förblev
förankrad i driftteorin. Just på
denna punkt kritiserar han för
övrigt Fairbairn. Något som borde vara en omöjlighet enligt
Lindholms logik.
Jag tycker det vore intressant
att diskutera min tanke att människans moraliska strävan har
sin källa i psykets egna förutsättningar. Det skulle betyda att
den inte är inlärd. Dessvärre tror
jag inte på möjligheten av en sådan diskussion med Lindholm
som i sin ideologiska tunnel är
fullt upptagen med att bara se
det hon vill se.
■
Ludvig Igra
Psykoanalytiker
PsykologTidningen 9/02
Välbesökt
studentfacklig
kurs
UPP
NY
LAG
A
Pojkmottagningen
Sexuella övergrepp och behandling
ANDERS NYMAN OCH BÖRJE SVENSSON
”EN UPPTÄCKTSFÄRD I BARNS UTSATTHET” – så har författarna
beskrivit sitt arbete. Vi får möta pojkarna och får följa behandlingsarbetet. Vi får en inblick i de svårigheter och problem som
det kan innebära. Men vi får också hjälp att förstå och att se de
möjligheter det rymmer.
Sedan  har  pojkar besökt Pojkmottagningen. Mötet
med dessa pojkar, deras erfarenheter, deras bilder och berättelser
om hur de handskas med en svårbemästrad verklighet utgör den
allra främsta källan till de reflektioner kring pojkar utsatta för
sexuella övergrepp som boken vill förmedla.
Reviderad och omarbetad upplaga. Boken är lättillgänglig
och vänder sig till professionella såväl som till andra som möter
pojkar som blivit eller misstänks vara offer för sexuella övergrepp.
Art nr: 9012
Pris: 260:–
Skicka in kupongen till Rädda Barnen, 107 88 Stockholm,
faxa 08-698 90 25, ring 08-698 90 20 eller beställ via
www.rb.se/bokhandel
Ja tack, jag beställer ....... ex av Pojkmottagningen
Pris 260 kr. Art nr 9012.
Namn
Förvaltning/skola
Adress
Postadress
E-post adress
PsykologTidningen 9/02
Helgen den 13–14 april
ordnade Studeranderådet
facklig kurs i Stockholm.
Temat för kursen var
”Psykologens roll i samhället – nu och i framtiden,
löner, status utbildning
med mera”.
K
ursen var välbesökt, i
stort sett alla platser var
fyllda, det vill säga
omkring 30 deltagare förutom
SRs 15 medlemmar. Fördelningen mellan terminerna var
också förhållandevis jämn med
ett antal deltagare även från termin 1. Kul!
Psykologförbundets ordförande Torgny Danielsson fick
inleda helgen med en presentation av förbundet. Därefter inleddes en av de många gruppövningar som genomsyrade helgen. Just denna övning gick ut
på att varje deltagare skrev ned
något av det denne hade hört om
de olika orternas – förutom den
egna ortens – utbildningar.
Lögn eller sanning
Både bra och dåliga saker, fördomar osv. Sedan fick deltagarna från respektive ort bemöta de
påståenden som framkommit
och antingen avfärda dem som
illasinnade rykten, eller bekräfta
dem som sanningar.
Studeranderådets ordförande
Mikal Björkström presenterade
därefter sig själv och studeranderådets medlemmar inför kursdeltagarna. Här inhämtades också kursdeltagarnas reflektioner
kring det SR har företagit sig att
jobba med.
Efter detta moment talade
kansliets förhandlingschef Judith Rosengren bland annat om
löner och löneförhandlingar.
Mot slutet av dagen pratade två
före detta Umeåstudenter, Nicolas Aho och Sofia Porseryd, om
hur det är att söka och genomföra PTP. De kom med värdefulla
reflektioner både angående utbildningen och den framtida yrkesrollen.
Till kvällen hade en middags
buffé anordnats för deltagarna.
Denna trevliga tillställning fortsatte en bra bit in på natten.
Söndagen började med att
David Edfeldt, som är ledamot i
förbundsstyrelsen föreläste om
opinionsbildning för psykologer. Här behandlades till exempel ämnet mediaträning! David
lade in flera diskussioner i smågrupper under sitt föredrag.
Även Anders Eriksson ur förbundsstyrelsen stod på schemat
som föredragshållare. Han fick
dock förhinder i ett sent skede.
Luckan i programmet kunde Johan Blomberg tursamt nog fylla
med ett uppskattat föredrag. Johan, som är en av delägarna i
konsultföretaget Provins fem,
talade om hur konsulttjänst
inom organisationspsykologin
kan se ut.
Förändring underifrån
Som helhet fungerade organisationen kring kursen mycket bra.
En enkät för utvärdering av varje moment hade iordningställts.
Påminnelserna att denna skulle
fyllas i haglade under hela helgen. Sammanställningen har
dock inte kommit till min kännedom i skrivande stund.
Som sammanfattning av kursen kan jag personligen dra slutsatsen att en del av de förändringar som vi vill åstadkomma,
bättre lön, högre status och så
vidare, måste komma underifrån. Samarbete är bra och nödvändigt för att komma någonstans. Vi måste sluta tala om för
varandra att den ena utbildningen är bättre eller sämre än den
andra, att den ena inriktningen
är mera rätt en den andra. Det är
vi själva som måste lyfta oss,
ingen kommer att göra jobbet åt
oss. Engagera er!
■
Gustaf Hilding
SR-ledamot i Linköping
21
F I L M R E C E N S I O N
När
idealen
vittrar
Skådespelerskan
Hannelore Elsner
spelar sin namne
Gisela Elsner
i filmer Den
oberörbara.
Den oberörbara
Regi: Oskar Roehler
Distributör: Triangelfilm
Filmen ”Den oberörbara”
är en hybrid mellan
regissörens självbiografiska
uppgörelse med sin
mamma och en politisk
kommentar till Berlinmurens fall och Tysklands
återförening, skriver Cecilia
Hector, som tycker filmen
är intressant ur båda aspekterna, men ändå lämnar
henne vagt otillfredsställd.
’’D
en oberörbara” är
filmen som måste
göras. Den bär tydliga spår av regissörens pockande
frigörelseprocess. Det gör att
han lyckas få bilden av den oberörbara modern att beröra sin
publik. Sonen frambär en paradoxal, postum hyllning till sin
försumliga moder. Gisela Elsner är i sonens porträtt av henne
en fullblodsexhibitionist som
får fylla varje filmruta med sin
anslående gestalt. Allt från den
uppseendeväckande Nefertiteperuken hon envisas att bära
över Diorkappan till de stylthöga stövletterna. Bilden av modern är påfallande just bildmässig. Precis som sig bör i en film,
tyngs den inte av någon besvärande dialogmassa.
Regissören Oskar Roehler
har inspirerats av bland andra
Fassbinder, Bergman och bröderna Cohen. Trots att han haft
ett så uppenbart eget intresse i
filmen, framstår han som en mogen konstnär. Det är lätt att föreställa sig att filmen om mamma
bokstavligen stod i vägen för
fortsatt skapande. Nu finns den
och nu kan Oskar fortsätta på sin
bana – förhoppningsvis befriad.
Allt detta gör att man frestas att
tro att det är en ung debutant vi
har att göra med. Det är fel. Os-
22
kar Roehler är strax över femtio
år och har en rad filmer bakom
sig. I Sverige har vi bara hittills
sett en av dem på Stockholm
filmfestival och den fick ingen
distribution i Sverige.
Det har skrivits en hel del om
”Den oberörbara” så ni har
kanske redan bakgrunden klar
för er: Gisela Elsner växte upp i
en familj där fadern var direktör
i Siemens och modern verkar ha
varit kall som stål. Familjen
gjorde sig en förmögenhet efter
kriget och dottern gjorde uppror
genom att umgås i vänsterkretsar. Gisela Elsner började skriva
romaner och gjorde succé med
”Jättedvärgarna” (Bonniers förlag, 1965). Därefter lyckades
hon aldrig leva upp till de fortsatta förväntningarna. 1959 gifte hon sig med en annan västtysk författare, Klaus Roehler
och fick sonen Oskar. Vi får inte
veta något om äktenskapet eller
om henne som mor. Vi får bara
förstå att relationer inte var Giselas starka sida. Filmen skildrar
hennes sista dygn. När berlinmuren faller 1989 faller också
Gisela, hon tar livet av sig genom att låta sig falla genom ett
fönster på den avvänjningsklinik hon för tillfället befann sig.
Berlinmurens fall avgörande
Jag vet egentligen ingenting om
hur Gisela Elsner tog livet av
sig, jag har bara filmens version.
Och den tar onekligen fasta på
hur murens fall och återföreningen av de bägge tyska staterna blir avgörande för huvudrollsfiguren. Hon verkar ha tagit
politiken till sig på ett närmast
perverterat sätt. Jag hade inte
tänkt så för 33 år sen. Då var det
privata politiskt och politiken
blev privat. Jag föreställde mig
nog aldrig att konsekvenserna
skulle kunna bli dessa om den
parollen drevs till sin yttersta
konsekvens.
Oskar Roehler ska ha all heder av att han lyckas beskriva
sin mammas sista dagar så rakt
och utan nämnvärd bitterhet.
Avståndet mellan mor och son
när de i filmen möter varandra
efter tre år är så påtagligt att det
känns som om man skulle kunna
ta på det. Det präglas mer av
stelnad sorg än av vrede.
Filmen är uppbyggd kring en
rad möten. Hanna Flanders
(mamman heter så i filmen i ett
försök att skilja på dikt och
verklighet) är på gränsen till
suicid när hon i sin eleganta
münchenlägenhet ser på TV hur
jublande människor river Berlinmuren. Denna upptakt blir
betecknande för en lång rad av
Hannas paradoxala reaktioner
på det som sker i världen. På så
sätt blir filmen också en bildmässig inventering av en djupt
melankolisk persons svarta
världsbild.
”Den oberörbara” är en film
om hur ett politiskt skede i
historien griper tag i en enskild
människa så att det blir en
oskiljaktig del av hennes liv.
När epoken är över, muren faller, måste också den människans
liv ta slut. I psykoanalytisk mening saknar Gisela egna inre
goda objekt som skulle kunna
inge henne förhoppningen om
att relationen till en annan människa är möjlig.
I scener där Gisela möter en
servil portier eller ett lika servilt
butiksägarpar är det tydligt att
det är som kund Gisela har ett
värde, när pengarna tryter och
hon tvingas ta in i en schabbig
lägenhet eller försöka sälja tillbaka sin diorkappa möts hon av
kalla handen. På baren dit hon
söker sig möter hon en i förstone
devot beundrare av sina böcker,
som så snart han märker att han
inte lyckas köpa henne med
smicker slår om i brutalt förakt.
Portieren på lyxhotellet hon
brukar ta in på i Östberlin är en
grotesk nidbild av den kapitalistiska världens betjänt. Förläggaren som hon verkar ha haft ett
förhållande med är enbart besvärad när hon dyker upp i hans
uppsluppna firande av murens
fall. På hotellet tilltalas hon av
en prydlig yngre man som visar
sig vara hotellets manlige prostituerade och i yttersta förnedring betalar hon honom sina
sista mark. En kvinnlig förlagstjänsteman förbarmar sig
över henne, men den bostad hon
erbjuder är placerad mitt i något
vi här hemma skulle kallat miljonprogramsområde, tillkommet i syfte att ge arbetarklassen
anständiga bostäder. Här får hon
in på bara huden erfara hur det
samhälle hon idealiserat i sin naivitet blev till en förnedrande
misär för många miljoner.
När hon i desperation söker
sig ut för att bryta isoleringen
tvingas hon på sina stilettklackPsykologTidningen 9/02
B O K R E C E N S I O N E R
ar ta sig över en till synes oändlig leråker för att hitta närmaste
bar. En varmhjärtad kvinna
fångar upp henne när hon i yttersta nöd står helt mal placé vid
en korvkiosk i sin diorkappa
utan att verka kunna förstå hur
hon skulle kunna mätta sig där.
Kvinnan tar henne med till sin
stora bullriga familj och där får
hon erfara hur de skålar för den
nya friheten utan muren. Hennes
egna försök att delge dem sin
syn på det moraliska förfall som
nu ska utvecklas skorrar hopplöst falskt i dessa människors
öron.
Allegori
Filmen har vid det här laget antagit allt fastare allegoriska former. Här är den ignoranta
vänsterradikalen från väst som
hyste ogrundade förhoppningar
till öst. Men här är också den
kvinna som fullständigt barskrapad står vid sitt livs slut. Skådespelerskan Hannelore Elsner
bär av en slump samma efternamn som Gisela och hon spelar
sin roll med en inlevelse som
om hon spelar från djupet av sig
själv. Det var länge sen jag såg
en film med så stark biografisk
bakgrund som lyckats bli så
trovärdig som ”Den oberörbara”. Filmen har ingen slagsida åt
redovisning som brukar verka så
störande när en autentisk berättelse ska filmas. Hanna Flanders
möter våra blickar naken i sin
yttersta kamp för den existens
hon trodde skulle kunna bära
henne.
Den känsla av vag otillfredställelse som jag fortfarande
känner inför filmen tror jag har
att göra med en desillusionering
som jag och många generationskamrater med mig tvingats
till av historiens gång. Det är ett
slående tidens tecken att det åter
blivit angeläget för filmare och
teaterfolk att ta sig an politiska
ämnen. Det spelas politisk teater
igen i Sverige.
68-generationen skaffar sig
en överblick och många yngre är
glädjande nog åter intresserade
av att se världen i politiska termer och att själva skaffa sig ett
perspektiv. Men varje avidealisering har sitt pris, världen gick
inte att rädda på det sätt vi trodde då, det är bara att hoppas att
nya sätt kommer att prövas. ■
Cecilia Hector
PsykologTidningen 9/02
Ansvaret är inte patientens
När beskedet är cancer
– en stödbok
av Marta Cullberg Weston,
Wahlström och Widstrand, 2001.
J
ag har jobbat på Radiumhemmet som psykolog i femton år
och under den tiden mött
många människor med cancer i
olika skeden av sjukdomen. Jag
har också träffat människor
som, även om de inte själva fått
en diagnos, ändå är mycket berörda av sjukdomen hos en anhörig. Många berättar om viljan
att själv kunna påverka hur man
känner sig och helst också sjukdomen.
I dagens sjukvård, och kanske
särskilt när det gäller cancerbehandlingar, är patienten utlämnad till experternas beslut. Det
är svårt att som lekman vara tillräckligt insatt för att göra egna
bedömningar. Det kan kännas
som att man ”lämnar in sin
kropp” för behandling och att
man själv är passiv i processen.
Att kunna vara aktiv som patient
och delta i den egna behandlingen och rehabiliteringen upplevs
därför som mycket värdefullt.
Behovet av en ”stödbok” som
den Marta Cullberg Weston
skrivit är därför oerhört stort.
Här finns information om cancersjukdom, om hur man kan reagera som patient och som anhörig i olika skeden av sjukdomen. Författaren ger också tips
och förslag till hur situationen
kan hanteras, både psykiskt och
fysiskt.
Boken inleds med en beskrivning av cancerbeskedet och
krisreaktioner i samband med
detta. Därefter kommer ett kapitel som kort beskriver olika tumörformer. Det är bra att betona
att cancer är en rad olika sjukdomar. Prostata- och bröstcancer
behandlas specifikt.
Texten är för ytlig, och skulle
ha tjänat på att en specialist på
dessa tumörformer konsulterats.
När det gäller till exempel screening för prostatacancer slår författarens personliga erfarenheter
igenom. Nackdelen med en
överdiagnosticering av prostatacancer är att många män då
skulle tvingas ta ställning till be-
handling som medför impotens
och sänkt livskvalitet. Man vet
ännu inte värdet av tidig behandling, en studie pågår som
bäst. Dessa aspekter bör också
beaktas av en man som vill ha
ett PSA-test som komplement
till palpation, något som inte berörs i boken.
I kapitlet ”Att vara cancerpatient” ges olika exempel på situationer som man som patient
kan uppleva och en del tips om
hur man kan hantera dem. En
del av tipsen kan förefalla enkla
och självklara, men det kan vara
väldigt användbart att få dessa
förslag. Många patienter uttrycker just ett behov av tips
från andra som varit i samma situation. En liten nackdel är att
tipsen ofta ges inne i löpande
text. Det skulle kanske vara lättare att se dem om de också presenterades i slutet av varje avsnitt.
”Second opinion”
Kapitlet ”Cancerbehandlingar”
beskriver olika former av behandling. Det är bra att Marta
Weston Cullberg tar upp rätten
till en ”second opinion”, något
som ju finns även här i Sverige,
men som är okänt av de flesta.
Att operationen tas upp som ett
särskilt problem är viktigt. De
flesta studier av känslomässiga
reaktioner och livskvalitet finns
i samband med cytostatikabehandling, strålbehandling eller
hormonterapi. Problemen vid
kirurgi är inte studerade i sam-
ma utsträckning. För patienterna
är dock de kirurgiska ingreppen
av stor betydelse och de aspekter som tas upp är mycket relevanta.
Medan många av effekterna
av de övriga behandlingsformerna är reversibla, lämnar ofta
kirurgin bestående konsekvenser, inte minst i form av synliga
ärr. I detta kapitel ges också en
rad tips. Jag uppskattar särskilt
att Marta Cullberg Weston tar
upp att man inte ska förvänta sig
att göra stordåd och att må bra
efter avslutad behandling, utan
att denna tid tvärtom kan vara
jobbig. Det är viktigt att patienterna får denna kunskap. Att
man bör diskutera alternativ
tilläggsbehandling med läkaren
behöver påpekas, eftersom
många patienter skäms för att ta
tilläggspreparat och därför inte
vågar prata med läkaren om detta.
Kapitlen sex till nio handlar
om immunförsvar, hur kroppen
och psyket samverkar, hur man
ska stärka sitt immunförsvar och
minska sin stress. Dessa kapitel
är jag kritisk mot liksom mot det
genomgående temat i boken,
nämligen ”kampen mot cancern”. Marta Cullberg Weston
resonerar lekmannamässigt gällande sambandet mellan immunförsvar, stress och cancer.
Resonemanget framstår som
logiskt, men innehåller flera
fallgropar. Den första är att sambandet mellan immunförsvar
och cancer i stor utsträckning är
outforskat. Forskare inom immunologin, som jag pratat med,
anser inte att det är sannolikt att
man kan påverka prognosen vid
en diagnosticerad cancer med
psykologiska metoder. En cancerutveckling är ju, som författaren också påpekar, sannolikt
resultatet av en mängd händelser under en lång tid. En diagnosticerad tumör innehåller ett
så stort antal celler att det är
osannolikt att man skulle kunna
påverka dem genom att förstärka immunförsvaret med ”tankekraft”. Den andra fallgropen är
därför att även om man kan stärka immunförsvaret med psykologiska metoder och även med
kost, fysiska övningar och liknande så vet man inget om hur
23
B O K R E C E N S I O N E R
det i så fall skulle påverka tumören.
Skapar skuldkänslor
När jag började arbeta med cancerpatienter för många år sedan
var metoder för att stärka immunförsvaret och därmed påverka utgången av sjukdomen
mycket populära. Många patienter kom med starka skuldkänslor
för att inte ha kunnat ”kämpa”
tillräckligt och med oro för hur
de känslomässiga reaktionerna
påverkar sjukdomen. Ofta hade
anhöriga och välmenande vänner kommit med en rad idéer om
hur patienten själv skulle kunna
påverka sin sjukdom. Patienterna hade då också skuldkänslor
gentemot dem.
Det finns, så vitt jag vet, inget
belagt samband mellan stress
och cancer. Forskningsresultaten är motstridiga. Visualisering
har inte visat effekter på cancer.
Marta Cullberg Weston tar upp
studier av Fawzy och Spielgel
där psykoterapi hade effekter på
överlevnad. Även om dessa studier är randomiserade, finns det
kritik mot dem, bland annat vad
gäller kontrollen för prognostiska faktorer.
De råd som Marta Cullberg
Weston ger – att minska stressen
och att i största möjliga mån leva som vanligt – står i kontrast
till råden om olika metoder att
stärka immunförsvaret. Jag är
rädd att de ökar trycket på patienterna att ändra sin livsstil och
ägna ännu mer tid åt sjukdomen
än nödvändigt. Att vila, äta gott,
göra det man tycker om och att
umgås med anhöriga och vänner
tror jag är mer meningsfullt.
Även om författaren påpekar
att var och en ska göra som den
vill, så har hon lagt ansvaret på
patienten för utgången av sjukdomen i och med den starka fo-
kuseringen på stress, immunförsvar och cancer. Den starka betoningen på ”kamp mot cancern” som genomsyrar hela boken antyder också att det hänger
på patienten själv.
Information är ett mycket
viktigt men svårt område. Här
märks att Marta Cullberg
Westons erfarenheter av cancerbehandling inte kommer från
den offentliga svenska sjukvården. Hon ger ofta rådet ”fråga
Din läkare”. Majoriteten av cancerpatienterna i svensk sjukvård
har inte en läkare som ansvarar
för behandlingen. Det finns stora brister i kontinuiteten i vårdkedjan. Svenska patienter är ofta
hänvisade till många olika personer under sin cancersjukdom
och det skulle ha varit värdefullt
om denna problematik också behandlades i boken.
När det gäller information
framkommer också tydligt att
Marta Cullberg Weston har ett
anhörigperspektiv. Hon anser
att den anhörige ska informera
sig så att han/hon i sin tur ska
kunna informera både patient
och andra närstående. Enligt
min erfarenhet vill de flesta patienter själva skaffa sig information i den takt de orkar ta in den.
De vill också bestämma vilken
information de anhöriga och
vänner ska få.
Sammanfattningsvis tror jag
att detta är en bok som kommer
att läsas av många cancerpatienter och anhöriga. Boken tar upp
en rad områden som är angelägna för cancerpatienter, men är
enligt min mening alltför fokuserad på ”kamp mot cancern”. ■
Yvonne Brandberg,
psykolog, docent
Radiumhemmet,
Karolinska sjukhuset
Tematisk Freudbiografi
Freud av Octave Mannoni.
Översättning och förord: Håkan
Liljeland. Bearbetning och översättning av tyska citat: Mats Leffler. Efterord: Per Magnus Johansson. Glänta produktion 2001.
O
ctave Mannoni levde
mellan 1899 och 1989
och hade ett brokigt
liv. Under andra världskriget
tjänstgjorde han som chef för
den franska kolonialförvaltningens säkerhetstjänst på Madagaskar. Han återvänder till hemlandet efter kriget och börjar en
psykoanalys hos den franska
psykoanalysens
portalgestalt
Jacques Lacan. Åter på Madagaskar är han närvarande vid
1947 års fruktansvärda repression som den franska kolonialmakten utförde mot Madagaskars
självständighetsrörelse.
Över 100 000 tusen människor
dödades. Mannoni tog ställning
för självständighetsrörelsen och
hans position inom kolonialförvaltningen blev omöjlig. Han
skrev när han var tillbaka i Paris
en av postkolonialismens första
genomarbetade skrifter Prosper
and Caliban: The Psychology of
24
Colonization, som fortfarande
finns tillgänglig i det aktuella utbudet på till exempel Karnacs
bokhandel i London.
Mannoni återupptar analysen
hos Lacan och blir själv psykoanalytiker relativt sent i livet.
Han gifter sig med Maud, som
för de flesta svenskar kanske
mer än Octave förknippas med
namnet Mannoni. Hon har kommit ut med flera böcker på
svenska.
Mannoni är naturligtvis starkt
påverkad av Lacan. Det finns i
den här aktuella boken Freud
den vanliga franska betoningen
av Freuds tidiga skrifter: Studier
i hysteri, Drömtydning, Vardagslivets psykopatologi, Vitsen
och Råttmannen och ytterligare
några. Alla dessa har en tonvikt
på ordens och språkets symboliska funktion. Mannoni intar
dock en självständig position i
förhållande till Lacan; han är
kritisk mot auktoritets- och
maktbegär, som han tycker sig
se och är också skeptisk till de
ibland mycket avkortade sessioner som Lacan och hans epigoner körde med. Han kastar dock
inte ut barnet med badvattnet
och förblir på sitt sätt lojal med
Lacans rörelse och är den som
skriver nekrologen om Lacan i
Le Monde. Mannoni var kritiker
och författare också på andra
områden inom litteratur och
konst och han var på detta sätt
inte så beroende av identiteten
som psykoanalytiker. En sådan
position gör det kanske möjligt
att inta en mer skeptisk och
självständig roll i skrivande och
tänkande.
Det finns en rik flora av
Freudbiografier. De flesta, vi
kan ta Jones och Gay som exempel, blandar Freuds personliga
historia med den teoretiska utvecklingen av psykoanalysen.
Mannoni har en delvis annorlunda vinkling. Den ligger i linje
med en uttalad avsikt att följa
Freuds eget önskemål: endast
om händelser i livet är betydelsefulla för den teoretiska utvecklingen är de värda att uppmärksamma. Hans uppläggning
av boken är också tematisk; han
följer ett spår – en idé – i taget
och utvecklar detta oberoende
av den historiska kronologin
tills det är uttömt. Man skulle
kunna befara att detta blir alltför
strikt teoretiskt, men så är inte
alls fallet. Det visar sig att
mycket av den teoretiska utvecklingen är förknippad med
relationer och händelser, som
ger ett liv åt framställningen.
För att man ändå ska behålla en
historisk förankring så finns det
en översiktlig kronologi i inledningen till boken.
Områden som behandlas mer
ingående är till exempel Drömtydnings betydelse för utvecklandet av teorin om den psykiska apparaten, utvecklingen av
psykoanalysen från en teori om
hysteri till en mer generell psykologi, incest och fadermord
och skuldkänslornas mysterium.
Det är naturligtvis omöjligt
att hålla en enda idé åt gången
fri från alla andra. Ambitionen
är sympatisk och delvis framgångsrik och det blir lättare att
se hur utvecklingen går framåt.
PsykologTidningen 9/02
B O K R E C E N S I O N E R
Några teman är liksom instuckna i andra resonemang och jag
skulle vilja lyfta fram ett av
dessa.
Charcots påverkan
Jean-Martin Charcots betydelse
för Freuds utveckling behandlas
ovanligt tydligt. Freud kommer
till Charcot med en gedigen tysk
fysiologisk utbildning. Han tror
på en teori som har fysiologin
som utgångspunkt för att förklara sjukliga tillstånd. Charcot utgår mer från symtomen och bryr
sig inte primärt om den fysiologiska grunden. Freud opponerar
mot detta och söker sig fram
med sin egen fysiologiska förklaringsmodell. När Freud i ett
sådant sammanhang inte hittar
någon förklaring till ett symtom
svarar Charcot honom: ӂa
n’empêche pas d’exister’” [”det
hindrar inte att det existerar”].
Mannoni menar att detta gav
Freud impulsen att börja tänka
att det fanns föreställningar som
var separerade från medvetandet och gav en öppning mot det
som skulle bli hans bestående
stora upptäckt; det omedvetna.
(Även för Mannoni själv verkar
detta yttrande ha varit oerhört
förtätat, eftersom en av hans
böcker har fått just denna titel).
En näraliggande påverkan
från Charcot är att hans arbetsmetod bestod i att låta tingen, eller fenomenen, tala. Freud hade
naturligtvis en liknande erfarenhet ifrån sina fysiologiska studier, men Charcots påverkan tillät
honom att utveckla detta förhållningssätt. Det tycks för övrigt vara en evig motsättning
mellan fysiologins och psykologins primat, som man kan känna
igen även i dagens debatt.
Detta sätt att låta tingen tala
märks tydligt i hans uppsats om
Michelangelos Moses. Innan
han skrev om Moses stod han
faktiskt timtals i flera dagar
framför denne Moses, inte på
helspänn och fylld av frågor,
utan till synes utan avsikter. Så
småningom kommer han fram
till något (att Moses håller på att
sätta sig efter att initialt ha haft
tanken att rusa fram och kasta
sig över dem som dyrkade guldkalven; han var rädd att stentavlorna skulle utsättas). Vi kan se
hur den kliniska föreställningen
om jämnt svävande uppmärksamhet förebådas redan här.
Grundprincipen i detta arPsykologTidningen 9/02
betssätt; samla material, vänta,
och till slut sammanfatta de intryck man får av att betrakta går
att se i nästan allt Freud gjorde.
Drömtydning är en lång uppräkning av exempel åtföljt av ett
avslutande sammanfattande och
syntetiserande kapitel.
På detta sätt kan man enligt
Mannoni betrakta hela psykoanalysen – om man ska använda
den egna terminologin – som
en motöverföringsprodukt. En
bräcklig grund kan det tyckas,
även om det är frågan om en
upptäcktsprincip. Upptäckterna
måste ju infogas i ett sammanhängande schema. Detta nära
förhållande mellan det metafysiska och det teoretiska är klädsamt redovisat i psykoanalysen;
det vore av värde om andra discipliner också redovisade sitt
förhållande till det metafysiska
på motsvarande sätt.
Intressant förord
och efterord
Till boken finns ett intressant
och utförligt förord av Håkan
Liljeland om Octave Mannoni
och hans livsöde och hans position inom den psykoanalytiska
rörelsen. Det finns också ett lika
intressant efterord av Per Magnus Johansson om att skriva om
Freuds liv. Efterordet är en nästan heltäckande redogörelse för
vad som skrivits om Freud i biografisk riktning. Ett särskilt utrymme i denna genomgång får
Fritz Wittels, en man som deltog
i den nära kretsen kring Freud
fram till omkring 1910. Därefter
drog han sig tillbaka och hade
ett visst perspektiv på Freud och
var oberoende av honom. Med
beskrivningen av Wittels får boken ett speciellt helhetsperspektiv; en lågmäld hyllning till dem
som både tågar i ledet och ändå
har förmågan att gå vid sidan.
Wittels återinträdde i Wiens
psykoanalytiska förening något
år efter det att hans bok hade
publicerats.
Boken har även ett väl fungerande index. Av 242 sidor utgör
Mannonis text 168 sidor.
En kritisk synpunkt har jag på
den i övrigt utmärkta översättningen. Det finns några välkända svåröversatta tyska ord av
hög dignitet. Det är Leistung,
Verleugnung, Verneinung och
Spaltung. Översättarlaget har
här bestämt sig för att använda
prestation, avvisande, förnekan-
de och klyvning. Det sista ordet
är vi numera helt överens om,
men den svenska freudöversättningens handling, negering och
förnekande tycker jag duger
minst lika bra som nomenklaturen i Mannonis bok. Även för
mig som är väl insatt i originaltexterna blir detta förvirrande,
särskilt som förnekande i denna
text så att säga byter från Verleugnung till Verneinung. Å
andra sidan kan man kanske betrakta detta som en inspiration
till att ytterligare undersöka begreppens faktiska innebörd.
Det är glädjande att Mannoni
nu har kommit ut på svenska.
Jag känner en tacksamhet mot
de eldsjälar som presenterat
denna psykoanalytiska klassiker, som publicerades på franska redan 1968. Boken är krävande, men det är väl värt besväret
att läsa den. Den kan vara möjlig
som kurslitteratur och lämplig
som grundbok i avancerade studiecirklar om psykoanalys. Den
erbjuder också stimulans för
praktiserande psykologer, psykoanalytiker och psykoterapeuter.
■
Bengt Warren
Litteratur:
Jones, Ernst (1980). Sigmund Freud
– Life and Work. The Hogarth Press,
London.
Gay, Peter (1988). Freud: A Life for Our
Time. Norton, New York.
Wittels, Fritz (1924). Sigmund Freud.
Der Mann, die Lehre, die Schule.
1924, E P Tal & Co Verlag, Leipzig/
Wien/Zürich.
Sjögren, Lars (1989). Sigmund Freud.
Mannen och verket. Natur och Kultur,
Stockholm.
Johansson, Per Magnus (1999).
Freuds psykoanalys. Utgångspunkter.
Daidalos, Göteborg.
BENGT WARREN är psykolog
och psykoanalytiker, medlem i redaktionen för den svenska freudutgåvan och för tidskriften Divan.
Lättillgängligt om autism
Lära barn med autism
att ”läsa” andras tankar
och känslor av Patricia Howlin,
Simon Baron-Cohen och Julie
Hadwin, Cura Bokförlag, 2001.
B
oken är främst en handbok
för lärare och föräldrar. Boken är den första av sitt slag på
svenska eftersom den presenterar ett rikt bildmaterial som fungerar som hjälp vid undervisningen i hemmet och i skolan.
Bokens många illustrativa exempel erbjuder det autistiska
barnet att öva upp sin förståelse
av mentala tillstånd, tankar, intentioner,
önskningar
och
känslor.
Lära barn med autism . . . undersöker vidare sambandet mellan bristande så kallad ”theory
of mind” och andra vitala funktionsområden och beskriver metoder, som man kan tillämpa för
att förbättra förmågan hos autistiska barn att förstå hur andra
människor tänker – mentalisering.
De problemområden författarna behandlar i boken är bland
annat följande:
– hur man tolkar ansiktsuttryck
– hur man känner igen uttryck
för ilska, sorg, fruktan och
glädje
– hur känslor påverkas av vad
som händer och sker och av
vad man väntar sig ska hända
– hur man ser på saker och ting
ur en annan människas perspektiv
– hur man förstår vad en annan
människa tror och vet
Boken är en pedagogiskt väl utformad steg-för-steghandledning och är därför lätt att följa,
vilket också gör den lättillgänglig och faktiskt rolig att använda
i undervisningen med autistiska
barn.
Förordet till Lära barn med
autism… har Lena Andersson,
psykolog och förbundssekreterare i Riksföreningen Autism,
skrivit. Enligt henne är boken
”ett efterlängtat och välkommet
komplement till annan pedagogisk litteratur på området”. Jag
rekommenderar boken varmt
såväl till föräldrar med autistiska barn som till pedagogisk personal som i sitt arbete kommer i
kontakt med dessa barn.
■
Thomas Silfving
psykolog
25
B O K R E C E N S I O N E R
Konsulten i medoch motgång
I konsultens värld
av Curt Anderson,
Studentlitteratur.
D
et finns många föreställningar om hur det är att
arbeta som konsult,
några är inbillade, några förankrade i egen verksamhet. En föreställning är att konsulten är välbetald, styr sitt eget liv, arbetar
ibland och har mycket fritid
för angenäma sysselsättningar.
Denna föreställning blir bekräftad av omslagsbilden på en ny
bok ”I konsultens värld” skriven
av tidigare organisationskonsulten, numera universitetslektorn
Curt Andersson.
Här ser man en ung man med
surfingbräda spanande ut över
havet på Bali, eller är det Fiji,
efter nästa häftiga våg. I bakgrunden några infödingar involverade i någon primitiv religiös
ceremoni. Det var alltså med ett
visst intresse jag läste denna bok
för att få biljetten till denna
värld. Jag har nu läst igenom boken och kan besviket konstatera
att i konsultens värld finns ingen
tid och kanske inte ens pengar
för dylika utflykter.
Konsulten är en hårt arbetande person med ett otacksamt
uppdrag, inte sällan kämpande
för en rimlig ersättning. Anderssons uppfattning om vilka egenskaper som karaktäriserar en
konsult skapar samtidigt en bild
av konsulten som blir övermänniskolik.
En konsult bör ha ”intellektuell förmåga, empati och förståelse för människor, förmåga att
kommunicera, särskilt att kunna
lyssna aktivt, holistisk syn,
emotionell mognad, trygghet i
sig själv, initiativförmåga, en
hög stresströskel, integritet och
etik, psykisk hälsa och styrka
samt ”förståelse och stöd från
sin familj eller den/de som konsulten lever tillsammans med”.
Det är lätt att känna sig otillräcklig. Misslyckas man leva
upp till detta har man enligt An-
26
dersson ingen att skylla på.
Andersson har efter 20 år som
konsult, och nu med den distans
till funktionen han fått under sitt
universitetslektorskap, skrivit
sitt testamente eller är det memoarer, som han riktar till studerande vid universitet och
högskolor inom beteendevetenskaplig och personalinriktade
program. Boken är skriven för
människor som står i början av
sin karriär, men kan även med
behållning läsas av den som funderar på att byta sin skenbart
trygga offentliga anställning
och kasta sig ut i egen företagsamhet. Eller varför inte av en
köpare av konsulttjänster.
Konsult inget yrke
Visserligen är bokens titel ”I
konsultens värld” och Andersson hävdar att konsultrollen är
ett ”yrke” som växer dramatiskt,
men när man köper boken bör
man veta att ”konsult” i denna
bok är detsamma som organisationskonsult, managementkonsult och dylikt – ”kärt barn har
många namn”. Jag håller inte
med Andersson om att konsult
är ett yrke i sig. Konsultskapet
uttrycker en relation till uppdragsgivaren och inget annat.
Professionen har man innan
man etablerar sig som konsult.
Konsult är inte heller någon
auktoriserad titel. Det finns inget som hindrar en bilmontör eller en psykolog att kalla sig konsult, men gör de det så definierar
de inte bara sin relation till kunden utan också till arbetet. En
bilmontör/bilkonsult byter inte
avgassystemet på din bil, men
han ger dig – mot ersättning –
råd om hur man går tillväga.
Konsulten är helt enkelt en rådgivande specialist inom ett visst,
kvalificerat område. Säger någon att han/hon är konsult så är
den naturliga följdfrågan ”Inom
vilken bransch då?”
Anderssons bok är omfångsrik. På drygt 400 sidor beskriver
han konsultens värld. Boken delar sig i två delar. I den första delen finns uttömmande kapitel
om vem som lämpar sig som
konsult, om konsultens arbetsfält, om relationen mellan konsult och uppdragsgivare, om hur
man arbetar med förändringsarbete, om olika konsultmetoder
och konsultationsprocessen.
I den andra delen redogör Andersson för hur han själv genomfört ett antal uppdrag på
några större (bland annat Akzo
Nobel och ICA) och mindre företag. Personligen anser jag att
den andra delen är den mest värdefulla. Andersson bjuder på en
levande beskrivning av både
med- och motgångar i sin konsultgärning, och hur han hanterat dessa. Den andra delen illustrerar också på ett konkret sätt
den första delens mer teoretiska
text. Här får man veta hur man
gör en organisationsanalys och
hur man arbetar med ledarskapsproblem.
Utan att själv ha arbetat som
organisationskonsult förstår jag
att konsultens uppgift i mycket
hög grad är att få igång processer och blockerad kommunikation. Lite lättsinnigt skulle man
kunna beskriva det som att konsulten ”springer med skvaller”.
Det kan låta nedsättande, men
uppgiften är långt ifrån enkel.
”Skvallret” måste spridas till
rätt person eller gruppering, på
rätt sätt vid rätt tillfälle. Vad
som är rätt låter sig inte lätt beskrivas, här fordras det en känsla för takt, respekt och ”empati
och förståelse för människor”. I
exemplen finns kunskaper som
kan generaliseras till andra situationer och företag. Belöningen
är konsultarvodet och i bästa fall
ett tack från berörda. Inte sällan
får dock konsulten finna sig i att
bli bemött med misstänksamhet,
ifrågasättande och otacksamhet.
Och – någon anställningstrygghet finns inte.
Onödigt omfångsrik
Boken är som sagt omfångsrik.
Det var inte nödvändigt. Inte
sällan ter sig texten obearbetad
och skriven utan tillräckligt
konsultation med förlagsredaktören. Denne borde ha hjälpt
författaren med att stryka upp-
repningar och förenkla texten
där den blir för omständlig. Detta gäller framför allt de första,
teoretiska avsnitten. På några
ställen finns även påståenden
som saknar förankring i texten.
På grund av min egen profession – psykiatrisk forskning – irriterades jag av att Andersson
ofta säger att konsultens arbetssätt måste vara ”vetenskapligt”
utan att någonstans reda ut hur
detta vetenskapliga angreppssätt
ska se ut. Hans påståenden tycks
också motsägas av ett uttalande i
Psykologtidningen 20/01, apropå ett möte i Psykologkonsultföreningen, där konsulten Lars
Gustafsson hävdar att han aldrig
skriver någon skriftlig rapport
eftersom den blir ”gammal efter
några veckor”. Det är svårt att
acceptera att något, som vill kallas vetenskap, har ett ”bäst-föredatum” jämförbart med en
tetrapak yoghurt.
Vetenskaplighet krävs, men
hur ska den se ut? Den frågan
lämnas obesvarad. Själv kan jag
ha förståelse för både Anderssons och Gustafssons ståndpunkter. Konsultens uppdragsgivare vill sannolikt veta om de
metoder konsulten använder är
evidensbaserade, men hur ska
utvärderingen se ut? Högre lönsamhet är kanske det som är viktigast för kunden, men kanske är
det orimligt att begära med tanke på att inte ens de ISO 9000ceritifierade företagen har kunna leva upp till detta jämfört
med dem som inte är certifierade. Att göra randomiserade undersökningar med kontrollerade
metoder – vetenskapliga honnörsord – är knappast möjligt.
Anderssons bok fyller absolut
ett behov i glappet mellan yrkesutbildningen och livet som konPsykologTidningen 9/02
B O K R E C E N S I O N E R
sult. Inom högskolans organisationspsykologiska program är
den lämplig som kurslitteratur –
dock med en anvisning som leder läsaren förbi upprepningarna och de ibland något pratiga
och omständliga avsnitten. Dess
andra del vill jag oreserverat rekommendera särskilt det sista
kapitlet ”Ofta i konsultvärlden
förekommande begrepp och förkortningar”. I boken finns också
en omfattande lista med fördjupningslitteratur.
■
Gunnar Edman
docent i medicinsk psykologi
K A L E N D A R I U M
Maj
6
6
15
16
16
28
30
Göteborgskretsen, medlemsmöte
Seniorerna, Södra, utflykt
Stockholmskretsen, medlemsmöte
Seniorerna, Östra, möte
Seniorerna, Norra, möte
Sjuhäradskretsen, kretsmöte
Neuropsykologerna, västra, föreläsning
Juni
1–2
3
5
6–7
12–14
Seniorerna, Västra, utflykt
Göteborgskretsen, extra årsmöte
Stockholmskretsen, extra årsmöte
FS
”POMS”-konferens i Västervik
September
18–20 Mödra-barnhälsovårdspsykologerna, Nationell konferens
19–20 Kliniska psykologer, studiedag
25–27 Psykologer i förskola och skola, konferens
N Y A
M E D L E M M A R
Agneta Hållén, Uppsala
Robert Persson, Stockholm
Lena Widlund, Tidaholm
Elin Samuelsson, Lund
Alkisti Nikolayidis,
Saltsjöbaden
Kristina Persson, Uppsala
Anders Larsson, Järfälla
Gabriella Jones, Göteborg
Maria Thoresson, Göteborg
Antonia Klein, Hedemora
Kerstin Blomberg, Lund
Maria Farm Larsson,
Stockholm
Gabrielle Ödhammar,
Stockholm
Sofia Rehn, Uppsala
Jessica Olsson, Mölndal
Moa Engqvist, Köpenhamn
Anette Nordling, Lund
Carolina Lundin, Uppsala
Julia Hamon, Göteborg
Pin Pettersson, Göteborg
Cecilia Ritzman, Stockholm
Anna Wichberg, Linköping
Carin Holmgren, Linköping
Tommi Räihä, Uppsala
Rita Annell, Bromma
PsykologTidningen 9/02
Susanna Axelsson, Göteborg
David Schain, Lund
Jenny Zeipel, Skarpnäck
Emma Dahlström, Uppsala
Jenny Klevnäs, Lund
Zandra Blomquist, Umeå
Marianne Stahlheuer,
Hälleforsnäs
Magdalena Olofsson, Göteborg
Mia Thornér, Uppsala
Miriam Hofverberg, Umeå
David Johansson, Umeå
Petter Ormann, Stockholm
Jenny Berglund, Umeå
Ulika Wallin, Umeå
Stephan Hansson, Umeå
Elisabet Roudung, Nordmaling
Emelie Dickens, Göteborg
Emma Edvinsson, Uppsala
Maria Hansson, Malmö
Christina Medin, Umeå
Mim Gavel, Stockholm
Ketty Algotsson, Göteborg
Urban Ekman, Umeå
Karin Kiszkiewics, Linköping
Sandra Hernfridsson, Umeå
Hanna Gallo, Malmö
N O T I S E R
Ekonom till IHPUs styrelse
Psykologförbundets
utbildningsinstitut IHPU
har fått en nationalekonom
till styrelsen. Fil lic Johan
Hyltenstam valdes vid
bolagets extra stämma i
januari till styrelsemedlem.
Johan Hyltenstam har ett enmans konsultföretag med finansuppdrag åt kunder som
Sveriges riksdag, SIDA och
Världsbanken. Han är medlem i
Penningmarknadsskolan, ett utbildningsföretag i finansbranschen och ha suttit med i VJS
styrelse, som bland annat arran-
gerar Juriststämman. Han har
dessutom 17 års erfarenhet från
Nordbanken som finansanalytiker och finanschef.
Psykologförbundets kongress
2001 beslöt att expandera IHPUs verksamhet för att nå en
bredare krets.
– Jag tror det finns en efterfrågan på kurser utanför psykologkretsen, även om resurserna
är små. Det kräver emellertid
mycket marknadsföring, säger
Johan Hyltenstam.
Övriga ledamöter i IHPUs
styrelse presenterades i Psykologtidningen nr 20/01.
■
Nätverk för psykologer
med överviktiga patienter
Andelen överviktiga ökar. Det
gör även det antal överviktiga vi
som psykologer kommer i kontakt med. Ofta är övervikten det
somatiska symtomet på en
känslomässig och psykosocial
problematik. Den överviktige
individen behöver professionell
hjälp att genomföra den livsstilsförändring det innebär att gå
ner i vikt och uppnå varaktig
viktstabilitet.
Ett möte för att diskutera gemensamma erfarenheter och
eventuellt bildande av ett nätverk för psykologer som kommer i kontakt med överviktiga
patienter kommer att hållas den
29 maj. Du är varmt välkommen.
Tid: den 29 maj, Kl 18–20
Plats: Utvecklingscentrum
för klinisk överviktsbehandling,
Norrtulls sjukhus, Port A, Norrtullsgatan 14, Stockholm.
Information och anmälan: Birgitta Adolfsson, 08-672 43 09. ■
Finlandsvenska psykologdagar
på Åland
Ålands Psykologförening inbjuder psykologer till de första finlandssvenska psykologdagarna
Tid: 12–14 juni 2002.
Plats: Mariehamn, Park
Alandia.
Program:
”Salutogena faktorer”, professor em., barn- och ungdomspsykiater Marianne Cederblad,
Stockholm
”Psykologrollens nya utmaningar”, hälsocentralpsykolog
Ralf Häggquist, Närpes
”Dyslexi och ADHD hos
vuxna”, Jan Alm, psykolog och
doktorand, Uppsala.
Dagarna inleds onsdag kl.
16.00 och avslutas fredag kl. 14.
Dagarna hålls på hotell Park
Alandia, Norra Esplanadgatan
3, Mariehamn (tel 018-14230).
Ett viss antal rum finns reserverade till gruppris.
Deltagaravgift:
Inklusive
kaffe/te alla dagar samt sightseeing med lunch endast 130
Euro (inklusive middag torsdagkväll 150 Euro).
Anmälan: Snarast möjligt,
men senast 10 maj 2002.
Anmälningar och förfrågningar kan göras till Crister
Eriksson
GSM
+ 358 457
0723797 eller helst per e-mail
cristere@aland.net och till Iris
Grüssner-Hellman GSM + 358
400 669020 eller
e-mail
iris.grussner-hellman@ahl.
aland.fi
Ytterligare info och program
sändes efter anmälan.
■
27
R Ä T T E L S E R
I artikeln ”Hit går din medlemsavgift” i Psykologtidningen nr
7–8 uppges felaktigt att Psykologtjänst höjt sina medlemsavgifter. På Psykologkongressen
2001 beslöts att Psykologtjänsts
medlemmar från och med i år
ska betala halv avgift till förbundet i stället för som tidigare 30
procent av medlemsavgiften.
Den konferens som nämndes i
slutet av artikeln om den amerikanske barnläkaren Mel Levins
arbetsmetod (Psykologtidningen 7–8/02) har dessvärre redan
ägt rum. Det handlade om oktober 2001 och inte oktober 2002.
■
D I S P U T A T I O N E R
Cheryl McCamish-Svensson har
disputerat på avhandlingen
”The Components of WellBeing among Older Persons: A
Longitudinal
Perspective.”
Institutionen för psykologi,
Lunds universitet.
Robert Holmberg: ”Organiserande och kvalitetsutveckling.
Om sönderfall, upprätthållande
och begripliggörande i arbetslivet.” Institutionen för psykologi, Lunds universitet.
Mats Dahl: ”Processing
Asymmetries of Emotionally
Valenced Stimuli.”, Institutionen för psykologi, Lunds universitet.
Jouko Arvonen: ”Change,
production and employees – an
integrated model of leadership”,
Psykologiska
institutionen,
Stockholms universitet.
E M Rigné disputerar 14 maj
på avhandlingen ”Profession,
science and state – psychology
in Sweden 1968–1990.” Sociologiska institutionen, Göteborgs
universitet.
Susanne Wiking: ”On the Value of Pictures in Verbal Cognition.”, Institutionen för psykologi, Lunds universitet.
Inga Tidefors Andersson:
”Från barndom till brott.” Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet.
Charlotta Marhold: Musculoskeletal Pain and Return to
Work. A Cognitive Behavioral
Perspective. Institutionen för
psykologi, Uppsala universitet.
Ingrid Olsson: ”Help-Seeking and Causal Attributions for
Helping. ”Institutionen för psykologi, Uppsala universitet.
Pia Eresund: ”Att behandla
störande beteende. Metodutveckling i barnpsykoterapi.”
Psykologiska
institutionen,
Stockholms universitet.
■
KRETSAR & YRKESFÖRENINGAR
Neuropsykologerna, västra
Västra regionen inbjuder till
föreläsning
Tid: 30:e maj kl 15.00–16.30
Plats: Psykologiska institutionen, Haraldsgatan, Göteborg.
Tema: ”Det asteno-emotionella
syndromet och andra organiska
psykosyndrom”.
Föreläsare dr Martin Rödholm,
Enheten för neuropsykologi och
neuropsykiatri, Sahlgrenska
Universitetssjukhuset.
Sjuhäradskretsen,
kretsmöte
Tid: 28 maj, kl 17.00–19.00
Plats: Kommundelskontoret
Brämhult, sammanträdesrummet plan 3, Våglängdsgatan
21 B, Borås.
Mötet kommer främst att
behandla bildandet av en psykologförening i Borås kommun.
28
Stockholmskretsen
Medlemmarna i Stockholmskretsen inbjudes till medlemsmöte för att diskutera Sveriges
Psykologförbunds nya
organisation för Stockholm.
Tid: 15 maj, kl 18.00–21.00
Plats: SAPU, Bondegatan 21.
Karin Graff-Cederström,
2:e vice ordförande, medverkar.
Organisationskonsulterna
Maria Åkerlund och Tomas
Rudal leder en diskussion om
Psykologförbundet ur ett
systemteoretiskt perspektiv.
Stockholmskretsen
har även ett extra årsmöte
för nedläggning av kretsen.
Tid: 5 juni kl 17.30
Plats: Konferensvåningen,
Vasagatan 48.
KRETSAR & YRKESFÖRENINGAR
Gemensamma konferensdagar Psykologer i förskolan
och i skolan
Tid: 25–27 september, 2002.
Plats: Marina Plaza, Helsingborg.
Tema: I stormens öga – psykologrollen i en föränderlig tid.
Program
Onsdag 25/9
Registrering
10.00 Torgny Danielsson, ordförande i Sveriges
Psykologförbund.
Mats Alvesson, fil dr i tillämpad psykologi,
professor i företagsekonomi, Lund: ”Fångad av en
stormvind” – att navigera med eller utan kompass
i organisationskulturer.
Gunilla Guvå, fil dr, leg psykolog: ”Som ett rö för
vinden” – om att utnyttja eller utnyttjas av krafter
i organisationen.
Rundvisning på Dunkers
kulturhus. Gemensam ”tura” på Öresund.
Torsdag 26/9
9.00 Ingrid Hylander, leg psykolog, fil dr:
”Vindöga – om att kryssa i motvind.” Växlingar och
vändningar i konsultationsprocessen.
Lars Dencik, professor i psykologi, Roskilde:
”Om barn och familj i förändringens virvelvind ”
– och om att med hjälp av psykologi systematiskt
(miss)förstå sin samtid.
Yrkesföreningarnas årsmöte och gemensamt
konstituerande möte
Reception på Helsingborgs Rådhus
Festmiddag
Fredag 27/9
9.00 Alf Nilsson, professor i psykologi, Lund: ”Från vindil
till full storm” – affektens kraft på gott och på ont
Ludvig Igra, psykoanalytiker och författare: ”Vad gör
man när det blåser – yttre och inre kastvindar”
Avslutning med lunch kl 13.00
Anmälan: Senast 1 juli är bindande. Medlemmar i Föreningen
för Psykologer i förskolan eller Föreningen för Psykologer i
skolan 3 000 SEK, icke medlemmar 3 500 SEK. Betalning
sker mot faktura som sänds ut efter anmälan. Slutligt program
och hotellförslag utsändes efter betalning. I konferensavgiften
ingår lunch, kaffe fm och em varje dag samt torsdagens
festmiddag. Öresundsturan ingår ej. Logi ingår ej.
Halvdagar 600 kr inkl kaffe ej lunch eller festmiddag.
Anmälan till: anci.cederquist@stad.helsingborg.se
Skol- och fritidsnämnden, Box 853, 251 08 Helsingborg.
Tel 042-10 69 55, Fax 042-10 63 55.
Upplysningar: Maria Winberg 042-10 67 80,
Pia Sointio 042-10 44 26, Anci Cederquist 042-10 69 55.
Bli medlem? Föreningen för psykologer i Förskolan 150 kr:
Helena Gustafsson 016-10 25 84
e-post; helena.gustafsson@eskilstuna
Föreningen för Psykologer i Skolan 300 kr:
Margareta Grensjö 090-16 50 91 (a), 090-13 03 70 (b)
e-post; margareta.grensjo@umea.se
PsykologTidningen 9/02
Handikappsykologernas
sommarkonferens
Kliniska psykologernas
studiedagar
Tid: 12–14 juni, 2002.
Plats: Västervik, konferenslokal Bryggaren.
Tema: Ett 30-årsperspektiv på behandling och forskning inom
handikappsykologi.
Tid: 19–20 september 2002
Plats: Ullevi Konferens, Göteborg.
Tema: ”Kan vi som psykologer rätta till Descartes’ misstag?”
Psykologens roll i samhället, nya arbetsfält och möjligheter.
Program:
Onsdag 12/6
11.00–12.00 Incheckning på Bryggaren.
13.00–13.45 Konferensen öppnas.
13.45–16.30 Kognitiv beteendeterapi – en praktisk
orientering (Föreläsare ej klar).
16.30–17.30 Årsmöte.
19.00
Skärgårdsutflykt.
Dagens problem med alla sjukskrivningar och förtidspensioneringar väcker frågor kring ”sjukt” och ”friskt”. Är vi
”sjuka” eller är det friska reaktioner på livet och det samhälle
vi lever i? Kropp och själ hör ihop. Vår yttre miljö påverkar
vårt inre välbefinnande och våra förutsättningar, såväl psykologiska som biologiska, påverkar hur vi klarar av krav och påfrestningar i vår livsmiljö. Denna vetskap har länge varit känd
inte minst bland psykologer. Vi har som psykologer specifika
kunskaper och genom att synliggöra dessa kan vi påverka
samhällsutvecklingen. Vi behöver stärka oss i vår profession
och under våra studiedagar får Du möjlighet till det genom att
lyssna till bland andra:
Torsdag 13/6
08.30
Redovisning av projekt ”Terapi med ansiktsmissbildade barn” Psykolog Elisabet Knudsen,
Göteborg.
10.30–12.30 Forskning inom handikappområdet, professor
Erland Hjelmquist, Göteborg.
13.30–15.30 ”Tourette och jag”.
Skådespelare Pelle Sandstrak.
15.45–17.00 Open space.
19.15
Festmiddag.
Fredag 14/6
09.00
Behandlarrollen. Psykoterapeut Lena Svedin,
Linköping.
11.30–12.00 Avslutning.
Avgift: 3 300 kr för medlemmar, 3 500 kr för icke medlemmar.
Kaffe, tre luncher, skärgårdsutflykt och festmiddag
inkluderade i priset. Obs! Ej boende. Hotellrum bokas och
betalas av deltagarna själva. Till medlemmar skickas hotelllista med priser i samband med konferensinbjudan.
Icke-medlemmar får listan efter
anmälan. Avgiften faktureras i efterhand, moms tillkommer.
Anmälan: På nedanstående talong, Kommunförbundet,
Kalmar tillhanda senast 17 maj. Fax: 0480-51 252,
e-post: evelyn.gafvert@kalmar.komforb.se
Om avanmälan inkommer efter anmälningstidens slut och
ersättare ej deltar debiteras 50% av avgiften. Vid avanmälan
senare än en vecka före konferensen uttages hela avgiften.
Information: Gunnel Grönwall, tel 0490-86 864,
e-post: gunnelgr@ltkalmar.se
Anna Nilsson, Kommunförbundet, tel 0480-61 555,
e-post: anna.nilsson@kalmar.komforb.se
Kallelse, årsmöte
Medlemmarna i Sveriges handikappsykologers förening
kallas härmed till ordinarie årsmöte år 2002, som äger rum
12 juni, kl 16.30 i Västervik, konferenslokal Bryggaren.
Tatjana Sivic, docent Göteborg ; ”Från offer till aktör”.
Om att utveckla stödinsatser.
Sven G Carlsson, professor, Göteborgs universitet, tar upp
sina erfarenheter från primärvårdspsykologiprojekt, vad de
innebär, teoretiskt, professionellt, filosofiskt. ”Descartes på
omskolning i primärvården”
Leif Havnesköld, psykolog, Stockholm ”Den emotionella
hjärnan”.
Delta-psykologerna från Göteborg berättar om sitt projekt
och sina erfarenheter.
Ytterligare föreläsare tillkommer.
Detaljprogram i nästa Psykologtidning.
Kostnad: för medlem i SKPF 1.500 kr och för icke medlem
1.800 kr (inkl. fm och em kaffe, samt lunch för båda dagarna.)
Lokal: Ullevi Restaurang & Konferens Skånegatan, Göteborg.
Är Du intresserad anmäl Dig senast 10 juni 2002!
Information: Yakup Toper, tel 031-64 23 09
Sverker Arver (kassör), tel 063-15 33 92
yakup.toper@biskopsgarden.goteborg.se
sverker.arver@jll.se (anmälan hit!)
Anmälan: Descartes’ misstag … senast 02-06-10
Namn
Område:
Medlem: ja
nej
Adress
Arbetsplats
Anmälan, sommarkonferens i Västervik, 12–14 juni, 2002
■ Medlem ■ Icke-medlem
Namn:
Tel
Tel.
Fax:
Befattning
E-post
Adress
Till Sveriges Kliniska Psykologersförening, SFRS, c/o Sverker Arver,
Njords väg 28, 830 43 ÅS
Betalning: Inbetalning sker på föreningens postgiro 97 96 30-7
Föreningen kommer att ha sitt årsmöte 19/9 i anslutning till studiedagarna.
OBS! Medlemsavgiften för 2002 är 150:– inbet på postgiro 97 96 30-7
senast 2002-05-30.
Väl mött i Göteborg
Speciella kostönskemål
Fakturamottagare
Sista anmälningsdag 17/5. Anmälan skickas till Kalmar läns
kommunförbund, Box 741, 391 27 Kalmar, fax 0480-51252 eller via
www.kalmar.komforb.se under Kurs och konferens.
PsykologTidningen 9/02
29
M A R K N A D E N
Individualpsykoterapirum
nära Odenplan uthyres per
timme måndag eftermiddag
och/eller kväll samt fredag
förmiddag. Tel: 08/31 27 28.
Trevligt terapirum nära
Mariatorget uthyres deltid
0708-26 18 55.
K U R S E R
&
Föreningen för Mental och
Sexuell hälsa söker samarbetspartner. För info, tala
med Mehmet, tel 08-650 48 48
el 580 275 00.
E-post: info@fmsh.org
K O N F E R E N S E R
Kroppsorienterad Psykoterapi
Svenska Institutet för Kroppsorienterad Psykoterapi (Downing)
anordnar följande utbildningar
2002
Introduktionskurs:
Sthlm 13–14 sept, Dr George Downing
Plats: Centralt i Stockholm Kostnad: 2.600:– + moms
Psykoterapiinstitutet
U t b i l d n i n g i p r o b l e m o r i e n t erande samtal/psykodynamisk
counselling
Problemorienterande samtal innebär en avgränsad psykoterapeutisk insats om fyra samtal. Det utmärkande för metoden är att
genom reflektion fördjupa förståelsen för patientens svårigheter
utifrån den aktuella livssituationen. Handledning i ett team med
kolleger är ett viktigt inslag i metoden. Kursen omfattar litteraturstudier samt kliniskt arbete under handledning med patienter från
den egna verksamheten.
Kursen vänder sig till psykoterapeuter med lång klinisk erfarenhet. Till kursen antas åtta deltagare. Kursen äger rum under nio
tisdagseftermiddagar kl. 13.00–16.30 under tiden 020903021105 vid Psykoterapiinstitutet, Stockholms läns landsting,
Björngårdsgatan 25, 118 52 Stockholm.
Sista anmälningsdag är 020531 och besked om antagning lämnas 020620.
Kostnad: 10.000 kronor.
Kursansvarig är Kerstin Westlund Cederroth, förfrågningar kan
göras på tfn 08-578 397 62.
Ansökningsblankett rekvireras från Elisabeth Bergquist, tfn 08578 397 63 eller e-post: elisabeth.bergquist@spo.sll.se
Introduktionskurs: Gtbg 20-21 sept, Med dr Viktor Meyer
Plats: Centralt i Göteborg Kostnad: 2.600:– + moms
Temaseminarium: ”Arbete med skam i psykoterapin”,
Sthlm 4–6 okt Dr George Downing, Centralt i Sthlm,
Kostnad: 3.000:– + moms
2003
Introduktionskurs:
Sthlm 24–25 jan, Dr George Downing
Sthlm 27–28 sept, Dr George Downing
Introduktionskurs: Göteborg, april, Med dr Viktor Meyer
Utbildning: Göteborg, startar under hösten 2003
2004
Utbildning i kroppsorienterad psykoterapi startar.
Lärare: G Downing, V. Meyer och C. Waldencrantz-Piselli
Information & anmälan: Maria Palmquist
Tel 070-743 51 58, E-post maria.palmquist@caramella.se
www.kroppspsykoterapi.nu
Psykologpartners Wadström & Wisung AB
samt
Beteendeterapeutiska Föreningen inbjuder
till
WORKSHOP
KBT vid familje/relationsproblem
Acceptance and change in couple therapy
Utveckling av organisation,
grupp & individ
Provins fem genomför under vår och sommar 2002 tre fristående
kurser i processledarskap:
31/5–1/6 Innovation och kunskapsöverföring i stora grupper,
en tvådagars utbildning i att genomföra förändringsarbete med
hela systemet i rummet enligt skandinaviska förhållanden.
Kursledare är leg. psykolog och fil.dr Anders Risling och organisationskonsult Calle Karnerud. Kostnad: SEK 6.500* plus moms.
12–16/8 Teambuilding, en fem dagars utbildning som ger teori,
träning och metodkunnande för att genomföra teambuilding
med inriktning på att effektivisera arbets- eller ledningsgruppen.
Kursen leds av leg. psykolog och fil.dr Anders Risling.
Kostnad: SEK 16.000* plus moms.
21–23/8 Utvecklande dialog, en tre dagars arbetskonferens i
Tavistockanda om dimensionerna i det professionella samtalet.
Syftet är att träna och öka förståelsen för hur det egna sättet att
kommunicera hindrar respektive befrämjar andras och den egna
utvecklingen. Konferensen leds av Johan Blomberg och Ylva
Navér, båda leg. psykologer. Kostnad: SEK 8.750 plus moms och
ev internatkostand (Sjöliden, Dalarö).
*Kurserna genomförs i Stockholm.
I Kursavgiften ingår dokumentation, lunch och förfriskningar.
För info beställ prospekt på info@provinsfem.se
eller ring 08-441 04 00.
Andrew Christensen, Ph.D.
Professor of Psychology
University of California Los Angeles, USA
31 augusti 2002 i Uppsala,
Mer information: magnus.stalby@telia.com
eller telefon 013-4655184
30
modern organisationspsykologi
Provins fem startade hösten 2000. Vi har samlats för att med psykologin
som redskap hjälpa organisationer och människor framåt.
Hantverkargatan 51, 112 31 STOCKHOLM, tel: 08-441 04 00 fax: 08-653 59 50
www.provinsfem.se.
PsykologTidningen 9/02
Psykologiska institutionen, Stockholms universitet
erbjuder yrkesverksamma psykologer en vidareutbildning i
NEUROPSYKOLOGISK TEORI
OCH DIAGNOSTIK, 10 poäng
Kursen vänder sig till psykologer med behov av fördjupning i neuropsykologisk teori och diagnostik. Den kommer att ges på deltid
under läsåret 2002–03 och beräknas starta i oktober 2002 och
avslutas i maj 2003. Undervisningen är koncentrerad till tvådagarspass (måndag–tisdag) fördelade med ett tvådagarspass i
månaden.
Kursens mål är att ge fördjupade kunskaper i neuropsykologisk
teori avseende vuxna och barn och att belysa några aktuella frågeställningar och metoder inom neuropsykologisk klinisk verksamhet. Vidare är målet att ge fördjupade kunskaper samt praktiska färdigheter när det gäller att självständigt planera, genomföra och avrapportera neuropsykologiska utredningar.
Kursen startar med en genomgång av nervsystemets anatomi,
utveckling och funktion samt en orientering i neurologisk diagnostik och neurologiska undersökningsmetoder. Därefter belyses neurologiskt betingade funktionssvårigheter (perception, motorik, språk och kommunikation, spatialt tänkande, minne, uppmärksamhet, exekutiv funktion samt neurologiskt betingade personlighetsavvikelser) och syndrom hos barn och vuxna (CVS,
psykiatri, demenssjukdomar, skalltrauma, etc). Vidare kommer
neuropsykologisk metodik att belysas. Kursens senare del ägnas
tillämpad neuropsykologi med bland annat diskussioner av deltagarnas egna fall.
För behörighet krävs psykologexamen eller motsvarande. Företräde ges till de som i sin yrkesverksamhet arbetar med neuropsykologiska frågeställningar. Den som varit legitimerad psykolog i minst 5 år kan tillgodoräkna sig kursen som två kurser (av
sex) inom ramen för specialistordningen. Ytterligare upplysningar kan lämnas av kurssekreterare Kerstin Halldin (tel. 08-16 38
36), eller kursansvarig docent Ove Almkvist (tel. 08-16 38 22 alternativt e-post: oat@psychology.su.se).
Anmälan görs på särskild blankett som fås genom Kerstin Halldin, Studentexpeditionen för psykologprogrammet, Psykologiska
institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm.
OBS! Sista anmälningsdag är den 31 maj 2002. Besked om
antagning skickas ut före midsommar.
Lekfulla och kreativa arbetssätt
med barn och föräldrar
Vi inbjuder till en utbildning som syftar till att ge deltagarna
möjlighet att vidga sin repertoar av arbetssätt med barn och
föräldrar i samband med behandling och/eller utredning.
Utbildningen fokuserar på lekfulla, kreativa och ovanliga arbetssätt. Föreläsningar varvas med övningar och konsultationer på eget arbete. Utbildningen står på systemteoretisk
grund.
Huvudlärare och kursledare är Martin Söderquist, leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare i familjeterapi. Gästföreläsare kommer att vara bland andra Jim Wilson, Institute of
Family Therapy, London.
Kursen omfattar 18 dagar under hösten 2002 och våren 2003
och är förlagd till Stockholm.
Kostnaden för utbildningen är 19000:– plus moms.
För ytterligare information eller anmälan hänvisas till
Mareld
Sigtunagatan 3, 113 22 Stockholm
Tel 08- 339987, Fax 08- 338593
E-post info@mareld.se
Hemsida: www.mareld.se
PsykologTidningen 9/02
Grundutbildning i kognitiv
beteendeterapi (motsv. steg 1)
Psykologpartners W&W AB i samarbete med
Beteendeterapeutiska föreningen anordnar i Linköping
med start augusti/september 2002 ‘steg-1’ i KBT.
Inf./kursplan: Håkan Wisung 013-4655182
eller Olle Wadström 013-4655181
hakan.wisung@telia.com eller olle.wadstrom@swipnet.se
Human Brain Informatics AB inbjuder till kurs i
WAIS-R NI och andra test i
neuropsykologiska utredningar
Kursledare: Håkan Nyman, leg psykolog, specialist i neuropsykologi, Dr Med Sc.
Målgrupp: Leg psykologer och PTP-psykologer.
Kursbeskrivning: Kursen omfattar totalt fyra heldagar, fördelade på tre dagar vid det första tillfället, samt en uppföljningsdag
cirka tre månader därefter, då deltagarna förväntas presentera
egna utredningar för diskussion och genomgång. De inledande
tre dagarna ägnas åt den teoretiska grundvalen för neuropsykologiska utredningar, hjärnans funktionella organisation och hur
beteendet i vid mening antas komma till stånd. Vidare presenteras deltesten i WAIS-R NI i detalj, liksom inlärnings- och minnestesten Claeson-Dahl och Rey Complex Figure Test, de exekutiva
proven Trail-Making Test, Ordflödesprovet FAS och Wisconsin
Card Sorting Test, personlighetsinventoriet KSP/SSP, samt en
översiktlig orientering om WAIS III.
Administrering, utvärdering och tolkning av dessa metoder behandlas utförligt. Avslutningsvis diskuteras modeller för utlåtandeskrivning, feedback till testpersonen och andra, samt vilken typ
av åtgärder som olika utredningsresultat kan motivera.
Målsättningen är att deltagarna efter de tre inledande dagarna
skall genomföra en övningsutredning som kan diskuteras vid
uppföljningsdagen.
Kurslitteratur: Kursboken Nyman H & Bartfai A (Red.). Klinisk
neuropsykologi. Studentlitteratur AB, 2000, ett kurskompendium,
samt material för FAS och Trail Making Test ingår i kursavgiften.
Manualer till de övriga ingående testen finns på Psykologiförlaget
och införskaffas på egen bekostnad.
Tid och plats: Kursen genomförs 27–29 maj, samt den 9 september 2002, på Hilton Hotel Slussen (f.d. Scandic Crown),
Stockholm.
Kursavgift: Deltagaravgiften är 9500 kronor + moms, och inkluderar kaffe och lunch alla fyra dagarna, kursboken ”Klinisk Neuropsykologi”, manual och material för FAS och Trail Making Test,
samt kursintyg. Manualer till de övriga testen förutsätts dock
kursdeltagarna själva införskaffa. Kursavgiften faktureras i samband med att anmälan bekräftas.
Sista anmälningsdag: 15 maj 2002. Deltagarantalet är begränsat, plats kan ej garanteras.
Anmälan och upplysningar: Upplysningar lämnas av Håkan
Nyman, Dr Med Sc, specialist i neuropsykologi, på telefon 08517 733 02 eller e-post hakan.nyman@ks.se.
Anmälan görs till Håkan Nyman, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Sektionen för psykiatri Hus R5, Karolinska sjukhuset,
171 76 Stockholm eller per e-post till hakan.nyman@ks.se
Besök gärna HUBINs hemsida på www.hubin.org.
31
Svenska Föreningen för Klinisk & Experimentell Hypnos
ger sin 3:e
Legitimationsgrundande
psykoterapiutbildning
60 poäng psykodynamisk terapi med hypnos, start augusti 2002
Stockholm och Göteborg
Behörighetskrav och Kursplan – ring Susanna Carolusson, 0317118290. Obligatoriskt förkunskapskrav: grundkurs hypnos;
ges den 6–9 juni och 15–18 augusti i Göteborg. Senaste ansökn.dat: snarast.
Några få platser kvar!
Jakobsberg – Karolinska Psykiatriska Öppenvård ansvarar för den psykiatriska öppenvården till invånarna i Järfälla, Solna, Sundbyberg och Upplands-Bro kommuner. För de
patienter som behandlas för psykossjukdomar finns mottagningar i Järfälla, Solna och
Upplands-Bro. Dessa ingår i Psykossektionen.
Som LUS-klinik har vi även till uppgift att
genom forskning, utveckling och utbildning,
utveckla och förmedla ny kunskap.
Jakobsberg-Karolinska Psykiatriska
Öppenvård Psykossektionen, söker en
Leg. Psykolog, heltid.
Centrummottagningen, Solna.
Centrummottagningen är en öppenvårdsmottagning för patienter med schizofreni och närbesläktade psykoser och här finns en bred kompetens
inom detta område.
P L A T S A N N O N S E R
PSYKOLOG
Barn- och ungdomsförvaltningen i Karlstad kommun söker
Psykolog till Borgen/Specialpedagogiskt Centrum.
Tjänsten är ett vikariat på heltid (eventuell förlängning) med
tillträde snarast eller enligt överenskommelse.
Borgens främsta uppgift är att medverka till att skapa en
god lärandemiljö för elever i skolan som är i behov av
särskilt stöd genom utredning och handledning, samt att utveckla och förmedla specialpedagogiska arbetssätt till skolan.
Borgen erbjuder stimulerande och utmanande arbetsuppgifter i ett tvärfackligt arbetslag bestående av psykologer,
skolsköterska, skolläkare, specialpedagoger, kurator, logoped och assistent.
Arbetsuppgifter: Tjänsten innehåller två huvuduppgifter:
Utredningar av barn och ungdomar och förslag till åtgärder,
samt konsultation/handledning och rådgivning till personal
och föräldrar.
Kvalifikationer: Behörighet och kompetens, utöver femårig
universitetsutbildning med påföljande ettårig praktisk
tillämpning är vidareutbildning kring barnpsykologisk utredningsmetodik önskvärd. Förutom goda praktiska och teoretiska kunskaper i barn- och utvecklingspsykologi vill vi att du
skall ha god samarbetsförmåga och känna glädje i teamarbete. Erfarenhet av handledning till personalgrupper och
tidigare arbete som skol- eller förskolepsykolog är meriterande. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet.
Vi erbjuder Dig ett utvecklande och intressant arbete. Vi
har flextid och friskvård.
Tillträdesdag: enligt överenskommelse.
Upplysningar: Lisbet Engh Kraft, enhetschef, tel 05429 57 17 eller Kicki Polleryd, leg psykolog, tel 054-29 57 82.
Facklig företrädare: Caroline Runstrand, leg psykolog, tel
054-29 65 97.
Mottagningen samverkar med slutenvårdsavdelningar vid Jakobsbergs, Karolinska, och Löwenströmska sjukhusen, samt med akuta och mobila
team. I vårt arbetssätt ingår evidensbaserade farmakologiska och familjeinriktade behandlingssätt.
Arbetsuppgifter: Förekommande arbetsuppgifter
för psykologer i psykiatrisk öppenvård såsom
utredning, diagnostik, behandling, rådgivning och
konsultation, med speciell inriktning mot psykossjukdomar, särskilt schizofreni. Även undervisning
och handledning av psykologstuderande och andra
personalkategorier kan förekomma.
Kvalifikationer: Leg. psykolog med erfarenhet av
psykiatri, helst från psykosområdet. Som meriterande ser vi psykoterapeutisk utbildning, helst KBT,
samt kompetens i psykologisk diagnostik, såväl
neuro- som personlighetspsykologisk. Intresse för
familjearbete, anhörigstöd i olika former är en fördel. Goda möjligheter till handledning, såväl klinisk
som vetenskaplig. Vi söker en självständig psykolog, som med energi och entusiasm vill vara med
och skapa möjligheter för personer som drabbats
av svåra psykiatriska sjukdomar att så långt möjligt
utveckla och återhämta personliga, sociala och
arbetsinriktade funktioner.
Egenskaper som samarbetsförmåga, flexibilitet och
allmän personlig lämplighet kommer att tillmätas
stor betydelse. Vi förutsätter att Du har datorvana,
då vi tillämpar datoriserad patientjournal (BMS).
Du bör också ha intresse för forskning och undervisning.
Arbetstid: Heltid 40.00/40.00
Anställningsform: Tillsvidareanställning. Tillträde
snarast
Tala med: Sektionschef Henrik Gregemark
tel. 08-587 312 00, 070-453 03 00,
Psykologsamordnare Bo Digné tel. 08-587 313 09.
Välkommen med din ansökan senast 22 maj
2002 märkt med ref nr 09/02 ställd till JakobsbergKarolinska psykiatriska öppenvård, att:
Inger Hoppe, Birgittavägen 4, 177 31 Järfälla
Sista ansökningsdag: 17 maj
Ansökan insändes till: Karlstad Kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, 651 84 Karlstad.
32
PsykologTidningen 9/02
Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken är en del av
förvaltningen för Primärvård, psykiatri och habilitering i
Örebro läns landsting. I länet pågår ett intensivt utvecklingsarbete kring Universitetssjukhuset. Vår klinik vill
vara en del i denna process med målet att bli en tydlig
och stark universitetsklinik på lång sikt.
Slutenvården vid
Kungsbacka Kommun söker
PSYKOLOG
till skola/barnomsorg
Heltid ev. deltid. Tillsvidareanställning och vikariat.
Ytterligare information finns på
www.platsbanken.ams.se
Barn- och ungdomspsykiatriska
kliniken i Örebro söker
Två Psykologer
Avdelning 5 är en akut- och utredningsavdelning. Vi har
sex platser och tar emot ungdomar upp till 18 år, och deras
familjer.Vi gör akuta insatser/bedömningar samt gör utredningar på uppdrag av socialtjänst och andra vårdgrannar. Vi
arbetar i team, där tvärvetenskapen har stor betydelse. Vi
integrerar den psykodynamiska grundsynen med systemteoriskt och miljöterapeutiskt tänkande.
Avdelning 3 är en 5-dygns behandlingsavdelning för tonåringar. Vi bedriver miljöterapeutiskt arbete utifrån en
psykodynamisk referensram. Avdelningen har under de senaste
åren utvecklats till att på ett mer strukturerat sätt ta med
föräldrarna i miljöarbetet med tonåringen. Det tvärvetenskapliga teamet blir då mycket viktigt. De olika kompetenserna bidrar till att flera olika synsätt och metoder
integreras och vi kan lägga tyngdpunkten på att få behandlingsplanen individuell.
Vi söker Dig som är legitimerad psykolog och har god
förmåga att arbeta i team på ett flexibelt sätt. Har du erfarenhet av barnpsykiatriskt arbete är detta meriterande.
Tillsvidareanställning 100%, tillträde efter överenskommelse.
Upplysningar: Avdelningsföreståndare avd 5, Bo-Göran
Andersson , tfn 019-602 57 25, Avdelningsföreståndare avd
3, Lillemor Wittgren , tfn. 019-602 57 23, Klinikpsykolog
Liv Sand-Gunnarsson , tfn. 019-602 57 00.
Facklig företrädare: SACO, Lennart Garlund, , tfn
019-602 92 12.
Din ansökan märkt med ref nr BUP 39 skickar Du senast
2002-05-20 till Psykiatri och habilitering, Ewa Straumits,
Box 1613, 701 16 Örebro.
Besöksadress: Eklundavägen 1, 2 tr • Telefon: 019-602 70 00
Fax: 019-602 75 50 • E-post: psyk.hab@orebroll.se
webbadress: www.orebroll.se/psykhab
SPO Psykiatrin Södra söker
Chef för
Psykoterapienheten
Heltid
Psykoterapienheten är en del av Stockholms Produktionsområde Psykiatrin Södra, med lokaler inom Rosenlundsområdet på Södermalm i Stockholm. Vid enheten arbetar 25
leg psykoterapeuter (19 tjänster) och 2 sekreterare. Psykoterapienhetens huvuduppgifter är att utföra psykoterapibedömningar, bedriva lång- och korttidspsykoterapier enskilt
och i grupp samt att erbjuda handledning och konsultationer
till medarbetare inom SPO Södras övriga psykiatriska verksamheter. Uppföljnings- och kvalitetssäkringsfrågor ingår
som en kontinuerlig del i uppdraget.
Psykoterapienheten har funnits i sin nuvarande form i 6 år och
har under denna tid utvecklat en kreativ miljö med öppenhet
för arbete med och vidareutveckling av olika psykoterapimetoder på såväl psykodynamisk som på kognitiv grund.
Som chef har Du delegerat personal- och budgetansvar. I dialog med Dina medarbetare ansvarar Du för att verksamheten
strävar mot gemensamma mål i ett öppet arbetsklimat.
I arbetsuppgifterna ingår att delta i psykiatriorganisationens
ledningsgråd och att företräda organisationen i psykoterapifrågor såväl internt som externt. I viss mån ingår även att delta
i det klinska arbetet.
Kvalifikationer:
Leg psykoterapeut med dokumenterad erfarenhet av:
• Organisation och ledarskap, företrädesvis inom offentlig
vård
• Handledning i psykoterapi och i psykiatriskt behandlingsarbete
• Psykoterapeutiskt bedömnings- och behandlingsarbete i
offentlig sektor.
Vi söker en person med hög grad av självständighet, god samarbetsförmåga och flexibilitet. Stor vikt läggs vid personlig
lämplighet.
Tillträde: Februari 2003.
Annonsera ut nya tjänster!
När du eller din arbetsplats söker en ny medarbetare, sätt ut en
platsannons i PsykologTidningen!
PsykologTidningen är det främsta annonsorganet när det gäller
psykologtjänster. Tidningen når större delen av psykologkåren,
och platsannonserna har ett stort läsvärde.
Påminn din arbetsgivare om att annonsera lediga tjänster i PsykologTidningen!
I annonsen bör även anges facklig kontaktperson.
För mer information kontakta annonsansvarig på PsykologTidningen Brittmarie Haake, tel 08-567 06 454 eller fax 08567 06 490.
PsykologTidningen 9/02
Upplysningar: Produktionsenhetschef Filipe Costa, tel. 08686 67 70, Chef för Psykoterapienheten Margareta Mörner, tel.
08-616 57 57, Personalsekreterare Annika Elm, 08-686 67 74.
Välkommen med Din ansökan och meritförteckning, märkt
med ref nr 5/02, senast den 27 maj 2002 under adress: SPO
Psykiatrin Södra, Administrationen, att: Annika Elm,
Sköntorpsvägen 29, 2 tr, 120 38 Årsta.
Psykiatrin Södra
33
Barn- och ungdomspsykiatri
Verksamhetsområde Länet Sydost söker
Enhetschef
till Nynäshamns BUP
VÄLKOMMEN TILL EN LITEN OCH TREVLIG MOTTAGNING
VID HAVET!
Mottagningen ligger centralt i Nynäshamn och har knappt 6 heltidstjänster fördelat på läkare, socionomer, psykologer och assistent. Teamet innehåller både medarbetare som arbetat länge
och nyanställda medarbetare. Det är därför ett delvis nytt team
som skall svetsas samman inför de nya utmaningar och arbetsuppgifter vi står inför i samarbetet med vårdgrannar och i patientarbetet.
I teamet finns en mångsidig och varierad barnpsykiatrisk kunskap och erfarenhet att använda sig av i det psykoterapeutiska,
psykosociala och utredande arbetet med barn, ungdomar och
deras familjer. Stor vikt läggs vid samarbetet med skola, socialtjänst och andra som arbetar med barn och ungdomar i kommunen. I Nynäshamns kommun bor ungefär 24.000 invånare, varav
cirka 6.000 är barn och ungdomar.
och psykoterapeutiskt arbete med barn, ungdomar och deras
familjer. Enhetschefen ingår i verksamhetschefens ledningsgrupp för den öppna barn- och ungdomspsykiatrin inom verksamhetsområdet.
Kvalifikationer: Leg psykolog, leg läkare med specialistkompetens i barn- och ungdomspsykiatri eller socionom. Bred erfarenhet och goda kunskaper i barn- och ungdomspsykiatriskt utrednings- och behandlingsarbete samt arbetsledarerfarenhet. Stor
vikt fästes vid god samarbetsförmåga och personlig lämplighet.
Uppdraget är på heltid och tidsbegränsat till i första hand 1 år,
men kan förlängas i ytterligare 5 månader.
Upplysningar lämnas av verksamhetschef Maria Dunerfeldt, tfn
08-690 58 87. Fackliga kontaktpersoner är Kjell Lindqvist, Psykologförbundet, tfn 08-690 67 99, Monika Olsson, Läkarförbundet,
tfn 08-470 08 70, Inger Ploom Norell, SSR, tfn 08-690 67 89.
Din ansökan, märkt med ref nr Barnpsyk 045/02 vill vi ha senast
den 28 maj 2002 till Norra länets produktionsområde, Barn- och
ungdomspsykiatri, att: Maria Dunerfeldt, Box 175 64, 118 91
Stockholm. E-post: maria.dunerfeldt@bup.sll.se
Enhetschefen leder och planerar arbetet vid mottagningen. I arbetsuppgifterna ingår även eget barnpsykiatriskt, psykosocialt
Feelgood är ett av Sveriges största börsnoterade hälsoföretag med 73 enheter
och 700 anställda i Sverige och en omsättning på 426 Mkr. Feelgood som är
rikstäckande levererar ett komplett tjänsteutbud inom hälsa, miljö, träning,
företagshälsovård och sjukvård.
Feelgood Region Öst söker
Legitimerad
psykoterapeut/beteendevetare
för heltidstjänst.
Arbetsuppgifter
Som leg. psykoterapeut/beteendevetare kommer du att möta anställda inom
Feelgoods kundföretag och erbjuda kortare terapeutiska insatser så som kris- och
korttidsterapi. Du kommer att fungera som stöd i utvecklings- och förändringssituationer och arbeta med rehabilitering i samarbete med andra yrkeskompetenser
inom Feelgood.
Du arbetar främst med individuella samtal men också på grupp- och organisationsnivå. I dina arbetsuppgifter ingår även stresshantering, chefsstöd och utåtriktad
verksamhet gentemot kundföretagen.
Kompetens och erfarenhet
Vi vill att Du är leg. psykoterapeut med god erfarenhet av bedömningsarbete samt
erfarenhet av professionellt personalsocialt arbete inom näringslivet. Vi vill även att
du har vana vid kundrelaterat arbete samt erfarenhet av att arbeta med och förstå
processer i grupper och organisationer. Vi välkomnar gärna manliga sökande.
Information
Upplysningar om tjänsten lämnas av leg. psykoterapeut
Mona Palmstierna per telefon 08-14 38 20.
Sista ansökningsdag är 7 juni 2002.
Välkommen att skicka Dina ansökningshandlingar till;
Feelgood Öst AB
Att: Platschef/företagsläkare Sonia Alknert,
Kammakargatan 9A
111 40 Stockholm
BARNHÄLSOVÅRDEN
i Sörmland
Psykolog
Ref nr MSE 64/02
Heltid 40 t/v. Tillträde enligt överenskommelse.
Tjänsten är placerad vid centrala barnhälsovården (C-BHV) med
tjänstgöring företrädesvis inom västra länsdelen i Landstinget
Sörmland (kommunerna Katrineholm, Flen och Vingåker).
C-BHV i Sörmland är en länsövergripande resurs. Enheten består av ett expertteam med barnhälsovårdsöverläkare, fem psykologer, samordnande sjuksköterska och två sekreterare.
För närvarande pågår ett aktivt arbete med att utveckla nya former för stöd åt nyblivna föräldrar.
Arbetsuppgifter
Förebyggande hälsovård inom barnhälsovården
genom:
• Konsultation och fortbildning till BVC-personal
• Stöd och rådgivning till föräldrar
• Utredningar av barn
• Samverkan med övriga enheter som arbetar
med barnfamiljer
• Medverkan i metodutvecklingsarbete och
utvärdering av verksamheten
Kvalifikationer
Leg psykolog
• Meriterande är erfarenhet av såväl utrednings/
behandlingsarbete med små barn som av
konsultation/fortbildning på området.
• Stor vikt kommer att läggas vid personlig lämplighet
• Körkort erfordras
Upplysningar: Lämnas av barnhälsovårdsöverläkare Karin Segnestam, tfn 016-10 47 97, BHV-psykologerna Britt-Marie Ekoff,
tfn 0155-24 55 96 och Gun Hjertzell, tfn 016-10 36 70. e-post
bhv.sormland@mse.dll.se
Facklig representant: Kristian Richter, tfn 016-10 31 59.
För ytterligare information kring Feelgood och våra affärsområden besök vår
webbplats www.feelgood.se.
34
Ansökan: Välkommen med Din ansökan inkl meritförteckning till
Mälarsjukhuset Administration plan 13, 631 88 Eskilstuna.
Sista ansökningsdag 2002-05-22.
PsykologTidningen 9/02
BARNHÄLSOVÅRDEN I ÖSTERGÖTLAND
söker
Psykolog, 100%
med tillträde hösten 2002 efter överenskommelse.
Barnhälsovården i Östergötland ombildas till en landstingsövergripande enhet med
arbetsplatser i Norrköping, Linköping och Motala. I enheten finns ytterligare sju
psykologer, BHV-överläkare, samordnande sjuksköterska och administrativ personal.
Arbetsuppgifter: Att bidra med psykologisk kompetens inom den förebyggande
barnhälsovården. Barnhälsovården riktar sig till barn i ålder 0 – 6 år.
Arbetsuppgifterna består främst av konsultation och fortbildning till BVC-personal,
bedömning och utredning av enskilda barns behov, kortare behandlingsinsatser, stöd i
föräldraskapet, samt metodutvecklingsarbete.
Önskvärda kvalifikationer: Vi söker i första hand en leg psykolog, men är också
öppna för att ta emot en PTP-psykolog. Erfarenhet av arbete kring barn är meriterande, liksom erfarenhet av ett konsultativt arbetssätt. Du bör ha körkort. Enheten har tillgång till leasingbilar.
För närmare upplysningar kontakta BHV-överläkare Göran Hermansson
tel. 013-22 50 83, e-post goran.hermansson@lio.se, BHV-psykolog och facklig företrädare Agneta Hulterström tel. 011-22 45 86, e-post agneta.hulterstrom@lio.se.
Välkommen med Din ansökan senast 15 maj 2002 under adress: chef.sekr Kerstin
Strömwall, Barn och Kvinnocentrum, Universitetssjukhuset, 581 85 Linköping.
Mer information om Landstinget i Östergötland hittar du på www.lio.se
Hjälp barn
med cancer
när jag blir vuxen
ska jag ha
lackskor och bo
ihop med en älg…
Tack vare forskningens
framsteg botas idag
ca 75 procent av alla
cancersjuka barn. Vi fortsätter stödja forskningen
med sikte på att inga barn
ska drabbas av cancer.
postgiro: 90 20 90-0
telefon: 08-661 56 40
www.barncancerfonden.se
PsykologTidningen 9/02
35
Division psykiatri ansvarar
för norrbottningarnas behov
av psykiatriska specialistinsatser. Sektorspsykiatrin
i Piteå ansvarar för såväl
baspsykiatri som högspecialiserad psykiatri med både
öppenvård, mellanvård via
enheterna samt slutenvård.
Upptagningsområdet omfattar
kommunerna Piteå, Älvsbyn,
Arvidsjaur och Arjeplog.
Piteå är en idyllisk och
charmig småstad vid
Norrlandskusten nära natursköna områden. Förutom
att Piteå är en riktig sommarstad med sprudlande liv, kan
Piteå erbjuda året om ett rikt
och varierande musikutbud
på hög nivå. Luleå universitet
har en hel del av sin verksamhet i Piteå. Piteå har en
välorganiserad barnomsorg
och skola. För närvarande är
bostadssituationen bra.
Vuxenpsykiatrin i Piteå
söker
Psykolog
Enheterna är öppenvårdsenheter med uppdrag att samtidigt sköta mellanvård. Enhet B arbetar med psykoser, både nyinsjuknande och de med funktionshinder. Enhet C med ångest, fobi samt
depressioner.
Arbetsuppgifter: Vi söker dig som vill ha ett annorlunda och utvecklande arbete. Du arbetar som psykolog med sedvanliga yrkesspecifika arbetsuppgifter i en multiprofessionell organisation
och bidrar med din specifika kompetens till en helhetssyn på patienten, servar även slutenvården med bedömning och utredning.
Bakgrund: Legitimation. Vi lägger stor vikt vid personliga egenskaper såsom god samarbetsförmåga och flexibilitet. Erfarenhet
från teamarbete är en merit.
Anställningsfakta: Heltid med flexibel arbetstid och individuella
scheman där såväl dag- som kvällstjänstgöring ingår. Tillträde
snarast eller enligt överenskommelse. Resor ingår i tjänsterna.
Vill du veta mer
– kontakta: Enhetschef B
Carin Nordberg,
tfn 070-642 48 50.
Enhetschef C
Margareta Modig,
tfn 070-564 74 37.
Facklig företrädare:
SPF Ann-Britt Engman-Andersson, Tfn 0911-75 464.
Sista ansökningsdag:
2002-05-31.
Välkommen med din
ansökan och
meritförteckning till:
Piteå älvdals sjukhus,
Lokala staben,
Elaine Widman, Box 715,
941 28 PITEÅ.
Ref.nr: 20-02 Enhet B, psykolog
Ref.nr: 22-02 Enhet C, vik psykolog snarast – 31/8 ev längre.
Välkommen med din ansökan!
Psykolog till Nyköping
Arbetsförmedlingen Rehabilitering i Södermanlands län är en
länsövergripande stödfunktion till länets arbetsförmedlingar med
inriktning på arbetslivsinriktad rehabilitering.
Vi utgår från att du är legitimerad psykolog, är utåtriktad, flexibel
och har en välutvecklad kommunikationsförmåga och intresse av
konstultativt arbetssätt.
Vi erbjuder ett rörligt, självständigt arbete med många kontaktytor och omväxlande arbetsuppgifter. Tyngdpunkten ligger på att
föra samtal med människor med diffusa svårigheter som har svårt
att ta sig ut på arbetsmarknaden. Verksamheten inom Arbetsförmedlingen är ständigt i förändring och vi förutsätter att du tilltalas
av detta.
Kunskaper i kognitiv psykologi, gärna utbildning i KBT, eller
systemteoretiskt arbetssätt, är meriterande och en tillgång när det
gäller att finna förändringsmöjligheter tillsammans med de
människor vi arbetar för. Det krävs även kunskaper när det gäller
personlighetsbedömningar och testförfaranden.
Förutom Dina arbetskamrater samarbetar du med arbetsförmedlare på olika arbetsförmedlingar samt rehabiliterande myndigheter.
Din uppgift är att se till att de arbetspsykologiska aspekterna får
en framskjuten plats i arbetet med människor i en utsatt situation.
Du tillhör en psykologgrupp och får kontinuerligt handledning.
Du kommer att ha ditt tjänsteställe i Nyköping men arbetet medför resor i tjänsten varför du måste ha körkort.
All nyanställd personal ges en gemensam introduktionsutbildning. I övrigt så finns goda möjligheter till kompetensutveckling.
Kullbergska sjukhuset i Katrineholm
Barn- och ungdomspsykiatriska
mottagningen söker
Leg. psykolog
Ref nr KSK 1019/02
Heltid.
Tillträdesdag snarast eller enligt överenskommelse.
Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen ansvarar
för barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård i kommunerna Katrineholm, Flen och Vingåker. Vårt team består av
en barnpsykiatriker, tre psykologer, fyra socionomer och
en sekreterare. Vi arbetar nätverks- och familjeinriktat och
samverkar gärna med vårdgrannar. Som psykolog i vårt
team erbjuds Du stora möjligheter att vara med och utveckla verksamheten och Din egen kompetens utifrån
verksamhetens behov.
Arbetsuppgifter: Diagnostiskt och terapeutiskt arbete
med familjer, barn och ungdomar. Arbetet kräver såväl
eget självständigt ansvarstagande som god förmåga till
intern och extern samverkan.
Kvalifikationer: Leg. psykolog. Erfarenhet av arbete med
barn, ungdomar och deras familjer. Stor vikt fästes vid
personlig lämplighet.
För närmare information, kontakta Af-chef Tommy Jacobsson,
016-17 61 15 eller psykolog Agneta Satrell, SACO 016-17 61 23.
Upplysningar lämnas av: Adm. samordnare Kristina
Ohlsson, tel. 0150-56450, leg. psykolog Tomas Nordengren, tel. 0150-56450. Facklig företrädare Christian Richter, tel. 016-103575.
Välkommen med din ansökan samt meritförteckning och löneanspråk till Länsarbetsnämnden i Södermanlands län, Box 374,
631 05 Eskilstuna, oss tillhanda senast 2002 05 22.
Välkommen med Din ansökan inkl. meritförteckning senast 02-05-21 till Kullbergska sjukhuset, Administrationen, Box 110, 641 22 Katrineholm
Anställningen är tillsvidare och tillträde snarast.
Läs mer på vår hemsida: www.landstinget.sormland.se
36
PsykologTidningen 9/02
Kom ihåg . . .
. . . när du söker ny
anställning
• Lönen bestäms efter
överenskommelse mellan
dig själv och arbetsgivaren.
Du ska själv begära det
krontalsbelopp du vill ha
som månadslön!
Acceptera inte en ny anställning förrän också överenskommelse har träffats
om lönen! Förvissa dig om
att den person som du träffat överenskommelse med
har beslutsrätt också när
det gäller lönen. Acceptera
inte att frågan om din lön
skjuts till kommande revisionsförhandlingar/motsvarande lokal förhandling.
Precisera för dig själv
dina löneanspråk i god tid
innan du erbjuds anställning!
Tag gärna kontakt med i
första hand Sveriges Psykologförbunds lokala fackliga
förtroendemän innan du
slutligt ställer dina krav på
löne- och anställningsvillkor. Du kan vända dig till
kretsarnas förhandlingsansvariga och till statliga
kontaktmän i kretsarna.
I andra hand lämnas
information av Psykologförbundets kansli,
tel 08-567 06 400.
. . . när du blir
legitimerad och . . .
• När du blir legitimerad
kan du också träffa överenskommelse med arbetsgivaren om din lön.
• Du ska ha rätt lön vid nyanställning – oavsett om det
gäller en tillsvidareanställning, ett vikariat, en projektanställning, en PTP-tjänst
och när en visstidsanställning förlängs.
. . . när lönen är klar
• När lönen är klar kan också andra frågor diskuteras
med den kommande arbetsgivaren, till exempel rätt att
delta i olika fort- och
vidareutbildningar.
Psykiatrin i Nordvästra Skåne är en förvaltning bestående av
de psykiatriska klinikerna i Helsingborg och Ängelholm.
Nordvästra sjukvårdsdistriktet omfattar cirka 240.000
invånare och den psykiatriska verksamheten präglas av hög
kompetens och ett brett vårdutbud. Tjänstetillsättningen
omfattas av Region Skånes jämställdhetspolicy.
Psykiatrin Nordvästra Skåne
Psykiatriska kliniken, Ängelholm söker
1 Psykolog, Team 1, tillsvidare, heltid (ref nr 10P/2002)
1 PTP-Psykolog, varaktighet 1 år, heltid med tillträde efter sommaren 2002
(ref nr 11P/2002)
Arbetsuppgifter: Utrednings-, diagnostiskt och psykoterapeutiskt arbete med vuxna
och deras familjer. Tjänstgöring sker både inom öppen- och slutenvård. För PTPpsykolog innebär arbetet sedvanligt psykologarbete i form av utredning, diagnostik
och behandling. Även personalhandledning kan komma att ingå.
Kvalifikationer: Legitimerad psykolog. Vi ser gärna unga sökande som är intresserade
av att vidareutveckla den kliniska kompetensen.
För PTP-Psykolog gäller att Du har psykologexamen.
Psykiatriska kliniken, Helsingborg, sektion Syd respektive Nord
söker
2 PTP-Psykologer, varaktighet 1 år, heltid med tillträde efter sommaren 2002
(ref nr 7P/2002)
Arbetsuppgifter: Arbetet innebär sedvanligt psykologarbete i form av utredning,
diagnostik och behandling. Även personalhandledning kan komma att ingå.
Kvalifikationer: Du har psykologexamen, gärna med kognitiv inriktning.
Övrigt: Sektion Nord och Syd är allmänpsykiatriska enheter och tjänsterna kommer att
omfatta anknytning till respektive sektions öppenvårds-mottagning.
Upplysningar: Ring gärna för mer information; Teamledare Ann Mari Eklund i Ängelholm, tel: 0431-817 18, Funktionsföreträdare Pia Bengtsson i Ängelholm, tel: 0431-817
12, Tf chefpsykolog Margareta Zaunders i Helsingborg, tel: 042-10 26 29 eller personalsekreterare Helena Eklöf, tel: 042-10 14 51.
Fackliga företrädare; Mats Nilsson i Helsingborg, tel: 042-10 27 07,
Lee Sandberg i Ängelholm, tel: 0431-815 43.
Välkommen med Din ansökan, märkt med ref nr, till: Psykiatrin Nordvästra Skåne,
Helena Eklöf, Carl Krooks gata 30, 252 25 Helsingborg, senast den 21 maj 2002.
Psykiatrin Nordvästra Skåne
www.skane.se
PsykologTidningen 9/02
37
Norrtälje BUP söker
Psykolog
40 timmar/vecka, tillsvidareanställning. Tillträde enligt överenskommelse augusti/september 2002.
Norrtälje BUP-mottagning är centralt belägen i Norrtälje, en timmes bussresa från Stockholm. Vårt upptagningsområde är Norrtälje kommun. Teamet består av 10 behandlare; psykologer, socionomer, psykoterapeuter, barnpsykiater samt sekreterare. Vi
strävar efter att erbjuda ett brett behandlingsutbud med såväl
familje- som individ- och gruppinriktning utifrån olika teoretiska
perspektiv. På vår mottagning behövs och finns både en bred
kunnighet och ett specialistkunnande.
Några av våra behandlingsmetoder: familjesamtal, familjeterapi,
individualterapi (psykodynamisk eller kognitiv), barnorienterad
familjeterapi, Marte Meo och konsultation.
Vi erbjuder i många fall korttidsinsatser, mera sällan längre behandlingar. Vi har också gruppverksamheter av olika slag, för
barn till missbrukare, barn till psykiskt sjuka föräldrar, flyktingbarn, barngruppsykoterapi samt tonårsterapigrupp. Utredningsoch behandlingsarbetet med de barn som har en neuropsykiatrisk diagnos har de sista åren vuxit och utvecklats ex. erbjuds
föräldrar som har barn med neuropsykiatrisk diagnos gruppverk-
samhet på mottagningen. Vi har ett gott samarbete inom teamet
och utåt mot kommunen, barnläkare och vuxenpsykiatrin. Skola
och förskola är en vanlig samarbetspartner. Dessutom deltar vi i
flera samarbetsprojekt.
Arbetsuppgifter: Psykoterapeutiskt och psykodiagnostiskt arbete med barn, ungdomar och deras familjer. Utåtriktat arbete
samt konsultativa uppgifter. Samarbete med socialtjänst, skola m
fl.
Kvalifikationer: Leg psykolog och erfarenhet av barn- och ungdomspsykiatriskt teamarbete. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet och god samarbetsförmåga. Önskade kvalifikationer: Leg
psykoterapeut med intresse för att utveckla BUP:s arbetsformer.
Upplysningar lämnas av enhetschef/leg psykolog Margith Hedin Livstedt, konsulent Britt Bernstone Berg eller leg psykolog
Solveig Bromander, tfn 0176-773 80. Facklig kontaktperson är
Kjell Lindqvist, Psykologförbundet, tfn 08-690 67 99.
Välkommen med din ansökan märkt med ref.nr Barnpsyk 054/02
och med uppgift om löneanspråk senast den 27 maj 2002 till
Norrtälje BUP, Galles gränd 1, 761 30 Norrtälje.
Barn- och ungdomspsykiatri
Akademiska sjukhuset i Uppsala med 8 000 anställda och en omsättning
på 4 miljarder kronor är ett av landets största universitets- och regionsjukhus.
Psykiatricentrum svarar för specialiserad psykiatrisk hälso- och sjukvård för invånarna i och
i vissa fall också utanför Uppsala län. Forskning och undervisning är integrerad i verksamheten
inom ramen för medicinska fakultetens institution för neurovetenskap vid Uppsala universitet.
Psykolog
Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken
i Enköping
Vid öppenvårdsmottagningen i Enköping ska du, både självständig och i
samarbete med övriga teammedlemmar, bedriva barn- och ungdomspsykiatriskt
arbete i öppenvården. Ditt bidrag blir bedömning, utredning och behandling av barn
och ungdomar i nära samarbete med familjer, skola och vårdgrannar.
I arbetsuppgifterna ingår samverkan i olika former med andra
verksamheter som arbetar med målgruppen.
Kvalifikationer
Legitimerad psykolog. Erfarenhet av barn- och ungdomspsykiatri.
Meriterande är utbildning i barndiagnostik/barnpsykoterapi och familjeterapi,
samt kunskap om/erfarenhet av neuropsykologisk utredning och behandling.
Stor vikt läggs vid personlig lämplighet och samarbetsförmåga.
Upplysningar
Enhetschef Eivor Palmqvist, 018-611 27 98.
Personalsekreterare Annika Wahlqvist, 018-611 25 61.
Yrkesföreträdare Birgitta Johansson Niemelä, 018-611 42 84.
Psykologförbundet Ann-Sofi Hansson-Pourtaheri, 018-611 23 81.
Ansökningsblankett kan hämtas från www.uas.se under psykiatricentrum.
Välkommen med din ansökan
med ref nr P40-02 och styrkt meritförteckning till Akademiska sjukhuset,
Annika Wahlqvist, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, 750 17 Uppsala,
senast den 22 maj.
38
www.uas.se
PsykologTidningen 9/02
Leg psykolog
Division Psykiatri
Öppenvårdsmottagning Mariestad
Skaraborgs Sjukhus (www.vgregion.se/skas) omfattar
Kärnsjukhuset i Skövde och sjukhusen i Falköping,
Lidköping och Mariestad. Verksamheten är indelad
i åtta divisioner, budgeten omsluter ca två miljarder
SEK och antalet anställda är ca 4 900. Skaraborgs
Sjukhus ingår i Västra Götalandsregionen.
Den psykiatriska verksamheten inom Skaraborgs Sjukhus baseras på öppenvårdsteam i nära samarbete med
slutenvården i Falköping. Öppenvårdsteamen består av
läkare, psykologer, kuratorer, psykoterapeut, arbetsterapeuter, sjukgymnast, sjuksköterskor, skötare och
sekreterare. Psykiatrin är just nu inne i ett dynamiskt
skede med expansion av de öppna vårdformerna och
inriktning mot viss subspecialisering.
Vi välkomnar dig som är psykolog till den vuxenpsykiatriska mottagningen i Mariestad. Staden med 24 000
invånare är vackert belägen vid Vänern. Vi har just
flyttat in i nya trivsamma lokaler. Inom dessa ryms
förutom mottagningen även dagsjukvård/mobilt team
i nära samverkan.
PERSONALKONSULENT
till Falun. Heltid – tillsvidareanställning.
GävleDala Företagshälsa ägs av landstingen inom Gävleborgs och
Dalarnas län. Vi har till huvuduppgift att erbjuda bra företagshälsovård
till våra ägare och i övrigt samarbeta med kunder som passar vår kompetens. Kostnaderna för verksamheten täcks av intäkter från kunderna. Omsättningen är ca 30 Mkr.
Vi söker dig som vill arbeta med psykosociala arbetsmiljöfrågor.
Uppdragen består bl a i att medverka vid organisationsutveckling, förändringsarbete, konflikthantering, rehabilitering, handleda
chefer/anställda enskilt eller i grupp samt arbetslagsutveckling.
Även utbildning och information är viktiga inslag i arbetet. Du är
en person som kan samarbeta, har servicekänsla och är flexibel.
Du bör ha socionomexamen, sociala linjen, vara leg psykolog eller ha motsvarande utbildning och minst några års erfarenhet av
psykosocialt arbete.
Basarbetsplats är Falun men Du kommer att arbeta även med
uppdrag i andra delar av länet.
Låter det intressant? Hör av dig till distriktschef Berit Fredricsson,
tfn 023-490 235, 070-655 94 31, berit.fredricsson@ltdalarna.se.
Facklig information: Ulla Svensson, Akademikerförbundet SSR,
tfn 0240-714 04. Agneta Nyström, SKTF, tfn 0250-399 08. Claes
Jaenson, Psykologförbundet, tfn 026-15 46 07.
Individuell lönesättning, ange löneanspråk.
Ansökan skickas till GävleDala Företagshälsa, Administrativa
enheten, Lasarettsvägen 4, 803 24 GÄVLE, senast den 21 maj
2002. Hemsida: www.gdfh.org
Heltid, tillsvidare. Tillträde enligt överenskommelse.
Arbetsuppgifter: Arbetet sker i team med brett
utbud av kompetens. Vi eftersträvar mångfald av
behandlingsutbud för att bäst möjligt tillgodose den
enskildes specifika behov. Tillsammans med de övriga
tre psykologerna svarar Du för den psykologiska
kompetensen i teamet, vilket i huvudsak innebär psykologisk utrednings- och behandlingsarbete. Goda
möjligheter till forskning och vidareutveckling finns.
Kvalifikationer: Leg psykolog/psykologexamen.
Erfarenhet från vuxenpsykiatrisk verksamhet liksom
testmetodik är meriterande. Vi lägger stor vikt vid personlig lämplighet och samarbetsförmåga liksom god
förmåga att såväl arbeta självständigt som i team.
Tjänsten är förenad med visst resande varför körkort
erfordras.
Upplysningar: Vårdchef Margret Andersson,
tfn 0515-876 17 eller teamföreståndare Berit Svensson
tfn 0501-683 42.
Facklig företrädare: Sveriges psykologförbund
Inger Ericsson, tfn 0515-876 43.
Ansökan sänds senast den 21 maj märkt med ref nr
Ps 21/02 till Skaraborgs Sjukhus, 541 85 Skövde.
BUP-mottagningen i Danderyd
söker
Psykolog
Heltid, tillsvidareanställning med tillträde enligt överenskommelse.
Mottagningen är belägen i Mörby Centrum med områdesansvar
för Danderyd, Vallentuna och Vaxholms kommuner. Arbetet inom mottagningen sker i team.
I teamet ingår socionomer, psykologer och läkare. Sammanlagt
är vi en arbetsgrupp om ca 18 personer. Mottagningens arbete
utgår från våra olika kunskapsområden med förankring i psykodynamiskt och systemteoretiskt tänkande kring de barn, ungdomar och familjer som söker vår hjälp. Vi är i ett skede där vi utvecklar vårt samarbete med andra verksamheter i samhället såsom förskolor, skolor, socialförvaltningar, basteam och vuxenpsykiatri. Neuropsykiatriska frågeställningar ingår i en stor del av
ärendena.
Arbetsuppgifter: Barn- och ungdomsdiagnostik och psykoterapeutiskt arbete med barn, ungdomar och deras familjer. Utåtriktat
och förebyggande arbete.
Kvalifikationer: Leg psykolog. Kompetens avseende utredningsarbete med barn och ungdomar. Kompetens i neuropsykologi är meriterande. Önskvärt är erfarenhet och utbildning i psykoterapi med barn, ungdomar och/eller familjer. Vi fäster stor vikt
vid personlig lämplighet och god samarbetsförmåga.
Upplysningar lämnas av tf enhetschef Ulla Rolén, tfn 08587 544 78. Facklig kontaktperson är Kjell Lindqvist, Psykologförbundet, tfn 08-690 67 99.
Välkommen med Din ansökan, märkt med ref nr Barnpsyk
055/02 senast den 23 maj 2002 till BUP-mottagning Danderyd,
182 87 Danderyd. E-post: ulla.rolen@bup.sll.se
www.vgregion.se
Barn- och ungdomspsykiatri
PsykologTidningen 9/02
39
Roslagens Elevhem
är ett privat behandlingshem för ungdomar från 12 år som är
svårt traumatiserade och med omfattande psykosociala problem.
Verksamheten, som är förlagd till Vallentuna, Täby och Åkersberga,
har 22 platser och består av miljöterapi, individual psykoterapi,
föräldraarbete samt en integrerad pedagogisk verksamhet.
Arbetet baseras på en psykodynamisk grundsyn.
HABILITERINGSCENTER HUDDINGE
FÖR BARN OCH UNGDOM
Habiliteringscentret är beläget i Flemingsberg,
nära Huddinge Universitetssjukhus
Vi söker nu
Söker
Enhetschef/Biträdande Vårdchef
PSYKOLOG LEG
Arbetsplats: Enhetschef för ett gruppboende på Vreta Gård i
Vallentuna samt tillhörande ensamboenden och utsluss.
Deltid 30 timmar/vecka. Tillsvidareanställning, tillträde snarast.
Arbetsuppgifter: Enhetschefen har behandlings-, personal- och
budgetansvar. Enhetschefen fungerar även som biträdande/
ställföreträdande vårdchef.
Bakgrund: Vi tror att du har gedigen erfarenhet av terapeutiskt
arbete på behandlingshem, inom barn- och ungdomspsykiatrin
eller socialtjänst. Du söker nya utmaningar, vill axla ett chefsansvar och är intresserad av att utveckla det miljöterapeutiska arbetet på dynamisk grund.
Krav: Leg.psykolog, socionom eller likvärdig utbildning, kompletterad med en psykoterapiutbildning motsvarande lägst steg 1.
Körkort erfordras.
Önskvärt: Erfarenhet av arbetsledning. Legitimation som psykoterapeut.
Stor vikt läggs vid personlig lämplighet.
Anställningsform: Tillsvidare.
Lön: Ange löneanspråk.
Tillträde: 2 september 2002.
Upplysningar: Vårdchef Christine Román växel tel 08-630 92
57, direkt tel. 08-446 12 52.
Ansökan: Senast 17 maj, märkt ”Enhetschef”. Adress: Roslagens Elevhem AB, Box 7243, 187 13 Täby.
Arbetsuppgifter: Vid habiliteringscentret arbetar vi i team med
råd, stöd och behandling till barn och ungdomar med funktionshinder. Som psykolog kommer Du att ge barnpsykologisk rådgivning, kris- och samtalsstöd till föräldrarna. Du kommer att arbeta
med utredning, diagnosticering samt att ge psykologiskt stöd till
barn och ungdomar. Arbetet innebär samverkan med många
andra verksamheter och Du kommer då att ge konsultation/kunskapsöverföring till personal i barnets närmiljö. Allt arbete sker i
nära samråd med övriga teammedlemmar dvs, kurator, logoped,
sjukgymnast, arbetsterapeut och specialpedagog. Vi erbjuder en
stimulerande arbetsmiljö med kompetensutveckling och regelbunden handledning.
Kvalifikationer: Legitimerad psykolog, gärna med erfarenhet av
barn- och ungdomshabilitering alt. skola ,barnomsorg, barnhälsovård. Kunskaper i neuropsykologi är meriterande. Stor vikt
läggs vid personlig lämplighet, intresse och erfarenhet av teamarbete.
Upplysningar om tjänsten: Habiliteringscenterchef Ann-Louise
Östling-Lindh eller psykolog Hori Alla, tel 08-608 63 00.
Facklig kontaktperson: Kjell Lindqvist, Psykologförbundet, tel 08690 67 99.
Välkommen med din ansökan märkt Hab 328/02 senast den 21
maj 2002 till Habiliteringscenter Huddinge för barn och ungdom,
Box 4106, 141 04 Huddinge.
PTP-gruppen. Vi har också ambitionen att ha hög kvalitet på
handledningen, bl a genom att även handledarna får delta i
regelbunden seminarieverksamhet.
Lyckat PTP-projekt fortsätter
Inom Landstinget Gävleborg finns i dagsläget ett 70-tal psykologtjänster inom totalt 11 verksamhetsområden. Vi räknar med
att behovet av psykologer kommer att öka i framtiden och för
att säkerställa rekryteringen upprepas landstingsgemensamt
projekt till vilket vi söker
8–10 PTP-PSYKOLOGER
Tjänsterna kommer preliminärt att vara placerade inom:
• barn- och ungdomspsykiatri
• vuxenpsykiatri
• mödra- och barnhälsovård
• habiliteringsverksamheten
Psykologverksamhet finns i Bollnäs, Gävle, Hudiksvall, Ljusdal, Sandviken och Söderhamn. Var PTP-tjänsterna kommer
att vara placerade kommer att diskuteras vidare – ange gärna
om Du har särskilda önskemål om ortsplacering.
Utöver PTP-tjänstgöring inom en verksamhet är tanken att Du
ska få insyn i övriga delar av landstingets psykologverksamheter genom studiebesök och auskultationer t ex ungdomsmottagning och medicinsk rehabilitering.
Under PTP-året kommer Du också att erbjudas delta i ett antal
seminarier och få många tillfällen till erfarenhetsutbyten inom
40
Utöver arbetet tillsammans med handledaren och kollegor på
arbetsplatsen kommer Du också att ha fortlöpande kontakt
med projektledaren.
Målet med projektet är att skapa en PTP-tjänstgöring av hög
kvalitet och med möjlighet att få en bred kännedom om ett
landstings hela psykologverksamhet.
Efter godkänd PTP-tjänst kommer du att erbjudas möjlighet till
fortsatt anställning inom Landstinget Gävleborg.
Du som söker PTP-tjänst ska ha avlagt psykologexamen.
Erfarenhet från det verksamhetsområde Du söker till är meriterande.
Stor vikt kommer att läggas vid personlig lämplighet.
Tillträde: 2002-09-15 – 2002-10-15
Vill Du veta mer? Kontakta gärna projektledaren Psykolog
Sten Berglund tel. 0650-92713, 070-2603052 eller någon i projektgruppen: Psykolog Claes Jaensson tel 070-580 80 59
(facklig företrädare). Psykolog Maja Fläcke tel 026-15 46 28
(f.d.PTP-projektdeltagare). Personalchef Åke Andersson
tel.0270-773 66. Verksamhetschef Catharina Mattebo 0650926 12.
Ansökan med styrkt meritförteckning, examensbevis och med
vilket/vilka verksamhetsområden Du söker till skall vara inkommen senast 2002-05-27 under adress: Hälsinglands sjukhus, Psykiatriska kliniken, Att: Sten Berglund, 824 01 Hudiksvall.
Välkommen med din ansökan!
PsykologTidningen 9/02
HABILITERINGEN DALARNA söker
1 LEG PSYKOLOG
till Hörselteamet för barn 0–7 år, 25% länsövergripande
med placering i Falun kombinerat med 75% tjänstgöring
inom övrig habiliteringsverksamhet. Ref: 7/02
Limhamn-Bunkeflo stadsdelsförvaltning
BUNKEFLO REKTORSOMRÅDE
söker
Psykolog
Bunkeflo rektorsområde är en positiv, dynamisk arbetsplats med entusiastiska medarbetare. Vårt område är under stark utbyggnad
och vi har många pågående utvecklingsprojekt. Vi har en hälsofrämjande profil, där vi
värnar om barnets hela utveckling.
Vi söker nu en psykolog till vårt resursteam,
som är en fristående enhet inom rektorsområdet. Resursteamet arbetar med barn i behov av särskilt stöd i våra förskolor och skolor.
I teamet ingår också kurator, skolsköterskor,
specialpedagog och dramapedagog.
Dina arbetsuppgifter blir huvudsakligen handledning, konsultation och utredningar av barn.
Du kommer att arbeta tillsammans med kolleger
i ett team under uppbyggnad med goda möjligheter att påverka utvecklingen. Arbetet kräver
resor mellan våra olika enheter varför tillgång till
bil är önskvärt.
Dina kvalifikationer: Du är legitimerad psykolog, gärna med några års erfarenhet av att arbeta med barn. Har Du erfarenhet av handledning
av personal och psykologbedömning av barn är
detta en merit.
Malmö stad är
Malmös största
arbetsgivare
med 18 000
medarbetare. Vi
gör verklighet av
politiska beslut
och ger service
åt stadens invånare, företag
och besökare.
Malmös befolkning har vuxit
oavbrutet sedan
1985. Nu växer
också näringsliv,
utbildning, och
kommunikationer. Tillsammans
ger detta nya
förutsättningar
för en mångfald
av möten och
möjligheter.
Stadsdelen Limhamn-Bunkeflo
har cirka 30 000
invånare. Stadsdelsförvaltningen
med sina cirka
1500 anställda
svarar för bland
annat förskoleoch skolverksamhet, vård
och omsorg,
individ- och
familjeomsorg
samt fritids- och
kulturverksamhet.
Omfattning: Heltid, tillsvidareanställning.
Tillträde: augusti 2002
Vill Du veta mer om tjänsten?
Kontakta enhetschef Ulla Larsson, 040-34 68 97,
mobil: 0706-385 601
eller specialpedagog Ann-Christin Engvall-Lundgren, 040-34 69 06, mobil 0739-635 985.
Välkommen med din ansökan senast
2002-05-20 till Resursteamet, Sundsbroskolan,
Klagshamnsvägen 48, 230 44 Bunkeflostrand
E-post: limhamn.bunkeflo@malmo.se
Märk ansökan med ref.nr. 163-53
I Malmö stad vill vi ge bra service med mångfald i
arbetslivet. Vi välkomnar därför sökande med olika
etnisk och kulturell bakgrund.
Kontakta
lokala facket först!
PsykologTidningen 9/02
1 LEG PSYKOLOG VIK 100%
1 år fr o m 2002-08-01, med placering för närvarande
i ungdomsarbetslaget vid Habiliteringen i Falun, eventuellt
förlängning. Ref: 8/02
Habiliteringen är en tvärvetenskaplig specialistresurs med medicinsk, psykologiskt, social och pedagogisk kompetens. Vi har
ett familjecentrerat arbetssätt där barns/ ungdomars situation
och behov ses i ett brett perspektiv.
Vår uppgift är att ge stöd, service och vägledning till barn/ungdom med funktionshinder, deras anhöriga och andra viktiga personer i närmiljön.
Målet är att barn/ungdom och deras familjer skall kunna leva ett
liv som andra.
För hörseltjänsten gäller att: Du är knuten till den Specialpedagogiska enheten Hästberg, där det finns en avdelning för
döva/hörselskadade barn. Du arbetar också länsövergripande
med stöd till hörselskadade/döva barn och familjer. Du har ett
nära samarbete med ambulerande specialpedagog. Du ingår i ett
hörselteam som består av audionom, hörselvårdsingenjör, kurator, läkare och pedagog.
Inom habiliteringsverksamhet blir ditt arbete att i nära samråd
med föräldrar och med övriga yrkesgrupper inom teamet, utreda
barn/ungdom, ge psykologisk behandling och stöd till barn/ungdom och deras familjer. Att ge konsultation och kunskapsöverföring till personal närmiljön ingår också. Vi samverkar i neuropsykiatriska frågeställningar med Barn- och ungdomspsykiatrin.
Du kommer att ingå i ett team tillsammans med arbetsterapeut,
fritidskonsulent, kurator, logoped, läkare, sjukgymnast, sjuksköterska, specialpedagog, i nära samarbete med föräldrar. Du kommer att samarbeta med erfarna psykologkollegor på arbetsplatsen.
Vi erbjuder ett stimulerande och utvecklande arbete inom habiliteringen/hörselvården med arbetsuppgifter i huvudsak på individoch gruppnivå. Vi är en specialistresurs inom landstinget där nya
forskningsrön inom verksamhetsområdet medför krav på ständig
utveckling. Vi har höga krav på våra medarbetare och erbjuder i
gengäld god möjlighet till fortbildning och samarbete med erfarna
kollegor. Du kommer att ingå i en psykologgrupp med möjlighet
till specialisering på länsnivå. Behov finns av metodutveckling inom diagnostik och behandling inom habiliteringens breda kompetensområde.
Vi söker Dig som är leg psykolog, gärna med erfarenhet av habilitering/hörselvård eller annan verksamhet som rör barn. Du måste ha en god samarbetsförmåga och vara intresserad av att arbeta i team tillsammans med andra yrkesgrupper. För hörseltjänsten bör du vara insatt i de konsekvenser som hörselnedsättning
innebär. Ibland behövs teckenspråk och därför är det bra att du är
intresserad av att lära dig det. Erfarenhet av eller intresse för
neuropsykologiska frågeställningar och erfarenheter från liknande arbetsuppgifter är meriterande för habiliteringstjänsten, men
vi fäster också stor vikt vid personlig lämplighet.
Vill Du veta mer, ring för habiliteringstjänsten verksamhetschef
Maja Gilbert, 023-49 05 22, för hörseltjänsten platschef Kerstin
Schultz, 023-218 48 eller leg psykolog Gunilla Svensson, tillika
facklig företrädare, 023-49 03 73. Du kan också ringa yrkesutvecklare leg psykolog Ingalill Tjulander, 0225-49 67 78.
Din ansökan vill vi ha senast 2002-05-27 till Habiliteringen i
Falun, Falu lasarett, 791 82 FALUN.
41
Du har stora möjligheter till ett rikare liv i Värmland. Som
ny medarbetare hos oss får du ett utvecklande arbete och
Värmlands alla rikedomar runt hörnet. Landstinget i
Värmland arbetar med hälso- och sjukvård, tandvård och
utbildning. Vi har 9 000 anställda varav 5 500 akademiker.
Länsverksamhet allmänmedicin
Vi är en universitetsklinik med flera spännande
utvecklingsprojekt på gång. I Lund finns sluten vård
med utredningsavdelning och akutavdelning. Vi har
specialenheter för ätstörning, psykos, autism, döva och
hörselskadade barn samt ett konsultteam. I verksamheten har vi även
familjedagverksamheter och spädbarnsverksamheter. Våra öppenvårdsenheter finns i Eslöv, Landskrona och Lund.
Psykologer
Öppenvårdsenheten i Landskrona söker
Alternativt kan även PTP-psykologer komma ifråga.
Till mödra- och barnhälsovården. En tjänst för Säffle
och Grums kommuner med ett barnunderlag på cirka 2500
barn samt en för Sunne och Torsby kommuner med ett
barnunderlag på cirka 1900 barn.
Placeringsorter är öppet för diskussion.
Arbetsuppgifter: Individinriktat arbete till blivande och
nyblivna föräldrar, förskolebarn och deras föräldrar bestående av utredning, rådgivning, terapikontakter av kris- och
korttidskaraktär. Konsultation och fortbildning till personal
inom mödra- och barnhälsovård. Samverkan med vårdgrannar, socialtjänst, barnomsorg m fl. I tjänsten ingår deltagande i metod- och kvalitetsutvecklingsarbete för mödra- och
barnhälsovården.
Vi söker dig som är leg psykolog alternativt har psykologexamen. Erfarenhet av arbete inom mödra- och barnhälsovård är meriterande, liksom utbildning och kunskap i födandets psykologi, tidiga insatser för gravida och i småbarnsfamiljer samt barnbedömningar och konsultationsmetodik.
Arbetet ställer stora krav på förmåga att arbeta självständigt.
Stor vikt läggs vid personlig lämplighet och samarbetsför måga. Körkort erfordras, gärna tillgång till bil.
I Grums har man startat en familjecentral, där MVC och
BVC arbetar i samverkan med bl.a. socialtjänst och öppen
förskola. I Säffle, Torsby och Sunne pågår diskussioner om
att starta familjecentraler.
I Värmland finns nio MHV/BHV-psykologer som träffas
regelbundet och tillsammans arbetar med metod- och kvalitetsutveckling. Egen handledning och fortbildning ingår
som en naturlig del av tjänsten.
Vill du veta mer kontakta verksamhetschef Ing-Marie
Knutsson när det gäller Säffle-Grumstjänsten, tfn 0533-812
83 och verksamhetschef Anders Broman när det gäller Sunne-Torsbytjänsten, tfn 0566-475 40 eller samordnande
MHV/BHV-psykolog Stina Ljungkvist, när det gäller båda
tjänsterna, tfn 054-61 66 74.
Facklig företrädare: Psykologförbundet, Margot
Englund, tfn 054-61 83 54, margot.englund@liv.se.
Välkommen med din ansökan till
Personalenheten, Hus 28, Centralsjukhuset,
651 85 Karlstad senast den 21 maj 2002.
Ange ref nr 129/02.
Värmlands största kunskapsorganisation
42
Verksamhetsområde Barn- och
Ungdomspsykiatri
PSYKOLOG 50 – 75%
Vi söker nu en psykolog till vårt spädbarnspsykiatriska team
för vikariat t o m 2003-12-31. Verksamheten har funnits sedan
1991och består av ett tvärvetenskapligt team från BUP, barnmorskemottagning och socialtjänst. Teamet är uppdelat i en
mottagning och en dagavdelning där vi tar emot förälder/barnpar i grupp. Dina arbetsuppgifter kommer att utgöras av psykoterapeutisk behandling av gravida kvinnor och nyblivna föräldrar med fokus på föräldrarollen samt psykoterapeutiska
interventioner i förälder/barnrelationen. Vi har regelbunden
extern handledning.
Du som söker är leg. psykolog, gärna med psykoterapeutisk
kompetens. Speciella kunskaper om graviditetsperiodens psykologi och spädbarnspsykiatri är meriterande. Vi söker dig som
har personlig mognad, är flexibel och som har erfarenhet av att
arbeta i team med olika professioner.
Öppenvårdsenheten i Landskrona omfattar även tidsbeställd
mottagning och dagvårdspsykiatri.
Vill du veta mera är du välkommen att ringa enhetschef
Margareta Gromark, tfn 0418-454334,
e-post margareta.gromark.@skane.se
Ansökan märkt med ref nr 11-X918 skickas till Division
Psykiatri, Cathrin Berthelson, Universitetsjukhuset i Lund,
S:t Larsområdet, 221 85 Lund
Sista ansökningsdag är 2002-05-27
Universitetssjukhuset i Lund
Fackliga företrädare . . .
. . . håll ett öga på hur
din arbetsgivare utformar
platsannonser
Förbundets policy är att psykologbefattningar ska utannonseras med angivande av psykologlegitimation som grundkrav. Annonserna ska innehålla kompetensbeskrivningar
som svarar mot specifika psykologkompetenser.
Alternativbefattning psykolog/annan kompetens ska undvikas. Om den förekommer
ska arbetsuppgifterna/arbets-
innehållet differentieras för de
olika kompetenserna.
Alternativbefattningar psykolog/psykoterapeut skall undvikas. Framför allt skall ingen
kombination psykolog/steg I
kompetens accepteras.
Psykoterapeutbefattningar
bör utannonseras med önskvärd grundkompetens angiven.
Tag för vana att läsa igenom
och godkänna de platsannonser i vilka du anges som facklig
företrädare eller kontaktperson.
■
PsykologTidningen 9/02
PTP-PSYKOLOG
till enheten för Psykisk Hälsa, Samhällsmedicin, Stockholms läns
landsting.
Inom enheten finns olika kunskapsområden så som kris- och katastrof, barns och ungdomars psykiska hälsa, kvinnors psykiska
hälsa och psykos. Enhetens arbete är inriktat på att förebygga
psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa hos befolkningen i
Stockholms län. Enheten arbetar med kartläggning, forskning
och metodutveckling samt information och utbildning. Denna
tjänst är placerad inom de båda kunskapsområdena kvinnors
psykiska hälsa och psykos.
Arbetsuppgifter: Psykologarbete omfattande medverkan i metodutveckling, organisationsförändring, konsultation och utvärdering i anslutning till enhetens forsknings- och utvecklingsarbete samt deltagande i övrig utrednings-, informations- och utbild-
Den psykiatriska verksamheten inom Örebro läns landsting tillgodoser de flesta specialiteter. Psykiatrin i länet
satsar intensivt på forskning och utveckling bland annat
genom nybildade Psykiatriskt forskningscentrum.
ningsverksamhet. I samarbete med psykologavdelningen vid
Huddinge Universitetssjukhus psykologarbete omfattande diagnostisk utredning, bedömning och behandling av enskilda vuxna.
Arbetstid: 40.00 tim/vecka
Kvalifikationer: Psykologexamen. Examensbeviset ska bifogas.
Anställningsform: Tidsbegränsad till 1 år.
Tillträde tidigast 02-07-01
Upplysning om tjänsten: Leg psykolog Agneta Bergsten Brucefors 08-517 781 13 eller leg psykolog Anita Cederström 08517 781 85. Facklig kontaktperson Barbro Holm Ivarsson 08517 780 54.
Ansökan inkommen senast 02-05-31 märkt med ref nr SAM
0204-0052 ställd till Samhällsmedicin, Adm enheten, Inga
Åstrand, Box 175 33, 118 91 Stockholm.
Skolpsykolog
till Fristad kommundel
Är Du psykolog?
Välkommen till
Barn- och ungdomspsykiatriska
mottagningen Ringen i Örebro!
Tjänsten tillsätts under förutsättning att nuvarande innehavare av
tjänsten kommer in på sökt utbildning.
Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Örebro
befinner sig för närvarande i ett intensivt utvecklingsskede.
Mottagningen Ringen är en öppenvårdsmottagning inom
kliniken. För närvarande arbetar på mottagningen tre psykologer, två kuratorer, en läkare och en sekreterare. Vi söker en
efterträdare till en av våra psykologer. Arbetet på mottagningen
vilar på psykodynamisk grund med individualbehandling av
barn och ungdomar samt ett omfattande föräldraarbete. Mottagningen har många samarbetspartners.
Du arbetar med sedvanligt psykologarbete såsom utredningar
och behandlingar.
Du är legitimerad psykolog. Har Du goda kunskaper inom
det neuropsykologiska området, framför allt utredningsarbete
och erfarenhet från gängse barn- och ungdomspsykiatriskt arbete, är detta meriterande. Vi fäster stor vikt vid personlig
lämplighet, flexibilitet och god samarbetsförmåga.
Tillsvidareanställning 100%, tillträde efter överenskommelse.
Upplysningar: Kurator/teamledare Inger Elmqvist, tfn.
019-602 96 25 eller psykolog Ullastina Adolfsson, tfn.
019-602 96 24.
Facklig företrädare: SACO, Lennart Garlund, tfn.
019-602 92 12.
Välkommen med Din ansökan senast 2002-05-20 märkt
med ref nr BUP 38 till Psykiatri och habilitering, Ewa
Straumits, Box 1613, 701 16 Örebro.
Fristad kommundel är en av tio kommundelar i
Borås kommun. Kommundelens förskole- och skolverksamhet är indelad i sex områden med sammanlagt 1850 barn.
Som psykolog arbetar du direkt under
verksamhetschefen. Du ingår i en resursgrupp
som består av skolsköterskor, specialpedagoger
och kuratorer. Tillsammans med dem kommer
du att förstärka och bli delaktig i att utveckla elevvården i Fristad. Vi söker dig som vill arbeta med
att
• stödja verksamheterna i arbetet med barn i
behov av särskilt stöd, genom handledning
och konsultation
• göra psykologiska bedömningar och
utredningar
• arbeta med förebyggande utvecklingsarbete
• ha samtalskontakter
Vi vill i första hand att du är legitimerad psykolog men du kan också vara PTP-psykolog. Vi lägger stor vikt vid dina personliga egenskaper och
vi förutsätter att du har körkort och tillgång till
bil. Tjänsten är en tillsvidareanställning på heltid
med tillträde 12 augusti 2002. Upplysningar lämnas av verksamhetschef Magnus Kjellgren tfn 03335 8763 eller 0704-55 8763. Fackliga företrädare
når du genom kommunens växel tfn 033-35 70 00.
Välkommen med din ansökan till Kommundelskontoret Fristad Stora vägen 31, 513 33 Fristad,
senast 20/5. Märk ansökan med ref nr 39/02.
Borås! 100 000 invånare. Storstadens utbud, småstadens
närhet. Föregångare i miljöfrågor. Entreprenörsanda.
Högskola, stadsteater, museer. Grönska. Billigt att bo, billigt att handla. Snabba kommunikationer. Service.
Handelsstaden Borås.
Besöksadress: Eklundavägen 1, 2 tr • Telefon: 019-602 70 00
Fax: 019-602 75 50 • E-post: psyk.hab@orebroll.se
webbadress: www.orebroll.se/psykhab
PsykologTidningen 9/02
43
Akademiska sjukhuset i Uppsala med 8 000 anställda och en omsättning på 4 miljarder kronor är ett av landets största
universitets- och regionsjukhus. Psykiatricentrum svarar för specialiserad psykiatrisk hälso- och sjukvård för invånarna i och i vissa
fall också utanför Uppsala län. Forskning och undervisning är integrerad i verksamheten inom ramen för medicinska fakultetens
institution för neurovetenskap vid Uppsala universitet.
Psykolog
Psykolog
Vuxenpsykiatriska ätstörningsenheten
Tierp/Älvkarleby vuxenpsykiatriska
öppenvårdsmottagning
Ref nr P28-02. Deltid 75 procent.
Inom ramen för ”Vuxät” bedrivs högspecialiserad
sluten-, dag- och öppenvård som till vissa delar är
tillgänglig för patienter från hela riket. Personalstyrkan
består av teamchef, överläkare, psykolog, kurator,
sköterska och tre skötare.
Tjänsten är placerad i Vuxäts öppna vårdverksamhet och i
huvudsak inriktad på behandling, enskilt och i grupp, av
patienter med diagnoserna bulimia nervosa och hetsätningsstörning. Metoden är KBT-baserad, följer den s k
”Fairburnska” modellen och är manualiserad. Insatsen är i
första hand tänkt för patienter från det egna landstinget.
Till psykologtjänsten söker vi nu en legitimerad psykolog
med KBT-terapeututbildning och väl förtrogen med
problemområdet. Vana vid behandlingsarbete i grupp,
erfarenhet av forsknings-/projektarbete och pedagogiska
färdigheter är särskilt meriterande. Arbetsformen och
patientgruppens mycket speciella vårdbehov gör att särskilt
stor vikt kommer att läggas vid den sökandes personliga
lämplighet och samarbetsförmåga.
Ref nr P50-02. Deltid 75 procent.
Eventuellt med möjlighet till heltid. Mottagningens
upptagningsområde omfattar Tierps och Älvkarleby
kommuner med cirka 30 000 invånare. Närheten till
naturen, goda kommunikationer till närliggande städer,
(ca 35 min från Uppsala och 40 min från Gävle) och ett
gott samverkansklimat ger oss arbetstillfredsställelse.
Vi som arbetar här är ett entusiastiskt arbetslag bestående
av läkare, psykologer, kurator, sjuksköterska, skötare och
sekreterare sammanlagt tio personer.
Arbetsuppgifter
I teamet arbetar du med sedvanliga psykologuppgifter,
bland annat kvalificerade bedömningar, bedriver
psykoterapi och annan behandling samt arbetar med
metodutveckling, undervisning och handledning.
Du deltar även i klinikens utbildningsoch utvecklingsarbete.
Kvalifikationer
Legitimerad psykolog med kognitiv inriktning.
Stor vikt läggs vid personlig lämplighet och
samarbetsförmåga.
Psykolog
Vuxenpsykiatriska mottagningen i
Gimo/Östhammar
Upplysningar
Ref nr P44-02
Deltid 75 procent varav 25 procent är vikariat
till och med 31 december 2002.
Teamet har Östhammars kommun som upptagningsområde
och huvuddelen av verksamheten är förlagd till Gimo.
Ref nr P28-02 Teamchef Sven Holmgren, 018-611 52 17.
Ref nr P44-02 Överläkare Pia Rautiala-Thorén,
0173-410 15.
Ref nr P50-02 Teamchef Erland Olsson, 0293-152 91.
Yrkesföreträdare Ulf Wiese, 018-611 76 58.
Personalsekreterare Elisabeth Hägglund, 018-611 20 24.
Psykologförbundet Ann-Sofie Hansson-Pourtaheri,
018-611 23 81.
I arbetsuppgifterna ingår bland annat att göra kvalificerade
bedömningar, bedriva psykoterapi och annan behandling,
metodutveckling, undervisning och handledning samt
delta i klinikens utbildnings- och utvecklingsarbete.
Kvalifikationer
Välkommen med din ansökan
Legitimerad psykolog. Legitimation som psykoterapeut,
gärna med kognitiv inriktning är en merit. Stor vikt läggs
vid personlig lämplighet och samarbetsförmåga.
med ref nr och meritförteckning till
Akademiska sjukhuset, Allmänpsykiatriska kliniken,
750 17 Uppsala, senast den 22 maj.
www.uas.se
44
PsykologTidningen 9/02
Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken
söker
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
Skönviks psykiatriska klinik,
öppenvårdsmottagningen i Säter utökar med
1–2 PTP-psykologer
Mer information om tjänsterna finns på landstingets
hemsida www.ltdalarna.se/jobb
Du kan även ringa enhetschef Kicki Kyhle,
telefon 0225-49 42 85, E-post: kicki.kyhle@ltdalarna.se
Välkommen med ansökan till Personalenheten, Box 350,
783 27 SÄTER.
Sista ansökningsdag 2002-05-27
Ref 16/02
Psykolog
med placering vid Barn- och ungdomspsykiatriska teamet,
beläget vid Huddinge Universitetssjukhus.
Heltid. Tillsvidareanställning med tillträde snarast, under förutsättning att ordinarie befattningshavare får sökt tjänst.
BUP-teamet arbetar med somatiskt sjuka barn och ungdomar
som vårdas eller behandlas på Huddinge Universitetssjukhus
främst på Barnens Sjukhus.
Tanken är att samordna barnpsykiatriska insatser med den medicinska vården i de fall där sjukdom är sammanlänkad med psykiatriska/psykosociala problem. Patientgruppen är mycket varierad
och många patienter kommer från andra delar av landet.
Arbetsuppgifter: Psykologiska/kliniska bedömningar, utredningar och behandling av barn, ungdomar och deras familjer.
Konsultation till Barnens Sjukhus och samarbete med instanser
utanför sjukhuset ingår i det dagliga arbetet.
Kvalifikationer: Leg. psykolog, erfarenhet av psykiatriskt/psykoterapeutiskt arbete med barn, ungdomar och deras familjer i
team. Vidareutbildning i psykoterapi, diagnostik och utredningsmetodik är meriterande. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet
och samarbetsförmåga.
Psykiatriska sektorn i Norra Dalarna
söker
Leg. psykolog/Socionom
tillsvidare, heltid, ref: 53/02
Upplysningar lämnas av Helena Kärrfelt, enhetschef, tfn 08585 857 52 och Elisabet Ahlstrand, psykolog, tfn 08-585 857 44.
Facklig kontaktperson är Kjell Lindqvist, Psykologförbundet, tfn
08-690 67 99.
Välkommen med Din ansökan, märkt med ref nr Barnpsyk
047/02 senast den 21 maj 2002 till Norra länets produktionsområde, Barn- och ungdomspsykiatri, Box 175 64, 118 91 Stockholm. E-post: roza.nagy@bup.sll.se
Barn och ungdomspsykiatri
Placering vid psykiatriska öppenvården Vansbro
Psykiatriska sektorn i Norra Dalarna ansvarar för
vuxenpsykiatrin i Dalarnas sju nordligaste kommuner, Leksand,
Malung, Mora, Orsa, Rättvik, Vansbro och Älvdalen. Geografiskt
en glesbygd som motsvarar drygt halva länet och en vuxen befolkning på ca 70 000 innevånare.
Det finns en öppenvårdspsykiatrisk mottagning i varje kommun
samt en sektorsgemensam vårdavdelning. Mobilt team och
psykoterapimottagning finns vid Mora lasarett. Länsgemensam
slutenvård är förlagd till Säters sjukhus samt toxikomanivård vid
Falu lasarett. Dessutom har psykiatrin i Dalarna en gemensam
utvecklingsenhet för utbildning, forskning och kvalitetssäkring.
Vansbro är en kommun vid Västerdalälven med ca 7 500 invånare.
Vi hoppas att du tillsammans med oss vill fortsätta att utveckla
den öppenvårdsbaserade psykiatrin. Innehållet i verksamheten
baseras på ett brett perspektiv såsom psykodynamiskt, kognitivt
och systemteoretiskt tänkande.
Arbetsuppgifter: Psykoterapeutiskt bedömnings- och
behandlingsarbete såväl med enskilda och familjer. Arbetet innebär även samverkan och konsultation inom egna teamet, sektorn
och vår dgrannar i form av handledning och utbildning.
Lidingö BUP
söker
Psykolog
75%, tillsvidareanställning (nyinrättad tjänst) med tillträde snarast.
Mottagningen ligger centralt i Lidingö, direkt efter bron vid Torsviks torg och vi är f n 10 anställda fördelade på socionomer, psykologer, läkare och assistenter. Upptagningsområdet är Lidingö
kommun som har cirka 40.000 invånare, varav drygt 9.000 barn
och ungdomar i åldern 0–17 år. Lidingö BUP ingår i Barn- och
ungdomspsykiatriska divisionens Verksamhetsområde Länet
Nordost.
Arbetsuppgifter: Barn- och ungdomsdiagnostik och psykoterapeutiskt arbete med barn, ungdomar och deras familjer. Utåtriktat
och förebyggande arbete.
Upplysningar: Enhetschef Anna Brändström, 0281-49 81 88.
Kvalifikationer: Legitimerad psykolog. Erfarenhet av barnpsykologisk/barnklinisk verksamhet. Önskvärt är kunskap i neuropsykiatriskt utredningsarbete och öppenhet för olika behandlingsmetoder. Vi fäster stor vikt vid personlig lämplighet och god
samarbetsförmåga.
Vi se gärna manliga sökanden då vi strävar efter en jämnare
könsfördelning.
Facklig information: Psykologförbundet Michael Rundblad,
0243-49 74 29, SACO-SSR Maria Eklöf, 023-49 26 14.
Upplysningar lämnas av enhetschef Agneta Åhlund, tfn 08-636
22 00. Facklig kontaktperson är Kjell Lindqvist, Psykologförbundet, tfn 08-690 67 99.
Välkommen med Din ansökan märkt med referensnummer till:
Personalenheten, Mora Lasarett, 792 85 Mora.
Via e-post: pa.mora@ltdalarna.se
Välkommen med Din ansökan, märkt med ref nr Barnpsyk
052/02 senast den 27 maj 2002 till Lidingö BUP, Stjärnvägen 2,
181 34 Lidingö. E-post:barbro.landberg@bup.sll.se
Kvalifikationer: Erforderlig utbildning. Psykoterapeutisk utbildning är meriterande. Körkort erfordras.
Senast 2002-05-22
PsykologTidningen 9/02
Barn- och ungdomspsykiatri
45
Vårgårda och Herrljunga kommuner
söker gemensam
SKOLPSYKOLOG
För mer information: www.vargarda.se eller
www.herrljunga.se eller ring Kerstin Fällman
0513-17440, 070-6083383 eller
Lisbeth Hedlund 0322-600806, 0709-165665.
Legitimerad
PSYKOLOG
Psykiatriska sektorn i Norra Dalarna
Välkommen till Ovansiljan och Morabygden! Omgivet av blånande
berg och vacker och spännande natur ligger Mora. Här finns stora
möjligheter till ett rikt friluftsliv. Varför inte åka Vasaloppet eller
ta en tur på långfärdsskridskor på isarna i bländande vårvintersol… På sommaren bada vid Siljan och Orsasjöns många vackra
sandstränder eller besöka Dalhalla och Musik vid Siljan, där det
erbjuds musik av världsklass.
Psykoterapimottagningen, Mora lasarett
Vill du arbeta i ett privat företag där du får en synlig och
betydelsefull roll med goda utvecklingsmöjligheter?
söker
Är du på jakt efter en ny, kreativ utmaning och vill
arbeta multidiciplinärt med komplexa fall?
Leg. psykolog, ref: 51/02
Vill du satsa på att förnya svensk rehabilitering?
Tillsvidare, heltid
DÅ VILL VI GÄRNA TRÄFFA DIG!
Leg. psykoterapeut, ref: 52/02
Dina huvudsakliga arbetsuppgifter blir att ha utredande,
rådgivande och stödjande samtal samt göra en psykologisk
bedömning och planering. Du skall också ha rådgivning och
undervisning, enskilt och i grupp, göra arbetslivsinriktade
utredningar och fungera som vår internkonsult. En annan av dina
uppgifter blir att medverka vid vidareutveckling av vår psykosociala arbetsmetodik. Du har stor frihet att utforma ditt arbete.
Du bör ha erfarenhet av rehabilitering och människor med
långvarig sjukdom, smärta och stress. Vi värdesätter vana
vid teamarbete och kompetens inom arbetspsykologi. Du bör
också ha ett brett psykologiskt perspektiv, både psykodynamiskt
och KBT-inriktat.
Har du frågor kontakta gärna:
Bengt Ryhed, rehabchef tfn: 0271-582 96 eller
Kina Rubensson, personaladministratör tfn: 0271-581 64.
Ansökan skickas senast 31 maj 2002 till:
Alfta Rehab Center AB, Att: Kina Rubensson,
Box 94, 822 22 ALFTA. E-post: kina.rubensson@alftarehab.se
Alfta Rehab Center är en av de största privata rehabaktörerna i Sverige
med ca 70 anställda, grundat 1963. Vi erbjuder kunskapsspecialisttjänster inom arbetslivsinriktad ortopedi och medicinsk rehabilitering,
stress- och utbrändhetsrehabilitering, viktreduktion samt utredningar.
Kännetecknande är att Alfta Rehab Center till stor del får de mer
komplexa rehabiliteringsfallen, vilket lett till banbrytande insatser
inom områden som bl a whiplash och utredningsmetodik.
Uppdragsgivare är försäkringskassor och landsting samt företag och
organisationer på den öppna marknaden.
Tillsvidare, heltid
Psykoterapimottagningen vid Mora lasarett utgör en sektorsgemensam resurs för psykiatrin i norra Dalarna. Sektorns öppenvårdsmottagningar finns i Leksand, Malung, Mora, Orsa, Rättvik,
Vansbro och Älvdalen. En gemensam slutenvårdsavdelning är
lokaliserad till Mora Lasarett. Patienterna kommer till oss på
remiss från sektorns olika enheter.
Vårt uppdrag är att: -göra psykoterapibedömningar, -bedriva
psykoterapi, -verka för vidareutveckling av psykoterapeutisk
kompetens inom vår sektor, -ge handledning i psykoterapi och
psykiatriskt behandlingsarbete, -göra fördjupade psykologiska
utredningar/bedömningar utifrån specifika frågeställningar, -ge
konsultation i enskilda ärenden, -utvärdera vår verksamhet.
Personalgruppen består, utöver dessa två tjänster, av en enhetschef/psykolog, tre psykoterapeuter och en sekreterare. Vi erhåller
gemensam regelbunden handledning och kan erbjuda goda möjligheter till fortbildning utifrån Dina intressen.
Arbetsuppgifter: Att med Din erfarenhet och kompetens bidra
till att vi genomför vårt uppdrag på ett så proffesionellt sätt som
möjligt.
Kvalifikationer: Legitimerad psykolog med vidareutbildning i
psykoterapi respektive legitimerad psykoterapeut. Erfarenhet
från vuxenpsykiatriskt arbete är meriterande. Körkort är nödvändigt. Vi lägger stor vikt vid personlig lämplighet och god samarbetsförmåga.
Upplysningar: Enhetschef Dan Nyberg 0250-49 36 51
Facklig information: Psykologförbundet Michael Rundblad
0243-49 74 26, SACO-SSR Maria Eklöf 023-49 26 14
Välkommen med Din ansökan märkt med referensnummer till:
Personalenheten, Mora Lasarett, 792 85 Mora
Via e-post: pa.mora@ltdalarna.se
Senast 2002-05-21
w w w. a l f t a re h a b . s e
46
PsykologTidningen 9/02
Psykolog, mödra- och
barnhälsovård
Vårdcentralen Tibro
Deltid 75%, tjänstgöringsgraden kan eventuellt
utökas 2003. Tillträde enligt överenskommelse.
Tillsvidareanställning.
I Tibro kommun finns MVC/BVC med cirka
800 barn i åldern 0–6 år.
Deltagande i metod- och kvalitetsutvecklingsarbete för mödra- och barnhälsovården. Vi arbetar även med EPDS-skalan
(Edinburgh Postnatal Depression Scale) och därmed handledning till distriktssköterskor.
I Tibro är vi på gång med att utveckla nya former
för samverkan med bl a familjecentral där MVC
och BVC arbetar i samverkan med bl a socialtjänst och öppen förskola. I ”gamla Skaraborg”
träffas MHV/BHV-psykologer regelbundet och
arbetar tillsammans med metod- och kvalitetsutveckling.
Kvalifikationer: Vi söker dig som är leg psykolog. Erfarenhet av arbete inom mödra- och
barnhälsovård är meriterande liksom utbildning i
barnpsykologisk utredningsmetodik och handledning/konsultationsmetodik. Arbetet ställer
krav på förmåga att arbeta självständigt. Stor
vikt läggs vid personlig lämplighet och samarbetsförmåga. Körkort erfordras.
Vi erbjuder dig ett stimulerande arbete i en tid
av förändring och nytänkande med stora möjligheter att vidareutveckla verksamheten tillsammans med personal inom mödra- och barnhälsovården.
Upplysningar: Vårdcentralschef Per Angesjö,
tfn 0504-185 00. Vårdcentralsföreståndare
Lennart Erixon, tfn 0504-185 11. Distriktssköterska Birgitta Hagmyr, tfn 0504-185 26.
Arbetsuppgifter: Individinriktat arbete till blivande nyblivna föräldrar, förskolebarn och deras
föräldrar bestående av utredning, rådgivning,
terapikontakter av kris- och korttidskaraktär.
Konsultation och fortbildning till personal inom
mödra- och barnhälsovård. Samverkan med
vårdgrannar, socialtjänst, barnomsorg m fl.
Facklig företrädare: Psykolog Ulla Olsson,
tfn 0500-46 65 80.
Välkommen med din ansökan märkt med
referensnummer PVTV 322-2002 senast
22 maj till Primärvårdskontoret, Box 47,
541 21 Skövde.
www.vgregion.se
när jag blir stor
ska jag läsa
tjocka, jättetråkiga böcker…
Hjälp barn med cancer
Tack vare forskningens framsteg botas idag
ca 75 procent av alla cancersjuka barn. Vi
fortsätter stödja forskningen med sikte på
att inga barn ska drabbas av cancer.
postgiro: 90 20 90-0
PsykologTidningen 9/02
47
NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS I UMEÅ
söker
LEG PSYKOLOG
Södra hälso- och sjukvårdsområdet, SHSO, i Landstinget Sörmland,
har ett upptagningsområde på cirka 80.000 invånare i Nyköping,
Oxelösund, Trosa och Gnesta kommuner. Nyköpings lasarett och de
6 vårdcentralerna har ca 1.700 anställda. Omsättningen är ca 900 Mkr.
REF NR BUK 01/02
NYKÖPINGS LASARETT
Arbetsplats: Barn- och ungdomskliniken med största delen placering vid Umeå Specialpedagogiska centrum, Berghemsskolan.
Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Nyköping
utvecklar och utökar med fler medarbetare
Tillträde: 15 augusti 2002.
Därför söker vi Dig som är
Tjänstgöringsgrad: 80%.
Leg. psykolog
Arbetsuppgifter: I samarbete med Umeå Specialpedagogiska
centrum utföra neuropsykologiska bedömningar med frågeställning ADHD/DAMP. I tjänsten ingår ett nära samarbete med Barnoch ungdomsklinikens övriga psykologer samt behandlande läkare.
Kvalifikationer: Leg psykolog. Erfarenhet från barn- och ungdomsinriktad och neuropsykiatrisk verksamhet samt erfarenhet
av neuropsykologiska bedömningar är meriterande. Stor vikt
kommer att läggas vid personlig lämplighet
Upplysningar:
Leg psykolog, Tuula Honkaranta, tel. 090-785 37 37
För- och grundskolechef, Lennart Jonsson, tel. 090-16 14 11
Vårdchef, Katarina Spinnell Lindroth, tel. 090-785 2153
För Sveriges psykologförbund, Ewa Sandström tel 090-785 6617
Ansökan skickas till: Norrlands Universitets sjukhus, Personaladminstrativ service, 90185 Umeå senast 2002-05-17.
Vi värnar om flexibilitet i bemötande och arbetsmetoder och arbetar aktivt för att möta de mycket varierande behov och krav som
ställs på oss. Vi har ett utåtriktat arbetssätt i nära kontakt med
vårdgrannar.
Verksamheten består av en öppenvårdsmottagning 0–17 år, en
familjeenhet för dagvård och sedan 1,5 år tillbaka en öppenvårdsmottagning för Unga Vuxna 16–23 år.
Inom verksamheten bedrivs utvecklingsarbete inom flera områden varför utrymme finns för olika specialintressen. Inför hösten
planeras ett kris- och konsultationsteam och en utveckling av behandlingsmetoder för gruppen barn med utagerandeproblematik.
Vi har speciella team för arbete med ätstörningar och för sexuella
övergrepp och våld i familjen.
Vi behöver nu förstärkning både på vår öppenvårdsmottagning
0–17 år och på mottagningen för Unga Vuxna 16–23 år. Delad
tjänstgöring kan diskuteras.
Kvalifikationer: Erfarenhet av barn- och ungdomspsykiatriskt
arbete och/eller vuxenpsykiatriskt arbete samt psykoterapiutbildning är särskilt meriterande. Vi fäster stor vikt vid personlig lämplighet, kreativitet och samarbetsförmåga.
Upplysningar lämnas av verksamhetschef Gunnel Nyberg och
leg. psykolog Peter Moore. Båda nås på tfn 0155/24 56 00.
Arboga är en liten mysig medeltidsstad med många vackra gamla
byggnader, belägen vid Arbogaån. Här finns gott om bostäder och
nära till natur och fritidsområden. Bra kommmunikationer till Stockholm,
Västerås och Örebro. Mer information finns på vår hemsida.
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
söker till stödteamet inom förskola/grundskola
LEGITIMERAD PSYKOLOG
alt PTP-PSYKOLOG
Facklig företrädare Gunnar Wingren tfn 0155/24 71 94.
Välkommen med Din ansökan till:
Nyköpings lasarett,
Personalavdelningen,
611 85 Nyköping märkt
med ref.nr: 318-04-02
senast 020520.
Omfattning: Heltid, tillsvidareanställning.
Tillträde: 2002-08-01 eller enligt överenskommelse
Stödteamet är nystartat sedan höstterminen 2001. Teamet består, förutom av Dig som psykolog, av två kuratorer, tre specialpedagoger, tre skolsköterskor, två talpedagoger och leds av en
administrativ chef.
Arbetsuppgifterna består bland annat av psykologiska bedömningar och utredningar samt handledning av personal. Samverkan med socialtjänst, BVC, habilitering och barn- och ungdomspsyk. Krissamtal och stödjande samtal till elever/föräldrar förekommer också.
Vi erbjuder handledning och möjlighet till fortbildning.
Vid all rekrytering tillämpar vi vår jämställdhetsplan, vilket innebär
att vi eftersträvar en jämn könsfördelning.
Upplysningar lämnas av administrative chefen Rune Engman
telefon 0589-872 67, 872 15 eller av psykolog Inga-Britt Johansson telefon 0589-872 17.
Facklig företrädare kan nås via kommunens växel telefon 0589870 00.
Ansökan sänder Du till Barn- och utbildningskontoret, Box 6,
732 21 ARBOGA.
Ansökan ska vara inkommen senast 2002-05-27.
48
BUP, Mora lasarett
söker
Leg. psykolog
tillsvidare, heltid
Mer information om tjänsten finns på landstingets hemsida
www.ltdalarna.se/jobb. Du kan även kontakta enhetschef
Eva Marsk på 0250-49 36 80 om Du vill veta mer.
Facklig information genom Tina Emet 0250-49 36 80
Välkommen med Din ansökan märkt ref: 59/02 till:
Personalenheten, Mora Lasarett, 792 85 Mora
Via e-post: pa.mora@ltdalarna.se
Senast 2002-05-27
PsykologTidningen 9/02
Psykiatriska öppenvårdsmottagningen i
Vimmerby/Hultsfred söker
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
Psykolog
SKÖNVIKS PSYKIATRISKA KLINIK I SÄTER
söker till CENTRUM FÖR AKUTPSYKIATRI
Leg PSYKOLOG
alt PTP-psykolog
och
PTP-psykolog
heltid
Information om tjänsten finns på landstingets hemsida
www.ltdalarna.se/jobb.
Du kan även ringa leg psykolog enhetschef Birgitta Ståhle,
telefon 0225-49 43 14.
För mer information gå in på
www.ltkalmar.se/ledigajobb
Välkommen med ansökan till Personalenheten, Box 350,
783 27 SÄTER.
Sista ansökningsdag 2002-05-31
Ref 18/02
eller ring Kersti Gabrielson, verksamhetschef
0492-176 70. Sista ansökningsdag 21 maj.
Hälsinglands sjukhus
Psykiatriska kliniken
söker
Två psykologer
Heltid, tillsvidareanställning
med placering i Bollnäs respektive Hudiksvall inom psykiatrisk öppenvård
Den psykiatriska vården vid Hälsinglands sjukhus är organiserad i geografiskt
avgränsade områden. Er placering kommer att vara i Bollnäs respektive Hudiskvall.
Vården och behandlingen sker i nära samverkan mellan öppen och slutenvård
och i samarbete med andra vårdgivare, ofta i patientens närmiljö.
Allmänpsykiatrin har i allt större omfattning rollen som specialistfunktion
med ökad tonvikt på handledning, konsultation och utbildning
Vi erbjuder:
* flexibla arbetstider
* handledning
* goda möjligheter till fortbildning och
utveckling
* psykoterapeutisk behandlingsarbete
Arbetsuppgifter: Sedvanliga psykologuppgifter
med utredningar och diagnossättning samt
psykoterapiskt behandlingsarbete ingår. Vi
strävar efter att utveckla vårt familje- och nätverksarbete. Arbetet bedrivs i team. Handledning och utbildning till övrig personal.
Självklart deltar du aktivt i verksamhetsplanering.
Kvalifikationer: Leg. psykolog. Erfarenhet
från vuxenpsykiatrisk verksamhet speciellt
inom öppenvården. Psykoterapiutbidning motsvarande steg – 2 är meriterande.
Stor vikt läggs vid personlig lämplighet och god
samarbetsförmåga.
PsykologTidningen 9/02
Anställningsform: Tillsvidareanställning.
Tillträde enligt överenskommelse.
Ange löneanspråk i ansökan. Lönen fastställs i
samband med anställningen.
Upplysningar lämnas av:
Inom öppenvården i Hudiksvall,
enhetschef Karin Dahlman, tfn 0650-924 66.
I Bollnäs, enhetschef Kjell-Ove Persson,
tfn 0278-380 63.
Facklig företrädare:
Sp. Sven-Olof Sundqvist, tfn 0270-775 49.
Välkommen med din ansökan
senast den 24 maj 2002 till
Hälsinglands sjukhus
Personalavdelningen
826 81 Söderhamn
Ange ref nr 64/2002.
49
Är Du PTP-psykolog kommer Du att få ta del av det program som
vår utvecklingsenhet utarbetat speciellt för PTP-psykologer.
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
Psykiatriska sektorn Mellersta Dalarna
(Borlänge-Gagnef-Säter)
söker
Två Leg Psykolog/PTP-psykolog
Tillsvidareanställning, 100%. Tillträde snarast. Ref nr 136/02
Placering vid Psykiatriska mottagningen i Borlänge
Psykiatrin i Borlänge-Gagnef-Säter består av fem enheter, en
psykiatrisk mottagning i Borlänge, en i Säter och en vårdcentralsintergrerad mottagning i Gagnef. Utöver detta finns en samtalsbyrå och ett mobilt team i Borlänge.
På den psykiatriska mottagningen arbetar vi i team bestående av
psykologer, socionom, sjuksköterskor, skötare och läkare. De
psykoterapeutiska inriktningar som finns representerade i vårt
team är psykodynamisk, KBT och systemisk.
Du kommer att arbeta med samtalsbehandlingar, psykoterapier,
bedömningar, utredningar samt bidra med Din kompetens externt och internt.
K O N T A K T A
Kvalifikationer: Leg psykolog/godkänd psykologutbildning.
Meriterande är om Du har KBT eller KT inriktning då vi behöver
förstärka teamet med denna kompetens. Vi satsar också på att
bygga upp den neuropsykologiska kompetensen och ser gärna
att någon av våra sökande är intresserade av detta. Utbildning
erbjuds.
Vi vill att Du är öppen att arbeta tillsammans med andra behandlare med olika inriktningar och att Du har en god samarbetsförmåga. Utifrån att psykiatrin ständigt befinner sig i utveckling och
förändring är det viktigt att Du är flexibel och vill vara med och diskutera, planera samt bidra med tankar och ideer.
Tycker Du att det här låter intressant kan Du vända Dig till:
Verksamhetschef Torkel Jönsson, tel 0243-49 70 75 eller leg
psykolog Safar Oskooei, tel 0243-49 70 25.
Fackliga upplysningar: Leg psykolog Mikael Rundblad, tel
0243-49 74 29.
Ansökan med meritförteckning och betygsavskrifter till: Hälsooch sjukvården Dalarna, Personalenheten, 791 82 FALUN eller
e-post; platsansokan.falu-lasarett@ltdalarna.se SENAST 200205-21.
L O K A L A
F A C K E T
F Ö R S T !
Barn- och utbildningsförvaltningen söker...
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
VUXENPSYKIATRISKA MOTTAGNINGEN I HEDEMORA
söker
LEG PSYKOLOG
75%, tillsvidareanställning. REF NR 17/02.
Vuxenpsykiatrin i Hedemora ingår sedan årsskiftet i södra
Dalarnas närsjukvårdsområde. Verksamhetschef är gemensam för vuxenpsykiatrin i Hedemora och Avesta.
Vuxenpsykiatrin i Hedemora fungerar som en självständig
enhet, där mottagning och omvårdnadsgrupp arbetar tillsammans. Professionellt bemötande, kontinuitet i kontakterna och flexibla lösningar är ledstjärnor i verksamheten.
Teamarbete är en naturlig del i vårt arbetssätt, vi arbetar tillsammans med många patienter i familj och nätverksarbete.
Samverkan med vårdgrannar fungerar väl. Inom enheten
finns kompetens inom olika psykoterapeutiska områden,
såsom psykodynamisk, kognitivt och familjeterapeutiskt.
Kvalitetssäkring är en naturlig del i vårt arbete.
Arbetsuppgifter: Som psykolog kommer dina huvudsakliga arbetsuppgifter att vara bedömningssamtal, diagnostik,
behandling, samt behandlingsarbete i samarbete med
andra på mottagningen. Till viss del kan även utbildningsoch konsultationsinsatser bli aktuella.
Kvalifikationer: Leg psykolog. Psykoterapeutisk utbildning
är meriterande. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet,
samarbetsförmåga och flexibilitet. För att få en jämnare
könsfördelning ser vi gärna manliga sökande. Körkort erfordras.
Psykolog/PTP-psykolog
ssgr  -  procent, tillsvidareanställning.
Vi söker dig som är legitimerad psykolog alt. PTP-psykolog
och har erfarenhet av barn och ungdomar.
Kommunens elevvård genomsyras av den nya elevhälsans
intentioner, där stöd till lärare och arbetslag är av stor vikt.
Du får samarbeta med flera yrkesgrupper i vårt stöd- och
resursteam. Du får själv oc h i samverkan med övriga inom
elevvården stor möjlighet till personlig utveckling.
Stor vikt läggs vid god sammarbetsför måga och personlig
lämplighet.
Arbetsuppgifter na innebär självständigt och kvalificerat
psykologarbete inom grundskolan och särskolan samt
detagande i vår samverkan med landstinget, den s.k.
familjecentralen. Körkort samt tillgång till egen bil erfordras. Tillträde enligt överenskommelse.
Upplysningar om tjänsten lämnas av Barn- och utbildningschef Nils Carlsson
tel. - , utbildningsledare Bertil Carnhede tel. -  och skolpsykolog Catherine Rofors tel. - . Facklig företrädare är Alf Svensson,
Psykologförbundet, tel. - . Välkommen med din ansökan med bifogad
meritsammanställning till Barn- och utbildningskontoret,   Nässjö, eller via
e-post bukontoret@komm un.nassjo.se senast den  maj .
Upplysningar: Enhetschef Eva Källs Söderlund eller Leg
psykolog Annakristina Östnäs, tel 0225-49 65 10.
Fackliga upplysningar: Psykologförbundet,
Rundblad, tel 0243-49 74 29.
Michael
VÄLKOMMEN MED DIN ANSÖKAN TILL
Personalenheten, Box 350, 783 27 SÄTER eller e-post:
platsansokan.sater@ltdalarna.se SENAST 2002-05-27
50
  Nässjö. Tel. - 
www.nassjo.se
Säg Nässjö och de flesta tänker på tåg.
En av Sveriges viktigaste logistikpunkter
har dock betydligt mer att ge. Mitt emellan storstadsregionerna, på toppen av
Småländska höglandet, erbjuder vi en god
livsmiljö att leva och verka i. Idag bor
cirka 30.000 invånare i kommunen. Utvecklad samhällsservice, god boendemiljö och ett växande näringsliv gör att
vi ser framtiden an med tillförsikt.
PsykologTidningen 9/02
S:t Lukas
i Kronobergs län
Division Psykiatri
Verksamhetsområde psykiatri Lund
Vuxenpsykiatrin i Lund har under det senaste året
genomgått en organisationsförändring som innebär att
den numera är indelad i fyra områden: allmänpsykiatri, habilitering/rehabilitering, ätstörningar samt resursområde. Dessa områden erbjuder psykiatrisk sjukvård
till befolkningen i Lund, Kävlinge, Lomma, Burlöv samt Staffanstorps
kommuner. Område habilitering/rehabilitering vänder sig till personer
med långvarigt psykiskt funktionshinder, företrädesvis schizofreni.
Inom området finns två slutenvårdsavdelningar, en öppenvårdsmottagning, en psykosrehabiliteringsenhet(PRE), ett team för patienter med
dubbeldiagnos och därtill en enhet för särskilt vårdkrävande.
Område Habilitering/Rehabilitering söker
3 Leg Psykologer
varav 2 tillsvidareanställningar och 1 vikariat på 1 år
med möjlighet till förlängning.
Tjänsterna är placerade vid en akut slutenvårdsavdelning,
öppenvårdsmottagningen och psykosrehabiliteringsenheten
(PRE) med slutenvård/dagpsykiatri/öppenvård. Inom området
finns idag 8 psykologtjänster. Vi eftersträvar bredd och djup i
kompetensen inom vår professionsgrupp. Som psykolog förväntas Du arbeta aktivt med utformningen av psykosvården,
att ha intresse för metodutveckling och att implementera nya
arbetssätt. Utöver gängse psykologarbete på den egna tjänsteenheten värdesätter vi ett flexibelt arbetssätt så att specialkunskaper också erbjuds andra enheter inom området i berikande
samarbete.
Arbetsuppgifter: Neuropsykologisk och personlighetmässig
utredning/bedömning/diagnostik, psykopedagogiskt arbete
individuellt och i grupp/familj, kognitiv träning och psykoterapeutiskt behandlingsarbete. Du kommer både att arbeta självständigt och som teampsykolog.
Kvalifikationer: Leg. psykolog. Aktuella specialkunskaper inom
neuropsykologisk och personlighetsmässig utredningsmetodik.
Psykoterapiutbildning är meriterande, gärna med inriktning
mot kognitiv psykoterapi, kognitiv beteendeterapi resp. familjeterapi. Erfarenhet av och intresse för att arbeta med ovannämnda patientgrupp är av stor vikt. Erfarenhet av metodutveckling
och utvärderingsarbete är också en merit.
Lön: enligt överenskommelse
Tillträde: 2002-06-01 eller snarast
Mer information får du genom:
Psykolog Ingegerd Olofsson, 046-171818,
ingegerd.olofsson@skane.se
Vårdutvecklare Sven Scharnell, 046-177819,
sven.scharnell@skane.se
Facklig företrädare SP Maj-Britt Winberg 046-174687
Skicka din ansökan märkt med ref nr 11-X917 till Division
Psykiatri, Cathrin Berthelson, Universitetssjukhuset i Lund,
S:t Larsområdet, 221 85 Lund.
Sista ansökningsdag: 2002-05-22
Universitetssjukhuset i Lund
söker
PSYKOTERAPEUT 100%
Ansökan med meritförteckning och löneanspråk sänds
senast 2002 05 21 till S:t Lukas mottagning, Att. Föreståndaren,
Storgatan 17, 352 30 VÄXJÖ.
För utförligare information v g se S:t Lukas hemsida:
www.st-lukas.se under rubrik lediga tjänster.
Barn- och ungdomspsykiatriska
verksamheten i
Landstinget Gävleborg
söker
Psykolog
till
Öppenvårdsmottagningen
i Söderhamn
heltid, tillsvidare, ref nr 66/2002
Barn- och ungdomspsykiatrin i Gävleborgs län har en
sammanhållen vårdkedja med öppenvårdsmottagningar i Bollnäs, Söderhamn, Hudiksvall, Sandviken
och Gävle, akut och behandlingsavdelning och familjeenhet i Gävle samt ett behandlingshem i Hudiksvall.
Vi strävar efter att erbjuda ett brett behandlingsutbud med individ-, grupp och familjeinriktning
utifrån olika teoretiska synsätt och modeller.
Arbetsuppgifter: Diagnostik, utredning och behandling av enskilda barn och tonåringar och deras
familjer, dessutom samverkanskontakter med bl a
barnmedicinsk verksamhet, förskola, skola och
socialtjänst inom upptagningsområdet.
Kvalifikationer: Leg. psykolog. Erfarenhet av arbete
med barn och familjer är önskvärt. Sökande bör fungera såväl i teamarbete som självständigt. Meriterande är psykoterapiutbildning och erfarenhet av utredningar. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet.
Tillträde efter överenskommelse.
Landstinget Gävleborg tillämpar individuell lönesättning, ange därför löneanspråk i ansökan.
Övriga villkor fastställs i samband med anställningen.
Upplysningar lämnas av:
Enhetschef Ewa Wilhelmsson Hedlund,
tfn 0278-387 03, 0270-777 51, 070-376 06 05.
Fackliga upplysningar: Psykologförbundet,
Per Blom, tfn 0278-387 06.
Ansökan med meritförteckning skickas
senast den 21 maj 2002 till:
Hälsinglands sjukhus, Personalavdelningen
826 81 Söderhamn
Prenumerera på
PsykologTidningen 2002! 460:–
PsykologTidningen 9/02
Välkommen med
din ansökan!
51
Psykolog/Socionom
till Storvretens Vårdcentral
i Tumba, södra Stockholm
Vi söker en legitimerad psykoterapeut med KBT eller kognitiv
psykoterapiut-bildning intresserad av att arbeta i primärvården.
Kunskap i korttidsterapi t ex counselingmetodik och vana vid
arbete med grupper är en merit.
Är du intresserad? Kontakta Janina Cettner 530 677 09 eller
Eva Olsson 530 677 13.
Senaste ansökningsdag 31/5.
Adress: Storvretens Vårdcentral, Stenvägen 10, 147 50 Tumba.
Mörkaste Småland? Glöm det – Kronoberg lyser!
Här mår vi bra och lever längre. Arbetslösheten är låg.
Produktionen är hög. Företagsklimatet är gott. Här finns
framgångsrika företag som t ex Ikea, Tieto-Enator, Kalmar
Industries och Strålfors. Med Glasriket och Möbelriket
tillhör vi den konstnärstätaste regionen i Europa. Vi är
stolta över vårt expansiva universitet. Regionen satsar på
att bli ett centrum för internet-teknik en länk i InternetCity.
Kommunikationerna är väl utvecklade. Dessutom har vi
våra vackra kultur- och naturområden och ett bra
geografiskt läge, mitt i södra Sverige.
Psykoterapeut/
handledare
Psykoterapienheten utgör kunskapsbas när det gäller
psykoterapeutisk samt neuropsykologisk kompetens på
specialistnivå. Vid enheten finns 6,5 psykoterapeuttjänster
samt en neuropsykologtjänst. Vi är egen basenhet inom
Läns- och regionpsykiatrin och har länsövergripande
uppdrag. Vi strävar efter att kunna tillhandahålla en bred
behandlingsinriktning och kompetens hos medarbetarna.
Nu söker vi en leg psykoterapeut med inriktning mot
kognitiv beteendeterapi, kognitiv terapi eller psykodynamisk terapi. Handledarkompetens önskvärd.
Vi förutsätter att Du har god förmåga till samarbete internt
såväl som externt.
Du kommer att arbeta självständigt med psykoterapi,
handledning, utbildning, konsultation samt metodutveckling
inom det psykoterapeutiska kompetensområdet.
Vill du veta mer? Ring verksamhetschef Marie
Kristensson-Svärdh 0470-58 61 78 eller
personalsekr. Veronica Gustavsson, 0470-58 63 11.
Facklig kontakt: Lars Carlsson, 0470-58 62 24.
Välkommen med din ansökan märkt med refnr PS 10/02
senast 21 maj till Psykiatriförvaltningen,
Personalavdelningen, Ellinor Karlsson, Box 1223, 351 12
Växjö eller via e-post: psf-personal@ltkronoberg.se
Medflyttarservice – ring 0470-77 78 18
eller besök www.medflyttarakademien.com
BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN
söker
2 st Psykologer/PTP-Psykolog
Tillsvidareanställning 100%. Ref. nr. 96/02
Arbetsuppgifter: Rubricerad tjänst gäller arbete med barn i åldrarna 1–16 år. Inom förvaltningen finns i dag totalt 5 000 barn/elever. Du kommer att tillhöra stödteamet, ett team som i dag består
av läkare, psykologer, talpedagoger, hörsellärare, specialpedagoger och pedagog. Dina insatser skall tillsammans med arbetslaget och andra samverkanspartners bidra till att individen
erhåller en god livskvalitet samt ges möjlighet att leva som andra
i samhället. I arbetslaget skall du utföra självständigt psykologiskt
arbete och skolrelaterade utredningar. Viktiga uppgifter är också
stöd till anhöriga, handledning, konsultation samt metod och
verksamhetsutveckling.
Kvalifikationer: Leg. psykolog. Stor vikt läggs vid personlig
lämplighet och förmåga att samarbeta.
Övrigt: Körkort krävs då arbetet innebär förflyttning inom kommunen. PTP-handledning kan erbjudas.
Upplysningar: Områdeschef/rektor Yvonne Walderfors, tfn
0150-916 28.
Din ansökan med ref. nr och löneanspråk vill vi ha senast 200205-21 under adress: Katrineholms kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen, 641 80 Katrineholm. Märk kuvertet ”Psykolog
BoU”.
Vill Du arbeta i natursköna Ådalen?
Kramfors Sollefteå hälso- och sjukvård
söker
PTP-psykolog
Heltid, 1 år, tillträde september 2002 eller enligt överenskommelse.
För att främja rekryteringen av psykolog till förvaltningen har vi
inrättat en PTP-tjänst. Du väljer själv var Du vill tjänstgöra samt
inom vilket område. Ev kan kombination av två områden komma
ifråga. Vi är öppna för personliga önskemål.
De verksamhetsområden som Du kan välja mellan är:
• Barnhälsovården vid vårdcentralen i Kramfors eller vårdcentralen Skärvsta i Sollefteå.
• Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen i Kramfors eller
Sollefteå.
• Vuxen eller barn- och ungdomshabiliteringen i Kramfors eller
Sollefteå.
• Vuxenpsykiatriska öppenvårdsmottagningen i Kramfors eller
Sollefteå.
Som PTP-psykolog skall Du under handledning:
• Utföra psykologutredningar/bedömningar
• Utföra psykologiskt behandlingsarbete
Kvalifikationer: Psykologexamen. Stor vikt läggs vid personlig
lämplighet och god samarbetsförmåga.
Upplysningar: Personalsekreterare Inga-Britt Bjurestam, 0620193 13. epost inga-britt.bjurestam@lvn.se
Facklig upplysningar: Elisabeth Humlesjö, tel 0620-192 72. epost
elisabeth.humlesjo@lvn.se
Du är välkommen att besöka oss så berättar vi mer.
www.ltkronoberg.se
52
VÄLKOMMEN med din ansökan märkt med ref 40 senast 20
maj 2002 till: Kramfors Sollefteå hälso- och sjukvård, Administrativa enheten, 881 04 SOLLEFTEÅ.
PsykologTidningen 9/02
Norra länets produktionsområde är ett
av tre produktionsområden inom
Stockholms läns landsting som bedriver
hälso- och sjukvård. Verksamheten
omfattar primärvård, geriatrik, palliativ
vård, barn- och ungdomspsykiatri, psykiatri för vuxna, hjälpmedelsverksamhet
samt en särskild smittskyddsenhet.
Täby/ Vallentuna/Lidingö
psykiatriska sektor söker
Leg psykolog/
Leg psykoterapeut
till Vallentuna psykiatriska öppenvårdsmottagning
Sektorn har tre psykiatriska mottagningar belägna
i Täby, Vallentuna och Lidingö.
Vallentuna psykiatriska mottagning är en integrerad mottagning med såväl allmän psykiatrisk- som
psykosverksamhet för vuxna. Vårdkedjan är väl
utbyggd med hemvårdsteam, psykoterapibedömargrupp, kontakt med vårdgrannar och slutenvård
samt mobilt akutteam. Vallentuna mottagningen
har 16 medarbetare och arbetsplatsen ligger några
minuters gångväg från Roslagsbanans station och
busstation.
Arbetsuppgifter: Du kommer att vara en del av
arbetsteamet och tillsammans med mottagningens
övriga psykologer ansvara för sedvanliga psykologoch psykoterapiuppgifter på mottagningen t ex
psykoterapiutredningar, terapier, testningar, diagnostik samt utvecklingsarbete.
Kvalifikationer: Leg psykolog/Leg psykoterapeut.
Erfarenhet av psykiatrisk öppenvård och neurologiska utredningar är en merit. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet.
Anställningsform: Tillsvidareanställning, omfattning kan diskuteras.
Upplysningar om tjänsten: Christina Hallman,
enhetschef, tfn 08-511 762 67. Facklig kontaktperson: Yvonne Gilljam, psykolog, tfn 08-587 548 15.
Du är välkommen med din ansökan senast
2002-05-23 märkt med ref nr 5/2002 till:
Personalhandläggare
Louise Wahlund
Täby Psykiatriska öppenvårdsmottagning
Kanalvägen 17, 1 tr
183 30 Täby
Vik SKOLPSYKOLOG
ref nr 60/02
Arbetsuppgifter: Du blir medarbetare i vårt centrala elev och
skolhälsovårds team. Psykologisk utredning, bedömning, konsultation och handledning. Du kommer framförallt att arbeta med
barn, 6–8 år.
Kvalifikationer: Leg psykolog med erfarenhet av arbete med
barn och ungdomar. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet.
Tillträde: Enligt överenskommelse
Upplysningar: Vega Johansson tfn 0921/620 00, 070/558 43 53
Övrigt: Tjänsten är på heltid. Deltid kan diskuteras. Kan bli en
tillsvidareanställning.
Allmänt
• Kommunala avtal och reglementen gäller.
Ange löneanspråk i ansökan.
• Facklig företrädare:
SACO, Katarina Wennman tfn 0921/624 14
• Ansökan kan göras på www.offentligajobb.se eller Bodens
kommuns ansökningsblankett. Den kan beställas från
personalkontoret tfn 0921/623 54 eller den som lämnar
upplysningar. E-post: marianne.spolander@boden.se
• Kommunen eftersträvar en jämn fördelning mellan män
och kvinnor inom alla yrkeskategorier.
• Ansökan med ref nr och fullständigt ifylld meritförteckning
ska ha inkommit senast 2002-05-17 till:
Bodens kommun Personalkontoret 961 86 Boden.
Barn- och ungdomsneurohabiliteringen
i Sundsvall
Psykolog 100%
Tillsvidareanställning med tillträde enligt överenskommelse. Arbetet delas mellan ett barnteam och ett ungdomsteam.
Arbetsuppgifter: Psykologisk utredning och diagnostik
samt tvärfackligt teamarbete. Stöd och behandling till barn
och ungdomar och deras familjer. Konsultation och handledning till personalgrupper. Metodutveckling och personalutbildning. Samarbete med andra vårdgivare och organisationer inom barn- och ungdomsvård samt skolor.
Regelbunden handledning och utbildning erbjuds.
Kvalifikationer: Legitimerad psykolog. Vidareutbildning i
neuropsykologi och kognitiv beteendeterapi samt erfarenhet av arbete med barn och ungdomar med funktionshinder är meriterande. Körkort erfordras. Stor vikt läggs vid
personlig lämplighet och samarbetsförmåga. Även sökande i behov av PTP-handledning kan komma i fråga och är
välkomna att söka.
Vill du veta mer, kontakta distriktscheferna Ann Marie
Wälikangas, tfn 060-18 29 50 eller Ingela Baldwin, tfn 06018 29 06. Facklig företrädare för SP Martin Bävergren, tfn
060-18 19 41.
Sjukvårdsförvaltningen medverkar vid anskaffande av
bostad.
Välkommen med din ansökan inklusive löneanspråk
samt sedvanliga ansökningshandlingar, ange ref nr Ö 99,
senast torsdag 23 maj 2002 till Länssjukhuset SundsvallHärnösand, Personalavdelningen, 851 86 Sundsvall.
PsykologTidningen 9/02
53
Psykolog
Barn- och utbildningsförvaltningen
söker till Elevvårdsenheten
Barn och ungdomspsykiatriska mottagningen i Jakobsberg
Heltid. Vikariat 2002-06-01 – 2003 06 01 med eventuella möjligheter till förlängning.
Psykolog
Arbetsuppgifter: Diagnostiskt och terapeutiskt arbete med
barn, ungdomar och deras familjer. Samarbete med vårdgrannar.
Elevvårdsenheten omfattar yrkeskategorierna kurator, psykolog,
specialpedagog, talpedagog, fritidsledare, sjuksköterska och läkare. Utifrån sin specifika utbildning representerar varje yrkesgrupp en specialistfunktion. Tillsammans utgör dessa arbetsgrupper blandade arbetslag eller team där olika kunskapsområden kompletterar varandra inom verksamheterna förskola,
grundskolan och gymnasieskola.
Elevvårdsenheten är inne i en intressant fas organisatoriskt.
Kvalifikationer: Leg psykolog. Erfarenheter av barn- och ungdomspsykiatriskt arbete är meriterande, liksom utbildning i barndiagnostik, psykoterapi (gärna KPT eller KBT), familjeterapi och
neurologiska frågeställningar. Stor vikt läggs vid personlig lämplighet.
Upplysningar: Enhetschef Adriena Aastrup tel: 08-580 830 80.
Facklig kontaktperson är Kjell Lindqvist tel: 08-690 67 99.
Välkommen med din ansökan till Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, Riddarplatsen 4, 177 30 Järfälla, senast 200205-10.
Habiliteringsverksamheten inom Örebro läns landsting tillgodoser de
flesta specialiteter. Habiliteringen i länet satsar intensivt på forskning
och utveckling bland annat genom nybildade Habiliteringens forskningscentrum.
Hörselvården i Örebro
söker
Psykolog
Audiologiska verksamheten inom Örebro läns landsting
tillgodoser i samarbete med Hörsel- och dövpedagogiska verksamheten diagnostik, habilitering och rehabilitering av såväl
barn som vuxna med hörselnedsättning/dövhet samt tinnitusdrabbade i länet. Tjänsten är placerad vid Audiologiska mottagningen på USÖ.
Ditt arbete inriktas speciellt på vuxna. Tjänsten är nyinrättad och innehållet kan delvis utformas av den anställde.
De behov vi ser för närvarande är bland annat krishantering
vid hörselskada och dövhet samt stödsamtal. Du arbetar med
utredningsarbete, ingår i tinnitusteamet på olika sätt samt ge
utbildning och stöd för klinikens personal.
Vi erbjuder forskningsmöjligheter och ett nära samarbete
med länets psykiatriska team för döva kan utvecklas.
Tillsvidareanställning 100%, tillträde efter överenskommelse.
Du är leg. psykolog, har Du erfarenhet av arbete med hörselskadade är detta meriterande.
Upplysningar: Verksamhetschef Erik Behrenth, tfn.019602 19 97, psykolog Olle Hindersson, tfn.019-602 30 60
eller bitr.verksamh.chef Maria Carlsson, tfn. 019-602 15 80
Din ansökan märkt med ref nr AUD 36 skickar Du senast
2002-06-03 till Psykiatri och habilitering, Ewa Straumits,
Box 1613, 701 16 Örebro.
Besöksadress: Eklundavägen 1, 2 tr • Telefon: 019-602 70 00
Fax: 019-602 75 50 • E-post: psyk.hab@orebroll.se
webbadress: www.orebroll.se/psykhab
heltid, från och med 15 augusti 2002 och tillsvidare.
Arbetsuppgifter: Psykologiska arbetsuppgifter avseende bland
annat förebyggande elevvårdsarbete, konsultation och till viss
del behandling. Handleda personal inom förskola/skola rörande
psykologiska och sociala problem. Delta i verksamhets- och organisationsutvecklande arbete.
Kvalifikationer: Legitimerad psykolog. Kunskaper och erfarenheter av skolpsykologiskt arbete är meriterande. Vi lägger stor
vikt till dina personliga egenskaper och till din förmåga att samarbeta med andra.
Upplysningar om tjänsten lämnas av elevvårdschef Ingrid Lindén, tfn 0278-252 67.
Facklig företrädare: Psykologförbundet, Hans Johansson, tfn
0278-254 15.
Ansökan ska innehålla de handlingar och referenser som du vill
åberopa samt dina löneanspråk för tjänsten.
Välkommen med din ansökan till Bollnäs kommun, Barn- och
utbildningskontoret, Elevvårdsenheten, 821 80 Bollnäs senast
2002-05-21. Ange ref.nr BUN 2002-30.
Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken
söker
Psykolog
med placering vid Barn- och ungdomspsykiatriska konsultteamet vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska sjukhuset.
Heltid. Tillsvidareanställning med tillträde 2002-07-01 eller efter
överenskommelse.
Konsultteamets uppdrag är att för barn och ungdomar med akuta
och kroniska sjukdomar samt allvarliga psykosomatiska tillstånd
erbjuda barnpsykiatrisk utredning, diagnostik och behandling i
nära samarbete med personal inom den barnsomatiska vården.
Arbetsuppgifter: Främst stöd- och kristerapier med barn och
föräldrar i nära samarbete med läkare, kurator och vårdpersonal
inom barnsomatiken, i mindre omfattning psykologutredningar.
Tjänsten är placerad huvudsakligen i det barnonkologiska programmet (för barn och ungdomar med tumörsjukdomar).
Kvalifikationer: Leg. psykolog. Önskvärt med legitimation som
psykoterapeut med inriktning främst på barn, ungdomar och familjer. Erfarenhet av arbete med svårt somatiskt sjuka patienter
och deras familjer samt av samarbete med somatisk personal är
meriterande.
Upplysningar: Enhetschef Brita Rydh, tfn 08-517 772 02 och
chefpsykolog Karin Schmidt, tfn 08-517 777 55. SACO-representant psykolog Ola Duregård, tfn 08-517 757 24.
Välkommen med Din ansökan märkt med ref nr Barnpsyk 048/02
och med löneanspråk senast den 24 maj 2002 till Norra länets
produktionsområde, Barn- och ungdomspsykiatri, Box 175 64,
118 91 Stockholm. E-post: roza.nagy@bup.sll.se
Barn och ungdomspsykiatri
54
PsykologTidningen 9/02
Lediga jobb i Strömsunds kommun
Barn- och utbildningsavdelningen söker
Skolpsykolog
www.stromsund.se
100%, tillsvidare. Refnr: E-0208
Du kommer att tjänstgöra vid kommunens förskola,
grundskola, särskola och gymnasieskola med
– konsultation och rådgivning i personliga och sociala
angelägenheter (för elever, föräldrar, lärare m.fl.)
– utrednings- och behandlingsarbete samt
– samarbete med övrig elevvårdspersonal, rektorer,
skolpersonal och myndigheter.
Tillträde efter överenskommelse.
Upplysningar: Barn- och utbildningschef Roger
Eriksson, tfn 0670-162 96.
Välkommen med Din ansökan senast den 29 april
2002 till Strömsunds kommun, Barn- och utbildningsavdelningen, Box 500, 833 24 Strömsund.
Tjänstens refnr skall anges i ansökan.
Serviceområden:
Förhandlingar,
Förhandlingsfrågor kommun/l-ting,
08-567 06 501
Förhandlingsfrågor stat, 08-567 06 503
Förhandlingsfrågor e-sektorn,
08-567 06 505
Förbundets fackliga kurser, 08-567 06 506
PTP-frågor, 08-567 06 509
Juridik,
Juridiska professionsfrågor, 08-567 06 502
Allmänjuridiska frågor, 08-567 06 504
Profession,
Yrke. Utbildning, test, forskning,
08-567 06 511
Etikfrågor, 08-567 06 508
Specialistfrågor, 08-567 06 507
Studerandefrågor, 08-567 06 510
Internationella frågor, 08-567 06 512
Internationella kongresser, 08-567 06 513
PsykologTidningen,
Psykologtidningen, 08-567 06 450
Annonser, 08-567 06 454
Information,
Information i policyfrågor, 08-567 06 518
Media, journalister, 08-567 06 517
Till icke-medlemmar, 08-567 06 519
Till Vuxenpsykiatriska mottagningen
Organisation, administration,
Ansökan om medlemskap, 08-567 06 515
Medlemsregister, 08-567 06 430
AEA-ärenden, 08-567 06 431
Medlemsförsäkringar, 08-567 06 516
Organisation, stadgefrågor m m,
08-567 06 514
Beställning av broschyrer, 08-567 06 520
PSYKOLOG
PsykologTjänst,
PsykologTjänst/egenföretagare,
08-567 06 460
PRIMÄRVÅRDEN I KUNGSBACKA
söker
Heltid vikariat 1 år, ref nr 9/02
Kungsbacka är en inflyttningskommun med 65 000
invånare på 3 mils avstånd från Göteborg. Den vuxenpsykiatriska verksamheten i Kungsbacka är primärvårdsansluten och samarbetar med den psykiatriska kliniken i
Varberg, där slutenvård erbjuds.
Verksamheten är väletablerad och på mottagningen
arbetar läkare, psykologer, kuratorer, sjuksköterskor,
skötare, arbetsterapeut, sjukgymnast och läkarsekreterare.
Inom verksamheten finns mobilt team, ätstörningsteam,
toxteam, flykting-/ invandrarteam samt en psykiatrisk
rehabiliteringsenhet.
Det finns ett gott och nära samarbete med primärvårdens
allmänläkare, försäkringskassa och kommun.
Arbetsuppgifter: I team och självständigt utföra psykologiska utredningar, bedömningar och behandlingsarbete.
Kansli
Postadress: Box 3287, 103 65 Stockholm
Besöksadress: Vasagatan 48
Telefon: 08-567 06 400.
Växeln öppen: 8.30–12 och 13–17.
(fred – 16.30)
Fax: 08-567 06 499.
Psykologförbundets hemsida
på internet: www.psykologforbundet.se
E-post till personal:
fornamn.efternamn@psykologforbundet.se
Postgiro: 373267-4 Bankgiro: 767-2066
Direktnummer till personalen:
Hans Persson, 08-567 06 401,
mobil 070-96 76 401, kanslichef.
Judith Rosengren, 08-567 06 408,
förhandlingschef.
Örjan Salling, 08-567 06 441,
mobil 070-96 76 441, professionsansvarig.
Kvalifikationer: Leg Psykolog, leg Psykoterapeut och
neuropsykologisk kunskap räknas som meriterande.
Stor vikt läggs vid personlig lämplighet, flexibilitet och
samarbetsförmåga.
Eva K Aldvin, 08-567 06 406, ombudsman.
Tillträde: 2002-07-01
Lars Karlsson, 08-567 06 409,
mobil 070-96 76 409, ombudsman.
Upplysningar: Välkommen att höra av Dig till
Verksamhetschef Gerd Kållberg, tfn 0300-565178
Psykolog Bo-Göran Näslund, tfn 0300-565180
Clary Rapp, 08-567 06 410, informatör.
Facklig företrädare: Psykolog Eva Glass, tfn 0300-565116
Lön: Var god ange löneanspråk
Du är välkommen med Din ansökan jämte styrkt meritförteckning, liksom övriga handlingar Du önskar åberopa
till Primärvårdsförvaltningen, 434 80 Kungsbacka senast
2002-05-21.
Berit Emilsson, 08-567 06 404, assistent.
Birgitta Heldt, 08-567 06 403, sekreterare.
Åke Hjelm, 08-567 06 407, ombudsman.
Brittmarie Haake, 08-567 06 454,
assistent, vik.
Camilla Damell (tjänstledig), förbundsjurist
Förbundsstyrelsen
Torgny Danielsson, ordförande,
08-567 06 477.
torgny.danielsson@psykolog.net
Birgitta Johansson-Hidén,
1:e vice ordförande, 054-700 20 19.
birgitta.johansson-hiden@psykolog.net
Karin Graff-Cederström,
2:e vice ordförande, 08-580 288 93.
karin.graff@psykolog.net
www.lthalland.se
PsykologTidningen 9/02
Helén Antonson, 031-64 12 58.
helen.antonson@psykolog.net
David Edfelt, 08-616 41 13.
david.edfelt@psykolog.net
Anders W Eriksson, 070-417 49 52.
anders.w.eriksson@psykolog.net
Eva-Lotta Hellgren, 011-20 23 02.
eva-lotta.hellgren@psykolog.net
Petri Partanen, 063-14 41 54.
petri.partanen@psykolog.net
Bengt Persson, 0470-58 63 93.
bengt.persson@psykolog.net
Tomas Rudal, mobil 0707-27 04 06.
tomas.rudal@psykolog.net
Anneli Bryntesson, 031-14 11 39,
mobil 0730-35 47 26.
anneli.bryntesson@psykolog.net
Eva Lundgren, 090-12 28 59.
eva.lundgren@psykolog.net
Etikrådet
Charlotte Uggla, ordförande,
08-508 135 40.
Per Magnus Johansson, vice ordförande,
031-711 00 04.
Sinella Keskiniva, 090-77 95 45.
Kristina Persson, 019-602 65 78.
Seppo-Matti Salonen, 031-330 02 60.
Sam Uhlin, 0500-43 18 77.
Specialistrådet
Specialistrådets kansli, Brittmarie Haake,
08-567 06 454. E-post: brittmarie.haake@
psykologforbundet.se
Erling Nyman, ordförande, 019-602 71 56,
mobil 070-666 28 41.
Ulla-Britt Selander, sekreterare,
08-586 064 23.
Gunvor Bergquist, utskottet för arbetslivets
psykologi, 0520-739 66.
Erland Hjelmquist, utskottet för handikapppsykologi, 031-773 16 57.
Roland Ericsson, utskottet för klinisk
psykologi, 0515-876 41.
Bengt Sonesson, utskottet för neuropsykologi, 0413-55 67 14, 046-17 28 51.
Carl Wiström, utskottet för pedagogisk
psykologi, 063-15 13 23.
Studeranderådet
Mikal Björkström, mobil 070-438 23 05.
Valberedningen
Ann-Sofie Hansson-Pourtaheri, ordförande,
018-611 23 81.
Vetenskapliga rådet
Gunnel Backenroth-Ohsako, ordförande,
08-585 857 72.
IHPU – Institutet för Högre
PsykologiUtbildning
Box 3287, 103 65 Stockholm.
Assistent: Berit Emilsson, 08-567 06 444.
E-post: berit.emilsson@
psykologforbundet.se
VD: Anders Hallborg, 046-18 90 62.
E-post: anders.hallborg@ihpu.se
Psykologtjänst
Box 3287, 103 65 Stockholm
E-post: psykologtjanst@
psykologforbundet.se
tel 08-567 06 460
VD: Camilla Damell
Informatör, vik: Susanne Bertman
Hemsida: www.psykologtjanst.se
STP
– Stiftelsen för Tillämpad Psykologi
Box 3287, 103 65 Stockholm.
Christina Strömer Wilson
E-post: christina@csw.se
mobil 070-96 76 476
55
PSYKOLOG
POSTTIDNING B
TIDNINGEN
Vid obeställbarhet, retur till:
PsykologTidningen,
Box 3287, 103 65 Stockholm
Vad händer med ungdomskriminaliteten? Allt oftare kan
vi läsa rapporter i media om
ungdomar som rånar andra
ungdomar, om pojkar som
begår gruppvåldtäkter och om
grov kriminalitet bland unga.
Hur hjälper man dessa ungdomar ur kriminaliteten? Psykolog Olof Risberg vid Rädda
Barnen har mångårig erfarenhet av arbete med bland annat
unga som begått grova brott.
het, om att inte stå i skuld, att göra
som man vill. De inser ju att livet
som brottsling är begränsande för
dem. De får inget körkort, de får
inte gå på skolor som de är intresserade av, de börjar inse att många
är rädda för dem vilket är smärtsamt att upptäcka. De ser att stora
tunga kriminella nästan alltid åker
fast. Sådant diskuterar vi i terapin
och de börjar då inse att brott inte
är bra för dem.
O
Det finns inte stora inslag av tvång i
behandlingen. Pojken måste visserligen träffa terapeuten för inledande samtal, men om terapeut och
klient efter en tid upplever behandlingen som meningslös tvingas han
inte att fortsätta.
– Glädjande nog har inte någon
enda pojke slutat sin behandling.
Uppenbarligen upplevs den som
meningsfull, säger Olof Risberg. Vi
har en fördel i att Rädda Barnen i
de ungas ögon står för något gott,
till skillnad från socialtjänsten som
de oftast har en mycket negativ inställning till.
Hur går det för pojkarna sedan?
– Utvärderingar är lite tidiga att
göra, men vi vet att ingen som gått i
behandling har återfallit i sexualbrott under de sju år som verksamheten varit igång. Vi har extremt
lång uppföljning och träffar alla som
vi har haft i behandling en gång per
termin. Det är viktigt att finnas kvar
i ungdomarnas liv även efter avslutad behandling.
Antalet ungdomar som avtjänar
sluten ungdomsvård på något av SiS
särskilda ungdomshem har ökat,
vilket medfört att SiS byggt ut antalet platser. Under förra året togs
88 ungdomar in, att jämföra med 49
ungdomar 1999 och 87 ungdomar
2000. Strafftiderna varierar mellan
14 dagar och 4 år. Den genomsnittliga strafftiden var 10,5 månader
under 2001, vilket är en ökning
med tio dygn jämfört med året innan. 93 procent av ungdomarna var
dömda för brott med våldsinslag.
55 procent för rån, 40 procent för
grov misshandel eller misshandel.
De flesta hade begått fler än ett
brott.
Olof Risberg kan nås vi e-post:
Olof.risberg@rb.se
■
Carin Waldenström
Ingen har avvikit
Totalt har pojkmottagningen ett
tiotal LSU-dömda ungdomar i indi-
FOTO: TOMAS SÖDERGREN
lof Risberg är en av psykologerna på Centrum
för barn och ungdomar i
kris vid Rädda Barnens pojkmottagning i Stockholm. Pojkmottagningen arbetar främst med offer för
sexuella övergrepp, med också
med unga förövare. Tillsammans
med sina kolleger arbetar han med
ett antal pojkar i åldern 15–18 år
som är dömda till sluten ungdomsvård på § 12-hem enligt Lagen
om sluten ungdomsvård, LSU. De
har begått grova sexualbrott, som
våldtäkt, och flera har också dömts
för annan brottslighet, till exempel
personrån,
grov
misshandel,
bilstöld med mera.
När pojkarna kommer till behandling har de ofta haft ett destruktivt leverne under flera år. De
är i regel väl kända av de sociala
myndigheterna.
Förutsättningen för Olof Risbergs arbete är att få igång ett nätverk runt pojken. I nätverket ingår
representanter för socialtjänsten,
för Statens institutionsstyrelse SiS,
pojkens föräldrar, terapeuterna
Margareta Erixon (som huvudsakligen tar sin an föräldrarna) och Olof
Risberg och förstås pojken själv.
– Jag brukar säga att ju fler kockar, desto bättre soppa, säger Olof
Risberg. Vi behöver blanda in personer runt omkring pojken för att
få bästa resultat. Individualterapin
är bara en del i behandlingen. Visst
ska psykoterapin vara ett forum för
personliga reflektioner, och det är
den också, men det är viktigt att
komma ihåg att det behövs mer än
bara psykoterapi. Fler insatser behöver samordnas.
Tvingas inte fortsätta
Olof Risberg är tillsammans med Anders Nyman och Börje Svensson
författare till boken Unga förövare.
Psykoterapi hjälp
för unga kriminella
vidualpsykoterapi. Pojken träffar
terapeuten en timma per vecka och
reser till behandlingen med personal från ungdomshemmet. Efter en
tid kan de få resa till mottagningen
ensamma, som den första ickebevakade permissionen. Ingen har hittills avvikit, utan alla kommer till terapin.
– Vi börjar ofta med att prata om
det brott de har begått. Vi läser domen och pojkens socialutredning
tillsammans. Behandlingens mål är
att förebygga elände och nya brott.
Det handlar om skydd för offer,
som har högsta prioritet, men också skydd för pojkarna så att de inte
gör bort sig och begår nya brott.
Det är viktigt att deras framtida
identitet inte präglas av detta liv.
Återfallspreventionen, hur man ska
agera i svåra situationer, diskuteras
mycket i samtalen.
– Som en pojke uttryckte det
apropå att dra sig undan våldsamma
situationer: Hellre klok och feg i 20
sekunder än död i ett helt liv.
Vissa områden kommer ofta upp
spontant. Dit hör empati med offer,
självbild, egen utsatthet. Förövaren
har i regel en bakgrundshistoria
med inslag av mobbning, vantrivsel i
skolan, har ofta känt sig dum och
själv blivit övergiven.
– Vi tar också upp lustprincipen
som styrt många av ungdomarna. I
stället för att tänka ”Blir det här
kul?” kan man fråga: ”Blir det här
bra för mig?” Då lär de sig att vara
rädda om sig på ett annat sätt än
tidigare.
– Det är viktigt att man erkänner
och talar om den spänning som kan
finnas i att begå brott. En pojke sa:
Jag åker hellre i en BMW i 200 km i
timmen med en Rolex på armen än
sitter i skolan utan att förstå någonting av undervisningen. Vi analyserar vad brottet står för: spänning,
makt, identitet, sådant som upplevs
som värdefullt. En del av behandlingen går ut på att ersätta det med
något som är minst lika attraktivt.
Jag talar mycket med pojken om fri-