Professor Miia Kivipelto är med där det händer

KIBladet
KAROLINSKA INSTITUTETS PERSONALTIDNING | NUMMER 3 | 2013
KI goes MOOC
Hela världen
i klassrummet
Sidorna 4–5
SLL-satsning i syd
Centrum för
biovetenskaper
blir virtuellt
Sidan 8
Nya mötesplatsen
Äntligen har KI
en egen aula
Sidorna 12–15
Professor Miia Kivipelto
är med där det händer
Porträttet sidorna 18–20
Foto: gustav MÅRTENSSON
Vid
frontlinjen
NYHETER
PORTRÄTTET
AKTUELLT
debatt
NOTERAT
Nu sätter vi målen
för vårt universitet
D
en varma sommaren har
övergått till höst med klar luft
och löv som skiftar i vackra färger. Det akademiska året som tagit sin
början ger oss anledning att fundera
över alla de förväntningar som finns på
Karolinska Institutet.
Inte minst är det viktigt att tänka
igenom våra egna och omvärldens
förväntningar på vårt universitet inför
utformningen av Strategi 2018. Redan i
höst inleds det spännande arbetet som
kommer att engagera universitetsledningen, institutionsledningarna och
andra grupper av interna och externa
rådgivare. Innehållet kommer sedan
att förankras på bred front under det
första kvartalet 2014 innan konsistoriet
till sist fattar beslut.
H
ur ser då förväntningarna ut
Anders Hamsten
rektor
Samma förvänt­
ningar på excellens
som vår omgivning och
vi själva ställer på forsk­
ningen riktas också mot
våra grundutbildningar.
och vilka strategier bör vi ha för
att uppfylla dem? Det är viktigt
att komma ihåg att vi både är ett ledande internationellt forskningsinstitut
och ett populärt medicinskt universitet, omhuldat av såväl studenter som
offentliga och privata forskningsfinansiärer, hälso- och sjukvården,
näringslivet, regionen, staten och hela
det svenska samhället. Vi har mycket
höga ambitioner med vår forskning
och siktar mot vetenskapliga genombrott och upptäckter som förändrar
vår syn på både normala livsprocesser
och sjukdomar. Det måste också finnas
ett nära samband mellan forskning
och utbildning. Därför måste vi se till
att forskningen stimulerar till fortsatt
utveckling av våra utbildningsprogram
på grundläggande och avancerad
nivå. Forskningen förväntas dessutom
medverka till utveckling och implementering av ny diagnostik, terapi och
prognostik inom hälso- och sjukvården. Detta innebär att forskningen
behöver både bredd och spets.
Samma förväntningar på excellens som vår omgivning och vi själva
ställer på forskningen
riktas också mot våra
grundutbildningar.
Det är viktigt att våra
utbildningsprogram på avancerad
nivå attraherar fler
ambitiösa, entusiastiska och kreativa
studenter från alla
delar av världen som
del i vår strävan mot
ökad internationalisering. Våra program på
grundläggande nivå ska
genomgående ha mycket
hög kvalitet.
Karolinska Institutet
förväntas också tillhandahålla en stabil och effektiv
innovationsplattform, som
fungerar som en nödvändig
och värdefull inkubator för våra
forskares innovationer innan
de går vidare mot kommersialisering. Genom ett framgångsrikt
innovationssystem ska Karolinska
Institutet utgöra en drivkraft i
Stockholmsregionens ekonomiska
utveckling.
V
erksamheten inom Karolin-
ska Institutet måste därutöver
fungera som en kraftfull motor i
utvecklingen av framtidens hälso- och
sjukvårdssystem. Nästan två tredjedelar av vårt universitets verksamhet är i
hög grad integrerade med hälso- och
sjukvården. I denna miljö har stora
forskningsgenombrott ägt rum –
forskningsgenombrott som inneburit
dramatiska förbättringar av diagnostik
och behandling för miljontals patienter
över hela världen. Vår agenda för att
ytterligare stärka Karolinska Institutets
roll som en stark drivkraft i hälso- och
sjukvården, och därmed leva upp till
högt ställda förväntningar från sjukvårdshuvudmannen och allmänheten,
MAN TALAR OM...
… att skaka loss på lunchen
V
ill du också har rolig­
Kulturhusets Lunch Beat som
are luncher? Det blir
har pågått i något år nu.
möjligt när Medicin­
Under sommaren har det
ska Föreningen, MF, i
även anordnats Lunch Beat
oktober drar igång ”KI
på Musik- och teatermuLunch Beat” som öpp­
seet i Stockholm, det är en
nar dörrarna till dans på
folkrörelse som började som
Jon Westman.
lunchtid. Hur fick ni idén
ett initiativ för att få mer
till det här, Jon Westman,
rörelse på jobbet.
student på psykologprogrammet
Hur går det till?
och en av arrangörerna på MF?
– Vi har en DJ som spelar skön
– Vi har redan många studentmusik i ett stort rum i Medicinska
fester, som till exempel fredagsFöreningens lokaler på campus Solpubar och Luciabalen, men vi har
na. Dörrarna står öppna så att man
märkt ett behov av ett alternativ till
kan höra musiken utifrån – man
fester med alkohol, och då är Lunch
går in och börjar dansa! Om man
Beat en bra början. Det passar
vill tar man med sig lunchen dit. I
också bra för oss som hälsouniverframtiden hoppas vi kunna bjuda
sitet.
på en lättare lunch, en wrap eller
Vad är Lunch Beat egentligen?
liknande.
– Inspirationen kommer från
Vilka får komma?
summer has turned into
a blustery autumn and the academic
year has begun, we have good reason to
think about all the expectations there
are of Karolinska Institutet.
It is particularly important to think
through our own and other people’s
expectations as we start to draft our
Strategy 2018. This exciting project will
begin already this autumn, to be anchored on a broad front in the first quarter
of 2014 before the University Board
takes its final decision.
We are both a leading international
research institute and a popular medical
university. We have very high ambitions
for our research, with our sights set on
2 | kibladet | nummer 2 | 2013
scientific breakthroughs and discoveries
that change our view of life processes,
normal as well as morbid. There must
also be close relations between research
and education, and so we have to make
sure that our research motivates the
continued development of our Bachelor
and Master study programmes. Our research is also expected to contribute to
the development and implementation
of new medical diagnostics, therapies
and prognostics, and so must be broadly based as well as sharply spearheaded.
Karolinska Institutet is also expected to provide a stable and effective
innovation platform that serves as an
indispensable and valuable incubator
for our researchers’ innovations before
they proceed to commercialisation. Its
successful innovation system will make
Karolinska Institutet a driving force
in the economic development of the
Stockholm region.
In addition, Karolinska Institutet
must also be a powerful driver in the
development of future healthcare systems. Almost two thirds of our university’s business is highly integrated with
the healthcare sector, an area in which
major scientific breakthroughs have occurred that have dramatically improved
diagnostic and therapeutic techniques
for millions of patients around the
world. In this increasingly multifaceted
care landscape we must secure access to
healthcare for the purposes of research
and education, contribute to the deve-
– Alla är välkomna, studenter
och anställda vid KI, likaväl som
byggarna som jobbar runt campus
och allmänhet som passerar här på
lunchen.
Vad hoppas ni att KI Lunch Beat
ska leda till?
– Vi hoppas att det blir en
dansrörelse på KI och att vi ska
kunna köra det här oftare, en gång
i månaden eller varje dag! Vi skulle
också vilja boka stora DJ:s och scenen i aulan.
När är första bästa tillfälle att
dansa på KI på lunchen?
– Då går man till sal Gasken i
MF-huset på campus Solna – onsdagen den 3 oktober, mellan klockan
12 och 13. Då kör vi!
Madeleine Svärd
BOKEN
Hur man lär sig
inom vården
H
ur växer kunskaper och
förhållningssätt fram hos
studenter, lärare och vårdpersonal och hur påverkar det
kvaliteten i vården? Charlotte
Silén och Klara Bolander
Laksov, lärare och forskare vid
Karolinska Institutet, tar ett brett
grepp om medicinsk pedagogik i
sin nya bok Att skapa pedagogiska möten i medicin och vård,
Studentlitteratur. Boken kom ut
i augusti och vänder sig till såväl
lärare och kliniska handledare,
som pedagogiska ledare och
studenter.
SIFFRAN
är enkel och
självklar: Vi måste i
ett alltmer mångfacetterat
vårdlandskap säkra tillgången till
hälso- och sjukvården för forskning
och utbildning, bidra till utvecklingen
av en välfungerande och kvalitetssäkrad medicinsk informationsförsörjning
och outtröttligt påvisa forskningens
och utbildningens betydelse för ökad
kvalitet i vården.
Slutligen är det en viktig del av vår
”tredje uppgift” att fungera som informatör och rådgivare till beslutsfattare
och samhälle.
Våra egna och omvärldens förväntningar på vårt universitet gör arbetets
inriktning och mål tydliga. Jag önskar
er alla en händelserik och framgångsrik hösttermin, fylld av spännande,
krävande och meningsfullt arbete.
Time to set out our university’s goals
Now that the hot
Spaning
lopment of an effective and quality-assured medical information system and
tirelessly demonstrate how important
research and education are for raising
the quality of healthcare provision.
Finally, a central part of our “third
mission” is to provide information
and advice to decision-makers and the
community.
The expectations that everyone,
internal and external alike, has of our
university bring clarity to the focus
and goals of our work. I wish you all
an eventful and prosperous autumn
term, full of exciting, demanding and
meaningful work.
anders hamsten
Vice-Chancellor
440
personer började doktorera
vid KI förra året, visar statistik
från UKÄ och SCB. Medicin och
hälso­vetenskap är fortfarande
det överlägset största området
att doktorera inom. En tredjedel
av landets forskarstuderande
finns inom det här området.
CITATET
Den 3 oktober blir lunchrasten
roligare på KI. Foto: istockphoto
Ny webbportal skapades av studenter
S
tudenter vid masterprogrammet i hälsoinformatik fick själva ta fram och skapa
en webbportal för sitt ämnesområde. Idén
kom från studenter på de högre terminerna.
– Vi såg att det fanns ett behov att definiera hälsoinformatik både för oss själva och
för andra, säger Oskar Kuus, en av studenterna bakom webbplatsen.
I samarbete med lärare tog studenterna
tagit fram innehåll och arvoderades av programnämnden för sitt arbete. På webbplat-
sen listas aktuella jobb inom hälsoinformatik
och besökarna kan publicera sin egen profil.
Förhoppningen är att plattformen tas över av
nya studenter.
– I framtiden hoppas vi samarbeta mer
med företag och ha skribenter som avslutat
sin utbildning på KI och fortsatt in i yrkeslivet, säger Oskar Kuus.
www.healthinformatics.nu
Besök webbplatsen.
Duo försvarar KI:s färger i snabb tävling
T
vå KI-doktorander kommer att försvara
Karolinska Institutets färger inför publik
och expertjury i Stockholmstävlingen
i Forskar Grand Prix den 27 september.
Alva Appelgren vid institutionen för klinisk
neurovetenskap, forskar på hur omedvetna tankar om intelligens påverkar hur
människor reagerar på misstag, och Jens
Magnusson, doktorand vid institutionen för
cell- och molekylärbiologi, forskar på hur
man kan använda stamceller för behandling
av hjärnans sjukdomar. Nu ska de berätta om
sin forskning inför publik och jury – på bara
tre minuter.
Riksfinalen äger rum den 5 december
i Stockholm.
Medicinare – här
är din poddcast
H
ur känns det för
läkaren själv när
han eller hon blir sjuk?
Vilken läkarspecialitet
är präktigast? Det
här är ämnen som
diskuteras i Ronden, Sveriges första
medicinska poddcast.
För lyssnaren är det som att delta vid en
fikapaus där en infektionsläkare, en AT-läkare
och en internmedicinare möts och pratar –
lite om forskning, lite personligt – men mest
av allt om vardagen som läkare:
blog.christianunge.com
Sedan ett par år finns också Fysiopodden,
en granskande poddcast om träning som
bygger på vetenskap och som görs av fem
sjukgymnaster: fysiopodden.se
KI Bladet, Kommunikationsavdelningen, Nobels väg 6, 171 77 Stockholm
Ansvarig utgivare: Christina Bostedt, kommunikationsdirektör, tel 08-524 865 68, christina.bostedt@ki.se
Chefredaktör: Madeleine Svärd, tel 08-524 838 94, madeleine.svard@ki.se Grafisk form: Tove Harström, Iris Media
Översättningar: Neil Betteridge Tips och adressändring: kibladet@ki.se Tryck: V-TAB, Norrtälje 2013.
KI Bladet kommer ut med fyra nummer 2013. Hemsida: www.facebook.com/kibladet Arkiv: www.ki.se/kibladet
Framgångs­
rikt ledar­
skap beror
i hög grad på med­
arbetarna, att det
finns en genuin vilja
att göra något bra
med den här organi­
sationen.”
Björn Rombach, professor vid
Förvaltnings­högskolan, Göte­
borgs universitet,
samt redaktör
för antologin
”Det extrema
ledarskapet”,
intervjuas i GU
Journalen
om vår
över­
tro på
ledar­
skap.
Nästa nummer
av KI Bladet kommer den
22 november 2013.
kibladet | nummer 3 | 2013 | 3
Foto: Johan Wingborg
LEDARE
LEDARE
NYHETER
PORTRÄTTET
AKTUELLT
debatt
NOTERAT
Hela världen blir KI:s klassrum
Under hösten byggs MOOC-kurser som
ska klara de pedagogiska kraven
KI joins
MOOC scheme
The concept of
Massive Open
Online Courses
(MOOC) arouses
enthusiasm but
also a good many
questions in the
academic world.
Anyone can study
these courses online; there are no
admission requirements, no fees
and thousands of
people can study
the same course
simultaneously. KI
is the first Swedish
university to join
the EdX programme, which was
started by Harvard
University and the
Massachusetts
Institute of Technology (MIT) last
spring and which
now includes 29
participating universities offering
MOOC courses on
a joint platform.
Öppna kurser på nätet, för
alla, samtidigt.
En del ser en pedagogisk
utveckling. Andra ser risker.
KI har redan hoppat på
MOOC-tåget.
Konceptet med Massive Open Online Courses, MOOC, väcker både
entusiasm och en mängd frågor i
universitetsvärlden. Vem som helst
kan läsa kurserna på nätet, det
finns inga inträdeskrav, det kostar
inget och tusentals kan läsa samma
kurs samtidigt.
Som första svenska universitet
har KI gått med i samarbetet edX,
som startades av Harvard University och Massachusetts Institute of
Technology (MIT) förra våren. Nu
ingår 29 välrenommerade universitet i edX, en icke-vinstdrivande
organisation där de medverkande
lärosätena erbjuder MOOC-kurser
på en gemensam teknisk plattform.
– Jag ser enormt många
spin-off-effekter med MOOC. Vi
syns globalt och kan attrahera duktiga studenter på den internationella utbildningsmarknaden, säger
Jan-Olov Höög, dekanus för utbildning på KI.
– Genom att vi via edX får tillgång till andras kunskaper inom
pedagogik och teknik kan vi utveckla våra egna distanskurser,
samtidigt som de får tillgång till
vår kompetens, vilket kan leda till
samarbeten, säger Jan-Olov Höög.
Farhågor som finns i diskussio-
nen kring MOOC är att konceptet
på sikt skulle kunna leda till att
studenterna överger campus och
att lärarkåren bantas ner – eller att
högkvalitativa och dessutom gratis kurser från välkända utländska
universitet till och med konkurrerar ut svenska lärosäten.
– Största risken jag ser är om vi
skulle göra kurser av mindre hög
kvalitet. Vi bedöms tuffare på den
globala arenan än om vi bara arbetar lokalt på KI. Samtidigt är det en
positiv utmaning, säger Jan-Olov
Höög.
Utbildning på distans har funnits
Jan-Olov Höög.
Nabil Zary.
länge, men MOOC skiljer sig från
andra distansutbildningar på flera punkter. Det säger Nabil Zary,
som är universitetslektor och
föreståndare för Centrum för
lärande och kunskap (CLK)
på KI, och ansvarig för samarbetet med edX.
– Den största skillnaden
är att man måste bygga
en kurs som rent pedagogiskt kan klara av upp till
20 000 studenter från hela
världen. Det går inte bara
att flytta en befintlig kurs
till nätet, utan det måste
till både pedagogisk och
teknisk utveckling för att
ta fram kurser som håller,
säger han.
KI:s första steg blir att ge
fyra MOOC-kurser 2014.
Vilka det blir beslutas under
hösten.
– Vi för diskussioner med
universitet som MIT och Berkeley, så det blir en otrolig kompetensutveckling för lärarna som gör
kurserna, men även för oss, säger Nabil Zary.
Tanken är att den nya
kunskapen på sikt ska föras ut i KI:s andra utbildningar.
Den största skillnaden är
– Kunskapen om hur
att man måste bygga en
man bygger upp bra
kurs som rent pedago­
videobaserade föreläsgiskt kan klara av
ningar kan användas i
upp till 20 000
andra campusbaserade utstudenter
bildningar, så att tiden som
i dag används till föreläsningar kan användas till studentaktiverande moment, säger Nabil Zary.
Studenten Christos Vaitsis är positiv: ”MOOC öppnar för stora möjligheter.”
Så här fungerar det
Studenten Christos Vaitsis har provat öppna kurser
Christos Vaitsis, student på
masterprogrammet Hälso­
informatik, har gått två
MOOC-kurser. Här berättar
han om sina erfarenheter av
de världsomspännande uni­
versitetet:
KI kommer att ge fyra
MOOC-kurser under 2014.
Tusentals studenter över hela
världen får möjlighet att läsa
dem gratis på nätet.
Karin Söderlund Leifler
kibladet@ki.se
Allt man behöver
är en dator och
internetuppkoppling.
På kursens webbplats
finns allt kursmaterial, examinationsfrågor, diskussionsforum och
länkar till fördjupningsmaterial.
internwebben.ki.se/en/edx
Läs mer om hur KI förbereder för edX.
Ökning av betalande studenter från tredjeland
n När studieavgifterna infördes i Sverige 2011 minskade antalet nya utomeuropeiska freemover-studenter
drastiskt, med nästan 80 procent. Förra hösten ökade
antalet betalande studenter med 19 procent, men trots
4 | kibladet | nummer 3 | 2013
ökningen är de fortfarande avsevärt färre än innan
avgiftsinförandet. Samtidigt har antalet europeiska
­free­mover-studenter mer än fördubblats. Den geografiska mångfalden på högskolan blir därmed allt mindre.
Foto: GUNNAR ASK
Hösten 2011 infördes studieavgifter i Sverige för
freemover-studenter från länder utanför EU/EES och
Schweiz, så kallade tredjeländer.
Källa: Universitetskanslerämbetet
De flesta kurser beräknas ta
15–20 timmar i veckan. Den
faktiska tiden som behövs beror
på vilka förkunskaper man har i
ämnet. Efter avslutad kurs får man
ett intyg, som ibland är graderat.
På den andra kursen jag gick blev
de som hade bäst resultat inbjudna
till Kalifornien för att träffa lärarna
och få hjälp att hitta jobb, så det
kan öppna för stora möjligheter.
Interaktionen med andra studenter, som kan vara tusentals på
en kurs, sker genom diskussionsforum eller wiki-platser (där alla kan
redigera innehållet). Där utbyter
deltagarna information och ställer
frågor.
Men det finns regler som man
måste följa. Det är exempelvis
förbjudet att lägga upp svar på
examinationsfrågorna.
Det bästa med MOOC är att du
kan träffa folk från hela världen
som är intresserade av samma
ämne. Jag har fortfarande kontakt
med en del kurskamrater.”
Berättat för
Karin Söderlund Leifler
Uppdatera dig om sexforskning och PMS
Nya
numret.
n Sexlusten uppstår i huvudet – men
exakt hur den styrs är oklart.
I senaste numret av Medicinsk
Vetenskap kan du läsa mer om forsk-
ningen kring det sexuella begärets
ursprung och dess betydelse för den
allmänna hälsan.
Tidningen skriver också om den
senaste forskningen om Parkinsons
sjukdom, vikten av att ta PMS på
allvar och nya rön om inställningen till
dödshjälp.
kibladet | nummer 3 | 2013 | 5
LEDARE
NYHETER
PORTRÄTTET
AKTUELLT
debatt
NOTERAT
Ny organisation
kan bli verklighet
Anders Hamsten: ”Om lagförslaget passerar får vi ta ställning”
I november ska KI lämna sitt
remissvar på regeringens
förslag om att statliga univer­
sitet ska kunna ombildas till
högskolestiftelser.
På höstens agenda står
också ett omfattande strate­
giarbete med sikte på 2018,
berättar rektor Anders Ham­
sten i en intervju.
Karolinska Institutet nämns
som ett av de universitet som
visat intresse för att ombildas
till högskolestiftelse, hur kom­
menterar du det?
– Tidigare har vi uttryckt önskemål om ökad handlingsfrihet och
flexibilitet för att kunna förstärka
vår konkurrenskraft som internationellt ledande universitet. Det
är exempelvis olyckligt att vi i dag
inte kan ta emot donationer utan
begränsningar, eftersom vi är beroende av fortsatt framgångsrik
fundraising. Det är också intressant
för våra samarbeten med andra
elituniversitet att med eget kapital
kunna etablera verksamhet
utomlands. Som statlig myndighet får vi
inte det, säger Anders Hamsten.
Lagförslaget om högskole­stiftelser
l Regeringens lagförslag handlar
om att statliga universitet och
högskolor ska kunna omvandlas till
privata stiftelser i en särskild form
– högskolestiftelser.
l Remissvaren ska vara inlämnade
i november och lagförslaget väntas
träda i kraft i juli 2014.
l Syftet är att ge lärosätena större
handlingsfrihet kopplat till ökad
internationell konkurrens­kraft,
som juridiska personer kan universiteten sluta avtal snabbare.
l Remissinstanser som uttalat
kritik mot stiftelseformen pekar
bland annat på osäkra anställ­
ningsförhållanden, studenters
rättssäkerhet och frågan om
forskningens frihet som i dag
är skyddad i högskolelagen och
grundlagen.
läget, utan i remissvaret
kommer vi att beskriva Karolinska
Institutets olika
behov av ökad
Han pekar på
frihet, och om
Vi vill inte att en
fler möjlighede tillgodoses
organisationsförändring
ter med stiftelmed de förändpåverkar vår starka
seformen: att
ringar som beställning och
bilda, äga och
skrivs i förslaget.
driva egna bolag
Om lagförslaget
förtroendet
som skulle kunna
passerar i riksdaför oss
fungera som inkubagen får vi sedan ta
torer för forskares innoställning till om vi ska
vationer innan de går vidare
ansöka om ändrad organisamot kommersialisering, samt att tionsform, säger han.
äga fastigheter såsom bostäder för
studenter och gästforskare.
Att stiftelseformen har en bred
– Men vi tar inte ställning till en politisk uppbackning är väsentligt,
organisationsförändring i det här enligt Anders Hamsten.
Jan-Olov Höög,
dekanus för
utbildning.
Foto: GUNNAR ASK
6 | kibladet | nummer 3 | 2013
Tham som gäller forskningsanknytning i utbildningen (se sidan 27).
Vid ett ledningsinternat i början
på terminen påbörjades också arbetet med ”Strategi 2018”.
– Tanken är att vi under första
kvartalet 2014 ska kunna förankra
ett dokument som konsistoriet kan
fatta beslut om, en ”masterplan” för
våra kärnverksamheter där vi kommer att fokusera på ett begränsat
antal mål.
Det blir fokus på genombrotts-
Anders Hamsten, Karolinska
Institutets rektor. Foto: GUNNAR ASK
– Eftersom Karolinska Institutet
har en central roll som Sveriges
enda medicinska universitet är det
viktigt att vi har en organisationsform som omfattas av hela samhället; vi vill inte att en organisationsförändring påverkar vår starka
ställning och förtroendet för oss.
Vilka andra frågor är priori­
terade i höst?
– Vi arbetar mycket med vår
karriärstruktur och med att mobilisera resurser för rekrytering av
yngre lovande forskare och även
av etablerade forskare. Vi arbetar
också med att kunna ge externt
rekryterade yngre forskare ett starkare startstöd. En annan viktig
fråga kommer att belysas i det projekt som leds av prorektor Kerstin
forskning, att utbildning på avancerad nivå ska vara attraktiv ”för
de bästa studenterna” från hela
världen, och att utbildningarna på
grundläggande nivå håller ”mycket
hög kvalitet”.
Strategiplanen ska kopplas till
förändringar i KI:s organisation
och inom hälso- och sjukvården.
Innebär det här att Karolin­
ska Institutet nu får en ny insti­
tutionsindelning?
– Med tanke på de pågående
förändringarna inom hälso- och
sjukvården befinner vi oss vid en
tidpunkt då det är viktigt att diskutera och utreda vår institutionsindelning och nå fram till ett aktivt
beslut. Det KI vi lever med fick
sin grund i ”KI 93” och är alltså i
mångt och mycket 20 år gammalt,
säger Anders Hamsten.
– Nya Karolinska Solna kommer
att stå färdigt under hösten 2016, så
minst ett år innan är det lämpligt
att vi når fram till ett beslut om hur
vår organisation ska se ut.
Även på institutionerna finns en
förväntan på en förändring, menar
han.
– Det här arbetet måste ske tillsammans med dem.
Det här är den byggnad
som betyder mest för
mänskligheten – tänk på
det när ni lägger
byggstenarna
En svart låda med
tidsdokument som
ritningar och dagens
tidningar byggs in
i nya Biomedicum,
som en hälsning
till framtiden.
Foto: ERIK CRONBERG
The university
foundation: a
question for KI
In November, KI
will be submitting
its comments to
the government
on its proposal to
give state universities the right to
be reorganised as
university foundations.
“We’re taking no
stand either way
on such a reorganisation at this
stage of the game,”
says Vice-Chancellor Anders
Hamsten. “Instead,
our reply to the
government will
outline Karolinska
Institutet’s various
needs for a freer
hand, and describe
whether they will
be met by the
changes explained
in the proposal. If
the bill is passed
by the Riksdag,
we’ll have to decide whether or not
we’ll apply for such
a reorganisation.”
Madeleine Svärd
madeleine.svard@ki.se
Biomedicums första spadtag
Den expansiva byggfasen
på Karolinska Institutet
kröns nu med bygget av
forsknings­laboratoriet
Biomedicum. Det sa rektor
Anders Hamsten vid en
ceremoni för det första spad­
taget den 24 september.
Medverkade med spadar i högsta
hugg gjorde även regiondirektör
Sten Wetterblad från byggherren
Akademiska Hus Stockholm, utbildningsminister Jan Björklund,
kommunstyrelseordförande i Solna, Pehr Granfalk, och landshövding Chris Heister.
Ett nytt forskningslaboratorium
med gemensam utrustning väntas
ge ekonomiska fördelar och inte
minst nya genombrott när forsk­
are från olika vetenskapliga discipliner samlas under samma tak.
Hit ska 1 700 medarbetare var­
av minst 1 500 forskare som bedriver experimentell forskning
flytta när huset står klart 2018.
I dag sitter dessa forskare på olika
institutioner, i olika lokaler.
Jan Björklund sammanfattade
sitt tal om Karolinska Institutets framstående forskning inom
medicin med en hälsning till
byggarbetarna som gör jobbet
fram till 2018:
– Det här är den byggnad som
betyder mest för mänskligheten
– tänk på det när ni lägger byggstenarna.
Madeleine Svärd
Extra medel ger
fler platser på KI:s utbildningar
Regeringens satsning på
fler platser på hälso- och
sjukvårdsutbildningar blir
större än väntat. Därmed
räddas de KI-utbildning­
ar som var i riskzonen för
nedläggning.
– Det här är mycket positivt.
Vi ser inga större ekonomiska
problem på kort sikt, utan vi kan
fortsätta med våra utbildningar
precis som vi gör idag. Men en
anpassning till kommande behov
behöver troligen göras framöver,
säger Jan-Olov Höög, dekanus för
utbildning.
Höjningen av takbeloppet är ef-
I budgetpropositionen föreslår
regeringen en satsning på nya ut-
bildningsplatser inom hälso- och
sjukvård i Stockholmsregionen.
Ökningen av medel till utbildningarna på KI kommer att ske
stegvis. Från år 2015 får KI nästan
25 miljoner kronor mer än i dag.
Från 2017 har medlen ökat till 45
miljoner mer än nu, vilket kan
räknas om till ungefär 450 nya
platser.
terlängtat, eftersom KI i dagsläget
har fler utbildningsplatser än vad
pengarna från staten räcker till.
Enligt ett tidigare uttalande i våras
sa Jan-Olov Höög att KI behöver
30 miljoner kronor extra från år
2014, annars blir det nödvändigt
att dra ned på utbildningsutbudet
(KI bladet nr 2/2013).
– Medlen täcker upp för de som
vi i dagsläget överutbildar. För
KI:s del är pengarna inte knutna
till
sjuksköterskeutbildningen,
utan vi kan använda medlen till
i princip vad vi vill inom vårt utbildningsområde, säger Jan-Olov
Höög.
Karin Söderlund Leifler
kibladet@ki.se
More university
places on KI’s courses
The government drive to increase the number of
university places in healthcare and medical education entails a larger investment than expected,
which will rescue the KI programmes that were
in danger of closure. However, the university’s
prospectus will probably have to be adjusted,
predicts Dean of Education Jan-Olov Höög.
kibladet | nummer 3 | 2013 | 7
LEDARE
NYHETER
PORTRÄTTET
AKTUELLT
debatt
NOTERAT
Det här händer nu
l Parallellt med att stödet till
nuvarande Centrum för biovetenskaper (CB) fasas ut kommer
en upptrappning av sökbara
medel ske under fem år, så att
totalsumman som delas ut från
SLL är 81 miljoner per år.
Jag tror att det kan
utlösa ny aktivitet
och stimulera
hela KI
l Det är ännu inte helt klart när
de första anslagen kommer att
utlysas. CB har ny styrelse och
utlysningarna kan komma att
göras under hösten 2013.
l Målet är att upp till 15
etablerade forskare kan erhålla
upp till tre miljoner kronor var
och upp till tio unga forskare
kan erhålla upp till två miljoner
kronor var när programmet är
fullt utbyggt.
Sedan universitetsförvalt­
ningen omorganiserades
i mars i år har KI:s tre verk­
samhetsstyrelser fått större
gemensamma kontaktytor.
Det väntas ge snabbare
beslutsvägar i utbildningsoch forskningsfrågor.
l I dag utgörs Centrum för
biovetenskaper av omkring 20
forskargrupper, finansieras av
Stockholms läns landsting men
hör organisatoriskt till Karolinska
Institutet. CB samarbetar även
tätt med flera av KI:s institutioner.
More
researchers
can share SLL
millions
Changes to the
support given by
the Stockholm
County Council
(SLL) to research
carried out in the
south Stockholm
region mean that
more researchers
will be able to
apply for grants.
The grants will be
advertised openly
and the applications assessed
in international
competition. At
the same time, the
present Centre
for Biosciences at
KI Huddinge will
have its financing
phased out before
being replaced by
a virtual centre,
within which a
larger number of
strong project will
be financed.
SLL:s satsning riktas mot region syd. Foto: ERIK CRONBERG
Fler forskare
kan få del av
SLL-miljoner
Nya anslagen utlyses öppet och söks i konkurrens
När Stockholms läns landsting,
SLL, ändrar utformningen av
stödet till forskning i södra
Stockholmsregionen kan fler
forskare söka anslag. Samti­
digt fasas stödet till nuvarande
Centrum för biovetenskaper
vid KI Huddinge ut.
Centrum för biovetenskaper (CB)
vid Karolinska Institutet i Huddinge har existerat i sin nuvarande
form sedan 2006 och främst finansierats av SLL. Nu satsar SLL 81
miljoner kronor per år på ett helt
nytt program för forskning vid Karolinska universitetssjukhuset och
Karolinska Institutet, som centrumet får ansvar för, men under nya
former.
– Det kommer att vara ett virtuellt centrum, det vill säga en struktur inom vilken ett större antal
mycket starka projekt kommer att
8 | kibladet | nummer 3 | 2013
Styrelserna
får tätare
samarbete
nya styrelsen
Det här är nya styrelsen för
Centrum för biovetenskaper:
l Bengt Westermark, professor
(ordförande)
l Christer Höög, professor KI
l Anna Karlsson, professor KI
l Catharina Larsson, professor KI
l Catharina Barkman,
­innovationsdirektör SLL
l Stefan Jacobsson, vd,
professor SLL
l Magnus Nordenskjöld,
­verksamhetschef, professor SLL
stödjas, säger Hans-Gustaf Ljunggren, dekanus för forskning vid KI.
På sikt kan Centrum för biovetenskaper komma att ändra sitt
namn och i september fick centrumet en ny styrelse med Bengt
Westermark, tidigare ordförande i
Cancerfondens forskningsnämnd,
som ny styrelseordförande.
– SLL har sett det här som ett
regionalpolitiskt stöd till stark
forskning i södra Stockholmsregionen. Fram till nu har forskarna
som tillhör Centrum för biovetenskaper varit mottagare av de medel
som SLL har avsatt för det här ändamålet. Men genom åren har annan stark forskning vuxit fram på
KI Huddinge och nu vill SLL att all
stark forskning i södra Stockholm
ska kunna konkurrera om stödet
på lika villkor, säger Hans-Gustaf
Ljunggren.
Anslagen kommer att utlysas
öppet och bedömas i internationell
konkurrens.
Projekten ska vara inom de tre
breda områden som det rör sig
om: basal biomedicinsk forskning,
translationell forskning och patientnära klinisk forskning. Förhoppningen är att stödet ska riktas
mot projekt inom alla tre grupper.
Forskarna som i dag verkar inom
centrumet kan på samma sätt som
andra forskare söka de nya anslagen.
– Många av de framgångsrika
forskarna vid Centrum för bio­
vetenskaper kommer säkert att
stå sig väldigt starkt i konkurrensen om de nya medlen, säger
Hans-Gustaf Ljunggren.
– Utifrån ett regionalpolitiskt
perspektiv och ett KI-perspektiv
är det väldigt viktigt att satsningar görs på den södra regionen,
inte minst då det under de senaste åren har legat ett starkt fokus
på utvecklingen av KI Solna, säger
Hans-Gustaf Ljunggren.
Även Catarina Andersson Forsman, hälso- och sjukvårdsdirektör
En av de mest genomgripande
förändringarna som genomfördes
i omorganisationen var att avdelningen för styrelsestöd och internationella relationer bildades. En
av enheterna på avdelningen, fakultetskansliet, där
styrelsehandläggarna
numera är samlade,
samordnar arbetet
för de tre verksamhetsstyrelserNu har vi fått större
na. Och de tre
dekanerna sitter
kontaktytor vilket
nu vägg i vägg
resulterar i att olika
med varandra på
mindre frågor löser
fakultetskansliet i
sig snabbare
Aula Medica.
– Vi dekaner har numera dagliga kontakter och även
administratörerna har kommit
närmare varandra i den nya organisationen. Samarbetet fungerade
bra förut också, men nu har vi fått
större kontaktytor vilket resulterar
i att olika mindre frågor löser sig
snabbare, säger Anders Gustafsson,
dekanus för forskarutbildning.
Anders Gustafsson tror att det
här kommer att märkas genom att
studenter, forskarstudenter och
forskare får snabbare och entydigare besked i olika frågor.
– Särskilt viktiga gemensamma områden som vi tillsammans
kommer att arbeta med framöver
är forskningsanknytningen till våra
utbildningar, karriärfrågor, likabehandlingsfrågor och övergången
från masternivå till forskarutbildningsnivå, säger Anders Gustafsson.
Samtidigt, menar Anders Gus-
tafsson, har omorganisationen
även lett till att vissa kontaktvägar
blivit längre, eftersom exempelvis
handläggare för disputationsfrågor
och KID-medel hamnat i helt andra byggnader än fakultetskansliet.
I augusti genomfördes ett gemensamt styrelseinternat där rektor Anders Hamsten och prorektor
Kerstin Tham deltog. Nu inleder
rektor och ledningsgruppen arbetet med KI:s strategi 2018 (läs mer
i intervju med Anders Hamsten på
sidan 6).
Helena Mayer
helena.mayer@ki.se
Bo Angelin.
Catarina Andersson
Hans-Gustaf LjungFoto: ERIK CRONBERG Forsman.
gren. Foto: ERIK CRONBERG
Foto: FREDRIK PERSSON
i Stockholms läns landsting, betonar att det här är en mycket viktig
strategisk satsning i södra länet
för forskning och utveckling inom
biomedicinsk, translationell och
klinisk forskning.
– Vi befinner oss i en spännande
utvecklingsfas och det är en utmaning att se till att de här satsningarna leder till patientnytta. Därför
är det viktigt att Karolinska Institutet och sjukvården inom landstinget samarbetar, säger hon.
Med den nya satsningen sker en
utfasning av det ekonomiska stöd
som Centrum för biovetenskaper
tidigare fått.
– Det har varit en oerhörd
styrka för forskningen vid KI att
SLL har hållit ut i den stora och
långvariga satsningen. Det som
många nu inte tänker på är att det
de facto inte är några nya pengar,
däremot en möjlighet till förändrad inriktning. Vi vet ännu inte
hur det kommer att bli, säger Bo
Angelin, en av de forskare som i
dag verkar vid centrumet.
Han hoppas att starka forskar-
grupper som bedriver grundforskning inte hamnar utanför i
den nya satsningen, och ser positivt på att anslagen söks i konkurrens:
– Jag tror att det kan utlösa ny
aktivitet och stimulera hela KI.
Chansen att få pengar får folk att
samarbeta. Även andra kliniska
forskare i Huddinge kan komma
in i det här och det nya upplägget
kan få folk att hitta nya ingångspunkter tillsammans. De flesta ser
nog det här som en möjlighet.
Karin Söderlund Leifler
kibladet@ki.se
Anders Gustafsson, dekanus för forskarutbildning. Foto: camilla svensk
The three boards in close cooperation
The reorganisation of the University Administration in
March brought KI’s three internal boards inter much closer contact with each
other. This is expected to speed up the decision-making process on matters
of education and research.
kibladet | nummer 3 | 2013 | 9
LEDARE
NYHETER
PORTRÄTTET
AKTUELLT
debatt
NOTERAT
Många vill
starta eget
– men hur?
KI-studenter med affärsidéer
behöver lära sig entreprenörskap
Två av tre studenter vid KI
har en affärsidé som de vill
för­verkliga, enligt en under­
sökning om studenters attity­
der till entreprenörskap.
Men de har sämre kunskap
än riksgenomsnittet om hur de
ska gå tillväga.
Nya ki.se fungerar lika bra
på dator och surfplatta som ­
i mobilen. (Bilden visar en
skiss över webbplatsen.)
Här är en tjuvtitt
på KI:s nya sajt
Mer nyheter, bättre sökfunk­
tion och ny design. Det är
några förändringar som kom­
mer att märkas när KI:s nya
webbplats, ki.se, lanseras
i början på nästa år.
– Om KI har som mål att vara
ett av de ledande universiteten i
­världen så måste det också synas
på w
­ ebben. Förra året hade vi 1,4
miljoner besökare på sajten, vilket
gör den till vår i särklass största
kontaktyta mot omvärlden, säger
Suzanne Winting Husén på KI:s
kommunikationsavdelning.
Det senaste året har hon, tillsammans med projektgruppen,
ägnat mycket tid åt uppbyggnaden
av sajten. Att den nuvarande ki.se
har sett i princip likadan ut sedan
2005 och bygger på gammalmodig
teknik är inte huvudskälet till att
göra om.
– Det viktigaste är att KI också
på webbplatsen måste framstå som
ett attraktivt universitet. Webben
ska spegla forskning och utbildning – och dessutom inspirera och
underlätta för alla som vill delta i
KI:s verksamhet.
10 | kibladet | nummer 3 | 2013
Det här kommer du märka direkt
l Bättre sökfunktion.
l Design som anpassar sig efter
användarens bildskärm – sajten
fungerar lika bra på dator, mobil
och surfplatta.
l KI Nyheter, en plats för nyheter
om KI.
l Profilsidor för all personal. Mer
information om detta kommer
under hösten.
l Aktuellt innehåll – just nu
passerar tusentals sidor nålsögat,
webbredaktörer på KI går igenom
allt publicerat material. Ouppdaterade sidor följer inte med till den
nya webbplatsen.
Tre (3) hårda fakta om nya ki.se
l Teknisk plattform: Drupal
(används bland annat av Vita
Huset).
l En av förebilderna: jhu.edu
Användarna står i fokus när
den nya versionen av ki.se sjösätts
i slutet av januari. Både de externa,
som ska få en bättre och mer rättvisande bild av allt KI har att erbjuda,
och de interna, som bland annat får
nya möjligheter att presentera sig
för omvärlden.
Alla anställda kommer att få
egna profilsidor, som i sin enklaste form består av kontaktuppgifter
(Webbplats för Johns Hopkins
University i Baltimore, USA).
l Utvecklingskostnad: 4,3 miljoner
kronor.
som hämtas automatiskt. Och den
som vill kan enkelt fylla på med
egen information som exempelvis
CV, forskargrupp och publicerade
arbeten. De nya profilsidorna kommer att göra det enklare för både
personal och externa besökare att
snabbt hitta rätt person och kompetens.
I arbetet med att ta fram nya ki.se
har man även tagit ett grepp kring
sökfunktionen.
Resultatet har
blivit en helt ny
sökmotor.
– Den vi har
haft hittills har
fått
mycket
kritik. Vår förhoppning är att
den nya sök- Suzanne
motorn ska sva- Winting Husén
ra bättre mot arbetar med nya
verksamhetens ki.se.
behov. Till exempel kommer
profilsidorna att finnas med som en
datakälla, vilket kommer göra det
lättare att hitta rätt personer, säger
Suzanne Winting Husén.
New ki.se
launched
next year
More news, improved findability and
a new look better
adapted to tablets
and smartphones – these are
some of the new
features that you’ll
notice when ki.se
is relaunched next
year.
KI-studenterna är lika idérika som
landets studenter i genomsnitt och
de tycks i hög grad bli inspirerade
av utbildningen som de
läser.
–
KI-studenterna
sticker ut i undersökningen genom att så
många som en tredjedel har svarat att deras
idé är fullständigt kopplad till kunskap som de
fått under utbildningen,
säger Anna Sjödin, vd på
Drivhuset Stockholm, som
står bakom undersökningen.
Men även om många studenter
har idéer, anser två av tre KI-studenter att utbildningen inte har
lett till att de känner sig tränade att ta affärsmässiga initiativ i
framtiden. Sedan år 2012 pågår ett
treårigt strategiskt projekt, KI 2.0.
Målet är att få in inslag av entreprenörskap på alla grundutbildningsprogram.
– Vi har tittat på hur man kan
få in entreprenöriellt lärande på
befintliga kurser och visa
möjligheterna som finns
ute i arbetslivet; det
finns mer än anställning i landstinget. Fler
plockar in våra val­bara
kurser och erbjuder
dem till sina studenter,
säger Hanna Jansson.
Information om
att
starta och driva företag är
också något som enligt undersökningen efterfrågas av
Hanna Jansson, chef för
studenterna.
enheten för bioentre– Bara var tredje
prenörskap på KI,
KI-student vet var de
noterar samma sak.
kan få rådgivning
– Det är intresoch stöd, jämfört
sant att KI-stumed hälften av
denter i större
studenterna naVåra studenter
utsträckning än
tionellt sett. Stumöter ofta riktiga
andra uppger att
denterna har vilproblem som
de bygger sina
jan, men det blir
behöver lösas
idéer på kunskap
ett glapp när de inte
som de förvärvat
vet vart de ska vända
under utbildningen.
sig, säger Anna Sjödin.
Vi vet att hälso- och sjukNästan 9 000 studenter
vårdsområdet har stor potential
vid 27 lärosäten har besvarat unför innovationer. Våra studenter dersökningen Attityd 12/13, varav
möter ofta riktiga problem som 378 studenter från KI.
behöver lösas och det finns affärs­
Karin Söderlund Leifler
möjligheter inom området, säger
kibladet@ki.se
hon.
Fler plockar in valfria kurser om entreprenörskap och erbjuder dem till sina studenter, berättar
Hanna Jansson (i mitten) vid enheten för bioentreprenörskap.
Foto: GUNNAR ASK
Missa inte
Nationella Kvalitetsregisterkonferensen
9-10 oktober på Quality Hotel Friends Arena!
Konferensen är en samlingsplats för dig som arbetar
med och använder kvalitetsregister.
Den är en möjlighet för erfarenhetsutbyte,
mer kunskap och ger dig praktiska idéer och inspirerande föreläsningar om hur vi använder registren i
patientnära förbättringsarbeten och i kunskapsstyrning.
Vi diskuterar också hur forskning med registerdata bidrar till ny kunskap, och ger dig de senaste
nyheterna som berör kvalitetsregister.
KI students below average at entrepreneurship
According to a survey of attitudes towards entrepreneurship, two out of three students at KI have a business idea they want
to develop. However, they fall below the national mean when it comes
to knowing how to go about it. A scheme has been underway since 2012
aimed at introducing entrepreneurship onto all Bachelor’s programmes.
Inte tid att gå två dagar? Sista veckan innan konferensen
släpper vi upp ett antal endagsbiljetter till sista-minuten-pris.
Läs mer och anmäl dig på www.kvalitetsregister.se
Nyheter från och om KI kom-
mer att få en central plats på den
nya sajten.
Ambitionen är att KI-pulsen ska
kännas, så att det blir tydligt för
omvärlden hur mycket som egentligen händer här.
– Det kommer att bli en stor förändring.
Anna Hjorth
kibladet@ki.se
Lunchträff med professorer
n ”Låt dig inspireras av en
professor” är seminarieserien där
studenter får chansen att höra
KI-professorer berätta om sitt
forskningsområde under en lunchföreläsning.
Höstterminens föreläsningar
äger rum i bibliotekets entré
på KI campus Solna, klockan
12.15–12.45.
Se hela listan med föreläsare på
studentsidorna på ki.se.
www.kvalitetsregister.se
kibladet | nummer 3 | 2013 | 11
LEDARE
NYHETER
PORTRÄTTET
AKTUELLT
debatt
NOTERAT
Välkomna till
Aula Medica
I tre år har jättebygget pågått – nu slår
KI:s nya självklara blickfång upp dörrarna
Redan 2001 vann Wingårdh
arkitektkontor tävlingen om
att få rita en aula till Karolins­
ka Institutet. Men av ekonom­
iska skäl lades projektet på is.
Sex år senare, 2007, donerade
Familjen Erling-Perssons stif­
telse 350 miljoner kronor och
gjorde aulabygget möjligt.
Det första spadtaget togs
i september 2010.
Nu står aulan på plats.
Aulan ska rymma verksamheter för olika möten. I entrén finns bland annat reception, café, trappan upp mot aularummet och det elektroniska vattenfallet
Foto: Ylva Sundgren
som skapats av Ingegerd Råman. Projektledaren från Akademiska
Hus, Hayar Gohary, lägger handen
på träkonstruktionen som bär upp
fasaden och följer den långa trappan i foajén med blicken.
– Det här är ett fantastiskt rum.
Härifrån ser man det fina samspelet mellan byggnadens arkitektur,
konstruktion och material, säger
han.
Som projektledare för bygget
har Hayar Gohary levt med Aula
Medica i tankarna i fyra år. Men
historien om aulan går längre tillbaka än så.
Planer på att uppföra en aula
har funnits tidigare. Redan år 1937
ritades en skiss på en stor aula för
Karolinska Institutet, men så kom
kriget och projektet lades på is.
I mitten av 1990-talet byggdes
flera nya hus på campus Solna.
Men fortfarande saknades en aula,
berättar KI:s infrastrukturdirektör
Rune Fransson, övergripande representant för KI i byggprocessen.
Planeringen startade och 2001
utlystes en arkitekttävling om att
rita KI:s nya aula. Vinnare blev ett
förslag från Wingårdh arkitektkontor.
– Men eftersom vi fortfarande
saknade finansiering tog vi upp
aulan i fundraisingkampanjen
som startade inför universitetets
200-årsjubileum. Till vår glädje
lyckades vi få en donation som
täckte kostnaden för en aula, säger
Rune Fransson.
Erling-Perssons
stiftelses donation på 350 miljoner kronor skulle drömmen om
aulan bli verklighet. Men den tomt
som aulan hade ritats på behövdes nu till forskningslaboratoriet
Biomedicum. Flera utformningar
Med Familjen
”Vi har gjort en byggnad som är visuellt stark och tar för sig”, säger arkitekt
Gert Wingårdh som ritat aulan tillsammans med arkitekt Jonas Edblad (t h).
12 | kibladet | nummer 3 | 2013
Aulafasaden består av 6 000 triangelformade glasrutor i kulörerna vit, guld
och dovt gul samt transparent.
Rune Fransson.
och placeringar på campus Solna
prövades innan det slutliga läget
spikades 2008.
– Aulan ska vara en mötesplats.
Då är det viktigt att den inte ligger
gömd inne på campusområdet. Eftersom vi har mycket kontakt med
Karolinska universitetssjukhuset
var det naturligt att lägga aulan så
att vi kan mötas här, säger Rune
Fransson.
Framför aulan ska det gå en
Hayar Gohary.
bred gångväg, Akademiska stråket, över Solnavägen fram till sjukhuset.
Placeringen vid Solnavägen gör
också att Aula Medica hamnar i
blickfånget.
– Tidigare skymtade förbi­
passerande några tegelhus långt
där inne. Inget avslöjade att det här
är ett världsledande medicinskt
universitet. Med den här byggnaden ger vi omvärlden något att
förknippa med KI, säger Rune
Fransson.
I dag ser Aula Medica stor ut
jämfört med de andra byggnaderna på campus, men det kommer att ändras. Biomedicum, som
byggs 2013–2018 bredvid aulan,
blir större, universitetssjukhuset
i Solna blir enormt och den nya
Hagastaden som nu växer fram får
flera höga hus.
En grundtanke var därför att aulan ska ha en djärv arkitektur så att
den sticker ut.
– Samtidigt bevarar vi vårt gamla campusområde så långt som
möjligt, säger Rune Fransson.
Nu kan projektledaren
Hayar Gohary betrakta
resultatet.
– Det är så vackLäs mer fakta om
ert, varje detalj.
aulan i broschyren
Allt du ser här
är diskuterat till
Aula Medica som
max.
kommer ut den
Som projektle11 oktober.
dare har han under
vägen fattat många
viktiga beslut, till exempel att halvvägs in i projektet byta hela konstruktionen.
I dag är de svarta fackverken av
stål en viktig och synlig del av aulans uppbyggnad. Konstruktionen gör att aulan kan luta
”Det viktiga för oss var egentligen inte byggnaden som sådan, utan vad
som sker i den”, säger Stefan Persson, ordförande i Familjen Erling-­Perssons
stiftelse som donerade 350 miljoner kronor till bygget av aulan. Här i­
­aulans hörsal får 1 000 åhörare plats.
6 000 glasrutor och mer om Aula Medica
l Fasaden består av ungefär
6 000 triangelformade glasrutor.
Varje ruta väger ungefär 15 kilo.
l Fasadens yta är ungefär 5 000
kvadratmeter och utgörs av 90 ton
glas.
l Glasskivorna har en variation av
kulörerna transparent, dovt gul, vit
och guld.
l Fasaden lutar som mest 33 grader
ut över Solnavägen nedanför.
l Fasadkonstruktionen består av
15 kilometer österrikiskt limträ.
l Byggnadens stomme är gjord av
900 ton stål och består av sex
specialkonstruerade fackverksbalkar som är två kontors­våningar
höga. Den längsta är drygt 60
meter och väger 63 ton.
l I fackverken hänger bjälklag i
betong som bär upp de översta
våningarna och gör att man slipper
pelare som håller upp byggnadens
övre delar.
kibladet | nummer 3 | 2013 | 13
LEDARE
NYHETER
PORTRÄTTET
AKTUELLT
debatt
NOTERAT
Att som universitet
nå nya vetenskapliga
framgångar inom
de närmaste femtio
åren kommer att handla
om att ta vara på olika
toppkompetenser och
Läs längre interskapa förutsättningar
vjuer i broschyren
för samverkan. Aula
Medica kommer att
Aula Medica som
vara ett kitt i det – att
kommer ut den
skapa möten för krea11 oktober.
tivitet och interaktion
mellan människor.”
Aula Medica:
A “signature
building”
2011. Så här såg det ut när aulans specialkonstruerade fackverks­balkar
lyftes på plats. Byggnadens stomme innehåller 900 ton stål. Foto: ERIK CRONBERG
2012. Den spektakulära fasaden tittar fram under bygget. 6 000 triangelFoto: ERIK CRONBERG
formade glasrutor har monterats upp.
Hela konstruktionen
byttes efter halva tiden
ut lite mer för varje våningsplan utan stöd av pelare.
Aulabyggnaden sticker iväg utåt
mot söder och öster. För varje våningsplan lutar fasaden mer, som
mest 33 grader ut över Solnavägen
nedanför.
Samtidigt ska fasaden se ren och
elegant ut med ett överhäng på 23
meter utan pelarstöd.
– Det skapar rörelser som är
otroligt komplicerade att hantera
konstruktionsmässigt, säger Hayar
Gohary.
– Men det är inte jag som gör
projektet, jag har haft fantastiska
kollegor. Man ska inte underskatta
vikten av att ha väldigt duktiga personer runt omkring sig. Det är de
som gör jobbet.
Ingegerd Råman
framför sitt elektroniska vattenfall.
Foto: Ylva Sundgren
Förslaget om att
gestalta något med
vatten i Aula Medica kom från Stefan
Persson. Efter en tid föreslog jag
ett elektroniskt konstverk. För mig
känns det som något som pekar
rakt in i framtiden. Vatten har alltid
varit centralt i mitt arbete. Vatten är
ursprunget till allt liv på vår jord och
det känns rätt att ha vatten just här, i
ett hus där det handlar om forskning
och upptäckter.”
Back in 2001, Gert
Wingårdh’s architects’ practice won
the competition
to design a new
auditorium for
Karolinska Institutet. The project
was shelved,
however, due to
lack of funds.
Six years later
in 2007, the
Erling-Persson
Family Foundation
revived the project
with a donation of
SEK 35 million.
The first turf was
dug in September
2010.
Now, in 2013,
Aula Medica is
finally complete.
“With its archi­
tectonic form
and beauty, it’s a
signature building
for Karolinska
Institutet as a
whole”, says KI
Vice-Chancellor,
Anders Hamsten.
Harriet Wallberg-Hen­
riksson, rektor för Karolinska
Institutet 2004–2012. Hon
initierade fundraisingkam­
panjen ”Genombrott för
livet”, inom vilken donatio­
nen till aulan gjordes.
Med ett mötesrum
som rymmer 1 000­
personer får vi
väsentligt bättre
möjligheter att arrangera vetenskapliga symposier i vår egen
universitetsmiljö. Vi kan också
anordna större föreläsningar och
andra mer publika evenemang
och vi har en självklar plats för att
ta emot många besökare.”
Anders Hamsten,
Karolinska Institutets rektor.
Plats för 1 000
åhörare
l Aulabyggnaden rymmer
en hörsal med plats för 1 000
åhörare, här finns också 100
konferensplatser och cirka 90
arbetsplatser.
Ingegerd Råman, form­
givaren som står bakom konst­
verket Falling water 10.6 and
95 light cones i aulan.
l Nobelföreläsningar, vetenskapliga symposier, större
tillställningar och konferensverksamhet ska hållas i aulan.
l Scenen i aularummet är stor
för att fungera för akademiska
ceremonier som professors­
installationer och andra högtidligheter.
Bygget har varit ett samverkans-
projekt – alla inblandade, entreprenörer och projektörer har varit väldigt involverade hela vägen.
– Det här har varit ett tekniskt
komplext projekt med målmedvetna och starka intressenter.
Dessutom har vi arbetat med
en sluttid som lades för fyra år
sedan. Det har varit en utmaning.
Därför är jag extra nöjd över att
vi levererade i tid, inom budget
och att vi nådde vår målbild, säger
han.
Eftersom aulan
placerades på en
ganska trång tomt
ligger själva auditoriet
upplyft i byggnaden. I och med det
blev det nivåskillnader från Solna­
vägen upp till auditoriet, och då är
det naturligt att skissa på en trappa
och en rörelse upp längs fasaden.”
Gert Wingårdh, arkitekt
Sara Nilsson
l Aularummet fyller byggnaden
i hela dess bredd från fasad till
fasad och kan också skärmas av
för mindre evenemang. Avdelaren sänks då ned bakom rad elva
och ger intrycket av att rummet
är mindre.
Harriet Wallberg-­
Henriksson och
Anders Hamsten
i trappan som leder
upp till hörsalen.
Foto: Ylva Sundgren
l Total lokalyta i aulabyggnaden:
cirka 10 000 kvadratmeter.
Höjd: 32 meter.
kibladet@ki.se
Drottning Silvia deltar vid aulainvigningen
n Den 11 oktober invigs aulan i närvaro av drottning
Silvia och 1 000 speciellt inbjudna gäster, däribland
prinsessan Christina och Stefan Persson. Men redan
den 26 september var det öppet hus för alla medarbetare och studenter på KI.
14 | kibladet | nummer 3 | 2013
KI:s projektledare för aulan, Peter Allestam, infrastrukturdirektör Rune Fransson och rektor Anders
Hamsten var några av de som öppnade dörrarna för att
visa runt.
På plats fanns också hus­värdar runtom i aulan för att
berätta om konstverken och byggnaden.
Även konferenslokalerna och arbetsplatserna i
aulan höll öppet hus och konstnären Tomas Nixon
berättade om sitt hologram som står i entrén på
Nobels väg 6.
Två nya matställen öppnar i Aula Medica
n I höst får Karolinska Institutet en ny restaurang och
ett nytt café med placering i Aula Medica. Även fakultetsklubben Svarta Räfven har flyttat dit.
Restaurangen får sitt namn efter Nanna Svartz, professor i medicin och den första kvinnliga professorn
vid KI. Caféet får namn efter Erik Jorpes, professorn
i medicinsk kemi, som bidragit till den industriella
framställningen av insulin och som gjorde heparin
tillgängligt som läkemedel. Både restaurang och café
kommer att vara öppna för alla.
– Restaurangen ägs helt och hållet av KI, som har
tecknat avtal med en leverantör som kommer att driva
all restaurangverksamhet i Aula Medica inklusive
cateringverksamhet inom campus Solna, säger Peter
Allestam, KI:s projektledare för aulan.
kibladet | nummer 3 | 2013 | 15
LEDARE
NYHETER
PORTRÄTTET
AKTUELLT
debatt
NOTERAT
Fler nyheter på Internwebben
Läs allt på
internwebben.
ki.se
Du vet väl att fler nyheter finns på internwebben? Här är ett axplock av det senaste.
Läs artiklarna i sin helhet på internwebben.ki.se
Rankinglista placerar
KI som nr 11 i världen
n I 2013 års upplaga av Academic Ranking
of World Universities, som görs från Shanghai Jiao Tong University, hamnar Karolinska
Institutet på plats 11 i världen inom områ-
det Clinical Medicine and Pharmacy, och
som tvåa i Europa, efter universitetet i Cambridge. På första plats placerar sig Harvard.
Hela rankningen finns på internwebben.
http://korturl.com/ranking
Professor söker rätt
flygel till Aula Medica
Kämpar mot malaria. Foto: Stefan Zimmerman
Akira Kaneko
om sin största
utmaning
n Professorn, konsertpianisten och hjärnforskaren Fredrik
Ullén har fått i uppdrag att prova ut en flygel till aulan
på Steinway-fabriken i Hamburg. Han kommer själv att
inviga den, kan man läsa i senaste numret av Medicinsk
Vetenskap, artikeln finns också på ki.se. Fredrik Ullén
berättar även om ett av världens största forskningsprojekt
om människan och musiken som han leder i höst.
n I augusti åkte Akira Kane-
ki.se
De ställde väldigt många
frågor. Ordföranden var
tvungen att avbryta
diskussionen till slut.
Carl Johan Sundberg, professor
vid institutionen för fysiologi
och farmakologi, som
medverkade
i Almedalen i år.
Läs vad forskarna talade om i Almedalen:
Kolla in bilder från
öppet hus i aulan
n Dörrarna stod öppna för alla medarbetare och studenter i den nya aulan den 26
september.
Aularummet, konferenslokalerna och
de två kontorsplanen högst upp – allt
kunde beskådas för alla som var nyfikna
även på insidan av den färdiga aulan.
Rektor Anders Hamsten fanns på plats och
husvärdar berättade om alltifrån konstverk
till byggnadskonstruktion.
Kolla in bildspelet på internwebben.
http://korturl.com/almedalen
internwebben.ki.se
55 gäster från Mayo Clinic på plats
Sjukvårdslandstingsrådet Birgitta Rydberg knyter ihop banden
mellan SLL och KI. Till vänster sjukvårdsdirektör Mikael Ohrling, och
Foto: Rolf Sjöberg
till höger Kerstin Tham, prorektor vid KI. Nytt forskningscentrum invigt
n Den 4 september invigdes Barn- och ungdomspsykiatriskt
forskningscentrum, en gemensam satsning mellan Stockholms läns
landsting och Karolinska Institutet. Invigningstalare var bland andra
prorektor Kerstin Tham.
Syftet med Barn- och ungdomspsykiatriskt forskningscentrum,
(Child- and Adolescent Psychiatry Research Center, CAP), är att
skapa en sammanhållen plattform för kliniknära forskning, utveckling och undervisning inom barn- och ungdoms­psykiatri, i nära
samverkan med ordinarie klinisk verksamhet.
De ska springa 1 000 mil tillsammans
http://korturl.com/centrum
n Den 27–28 september pågår den årliga konferens­
en för Mayo Clinic och Karolinska Institutet. Totalt är
det 55 gäster som kommer från Mayo Clinic.
– Vi hoppas givetvis på många personliga möten
som kan förtäta den gemensamma kultur vi nu
håller på att skapa tillsammans, säger professor
Martin Schalling, som är koordinator för KI:s sam­
arbete med Mayo Clinic.
Den amerikanska hälsoorganisationen och KI har
drygt 20 års erfarenhet av forskningssamarbeten
inom metabolism, diabetes och nutrition. Nu har
samarbetet utökats till att även omfatta psykiatri,
neurodegeneration, regenerativ medicin, cancer
och infektionssjukdomar. Dessutom ingår teman
som utbildning, innovation, biblioteksservice och
administration vilka samtliga kommer att diskuteras
under konferensen.
Martin Schalling. Foto: CAMILLA SVENSK
http://korturl.com/mayo
Du hittar mer från Karolinska Institutet på Facebook
16 | kibladet | nummer 3 | 2013
Nu
6 000
följare!
Staffan Hildebrand lämnar över sitt filmmaterial för forskning på KI. Bibliotekschef Christer Björklund och prorektor
Foto: Ulf Sirborn
Kerstin Tham tar emot.
Hildebrand-filmer överlämnade till KI
n Filmaren Staffan Hildebrand har
överlämnat 600 timmar dokumentärfilm till KI om olika aspekter av hiv
och aids som spelats in under 25 år i
45 olika länder. Nu görs det tillgängligt
för allmänheten. Den 18 september
lämnade Staffan Hildebrand officiellt
över materialet till prorektor Kerstin
Tham. Det var år 1987 som dåvarande
rektor Hans Wigzell tog initiativ till
ko, professor i global hälsa vid
institutionen för mikrobiologi,
tumör- och cellbiologi, med sin
forskargrupp till Victoriasjön i
Kenya för att utrota malaria på
en svårt drabbad ö. I ett inslag på
SVT Nyheter berättar han om sin
största utmaning hittills. På intern­
webben finns en länk till inslaget
och till artikeln om Akira Kaneko
i Medicinsk Vetenskap.
http://korturl.com/kaneko
att Hildebrand skulle dokumentera
hiv och aids. Filmerna ska genom
universitetsbiblioteket göras åtkomliga
för forskning och andra intresserade
genom olika filmtjänster på webben.
Nobelkonferens
nr 60 om biofilm
n Den 28–30 augusti stod KI värd
för den 60:e Nobelkonferensen, som
i år handlade om biofilm. Konferensen samlade över 150 deltagare
från hela världen som diskuterade
aktuella rön kring biofilmsfenomenet
ur både grundforskningsperspektiv
och kliniskt perspektiv. Föredragen
kommer att finnas tillgängliga på
Nobelstiftelsens webbplats senare
under hösten.
Biofilm består av vävnadsliknande
multicellulära formationer av
mikroorganismer som skyddar dem
mot värdens infektionsförsvar och
antibiotikabehandling.
– Kostnaden för kroniska biofilmsinfektioner uppskattas till miljardbelopp, säger Ute Römling, professor
i medicinsk mikrobiell fysiologi
vid institutionen för mikrobiologi,
tumör- och cellbiologi och en av
arrangörerna.
Från en tidigare kampanj.
Foto: GUNNAR ASK
Djurrätts­
alliansen på
campus i höst
Konferensdeltagare diskuterar nya vetenskapliga rön. http://www.nobelprizemedicine.org/
Foto: Sara Henriksson
n Från september till och med
november har Djurrättsalliansen
fått tillstånd av polisen att stå
utanför Berzeliuslab på campus
Solna med ett informationsbord
och broschyrer.
– Vi vill påverka genom
opinions­bildning. Ett av våra mål
är att få till en offentlig debatt med
KI om de djurförsök som sker här.
Vi vill få stopp på dem, framför allt
försöken på apor, sa talesmannen
för Djurrättsalliansen i en tidigare
kampanj på KI.
kibladet | nummer 3 | 2013 | 17