HACK I HÄL - Svensk Polis

Svensk
Polis
EN TIDNING FRÅN RIKSPOLISSTYRELSEN
NUMMER 9, NOVEMBER 2013 ÅRGÅNG 52
Knark
i skolan
nosas upp
5
knep mot
härskarteknik
HACK
I HÄL
Anna Lagerdahl
hindrar sexhandel
Våldsamt upplopp vid fotbollsderby fångat på bild
01 omslag_1309.indd 3
2013-10-30 11:07
Redaktionen
Bli inte
nedtryckt!
V
i hade möte med en kvinna
från en annan myndighet.
Under hela mötet vände hon
sig enbart mot min kollega,
till och med när jag ställde
direkta frågor till henne.
Olustkänslan växte. Varför betedde
hon sig som om jag inte fanns? Var det
för att min kollega, till skillnad från mig,
hade en chefsbefattning? Visste hon ens
själv hur hon betedde sig? Ilskan bubblade inom mig. Efter ett tag slutade jag
delta i mötet och satt istället tyst, som en
passiv men obemärkt protest.
Innehåll/ November
Det jag rÅKaDe ut
4–8 Reportage
4
för var ett exempel på
en härskarteknik: osynliggörande. Den
fungerade uppenbarligen och jag spädde
själv på den genom att göra mig ännu
mer osynlig. Frågan är hur jag skulle ha
reagerat istället. Skulle jag sagt ”Hallå
där, titta på mig istället, det var ju jag
som ställde frågan!” hade jag bara känt
mig fånig, som ett tjurigt barn.
Jenny Sjökvist på Rikspolisstyrelsens
HR-avdelning har tagit fram förslag på
hur man kan bemöta härskartekniker (se
sidorna 18-19). Hon kallar dem främjandetekniker.
Droginsats i skolan. I Göteborg har
utbildningsförvaltningen och polisen
ingått ett avtal för att bekämpa narkotikaspridningen i stadens skolor.
Vi följer efter en narkotikahund in i
skolkorridorerna.
10–14 Nyheter
öVa i PraKtiKen! Det
kan kännas obehagligt, inte minst för att härskartekniker
ofta är subtila, men att göra sådant man
inte törs är som vi alla vet att växa.
20–23 Porträtt
15–17 Fångat på bild
Anna Lagerdahl. Ibland hinner hon
före sexköparna, ibland inte.
Våldsamt. Första derbyt mellan
AIK och Djurgården på nyinvigda
Tele2-arena blev ingen lätt match för
polisen.
18–19
Så funkar det
Härskartekniker.
Välj nyfikenhet
istället för attack – så
bemöter du bäst tjuvnyp och annat som i
själva verket är rena
härskartekniker.
JOHANNA
Svensk
Polis
SIMON
18
10. Nya nätdroger upptäcks tidigt.
11. Utredningarna av arbetsmiljöbrott brister.
12–14. Allt om inriktningsbeslutet för
den nya Polismyndigheten.
15
24–26 Aktuellt
24. Kanske måste du också använda
Diariehandboken?
25. Sänkt arbetstid
i nytt avtal.
26. Han jobbar så in
i vassen.
27. Fråga
& Svar
Bedrägerier är inga
mängdbrott, menar
Mikael Ahola.
BARBRO
KERSTIN
Kontakta redaktionen: Kerstin Magnusson, chefredaktör, kerstin.magnusson@polisen.se, 010-563 93 10. Johanna Orre, redaktör, johanna.orre@polisen.se, 010-563 91 58. Simon Bynert, redaktör,
simon.bynert@polisen.se, 010-563 91 66. Barbro Arratia Dolk, redaktionsassistent, barbro.dolk@polisen.se, 010-563 91 41. Ansvarig utgivare: Anders Hagquist. Omslagsfoto: Lars Hedelin.
Webbplats: www.svenskpolis.se. Besöksadress: Polhemsgatan 30. Postadress: Box 122 56, 102 26 Stockholm. Prenumeration: Helår, 10 nr: 350 kronor. Adressändring: Polisanställda ändrar sin adress
i Palasso egenrapportering. Övriga kontaktar redaktionsassistenten, tel: 010-563 91 41. Annonser: Bengtsson & Sundström Media. Tjärhovsgatan 32, 2 tr, 116 21 Stockholm. Tel: 08–10 39 20,
Fax: 08–10 39 15, e-post: svenskpolis@bs-media.se. Grafisk form: Oktavilla. Tryck: Sörmlands grafiska AB. ISSN: 0562-7370.
Åsikter som framförs i signerade artiklar, uttalanden eller insändare behöver inte delas av Rikspolisstyrelsen eller redaktionen. Observera att insänt material kan publiceras elektroniskt. För material som beställts av redaktionen gäller att överenskommet arvode även omfattar elektronisk publicering. Redaktionen ansvarar ej för insänt material som inte beställts.
2 / Svensk Polis / nr 9 / 2013
2-3 innehåll 1309.indd 2
2013-10-30 10:49
Ledare
Rikspolischef Bengt Svenson:
Förutsättningar att ta tillvara
K
ommittén som arbetar med att
genomföra den nya polisorganisationen har presenterat vad
som kallas för ett inriktningsbeslut. Där beskrivs grunderna
för den nya polisorganisationen och
ledande principer pekas ut. Bland annat
understryks vikten av att beslut fattas så
nära den lokala polisverksamheten som
möjligt och det slås fast att funktioner som
stödjer den polisiära kärnverksamheten
ska vara nationellt organiserade. Jag avläser en mycket bestämd ambition
att motverka risken för att omorganisationen mest blir en förändring från 21 länsmyndigheter till sju regioner och inte till
en enda polismyndighet. Inriktningsbeslutet innehåller flera ställningstaganden som
bemöter den risken och styr utvecklingen
mot att det verkligen ska bli en myndighet.
Det är bra. I det fortsatta arbetet med omorganisationen är det viktigt att vi alla anstränger
oss för att mentalt
ha inställningen att
det är en myndighet.
Det blir förvisso sju
Glädjande regioner, men regionerna är inte samma
med nytt
sak som dagens
avtal om
myndigheter. Vi ska
tänka och arbeta som
arbetsen polismyndighet
tiden.”
för hela landet. Så
tillvaratar vi på bästa
sätt de ökade förutsättningarna för polisarbetet som omorganisationen medför.
Myndighetsgränser rivs, vilket gör att vi
kan jobba mer flexibelt. Och det är viktigt
att myndighetsgränserna försvinner både
organisatoriskt och mentalt. ’ ’
För att Polisen på bästa sätt ska kunna genomföra sitt brottsbekämpande uppdrag
måste vi bedriva ett underrättelsearbete.
Det gör vi bland annat genom att upprätta
vad som i dagligt tal kallas för register. Vi
samlar uppgifter om individer och nätverk
med anledning av misstänkt brottslighet. De senaste veckorna har det riktats kritik mot Polisens arbete med register. För
mig som rikspolischef är det viktigt
att värna om vår rätt att samla uppgifter
om misstänkt brottslighet. En debatt om
Polisens underrättelsearbete får inte leda
till opåkallade inskränkningar i våra befogenheter. Vi måste därför visa att vårt
arbete följer lagen och även sker på ett sätt
som uppfattas rimligt i allmänhetens ögon.
Att åstadkomma detta och värna vårt förtroende har varit min ambition i debatten. Det är glädjande att
vi efter en längre tids
förhandlingar med Polisförbundet hittat en
lösning för att minska arbetstiden för alla
som jobbar treskift med många arbetspass.
I skrivande stund pågår ännu förhandlingarna med övriga fack. Jag vet att alla
inom Polisen arbetar hårt, men de som går
treskift har en särskild påfrestning just
genom sin skiftestid. De som jobbat i ingripandeverksamheten fick också med ATA
2008 stå för en stor del av finansieringen
av den fördelaktiga pensionslösningen som
omfattar alla. Det nya riktvärdet som förhandlats
fram innebär att den som arbetar enligt en
sexveckorslista med minst sju nattpass får
några fler lediga dagar per år. Det ger ökad
möjlighet till återhämtning och jag vet
att många upplevt det gamla avtalet som
orättvist. För övrigt
... trots myc
ke
kritik bör v t
i påminna oss s
jälva
om allt bra
arbete
vi utför.
Den fråga som tagit
tid att lösa i de fackliga
förhandlingarna har varit
hur arbetstidsminskningen ska
finansieras. Anledningen till att arbetstiden
höjdes 2008 var främst för att skapa bättre
pensionsvillkor och lösningen var arbetsgivare och fack överens om. Minskningen
av arbetstid som nu införs kompenseras
främst av att pensionsavsättningen till
Kåpan Extra skjuts upp två år för blivande
poliser och det är något som inte påverkar
redan anställda. Med det nya avtalet
har vi löst en viktig
fråga och det kan ge förutsättningar för ett
ännu bättre polisarbete när de som arbetar
treskift och mycket nätter nu kan få mer
återhämtning.
Bengt Svenson, rikspolischef
rikspolischefen@polisen.se
2013 / nr 9 / Svensk Polis / 3
2-3 innehåll 1309.indd 3
2013-10-30 10:49
Reportage/Droginsats
Narkotikan finns överallt. Även i skolor. Nu
gör polisen och gymnasieskolorna i Göteborg
en gemensam satsning mot droger. Totalt ska
tjugo insatser genomföras under ett år.
Text Lotta Engelbrektson Foto Stefan Edetoft
De letar
droger
i skolor
4 / Svensk Polis / nr 9 / 2013
4-8 droginsatser 1309.indd 4
2013-10-30 11:13
Reportage
Elevskåpen kontrolleras. Hundföraren Jonas
Svensson visar narkotikahunden Jilla var
hon ska söka. Poliserna
Tor Möller och Helen
Abrahamsson följer
händelseförloppet.
»
2013 / nr 9 / Svensk Polis / 5
4-8 droginsatser 1309.indd 5
2013-10-30 11:13
Reportage/ Droginsats
Tidig morgon. Eleverna har inte
kommit när Tor Möller, Jonas
Svensson, Helen Abrahamsson och
narkotikahunden Jilla är på plats.
»
K
lockan är sju på morgonen och månen hänger
blek över hustaken. Om
mindre än en timme ska
skolgården fyllas av tonårströtta elever på väg mot dagens
första lektion.
Rektorn låser upp dörren till
skolan. Att polisen kommer i ottan
är inga konstigheter. Redan i våras
drogtestades ett tiotal av skolans
elever. Sju av testerna var positiva.
Utbildningsförvaltningens chef,
Sven Höper, förklarar att man vill visa
att droger inte har någon plats i skolan.
’ ’
Vi försöker
göra våra
insatser
så diskret
som möjligt.”
Helen
Abrahamsson
– Den ska vara en trygg miljö
för alla våra elever, säger han
bestämt.
Att framförallt cannabis och
spice har tagit plats i skolmiljön är
ingen nyhet för de inblandade. Även
under förra läsåret gjorde polisen
ett stort antal narkotikainsatser på
högstadie- och gymnasieskolorna i
Göteborg.
Det nya är att
samarbetet har
formaliserats, och att ett avtal har
signerats av utbildningsförvaltningen och polisen. Tillsammans lovar
parterna krafttag mot narkotikan,
och att 20 insatser ska genomföras i
gymnasieskolorna under året. Bland
annat med hjälp av sökning med
narkotikahundar och drogtester av
eleverna.
Schäferhunden Jilla vibrerar av
uppdämd energi. Med sin känsliga nos sniffar hon snabbt över
raderna av plåtskåp i elevkorridoren. Hundens tassar skrapar mot
golvet, men för övrigt håller hon
sig tyst.
Ingenting att rapportera den här
morgonen.
6 / Svensk Polis / nr 9 / 2013
4-8 droginsatser 1309.indd 6
2013-10-30 11:13
Reportage
Tom skola. Klockan är sju på
morgonen när hundföraren
Jonas Svensson och schäfern
Jilla är på besök.
Varning. Lappen har satts upp
utanför en skola på Lindholmen.
Kanske avskräcker den någon?
Handavtryck
på en vägg
i skolan.
– Vi försöker göra våra insatser
så diskret som möjligt. Vi kommer
hit innan skolan har öppnat och är
klädda i civila kläder, berättar Helen
Abrahamsson, polis på ungdomssektionen.
Meningen med samarbetet är
också
att skolorna ska kunna meddela om
de är oroliga för vissa elever. Då ska
polisen koncentrera sig på dem. Om
misstanken finns att några elever på
skolan är påverkade av droger får
ungdomarna följa med till stationen
för provtagning.
’ ’
Ryktet
sprids
snabbt till
andra ungdomar att
man kan
åka fast. ”
Even
Magnusson
– Jag förstår att det kan upplevas
som att vi lämnar ut eleverna, men
att skolorna ska vara drogfria är
överordnat allt annat, säger Sven
Höper.
Varje skola har fått en kontaktpolis, som rektorn kan ringa.
Tanken är att underlätta kommunikationen om något plötsligt skulle
inträffa som kräver stöd eller råd
från polisen.
– Insatserna ska även ha en avskräckande effekt, eftersom ryktet
sprids snabbt till andra ungdomar
att man kan åka fast, säger Even
Magnusson, som är brottsförebyggande kommissarie i Göteborg.
De ungdomar som inte gjort sig
skyldiga till narkotikabrott tidigare
får en snabb uppföljning hos Göteborgspolisen. Tillsammans med
andra 15–18-åringar som är misstänkta för enklare brott kallas de till
polisens så kallade förkallning. Varannan fredag tar ungdomssektionen
emot upp till 20 tonåringar under en
och samma dag.
Ungdomarna bokas in med en
halvtimmes mellanrum och sen
»
2013 / nr 9 / Svensk Polis / 7
4-8 droginsatser 1309.indd 7
2013-10-30 12:09
Reportage/ Droginsats
Lotsar ungdomarna rätt. Administratörerna Ann-Catherine
Jörgensen, Åsa Eriksson och Alicia Hyrenius flankerar Birgitta Dellenhed, chef för polisens ungdomssektion i Göteborg.
”Vi tar emot ungdomarna och bockar av dem. Idag har alla
som var inbokade kommit”, säger Åsa Eriksson.
»
betas rättsprocessen av i ett svep.
Först blir de slutdelgivna utredningarna av polisen i socialtjänstens
sällskap, sen träffar de en åklagare
som beslutar vilken påföljd det blir.
Innan cirkeln sluts läggs
strategin
upp för den närmsta framtiden. Ska
tonåringen lämna urinprov med
jämna mellanrum? Ska hela familjen
delta i samtal?
– Eftersom vi samordnar hela
rättskedjan får vi ner den totala
handläggningstiden. Genomsnittstiden för ett narkotikaärende är omkring 35 dagar, berättar ungdomssektionens chef Birgitta Dellenhed.
I receptionen väntar tonåringar
och föräldrar på sin tur. För väldigt
många är det första gången i livet de
har med polisen att göra.
– Förhoppningsvis lyckas vi så ett
frö hos den unge om hur farligt det
är med droger och samtidigt stötta
föräldrarna, säger Birgitta Dellenhed.
De flesta som konfronteras med
ett positivt urinprov erkänner utan
omsvep. Därefter tar åklagaren över.
Idag har alla inbokade dykt upp.
Ungdomsåklagaren Anna Rapphed
och assistentåklagaren David Bar är på
plats, och en efter en tas ungdomarna
emot för att meddelas sin påföljd.
– Vid ringa narkotikabrott är det
oftast åtalsunderlåtelse som gäller
plus ett ungdomskontrakt med öppenvårdsmottagningen Minimaria.
I sämsta fall, om den unge inte går
med på vård, måste jag utdöma
böter, säger Anna Rapphed.
Hon ger ogärna bötesstraff till unga
människor, eftersom de sällan har
pengar att betala med och det istället
blir föräldrarna som får stå för kostnaden – eller så hamnar tonåringen
i kronofogdens register. Det är ingen
bra start på vuxenlivet, menar hon.
Pricken i belastningsregistret kan
hon däremot inte göra något åt, den
’ ’
Förhoppningsvis
lyckas vi
så ett frö
hos den
unge om
hur farligt
det är med
droger. ”
Birgitta
Dellenhed
finns med som en nagel i ögat under
tre år.
– Men 80 procent av ungdomarna
vi möter här återfaller inte i brott,
vilket vi anser är en väldigt bra siffra,
säger Anna Rapphed.
Skoldagen har börjat. Det är en
vanlig onsdag och eleverna gräver i
skåpen efter sina läroböcker. Att hunden Jilla precis har avslutat en narkotikasökning på samma plats känner
ingen av dem till. Eftersom resultatet
var det bästa tänkbara, lämnade
poliserna skolbyggnaden innan det
ringde in. En mer omfattande insats
får genomföras en annan gång.
Enligt polisen Tor Möller är det sällan narkotika hittas i skolorna:
– I första hand besöker vi skolorna
i ett brottspreventivt syfte. Det är inte
okej att använda droger i skolan, eller
att förvara och sälja dem. Vi vill visa
att vi har ögonen på ungdomarna och
att vi finns i skolan – också.
8 / Svensk Polis / nr 9 / 2013
4-8 droginsatser 1309.indd 8
2013-10-30 11:14
PREMIÄR
FÖR WWW.MXPRO.SE
YRKE // UTELIV
Nu lanseras webshopen www.mxpro.se.
En shop specialiserad på produkter för dig med
höga krav på kvalitet och komfort i ditt yrke
och aktiva uteliv. Här hittar du bland annat
Meindls utmärkta yrkessortiment av kängor
och skor. Välkommen till mxpro.se.
RIB LEICHT–
NYHET FRÅN
MEINDL
UNIK VÄRLDSNYHET MED
MEINDLS KOMFORT OCH KVALITET
Innovationen RIB Leicht är en 4-säsongsmodell som kan anpassas efter alla
klimat med hjälp av boot-in-boot-systemet.
FLER
MODELLER
FRÅN MEINDL
PERFORMANCE
Stabil och slitstark
känga med högt
skaft, vattentät
med GORE-TEX®
För att handla ange lösenord SVP13
BLACK BOA GTX®
Ny kängmodell som
är extremt lätt,
flexibel och vridstyv.
Med GORE-TEX®
DjurID.se
Foto: Måns Engelbrektsson
Vid frågor maila Göran Södermark
på goran@moxter.se eller ring
070-572 99 90 // 063-55 66 66.
Här springer ett hittegods omkring
– hitta ägaren med hjälp av Dogbyte
Upphittade hundar och katter räknas som hittegods och det är därför ofta polisen som får ta hand
om djuret och försöka hitta dess ägare. I DjurID.se finns ägaruppgifter på omkring en miljon idmärkta katter och hundar. Med hjälp av internettjänsten Dogbyte kan du som polis enkelt söka
efter djurets ägare. Om du har frågor eller om din station saknar inloggning till Dogbyte är du
välkommen att höra av dig till oss.
Mer information hittar du på www.skk.se/djurid-polis
DjurID.se – SKKs ägarregister | 163 85 Spånga | djurid@skk.se | Telefon 08-795 30 50
2013 / nr 9 / Svensk Polis / 9
4-8 droginsatser 1309.indd 9
2013-10-30 11:14
Nyheter/ November
Yttrandefrihet på
nätet under lupp
Rapport. Ungdomsstyrelsen
har gett en professor i civilrätt,
Mårten Schultz, i uppdrag att ta
fram en rapport om yttrandefrihetens gränser på internet. Han
och ett antal studenter arbetar
mot kränkningar på nätet, inom
ramen för Institutet för juridik
och internet. Rapporten ska
redovisas i slutet av 2013, enligt
Dagens Juridik.
E-tjänster för fler
polisärenden
Service. Rikspolisstyrelsens
289
internationellt efterlysta har
gripits på initiativ av svensk
polis hittills i år. Det är mer än
någonsin tidigare, enligt färsk
statistik från Rikskriminalpolisen.
Polisforskare får
nyinrättat pris
Pris. Polisen och
forskaren Stefan
Holgersson får
Civilkuragepriset
för sina vetenskapliga rön om Stefan
polisarbetet. Den Holgersson
nyinrättade utmärkelsen delades
ut i oktober av tre chefsföreningar i Polisförbundet. Tanken med
priset, ett resestipendium på
10 000 kronor, är att uppmuntra
frispråkighet inom polisen, skriver Polistidningen.
Svenska myndigheter är snabba på att klassificera och förbjuda nya droger.
Nya nätdroger
upptäcks snabbt
Simon Bynert
Sverige är enligt Rikskriminalpolisen bäst i Europa på
att identifiera och kriminalisera nya så kallade internetdroger .
Hittills har ett par hundra
syntetiska substanser klassificerats. Metoden är i grunden
enkel: Ett tjugotal svenska
aktörer samlas i ett diskussionsforum på nätet. Där delar
experter från bland annat sjukvården, Rättsmedicinalverket,
Tullverket och Rikskriminalpolisen med sig av information
om nya droger, och Statens
kriminaltekniska laboratorium
bidrar till samarbetet genom att
identifiera eventuella beslag.
– Rättsmedicinalverket
upptäcker dödsfall. Läkarna
ser vad som kommer in till
akutmottagningarna. Tullen
och polisen ser
mönster i sina
beslag. Vi lär av
varandra, får en Steve Alm
god helhetsbild,
och upptäcker på det sättet
nya droger tidigt, säger Steve
Alm, drogexpert och strategisk analytiker vid Rikskriminalpolisen. Folkhälsoinstitutet är huvudman för hela
samarbetet, och tar med sig
informationen till regeringen
där de nya drogerna lagregleras.
– På det här sättet
har vi fått
upp hastigheten rejält. I de flesta länder tar det åtminstone ett
eller två år att klassificera och
förbjuda en substans. I Sverige
är motsvarande genomsnittstid
två månader. Vi är helt klart
bäst i Europa, säger Steve Alm.
Han representerar polisen i
det virtuella forumet, som går
under namnet Nadis, Nätverket
för den aktuella drogsituationen
i Sverige.
Orsaken till att nätverket
över huvud taget behövs är
den dramatiska ökningen av så
kallade internetdroger. Beslagen av sådana partier mer än
fördubblades bara under 2012,
och även om merparten av dem
redan återfinns bland de hundratals substanser som klassificerats sedan Nadis lanserades,
så kommer det ständigt nya
syntetiska droger.
– Men vi ligger dem hela
tiden hack i häl. Med hjälp av
Nadis flyttar vi fram våra positioner mot den här marknaden,
vilket har ett viktigt signalvärde,
säger Steve Alm.
Foto: Lars Hedelin
rättsavdelning utreder nu ett 20tal e-tjänster, för att se vilka som
ger störst effekt. Några ärenden
som framöver kan hanteras via
internet är pass, tillstånd och
registerutdrag. Förhoppningen
är att det ska börja fungera
praktiskt någon gång under
2015 eller 2016. Nu har polisen
endast begränsade tjänster via
internet, som att ta emot enklare
anmälningar på polisen.se.
10 / Svensk Polis / nr 9 / 2013
10-14 nyheter_1309.indd 10
2013-10-30 10:44
Polisen kan bli bättre
på arbetsmiljöbrott
Malin Näfver
Polisen kan förbättra handläggningen av arbetsmiljöbrott. Det visar en inspektion
som Rikspolisstyrelsen gjort.
Svagheter som lyfts fram
är till exempel bristande
underlag och oklart ansvar.
Dessutom saknas analyser
som kan kopplas till annan
brottslighet.
Rikspolisstyrelsens inspektion
har gjorts med särskilt fokus på
om arbetet med arbetsmiljöbrott sker rättsenligt, och om det
bedrivs med hög kvalitet utifrån
den enskildes rättstrygghet och
rättssäkerhet. Det var svårt att få
fram ett fullgott underlag för att
kunna jämföra de inspekterade
myndigheternas resultat.
– Om det hade funnits statistik över uppgifter om företagsbot och brottsmisstankar, skulle
det ge polismyndigheterna
bättre förutsättningar att följa
upp arbetet med arbetsmiljöbrott, säger Mats Kirestam,
polismästare i Uppsala, som
deltagit i inspektionen.
Skyndsamhetskraven ,
Foto: Polisen (stora bilden), Camilla Gerwng-Stålhane (Aldo)
Foto: Lars Hedelin
Nyheter
som är
viktiga för rättssäkerheten och
har betydelse för bevisning, har
åsidosatts på flera av polismyndigheterna. Det beror på att
ansvaret i vissa fall hamnat hos
Arbetsmiljöverket istället för
på polis- och åklagarmyndigheterna.
– Det är viktigt att vi i våra
förstahandsåtgärder har som
utgångspunkt att utreda om det
begåtts ett brott. Inspektionen
visar att vi ofta agerar utifrån att
det har skett en olycka. Vi måste
betrakta platsen för händelsen
som en brottsplats och inte
som en olycksplats, säger Mats
Kirestam.
RPS får kritik
i Pust-rapport
Rapport. I en rapport från EY
som Rikspolisstyrelsen, RPS,
beställt, får RPS kritik. Innan nya
brottstyper och funktioner införs
i systemet rekommenderar EY
att behoven utreds på nytt, något
som redan beslutats. En långsiktig
målbild med tillhörande kravspecifikation föreslås bli utgångspunkten för en ny prövning av
vilka tekniska lösningar som ska
stödja Pust i framtiden. Arbetet
med en sådan målbild är också
påbörjat. Tills vidare ska Pust
fortsätta att användas. Läs rapporten i sin helhet på Intrapolis.
Nytt material
om gromning
Det är viktigt att betrakta platsen för en händelse som en brottsplats – inte som en olycksplats. (Obs! Arkivbild.)
Polismyndigheterna behöver
därför nationella riktlinjer som
innehåller beslutsstöd och annan vägledning för alla utredningsfunktioner.
Annan brottslighet kan uppdagas i samband med misstänkta
arbetsmiljöbrott. Ett exempel
är grov organiserad brottslighet, som är inriktad på vinst,
och ofta har kopplingar till företag. Individer som förekommer i ärenden med arbetsmiljö-
brott kan samtidigt finnas i
utredningar och ärenden vid
andra myndigheter.
– Trots detta är underrättelserapporter och insatser mot
arbetsmiljöbrott med koppling
till annan brottslighet nästan
obefintliga, säger Mats Kirestam.
Under inspektionen har det
också framkommit att ansvariga för utredningsarbetet saknar utbildning i arbetsmiljöfrågor.
Arbetsmiljöbrott
Mellan åren 2010 och 2012
anmäldes 157 arbetsolyckor
med dödlig utgång, och cirka
87 000 arbetsolyckor med
sjukfrånvaro. Samtidigt polis-
anmäldes 110 fall av vållande
till annans död i samband
med arbetsolycka, och nästan
4 000 fall av vållande till
kroppsskada eller sjukdom.
Webb. Rikspolisstyrelsen har
tagit fram brottsförebyggande
material för att sprida kunskap
om gromning, det vill säga när
vuxna tar kontakt med barn
under 15 år på nätet för att begå
sexuella övergrepp. Sidorna
om gromning på polisen.se har
uppdaterats. Där finns också
en folder med råd till föräldrar
och två nya filmer. Drabbade
uppmanas att polisanmäla, även
om de bara har ett alias eller
användarnamn på en person.
Fredrik
Willander
och Aldo.
Aldo utsedd till
Årets polishund
Prisad. Femåriga schäferhanen
Aldo i Malmö har utsetts till
Årets polishund 2013. Aldo med
hundföraren Fredrik Willander
har bidragit till ett stort antal
gripanden där hundens insats
varit avgörande.
2013 / nr 9 / Svensk Polis / 11
10-14 nyheter_1309.indd 11
2013-10-30 10:44
Nyheter/ Omorganisationen
Vad tycker du
om inriktningsbeslutet?
Patrik
Andersson,
spaningsledare,
Länskriminalavdelningen, Polismyndigheten
i Skåne:
– Ett av de tydligaste
önskemålen från personalens sida var en tydlig och
likartad organisationsstruktur. Ett annat var att
kvantitativa mål minskas
och att man istället ser till
effekt och kvalitet. Ett tredje
önskemål var färre beslutsnivåer, som definitivt skulle
öka vår effektivitet. Dessa tre
punkter är väl tillgodosedda i
inriktningsbeslutet.
Marie
Wiklander,
ekonomichef,
Polismyndigheten
Dalarna:
– Det finns många utmaningar i inriktningsbeslutet.
Mest spännande är de sex
beslutsnivåerna där medarbetaren på ett tydligt sätt deltar.
Strukturen ger ett bra stöd för
att tänka och göra nytt i förändringsarbetet som kommer.
Mats Holst,
kommissarie,
Polismyndigheten Gotland:
– Jag
känner att
beslutet är ett stort steg i rätt
riktning för att ensa polisen.
Framför allt tycker jag att det
är bra att man lyfter frågan
om kvalitet i förhållande till
kvantitet samtidigt som man
trycker på att verksamheten
ska vara lokalt anpassad. Alla
måste lyfta blicken och jobba
för helheten.
Så leds den nya polismyndi
Antalet beslutsnivåer
begränsas till sex, lokalpolischefer får starkare
beslutsmandat och polisens
stödfunktioner organiseras
i nationella avdelningar. Det
är några av principerna för
ledning och styrning när
polismyndigheterna slås
samman.
lägsta ändamålsenliga nivå,
alltså så nära medborgarna och
den lokala problembilden som
möjligt. Utifrån det organiserar
vi den nya myndigheten i sex
beslutsnivåer från medarbetare
till rikspolischef, säger Thomas
Rolén, som leder genomförandekommitténs arbete.
Den nya Polismyndigheten
Den övergripande, nya organisationen presenterades i mitten
av oktober. – Besluten i den nya Polismyndigheten ska fattas på
får sju regionala avdelningar
och 35 polisområden. Under polisområdena kommer lokalpolisområden att
organiseras. Cheferna för
lokalpolisområden får helhetsansvar för verksamhet,
ekonomi och kompetens. Det
är också lokalpolischeferna
som i de flesta fall kommer att
teckna samverkansavtal med
kommunerna. Beslut om hur
lokalpolisområdena ska delas
in fattas under 2014.
Nytt är också att all stödverksamhet inom polisen organiseras i nationella avdelningar.
– I dag är polisen organiserad på olika sätt i landet,
nomenklaturen är olika och
de polisiära arbetsmetoderna
12 / Svensk Polis / nr 9 / 2013
10-14 nyheter_1309.indd 12
2013-10-30 10:44
Nyheter
Den nya Polismyndigheten
i sex beslutsnivåer
Fler beslut ska fattas lokalt i nya organisationen. Personerna på bilden har ingen koppling till texten.
36 konkurrerar om 7 chefsposter
Totalt sökte 59 personer de
högsta regionpolischefstjänsterna i de sju polisregioner som bildas i och med
omorganisationen till en
polismyndighet 2015. Kajsa
Möller, HR-ansvarig i genomförandekommittén för nya
polismyndigheten, är nöjd
med urvalet.
är externa
sökanden. Även
dessa domineras
av personer i
ledande positioner.
– Något fler än Kajsa Möller
vi vågade hoppas
på har sökt. Det är ett bra urval
och en intressant mix, med 39
män och 20 kvinnor, säger Kajsa
Möller.
Hälften, eller närmare
bestämt 29, av dem som sökt
tjänsterna som regionpolischef, arbetar inom polisen
och många har i dag höga
chefsbefattningar.
Den andra hälften
Den särskilda grupp som
arbetar med rekryteringen av
de nya regionpolischeferna har
gjort ett första urval utifrån
de sökandes personliga brev
och CV:n. De 36 personer som
uppfyller kraven går nu vidare
Johanna Orre
MEDARBETARE
ARBETSGRUPPER
LOKALPOLISOMRÅDEN
POLISOMRÅDEN
NATIONELLA AVD. REGIONER
RIKSPOLISCHEF
Grafik: Jerker Belvert/Gullers grupp Foto, gruppbild: Lars Hedelin
yndigheten
är olika. Genom att organisera
stödfunktioner som HR, it,
ekonomi, kommunikation, juridik och utveckling i nationella
avdelningar kommer de bättre
kunna hjälpa polisverksamheten att bli mer enhetlig i landet,
säger Thomas Rolén.
Det ska finnas stöd
inom dessa
områden även på regionnivå,
men hur stödverksamheten
ska organiseras i detalj, från
nationell nivå till lokalpolisområdesnivå, ska beslutas i en
senare fas.
i processen. Nästa steg består
av tester och intervjuer där
de sökandes egenskaper och
förmågor ska bedömas.
Inom kort ska genomförande-
kommittén börja rekrytera
chefer till de nationella avdelningarna, som får ansvar för
polisens stödfunktioner som
HR, it, ekonomi, kommunikation, juridik och utveckling.
– Vi har börjat titta på kravprofilerna för dessa tjänster.
Många av kraven blir desamma
som för regionpolischeferna då
de tillsammans med dessa kommer att utgöra rikspolischefens
nationella ledningsgrupp, säger
Kajsa Möller.
frågor och svar om inriktningsbeslutet
1
Det anges att regionerna ska
ha ett ansvarigt vakthavande befäl och minst en kvalificerad förundersökningsledare
för regionen dygnet runt. Ska det
bara finnas ett LKC per region?
På sikt bör det finnas en ledningscentral och även ett kontaktcenter
i varje region. Förutsättningarna
för en ledningscentral, ett kontaktcenter och en telefonväxel i varje
region kommer att utredas i ett särskilt projekt. De tekniska förutsättningarna gör dock att eventuella
förändringar kommer att ske efter
den första januari 2015.
2
Behöver
någon byta
arbetsort
i samband med
att den nya Polismyndigheten
införs?
Det vet vi inte
idag. Om det blir
så ska den som
berörs få tidig information om vad
som gäller och
vilka eventuella
handlingsalternativ som finns.
3
Vad är skillnaden mellan ett nytt
polisområde och tidigare polismyndighet eller polisdistrikt i
något av storlänen?
Den största skillnaden är att såväl
regionerna som polisområdena blir delar
av en helhet, den nya Polismyndigheten.
Den kommer att ledas av en chef som har
beslutsmandat för hela myndigheten.
Alla formella hinder som fanns mellan de
tidigare polismyndigheterna försvinner.
Organisation, nomenklatur och arbetsmetoder blir mer enhetliga i hela landet
och därmed enhetliga i de nya polisområdena, vilket kommer att påverka medarbetare.
2013 / nr 9 / Svensk Polis / 13
10-14 nyheter_1309.indd 13
2013-10-30 10:44
Nyheter/ Omorganisationen
Polisen ska arbeta närmare medborgarna i den nya organisationen. (Arkivbild.)
”Riv försvarsmurarna!”
jobbat i arbetsgrupper
Krönika ned på respektive
och kommit fram till
arbetsgrupp och
i Svensk P
olis: medarbetare. Allt
att detta är de allra
Thomas Ro
lén
flesta överens om.
det arbetet har vi
skriver om
omVi vet det. Men
kvar att göra.
organisatio
hur gör vi det, som en
En fråga är
nen.
myndighet?
förstås hur vi ska
Det kan ingen genomkomma närmare
förandekommitté i världen
medborgarna utan mer
ensam komma fram till. Inga
resurser. Var ska vi hitta den
polischefer ensamma i sina
lösning som gör att vi kommer
kammare heller. Inte heller de
närmare medborgarna och hur
engagerade arbetstagarorganisa- ska det göra att vi löser fler
tionerna. Inga enskilda eldsjälar
brott?
eller specialister. Det måste
Det kommer att krävas en
göras av alla.
rejäl insats för att reda ut det.
Vi har en rörelseriktning nu,
Polisen är en komplex och
”närmare medborgarna”. Något
bred verksamhet, från enkel
som förenar oss internt och med och ofarlig till högteknologisk
våra samverkanspartners, politi- och vådlig. Därför finns det
ker, akademi och medborgare.
konkurrerande arbetsmetoder
Riktningen ger upphov till
och många olika och starka
miljoner frågor, idéer, farhåintressen inom Polisen. En del
gor och förhoppningar. Den
förenklar detta och kallar det
måste diskuteras, utvecklas,
för ”revirpinkeri”. Jag tror att
förfinas och inte minst brytas
revirtänkandet ibland är grun-
dat på brinnande engagemang
och professionalism. Men
oavsett bakomliggande orsak,
är det något vi måste lägga åt
sidan nu för att lyckas.
Piketpoliser, FU-ledare,
kriminaltekniker, vakthavande
befäl, HR-strateger, ekonomiassistenter, utryckningspoliser,
KUT:are, ja alla polisanställda
på Gotland, i södra Dalarna,
i Stockholm city och på alla
andra platser – riv försvarsmurarna. Testa att arbeta över
gränserna.
Thomas
Rolén,
Genomförandekommittén
för nya
Polismyndigheten
Foto: Lars Hedelin
A
tt bygga organisationen för den nya
Polismyndigheten
är komplicerat. Att
försöka ändra organisationens innehåll, människor och invanda mönster, är
långt svårare. Den uppgiften
måste alla bidra till för att det
ska bli bra.
Det handlar om att täppa till
gapet mellan att veta och att
göra. I vårt fall om att omsätta
vad ”närmare medborgarna” ska
innebära för varje medarbetare.
Det är en gemensam uppgift för
alla. Ingen kan skylla ifrån sig
och säga att man inte fått veta
vilken riktning som gäller.
Hur ”närmare medborgarna”
ska gå till är alltså inget vi löser
i en handvändning. Det är inriktningen att jobba vidare med
när den nya Polismyndigheten
successivt växer fram. Genomförandekommittén har rest
mycket, diskuterat med många,
14 / Svensk Polis / nr 9 / 2013
10-14 nyheter_1309.indd 14
2013-10-30 10:44
Fångat på bild/ Stockholmsderby
Cirka 2 000 supportrar samlades vid Medborgarplatsen i Stockholm två timmar före fotbollsmatchen mellan AIK och Djurgården torsdagen
den 26 september. AIK-supportrarna inledde en
marsch söderut mot arenan. Flera hundra av dem
var maskerade och marschen urartade snabbt till
våldsamt upplopp.
Ingen lätt match
Stämningen var hätsk och många poliser skadades
under våldsamma upplopp före, under och efter det
första derbyt på nya Tele2-arenan i södra Stockholm.
»
Foto Lars Hedelin
2013 / nr 9 / Svensk Polis / 15
15-17 fångat på bild 1309.indd 15
2013-10-30 10:42
Fångat på bild/ Stockholmsderby
Huliganerna gjorde flera rusningar kring arenaområdet.
På Arenatorget tvingades polis och ordningsvakter sära
på grupperna och då urartade situationen till våldsamt
upplopp. ”De slogs till fyra på morgonen och slog sönder
flera restauranger”, säger Robert Kindroth.
Tunnelbanepolisens Delta 15-grupp kom för att undsätta kolleger
som hamnat i underläge. ”Huliganerna anföll oss. De kastade stenar,
flaskor, pinnar och knallskott. Det var ett extremt nödvärnsläge i
säkert tio minuter”, berättar Claes Murray, tunnelbanepolis.
Röken från bengaliska eldar och knallskott låg som en dimma i
Det var stökigt vid insläppet vid Tele2-arena och matchen blev upp-
luften. ”Många knallskott gav rejäla smällar. Det skakade i marken
skjuten cirka 15 minuter. Poliserna måste vara på helspänn. Många
och tjöt i öronen”, berättar Robert Kindroth.
jobbade oavbrutet i 13 timmar, i full SPT-mundering.
16 / Svensk Polis / nr 9 / 2013
15-17 fångat på bild 1309.indd 16
2013-10-30 10:42
Fångat på bild
Kommenderingen i siffror
17
24
24
15
gripna för olika brott, varav
8 personer till arrester.
Robert Kindroth kollade vad tidningarna skrev om matchen och supportervåldet. ”Vi får inget stöd i media för det tunga jobb vi gör, utan blir istället
kritiserade. Det känns tungt”, säger han.
omhändertagna
varav 12 för berusning.
anmälningar om arbetsskador på polispersonal, bland annat utslagna tänder, brustet
ledband och spruckna läppar.
anmälningar om tillbud, som kastade gatstenar och en sprängd telefonkiosk.
2013 / nr 9 / Svensk Polis / 17
15-17 fångat på bild 1309.indd 17
2013-10-30 10:42
Så funkar det/ Härskartekniker
Låt dig inte
förminskas
Många har råkat ut för härskartekniker, till exempel att på ett subtilt
sätt bli osynliggjord av någon annan. Det gäller att vara medveten
om vad som händer och att ha verktyg för att bemöta det.
Text Johanna Carlson Illustration Christina Alvner
N
ågon pysslar med sin Iphone när du pratar, en
annan inspekterar sina
naglar. När du lämnar
mötet känner du dig arg
och negligerad, men också lite korkad.
Trots att känslan är subtil släpper
den inte. Det är som om kollegernas
märkliga beteende berodde på dig,
som om det var du som var konstig
eller hade gjort bort dig. I själva verket har du utsatts för en av många
härskartekniker.
Härskartekniker utövas av både
män och kvinnor i såväl yrkesmässiga som privata relationer. Men även
om syftet alltid är detsamma – att
förminska någon eller få denne att
backa – behöver det inte röra sig om
medvetna strategier. Härskaren kan
i själva verket vara omedveten om
sitt sätt, skriver Elaine Eksvärd i sin
bok Härskarteknik, den fula vägen
till makt (2011).
Uttrycket populariserades 1976
av den norska socialpsykologen
Berit Ås, som definierade fem olika
härskartekniker. Detta efter att ha
studerat hur män kommunicerade
med varandra under ett möte i syfte
att utesluta henne som kvinna ur
diskussionen. Sedan dess har antalet
metoder ökat i takt med samhällsutvecklingen. Förr var majoriteten
av cheferna män – i dag sitter även
kvinnor vid rodret.
För att lyfta frågan inom polisen
tog Jenny Sjökvist, HR-strateg på
RPS, fram ett kort med fem listade
5 främjandetekniker
1
Synliggörande
Märker du att någon
blir avbruten ofta kan
du bolla tillbaka frågan till
personen som blev avbruten med ett enkelt ”du ville
säga..?”. Du kan även låta bli
att erkänna avbrottet och
fortsätta se på personen
som pratade före avbrottet.
Genom att själv vara noggrann med att synliggöra
alla sätter du standarden för
gruppen.
2
Respekt
Blir någon måltavla för
förlöjligande skämt och
förminskande kommentarer
finns flera praktiska tips. Ett
av dem är att aldrig skratta
med. Även om du väljer att inte
kritisera skämtet kan det räcka
att inte skratta för att bryta en
negativt laddad jargong. En
annan teknik är att be personen
förklara skämtet. Genom att inte
förstå visar du på andra normer
och perspektiv.
3
Jenny Sjökvist
Uttala vad
som händer
Att påtala
att en härskarteknik används kan
vara ett effektivt
motstånd. Många
härskartekniker
fungerar bäst så
länge de är outtalade och subtila.
När de påpekas
blir de svårare att
upprätthålla.
motståndsstrategier, eller så kallade
främjandetekniker. Dessa har bland
annat använts på Polismyndigheten
i Södermanlands län.
– Härskartekniker kan uppstå
överallt där människor möts och
interagerar. I sådana lägen kan det
vara bra att ha några positiva tekniker med sig. Att bli medveten om
både härskar- och främjandetekniker kan också hjälpa en att få syn på
saker man gör själv, ibland kanske
utan att tänka på det, säger hon.
Inger Gunnarsson, HR-avdelningen i Södermanland, minns att korten
fick många att prata om ämnet.
– Jag tror att polisen under de
fem senaste åren har blivit mer mottaglig och öppen för den här typen
av diskussioner, säger hon.
4
Framhållande
av information
Sträva efter att alla i gruppen har
samma förutsättningar att bidra. Se till att
alla, även de som inte varit med i början av
arbetet, har samma bakgrundsinformation
till olika frågor. På så sätt får hela gruppen
en gemensam bild av vad frågorna handlar
om. Om du har fortsatt att diskutera en
fråga med några i gruppen efter mötet
– skicka iväg ett mejl till de andra och
berätta om vilka tankar som finns. På så
sätt kan alla vara med i diskussioner mellan möten.
18 / Svensk Polis / nr 9 / 2013
18-19_härskartekniker_1309.indd 18
2013-10-30 10:41
Så funkar det
Konfrontera härskaren
5
Bekräftelse
Motsatsen till att
få någon att känna
skuld och skam är att ge
bekräftelse och stöd. Var
mottaglig för människor
som ber om hjälp eller som
faktiskt säger att de har för
mycket att göra. Ingen vinner på att människor tar på
sig för mycket eller inte törs
berätta när de inte förstår.
Källa: Jenny Sjökvist
lT
änk efter, varför känner du
olust? Var det personens ordval,
tonfall, eller kroppsspråk? Eller
kanske tystnad?
lV
älj nyfikenhet framför attack och
fråga vänligt vad personen menade. Om härskaren till exempel
hånler stänger du igen för vidare diskussion
om du säger: ”Du är så arrogant.” Säg i stället
vänligt: ”Nu ler du, är det något jag har missat?”
lG
enom nyfikenhet ger du härskaren en
öppning att förklara sitt leende – och det
behöver ju inte vara så illa som du tror.
Exempel:
Du har äntligen tagit upp ett problem på jobbet,
men i stället för att lyssna går kollegan eller chefen
till attack och svarar: ”Är du inte lite väl känslig
nu” eller ”det är tråkigt att du uppfattar det så”.
Och lyckas därmed få dig att tro att felet ligger hos
dig. En ”projiceringshärskare” vill att du ska tappa
fokus på det problem du tog upp och i stället börja
bejaka dina egna problem.
Så svarar du:
”Det här har inget med mina känslor att göra, utan
med problemet jag tog upp. Låt oss fokusera på det.”
Exempel ur Elaine Eksvärds bok Härskarteknik,
den fula vägen till makt (Månpocket 2011)
2013 / nr 9 / Svensk Polis / 19
18-19_härskartekniker_1309.indd 19
2013-10-30 10:41
Porträtt/ Anna Lagerdahl
Tidsangivna gruppvåldtäkter, rumänska sexslavar och trasiga
tonårsflickor. Svenska sexköpare hittar sina varor på nätet.
Anna Lagerdahl är spanaren de inte räknar med.
Text Johanna Carlson Foto Lars Hedelin
Kamplysten
”F
’’
örlåt, jag orkar inte mer”.
Sms:et gör Anna Lagerdahl iskall. Två tankar
far genom huvudet. Ett:
att hon är höggravid och
borde ta det lugnt. Två: att hon
måste dra en gräns.
Anna Lagerdahl hinner inte
förklara. Hon rycker med sig en
uniformerad kollega, lånar en bil
och blåser på med sirenerna.
Dörren är olåst. De går in, skär
ner flickan från taket och får igång
andningen.
– Vi måste hitta ett riktigt stöd åt
dig nu, säger hon lugnande. Jag kan
hjälpa dig som polis, men inte vara
din bästa vän.
Anna Lagerdahl tystnar. Vi sitter
på en av stadens båtbussar. Polishuset saknar plats för längre intervjuer
och det som sker på arbetsrummet
måste förbli hemligt. Därför är det
ett Karlstad från vattnet vi ser när
hon berättar om sitt jobb och sticker
hål på myten om den lyckliga horan.
En myt som sedan urminnes tider
har normaliserat sexköp och gjort
säljaren till skurk, men som idag
debatteras på högsta EU-nivå.
”Kåta slynor som alltid är sugna
på sex” är vardag för
Anna Lagerdahl, men
bara när hon spanar
på internet. I verkligheten möter
hon tjejer som på ett eller annat
sätt har hamnat fel i livet och säljer
sina kroppar. Detta trots att Sverige
förbjöd sexköp för 14 år sedan. Handeln pågår på nätet där den får vara
i fred för polisen, som en av tjejerna
uttryckte det. Och vore det inte för
Anna Lagerdahl skulle sexhandeln
i Karlstad blomstra som aldrig förr.
Hon söker upp flickorna, ser till att
de får hjälp och gör sedan sitt yttersta för att få köparna lagförda.
– Jag vill kämpa mot människor
som tror sig vara smarta när de
utnyttjar andras utsatthet, säger hon
och blickar ut över Klarälven.
Vi har
kommit
långt
med jämställdheten i
Sverige,
men inte
så långt.”
Anna
Lagerdahl
tJeJen SOm FÖRSÖKte hänga sig hade
sålt sig till en allmänläkare för 200
kronor när Anna Lagerdahl tipsades
om historien. Han hade köpt henne
på lunchrasten och ville att hon
skulle kissa på honom, en tjänst han
gillade så mycket att han återkom
redan samma dag.
Berövad på sin stolthet och integritet gick hon med på att vittna i
rättegången mot sin hallick, men led
av svår ångest. Hon låste ofta in sig
på toaletten, skrek och grät. Hallicken dömdes till tre månaders fängelse
och ett skadestånd på 10 000 kronor,
men överklagade och friades.
Hammarö
Bor: Hammarö.
Familj: Magnus, Vincent
och Simon.
Förebilder: Man kan lära
sig något av alla.
AnnA LAGeRdAHL BeRÄttAR också
om 19-åringen som tog studenten
härom året med högsta betyg. Hon
fick inget jobb. Självkänslan sjönk
och snart kom hon efter med hyran.
Samtidigt såg hon filmer och tvserier där prostituerade målades ut
som glada partypinglor, starka nog
att sälja sin kropp och vackra nog
att få män att vilja betala för den.
Männen var snygga och rika. Tjejen
började fundera. Det kanske inte var
så farligt ändå?
Hon lade upp en annons och fick
200 svar på tre timmar. Efter ett
dygn hade hon 2 000 visningar – antalet män som hade sett annonsen.
– Precis då måste vi agera, säger
Anna Lagerdahl med eftertryck.
När tjejen väl har fått sina svar tar
hon bort annonsen och då har vi
inget att gå på.
Det är kontaktuppgifterna hon
syftar på, allt som står angivet i
annonserna; mobilnummer, tid och
»
Hällristningar
vid Tisselskog.
Ogillar stiltje i tillvaron
Namn: Anna Lagerdahl.
Ålder: 38.
Jobbar som: Analytiker
vid kriminalunderrättelsetjänsten Värmland.
– Det svåraste var att säga till
tjejen att, jo, de trodde på dig, men
hovrätten tycker att han ska få en till
chans i livet, säger Anna Lagerdahl
och ser lite ironisk ut.
– Vi har kommit långt med jämställdheten i Sverige, men inte så
långt.
Kom till mig när du
vill ha hjälp med: Att
jobba mot prostitution,
koppleri och människohandel på nätet.
Gillar inte: Stagnation
och stiltje på jobbet och
i livet.
En plats jag tycker om:
Tisselskog i Dalsland.
Foto: Anja Jonsson/Flickr
20 / Svensk Polis / nr 9 / 2013
20-23 Porträtt 1309.indd 20
2013-10-30 10:40
’’
Jag vill kämpa
mot människor
som tror sig vara smarta
när de utnyttjar andras
utsatthet.”
Anna Lagerdahl
Anna Lagerdahls tips för nätspaning:
Om jobbet: Jag älskar
problemlösningar och
utmaningar.
Motto: Se det positiva.
Bok- och filmtips: Senast
läste jag Skuggbarn av
Caroline Engwall. Jag
föredrar böcker och filmer baserade på verkliga
händelser.
1
Gå in på rosa
sidan ”Adoos –
erotiska tjänster”
på nätet och välj
stad eller län.
2
3
Välj ut en annons som
Spana på adressen
erbjuder ”incall” (eget
för att hitta tecken
ställe) och försök att genom på prostitution, koppleri
inre spaning identifiera
eller människohandel och
personen som säljer sex.
agera utifrån detta.
2013 / nr 9 / Svensk Polis / 21
20-23 Porträtt 1309.indd 21
2013-10-30 10:40
Porträtt/ Anna Lagerdahl
Tillsynsrapport 2013:7
»
plats. Tjejerna tror inte att polisen
spanar på nätet.
Anna Lagerdahl tar reda på vilka
de unga kvinnorna är så fort hon
ser en ny annons. Hon åker hem till
dem och skyndar sig så att inget ska
hinna hända. ”Du har precis lagt upp
en annons som jag skulle vilja prata
med dig om”, brukar hon säga när
dörren öppnas.
Det slår sällan fel. Flickan bryter
ihop och sen är det som att vrida på
en kran, berättelsen forsar ut. Oron,
tankarna, allt hon burit på, hur det
gick till, hur hon hamnade här.
– Det är ett arbete som inte syns i
någon statistik, men som jag är övertygad om fungerar preventivt, säger
Anna Lagerdahl.
IBLAnd HInneR HOn före
köparna,
ibland inte. Ibland ser hon mannen
som just lämnar lägenheten medan
en annan går in. Män av alla typer,
i alla åldrar, ibland i uniform, gifta
som ogifta.
Det enda som förenar dem är att
de tror att tjejen gör det frivilligt,
och det enda som förenar tjejerna är
att de mår dåligt och vill ha hjälp, säger hon och syftar på alla de förhör
hon hållit genom åren.
Tjejerna saknar ofta självkänsla
och därmed förmågan att sätta gränser. Många lider också av självskadebeteenden.
Anna Lagerdahl möter också
flickor som har sålts i trafficking, ett
ämne där kunskaperna brister inom
det svenska rättssystemet. ”Jamen,
hon var ju inte inlåst” kan det heta,
eller ”hon hade ju kvar sitt pass”.
– Industrin har utvecklats i takt
med att medvetenheten ökat, säger
Anna Lagerdahl. Blåmärken och inlåsta tjejer skrämmer bort kunderna.
I stället våldtas flickorna under
någon helg för att brytas ner och
sedan utsättas för utpressning. Hot
om att familj och vänner ska få veta
något eller komma till skada får de
flesta att lyda. Anna Lagerdahl ställer därför alltid samma frågor under
förhören, oavsett om tjejerna är
svenska eller utländska.
nas
Inspektion av polismyndigheter
om
förmåga att utreda ärenden
människohandel för sexuella
tjänst
ändamål och köp av sexuell
Rikspolisstyrelsen
Prioriteras
inte
● Kampen mot
människohandel
för sexuella
ändamål är beroende av polisens arbete mot
sexköp eftersom
off ren återfi nns i
prostitution.
● De flesta polismyndigheter
arbetar lite eller
inte alls mot
köp av sexuella
tjänster.
● I småstäderna
är prostitutionen minst lika
utbredd som i
storstäderna.
Källa: Polisens
förmåga att
utreda ärenden
om människohandel …, 2013.
– Det syns inte på utsidan om de är
offer för människohandel, säger hon.
Men att fritagna tjejer borde få
asyl i Sverige ser hon inte som någon
självklarhet. Ofta vill de bara hem.
Sverige står för ändlös förnedring
och många gånger vet de inte ens
var de befinner sig. Anna Lagerdahl
hoppas i stället att man ska kunna
utveckla en säker övergång till
hemländerna, så att de inte hamnar i
samma helvete igen.
– Som polis måste man vara
beredd på att de inte alltid ser sig
som ”räddade” när vi gör ett tillslag,
säger hon. Har de hotats på något
sätt kan de tvärtom ljuga om sin
situation.
– Ibland ser de också hallickarna
som sin enda trygghet, ett sorts
Stockholmssyndrom, och då tar det
ett tag innan de vågar lita på oss.
AnnA LAGeRdAHL FAnn sitt
kall redan
som aspirant på Klara närpolis i
Stockholm 2006. Efter flera insatser
på Malmskillnadsgatan ville hon ge
de prostituerade tjejerna upprättelse. Och på den vägen är det.
I januari 2012 tog hon den första
sexköparen i Värmland på 13 år, och
sedan tog hon tio till. Att reducera
efterfrågan är hennes främsta vapen.
I dag jobbar hon på heltid mot
sexhandeln. Arbetet mot sexköp må
vara eftersatt inom polisen generellt,
men i Värmland prioriteras det. Under de första månaderna 2012 hade
hon fyra medarbetare under sig.
– Alla hade anmält sig frivilligt,
och det gjorde mig så glad! säger
Anna Lagerdahl som har ett villkor:
De måste brinna för tjejerna, annars
gör de inget bra jobb.
Nu jobbar hon ensam, men rapporterar allt hon ser och får hjälp
om det behövs. Efter att ha ringt
runt till hotell och vandrarhem över
hela Värmland tipsas hon ibland om
misstänkta sexköp. Hon ingår även
i ett nationellt samverkansteam,
NMT, som träffas flera gånger om
året på uppdrag av Länsstyrelsen i
Stockholm. De har i regeringsuppdrag att samordna de myndigheter
som arbetar med frågor som rör
prostitution, koppleri och människohandel. I Karlstad finns en liknande
grupp, men här ingår även en rad frivilligorganisationer som till exempel
Alla Kvinnors Hus, Mansjouren och
Köpare av sexuell tjänst, KAST.
– Samarbetet är fantastiskt bra
eftersom det underlättar för alla
parter. Det är viktigt att fånga upp
dessa personer och ge dem rätt stöd.
Mitt arbete att hitta rätt instans har
kortats avsevärt.
AnnA LAGeRdAHL VILL veta hur männen motiverar sina köp. I förhören
frågar hon bland annat hur de tänkte
och hur tjejen såg ut att må.
–Jag tror att det är lite som med
snatteri, man fortsätter tills man
åker fast. Först då kommer skammen, säger hon och tillägger att
många män har ett behov av att få
berätta.
Väl tillbaka på stationen loggar vi
in på två internationella sexsajter
22 / Svensk Polis / nr 9 / 2013
20-23 Porträtt 1309.indd 22
2013-10-30 10:40
Porträtt
Tre röster om
Anna Lagerdahl
Jonas Trolle, sektionschef/kriminalkommissarie,
Länskriminalpolisen Stockholm:
– Anna är orädd,
nyfiken och väldigt hängiven sitt
arbete. Hon är en varm människa
med stor empati för de människor
hon möter. Samtidigt har hon inga
problem att växla upp och ta tag
ordentligt om det skulle behövas.
Anna har en förmåga att vara
kontroversiell utan att stöta sig med
andra, vilket får anses som tämligen
unikt.
Anders ”Frallan”
Sex till salu.
sarie Klara när-
exempel på utskrifter
polis, Stockholm:
från internet.
på nätet. Vi slår lite på måfå på
Nyköping och får upp 135 sidor
annonser. ”Incall” betyder att tjejen
har en plats att vara på, ”outcall” att
mannen får fixa. Många gifta män
tar hem tjejerna till familjevillan.
Vi fortsätter söka på andra städer.
Annonser om ”ständigt kåta slynor”
varvas med illa tagna bilder. Anna
Lagerdahl tittar på miljöerna. Är det
svenska möbler?
– Utländsk inredning och texter
skrivna på taffligt språk är tecken på
människohandel, likaså kvinnor som
uppges vara tillgängliga dygnet runt.
Många tjejer skickas runt i Sverige
för att säljas under några dagar på
varje ställe. Nyligen upptäcktes en
afrikansk 16-åring i Karlstad. Även
killar förekommer i hundratals annonser.
– Det är bara att sätta igång! säger
Anna Lagerdahl som en passning till
andra myndigheter. Det här är orörd
mark, vilket gör det lättjobbat!
Lite längre ner märks rubriken
’’
Blåmärken och
inlåsta
tjejer
skrämmer bort
kunderna.”
Anna
Lagerdahl
Lindberg, kommis-
Anna Lagerdahl visar
”Gangbang – 21.00” samt namnet på
en västsvensk stad.
– Det här kan vara människohandel, säger hon. Svenska tjejer
erbjuder sällan gruppsex.
Vi kollar antalet besökare: 1 850
visningar.
– Anna är en
varm och härlig
människa. Hon är professionell och
kompetent. Jag trivdes otroligt bra
att arbeta med henne bland annat i
yttre tjänst. Vi hade roligt. Jag kommer aldrig att förlåta henne för att
hon flyttade till Värmland …
Anneli Nilsson,
kommissarie och
Om det nu skulle
vara människohandel – hur klarar man av att veta att
en gruppvåldtäkt kommer att äga
rum på angiven plats i kväll 21.00?
– Jag hade jobbat ute på fältet
i flera år innan jag kom hit, det
härdar. Men jag har ju också gjort
det jag kan. Jag rapporterar det jag
ser, sedan är det upp till andra att
besluta om de ska agera eller inte.
Ändå låter hon lite krass. Den
angivna staden prioriterar inte spaning på nätet. Möjligen skulle de
göra en insats om hon ringde, men
kanske först om tre månader när det
finns resurser.
Hon rycker på axlarna.
– Då är annonsen borta.
analytiker,
Värmland:
– Jag har lärt
känna Anna som
en positiv och mycket kunnig kollega,
oavsett vad hon sätter tänderna i.
Anna är en god kamrat och hon ger
energi. Jag är mycket glad att ha
henne som vän och kollega.
2013 / nr 9 / Svensk Polis / 23
20-23 Porträtt 1309.indd 23
2013-10-30 10:40
t
Aktuellt
Språkvårdaren
Lästips/ Nytt på PHS bibliotek Citatet/ Sydsvenskan
Underlätta
insyn
Norrmalmstorgsdramat:
den sanna historien
Changing course:
preventing gang
membership
Utgivare: United States
department of justice
En ny bok om hur man
hindrar barn och ungdomar från att
hamna i gäng. Den lyfter fram olika riskfaktorer och visar också på förebyggande
metoder som samhällets olika aktörer
kan använda sig av.
Kulturarvsbrott och
konstförfalskning
Författare: Kenneth Mandergrehn
och Heléne Anderson
Utgivare: Rikspolisstyrelsen
Du får en anmälan om brott mot fornminneslagen i ditt knä att utreda, vet du
vad som gäller och hur du ska utreda
det? Det här är en handbok för dig som
aldrig eller sällan utreder kulturarvsbrott.
Foto: Hans Doverholm/Folkpartiet
Författare: Eric Rönnegård
Utgivare: Jure
Författaren lägger fram en
tidigare okänd granskningsrapport som ger en mer
detaljerad skildring om vad
som hände under Norrmalmstorgsdramat. Rönnegård jämför
även med andra stora mord och attentat i
Sverige, de senaste 40 åren och visar på
brister i krisberedskap och ledning hos
polisen.
”EU är ett samarbete med 23
officiella språk
och 27 olika
sätt att organisera polisen.”
EU-kommissionären Cecilia Malmström
inser svårigheterna i det gränsöverskridande samarbetet mot den grova
organiserade brottsligheten, och ser ett
nyinrättat utbytesprogram för poliser
som en viktig åtgärd.
Månadens språkråd
Heter det gromning eller grooming?
Har du frågor
om svenska
språket?
Skicka dem
till polisens
språkvårdare
Carina
Alfredsson
via Groupwise.
Svar: ”Fenomenet att en vuxen
person etablerar en förtroendefull kontakt med barn, normalt
via internet, i syfte att senare
kunna begå sexuella övergrepp
mot dem, kallas på engelska
grooming.
Det finns inget inhemskt
svenskt ord för detta, utan man
använder det engelska ordet
grooming som lånord, ibland i
försvenskad form gromning. I
valet mellan dessa förordar vi den
svenska formen. Verbet blir då
groma med uttalet /gro:ma/, som
rimmar på zooma.
Verbalsubstantivet (det man
gör) blir gromning efter mönstret zooma:zoomning. Förövaren
kallas gromare och den som blir
utsatt blir gromad.”
Läs mer på www.språkrådet.se
K
ryptisk text bromsar insyn
i UD”, skriver tidningen
Riksdag & Departement. Det
som begränsar insynen är att
ärendemeningarna i diariet
är så allmänt hållna att det inte går att
avgöra vad ärendet handlar om. ”Note”,
”Information”, ”Rapport” eller ”Granskning” är några exempel.
EN BRA ÄRENDEMENING är en förutsättning
för att den grundlagsskyddade rätten till
insyn ska fungera i praktiken. Inom Polisen arbetar omkring 2 500 medarbetare
med att formulera
ärendemeningar
i Polisens ärendehanteringssystem,
Att formulera Pär. Det gäller att
formulera sig så
bra ärendeatt allmänheten
meningar i
får en bra bild av
diariet är
vad ett ärende
gäller. Det är
ingen enkel
därför viktigt att
sak.”
undvika interna
förkortningar, koder och interna begrepp.
Formuleringar som ”Begäran om fup”,
”Begäran om TM”, ”KK omhändertaget”
eller ”LPT 47 §” är obegripliga för den
oinvigde.
Ärendemeningen har en väsentlig
funktion att fylla även internt. En ärendemening måste ge rätt information så att
man får träff när man söker på ett visst
ord eller datum. Samtidigt är det viktigt
att det inte ingår någon uppgift som
omfattas av sekretess, några omdömen
eller känsliga personuppgifter, eftersom
allmänheten alltid ska kunna ta del av
uppgifter i diariet.
’’
ATT FORMULERA BRA ärendemeningar i diariet är ingen
enkel sak, utan det kräver
både kunskap och omdöme.
Diariehandboken på Intrapolis har ett särskilt
kapitel om hur man
formulerar ärendemeningar.
Carina Alfredsson,
språkvårdare
24 / Svensk Polis / nr 9 / 2013
24-26_aktuellt_1309.indd 24
2013-10-30 10:39
Aktuellt
Fråga juristen
På gång
Får jag jobba som
deltidsbrandman?
Arbetstiden sänks
Avtal Rikspolisstyrelsen och Polisförbundet har skrivit under ett
Fråga: Jag är polis och undrar om jag samtidigt kan arbeta som deltidsbrandman med
IVPA*-uppdrag som bisyssla?
ANNONS
Svar: Enligt 7 § lagen (1994:260) om offentlig
Mats-Ove
Edvinsson,
myndighetsjurist, Polismyndigheten
i Jämtlands
län.
nytt arbetstids- och semesteravtal. Det innebär bland annat att
arbetstiden sänks för dem som arbetar treskift, vilket kompenseras främst av att pensionsavsättningen till Kåpan extra skjuts
upp två år för blivande poliser, räknat från aspiranttiden.
Kompensationen påverkar inte redan anställda och ska inte blandas
ihop med pensionsavsättningen som görs för övriga statsanställda.
anställning, LOA, gäller följande: En arbetstagare
får inte ha någon anställning, eller något uppdrag
eller utöva någon verksamhet, som kan rubba
förtroendet för hans eller någon annan arbetstagares opartiskhet i arbetet. Det får inte heller
skada myndighetens anseende. För att avgöra om
en bisyssla är tillåten bedöms risken för förtroendeskada. Inom polisen har endast små risker för
förtroendeskada ansetts godtagbara.
Arbetsdomstolen, AD, slog i en dom (2004 nr
108) fast att arbete som deltidsbrandman är en
godkänd bisyssla. Däremot, om du skulle utföra
sjukvårdsuppgifter med stöd av ett avtal mellan
räddningstjänsten och sjukvården, torde du
omfattas av offentlighets- och sekretesslagens
(2009:400) bestämmelser om sekretess för hälsooch sjukvården. Den stränga sekretessen skulle
kunna hindra dig från att fullgöra din rapporteringsskyldighet som polis, enligt 9 § polislagen
(1984:386). I samband med ett IVPA- eller sjukvårdslarm kan du komma i kontakt med människor som utsatts för eller begått brott. I sådana
situationer finns en risk att allmänheten inte tror
att du kan vara opartisk när du ska rapportera ett
brott. Risken för förtroendeskada är därför stor.
Frågan är – såvitt känt – aldrig slutligt prövad,
men jag anser att mycket talar för att det inte är
en godkänd bisyssla.
*IVPA-uppdrag handlar om hälso- och sjukvårdsinsatser i väntan på att ambulans ska hinna fram.
Samtal med barn och
ungdomar
7,5 högskolepoäng
Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola
erbjuder under vårterminen 2014 en högskoleutbildning
i samverkan med BRIS där samtalet med barn och ungdomar sätts i fokus. Under utbildningen poängteras
relationens betydelse för inlärning och psykisk hälsa. Ett
annat genomgående tema är att omsätta de salutogena,
hälsofrämjande begreppen, begriplighet, hanterbarhet
och meningsfullhet i samtal med barn och ungdomar.
Kursledare: Petter Iwarsson, socialpedagog med vidareutbildning inom handledning, familjebehandling samt
barn och ungdomspsykoterapi.
Mer information och fler kurser:
www.esh.se/uppdrag, 08-555 051 19
ANNONS
ION™ INOVA T4R LINZ6™ LIBERTY™ LFL Nu är våra he� e�erfrågade LED varningsljus RPS‐godkända på alla fordonstyper. Vi erbjuder den senaste LED tekniken (Linjär‐LED), och all�d med 5 års garan� på elektroniken. INOVA T4R är polisens nya fordonsmonterade laddningsbara handlampa med överlägsen prestanda. VERTEX™ TEL: 0520‐420200 MAIL: fab@fernonorden.com WEBB: www.fernonorden.se 2013 / nr 9 / Svensk Polis / 25
24-26_aktuellt_1309.indd 25
2013-10-30 10:39
t
Aktuellt
Polisbilden
Jobbar så in i vassen
Albin Svärd letar efter
spår på ett stulet värdeskåp och lyckas säkra ett
skospår, som också hittades på brottsplatsen.
Foto: Pernilla Hederås,
Lokus i Kronobergs län
Skicka in ditt bidrag till
Polisens arbete i bilder
på Intrapolis.
Fler bilder: Intrapolis/Om Polisen/Hela Polisen/Polisens arbete i bilder.
ANNONS
Månadens Intrapolistips
Så spelar du upp film
i en Polar-dator
PHS
Polishögskolan
Examensringar
VPU
Växjö polisutbildning
Ringarna tillverkas i 18 k rödguld
och väger ca 6 gr Pris 4 200 kr
Polisbricka
Tillverkad i 18 k rödguld
13,5 x 19 mm Pris 1 700 kr
www.guldsmedshuset.com • tel 031-26 57 98
Har du frågor
om Intrapolis?
Mejla till
rps.webbredaktionen@
polisen.se
För att spela upp filmer i en Polar-dator
ska du använda programmet VLC-Media
player. Du installerar VLC-Media player
från Programkatalogen, som ligger överst i
startmenyn. Välj Programkatalogen, scrolla
dig ned till VLC Media player och klicka
för att starta installationen.
www.L52.eu
26 / Svensk Polis / nr 9 / 2013
24-26_aktuellt_1309.indd 26
2013-10-30 10:39
Fråga & Svar
Mikael Ahola, jurist vid Polismyndigheten i Stockholms
län, som nyligen gett ut en bok om bedrägeriutredning.
organiserad brottslighet. För att göra
häften med förfalskade rikskuponger
eller SL-remsor krävs maskiner.
Det är inget man har till mans. Det
är ett internationellt problem och
kostar samhället enorma summor
pengar. Det är snarare att betrakta
som grov, organiserad brottslighet än
som mängdbrott, även om det begås
i mängder.
Hur borde bedrägerierna hanteras?
– Det är inte bara ett polisiärt
problem, utan ett samhällsproblem.
Vi måste fundera på samverkansformer och se över vilket ansvar
olika myndigheter har. Jag saknar en
övergripande strategisk ledning av
bedrägeribekämpningen, både inom
och utanför polisen.
Mikael Ahola vill att hans bok ska användas som ett stöd för den som fått ett bedrägeriärende på
Hur kan brotten förebyggas?
sitt skrivbord.
– Här finns mycket att göra. Till
exempel måste vi samarbeta mer
strukturerat med banker, försäkringsbolag och andra betalningsförmedlare, på deras villkor.
”Ett bedrägeri är utredarens skräck”
Varför behövs din bok?
– Det saknades en praktisk handledning för bedrägeriutredare.
Hur ska boken användas?
Foto: Johanna Orre
– Som ett stöd för den som fått ett
bedrägeriärende på sitt skrivbord.
Först kan man läsa en kortfattad
beskrivning av det specifika brottet.
I avsnittet om handläggning beskrivs
de olika stegen i brottsutredningen,
förhöret till exempel.
Behöver polisen bli bättre på att
utreda bedrägerier?
– Det finns en stor förbättringspotential. Ett bedrägeri är många
utredares skräck.
’’
Det kan
vara
svårt
att hitta
spår i
digitala
medier.”
Mikael Ahola
Varför?
– Många uppfattar brotten som
abstrakta. Jämfört med ett våldsbrott, där man nästan kan se kniven
framför sig, är en skada som orsakats
av en digital manöver svårare att
greppa. Brottet blir nästan en teoretisk konstruktion. Det kan också vara
svårt att hitta spår och säkra bevis i
digitala miljöer.
Du tycker inte att bedrägerier
borde klassas som mängdbrott.
Varför?
– Jag är övertygad om att många
av de här brotten begås av grovt
kriminella och finansierar grov
Hur kan bedrägeriutredningarna
bli bättre?
– Det handlar i grund och botten
om större noggrannhet, att göra saker
rätt. Men det handlar också om att
göra rätt saker – och inte utreda sådant som inte kan leda till en fällande
dom. Ha en dialog med åklagaren.
Om han eller hon inte tänker väcka
åtal, varför ska just det brottet då
utredas? Det finns oerhört många
ärenden att beta av.
Johanna Orre
Mikael Ahola
Ålder: 46.
Familj: Sambo och tre barn.
Karriären: Började som närpolis för
att sedan bli jurist, först på distriktsnivå sedan på rättsenheten. Arbetar
nu med utbildnings- och pedagogikfrågor på Stockholmspolisen.
2013 / nr 9 / Svensk Polis / 27
27_fraga_svar_1309.indd 27
2013-10-30 10:37
Posttidning B
Svensk Polis
Rikspolisstyrelsen
Box 12256
10226 Stockholm
Annons
Läs mer på volkswagentransportbilar.se
Caravelle. Police Edition.
Ska man ansvara för lag och ordning i vårt land behöver man bilar man kan lita på.
Volkswagens nya polisbilar har högre lastförmåga, bättre köregenskaper och en ny
typ av blåljus i LED-teknik som drar mindre ström samtidigt som de lyser och blinkar
kraftigare. Under huven sitter nya motorer med fler hästkrafter, bättre acceleration
och bättre vridmoment. Dessutom finns 4Motion fyrhjulsdrift nu i kombination med
DSG automatlåda. Vill du veta mer om bilen ställer vi gärna upp på ett förhör.
Bränsleförbrukning Caravelle 4Motion bl körning från 8,3 l/100 km (219 g CO 2 /km). Bilen på bilden är extrautrustad.
28 sista 1309.indd 36
2013-10-30 11:51