norra station – den täta stadens attraktionskraft

Transcription

N O R R A STATI O N
–
D E N T Ä TA STA D E N S AT T R A K TI O N S K R A F T
G ESTA LT N I N GS - O C H K VA L IT ETS PRO G R A M
Godkänt dokument - Aleksander Wolodarski. Stadsbyggnadskontoret Stockholm. 2009-10-23. Dnr 2009-02013
KO N C E PT
Alla ﬁnns i mappen n:\Plan\_Adm\Loggor och pilar InDesign
pil plans MELLANBLÅ.pdf
pil ej prog MELLANBLÅ.pdf
pil plans MELLANBLÅ Enkelt.pdf
StErik_Färg.eps
StErik_svartvit.eps
U TST Ä L L N I N GS H A N D L I N G O K TO B E R 2009 D P 2009-02013-54
Tullhusparet vid Norrtull
I N N E HÅ LL
Norra Stationsgatan
Medverkande
4
Sammanfattning
7
Norra Stationsområdet igår
9
Norra Stationsområdet idag
10
Norra Stationsområdet imorgon
12
Stadsbyggnadsprinciper
15
Stadens mönster
15
Stadens gränser
16
Topografin, parklandskapet
och stadsfrontens linjer
16
Riksintressen
16
Stadsplanegestaltning
18
Det offentliga rummet
18
Norrtullsparken
20
Hälsingeparken
22
Norrtull
23
Torsplan och Solnavägen
24
Miljö
40
Den nya bebyggelsen - Stadskvarteret 29
Parker & torg - markbehandling
42
Urbanitet och täthet
30
Ljusplanering
46
Solstudier
32
Färgsättning
48
Markanvändning
34
Arkitektonisk samordning
52
Kommunalservice & fritid
36
Förskolor
36
Skolor
36
Idrott
36
Äldreboende
36
Kultur
36
Trafikstruktur
39
Kvarter 1
55
Gångstråk och cykelstråk
39
Kvarter 2
61
Kollektivtrafik
39
Kvarter 3
67
Biltrafik
39
Kvarter 4
73
Angöring och parkering
39
Kvarter 5
79
Utryckningsvägar och omledningsvägar 39
Kvarter 6
85
26
Första utbyggnadsetappen
Kvarteren längs Norra Stationsgatan
F Ö RO R D
Stockholm stad och Solna stad har gemensamt upprättat en fördjupning av städernas respektive översiktsplan för området Karolinska – Norra Station.
Planen antogs av Stockholms kommunfullmäktige
i september 2008 och av Solnas kommunfullmäktige i augusti 2008. Den fördjupade översiktsplanen kommer under flera decennier framöver att
vara vägledande för utbyggnaden av en gemensam
stadsdel över kommungränsen. Inom respektive
kommun har arbetet redan påbörjats med de första
detaljplanerna i syfte att förverkliga den gemensamma visionen om en attraktiv och levande stadsmiljö
i regionens hjärta med en blandning av boende,
forskning, vård, verksamheter och kultur.
I Solna har planeringen för det nya universitetssjukhuset kommit långt och den första detaljplanen
är klar. Parallellt pågår utvecklingen av Karolinska
institutets område och för Karolinska östra sjukhusområdet har samordning aktualiserats med
Norra Stationsprojektet.
Den aktuella detaljplanen för Norra Station är
en viktig del i förverkligandet av den gemensamma
visionen. I detta skede är uppgiften att starta en
stadsbyggnadsprocess som möjliggör nödvändiga
satsningar på infrastruktur. Med en överdäckning
av Norra länken och Värtabanan, sammanlänkning av Vetenskapsstaden, gränsöverskridande ledningssamordning och miljösatsningar läggs grunden för en långsiktig regional satsning. Boende,
forskning och verksamheter kommer att komplettera varandra i gränslandet mellan den historiska
innerstaden och Karolinska.
I det föreliggande materialet presenteras den fysiska
strukturen för i stort sett hela Norra Stationsområdet
mellan Karlberg och Wenner -Gren Center. Den
medföljande aktuella detaljplanen omfattar emellertid det avsnitt av projektet som sträcker sig mellan Norrbackagatan i väster och Sankt Eriksgatan i
öster. I nord - sydlig riktning är detaljplaneområdet
begränsat av Norra Stationsgatan i söder och kommungränsen i norr.
Aleksander Wolodarski
Projektledare
stadsbyggnadskontoret, Planavdelningen
08 - 508 273 36
aleksander.wolodarski@sbk.stockholm.se
Emelie Eriksson
Bitr. projektledare
stadsbyggnadskontoret, Planavdelning
08 - 508 266 61
emelie.eriksson@sbk.stockholm.se
Alla ﬁnns i mappen n:\Plan\_Adm\Loggor och pilar InDesign
pil plans MELLANBLÅ.pdf
Följande dokument ingår i utställningshandlingarna
för Norra Stationsområdet:
• NorraStationsområdet–dentätastadens
attraktionskraft, Gestaltnings - och
kvalitetsprogram
pil ej prog MELLANBLÅ.pdf
• Detaljplaneförslag2009 - 2013 - 54,
del av Vasastaden 1 : 16 mm, med tillhörande
bestämmelser, beskrivning och
genomförandebeskrivning
• trafik - pm
pil plans MELLANBLÅ Enkelt.pdf
• Miljökonsekvensbeskrivningmed
sammanfattning av riskanalys
StErik_Färg.eps
StErik_svartvit.eps
StErik svartvit.ai
»Det skall råda regelbundenhet och nyckfullhet, överensstämmelse och motsättning, med
här och var överraskningar som skänka bilden omväxling; en sträng planmässighet i enskildheterna, och i det hela ett intryck av livfullt virrvarr, brus och böljande byggnadsmassor.»
Marc-Antoine Laugier, 1713-1769
Medverkande
PROJEKTLEDNING
Aleksander Wolodarski
sbk, projektledare,
stadsplanegestaltning
& arkitektsamordning
Emelie Eriksson
sbk, bitr. projektledare,
byggherresamordning
---
STADSPLANERING
sbk
Bygglov
Jerker Axén
Marianne Kjellander
Planavdelningen
Andreas Björklund, praktikant
explk
Genomförandesamordning
Gunilla Wesström
Fastighetsutveckling
Sofie Klingvall
Trafikplanering
Pierre Savard
Markplanering
Vello Parts
Miljösamordning
Ingmarie Ahlberg
---
Stadsbildsstudier, solstudier,
förprojektering, exploateringsberäkningar
vera arkitekter ab
Tobias Nissen
Björn Wiklander
Markplanering
andersson jönsson
landskapsarkiteker ab
Anders Jönsson
Anders Nordberg
Trafikplanering
grontmij ab
Nils - Göran Nilsson
Lars Nilsson,
tyréns ab
Ann Storkitt
Byggteknik
pleiner entreprenadprojekt ab
Karl - Erik Pleiner
konsultgruppen röda tråden ab
Sune Lagerström
wsp
Ulf Sandelius
tyréns
Ebrahim Zamani
Trafikplanering, garage
Per Löfvendahl
4
Färgsättning
svedmyr färg- & fasadkonsult ab
Åke Svedmyr
Belysning
trafikkontoret
Henrik Gidlund
ljusgestaltning
Helena Björnberg
---
FÖRSTA UTBYGGNADSETAPPEN
bau, kv 1
Peter Walker
Christopher Berk
Ulrika Lundgren
Fredrik Sjölander
tengbom, kv 2 & 4
Inger Thede
Lena Simes
Hanna Ruta
Sunniva Viking
vera arkitekter, kv 2, 3 & 6
Tobias Nissen
Björn Wiklander
Emma Andersson
Mikael Holm
Kerstin Thorbech
brunnberg & forshed
arkitektkontor ab, kv 3 & 6
Sören Eriksson
Anna - Paula Andersson
Alessandro M. Lucca
Rikard Hedin
rosenbergs arkitekter, kv 4 & 5
Alessandro Ripellino
Henrik Nilzén
Lova Lagercrantz
nyréns arkitektkontor, kv 5
Johan Nyrén
Elisabeth Lundberg
Aron Nyrén
ncc, kv 1
Olle Forsberg
Catarina Selin
einar matsson ab, kv 2 & 4
Torsten Josephsson
Olof Ramberg
Hillevie Jernberg
sbc, kv 2, 3 & 6
Håkan Siggelin
Ida Bengtsson
veidekke bostad, kv 3
Britta Blaxhult
Kristian Eriksson
Göran Axelsson
ikano bostaden ab, kv 4 & 5
Mia Levedahl
Bengt Öquist
bouwfonds veidekke, kv 5 & 6
Mats Alvtegen
---
VISUALISERING
Illustrationer och 3d - simulering
vera arkitekter
Markus Wagner
Illustrationer
arkitektur ateljé cladius
Claudius Przedmojski
Modellör
sbk
Jörgen Edgar
Fotograf
sbk
Lennart Johansson
Karttekniker
sbk
Harriet Svensk
Pia Westerlund
Sanna Norrby
Mia Lundholm
Grafisk formgivning
vera arkitekter
Karin Cyrén
Viet Cuong Truong
6
Sammanfattning
Stockholms silhuett sett från Fjällgatan på Söder med det nya landmärket Tors Torn
SA M M A N FAT T N I N G
•
•
Genom överdäckning av motorväg och järnväg
omvandlas ett ödsligt och bullrigt industrilandskap till en levande och attraktiv stadsdel.
•
•
Genom området anläggs ett nytt parkstråk –
Vasastadens och Vetenskapsstadens nya länk
mellan Hagaparken och Karlberg.
Stockholm och Solna förenas och integreNorrtull omdanas till huvudstadens värras med det nya universitetssjukhuset på
diga entré - plats, med tullhusparet från
Karolinska. Fram växer en spännande och mil1700 - talet i fokus.
jövänlig stadsdel med en blandning av boende,
life-science, vård, verksamheter och kultur.
•
Stockholms silhuett berikas med ett nytt
landmärke Tors Torn – ett 145 meter högt
•
En tät stadsstruktur skapas. Kvarteren adderas
tornpar vid Torsplan.
till en sammanhängande stadsmiljö, där det offentliga rummet har en påtaglig storstadskänsla •
och urban atmosfär.
En ny tunnelbanegren förbereds från
Odenplan till den nya stadsdelen, med uppgångar på båda sidor om kommungränsen.
•
•
•
Möjligheter finns i framtiden att med
spårbunden trafik binda samman Norra
Stationsområdet med Universitetet / kth och
bostäder i Värtahamnen.
3 100 lägenheter samt hotell och ca 15 000 arbetsplatser för bl a life-science, kommersiellt
centrum med butiker, restauranger och caféer,
uppförs inom Stockholm.
År 2025 väntas den nya stadsdelen stå helt färdig.
7
<< Carl Akrells karta 1805
8
N O R R A STATI O NSO M R Å DET I GÅ R
För 1 000 år sedan var dalgången mellan
Brunnsviken och Karlbergssjön, över Norra
Stationsområdet, vattenfylld och farbar. Som en
rest av vattenleden fanns ända fram till 1870 - talet
Lilla Bomsjön, nära korsningen av nuvarande
Karlbergsvägen - Norra Stationsgatan.
Norra förstaden, dvs Norrmalm och Vasastaden
införlivades med Stockholm genom Kungliga
donationer i flera omgångar under 1600 - talet.
Tullgränsen flyttades successivt norrut, först
till Wallingatan och sedan till Odenplan, som
blev en viktig knutpunkt i korsningen mellan
Karlbergsvägen och Norrtullsgatan. Mot seklets
slut utvidgades staden ytterligare norrut mot nuvarande Norrtull och 1733 befästes denna tullplats
med ett tullhuspar.
Tullplatsen blev en viktig stadsentré för resande
från Uppsala. Dess stora symboliska betydelse underströks ursprungligen av en triumfbåge mellan
tullhusen. Tullplatsen blev traktens centralpunkt
och gav upphov till en rik flora av krogar. Adelsmän
och förmögna borgare lockades att etablera sina
gårdar i stadens utkant. Norrtullsgatan blev med
tiden ett naturligt stråk för de många sorgetågen
på väg mot Norra Begravningsplatsen, som anlades
under 1800 - talets första hälft.
Fram till 1800 - talets slut utgjorde Norrmalms
norra delar fortfarande landsbygd. 1860 drogs
Värtabanan genom området och sedan dess har
banvallen vid Norrtull skärmat av innerstaden
från Hagaparken. På 1880 - talet restes den första
stationsbyggnaden vid det område som sedermera
skulle utvecklas till norra innerstadens central för
tågbundet gods.
I takt med etablering av industrier och därtill hörande bostäder ökade också behovet av planläggning
av norra Vasastaden. Den första planen upprättades
1866 av Albert Lindhagen. Den byggde vidare på den
rutnätsprincip som varit allenarådande i Stockholm
sedan 1600 - talets början, men den introducerade
Lundgrens karta 1885
Norrtulls tullhus byggda 1731 - 33, bild från 1800 - talet
också nya tankar om parker och grönska.
Det var emellertid först under 1900 - talets
början som byggandet tog fart i Vasastadens
norra delar. 1900 - 1920 fick större delen av området mellan Karlbergsvägen och Rörstrandsgatan
sin stadsbebyggelse. På 1920 - talet bebyggdes
Rödabergsområdet och ett mindre industriområde
började ta form invid nuvarande Vin - och spritcentralens tegelkvarter vid Norra Station.De tidigare
planeringsidealen hade nu ändrats, och rutnäten
ersattes av ett friare planmönster som skulle samverka med terrängen och skapa variation. Senare
skulle industribebyggelse anläggas längs Norra
Stationsgatan för att avskärma bostadsbebyggelsen
på Röda bergsområdet.
I början av 1920 - talet aktualiserades frågan om
en utflyttning av styckegodshanteringen invid
Norra Bantorget. Tågtrafiken hade ökat kraftigt och det krävdes mera plats för nya spår intill centralstationen. Till följd av detta fattades
beslut om att förlägga godshanteringen till Norra
Stationsområdet och 1924 stod den nya styckegodscentralen färdig att tas i bruk – Norra Station.
Brodin & Dahlmans karta 1908
Det så kallade Klockhuset byggt 1924
Karta av Stockholms stadsingenjörskontor 1939 - 40
9
Norra Stationsområdet idag
N O R R A STATI O NSO M R Å DET I DAG
Norra Stationsområdet löper genom en öppen
dalgång från Wenner - Gren Center i öster till
Karlbergsområdet i väster. Stadens front avgränsar
området i söder med bebyggelse som främst tillkom
under 1900 - talets första hälft. Stenstadens definitiva
gräns markeras av Norra Stationsgatans slutenhet,
där stora sammanhängande kvarter med arbetsplatser separerar boende från järnvägen. Bebyggelsens
industriella karaktär exponeras mot stationsområdets öppna väg - och järnvägslandskap. Norr därom
reser sig Norrbackainstitutet på Karolinska berget
och dominerar stadsbilden. Karolinskaområdet är
topografiskt avskilt från den historiska staden.
Norra Stationsområdet utgör än idag en av de
större sammanhängande ytorna i Stockholms innerstad med kvarvarande industribebyggelse. Den
låga tegelbebyggelsen ligger fritt i landskapet, där
särskilt den tornförsedda expeditionen är framträdande, det så kallade » Klockhuset ». I magasinsbyggnaderna pågår detaljhandel och bangården domineras av parkeringsplatser. Värtabanan som ännu är i
drift skär genom området i öst - västlig riktning, parallellt med motorvägen som följer kommungränsen i öppet schakt. Sedan godshanteringen slutligt
avvecklades under 1990 - talet präglas området av
temporära verksamheter.
Under Norrtull pågår idag arbete med en förlängning av Norra länken österut i tunnel mot
Roslagstull. Norrtullsplatsen med det gamla tullhusparet från 1700 - talet präglas av trafikprovisorier. Historiskt sett har trafiken alltid passerat
genom tullhusporten, vilket även gällde spårvagnslinjen till Haga och Sundbyberg ända in på
1930 - talet. På 1940 - talet hade trafiken ökat så kraftigt att det var nödvändigt att flytta hela trafikpaketet öster om tullhusparet. Vid Norrtullsgatans mynning anlades en rondell som här fördelade trafiken
ända fram till 1960 - talets början då hela trafikytan
utvidgades och omvandlades till dagens motorvägslandskap. Tullhusen har alltsedan dess förlorat sin
roll som symbolisk entré till den historiska staden.
Pågående arbete med Norra Länken vid Norrtull
Före 1940
1943
Infarten till Stockholm som låg mellan tullhusen vid Norrtull, flyttades efter 1940 österut
<< Norra Stationsområdet sett mot väster
10
Norra Stationsområdet sett mot öster >>
Norra Stationsområdet imorgon
Promenadstråkets möte med Norrtull
Till höger syns den nya tornbygg naden
på Norrtullsterrassen
N O R R A STATI O NSO M R Å DET I M O RG O N
Det nya Norra Stationsområdet mellan Vasastaden
och Karolinska kommer att spela en viktig roll i
Stockholms regionala utveckling. Genom det nya
området stärks den centrala stadskärnan, när den
får växa ut över den traditionella innerstadens
gränser och förenas med stadsbebyggelsen närmast utanför. Sammanlänkningen mellan Solna
och Stockholm innebär att viktiga forskningsinstitutioner kommer att ingå i innerstadens urbana
struktur och bidra till en dynamisk utveckling både
regionalt och lokalt. Förändringarna kommer även
att bidra till att integrationen i öst - västlig riktning
kommer att förstärkas inom Vetenskapsstaden.
Stockholms Universitet, kth och ki utgör del av
Vetenskapsstaden med 50 000 studenter och 6 000
forskare. Stockholmsregionen har här en unik möjlighet att utveckla kunskaps - och forskningsmiljöer
som både relaterar till staden med dess urbana kvaliteter och till nationalstadsparken med sina vetenskapliga traditioner samt natur - och kulturvärden.
Intressanta forskningsfält öppnar sig i gränsområden mellan traditionella akademier.
Norra Stationsområdet, Karolinska Institutet
och det nya universitetssjukhuset kommer att integreras i innerstadens stadsstruktur. Boende, kultur
och service samt forskning, undervisning, vård och
företagande skapar en attraktiv, trygg och levande
stadsmiljö under dygnets alla timmar. Vård, utbildning och forskning blir viktiga delar i den framtida
kunskapsstaden som är väl integrerad i en levande
stadsmiljö. I gränslandet mellan den historiska
stadens intensitet och Hagaparkens gröna lugn,
kommer Vasastaden att växa. Ytterligare en unik
möjlighet i Stockholms utveckling kan förverkligas
när Vasastaden växer norrut.
Det nya Norra Stationsområdet, mellan Vasastaden och Haga
12
>>
Vasastadens klassiska nord - sydliga riktning
Områdets kompositionsaxlar
Röda bergsområdets oregelbundna kvartersmönster
14
STA DSBYG G N A DSPR I N C I PE R
STADENS MÖNSTER
Stockholms stadsplan från 1600 - talet har givit
malmarna bestämda riktningar. Vasastadens
gator följer den vinkel som har utstakats av axeln
Drottninggatan - Norrtullsgatan. Bebyggelsens
höjd och täthet ökade successivt för att nå sin kulmen kring förra sekelskiftet. Stadens bebyggelsefront hade då nått fram till Karlbergsvägen och
Vanadisvägen. Under 1900 - talets början ändrades
emellertid stadsplaneidealet, från det regelbundna
rutnätet till ett mönster som kunde hanteras mer
fritt. I Röda Bergsområdet, som byggdes strax därefter, är kvarteren oregelbundna, gårdarna obebyggda och bebyggelsen lägre.
Etableringen av godsbangården på 1920 - talet
har påverkat mönstret längs Norra Stationsgatan.
Stora kompakta kvarter har skärmat av stationsområdet och stadsdelens huvudgator har riktats om
diagonalt mot Norrtull och Torsplan. Således bryts
Norrmalms konsekventa nord - sydliga gatusträckning, förutom i Hälsingegatan och Dalagatan som
förlängs ända ner mot Norra Stationsområdet.
Vasastadens klassiska nord - sydliga riktning tas
nu än en gång som utgångspunkt när innerstaden
expanderar norrut över Norra Stationsområdet och
gator, gränder och parker dras över Värtabanans
tunnelrör och Norra länken. Gatustråken fortsätter norrut och förenas med stadsmönstret på
Karolinska området, ända bort mot det öppna
landskapet. Genom en konsekvent förlängning av
det klassiska stadsbyggnadsmönstret i nord - sydlig
riktning blir Norra Stationsområdet en integrerad del av Vasastaden. Den nya stadsdelen kommer att växa fram längs fyra bärande axlar. I väster
möter Torsgatan Solnavägen, i öster pekar Norr
tullsgatan mot Norrtull och däremellan knyter
Hälsingegatan och Dalagatan samman Vasastaden
med Karolinska.
Norrtullsgatans raka gaturum
Tre liljors krökta gaturum
Vasastaden utvidgas över stationsområdet och förenas med Hagaparken
15
<<
Stenstadens karaktäristiska svängda front vid Roslagstull
STADENS GRÄNSER
Under 1800 - talets slut anlades runt Stockholms innerstad breda esplanader som skulle avsluta stenstadens täta kvarter. Esplanadsystemet har inte kunnat
fullbordas kring Vasastaden på grund av stationsområdets etablering. Den aktuella utvidgningen
av stenstaden ger emellertid en unik möjlighet att
förverkliga denna stockholmska stadsplanevision.
Valhallavägens trädallé kan förlängas västerut
utmed den historiska tullgränsen vid Norrtull och
föras vidare mot Karlbergs slottspark.
Det nya områdets bärande motiv i öst - västlig riktning blir således Norrtullsallén – ett grönt
bälte som vidgas till ett långsträckt parkrum. En ny
stadsfront kommer att markera stenstadens norra
gräns, där de historiska tullhusen behåller sitt ursprungliga läge och erinrar om platsens historia.
Stenstadens nuvarande stadsfront som idag löper
längs Norra Stationsgatan kommer att tydliggöra den historiska stadsgränsen som både förenar
Vasastaden med Norra Station och markerar den
ursprungliga fronten. Gatan omvandlas till en
grön boulevard som löper i en svag bågrörelse från
Sveaplan till Karlberg.
TOPOGRAFIN , PARKLANDSKAPET OCH
STADSFRONTENS LINJER
Mötet mellan den nya stadsdelen och parklandskapet har stor betydelse för helhetsupplevelsen. Det
bärande motivet för gestaltningen av den nya entrén
är ambitionen att låta Hagaparkens böljande landskap nå den nya stadsfronten. Stenstadens karaktäristiskt svängda fronter vid Karlberg och
Roslagstull har inspirerat till att pröva en ny stadsfront formad som en långsträckt S - kurva mellan
16
Stenstadens nya front vid Hagaparken
Bellevue och Karlberg. Vid Norrtull dras frontlinjen söder om tullhusparet för att därefter göra en
sväng upp mot banvallen.
Parklandskapets och stadsfrontens svängda linjer
samverkar och i den föreslagna kuperade terrängen
skapas ett nytt stadslandskap. Gävlegatan utgör en
höjdrygg för hela Norra Stationsområdet, varifrån topografin sluttar mot både öster och väster.
Bortom Norrtull stiger åter terrängen till banvallens
nivå för att öppna för utblickar över Brunnsviken.
Bakom Wenner - Gren Center sjunker terrängen
ånyo för att möta Hagaparkens befintliga entré.
Hushöjderna understryker topografins rörelse, vilket innebär att den nya fronten vid Norrtull hålls
låg för att sedan växa successivt mot Gävlegatans
nivå. Undantagen görs för bebyggelsen på den så
kallade Norrtullsterrassen där ett torn bryter igenom stadssilhuetten vid infarten till Stockholm
samt vid Torsplan där ett tornpar markerar den historiska tullgränsen.
RIKSINTRESSEN
Stockholms innerstad och dess front är av riksintresse för kulturmiljövården. Riksintresset sträcker
sig från Karlbergs slott och norrut mot kommungränsen, för att sedan förenas med riksintresset
för Nationalstadsparken. Norra Stationsområdets
nya stadsfront kommer att ligga något närmare
Nationalstadsparken än idag och förändrar marginellt stadssilhuetten från både Hagaparken och
Uppsalavägen. Detta har studerats ingående med
hänsyn till hur landskapsbilden kan uppfattas från
Nationalstadsparken. Den nya bebyggelsens höjd
har således anpassats till stenstadens skala för att
upplevelsen av stadssilhuetten på långt håll ska för-
bli väl förankrad i platsens historiska karaktär.
På den s.k. bensinstationstomten vid Haga ansluter den nya bebyggelsens skala till Wenner - Gren
Centers lägre bebyggelse. Härigenom förmedlas
övergången successivt till den nya bebyggelsefronten längs Sveavägen och Norrtullsparken. Sett från
norr sträcker sig den nya bebyggelsen från Wenner Gren Center, förbi Norrtull, för att sedan försvinna
bakom Karolinskaberget. Ett tornmotiv bryter av
silhuettens horisontella linjer i väster och markerar
Norrtullsportens högra flank. Platsen för tornet är
medvetet vald, diskret placerad vid sidan av vägen
och understödd av Karolinskabergets höjd.
Nationalstadsparken regleras i miljöbalken 4
kap 7§. Detta innebär att ny bebyggelse och nya
anläggningar endast får komma till stånd och
andra åtgärder bara vidtas om det kan ske utan
intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan
att det historiska landskapets natur - och kulturvärden skadas. Ett mindre område vid Norrtull,
den så kallade bensinstationstomten, utgör en del
av Nationalstadsparken och ingår i planområdet.
Området betraktas som redan ianspråktagen mark
då platsen rymde bensinstation och parkeringsplats
när Nationalstadsparken klassades som riksintresse.
Detta område har dels redovisats i den fördjupade
översiktsplanen för Karolinska – Norra Station, dels
i den fördjupande översiktsplanen för Stockholms
del av Nationalstadsparken.
Genom planområdets norra del löper Norra länken / e 4 / e 20 och Värtabanan som är av riksintresse
för kommunikation. Dessa kommunikationsstråk
har integrerats funktionellt och topografiskt i den
nya stadsdelen.
>>
17
Parkoas i Paris, Buttes - Chaumont
STA DSPL A N EG ESTA LTN I N G
DET OFFENTLIGA RUMMET
Att fullfölja innerstadens humanistiska stadsbyggnadstradition, där det offentliga rummets betydelse
ges högsta prioritet, är en bärande utgångspunkt.
Utifrån stadsdelens topografiska förutsättningar
och historia planeras en ny omfattande stadsstruktur. All bebyggelse gestaltas utifrån en gemensam
urban kod som säkerställer samspelet i hela området.
Utvidgning av stenstaden över Norra
Stationsområdet förutsätter att innerstadens offentliga rum på ett naturligt sätt kan ingå i den
nya stadsdelen. Det gäller såväl Vasastadens klassiska gatusträckningar som park - och torgrum.
Entréplatserna som även fortsättningsvis kommer
att annonsera huvudstadens gräns mot norr ges en
tydlig rumslig utformning som anknyter till platsens
historia. En spännande kombination av rörelse och
vila kommer att prägla dessa viktiga urbana scener.
Parkoas i Paris, Buttes - Chaumont
18
I den moderna staden måste bilen integreras och
ges utrymme, men det bör göras så att fotgängarna
respekteras och det offentliga rummets tydliga form
upprätthålls. Den täta stadens struktur ger levande
park - och gatustråk. Med närhet till skola och grönområden kan barnen själva röra sig i stadsdelen.
Utformningen av gaturummet ska därför stärka
tryggheten, men inte på bekostnad av tillgänglighet och öppenhet. Säkra gator och torg måste också
bjuda på en intressant upplevelse.
Gatu - och parkstrukturen ansluter till
Vasastadens rutnät. Alla gator och stråk är genomgående och öppna för allmänheten men gestaltats
individuellt utifrån dess specifika läge och topografi. Flera gatutyper förekommer, krökta, raka,
öppna för utblickar eller avslutade med fondmotiv.
En sammanhållen och omväxlande stadsbild uppnås genom byggnadernas rytmiserande fasader med
tydliga och högresta entréer. Den informella karaktären gör stadsrummen trivsamma och de enskilda
gatornas unika uttryck skapar hemkänsla.
Parker och innergårdar är viktiga delar i den
täta urbana stadsdelen och samverkar i mötet
mellan det intimt privata och det storslagna offentliga. Området kommer att vara rikt försörjt
med parker. Den nästan en halv kilometer långa
Norrtullsparken och Hälsingeparken säkerställer de
boendes behov av det öppna rummet i omedelbar
närhet till bostaden. Strax norr om området ligger
dessutom sjukhusparken på Karolinska, med sin
lummiga grönska. I både öster och väster omgärdas
stadsdelen av stora sammanhängande grönområden, Karlberg och Haga, dit kommunikationerna
kommer att förbättras.
Den nya mötesplatsen vid Gävlegatan, med utsikt över Norrtullsparken
>>
19
NORRTULLSPARKEN
Norrtullsparken utgör en huvudlänk i den gröna
krans som omsluter stenstaden. Parken har formen
av ett timglas, i dess midja uppstår det viktiga mötet
med Hälsingeparken. Parkens sluttande topografi
mot Hagaparken och Norrtull i öster är dess främsta visuella kvalitet. Gestaltningen skall utgå från
den rumsliga kontinuiteten som binder samman
kontakterna med Hagaparken. Dess rum präglas av
den dubbla funktionen som både kommunikationsrum för gång - och cykeltrafik i östvästlig riktning
samt uppehållsrum för boende och verksamma i
området. Parken är en mötesplats med möjligheter
till rekreation, serveringar och barnlek.
Rummet karaktäriseras av lummig inramning
med inslag av vattenspeglar, bersåer och planteringar.
Ambitionen är att behandla stadsdelens gröna
rum som Hagaparkens utlöpare. Genom en kontinuerlig lutning mot Norrtull och Hagas öppna
landskap i öster skapas en visuell kontakt som minskar distansen och förenar de olika gröna rummen.
Parkrummets arkitektoniska fokus i väster utgörs av en fondbyggnad. Här från områdets högsta
punkt finns det förutsättningar att överblicka hela
parkrummet mot öster. En trivsam mötesplats mellan den nya gallerian vid Torsplan och det nya sjukhuset i Solna för både boende och arbetande.
Norrtullsparken västerut
Sektion B - B (se plan sid 29)
20
Norrtullsparken österut
Sektion C - C (se plan sid 29)
21
HÄLSINGEPARKEN
I Hälsingegatans förlängning vidgas gaturummet till ett klassiskt grönt torgrum, den så kallade
Hälsingeparken. Parkens främsta tillgång är dess
generösa mått, sydvända sluttning och i dess mitt
det betydelsefulla mötet med Norrtullsparken.
Härigenom får parken den viktiga rollen att strukturera och hålla samman området som helhet samt
utgöra en central mötesplats i stadsdelen. Det
vackra Apotekshuset på Norra Stationsgatan blir
dess södra fond och en länk till Vasastaden. En viss
genomfartstrafik i nordsydlig riktning samt bussförbindelser upp mot östra Karolinska skapar förutsättning för etablering av detaljhandel.
Hälsingeparken norrut med Karolinska sjukhusparken i fonden
22
NORRTULL
Norrtull gestaltas som en del i ett parklandskap
och bildar en skålliknande form med lågpunkten i mitten under järnvägsbron. Den nya platsen
gestaltas utifrån den historiska axeln mot tullhusparet som återigen träder fram i stadsbilden.
Här möter även stenstadens front Hagaparkens
grönska. Sambanden med Hagaparken förstärks
av Norrtullsparkens sluttning och parkens närhet
framhävs i Norrtulls karaktär, där trafiken dämpas medvetet i gestaltningen av det gröna lummiga
rummet. Norrtullsplatsens arkitektoniska fokus
riktas mot tullhusen, vilka ramas in av det cirkulära
rummet. Det är av stor betydelse att trafikbelysningen inte förtar den parkmässiga karaktären.
Norrtullsporten är tänkt som en stjärnplats
där Uppsalavägen möter Sankt Eriksgatan och
Sveavägen. Centralt över platsen passerar Värtabanan
på en ny bro, som med sina tätt placerade pelare för
tankarna till en klassisk akvedukt. Strax söder därom
anläggs en gång- och cykelbro som förbinder Norra
Stationsområdet med Bellvue och Haga.
Väster om Norrtullsporten anläggs en högt belägen utsiktsplats, den så kallade Norrtullsterrassen,
med utblickar både mot Haga och mot tullhusparet. Här vid Norrtulls entré till Stockholm föreslås det 60 meter höga tornet. Tillsammans med
Wenner - Gren Center gestaltas en stadssilhuett som
förstärker den nya entrén till huvudstaden.
Den befintliga banvallens barriäreffekter öster
om Norrtull minskas avsevärt när den så kallade
bensinstationstomten lyfts upp. Därigenom skapas ytterligare en möjlighet till utblickar norrut.
Norrtullsplatsen omgärdas av terrasser som tar
upp terrängens nivåskillnader och kan erbjuda
trivsamma sittplatser.
Den nya stadsfronten vid Norrtull
23
TORSPLAN OCH SOLNAVÄGEN
Solnavägen möter idag den historiska stenstaden vid Torsplan. Utbyggnaden av Norra
Stationsområdet innebär att stadsfronten förflyttas norrut mot kommungränsen och den nya
Karolinskaplan. Härifrån nås porten till Karolinska
Institutet och här ska det nya Universitetssjukhuset
byggas norr om kommungränsen. Solnavägens karaktär förändras från en landsväg till en trädplanterad stadsgata som förbinder Stockholms innerstad
med Solna centrum.
Vid stadens gamla frontlinje på Torsplan skapas
Norra Stationsområdets kommersiella centrum. Den
historiska stadsgränsen längs Norra Stationsgatan
ges en kraftfull markering då stenstaden utvidgas
över Norra Stationsområdet. Solnavägens fond markeras med det 145 meter höga tornparet. Här möts
sex gaturum och hit förläggs den södra uppgången
från den nya tunnelbanestationen. Den nya gallerian
leder gångtrafikströmmar diagonalt norrut genom
kvarteret till Norrtullsparken och vidare till det nya
sjukhuset på Karolinska.
Den nya Solnavägen söderut med Tors Torn i fonden
24
Tors Torn sett från Torsgatan
Solnavägen möter Torsplan
25
NORRA STATIONSGATAN
Norra Stationsgatan har med sin genomfartstrafik och sina tunnelbaneuppgångar vid Torsplan
goda förutsättningar att vara områdets främsta
kommersiella stråk. Gestaltningen understryker
kransgatans boulevardkaraktär med trädplanteringar som erinrar om stadens gamla stadsfront.
Stadsrummets norra sida gestaltas som en flack
båge som förenar ett helt stadsparti mellan Sveaplan
och Karlbergsvägen.
Dess främsta uppgift är att länka samman Vasa stadens historia med det nya området.
Norra Stationsgatans karaktär kommer att präglas av det nya tornparet, vars skala och arkitektur
förändrar gatans nuvarande industriella prägel.
Den historiska tullgränsen markeras med det nya tornparet Tors Torn vid Torsplan
26
Norra Stationsgatan omvandlas till en grön boulevard
27
Den nya bebyggelsen – Stadskvarteret
E
A
N
DE N N YA BE BYG G E L SE N
–
STA DSK VA R TE R ET
Stationsområdet ligger idag i en dalsänka mellan
Norra Stationsgatan och Karolinskaberget. Ny bebyggelse förutsätter att topografin omvandlas i sin
helhet mellan Solnavägen och Norrtull. Genom en
överdäckning av motor- och järnväg bildas en sluttning som vänder sig mot söder. Den nya bebyggelsen
anläggs som två kvartersbälten som ska förena innerstaden med Karolinska. Bebyggelsen kommer att inordnas i stadssilhuetten och få stöd i den resliga stadsfronten i Norra Stationsgatan. Med Karolinskabergets
höjdrygg i norr skapas en sammanhängande stadsstruktur som klättrar upp på sydsluttningen.
Bebyggelsen på Norra Stationsområdet utgår
från stenstadens enkla addering av kvartersblock.
I Vasastaden förekommer två kvartersmodeller –
dels det stora 1800 - tals kvarteret med ett mått om
cirka 200 × 90 meter och med gårdsbebyggelse, dels
den småskaliga varianten från 1900 - talets början där gårdarna är obebyggda som exempelvis i
Atlasområdet och Röda bergsområdet. På Norra
Stationsområdet vidareutvecklas Vasastadens kvarterstypologi utifrån det småskaliga kvartersblocket.
Kvarteren adderas konsekvent mellan Solnavägen
och Norrtull, på ömse sidor om Norrtullsparken.
Dess långsidor hålls låga med sex - sju våningar
mot gatan och fyra - fem våningar mot de upphöjda och underbyggda gårdarna. Kortsidorna får
däremot en resligare profil med i genomsnitt 12
F
A
B
B
våningar mot den breda Norra Stationsgatan och
Norrtullsparkens grönska. Gården hålls alltid visuellt öppen mot söder och mot parkens grönska, men
med en tydlig fysisk avgränsning mellan den privata
och offentliga sfären. Kvarterens högresta gavelmotiv följer rytmiskt terrängen och bygger upp det arkitektoniska temat för områdets två största offentliga rum. Förslaget innebär att en tät stadsstruktur
växer fram. Exploateringen är högre än vad som tidigare prövats i Stockholm. Dels är det nödvändigt
med hänsyn till kostnaderna för den omfattande
överdäckningen av väg - och järnvägsområde. Dels
är det en fördel för möjligheterna till en levande
stadsmiljö med bra serviceutbud. En förutsättning
är emellertid att området utformas med variation
och hög kvalitet, både vad gäller bebyggelse och
de offentliga stadsrummen mellan byggnaderna.
En annan förutsättning är att området får en stark
koppling till parkerna vid Karlberg och Haga.
Mot Norrtull sjunker bostadsbebyggelsens
höjd efter terrängen för att möta Hagaparken.
Kvarterstypologin är här skräddarsydd för de smala
tomterna mellan Norra Stationsgatan och Norrtull
för att klara gällande bullerkrav. På den så kallade
bensinstationstomten sjunker bebyggelsen ytterligare så att skalan överensstämmer med Wenner - Gren
Centers lägre bebyggelse. Här på gränsen mellan staden och Hagaparken kan områdets skola förläggas.
C
D C
D
E
F
Sektion B - B, C - C redovisas på sid 20 - 21
Sektion F - F
Sektion E - E
Sektion A - A
Sektion D - D
29

norra station – den täta stadens attraktionskraft

Transcription

Similar documents

Starkt rekommenderad läsning för ledare och rekryterare Ytterligare

Beslut att bevilja bygglov för inglasning av

Protokoll Storbrukarråd 2015-03-10

Läs skriften i fulltext (pdf

Protokoll från styrelsemöte 140522

PROJEKTiL - HarmoniT.se

Norrtullslaget

Dnr 21 Förstudie Besök Östervåla

Fastighet Blästern 3,4,5

Avtalsuppföljning Stockholm Stad 2014.pdf

Kvalitetsbokslut Carema Care 2011-2012.pdf