Svensk Förening för Sömn‐ forskning och Sömnmedicins tredje


Svensk
Förening
för
Sömn‐
forskning
och
Sömnmedicins
tredje
Årskongress
Konferenscentrum
Wallenberg
Göteborg
21‐23
april,
2010
Bäste
kongressdeltagare
Det
är
med
stor
glädje
vi
hälsar
Dig
välkommen
till
Svensk
Förening
för
Sömnmedicins
årskongress
2010
i
Göteborg.
Det
stora
intresset
från
kollegor,
industrirepresentanter
och
andra
sömnintressera‐
de
borgar
för
att
vi
skall
få
en
intressant
och
givande
kongress.
Årets
möte
innebär
att
vi
här
i
Göte‐
borg
för
tredje
gången
fått
möjlighet
att
arrangera
föreningens
årliga
sammankomst
och
det
är
en
viktig
inspirationskälla.
Dessutom
sammanfaller
årskongressen
med
sömnlaboratoriets
25‐års
jubile‐
um
i
Göteborg.
Föreningens
årsmöten
var
en
gång
i
tiden
en
diskussionsklubb
för
en
liten
tapper
skara
sömnforska‐
re.
Det
enorma
intresse
vi
sett
kring
sömn
och
sömnens
sjukdomar
under
de
senaste
åren
har
resul‐
terat
i
ett
snabbt
växande
deltagarantal
på
årsmötet
–
det
har
blivit
en
årskongress.
Med
denna
ut‐
gångspunkt
har
vi
i
år
försökt
leva
upp
till
förväntningarna
genom
att
skapa
ett
brett
och
omfångsrikt
program
inom
sömn.
Liksom
tidigare
år
inleder
vi
med
en
kursdag
som
i
år
innehåller
4
separata
kur‐
ser
inom
olika
områden.
Bland
annat
har
vi
ett
riktat
utbud
mot
kollegorna
inom
odontologin
och
vår
tekniska
personal
på
sömnlaboratorierna.
Det
vetenskapliga
programmet
spänner
från
basala
mekanismer
inom
sömn
till
de
stora
diagnosom‐
rådena.
Vi
har
också
inbjudna
föreläsare
som
vi
hoppas
kan
bidra
med
det
senaste
inom
sina
fält.
En
speciell
session
har
tillägnats
våra
unga
och
kommande
forskare.
Föreningens
årsmöte
på
torsdagen
kommer
att
beröra
flera
viktiga
frågor
för
vår
förening
–
bland
annat
ackreditering
av
såväl
aktiva
som
laboratorier.
Detta
arbete
är
särskilt
viktigt
för
att
definiera
vår
verksamhet
gentemot
omvärl‐
den.
Sist
men
inte
minst
har
vi
också
en
rad
utställare
som
står
laddade
för
att
få
visa
det
senaste
inom
medicinsk
utredning
och
behandling
inom
sina
områden.
Vi
riktar
ett
särskilt
tack
till
dessa
utställare
som
möjliggör
att
våra
årskongresser
kan
bli
så
omfångsrika
som
de
blivit
de
senaste
åren.
Ingen
årskongress
är
värd
namnet
utan
våra
årliga
sociala
sammankomster.
Två
kvällsaktiviteter
finns
inplanerade
och
den
traditionella
kongressmiddagen
kommer
att
föregås
av
en
kort
båttur.
Låt
oss
hoppas
att
Göteborgs
nyckfulla
vädergudar
är
på
sitt
allra
bästa
humör!
Vi
önskar
dig
därmed
varmt
välkommen
till
en
vetenskaplig
och
social
sammankomst
med
landets
sömnintresserade
i
Göteborg
i
april.
Tillsammans
kommer
vi
som
alltid
att
skapa
en
stimulerande
miljö
för
utbyte
av
idéer
och
tankar
mellan
kollegor
från
hela
vårt
avlånga
land.
Varmt
välkommen
till
Göteborg
och
årskongressen
2010!
Jan
Hedner
Lokala
organisationskommittén
3
Bäste
föreningsmedlem,
kongressbesökare
och
”Sömnvän”
På
föreningens
vägnar
hälsar
jag
Dig
hjärtligt
välkommen
till
SFSS´s
3:e
årskongress
i
Göteborg.
Det
är
med
stor
glädje
vi
kan
träffas
för
att
diskutera
nya
forskningsrön,
kliniska
vardagsfrågor
och
SFSS´s
ansträngningar
för
utveckling
av
klinisk
sömnmedicin.
Programmet
i
år
är
återigen
fullt
av
intressanta
ämnen
som
bäddar
för
tre
stimulerande
och
händelserika
dagar.
Nya
kunskaper
har
tillkommit
sedan
senaste
möte
i
Uppsala.
Svensk
sömnforskning
har
liksom
tidigare
bidragit
på
ett
signifikant
sätt
till
denna
utveckling.
I
år
kommer
vi
att
lyssna
till
såväl
svenska
som
internationella
experter
inom
olika
sömnområden
–
så
bredden
kommer
att
finnas.
Kursprogrammet
har
utökats
för
att
ge
utrymme
till
riktade
utbildningsaktiviteter.
Vi
erbjuder
en
CPAP
kurs
specifikt
riktad
mot
sömnmedicinsk
vårdpersonal
och
en
kurs
för
tandläkare
och
andra
intresserade
av
odontologisk
behandling
vid
sömnstörning.
För
första
gången
skall
kognitiv
beteendeterapi
vid
insomni
få
en
hel
kursdag.
Beteendeterapeuter,
sömnmedicinsk
vårdpersonal,
och
primärvårdspersonal
kan
lära
sig
hur
KBT
fungerar
i
den
kliniska
vardagen
och
hur
denna
behandling
kan
implementeras
på
bästa
sätt.
Därutöver
finns
för
första
gången
en
kurs
för
mer
avancerade
sömnmedicinska
frågeställningar
–
Sleep
Medicine
Pearls!
SFSS
har
vuxit
enormt
under
året
–
antalet
medlemmar
kommer
att
passera
400
–
sträcket
under
kongressen!!
Föreningens
operativa
struktur
har
samtidigt
utvecklats
ytterligare
under
2009.
Arbetsgrupperna
har
kommit
igång
med
sitt
praktiska
arbete
som
skall
presenteras
både
under
kongressen
och
årsmötet.
Kafferaster
och
utlovade
kvällsaktiviteter
kommer
att
skapa
ett
forum
för
personliga
möten
och
många
viktiga
samtal.
Jag
vill
redan
nu
hjärtligt
tacka
alla
sponsorer
som
har
möjliggjort
årets
möte
och
därmed
en
arena
för
sömnintresserade
forskare
och
vårdpersonal
i
Sverige.
Väl
mött
i
Göteborg
önskar
Ludger
Grote
Ordförande
SFSS
4 Huvudsponsorer
PROGRAM
KURSDAGEN
Tidsschema
kursdagen
21
april
09.00
–
10.00
Registrering
10.00
–
12.00
Kurs
12.00
–
13.00
Lunch
14.30
–
15.00
Kaffe
(cirka)
15.00
–
17.00
Kurs
19.00
–
Kvällsbuffé
på
Ritz
KURS
1.
Sleep
Medicine
Pearls
Modern
sömndiagnostik
ur
ett
differentialdiagnostiskt
perspektiv.
Teori
och
avancerade
falldiskussioner
inkluderande
sömnpolygrafier
Kursledare:
Ludger
Grote
och
Jan
Hedner
KURS
2.
Kognitiv
beteendeterapi
vid
insomni.
Teori,
praktik
och
tillämpningar
Kursledare:
Markus
Jansson‐Fröjmark
KURS
3.
Metod
för
patientträning
vid
CPAP
terapi
–
teori
och
praktik.
Första
SSFS
kursen
för
CPAP‐inriktad
vårdpersonal
Kursledare:
Anders
Broström
KURS
4.
Sömnmedicinsk
utveckling
inom
odontologin
Kontinuerlig
utbildning
för
sömnintresserade
odontologer
och
odontologiskt
intresserade
somnologer
Kursledare:
Åke
Tegelberg
Gemensam
kvällsbuffé
för
kursdeltagare
serveras
i
Restaurang
Ritz,
Brunnsparken
kl.
19.00.
Nytillresta
kongressdeltagare
är
välkomna
att
ansluta
till
baren.
5
PROGRAM
SÖMNMEDICINSK
ÅRSKONGRESS
22
april
(Kongressdag
1)
08.00
–
08.45
Registrering
08.45
–
09.00
Välkommen
09.00
–
10.30
INSOMNI
(Chair:
J‐E.
Broman,
Uppsala)
Lärdomar
och
erfarenheter
från
SBU
rapporten
kring
insomni
(30
Jerker
Hetta,
Stockholm
KBT
–
strategier
för
applikation
i
Sverige
Kicki
Kyhle,
Säter
Förändrad
förskrivning
av
sömnmedel
i
Västernorrland
Johannes
Dock,
Kramfors
10.30
–
11.00
Kaffepaus
och
utställning
11.00
–
11.45
The
biology
of
circadian
control
Timo
Partonen,
Helsingfors
11.45
–
12.30
MOTORISKA
STÖRNINGAR
UNDER
SÖMN
–
RLS
(Chair:
TBD)
Järn
och
järnomsättning
vid
RLS,
Lena
Leissner,
Örebro
Prisceremoni
–
Karl
Ekbom
Stipendiet
2010
12.30
–
13.30
Lunch
13.30
–
15.00
SÖMNAPNÉ
BLOCK
1
(Chair:
Å.
Tegelberg,
Malmö)
AHI,
ODI
eller
snarkning
–
vad
är
viktigast
Föreläsningen
är
sponsrad
av:
Eva
Lindberg,
Uppsala
Systematic
review
of
data
comparing
CPAP
and
oral
devices
in
OSA
Olivier
Vanderveken,
Antwerp
Outcome
vid
OSA
behandling
–
var
står
vi
efter
SBU?
Yüksel
Peker,
Skövde
15.00
–
15.30
Kaffepaus
och
utställning
15.30
–
17.00
AKTUELL
SVENSK
SÖMNFORSKNING
–
PRESENTATION
AV
ABSTRACTS
(Chair:
E.
Svanborg,
Linköping)
Hög
risk
för
syskon
bland
barn
att
utveckla
obstruktivt
sömnapné
och
förstorade
halsmandlar.
Danielle
Friberg,
Stockholm
Nattlig
andningsregistrering
av
barn
–
behövs
det?,
Anna
Redmo,
Kristianstad
Händelser
som
påverkar
partners
stöd
till
CPAP
behandlade
patienter
med
obstruktivt
sömnapnésyndrom.
Maria
Elfström,
Jönköping
6
Everyday
life
in
spouses
to
individuals
with
obstructive
sleep
apnoea
syndrome
before
treatment
initiation
–
a
qualitative
study
based
on
in‐depth
interviews.
Anna
Ståhlkrantz,
Jönköping
An
update
on
the
European
^leep
Apnoea
atabase
(ESADA)
‐‐
report
from
22
European
laboratories.
Jan
Hedner,
Göteborg
Baseline
characteristics
of
the
revascularized
patients
with
coronary
artery
disease
and
obstructive
sleep
apnea
in
the
RICCADSA
trial.
Erik
Thunström,
Skövde
Cardiac
function
in
the
RICCADSA
cohort
with
obstructive
sleep
apnea
with
and
without
daytime
sleepiness.
Helena
Glantz,
Skövde
A
novel
detection
algorithm
of
autonomic
activation
in
sleep
disorders
using
photoplethysmography,
Dirk
Sommermeyer,
Göteborg
How
does
affected
sleep
influence
health
related
quality
of
life
in
women
with
restless
legs
syndrome?
J.
Wesström,
Falun
First
night
effect
and
burnout.
Helena
Petersen,
Stockholm
Is
a
polysomnographic
recording
prior
to
MSLT
worth
the
effort? DĂŚƐƐĂ <Ăƌŝŵŝ͕ 'ƂƚĞďŽƌŐ
17.15
–
18.30
ÅRSMÖTESFÖRHANDLINGAR
19:30
20:00
Båten Älvsnabben avgår från Lilla Bommen
Kongressmiddag
på
Restaurang
River
Café,
Eriksberg
23
april
(Kongressdag
2)
08.30
–
09.00
Registrering
09.00
–
10.45
SÖMNAPNÉ
BLOCK
2
(Chair:
R.
Harlid,
Stockholm)
Sömnapnéscreening
hos
obesa
–
Kaj
Stenlöf,
Göteborg
Hur
fungerar
våra
automatiserade
CPAP
system.
Interaktiv
work‐shop
med
presentationer
från
industrin
–
Sören
Berg,
Ludger
Grote
CPAP‐behandling
i
Ystad
–
en
lång
tidsuppföljning
av
”intention
to
treat”
samt
‐
ekonomisk
kalkyl
Per
Emgård,
Ystad
Resursbesparing
via
CPAP
information
i
grupp
‐
Zarita
Nilsson
och
Per
Emgård,
Ystad
10.45
–
11.15
Kaffepaus
och
utställning
11.15
–
12.45
SYMPOSIUM
UNGA
FORSKARE
(Chair:
J.
Hedner,
Göteborg)
Epworth
Sleepiness
Scale
‐
hur
ska
den
användas? ‐
Martin
Uhlander,
Linköping
Vigilance
in
commercial
vehicle
operators
‐
Mahssa
Karimi,
Göteborg
Peripheral
vascular
tone–clinical
applications
in
sleep
medicine
‐
Ding
Zou,
Göteborg
Hur
påverkar
stress
vår
sömn? ‐ Helena
Petersen,
Stockholm
Livsstilsförändringar
vid
obstruktivt
sömnapnésyndrom
‐
Helena
Igelström,
Uppsala
12.45
–
13.45
Lunch
13.45
–
15.15
PSYKIATRI
OCH
ARBETSMEDICIN
MÖTER
SÖMNMEDICIN
(Chair:
G.
Kecklund,
Sthlm)
Ljuset
i
Forsmark
‐
Arne
Lowden,
Stockholm
Sömnstörningar
vid
psykiatrisk
morbiditet
–
Lena
Mallon,
Säter
Panikångest
‐
en
underskattad
sömnstörningsfaktor
–
Elias
Eriksson,
Göteborg
Farväl
med
kaffepaus
15.15
–
7
8
Utställarplan
Sömnmedicinsk
Årskongress
2010
A
Nätverket
för
sömn
&
hälsa
B
Cephalon
C
SomnInvest
D
SomnoMed
E
Fisher
&
Paykel
F
AcGve
Care
Sverup
G
Aiolos
Medical
H
Nycomed
I
Diacor
J
Boehringer
–
Ingelheim
K
Resmed
L
PaGenWöreningen
M
Breas
Medical
N
Philips
Respironics
O
SFSS
Konferenscentrum
Wallenberg
A
D
B
C
Entré
Wallenbergssalen
E
O
F
Registrering
N
Entré
N
G
Kaffe
Konferens‐
centrums
recepGon
H
M
Lunch
J
I
K
L
Garderob
PRAKTISK
INFORMATION
Konferenslokaler
Konferenscentrum
Wallenberg
Medicinaregatan
20A
413
90
GÖTEBORG
Tel:
031‐7865959
Hotell
SAS
Radisson
Scandinavia
Södra
Hamngatan
59‐65
411
06
GÖTEBORG
Tel:
031‐7585000
Övriga frågor och telefon
Easy Conference
Linda Jöfelt
Tel:
0709 54 54 37
Hotel
Lorensberg
Berzeliigatan
15
412
53
GÖTEBORG
Tel:
031‐810600
Slottskogens
Vandrarhem
Vegagatan
21
413
11
GÖTEBORG
Tel:
031‐426520
Kvällsarrangemang
Onsdagen
den
21
april
Mingel
och
buffé
på
restaurang
Ritz,
Bastionsplatsen
2.
Åker
ni
kommunalt
till
restaurangen
går
ni
av
på
hållplats
Kungsportsplatsen.
Ifrån
Stora
Nygatan
är
det
ca
2
min
gångväg
till
Bastionsplatsen
2.
Vi
samlas
klockan
19.00
på
resturangen.
Torsdagen
den
22
april
Middag
och
underhållning
på
restaurang
River
Café
vid
Eriksberg.
Till
River
Café
åker
ni
båten
Älvsnabben.
Turen
tar
cirka
20
minuter.
Älvsnabben
avgår
från
hållplat‐
sen
”Lilla
bommen”
som
ligger
vid
hamnen.
Det
går
bra
att
använda
ditt
spårvagnskort
på
den
här
turen.
Båten
avgår
klockan
19.30.
Middagen
börjar
klockan
20.00.
Hemfärd
sker
även
den
med
båt.
Information
om
båttider
för
hemresa
kommer
att
finnas
på
River
Café.
Transporter
till
och
från
konferenscentrum
Wallenberg
Vägbeskrivning
med
kollektivtrafiken
från
hotellen
till
konferenscentrum
Wallenberg:
SAS
Radisson
Scandinavium
till
och
från
Konferenscentrum
Wallenberg
Alternativ
1:
Spårvagn
7
(mot
Tynnered)
från
Centralstationen
–
Medicinaregatan.
Alternativ
2:
Spårvagn
10
(mot
Guldheden)
från
Centralstationen
–
Wavrinskys
Plats,
byt
till
spårvagn
6
(mot
Länsmansgården)
–
Medicinaregatan.
Hemresa:
Alternativ
1:
Spårvagn
7
(mot
Bergsjön)
från
Medicinaregatan
–
Centralstationen
Alternativ
2:
Spårvagn
6
(mot
Kortedala)
från
Medicinaregatan
–
Korsvägen,
byt
till
Spårvagn
10
(mot
Biskopsgården)
–
Centralstationen.
9
Hotel
Lorensberg
till
och
från
Konferenscentrum
Wallenberg
Alternativ
1:
Alternativ
2:
Buss
513
(mot
Partille)
från
Berzeliigatan
–
Korsvägen,
byt
till
Spårvagn
6
(mot
Länsmansgården)
–
Medicinaregatan.
Buss
50
(mot
Kallebäck)
från
Berzeliigatan
–
Korsvägen,
byt
till
Spårvagn
6
(mot
Länsmansgården)
–
Medicinaregatan.
Hemresa:
Alternativ
1:
Alternativ
2:
Spårvagn
6
(mot
Kortedala)
från
Medicinaregatan
–
Korsvägen,
byt
till
Buss
513
(mot
Heden)
–
Berzeliigatan.
Spårvagn
6
(mot
kortedala)
från
Medicinaregatan
–
Korsvägen,
byt
till
Buss
50
(mot
Frölunda
Torg)
–
Berzeliigatan.
Slottskogens
Vandrarhem
till
och
från
Konferenscentrum
Wallenberg
Alternativ
1:
Buss
60
(mot
Redbergsplatsen)
från
Vegagatan
–
Brunnsparken,
byt
till
Spårvagn
7
(mot
Tynnered)
–
Medicinaregatan.
Alternativ
2:
Buss
60
(mot
Redbergsplatsen)
–
Brunnsparken,
byt
till
Spårvagn
6
(mot
Kortedala)
–
Medicinaregatan.
Hemresa:
Alternativ
1:
Spårvagn
7
(mot
Bergsjön)
–
Brunnsparken,
byt
till
Buss
60
(mot
Masthugget)
–
Vegagatan.
Alternativ
2:
Spårvagn
6
(mot
Länsmansgården)
–
Brunnsparken,
bytt
till
Buss
60
(mot
Masthugget)
–
Vegagatan.
Vill
ni
ha
mer
ha
mer
information
om
tidtabeller
och
transporter
inom
Göteborg,
gå
in
på:
www.vasttrafik.se
10 Abstract
1.
Hög
risk
för
syskon
bland
barn
att
utveckla
obstruktivt
sömnapné
och
förstorade
halsmandlar.
Danielle
Friberg,
MD,
PhD1;
Jan
Sundquist,
MD,
PhD2;
Xinjun
Li,
MD,
PhD2;
Kari
Hemminki,
MD,
PhD2,3;
Kristina
Sundquist,
MD,
PhD2
1ÖNH‐kliniken,
Karolinska
Universitetssjukhuset
och
Institutet,
Stockholm;
2Centrum
för
Allmänmedi‐
cin,
Karolinska
Institutet,
Stockholm,
Sweden;
3Divisionen
för
molekylär
och
genetisk
epidemiologi,
Tysklands
cancerforskningscentrum
(DKFZ),
Heidelberg,
Tyskland
Syfte:
Att
med
sjukhus‐diagnoser
uppskatta
risken
för
att
syskon
utvecklar
sömnrelaterad
andnings‐
störning
(SAS)
i
hela
Sveriges
barnbefolkning.
Metod:
MigMed
databasen
vid
Karolinska
Institutet
användes
för
att
dela
in
alla
barn
från
18
år
och
yngre
i
syskongrupper,
baserat
på
gemensam
mamma
och
pappa,
och
att
de
hade
en
primär
sjuk‐
husdiagnos
för
OSAS
och
eller
adenotonsillär
hypertrofi,
för
varje
individ
född
mellan
1978
och
1986
under
uppföljningstiden
1997‐2004.
Individer
med
åtminstone
ett
syskon
med
någon
av
dessa
dia‐
gnoser
identifierades
och
den
standardiserade
incidenskvoten
(SIR)
med
95
%
konfidensintervall
beräknades.
Referensgrupp
var
pojkar
och
flickor
som
inte
hade
några
syskon
med
dessa
diagnoser.
Resultat:
Efter
korrigering
för
socio‐ekonomiskt
status,
ålder
och
geografisk
region,
hade
pojkar
med
minst
ett
syskon
med
OSAS
en
ökad
risk
att
få
OSAS
med
SIR
33.2
(16.5‐64.8)
och
hos
flickor
var
SIR
40.5
(19.4‐
81.4).
För
tonsillär
hypertrofi
eller
adenotonsillär
hypertrofi
var
motsvarande
siffror
för
pojkar
4.53
(3.0–6.8)
och
för
flickor
4.94
(3.3–7.4).
Konklusioner:
Studien
indikerar
att
det
finns
en
kraftigt
ökad
syskon‐risk
för
sömnrelaterad
and‐
ningsstörning
hos
barn.
Detta
kan
förklaras
med
ärtlighetsfaktorer
och
eller
gemensamma
miljöfak‐
torer,
exempelvis
ökad
medvetenhet
bland
föräldrar
eller
remitterande
läkare.
Vårdgivare
bör
fråga
föräldrar
om
syskon
har
symtom
på
SAS,
och
i
så
fall
erbjuda
dem
tidig
diagnostik
och
behandling.
Publicerad
i
Sleep,
32
(08):
1077‐1083,
2009
11
Abstract
2.
Händelser
som
påverkar
partners
stöd
till
CPAP
behandlade
patienter
med
obstruktivt
sömn‐
apnésyndrom.
Maria
Elfström
RN,
BNsc*1,2,
Susanne
Karlsson
RN,
BNsc
*1,2,
Peter
Johansson
RN,
Phd
3,
Anders
Broström
RN,
Phd,
Associate
Professor
2,4
Öronkliniken,
Länssjukhuset
Ryhov,
Jönköping1,
Hälsohögskolan
Jönköping2,
Kardiologkliniken,
Universitetssjukhuset
Linköping3,
Sömnenheten,
Neurofysiologiska
kliniken,
Universitetssjukhuset
Linköping4
*
Maria
Elfström,
Öronkliniken,
Länssjukhuset
Ryhov,
55185
Jönköping,
email:
maria.elfstrom@lj.se
*
Susanne
Karlsson,
Öronkliniken,
Länssjukhuset
Ryhov,
55185
Jönköping,
email:
susanne.c.karlsson@lj.se
Continuous
positive
airway
pressure
(CPAP)
är
en
effektiv
behandling
av
obstruktivt
sömnapné‐
syndrom
(OSAS),
där
dock
följsamheten
kan
vara
dålig.
Partnern
har
en
betydelsefull
roll
i
patient‐
ens
accepterande
av
behandlingen
och
kan
påverka
följsamheten
positivt.
I
nuläget
finns
dock
inga
studier
som
beskriver
händelser
som
påverkar
partnerns
stöd
vid
CPAP
behandling,
varför
syftet
var
att
beskriva
kritiska
händelser
och
dess
påverkan
på
hur
partner
ger
stöd
till
patient
med
OSAS
i
samband
med
att
CPAP
behandling
påbörjas.
En
kvalitativ
ansats
med
Critical
incident
technique
användes.
Tjugofem
partners
som
lever
tillsam‐
mans
med
CPAP
behandlade
patienter
med
OSAS
valdes
strategiskt
ut
från
ett
Länssjukhus
i
södra
Sverige.
Data
samlades
in
via
semistrukturerade
intervjuer.
Sidoeffekter,
brist
på
effekt,
begränsningar,
brist
på
närvaro
och
bristande
utprovningsrutiner
för‐
svårade
för
partners
att
ge
stöd
vid
CPAP
behandlingen.
En
välfungerande
behandling,
förbättringar,
hög
motivation
eller
stöd
från
andra
underlättade
att
ge
stöd.
Partners
hantering
innebar
att
låta
patienten
hantera
CPAP
behandlingen
själv,
att
partner
hanterade
behandlingen
gemensamt
med
patient
eller
att
partner
tog
över
hanteringen
av
CPAP
behandlingen.
Partnerns
stöd
vid
CPAP
behandling
påverkas
av
många
olika
faktorer.
En
ökad
kunskap
om
dessa
faktorer
som
underlättar
eller
försvårar
för
partnerns
stöd
vid
CPAP
behandling
kan
användas
till
att
förbättra
rutiner
vid
start
av
CPAP
behandling.
Nyckelord:
Obstruktivt
sömnapné
syndrom,
continuous
positive
airway
pressure,
partner,
stöd,
kvalitativ
analys.
12 Abstract
3.
Everyday
life
in
spouses
to
individuals
with
obstructive
sleep
apnoea
syndrome
before
treatment
initiation
–
a
qualitative
study
based
on
in‐depth
interviews
Anna
Ståhlkrantz*
RN,
MNSc,
PhD
student1,2,
Jan
Wiberg
MD1,
Dan
Malm
RN,
PhD1,2,
Eva
Svanborg,
Professor3,
Anders
Broström
RN,
Associate
Professor2,3
*Communication:
Anna
Stalkrantz,
Department
of
Pulmonary
Medicine,
Countyhospital
Ryhov,
551
85
Jonkoping,
Sweden.
Tel.
+46‐36‐322090,
EMAIL:
anna.stalkrantz@lj.se
Department
of
Internal
Medicine,
County
Hospital
Ryhov,
Jonkoping,
Sweden.1
Department
of
Nursing
Science,
School
of
Health
Sciences,
Jonkoping,
Sweden.2.
Department
of
Clinical
Neurophysiology,
Linkoping
University
Hospital,
Linkoping,
Sweden.3
Background:
Obstructive
sleep
apnoea
syndrome
(OSAS)
is
a
sleep
related
breathing
disorder
causing
increased
cardiovascular
morbidity
and
mortality.
Treatment
with
continuous
positive
airway
pres‐
sure
(CPAP)
is
the
standard
treatment.
OSAS
does
not
only
affect
the
patient
but
usually
leads
to
consequences
for
the
spouse’s
everyday
life
too.
Few
studies
have
described
the
inside
perspective
of
a
spouse
to
a
patient
suffering
from
a
severe
OSAS
before
treatment
initiation
with
CPAP.
Aim:
The
aim
of
this
study
was
to
generate
a
model
of
what
spouses
of
patients
with
OSAS
experi‐
ence
in
their
everyday
life
before
CPAP
initiation.
Methods:
A
descriptive
explorative
design
with
Grounded
Theory
(GT)
was
used.
Twelve
spouses
to
patients
with
untreated
OSAS
were
interviewed
in
order
to
gain
as
wide
a
variation
of
data
as
pos‐
sible
and
a
comprehensive
picture
of
the
phenomenon
being
studied.
Findings:
Two
main
categories
emerged
from
the
data:
“Spouses’
social
adjustment”
and
“Spouses’
emotions”.
The
main
categories
could
be
seen
in
relation
to
four
dimensions;
“Sacrifices
in
everyday
life”,
“Control
in
everyday
life”,
“Changes
in
everyday
life”
and
“Understanding
in
everyday
life”
The
spouses
made
several
adjustments
in
everyday
life
and
they
felt
an
increasing
responsibility
in
the
home
since
they
did
not
get
any
help
from
their
partner.
The
relationship
(i.e.,
emotions)
with
the
partner
(i.e.
patient)
was
also
negatively
affected
and
the
spouses
felt
they
therefore
developed
another
both
practical
and
emotional
role
in
the
relationship.
They
felt
both
anger
and
fear
at
night.
Anger
for
the
snoring
and
fear
because
of
the
breathing
pauses
their
partner
had.
They
felt
loneliness
and
isolation
and
experienced
that
there
was
no
time
for
their
own
interests.
Conclusion:
The
results
could
provide
healthcare
personnel
with
an
increased
understanding
of
what
spouses
experience
in
their
everyday
life,
before
the
initiation
of
treatment
with
CPAP.
The
spouses
should
gain
more
extensive
participation
in
the
educational
situation
concerning
the
illness,
as
well
as
the
treatment
thereof.
This
study
provides
the
initiative
for
further
qualitative
studies
which
can
give
a
deeper
understanding
of
how
the
spouses
of
individuals
suffering
from
OSAS
experience
their
everyday
life
after
their
partner
has
begun
CPAP‐treatment
and
how
they
can
influence
adherence
to
the
treatment.
Key
words:
Obstructive
sleep
apnoea,
spouse,
everyday
life,
grounded
theory
13
Abstract
4.
CPAP‐behandling
i
Ystad
–
en
lång
tidsuppföljning
av
”intention
to
treat”
samt
ekonomisk
kalkyl.
Per
Emgård,
Zarita
Nilsson,
Petra
Kleman
Bakgrund:
I
begynnelsen
var
mörker
och
ÖNH‐kirurgi
var
den
allt
dominerande
åtgärden.
De
väsentliga
patientflödena
för
såväl
diagnostik
som
behandling
kom
i
Skåne
att
dirigeras
till
de
respektive
ÖNH
enheterna.
Ljuset
kom
försiktigt
via
Doc
Bengt
Midgren,
dåvarande
Lung
kliniken
vid
Lasarettet
i
Lund.
1986‐87
startades
CPAP
behandling
ungefär
samtidigt
I
Lund
och
Stockholm.
1991
provade
vi
ut
vår
första
CPAP
i
Ystad
och
nu
har
vi
årsskiftet
09/10
ökat
till
910
i
användning.
I
Skåne
med
en
befolkning
på
ca
1.2
miljoner
var
i
september
ca
7500
patienter
i
behandling
med
CPAP.
Detta
anses,
efter
24
års
arbete,
nu
täcka
knappt
50%
av
behovet.
Resultat:
Ekonomi;
Med
en
årlig
utprovning
av
170
CPAP‐maskiner
à
6000
kr
+
5%
Bilevel
à
14000+läkar
och
sköterskelöner
sammantaget
1,4
miljoner
+reservdelskostnader
på
1,2
miljoner
blir
utgifterna
för
ÖNH
enheten
ca
3
miljoner.
Då
Ystad
står
för
20%
av
Skånes
CPAP
utprovning
(cirka
900
maskiner
per
år)
skulle
om
kostnaderna
antas
lika
i
regionen
den
totala
summan
för
Skåne
skattas
till
15
miljoner
årligen.
Till
detta
läggs
1000‐1200(grovt
skattad
siffra)
MAD
à
7000
kr
vilket
totalt
för
bara
Skåne
ger
23
miljoner
2009.
Med
stark
reservation
extrapolerat
för
riket
kunde
en
årlig
kostnad
på
184
miljoner
eller
något
lägre
hållas
för
till
viss
grad
sannolik.
Produktion;
I
Ystad
har
vi
intention
to
treat
som
riktmärke.
Dag
noll
är
dag
noll
d.v.s
när
patienten
erhåller
sin
CPAP
vid
utprovningen
räknar
vi
in
honom
(henne
ca
20%).
Efter
en
månad
har
vi
97%
av
patienterna
kvar
i
användande.
1,5
år
efter
utlämnandet
85,8(2006)
resp
91%(2007)
av
patienterna
kvar
sitt
användande.
Detta
betyder
36/298
återlämnade
eller
12.1%,
inklusive
de
3%
som
föll
bort
första
månaden.
Metod:
Cirka
hälften
av
de
som
önskar
återlämna
sin
maskin
återgår
i
användande
efter
extra
teambesök
eller
CPAP
mottagningsbesök.
En
speciell
telefon
mottagning
fri
från
ÖNHs
är
etablerad.
Eget
lager
av
alla
förslitningsdetaljer
och
apparater
finns.
Vi
har
alltid
månadsuppföljning
efter
utprovning.
Årskontroller
av
varierande
art.
Teambesök
till
10%
av
patienterna.
Konklusion:
De
få
som
avbryter
sin
CPAP
behandling
har
inte
sällan
utsatts
för
obesitas
operation
eller
viktminskat
sig
radikalt
eller
skulle
haft
annan
behandling
från
starten.
Ingen
med
behandlingskrävande
OSAHS
får
lämnas
som
ett
hopplöst
fall.
Vi
accepterar
att
användandet
hos
ca
20%
av
patienterna
inte
alltid
är
4
timmar
per
natt,
ifall
väsentlig
reduktion
av
AHI
ägt
rum
och/eller
patienten
mår
utmärkt
väl.
14 Abstract
5.
Promoting
alertness
and
sleep
by
dynamic
lights
for
control
room
operators.
Arne
Lowden,
Stress
Research
Institute,
Stockholm,
Sweden
To
improve
alertness,
sleep
and
adaptation
to
rotating
shiftwork,
a
new
dynamic
light
regiment
adjusted
to
current
work
hours
was
tested.
The
illumination
level
in
a
control
room
at
a
nuclear
power
station
was
about
200lux
at
straight
hori‐
zontal
gaze.
In
a
small
part
of
the
control
room
above
the
positions
of
the
reactor
operators
new
lightning
equipment
was
installed.
The
new
lights
were
in
major
part
shielded
from
other
operators
also
working
in
the
same
room.
The
new
lights
were
designed
to
give
three
different
light
exposures;
1.
White
strong
light,
1050lux
at
90o
horisontal
gaze,
6000K.
2.
Weak
yellow
light,
650lux,
3000K.
3.
Yellow
moderate
light,
700lux,
4000K.
The
fitting
consisted
of
five
Savio™
armatures
including
Philips
lightning
(AktiViva
Natural,
54W,
16mm
and
TL5,
827,
54W,
16mm).
In
a
cross‐over
design
the
old
and
new
light
exposures
were
given
in
connection
to
a
sequence
of
three
night
shifts,
two
free
days
and
two
morning
shifts
(NNN++MM)
and
with
7
weeks
in‐between
sessions.
The
operators
consisted
of
two
groups,
7
reactor
operators
from
seven
work
teams
were
at
one
time
exposed
to
the
new
equipment
and
16
other
operators
were
used
as
controls.
The
study
was
conducted
during
winter
months
with
no
opportunities
to
receive
day
light
exposure
after
night
work
or
before
morning
work.
Operators
were
given
actigraphs,
filled
in
a
sleep/wake
diary
and
melatonin
saliva
samples
were
col‐
lected
at
work.
The
exposure
group
had
a
mean
age
of
50,2
ranging
from
42‐57
yrs,
the
control
group
had
a
mean
age
of
46
yrs
ranging
from
30‐62
yrs.
ANOVAs
were
calculated
in
connection
to
night
work,
free
days
and
morning
work
using
the
factors
group
(exposed
reactor
operators/non‐exposed
other
operators)
and
light
(new/old
exposure).
Results
from
the
wake/sleep
diary
showed
that
the
new
light
treatment
increased
alertness
in
con‐
nection
to
night
work
at
02:00h
and
at
04:00h
(interaction
group
x
light,
p<0.05).
During
free
days
after
night
work,
sleep
length
increased
with
0.7
hours
to
7.42
hours
with
the
new
lights
(interaction
group
x
light,
p<0.05)
and
these
days
were
rated
as
being
better
(interaction
group
x
light,
p<0.05).
Sleep
quality
improved
in
subjective
ratings
in
connection
to
morning
shifts
(interaction
group
x
light,
p<0.05).
In
conclusion
it
seems
that
appropriate
dynamic
light
in
windowless
rooms
during
the
dark
Nordic
season
may
promote
alertness,
sleep
and
better
adaptation
to
quickly
rotating
shiftwork.
15
Abstract
6.
An
update
on
the
European
^leep
Apnoea
Database
(ESADA)
‐‐
report
from
22
European
laboratories
J.Hedner,
L.Grote,
M.Bonsignore,
W.McNicholas,
P.Lavie,
G.
Parati,
P.Sliwinski,
F.Barbé,
W.DeBacker,
P.Escourrou,
I.Fietze,
JF.Masa,
JA.Kvamme,
C.Lombardi,
O.Marrone,
JM.Montserrat,
T.Penzel,
M.Pretl,
R.Riha,
D.Rodenstein,
T.Saaresranta,
R.Schulz,
R.Tkacova,
G.Varoneckas,
A.Vitols,
H.Vrints,
J.Zielinski
Introduction:
The
European
Sleep
Apnoea
Database
(ESADA)
constitutes
a
network
of
22
sleep
dis‐
order
centres
in
Europe
and
has
been
started
by
members
of
the
COST
action
B26
program
facili‐
tated
by
the
European
Union.
The
goal
of
the
project
is
to
describe
differences
in
standard
clinical
care
of
patients
with
obstructive
sleep
apnoea
syndrome
(OSAS)
and
to
establish
a
large
cohort
to
perform
genetic
research
in
this
disorder.
Methods:
Patients
with
suspected
OSAS
are
consecutively
included
and
followed
up
according
to
clinical
standards
applied
by
each
centre.
Anthropometrics,
concomitant
disease
and
medication,
daytime
symptoms
and
sleep
data
(polysomnography
or
cardiorespiratory
polygraphy)
are
collected
using
a
structured
web‐based
report
form.
Results:
5103
patients
(1426
females,
age
51.8±12.6
years,
79.4%
with
AHI>5)
were
collected
from
March
15,
2007
to
August
1,
2009.
Morbid
obesity
(BMI≥35)
was
present
in
21.1%
of
men
and
28.6%
of
women.
Cardiovascular,
metabolic,
and
pulmonary
comorbidities
were
frequent
(49.1,
33.2,
and
14.2%,
respectively).
Sleep
apnoea
(AHI>5)
was
diagnosed
in
79.4%
of
included
patients
(men
83.6%
and
women
68.5%).
Patients
investigated
with
a
polygraphic
method
had
a
lower
AHI
than
those
who
underwent
polysomnography
(23.2±23.5
vs.
29.1±26.3
events/hour,
p<0.0001).
Conclusion:
The
ESADA
project
has
rapidly
resulted
in
a
large
scale
multicentric
patient
cohort
that
enables
unique
outcome
research
opportunities
and
genotyping.
The
first
cross
sectional
analysis
reveals
a
high
prevalence
of
cardiovascular
and
metabolic
morbidity
in
clinical
patients
investigated
for
OSAS.
16 Abstract
7.
How
does
affected
sleep
influence
health
related
quality
of
life
in
women
with
restless
legs
syndrome?
J.
Wesström
(1),
S.
Nilsson
(2),
I.
Sundström‐Poromaa
(2),
J.
Ulfberg
(1)
(1)Center
for
Clinical
Research
Dalarna,
Uppsala
University
(Falun,
SE);
(2)
Dep.
of
Womens
and
Childrens
Health,
Uppsala
University
(Uppsala,
SE)
Objectives:
It
is
a
gender‐related
difference
in
the
prevalence
of
RLS
with
doubled
rates
for
women.
Despite
not
mandatory
for
the
diagnosis,
sleep
disturbance
is
cited
among
the
diagnostic
criteria
as
a
common
associated
feature
of
RLS.
The
prevalence
of
affected
sleep
in
RLS‐patients
is
not
fully
evaluated.
In
our
study
published
2008,
15.7%
(n=551/3516)
of
women
were
RLS‐positives.
Many
of
them
reported
troubles
falling
asleep
(27.9%),
daytime
sleepiness
(42.1%),
interrupted
sleep
(50.5%)
and
29%
were
not
satisfied
with
their
overall
sleep
quality.
The
responding
rate
was
70.3
%(1).
We
wanted
to
look
further
in
to
how
RLS
pos.
women
with
or
without
sleep
complaints
reported
their
health
related
quality
of
life.
In
this
way
we
aimed
to
evaluate
if
affected
sleep
is
the
main
cause
of
reduced
quality
of
life
in
RLS‐patients.
Methods:
A
random
sample
of
5000
women
aged
25‐
64
years
was
selected
from
the
general
Swedish
population.
They
were
sent
questions
concerning
sleep
problems.
A
five‐point
scale
was
used
to
assess
frequencies
of
sleep‐related
symptoms.
Prior
to
statistical
analyses,
we
dichotomized
categorical
responses.
The
Short
Form
12
questionnaire
for
assessment
of
physical
and
mental
quality
of
life
was
included.
SF‐12
scores
range
from
1
to
100.
A
high
score
indicates
better
mental
health
(MCS12)
and
physical
health
(PCS12).
A
clinically
meaningful
difference
in
HRQoL
between
groups
is
equivalent
to
a
half
standard
deviation,
which
is
3‐4
points
in
the
SF
scales.
The
frequency
and
severity
of
RLS
complaints
were
not
assessed.
Results:
The
MCS12
values
for
RLS
pos.
with/without
troubles
falling
asleep
were
41.1
vs.
50.3*,
with/without
daytime
sleepiness
41.1
vs.
51.2*,
with/without
interrupted
sleep
45.0
vs.
50.8*
and
with/without
bad
overall
sleep
quality
41.1
vs.
50.3*.
The
PCS12
values
with/without
troubles
falling
asleep
were
43.7
vs.
50.1*,
with/without
daytime
sleepiness
44.2
vs.
50.8*,
with/without
interrupted
sleep
45.5
vs.
51.1*
and
with/without
bad
overall
sleep
quality
43.6
vs.
50.3*.
*p<0.0001.
Conclusion:
RLS‐pos.
women
with
sleep
complaints
reported
both
their
physical
and
mental
HRQoL
to
be
worse
than
RLS‐pos.
women
without
affected
sleep.
These
findings
indicate
that
it
is
particularly
the
sleep
problems
that
influence
HRQoL
in
RLS‐
patients.
1.
Wesstrom
J,
Nilsson
S,
Sundstrom‐Poromaa
I,
Ulfberg
J.
Restless
legs
syndrome
among
women:
prevalence,
co‐morbidity
and
possible
relationship
to
menopause.
Climacteric2008
Oct;11(5):422‐8.
17
Abstract
8.
ASSESSMENT
OF
PERIPHERAL
VASCULAR
TONE
‐‐
CLINICAL
APPLICATIONS
IN
SLEEP
MEDICINE
Ding
Zou
Sleep
disorders
center,
Sahlgrenska
University
Hospital,
Göteborg,
Sweden
The
presentation
addresses
the
pathophysiological
link
between
peripheral
vascular
tone
(a
novel
finger
photoplethysmographic
signal,
PAT)
and
obstructive
sleep
apnea
(OSA),
the
influence
of
vasoactive
medication
on
PAT
in
OSA
patients,
the
validity
of
a
PAT
device
for
OSA
diagnosis,
the
association
between
PAT
signal
oscillations
and
daytime
blood
pressure
(BP),
and
finally
the
clinical
application
of
finger
pulse
wave
analysis
for
cardiovascular
(CV)
risk
assessment.
In
eight
patients
with
severe
OSA,
cumulative
dosages
of
phentolamine
(α‐receptor
antagonist)
were
infused
via
brachial
artery
during
sleep.
We
found
that
the
PAT
amplitude
was
periodically
attenu‐
ated
(vasoconstriction)
during
the
immediate
post
apnea/hypopnea
period.
The
attenuations
were
largely
reversed
by
the
phentolamine
infusion
which
indicates
that
OSA
related
PAT
attenuation
is
mediated
via
a
sympathoadrenergic
α‐receptor
mechanism.
A
double‐blind
crossover
study
was
undertaken
to
compare
equipotent
dosages
of
doxazosin
(a
peripheral
α‐receptor
inhibitor)
and
enalapril
(an
angiotensin‐converting
enzyme
inhibitor)
on
digital
vasoconstriction
and
nocturnal
BP
in
16
hypertensive
OSA
patients.
While
the
nighttime
beat‐to‐beat
finger
BP
was
significantly
higher
under
doxazosin
treatment,
the
apnea
related
PAT
attenuation
decreased
during
doxazosin
compared
with
enalapril
treatment
(P<0.0001).
An
analysis
of
sleep
related
changes
of
PAT
demonstrated
that
attenuations
were
associated
with
apnea
related
oxygen
desaturation
and
rapid
eye
movement
sleep.
Ninety‐eight
subjects
were
recruited
from
the
Skaraborg
Hypertension
and
Diabetes
Project
for
vali‐
dation
of
a
portable
monitoring
device
Watch_PAT
100
(WP100)
with
unattended
polysomnography
(PSG)
for
OSA
diagnosis.
The
WP100
records
PAT,
pulse
rate,
oxygen
saturation
and
actigraphy
for
automatic
analysis
of
respiratory
disturbance
index
(RDI),
apnea‐hypopnea
index
(AHI),
oxygen
desaturation
index
(ODI),
and
sleep‐wake
state.
The
WP100
RDI,
AHI,
and
ODI
correlated
closely
with
the
corresponding
indices
obtained
by
PSG.
The
AUC
for
the
ROC
curves
for
WP100
AHI
and
RDI
were
0.93
and
0.90
when
the
AHI
and
RDI
thresholds
10
and
20
were
applied
respectively).
The
agreement
between
the
methods
of
sleep‐wake
assessment
was
82±7%.
A
new
standard
for
limited‐channel
device
validation
using
at‐home
simultaneous
PSG
recording
was
proposed.
The
relationship
between
nocturnal
PAT
attenuation
and
office
BP
was
further
investigated
in
eightyone
subjects
from
the
same
study
population.
Episodic
attenuations
of
PAT
were
identified
and
characterized.
In
a
generalized
least
squares
regression
model,
we
found
the
association
between
median
PAT
attenuation
(PWA.att)
and
office
BP
was
independent
of
gender,
age,
body
mass
index,
antihypertensive
medication,
number
of
attenuation
episodes,
AHI,
ODI
and
arousal
index.
Each
10%
increase
in
PWA.att
was
associated
with
an
increase
of
5.0
mmHg
systolic
BP
and
3.0
mmHg
diastolic
BP.
Continuous
assessment
of
PAT
during
sleep
may
reflect
vascular
regulation
and
hemodynamic
state.
An
autonomic
state
indicator
algorithm
based
on
a
novel
finger
pulse
oximetry
sensor
was
developed
and
validated
for
CV
risk
assessment
according
to
the
ESH/ESC
risk
factor
matrix.
Five
signal
compo‐
nents
reflecting
cardiac
and
vascular
activity
(pulse
wave
attenuation,
pulse
rate
acceleration,
pulse
propagation
time,
pulse
periodicity
and
oxygen
desaturation)
were
extracted
and
used
to
construct
an
algorithm
in
99
subjects.
The
capacity
of
the
algorithm
for
CV
risk
prediction
was
validated
in
49
additional
patients.
The
sensitivity
and
specificity
of
the
algorithm
to
distinguish
high/low
CV
risk
in
18 the
validation
group
was
80%
and
77%,
respectively.
The
area
under
the
ROC
for
high
CV
risk
class‐
ification
was
0.84.
Hence,
information
derived
from
a
photoplethymographic
signal
obtained
during
sleep
is
proposed
as
a
novel
potential
tool
for
CV
risk
classification.
PAT,
as
a
measure
of
finger
pulsatile
volume
changes,
reflects
the
sympathetic
autonomic
activity
and
could
be
used
for
the
detection
of
sleep
disordered
breathing.
Information
derived
from
an
oximeter
based
pulse
wave
signal
may
be
used
to
assess
CV
function
and
CV
risk.
19
Abstract
9.
A
novel
detection
algorithm
of
autonomic
activation
in
sleep
disorders
using
photoplethysmography
Dirk
Sommermeyer1,2,
Ding
Zou1,
Jan
Hedner1,
Ludger
Grote1
1
Sleep
Disorders
Center,
Sahlgrenska
University
Hospital,
Gothenburg,
Sweden
2
Institute
of
Biomedical
Engineering,
Karlsruhe
Institute
of
Technology
(KIT),
Karlsruhe,
Germany
Introduction
Sleep
disturbances
are
characterized
by
respiratory
events
and
transit
arousals
from
sleep.
A
novel
algorithm
based
on
SpO2
and
photoplethysmographic
pulse
wave
analysis
was
developed
to
detect
respiratory
and
non‐respiratory
sleep
disturbance
events.
Methods
35
subjects
‐
10
healthy
volunteers
(Age:
39.0±10.6
yrs,
BMI:
23.4±1.6
kg/m2),
11
insomnia
patients
(Age:
46.4±11.2
yrs,
BMI:
25.9±5.1
kg/m2),
14
obstructive
sleep
apnea
[OSA]
patients
(Age:
54.6±14.9
yrs,
BMI:
31.9±4.4
kg/m2)
‐
underwent
an
overnight
sleep
study
(SOMNOcheck
micro,
WEINMANN,
Germany).
The
pulse
wave
signal
derived
from
the
finger
pulse
oximetry
probe
was
used
to
calculate
the
pulse
rate
(PR)
and
pulse
wave
amplitude
(PWA).
The
following
criteria
was
used
to
define
an
autonomic
arousal:
(1)
40%
PWA
reduction,
(2)
20%
PR
increase,
or
(3)
PWA
reduction
>35%
and
PR
increase
by
15%
compared
to
baseline.
A
respiratory
disturbance
event
was
defined
as
(1)
>3%
SpO2
drop
for
at
least
4
seconds,
or
(2)
3%
SpO2
drop
together
with
an
autonomic
arousal.
Indices
(AAI,
RDI)
were
calculated
as
total
number
of
events
divided
by
recording
time.
Results
Compared
with
healthy
subjects,
the
AAI
was
higher
in
insomnia
patients
(30.5
±
7.8
events/h
vs.
23.1
±
7.9
events/h,
p=0.04),
whereas
RDI
did
not
differ
(3.1
±
2.7
events/h
vs.
2.0
±
1.2
events/h,
n.s.).
OSA
patients
had
significantly
higher
AAI
and
RDI
compared
with
the
other
groups.
Conclusions
An
algorithm
based
on
signals
derived
from
a
single
photoplethysmographic
probe
could
be
used
to
distinguish
events
suggestive
of
repetitive
autonomic
activation.
Patients
with
insomnia
exhibited
a
higher
autonomic
arousal
frequency
than
controls.
20 Abstract
10.
Redovisning
av
ett
treårigt
projekt
för
att
minska
förskrivning
av
sömnmedel
i
Västernorrland
Folkhälsoplanerare
Johannes
Dock,
Folkhälsocentrum,
Landstinget
Västernorrland
Många
Västernorrlänningar
konsumerar
sömnmedicin,
2006
var
det
nästan
var
annan
person
i
särskilt
boende
men
också
en
hög
andel
av
hela
befolkningen
i
länet.
Ett
treårigt
projekt
med
inriktning
på
att
minska
sömnmedelsförskrivningen
startade
2007.
Metoden
var
att
rikta
sig
till
allmänheten
och
vården
för
att
öka
kunskap
och
intresse
för
icke
medikamentella
metoder.
Ett
stort
antal
olika
aktiviteter
har
genomförts,
föreläsningar
för
allmänhet
och
vårdgivare,
informationsmaterial,
mätningar
av
sömnmedel
i
särskilda
boenden,
sömnskola
i
primärvård
och
sömncirklar
via
studieförbund
samt
terapiråd
inom
Landstingets
verksamheter.
Resultaten
är
goda.
Västernorrland
är
det
län
som
under
2007‐2009
har
minskat
förskrivningen
av
sömnmedel
mest
i
landet
både
för
personer
över
75
år
och
för
befolkningen
i
allmänhet.
I
särskilda
boenden
har
andelen
med
sömnmedel
som
stående
läkemedel
minskat
med
36%
under
perioden.
Presentationen
kommer
att
innehålla
information
om
hur
vi
gått
tillväga
och
vilka
resultat
det
har
lett
till.
21
Abstract
11.
First
night
effect
and
burnout.
Helena
Petersen,
RN,
Bsc;
Paolo
D’Onofrio,
PhD
student;
Alexander
Perski,
Assoc
Prof:
Göran
Kecklund,
Assoc
Prof
&
Torbjörn
Åkerstedt,
Professor.
Stress
Research
Institute,
Stockholm
University,
Sweden.
Objectives.
Subjective
and
objective
measures
of
sleep
is
often
contradictory
in
burnout
patients.
Here
we
aim
to
examine
the
effect
of
the
laboratory
setting
on
sleep.
Methods.
9
burnout
patients
on
long‐term
sick‐leave
with
self
rated
sleep
problems
and
6
healthy
controls
were
recorded
with
polysomnography
in
the
sleep
laboratory
during
two
occasions.
Partici‐
pants
also
kept
sleep
diaries
and
wore
actigraphs.
Results.
For
both
controls
and
burnout
patients
percentage
of
stage
2
sleep
was
lower
and
percent‐
age
of
stage
1
sleep
was
higher
during
the
first
night
of
sleep
registration.
Both
arousals
(p=0.04)
and
awakenings
from
stage
3
(p=0.014)
increased
the
second
night
in
the
burnout
group
while
decreasing
in
the
control
group.
During
the
first
night
burnouts
had
fewer
awakenings
from
slow
wave
sleep
than
the
control
group
(p=0.006).
Subjective
ratings
showed
that
both
groups
experienced
that
they
had
more
awakenings
the
first
night
than
the
second.
Conclusion.
The
first
night
in
a
laboratory
seem
to
have
a
positive
effect
on
sleep
fragmentation
in
burnout
patients.
This
could
be
a
result
of
sleeping
in
a
new
environment
not
associated
with
their
normal
sleep
pattern
or
trouble
sleeping.
This
study
was
supported
by
Alecta
and
The
Swedish
Research
Council
for
Working
Life
and
Social
Sciences.
22 Abstract
12.
Stress
vulnerability
and
the
effects
of
moderate
daily
stress
on
sleep
polysomnography
and
subjective
ratings.
Helena
Petersen,
RN,
Bsc;
Göran
Kecklund,
Assoc
Prof;
Paolo
D’Onofrio,
PhD
student;
Jens
Nilsson;
Torbjörn
Åkerstedt,
Professor.
Stress
Research
Institute,
Stockholm
University,
Sweden.
Objectives.
Very
few
studies
of
naturally
occurring
variation
in
stress
and
polysomnography
(PSG)
have
been
carried
out.
The
aim
of
the
present
study
was
to
provide
such
knowledge.
Methods.
28
teachers
were
recorded
with
PSG
in
their
own
homes
during
one
high
stress
and
one
low
stress
condition
(and
a
habituation
night).
Probable
upcoming
stress
levels
were
estimated
through
weekly
ratings
on
a
web
questionnaire.
Participants
also
kept
sleep
diaries
and
wore
acti‐
graphs.
Saliva
samples
were
obtained
for
analysis
of
cortisol.
Results.
Subjective
ratings
during
the
high
stress
condition
showed
higher
stress
at
bedtime,
sleep
not
being
long
enough,
wake
up
to
be
more
difficult
and
feelings
of
not
being
rested
after
sleep
during
the
high
stress
condition.
There
were
no
significant
differences
in
TST
or
bedtimes
between
the
two
occasions.
Ratings
also
showed
that
it
was
more
difficult
getting
rid
of
thoughts
of
work
in
the
evening
as
well
as
concentrating
and
remembering.
The
expectations
for
next
day
and
the
antici‐
pated
sleep
quality
were
lower.
Arousal
levels
rated
every
second
hour
during
the
day
was
signifi‐
cantly
higher
for
almost
all
hours
during
the
high
stress
period.
There
were
no
differences
in
PSG
measures
or
spectral
analysis.
Based
on
ratings
on
the
FIRST‐scale
(Ford
insomnia
response
to
stress)
2
groups
of
high
and
low
ratings
were
compared.
The
group
usually
more
affected
by
stress
had
a
higher
percentage
of
stage
transitions
(p=0.024)
during
the
high
stress
condition,
compared
to
the
low
stress
condition.
The
group
less
affected
instead
decreased
their
sleep
latency
(p=0.043)
and
number
of
arousals
(p=0.022)
during
stress.
Conclusion.
Moderate
daily
stress
did
not
affect
PSG
variables
although
some
effect
was
seen
in
a
sensitive
group.
In
stress
tolerant
individuals
slight
improvements
in
sleep
were
seen.
The
latter
could
represent
a
response
to
increased
brain
use
during
the
day.
This
study
was
supported
by
the
Swedish
Research
Council,
The
Swedish
Research
Council
for
Working
Life
and
Social
Sciences.
23
Abstract
13.
Resursbesparing
via
CPAP
information
i
grupp
(Visning
av
p.p.
exemplet
samt
diskussion)
Zarita
Nilsson
leg
ssk,
Per
Emgård
ÖNH
spec,
MD
Bakgrund;
Den
individuella
informationen
om
OSAHS
och
dess
behandling
till
en
blivande
CPAP
brukare
inför
utprovning
av
mask
och
maskininställning
tog
i
genomsnitt
45
minuter.
Detta
följdes
av
45
min
utprovningstid,
alltså
totalt
90
min.
Med
en
utprovningsvolym
av
180
CPAP‐er/år
(gemensam
beteckning
för
alla
övertrycks
maskiner)
innebar
detta
27
timmars
effektiv
tid.
Med
en
ökning
av
utprovningsvolymerna
med
mellan
15‐20%
årligen
utan
att
resursförstärkningar
i
motsvarande
grad
tillkommit
är
sköterskornas
arbetskapacitet
hårt
utnyttjad
för
att
hantera
diagnostik
av
OSAHS,
utprovning
av
CPAP
samt
uppföljningar
och
reservdelskontakter.
Resurs
frigöring
bland
annat
via
grupp
information
har
prövats.
Metod:
En
power
point
sattes
samman
av
det
tillgängliga
bildmaterialet
som
huvudsakligen
levererades
från
Res
Med,
AB,
Sverige.
Egna
kompletteringar
gav
en
tämligen
täckande
beskrivning
av
ämnet
OSAHS
och
dess
behandling.
Grupper
skapades
där
den
mest
optimala,
kostnadseffektiva
sammansättningen
utföll
med
grupper
bestående
av
15
patienter
och
deras
respektive
anhörig.
Resultat:
Under
de
två
år
som
gruppinformationen
funnits
har
av
cirka
350
potentiella
CPAPbrukare
dvs
80%
av
CPAP‐kandidaterna
har
ingått
i
grupp
informationen.
Informationen
har
i
genomsnitt
tagit
straxt
under
en
timme
i
anspråk.
Detta
ger
ett
snitt
på
4
minuter
per
patient
om
15
deltagare.
Antalet
deltagande
patienter
var
dock
i
genomsnitt
14
vilket
kan
ge
5
minuter/pat.
Detta
ger
en
tidsbesparing
på
(264x0,75
timmar)‐(264x0,08)=
177
t.
Detta
betyder
att
4,5
vecka
heltidsarbetande
sköterske
resurs,
utan
någon
rast
eller
störning,/
vecka
sparats
varje
år.
Det
visade
sig
även
att
själva
utprovningstiden
kunde
kortas
när
den
lades
separat,
med
en
utvilad
patient.
Denna
tid
skattade
vi
till
mer
än
5
minuter
per
utprovningstillfälle
dvs
ytterligare
21
timmar.
Detta
ger
en
total
besparing
av
5
arbetsveckor.
Diskussion:
Gruppinformation
med
OSAHS
”all
round”‐kunnig,
funktionsutbildad,
sköterska
spar
värdefull
tid
som
kan
användas
till
diagnostik.
Patienterna
får
en
god
grund
av
kunskap
och
möjlighet
att
ställa
frågor
och
lyssna
på
andras
frågor
samt
upplever
sig
som
en
i
en
stor
grupp‐
alltså
ej
isolerad
med
sin
sjukdom.
Väl
förberedd
kommer
patienten
sedan
inom
max
14
dagar,
i
vår
modell,
för
sin
maskutprovning
och
maskininställning
och
piggare
vid
utprovningen.
24 Abstract
14.
Differential
Item
Functioning
in
the
Epworth
Sleepiness
Scale
Martin
Ulander
1,2,
Kristofer
Franzén
Årestedt3,
Eva
Svanborg1,2,
Peter
Johansson4,
Anders
Broström1,5
1. Dept
of
Clinical
Neurophysiology,
Linköping
University
Hospital,
Linköping,
Sweden
2. Dept
of
Clinical
Neurophysiology,
Institution
of
Clinical
and
Experimental
Medicine,
Faculty
of
Health
Sciences,
Linköping
University,
Sweden
3. School
of
human
sciences,
Linné
University,
Kalmar,
Sweden
4. Dept
of
Cardiology,
Institution
of
Medicine
and
Health,
Faculty
of
Health
Sciences,
Linköping
University,
Linköping,
Sweden
5. Department
of
Nursing
Science,
School
of
Health
Sciences,
Jönköping
University,
Jönköping,
Sweden
BACKGROUND:
The
Epworth
Sleepiness
Scale
(ESS)
is
a
widespread
self‐rating
scale
to
assess
daytime
sleepiness.
It
is
important
to
make
sure
that
a
test
actually
measures
only
the
construct
of
interest
(i.e.
daytime
sleepiness,
or
sleep
propensity,
in
the
case
of
ESS).
If
an
item
has
different
psychometric
properties
in
different
groups
of
respondents
when
one
has
corrected
for
differences
in
the
level
of
the
construct
of
interest,
the
item
is
said
to
exhibit
differential
item
functioning
with
regard
to
the
grouping
variable.
In
other
words,
if
males
with
a
certain
level
of
sleepiness
and
females
with
the
same
level
of
sleepiness
obtain
different
scores
on
an
item,
there
is
DIF
with
regard
to
gender
in
that
item.
Our
aim
was
to
examine
whether
any
of
the
items
in
the
ESS
exhibit
DIF
for
age
and/or
gender.
METHODS:
1168
subjects
from
five
study
populations
used
in
previous
studies
(heart
failure
patients,
home‐dwelling
elderly,
hypertensives,
untreated
OSA
patients
and
CPAP‐treated
OSA
patients)
were
included.
They
had
a
mean
age
of
67.8
years
(SD12.2)
and
61%
were
males.
A
Rasch
model
of
the
ESS
was
constructed
using
joint
maximum
likelihood
estimation
with
the
RUMM2020
software
(Rumm
laboratories
Pty,
Australia).
The
respondents
were
grouped
into
8
classes
based
on
their
total
ESS
score.
DIF
analyses
of
age
(below
or
above
65
years)
and
gender
were
performed
using
ANOVA
as
well
as
visual
inspection
of
the
item
characteristic
curves.
In
order
to
perform
a
classical
test
theory
DIF
analysis,
a
hierarchical
ordinal
regression
was
performed
in
Stata
10
(StataCorp,
Texas,
USA)
for
each
item
using
the
total
ESS
score
as
independent
variable
in
isolation
as
well
as
together
with
either
age
or
gender
or
both.
RESULTS:
The
item
response
theory
DIF
analysis
(Rasch
model)
showed
significant
DIF
for
items
3,
4
and
8
with
regard
to
age
and
for
item
3
with
regard
to
gender.
The
ordinal
regression
showed
DIF
for
items
3,
4
and
8
with
regard
to
age.
These
results
remained
after
adding
gender
as
an
independent
variable.
Gender
was
a
source
of
DIF
in
the
regression
model
only
when
not
adjusting
for
age.
CONCLUSION:
Our
results
indicate
that
the
ESS
items
3,
4
and
8
show
differential
item
functioning
with
regard
to
age.
Item
3
showed
DIF
with
regard
to
gender
in
the
Rasch
model,
but
not
in
the
re‐
gression
model
after
adjusting
for
age.
The
females
in
our
study
population
were
significantly
older
than
the
males,
which
might
explain
the
apparent
DIF
for
gender.
25
Abstract
15.
Vigilance
in
commercial
vehicle
operators
Mahssa
Karimi,
Ludger
Grote,
Jan
Hedner
Center
for
sleep
and
vigilance
disorders,
University
of
Gothenburg
Background
Daytime
performance
and
alertness
may
be
severely
affected
by
sleep
disturbances
such
as
obstructive
sleep
apnea
(OSA),
insomnia,
narcolepsy
and
restless
legs
syndrome
(RLS).
Other
fac‐
tors
that
influence
our
daytime
vigilance
include
shift
work
schedules,
sleep
deprivation
and
medica‐
tion.
They
may
therefore
contribute
to
sleepiness
and
increased
risk
of
falling
asleep
at
the
wheel.
Our
study
addresses
the
prevalence
of
these
conditions
and
the
effect
of
intervention.
Methods
and
subjects
Polygraphy
recordings
and
questionnaires
from
volunteers
(n=
116,
male
n=83,
mean
((SD),
range)
age
44.5((10.4),
22‐64)
years)
recruited
from
a
local
bus
and
tram
company
were
assessed.
Subjects
with
newly
detected
sleep
disorders
continued
in
an
interventional
part
of
the
study
and
were
offered
appropriate
treatment.
Daytime
vigilance
function
and
polysomnography
was
assessed
before
and
after
treatment.
Results
The
distribution
of
working
hours
differed
among
subjects;
daytime
shifts
47%,
evening
shift
11%,
night
shift
8%
and
shift
workers
11%.
Approximately
16%
(working
hours
14%)
of
participants
had
been
involved
in
a
traffic
accident
during
the
past
year
and
41%
(working
hours
35%)
during
the
past
five
years.
The
questionnaires
from
the
whole
population
assessed
subjective
sleepiness
(ESS
mean
(range)
8(0‐19)),
insomnia
severity
(ISI
score
10
(0‐26)),
restless
legs
symptoms
(IRLS
4
(0‐29)),
anxiety
and
depression
(Zung
score
33
(20‐59)
and
34
(18‐61)
respectively).
Subjective
daytime
slee‐
piness
(ESS
≥
10)
was
detected
in
31
subjects.
In
the
intervention
group
(n=
29)
subjects
received
CPAP
(n=13),
oral
device
(n=7),
CPAP
in
combina‐
tion
with
oral
device
(n=1)
or
medication
for
the
sleep
disorder
(n=8).
A
total
number
of
7
subjects
discontinued
OSA
treatment
(n=2
ESS
>
10).
In
the
OSA
treatment
group
ESS
score
decreased
from
11.7
(3.8)
to
7.5
(3.6),
p
=
0.01
post
treatment.
Analysis
of
the
modified
maintenance
of
wakefulness
test
(2x30
minutes)
pre
and
post
OSA
treat‐
ment
demonstrated
mean
sleep
latencies
of
22
(range
10.8
–
30,
n=9)
and
27
(13.3
–
30,
n=9,
p
=
0.03)
minutes,
respectively.
Sleep
onset
REM
(SO‐REM)
was
not
detected.
Mean
total
sleep
time
pre
and
post
treatment
was
367
(108.1)
and
406
(66.8)
minutes,
respectively.
There
was
a
reduction
of
AHI
(n/h)
from
40
(24.7)
to
2
(3.6),
p
=
0.03)
with
treatment.
Diastolic
blood
pressure
dropped
from
88
(10.9)
to
83
(10.3)
p
=
0.003.
No
significant
difference
was
seen
in
BMI,
anthropometric
measures,
total
sleep
time,
sleep
onset,
sleep
efficiency,
total
arousal
index,
slow
wave
sleep
and
SO‐REM
post
treatment.
Daytime
vigilance
function
data
will
be
discussed.
Conclusion
Sleep
disorders
were
commonly
found
in
this
cohort
of
commercial
vehicle
operators.
Drop
out
rate
from
treatment
was
high
in
patients
with
asymptomatic
(non‐sleepy)
sleep
apnea.
Certain
objective
measures
in
the
daytime
vigilance
test
appeared
to
be
improved
by
treatment.
Interestingly,
subjective
reports
on
symptomatology
do
not
appear
to
fully
align
with
objective
functional
testing
with
a
standardized
test
battery.
Thus,
suggesting
that
objective
testing
may
be
an
important
component
in
the
evaluation
of
treatment
efficacy.
26 Abstract
16.
Baseline
characteristics
of
the
revascularized
patients
with
coronary
artery
disease
and
obstructive
sleep
apnea
in
the
RICCADSA
trial
Erik
Thunström1,2,
Helena
Glantz1,
Björn
Cederin1,
Anders
Kallryd1,
Jan
Ejdebäck1,
Johan
Herlitz3,
Yüksel
Peker1,3
1Sleep
Medicine
Unit
and
Depts
of
Internal
Medicine
and
Cardiology,
Skaraborg
Hospital,
Skövde
and
Lidköping,
2Östra
Hospital.
Dept
of
Cardiology,
3Sahlgrenska
Academy,
University
of
Gothenburg,
Sweden
Rationale
and
design:
RICCADSA
trial
is
an
on‐going,
randomized,
controlled
trial
started
in
December
2005
addressing
the
impact
of
continuous
positive
airway
pressure
(CPAP)
in
revascularized
coronary
artery
disease
(CAD)
patients
and
concomitant
OSA
(Apnea‐Hypopnea‐Index
[AHI]³15/h)
without
daytime
sleepiness
(Epworth
Sleepiness
Scale
[ESS]
<10).
The
primary
outcome
is
the
combined
rate
of
new
revascularization,
myocardial
infarction,
stroke
and
cardiovascular
mortality
over
a
3‐year
period.
Results:
Among
1180
revascularized
CAD
patients,
600
(50.8%)
agreed
to
participate
and
underwent
a
sleep
study
by
March
31,
2010.
OSA
was
prevalent
in
64%,
borderline
OSA
(AHI
5‐15/h)
in
18%,
non‐OSA
(AHI<5/h)
in
15%
and
dominantly
central
apneas
and
Cheyne‐Stokes
respiration
in
3%
of
the
participants,
respectively.
Compared
to
non‐OSA
subjects,
OSA
patients
were
slightly
older
(64.4
vs
61.9
yrs;
p=0.011),
consisted
of
more
males
(85.4
vs
75.5%;
p=0.018),
had
a
higher
BMI
(29.4
vs
25.5
kg/m2;
p=0.001),
higher
proportion
of
obesity
(33.7
vs
5.9%;
p<0.001),
hypertension
(60.6
vs
47.8%;
p=0.029),
diabetes
(25.4
vs
12.8%;
p=0.013)
and
atrial
fibrillation
(19.8
vs
9.1%;
p=0.019)
at
baseline.
History
of
repeated
revascularization
was
similar
in
both
groups
(20.2
vs
18.9%;
ns).
The
significant
variables
which
were
higher
in
the
non‐OSA
subjects
at
baseline
were
current
smoking
(25.6
vs
16.9%;
p=0.044)
and
concomitant
lung
disease
(15.6
vs
8.4%;
p=0.043).
Within
the
OSA
group,
61.6%
of
the
patients
were
non‐sleepy
and
did
not
differ
significantly
in
above
mentioned
variables,
except
obesity,
compared
to
those
in
the
sleepy
(ESS>=10)
OSA
subjects.
In
total,
43.3%
of
the
sleepy
OSA
patients
vs
27.9%
of
the
non‐sleepy
subjects
were
found
to
be
obese
(p=0.002)
at
baseline.
Conclusions:
Our
results
suggest
that
OSA
is
highly
prevelant
in
a
revascularized
cohort
of
CAD
patients
and
related
with
higher
age,
BMI
and
male
gender
as
well
as
concomitant
hypertension,
diabetes
and
history
of
atrial
fibrillation.
Obesity
was
much
more
common
in
the
sleepy
OSA
patients
compared
to
non‐sleepy
OSA
subjects
but
there
were
no
other
significant
differences
between
the
groups
with
regard
to
baseline
comorbidity.
For
the
non‐OSA
subgroup
of
this
CAD
population,
current
smoking
and
concomitant
lung
disease
seemed
to
be
significantly
related
with
the
baseline
comorbidity.
(Med
stöd
från
Hjärt‐Lung‐Fonden,
Skaraborgs
sjukhus
FoU‐råd,
Hjärtfonden
KSS,
ALF
medel
Västra
Götaland,
ResMed
Ltd
och
ResMed
Foundation)
27
Abstract
17.
Cardiac
function
in
the
RICCADSA
cohort
with
obstructive
sleep
apnea
with
and
without
daytime
sleepiness
Helena
Glantz1,
Erik
Thunström1,2,
Björn
Cederin1,
Anders
Kallryd1,
Jan
Ejdebäck1,
Johan
Herlitz3,
Yüksel
Peker1,3
1Sleep
Medicine
Unit
and
Depts
of
Internal
Medicine
and
Cardiology,
Skaraborg
Hospital,
Skövde
and
Lidköping,
2Östra
Hospital.
Dept
of
Cardiology,
3Sahlgrenska
Academy,
University
of
Gothenburg,
Sweden
Objectives:
RICCADSA
trial
is
an
on‐going,
randomized,
controlled
trial
started
in
December
2005
addressing
the
impact
of
continuous
positive
airway
pressure
(CPAP)
in
revascularized
coronary
artery
disease
(CAD)
patients
and
concomitant
OSA
(Apnea‐Hypopnea‐Index
[AHI]³15/h)
without
daytime
sleepiness
(Epworth
Sleepiness
Scale
[ESS]
<10).
The
primary
outcome
is
the
combined
rate
of
new
revascularization,
myocardial
infarction,
stroke
and
cardiovascular
mortality
over
a
3‐year
period.
Among
secondary
outcomes,
cardiac
function
is
also
evaluated
at
baseline
as
well
as
3
months
and
1
year
after
the
randomization.
In
this
report,
we
aimed
to
analyze
the
baseline
values
in
the
study
cohort.
Participants
and
Methods:
Among
600
screened
CAD
patients,
415
(325
OSA,
90
non‐OSA)
have
been
assessed
by
echocardiography
and
p‐NT‐proBNP
by
March
31,
2010.
All
subjects
are
re‐evaluated
3
months
and
1
year
after
the
study
start
Results:
Compared
to
non‐OSA
subjects
(mean
AHI
3.2±2.6/h),
OSA
patients
(mean
AHI
30.2±14.8/h)
had
thicker
interventricular
septum
(13.4
vs
12.0
mm;
p<0.001)
and
left
ventricular
posterior
wall
(11.8
vs
11.0
mm;
p=0.002),
enlarged
left
atrium
(44.0
vs
40.5
mm;
p<0.001)
and
more
diastolic
dysfunction
(84.0
vs
71.1%;
p=0.006).
Left
ventricular
ejection
fraction
(LVEF)
was
similar
(56.9
vs
58.1%;
ns).
P‐NT‐proBNP
values
were
significantly
higher
in
the
OSA
patients
(487.3
vs
320.1
ng/L;
p=0.042).
Within
the
OSA
group,
none
of
the
echocardiographic
measures
differed
significantly
between
sleepy
and
non‐sleepy
OSA
subjects.
However,
LVEF
tended
to
be
lower
(56.2
vs
58.0%;
p=0.064)
and
p‐NT‐proBNP
values
were
significantly
higher
(595.5
vs
319.4
ng/L;
p=0.001)
in
the
non‐sleepy
OSA
subjects.
Conclusions:
In
a
revascularized
CAD
cohort,
adverse
alterations
in
cardiac
structure
as
well
as
diastolic
dysfunction
are
more
common
and
p‐NT‐proBNP
values
increased
in
OSA
patients
compared
to
those
in
CAD
patients
without
OSA.
Whether
the
tendency
in
lower
LVEF
and
more
elevated
p‐NT‐proBNP
values
in
the
non‐sleepy
subjects
reflect
a
poorer
prognosis
and
if
CPAP
is
effective
in
this
phenotype
of
OSA
patients
remains
to
be
demonstrated
when
the
trial
is
completed.
(Med
stöd
från
Hjärt‐Lung‐Fonden,
Skaraborgs
sjukhus
FoU‐råd,
Hjärtfonden
KSS,
ALF
medel
Västra
Götaland,
ResMed
Ltd
och
ResMed
Foundation)
28 Abstract
18.
(Posterpresentation)
Ämne:
Nattlig
andningsregistrering
av
barn
–
behövs
det?
Anna
Redmo,
ÖNH‐kliniken
Kristianstad
Förstorade
halsmandlar
och
körtel
bakom
näsan
är
mycket
vanligt
hos
barn.
Om
de
leder
till
upprepade
andningsuppehåll
(apnéer)
störs
nattsömnen
och
behandling
är
nödvändig.
Operation
hjälper
i
de
allra
flesta
fall.
Ofta
är
den
kliniska
bilden
klar.
Vi
har
också
stor
hjälp
av
enkäten
OSA‐18
vid
bedömningen
(v
g
se
separat
blad).
Ibland
vill
vi
dock
vi
kunna
objektivisera
förekomsten
av
apnéer
innan
vi
kan
ta
ställning
till
operation.
Nattlig
andningsregistrering:
Polygrafiskt
registreras
luftflöde
genom
näsan,
buk‐
och
thoraxrörelser,
syrgasmättnad
i
blodet,
pulsfrekvens,
snarkning,
aktivitet
och
kroppsläge
med
Embletta.
För
att
öka
säkerheten
i
bedömning‐
en
har
vi
lagt
till
övervakning
med
videokamera
och
transcutan
mätning
av
pCO2
(koldioxtryck).
God
information
till
barn
och
föräldrar
före
undersökningen
är
viktigt.
Familjen
får
informations‐
broschyr
och
DVD
i
samband
med
läkarbesöket.
Sömnsystern
har
sedan
ett
uppföljande
telefonsam‐
tal
där
tid
bokas
för
inneliggande
registrering
på
barnavdelningen.
Vi
tolkar
manuellt
antal
andningsuppehåll
(AHI)
och
fall
i
syrgasmättnadskurvan
(ODI)
per
timmes
sömn.
(
v
g
se
separat
blad).
Vi
tittar
också
på
förekomsten
av
s
k
paradoxal
andning
som
kan
vara
tecken
på
ökat
andningsarbete.
Videofilmningen
är
ett
stort
stöd
att
bedöma
om
barnet
sover
så
att
vi
inte
övertolkar
konstigheter
i
kurvan.
Koldioxidretention
under
natten
ses
vid
grav
underventila‐
tion
och
gör
att
vi
inte
missar
allvarligare
andningsstörning..
Sömnapnéer
är
inte
normalt
hos
barn
.
AHI
eller
ODI
>1
bedöms
som
OSAS.
AHI
eller
ODI>=10
bedöms
som
grav
OSAS.
OSA‐18
Är
en
enkätundersökning
som
graderar
barnets
symtom
på
en
skala
från
20
till
126.
Enkäten
är
validerad
av
Elisabeth
Ericsson,
leg
ssk,
med
dr.
Inst.
för
nervsystem
och
rörelseorgan
avd.
för
otorhinolaryngologi
Linköping.
<
60
poäng
:Mild/liten
obstruktion
60
‐80
:
måttlig
obstruktion
>
80:
Stor/grav
obstruktion.
Vi
skickar
ut
enkäten
till
alla
som
remitterats
in
på
frågeställningen
obstruktiva
besvär/ställnings‐
tagande
till
tonsilloperation/adenoidectomi.
De
med
resultat
över
80
poäng
kallas
med
förtur.
29
Abstract
19͘
Is
a
polysomnographic
recording
prior
to
MSLT
worth
the
effort?
Mahssa
Karimi,
Ding
Zou,
Jan
Hedner,
Ludger
Grote
Center
for
Sleep
and
Vigilance
disorders,
University
of
Gothenburg,
Sweden
Objectives
A
polysomnography
(PSG)
recording
prior
to
the
multiple
sleep
latency
test
(MSLT)
is
a
routine
procedure
in
most
European
countries.
The
PSG
is
used
to
determine
adequate
total
sleep
time
(TST)
prior
to
MSLT
and
potential
underlying
sleep
pathology.
It
has
recently
been
replaced
by
actigraphy
in
many
laboratories
for
cost
reasons.
This
study
aims
to
address
the
contribution
of
the
PSG
to
the
overall
outcome
of
the
MSLT
procedure.
Methods
A
cross‐sectional
analysis
of
81
MSLT
studies
with
ambulatory
PSG
from
the
department
of
neurology
(NEUR,
n=39,
23
females,
37
±
13
yrs)
and
the
pulmonary
department
(PULM,
n=42,
22
males,
41
±
14
yrs)
was
performed.
The
diagnostic
outcomes
from
the
PSG
and
MSLT
procedures
were
examined.
Results
TST
was
higher
in
the
NEUR
group
compared
with
the
PULM
group
(397
±
74
min
vs.
328±8
min,
respectively,
p<0.001).
Six
patients
(7.5%)
had
a
TST
below
240
min
and
did
not
fulfill
the
MSLT
criteria.
Sleep
apnea
was
diagnosed
in
a
significant
proportion
of
the
patients
(apnea
hypopnea
index
>15,
30/h,
47%,
23%
respectively).
Periodic
limb
movements
(PLM)
>5/h
of
sleep
was
identified
in
eight
patients
whereas
three
of
these
had
a
PLM
arousal
index
more
than
5.
Five
patients
showed
sleep
onset
REM
(SOREM)
during
the
PSG
whereas
four
of
them
had
SOREM
in
the
MSLT.
Finally,
the
mean
MSLT
sleep
latency
was
11±5
min
and
34%
of
patients
had
≤
8
min
time
to
sleep
onset.
The
diagnostic
spectrum
in
both
patient
groups
were
similar
and
interestingly
the
number
of
patients
with
sleep
disordered
breathing
did
not
differ
significantly
between
the
NEURO
and
the
PULM
group
(n=22
vs.
n=18
respectively).
Conclusion
PSG
in
combination
with
MSLT
is
highly
useful
for
recognition
of
underlying
sleep
related
pathology.
Various
sleep
disorders
were
detected
in
almost
half
of
the
population.
Disqualifying
short
sleep
time
in
the
PSG
seems
proportionally
rare.
30
Definitioner:
Desaturation:
Sänkning
av
oxymetrikurvan
med
minst
tre
procent.
Obstruktiv
apné:
upphävt
luftflöde
under
minst
2
andningscykler
med
samtidigt
försök
till
andningsrörelser
med
eller
utan
desaturation.
Obstruktiv
hypopné:
Luftflöde
minskat
med
minst
50
procent
under
minst
två
andningscykler,
försök
till
andningsrörelser
och
desaturation.
Centrala
apnéer
och
hypopnéer:
Som
ovan
men
utan
andningsrörelser.
AHI:
Antal
apnéer
och
hypopnéer
per
timmes
uppskattad
sömn.
ODI:
Antal
desaturationer
per
timmes
uppskattad
sömn.
Paradoxal
andning:
Thorax‐
och
bukandning
ur
fas;
arbetar
helt
eller
delvis
mot
varandra.
Obstruktivt
sömnapnésyndrom
(OSAS):
AHI
och
eller
ODI
1
eller
mer.
Symtom
på
OSAS
hos
barn
Spädbarn:
•
Störd
nattsömn,
mycket
gråt.
•
Ljudlig
andning,
sällan
regelrätta
snarkningar
•
Svettas
ofta
kraftigt
på
nätterna
•
Orkar
inte
suga
•
Ofta
upprepade
luftvägsinfektioner
•
Dålig
längd‐och
viktutveckling
•
Failure
to
thrive
Större
barn:
•
Orolig
sömn
med
mycket
rörelser
•
Munandning
•
Dagtrötthet
alternativt
hyperaktivitet
•
Ibland
aggressivt
beteende
•
Nattskräck
(pavor
nocturnus)
ganska
vanligt
•
Sängvätning
när
det
inte
längre
borde
förekomma
31
Den smarta lösningen
Philips Respironics Sleep Therapy System (PR1) är en helt ny och mer effektiv plattform.
”Intelligent” teknologi så som Avancerad detektion av avvikelser, Flex trycklättnadsteknik,
Encore – datahantering och System One – motståndskontroll kommer nu i en och samma
utrustning för att ge optimal och förbättrad komfort – även när behovet ändras. Nya System
One – befuktarkontroll med Dry Box Teknologi håller en
konstant befuktningsnivå och eliminerar kondens. Dessa fem
nya komponenter ger en CPAP-behandling i världsklass.
Läs mer på www.philips.com
12081_RIP_QSeries_advert210x280mm_v1.indd 1
2/11/09 13:19:46
Ögonblicklig mjukhet, bestående komfort
Mirage™ SoftGel Näsmask
Oöverträffad mjuk komfort, snabbare acceptans av masken.
Utbytbar kudde med Activa LT, byte av mask har aldrig varit enklare.
Global leaders in sleep and respiratory medicine
MIRAGE SOFTGEL_ADVERT_EUR_SWE.indd 1
www.resmed.se
10-03-10 09:36:24
Är en god natts sömn bara
något du drömmer om?
ad
Patenter
testad
Kliniskt
abel
Komfort
Nu kan du njuta av en sund, hälsosam
Estetisk och bekväm
sömn och vara i form hela dagen.
Individuellt justerbar
För mer information, www.somnomed.se
Testad och Certifierad:
Patenterad och Registrerad:
Europa, Schweiz, Kanada.
Amerika, Australien, Syd Korea,
Japan, Hong Kong
swissmedic
Swiss Agency for Therapeutic Products
Inserat A4 schweden.indd 1
Dental Sleep Medical
22.03.2010 7:55:21 Uhr
iSleep 20i
- nu med SpO2
Kontakta oss för
närmare information!
Utvecklad och
tillverkad i Sverige
Breas Medical AB · Företagsvägen 1 · SE-435 33 Mölnlycke · Sweden
Phone +46 31 86 88 00 · Fax +46 31 86 88 10 · breas@breas.com · www.breas.com
Sifrol® vid
RESTLESS LEGS SYNDROM (RLS)
Rofyllda
NÄTTER
1,2
Piggare
DAGAR
1
RLS kännetecknas av besvärliga ”myrkrypningar”. Det kryper, suger eller spänner
inne i benen, en oro som gör att det inte går att hålla dem stilla framförallt i
vila och nattetid.3-6 Nattsömnen blir dålig7,8 vilket ger klassiska sömnbristsymtom.
RLS försämrar dina patienters livskvalitet9 och hälsa.10
I fyra placebo-kontrollerade kliniska studier med ca 1 000 patienter med måttlig
till mycket svår idiopatisk restless legs minskade Sifrol symtomen signifikant vs.
placebo på både natten och dagen.1,2
Referenser: 1. Oertel WH, Stiasny-Kolster K, et al. Mov
Disord 2007; 22:213–9. 2. Partinen M, et al. Sleep Med
2006; 7:407–17. 3. Tison, et al. Neurology 2005; 65:239–46.
4. Nichols DA, et al. Arch Intern Med 2003; 163:2323–9.
5. Berger K, et al. Arch Intern Med 2004; 164:196–202.
6. Ekbom K, et al. Läkartidningen 2006; 4:207–11.
7. Montplaisir J, et al. Mov Disord 1997; 12:61–5.
8. Winkelmann J, et al. Sleep 2000; 23:597–602.
9. Rothdach AJ, Trenkwalder C, Haberstock J. Neurology
2000; 54:1064–8. 10. Hening W et al. Sleep Med 2004;
5:237–46.
CNS-08-25
Sifrol® (pramipexol) N04BC05 Rx F. Indikation: Symtomatisk behandling av måttligt
till svårt idiopatiskt restless legs syndrom i dosering upp till 0,54 mg. Styrkor och
förpackningar: Tablett 0,18 mg 30 st blister, 100 st blister, 0,35 mg 100 st blister,
0,7 mg 100 st blister. För senaste prisuppgift, trafikvarning samt ytterligare information
se www.fass.se. Datum för senaste översyn av produktresumén okt 2009.
Box 47608, 117 94 Stockholm | Tel 08-721 21 00 | Fax 08-710 98 84 | www.boehringer-ingelheim.se
RLS_EasyConf_210x297_REPRO.indd 1
2010-03-15 11.28
Anteckningar