Energianalys av ett pappersbruk med förbättringsförslag
Transcription
Energianalys av ett pappersbruk med förbättringsförslag
2010:038 CIV 2010:038 CIV 2010:038 CIV EXAMENSARBETE EXAMENSARBETE EXAMENSARBETE 2010:038 CIV E XAME N SA RBET E Energianalys av ett pappersbruk Energianalys av ett pappersbruk med förbättringsförslag E X A M E NS A R BE T E med förbättringsförslag 2010:038 CIV Energianalys av ett pappersbruk med förbättringsförslag Energianalys av ett pappersbruk med förbättringsförslag Petter Kyösti Petter Kyösti CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET Petter Kyösti Maskinteknik CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET Petter Kyösti Maskinteknik Luleå tekniska universitet Institutionen för Tillämpad fysik, maskin- och materialteknik CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET Luleå tekniska universitet Avdelningen för Datorstödd maskinkonstruktion CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET Maskinteknik Institutionen för Tillämpad fysik, maskin- och materialteknik Maskinteknik Avdelningen för Datorstödd maskinkonstruktion #)6s)33.s)32.,45%83% Luleå tekniska universitet Luleå tekniska Institutionen för Tillämpad fysik,universitet maskin- och materialteknik #)6s)33.s)32.,45%83% Institutionen för Tillämpad fysik, maskin- och materialteknik Avdelningen för Datorstödd maskinkonstruktion Avdelningen för Datorstödd maskinkonstruktion #)6s)33.s)32.,45%83% #)6s)33.s)32.,45%83% Energianalys av ett pappersbruk med förbättringsförslag SCA Packaging Obbola AB Petter Kyösti Examensarbete 2010 civilingenjörsprogrammet maskinteknik Luleå tekniska universitet Sammanfattning Denna rapport beskriver energianvändningen vid massa- och pappersbruket SCA Packaging Obbola AB för 2008. För att komma fram till resultat har krävts ett omfattande arbete med att klargöra produktionsprocessen ur ett energiperspektiv. Fabriker av den här typen kan synas vara likartade, i och med att de tar in ved som råvara och tillverkar papper. På grund av specifika förutsättningar och lokala lösningar på processproblem så krävs dock ett gediget undersökande arbete för att förstå processen. En stor del av insamlandet av information har bestått i att undersöka interna dokument samt att genomföra informella intervjuer. Energiflödena har redovisats med Sankey-diagram för brukets större avdelningar. Jämförelser av nyckeldata har genomförts med data från 2004 i [8] Rickard Rönnkvists energianalys. Sedan energianalysen 2004 genomfördes har produktionen av papper med högre returfiberandel ökat och konsumtionen av eldningsolja och returfiberrejekt minskat. Elförbrukningen har ökat men också elproduktionen vilket gör att nettot i princip förblivit oförändrat. Förutom energianalysen har även potentiella energibesparande åtgärder undersökts, vilket inkluderar allt från rena investeringar till mindre förändringar som bättre processreglering. Ett visst fokus har riktats mot elbesparande åtgärder på grund av de mål som energimyndighetens program för energieffektivisering innebär. Även pågående och nyligen avklarade projekt med energibesparande inslag har undersökts. Följande förslag är utredda: Tvättpress Vedupptining med klarfiltrat Vedupptining med råvatten Driftoptimering raffinörer Värmeåtervinningsprojekt Sotångreglering Luftning Hyperdrive Mikroluftning Timerstyrda motorvärmare Virtuella serversystem Ny klassningsrutin för elmotorer Förbättrad översikt av fabriksinfosystem Förbättrad biobränsleblandning Filter mesaugn Cyklontork Förbättrade silplåtar och rotorer Driftoptimering defibrörer El av spillvärme Lågenergibelysning i Abstract This thesis describes energy consumption at the pulp- and paper mill SCA Packaging Obbola from 2008. In order to accomplish this report a rigorous study of the paper production process had to be conducted. Because of the unique composition of this type of facility a lot of the research had to be done through informal interviews and studying internal documentation. Comparisons of key figures are made versus the figures from 2004 presented in [8] Rickard Rönnkvist’s energy analysis. Energy flows are presented in Sankey diagrams for all main departments of the mill. Two major changes since the last evaluation are that an increased part of the raw material consists of recycled paper and that the consumption of fuel oil has decreased. Electric power production has increased but also the electric power consumption, which cancels out the net change. In addition to the energy analysis, potential energy saving measures has been studied. This includes a whole range of improvements from pure investments to low cost low gain suggestions like improved process control. Especially electric power savings are of interest partly because of the demands involving PFE membership and partly because electric power savings are among the easiest investments to translate into real savings. Ongoing and newly finished projects are also examined. The studied improvements are: washing press wood de-icing with white water wood de-icing with fresh water process control of refiners heat recovery project soot blower control Hyperdive aerator aerator using micro bubbles timer controlled car engine heaters virtual server systems new classification routine for electric motors improved energy monitoring improved bio fuel mix improved lime mud dryness by replacing centrifuges with filter lime mud cyclone dryer improved screen plates and rotors process control of defibrators electric power from excess heat low energy lighting iii Förord En kall vinterdag i januari 2010 avslutades det här examensarbetet som är slutfasen för civilingenjörsprogrammet Maskinteknik vid Luleå tekniska universitet. Mitt examensarbete har jag haft förmånen att genomföra på SCA Packaging Obbola AB, som är en del i företagets energieffektiviseringsarbete. Jag vill speciellt tacka: examinator Lennart Karlsson och handledare Jan Dahl, handledare på Obbola pappersbruk Nils Gilenstam, och alla på företaget som har hjälpt mig på vägen, däribland Martin Wahlberg, Olof Öhgren, Hans Thoren, Erik Sandberg, Kristina Jonsson, Maria Lindgren, Niclas Ahnmark, Tilda Nordin, Urban Brännström och Sören Marklund. Dessutom vill jag tacka Johan Eriksson på ATEK och Tomas Lagerfelt på ABB. v Innehåll 1 Introduktion.................................................................................................... 11 1.1 Syfte ........................................................................................................ 11 1.2 Mål .......................................................................................................... 11 2 Beskrivning av programmet för energieffektivisering, PFE ............................. 13 3 Nyckeltal ........................................................................................................ 15 4 Metod och genomförande ............................................................................... 17 4.1 Kreativ metod .......................................................................................... 17 4.1.1 Planering och Genomförande ............................................................ 18 4.2 Hur ställs förbättringsåtgärderna mot varandra? ....................................... 18 4.3 Energibärande medium ............................................................................ 18 4.3.1 Rapporter och rapporteringssystem ................................................... 19 4.3.2 Pappersmassa .................................................................................... 19 4.3.3 Rökgaser ........................................................................................... 19 4.3.4 Luft ................................................................................................... 20 4.3.5 Vatten ............................................................................................... 20 4.3.6 El ...................................................................................................... 20 4.3.7 Ånga ................................................................................................. 21 4.3.8 Vedråvaran ....................................................................................... 21 4.3.9 Lut .................................................................................................... 22 5 Energianvändning ........................................................................................... 25 5.1 Elanvändning ........................................................................................... 25 5.2 Oljeanvändning........................................................................................ 27 5.3 Energianvändning i framtiden .................................................................. 28 5.4 Jämförelse mellan bruk ............................................................................ 29 6 Beskrivning av anläggningen, dess energiflöden och förbättringsmöjligheter .. 31 6.1 Totala anläggningen................................................................................. 31 6.1.1 Utökad mätning och tolkning av energiflöden ................................... 34 6.1.2 Virtualiserade serversystem............................................................... 34 6.1.3 Timerstyrda motorvärmarstolpar ....................................................... 35 6.1.4 Ny inköpsrutin baserad på högre klassning av motorer ...................... 35 6.1.5 Belysning .......................................................................................... 37 6.2 Renseri .................................................................................................... 38 6.2.1 Vedförvärmning ................................................................................ 40 6.3 Kokeri och Tvätt ...................................................................................... 41 6.3 Kokeri och Tvätt ...................................................................................... 41 6.3.1 Flisficka/ förbasningskärl .................................................................. 43 6.3.2 Tvättpress ......................................................................................... 43 6.3.3 Ny malstrategi utan raffinörer ........................................................... 44 6.3.4 Förbättrad reglering av defibrörerna .................................................. 44 6.4 Indunstning 2, 3 och 4.............................................................................. 46 6.4.1 IND 2 och IND 3 .............................................................................. 46 vii 6.4.2 IND 4................................................................................................ 46 6.5 Vitlutsberedning, mesaombränning och kemikalieåtervinning .................. 49 6.5.1 Filter mesaugn .................................................................................. 51 6.5.2 Cyklontorkning av mesa.................................................................... 52 6.6 Sodapanna, SP2 ....................................................................................... 53 6.6.1 Sotångreglering ................................................................................. 57 6.7 Turbinanläggning..................................................................................... 58 6.8 Ångcentral, ÅC2 ...................................................................................... 59 6.8.1 Förbättrad biobränsleblandning, ........................................................ 61 6.9 Returfiberavdelning ................................................................................. 62 6.9.1 Nya silplåtar och rotorer.................................................................... 63 6.10 Pappersmaskin ....................................................................................... 64 6.10.1 Värmeåtervinningsprojekt, VÅV ..................................................... 66 6.10.2 Återcirkulera kylvatten kvarnar ....................................................... 66 6.11 Biologisk rening och avlopp .................................................................. 67 6.11.1 Microluftare .................................................................................... 69 6.11.2 Hyperdiveluftare ............................................................................. 69 6.11.3 El av spillvärme .............................................................................. 70 6.12 Sammanfattning förbättringsåtgärder och status ..................................... 70 6.12.1 Pågående projekt ............................................................................. 70 6.12.2 Förkastade/ under utredning ............................................................ 70 6.12.3 Förslag på framtida projekt ............................................................. 71 7 Diskussion och slutsatser ................................................................................ 73 7.1 Källor ...................................................................................................... 74 7.2 Uppföljning på kreativ idéproduktion....................................................... 74 7.3 förslag på jämförelse mellan investeringar ............................................... 74 7.4 Förlustparametrar..................................................................................... 77 7.5 Alternativ investeringsmodell .................................................................. 78 8 Referenser ...................................................................................................... 81 Bilaga 1 – Mollierdiagram för rökgas ................................................................ 83 Bilaga 2 – Beräkningar ...................................................................................... 85 Bilaga 3 – Energibalansförklaringar .................................................................. 89 Bilaga 4 – Opcon:s El av spillvärme .................................................................. 95 Bilaga 5 – Ny klassning av motorer av ABB...................................................... 97 Bilaga 6 - Kreativ ideproduktion ....................................................................... 99 Bilaga 7 - Övervägda idéer .............................................................................. 101 Bilaga 8 – Förstudie ........................................................................................ 103 viii Figurer och tabeller figur 1.tallvedens sammansättning figur 2. elförbrukningen uppdelat på avdelningar figur 3. specifik elförbrukning pappersbruket, kWh per ton prima liner figur 4. specifik elförbrukning massabruket, kWh per ton prima liner figur 5. oljeanvändning de senaste femton åren figur 6. blockschema över värmeenergiflöden figur 7. geografisk bild över Obbola massa- och pappersbruk figur 8. energiflödesdiagram Obbola massa och pappersbruk, kWh/ton-liner figur 9. återbetalningstid vid val av högre klassning figur 10. energiflödesdiagram över renseriet, kWh/ton-sulfatmassa figur 11. energiflödesdiagram för kokeri och tvätt, kWh/ton-sulfatmassa figur 12. försök att dra isär kvarnskivorna max med manuellt reglage figur 13. energiflödesdiagram över indunstningen, kWh/ton-sulfatmassa figur 14. energiflödesdiagram vitlutsberedning, kWh/ton-sulfatmassa figur 15. kretsloppet: Indunstning, Mesabränning och Mixeri figur 16. data sodapannan SP2 figur 17. energiflödesdiagram sodapanna, kWh/ton-sulfatmassa figur 18. energiflödesdiagram turbinanläggning, kWh/ton-sulfatmassa figur 19. energiflödesdiagram ångcentral 2, kWh/ton-sulfatmassa figur 20. energiflödesdiagram returfiberavdelning, kWh/ton-returfibermassa figur 21. energiflödesdiagram pappersmaskin, kWh/ton-liner figur 22. blockdiagram biorening figur 23. energiflödesdiagram biorening, kWh/ton-sulfatmassa figur 24. jämförelse investeringar figur 25. förluster och okända parametrar tabell 1. nyckeltal tabell 2. jämförelse specifik elförbrukning tabell 3. vedförvärmning tabell 4. kvantifierade förbättringsåtgärder tabell 5. Rangordningsunderlag tabell 6. Formler för framtagande av jämförelse tal ix 1 Introduktion SCA Packaging Obbola AB är ett pappersbruk som producerar och säljer ytskiktet, kallat liner, till wellpappförpackningar. Papperstillverkning är en mycket energikrävande process och därför är det en nödvändighet att undersöka hur energiförbrukningen kan effektiviseras. Genom att deltaga och uppfylla kraven som energimyndigheten ställer, kan företag sänka sin skatt på el. Enligt kraven ska energiflöden dokumenteras och förslag på åtgärder ska ges som minskar elanvändningen motsvarande skattens inverkan. Denna rapport är exkluderar data enligt företagets restriktioner. 1.1 Syfte Syftet med arbetet är att genomföra en analys av energiflödena vid sulfatmassaoch pappersbruket som innefattar alla använda energislag. Förutom analysen ska förslag på åtgärder som ger energibesparingar tas fram. Besparingarna ska helst ha en återbetalningstid på under tre år, utan räntekostnad. Även planerade och redan genomförda åtgärder redovisas. Kraven på analysen och förslagen är att de ska vara tillräckliga för deltagande i energimyndighetens program för energieffektivisering, PFE. 1.2 Mål Målen med denna rapport är således: Övergripande energiflödesanalys för hela fabriken Förslag och analys på energibesparande åtgärder Rapporten ska dessutom godkännas som examensarbete för civilingenjörsprogrammet i maskinteknik. 11 2 Beskrivning av programmet för energieffektivisering, PFE Den 1 juli 2004 höjdes skatten på processrelaterad el från 0 till 0,5 öre/kWh som en anpassning till EG:s energisskattedirektiv. Direktivet innebär samtidigt att energiintensiva företag kan reducera skatten till 0 öre/kWh om de uppfyller kraven för PFE. Vid halvårsskiftet 2009 startar en ny programperiod i PFE. Många företag som ansöker till den nya perioden har redan deltagit i en programperiod under perioden juli 2004-juni 2009. Företagen har under denna period genomfört de moment som [1] lagen kräver. För medlemskap i PFE krävs införsel av ett energiledningssystem, ELS. I ELS ingår en energianalys som är mer djupgående än standarden för energiledningssystem. Energianalysen ska utföras med systemperspektiv samt vara både kort- och långsiktig. Programmet har två faser: de första två åren för införande och certifiering av energiledningssystem. En åtgärdslista för elbesparande åtgärder ska tas fram för de processförändringar som medför minskad elanvändning. Under den andra programfasens tre år ska åtgärder genomföras i enlighet med åtgärdslistan. Listan kan kompletteras under programtiden men synnerliga skäl måste finnas om fastställda åtgärder inte genomförs under programperioden. I programmet ingår även att motorer som köps in ska ha den högsta klassningen, det vill säga EI3. I nuläget så är inköpsstandarden EI2. Detta innebär konkret att företaget måste ändra sina inköpsrutiner så att senast från och med tidpunkten för 2-årsredovisningen köper motorer av klass EI3 om: Sådan motor finns tillgänglig i önskad effektklass Merkostnaden är återbetald inom tre år Företaget inte istället låter en LCC-beräkning styra valet av motor Detta enligt [7] energimyndigheten.se/PFE, och [46] ekodesignförordningen. 13 3 Nyckeltal Tabell 1 visar fabrikens viktigaste värden för 2008. Denna lista är viktig ur ett energiflödesperspektiv eftersom den åskådliggör de viktigaste flödena till och från fabriken och sammanfattar fabrikens aktuella läge. Produktion Linerproduktion Kraftliner Eurokraft Sulfatmassa Returfibermassa Tallolja Terpentin ton 416 658 224 084 192 574 233 785 184 443 7 738 279 Kappatal Råmaterial Rundved Sågverksflis Vrak + torrflis Ved totalt Ångcentral 2 Egen bark Köpt bark Olja Returfiberrejekt (inkl fukt) Sodapanna Tjocklut Beckolja Torrhalt Effektivt värmevärde 77 703 3 408 83,93 Referens [9] [9] [9] [9] [9] [9] [9] Jämförelse mot 2004, kvot 1,002 0,866 1,308 1,025 1,024 0,876 0,444 [9] 0,986 3 mf 664 153 227 350 23 431 914 934 773 851 244 633 25 212 1 043 696 [9] [9] [9] [9] 1,070 0,930 1,332 1,036 213 152 24 970 [9] 1,025 3 684 6 849 4 545 1 098 262 495 MWh 48 207 73 642 49 044 11 803 181 876 [10] [9] [21] [18] [10] 0,277 1,267 *17,480 1,220 1,160 327 594 237 111 4 468 MWh 148 906 118 555 48 207 [9] [9] [10] 1,033 0,970 0,277 7 491 ton 24 970 [9] 0,398 3 MWh 771 598 [9] 1,026 [32] [20] 0,985 0,941 Returbalar (ton) Olja Ångcentral 2 Mesabränning Sodapanna, total Tilläggspanna 2 & 3 Totalt MWh Nm3 m3 268 862 m 68,80% 8,00 MJ/kg** 15 Elförbrukning Massabruk Returfiber Pappersbruk Totalt Egen Produktion tabell 1. nyckeltal MWh 102 616 28 924 220 082 322 698 140 425 [6] [9] [6] [6] [6] * I den nya sodapannan förbränns beckolja se 5.2 Oljeanvändning ** Värdet är beräknat på hela bränslet och för torr reducerande miljö *** I nya sodapannan och turbinen är elproduktion prioriterad 16 0,980 1,117 1,167 1,002 ***2,144 4 Metod och genomförande Arbetet inleddes med att göra en förstudie. I den sattes målen upp och en grov tidsplan i form av ett ganttschema upprättades. Förstudiens dokument kan ses i bilaga 8. I en första fas fokuserades arbetet på att förstå fabriken och producera en detaljerad energiflödesanalys. Detta genom att använda branchspecifik litteratur, interna rapporter och programvara för att övervaka processen. Dessutom hölls hela tiden en dialog både med personer med överblicksbild och med specialkunskap för att underlätta att klarlägga sambanden i denna processindustri. I andra fasen sattes förbättringsåtgärderna i fokus. Under hela arbetet användes [36] Product design and development som stöd. Målet var hela tiden en tidsoberoende lista på förbättringsåtgärder som företaget kan återkomma till som vägledning i utvecklingsarbetet. Grundarbetet som gjordes i den första fasen granskades och bekräftades med fokus på okända parametrar och kontinuitet i flödena för att kontrollera tillförlitligheten. Den mesta tiden av arbetet förlades på plats i fabrikens lokaler. Allt eftersom arbetet fortskred fylldes en lista på med både egna och andras idéer på förbättringsåtgärder. Denna lista utreddes sedan med utgångspunkt från behov och potential. När bilden av fabrikens energiflöden utkristalliserats hölls kreativa möten med syfte att lösa problemen ur en kreativ synvinkel. Slutligen valdes ett mindre antal idéer ut och granskades i detalj. För att förenkla iakttagelser anpassades delar av rapporten, till exempel nyckeltalen, för att vara jämförbara mot motsvarande rapporter som gjorts tidigare år och på andra fabriker. För att åskådliggöra energiflöden mer detaljerat uppdelades fabriken i överblickbara delar med stöd av [8] Energianalys 2006 av Rickard Rönnkvist samt [11] Energianvändning inom massa- och pappersindustrin SCA-Nordliner Munksund. Enheten ”per ton sulfatmassa” används i alla sektioner förutom pappersbruket och den totala som använder ”per ton liner”. Returfiberavdelningen använder enheten ”per ton returfibermassa”. Anledningen till avdelningarna har olika enheter är att värdena ska kunna vara jämförbara mot andra bruk och vara relevanta för avdelningen. Returfiberavdelningens energianvändning är exempelvis relativt oberoende av produktionen på papper så den rimliga enheten är därför ”per ton returmassa”. 4.1 Kreativ metod För att för en bredare bild av vilka möjligheter som finns till hands så har ett möte hållits där målet var att via en erkänd kreativ metod komma fram till nya idéer att spara energi. Som stöd för planeringen av mötet användes [2] Product design and development. 17 4.1.1 Planering och Genomförande Tre medlemmar förutom jag själv deltog i den en och en halv timme långa ideverkstaden: [28] Olof Öhgren, [16] Kristina Jonsson och [26] Nils Gilenstam. Som hjälpmedel användes gula lappar och whiteboard. Först genomfördes en uppvärmningsövning för att mentalt ställa in gruppen på det tankesätt som krävs för den här sortens utvecklingsarbete. Uppvärmningsövningen innebar en ordassociationsövning som gick till så att mötesledaren, jag själv, skrev ned ett ord på en gul lapp. Ordet i sig är betydelselöst men måste vara ett ord som alla deltagare känner väl till. Jag valde ordet TV. Sen associerade deltagarna runt det här ordet och skrev nya lappar, runt vilka det associerades vidare. Efter det ställdes själva fokusfrågan som centrum för brainstormingen. Frågan var: ”Hur kan man tillvarata energin i sekundärvärmesystemet (spillvärme)”. Medlemmarna ombads sedan skriva ned så många idéer som möjligt på gula lappar. Detta fortsatte tills dess att aktiviteten uppstannat. Medlemmarna fick sedan förklara sina idéer och sätta upp lapparna runt frågan. Redan här startade den egentliga brainstormingen eftersom många följdfrågor kom upp och utreddes med nya idéer som följd. Efter att alla idéer hade förklarats diskuterade medlemmarna vidare hur man kunde koppla samman lapparna och utveckla tankegångarna till nya idéer. Slutligen sammanfattades det kreativa mötet och rimligheten i olika möjligheter diskuterades. Alla idéer som kom upp och skrevs ned på en gul lapp kan ses i bilaga 6. Dessa skickades sedan ut till deltagarna efter mötet. 4.2 Hur ställs förbättringsåtgärderna mot varandra? Eftersom förbättringsåtgärder kan vara av olika slag så är det svårt att jämföra dessa mot varandra. För de förbättringsåtgärder som är traditionella investeringar är det mer entydigt hur de ska jämföras mot varandra medan regleringar, kartläggningar inte kan mätas efter samma måttstock. Dessutom är det inte lika intressant att mäta beslutade och pågående investeringar mot potentiella. Resterande investeringar kommer först att jämföras i polära diagram, även kallade nätdiagram, där fyra olika axlar motsvarar fyra egenskaper som man vill jämföra. Investeringarna kommer sedan att jämföras efter hur väl de placerar sig i respektive kategori. Av detta kan en rangordning skapas som åskådliggör vilka investeringar som är borde prioriteras. En extra rangordning kommer dessutom att göras med endast elbesparingar som variabel eftersom det är ett viktigt resultat av rapporten. 4.3 Energibärande medium Energi transporteras i en pappersfabrik genom många olika medium som alla måste behandlas på ett genomtänkt sätt. I följande kapitel utreds de viktigaste energibärande medium. 18 4.3.1 Rapporter och rapporteringssystem Värden på alla större energikonsumtions och produktionsställen erhölls genom ett antal metoder. De tekniskt enklaste bestod i att granska tidigare rapporter, till exempel [9] Miljörapport 2008, [8] Månadsrapporter och [10] Energibalans 2008. Dessutom användes [44] energimyndighetens dokument i ämnet. I somliga fall var det enbart en fråga om att verifiera att värdet var rimligt medan det i andra krävdes en och i andra fall rör det sig om beräknade värden. Viktigt var det även att avgöra om värdet ingick under annan post. Ett annat sätt var att använda fabriksinfosystemet [32] som innehåller data från över 12 000 mätpunkter med sparad historia många år bakåt i tiden. Svårigheten ligger i att ta reda på exakt hur flöden och kopplingar förhåller sig och därmed få de korrekta data som eftersöks. 4.3.2 Pappersmassa Den delen av flisen som blir pappersmassa räknas vara utan energiinnehåll eftersom denna del, alltså fibrerna, går rakt igenom processen utan att ge något energitillskott. Däremot så måste C P bestämmas för pappersmassa. Denna är beroende av fördelningen torrmassa-vatten. Specifika värmevärdet C P är känt för vatten som 4,18 KJ/kg/K, vilket motsvarar 0 % torrhalt. C P är dessutom känd vid 9,88 % torrhalt till 3,76 KJ/kg/K enligt [8] tidigare energirapport. Genom att anta linjärt förhållande så fås en uppskattning om hur mycket termisk energi massan kan bära. Anledningen till att denna grova approximation är tillräcklig är dels att massan har runt 10 % torrhalt då den går mellan massabruket och pappersmaskinen och dels att den här energin inte går att utnyttja till något eftersom den redan tjänar ett syfte då massan ska ha en viss temperatur då den går in i pappersmaskinen 4.3.3 Rökgaser Rökgaserna innehåller förutom de normala vid förbränning av organiskt material ( CO2 , H 2 O , N 2 , NO , NO2 , CO och O2 ), SO2 och stoft bestående av Na2 SO4 . Specifika entalpin för de olika gaserna återfinns i tabell 6.1.7-1 i [39] Energiteknik. Energivärdet av rökgaser beror framförallt på flödet, fukthalten och temperaturen. I en ideell reaktion så skulle exakt rätt mängd syre kunna tillföras pannorna och därmed minimera förlusterna. I verkligheten så tar dock reaktioner tid, en mindre del bränsle förblir oförbränt och omblandningen är aldrig optimal. Detta gör att ett överskott av syre måste tillföras. Regelbundna kemiska analyser på bränslet görs. Analysen ger halterna av kol, svavel, väte, kväve och syre. Syreöverskottet som lämnar skorstenarna tillsammans med det stökgeometriskt kända syrebehovet och den tillförda bränslemängden ger det totala rökgasflödet och dess energimängd. Till rökgaserna räknas även sotånga som är ånga vilken använts för att rengöra pannan. Rökgaser värmeväxlas mot ingående luft i 19 sodapannan för att tillvarata värmen. Data för rökgasutsläppen hittats i [23] periodisk besiktningsprotokoll och [22] Månadsrapporter 2008 för ångcentralen. 4.3.4 Luft Temperatur på ingående luft har från [32] fabriksinfosystemet erhållits till att ha årsmedeltemperaturen 6,15 °C. För luft har det stor betydelse hur systemgränserna väljs med avseende på förvärmningen. I denna rapport räknas den kostnadsfria förvärmningen utanför systemgränsen. Detta för att påvisa den viktiga skillnaden mellan de steg av förvärmning som sker med spillvärme och de som sker med primärenergi som färskånga. Fördelen med detta betraktningssätt är att det blir enklare att utvärdera hur stor del av den tillförda energin som är kostnadsfri. I pappersbruket och sodapannan värms ingående luft med hjälp av sekundärvärme. 4.3.5 Vatten Stora mängder vatten används i en pappersindustri. Det gör att även om temperaturen på råvattnet är låg så blir det ändå en signifikant del av energibalansen. Ungefär en femtedel av all energi som går in i fabriken är vattenburen och hälften av all som går ut. Referenspunkten är satt till 0 °C Celsius och energivärdet ges av (1) E C P TK TREF m . Överskott på varmvatten är svårt att tillvarata och det är också därför som så mycket körs ut till recipient. Dock används också mycket varmvatten i processen och därför är det viktigt att se över systemen för att kunna tillvarata energin. Övervakningssystemet ger att temperaturen på råvattnet, som tas en bit uppströms i älven vid Degernäs råvattenstation, har i medel en temperatur på 8,49 °C då det är framme vid fabriken. 4.3.6 El Användningen av den elektriska energin är väl dokumenterad genom mätning av egenproducerad och inköpt el. Dessa data kan hittas avdelningsvis i Elrapporten, [6]. Denna energityp är i fokus i denna rapport eftersom det är ett av kraven för PFE att elförbrukningen ska minskas med lika mycket som skattens inverkan, det vill säga 2,63 GWh. Fabrikens största elkonsumenter har trefas växelström. Undantagen är drivningen av pappersmaskinen som har likströmsmotorer. För kostnadsberäkningar används antingen uppmätt effekt eller ström. Kostnaden för processrelaterad el fås av [12] investeringsunderlaget. Dessutom påkommer kostnader för elcertifikat i de fall då elen inte är direkt processrelaterad, till exempel för viss utomhusbelysning. För större högspänningsanläggningar tillämpas uppdelningen: Fast avgift (oberoende av effekt) 20 Abonnemangsavgift (effektberoende) Högbelastningsavgift (effektberoende) Abonnemangsavgiften är knuten till den maximala effekten per timme och högbelastningen till den maximala sextimmarseffekten. Detta enligt [37] Energikompendium för massa- och pappersindustrin. 4.3.7 Ånga Ånga tillverkas i ångcentralen och i sodapannan och flera av fabrikens delar använder sig av ånga som sin viktigaste värmeenergikälla. De största direkta förbrukarna är pappersbrukets torkparti, indunstningen samt kokeriet enligt energibalans 2008 [10]. Dessutom är ånga värdefullt eftersom det omvandlas till elektrisk energi via turbinen. Således kan en besparing av ånga innebära en ökning av producerad el, eller en minskning i förbrukad olja. I fabriken används ånga av fyra trycknivåer 3, 10, 30 och 110 bar. Dessa kallas ibland för LT (lågtryck), MT (mellantryck), MT2 (högmellantryck) samt HT (högtryck). Ångan från sodapannan har ett tryck på 110 bar och går enbart till turbinen och tryckreduceringen. Turbinen, som är en mottrycksturbin, reducerar 110 bar ångan ned till 10 och 3 bar samtidigt som el utvinns. Mottrycksturbiner har väldigt hög verkningsgrad förutsatt att en ångkonsument för låg- och mellantrycksånga finns. Från ångcentralen är ångtrycket 30 bar och används bland annat till att sota sodapannan, värma matarvatten och ladda upp ackumulatorn. Energivärdet per kg ånga kan bestämmas från mollierdiagram om temperaturen och trycket är kända. Eftersom det är väldigt energikrävande att framställa ånga vill man använda hela potentialen och dessutom undvika att använda ånga där spillvärme kan användas istället. Trycknivån på 3 bar nätet styrs av lasten på indunstningen. En jämn och hög produktion av ånga med små gradvisa förändringar är optimalt för effektiv produktion. De största användarna av ånga är pappersbrukets torkparti, kokeriet samt indunstningen. Medan indunstningen inte har några problem med att hålla en jämn produktionstakt så är det å andra sidan omöjligt att få kokeriet att använda ånga i en jämn takt. Detta för att fabriken använder sig av batchkokning där åtta kokare körs separat istället för en kontinuerligt. Att ångkonsumtionen i pappersbruket svänger från 20 till 150 MW kan inträffa under väldigt korta tider. Av denna anledning finns en ackumulator som ger personalen i ångcentralen tid att ändra lasten för biobränslepannan och variera sin ångproduktion. 4.3.8 Vedråvaran Veden barkas, det vill säga delas upp i flis och bark, i renseriet. Bark bränns i ångcentralen för att få ånga och flisen går till kokeriet. Ved består biologiskt av cellulosa, hemicellulosa, lignin, och bark samt extraktivämnen. Beståndsdelarna i tallved kan ses i figur 1. Efter kokeriet har man fått ut pappersmassan som består till största delen av cellulosa och en del hemicellulosa. Dessutom har man fått ut svartluten som innehåller, förutom de förbrukade kokkemikalierna, mest lignin 21 men också hemicellulosa och en del extraktivämnen. Efter att ha fått sin torrhalt ökad i indunstningen kan man bränna svartluten och återvinna kokkemikalierna. I processen får man även ut en del restprodukter som tallolja, terpentin, starka och svaga gaser. Veden för Obbola består enbart av barrved. Den köpta sågverksflisen är ofta torrare och måste därför kokas hårdare för att uppnå rätt egenskaper. Om flisen är för torr gör man normalt inte massa av den och då hamnar den istället i ångcentralen där den ger ett energitillskott. Detta gäller också sågspån. Vrak däremot, som är en lägre kvalitet av ved som består av murkna rotvältor och stormvält timmer, är billigare men medför också större risk för kvalitetsproblem. Av extraktivämnena är framförallt metanolen intressant eftersom den ger ett energitillskott efter att den har utvunnits i metanolanläggningen. Uppgifter om vedens sammansättning kommer från [38] Pappersindustrins utbildningsmaterial. Vedens sammansättning hemicellulosa 28% cellulosa 41% extraktivämnen 4% lignin 27% figur 1. tallvedens sammansättning 4.3.9 Lut Lut är en alkalisk lösning av natriumsalter. Den primära funktionen för lut är i formen av vitlut då den används som kokvätska i kokarna för att separera cellulosan från ligninet. I sulfatmassabruk som Obbola återanvänds luten genom att man först bränner svartluten tillsammans med ligninet i sodapannan och sedan återvinner kokkemikalierna Na2 SO4 och NaCO3 från smältan. Denna blandas med svaglut och dispergeringsånga och bildar grönlut. Grönluten får reagera med släckt kalk och bildar då återigen vitlut. Vitlut har ungefär samma värmebärande 22 egenskaper som vatten och bär därför på energi i huvudsak i fysisk form. Dessutom innehåller den en liten del bunden kemisk energi som underlättar kokningen men som också krävs vid återbildningen. Denna del är dock inte signifikant för energibalansen i stort. Efter att vitluten har tvättats bort från massan och kallas svartlut innehåller den betydliga mängder lignin som är en av fabrikens största värmeenergikällor. Prover på svartlut skickas iväg till ett externt testlaboratorium som får fram dess energivärde i en bombkaloriemeter. Enligt [11] Energianvändning inom massa- och pappersindustrin SCA-Nordliner Munksund så erhålls specifika värmekapaciviteten för svartlut beroende på torrhalten ts av (2) C p (0,96 0,45 ts) 4,1868 . 23 5 Energianvändning I följande avsnitt kommer energianvändningen att analyseras med avseende på historik framtidsutsikter och fördelning över fabriken. 5.1 Elanvändning figur 2. elförbrukningen uppdelat på avdelningar I figur 2 kan elenergiförbrukningen ses, uppdelat avdelningsvis. Data är hämtat från [6] Elrapport -08. 25 figur 3. specifik elförbrukning pappersbruket, kWh per ton prima liner Som kan ses i figur 2 så är kvarnarna den överlägset största förbrukaren av elenergi. I figur 3 ses de enskilda förbrukarna per ton prima liner och en minskad produktion i oktober är orsaken till spiken där. Anledningen till spiken i specifik elförbrukning i oktober beror på att produktionen då var betydligt lägre än normalt och elförbrukningen inte kunde sänkas lika mycket för att behålla fabriken i körklart skick. Att stanna fabriken innebär alltid problem vid uppstart. Notera dock att här ses hela den halvan av fabriken som brukar räknas till pappersbruket. Här ingår ångcentralen, tillskottsfiber (returfiber), belysning och ventilation. Största enskilda förbrukarna är kvarnarna som slutgiltigt maler massan innan pappersmaskinen. Dessa besår av 3 stycken Conflow kvarnar på 2200 kW och 2 stycken Optifiner 04 på 1200 kW och en asplund kvarn för utskottsmalning på 1200 kW som går kontinuerligt. Näst största förbrukaren är våtpartiet, alltså första delen av pappersmaskinen där massan går ut på viran. Den stora förbrukaren där är motorerna för framdrivning av första delen av pappersmaskinen, det vill säga den del där pappret har högst fukthalt, våtpartiet. Denna framdrivning består av 2 stycken 1100 kW motorer, 3 stycken 650 kW motorer och en 160 kW motor. Man kan också se att andra delen av pappersmaskinen, torrändan, som här kallas pressparti och torkparti, har en framdrivning med en hög elförbrukning. Uppgifter bygger på samtal med [28] Olof Öhgren. 26 figur 4. specifik elförbrukning massabruket, kWh per ton prima liner I figur 4 kan elkonsumenterna i massabruket ses. Sodapannan har en så stor del eftersom den innehåller kraftiga matarvattenpumpar, fläktar för rökgas och luft samt kompressorer. I fiberlinjen ingår i princip alla elkonsumenter förutom de stora förbrukarna. Det är framförallt pumpar som ska leverera stora mängder lut, vatten och pappersmassa men också omrörare och tvättfilter som inkluderas. Defibrörerna är kvarnar som löser upp massan efter att den har blivit kokad. Raffinörerna, som också är kvarnar, har länge varit en av de största förbrukarna av el men i början på 2008 minskades driften av dessa i ett försök att spara el. 5.2 Oljeanvändning Kommentarer till figur 5: 1994 var totala oljeförbrukningen som lägst. Detta på grund av ett omfattande arbete för att minska oljeberoendet som pågått sedan oljekriserna på 1970-talet. 2004 kördes ångcentralen väldigt intensivt på olja för att kunna förse fabriken med ånga. Detta krävdes eftersom sodapannan var gammal och hade illavarslande sprickbildningar och kunde bara köras på 50 bar istället för 60 bar. 2007 byggdes den nya sodapannan som inte bara har högre kapacitet men också möjlighet att bränna biobränslet beckolja. Därmed kunde förbrukningen av eldningsolja i ångcentralen begränsas. 2008 var specifika eldningsoljeförbrukningen som lägst historiskt sett. 27 figur 5. oljeanvändning 1994-2008, kWh per ton massa 5.3 Energianvändning i framtiden I dagsläget planeras inga större investeringar eller ombyggnationer inom energiområdet. Om produktionstakten ökar och antalet stopp fortsätter att minska minskar innebär det att om ca 5 år kommer produktionskapaciteten på liner att vara 440 000 ton liner per år. Elförbrukningen kommer att minska specifikt och även förbrukningen av eldningsolja. Biobränsleförbrukningen kommer att förändras beroende på andelen returfiberproduktion respektive sulfatmassaproduktion. En viss skillnad kommer dock att ses redan nästa år eftersom den nyinstallerade indunstningen planeras förbruka mindre ånga. Obbola använder större andel returfibermassa än andra jämförbara bruk och detta minskar energiåtgången per ton producerad liner. Om returfiberinblandningen ökar så leder det till att mer biobränsle och olja måste köpas in eftersom returfiber varken ger bark eller lignin. Dock minskar elförbrukningen eftersom returfibermassan inte mals. På lång sikt är det ännu svårare att bedöma hur energianvändningen kommer att ändras men det finns behov en del större investeringar. Mixeriet måste bytas ut vilket innebär en kapacitetsökning av vitlut och därmed ökade förutsättningar för en produktionsökning på lång sikt. Ångcentralen kommer också att behöva bytas ut inom en överblickbar framtid vilket förmodligen kommer att medföra en ångproduktionsökning från biobränsle. Uppgifter bygger på samtal med [26] Nils Gilenstam. 28 5.4 Jämförelse mellan bruk Det är inte uppenbart hur ett pappersbruk kan jämföras med ett annat på ett rättvist sätt eftersom ingen fabrik är den andra lik. Om man utgår från grunddata så kan man ändå ställa bruken mot varandra som underlag för diskussion. Här jämförs elförbrukningen per ton liner för Obbola mot två andra bruk med liknande råvarumix och produkt. Tabell 2 visar en jämförelse som gäller 2007 och kommer från [45] Fabriksredovisning för jämförelse. Hänsyn bör tas för nämnda specifikationer. MWh per ton liner Smurfit Kappa Sulfatbruk: 317 458 MWh Pappersbruk: 299 421 MWh Produktion prima liner: 694 451 ton Specifikt: ca hälften blekt sulfatmassa i toppskiktet 0,457 0,431 Munksund Sulfatbruk: 166 873 MWh Pappersbruk: 172 425 MWh Produktion prima liner: 362 888 ton Specifikt: ca en fjärdedel blekt sulfatmassa i toppskiktet 0,460 0,475 Obbola Sulfatbruk: 175 234 MWh Pappersbruk: 143 398 MWh Produktion prima liner: 401 948 ton Specifikt: stor andel returfiberinblandning 0,436 0,357 tabell 2. jämförelse specifik elförbrukning Skillnaderna beror till störst del på vad som är specifikt för fabrikerna. Obbola har stor returfiberinblandning, vilket är en effektivare papperstillverkningsmetod ur elsynpunkt i och med att massan inte mals. Dessutom gör Obbola ingen blekt massa vilket förenklar produktionsprocessen. Smurfit Kappa däremot har en betydligt större produktion och har därför lättare att minimera elanvändningen per ton liner. Det behövs inte dubbelt så mycket kringutrustning för att tillverka dubbelt så mycket papper. 29 6 Beskrivning av anläggningen, dess energiflöden och förbättringsmöjligheter I följande avsnitt behandlas varje avdelning att separat. Efter en processbeskrivning beskrivs energibalansen i form av Sankey-diagram och dessutom förbättringsmöjligheter för respektive avdelning. Hur värdena för varje post i diagrammen har erhållits kan ses i bilaga 3. 6.1 Totala anläggningen Produktionen av liner sker med returfibermassa och färskfibermassa, vilken produceras med sulfatprocessen. Det är en kontinuerlig process som pågår dygnet runt de flesta av årets dagar, undantaget är månatliga rengöringsstopp för delar av fabriken samt något enstaka årligt underhållsstopp för hela fabriken. Arbetsstyrkan är ungefär 300 varav hälften är skiftgående i produktionen. Vid anläggningen arbetar 15 ingenjörer. Hela processen är omfattande och komplex på detaljnivå och därför är kunskapen fördelad i organisationen. Pappersproduktion är en mycket energiintensiv verksamhet och därför är energieffektivisering en naturlig del av utvecklingsarbetet. En översiktsbild i form av ett blockschema kan ses i figur 6. Denna figur är resultatet av den helhetsbild jag har fått av fabriken. Observera att det endast är huvudflödena som inkluderas. I figur 7 kan energiflödena i form av ett Sankey-diagram ses. Notera att i alla följande Sankey diagram menas med övriga förluster, både verkliga förluster och okända flöden. Massaved anländer till renseriet där bark frånskiljs och trä fraktioneras till flis. Barken används som bränsle i ångcentralen och flisen transporteras till kokeriet. I kokeriet blandas flisen med vitlut och tunnlut och kokas med hjälp av ånga för att frigöra fibrerna från ligninet. Den kokade blandningen separeras i tvätten där pappersmassan pumpas till lagringstorn och tunnluten till indunstningen och återkopplas till kokeriet. I mälderiet mals fibrerna för att uppnå önskade egenskaper och fördelas därefter på viran i pappersmaskinen. Två lager av massa sammanguskas här till ett och efter sammanförningen är resterande pappersmaskin en avvattningsprocess. I virapartiet avvattnas massan med vakuum och pressas mellan filtklädda valsar i presspartiet, filten transporterar bort vattnet. I torkpartiet torkas massan med hjälp av ånguppvärmda cylindrar och efter det har massan, eller egentligen pappret, 92 % torrhalt. Den färdiga linern rullas upp på tambourjärn i rullmaskinen och delas upp i kundrullar. Returfiber kommer i balar av wellpapp till returfiberavdelningen och går genom rening och separationssteg innan den tillsammans med färskmassan blir till ny liner, det vill säga papper. Slutligen går allt vatten som varit i kontakt med fibern till bioreningen där både 31 mekaniska och biologiska metoder används för att avlägsna fibrer och syrenedbrytande material. Efter det går vattnet till recipient. I indunstningen ökas torrhalten på tunnluten. Vattnet återanvänds och svartluten, som den nu kallas, används som bränsle i sodapannan. Sodapannan återvinner kokkemikalierna och tar på samma gång tillvara kemiska energin i veden som frigjorts i kokeriet genom att producera ånga av matarvatten. Ånga används främst till torkning av papper, indunsta svartluten och koka flis men också till att generera el i turbinen. Fabriken använder sig av sulfatprocessen som bygger på den alkaliska kokvätskan vitlut, vilken innehåller de aktiva komponenterna natriumhydroxid, NaOH , samt natriumsulfat, Na2 S . Mixeriet och vitlutsberedningen återvinner kokkemikalier i grönluten från sodapannan. Grönluten omvandlas till vitlut och användas för att koka flis. Vid lutförbränningen i sodapannan hamnar de oorganiska kokkemikalierna i en karbonat-sulfat-smälta på eldstadens botten. Smältan tappas av och upplöses i svaglut för att bilda den mer lätthanterliga grönluten. figur 6. blockschema över värmeenergiflöden 32 figur 7. energiflödesdiagram Obbola massa och pappersbruk, kWh/ton-liner Kommentarer till energibalansen 1. El och oljeförbrukningen mäts och rapporteras i [6] Elrapporten och [10] energibalans 2008 och i den årliga [9] miljörapporten. 2. Beckolja är externt raffinerad tallolja 3. Råvattnet har en årsmedeltemperatur på 8,5 °C då det går in i fabriken 4. I returfiberbalarna är det endast det brännbara rejektet som räknas 5. I flisen är det endast den del som kommer att förbrännas i sodapannan som räknas 6. Energivärdet i liner anges i [11] sidan 35 33 7. Värme till Umeå energi är enbart ett energiflöde eftersom energin leds bort i värmeväxlare 8. Våtluft över tak är skillnaden i torrhalt före och efter torkpartiet multiplicerat med ångbildningskoefficienten. 9. Största delen av flisens utlösta vedsubstans hamnar i tjockluten och förbränns i sodapannan 6.1.1 Utökad mätning och tolkning av energiflöden För att underlätta tolkningen av fabrikens energiflöden och snabbt utvärdera när något är fel kan det vara hjälpsamt med en förbättrad visualisering av energiflödena. Själva gränssnittet skulle kunna se ut på många olika sätt men en idé är att utforma översikten till att likna operatörernas styrsystem (DCS) där hela flödesschemat är synligt. Med bättre överblick är det också lättare att avgöra hur nya givare ska placeras för maximal effekt. Felaktiga givare skulle också kunna identifieras lättare. 6.1.2 Virtualiserade serversystem Ett sätt att hantera stora datornätverk och system av servrar är att skapa virtuella serversystem. Detta innebär att reella servrar och processorer ersätts med ett fåtal större processorer och hårddiskar som sätter upp virtuella datormiljöer. Detta ger administratören en bättre överblick och möjlighet att ingripa när så behövs. Dessutom blir det lättare att spegla serversystem och på så sätt säkerställa att inget innehåll går förlorat vid ett eventuellt serverhaveri. Den fördel som däremot berör den här rapporten är att en sådan här lösning är mer energieffektiv. Färre stora diskar och centraliserade datorlösningar har totalt mindre elförbrukning än många små. Dessutom måste varje grad värme kylas bort från ett serverrum och därmed fås positiva följdeffekter i och med att elförbrukningen minskar även för kylsystemen. Konverteringen mot färre större serversystem påbörjades sent 2008 och kommer att fortsätta in på 2010. Under 2009 virtualiserades 42 av 59 servrar och 2010 kan ytterligare 5 uppgraderas. Eftersom det här är ett teknikområde i snabb förändring kommer enbart de förändringar som medför elenergibesparingar att betraktas. Själva elbesparingen ligger i att man i nuläget har ersatt 42 mindre servrar med 6 större. Det betyder att för de nya servrarna är teoretiska elbesparingen 115 MWh per år och med kylningen inräknad 271,4 MWh. Denna åtgärd är vid slutet av 2009 till 71 % genomförd. Om det går att genomföra åtgärden fullt ut så skulle totala elbesparingen vara 381,2 MWh oberoende av produktionen. Strömförbrukningen har även uppmätts där detta har varit möjligt med resultatet att en elbesparing på 307 MWh per år kunde ses inklusive kylbehov. Det 34 teoretiska värdet ovan tillsammans med stickprovsmätningen ger en uppskattning av rimligheten i beräkningarna. Totala kostnaden för att virtualisera serversystemen är oklar eftersom det finns många okända parametrar både för de gamla och nya serversystemen. Exempel på osäkra poster: underhåll, konsultarvoden, serverutbyteskostnad, licenser, uppgraderingar och en del infrastruktur. Beräkningar återfinns i bilaga 2. Kylningens påslag som inte är en säker faktor kommer från Sören Marklund [34] och Techworld nr 14 [49]. En ytterligare notering är att det som kan komma att kosta mycket pengar är om installerade effekten ökar så mycket att nuvarande kylsystem och serverutrymmen måste byggas ut. Därmed ökar värdet av investeringar som minskar den använda effekten. Information om virtualiserade serversystem bygger på uppgifter lämnade av [34] Sören Marklund. 6.1.3 Timerstyrda motorvärmarstolpar Då motorvärmare är anslutna går dessa kontinuerligt tills de kopplas ur. En energieffektivare lösning är att installera tidsinställda relän. Det har tidigare testats att styra detta centralt med dåliga resultat då detta störde elnätet. Därför skulle det istället gå bättre med motorvärmaruttag med individuell tidsinställning. Elavgiften är högre än för processrelaterad el, vilket verkar gynnsamt för investeringen. Användning i nuläget: åtta timmar om per dygn under vinterhalvåret för varje anställd: motsvarar 15 % nyttjande Användning med timer: två timmar per dygn under vinterhalvåret för varje anställd: motsvarar 4 % nyttjande Besparing: 495 MWh per år om alla uttag byts, eller 316 000 kr per år Kostnad ca 1,31 Mkr Återbetalningstid: 4,13 år Denna investering kan dock ses som en försämring av arbetsmiljön. 6.1.4 Ny inköpsrutin baserad på högre klassning av motorer Fokus inom detta område riktas mot att visa vinsterna med att ändra inköpsrutinen och välja motorer av den högre klassningen, IE3, istället för dagens standard, IE2. Det som skiljer klassningarna åt är högre verkningsgrad för IE3. Enligt energimyndighetens krav på PFE så måste en ny standard genomföras i de fall då dessa är lönsamt på tre år. Återbetalningstiden är därför vad som har undersökts samt hur stora elbesparingar som kan göras. Först undersöktes motorer från fyra olika effekter. Beräkningsunderlag beställdes av ABB vilket bestod i detaljerad information om motorer från vitt skiljda effekter, en IE2 och en IE3 variant jämfördes med avseende på återbetalningstiden med ABB:s kalkyleringsblad. I figur 8 kan resultatet ses. Med återbetalningstid menas hur många år det skulle 35 krävas för att få igen den högre inköpskostnaden för en IE3 motor istället för en IE2 vid köp av motor. Det är alltså inte fråga om att byta ut motorer rakt av. De blå punkterna visar 66 % nyttjande, vilket är rimligt, och de rosa visar 100 %, vilket är kortast möjliga återbetalningstid. Notera att för högre effekter så kommer inte investeringen betalas tillbaka på mycket lång tid. Detta eftersom verkningsgradsökningen från IE2 till IE3 är liten för större effekter, som kan ses i bilaga 2. För de lägsta effekterna är det heller inte lönsamt att välja den högre klassningen eftersom inköpskostnaden för motorn är en stor del av totala kostnaden. För 66 % nyttjande så kommer inga effekter under 3 års återbetalningstid. Det intressanta spannet ligger dock mellan 22 och 55 kW. återbetalningstid, månader återbetalningstid för att välja motor med IE3 istället för IE2 420 400 380 360 340 320 300 280 260 240 220 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 0 50 100 150 200 250 installerad effekt, kW figur 8. återbetalningstid vid val av högre klassning Slutsatsen blir alltså att ingen motor måste bytas ut enligt kraven från PFE. Dock är det sällan som en motor bara går tre år. Det är vanligare med 20 till 25 års drifttid. Därför kan det ändå vara en bra investering att välja den högre klassningen, speciellt för motorer mellan 22 och 55 kW som ligger mellan 3 och 4 år i återbetalningstid. Andra skäl till att välja IE3 istället för IE2 är att dessa enligt leverantör har lägre drifttemperatur och därför kräver mindre smörjning, underhåll och dessutom har längre livslängd. Ytterligare information av intresse enligt [46] ekodesignförodningen artikel 2, så ska motorer mellan 7,5 och 375 kW uppfylla kraven för IE3 från och med 1 januari 2015, förutom undantag. Mer information om den nya klassningen återfinns i bilaga 5. 36 6.1.5 Belysning Nya energisnålare lösningar på belysning skulle kunna vara ett sätt att både spara pengar och energi. Företaget Prismalence har patenterat linsen för en CDM (ceramic discharge metal-halide) lampa för inom- och utomhus bruk. Av [30] produktinformationen framgår följande information: Keramisk metall-halogen teknik Samma pris för samma klassning 150 W av denna typ motsvarar 400 W av klassisk typ En 4 kg lampa av denna typ motsvarar 10 kg av klassisk typ Rektangulär ljusbild En typisk prisma delar upp ljuset i 800 mindreljuskällor, vilket ger mjukare skuggor Rekommenderat är att ha 50 % överlappning av ljusbilderna Prismalence har lampor upp till 315 W, vilket motsvarar 600 W högtrycksnatruim eller 1000 W metall halogen Störst energivinst kan ses över 6 m höjd och utomhus. Detta på grund av minskat spill av ljus Vibrationståliga varianter Ger ett vitt ljus som påminner om solljus mitt på dagen Avskärmning som ger mindre ljus Färgen på ljuset Elavdelningens [49] Per Näslund har kontaktats angående en lämplig testpunkt. Ett särskilt lämpligt ställe har hittats som är lätt att komma åt och har stor åtgång på lampor på grund av vibrationsproblem. Den gamla lampan var en 125 W och den nya är en 70 W. Lampan installeras och testkör från och med vecka 50. Det kan konstateras att den nya lampan lyser upp bra men att ljusbilden är begränsad till 30ºx60º enligt förteckningen. En testpunkt på hög höjd skulle behövas för att avgöra hur den här lamptypen klarar en sådan miljö. För mer information se dokumentation för [30] Prismalence. Priset för den nya lampan ska enligt leverantören vara detsamma som för motsvarande lampa med nuvarande teknik men i och med att avtal finns för de gamla lamporna så är de betydligt billigare. 37 6.2 Renseri Renseriet i Obbola omfattar utrustning för att kunna ta hand om rundved, helträd, köpflis och biobränsle. Buntar av ved läggs antingen på hög eller direkt i intaget till transportören. Transportören har en kammare för upptining av ved som drivs med ånga och endast används vintertid. Barktrumman, som är en kombinerad barknings och kvistningstrumma, är 35 meter lång och har en diameter på 5,5 meter. Inget vatten tillsätts trumman vilket minimerar vattenflödet från avdelningen samt höjer energivärdet på barken som används som biobränsle. För optimal barkning kan uppehållstiden regleras med hjälp av varvtalet på trumman och dessutom kan höjden på porten i slutet av trumman varieras. Efter trumman sorteras sten och bräckage bort och veden går till en horisontellmatad huggmaskin. Bräckaget huggs i en separat stuphugg och sållas. Utsorteringen går till en separat stickhugg. Den färdiga flisen går på transportör till utomhuslager. Inköpt flis transporteras med lastbil och lastas av i en separat linje. Den linjen går efter sållning till utomhuslagret, men till en annan del av det för att inte blanda köpt och egenproducerad flis. Från kokeriet finns därför möjlighet att bestämma blandningen av egenproducerad flis och köpt flis till varje kok. Bark och kvistar samlas ihop under trumman och går på transportör till skivsåll och barkriv. I sållet tas de grövre delarna till en kvarn för sönderdelning och finfraktionerna till barkpressar. Energiinnehållet på veden beräknas som ligninets värmevärde i form av tunnlut, tallolja samt vattnet i flisens energiinnehåll. I figur 9 kan energiflödena in till och ut ur avdelningen ses. Hur värdena framtagits kan ses i bilaga 3. 38 figur 9. energiflödesdiagram över renseriet, kWh/ton-sulfatmassa Kommentarer till energibalansen 1. Volymer och energimängder biobränsle återfinns i [9] miljörapport 2009 2. Ånga används till att förvärma veden under vinterhalvåret 3. Fiberdelen i ved och flis anges utan energiinnehåll 4. Köpt biobränsle och flis kommer från sågverk och är i allmänhet av något lägre kvalitet 39 6.2.1 Vedförvärmning I nuläget förvärms veden under vinterhalvåret med hjälp av ånga för att ta bort is och snö och förbereda flisen för flisfickan. Problemet är att högvärdig energi, ånga, används där det hade varit lika bra eller bättre att använda spillvatten. Fördelen med vatten är att en hel del smuts och sand sköljs bort och därmed skonar ångcentralen. Nackdelen är att det krävs en stor investering. Det finns två förslag på hur det här skulle kunna lösas. Antingen tar man in råvatten som värms med det befintliga ångsystemet eller så tar man 50 °C klarfiltrat från pappersbruket som annars skulle kylas och gå till bioreningen. Den första lösningen är billigare att genomföra men ger också mindre årlig besparing. Tabell 3 bygger på information lämnad av [17] Martin Wahlberg. klarfiltrat Investeringskostnad Elenergibesparing Ångenergibesparing upptining: Återbetalningstid: 24,5 miljoner kr 0,343 GWh 7,79 GWh 4,3 år råvatten Investeringskostnad Elenergibesparing Återbetalningstid 19,73 miljoner kr 343 MWh 5,0 år tabell 3. vedförvärmning Förutom själva besparingarna kommer tillgängligheten på ångcentralen att öka då mindre sand och sten kommer in i pannan. Detta kommer förmodligen också att öka livslängden på pannan. 40 6.3 Kokeri och Tvätt Flis levereras till kokeriet via bandtransportör från renseriet. Flisen består av 75 % egenproducerad barrvedsflis och 25 % sågverksflis. Flisen förvärms i flisfickan till ca 90 °C med blåsånga och starkgaser. För att undvika explosiv blandning ventileras flisfickan till en svaggasskrubber. Därefter går flisen in i en av de åtta kokarna, där den kokas under högt tryck tillsammans med vitlut. Värmningen av kokarna sker med hjälp av 10 bar ånga. Under koket frigörs terpentinångor som leds ut via avgasningssil placerad i kokarens topp. Den färdigkokta massan ”blåses” till blåstankarna, som har atmosfärstryck. Blåsångan frigörs därmed och leds till flisförvärmningen och överskottet leds till kokeriets sekundärvärmesystem. Från botten av hetvattentanken pumpas 45 °C vatten till huvudkondensorn där det vattnet värms till ca 90 °C. Det uppvärmda hetvattnet från huvudkondensorn återförs därefter till hetvattentankens övre del där det fördelas vid ytan. Detta medför att temperaturen är högre i tankens övre del jämfört med dess nedre del. Från hetvattentanken bräddar överskottet av hetvatten till 75 °C cisternen. Ej kondenserbara gaser från kokeriets sekundärvärmesystem leds till en starkgasskrubber där den renas med hjälp av vitlut som är speciellt effektivt för att absorbera svavelväten. Gasen leds sedan till starkgasbrännaren eller starkgasfacklan på sodapannan. I tvätten renas fibrerna från utlösta organiska substanser och tillförda kokkemikalier. Massan körs först genom defibrörerna, två skivkvarnar, med uppgift att dela upp fiberknippen och frilägga fibrerna ifrån varandra. Massan silas ren från återstående fiberknippen som återförs som rejekt. Föroreningar som sand och andra partiklar leds till sandavskiljning och vidare till kompostering. Därefter går massan till fyra tvättfilter av motströmsprincip. I respektive filter tvättas massan med hjälp av tillförd tvättvätska och sugs ut genom massabanan med hjälp av undertryck. Den genom tvätten avskilda luten går härifrån till indunstningen och pappersmassan går till lagringstornen. I figur 10 kan energibalansen för kokeriet och tvätten ses. Hur värdena framtagits kan ses i bilaga 3. Information om kokeriet och tvätten bygger på uppgifter lämnade av [17] Martin Wahlberg och [8]. Ett viktigt mått i det här sammanhanget är kappatalet, som är ett mått på den kvarvarande ligninhalten efter kokningen. Det testas med standardiserade testmetoder och kan ses i 3 Nyckeltal. Kappatalet är också ett mått på vedutbytet som i Obbolas fall med ett kappatal på 83 ger ett utbyte på 53 % torrved. Analysmetoden som anges i ISO 302:2004 ger ett värde som normalt ligger mellan 1 och 100. En approximativ formel är (3) kappatal k (ligninhalt i procent) där k är ca 6,57 men varierar med processförhållanden och vedslag. 41 figur 10. energiflödesdiagram för kokeri och tvätt, kWh/ton-sulfatmassa Kommentarer till energibalansen: 1. Vattentillflödet visar endast huvudflöden som är det uppvärmda kylvattnet från indunstningen, lutkylningen och dumpkondensor. Mindre tillflöden av både varmvatten och råvatten finns också men dessa saknar givare. Dessutom sker en viss breddning till avlopp då cisternerna är fulla. Sammantaget så är vattenflödena till och från kokeriet och dess cisterner ganska osäkra. 42 2. Lutångkondensat är ett förorenat kondensat från indunstningen som måste renas i stripperkolonnen för att sedan användas som tvättvätska. 3. I sulfatmassan står vatteninnehållet för den största kapaciteten att transportera energi 4. Flisens energivärde inkluderar den kemiska energimängd som senare frigörs vid förbränning i sodapannan, samt den hartsoljans kemiska energimängd. Utbytet är 59,9, ton torr sulfatmassa/ton torr flis 6.3.1 Flisficka/ förbasningskärl Syftet med flisfickan är att värma upp flisen till 100 °C med hjälp av blåsånga så att energi inte behöver åtgå till det när flisen kommer in i kokaren. Den nuvarande flisfickan är dock gammal och har låg tillförlitlighet och måste stannas oplanerat för reparation ca 2 gånger per år. Enligt [16] Kristina Jonsson ska signaler från fabriksinfosystemet visa att det krävs 185 ton mer ånga per dygn då flisfickan är ur funktion eftersom varje kok först måste värma flisen med färskånga istället för med blåsånga. Detta motsvarar 0,234 GWh ångenergi per år. Detta beräknas kosta ca 32 kkr per dygn i extra oljeförbrukning enligt [12] investeringsunderlaget och [20] Erik Sandbergs omvandlingstabeller. En ny flisficka utreds i [14] Markus Wikmans examensarbete. Där framkommer att kostnaden är 50 kkr varje dygn flisfickan är ur funktion, baserat på energisambanden för hur mycket energi det tar att värma upp all flis och vatten till 100 °C. [14] Wikmans arbete påvisar också att årliga reparationskostnader uppgår till 1,3 miljoner kr. Investeringskostnad 30 miljoner Återbetalningstid 22,0 år Uppenbarligen är det inte rimligt att investera i en ny flisficka så länge den nuvarande fungerar så bra som den gör. Vidare undersökningar om pris för ny flisficka bör göras och dessutom vid vilken punkt det lönar sig att genomföra denna investering. 6.3.2 Tvättpress En tvättpress är en valspress efter sista tvättsteget som pressar ut en stor del av den resterande tunnluten ur massan. Information finns i [41] kapacitetsökning massabruket. En tvättpress höjer torrhalten på pappersmassan från 12 till 40 %. Detta får till effekt att torrhalten på tunnluten höjs, tvättförlusten minskar och massan blir extra ren innan den går till pappersbruket. Därmed fås fyra viktiga effekter: mindre ånga krävs i indunstningen för att höja torrhalten något mer lut tas tillvara medför mer ånga och el från sodapannan och mindre oljeanvändning andelen kokkemikalier som kan återanvändas ökar något 43 mindre avfallsämnen går till pappersbruket och därmed även till bioreningen och recipienten Ångenergibesparing enligt [17] Martin Wahlberg: 5 ton/h 3 bar ånga, vilket motsvarar 33,12 GWh per år i ångenergi. Kostnad: 31 miljoner Återbetalningstid: 4,31 år Beräkningar återfinns i bilaga 2. 6.3.3 Ny malstrategi utan raffinörer Under våren 2008 stängdes massaraffinörerna i massabruket. Det visade sig ge mindre påverkan på massans egenskaper men stor elbesparing. Förändringen medförde att den tillförda malenergin i massabruket minskade med 54 kWh ptm. Samtidigt ökade malenergin i pappersbruket med 20 kWh ptm. Elenergibesparing: 34 kWh ptm eller 7,95 GWh per år enligt [4] analys av utförda och planerade större energiprojekt. 6.3.4 Förbättrad reglering av defibrörerna En defibrör, även kallad knutuppslagare, är en skivkvarn med uppgift att skjuva massan kraftigt så att fiberknippen bryts upp utan att skada fibern [38]. Obbola har tre defibrörer som bearbetar sulfatmassan innan den går till tvätten. Användningen av dessa skulle kunna minimeras och ibland undvikas enligt [28] Olof Ögren. Defibrörerna använder 14,125 GWh el per år. Två av tre kvarnar går kontinuerligt och den tredje finns alltid tillgänglig i reserv. Det tar lång tid att starta kvarnarna så det finns inte möjlighet att ha dem avstängda tills de behövs. En möjlighet vore att bygga en by-passledning med en ventil som skulle skicka massan förbi defibrörerna då de inte behövs. En sådan skulle dock kosta en del och andra möjligheter bör därför undersökas i första hand. En möjlighet vore att köra alla tre kvarnar och på så sätt minska flödet och motståndet. Detta blir bara en elbesparing om effekterna på de tre sjunker så kraftigt att tomgångseffekterna inte äter upp hela vinsten. Ett annat sätt vore om malskivorna kunde ställas isär då det är uppenbart att de går på minimum effekt. I ett eget test ökades avståndet mellan kvarnskivorna genom att påverka det manuella vredet och effekten presenterades i fabriksinformationssystemet. Resultatet, som kan ses i figur 11, visade en 5 kWh/ton-sulfatmassa minskning av defibrörernas elförbrukning samtidigt som rejektkvarnens elförbrukning ökade i samma storleksordning. Det var alltså en mindre verksam förändring. 44 figur 11. Översikt på försök att dra isär kvarnskivorna maximalt med manuellt reglage En annan möjlighet vore om man kunde ställa isär kvarnskivorna med hjälp av serviceläget på en eller båda defibrörerna. För detta krävs dock att man kontaktar tillverkaren. Ett tredje alternativ vore om tredje defibrören kunde användas som by-passledning. Vidare undersökningar bör göras då produktionsförhållanden tillåter. 45 6.4 Indunstning 2, 3 och 4 Den nya indunstningen, IND 4, tas i drift oktober 2009. Den kommer att ersätta befintliga indunstningsanläggningar IND 2 och IND 3. Hela rapporten är baserad på 2008 års värden och därför kommer energianalysen också att vara baserad på de äldre indunstningsanläggningarna. 6.4.1 IND 2 och IND 3 Indunstningens primära syfte är att öka tunnlutens torrhalt från 10 % till 70 %. Efter det här steget kallas luten för tjocklut och är redo att brännas i sodapannan. Ånga används till att förånga vattnet i luten. Indunstningen består av två parallella indunstningslinjer med sex effekter var. Den första anläggningen, indunstning 2, är från 1961 och används som förindunstning. Den andra, indunstning 3, från 1978 är huvudindunstare. Förindunstningen består av en fallfilmsapparat och fem effekter av typen kestnerindunstare. Huvudindunstningen är en sexstegsindunstning bestående av en koncentrator och fem effekter av typen stigfilmsapparater. Färskånga tillsätts i första effekten, för resterande effekter används lutångan från föregående steg som utdrivande ånga. I varje steg sänks trycket och i sista effekterna i varje linje är det undertryck. I sista effekten är det ca 0,2 bar(a). Undertrycket skapas genom att efter sista steget kondensera lutångan med hjälp av råvatten. Kondensatet från lutångan pumpas sedan för att uppehålla undertrycket. Varmvattnet från indunstningens kondensorer leds till kokeriets cistern för 45° C vatten. Starkt förorenade kondensat från indunstningens kondensorer leds till en stripperkolonn. I stripperkolonnen separeras flyktiga ämnen från vatten med destillationsprincipen. Det renade lutångkondensatet från indunstningsanläggningen samt stripperanläggningen går till tvätten för att användas som tvättvätska samt till vitlutsberedningen. Ej kondenserbara gaser från indunstningen inklusive stripp så kallade starkgaser förs till metanolanläggningen för vidare förbränning i sodapannan. I figur 12 kan energibalansen för indunstningen ses. Hur värdena framtagits kan ses i bilaga 3. 6.4.2 IND 4 Hösten 2009 togs fabrikens nya indunstning i drift. Detta innebar nedanstående förändringar för fabrikens energibalans enligt förutsägelser från [4] Analys av utförda och planerade större energiprojekt: Ökad torrhalt på tjocklut från 70 till 74 %. Detta ökar det effektiva värmevärdet med 2 %, från 13,05 MJ/kg ts till 13,30 MJ/kg ts vilket ökar ångproduktionen i sodapannan med 56 kWh ptm. Minskad ångförbrukning med ca 19 % från 0,217 ton ånga/ton avdunstat vatten till 0,176 i indunstningen på grund av ökat antal effekter, 6 i de gamla och 7 i den nya. Den minskade ångförbrukningen innebär att mer 46 ånga kommer reduceras till 10 bar ånga istället för 3 bar ånga i turbinen vilket minskar elproduktionen. Minskad ångproduktion i IND4 minskar produktionen av varmvatten med i storleksordningen samma andel som den minskade ångproduktionen. Den minskade mängden varmvatten kompenseras av värmeåtervinningsprojektet 6.10.1 IND4 kommer ha en bättre hantering av lutångkondensat än befintlig indunstning vilket leder till att utbytet av metanol via stripper- och metanolanläggning kommer att öka. Således kommer en större mängd metanol tillföras starkgasbrännaren i sodapannan, vilket innebär att användningen av eldningsolja som stödbränsle kan komma att upphöra. Detta motsvarar ca 1700 m3 Eo6 per år. I de befintliga indunstningarna cirkulerar luten med hjälp av självcirkulation medan den nya tekniken bygger på att luten pumpas runt. Lutcirkulationen kommer alltså att kräva mer el i den nya indunstningen. Den nya indunstningen kommer att ha frekvensstyrda pumpar vilket är en mer energieffektivt metod än fast varvtal. Det totala antalet pumpar kommer att minska eftersom vi går från två indunstningar till en. Total installerad effekt är 1,5 MW och utifrån detta antages att elförbrukningen kommer att bli omkring 25 kWh ptm utöver detta tillkommer lutpumpning till och från cisterngård inklusive biobränslelager 14 kWh ptm, alltså totalt 39 kWh ptm, vilket är 2 kWh ptm mindre än med gamla indunstningarna. Lägre ångförbrukning kommer att sänka behovet av beckolja med 214 kWh ptm. Oljeförbrukningen i sodapannan kommer att minska med 76 kWh ptm genom ökat metanolutbyte vilket tar bort behovet av eldningsolja till starkgasbrännare. Turbin kommer att minska sin elproduktion med 48 kWh ptm eftersom 3 bar ångunderlaget minskar. 47 figur 12. energiflödesdiagram över indunstningen, kWh/ton-sulfatmassa Kommentarer till energibalansen 1. Ångan används i sju steg i den nya, och sex steg i den gamla indunstningen till att höja torrhalten på svartluten inför bränningen i sodapannan 2. Anledningen till att tunnluten har högre energivärde än tjockluten är att tunnluten innehåller mer vätska. De båda har samma kemiska energiinnehåll 3. Kylvattnet hjälper till att skapa ett undertryck som driver processen 4. Tallolja säljs till externa företag och beckolja återfås 48 6.5 Vitlutsberedning, mesaombränning och kemikalieåtervinning Vitlut används som kokvätska i kokeriet för att separera ligninet från cellulosan. De aktiva kokkemikalierna i vitlut är natriumhydroxid och natriumsulfid ( NaOH och Na2 S ). Under koket omvandlas kokkemikalierna i vitluten och tillsammans med det utlösta ligninet kallas detta nu tunnlut. Efter kokningen skickas pappersmassan till tvätten där massa och tunnlut separeras. Massan skickas till massatornen och tunnluten skickas till indunstningen, förutom en mindre del som återkopplas till kokeriet. Indunstningen ökar torrhalten i tunnluten till närmare 70 %. Nu kallas luten tjocklut och skickas vidare till sodapannan. Det organiska materialet förbränns och bildar ånga. I sodapannan återskapas även en av de aktiva kokkomponenterna i vitlut, Na2 S . För att få den andra kemikalien, NaOH , måste ytterligare en kemisk process äga rum, (4) Na2 CO3 Ca(OH ) 2 2 NaOH CaCO3 . Från sodapannan rinner en smälta ut från botten och blandas med svaglut och bildar grönlut. Grönluten renas först i två grönlutsklarnare där aska och slam får sjunka ned till botten. Bränd kalk, CaO tillsätts sedan till den renade grönluten i två kalksläckare och reaktionerna (4), och (3) sker. (5) CaO H 2 O Ca(OH ) 2 När grönluten reagerar med den nu släckta kalken Ca(OH ) 2 bildas vitlut och mesa ( CaCO3 ). Innan vitluten kan skickas till kokeriet måste den separeras från mesan. Detta sker genom filtrering i två clarifiler. Clarifil 1 separerar vitlut och en vitlut-mesablandning och clarifil 2 ger svaglut och mesa. Mesan torkas med hjälp av filtrering och centrifugering och bränns om till bränd kalk i två mesaugnar enligt (6) CaCO3 värme CaO CO . Mesaugnen är en avlång liggande ugn med lite lutning. Ugnen roterar konstant och värms upp med hjälp av en oljeeldad brännare i den lägre änden. Mesa tillförs till den högre av sidorna och när mesan passerat till andra sidan har den reagerat till bränd kalk. Genomströmningshastigheten kan varieras för att optimera reaktionen. Den brända kalken värmeväxlas mot inkommande luft. Rökgaserna värmeväxlas mot inkommande luft och går igenom ett elfilter innan de går ut. Ungen är 150- 200 ºC på utsidan, 250 i torkzonen och upp till 1100 ºC i brännzonen. Figur 14 visar hela kretsloppet indunstning, mesabränning och mixeri och figur 13 visar energiflödesdiagrammet. Hur värdena framtagits kan ses i bilaga 3. Uppgifter om vitlutsberedningen och mesaombränningen bygger på uppgifter från Maria Lindgren [3]. 49 figur 13. energiflödesdiagram vitlutsberedning, kWh/ton-sulfatmassa Kommentarer till energibalansen 1. Eldningsoljan används i mesaugnen för att bränna mesa till kalk 2. Grönlut bedöms ha noll kemiskt energivärde men liknande egenskaper för att transportera fysisk värmeenergi som tjocklut 3. Svagluten kommer från andra clarifilen och är av mesa förorenad vitlut 4. Varmvatten från kokeri används till kalksläckarna 50 figur 14. kretsloppet: Indunstning, Mesabränning och Mixeri 6.5.1 Filter mesaugn Innan mesan går in i mesaugnarna måste torrhalten ökas för att möjliggöra omvandlingen till kalk samt minska oljeförbrukningen och höja kapaciteten. Detta sker med två olika metoder för de två ugnarna. Ena ugnen har ett filter och den andra har två centrifuger. Centrifugerna, kräver en del reparationer och skulle behöva ersättas. När detta ändå sker så vore det en bra idé att samtidigt välja en nyare metod och alltså använda ett filter även före denna ugn. Produktionen för mesaugn 2 var 132,04 kg/h under 2008. Torrhalten skulle då kunna höjas från 75 till 80-85 %, vilket skulle innebära en oljebesparing på högst 85 75 (7) 2655 132,04 60 24 365 2,78 10 7 234 5,12 GWh . 100 Detta motsvarar ungefär 477,9 m3 eldningsolja per år. Detta är alltså enbart hur mycket mindre energi det går åt för att förånga vattnet i mesan. Energibesparingen kan omsättas till en produktionsökning istället och då uteblir den totala energivinsten men den specifika energivinsten bibehålls Kostnad: 22 Mkr, enligt [33] Fredrik Mellesmo 51 Återbetalningstid (10 % ökad torrhalt på mesa): 18 år, men då är inte underhållskostnaderna medräknade eftersom de är interna. Detta skulle förkorta återbetalningstiden betydligt. Notera dock att detta blir en bra investering om centrifugerna går sönder eller om reparationskostnaderna, som inte är medräknade, blir för stora. 6.5.2 Cyklontorkning av mesa Ytterligare ett steg av torkning innan mesaugnarna skulle vara att cyklontorka mesan. Detta skulle innebära en oljebesparing, alternativt en kapacitetshöjning. En cyklon skulle nyttja de uppvärmda rökgaserna från mesaugnen och på så sätt återanvända dessa. En cyklon höjer torrhalten på båda mesaugnarna från 80 till 90 %, förutsatt att 6.5.1 filter till mesaugn redan har införskaffats. Produktionen mesa från de två ugnarna är 147,8 ton/år och 132,04 ton/år enligt [32] fabriksinfosystemet. Detta innebär en oljebesparing på 90 80 2655 (147,78 132,04) 60 24 365 2,78 10 100 7 10,86 GWh (8) eller ungefär 1 012,8 m3 minskad eldningsoljeförbrukning per år. Ovanstående resonemang gäller enbart hur mycket olja som sparas genom att förtorka mesan. Eventuell elförbrukning eller värmeåtervinning är inte medräknade. Vid ett senare skede kan det visa sig mer lönsamt att ersätta energibesparingen med en produktionsökning och då uteblir den totala energivinsten men den specifika energivinsten bibehålls ändå. En uppskattning av [33] Fredrik Mellesmo är att en sådan cyklon skulle kosta 7-8 miljoner vilket ger projektet en återbetalningstid på 3,15 år. En detaljerad studie skulle behöva göras för att ta reda på mer exakt vad en sådan här cyklontork skulle kosta. 52 6.6 Sodapanna, SP2 Sodapannans uppgift är i första hand att fungera som kemikalieåtervinning och i andra hand som ångproducent. Tjockluten från indunstningen har 2008 en torrhalt på ca 70 % då den kommer till sodapannan. Luten går till ett lagringskärl och blandas där med stoft från elfiltren. Luten sprutas in i pannan med fyra fasta lutsprutor. I ugnen förångas vattnet, de organiska ämnena förbränns och kemikalierna återvinns. Rökgaserna värmer panntuber, överhettare, konvektionsdel samt två ekonomiserar som sänker temperaturen till ungefär 180°C och sedan elfilter och rökgaskylare som sänker temperaturen till 130 °C. Ugnen kan uppdelas i tre zoner; reduktionszon, torkzon samt oxidationszon. Dessa sammanfaller med de tre luftstegen primär, sekundär samt tertiärluft som används i sodapannan. Vid primärluften är omgivningen reducerande, det är med andra ord syreunderskott. I torkzonen finns mer syre, men inte så mycket att alla ämnen oxideras helt utan detta sker i den översta oxidationszonen. Där frigörs den mesta av värmen i pannan. De oorganiska resterna av den brända luten kallas smälta och rinner ur pannan ned i lösaren där smältan blandas med svaglut och dispergeringsånga som tillsammans bildar grönlut. Grönluten pumpas till mixeriet för framställning av vitlut. Sodapannans ångproduktion täcker två tredjedelar av fabrikens ångbehov. Vid hög produktion av sulfatmassa behövs mycket ånga men det är inget problem eftersom man då också får ut mer tjocklut som används som bränsle i sodapannan. Beckolja används för att stötta produktionen av ånga och bidrar med ungefär 10 % av sodapannans totalproduktion av ånga. Rent reglermässigt styrs annars sodapannans ångproduktion av tillgången på tjocklut. Ångan från sodapannan har ett tryck på 110 bar och en temperatur på 505 °C. Ångan reduceras över en mottrycksturbin innan den går ut på ångnätet till 10 och 3 bar. Turbinanläggningen är egentligen inte en separat avdelning men den behandlas under en separat rubrik för att tydligare åskådligöra ångfördelningen. Följande bygger på uppgifter från [4] Analys av utförda och planerade större energiprojekt. Det som skiljer SP2 från andra sodapannor är dess dimensioneringsdata och systemlösning för att optimera elproduktionen utifrån fabrikens storlek, marginalbränsle och kommande projekt. Utifrån denna optimering gjordes följande val: Ingående matarvattentemperatur har valts till 140 ºC utifrån lämplig dimensionering av elfilter samt användandet av 3 till 3,5 bar ånga vid förvärmning av matarvattentank. Utgående ångtemperatur är 505 ºC efter optimering av investeringskostnader för överhettare för att uppnå olika temperaturer ställt mot ökad elgenerering i turbin. Utgående ångtryck är valt till 110 bar efter optimering av elgenereringen med turbinleverantörer. 53 Förbränningsluften värms i tre steg. Första steget utgörs av återvunnen energi från rökgaserna genom två parallella lågtrycksvärmeväxlare placerade efter respektive elfilter samt energi återvunnen från pannans smältalösare. Andra steget består av förvärmningen med 10 till 11 bar ånga och sista steget utgörs av 30 bar ånga från ångcentralen. Valet att använda denna ånga istället för att ha en avtappning från turbinen beror på att barkpannan inte är ansluten till någon turbin. Det lönar sig därmed att låta all ånga från sodapannan reduceras till 10 bar nätet. Sotånga tas ifrån 30 bar nätet från barkpannan för att öka utgående ångmängd och därmed elgenereringen. Denna ånga är mättad och överhettas något med ånga från sodapannas överhettare. Sodapannan är utrustad med en starkgasbrännare som förbränner fabrikens starka gaser med olja och/eller metanol som stödbränsle. Starka gaser i sig innehåller lågt värmevärde men metanolförbränningen ökar mängden tillförd energi till pannan. Notera att detta har medfört att oljeförbrukning i mesaugnar har ökat då denna energi tillfördes i mesaugnarna genom förbränning av strippergaser. I eldstadens övre del sitter två stycken lastoljebrännare placerade vilka kan förbränna eldningsolja (Eo6) eller beckolja. Vidare ställdes krav på låga emissioner, lågt syreöverskott, hög reduktionsgrad samt liten mängd oförbränt lignin i smälta och rökgas. Den nya sodapannan har en elförbrukning av ca 102 kWh ptm jämfört med den gamla sodapannan som förbrukade 63 kWh ptm. Ökningen kan stor del förklaras av att det ökade ångtrycket ökar elbehovet för matarvattenpumpar. Genom att starta upp SP2 har elproduktionen ökat till det dubbla från ca 300 till 600 kWh ptm. Detta beror till största delen av eloptimeringen. Elförbrukningen efter drifttagningen av SP2 har ökat med ca 39 kWh ptm jämfört med gamla sodapannan på grund av större matarvattenpumpar, en luftkompressor och ett större antal drifter. 54 figur 15. data sodapannan SP2 Genom de val som är beskrivna ovan har fabriken ökat sin elproduktion från 0,30 till 0,49 MWh ptm om man inte räknar med någon förbränning i lastoljebrännare. Då fabrikens ångcentral redan uppnått sin maximala last på biobränsle så innebär detta att den skulle behöva öka sin oljelast rejält för att kompensera för den minskade termiska energin från SP2. För att undvika en ökad oljeförbrukning i ångcentralen och maximera elproduktionen eldar fabriken istället beckolja i SP2:s lastoljebrännare vilket också ökar också elproduktionen. Beckolja är en restprodukt från talloljeförädling och ungefär 370 kg beckolja utvinns ur ett ton tallolja. Egenskaperna är relativt lika eldningsoljans. En bild med en del grunddata kan ses i figur 15 och figur 16 visar energiflödesdiagrammet. Hur värdena framtagits kan ses i bilaga 3. 55 figur 16. energiflödesdiagram sodapanna, kWh/ton-sulfatmassa Kommentarer till energibalansen 1. Tjocklutens energiinnehåll är 8,0 MJ/kg för bränslet totalt sett, i torr reducerande miljö 56 2. Spädvattnet och det återförda kondensatet värms upp av ugnen och bildar ångan 3. Rökgaserna används till att förvärma den intagna luften och matarvattnet 4. Ångan kommer från ångcentralen och används till att sota pannan kontinuerligt 5. Övriga förluster inkluderar reaktionsförluster 6. Grönlut har inget tillägg för kemisk energi, den fysiska energin beräknas på samma sätt som för tjocklut 6.6.1 Sotångreglering Sodapannan behöver kontinuerlig rengöring. Detta sker genom att blåsa in 30 bar ånga genom fasta munstycken med en viss sekvens som är grovt överdimensionerad för säkerhets skull. Det är möjligt att spara mellan 1/3 och 1/2 av sotångan idag enligt [19] Niclas Ahnmark genom reglering med befintlig teknik, det vill säga 1,59 till 2,38 GWh ångenergi. Genom att sätta in fler givare som mäter ”försmutsningsnivån” i pannan kan man minska ångförbrukningen på ett mer kontrollerat sätt. Ett problem är att man hela tiden vill överdimensionera sotningen för att inte riskera beläggningar som är svåra eller omöjliga att bli av med. Det finns även företag som erbjuder liknande tjänster, till exempel [25] Soottech. Eftersom det finns stor potential inom området så bör det undersökas vidare. 57 6.7 Turbinanläggning Turbinens uppgift är att reducera ångan från sodapannan till 3 och 10 bar ånga samt att generera elektricitet. Ångan som kommer in är 110 bar och 505 °C. Regleringen av turbinen styrs automatiskt från den aktuella ångbalansen. 110 bar ångan reduceras både före turbinen och i den för att uppnå maximal verkningsgrad. Turbinen är utformad för att producera 25 MW. Figur 17 visar energiflödesdiagrammet. Hur värdena framtagits kan ses i bilaga 3. figur 17. energiflödesdiagram turbinanläggning, kWh/ton-sulfatmassa Kommentarer till energibalansen 1. Kylvattnet tillsätts konstant till den reducerade 10 bar ångan efter turbinen, för att inte ångnätet ska överhettas 2. Ånga till sodapannan är skillnaden mellan totala ångflödet till sodapannan och det som kommer från ångcentralen 3. Enbart i detta energiflödesdiagram görs uppdelningen mellan 3 bar och 10 bar ånga. I övriga diagram benämns båda enbart som ånga. 58 6.8 Ångcentral, ÅC2 Ångcentralen har till uppgift att tillverka 30 bar ånga genom att förbränna olja, bark och inköpt biobränsle. Biobränslet transporteras in via transportörer dels från en barkhög och dels från en tippficka, varifrån det leds till två axonugnar som går fram till ångpannan. Bränslet skruvas in underifrån och olika luftflöden styr cirkulation, syrehalt, torkning och omrörning. Rökgaserna leds först in i en oljepanna där ytterligare energi tas tillvara. Därefter kyls de i ekonomiserar, cyklonrenare och körs genom elfilter innan de lämnar pannan vid en temperatur på 140 °C. Ångpannan har ingen överhettare utan producerar mättad 30 bar ånga. Denna reduceras till 10 bar och lagras i ackumulatorn och används även till att sota sodapannan. Ångcentralen varierar sin produktion av ånga efter fabrikens behov. Den kombinerade olje- och biobränslepannan i ångcentralen täcker i princip en tredjedel av fabrikens ångbehov. Energiflödesdiagrammet för ångcentralen kan ses i figur 18. Hur värdena framtagits kan ses i bilaga 3. 59 figur 18. energiflödesdiagram ångcentral 2, kWh/ton-sulfatmassa Kommentarer till energibalansen 1. Biobränsle består av bark, torrflis, sågspån, och en liten del returfiberrejekt 2. Rökgaserna lämnar skorstenen med en temperatur på 140 ºC 3. Vattnet kommer från en kondensatåterföringstank gemensam med sodapannan. Kondensatförluster ersätts med renat råvatten. 4. Rejekt är resterna från returpappersbalarna som utsorterats från vissa reningssteg 60 6.8.1 Förbättrad biobränsleblandning, Efter samtal med [15] Tilda Nordin kan det konstateras att det skulle vara mycket värdefullt för fabriken att ha en bättre mixad bränsleblandning. Ökad produktion av ånga, ökad tillförlitlighet, mindre slitage och mindre utsläpp av reglerade gaser är en del av de fördelar som skulle uppnås. Energimässigt däremot är största vinsten att undvika att stanna pannan lika ofta. I nuläget stannar den ungefär en gång per dag för slaggning och två gånger per år för bilning till följd av att sand följer med flisen in till pannan och sintrar till hård beläggning. Det andra stora problemet är att det i nuläget är mycket svårt och arbetsamt att blanda biobränsle så att en jämn fukthalt erhålls. Traktorförarna måste ta ett lass från en hög och lägga det i en annan. Med en låg fukthalt till exempel i sågspån, brinner pannan för intensivt och riskerar att skada utrustningen. Med låg torrhalt, exempelvis i egenproducerad bark, brinner pannan för långsamt och en stor del av energin går åt till att koka bort vattnet. En sak som bör tas med i helhetsbilden är att en förbättrad biobränsleblandning bör byggas i samband med byggnationen av en ny ångcentral för att optimera logistiken. De energimässiga effekterna är komplexa och bör utredas vidare. Mer information finns i interna dokumentsamlingar [42] och [43]. 61 6.9 Returfiberavdelning Returfiberavdelningens uppgift är att ta in balar med wellpapp, det vill säga återvunnet papper, sönderdela, rena och göra returmassa som används till att göra nytt papper. Kapaciteten är 1000 ton returmassa/dygn. Returfiberbalarna är av mycket skiftande kvalitet och innehåller betydande mängder av plast, sand och järnskrot. Dessa avlägsnas i flera steg med många olika reningsprinciper. En av de mer energikrävande reningsmetoderna är virvelrenare där vattnet skjuts in tangentiellt och skapar en virvel där tunga partiklar sjunker till botten och acceptet sugs upp i toppen. Två separata linjer används för att klara högre kapacitet och skapa en viss redundans. För att få en jämn och kontrollerbar kvalitet på returfibermassan delas fibrerna upp i en långfiber- och en kortfiberlinje. Rejektet av reningsstegen antingen bränns i ångcentralen eller komposteras beroende på hur mycket sand och sten rejektet innehåller. Energiflödesdiagrammet för returfiberavdelningen kan ses i figur 19. Hur värdena framtagits kan ses i bilaga 3. figur 19. energiflödesdiagram returfiberavdelning, kWh/ton-returfibermassa 62 Kommentarer till energibalansen 1. Både returfiberbalarnas och rejektets energivärde baseras på hur mycket brännbart rejekt som utkommer av processen. 2. Returfibermassans energivärde beror av torrhalten 3. Varmvattnet från pappersbruket är fiberhaltigt bakvatten 6.9.1 Nya silplåtar och rotorer Pulpern är ett kar med en rotor och silplåtar i botten vars uppgift är att lösa upp och finfördela wellpappbalar. Det har visat sig på andra bruk att små geometriförändringar har medfört kapacitetsökning. En annan form på hålen i silplåten samt extra rotorblad på navkåpan har visat sig ge 10 % kapacitetsökning för andra bruk. Med en medelenergiförbrukning på 400 kW blir totala energiförbrukningen 3,5 GWh per år. 10 % ökningen motsvarar 120 kkr per år. Detta är en förslitningsvara där reparationer sker internt. Kostnad: ca 400 kkr Återbetalningstid: 3,33 år Elenergibesparing: 350 MWh Detta förutsatt att det går att sänka effekten med 10 % med oförändrat resultat annars är resultatet enbart kapacitetsökningen. 63 6.10 Pappersmaskin Till pappersbruket kommer sulfatmassa och returfibermasa och ut går färdig liner. Pappersbruket består av fem delar: mälderiet, viraparti, pressparti, torkparti och rullmaskin. Sulfatmassan som kommer från tvätten och har en torrhalt på ungefär 10 % pumpas upp i fyra lagringstorn. Returfibermassan lagras i två separata torn för lång- och kortfiber. Dessutom lagras utskottet i ett eget torn. Utskott är utsorterat papper som upparbetats för att kunna återanvändas. Massans egenskaper påverkas om den står mer än några dagar, speciellt returfibermassan. Oftast är dock inte detta ett problem eftersom massan kontinuerligt tillverkas och går används i pappersmaskinen. När massan lagras är det fördelaktigt med en hög koncentration eftersom det då ryms mer men när massan går från tornen späds den till 5 %. Efter lagring mals sulfatmassan och pumpas sedan till mellankaren. Malningen ökar styrkan i pappret eftersom fibrernas kontaktyta ökar. Däremot så försvåras torkningen av malning. Kvarnarna är de största elenergiförbrukarna i fabriken följt av vakuumpumparna och drivningen av pappersmaskinen. Massan går via inloppslådor ut på virorna där den avvattnas genom gravitation och vakuum med hjälp av vakuumpumpar och fläktar. Därefter går massan till presspartiet i vilket vattnet pressas ur massan i tre pressnyp och transporteras bort med hjälp av pressfiltar. Efter pressen går pappret med 45 % torrhalt in till torkpartiet. Här torkas pappret med hjälp av 52 ångupphettade cylindrar som förångar vattnet som skickas ut över tak efter värmeväxlingssteg. När pappret kommer ut ur torkpartiet, med en torrhalt på 92 %, rullas det upp på tamburjärn och omrullas i rullmaskinen till kundrullar. Energiflödesschemat för pappersmaskinen kan ses i figur 20. Hur värdena framtagits kan ses i bilaga 3. 64 figur 20. energiflödesdiagram pappersmaskin, kWh/ton-liner Kommentarer till Energibalansen: 1. Ångan används i torkpartiets torkcylindrar 2. Våtluft över tak beskriver hur mycket energi det går åt till att höja temperaturen på vattnet i pappersbanan från 45 °C till 100 °C och sedan förånga vattnet. Vattenmängden som avses är allt vatten som torkpartiet avlägsnar 3. Primärångkondensatet är vatten som återleds till matarvattentanken. Om man vill veta hur mycket energi pappersbruket förbrukar ska denna del dras bort eftersom värmen återvinns. 4. Ingående luft förvärms genom att kyla ned våtluft över tak 65 6.10.1 Värmeåtervinningsprojekt, VÅV Projektet syftar till att byta ut ett värmeåtervinningssteg på pappersmaskinens torkparti mot ett värmeåtervinningstorn och därmed öka mängden utvunnet varmvatten ur våtluft över tak. Vattnet som avlägsnats från pappret och följt med våtluften passerar den flera värmeväxlingssteg för att ta sänka dess temperatur och tillvara energin. Detta är en viktig punkt dels eftersom avvattningshastigheten bestämmer processhastigheten och dels eftersom torkpartiet är en av fabrikens enskilt största ångförbrukare. Den återvunna energin används till att värma tilluften till torkpartiet och lokaluppvärmning. Anledningen till att denna investering kunde motiveras var dock att den nya indunstningen producerar mindre varmvatten och här finns möjlighet att få ut mer varmvatten. Det nya värmeåtervinningstornet producerar 40 l/s 50 °C varmvatten från råvatten, vilket är mer än tillräckligt. Nyttig energi i varmvatten: 4,79 GWh Något som fortfarande skulle behöva göras är att bygga tre till likadana torn för att få total kontroll över torkpartiet och därmed styra ångförbrukningen mer i detalj. En positiv effekt som dessutom kan komma att ses på sikt är att fuktregleringen av pappret förbättras. Uppgifter bygger på samtal med [40] Peter Brunesson. För ytterligare information se även [36] Håkan Jonssons arbete om torkpartiet. 6.10.2 Återcirkulera kylvatten kvarnar Kvarnarna behöver kylvatten med temperaturen 22-25 °C. Detta fås genom att blanda 55 °C varmvatten med råvatten. Efter att det har kylt kvarnen spolas det ut till recipient. Det är ett slöseri med varmvatten att värma vatten för att sedan kyla det och spola ut till recipient. Under sommaren är det dock inget problem eftersom det då finns överskott på varmvatten. Kvarnarna förbrukar 300 000 m3 kylvatten per år. Det är endast då det är brist på varmvatten som denna investering lönar sig. Om varmvattnet hade värms enbart för detta syfte skulle det kosta 438 kkr per år, men det är endast då olja eldas för att täcka upp bristen på varmvatten som det är en verklig kostnad. Detta uppskattar jag till att det sker ungefär två gånger per månad i 18 timmars intervall under vinterhalvåret efter att ha observerat signalerna från ackumulatornivån, 75 C° cisternens nivå och oljeförbrukningen i ångcentralen, vilket motsvarar 2,2 % av hela året. Detta ger att åtgärden borde genomföras om den kan göras på mindre än 28900 kr för att ha en återbetalningstid på mindre än tre år. Uppgiften om exakt hur mycket olja som eldas för att göra varmvatten borde undersökas närmare och den informationen kan hjälpa den här beräkningen att bli mer exakt. Beräkningar återfinns i bilaga 2. 66 6.11 Biologisk rening och avlopp Den biologiska reningens syfte är att rena avloppsvattnet från anläggningen. Föroreningarna man vill separera från vattnet är till viss del fasta som fibrer, barkrester, sand och lera. Dessutom finns lösliga och olösliga ämnen som kolhydrater, hartsämnen och salter. Reningen är av typen aktiv slam med selektor. Anläggningen har tre steg: försedimentering, bioreningssteg samt eftersedimentering. Figur 21 visar flödena i ett blockschema. I försedimenteringen pumpas injektet in i centrum av en cirkulär bassäng. De tyngre partiklarna sjunker till botten och resten rinner av i avdragsrännan i periferin. Bottenslammet skrapas till centrum där det pumpas till anläggningens slamlager. När vattnet nu går vidare till det biologiska reningssteget så regleras temperatur och dessutom tillsätts närsalterna kväve och fosfor. Den biologiska reningen består av en selektorbassäng med en aktiv slambassäng. Reningsprocessen går ut på att mikroorganismer nyttjar föroreningarna som föda, substrat och omvandlar dessa metaboliskt till för miljön ofarliga ämnen. Processen, som är aerob, förekommer naturligt. Genom kompressorer och luftare skapar man ett flöde av luftbubblor som syresätter vattnet. Det renade vattnet och slammet pumpas nu till eftersedimenteringen. En del av slammet som sedimenterar återförs till selektorn så att biomassan uppehålls, resten avvattnas för att komposteras. Vattnet sammanförs med fabrikens övriga avloppsvatten innan det värmeväxlas nu och skickas sedan ut i älven. Figur 22 visar energiflödena in och ut från bioreningen. Hur värdena framtagits kan ses i bilaga 3. Uppgifter om bioreningen är hämtade från [31] SCA:s studiehäfte. figur 21. blockdiagram biorening 67 figur 22. energiflödesdiagram biorening, kWh/ton-sulfatmassa Kommentarer till energibalansen: 1. Varmvattenenergin som går till Umeå Energi fås genom att summera energin av de övriga vattenflödena 2. Kylvattnet kyler klarfiltratet från pappersbruket via värmeväxlare så att temperaturen blir lämplig för bakteriekulturen. Det uppvärmda kylvattnet blandas med Umeå Energis slinga för uppvärmt råvatten 3. Vatten till renvattenavlopp är allt vatten som använts i fabriken men inte kommit i kontakt med kemkalier eller fibrer 4. Då det processvarma vattnet lämnar bruket i huvudavloppet så är det den avgjort största energiposten som lämnar fabriken totalt sett 68 6.11.1 Microluftare I bioreningen är de gamla luftarna i både aktiv slam och selektor gamla, slitna och i behov av renovering. I bioreningen luftas vattnet i nuläget med hjälp av kompressorer som förser luftare av typen O.K.I. 133-51 med luft. Detta är en energikrävande teknik och företaget Sorubin har en annan lösning. Följande förklaring kommer från företagets sida sorubin.se: ”Sorubins microluftare är bottenmonterade luftare. Längst ned sitter en motor med en impeller (sugpropeller). Impellern är riktad mot ytan och genererar en luftpelare i vattnet som når ända ned till impellern. Denna vortex är känslig för strömingsstörningar och innesluts därför i en särskild kammare. Då vortexen roterar skapas tunna skikt av luft-vatten-luft-vatten. Tack vare dessa skikt nås syremättnad i vattnet som trycksätts i impellern. Då det syremättade vattnet slungas ut ur impellern faller trycket och det bildas mikroskopiska bubblor.” En förstudie skulle kosta 30 000 kr och 15 stycken luftare upp till 450 000 kr per luftare. Dessutom kan det behövas filter för att skydda maskiner och biosystemet. Detta skulle kosta ca 20 000 kr per maskin det vill säga totala kostnaden hamnar på upp till 7,05 miljoner plus de 30 000 för förstudien. Denna nya teknik skulle kräva en effekt på ca 1,5 kW, att jämföra med nuvarande teknik, 500 kW Kostnad: 7,08 miljoner kr Årlig besparing: 498,5 kW 4,367 GWh eller 1,49 Mkr Återbetalningstid: ca 4,73 år beroende på exakta kostnaden Ett alternativ är att hyra tjänsten ”luftning” av Sorubin för en fast månadskostnad som inkluderar service. Däremot så måste tilläggas att det här är en relativt oprövad metod och om den tas i bruk kommer fabriken fungera som en pilotanläggning. 6.11.2 Hyperdiveluftare I bioreningen är de gamla luftarna i både aktiv slam och selektor är gamla, slitna och i behov av renovering. Tekniken har gått väsentligt framåt på det här området sedan de föregående luftarna, O.K.I. 133-51, installerades vid byggnationen av bioreningen 1998. ATEK avvattningsteknik AB som levererade de gamla luftarna har en ny typ som kallas Hyperdive. Fördelen med dessa är att de kräver ungefär halva luftflödet jämfört med nuvarande luftare. Därmed kan en av de två blåsmaskinerna stoppas med besparing på 165 kW. Dessutom är det också möjligt att köra själva luftarna mer energisnålt, vilket ger en ytterligare besparing på 176 kW. Investeringen skulle kosta 3,51 miljoner inräknat de uteblivna reparationerna och underhållet på den gamla utrustningen. Detta ger en återbetalningstid på 3,6 år. Dessutom finns möjlighet att öka luftningskapaciteten eftersom den andra blåsmaskinen kan kopplas in. Uppgifter bygger på samtal med [5] Johan Eriksson på ATEK och på i Hyperdive broschyren och offert [29]. Se beräkningar i bilaga 2. 69 6.11.3 El av spillvärme Opcon har ett koncept som kallas för powerbox för att utnyttja temperaturskillnaden mellan spillvatten och råvatten till att producera el. Enligt [30] Manuel Swärd från Opcon, så skulle ett spillvatten med temperatur 55 °C i kombination med i 8 °C kylvatten ge en elproduktion på ca 250 till 275 kW med variationer över året. Kostnad: ca 8 Mkr exklusive installation och övriga kostnader som rördragning. Återbetalningstid: minst 5,72 år Ett problem är dock att klarfiltratet från pappersbruket är fiberhaltigt och det medför att man måste räkna med någon sorts utrustning för att hantera detta som till exempel fiberavskiljare eller värmeväxlare. Om det skulle gå att höja temperaturen på spillvattnet skulle utgångsläget se bättre ut. En idé skulle kunna vara att använda rent 75 °C vatten för detta men då måste man ha en plan för hur man ska kunna fortsätta förse fabriken med varmvatten. Där kan man tänka sig att hitta en ytterligare anledning för att bygga de nya värmeåtervinningstornen till torkpartiet. 6.12 Sammanfattning förbättringsåtgärder och status Här sammanfattas alla förbättringsåtgärder kortfattat med nulägesstatus. 6.12.1 Pågående projekt Indunstning 4: installation klar, intrimning pågår, resultat fortfarande oklart Värmeåtervinningsprojekt: levererar enligt plan 40 l/s 50 °C varmvatten Virtuella servrar: 71 % genomfört Driftoptimering raffinörer: genomfört, utvärdering pågår Hyperdiveluftare biorening: köps in 2009 och tas i drift 2009-2010 Silplåtar och rotorer: delvis genomfört, under utvärdering Energisnål belysning: En första lampa installerad, fler kan bli aktuellt efter utredning 6.12.2 Förkastade/ under utredning Flisficka: inte prioriterat så länge den nuvarande håller nuvarande status Filter mesaugn: inte prioriterat så länge centrifugerna kan repareras till acceptabelt pris och mesaugnens tillgänglighet inte riskeras Cyklontorkning mesaugn: kan bli aktuellt vid en kapacitetsökning Bättre biobränsleblandning: krävs stor investering, tillgänglighet och ångproduktion skulle förbättras Mikroluftare: eftersom beställningen är gjord på den konkurrande lösningen och installationen är på gång så är denna lösning inte längre aktuell 70 6.12.3 Förslag på framtida projekt Reglering av defibrörer: utredning krävs och kommer att återupptas då produktionsförhållanden blir gynnsamma, lågkostnadslösning kan var möjlig Vedförvärmning med klarfiltrat: investering inte planerad Tvättpress: investering inte planerad Förbättrad tolkning och rapportering av fabriksövervakningssystem: direkta vinster oklara, Nya inköpsrutiner motorer: bra investering för motorer speciellt mellan 22 och 55 kW att välja IE3 vid inköp Timerstyrda motorvärmaruttag: investering inte planerad. 71 7 Diskussion och slutsatser Tabell 4 åskådliggör skillnaderna mellan olika investeringar. De förbättringsåtgärder som ej återfinns i tabellen finns antingen inte nog med information om eller så är det åtgärder som inte kan kvantifieras på liknande sätt. De investeringar som redan har påbörjats har ingen kostnad eller återbetalningstid eftersom det är irrelevant information. Observera att besparingarna för de olika energislagen är omräknade till GWh enligt [20] Erik Sandbergs omvandlingstabeller. I detta kapitel kommer det att diskuteras hur investeringarna vägs mot varandra. Dessutom kommer källor, förluster och den kreativa idesessionen att diskuteras. a b c d e f g årlig varav varav varav varav kostnad besparing el ånga vatten olja Mkr Återbet. [GWh] [GWh] [GWh] [GWh] [GWh] [GWh] [år] 33,12 33,12 31,00 4,31 åtgärd ny tvättpress vedupptining med klarfiltrat 8,26 0,42 vedupptining med råvatten 0,18 0,42 driftoptimering raffinörer 7,95 7,95 indunstning 4 25,84 0,47 Värmeåtervinningsprojektet 4,79 sotreglering, halvering ~2,38 mikroluftning biorening (dyraste alternativet) 4,37 4,37 timer motorvärmare 0,30 0,30 virtuella serversystem 0,38 0,38 flisficka 0,23 filter mesaugn 2 (10 % högre torrhalt) 5,12 cyklontork innan mesaugn 10,86 nya silplåtar och rotorer 0,35 0,35 luftare Hyperdive 1,68 1,68 el av spillvärme 2,41 2,41 totalt 108,61 19,54 tabell 4. kvantifierade förbättringsåtgärder 7,83 24,50 4,28 – 0,24 19,73 5,05 6,78 4,50 1,31 4,38 30,00 22,0 5,12 22,00 18,00 10,86 8,00 3,15 3,33 3,64 5,17 25,21 0,40 3,11 8,00 491,60 17,88 – 4,79 12,28 4,79 ~2,38 0,23 61,41 73 0,00 7.1 Källor Helhetsbilden av fabriken har framkommit dels genom granskning av litteratur om och från pappersindustrin. Detta räcker dock inte eftersom varje fabrik har hanterat sina problem på lite olika sätt och dessutom har olika förutsättningar. Därför krävs det många samtal med personer insatta i sambanden på fabriken i man får en bra bild av den. Därför pekar referenser nu mot personer som är väl insatta i sina respektive områden. Dessutom har många interna rapporter varit till stor hjälp. 7.2 Uppföljning på kreativ idéproduktion Sammanfattningsvis kan sägas om resultatet av brainstormingen att det inte är lätt att nyttja spillvärmen till något användbart eftersom den har väldigt lågvärdig energi. En idé som upp under mötet var att ersätta ånga med varmvatten där detta är möjligt. Problemet är att enbart element som tas in i fabriken utifrån kan tänkas värmas på detta sätt eftersom resten av flödena i princip har en högre temperatur. Att förvärma veden med spillvatten under vinterhalvåret är ett sätt att göra detta och ett annat att förvärma luften som tas in i lokalerna. En annan bra idé som diskuterades var möjligheten att använda varmt spillvärmen till fjärrvärme. Detta skulle vara en speciellt bra lösning om man dessutom kunde speciellt om man kan höja temperaturen på spillvattnet till exempel genom en värmepump. Om de resterande tre värmeåtervinningstornen dessutom byggdes så skulle pappersmaskinen vara helt självförsörjande på varmvatten. Spillvärmen från indunstningen och sekundärvärmesystemet skulle då kunna användas för andra ändamål som detta. Slutsatsen av diskussionerna blev att många delar av fabriken skulle kunna bli bättre tillvara spillvärme men till ganska stora investeringar med relativt långa återbetalningstider. De åtgärder som skulle kunna göras med små ekonomiska insatser är att kartlägga vattensystemet och installera ett antal nya flödesmätare. 7.3 förslag på jämförelse mellan investeringar Sex förbättringsåtgärder valdes ut för att jämföras vidare. Kriterierna var att de skulle vara ej genomförda förbättringar av investeringskaraktär som har utretts till liknande grad. Ett sätt att jämföra investeringarna mot varandra är att kvantifiera hur väl de placerar sig gentemot varandra i ett mindre antal kategorier. Vad tabell 5 åskådliggör är just detta. Varje investering har fått ett värde inom varje kategori som motsvarar hur väl de mäter sig mot varandra. För kolumnerna ”elbesparing” och ”ånga/oljebesparing” är värdena del av högsta värdet inom kategori. För kolumnerna ”kostnad” och ”återbetalningstid” motsvarar värdet ett minus del av högsta värdet inom kategorin. Detta för att ordna så att positiva värden i tabellen blir eftersträvansvärda. Kolumnen ”jämförelsetal” är värdena för varje investering 74 adderade för att få ett jämförelsetal som sammanfattar hur väl varje investering placerar sig jämfört med övriga investeringar i valda kategorier. Formlerna som värdena har beräknats från kan ses i tabell 6. Kategorin ånga och oljebesparing har slagits ihop eftersom olja eldas i processen för att tillverka ånga. B Elbesparing vedtining med klarfiltrat 0,17 tvättpress 0 filter mesaugn (10 % högre torrhalt) 0 cyklontork innan mesaugn 0 el av spillvärme 1 luftare Hyperdive 0,70 tabell 5. Rangordningsunderlag B CE Ånga/olje Besparing F G H Kostnad Återbetalning Jämförelsetal 0,24 1,00 0,21 0,00 0,76 0,76 1,38 1,76 0,15 0,29 0,00 0,44 0,33 0,76 0,76 1,85 0 0,99 0,71 2,70 0 0,90 0,80 2,39 b bmax c e c e max CE g F 1 G 1 H B CE G F g max f f max tabell 6. Formler för framtagande av jämförelse tal Jämförelsetalet ger den slutgiltiga rankingen. 1. el av spillvärme 2. luftare Hyperdive 3. cyklontork innan mesaugn 4. tvättpress 75 5. vedtining med klarfiltrat 6. filter mesaugn 2 När investeringar jämförs mot varandra är det ofta en komplex fråga eftersom det finns en uppsjö av parametrar att ta hänsyn till. Att beskriva problemet grafisk ger fördelen att det inte ger ett absolut svar utan istället ett diskussionsunderlag att arbeta vidare på. Figur 23 bygger på data från tabell 5. Elbesparing är enskild kategori för att ta hänsyn till att det är speciellt attraktivt. figur 23. jämförelse investeringar Vad som går att utläsa ur figur 23 är att ”el av spillvärme” och ”luftare Hyperdrive” har störst ytor och därmed är de intressanta. ”cyklontorken” 76 och ”tvättpressen” har nästan lika stora ytor och eftersom felmarginalen är stor är dessa också intressanta. ”filter till mesaugn” däremot har en ganska liten yta men till försvar kan sägas att om centrifugerna börjar kräva stora reparationsåtgärder blir det ett mycket gynnsamt läge att köpa filter istället för nya centrifuger. ”vedupptiningen” ser inte heller så bra ut enligt figur 23 men medför dock att både tillgängligheten och livslängden för ångcentralen ökar, vilket är en komplex sak att ta få med i en jämförelse av den här typen. Diagrammet har en del brister men ger ändå ett diskussionsunderlag inför ett eventuellt beslut. Ett tredje sätt är att gå tillbaka till denna rapports ursprung, PFE, och göra bedömningen enbart med elbesparingar i fokus. Detta ger följande rangordnade lista: 1. Raffinörer 2. Mikroluftare 3. El av spillvärme 4. Luftare Hyperdive 5. Indunstning 4 6. Virtuella serversystem 7. Silplåtar och rotorer till pulper 8. Timer motorvärmare 9. Vedspolning klarfiltrat 10. Lågenergibelysning Raffinörer, luftare Hyperdive, virtuella serversystem och indunstning 4 är dock pågående projekt och dessutom är mikroluftare ett övergivet projekt till fördel för Hyperdive luftarna. Ytterligare information som krävs för att göra ett beslut återfinns i tabell 4. 7.4 Förlustparametrar Figur 24 visar magnituden av posten ”övriga förluster” från energiflödesdiagrammen för alla avdelningar. Med ”övriga förluster” avses: rena förluster: till exempel elmotor eller pump i avkyld lokal eller utomhus. All effekt övergår i värme som inte behövs. Semiförluster: till exempel elmotor i lokal som behöver uppvärmning. Spillvärmen hjälper till att värma upp lokalen. Reaktionsförluster: Lut och kalk-föreningar kräver respektive avger förluster då kemiska reaktioner sker. För kalk sker dessa inom vitlutsberedningens avdelning och märks därför inte. För lut så krävs lite mer energi för att bränna luten men den avges å andra sidan framförallt i kokningen. Den här energiåtgången är redan medräknad i energivärdet för tjocklut. 77 Okända flöden och felaktiga signaler: Det har varit ett genomgående mål i det här arbetet att dokumentera alla viktiga flöden. Dock är enda sättet att förklara de stora ”förlusterna” i pappersbruket att alla energiflöden inte är kända och i kokeriet till exempel saknas en del mätare både för vattenflödet in till och ut ur anläggningen. figur 24. förluster och okända parametrar Förlustposten erhålles som restposten mellan in och utflöden för respektive avdelning och därför går det inte att skilja på förluster och okända parametrar. Det är möjligt att utreda det här området vidare genom att ta reda på hur stor del som är kända förluster, till exempel friktion, avsvalning och tryckförluster. För kretsen ved till tjocklut finns det rimligtvis större förluster än det ser ut som eftersom vedens energiinnehåll beräknas efter tjocklutens energivärde som veden ger upphov till. 7.5 Alternativ investeringsmodell Något som är värt att undersöka vidare är alternativa investeringsmetoder. En metod som bygger på långt samarbete och större ansvar för leverantören kan vara ett alternativ till normala modeller. Detta skulle kunna realiseras till exempel genom att företaget över en längre tidsperiod hyr utrustning som leverantören underhåller och ansvarar för funktionen. Alternativt så kan en leverantör få ansvar för att en viss position eller funktion i produktionskedjan klarar sin uppgift. I och 78 med detta har man möjligheter att dela risker och intäkter med leverantören på ett balanserat sätt. Ett exempel där ett liknande investeringssätt har praktiserats är SCA Packaging Munksund som 1999 beslutade att investera i en ny fastbränslepanna i samarbete med Vattenfall. Vattenfall byggde därmed pannan tillsammans med turbin och matarvattenförsörjning och äger dessa nu. All driftpersonal är anställd av SCA förutom de konsulttjänster som köps in efter behov. SCA betalar en årlig avgift som regleras efter energipriser. Inköp och större underhållsåtgärder sköts gemensamt mellan SCA och Vattenfall. Information bygger på samtal med [48] Allan Larsson. 79 8 Referenser [1] Lag 2004:1196 [2] Ulrich, K. T., Eppinger, S. D., (1995), Product Design and Development, McGraw-Hill International Editions, Management and Organization Series, [3] Maria Lindgren, processingenjör IMM [4] Analys av utförda och planerade större energiprojekt vid SCA Packaging Obbola AB (2009), intern rapport [5] Johan Eriksson, försäljare, ATEK [6] Elrapport -08, intern rapport, SCA Packaging Obbola AB [7] www.energimyndigheten.se/PFE, [2009-09-01 08:00] [8] Rickard Rönnkvist, (2006), Energianalys SCA Packaging Obbola AB [9] Miljörapport SCA Packaging Obbola AB, (2008) [10] Energibalans, (2008), Per-Erik Björnerbäck, intern rapport, SCA Packaging Obbola AB [11] Jan Fors och Börje Nord, (1980), Energianvändning inom massa- och pappersindustrin SCA-Nordliner Munksund, SIKOB AB, nr 79-5715 [12] Investeringsunderlag, (2009), intern rapport, SCA Packaging Obbola AB [13] Urban Brännström, elingenjör, SCA Packaging Obbola AB [14] Markus Wikman, (2009), Förstudie förbasningskärl – Underlag för framtida investering av ny förbasningsutrustning [15] Tilda Nordin, automationsingenjör, SCA Packaging Obbola AB [16] Kristina Jonsson, vik. processingenjör, ved och fiber, SCA Packaging Obbola AB [17] Martin Wahlberg, processingenjör ved och fiber, SCA Packaging Obbola AB [18] Motorcykelrapporten, (2008), sammanställning av månadsrapporter, P-E Björnerbäck, intern rapport [19] Niclas Ahnmark, processingenjör energi, SCA Packaging Obbola AB [20] Erik Sandberg, drifttekniker massabruk, SCA Packaging Obbola AB [21] Månadsrapporter, (2008) Sammanställda av Erik Sandberg, intern rapport [22] Månadsrapport miljö ÅC2 (2008), intern rapport, SCA Packaging Obbola AB [23] Periodisk besiktningsprotokoll (1996-2008), intern rapport [24] Hans Thorén, labchef, processingenjör biorening, SCA Packaging Obbola AB [25] Soottech, www.soottech.com, [2009-09-13 08:00] [26] Nils Gilenstam, tf. teknisk chef, miljö- och processingenjör, SCA Packaging Obbola AB [27] Informationsblad Prismalence och produktblad - boostmaster [28] Olof Öhgren, processingenjör mälderi/ pappersmaskin, SCA Packaging Obbola AB 81 [29] Informationsblad Hyperdive och Offert 2730-10 rev 1 luftningsutrustning SCA Obbola AB 2009-11-17 [30] Manuel Swärd, Business Development Director, Opcon energy systems [31] SCA Packaging Obbola AB, Biologisk rening, studiematerial, 1997-11-04, intern rapport, SCA Packaging Obbola AB [32] Tips Info Viewer, Winmops, fabriksinformationssystemet [33] Fredrik Mellesmo, projektledare, SCA Packaging Obbola AB [34] Sören Marklund, systemtekniker, SCA Packaging Obbola AB [35] Ture Sandström, drifttekniker IMM, SCA Packaging Obbola AB [36] Värmeåtervinning vid papperstorkning, (2008), Håkan Jonsson [37] Sveriges skogsindustriförbund, (1986), Energikompendium för massa- och pappersindustrin, X721, ISBN 91-7322-105-8 ISBN 91-7322-087-6 [38] Knut-Erik Persson, (2000), Papperstillverkning, Skogsindustrins Utbildning, 2000, ISBN 91-7322-190-2 [39] Henrik Alvarez, (2006), Energiteknik, Studielitteratur, ISBN 91-44-04509-3 [40] Peter Brunesson, projektledare, SCA Packaging Obbola AB [41] ÅF-Celpap AB, (2004), Förstudie: Kapacitetsökning massabruket rev 3 [42] Vattenfall Power Consultant, (2006), Eldstadskartering och inspektion av rökgassidor [43] Hantering biobränsle, (2006-2007), intern rapport, SCA Packaging Obbola AB [44] Energimyndigheten, (2004), Handbok för kartläggning och analys av energianvändning [45] Fabriksredovisning, mall för jämförelse, (2007), intern rapport, SCA Packaging Obbola AB [46] Kommissionens förordning (EG), (2009), nr 640, Europeiska unionens officiella tidning, om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/32/EG avseende krav på ekodesign för elektriska motorer [47] Techworld, (2007), så fungerar den gröna datorhallen, nr 14 [48] Allan Larsson, blockingenjör, SCA Packaging Munksund AB [49] Per Näslund, drifttekniker, elavdelningen, SCA Packaging Obbola AB 82 Bilaga 1 – Mollierdiagram för rökgas 83 Bilaga 2 – Beräkningar Virtualiserade servrar Först genomförs en teoretisk approximation och sedan jämförs denna mot de uppmätta värdena. För ett år sedan fanns totalt 59 små servrar av vilka 42 är ersatta av 6 storservrar, med en effekt på mellan 500 och 800 W vardera. Jag antar här en jämn fördelning då jag inte har hittat data för de enskilda servrarnas effekt, alltså medeleffekt 650 W. Eftersom dessa körs kontinuerligt så blir årsförbrukningen för de 42 stycken 239,1 MWh. De 6 servrarna som har ersatt dessa har en installerad effekt på 1 kW, vilket ger en årsförbrukning på 52,56 MWh. Den teoretiska besparingen är således 186,6 MWh. Den uppmätta strömförbrukningen är ett stickprov på de servrar som är lättåtkomliga, vilket är de flesta, gav resultatet 115 MWh i besparing vilket är i närheten av det teoretiska värdet. Att detta inte helt stämmer överens med det teoretiska värdet beror framförallt på att den exakta effekten för varje server är okänd. En stor extrapost är dock kylningen. Sällan används restvärmen för något nyttigt ändamål och därför är detta en ren förlust. Enligt [47] Techworld krävs ungefär 136 % extra effekt till ett serverrum enbart på grund av kylningen. Därmed är totala elbesparingen 115 (1 1,36) 271,4 MWh per år i nuläget Om de resterande 17 servrarna kan uppnå samma proportionella besparing så blir denna ytterligare besparing 59 271,4 1 109,9 MWh 42 Total elbesparing för hela projektet per år blir alltså 381,2 MWh Effekten kommer att ses gradvis under 2009 och 2010. Motorvärmarstolpar 334 stycken motorvärmaruttag, alla sitter på dubbelstolpe. Både för motorvärmare och kupévärmare är effekten ungefär 1500 W. Nuvarande användning: ca 300 som använder motorvärmare 8 timmar om dagen under vinterhalvåret ger 14,5 % nyttjande Användning med timer: 2/24 under vinterhalvåret ger 4,2 % 14,5 4,2 Elbesparing: 1500 344 53,2 kW, eller 465,6 MWh per år 100 Det motsvarar säga 299 kkr per år Kostnad: Inköps- och installationskostnad på (2800+1000)=3800 kr/uttag eller 1,31 Mkr totalt Återbetalningstid 4,4 år 85 Hyperdiveluftare Eftersom de nya luftarna drar mindre ström och kräver mindre luft så behövs bara en kompressor. Dessutom undviks en underhållsperiod av de gamla luftarna. Möjligen går det att sälja de gamla luftarna vidare. återbetalningstid investering rep.gamla underh.gamla försälj.gamla skillnad.luftareffekt underhåll.kompressor underhåll.luftare Data bygger på jämförelser mellan de befintliga luftarna och de som anges i produktbladet för Hyperdive. Årlig elbesparing: 1 986 MWh Minskad årlig kostnad i underhåll och reparation: 175 kkr Engångsbesparing för utebliven reparation och underhåll samt försäljning: 1210 kkr Kostnad: 4320 kkr Återbetalningstid: 3,6 år 86 Ny inköpsrutin baserad på högre klassning av motorer Som kan ses i rapporten 6.1.4 ny rutin för inköp av motorer så var det inga motorer som klarar kravet på återbetalningstid på under 36 månader. Med en högre utnyttjad effekt så skulle 22, 37 och 45 kW klara det. Driftcykeln valdes enligt tabell 4 efter [13] Urban Brännströms, tidigare modell, vilket motsvarar ett snitt på 66 % utnyttjad effekt. Effektutnyttjande % del av tid % 100 10 90 10 80 20 70 40 60 20 Tabell 2. Teoretiskt effektutnyttjande Ett antal installerade motorer i pappersbruket valdes ut för att verifiera denna modell och det visade sig att Urbans modell stämde ganska bra, vilket stärker resultatet. Tabell 5 visar resultatet av den stickprovsmätningen. kW effektutnyttjande % 75 80 132 75 55 70 31 51 Tabell 3. Stickprov på verkligt effektutnyttjande 87 Indunstning 4 Från [4] Analys av utförda och planerade större energiprojekt vid SCA Packaging Obbola AB Förändring Effekt Ökad ångprod. pga. ökad the. tjocklut 13,1 GWh mer ångproduktion Ångbesparing pga. fler effekter 4,79 GWh mindre ångförbrukning Minskad varmvattenproduktion 81 000 ton 50 °C mindre produktion Oljebesparing pga. metanolutvinning 1700 m3 Elbesparing 0,468 GWh Tabell 4. Indunstning 4 förändringar och dess effekter Tvättpress Flöde 3 bar ånga som besparas med en tvättpress. 5t / h m h= 2720 kJ/kg, enligt mollierdiagram omvandlingstal: 2,78 10 7 MWh/kJ 5 24 365 1000 2720 2,78 10 7 33120 MWh Kostnad: 31 Mkr återbetalningstid: 4,31 år Återcirkulera tvättvatten kvarnar Vattnet som krävs för att kyla kvarnarna ska ha en temperatur på 23 °C. Det är en blandning av råvatten med en medeltemperatur på 6 °C och 55 °C processvatten. Andelen processvatten fås av 23 300000 55 x 6 300000 x x= 132000 m3/år Det är alltså 132 000 m3/år som måste värmas från 4 till 55 °C Om allt 55 °C varmvatten skulle värmas med olja enbart för detta syfte så blir besparingen med denna förbättringsåtgärd: vattenflöde/år CP Vatten kJ MWh temperatur 132000 4,18 2,78e 7 51 1000 1871 MWh/år Eftersom det endast är under 2,2 % av året olja eldas för att göra varmvatten så är besparingen istället: 1871 0,022 41,17 MWh per år 88 Bilaga 3 – Energibalansförklaringar Processtemperatur är 50 °C för pappersbruket och 70 °C för massabruket Ingående och utgående energivärde stämmer inte i vissa fall eftersom temperaturen sjunker mellan avdelningarna i strålningsförluster från cisterner och ledningar Renseri Ånga: Köpt flis: Köpt biobränsle: Ved, bark: Ved, flis: El: Totalt biobränsle: Flis: [10] Energibalans 2008 Total producerad flis – vedflis [10] Energibalans 2008 [10] Energibalans 2008 3 mrundved E flistot 3 mvedtot [6] Elrapport 2008 [10] Energibalans 2008 Tjocklutens kemiska energivärde + vattnet i flisens fysiska värmevärde + talloljans energivärde Kokeri och tvätt Ånga: Flis: El: Vitlut: [10] Energibalans 2008 Tjocklutens kemiska energivärde + vattnet i flisens fysiska energivärde + talloljans energivärde [6] Elrapport 2008 fysisk energivärde som vatten, kemiskt räknas vara försumbart, flöde: signal YTOTREPORT9 Varmvatten från indunstning 45C: Huvudflödet fås av kylvattnet till kondensorerna till indunstning 2 och 3. Givare FRC_44.01 och FRC_44.02. ÅC2 och råvatten. Dessa har dock inga givare. Lutkylare och Dumpkondensor: Lutångkondensat: Råvatten till Dessutom från lutkylare och dumpkondensor: flöde: signal: 312FI428 och 312FI427, temp: signal: 312TI423 och 312TC422 Flödet: signal 633FC422, temp: signal 633TI423 89 Hetvattencistern: flödet beräknas från kopplingsschema till m tillflöde1 Ttot m tillflöde1 Ttillflöde1 m tillflöde 2 Ttillflöde2 Ttot Temperaturen fås av utemedeltemp Pappersmassa: Cp fås genom att anta linjärt förhållande mellan rent vatten och 10 % torrhalt på massan som är känd, flödet av givare YTOREPORT3, fiberhalten då massan går till tornen får av 630YA903 och temperaturen anger driftpersonalen till 75 C. [23] Månadsrapporter 2008 Flöde: signal: FRQ_42.05, Samma totala kemiska energi som tjocklut, temperatur enligt driftpersonal. Torrhalt enligt LAB. Dessutom såpans energivärde från miljörapporten. Primärkondensat: Tunnlut: Vatten till PB och MB: Terpentin: Kondensat till indunstning: flöde: signal: 312FI426 och 312FI430, temperatur: signal: 312TC424 och 312TI435 [9] Miljörapport 2008 Flöde: uppskattning av driftpersonal, temperatur: processtemperatur Indunstning Ånga: Tunnlut: El: Kylvatten: Kondensat från kokeri: Primärångkondensat: Lutångkondensat till tvätt: Lutångkondensat till Vitlutsberedning: [10] Energibalans 2008 Flöde: signal: FRQ_42.05, Samma totala kemiska energi som tjocklut, temperatur enligt driftpersonal. Torrhalt enligt LAB. såpans energivärde: [9] miljörapporten. [6] Elrapport 2008 flöde: signal: FRC_44.01 och FRC_44.02, temperatur: utemedeltemperatur flöde enligt driftpersonal kokeri och processtemperatur [18] Motorcykelrapporten 2008 Flöde: signal: 633FC422, temperatur: signal: 633TI423 Flöde enligt [17] Martin Wahlberg, temperatur är processtemperatur enligt driftpersonal 90 Starka gaser och metanol: Tjocklut: Varmvatten till kokeri: Såpa eller tallolja: [9] Miljörapport 2008, Flöde 490FI406, Kemisk energi 8,00 MJ/kg (fuktig reducerande miljö) enligt [19] Niclas Ahnmarks beräkningsmodell, temperatur enligt driftpersonal. Torrhalt enligt LAB:s veckoanalyser. Såpans energivärde från miljörapporten. Såpans andel enligt [35] Ture Sandström Flödet fås av kylvattnet till kondensorerna till indunstning 2 och 3. Givare FRC_44.01 och FRC_44.02, processtemperatur [9] Miljörapport 2008 Sodapanna Ånga: Beckolja: Svaglut: Återfört kondensat & Spädvatten: El: Tjocklut Luft: Eldningsolja: Starka gaser: Ånga: Rökgaser: Grönlut: [10] Energibalans 2008 [10] Energibalans 2008 enbart fysisk energi. Flöde enligt FL_49.16. temperatur är processtemperatur Enligt flödesscheman, signal 495FI402 och 479FI415 samt enligt [20] Erik Sandberg [6] Elrapport 2008 Flöde 490FI406, Kemisk energi 8,00 MJ/kg (fuktigt reducerande miljö), temperatur av driftpersonal. Torrhalt enligt LAB:s veckomätningar. Dessutom såpans energivärde från miljörapporten. Temperatur från sodapannans driftpersonal Primär, sekundär och tertiärluft enligt signal 452FC401, 397FQ730 och 452FC761. temperaturen är utemedeltemperatur eftersom förvärmningen antas ske med spillvärme [10] Energibalans 2008 [9] Miljörapport 2008 [18] Motorcykelrapporten 2008 från bränslets flöde densitet och kemiska sammansättning multiplicerat med andelen rökgaser per andel svartlut och specifika värmevärdet från mollierdiagram, temperatur enligt 490FI406 flöde enligt FRC_49.06 och FRC_49.07 temperatur enligt [35] Ture Sandström, torrhalt enligt [8] tidigare energirapport 91 Turbinanläggning Ånga 110 bar: mollierdiagram Kylvatten turbin: Ånga 10 bar Ånga 3 bar El: Ånga till sodapannan flöde: givare 491FI432 tryck: givare 491PI425, flödet enligt [20] Erik Sandberg, temperaturen är utemedeltemperatur flöde: givare 332FI747, tryck: givare 333PI410, entalpi: mollierdiagram flöde: givare 333FI460,tryck: givare 332PI410, entalpi: mollierdiagram [10] Energibalans 2008 Total ångflöde till sodapannan – ånga från ångpannan till sodapannan Ångcentral 2 Rejekt: El: Eldningsolja: Biobränsle: Avsaltat vatten & återfört kondensat: Ånga 30 bar: Rökgaser: [9] Miljörapport 2008 [6] Elrapport 2008 [10] Energibalans 2008 [10] Energibalans 2008 Enligt flödesscheman, signal 495FI402 och 479FI415 samt enligt samtal med [20] Erik Sandberg, om matarvattensystemets uppbyggnad [18] Motorcykelrapporten 2008 [22] Flöde enligt månadsrapport miljö ÅC2 200801-01 till 2009-01-01, sammansättning enligt givare 470YA907.CBIO, 470YA907.HBIO, 470YA907.NBIO, 470YA907.SBIO, 470YA907.OBIO Vitlutsberedning, mesaombränning kemikalieåtervinning Eldningsolja: El: Grönlut: Lutångkondensat: Varmvatten från kokeri Svaglut: [9] Miljörapport 2008, [6] Elrapport 2008, flöde enligt FRC_49.06 och FRC_49.07, temperatur enligt [35] Ture Sandström, torrhalt enligt [8] tidigare energirapport [17] Flöde enligt Martin Wahlberg, processtemperatur Flöde: uppskattning från flera muntliga källor, processtemperatur enbart fysisk energi. Flöde enligt FL_49.16. temperatur enligt tidigare rapport. 92 Rökgaser: mollierdiagram Vitlut: [23] Periodisk besiktningsprotokoll 1996-2008, fysisk energivärde som vatten, kemiskt räknas vara försumbart, flöde: signal YTOTREPORT9 Returfiberavdelning El: [6] Elrapport 2008 Returbalar, brännbara delen: [9] Miljörapport 2008 Varmvatten fr. pappersbruk: totala flödet till bioreningen minus vattnet som följer med massan Brännbart rejekt: [9] Miljörapport 2008 Returmassa: flöde från [9] Miljörapport 2008, Cp fås genom att anta linjärt förhållande mellan rent vatten och 10 % torrhalt på massan som är känd, temperaturen: processtemperatur Varmvatten till biorening: flödet: bioreningens del från returfiberavdelningen uppges enligt [24] Hans Thoren temperaturen: processtemperatur Pappersbruk Ånga: El: Massa: Varmvatten 55 C: Kylvatten: Luftintag: Primärångkondensat: Våtluft över tak: Klarfiltrat till returfiber: Klarfiltrat till bioreningen: [10] Energibalans 2008 [6] Elrapport 2008 massan från sulfatbruket + massan från returfiberavdelningen flöde: signal 312FI426, temperatur: processtemperatur flöde: signal FRQ_70.55, temperatur: utemedeltemperatur flöde: halva maxintaget, enligt [34] Håkan Jonsson, uppvärmt med sekundärvärme [21] Månadsrapporter, 2009 av Sammanställda av Erik Sandberg Skillnaden i torrhalt före och efter torkpartiet multiplicerat med ångbildningskoefficienten. Återvunnen värme antas bli förluster efter att ha uppfyllt sekundära uppgifter. flöde: enligt [24] Hans Thorén, temperatur: processtemperatur flöde: signal: FCQ_70.27, temperatur: processtemperatur 93 Liner: Enbart fysisk energi. Enligt standardberäkningmetod från [11] Energianvändningen inom pappersindustrin Varmvatten från kondensor: flöde: signal: 311FI490, temperatur: signal: 31TC406 Biorening El: Varmvatten till biorening: 354AC475 Varmvatten till renavlopp: Varmvatten från Temperaturkorrigering: Umeå Energi fjärrvärme: Huvudavlopp: [6] Elrapport 2008, flöde: signal: 350YA903, temperatur: signal: huvudavloppet och Umeå Energis andel minus det som kommer från pappersbruket och returfiberavdelningen E föreVVX EefterVVX genom summering av övriga flöde: signal: 350YA910.FLOWM3D, temperatur: signal 350YA910.TEMP 94 Bilaga 4 – Opcon:s El av spillvärme Från Opcon:s sida opcon.se: ORC betyder Organic Rankine Cycle. Den teknik som Opcon Energy Systems utvecklat för utvinning av el ur överskottsvärme med Opcon Powerbox bygger på grundprincipen för en Rankinecycle. Det betyder att den teoretiska verkningsgraden styrs av temperaturskillnaden mellan varmt och kallt medium. Rankine är en skala för temperaturer, uppkallad efter den skotske ingenjören William John Macquorn Rankine, som presenterade den 1859. Opcons ORC-system i Opcon Powerbox har en rad avgörande fördelar: - Den producerar el från överskottsenergi (spillvärme) - Produktionen orsakar inga utsläpp och ger ingen miljöpåverkan - Produktionskostnaden för el är mycket konkurrenskraftig, kostnaden är 15-20 öre kWh, vilket gör tekniken lönsam redan vid lägre elpriser än dagens - El framställd ur spillvärme från biobränslen - förnybar el - ger producenten elcertifikat, som kan säljas vidare till elhandelsföretag - Opcons teknik och teknologi är beprövad och bygger på ett unikt industriellt kompressorkunnande - Systemet är enkelt att anpassa till olika typer av industrimiljöer 95 Bilaga 5 – Ny klassning av motorer av ABB 97 98 Bilaga 6 - Kreativ ideproduktion Följande punkter togs upp på frågan: Hur kan man utnyttja sekundärvärmen? Resultatet i form av gula lappar med idéer kan ses här: Ersätta ånga Ersätta högvärdig energi med lågvärdig Turbin blåsånga Förvärma luft ÅC2 Torka och bränna avfall Värmepump Torka bark Torka biobränsle Värma råvatten Värmedriven generator Elproduktion Kylvatten kvarnar Bättre styrning Ackumulator Varmvatten Värmeåtervinningstorn 1,2,4 Kontorsuppvärmning Värma lokaler Fjärrvärme Eliminera dumpning för varmvattenproduktion Tina ved med varmvatten Förbehandling renseri Vattenflöde pappersmaskinreturfiberrenseri Driftventiler vakuumpumpar Spritsvatten Bättre utnyttjande klarfiltrat 99 Bilaga 7 - Övervägda idéer Följande är rakt av en lista på alla idéer som jag har berört. Minska användningen av defibrörer Se över oljorna som används Råvattenvärmning med spillvärme Ökat samarbete med Umeå Energi för att sälja mer fjärrvärme Isolera mesaugn Belysning: rörelsevakter Belysning: effektivare lampor Virtuella serversystem Tidsstyrda motorvärmare Förvärm ved renseri vinter effektivare Öka koktiden Pumpar frekvensriktade Göra metangas av kompost Organisera fabriksinformationssystemet ,Winmops Noggrannare elrapportering till elbolag Se över om installerade motorer är överdimensionerade Upptining av returfiberbalar Underhåll av ångsystemet Ångfällor: bättre mätning Motorer för inköp klassning Coating mesaugn Flisficka/ förbasningskärl Mikroluftare Torka, bränna bioslam Tvättpressar höja torrhalt på lut innan indunstning Torka mesa bättre genom att använda cyklon Alternativa bränslen mesaugn: biobränsle? Varvtalsstyrd upplösare till pulper Hydraulväxellåda till pulper Ta bort transportskruvar i returfiberavdelningen Optimera torkpartiet Nya typer av lager Bättre biobränsleblandning Använda turbinånga till sotning Undvika att köra varmvatten i avlopp i onödan Ersätta centrifug innan mesaugn 2 med filter 101 Använda tallolja som bränsle Dela up råvatten tidigt i kylvatten och processvatten Nya växlar, nya drifter till torkparti Upplösare, nya plåtar och rotorer Torkviratvättar Omrörare sulfatmassakar, den har platt botten och är av förlegad typ Recirkulera tätningsvatten Recirkulera kylvatten, motorer till kvarnar Smörjning pappersmaskin med frekvensomriktare Oljekylda transformatorer Hydraulpump till skopress Större utgående ventiler till ackumulatorn Sotångreglering Värmeåtervinningsprojektet indunstning 4 Nya kvarnar pappersbruk 102 Bilaga 8 – Förstudie Examensarbetesförslag – Energibalans: SCA Obbola 2009-04-19, Petter Kyösti Arbetet ska omfatta en uppdatering av energibalansen enligt samma standard som använts tidigare på SCA Obbola. Detta innebär en kartläggning av energianvändningen i bruket. I arbetet ska också ingå att undersöka huruvida specifika förbättringar kommer att löna sig över en treårsperiod. Detta innebär viss nyutveckling av befintliga processer och utrustning. Examensarbetet bör delas in i följande faser: litteraturstudie och genomgång av lokala produktionsförhållanden undersöka förändringar sen förra rapporten och följa upp dessa förändringar beräkning av ny energibalans förbättringsförslag och sammanfattning Slutrapport Examinator: Professor Lennart Karlsson, Datorstödd Maskinkonstruktion Handledare LTU: Docent Jan Dahl, Energiteknik Handledare på företaget: Nils Gilenstam 103 Figur 1. Ganttschema 104
Similar documents
magasinet Spets - GUL - Göteborgs universitet
i lätta, transparanta material. i hattbärandet. Förr bar alla hatt, kreationer gjorda av smycken, fjäd– Fördelen med att vara modist, sedan blev det mer en kändisgrej. rar och diortyll. framför att...
More information"Anki i Nasjonalgalleriet" (Anki at the National gallery)
– Problemet er at jeg har veldig mye ideer. Av og til skulle jeg ønske at døgnet hadde flere timer, eller at jeg slapp å sove. Jeg bare må ha noe i fingrene, ler Eriksen. Nå har hun hengt opp et st...
More information