docÖppna filen - Ekologiska Lantbrukarna
download 
Report Transcription
Öppna filen - Ekologiska Lantbrukarna
Växande marknad Försäljning, volymer & trender för ekologisk mat EKOLOGISKA LANTBRUKARNA 2008 2 v ä x an d e m arkna d 2 0 0 8 Växande marknad Den nya våg av marknadstillväxt för ekologiska produkter som startade under 2006 förstärktes ytterligare under 2007. Dagligvaruhandelskedjorna Coop, ICA och Axfood ökade till exempel försäljningen av ekologiska livsmedel med respektive +26 %, +28 % och +27% under 2007 (företagens egna uppgifter samt Ekoweb). Storköks- och restauranggrossisten Servera ökade sin försäljning med +28 %. Förutom tillväxt inom dagligvaruhandel och offentlig sektor fortsätter också försäljningen att stiga kraftigt genom prenumerationssystem på olika ekolådor och flera företag ökar även sin export. Direktförsäljning samt torghandel fortsätter också vara viktiga avsättningskanaler. Marknadsvärdet för ekologiska livsmedel uppskattas till ca 4,5 miljarder kronor under 2007 (i slutledet) (Ekologiska Lantbrukarnas egen beräkning utifrån många olika källor), vilket är ca 3 % av den totala livsmedelsförsäljningen i Sverige (SCB). På produktnivå ökade produktionen/försäljningen av ekologiska mejerivaror med ca 13 % under 2007. Även försäljningen av ekologiskt nötkött ökade kraftigt under 2007, med +35% hos Scan och även ökningar hos de lokala köttkoncepten. Även lammköttförsäljningen ökade kraftigt främst genom de lokala ekoköttkoncepten. Försäljningen av ekologiskt griskött låg konstant. Spannmålsbaserade livsmedelsprodukter säljer också allt bättre och efterfrågan på foderspannmål ökar kraftigt som en följd av en ökad ekologisk animalieproduktion. Försäljningsuppgången var störst på ekologiska frukter och grönsaker under 2007. Många av dessa produkter är importerade men även den svenska produktionen ökade under 2007 med uppemot +4–9% (potatisodlingen minskade dock med -4 %). Försäljningen av ekologiska ägg steg med ca +3 % under 2007. Totalt sett uppskattas marknaden för svenskproducerade ekologiska livsmedel ha ökat med omkring +15 % under 2007. Denna rapport ger en fördjupad inblick i marknadsutvecklingen för ekologisk produktion i de fem olika lantbruksbranscherna. Förutom volymer och priser tas bland annat frågor kring produktutveckling, försäljningskanaler och marknadsaktörernas agerande upp. Dessutom belyses den svenska produktionen kortfattat i ett internationellt perspektiv både vad gäller volymer och priser. Marknaden fr ekologiska livsmedel frdelad efter frsljningskanal, 2007* Offentliga storkk Hotell & Restauranger Alternativa kanaler** Export Dagligvaruhandel *Ekologiska Lantbrukarnas egen, relativt grova, uppskattning utifrn mnga olika kllor. **I gruppen Alternativa kanaler ingr bl.a prenumeration p ekoldor, torghandel och grdsfrsljning. Marknadstillvxt 2007* Totalt ekologiska livsmedel ca +25Ð30% Svenskproducerade ekologiska livsmedel ca +15% KRAV-godknda ekologiska livsmedel ** *Ekologiska Lantbrukarnas uppskattning. **Siffrorna nnu ej tillgngliga Frsljningsvrdet av svenskproducerade ekologiska livsmedel i slutled (hos slutkund) frdelat p varugrupper, 2007* Mejeriprodukter Ca 1 100 mkr 52% Ktt&Chark Ca 300 mkr 14% gg Ca 300 mkr 14% Grnsaker&Frukter Ca 200 mkr 10% Spannmlsbaserade livsmedel Totalt Ca 200 mkr 10% Ca 2 100 mkr 100% * Ekologiska Lantbrukarnas egen, relativt grova, uppskattning. Importen omfattar i huvudsak produkter som inte passar det svenska odlingsklimatet, ssom kolonialvaror och mnga frukter&grnsaker. Fr vrigt importeras ven varor som kompletterar det traditionellt svenskproducerade sortimentet. Frsljningsvrdet 2006 (siffror fr 2007 ej tillgngliga) av KRAV-godknda livsmedel i grossistled frdelat p varugrupper, procent vrigt Ktt & chark Kaffe, te & choklad Kolonial gg Brd & spannml Dryck Mejeri Oljor & fetter Frukt Djupfryst Grnsaker Klla: KRAV * Observera att de produkter som frmedlas eller sljs direkt frn grdarna inte finns med i KRAVs definition av grossistledsfrsljning. Det betyder till exempel att frsljningen av ekologiska grnsaker som andel av den totala frsljningen av ekologiska livsmedel r betydligt strre Ð uppemot dubbelt s stor Ð n vad som speglas ovan. Avvikelser finns ven inom andra produktgrupper. ** I gruppen vrigt ingr Barnmat, Konserverade produkter, Frdiglagad mat, Snack/konfekt, Socker/sirap/honung, Sylt/marmelad/mos, Vinger/senap/ sser, ggprodukter, Fisk/skaldjur. Ekologiska Lantbrukarna i Sverige är de ekologiska lantbrukarnas bransch- och intresseförening. Föreningen jobbar med bransch- och marknadsutveckling, kommunikation och utbildning, forskning, information, regelutveckling och jordbrukspolitik. Tidningen Ekologiskt lantbruk ges ut med 10 nummer per år. Ekologiska Lantbrukarna har ca 1500 medlemmar fördelade på 22 distriktsföreningar runtom i landet. Ekologiska Lantbrukarna, Sågargatan 10 A, 753 18 Uppsala. Telefon 018-10 10 06. www.ekolantbruk.se Växande Marknad kan beställas från Ekologiska Lantbrukarna eller hämtas hem direkt från internet på www.ekolantbruk.se/marknad under rubriken Skrifter och broschyrer. Skriften är finansierad av Jordbruksverkets medel för landsbygdsutvecklingsåtgärder/företagsstöd. text: dirk van der krogt och Lennart Larsson | form: podium | FOTO: Lars-erik nylander | TRYCKT PÅ MILJÖMÄRKT PAPPER HOS RAPIDAX 2008 v ä x an d e m arkna d 2 0 0 8 SPANNMÅL Ekologisk spannmål hävdade sig väl i den allmänna prisuppgången Efter två år 2005 och 2006 med prisuppgång på ekologisk spannmål fortsatte uppgången än kraftigare 2007. Priserna på ekologisk spannmål följde med den allmänna kraftiga prisuppgången på spannmål runt om i världen. Dessutom ökade merpriset för ekologisk spannmål i kronor för samtliga spannmålsslag och för några även procentuellt. Prisuppgången landade hos marknadsledaren Lantmännen på drygt +80 % för höstvete, +56–62 % på vårvete, ca +42 % på havre och hela +105% på råg. Skördenivån under 2007 var ca 10% högre än normalt och huvudsakligen av god kvalitet. Efterfrågan på ekologisk spannmål ökar i stort sett i hela Västeuropa och USA. Ökad ekologisk animalieproduktion (mjölk, nöt, gris, höns) leder till ökad efterfrågan på ekologisk foderspannmål. Och även försäljningen av ekologiska spannmålsbaserade livsmedel ökar. Samtidigt ökar inte den ekologiska spannmålsarealen i samma omfattning i många länder. Generellt är det därmed viss internationell brist på ekologisk spannmål. Betydande mängder av den svenska ekologiska spannmålen exporteras. Mer havre och korn, Mindre råg Efter tre år med minskande ekologiska spannmålsarealer, 17% mindre areal 2006 än 2003, ökade arealen med +6% till 52 800 ha under 2007. Havre och korn stod för det mesta av ökningen medan rågarealen minskade med -35% (kontraktering av råg svänger över åren). Oljeväxtarealen har stigit de senaste tre åren, men minskade 2007 med -9,5 %. (KRAV). Vårvete störst i andel ekologiskt, höstvete och havre störst i volym Som andel av den totala spannmålsarealen i Sverige (konventionellt och ekologiskt) utgjorde den certifierade ekologiska spannmålsodlingen ca 5,3% under 2007 (för höstvete ca 3,3%, vårvete 18,2%, råg 7,4%, höstkorn 0,5%, vårkorn 2,2%, havre 6,9%, rågvete 5,7% och blandsäd (stråsäd) 8,4%). För oljeväxter låg andelen ekologisk av den totala odlingsarealen på ca 3,5% (för höstraps 4%) och för baljväxter på ca 26,9% (åkerbönor och ärtor (utom konservärtor) 28,9%) (SCB och KRAV). I volym räknat är dock ekologisk havre och höstvete de största produkterna, med en totalproduktion under 2007 på ca 45 000 ton respektive ca 36 000 ton. Den totala produktionen av certifierad ekologisk spannmål under 2007 uppskattas till drygt 150 000 ton, vilket är en ökning (pga något ökad areal och betydligt bättre skördar) med ca 35 000 ton jämfört med 2006 (beräkningar utifrån Jordbruksstatistisk årsbok). Förutom den certifierade ekologiska odlingen av spannmål, baljoch oljeväxter finns det ansenliga arealer som brukas ekologiskt (och som får miljöstöd för ekologisk produktion) men som inte är certifierade. Ca 20–25% av den ekologiska spannmålsarealen är inte certifierad. För spannmål låg den totala arealen med miljöstöd för ekologisk produktion (certifierad plus ej certifierad) under 2007 på 82 500 ha (-5,7% jämfört med 2006), för oljeväxter 3 800 ha (-21%), och för baljväxter (ärter och åkerbönor) 16 000 ha (+0,6%). Lantmännen är största aktören Lantmännen är fortsatt den överlägset största aktören på den ekologiska spannmålsmarknaden och hanterar ca 90% av all ekologisk spannmål som handlas på marknaden. Invägningen hos Lantmännen landade på ca 60 000 ton under 2007, en ökning med ca 5 000 ton jämfört med 2006. Cirka 35 000 ton avsattes på den inhemska 3 4 v ä x an d e m arkna d 2 0 0 8 marknaden, varav drygt hälften går till foder och något mindre än hälften till livsmedel. Vid sidan av det stora flödet ekologisk spannmål som handlas via Lantmännen finns det andra lagerhus, kvarnar och förädlare som har egna odlare knutna till sig via kontraktsodling. Saltå kvarn som väger in och förädlar både ekologisk och biodynamisk spannmål, landade på en invägning av ca 4 500 ton (+18 %) under 2007. Huvuddelen av spannmålen används i det egna bageriet och till konsumentpackade produkter, medan en mindre del säljs vidare till andra bagerier. Hallands frökontor som ombesörjer huvuddelen av spannmålsinköpen för Berte Qvarn landade på en invägning på ca 3000 ton (+10 %) under 2007. Varaslättens lagerhus som torkar, lagrar och säljer vidare spannmål, hanterade ca 3 900 ton (+40 %) ekologisk spannmål under 2007. Förutom spannmålen som handlas på marknaden, stannar knappt hälften av den totala produktionen av ekologisk spannmål på gårdarna eller går till mellangårdshandel där den används till foder. Huvuddelen av all spannmål går till foder Den absolut största delen, ca 75%, av all ekologisk spannmål som odlas i Sverige förbrukas som foder, det mesta i Sverige och en del genom export utomlands. Av den totala produktionen på ca 150 000 ton under 2007, användes ca 58 000 ton som foder till mjölkkor, ca 13 000 ton till annan nöt (ungdjur osv.), 10 000 ton som foder till värphöns och slaktkycklingar, ca 8 000 ton som foder till grisar och ca 1 000 ton som foder till lamm (beräkningar utifrån HS bidragskalkyler). Cirka 70–75% av all foderspannmål produceras på gårdarna där den också förbrukas eller hanteras genom mellangårdshandel. Övriga 25–30% av foderspannmålen handlas av Lantmännen eller någon av de andra foderaktörerna. Utvecklingarna på fodermarknaden har alltså stor inverkan på avsättningsmöjligheterna för ekologisk spannmål. Generellt sett ökar den ekologiska animalieproduktionen stadigt och tillväxten ser ut att tillta de kommande åren, därmed ökar efterfrågan på ekologisk spannmål. En internationell marknad Av den totala volymen ekologisk spannmål som Lantmännen hanterar exporterades cirka 40% under 2007 (50% 2006), motsvarande cirka 25 000 ton. Spannmålen exporteras i huvudsak till Storbritannien och USA, men även till Tyskland, Norge och Danmark. Exporten till skandinavien ökar. Knappt hälften av den exporterade volymen används till foder och hälften till livsmedel. Totalt inom EU odlades ekologisk spannmål på över 1 miljon ha. Italien har överlägset störst produktion med en odlingsareal för Frsljning av ekologisk spannml via Lantmnnen 1992Ð2007, ton 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 Klla: Lantmnnen Totalproduktion och fördelning efter användningsområde av ekologisk spannmål 2007 Total produktion Ca 150 000 ton Fördelning efter användning Ca 58 000 ton: foder till mjölkkor Totalt till foder i Sverige: Ca 90 000 ton Varav cirka 65 000 ton gårdsproducerad eller mellangårds handel Ca 13 000 ton: foder till andra nötkreatur Ca 10 000 ton: foder till värphöns, slaktkyckling Ca 8 ton: foder till grisar Ca 1 000 ton: foder till lamm och tackor Ca 30 000 ton: på export Ca 30 000 ton: livsmedel Ca 25 000 ton som handlas via marknaden Ca 30 000 ton: på export Ca 30 000 ton: livsmedel ekologisk spannmål på ca 240 000 ha (varav närmare 140 000 ha ekologiskt vete) (SINAB). Andra exporterande aktörer förutom Sverige är bl.a. Finland, Tjeckien, Ungern, Kazakstan, Ukraina, Rumänien, Italien, Argentina, Brasilien och Kanada. Finlands odlingsareal ligger till exempel på drygt 65 000 ha, varav på en stor del odlas ekologisk havre. Finland är Europas största aktör på just ekologisk havre, och exporterar liksom Sverige till bl.a. USA, Storbritannien och Tyskland. Italien är mycket stor på ekologiskt durumvete (120 000 ha) som exporteras till många olika länder, bl.a. till Sverige, både som råvara och som färdig ekologisk pasta. Vidare är till exempel Ukraina storproducent av bl.a. vete och korn, huvudsakligen odlad för export. Även internationellt fortsätter efterfrågan på ekologiska livsmedel att stiga kraftigt, främst i Västeuropa och Nordamerika med tillväxtsiffror på mellan +10–30%. Detta betyder att den internationella efterfrågan på ekologisk spannmål också fortsätter att stiga snabbt, både till foder och direkt till spannmålsbaserade livsmedel. I flera av tillväxtländerna utökas dock inte spannmålsodlingen i samma takt, vilket dels betyder att eventuella exportvolymer från dessa länder snabbt avtar och dels att alltfler blir tvungna att importera. Visserligen kommer länderna i Östeuropa och Centralasien fortsatt kunna producera stora volymer för export, frågan är dock om dessa volymer kommer att räcka. Spannmålsbaserade livsmedel ökar i försäljning Trots att huvuddelen av all ekologisk spannmål används till foder och går på export, så är även avsättningen till spannmålsbaserade livsmedel (mjöl, bröd, gryn, drycker m.m.) av stor vikt. Bröd och andra spannmålsprodukter hör som grupp till de livsmedel som har lägst andel försäljning i livsmedelsbutikerna. Framförallt är det försäljningen av ekologiskt mjukt bröd som har en liten andel, medan det är en högre andel för andra spannmålsprodukter. Här finns alltså en stor utvecklingspotential och det finns också flera företag som utvecklas positivt inom området. Coop ökade försäljningen av ekologiskt bröd med hela 40% för andra året i rad 2007. Förutom en ökad försäljning genom dagligvaruhandeln är även offentliga storkök en allt viktigare kundgrupp för livsmedelsföretagen då dessa ökar andelen ekologiskt av sina livsmedelsinköp. Helekologiska Saltå bakade ca 20 000 bröd/veckan under 2007 (samma som 2006), och hade en omsättning på bageriverksam- v ä x an d e m arkna d 2 0 0 8 Lantmännens odlarpriser för KRAV–godkänd spannmål, inklusive lager- (50 kr/ton) och kontraktstillägg i kr/ton, 1999–2007 1999 2000 2001 Höstvete 1920 1900 2010 1330 1530 – 1900/1760 2010/1770 1500 1530 Höstvete, 3-års kontrakt 2002 2003 2004 Förändring 04–05 05–06 06–07 2005 2006 2007 1180 1330 1735 3150 +13% +31% 1510 1560 – – +3% – – +81,5% Höstvete foder 1770 1760 1770 1330 1530 1180 1330 1735 – +13% +31% – Råg 1530 1520 1610 1580 1580 1310 1360 1540 3150 +4% +13% +105% Vårvete, 12% protein 2320 2320 2370 1850 1550 1320 1480 2280 3700 +12% +54% +56–62% Vårvete, 13% protein 2420 2420 2470 1850 1860 1620 1830 2380 +13% +30% Raps/Rybs, kontrakt 2700 5000 5000 3000 3900 3400 4000 3630 5050 +18% –9% +39% Grynhavre 1660 1770 1850 1670 1060 1070 1350 2030 2900 +27% +50% +43% – – – 1670 1170 1190 1440 2074 2950 +21% +44% +42% USA grynhavre Foderhavre 1470 1520 1600 1640 970 1010 1180 1940 2760 +17% +64% +42% Maltkorn 2260 2220 2260 2190 1660 1350 1480 2380 3700 +10% +61% +55% Foderkorn 1680 1720 1680 1290 1150 1180 1320 1980 3160 +12% +50% +60% Matärt 2430 2460 2620 2380 2480 2550 2520 2600 4300 -1% +3% +65% Foderärt 1940 1970 2020 1710 1830 1530 1640 1900 3500 +7% +16% +84% Åkerböna 1940 1970 1970 1560 1690 1460 1540 1900 3500 +6% +23% 84% heten på ca 14 miljoner kronor, (+40% mot 2006). Saltå kvarns totala omsättning ökade med 35% till 101 miljoner kronor under 2007. Laban femdubblade försäljningen av bake-off bröd under 2005– 2006, och ökade även rejält under 2007. Samtidigt lades färskbrödsförsäljningen ner och kvarnverksamheten lades i ett annat bolag Roma Valskvarn. Labans omsättning inom bageriverksamheten låg därmed kvar på ungefär samma nivå som året innan, ca 10 miljoner kronor. Den större aktören Lantmännen Nordmills försäljning av ekologisk mjöler och gryner till industrin gick upp, bl.a. genom Lantmännen Unibake som också satsade på ekologiskt bake-off bröd 2007. Lantmännen Axa ökade försäljningen av ekologiskt havregryn och vetemjöl med 45–70% under 2007, dock från relativt låga utgångsvolymer. Totalt maler Nordmills kvarnar i Järna och Uppsala ca 6 000 ton ekologisk spannmål. Frebaco dubblade, för andra året i rad, försäljningen av ekologisk müsli och gryn under 2007 till drygt 20 miljoner kronor. Det dubblade också den ekologiska andelen av totalomsättningen till ca 10%. Ceba Foods ekologiska havredryck Oatly fortsätter att sälja mycket bra både i Sverige och i andra europeiska länder. Under 2007 var försäljningen ca 100 miljoner kr, en ökning med +25% mot 2006. Exporten står för 40% av produktionen och den ökade med +30%. Totalsortimentet för ekologiska spannmålsbaserade livsmedel är relativt brett med allt från färdiga pannkakor, till delikatesskorpor, kakor, pasta och öl. Det är framför allt de mindre/mellanstora helspecialiserade ekologiska bagerierna som har lyckats väl på marknaden. För många större företag har det varit svårare att hantera mindre produktserier. Nu när marknaden växer, både genom dagligvaruhandeln och storkök, bör dock även större aktörer få allt bättre förutsättningar för att slå sig in på den ekologiska marknaden. Jämförelse av betalningsnivåer hos Lantmännen på ekologisk vs konventionell spannmål i kr/ton, 2005–2007 år Ekopris 2007 2006 2005 3150/3200 1735 1330 år Ekopris 2007 2006 2005 3150 1540 1360 år Ekopris 2007 2006 2005 år Ekopris 2007 2006 2005 5050 3630 4000 2760 1940 1180 år Ekopris 2007 2006 2005 4300 2600 2520 HöstveteHöstvete 3-års kontraktHöstvete foder Konv pris Eko merbet % Ekopris Konv pris Eko merbet % Ekopris Konv pris Eko merb % 2110 1130 910 49% / 52 % 54% 46% - - 1560 - - 910 - - 71% - 1735 1330 - 1029 850 69% 56% Råg Vårvete 12% Vårvete 13% Konv pris Eko merbet % Ekopris Konv pris Eko merbet % Ekopris Konv pris Eko merb % 1995 1135 960 58% 36% 42% 3700 2280 1480 Raps/Rybs Konv pris Eko merbet % Ekopris 3175 2150 2060 59% 69% 94% 2900 2030 1350 2290 1205 1000 62% 89% 48% 3700 2380 1830 2290 1205 1000 62% 98% 83% Grynhavre USA grynhavre Konv pris Eko merbet % Ekopris Konv pris Eko merb % 1665 1180 1000 74% 72% 35% 2950 2074 1440 1665 1180 1000 77% 76% 44% FoderhavreMaltkorn Foderkorn Konv pris Eko merbet % Ekopris Konv pris Eko merbet % Ekopris Konv pris Eko merb % 1595 1110 875 73% 75% 35% 3700 2380 1480 Matärt Konv pris Eko merbet % Ekopris 2025 1575 1535 112% 65% 64% * Konv.pris = genomsnitt reglerat slutpris pool 1&2. Källa för båda tabellerna: Lantmännen; Ekologiska Lantbrukarnas beräkningar 3500 1900 1640 2466 1340 970 50% 78% 53% 3160 1980 1320 1770 1018 845 79% 95% 56% FoderärtÅkerböna Konv pris Eko merbet % Ekopris Konv pris Eko merb % 2000 1150 1096 75% 65% 50% 3500 1900 1540 1900 1190 1085 84% 60% 42% 5 6 Exempel på små och stora KRAV-anslutna förädlingsoch distributionsföretag Annas Pepparkakor Bageriet Alfta Berte Qvarn Bärby Östergård Dalviks Kvarn Derome Kvarn Dinkelpastamakarna Dinkelcentrum på Gotland Erikssons Tunnbrödsbageri Fazer Bageri Fole Kvarn Forsane Kvarn Frebaco Kvarn Gotlands Bioenergi Gotlandsmjölet Roma Valskvarn Göteborgs Kex Härjedalsbröd Kopparbergs Bryggeri Korsnäs Bröd Labans Kvarn Lantmännen Lilla Harrie Valskvarn Limabacka Kvarn Mobergarna Naturbageriet Sattva Nyåkers Pepparkakor Oatly Orsa Kvarn Saltå Kvarn Skottlanda Kvarn Skåne Möllan Slöinge Lantmannaförening Solmarka Bageri St Hällsta Kvarn Stigtomta Kvarn Strängnäs Valskvarn Svenska Foder Sydöstbagerierna Södervidinge Bagaren Trollenäs Lokalförening Varaslättens Lagerhus V&S Vin & Sprit Warbro Kvarn Wasabröd Wästgötarna Vegolia Åbro Bryggeri Åsens Valsqvarn Mer information: Nätverk för spannmål inom Ekologiska Lantbrukarna. Kontakt: Marie Ann Björk Nylander marie.anne.bjork.nylander @ekolantbruk.se Telefon: 019-22 54 63 v ä x an d e m arkna d 2 0 0 8 Kraftigt högre priser Priserna på ekologisk spannmål utvecklades mycket positivt under 2007. På de stora grödorna havre, höstoch vårvete samt vårkorn steg priserna med +42–81% och på ärter och åkerbönor med +65–84%. Med de kraftigt höjda priserna på konventionell spannmål kunde dock inte den procentuella merbetalningen för ekologisk spannmål riktigt hänga med utan sjönk något jämfört med 2006 för de flesta spannmålsslag. Undantag var råg där den procentuella merbetalningen steg och havre där den låg kvar på ungefär samma nivå. För ärter och åkerbönor steg den procentuella merbetalningen (Lantmännens priser). Ekologisk spannmål betalas i en årspool som vanligtvis avslutas kring vecka 50. Därefter sker all ytterligare handel av okontrakterad vara på spotmarknaden. Spotpriserna varierar snabbt och kan variera i olika länder, huruvida det kan göras bra affärer handlar även om storleken på spannmålsposten och logistiska lösningar. Marknaden för ekologisk spannmål är relativt sett liten och priserna är därför mer känsliga för svängningar i tillgång och efterfrågan. För den som producerar ekologiskt gäller det att vara uthållig och satsa långsiktigt. Det är också angeläget att ha en balanserad odlingsportfölj, där både vete och havre är de stora produkterna men även ärter, åkerböna, råg och andra smågrödor är efterfrågade. Merbetalningen för ekologisk spannmål är nödvändig för att ersätta allt merarbete och de betydligt lägre skördarna inom ekologisk odling jämfört med konventionell odling, allt för att slippa användningen av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel och för att borga för en växtföljd som behåller markens långsiktiga produktionsförmåga. n Areal KRAV-godkänd mark per grödgrupp och grödsort 2001–2007, ha SPANNMÅL 2004 2005 2006 2007 Blandsäd 4148 138 612 473 Blandsäd (baljväxt/stråsäd) 69 4469 4247 4649 Blandsäd (stråsäd) 8,6 1788 1840 1539 Bovete 7,1 1,7 4,9 Havre 12080 15431 17807 16175 Hirs 7,2 Höstkorn 117 102 313 79 Höstvete 8671 9256 12354 11670 Kanariefrö Majs 67 85 81 71 Råg 2032 1654 2289 2987 Rågvete 2187 2192 3190 3468 Spannmålsförsök 20 12 19 27 Spelt 76 143 382 Stråsäd till grönfoder 60 202 149 196 Vårkorn 8414 9968 8892 8504 Vårvete 4466 6505 8086 9617 416 4317 1586 2,3 13854 0,6 67 9643 0,3 49 2455 2754 11 530 153 7981 9302 574 3106 1351 2,8 14440 1,4 43 10312 0,9 117 2799 3226 28 530 126 6478 6808 727 3165 1291 1,7 16757 Totalt 2001 2002 2003 39 10724 220 1818 3075 16 723 98 7180 6975 42346,7 51886,9 60026,9 59837 53121,2 49943,1 52842,7 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 646 293 9,8 3,9 1,5 83 236 211 918 260 0,9 21 2,1 209 146 158 739 69 4,1 27 7,1 365 346 158 1118 1618 186 345 17 46 41 45 10 243 429 488 433 181 334 2305 305 17 34 1,9 265 351 108 2020 263 1484,2 1715 1715,2 3210 3386,9 3067 baljväxter 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Bruna bönor 38 37 21 21 12 28 Kikärter 1,3 Konservärter 55 83 65 63 101 101 Sojabönor (foder) 4,6 6,4 0,2 1 15 Sojabönor (oljeväxt) 0,1 Sötlupiner 9 35 145 334 87 128 Vicker 15 6,5 4,8 6 2,2 Åkerbönor 1470 2761 2835 3327 3500 3364 Ärtor (ej konserv) 3571 4294 4582 4629 4095 3112 Övr. baljväxter 6,2 2 534 1002 10 oljeväxter Höstraps Höstrybs Oljeväxtförsök Solros Vitsenap Vårraps Vårrybs Oljelin Totalt Totalt 5168,9 7222,9 7654,3 2324 7737,2 7693,9 2007 Totalt Källa: KRAV 0,1 5,3 1,4 8350 109 9,5 0,5 35 4,9 3019 2536 1970 fiberväxter 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Hampa Spånadslin 0,1 5,3 1,4 8377 15 38 153 39 179 26 0,1 29 6,8 29 0,2 83 0,2 26,1 35,8 29,2 83,2 v ä x an d e m arkna d 2 0 0 8 FRUKT& GRÖNT Fortsatt stor tillväxt och något större produktion under 2007 Ekologiska frukter och grönsaker är fortsatt en av de snabbast växande produktkategorierna. Inom dagligvaruhandeln ökade Coop Forum försäljningen av grönsaker med +51% och av frukt med +47% 2007. Coop Konsum ökade försäljningen av grönsaker med +39% och frukt med hela +130% under 2007. Den mycket höga ökningen av försäljningen av ekologisk frukt förklaras av att Coop Konsum under året helt slutade att sälja konventionellt odlade bananer. Även ICA och Axfood uppger att just ekologiska grönsaker och frukter fortsätter öka mycket kraftigt i försäljning. Utöver dagligvaruhandeln ökade även ekolådsföretagens försäljning rejält under 2007, där de större företagen dubblerade sin försäljning. Vidareförädlade grönsaker och frukter – fryst, inlagd, geléer, safter osv. – sålde generellt sett också mycket bra under 2007 med försäljningsuppgångar på mellan +20–100%. Även storköken köper in en allt större andel ekologiska frukter och grönsaker, som därmed ökar både grossisternas och de enskilda odlarnas avsättningsmöjligheter. Också torghandeln, inte minst Bondens Egna Marknader, är fortsatt en viktig avsättningskanal för många odlare. Den svenska produktionen av ekologiska grönsaker och frukt fortsätter att öka. Arealen för ekologiska frilandsodlade grönsaker ökade med ca +9% till 611 ha under 2007. Odlingsarealen för ekologisk frukt och bär ökade med ca +8% till 309 ha. Arealen för växthusodling ökade med +3,7% till totalt ca 96 000 kvm. Arealen för potatisodling minskade däremot med -3,9% till 666 ha. I förhållande till de totala odlingsarealerna utgör de ekologiska odlingarna för grönsaker cirka 8%, för matpotatis cirka 3%, för växthusodlingar (av köksväxtodlingar i växthus) cirka 7% och för frukt och bär cirka 6%. Störst andel av odlingen har kryddväxter i växthus med drygt 30 % (KRAV/SCB). Skördenivåerna skiljde sig mycket åt under 2007 beroende på var i landet odlingarna fanns. I Skåne och Västsverige drabbades flera grönsaksodlare av stora skördeförluster på grund av mycket regn. I övriga landet var skördarna mer normala. Samodlarna, Sveriges största odlarförening för ekologiska grönsaker och potatis, ökade försäljningen med ca +27% under 2007. En stor del av de ekologiska grönsaker och frukt som säljs i Sverige är importerade. Framförallt gäller det frukten där Coop uppskattar att ca 85–90% är import av deras försäljning, medan det för grönsaker stannar vid ca 10-15%. För den största delen av importen står bananer, men också en del annan frukt och grönsaker som inte odlas i Sverige. Resten är import när vi inte har odlingssäsong i Sverige eller för att täcka brist i den svenska produktionen. Vissa lagringsgrönsaker som morötter täcks av import när det skulle vara möjligt att ha svenskodlade i lager och för äpplen och päron importeras även under skördesäsongen på hösten. Morötter viktigast och ökande Morötter odlas på mer än 30% av den totala ekologiska grönsaksarealen i Sverige, och är därmed den största ekologiska grönsaken i producerad volym. I delar av handeln har ekologiska morötter också tagit en rejält stor marknadsandel. I Coop Konsum är 70% av morötterna som säljs ekologiska. Odlingsarealen för ekologiska morötter ökade med +18% (28 ha) under 2007. Också lök, rödbetor, vitkål, sallad, men även växthusodlad gurka och tomater är produkter som ökar i försäljning och de flesta även i produktionsvolym. Den ekologiska fruktodlingen domineras av äpple med ca 90 ha vilket är en liten ökning jämfört med 2006. Andelen ekologisk areal i förhållande till den totala odlings- 7 8 v ä x an d e m arkna d 2 0 0 8 arealen för grönsaker och frukt i Sverige ligger för svenskodlade morötter på cirka 10%, för lök på cirka 4%, för vitkål på cirka 12%, för rödbetor på 13%, för jordgubbar på cirka 2%, för äpple på cirka 6% och för svarta vinbär på cirka 30% (KRAV/SCB). Odlarkåren i Sverige består av många mindre odlare med relativt diversifierade odlingar och antalet större odlingar är relativt få. De mindre odlarna levererar på en lokalmarknad oftast direkt till skolor, butiker, försäljning genom gårdsbutik och torghandel. De större odlarna är mer specialiserade och levererar stora volymer direkt till handelskedjornas centrallager, grossister och förädlingsföretag. Många olika aktörer Många odlare är samordnade i olika odlarföreningar. Odlarföreningen Samodlarna är den enskilt största aktören på marknaden för svenskodlade ekologiska grönsaker, rotfrukter och potatis. Föreningen har cirka 100 anslutna odlare och en omsättning på 38 miljoner kronor 2007 (+27%). Andra aktörer på marknaden som till viss del tillhandahåller ekologiska grönsaker och frukter är bl.a. Sydgrönt, Västgrönt, Norrgrönt, Dalaodlat, Mellansvenska Odlare, Kalmar-Ölands Trädgårdsprodukter, Ryftes, Swegro, Farmaren och Svenska Äpplen Ek.för. Det finns även ett antal stora odlare, t.ex. Mariannes Farm, Ängsögård och Rönneberga grönsaker, som har direkta avtal med handeln. Grossistledet domineras av Saba Frukt & Grönt, Everfresh, ICA AB Frukt & Grönt och Ewerman. Grossisterna har ett nära samarbete med odlare och odlarföreningar både i Sverige och utomlands, för att därigenom kunna garantera ett brett och kontinuerligt utbud av ekologiska grönsaker och frukt. Förutom försäljning genom odlarförening och grossist, säljer många odlare direkt till butiker, offentliga storkök, och till ”ekolådsföretag”. De tre största företagen Ekolådan, Årstiderna, och Mossagården omsatte sammanlagt ca 50 miljoner kr 2007. Andra exempel på lådföretag med nära koppling till odlare är Roslagslådan och Ramsjö gårdsprodukter. Det sker även en hel del kontraktsodling till förädlingsindustrin, bl.a. till Magnihills frysta ekologiska grönsaker och Björnekullas olika grönsaksinläggningar. Ett brett sortiment förädlade grönsaker och bär Det finns även en omfattande förädlingsverksamhet av ekologiska grönsaker och frukter. Frysta grönsaker, grönsaksmixer, klyftpotatis, pommes frites och frysta bär står för den största delen av försäljningen. Företaget Magnihill (fördubblad försäljning 2007) är ledande inom frysta ekologiska grönsaker och potatis. I Sverige finns även några av Skandinaviens största bärföretag med utbredda ekologiska sortiment, både frysta bär och bärdrycker, bl.a. företagen Olle Svensson AB, Polarica och Finnerödja. Inte alla bär är svenska, relativt omfattande volymer importeras från östra Europa. Familjen Tillman driver utanför Ludvika en av Europas största ekologiska bärodlingar. De har ca 100 ha ekologisk jordgubbsoch svartvinbärsodling. Huvuddelen av bären förädlas i det egna musteriet till ekologisk saft, sylt, gelé och marmelad. Under 2007 ökade försäljningen med +30%. Björnekulla är det största företaget på ekologiska geléer, inlagda grönsaker och marmelader. Barnmat är en produkt som ofta innehåller ekologiska grönsaker och frukt. Företagen Hipp, Semper och Nestlé är marknadsledande inom ekologisk barnmat. Ekologisk barnmat har en marknadsandel på ca 20% av den totala barnmatsförsäljningen. Företaget Santa Maria tillhandahåller torkade och även ett brett sortiment färska ekologiska kryddor. Odlarföreningen Örtodlare Halland är en sammanslutning av 25 örtodlare som tillsammans säljer ett tjugotal olika torkade kryddor och en örtkryddad vinäger. Ekologiska potatis- och rotfruktschips finns från företagen Gårdschips/Laholms chips. Svenska Lantchips producerar ekologisk potatischips som säljs på export, främst till Tyskland. Stor internationell marknad Även internationellt växer marknaden för ekologiska grönsaker och kryddor kraftigt. I Danmark ökade försäljningen av ekologiska grönsaker och frukt genom dagligvaruhandeln med hela +45% under 2007 (Danmarks Statistik). I Nederländerna ökar marknaden för ekologiska grönsaker med +15% och ekologisk frukt med +7% (Biologica). Arealmässigt ligger Italien i topp med ca 40 000 ha ekologisk grönsaksodling, drygt 50 000 ha ekologisk fruktodling (inkl citrusfrukt och nötter), och därutöver ca 35 000 ha ekologisk druvodling och hela 110 000 ha ekologisk olivodling (SINAB, MIPAF). I Nederländerna odlas ekologiska grönsaker på ca 2100 ha friland och 70 ha i växthus, cirka 1 200 ha ekologisk potatis och ca 500 ha ekologisk frukt. Nederländerna är relativt exportorienterad (även Italien exporterar en mycket stor del av produktionen), ca 20 –80%, beroende på produkt, av volymerna exporteras. Storbritannien odlar ekologiska grönsaker och potatis på ca 7 300 ha, ekologisk frukt på ca 2 000 ha (Soil Association). Odlingsarealen växte med ca +10% under 2007, men Storbritannien fortsätter vara starkt import beroende och importerar relativt stora volymer från Nederländerna. Ekologiska odlingsarealer för olika grödor och grödgrupper 2001–2007, hektar Grönsaker potatis & kryddor frukt & bär Växthus- odling (m2) SOCKERbetor Förändring 2007–2006 +8,9% -3,9% +8,0% +3,7% +48% Förändring 2006–2005 +5,2% -0,1% +5,5% +11% -97% Förändring 2005-2004 +0,2% -8% +13% +2,2% -13% 611 666 309 95 941 11 2007 Källa: KRAV 2006 561 693 286 92 526 7,5 2005 533 694 271 83 083 298 2004 532 752 240 81 304 341 2003 611 861 233 81 940 523 2002 579 902 216 76 432 595 2001 573 804 205 62 457 597 v ä x an d e m arkna d 2 0 0 8 Stark efterfrågan höjer priserna På grund av att efterfrågan i de flesta fall överskred tillgången på ekologiska grönsaker och frukter, både i Sverige och internationellt, steg priserna något under 2007. Prisstegringen var framför allt markant tidigt under året, innan den nya odlingssäsongen var igång, då många av lagren var slutsålda. Ett internationellt prisrally uppstod bl.a. på ekologisk gul lök med rejält högre priser som följd. Generellt sett är priserna till odlaren på ekologiska frukter och grönsaker dock relativt stabila i Sverige. De största volymerna av de svenskodlade grönsakerna och frukterna avsätts genom dagligvaruhandeln, som i de flesta fall bygger på långsiktiga samarbeten mellan odlare/odlarföreningar och handeln. Även försäljningen genom torghandel, gårdsbutiker och olika ekolådor håller relativt stabila priser. Prispress kan uppstå under vissa delar av året genom import, bl.a. till handeln och förädlingsindustrin. Priserna på den internationella spotmarknaden för ekologiska frukter och grönsaker fluktuerar däremot mycket mer. Under skördetider kan priserna vara relativt låga internationellt (beroende på internationell tillgång och efterfrågan), medan priserna brukar stiga kraftigt i slutet av året och början på våren, då många lager tar slut, och hamnar då betydligt över den svenska prisnivån. Merbetalningen för ekologiska grönsaker och frukter i jämförelse med konventionell vara varierar mycket mellan olika kulturer, säljkanal, och period på året. Det kan handla om allt mellan endast marginell merbetalning till +100% utöver konventionella priser. Merbetalningen måste sättas i förhållande till olika merkostnader (ogräsrensning, utsäde, växtskydd och växtnäring), lägre skördar och större odlingsrisker som är förknippade med ekologisk odling. Allt för att hålla odlingarna fria från konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel och för att upprätthålla en sund markanvändning. n 9 Exempel på små och stora KRAV-anslutna förädlingsoch distributionsföretag Nästan 80% av pepparrotsodlingen ekologisk Pepparrot är en specialgröda med stark tradition i Sverige. Allt mer av försäljningen kommer från importerad pepparrot, men den ekologiska odlingen har en stark ställning med 80% av den svenska odlingen. Det odlas pepparrot på 13 ha av 9 odlare i Fjärås i norra Halland. De två största av dem odlar ekologiskt på 10 ha. Skörden av ekologisk pepparrot ligger på ca 20 ton per år och den säljs som färsk pepparrot genom dagligvarukedjorna. n Ekologisk ostronskivling Det finns även ekologisk matsvamp på marknaden. Företaget Funginova producerar årligen ca 100 ton KRAV-märkt ostronskivling. Produktionen sker på halmsubstrat och kan detaljstyras så att rätt mängd svamp produceras efter kundernas behov året om. n Alt-Grönt Aroma Frukt&Grönt Björnekulla Fruktindustrier Fruktservice i Lund Glanshammars Musteri Grangärde Musteri Grimsta Frukt&Grönt Grönsakshallen Sorunda Hallands Fruktindustri ICA AB, frukt&grönt JO-Bolaget Kalmar Ölands Trädgårdsprodukter Laholms Chips Landéns Ekologiska Magnihill Marianne´s Farm Polarica Saba Frukt&Grönt Svenska Nutana Sydgrönt Tistelvind Topp Livsmedelsprodukter Torfolk Gård Ryftes Grönsaker Samodlarna Sverige Santa Maria Swegro Westkustens Frukt Åkerby Handelsträdgård Samodlarnas pris till grossist. Hel pall konsumentpackad, fritt kparen. Vecka 12, r 2001Ð2007, kr/kg 15 12 Mer information: Samodlarna Sverige Kontakt: Frans Brozén frans.brozen@i.lrf.se Telefon: 0498-22 38 00 9 6 3 2001 Klla: Samodlarna 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Nätverk för grönsaker inom Ekologiska Lantbrukarna. Kontakt: Karl Källander karl.kallander@ ekolantbruk.se Telefon: 070-897 01 33 10 v ä x an d e m arkna d 2 0 0 8 kött Försäljningsökningar på nöt och lamm under 2007 Scan* ökade sin försäljning av ekologiskt nötkött med hela +35% under 2007. Ekologiskt nötfärs är den absolut största produkten. Scan satte under året som målsättning att öka försäljningen av ekologiskt kött från nuvarande ca 2% av den svenska köttkonsumtionen till 5% om tre år (2010), dvs. mer än dubblad försäljning. Försäljningen av ekologiskt lammkött ökade också rejält under 2007 genom det nystartade samarbetet mellan uppfödargruppen Ekolamm Gotland och styckningsföretaget Stockholms Butikskött (Scan står fortfarande för slakten). 2 500 ekolamm hittade därigenom vägen ut på marknaden som ekologiskt lammkött, där Scan tidigare haft svårigheter att få fart på försäljningen. Försäljningen av ekologiskt griskött stod still under året, på grund av oförändrad tillgång på djur. Huvuddelen av all försäljning av ekologisk kött sker genom dagligvaruhandeln även om försäljningen till storkök också ökar något. En tredjedel av grisarna exporteras till Storbritannien och även industriförsäljningen till chark ökar, också där dämpas marknadsutvecklingen av bristen på griskött. Förutom de stora flödena genom Scan ökar försäljningen även hos de ca 25 lokala ekoköttkoncepten runtom i landet. Uppskattningsvis ca 25% av allt ekologiskt nötkött säljs genom de lokala koncepten, och uppemot 80% av det ekologiska lammköttet (Ekologiska Lantbrukarnas egna beräkningar). De större aktörerna är Kaprifolkött, Gröna Gårdar, Gotlands Eko, KC Ranch/Revingehed, Gröna Lammet och Bonnakött. Även Ugglarps/Friland/Danish Crown satsade extra på det ekologiska köttet under 2007, bl.a. genom ett samarbete med dagligvaruhandelskedjan City Gross. KRAV-tillägget, merbetalningen till bönderna, ökade kraftigt på gris under 2007 medan det minskade på lamm och nöt. Färre lamm och något fler storboskap slaktade Antalet slaktsvin inom den KRAV-godkända slakten hos Scan låg närmast konstant under 2007, -0,9 % (-170), medan lammslakten minskade med -13,2% (-1 050). (Därtill kommer dock riktad försäljning och återtag, som är relativt omfattande när det gäller lamm. Dessutom slaktas en hel del KRAV-lamm på andra slakterier än hos Scan.) Scan står för närmare 90–95% av slakten av KRAV-slaktsvin. Antalet slaktade KRAV-storboskap hos Scan ökade något med +6,2% (+680). Nyttjandegraden fortsatte därmed att förbättras på de ekologiska storboskapen (+35 % försäljningsökning och endast 6,2 % i slaktökning hos Scan), slaktsvinen är redan fullt utnyttjade och lammen hittar allt bättre ut på marknaden genom de lokala koncepten. KRAV-slakten utgjorde 5% av Scans totala slakt av storboskap (exkl kalv), 1% av den totala slaktsvinsslakten och drygt 4% av den totala lamm och får slakten. Scan planerar för en expansion av den ekologiska grisslakten med uppemot 10 000 slaktsvin, genom att från och med 2008 även börja ta in EU-ekologiskt uppfödda slaktsvin (en ekologisk slaktsvinsproduktion som följer de av EU fastställde ekologiska reglerna men med något lägre krav än KRAV främst när det gäller utevistelse). Även storboskapslakten kommer att behöva öka framöver för att möta efterfrågan. Tillgången på ekologiska storboskap är fortsatt mycket god. Beräkningar utifrån KRAV-registret visar att det finns uppskattningsvis närmare 30 000 storboskap (15 500 ungdjur från dikor, 8 100 utslagskor (uttjänta mjölkkor och dikor), och potentiellt 7000 tjurar/stutar från mjölkbesättningar) att tillgå årligen. Inte alla djur har dock nära till KRAVslakt och många tjurkalvar från mjölkbesättningar går inte vidare i KRAV-vidareuppfödningen, men siffran visar ändock att det finns stor potential kvar till en vidareexpansion av den ekologiska nöt- v ä x an d e m arkna d 2 0 0 8 köttförsäljningen. Även ekologiskt lamm finns det fortsatt mycket gott om, främst på hösten. För 2007 fanns 21 302 ekologiska lamm i KRAV-registret, varav Scan KRAV-slaktar ca 7000 (inklassade djur exkl riktad försäljning). Större marknadsandel för lokal och regional köttförsäljning Försäljning av nöt och lammkött i regionala samarbeten ökar och tar en allt större marknadsandel av den ekologiska köttförsäljningen. För ekologiskt lammkött var marknadsandelen så stor som 80% 2007 (Ekologiska Lantbrukarnas beräkning). Nytt regionalt försäljningssamarbete 2007 var Gotlands Eko som med 2 500 sålda lamm tog en stor del av marknaden redan första året. En viktig del i framgången har samarbetet med Stockholms Butikskött som sköter styckning och försäljning till Coops butiker i Stockholmsområdet. Sedan tidigare finns Gröna lammet (1 600–1 700 lamm), Rheum (300 lamm) och Bonnakött (500 lamm). För nötkött är marknadsandelen lägre, men ändock ansenlig. Den var 2007 ungefär en fjärdedel av den totala försäljningen. Oftast har de lokala köttkoncepten närmare 100% nyttjandegrad, dvs. allt kött säljs som ekologiskt, som bland annat uppnås genom lådförsäljning och anatomiskt ansvar gentemot butik, vilket drar upp de lokala ekoköttkonceptens försäljnings-/marknadsandel i antalet ton styckad ekologisk vara rejält. För nöt är de större samarbetena Kaprifolkött (700 nöt/år), Gotlands Eko (500 nöt/år), Gröna gårdar (450 nöt/år), Ekologiskt kött i Norr (300 nöt/år), Bonnakött (250 nöt/år), Järna Odlarring (100 nöt/år), Upplandsbondens (100 nöt/år), Ostgotha (100 nöt/ år) och Gröna Hagars (70 nöt/år). För nötkött var Gotlands Eko och Ekologiskt kött i Norr nya 2007. Genom projektet Ekologiskt kött i Norr har det skapats ett fungerade flöde av ekologiskt nötkött för lantbrukarna i Norrbotten, Västerbotten och norra Västernorrland genom Norrbottensgårdens Slakteri i Luleå och Servera R&S. Även ekologisk charktillverkning har kommit igång på Nordchark. Bland de etablerade lokala koncepten fördubblade Bonnakött sin försäljning och Gröna gårdar ökade +40% jämfört med 2006. Det finns också många gårdar som säljer ekologiskt kött med gårdsidentitet, i särklass störst av den är KC Ranch (450 nöt/år). Ofta sker slakten på någon av Scans slakterier, medan andra anlitar små lokala slakterier eller något av de större privata. Köttet säljs under eget varumärke i butik, eller genom köttlådor direkt till konsumenter, restauranger och storkök. KRAV-godknd slakt hos Scan 1994Ð2007, antal invgda djur 20000 15000 10000 5000 0 Klla: Scan Danish Crown köper svenska slakterier I slutet av 2007 tågade den danska, en av Europas största slakt- och styckningsaktörer, Danish Crown in på den svenska slakt- och styckningsarenan genom förvärv av båda Kalmar Läns Slakterier (KLS) och Ugglarps Slakteri (grisslakt, styckning och chark) samt majoritetsägande i Team Ugglarp (nötslakt och styckning). Friland, det helekologiska dotterbolaget till Danish Crown, tar därmed hand om den ekologiska affären inom Ugglarps företagen. Reklamkampanj och annorlunda PR-aktivitet hösten 2007 I ett samarbete mellan Ekokött, Scan, ICA, Coop och Hemköp genomfördes ”Köttbytardagen” en lördag i september i Kungsträdgården i Stockholm. Konsumenterna fick möjlighet att på plats byta en gammal köttbit från frysen mot en färsk bit ekologiskt kött. Trots ihållande regn kom 400 besökare och mer än hälften hade tagit med sig en köttbit från frysen för att byta. På plats fanns lantbrukare som berättade om uppfödningen, folk från butikskedjorna som visade deras sortiment i butik och provsmakning från Scan och kock från Skebo Herrgård. Aktiviteten fick bra uppmärksamhet i media. Köttbytardagen följdes sedan av en nio veckors kampanj i butik, liknande den som genomfördes hösten 2006. Efter de två kampanjperioderna 2007 och 2006 har försäljningen av ekologiskt kött jämförts med hösten 2005. ICA ökade sin försäljning med hela +156%, Hemköp med +103% och Coop med +94%. Produktlanseringar främst lamm Samarbetet mellan Stockholms Butikskött och Ekolamm Gotland har resulterat i ett rejält bredare sortiment av ekologiskt lammkött på marknaden. Medan Scan i huvudsak endast säljer lammstek, har Stockholms Butikskött breddat sortimentet med både färs, filé, kotletter, entrecote osv. Även Gröna lammet i Skåne tillhandahåller ett mycket brett sortiment ekologiskt lammkött inkl. chark och rökta detaljer. Ängavallens gårdsbutik har med all sannolikhet det absolut bredaste och mest välutvecklade sortiment i Sverige med omnejd med totalt drygt 150 ekologiska köttprodukter inkl chark av både lamm, gris, nöt och kalv. De lokala ekoköttkoncepten förtsätter även att utveckla de olika köttlådealternativen, allt från grilllåda till lyxlåda. 11 12 v ä x an d e m arkna d 2 0 0 8 Snabb efterfrågeökning internationellt och global brist Även internationellt växer efterfrågan på ekologiskt kött kraftigt. Inom EU förväntas en tillväxt på cirka +10% årligen de kommande åren (Biologica). I Danmark ökade försäljningen av ekologiskt kött och charkvaror genom dagligvaruhandeln under 2007 med +20% (Danmarks Statistik), i Tyskland med ca +30% (ZMP och Ökolandbau.de) och i Nederländerna med +22% (Biologica).Globalt sett är det brist på ekologiskt kött. Framför allt i USA och Storbritannien räcker den inhemska produktionen inte till. På ekologisk gris bedrivs internationell handel, mellan bl.a. Storbritannien och Tyskland som importörer och Danmark och Sverige som exportörer. Bl.a. Danmark och Nederländerna är även exportörer av ekologiskt nötkött. Även på charkvaror förekommer viss internationell handel. Bl.a. säljs Farres ekologiska korv i Sverige, Dafgårds säljer ekologiska köttbullar internationellt via Ikea och från och med årsskiftet 2006/2007 säljs Scans ekologiska köttbullar i Danmark. På färskt ekologiskt kött är dock Sverige helt självförsörjande, närmare 100% av det ekologiska köttet som säljs i Sverige är svenskt. Detta står i stark kontrast till det konventionella köttet, där självförsörjningsgraden under 2006 var 54% på nöt och kalv, 37% på får och lamm och 73% på gris (Svensk Köttinformation). Genom de flesta av de lokala köttinitiativen genereras ytterligare merbetalning som uppgår till 3,50 kr/kg utöver KRAV-tillägget för ungnöt hos till exempel Kaprifolkött. På lamm genereras ytterligare merbetalning hos de lokala koncepten på uppemot 5 kr/kg i snitt över året och än mer på hösten. I förhållande till priserna på ekologiskt uppfödda djur i Danmark är prisnivån i Sverige (hos Scan) betydligt lägre. Friland (helekologiskt dotterbolag till Danish Crown) som är Danmarks största ekologiska köttaktör hade ett rekordår 2006–2007, och kunde därmed även betala ut höga tillägg. Till exempel uppgick genomsnittliga merbetalningen under 2006–2007 på ekologiskt slaktsvin hos danska Friland till cirka 19 skr/kg (jmf Scan 11 kr/kg), på ekologiskt ungnöt cirka 8 skr/kg (jmf Scan 3,75 kr/kg) och den procentuella merbetalningen på ekologiska lamm låg under 2006 hos danska Hanegal på 20%. Högsta prisnivån i Europa hittas i Storbritannien. Merbetalningen till producenterna för uppfödning av KRAVcertifierade djur är helt nödvändig och motiverad av de högre kostnader som följer av regelverket: större stallytor för djuren, mer betesytor för parasitfria beten, anläggningar för både betesdrift och stall med rastgårdar, ett dyrare KRAV-odlat foder som är GMO-fritt, längre di-tider med mera. Nivån på KRAV-tilläggen ligger fortfarande på nedre gränsen för vad produktionen tål. Högre merbetalning på slaktsvin Under 2007 steg Scans KRAV-tillägg på slaktsvin kraftigt med hela +40% och den procentuella merbetalningen, dvs. KRAV-tillägget i förhållande till grundavräkningspriset, steg med +48%. Däremot sjönk KRAV-tillägget något på ungnöt och lamm. På ungnöt låg den procentuella merbetalningen lika och på lamm minskade den med -8%. Den genomsnittliga (högsta) merbetalningen för ekologiska slaktsvin låg under 2007 på 10,77 kr/kg och den procentuella merbetalningen på 102%, för ungnöt låg den på 3,75 kr/kg eller 22,6% i procentuell merbetalning, och för lamm 2,96 kr/kg eller 9,1% i procentuell merbetalning. På lamm är spannet mellan högsta och lägsta ekotillägg mycket stort över året hos Scan – högst i maj 4 kr/ kg och lägst i oktober 2 kr/kg – vilket gör att betalningen är starkt kopplad till produktionsform (vår- eller höstlammning). Cirka en tredjedel av de ekologiska storboskapen som slaktas är så kallade utslagskor (mjölkkor och dikor). För kor betalas ett KRAV-tillägg på cirka 1 kr/kg, vilket är en procentuell merbetalning på endast cirka fem procent. * Den operativa verksamheten i Swedish Meats överfördes till Scan AB i januari 2007. Därefter förvärvade HKScan alla aktier i Scan AB. Fortsatt stort sug efter ekologisk slaktkyckling Den totala produktionen av ekologisk slaktkyckling under 2007 låg på 62 000 kycklingar, vilket är en ökning med 24% sedan 2006. Det är endast 0,07% av den totala slakten av kycklingar i Sverige (i vikt cirka 0,15%). Det är företaget Bosarp kyckling i Skåne som i princip är ensam om att producera ekologisk kyckling. En kraftig utökning av produktionen planeras inför 2008, både på gården i Bosarp och genom kontraktsproduktion under Bosarp-konceptet men då på andra gårdar. n Scans genomsnittliga högsta KRAV-tillägg för ekologiskt slaktsvin, storboskap och lamm 2001–2007, kr/kg Slaktsvin* Ungnöt** Kor*** Lamm**** KRAV- Grund-Merbet. tillägg avräkning i %* KRAV- Grund-Merbet. tillägg avräkning i %* KRAV- Grund-Merbet. tillägg avräkning i %* KRAV- Grund-Merbet. tillägg avräkning i %* 2007 10,77 10,56 101,99% 3,75 22,58 16,61% 0,875 18,78 4,66% 2,96 32,58 9,09% 2006 7,67 11,17 68,64% 3,78 22,75 16,62% 0,841 19,70 4,27% 3,18 32,14 9,90% 0,75 17,68 9,74% 2005 7,97 10,98 72,58% 4,00 21,21 18,86% 4,24% 3,22 33,06 2004 8,70 10,55 82,47% 4,00 19,13 20,91% 3,35 32,35 10,35% 2003 8,30 9,99 83,07% 4,20 20,53 20,46% 3,79 31,76 11,93% 2002 7,83 11,60 67,49% 4,34 20,86 20,81% 3,74 31,01 12,06% 2001 från V.5 8,80 13,43 65,55% 5,06 21,34 23,71% 3,99 28,40 14,05% Källa: Scan, Ekologiska Lantbrukarnas beräkningar * Slaktsvin: Köttprocent 57%, bäst betalda vikt, högsta KRAV-tillägg ** Ungnöt: Formklass O+. Grundnoteringen är inkl Scan-tillägg på 50 öre. *** Kor: Formklass O-. Grundnoteringen är inkl Scantillägg på 50 öre. **** Lamm: Formklass R-, Märkeskvalitet, Fettgrupp 2+. Grundnoteringen är inkl Scantillägg och säsongstillägg. v ä x an d e m arkna d 2 0 0 8 Scans producentpriser fr ungnt 2000Ð2007, re/kg (exkl moms) 3000 GRUNDNOTERING KRAV-TILLGG 13 GRUNDNOTERING PLUS KRAV-TILLGG RE/KG 2500 2000 1500 1000 500 0 2001 2002 2003 2004 2005 * Formklass O+. Grundnoteringen r inkl Scan-tillgg p 50 re. Scans producentpriser fr SLAKTSVIN 2001-2007, re/kg (exkl moms) 2500 2006 2007 Klla: Scan. Ekologiska Lantbrukarnas berkning. GRUNDNOTERING KRAV-TILLGG GRUNDNOTERING PLUS KRAV-TILLGG RE/KG 2000 Exempel på små och stora KRAV-anslutna slakterier och förädlingsföretag Appeltorps Lamm & Vilt Atria Sverige Dahlbergs Slakteri Dickssons Kött & Handel Fällmans Kött Husa Gård Hälsinge kött KLS Livsmedel Konsum Värmlands Charkfabrik Melins Lamm Mälarchark Nordchark Norrbottensgårdens Slakteri Närkes Slakt i Gällersta Siljans Chark Skövde Slakteri Slakteriprodukter i Helsingborg, SLP Stigtomta Slakteri Stockholms Butikskött Scan Team Ugglarp Turbogrisen 1500 1000 500 0 2001 2002 2003 2004 2005 * Kttprocent 57%, bst betalda vikt, hgsta KRAV-tillgg. Scans producentpriser fr LAMM 2001-2007, re/kg (exkl moms) 5000 2006 2007 Klla: Scan. Ekologiska Lantbrukarnas berkning. GRUNDNOTERING KRAV-TILLGG GRUNDNOTERING PLUS KRAV-TILLGG RE/KG 4000 Mer information: Branschorganisationen Ekokött. Kontakt: Maria Alarik eller Ylva Åkerfeldt info@ekokott.se www.ekokott.se Telefon: 018-56 04 00 3000 2000 1000 0 2001 2002 2003 2004 * Formklass R-, Mrkeskvalitet, Fettgrupp +2. Grundnoteringen r inkl Scantillgg och ssongstillgg. 2005 2006 2007 Klla: Scan. Ekologiska Lantbrukarnas berkning. Nätverk för kött inom Ekologiska Lantbrukarna. Kontakt: Börje Karlsson borje.karlsson@r.lrf.se Telefon: 0511-532 59 14 v ä x an d e m arkna d 2 0 0 8 mjölk Ökad produktion men ändå brist 2007 Försäljningen av ekologiska mejeriprodukter ökade starkt under 2007, med tillväxtsiffror för de flesta produktgrupper på +13–30% beroende på produkt. Dock backade standardmjölken med -16% (produkten drogs bort från marknaden under en period) och syrade produkter med mer än 2% fett med -3%. Inom handeln ökade Coop sin försäljning av mejeriprodukter med +30%, vilket är något mer än Coops totala ökning för ekologiska livsmedel. Även de andra handelskedjorna rapporterar att ekologiska mejeriprodukter är en av de snabbast växande kategorierna. De offentliga storköken ökade sina inköp kraftigt och i skolorna var en liter av tre ekologisk mjölk. Den totala produktionen av ekologisk mjölk ökade rejält under 2007 med drygt +8% (+13,5 miljoner kg) men marknadsefterfrågan fortsatte öka ännu snabbare. Efter en bättre balans under våren upprepades och förvärrades förra årets bristsituation hösten 2007. Både Arla Foods och Skånemejerier gjorde under hösten 2007 ett uppehåll i produktionen av ekologisk standardmjölk. Arla Foods kunde inte heller leverera ekologisk mjölk till storköken och erbjöd dessa istället att köpa dansk ekologisk mjölk, vilket en del storkök gjorde medan andra valde att köpa konventionell svensk mjölk istället. Grädde ökade mest i procent, konsumtionsmjölk mest i volym Ekologisk grädde är den produkt som procentuellt sett ökade mest i försäljning/produktion under 2007, hela +31%. I volym räknat växte dock försäljningen av ekologisk konsumtionsmjölk mest, +17% (en ökning med cirka 12 miljoner kg) över hela linjen, samtidigt som försäljningen av konventionell konsumtionsmjölk fortsatte att minska med -3,8% under 2007 (redan ca -5% under 2006). Ekologisk mellanmjölk och lättmjölk ökade med +21%, medan ekologisk standardmjölk fortsatte att tappa, i år med -16%, på grund av bristen på ekologisk mjölk. Försäljningen av ekologisk ost ökade kraftigt med +29%. Även ekologiskt matfett (smör och Bregott) ökade i försäljning. Var tredje liter skolmjölk ekologisk Trots brist på ekologisk mjölk under hösten och svårigheter för skolorna att få den ekologiska mjölk de ville ha ökade försäljningen med +5 % och landade på 34% (11 miljoner kg) av den totala mjölkförsäljningen till skolorna. Mest ökade ekologisk lättmjölk med +87%. Standardmjölk ökade med +14% och mellanmjölk med +4% (Mjölkfrämjandet). (Utöver skolor omfattar försäljningen till storkök även sjukhus, äldreboenden, kriminalvård osv och är därmed totalt sett en stor konsument av ekologiska mejeriprodukter.) Invgd ekologisk mjlk 1991Ð2007, tusen ton TUSEN TON +5,93% 200 175 150 125 100 75 50 25 0 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 * Redan 1989 brjade de frsta nio producenterna (250 mjlkkor) leverera ekologisk mjlk till dvarande Vrmlandsmejerier (numera Milko). ** September-december. I september 1991 brjade 13 grdar leverera ekologisk mjlk till Arla. Klla: Svensk Mjlk; berkningar Ekologiska Lantbrukarna Andel invägd ekologisk mjölk av den totala mjölkinvägningen: 2000 2001 2002 2003 2004 3,00% 3,76% 4,35% 4,66% 4,78% 4,88% 5,23% 5,93% 2004 2006 2007 v ä x an d e m arkna d 2 0 0 8 Arla störst och Falköping ökade mest Under 2007 ökade invägningen av ekologisk mjölk med +8,25% till 177 miljoner kg. Den kraftigaste ökningen bland mejeriföreningarna stod Falköpings Mejeri för, hela +66%, från 3 miljoner till 5 miljoner kg. Även Norrmejerier hade en kraftig ökning från 2,2 till 3,1 miljoner kg. Arla Foods står för den i särklass största invägningen 128 miljoner kilo, vilket är 72% av all svensk ekologisk mjölk. Arla Foods ökade också mest i volym räknat, med +8 miljoner kg. Skånemejerier vägde in 14 miljoner kg, Milko 23 miljoner kg och Gefleortens Mejeriförening 4 miljoner kg. Gefleortens Mejeriförening hade högst andel ekologisk mjölk, 9% tätt följt av Arla Foods med 8,5%. Arla Foods är dessutom det mejeriföretag i världen som totalt sett hanterar den största volymen ekomjölk med en invägning på ca 410 miljoner kg i Danmark och Sverige. För flera av mejeriföreningarna ökade försäljningen snabbare än invägningen och det gjorde att de överskott man haft tidigare försvann. Under hösten 2007 hade alla mejeriföreningar utom Gefleortens Mejeriförening en mer eller mindre akut brist på ekomjölk. Fler kor och större besättningar Antalet ekologiska kor ökade med +13%, från 24 147 under 2006 till 27 268 under 2007. Därmed är 7,5% av alla mjölkkor i Sverige ekologiska. Antalet ekologiska besättningar var 450. Även besättningsstorleken har ökat och låg under 2007 på 60 kor, jämfört med 55 under 2006. Den genomsnittliga besättningsstorleken är större inom ekologisk produktion (60 kor/besättning) än inom konventionell produktion (50 kor/besättning). (KRAV, Svensk Mjölk och LRF Konsult) Brist hämmar marknadsutvecklingen Bristen på ekologisk mjölk dämpar marknadstillväxten både på kort och på lång sikt. På kort sikt tillgodoses inte marknadsbehovet och vissa produkter kan vara slutsålda, framför allt på höstarna då det produceras mindre mjölk samtidigt som efterfrågan är stor. Även på lång sikt är bristen skadlig då konsumenter och storkökskunder håller fast vid gamla beteenden. Om en viss ekologisk produkt inte funnits tillgänglig en tid tvingas kunden att välja en annan produkt, vilket sedan sitter kvar ett tag även när den ekologiska produkten finns igen. Produktutvecklingen bromsas också in på grund av brist på ekologisk råvara. Enligt våra beräkningar skulle det akut behövas ytterligare ca 30 miljoner kg per år för att komma ikapp den marknadsefterfrågan som finns just nu, vilket skulle vara en ökning av den nuvarande produktionen med +10–15 %. Men att snabbt öka den ekologiska mjölkproduktionen är inte lätt. Det krävs långsiktigt attraktiva priser och det gäller en tvåårig karensperiod på växtodlingen och ett halvårs karens på djurhållningen. Det är också många saker på den enskilda gården som kan avgöra om en satsning på ekologisk produktion är mer eller mindre lämplig. Alla mejeriföretag har under året ökat sina ansträngningar att rekrytera fler ekologiska leverantörer. Ambitiösa målsättningar I april 2007 presenterade Milko den i särklass mest långtgående målsättningen för ekologisk satsning som något svenskt livsmedelsföretag någonsin gjort (utom de helekologiska). Milkos nya vision formulerades ”Milko ska bli Sveriges mest intressanta livsmedelsföretag med tydlig ekologisk inriktning.” Det här innebar bland annat att målsättningen var att andelen ekologiska produkter ska vara minst 50 procent inom 10-15 år. (Målsättningen drogs dock in/ tonades ner kraftigt under 2008.) Även Arla Foods presenterade en ny målsättning om än mer närliggande. Målet är att mer än fördubbla mängden ekologisk mjölk till och med 2011 till 266 miljoner kg/år. Efterfrågan växer även internationellt Även internationellt växer efterfrågan på ekologiska mejeriprodukter. I Tyskland ökade produktionen med +22% 2007. En ökning rejält mycket större än 2006 (Bioland). I Storbritannien växte marknaden för ekologiska mejeriprodukter med +10% under 2007 (OMSCo). I Nederländerna har ökningstakten också snabbats på (+15% under 2007) (Biologica). I Danmark ökade försäljningen med cirka +5% genom dagligvaruhandeln (Danmarks Statistik) (+11% för totalproduktionen av ekologiska mejeriprodukter i Danmark (Mejeriföreningen). Den totala invägningen av ekologisk mjölk inom EU ligger uppskattningsvis på drygt 2 600 miljoner kg 2007, en ökning med +2–4 % sedan 2006 (NEOMP). Störst volym produceras i Tyskland, cirka 470 miljoner kg. Den kraftiga ökning i Tyskland gjorde att Danmark, med 418 miljoner kg 2007, tappade sin första plats som största ekomjölkproducerande land i Europa. Mätt i andel av den totala volymen producerad mjölk ligger Österrike i topp där cirka 13% av den totala mjölkinvägningen är ekologisk, andelen ekologiskt är även hög i Danmark (9%) och Schweiz (7%), medan den i Sverige ligger på 6,3%. Tillverkningsvolymer av ekologiska mejeriprodukter 2000–2007, ton Konsumtionsmjölk varav >2,0 % fett 1,0-2,0 % fett <1,0 % fett Syrade produkter varav >2,0 % fett <2,0 % fett 2000 2002 2003 2004 2005 46 796 54 008 9 633 11 102 33 183 37 322 3 980 5 584 57 724 10 942 39 656 7 126 61 608 9 504 41 440 10 664 64 462 9 949 43 122 11 391 68 059 10 137 45 829 12 093 72 981 9 238** 50 683 13 060 85 071 7 780 61 435 15 856 4,63% 4,68% 4,06% 6,82% 5,58% 1,89% 6,28% 6,16% 7,23% - 8,87 %** 10,59% 8,00% 16,57% -15,78% 21,21% 21,41% 6,39% 3,30% 9,00% 5,00% 6,86% 3,60% 9,54% 5,30% 7,67% 3,58 %** 10,77% 5,85% 3 325 15 678* 2 369 14 676 956 1 002 17 534 16 622 912 17 949 16 882 1 067 19 916 17 838 2 078 21 118 18 629 2 489 20 837 18 020 2 817 2,37% 1,56% 17,00% 10,96% 5,66% 94,75% 6,04% 4,43% 19,78% -1,33% -3,27% 13,18% 6,82% 11,90% 2,00% 7,51% 13,56% 1,56% 7,90% 13,01% 2,00% 7,84% 13,51% 2,13% 3 048 1 988 1 060 2006 Förändring Förändring Förändring Förändring Andel EKOAndel EKO Andel EKO Andel EKO 2007*** 2004-2003 2005-2004 2006-2005 2007-2006*** 2004* 2005* 2006* 2007*** 2001 9,19% 3,09% 13,06% 7,80% Grädde (>=29 % fett) 476 617 717 713 661 871 1 048 1 368 -7,30% 31,77% 20,32% 30,53% 0,73% 0,98% 1,16% 1,45% Ost 647 556 463 336 278 263 385 496 -17,26% -5,40% 46,39% 28,83% 0,24% 0,22% 0,32% 0,46% 6,69% 7,73% Matfett Andelen ekologiskt matfett (Bregott Ekologiskt och Ekologiskt Smör) av varugruppens totala volym ligger på cirka 1,5 % (detta gällde för 2005). Försäljningen ökar med 5-20 %. Mjölkpulver Milko och Falköpings mejeri producerar mindre mängder ekologiskt mjölkpulver. Totalt 50 967 58 506 74 582 80 191 83 350 89 109 95 532 107 772 3,94% 6,91% 7,21% 12,81% 4,78% 5,00% ANDEL EKO = Andel ekologisk av varugruppens totala volym. * År 2002 konverterades Arlas A-fil till en ren ekologisk produkt. (Bristen på ekologisk mjölkråvara gjorde att Arla under 2007 har gått ifrån principen att alla A-fil produkter alltid är ekologiska. Flera nya icke ekologiska sorter lanserades under 2007.) ** Minskningen av den tillverkade volymen ekologisk standardmjölk under 2006 på ca -9% har orsakats av ett 15-veckors säljstopp under hösten hos bl.a. Arla Foods på grund av brist på ekologisk mjölkråvara. Om det hade funnits tillräckligt stora mängder ekologisk mjölk tillgängliga skulle försäljningen/tillverkningen av ekologisk standardmjölk ha ökat under 2006 med uppskattningsvis +10%. ***Även under 2007 har bristen på ekologisk mjölkråvara dämpat ökningen i försäljnings- och tillverkningsvolymer generellt, och specifikt för de produkter där det har varit säljstopp under vissa veckor på hösten såsom (svensk) ekologisk konsumtionsmjölk (alla sorter) till storkök. Källa: Svensk Mjölk och mejeriföretagen; beräkningar Ekologiska Lantbrukarna. 15 16 Exempel på små och stora KRAV-anslutna förädlingsföretag Arla Foods Boxholm Mejeri Engelholms Glass Falbygdens Ost Falköpings Mejeri Frödinge Mejeri Gefleortens Mejeriförening Gideå Get Järna Mejeri Milko Norrmejerier Pipersglace Rösta mejeri Semper SIA Glass Skånemejerier Väddö Gårdsmejeri v ä x an d e m arkna d 2 0 0 8 Genomsnittligt merpris till producenter för ekologisk mjölk, 2004–2007, per kg 2007 2006 2004 Grund-Merbet. KRAV- Grund-Merbet. KRAV- Grund-Merbet. KRAV- Grund-Merbet. KRAV tillägg avräkn. i % av tillägg avräkn. i % av tillägg avräkn. i % av tillägg avräkn. i % av tillägg grundavdr. grundavdr. grundavdr. grundavdg. Arla Foods 61,2 Falköpings Mejeri 57,5 296,5 50 öre* (45+5) 50 öre* (45+5) 50 öre* Gefleortens Mejeriförening 44,8 40 öre 40 öre 40 öre Milko 57,6 50 öre 50 öre Norrmejerier 67,6 50 öre* (40+10) 50 öre* (40+10) 50 öre* Skånemejerier 61,7 55 öre* (30+25) 55 öre* (30+25) 60 öre* 297 290,7 20,6% 19,4% 21,2% 50 öre 269,4 283 276,6 18,6% 50 öre 17,7% 19,9% 271,7 286 283,5 18,4% 17,5% 19,4% 50 öre 50 öre 275,5 293 292,7 18,1% 17,1% 20,5% * inklusive kvalitetstillägg, t ex uppfyllda krav på celltal, sporer och bakterier Arla grundavräkning: a contopris plus efterlikvid (samt inkl valuta korrigering och tillägg för GMO-fritt foder) (källa: Arlas pressmeddelanden; Ekologiska Lantbrukarnas beräkningar) Milko grundavräkning: Utbetalt avräkningspris (källa: Milkos årsredovisning) Skånemejeriers grundavräkning: Avräkningspris inkl kvalitetsavdrag, kvalitets-, kvantitets- och miljöbonus, B-pris, kontraktsersättning och efterlikvid vid fetthalt 4,2% och proteinhalt 3,4% (och inkl EU mjölkbidrag) (källa: Skånemejeriers årsredovisning) Källa: Företagens pressmeddelanden; direktinformation från företagen; mediauppgifter; Ekologiska Lantbrukarnas beräkningar. Det bedrivs även en omfattande internationell handel med ekologisk mjölk och mejeriprodukter. I princip importerar och exporterar varje land i viss mån. Bland de större internationella flödena är Storbritanniens import, på grund av brist i det egna landet, på uppemot 60 –90 miljoner kg ekologisk mjölk från bl.a. Nederländerna och Danmark. Danmark har de största exportflöden, närmare hälften av Danmarks ekologiska mjölkvolym exporteras, dvs. ca 200 miljoner kg. I Sverige importerades under 2007 bland annat färskmjölk från Danmark för att täcka brist i Sverige. En rad delikatessostar, fetaost, parmesan-ost och vissa av Arlas mejeriprodukter importerades också. Få svenska produktnyheter under året Trots brist under hösten på mjölkråvara lanserade Arla Foods, när nya ökade volymer kom in i slutet av året, fyra nya produkter. Två nya filsmaker, naturell och hallon/ fläder, båda med 2 procents fetthalt och två nya yoghurtsmaker, jordgubb/rabarber och äpple/hjortron. SIA-glass satsade på sin ekologiska glass 2007 vilket betalade sig i kraftigt ökad försäljning. Två nya smaker, choklad och blåbär, introducerades till hösten 2007, förpackningsstorleken ökades från 0,5 till 0,75 liter och ytterligare två av livsmedelskedjorna började sälja deras glass. Försäljningen ökade med 130% jämfört med 2006. Tillverkningen av ekologiskt mjölkpulver har tidigare varit ganska blygsam. Under 2007 togs ett rejält steg mot en större produktion. Den enda tillverkaren Falköpings mejeri sålde 650 ton till bland annat glasstillverkning i Tyskland och Danmark. På den svenska marknaden tillkom också ett flertal importerade mejeriprodukter. Mer information: Nätverk för mjölk inom Ekologiska Lantbrukarna. Kontakt: Carl-Erik Ehrenkrona carl.erik@hulterstad.com Telefon: 0733-81 45 31 2005 KRAV- Högklassig hantverksmässig produktion Förutom den mer storskaliga produktionen finns det ett flertal mindre mejeriföretag med en mer hantverksmässig ekologisk produktion och en stor bredd på högklassiga produkter. De flesta är gårdsmejerier där man tillverkar ost av gårdens egna kor eller getter. (2007 var antalet mjölkgetter 255 vilket är en minskning med -8% från 2006.) Järna mejeri är ett exempel på ett mejeri som köper in mjölk. Mejeriet köpte 2007 ca 0,4 miljoner kg mjölk från två gårdar i Järna. Ungefär hälften av mjölken går till tillverkning av hårdost medan den andra hälften blir konsumtionsmjölk och yoghurt. Produkterna säljs framförallt lokalt i Järnatrakten men finns också i vissa butiker i Stockholm. Kraftigt stigande mjölkpris och ökat ekotillägg De traditionellt mycket trögflytande mjölkpriserna började plötsligt röra på sig under sommaren 2007. Allmän mjölkbrist var grunden och ingen förening vågade ligga kvar på lägre betalning än konkurrerande grannföreningar. Ekotillägget har sedan mer än tio år tillbaka legat stabilt på ca 50 öre/kg. I samband med den allmänna prisuppgången på mjölken antog man en ny princip, att ekotillägget skulle fortsätta att vara lika stort räknat i procent på grundpriset. Bristen på ekomjölk gjorde också att även denna ökning sågs som för liten av många. För att få en klar stimulans till mer ekoproduktion borde det procentuella merpriset höjas ytterligare. Under 2007 ökade dock den procentuella merbetalningen endast marginellt från 18–20 % till 19–21%. Merbetalningen för ekologisk mjölk är nödvändig för att kompensera för en upp till 5–10 % lägre mjölkavkastning per djur, högre foderkostnader, dyrare kalvuppfödning (helmjölk 3 månader) och även längre karenstider efter behandlingar. Vidare finns det inom den ekologiska djurhållningen krav på att korna ska vara ute på bete en längre period, allt för att korna ska få leva ett naturligare liv. Ekologisk produktion säkerställer dessutom en tydlig balans mellan djurhållning och växtodling genom att 50% av kornas foder produceras på gården. n Frdelning av ekologiska mejeriprodukter 2000Ð2007 rknat i producerat antal kg KONSUMTIONSMJ LK SYRADE PRODUKTER GRDDE OST 100 80 60 40 20 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 * r 2002 konverterades Arlas A-fil till en ren ekologisk produkt. Klla: Svensk Mjlk; berkningar Ekologiska Lantbrukarna 2007 v ä x an d e m arkna d 2 0 0 8 ÄGG Brist dämpade försäljningsutvecklingen under 2007 Invägningen av ekologiska ägg till partihandeln ökade med blygsamma +3% under 2007 (+134 ton till 5 181 ton) (Svenska Ägg/ SJV, uppskattningar), samtidigt som efterfrågan var mycket stor på ekologiska ägg. Då den ekologiska äggvolymen i stort sett redan var fullt utnyttjad på marknaden, uppstod/förvärrades brist/-en under 2007. Stjärnägg-gruppen, Sveriges största äggaktör genom en sammanslutning av flera olika packerier, ökade dock försäljningen av ekologiska ägg med hela +23% (till 1 460 ton sålda ekologiska ägg) och stärkte därmed sin marknadsposition betydligt. Svenska Lantägg är däremot fortsatt den största ekologiska äggaktören med en försäljning på hela 1 800 ton, men tappade alltså något i försäljning/låg mer konstant, liksom den tredje stora aktören Kronägg. De mindre lokala/-gårdspackeriföretagen uppskattas sammanlagt hantera cirka 400 ton ekologiska ägg (Föreningen för Ekologisk Fjäderfäproduktion). Ca 12% av Svenska Lantäggs totala försäljning är ekologisk, medan den för Stjärnägg ligger på 6,5%. För att klara av en fortsatt positiv marknadsutveckling är det angeläget att produktionen av ekologiska ägg utökas. En viktig faktor i detta är producentprisutvecklingen. Under 2007 har producentpriserna för de ekologiska äggen stigit med +8%, men samtidigt har den procentuella merbetalningen jämfört med priset på ägg från burhöns och från frigående höns fortsatt backa. Någon prissignal för utökad produktion specifikt till de ekologiska producenterna har det alltså inte blivit. Kraftigt stigande foderpriser under 2007 har i princip ätit upp hela äggprisökningen och lite därtill. Lönsamheten i primärproduktionen har därmed ytterligare satts under stark press. För att ändå kunna öka produktionen projekterades flera storskaliga anläggningar, upp till 20 000 höns, under 2007 där tanken är att genom storskalsfördelar försöka få ner kostnaden per kilo ägg. 395 000 ekologiska värphöns Antalet ekologiska värphöns (alla KRAV-märkta) ökade under 2007 med +10% till 395 000 (+35 000) (KRAV), vilket är en fingervisning om att produktionen redan började öka i slutet av 2007. Totalt är omkring 6–7% av alla värphöns i Sverige ekologiska (KRAV/ SCB). De ekologiska värphönsen producerade uppskattningsvis drygt 6000 ton ekologiska ägg under 2007. Cirka 85–90% går in i partihandeln som skalägg medan 10–15% frånsorteras och blir äggmassa. Avsättningen för ekologisk äggmassa är fortsatt minimal, och säljs i stället huvudsakligen till ett lägre pris som konventionell vara (vilket tynger prisbilden för de ekologiska äggen). Andelen ekologiska ägg av den totala volymen för partihandeln låg för 2007 på 7,3%, vilket alltså är en något högre andel än för totalproduktionen i och med att de ekologiska äggen främst just säljs som skalägg inom partihandel och mindre som industriäggprodukter. En tredjedel (133 000) av alla ekologiska höns finns i Östergötland. Det är dubbelt så många som i näst största länet Skåne med 69 000 ekohöns (KRAV). Totalt fanns det 117 ekologiska fjäderfäproducenter under 2007 (nästan uteslutande äggproducenter) mot 112 under 2006 (KRAV). Generellt sett går trenden mot större besättningar. De största besättningarna ligger på 10 000–20 000 värphöns fördelade på flera stallar, och fler nya stora besättningar är på gång. De mellanstora producenterna producerar dock tillsammans än så länge flest ekologiska ägg. Besättningar med besättningar på färre än 1000 höns är ca 20–30 till antal. (Även internationellt går trenden mot allt större besättningar. I Tyskland producerar t.ex. de tio största producenter med 30 000 hönor eller fler 43% av alla ekologiska ägg. Även Nederländerna domineras av storskalig ekologisk äggproduktion (Agro Eco). 17 18 Exempel på små och stora KRAV-anslutna äggpackerier och förädlingsföretag Adelsö Ägg* Alsbo Ägg Björkviks ägg Gesala Ägg Gotlandsägg* Hallandsägg* KG:s Ägg** Källbergs Industri Kronägg Norrlandsägg* Roslagsägg Svenska Lantägg Thuressons Hönseri* Täljestads Ägg* Uggelsta Ägg Västkustägg i Halmstad* * del av Stjärnägg v ä x an d e m arkna d 2 0 0 8 Producentpriser för svenska ägg kr/kg, nettopriser, osorterade, inkl kvalitetsavdrag och tillägg Ekologiska ägg Frigående inne BuräggMerbetalning %*Merbetalning %** 2007 16,98 9,83 8,79 93% 73% 2006 15,73 9,00 8,11 94% 75% 2005 15,34 8,30 7,27 111% 85% 2004 16,50 9,37 8,02 106% 76% 2003 17,58 9,84 8,49 107% 79% * Procentuell merbetalning för ekologiska ägg i jämförelse med burägg ** Procentuell merbetalning för ekologiska ägg i jämförelse med frigående inne Huvudsaklig försäljning genom dagligvaruhandeln Den absolut största delen av all försäljning av ekologiska ägg sker genom dagligvaruhandeln. Coop är den kedja där andelen ekologiska ägg av den totala äggförsäljningen är som störst, uppemot en tredjedel. På grund av bristsituationen och en ökad konkurrens mellan handelskedjorna om de ekologiska äggen minskade Coop dock sin försäljning något under 2007. Även ICA, Axfood och de andra handelskedjorna/livsmedelsbutikerna ser generellt ett stort sug efter ekologiska ägg samtidigt som bristen dämpar marknadsutvecklingen. Försäljningen till restauranger, offentliga storkök och industri är mycket liten. Restauranger och storkök har dock börjat visa ett ökat intresse även om priset fortfarande är en avgörande faktor för dessa aktörer. Framförallt äggmassa skulle kunna vara en intressant produkt för offentliga storkök. Högst andel ekologiska ägg i Danmark I ett internationellt perspektiv är Danmark det land inom EU som har den högsta andelen ekologiska ägg av den totala produktionen av ägg. Cirka 16% av alla ägg producerade i Danmark är ekologiska. Motsvarande siffra ligger i Frankrike på ca 3%, i Nederländerna på 3,3%, i Storbritannien på ca 5%, i Tyskland på 4,4%, och i Sverige alltså på 6–7%. Numerärt sett finns flest ekologiska värphöns i Frankrike med drygt 1,62 miljoner hönor, tätt följt av Tyskland med 1,58 miljoner höns. I Storbritannien finns drygt 1,4 miljoner ekologiska värphöns, i Nederländerna 970 000 och i Danmark ca 500 000. Försäljningen genom dagligvaruhandeln av ekologiska ägg i Danmark ökade med 15% under 2007. Även i Nederländerna ökade produktionen och försäljningen av ekologiska ägg. Under 2007 ökade produktionen med ca 12%. Cirka 75% av den ekologiska äggproduktionen i Nederländerna säljs på export till främst Tyskland. (källor: Danmarks statistik, Agence Bio, Biologica, Soil Association, ZMP m fl.). Bättre betalt för äggen men fortsatt pressad lönsamhet Under 2007 kom en efterlängtad och nödvändig höjning av snittpriset över året på ekologiska ägg från 15,73 kr/ kg 2006 till 16,98 kr/kg 2007 (+8%). Den procentuella merbetalningen minskade dock med 1–3%. Samtidigt har kostnaderna för de ekologiska äggproducenterna ökat, med dyrare ekologiska unghöns, kraftigt höjda foderpriser och andra allmänt höjda kostnader. Lönsamheten på gårdsnivå har därmed pressats hårt för fjärde året i rad. Internationellt sett hittas den högsta prisnivån i Storbritannien på kring 25 kronor/kg under 2007, dvs. ca 50% högre än i Sverige (Soil Association). Även i andra länder såsom Tyskland, Nederländerna och Danmark överstiger producentpriserna åtminstone stundtals det svenska priset. Trots brist på ekologiska ägg i Sverige har de ekologiska äggproducenterna inte fått någon tydlig prissignal att producera mer. I stället förväntas nya storskaliga anläggningar kunna producera billigare och generera nya stora volymer. Ett betydande merpris på ekologiska ägg är nödvändigt för att täcka högre kostnader för foder, djurinköp, byggnader (inkl. rastgård/hagar, eventuell veranda, lägre beläggning osv.), merarbete och mycket annat; allt i strävan för att hönan ska kunna leva ett så naturligt liv som möjligt. n gg fr partihandel Ð frdelning mellan produktionsformer 1999Ð2007, % EKOLOGISKA GG FRIGENDE INNE BURGG 100 80 Mer information: Föreningen för ekologisk fjäderfäproduktion. Kontakt: Åsa Odelros asa@odelros.se www.ekoagg.se Telefon: 0291-610 41 60 40 20 0 1999 2000 2001 Klla: Svenska gg och EuroEgg & Business 2002 2003 2004 2005 2006 2007 >>ANNONS<< 19 v ä x an d e m arkna d 2 0 0 8 Mer ekologisk mat Att profilera och kommunicera ekologisk mat är en viktig del av vårt arbete. Ekologiska Lantbrukarna arbetar för en positiv marknadsutveckling. Volymerna ska öka med bibehållen trovärdighet och mångfald för den ekologiska maten. Ett viktigt redskap är utbildningen Bondens Ekologi, som vänder sig främst till personer inom handel, grossister, livsmedelsföretag, media och skolor. Utbildningen om ekologiskt lantbruk sker ute på en gård och deltagarna får tillfälle att ställa frågor direkt till bonden. Ett annat viktigt redskap för att profilera ekologisk mat är Ekobonde på besök. Det innebär att bonden själv för en dag kommer till butiken/skolan för att svara på frågor om ekologiskt lantbruk. För mer information om de båda aktiviteterna se vår hemsida www.ekolantbruk.se/ utbildningochevent. Det osynliga goda är namnet på vår informationsbroschyr om ekologisk mat. Broschyren är speciellt framtagen för att spridas vid det direkta mötet mellan lantbrukare och konsument, exempelvis i gårdsbutiker, vid torgförsäljning eller självplock. Det osynliga goda kan beställas utan kostnad från vårt kansli. Marknadssammanställningen Växande Marknad uppdaterar vi årligen för att öka kunskapen om marknaden. På vår hemsida www.ekolantbruk.se och i vår medlemstidning Ekologiskt lantbruk finns också aktuell marknadsinformation. Vi stöttar också arbetet med småskaliga avsättningskanaler, exempelvis Bondens Egen Marknad, abonnemangssystem och lokala varumärken för ekologisk mat. För att aktivt driva på marknadsutvecklingen organiserar vi även regelbundna branschseminarier.
![Säljblad exempel [PDF 7.3 Mb]](http://s1.doczz.net/store/data/006928778_1-0a3e250bbbbdc61c58baa52768a7e807-70x70.png "Säljblad exempel [PDF 7.3 Mb]")
