Etik för samhällsvetare - Akademikerförbundet SSR

Etik för samhällsvetare - Akademikerförbundet SSR

e
r
a
t
e
v
s
l
l
ä
h
m
a
Etik för s ivningar
llbeskr
Etisk kod med fa
Etik för samhällsvetare
1
Innehåll
Varför en etisk kod? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
Samhällsvetare – en beskrivning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
Identitet och roll utifrån normativa val . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
Etiska värden och normer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
Etiska personegenskaper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
Etiska riktlinjer för samhällsvetare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
Reflektions- och samtalsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
Etiska problem för diskussion . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17
Denna skrift aktualiserar frågor av etisk relevans för samhällsvetares yrkesutövning.
De resonemang som förs och de ställningstaganden som görs bildar en etisk kod för
samhällsvetare och har antagits av Akademikerförbudet SSRs styrelse i mars 2011.
Boken – Etik för samhällsvetare som den här broschyren baseras på har skrivits av
Erik Blennberger, docent, teol dr, etikforskare på Institutet för organisations- och
arbetslivsetik på Ersta Sköndal högskola, med hjälp av en referensgrupp bestående
av Per Bengtsson, administrativ direktör i riksdagsförvaltningen, Ursula Berge,
samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR, Marcus Brixskiöld,
departementsråd vid Justitiedepartementet, Jimmy Mannung, opinionsbildare
på Lärarförbundet, Lars Pettersson, generalsekreterare för Famna, Eva Lena
Strandberg, med dr, FoU-ledare i Landstinget Blekinge och Nina Törnqvist,
kriminolog på Brå och Stockholms universitet.
© 2011 Akademikerförbundet SSR
2
Akademikerförbundet SSR
Etik för samhällsvetare
Denna broschyr behandlar etiska frågor för samhälls­vetare i
såväl det privata näringslivet som i offentlig sektor och inom
civilsamhället. Texten baseras på boken Etik för samhällsvetare
(2011) som förbundet gett ut. Vill du läsa mer, läs då den.
Samhällsvetare har ofta en nyckelställning i sin organisation.
De har en kunskap som ger makt att påverka organisationens
inriktning och policy. Hur ska man använda sin kunskap? I vems
intresse och med vilken målsättning?
Detta är första gången det skrivs en etisk kod för samhälls­
vetare, såväl i bok- som i skriftform. Ambitionen med en sådan
text är att stärka identiteten för samhällsvetare – att förstå sin
roll och sin kunskap i arbetslivet, samt att utveckla det etiska
samtalet bland samhällsvetare i det vardagliga arbetet – med de
dilemman och problem som samhällsvetare där möter och där ett
ökat etiskt kunnande kan hjälpa till att göra kloka val.
Etik för samhällsvetare
3
Varför en etisk kod?
Ett arbetsliv som berör viktiga samhällsfrågor
aktualiserar etiska värden och normer – tyst
förutsatta eller direkt uttalade. Man ställs inför
valsituationer och värdekonflikter som kräver
analys, diskussion och ställningstagande. Etisk
reflektion är då nödvändig och insikten om detta
har ökat de senaste decennierna. Det har lett till
att alltfler yrkesgrupper, organisationer, företag
och myndigheter utvecklar etiska normtexter. De
skapar dokument som till exempel kallas etisk
kod eller värdegrund.
Etisk medvetenhet och
professionsidentitet
En etisk kod kan ge en ökad professionell iden­
titet och sammanhållning för en yrkes­grupp.
Koden är en viktig symbolisk markering av
att man företräder ett kunskapsområde och en
yrkeskår. Till en professionell kompetens hör
att kunna identifiera etiska problem, föra etiska
resonemang och göra välgrundade bedömningar
för det egna ansvarsområdet. En etisk kod för en
yrkesgrupp kan också bidra till att den etiska
medvetenheten skärps inom de organisationer
där man arbetar. Skäl av det slaget handlar om
ökad medvetenhet och professionsidentitet.
Den här etiska koden har initierats av Aka­
demikerförbundet SSR och ger uttryck för hur
förbundet uppfattar uppdraget för medlemmar
som är samhällsvetare. Det är också viktigt för
förbundet att markera och förstärka yrkesgrup­
pens status.
En etisk kod kan bidra till att klargöra etiska
värden och normer som är tyst förutsatta i andra
normdokument eller i hur en verksamhet bedrivs.
En etisk kod kan också ta upp sådant som inte
direkt berörs av lagar, stadgar och policy­texter.
Det kan handla om bemötande, om vilka etiska
personegenskaper som är önskvärda i en viss
verksamhet och hur man är mot sina arbets­
kamrater. Ett etiskt normdokument ger alltså
en viktig komplettering till andra styrande och
vägledande texter.
4
Kunskap, makt och ansvar
Samhällsvetare har ofta en nyckelställning i sin
organisation. De har en kunskap som ger makt
att påverka organisationens inriktning och policy.
Kunskap om olika grundsyn och olika argument i
centrala samhällsfrågor ger överblick och resur­
ser för det egna agerandet. Samhällsvetare har
dessutom ofta tillgång till viktig information och
till inflytelserika nätverk som ger en framträ­
dande ställning.
Kunskap och kontakter kan ge makt och där­
med också ansvar. Hur ska man använda sin kun­
skap? I vems intresse och med vilken målsätt­
ning? Vilken samhällssyn ger man uttryck för i
problemformuleringar och målbilder?
En etisk kod kan påminna om kunskapens
ansvar och vikten av uppriktighet, sanningssträ­
van och noggrannhet i fråga om hur man använ­
der sin kunskap. Dessa skäl för ett etiskt norm­
dokument handlar om makt och ansvar.
Konfliktsituationer
Samhällsvetare kan också ha tjänster med gan­
ska begränsad självständighet. Man kan ställas
inför direktiv som leder till konflikter med vad
man uppfattar som rimligt utifrån den kunskap
man har eller utifrån egna etiska övertygelser.
Det kan vara fråga om direktiv som man finner
vara till nackdel för den egna organisationen
eller som kan drabba olika intressenter. Konflik­
ten kan också ha den karaktären att man ställs
inför politiska direktiv som tycks stå i konflikt
med gällande lagstiftning eller med etablerad
samhällsvetenskaplig kunskap. Ett etiskt norm­
dokument kan skapa ökad medvetenhet om såda­
na konflikter och vara vägledande för hur man
bör handla. Sådana skäl handlar om att ge bidrag
till en idémässig konflikthantering.
Akademikerförbundet SSR
Kvalitet och förtroende
Reflektion och diskussion
Utifrån dessa argument blir också ett etiskt
normdokument en kvalitets- och förtroendefrå­
ga. Ett viktigt syfte med en sådan text är att öka
kvaliteten i arbetet – av värde för direkt berör­
da intressenter och samhället i stort. En etik för
samhällsvetare är av intresse för alla som är
beroende av samhällsvetares arbete, för med­
borgare, olika intressentgrupper, politiker och
organisationsmedlemmar. Det är värdefullt att
de har en bild av hur samhällsvetare ser på sitt
arbete och att detta arbete har en god kvalitet.
Ett sådant kvalitets- och förtroendeargument är
vanligt när enskilda organisationer, företag och
myndigheter utvecklar etiska dokument för sin
verksamhet.
Avsikten med denna etiska kod är att klargöra
viktiga etiska värden och normer för samhälls­
vetare och att bidra till en fördjupad reflektion
och diskussion om etiska frågor i samhällsvetares
olika yrkesroller och inom samhällsvetenskapliga
utbildningar. Vill du fördjupa dig föreslår vi att
du läser boken Etik för samhällsvetare som du
kan få tag på genom förbundet, och som denna
broschyr är en kortversion av.
Samhällsvetare – en beskrivning
Beteckningen samhällsvetenskap har använts
sedan slutet av 1800-talet. Sedan 1940-talet före­
kommer också uttrycket samhällsvetare. Båda
uttrycken har fått en allt mer omfattande bety­
delse. Nya ämnesspecialiseringar har utvecklats
inom samhällsvetenskapen och allt fler yrken
och yrkesbenämningar tillkommer för samhälls­
vetare.
Med en akademisk utbildning med tyngd­
punkt inom samhällsvetenskap kan man kallas
samhällsvetare. Man kan då ha studerat fristå­
ende kurser som till exempel nationalekonomi,
sociologi, statistik, statsvetenskap, kultur- och
samhällsgeografi, ekonomisk historia, freds- och
konfliktforskning, socialantropologi och krimino­
logi. Dessutom finns det särskilda samhällsve­
tenskapliga program, till exempel pol. mag. och
yrkesexamensprogram. Även socionomer, bete­
endevetare, personalvetare och ekonomer kan
betecknas som samhällsvetare, men de definie­
rar sig främst med de nämnda beteckningarna.
Samhällsvetare arbetar inom en mångfald av
yrken, som utredare, handläggare, analytiker,
statistiker, politiska sekreterare, samhällspla­
nerare, pressekreterare, politiskt sakkunniga,
nämndsekreterare, omvärldsbevakare, forskare,
utbildare, organisationsutvecklare, kommunika­
Etik för ekonomer
törer, informatörer, ledarskribenter, PR-konsulter
med mera. Samhällsvetare arbetar i kommunala
förvaltningar, statliga verk, departement, privata
företag och olika organisationer inom det civila
samhället med mera.
Med samhällsvetare avses i den här skriften
personer med en utbildning och en yrkesverk­
samhet av ovanstående slag. Socionomer, ekono­
mer och personalvetare har egna etiska koder,
men den här skriften har också relevans för dessa
yrkesgrupper.
Samhällsvetare är en heterogen grupp vad
gäller kunskapsspecialisering och arbetsliv, och
utgör inte en profession i klassisk mening. Men
själva uttrycket samhällsvetare antyder att en
grundläggande identitet bör sökas i den kunskap
man företräder. En samhällsvetare har en kun­
skap och ett kunskapsintresse som avser sam­
hällsliv och politik, och ska göra den kunskapen
gällande i sin organisation.
Utöver en kunskapsidentitet har en samhälls­
vetare rimligtvis något olika identiteter och roller
beroende på vilken samhällssektor man arbetar
inom och i vilken bransch organisationen är verk­
sam. Identiteten påverkas naturligtvis också av
den befattning och de arbetsuppgifter man har.
5
Identitet och roll
utifrån normativa val
Det finns olika perspektiv på samhället som en
samhällsvetare särskilt kan uppmärksamma och
se som sin uppgift att få genomslag för. Ett pers­
pektiv kan handla om att man beskriver politi­
kens räckvidd på ett visst sätt och drar gränser
för vad som bör vara föremål för politiska beslut
och rättslig normering. Det kan också handla om
vad man särskilt uppmärksammar inom sam­
hällsutvecklingen, vilka problem man identifie­
rar, hur man beskriver dessa problem, vilka orsa­
ker man menar att de har och vad man föreslår
för att handskas med problemen.
Dessa frågor om perspektiv och partstagande
kan relateras till en klassisk diskussion om vilken
grundläggande förpliktelse en ledande medarbe­
tare har inom en offentlig förvaltning, den roll
som tidigare kallades ämbetsman. I Sverige har
främst statsvetaren Lennart Lundquist utveck­
lat den diskussionen utifrån fyra kärn­identiteter,
som bestäms utifrån den kategori man generellt
anser sig ha sin starkaste förpliktelse mot i olika
valsituationer. Dessa fyra kategorier är lagen,
politiken, intressenterna och kunskapen.
Man kan beskriva samhällsvetares identitet
utifrån tre olika idealtyper baserade på vilken
tjänst och vilka arbetsuppgifter man har. De
beskrivs med nyckelorden förvaltning och service,
kunskapsutveckling och samhällsförändring. De
olika kärnidentiteter som Lundquist aktualiserat
avser främst olika sätt att handla i olika kon­
fliktsituationer inom ramen för en förvaltande
och serviceinriktad tjänst.
Fyra möjliga identiteter inom
förvaltning och service
En identitet betecknar Lundquist som (1) ämbetsmannaskolan. Den innebär att man främst tar
fasta på innehållet i lagstiftning och regelverk.
Att rätt tolka och följa lagen blir huvudfrågan i
olika valsituationer. För vissa tjänster i staten är
en sådan utgångspunkt närmast en självklarhet.
Men det kan finnas valsituationer när den inställ­
ningen inte är utslagsgivande för agerandet.
6
Ett andra alternativ är (2) politikerskolan.
Det innebär att samhällsvetaren främst ser sig
som en servicefunktion för politiska intressen,
en resurs för eller förlängning av den politiska
makten. Den politiska styrningen blir den star­
kaste förpliktelsen för det egna agerandet. Det
gäller naturligtvis inte bara för samhällsvetare
inom offentlig sektor. En motsvarande styrning
finns genom styrelsen för privata företag och för
organisationer inom civilsamhället.
Den tredje identiteten är (3) intressentskolan.
Samhällsvetaren söker då främst ta hänsyn till
de personer som direkt påverkas av politikens
eller en organisations agerande. Den inriktning­
en kan man förstärka genom att ställa frågan hur
de ”mest utsatta” kommer att påverkas.
Om det i första hand är den egna kunskapen
som ska vara styrande för hur man ska handla
företräder man en (4) expertskola. Den expertroll
man har som samhällsvetare får då inte över­
spelas av en styrelses tyckande och direktiv, inte
heller bestämmas av påtryckningar från olika
intressentgrupper, oavsett hur stark uppback­
ning de kan få i media.
Olika syften med kunskapsutveckling
Dessa resonemang har främst relevans för sam­
hällsvetare med en tjänst av karaktären förvaltning och service. De är en av de idealtypiska rol­
ler som vi identifierat för samhällsvetare. De två
andra förslagen på idealtyper är kunskapsutveckling och samhällsförändring. Vilka alternativ
ställs man inför med sådana inriktningar?
En samhällsvetare med en tjänst med inrikt­
ning på kunskapsutveckling ställs inför flera val:
Vad är det viktigt att utveckla kunskap om och
varför? I vilkas intresse utvecklar vi denna kun­
skap och hur är den avsedd att användas?
Men en grov kategorisering kan vi skilja mel­
lan att utveckla kunskap för att förstå samhäl­
let och för att förändra samhället. Vi kan söka
få klarhet om vissa förhållanden och sträva efter
att förstå sambanden bättre. Vårt intresse är
Akademikerförbundet SSR
helt enkelt att veta mer om hur det ligger till och
gärna också se orsaker och samband. Vi vill förstå
bättre. Att nå en ökad samhällelig självförståelse
generellt eller för en viss organisation är skäl nog
för att sträva efter en kunskapsutveckling.
Men samhällsvetenskaplig kunskap kan också
syfta till att hitta nycklar för att åtgärda problem
och förändra förhållanden i samhället. Kun­
skapsutvecklingen kan ha ett tydligt pragmatiskt
syfte att få bättre redskap för att förändra något
i den egna verksamheten eller i samhället. Det
allt större intresset för evidens inom olika verk­
samheter innebär att man söker en kunskaps­
styrning av det slaget.
Samhällsvetare för samhällsförändring
Samhällsvetare kan också ha tjänster med inrikt­
ning mot att verka för förändringar i samhället.
I förra stycket ställdes några frågor om den rol­
len som påminner om de frågor man kan ställa
inför en inriktning mot kunskapsutveckling: Vad
ska förändras och varför? I vilkas intresse ligger
denna förändring? Hur ska den gå till?
Frågan kan också ställas hur öppen en organi­
sation och en samhällsvetare är med sina föränd­
ringsavsikter. Finns det en dold agenda som bara
de mer initierade känner till eller är alla avsikter
öppet redovisade? En dold agenda behöver inte
vara något orätt. Det kan finnas situationer då
en strategisk bedömning leder till att allt inte bör
redovisas öppet.
En annan fråga är hur stabil och varaktig en
förändringsavsikt är för en organisation över tid.
För vissa organisationer finns det stabila föränd­
ringsavsikter som är en del av organisationens
grundidentitet, till exempel uttryckta i stadgarnas
ändamålsparagraf. Två exempel är IOGT‑NTO
och Rädda Barnen. En samhällsvetare inom en
sådan organisation måste rimligtvis ha samma
grunduppfattningar i sin egen personliga etik.
Stater och kommuner har däremot låg grad av
stabil förändringsavsikt över tid. Frågan gäller
alltså inte hur stabil en stat är i olika avseende
utan hur stabila de förändrings­avsikter är som
utmärker en stats politik. En demokratisk stat
kommer att skifta i fråga om förändringsavsik­
ter utifrån den beslutande majoriteten, även om
sådana förändringar oftast inte är så dramatiska.
Naturligtvis kan också en icke-demokratisk stat
skifta i fråga om förändringsavsikter. En ny des­
pot eller gruppering kan ta makten eller det kan
inträffa en revolution som leder till demokrati.
Resonemangen om tre olika idealtyper för sam­
hällsvetarens arbete och olika frågor och positio­
ner som aktualiseras inom dessa idealtyper kan
summeras i den schematiska översikten nedan.
De olika alternativen inom ramen för kun­
skapsutveckling respektive samhällsförändring
är naturligtvis inte uttömmande. De ska tolkas
som viktiga exempel på inriktningar, men flera
andra aspekter kan aktualiseras när man strä­
var efter att utveckla kunskap och att förändra
samhällsförhållanden.
Schematisk översikt: Idealtyper för samhällsvetares identitet och roll
Förvaltning & service
Ämbetsmannaskolan: Vad kräver lagen?
Politikerskolan: Vad vill politikerna?
Intressentskolan: Hur påverkas de berörda?
Expertskolan: Hur vägleds vi av vår kunskap?
Kunskapsutveckling
Kunskap om vad?
I vilkas intresse?
Med vilken användning­?
Kunskap för att få klarhet om vissa förhållanden och
förstå sambanden bättre
Kunskap för att få bättre redskap för att förändra den egna
verksamheten eller förhållanden i samhället
Samhällsförändring
Vad ska förändras och varför?
I vilkas intresse?
På vilket sätt?
Dolda förändringsavsikter
Öppet redovisade
förändringsavsikter
Etik för samhällsvetare
Organisations­specifika förändrings­
avsikter, vanligtvis stabila
Kunskapsstyrda förändringsavsikter
Ideologiskt styrda förändringsavsikter
7
Etiska värden och normer
En yrkesetik bör ha sin grund i allmängiltiga
normer som har en stark ställning i samhället.
De etiska värden och normer som har betydelse
för arbetet som samhällsvetare är i huvudsak
desamma som för andra yrkesgrupper. Men bero­
ende på verksamhet och yrkeskategori betonas
vissa av dessa generella normer och värden olika
och får olika nyanser.
Detta avsnitt berör först kortfattat frågan om
normkällor för en etik för samhällsvetare och
beskriver sedan de etiska värden och normer som
främst bör övervägas för att klargöra en etik för
samhällsvetare. Det kan sedan vara en öppen
fråga om sådana normer bör uppfattas plikt­
etiskt, som giltiga i sig själva eller kon­sekvens­
etiskt, utifrån att de sannolikt leder till de bästa
konsekvenserna.
Normkällor för samhällsvetares etik
Normkällor för samhällsvetares etik är grundlagen och internationella fördragstexter som FNs
förklaring om de mänskliga rättigheterna och
EUs konstitution och stadga.
Andra viktiga normkällor är andra lagar som
till exempel kommunallagen, förvaltningslagen,
hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen, LSS
och kommunallagen. I dessa lagar finns etiska
värden och normer, tyst förutsatta eller direkt
uttryckta.
Det finns också, sedan 2009, ett officiellt doku­
ment som heter Den gemensamma värdegrunden
för de statsanställda. Innehållet i det dokumentet
är just baserat på vad som, uttalat eller förut­
satt, ingår i lagstiftningen. Innehållet i den vär­
degrunden tas upp senare.
En etik för samhällsvetare bör ta en utgångs­
punkt i lagtext och internationella författningar.
Men lagen kan inte vara den enda normkällan,
det vore ett orimligt legalistiskt sätt att uppfatta
etikens villkor, som om lagen kom före etiken.
Andra normkällor med lägre officiell status är
etiska koder och policytexter för jämförbara yrkes­
grupper, liksom policy- och värdegrundstexter för
olika organisationer och företag där samhällsve­
tare arbetar. Sådana texter visar vad som har hög
aktuell relevans i en samhällssektor.
8
Men det räcker inte att hänvisa till officiella
texter som normkällor för en etik för en yrkes­
grupp. Yrkesgruppen har också en historia med
vissa traditioner och man har en aktuell självförståelse om vari uppdraget består. Till detta kom­
mer de, oftast outtalade, förväntningar och krav
som medborgarna och olika samhällsinstanser
har på en yrkesgrupp.
Vad gäller denna senare kategori av normkäl­
lor finns ingen annan väg till klarhet än samtalet
och den egna reflektionen.
Etiska värden och normer
för samhällsvetare
Det finns ett flertal etiska värden, normer och
principer som bör övervägas i ett etiskt norm­
dokument för samhällsvetare. Det kan vara fråga
om övergripande principer eller mer begränsade
normer. Här är ett förslag:
1.
välfärdsideal, välfärdsresurser
och trygghet
2.
värdighet, ett värdigt liv och integritet
3.
frihet, autonomi och självbestämmande
4.
rättvisa, med aktualiserande av tre
rättvisekriterier: likhet, behov och
prestation
5.
jämlikhet och jämställdhet
6.
mångfald och integration
7.
demokrati och delaktighet
8.
mänskliga rättigheter
9.
humanitet
10. solidaritet
11. konsekvensetiska överväganden om vad
som leder till ett gott liv/samhälle
12. människovärdesprincipen
Vad är kärnbetydelsen i dessa värden och normer
– och vad är särskilt relevant för samhälls­vetare?
Flera av dessa värden och normer går om lott. De
har gemensamma betydelser och kan delvis ingå
i varandras begrepp. En del av dessa värden och
normer har en mer grundläggande karaktär och
Akademikerförbundet SSR
kan användas som avgörande argument för de
andra normerna. Det gäller främst de fem sista
begreppen i listan.
Värden och normer för
samhällsvetarens arbetssätt
Dessa tolv värden och normer ingår i diskussio­
nen om hur samhället ska utformas, om vilka
krav vi bör ställa på staten och även på företag
och organisationer i civilsamhället – och på dem
som arbetar inom dessa sektorer. Dessa normer
har hög relevans för samhällsvetares professions­
etik men också för vår etik som människor och
medborgare.
Det finns också värden och normer med etiska
aspekter som främst avser hur samhällsvetare
arbetar, hur de gestaltar sin professionella roll.
Det finns flera sådana normer för arbetslivet och
de kan ha anknytningar till en del av de tolv etis­
ka värden och normer vi nämnt, inte minst till
bedömningar av vad som ger goda konsekvenser.
I första hand bör följande fyra normer för sam­
hällsvetares arbetssätt framhållas:
•• Serviceanda och tillgänglighet
•• Effektivitet
•• Saklighet och kunskapsorientering
•• Rättsnormering – korrekthet och känslighet
i fråga om att följa lagar och förordningar
Dessa värden och normer antyder också person­
egenskaper med etisk karaktär och det temat
behandlas senare. Här följer några kommenta­
rer om dessa normer för samhällsvetares sätt att
arbeta.
Serviceanda och tillgänglighet
Det värde som anges med uttrycket serviceanda
aktualiseras inom offentlig sektor under 1970talet. Bakgrunden är då en uppfattning bland
medborgarna att inte minst de växande kommu­
nala förvaltningarna har för mycket av stelbent
byråkrati och myndighetstänkande. Känslan
och idén är att medborgaren förminskas av den
offentliga makten. Det är dags för medborgarna –
i synnerhet för medborgare i ett utsatt läge – att
utveckla en egenmakt.
Under 1990-talet kom servicetanken att
mer knytas till en idé om det privata närings­
Etik för samhällsvetare
livet som stilbildande för den offentliga sektorn.
I vissa varianter kom då den offentliga sektorn
att förknippas med en serie negativa egenskaper,
medan näringslivet framstod som vitalt, effektivt,
flexibelt och serviceinriktat. Detta ledde också till
att allt fler kommuner gav utrymme för privata
utförare av offentliga uppdrag. Den utveckling­
en har sedan fortsatt och lett till en ökad roll­
differentiering bland medarbetare inom offentlig
sektor. Det har också lett till att uttrycket kund
alltmer kommit att användas om dem som får del
av offentlig service. Kundbegreppet tänks då sig­
nalera nödvändigheten av en hållning av service­
anda och tillgänglighet gentemot medborgarna.
Men oavsett den utvecklingen och de olika
uppfattningar man kan ha om den, framstår det
alltmer som ett självklart ideal att den offent­
liga sektorns företrädare ska ha serviceanda och
flexibilitet. Myndigheten ska vara tillgänglig, ha
ett begripligt språk och möta medborgaren med
respekt och medkänsla. I den här skriften har vi
också berört detta som en aspekt av humanitet
och humanitetens medkänsla. Detta gäller natur­
ligtvis också för samhällsvetare inom andra sam­
hällssektorer.
Effektivitet
Ett ideal om effektivitet är en självklarhet i varje
form av professionsetik. En etik för samhälls­
vetare är inget undantag. Man har ett uppdrag
och ska använda de resurser man förfogar över
så att de gör mest nytta. Ett effektivt arbete
förutsätter naturligtvis ett engagemang för sitt
uppdrag och en förmåga att lägga sin energi på
rätt uppgifter. Effektivitet är en viktig norm inom
ramen för en konsekvensetik. En slarvig hus­
hållning med resurser i form av pengar, tid och
kompetens kan aldrig försvaras. Det är sedan en
annan sak hur effektivitet ska mätas inom ramen
för olika verksamheter, tjänster och uppdrag.
Saklighet och kunskapsorientering
I begreppet samhällsvetare finns ett förpliktande
kunskapsanspråk. Den ansatsen har förstärkts
av de allt starkare krav på evidens som ställs på
olika verksamheter. En saklighet och kunskaps­
orientering behövs i olika frågor som en samhälls­
vetare kan arbeta med. Man kan också uttrycka
det mer högtidligt som en strävan efter en vetenskaplig anda och en hållning av sanningskärlek
9
med strävan efter nyanser en medvetenhet om
vad man inte vet.
Rättsnormering – korrekthet och känslighet i
fråga om att följa lagar och förordningar
På flera ställen i den här texten har framhållits
att lagar och förordningar är en utgångspunkt
för samhällsvetares professionsetik. Det gäller i
synnerhet för samhällsvetare inom offentlig sek­
tor, men normen gäller också för samhällsvetare
inom andra sektorer som också har att beakta
ett företags policy och en organisations stadgar.
Samhällsvetare kan inte ha ett privat regelverk
format av den egna etiken, man står i en organi­
sationskontext bestämd av olika former av rätts­
lig normering. En sådan rättsnormering är en
viktig del av ett rättssamhälle och ger medbor­
garna en rättssäkerhet. Men lagar, förordningar,
policy­dokument och stadgar behöver tolkas och
tillämpas i nya situationer. Dessutom kan det
finnas spänningar mellan olika normtexter. Det
är därför inte tillräckligt med att bara tala om
en korrekthet. Det behövs också en tolknings­
förmåga som innebär att man kan göra avväg­
ningar mellan olika bestämmelser och att ha en
känslighet för hur ett regelverk ska tillämpas i
nya och specifika situationer.
Dessa principer är alltså grundade i att de har
ett tydligt författningsstöd och det dokument
som beskriver dem är rubricerat som en promemoria, framtagen av fyra jurister. Kortfattat kan
de beskrivas på följande sätt.
Demokrati
Demokrativärdets innebörd är att förverkliga
statsmakternas beslut, som i sin tur ska förstås
utifrån att all offentlig makt i Sverige utgår från
folket. De statsanställda ska därför inse att det
ytterst är medborgarna som är uppdragsgivare
och att verksamheten finansieras med skatte­
medel. De statsanställda ska också verka för att
”demokratins idéer blir vägledande inom samhäl­
lets olika områden”.
Legalitet
Legalitet innebär att den offentliga makten
utövas under lagarna. Denna rättsstatsprincip
innebär att de statsanställda måste ha författ­
ningsstöd för sitt agerande, följa de lagar och för­
ordningar som gäller för den egna verksamheten.
Legalitetsprincipen innebär också att en stats­
anställd ska vara ”motståndskraftig mot ovid­
kommande inflytande från politiskt eller annat
håll”.
Etiska principer för statsanställda
Objektivitet, saklighet och likabehandling
På uppdrag av regeringen har Kompetensrådet
för utveckling i staten (Krus) tagit fram ett offi­
ciellt dokument som heter Den gemensamma värdegrunden för de statsanställda. Där föreslås att
denna värdegrund också ska avse anställda inom
kommuner och landsting. Krus har också publice­
rat flera andra etiktexter, främst som kommenta­
rer till denna värdegrund.
Denna värdegrund tar uttryckligen sin
ut­
gångs­­
punkt i ”lagar och förordningar” och
består av följande sex principer som redan berörts
på olika sätt i den här skriften:
Detta värde innebär att beakta allas likhet inför
lagen och att vara saklig och opartisk. En stats­
anställd har naturligtvis rätt att ha olika åsik­
ter i politiska och religiösa frågor, men sådana
personliga ståndpunkter får inte påverka yrkes­
utövningen. Man måste också vara observant på
jävsförhållanden och gåvor. Inte heller får man ha
bisysslor som äventyrar förtroendet för det egna
agerandet. En statsanställd måste alltså även
utanför arbetet uppträda på ett sådant sätt att
förtroendet för den egna förvaltningen upprätt­
hålls.
•• Demokrati
•• Legalitet
•• Objektivitet, saklighet och likabehandling
•• Fri åsiktsbildning
•• Respekt
•• Effektivitet och service
10
Akademikerförbundet SSR
Fri åsiktsbildning
Effektivitet och service
Varje medborgare är enligt regeringsformen
tillförsäkrad olika friheter, som yttrandefrihet,
informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrations­
frihet, föreningsfrihet och religionsfrihet. Även
statsanställda har naturligtvis dessa friheter
och ska beakta att detsamma gäller för deras
kollegor och alla andra medborgare. Det finns
sekretessbestämmelser inom vissa verksamhe­
ter som naturligtvis måste följas, men i övrigt
har statsanställda som alla andra en meddelar­
frihet och ett meddelarskydd som kan innebära
att missförhållanden inom en offentlig verksam­
het kan och bör komma till allmän kännedom.
Det innebär också att en statsanställd har frihet
att bidra med sina kunskaper och erfarenheter i
en offentlig debatt. Detta är viktigt för demokra­
tins och förvaltningens vitalitet. Men man ska då
klargöra om man uttalar sig som representant för
sin verksamhet eller i sin roll som medborgare.
En grundläggande inställning hos en statsan­
ställd bör vara att tjäna medborgarna. Det inne­
bär en tillgänglighet och serviceanda, en vilja
att vara tydlig med sin information och ge den
vägledning som efterfrågas. Dessutom ska man
utveckla det samarbete som kan göra arbetet
bättre och använda de resurser man har på mest
effektiva sätt.
Respekt
Med det allmänna värdet respekt avses i det här
sammanhanget att man respekterar ”alla män­
niskors lika värde och den enskilda människans
frihet och värdighet”. Denna kärnformulering
från regeringsformen innebär att man uppfyller
krav på icke-diskriminering och agerar utifrån
nyckelord som jämlikhet, jämställdhet, med­
mänsklighet och integritet.
Till värdet respekt hör också att värna om
enskildas rätt till en privat sfär och att man inte
tar del av personuppgifter som inte är nödvän­
diga för det arbete man bedriver. De bestämmel­
ser som finns om sekretess mellan myndigheter
handlar också om respekt för människors rätt till
en privat sfär.
Etik för samhällsvetare
Det som anges i denna värdegrund står natur­
ligtvis inte i motsättning till de tolv värden och
normer nämnts tidigare i detta avsnitt. Dessa
tolv värden och normer avser främst att visa på
en repertoar för etisk bedömning av relevans för
samhällsvetare. Värdegrunden för statsanställ­
da avser att ha en direkt normerande karaktär.
Men räcker det att ha det aktuella författnings­
läget som enda utgångspunkt för en sådan vär­
degrund?
Tillämplig också på kommunoch landstingsanställda?
En annan fråga som kan ställas är i vilken
utsträckning värdegrunden för statsanställda
är tillräcklig för anställda inom förvaltningen i
kommuner och landsting. Naturligtvis ska även
medarbetare inom kommuner och landsting ha
lagar och förordningar som avgörande normkälla.
Men möjligen behövs det tillägg för samhällsve­
tare inom kommunsektorn, inte minst mot bak­
grund av det inslag av den valfrihet att välja
olika huvudmän som utförare av kommunalt
finansierade tjänster som har utvecklats sedan
början av 1990-talet.
11
12
Akademikerförbundet SSR
Etiska personegenskaper
Ett konstruktivt och inkluderande samhällsliv
förutsätter – och utvecklar – personligheter som
svarar mot och bär upp grundläggande sociala
och kulturella ideal. Med avseende på en etik för
samhällsvetare kan vi först erinra om de ideal för
att gestalta sin professionella roll som togs upp
i förra avsnittet: Serviceanda och tillgänglighet,
effektivitet, saklighet och kunskapsorientering och
rättsnormering – korrekthet och känslighet i fråga
om att följa lagar och förordningar. Egenskaper
av det slaget är en viktig del av demokratins per­
sonlighetsideal.
Men det finns flera andra etiska personegen­
skaper som är angelägna för samhällsvetare. Inte
minst har begreppet empati används som ett
grundläggande värde för allt socialt orienterat
yrkesliv. Med empati följer en respekt för andra.
Vi kan också lägga till en hållning av jämlikhet
som önskvärd. Möjligen kan en inställning till
andra som likvärdiga personer ses som en del av
den empatiska förmågan.
Till kunskapsorienteringen hör respekt för
kunskap och vetenskaplig saklighet, men också
en självinsikt om att vår kunskap är begränsad
och kanske osäker. Den inställningen uttrycker
en intellektuell öppenhet av ärlighet och prestige­
löshet, och förmåga till ett balanserat omdöme.
Det är rimligt att hävda att en samhällsvetare
också bör ha en respekt för och kärlek till demo­
kratin som ett överordnat värde. En demokratisk
hållning innebär också en förmåga att sam­arbeta
med andra och att vara intresserad av andras
bedömningar.
En viktig egenskap för en samhällsvetare är
också civilkurage och mod. Och det är angeläget
att samhällsvetare också har ett engagemang, en
förändringsvilja och en kreativitet i sitt uppdrag.
Egenskaper som engagemang och kreativitet bör
också leda till effektivitet.
Etik i för ekonomer
Vi kan också överväga om egenskaper som spi­
ritualitet och humor är angelägna. Men humor
avses då inte främst en komisk talang utan en
hållning av självdistans och en sinnets lätthet.
Det är personlighetsdrag som har ett stort värde
och de hör samman med generositet och tolerans.
Egenskaper som självinsikt och humor bör kan­
ske inte ses som direkta dygder i sig själva, men
de kan vara viktiga villkor för att utveckla andra
etiska egenskaper.
De personegenskaper som nämnts kortfattat
kan summeras i följande lista. En samhällsvetare
bör alltså vara/ha:
•• empatisk, respektfull och jämlik
grundinställning till andra
•• saklighet, respekt för kunskap, intellektuell
öppenhet och ett balanserat omdöme
•• respekt för och bejakande av demokratin
•• samarbetsförmåga
•• prestigelöshet
•• självinsikt
•• ärlighet
•• civilkurage/mod
•• engagemang och effektivitet
•• förändringsvilja och kreativitet
•• humor och generositet
Ovanstående egenskaper ger viktiga exempel
på en etisk kompetens som uttrycks i en grund­
hållning och en handlingsberedskap med viss
inriktning. I det följande avsnittet klargörs några
viktiga handlingsregler – etiska riktlinjer – som
denna grundhållning bör ta sig uttryck i.
13
Etiska riktlinjer
för samhällsvetare
Dessa riktlinjer klargör viktiga etiska
aspekter av samhällsvetares yrkesroll,
utan anspråk på att vara heltäckande.
I valsituationer då inga riktlinjer tycks
ge klart besked är det relevant att fråga
sig vilka konsekvenser olika handlings­
sätt kan leda till eller att fråga om den
handling man överväger svarar mot en
regel som bör tillämpas av alla.
En del av följande riktlinjer är speci­
fika för just samhällsvetares arbete. Men
flera riktlinjer är mer generella efter­
som samhällsvetare naturligtvis också
har ett allmänt yrkesetiskt ansvar, där
det bland annat ingår ett ansvar för sin
arbetsmiljö.
Den första riktlinjen handlar om hur
en samhällsvetare agerar utanför yrkes­
livet och aktualiserar frågor om etiska
personegenskaper, som aktualiserades
i förra avsnittet. Enligt en klassisk för­
valtningsetisk grundsyn bör en person
med ett ansvarsfullt professionellt upp­
drag ha en grundinställning till andra
personer och en livsföring som motsva­
rar detta förtroende. Det professionella
agerandet är inte bara en roll som man
spelar utan bör stå i samklang med den
person man är.
14
Profession och personlighet
1. Samhällsvetaren ska i sitt arbete
och i sin livsföring i övrigt respek­
tera varje människas lika och höga
värde.
Professionell kompetens
2. Samhällsvetaren ska vara med­
veten om den egna kunskapens
gränser och vara öppen för kritisk
granskning av sin yrkesutövning.
3. Samhällsvetaren ska vara angelä­
gen om sin kunskapsutveckling och
följa kunskapsutvecklingen för det
egna ansvarsområdet.
4. Samhällsvetaren ska ha engage­
mang, integritet och saklighet i
sitt agerande, sträva efter att ge
en rättvisande bild av en sam­
hällsfråga och skilja mellan klara
sakförhållanden och ideologiska
bedömningar.
5. Samhällsvetaren ska agera så att
förtroende skapas för samhälls­
vetenskapliga bedömningar och
för samhälls­vetares professionella
kompetens.
Akademikerförbundet SSR
Organisation
och verksamhet
Omvärld, samhälle
och medborgare
6. Samhällsvetaren ska vara medve­
ten om och ha en lojal inställning
till sin organisations grundläg­
gande verksamhetsidé och särart.
13. Samhällsvetaren ska ha en jämlik
hållning till andra och ge ett bemö­
tande med serviceanda, respekt,
uppmärksamhet och vänlighet.
7. Samhällsvetaren ska tydlig­
göra och hävda sina professionella
bedömningar och ge ett sakligt
underlag för organisationens beslu­
tande instanser.
14. Samhällsvetaren ska följa lagar­
och förordningar, stödja det
demokratiska systemet och arbeta
utifrån korrekt fattade beslut,
såvida det inte finns mycket starka
skäl för att agera på annat sätt.
8. Samhällsvetaren ska använda
organisationens resurser på ett
effektivt sätt.
9. Samhällsvetaren ska sträva efter
att den egna verksamheten har en
god kvalitet och ta de initiativ som
behövs för att verksamheten ska
utvecklas.
Kollegor och arbetsplats
10. Samhällsvetaren ska bidra till att
den egna arbetsplatsen är en kon­
struktiv, respektfull och generös
social miljö.
11. Samhällsvetaren ska ha respekt för
och söka upprätthålla lojalitet med
kollegor och med andra medarbe­
tare i olika befattningar.
12. Samhällsvetaren ska motverka
nedlåtande, kränkande eller dis­
kriminerande attityder och hand­
lingar som kan komma till uttryck
i medarbetares agerande eller i
organisationens arbetssätt.
Etik för samhällsvetare
15. Samhällsvetaren ska dela med sig
av sin kunskap och ge öppen och
relevant information till allmänhet
och media. Inom organisationer
som inte omfattas av en offentlig­
hetsprincip bör samhällsvetaren
verka för en öppen hållning och så
långt det är regelmässigt möjligt ge
relevant information till medlem­
mar och allmänhet.
16. Samhällsvetaren ska verka för ett
långsiktigt hållbart, jämlikt och
jämställt samhälle.
17. Samhällsvetaren ska som yrkes­
utövare och medborgare företräda
ett demokratiskt samhällsideal
som omfattar mänskliga rättig­
heter, humanitet och solidaritet.
15
Reflektions- och samtalsfrågor
1. Vilken betydelse har sektoridentitet
respektive branschidentitet för
samhällsvetares identitet och roll? Utgå
gärna från egna erfarenheter från olika
sektorer och branscher.
6. Finns det risk för att yrkeslivet får så stor
roll för ens identitet att man riskerar att
få en för begränsad livsidentitet? Hur kan
sådana risker i så fall beskrivas och hur kan
de motverkas?
2. Ge exempel på hur byte av organisation/
arbetsgivare kan medföra förändringar i
kravet­på samhällsvetarens agerande som
tycks kräva att man också ändrar vissa
värderingar. Vad kan det till exempel betyda
om man går från en tjänst på Socialstyrelsen
till en handikapporganisation, sedan vidare
till en tjänst i Sveriges Kommuner och
Landsting, därpå till ett fackförbund följd
av en befattning på Svenskt Näringsliv, som
lämnas för en tjänst på Röda Korset?
7. I vilka ideologiska frågor/samhällsfrågor
krävs det ett ställningstagande av dig i
din roll som samhällsvetare? Vilken frihet
har du i din tjänst att göra självständiga
ställningstaganden i dessa frågor?
3. Reflektera över förslaget på tre idealtyper
för samhällsvetares yrkesroll. Hur vill du
beskriva din egen yrkesroll utifrån dessa
idealtyper?
4. Reflektera över beskrivningen av fyra
kärnidentiteter med avseende på perspektiv
och partstagande för samhällsvetare med
en förvaltande- och serviceinriktad tjänst.
Har du varit med om en konflikt som
berör dessa identiteter? Relatera gärna
denna diskussion till olika organisationer,
myndigheter och verksamheter som du har
arbetat inom eller har särskild kunskap om.
5. Ta utgångspunkt i översikten (och
den föregående texten) och resonera
om alternativ för de två idealtyper för
samhällsvetares roller som betecknas
som kunskapsutveckling respektive
samhällsförändring. Relatera gärna till
olika organisationer, myndigheter och
verksamheter som du har arbetat inom eller
har särskild kunskap om.
16
8. I vilken utsträckning bör staten ha en
uppfattning om vad ett gott liv innebär?
Reflektera över den frågan i relation till
olika samhällsområden där staten/politiken
har en normerande roll.
9. Är de etiska värden och normer för
samhällsvetare som nämns här relevanta
för ditt arbete? Vilket eller vilka av dessa
värden och normer finner du särskilt
relevanta för ditt arbete?
10.Studera de sex principer som framhålls
i Den gemensamma värdegrunden för de
statsanställda. Behöver man göra tillägg
till denna värdegrund för de anställda inom
kommun- och landstingssektorn? Är några
av dessa principer också tillämpliga i det
privata näringslivet och i civilsamhällets
organisationer? Vilka och på vilket sätt
i så fall?
11.Gå igenom varje egenskap i listan över
etiska egenskaper för samhällsvetare. Finns
det några som är särskilt viktiga? Finns det
viktiga egenskaper som saknas i listan? Vad
kan uppfattas som tidstypiskt i listan?
12.Ta ställning till var och en av de etiska
riktlinjerna. Vilka riktlinjer är särskilt
viktiga, eller kanske svårast att följa, i din
aktuella tjänst?
Akademikerförbundet SSR
Etiska problem för diskussion
Följande beskrivningar av etiska problemsitua­
tioner och av samhällsfrågor med etiska aspekter
kan användas för reflektion och diskussion. För
en del av fallen är det viktigt att känna till de
lagar som aktualiseras för att fråga vilken väg­
ledning de ger.
Exempel 1. Roller i konflikt
och frågan om öppenhet
Hösten 2010 innehöll Aftonbladet en uppmärk­
sammad nyhet som fått namnet Primegate.
Prime är en av de större PR-byråerna i Sve­
rige. Byrån hade sagt ja till ett uppdrag från
Svenskt Näringsliv med den uttalade intentio­
nen att påverka socialdemokratin inför valet
2010. Ansvarig för uppdraget var en före detta
SSU-ordförande som då var strategisk chef inom
Public Affairs på Prime. Aftonbladet publicerade
dokument som visade att Prime tagit på sig upp­
draget att påverka socialdemokratin till att bli
mer tillväxtvänlig och få partiet att inse att ”den
växande tillväxtkritiken är en återvändsgränd
och skadlig för socialdemokratins ambitioner”.
Projektledaren hade vid tidpunkten också upp­
drag för socialdemokratin, medverkade på parti­
möten i landet och presenterade då bland annat
undersökningar gjorda på uppdrag av Svenskt
Näringsliv, dock utan att berätta just detta för
åhörarna.
Bör man samtidigt ha uppdrag som berör
samma fråga för två olika organisationer med
delvis motsatta syften? Om man gör det, bör
man då vara öppen med vilka uppdragsgivare
man har och klargöra i vilken roll man befinner
sig? Exemplet berör den mer generella frågan i
vilken utsträckning man bör arbeta inom eller
ta uppdrag från en organisation som man i flera
avseenden inte sympatiserar med. Om en sam­
hällsvetare i en konsultroll får uppdrag att skriva
en debattartikel för en viss organisation, bör man
då ta med argument som organisationen finner
viktiga, men som man själv finner diskutabla
eller direkt felaktiga? Hur bör man, i praktiken,
som samhällsvetare, hantera sina egna åsikter i
förhållande till sin(a) uppdragsgivares? Hur bör
man resonera i den frågan inom ramen för en
Etik för samhällsvetare
tjänst på en PR-byrå, en organisation inom civil­
samhället, ett departement, en statlig myndighet
eller en kommun?
Exempel 2. Förebygga mord – men
utifrån vilken kunskapsgrund?
Efter några uppmärksammade hedersmord på
unga flickor ger regeringen en myndighet i upp­
gift att komma med någon form av vägledning
för kommunerna i syfte att förebygga fler mord.
Frågan om mord på flickor debatteras intensivt
i media och regeringen har ett tryck på sig att
vidta åtgärder. Det sker samtidigt som social­
tjänsten allt oftare sägs arbeta på bristande kun­
skapsgrund och i avsaknad av evidens om olika
insatsers resultat och värde.
Myndighetens svar till departementet blir att
det inte finns någon säker kunskapsgrund att
utgå från och att det därför blir svårt att utfärda
riktlinjer eller ge andra råd till kommunerna.
Myndigheten tycker sig vara utsatt för tryck av
två slag – att öka kunskapsunderlaget i sina råd
och anvisningar och att utföra ett uppdrag där
sådant underlag saknas. Myndigheten menar att
i rådande läge är det rimligare att regeringskans­
liet agerar på egen hand.
Efter en kort diskussion mellan dessa påbörjar
myndigheten ett arbete med att sammanställa
den kunskap man kan finna kring mord av detta
slag för att senare kunna informera kommunerna
vad man funnit.
Myndighetens ansvariga hävdade sin uppgift
att arbeta på saklig grund och försökte avvisa ett
uppdrag som trots sin angelägenhetsgrad bedöm­
des svårt att fullfölja på grund av bristande kun­
skapsunderlag. Borde den ansvariga på myndig­
heten handlat annorlunda? På vilket sätt i så
fall? Vilka risker kan finnas om man agerar på
kunskapsgrunder som är ganska sannolika, men
inte säkra? Kan det finnas en risk att kraven på
evidens blir så höga att en myndighet blir passiv
för lång tid – allt medan fler drabbas?
17
Exempel 3. Hemlig bandinspelning
som maktmedel mot chefen
– eller för att värna strandskyddet?
En medarbetare på Länsstyrelsen på Gotland
ansåg att landshövdingen hade fel när hon ville
bevilja dispens från strandskyddet till en rik
företagare på ön. Medarbetaren vägrade signera
beslutet. Han hade också flera månader tidigare,
i hemlighet, spelat in ett möte med landshövding­
en då hon sa: ”Max Hansson är en av våra största
företagsägare. Jag tror inte att Länsstyrelsen i
Västra Götaland skulle bråka särskilt mycket
om Volvo­chefen vill göra åtgärder i närheten av
stranden.” Medarbetaren såg nu till att denna
inspelning kom ut i media för att stärka sin sak.
Han försvarade sitt agerande med: ”I ett privat
företag kommer kanske lojaliteten med cheferna
i första hand. Men för den som arbetar statligt
måste lojaliteten gentemot allmänheten gå först.”
En tid senare kallade ansvarigt statsråd till sig
landshövdingen och meddelade att hon får lämna
sin post. Miljödomstolen slog dock senare fast att
landshövdingens beslut var riktigt och Natur­
vårdsverkets överklagande avslogs. I mediade­
batten efteråt klagade landshövdingen på illojala
medarbetare, som hade lockat henne i en fälla.
Gjorde medarbetaren rätt som tipsade media
och erbjöd en hemlig bandinspelning? Påverkas
bedömningen av att det i sakfrågan senare fast­
slogs att landshövdingen gjort rätt? Har medarbe­
taren tolkat sin lojalitetsplikt på ett rimligt sätt?
Hur skulle arbetslivet påverkas av att medarbeta­
re gör hemliga inspelningar av samtal med chefen
eller med andra på en arbetsplats? Gjorde lands­
hövdingen rätt eller fel? Respekterade hon tjäns­
temännens grundlagsstadgade meddelarfrihet?
Ställde hon sig bakom principen om allas likhet
inför lagen, som var statsrådets motiv för entledi­
gande? Bör en slarvig vardaglig kommentar som
den citerade vara skäl för att entlediga en lands­
hövding? Är medarbetarens agerande etiskt rätt?
till henne och till myndigheten där flera privat­
personer ifrågasätter hennes neutralitet och pro­
fessionalitet som utredare och tillförlitligheten i
myndighetens statistik och rapporter.
Efter en tid framkommer det även att journa­
lister föredrar att få prata med andra utredare
i frågor som denna utredare tidigare uttalat sig
om. I samband med detta kallar man till ett möte
mellan utredaren, hennes närmaste chef och led­
ningen och där bestämmer man sig för att i fort­
sättningen låta en kollega besvara medias och
allmänhetens frågor om jakt.
Borde utredaren, hennes chef och ledningen­
ha agerat på annat sätt? Hur bör man som
enskild utredare/samhällsvetare förhålla sig till
sociala medier? Bör man offentligt driva åsik­
ter i sin roll som medborgare i frågor där man
i sin professionella roll förväntas ha en neutral
och opartisk inställning? Om det uppfattas som
olämpligt leder det väl till att samhällsvetare inte
bör delta i samhällsdebatten i vissa frågor där de
har hög sakkunskap.
Exempel 5. Kameraövervakning
Diskussionen om FRA-lagen berör också frågor
om kameraövervakning i vissa lokaler – som till
exempel i banklokaler, museer, affärer och taxi­
bilar – och på offentliga platser som till exempel
på torg och tunnelbanestationer. I detta fall har
man dock redan exponerat sig genom att vara i
den offentliga miljön. I vissa offentliga miljöer
kan man dessutom hamna på fotografier som
tas av privatpersoner. Kan det då vara riskabelt
att denna offentliga exponering dokumenteras
mer systematiskt för att eventuellt användas i
en framtida brottsutredning? Hur ska man väga
in påståenden om att kameraövervakning ger
ökad trygghet – och en ökad känsla av trygghet
– i vissa miljöer? Hur ska man bedöma uppfatt­
ningen att detta ger ett övervakningssamhälle
där en del medborgare känner obehag inför att
”storebror ser dig”?
Exempel 4. Bör samhällsvetare
uttrycka sina åsikter i sociala medier?
Exempel 6. Vad får man blogga om?
En utredare på en statlig myndighet är speciali­
serad på miljöfrågor och uttalar sig med jämna
mellanrum i media om detta. Efter att hon gått
med i en grupp på Facebook som heter Nej till
jakt, börjar det komma telefonsamtal och e-post
Genom sociala medier har allt fler personer fått
möjlighet att nå en slags offentlighet, med möjlig­
het att berätta om sitt liv, kommentera andra per­
soner och även att recensera sin arbetsplats. Vad
är godtagbart i fråga om att kommentera konflik­
18
Akademikerförbundet SSR
ter på sin arbetsplats och att kritisera brister i
hur arbetet bedrivs? Får till exempel en anställd
på Socialstyrelsen beteckna sin arbetsplats som
”Totalstyrelsen” på sin blogg? Bör dessa frågor
besvaras på olika sätt beroende på om arbetsplat­
sen är till exempel ett företag, en humanitär orga­
nisation, en kommun, ett sjukhus, en högskola
eller ett statligt verk?
Exempel 7. Vara lojal
mot regler man ogillar
Om man arbetar på A-kassan sysslar man med
myndighetsutövning, även om A-kassan också
kan ses som en förening. Regelverket för verksam­
heten beslutats av riksdagen, men innebär det att
medarbetare på kassan måste sympatisera med
reglerna och med dem som stiftat lagen? Får med­
arbetarna kritisera regelverket? Får de ha förstå­
else för de medborgare – eller snarare medlemmar
– som drabbas negativt av detta regelverk? Får
man ge uttryck för empati i en sådan verksamhet?
Får de öppet säga att de personligen ogillar en
viss regel? Hur bör man besvara dessa frågor om
det i stället avser hur medarbetare på Migrations­
verket eller inom polisen bör agera?
Exempel 8. Begränsad mångfald
I Frankrike finns sedan våren 2011 ett förbud
mot att på offentliga platser ha en klädedräkt
som täcker ansiktet. I praktiken handlar det om
ett förbud mot burka, en slöja med små hål, och
mot niqab som har en öppning för ögonen.
I Sverige har frågan främst aktualiserats
i samband med att några kvinnor med burka
nekats tillträde till vissa utbildningar. Ett skäl
som anförts har varit att man då inte kan kon­
trollera vem det är som gör ett visst prov. Ett
annat och vanligare skäl är att vissa yrken krä­
ver att man visar sitt ansikte, det uppfattas som
en nödvändig del av det sociala samspel som en
viss yrkesverksamhet innebär.
Är det rimligt att neka någon tillträde till
vissa utbildningar eller till vissa yrken av det
skälet att man inte visar sitt ansikte?
Är det rimligt att en stat har ett förbud mot att
beslöja sitt ansikte på offentliga platser? Vilka är
de starkaste argumenten för olika ståndpunkter?
Akademikerförbundet SSR
Akademikerförbundet SSR är det fackliga yrkes­
förbundet för dig som är samhällsvetare och aka­
demiker. Medlemmarna arbetar i såväl offentlig
som privat sektor. Många är också egenföretagare
eller chefer.
Akademikerförbundet SSR är partipolitiskt
obundet men tar tveklöst ställning i de frågor
som rör medlemmarnas anställning, utbildning,
arbetsmarknad och möjligheter till professionell
yrkesutövning. Med över 60 000 medlemmar är
förbundet det fjärde största inom Saco. Med­
lemsnyttan präglar hela förbundets verksamhet.
Passion för profession, engagemang, mångfald,
jämställdhet och jämlikhet är några nyckelord i
förbundets värdegrund. De är vägledande för vårt
lokala och centrala arbete­. Vår vision är ett sam­
hälle och ett arbetsliv som tillvaratar, utvecklar
och värderar akademisk kompetens.
Etik för samhällsvetare
Läs mer om medlemskapet, dina förmåner och
förbundets verksamhet på www.akademssr.se.
Där finns bland annat lönestatistik, information
om inkomst­försäkringen som ingår i medlem­
skapet, vårt karriärstöd, utbildningar, tidnings­
prenumerationer, fritidshus och andra medlems­
förmåner.
Mer information och kontakt
Frågor om medlemskap och avgifter besvaras
av Medlemsservice, medlem@akademssr.se eller
08-617 44 70. SSR-Direkt svarar på frågor om
arbetsrätt och lön, ssrdirekt@akademssr.se eller
08-617 44 71. Växeln har 08-617 44 00.
19
© 2011 AK ADEMIKERFÖRBUNDET SSR / TRYCK: KST INFOSERVICE, K ALMAR, MA J 2011
Akademikerförbundet SSR
Box 12800, 112 96 Stockholm
tel 08-617 44 00, fax 08-617 44 01
kansli@akademssr.se
www.akademssr.se