årsta partihallar 1962 – 2002

SALUHALLSFÖRVALTNINGEN
ÅRSTA PARTIHALLAR
1962 – 2002
en jubileumsskrift
Finansborgarrådet Carl Cederschiöld
Årsta Partihallar - det gröna färskvaruskafferiet
Under snart hundra år har staden genom saluhallsstyrelsen och saluhallförvaltningens
försorg främjat livsmedelsförsörjningen i storstockholmsregionen. Färskvarutillförseln
skedde i början av 1900-talet genom salutorgen och partihallarna i gamla Klara. Under
femtiotalet blev det i Klara allt mer trångt, stökigt och svårarbetat. Trafiken och trängseln omöjliggjorde en sund utvecklig. Det bestämdes då att ett nytt partihandelsområde
med tillväxtmöjligheter skulle etableras i Årsta. Det nya partihallsområdet togs i bruk
1962 för att staden även i framtiden skulle kunna tillgodose behovet av färskvaror till
Storstockholms ständigt växande befolkning.
Jubilaren Årsta Partihallar 40 år har tillsammans med Slakthusområdet mycket stor
betydelse för att den känsliga färskvarutillförseln i Stockholm fungerar. Nästan all frukt
och alla grönsaker som vi stockholmare äter har passerat Årsta Partihallar. Detta samt
blomster- och fiskhanteringen gör området mycket fängslande och intressant. Inom det
här specialiserade området kan vi hitta nästan all världens färskvaror. Transporterna
kommer hit mestadels med stora långtradare från när och fjärran. Här stuvas de om och
några timmar senare är de på väg ut till stadens butiker, restauranger, skolor, sjukhus
och storhushåll. Det gör att färskvarorna - i ett anpassat distributionssystem – effektivt,
miljövänligt och snabbt kommer ut till konsumenterna. Hanteringen gör även att priserna hålls nere och kvalitén höjs på produkterna. Jag anser att Årsta Partihallar även i
framtiden kommer att ha en mycket viktig funktion och uppgift att fylla för Stockholm.
Stockholm i mars 2002
Carl Cederschiöld
Finansborgarråd
2
Årsta Partihallar
Årsta Partihallar fyller 40 år den 18 november 2002. Partihallarna, strax söder om tullarna och intill Södra Länken med direktkontakt med europavägarna, har ett gynnsamt
strategiskt distributionsläge med tanke på den ständigt växande livsmedelsförsörjningen av färskvaror till Storstockholm.
Konsumtionen och grönsakssortimentet ökar år från år. Nästan all
frukt och alla grönsaker som vi stockholmare konsumerar har passerat Årsta Partihallar. På bilden görs en varuleverans färdig.
Nästan all frukt och alla grön- och rotsaker passerar Årsta
Härifrån denna stora och mycket viktiga livsmedelsknutpunkt - ”Stockholms gröna
skafferi” - distribueras nästan all frukt och alla grön- och rotsaker som konsumeras i
stockholmsområdet. Årsta är också ett centrum för blommor, fisk och andra färskvaror.
Blomsterförsäljningen ökar och större delen av de blommor som säljs i Stockholm har
passerat Årsta Partihallar. Glädjande nog ökar också fiskhanteringen i Årsta efter en
nedgång och stagnation under ett tiotal år. Även stora kvantiteter kolonialvaror distribueras ut från Årsta.
En unik samverkan i konkurrens
Årsta Partihallar är ett 298 000 kvm stort partihallsområde. Här finns ett 20-tal stora
byggnader och hallar och dessa härbärgerar mer än 200 företag med cirka 2 500 an-
3
ställda. Partihallsområdet omsätter ca tio miljarder kronor. Nästan alla företag sysslar
med livsmedel eller är servicestödjande företag till dessa såsom hotell, speditionsfirmor, restauranger, banker och bensinstation. Inom partihallsområdet samsas stora till
medelstora företag med enmans- och familjeföretag. Genom saluhallsförvaltningen
upplåter Stockholm stad marken med tomträtt förutom den mark som ICA äger. Byggnaderna ägs av Stockholm stad, olika privata intressenter samt av ekonomiska föreningar. Vissa byggnader har egna anslutningar till järnvägsnätet, men dessa har fått allt
mindre betydelse eftersom dagens transporter till största del kommer till området med
stora långtradare. Efter lossning distribueras varorna ut i mindre och anpassade transporter, vilket gör hanteringen miljövänlig och effektiv.
Inom området finns också en samarbetsnämnd (företagare/fastighetsförening) samt ett
gemensamt serviceföretag som ägs av fastighetsägarna. Servicebolaget ansvarar för
fastighetsskötseln av ett flertal byggnader inom området.
Inom Årsta Partihallar finns allt från enmansfirmor till stora företag med flera
hundra anställda. Hans Ånstrand, ordförande i Samarbetsnämnden för Årsta
Partihallar, har ett företag i frukt- och bärbranschen. Han har varit med sedan
tiden i Klarahallarna och övertog firman efter sin far 1967.
4
Konsumtionen av frukt och grönsaker ökar
Svensken äter betydligt mera broccoli, isbergssallad, kål, paprika, purjo, stjälkselleri,
slanggurka, sparris, tomater och vitlök än för ett par decennier sedan. Vissa grönsaker
som är storsäljare på kontinenten, typ auberginer, bönor och squash har haft svårt att slå
igenom i det svenska köket, men nyttjandet ökar stadigt. Sortimentet av frukt och grönsaker breddas tack vare influenser från andra länder och kulturer.
1960 köpte medelsvensken 21,5 kilo grönsaker och 42,2 kilo frukt och bär. Säsongen
var kort och utbudet magert. Idag köper vi mer än dubbelt så mycket grönsaker nämligen 48,5 kilo i snitt per person. Frukt- och bärkonsumtionen har procentuellt inte ökat
lika mycket, men är idag ungefär 56,7 kilo per person. Uppgifterna avser vad som passerat handeln. All egen bärplockning och hemodling av frukt och grönsaker har uteslutits. Konsumtionen är ändå blygsam jämfört med den i södra Europa. Där är konsumtionen ungefär dubbelt så hög.
Torg- och partihandelshistorik i Stockholm
Redan på 1600-talet fanns det i Stockholm en livlig torghandel på Hötorget. Handeln
där bedrevs av bönder på norra delen och torgmamseller, de så kallade månglerskorna
på den södra. Gamla stan och Slussen var också tidigt ett centrum för livsmedel. Läget
vid Strömmen och inloppet gjorde att särskilt handeln med fisk och skärgårdsprodukter
växte. Allt eftersom huvudstadens befolkning växte och efterfrågan på livsmedel ökade
tillkom fler salutorg runt om i staden.
Torgmarknad på Mälartorget i Gamla stan 1929.
5
Saluhallar byggs för att ge bättre saluhandel av ömtåliga färskvaror
När kunskap om hygien och vilken inverkan den har på varornas kvalité ökade började
saluhallar byggas i Stockholm. Sådana hade redan uppförts i södra Europa och de visade sig ha en gynnsam effekt på saniteten. År 1875 byggdes den första saluhallen i
gamla stan, Köttorgshallen. Den kom att följas av flera; Hötorgshallen 1882, Östermalms saluhall 1888 och Mariahallen 1899. För att komma tillrätta med färskvaruhanteringen och den eftersatta hygienen tillkom torghandelsförbudet 1914. Det innebar att
all försäljning av kött, fisk, bröd och mjölkprodukter inte fick ske utomhus.
Mer än 110 slakterier och stora hygieniska problem i Stockholm
Förutom att hygienen vid försäljningen av färskvaror var bristfällig vid 1800-talets slut
och 1900-talets början var också hanteringen vid stadens 28 slakterier innanför tullarna
och ytterligare drygt 100 strax utanför, undermålig. Det var brist på vatten- och avloppsmöjligheter och tillgång till ordentliga kylmöjligheter. Detta medförde svåra sanitära problem inne i staden. Det stora antalet slakterier medförde även att det var svårt
att hygienkontrollera slakten och dåligt kött kom till försäljning.
Saluhallsstyrelsen bildas 1907
År 1907 bildades Stockholms stads slakthus- och saluhallsstyrelse - idag Stockholms
stads saluhallsstyrelse. Dess första uppgift var att se till att ett offentligt slakthus byggdes på Enskede gårds domäner, numera Slakthusområdet. Två år senare, 1909, fick
slakthus- och saluhallsstyrelsen också ansvaret för stadens saluhallar och torg. År 1912,
samma år som Slakthusområdet invigdes, öppnades även Centralsaluhallen för partihandel vid Mälartorget i Klarakvarteren.
På bild är det fiskauktion i den Provisoriska Fiskhallen 1915. Till en början var omsättningen
blygsam, emellertid ökade den under åren 1910 – 1917 från 197 till 1537 ton. Under början av
Första Världskriget skedde en tillfällig nedgång och stagnation för att därefter återigen öka. Den
Provisoriska Fiskhallen ersattes 1939 av den modernare Partifiskhallen.
6
Minut- och partihandel ska försörja en växande befolkning
Utvecklingen inom torghandeln av färskvaror i slutet på 1800-talet kom att gå åt två
håll. En försäljning var direkt riktad till konsumenten, minuthandel, och en mot butiker,
partihandel. I början av 1900-talet hade Stockholm drygt 300 000 invånare och näromgivningarna förmådde inte längre försörja stadens ökande befolkning. Till en början ansågs det fördyrande med mellanhänder, men efter hand som staden växte behövdes
större partier av färskvaror såsom fisk, rotsaker, grönsaker, frukt och bär och dessa kom
allt längre bortifrån. Befolkningsökningen var dessutom explosionsartad, vilket än mer
ökade trycket av större färskvaruleveranser och partihandeln blev nu en realitet. Tio år
senare, 1910, var invånarantalet uppe i drygt 460 000. Partihandeln och grossisterna
hade kommit för att stanna.
Hötorget har sedan 1600-talet varit centrum för torghandeln i Stockholm. Då var utbudet mera begränsat än mot dagens rika sortering av frukt, grön- och rotsaker samt
blommor. Hötorget är med sina femtiotal saluplatser nordens största salutorg. Bilden
är från 1954.
Klarahallarna
Partihandelsområdets tillväxt i Gamla Klara
De gamla partihallarna i Klara var belägna vid Klara strand, invid Kungsbron. 1910
byggdes den provisoriska fiskhallen. Därefter tillkom i etapper Centralsaluhallen, som
invigdes 1912 och Klarahallen 1933. Klarahallen gav de lokala odlarna av blommor,
frukt och grönsaker en ändamålsenlig försäljningslokal. Partifiskhallen invigdes 1939
och år 1952 tillkom Fruktspåret vid före detta Pakettullhuset mitt emot Centralsaluhallen. Här fanns också salutorg såsom Skånetorget och Mälartorget.
7
Utvecklingen under 1950-talet
Under 1940-talet hade antalet invånare i Storstockholm ökat med drygt 200 000. Utvecklingen och kommersen ökade men Klarahallarna saknade utvecklingsmöjligheter
på grund av markbrist. Bil- och järnvägstransporterna tilltog och trängseln blev allt mer
påtaglig. I slutet av femtiotalet sprängdes miljongränsen. Fler invånare skulle försörjas.
Det här ledde till att ett beslut fattades om att söka ett nytt partihallsområde med expansionsmöjligheter.
Konsumtionen per capita av fisk, frukt och grönsaker samt blommor växte också kraftigt. Mängden färskvaror som skulle distribueras till konsumenterna ställde helt nya och
större krav på anpassade lokaler än tidigare. Tabellen ger en bild av den totala konsumtionen av vissa färskvaror inom Storstockholm.
Konsumtion av färskvaror åren 1939 - 1960
Årtal
Folkmängd
Grönsaker
1939
769 000
16 072
1950
987 000
24 756
1960
1 163 000
33 146
Färsk frukt
29 760
51 028
73 851
Fisk
13 227
21 714
28 261
I tabellen anges alla frukt- och grönsakssiffror i ton Uppgifter om blommor saknas.
I det här sammanhanget bortser vi från partihandeln med kött och fläsk, ty redan år
1951 hade Klarahallarnas andel av dessa produkter minskat till 13 procent, medan
Slakthusområdets andel ökat till 65 procent. I mitten av 1950-talet var det mer eller
mindre självklart att kött- och fläskprodukter skulle skiljas från den övriga partihandeln
med färskvaror.
Brister och problem i Klara Partihallsområde
Den snabba volymökningen inom partihandeln med färskvaror medförde att Klarahallsområdet inte längre kunde uppfylla kraven för ett funktionellt partihandelsområde.
Bristerna kan beskrivas på följande sätt:
•
•
•
•
8
Brist på funktionella lokaler för försäljning, hantering, distribution och lagring.
Brist på överblick av marknadsläget, det gällde särskilt frukt och grönsaker från
Fruktspåren och i Frihamnen.
Behov fanns att nyttja marken till annat. (Statens Järnvägar och Klarastrandsleden)
Det inträngda läget omöjliggjorde en effektivt distribution.
En sommarmorgon 1962 i Klara Partihallsområde, sommaren före flytten till Årsta Partihallar,
när detaljister, transporter av alla de slag, personal och grossister slåss om utrymmet.
En partihandelskommitté tillsätts
I november 1952 tillsatte stadskollegiet på förslag av industriborgarrådet Gösta Agrenius en partihandelskommitté. Ett PM låg till grund för kollegiets beslut och börjar på
följande sätt:
-”I Stockholm ankommer det på staden att ansvara för den yttre ramen för partihandeln med färska livsmedel. Denna uppgift innebär, att handeln ifråga erbjudes sådana
arbetsplatser och allmänna betingelser, att handeln kan utföras snabbt med god överblick för tillförseln för både köpare och säljare och under sådan förhållanden, att det
för köparna - detaljhandlarna - blir möjligt att med relativt ringa tidsuppoffring verkställa uppköpen och få varorna hemfraktade.”
Färskvaruförsörjning och internationella jämförelser
Det största intresset gällde frukt och grönsaker och därnäst fisk. Däremot tvekade man
till en början om blommor. De tillhör inte livsmedelsgruppen, men de är känsliga
färskvaror och har samma distributionsproblematik. Beslutet blev så småningom det att
även blommor skulle lokaliseras till Årsta. När det gällde den byggnadstekniska utformningen av partihandelsområdet inhämtades vägledning dels genom utländska studier och dels genom intervjuer med berörda företagargrupper. Efter nybyggda utländska förebilder, som regelmässigt utformats enligt ett paviljongsystem, beslöt staden att
tillsammans med företagarna välja detta system. För projektets genomförande krävdes
197 000 kvm mark med en golvyta på ca 75 000 kvm. Det kan jämföras med Klarahallarnas 42 500 kvm markyta, där 12 500 kvm var under tak.
9
Stockholmsmodellen
I Stockholm liksom i andra större städer utomlands hade det hittills varit brukligt att
staden finansierat och uppfört partihandelsområden för färskvaror. Det hade varit närmast ett axiom att städerna skulle bygga och administrera dessa och på så sätt främja
och förbilliga invånarnas konsumtion. Under 1950-talet var detta inte lika självklart.
Under åren efter andra världskrigets slut hade det allmänna välståndet ökat liksom stabiliteten hos partihandelsföretagen och detaljhandeln.
För de nya partihallarna valdes modellen att varje kategori av företag bildade en ekonomisk förening med ändamålet att uppföra den eller de hallar som behövdes för medlemsföretagen. Det bildades fyra grupperingar nämligen fiskgrossister, fruktimportörer,
fruktgrossister och trädgårdsodlare. Dessutom bildades en samarbetskommitté vars
uppdrag var att förhandla med stadens myndigheter. Stockholms stad skulle ansvara för
infrastrukturen inom området.
Denna konfiguration kom att kallas ”Stockholmsmodellen”, med kommunal infrastruktur och privat ägande.
Sammanfattning av Årstas byggande och flytt:
1955 Stadskollegiets partihandelskommitté föreslår Årsta gärde.
1959 Bygget försenades genom att man fann olika gravfält på Årsta-fältet. Utgrävningarna av gravfälten är klara.
1960 Förhandlingarna med företagarna om att bilda ekonomiska föreningar för hallbyggnaderna slutförs.
1961 Byggstart. Totalkostnad 55 mkr varav staden satsade 10 mkr, SJ 10 mkr och företagen 35 mkr.
1962 Augusti, utflyttning till Årsta Partihandelscentral
1962 Den 18 november förrättades invigningen av H M Gustav VI Adolf.
I det första utbyggnadsskedet ingick följande anläggningar:
♦
Fiskhallen för ett tiotal färskfiskgrossister.
♦
Tullhuset med kontor för tull och saluhallsförvaltningen samt lokaler för fiskoch skaldjursgrossister.
♦
Frilastspår med skyddstak, perrong, och uppställningsspår.
♦
Importhallen 1 med kontor och lager för Möller & CO AB.
♦
Importhallen 2 och 3. Hit flyttade fem fruktimportörer och sex fruktgrossister.
♦
Partihallen med ett trettiotal frukt- och grönsaksgrossister.
♦
Frukthallen där en distributionsanläggning för KF Färskvarucentralen, blev klar
1963.
♦
Servicebyggnader bestående av två byggnader på Brunnbyvägen för banker,
post, restaurang med mera samt lokaler för små partihandlare i suterrängvåningen.
♦
Trädgårdshallen där 311 lokala odlare av blommor och grönsaker hade tecknat
sig för andelar i hallen samt några grossister.
♦
Salutorg med tillhörande skärmtak avsett för torghandel för lokalt odlade produkter.
10
H M Gustav VI Adolf inviger Årsta Partihallar 1962
I augusti 1962 kunde de första företagen flytta ut till Årsta Partihallar, ett paviljongsystem efter utländska förebilder. Den högtidliga ceremoniella invigningen förrättades av
H M Gustav VI Adolf den 18 november samma år.
Den 18 november 1962 invigdes Årsta Partihallar mycket högtidligt av H M konungen Gustav VI
Adolf. På bilden ses konungen i sällskap med Nils Malmfors VD för Årsta Partihall-Service AB.
Här besöker de Fiskhallen med de nu elva installerade grossistföretagen.
11
En flygbild tagen över Årsta partihallar 1967. Ovanstående anläggningar tog ca 70 000 kvm i
anspråk av partihandelscentralens totala yta som då var cirka 214 000 kvm. Tomterna med undantag för SJ;s spårområde uppläts med tomträtt. I tomträttskontrakten tillförsäkrade sig saluhallsstyrelsen inflytande över partihandelsverksamheten med paragrafer för att förhindra konkurrensbegränsande åtgärder och att området inte skulle nyttjas för annat än partihandel med livsmedel.
Partihandeln växer - utbyggnad av Årsta Partihallar
När Årsta Partihandelscentral varit i bruk ett år, konstateras i ett tidningsreportage, att det
finns en stor belåtenhet bland företagarna i området. – ”Årsta har inneburit mest fördelar
och varudistributionen sker mycket smidigare jämfört med hur det varit i Klara, där det
varit mycket trögt och tungarbetat de sista åren. ” Dock växte företagen snabbt in i områdets då lite för stora kostym, men redan efter ett par år kom tankarna – kommer det här att
räcka till i framtiden?
12
Det var i sista stund vi lyckades säkra marken …
Gösta Agrenius som var industriborgarråd och politiskt ansvarig för planeringen av Årsta partihandelsområde berättar i en intervju 1996:
- ”Det var i sista stund vi lyckades säkra marken i Årsta, den hade annars slukats av bostadsbebyggelse. Jag anser att det var ett mycket lyckat beslut, en lokalisering som med
tiden blev ännu riktigare eftersom tillförseln av färskvaror kom alltmer söder ifrån och
alltmer på landsväg.”
1960-talet – två nya jätteanläggningar
Redan fem-sex år efter starten byggdes två jätteanläggningar inom Årsta Partihallar.
År 1967 uppförde Försäljnings AB Fruktcentrum, sedermera Saba Trading AB, en
byggnad på Uppköparvägen i kvarteret Partihallen 1. Det blev lokaler för lagring, packning och distribution av främst frukt och grönsaker, men även kolonialvaror ingick i
sortimentet.
Våren 1968 flyttade ICA in i området i en ny stor huvudanläggning (intern beteckning Årsta 1) i kvarteret Frukthallen
3. ICA, som då hette Ica Essve, (före detta Speceristernas
Varuinköp) distribuerade kolonialvaror, bröd, drycker och
specialvaror samt frukt och grönsaker. Byggnaden omfattande
118 000 kbm distributionslokaler och kontorslokaler.
I och med detta hade andra livsmedel än färskvaror gjort sitt
intåg i området.
1970-talet - livlig etablering
Detta decennium blev mycket livligt i Årsta. Under sjuttiotalets första år tillkom den
tredje servicebyggnaden vid Brunnbyvägen, med plats bland annat för Götabankens nya
kontor. I suterrängvåningen mot Marknadsvägen blev det även nya lokaler för flera
mindre grönsaksgrossister. Servicen för företagarna i området förbättrades ytterligare när
OK år 1973 öppnade en bensinstation och en servicehall i den nordöstra delen. Året därpå uppfördes också ett motorhotell som under senare år har renoverats och numera ingår
i First Hotel-kedjan.
Ica Essve expanderade genom att 1975 bygga en fastighet längst i norr, ut mot Årstalänken. Det blev en byggnad för kontor, mejerivaror och frukt (internt Årsta 2) i kvarteret Lagerhallen.
Den sista stora investeringen under sjuttiotalet genomfördes av det växande Saba Trading AB som i kvarteret Panncentralen 1 uppförde en fastighet i tre plan för packning,
lagring och distribution av frukt och grönsaker.
13
SABA Frukt & Grönt i Stockholm, inom koncernen Saba Trading AB, byggde en stor distributionscentral för frukt- och grönt i kvarteret Panncentralen i slutet av sjuttiotalet. Bilden är från början
av mars 2002.
1980-talet - kvarteret Postgården införlivas
Under 1980-talets goda konjunktur var intresset mycket stort för etablering i anslutning
till Årsta Partihandelscentral, men tillgången på lämplig mark var ytterst liten. På andra
sidan Åbyvägen fanns dock obebyggd reservmark kvar. ICA fortsatte att expandera och
företaget tilldelades därför 38 500 kvm mark i kvarteret Postgården. Här uppförde de
en ny stor lagercentral och distributionscentral för storstockholmsområdet (internt Årsta 3) med en volym av 239 000 kbm. Den invigdes i augusti 1984.
Årsta ett livsmedelscentrum
Genom ett markbyte på Årstafältet, lyckades saluhallsstyrelsen i sista stund säkra resten
av marken inom kvarteret Postgården för partihandelsändamål. Därmed kunde tre betydande livsmedelsföretag år 1988 etablera sig i området. Det var restauranggrossisten
Martin Olsson HAB, Swegro med frukt och grönsaker samt Olle Hartwig AB med
charkuterivaror och skaldjur.
Torghandeln vid Marknadsvägen som från början varit mycket livlig och betydelsefull
avtog mer och mer. Skärmtaken på Partitorget revs bort och marken kunde användas för
företagens och kundernas fordon. Grossisterna på Marknadsvägen fick bättre och rymligare lokaler genom om- och tillbyggnader. Också anläggningen KF Färskvarucentralen
på Uppköparvägen byggdes om och blev moderniserad.
Under 1988-89 genomförde Fiskhallens ägare en omfattande tillbyggnad samt en genomgripande renovering av de slitna lokalerna. Handelsbolaget Particentralen 2 byggde
en ny distributionsanläggning för blommor, frukt och grönsaker i kvarteret Administratören.
14
I och med detta hade Årsta Partihallar mer och mer kommit att anta karaktären av ett
allmänt livsmedelscentrum. Färskvarorna var och är fortfarande mycket betydelsefulla,
men inte längre lika dominanta.
Martin Olsson HAB:s anläggning på Postgården.
1990-talet – behov av mer partihandelsmark
Under nittiotalets början var det Trädgårdshallens tur att genomföra en genomgripande
renovering samt en viss tillbyggnad i markplanet. Det gav hallen ytterligare 1 000 kvm
försäljnings- och exponeringsyta till den redan 12 000 kvm stora golvytan i två plan.
Trenden att antalet aktörer minskade i hallen fortsatte, men storleken på dessa och
mängden blommor ökade.
I det ”gamla” området fanns nu bara en tomt kvar att utnyttja, nämligen Panncentralen 2,
belägen längst i sydväst. Här uppförde New World Invest AB en byggnad 1991 som
bland annat kom att innehålla lokaler för en restauranggrossist, Arno Holm Skandinavien AB, samt ett hotell som idag heter Best Western New World Hotel.
En mycket betydelsefull affär för verksamheten i Årsta Partihallar ägde rum 1992 då
Johnsonkoncernen genom Saba Trading AB övertog KF:s hela frukt- och grönverksamhet i Sverige.
Ansträngningar görs för att säkra mer partihandelsmark
Flera gånger under 1990-talet gjorde saluhallsstyrelsen, understödd av Samarbetsnämnden för Årsta Partihandelscentral, framstötar för att säkra mark öster om partihandelsområdet för företag som önskade bygga nya rationella lokaler. Förhandlingar fördes också med Statens Järnvägar om mark väster om Partihallarna, men dessa ansträngningar gav föga resultat.
15
Negativt för området var när ICA Partihandel AB, som redan i början av 90-talet fått
option på mark i området, inte kunde komma överens med staden hur exploateringen
skulle ske och istället valde att flytta sin färskvaruhantering till Kallhäll 1999. Byggnaden i kvarteret Lagerhallen 2 (internt Årsta 2) friställdes och som en följd därav utbjöds
den till försäljning. Av olika skäl såldes den dock ej.
På Importörvägen har flera grönsaksgrossister sin verksamhet. De säljer till mindre enheter såsom skolor, daghem och storkök. De har hittills klarat leveranserna utan tillgång till tak och funktionella lastkajer.
2000-talet - efter fyra decenniers intensiv verksamhet
Behov av funktionella lokaler
Ett problem som blivit alltmer akut, särskilt på Importörvägen och företagen på Marknadsvägen, är bristen på rationella lokaler med lastkajer. Detta har lagt hinder i vägen
för att effektivisera verksamheterna. Dessutom har ideerna om ett utökat område för
partihallsverksamhet tillintetgjorts genom den nya ”Översiktsplanen för Årstafältet” där
den tidigare tillgängliga marken avsatts för parkändamål. Några fristående frukt- och
gröntgrossister har därför letat efter nya alternativ då de har svårt att expandera inom
området. Alternativet har blivit att etablera sig i Botkyrka kommun.
Viktiga livsmedelsknutpunkter för distributionen
I stockholmsregionen konsumeras ungefär 275 000 ton frukt och grönt inklusive rotsaker per år. SABA, liksom de stora livsmedelsjättarna ICA, KF och Axfood använder
anläggningarna i Årsta som viktiga knutpunkter i distributionen av dessa viktiga och i
många fall känsliga färskvaror. Andra vanliga livsmedel inom partihandelsområdet som
socker, mjöl, gryn och andra specerier distribueras främst från Icas stora distribunal i
kvarteret Postgården, men också från restauranggrossisterna Martin Olsson HAB, Jeppson (Ica) och Arno Holm samt från Axfood Snabbgross.
16
Jordbruksministrarna Margareta Winberg och Wilhelm Molterer från Österrike (näst längst till
vänster) besökte 1995 Trädgårdshallen i Årsta. Syftet med besöket var att diskutera gemensamma livsmedelsfrågor inom EU. Längst till höger ses dåvarande dir. Per Aronson och bredvid honom Trädgårdshallens ordförande Seth Svedberg.
Blomstercentrum för fackhandeln i trädgårdshallen
Hälften av världskonsumtionen av blommor sker i Europa. En svensk köper i snitt
blommor för 750 kr per år och en medelstockholmare köper mer då denne inte har tillgång till hemodlat och det finns fler storkonsumenter som hotell och restauranger. Årsta är ett blomstercentrum i Sverige med mycket svenskodlat men det mesta kommer
dock hit med lastbil från eller via Holland och Belgien. Trädgårdshallen i Årsta har
idag 106 medlemmar varav 76 är aktiva. Även grannfastigheten Blomsterpaviljongen,
Particentralen 5, har inriktningen blommor liksom även Interflora med sin distributionscentral. Här i detta blomstercentrum finns ett rikt utbud av alla sorters blommor
för fackhandeln. Vikten av ett samlat blomsterforum belyses av följande citat av Atle
Skalleberg, Skallebergs Handelsträdgård: - ”Så länge det finns blommor, behövs Trädgårdshallen i Årsta.”
Unik samverkan i Hallarna
Partihallarna i Årsta kunde byggas därför att företag, som annars dagligen konkurrerade
med varandra, slöt sig samman i ekonomiska föreningar. Stockholms stad stod för mark
och infrastruktur.
♦ Samarbetsnämnden för Årsta Partihandelscentral tillvaratar gemensamma intressen och är ett forum för överläggningar mellan olika företagsgrupper och med saluhallsstyrelsen.
17
♦ Årsta Partihall-Service AB ägs av fastighetsägare och svarar för fastighetsskötseln
av många fastigheter. De handhar också den ekonomiska förvaltningen för Importhallen och Partihallen. Dessutom samordnar bolaget bevakningen, renhållningen
och snöröjningen inom stora delar av Partihallarna.
♦ Noteringskommissionen för trädgårdsprodukter publicerar tre gånger per vecka
partipriser på grönsaker, bär och svensk frukt. Den består av representanter för trädgårdsnäringen, grossister och detaljister och står under saluhallsstyrelsens överinseende, men leds numera av chefen för Årsta Partihall-Service AB.
♦ Stockholms stads saluhallsstyrelse har till uppgift att främja livsmedelsförsörjningen inom storstockholmsregionen. Som huvudman har styrelsen det övergripande ansvaret för området och arbetar för att en effektiv fungerande handel och distribution sker.
Årsta Partihallar har ett gynnsamt strategiskt läge för distribution av färskvaror till stockholmsregionens växande befolkning.
18
Slutord
Stockholmsmodellen för distribution av livsmedel har framgångsrikt verkat i Årsta under 40 år. Här finns flera hundra livskraftiga företag, stora som små, som sysslar med
frukt, grönt, blommor och fisk. Merparten av dessa ömtåliga och delikata varor som
finns i Stockholms matbutiker, restauranger och salutorg, har passerat Årsta Partihallar.
Hanteringen av färskvaror måste ske hygieniskt och effektivt för att vi alla ska få prisvärd mat. Stora delar av partihandelsområdet är redan idag väl rustat för framtiden med
moderna och fina anläggningar. Andra delar av området står nu inför de nödvändiga
upprustningsbeslut som krävs för att området i sin helhet skall vara effektivt och framgångsrikt.
Årsta Partihallar, med sitt goda strategiska läge söder om Stockholm är mycket väl
lämpat för livsmedelsdistribution. Att ha all färskvaruhantering samlad i ett område,
som dessutom ligger nära trafiklederna och Stockholms centrum, ger betydande fördelar ur miljösynpunkt. Genom de kortare och anpassade transporterna får vi mindre avgasutsläpp, buller och trafikpåverkan. Inom det gemensamma området och i hallarna
kan grossister och odlare samarbeta, sälja till varandra och utbyta erfarenheter. Koncentrationen av färskvaruhanteringen underlättar också myndigheternas tillsyn och
kontrollverksamhet.
Årsta Partihallar ”Stockholms gröna skafferi” har stor potential att även i framtiden
vara ett viktigt nav i hanteringen av ömtåliga färskvaror. Förhoppningsvis kan kommande förnyelse av området göra Årsta Partihallar ännu bättre.
Sten Wetterblad
Mars 2002
19
ORDFÖRANDE I SALUHALLSSTYRELSEN
1907-1910
1911-1920
1920-1924
1924-1940
1940-1948
1949-1950
1950-1971
1971-1979
1979-1991
1991-1999
1999-2001
2001-
G. E Östberg, fil. dr och riksgäldsfullmäktig
C. O. L Rosengrén, grosshandlare
Harry Sandberg, borgarråd
Yngve Larsson, borgarråd
Harald Göransson, borgarråd
Georg Styrman, borgarråd
Gösta Agrenius, borgarråd
Lennart Blom, borgarråd
Carl Cederschiöld, borgarråd
Mats Hulth, borgarråd
Barbro Noreson, överförmyndare
Peter Lundén-Welden, projektchef
DIREKTÖRER
1910-1934
1934-1937
1937-1940
1940-1965
1966-1978
1979-1982
1982-1990
1990-1997
1998-2001
2001-
Martin Sandeborg
Gunnar Bohman
Harald Göransson
Ivar Karlöf
Erland Carbell
Bengt Holmberg
Bo Bengtsson
Per Aronsson
Per Blomstrand
Sten Wetterblad
Källor:
♦ I parti och minut av Rune Tilstam
♦ ”Stockholms skafferi” Årsta Partihallar 1962 – 2002 av Rune Tilstam
♦ Partihandeln med färskvaror i Stockholmsområdet av Paula Bucht och Cecilia
Henriksson, Inregia
♦ Stockholms stads slakthus och saluhallar, årsberättelser
Saluhallsförvaltningen
Box 5043
121 05 Johanneshov
Besöksadress: Slakthusplan 3
Tel: +46 8 - 508 46 666
Fax: +46 8 - 508 46 645
E-post: saluhallsforvaltningen@sls.stockholm.se
www.saluhallsforvaltningen.stockholm.se
www.arsta-partihallar.se
20