docÖvertemperatur i lågenergihus
download 
Report Transcription
Övertemperatur i lågenergihus
Övertemperatur i lågenergihus -‐ En studie över det bristande inomhusklimat i lågenergihus, med fokus på övertemperatur. Over temperature in low-‐energy buildings -‐ A study of the lacking indoor climate in low-‐energy buildings, focusing on over temperature. MAH Byggnadsingenjörsutbildning Med inriktning arkitektur och teknik Examensarbete: Ahmad Okal Ella Kivioja ahmad.x.okal@gmail.com ella.kivioja@live.se 0736-50 71 52 0727-04 37 04 FÖRORD Detta examensarbete om 15 högskolepoäng utgör en avslutande del i vår byggingenjörsutbildning och har skrivits under sommaren 2013. Vi vill passa på att tacka Johnny Kellner från Veidekke, Lars Sjöberg från Skanska och Jenny Svensson från Byggmästar´n i Skåne för att de tagit sig tid och ställt upp på intervju och bidragit med värdefull information till denna rapport. Vi vill även tillbringa ett stort tack till Karin Thorstensson, Lana, Camilla Tarrier, Tom Kristensson, familjen Wickholm och de övriga boende i Glumslöv för att ha ställt upp på vår intervju. Även ett tack till vår handledare Catarina Thormark för mycket bra feedback! Malmö 24 januari, 2014 Ahmad Okal och Ella Kivioja ______________________ ______________________ Ahmad Okal Ella Kivioja II SAMMANFATTNING Miljöpåverkan idag är ett faktum och ständigt kommer energieffektivare produkter, även hus. Idag byggs hus med fokus på snål energianvändning för att minska påfrestningen ur ett globalt miljöperspektiv. För att minska energianvändningen har byggsektorn tagit ansvar och producerar energieffektiva hus. Lågenergihusen är en klassning som görs för de energieffektiva hus som byggs idag. Olika typer av lågenergihus är passivhus, nollenergihus, minienergihus och plusenergihus. Det mest förekommande är passivhus. Passivhus är lufttäta, välisolerade och mekaniskt ventilerade byggnader som värms upp av huvudsakligen solenergi som stålar in genom fönster och den interna energin så som hushållsapparater och mänskliga aktiviteter. Lågenergihusen är välisolerade och täta med stora fönster åt söder för att ta till vara solenergins värme på vinter. Detta ger upphov till övertemperatur på sommarhalvåret, vilket är vad som ska studeras i denna studie. I denna rapport undersöks övertemperatur i lågenergihus och olika lösningar till problemet. En strukturerad intervju med 16 brukare från Glumslövs passivhuskvarter och tre kvalitativa intervjuer med byggherrar har genomförts för arbetets syfte. Fokus i studien har lagts på övertemperatur, framförallt på de studerade passivhuskvarter i Glumslöv. Syftet är att få en överblick över hur brukarna upplever problemet med övertemperatur, samt att studera de olika lösningarna som finns till hands idag. Samt att höra vad byggherrar anser om problemet och dess lösningar. En analys av intervjuerna visar att övertemperatur är ett problem som ännu inte blivit behandlat ordentligt, i Glumslöv märktes problemet tydligt. Även att en rad lösningar finns tillgängliga, med dessa används inte alltid optimalt. Resultatet visar att missnöje finns bland de intervjuade brukarna i Glumslövs passivhusområde. Majoriteten av de intervjuade upplevde övertemperatur under sommarhalvåret. Byggherrar är medvetna om problemet med övertemperatur i lågenergihus och rekommenderar att man använder solavskärmingssystem som är optimalt för det enskilda lågenergihuset beroende på olika faktorer som orientering, utformning och användningens ändamål. III ABSTRACT Environmental impact is now a reality and will constantly provide energy-efficient products, and also buildings. Today, the house is built with a focus on efficient use of energy to reduce stress from a global environmental perspective. To reduce energy, construction sector has taken the responsibility and produced energy efficient buildings. Low-energy buildings is a classification which is made of energy-efficient houses built today . Different types of low energy building is passive-, zero-energy-, mini- and plusenergy buildings. The most common is passive house . Passive houses are airtight, well insulated and mechanically ventilated buildings that are heated mainly by solar energy through the windows and the internal energy such as household appliances and human activities. Low-energy houses are well insulated and sealed with large windows facing south to take advantage of solar heat in the winter . This raises the temperature during the summer months, which is what is to be studied in this thesis. This report examines the temperature in low-energy buildings and different solutions to the problem with over temperature. A structured interview with 16 users from Glumslövs passive house block and three qualitative interviews with developers has been implemented for work purposes. The focus of the study has been placed on the over temperature, main focus on the passive house blocks in Glumslöv. The aim is to get an overview of how users perceive the problem of over temperature, as well as studying the different solutions that are available today. And also to hear what the developers think about the problem and discuss the solutions. An analysis of the interviews shows that the temperature is a problem that has not yet been dealt with properly, in Glumslöv the problem noticed clearly. Although a number of solutions are available, these are not always optimal. The result shows that dissatisfaction among the interviewed users in the Glumslövs passive house block. The majority of those interviewed felt the over temperature in the summer months. Developers are aware of the problem of excessive heat in the low-energy buildings and recommends using solar shading systems which is optimal for the individual low-energy building depending on various factors such as orientation , design and the purpose of the use . IV ORD- OCH BEGREPPSFÖRKLARING Köldbryggor Ett material med hög värmeledningsförmåga som går igenom ett isoleringsskikt. Genomföringar i konstruktioner som leder värme dessa köldbryggor ger upphov till värmeförluster. FEBY FEBY (Forum för Energieffektiva Byggande) arbetar med Energimyndigheterna för att ta fram en kravspecifikation anpassad till BBR16, Boverkets Byggregler. (FEBY 12) Atemp Atemp är ett ett mått på golvarean, mätt i kvadratmeter, i temperaturreglerade utrymmen som är avsedda att värmas upp till mer än 10 grader, och som begränsas av klimatskärmens insida Värmeförlusttal Byggnadens specifika dimensionerande värmeförluster vinterutetemperatur (W/m2Atemp) (DVUT) och vid en innetemperatur på 21 grader via byggnadens klimatskärm, läckflöde och ventilation. U-värde Är ett mått på värmemotstånd som beskriver ett materialskikts isoleringsförmåga. V Innehållsförteckning FÖRORD ............................................................................................................................................. II SAMMANFATTNING ................................................................................................................... III ABSTRACT ...................................................................................................................................... IV ORD- OCH BEGREPPSFÖRKLARING .................................................................................... V 1 INLEDNING ................................................................................................................................... 1 1.1 Bakgrund .................................................................................................................................. 1 1.2 Problemformulering ................................................................................................................ 1 1.3 Syfte och frågeställning .......................................................................................................... 2 1.4 Avgränsningar .......................................................................................................................... 2 1.5 Metod ........................................................................................................................................ 2 1.5.1 Intervjumetodik ................................................................................................................ 3 1.5.1.1 Intervju byggherrar och brukare .......................................................................... 3 1.5.2 Analysmetodik ................................................................................................................... 3 2 LÅGENERGIHUS ......................................................................................................................... 4 2.1 Svensk historia kring lågenergihus ........................................................................................ 4 2.2 Hur fungerar ett lågenergihus? ............................................................................................... 5 2.3 Definitioner och krav för lågenergihusstandard ................................................................... 6 2.3.1 Passivhus .......................................................................................................................... 8 2.3.2 Minienergihus .................................................................................................................. 9 2.3.3 Nollenergihus .................................................................................................................. 9 2.3.4 Plusenergihus .................................................................................................................. 9 2.4 Studerat bostadsområde, Kv. Nornan ................................................................................. 10 3. ÖVERTEMPERATUR I LÅGENERGIHUS ...................................................................... 12 3.1 Förklaring till övertemperaturen ......................................................................................... 12 3.2 Arkitektoniskt begränsning – husets orientering .............................................................. 12 3.3 Tekniska lösningars påverkan på inomhusmiljön ............................................................. 13 3.3.1 Fönsters roll i övertemperatursproblemet ................................................................ 14 3.3.2 Ventilation ..................................................................................................................... 15 3.3.3 Värmepump ................................................................................................................... 16 VI 4. VAD FINNS DET FÖR LÖSNINGAR PÅ ÖVERTEMPERATUREN? ...................... 17 4.1 Solskyddsglas ........................................................................................................................ 17 4.2 Takutsprång ........................................................................................................................... 18 4.3 Markiser ................................................................................................................................. 18 4.4 Persienn och jalusier ............................................................................................................. 19 4.5 Naturlig solavskärmning ...................................................................................................... 20 4.6 Jämförelse och för- och nackdelar ...................................................................................... 20 5. UPPLEVD TEMPERATUR, TERMISK KOMFORT OCH DESS KRAV ................. 23 5.1 Hur påverkar inomhusklimatet människan välmående? .................................................. 25 6. EMPIRI OCH ANALYS .......................................................................................................... 26 6.1 Presentation av byggherre 1 ................................................................................................ 26 6.2 Presentation av byggherre 2 ................................................................................................ 26 6.3 Presentation av byggherre 3 ................................................................................................ 26 6.4 Sammanfattning av intervjuer med byggherrar ................................................................. 26 6.5 Sammanfattning av intervju med brukarna i studerat bostadsområde. .......................... 28 6.6 Hur upplever brukarna problemet med övertemperatur? ................................................. 30 7. DISKUSSION ............................................................................................................................. 31 7.1 Förklaring till resultat och jämförelse med andra studier ................................................ 31 7.2 Varför är resultatet viktigt? ................................................................................................. 33 7.3 Val av metod och metodens påverkan ............................................................................... 33 7.4 Ventilation ............................................................................................................................. 33 7.5 Avslutning till diskussion .................................................................................................... 34 8. SLUTSATS .................................................................................................................................. 36 REFERENSLISTA ........................................................................................................................ 37 BILAGA 1 ........................................................................................................................................ 43 BILAGA 2 ........................................................................................................................................ 45 VII 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Som känt är den globala uppvärmningen en av dagens största miljöhot, detta är främst på grund av utsläpp av växthusgaser (Klimatförändringen, 2008). Därför blir det allt vanligare att man idag tänker miljövänligt och här är inte byggsektorn något undantag. Varje dag använder du energi i din bostad, man vill ha det varmt och skönt inomhus så man vrider på radiatorerna, man har kanske tv:n igång största delen av dygnets vakna timmar o.s.v. Sektorn ”bostäder och service”, som innefattar bland annat småhus, flerbostäder, lokaler och fritidshus använder hela 40 procent av all energi som används i Sverige, denna energi går huvudsakligen till värme, kyla, ventilation och belysning av byggnader. Av dessa är det framförallt energianvändningen för kylning av bostäder som ökar snabbt. I många länder står det för en betydande del av elförbrukningen. (Energimyndigheten, 2013). Lågenergihus är en produkt av det miljövänliga konceptet inom byggbranschen. I Glumslöv byggdes 2004 ett lågenergihusområde med 35 hyreslägenheter, i denna studie kommer huvudsakligen detta passivhusområde att studeras med fokus på brukarnas upplevelse av inomhusklimatet. 1.2 Problemformulering Lågenergihusen är välisolerade, täta med stora fönster för att ta till vara solenergins värme på vinter. Detta ger upphov till övertemperatur på sommarhalvåret, vilket är vad som ska studeras i denna studie. 1 1.3 Syfte och frågeställning Syftet med arbetet är att studera hur de boende i passivhus upplever inomhuskomforten med fokus på övertemperatur samt att höra vad byggherrar anser om problemet och dess lösningar. Även en sammanställning av lösningar till övertemperatur kommer att behandlas. Våra huvudsakliga frågeställningar är: - Vad finns det för orsaker till övertemperatur i lågenergihus? o Vilka lösningar har lyfts fram? o Används dess lösningar optimalt idag? - Hur upplever brukarna problemet med övertemperatur? - Hur vanligt tycker byggherrar att problemet är och vad rekommenderar de för lösningar? 1.4 Avgränsningar Vi kommer att avgränsa denna studie till att studera lågenergihus i Skåne eftersom att vi vill göra en intervjustudie där vi vill ha möjlighet att besöka bostadsområdet och intervjua brukarna. I rapporten kommer huvudsakligen småhus och villor att studeras, alltså inte flerbostadshus. Störst vikt kommer att läggas på Glumslövs radhusområde i Skåne där intervjuer kommer att hållas med brukarna. Dock kan lågenergiflerbostäder komma att behandlas i mindre omfattning, som jämförelser och liknande. Andra aspekter som ekonomi, hållfastighet och underhåll kommer inte att tas hänsyn till i denna studie. 1.5 Metod För teoridelen har kunskap hämtats från litteratur, rapporter och lämpliga artiklar både digitalt och med hjälp av böcker/tidningar för att samla in information och införskaffa kunskap om lågenergihus. Vi har även studera problemet med övertemperatur för att sedan kunna ställa relevanta frågor under intervjuerna med brukare i Glumslövs passivhusområde samt byggherrarna. 2 1.5.1 Intervjumetodik En intervju är ett sätt att ta reda på information genom att ställa frågor. Intervjuer är samtal och förutsätter direktkontakt mellan intervjuare och intervjuad. De kan ske öga mot öga men lika väl över telefon eller nätet. Till varje intervju ska finnas en intervjuplan som listar frågor, till frågorna kan man också ha förberett uppföljningsfrågor (Johansson, 2009). Vi förberedde frågor till samtliga intervjuer. Syftet med att intervjuerna brukarna är att bekräfta problemet med övertemperatur samt få en uppfattning om dess omfattning. Med byggherrarnas intervjuer hoppades vi på att få ta del av deras erfarenhet utav problemet och diskutera idéer. 1.5.1.1 Intervju byggherrar och brukare En semistrukturerad intervju hölls med tre byggherrarna, där samma frågor ställdes till samtliga informanter. Frågorna har öppna svarsmöjligheter och ger intervjuade personer mer lika chans att säga sin åsikt om samma fråga (Kvalitativ metod, 2009). Vi förberedde frågor och bokade tid med byggherrar för intervju, varav en hölls öga mot öga, en över telefon och sista över mejlkontakt. Dessa byggherrar valdes på grund av att de har lämplig kompetens för att kunna bidra med givande information till denna studie. Med 16 brukare i Glumslöv hölls en strukturerad intervju. Denna sortens intervju fungerar bra bland annat för att samla in statistik. I en strukturerad intervju bestämmer vi till en större grad hur intervjun leds, med frågor som har mindre utrymme för utsvängningar och diskussioner (Karlsson, 2009). Vi tog oss till passivhuskvarteret i Glumslöv vid två tillfällen, en gång under sommaren och en gång under vintern, för att ställa förberedda frågor om inomhusklimatet till brukarna. Anledningen till att vi valt att studera detta område är för att vår studie är begränsad till Skåne samt att vi önskade att ha möjligheten att kunna föra en öppen diskussion med brukarna. 1.5.2 Analysmetodik Vi har analyserat vårt resultat från intervjuerna med både byggherrar och brukare. Två tabeller har tagits fram för att lätt kunna överblicka resultatet av intervjuerna med brukarna, samt en sammanfattning av svaren från byggherrarna. Detta för att lätt och övergripligt kunna analysera och för att det ska vara lätt för läsaren att följa analysen. 3 2 LÅGENERGIHUS 2.1 Svensk historia kring lågenergihus Lågenergihus är en allmän benämning för byggnader som behöver mindre tillförd energi för uppvärmning jämfört med ett konventionellt hus enligt kraven i BBR (Villa liv, 2011), och här talar man om passivhus, nollenergihus, minienergihus och plusenergihus. En övergripande förklaring kommer att behandlas längre fram. Kravspecifikationen för de olika lågenergihusen i Sverige har utvecklats utifrån de tyska kraven och är idag framtagen av Sveriges Centrum för Nollenergihus, förkortat SCNH. Tidigare hade Forum för Energieffektiva Byggnader, förkortat FEBY, uppgiften att göra detta. (Erlandsson et al, 2009) Det blir allt vanligare att man väljer att bygga energisnålt idag, här är den stigande eftersträvan att bevara miljön en bidragande faktor. Lågenergihus blir idag allt vanligare inom byggnadssektorn, idén med lågenergihus utvecklades redan på 1990-talet i Tyskland (Energimyndigheterna, 2013c). Man ville bygga hus med minimala värmeförluster så att man kunde utesluta radiatorsystem och andra värmesystem. De omtalade passivhusen är ett exempel på lågenergihus och är byggnader som till stor del värms upp med värme som alstras i byggnaden naturligt, exempelvis hushållsapparater, människor och husdjur (Passivhuscentrum, 2013). Det första passivhuset i världen byggdes 1991 i Tyskland (Passivhaus Insitut, 2012) vilket också är varifrån ordet passivhus härstammar, alltså på tyska passivhaus. Efteråt spreds konceptet snabbt i Europa, det första huset i Sverige att byggas enligt passivhuskonceptet var i Lindås 2001. Sedan dess har passivhusen blivit ett populärt begrepp som har ökat i takt med det ökande miljötänket. Längst har utvecklingen kommit i just Tyskland, där det till och med i vissa städer är krav på att nybyggnationer ska byggas som passivhus. (Andrén & Tirén. 2010, s.19) 4 Ofta lägger man stor vikt vid projekteringen på att lågenergihusen ska klara av de kalla perioderna medan man inte ställer lika höga krav på övertemperaturer inomhus under sommaren. Maria Wall pointerade detta för projektet Lindås Park men inga åtgärder blev realiserade. Många menar att man får öppna och vädra ut på kvällarna, för att det utan solskydd leder till att temperaturen på dagarna stiger kraftigt under solsken (Wall, M. 2005). Efter Lindåsprojektet spreds konceptet vidare i Sverige och 2004 byggdes passivhusområdet i Glumslöv och under 2005-2006 byggdes Passivhusområdet Oxtorget i Värnamo. Eftersom EU-parlamentet år 2009 beslutade att byggnader som uppförs efter år 2019 i princip ska vara nollenergihus kan man räkna med att utvecklingen när det gäller dessa hus kommer att gå i rask takt under de senaste åren. Med hjälp at solceller och värmepumpar ska den så kallade nollvisionen uppnås (Zandi, E. 2009). 2.2 Hur fungerar ett lågenergihus? Det finns flera olika typer av lågenergihus och varje lågenergihus fungerar olika, vilket kommer att behandlas i 2.3. Men vad som är gemensamt för lågenergihusen är att de behöver mindre energi för uppvärmning och vissa till och med alstrar mer energi än vad som går åt byggnadens uppvärmning, så kallade plusenergihus, och för att uppnå detta så är lågenergihusen väl isolerade och täta, just för att inte någon energi/värme ska sippra ut genom diverse otätheter i klimatskälet (Byggbringaden, 2012). Med tjockare och bättre isolerade stora fönster i söderläge som fångar upp solvärme, solfångare för uppvärmning av varmvatten och en effektiv värmeväxlare för ventilation kan man bygga lågenergihus. Passivhus är hus som drivs utan egentligt värmesystem utan förlitar sig på spillvärme från människor och de apparater man annars använder, såsom lampor, tv, dator och vitvaror för att hålla värmen. Kalla vinterdagar kan man dock vara tvungen att använda en extra luftvärmare för ventilationsluften.(Byggbringaden, 2012) 5 Kriterierna i energianvändning skiljer sig beroende på var man är bosatt i landet, det är naturligt att ett hus i norra Sverige, exempelvis Kiruna drar mer energi än ett i södra Sverige exempelvis Ystad. I stället för självdrag i ventilationen används som sagt värmeväxlare. I FTX-system används värmeväxlare för uppvärmning av den friska, men kalla uteluften som möter den gamla, varma inneluften som sedan värms upp. På så sätt kan 85 procent av den värmen tas tillvara och man får en tillfredställande ventilation. (Byggbringaden, 2012) 2.3 Definitioner och krav för lågenergihusstandard Med åren har olika lågenergihus projekterats fram och dessa har kategoriserats. Det blir allt vanligare att man stöter på orden lågenergihus, passivhus, nollenergihus, minienergihus och plusenergihus och de har alla olika definitioner och kravnivåer. Det finns strikta krav för att ett hus ska få kallas för passiv-, minienergi-, nollenergi- eller plusenergihus. Strängare krav på energihushållning förändrar även själva uppförandet med avseende på bland annat konstruktion, val av material och uppvärmningsteknik. Det påverkar även arkitektoniska aspekter som begränsar byggnationen, man har exempelvis oftast mycket mer fönster åt söder och så få som möjligt mot norr (Johan Tell, 2011). Detta kommer att behandlas i kapitel 3. I Boverkets byggregler (BBR 18) framgår det hur mycket energi en nybyggd villa idag får använda. Detta varierar över landets delar, i södra Sverige är kraven hårdare än i mellersta Sverige exempelvis. Byggreglerna i BBR medför att energistandarden är hög i Sverige men nya svenska småhus som byggs idag byggs en bra bit under denna norm för energianvändning som står skrivet i BBR. Följden blir att hus marknadsförs som lågenergihus trots att de inte uppfyller kraven enligt FEBY’12 för vad som krävs för en certifiering utav lågenergihus (Johan Tell, 2011). Däremot kommer rapporten inte syfta på dessa konventionella småhus när ordet lågenergihus nämns, utan kommer i första hand syfta på nedanstående beskrivning av lågenergihus. Kravet på dagens byggnader är att sänka behovet av tillförd effekt för uppvärmning i bostäder så att en behaglig termisk komfort i byggnaden ska kunna erhållas rationellt via en distribution av värme genom hygienluftsflödet. Flera krav ställs för att kunna begränsa den totala användningen av köpt energi, med andra ord driftsel, värme, varmvatten och komfortkyla. Utöver FEBY12´s krav gäller minst kraven från Boverkets Byggregler (BBR). (Passivhuscentrum, 2013b) 6 Exempel på olika standarder vid uppförande av lågenergihus, som kan vara användbara enligt Isovers broschyr(Boverkets Byggregler, Isover): • prEN ISO 13789 Thermal performance of buildings – Transmission and ventilation heat transfer coeffiecents – Calculation method. • SS 02 42 30 Värmeisolering – Plåtkonstruktioner med köldbryggor – beräkning av värmemotstånd. • SS-EN ISO 6946 Byggkomponenter och byggnadsdelar – värmemotstånd och värmegenomgångskoeffiecient – Beräkningsmetod. • SS-EN ISO 13370 Byggnaders termiska egenskaper – värmeöverföring via marken – beräkningsmetoder. • SS-EN ISO 14683 Köldbryggor i byggnadskonstruktioner – linjär värmegenomgångskoefficient – förenklade metoder och schablonvärden. • SS-EN ISO 10211 Köldbryggor i byggnadskonstruktioner – beräkning av värmeflöden och yttemperaturer. • SS-EN 12524 Byggmaterial och byggprodukter – Fukt och värmetekniska egenskaper – tabeller med beräkningsvärden. För att man ska kunna använda begreppet nollenergihus, passivhus eller minienergihus för en byggnad ska ett antal grundläggande krav uppfyllas. FEBY12s arbete tillsammans med Energimyndigheternas arbete med certifiering och verifiering har skapat en struktur och viss ordning på marknaden. Kravspecifikation för de olika benämningarna har gjorts tydliga och blivit enklare för de enskilda konsumenterna att förstå innebörden utav dessa krav (Andrén & Tirén. 2010, s19). Om kraven uppfylls kan följande begrepp användas: • ”Projekterat Nollenergihus, Passivhus eller Minienergihus enligt FEBY12” • ”Certifierat Nollenergihus, Passivhus eller Minienergihus enligt FEBY12” • ”Verifierat Nollenergihus, Passivhus eller Minienergihus enligt FEBY12” I första fallet avser benämningen en byggnad som beräkningsmässigt uppfyller kraven. Det andra fallet innebär att lågenergihuset har granskats utav Sveriges Centrum för Nollenergihus utsedda granskningsorgan. För verifierad byggnad så ska kraven vara styrkta genom mätningar (Passivhuscentrum, 2013b). 7 2.3.1 Passivhus Passivhus är den vanligaste typen av lågenergihus och bygger på principen att man minimerar värmeförlusterna genom att uppnå ett tätare klimatskal och använder sig utav ett energieffektivt ventilationssystem. Passivhus använder sig av ca 20kWh per kvadratmeter och år för att värmas upp. För att man ska kunna använda sig utav begreppet passivhus för en byggnad krävs att ett antal grundläggande krav för denna typ av byggnad ska vara uppfyllda. Detta är för att man ska kunna kvalitetssäkra definitionen av byggkonceptet för marknadsföring och kommunikation inom bygg- och förvaltningsprocessen. Byggnationen måste alltså uppfylla de krav som finns för de specifika passivhusuppförandet enligt Energimyndigheterna. Dessa specifika krav och anvisade verifieringar genomförs för varje byggnadsprojekt, och är kraven uppfyllda kan detta begrepp användas för beskrivning av den aktuella byggnadens prestanda. Kravspecifikationen som görs för passivhus har grundat sig på den motsvarande definitionen som används i Tyskland för passivhus, men är utformade och anpassade efter det svenska förhållandet. Detta för att göra passivhusuppförandet mer anpassat till ett mer nordiskt klimat. (Passivhuscentrum, 2013b) Passivshaus Institut (PHI) har en certifiering av passivhus som är framtagen med den internationella definitionen. Definitionerna och standarden bygger på att man beräknar energianvändningen enligt Passivhaus Projektering Paket (PHPP). Denna beräkning finns idag tillgänglig och översatt till svenska. FEBYs certifiering och krav finns tillgängliga för husleverantörer så att de i sin marknadsföring kan ange att byggnaden ska uppnå standarden för passivhus. Med andra ord finns det inte någon slags garanti att själva byggnaden blir certifierad som ett passivhus. Det är inte förrän byggnaden genomgår en funktionskontroll av en tredje part som den kan bli certifierad, alltså inte utav byggherren eller beställaren utan någon oberoende part, oftast en opartisk besiktningsförrättare (Passivhuscentrum, 2013b). Byggnadens genomsnittliga U-värde för utvalda fönster och andra glaspartier i byggnaden ska högst vara: Passivhus: ≤ 0,80 W/m2K (Passivhuscentrum, 2013b). 8 2.3.2 Minienergihus Minienergihus byggs med en kravnivå som ligger mellan kravnivån för passivhus och BBR19, men med samma kravmodell som gäller för passivhus. Detta innebär att värmeförluster hålls på en lägre nivå än vad BBR19 medger (Passivhuscentrum, 2013b). Minienergihus är en enklare form av passivhus, här används ca 40kWh per kvadratmeter och år för uppvärmning. Då kan det komma att en separat energikälla som en pelletskamin eller en luftvärmepump behövs under kalla långa vintrar (Johan Tell, 2011). Byggnadens genomsnittliga U-värde för utvalda fönster och andra glaspartier i byggnaden ska högst vara: Minienergihus: ≤ 0,90 W/m2K (Passivhuscentrum, 2013b). 2.3.3 Nollenergihus Som nämnts ovan är passivhus ett hus som genom god isolering och energiåtervinnande metoder blir energisnålare. Ett nollenergihus är en vidareutveckling på passivhus, här går man ett steg längre. Genom solceller på taket och stora glasytor för att släppa in vinterns solvärme, är tanken att byggnaden ska producera den ytterligare mängd energi som kräv för att byggnaden ska vara självförsörjande. I grunden är nollenergihus, precis som passivhus, en välisolerad och välventilerad byggnad med dörrar och fönster med låga U-värden. (Energihus, 2013) Byggnadens genomsnittliga U-värde för utvalda fönster och andra glaspartier i byggnaden ska högst vara: Nollenergihus: ≤ 0,80 W/m2K (Passivhuscentrum, 2013b). 2.3.4 Plusenergihus Plusenergihus är hus som byggs enligt passivhuskonceptet men den bakomliggande tanken är att huset ska på årsbasis producera mer energi än vad den använder, överskottet säljs därefter till ägaren av elnätet. Energiöverskottet är inte jämnt fördelat över året, under de kallare månaderna ska man kunna köpa tillbaka denna energi från elbolaget och/eller elda med ved, olja eller pellets. Solpaneler, vind- och vattenkraftverk är det primära teknikerna man använder för att uppnå detta överskott på energi (Andrén & Tirén. 2010, s.18). Lagen kring 9 nettodebitering är ännu inte klargjord utan elhandlaren och kunden får själva göra upp ett avtal (Energinyheter, 2013). Det första plusenergihuset i Sverige invigdes 2009 och är Villa Åkarp som byggts på initiativ av Karin Adalberth, doktor i byggnadsfysik och författare.(Rockwool, 2013d) Byggnadens genomsnittliga U-värde för utvalda fönster och andra glaspartier i byggnaden ska högst vara: Plusenergihus: ≤ 0,80 W/m2K (Passivhuscentrum, 2013b). 2.4 Studerat bostadsområde, Kv. Nornan Kv. nornan är ett passivhuskvarter beläget i Glumslöv, området består av 35 radhus som var inflyttningsklara 2004. I husen har fönster placerats jämt på alla sidor, alltså inte någon övervikt åt söder. Fönsterytan motsvarar 20 procent av golvytan. Samtliga hus har sadeltak med ett takutsprång på 1 meter och varje lägenhet har en luftsluss som visas i bild 1 nedan. Luftslussens syfte är att förhindrar den varma luften från att strömma ut ur lägenheterna (AB Landskronahem, 2004). Bild 1. Kv. Nornan, bilden visar husens takutsprång samt luftsluss Husen har 3-glas fönster med lågemissionsskickt på fönster mot söder och väster och ett Uvärde mellan 0,9-1,0W/m2K. Beräkningar uppskattar det totala energibehovet till ca 60kWh/m2 och år inkl. hushållsel, vilket motsvarar ca 50 procent av en nyproducerad lägenhets totala energibehov. Lägenheternas ventilationssystem är av typen FTX-aggregat med motströms plattvärmeväxlare. Byggherren för radhusen är Landskronahem AB (Passivhuscentrum, 2011). Glumslövslägenheterna har luftsluss, att tillämpa principen med 10 luftsluss minimerar nämligen värmeförlusten varje gång ytterdörren öppnas. Istället för att kyla ner hela huset kyls endast det lilla utrymmet mellan ytter- och innerdörren ner. Tänker man tillbaka på hur man utformade hallen i gamla hus, var det vanligt att man hade en kallfarstu innan man kom in i själva huset. Genom att bygga en sluss skapas ett vindfång som hindrar att onödig värme läcker ut då man öppnar dörren. 11 3. ÖVERTEMPERATUR I LÅGENERGIHUS 3.1 Förklaring till övertemperaturen Problem med det termiska klimatet har blivit allt vanligare i takt med att andelen glasytor i tak och fasader har ökat och därmed de mest solutsatta glasade konstruktionerna (Carlson P-O, 2005). Anledningen till övertemperatur i lågenergihus har en rad bidragande faktorer, kombinationen av det täta och väl isolerade klimatskalet samt solens instrålning kan leda till övertemperatur inomhus. Detta leder till att värmen (interna lasten) som kommer in i huset genom solinstrålning, inte har någonstans att ta vägen, utan den stannar istället inne i huset och kan bidra till väldigt varma inomhustemperaturer. (Passivhem, 2013) Fönster är största boven i temperatursfrågan, mycket (nästan all) värme tar sig in genom fönstret genom solinstrålning. Och det kan vara så pass stor att det leder till övertemperatur i bostaden om ingen solavskärmning används. För att undgå dessa problem är det nödvändigt att göra en ordentlig analys av det termiska klimatet och minimera risken för att icke acceptabla övertemperaturer uppstår (Carlson P-O, 2005). 3.2 Arkitektoniskt begränsning – husets orientering Grundsynen för passivhus ligger i att den passiva solinstrålningen utnyttjas för värme och ljus. Därför är byggnadens vädersträcksorientering samt genomtänkta planlösning väsentligt (Andrén och Tirén, 2010). Det är viktigt att ta hänsyn till byggnadens utformning vilket kan minska värmeöverskott under sommartid av den passiva solinstrålningen. Solavskärmning i form av takutsprång, exempelvis, motverkar värmeöverskott under högt sommarsolstånd samtidigt som den gör det möjligt för värme att släppas in när solen står lågt under vintern som illustreras i bild 2 nedan. Bild nr 2. Bilden visar takutsprångens funktion under sommarsol och vintersol. 12 Det är viktigt att fönsterytan är optimerad för att undvika obehagligt varma inomhustemperaturer under sommaren men samtidigt undvika en hög efterfrågan på uppvärmning under vintertid (Ulla Janson, 2010). I tabell 1 ser vi att söderorienterade fönster är mest utsatta för sol under vår och höst (april resp. september i tabell 1) då solhöjden är lägre. Öst- och västorienterade fönster är mest utsatta sommartid (juni i tabell 1). Tabell 1. Solenergistrålning mot en vertikal 1m2 stor glasyta en klar dag vid normal markreflektion på 20 procent. Solenergi max effekt per timme (W) och inom parantes solenergi per dygn (kWh) Husets och fönstrens orientering är begränsade och detta kan vara en arkitektonisk begränsning, exempelvis att man inte kan ha finaste fasaden mot gatan. Värt att nämna är att denna begränsning inte gäller för flerbostadshus, då dessa ofta har fönster orienterat i alla riktningar och då spelar det ingen roll hur man orienterar det, man kommer alltid ha fönster åt alla väderstreck. 3.3 Tekniska lösningars påverkan på inomhusmiljön Varje detalj är viktig för att ett lågenergihus ska bli så energieffektivt som möjligt. Som nämnts tidigare är ett tätt klimatskal med minimalt luftläckage en viktig aspekt (Bostad Västerås, 2013). Därför är det viktigt att infästning av exempelvis dörrar och fönster är korrekt och mycket väl gjort samt att rätt dörrar och fönster väljs. Även val av ventilationssystem har en stor påverkan på inomhusmiljön. Dessa aspekter kommer att behandlas mer ingående i nästkommande underkapitel. 13 3.3.1 Fönsters roll i övertemperatursproblemet Viktigt är det att välja dörrar och fönster med lågt U-värde, fördelarna med lågt U-värde är inte bara att minska värmeförlusterna, de bidrar till en bekvämare inomhusmiljö även under sommaren (Ulla Jansson, 2010). Total andel solenergi som tillförs ett rum vinkelrätt genom ett fönster kallas för solfaktor och betecknas med g i bild 3. Solfaktorn består av direkt transmission av solenergi samt sekundär värmetillförsel från inre solvärmd glasruta, denna tillförs genom värmestrålning och konvektion (Carlson P-O, 2005). Bild 3. Solfaktorn För vanligt klarglas är transmittansen hög för alla våglängder i solspektret. Stor del av strålningen tar sig igenom glaset och absorberas så småningom i rummets ytor varpå den omvandlas till värmestrålning som avges. Denna värmestrålning är betydligt mer långvågig än den som solen avger och kan därför inte ta sig tillbaka ut genom klarglaset. (Frost, S. Lyckander, K. 2012) Energin kan inte transmitteras genom rutan utan absorberas och reflekteras tillbaka in i rummet, därför sägs vanligt glas vara opakt (ogenomsläppligt) för rumsvärmestrålning. Det är denna effekt som kallas för växthuseffekten och som bidrar problem med övertemperaturer. (Carlson P-O, 2005) Värmetillskottet från strålningen är normalt betydligt större än det som människor, apparater och belysning genererar och påverkar därför inomhusklimatet väsentligt. Det är därför av stor vikt att skärma av dessa byggnader på ett lämpligt sätt, för att åstadkomma ett gott inomhusklimat och minska energianvändningen för kylning. (Frost, S. Lyckander, K. 2012) 14 3.3.2 Ventilation Förutom god isolering och tätt hus så är ventilationen en viktig aspekt när man vill bygga ett lågenergihus. Det absolut vanligaste ventilationssystemet i lågenergihus är från- och tilluftsventilation med återvinning (FTX-system), anledningen till detta är att i ett FTXsystem så återvinns värmen från frånluften innan den passerar ut och detta kan bidra till en energibesparing på hela 50-80 procent jämfört med om värmen inte skulle återvinnas. FTXsystemet fungerar som följande: en tilluftsfläkt och en frånluftsfläkt ventilerar huset via två kanalsystem. Tilluften går till sovrum och vardagsrum medan frånluften tas från kök, badrum och tvättstuga. Värmen från den varma frånluften överförs till den kalla uteluften i värmeväxlaren. (Energimyndigheten, 2013b) FTX-system med en värmeåtervinning på 85 procent där varje system har en värmepatron på 900 W för extra tillsatsvärme under kalla dagar. På sommaren kan värmeväxlaren stängas av och huset ventileras istället med endast frånluft eller fönstervädring (Granbom, M & Thorn, R. 2007). Självdragsystem fungerar utan att en mekanisk fläkt kontinuerligt är påslagen. Det är temperaturskillnaden mellan ute och inne som gör att luftväxlingen fungerar. Temperaturskillnaden skapar en tryckskillnad som medför att frisk luft dras in genom otätheter eller öppningar och den förorenade luften kommer ut genom en frånluftskanal från badrum och kök. Självdragsystemet är tyst och påverkas inte av elavbrott. Det kan däremot medföra dålig ventilation i enplanshus och det finns risk för bakdrag och kallras vid tilluftsventilationerna. Bakdrag innebär att luften, på grund av undertryck, går in istället för ut genom frånluftsventilerna i kök och badrum. Kallras kan göra att man inte kan utnyttja utrymmen i närheten eller under tilluftsventilerna, speciellt under vinterhalvåret. Det finns risk för låg luftväxling sommartid när temperaturskillnaden inne och ute inte är tillräckligt stor. Avseende på husets utformning och läge i terräng kan självdraget bli för stort vilket medför en större luftomsättning med ökade uppvärmningskostnader som följd. I vissa vädersituationer kan övertryck inträffa inomhus. Då kan rumsluften tryckas ut genom väggarna och fukten i luften kan kondensera inne i väggen och skapar förutsättningar för mögel- och bakterietillväxt. Luften som tar sig in i huset går inte att på något sätt styras eller regleras. I hus där tätningen är felaktig och där ventilerna har tagits bort kan tilluften leta sig in genom grunden. Eftersom det saknas kanaler och möjligheter att styra luftflöden i ett självdragssystem går det inte att återvinna värme genom ventilationsluften. (Energimyndigheterna, 2011) 15 3.3.3 Värmepump Frånluftsvärmepumpen (FVP-system) är bland de vanligaste ventilationslösningarna bland hustillverkarna. Förklaringen till att många husleverantörer väljer frånluftsvärmepump är på grund av att det är en billig lösning. Kunden får både värmekälla och en ventilation i samma aggregat. Frånluftsvärmepumpar förväxlas ibland med jord- och bergvärmepumpar som hämtar sin energi utanför huset medan frånluftsvärmepumpen använder den uppvärmda rumsluften och eluppvärmning som värmekälla. Precis som FTX-systemet tar frånluftsvärmepumpen tillvara på värmen i den luft som genom ventilationen lämnar huset. Värmen tillförs varmvattnet och golvvärmen istället för tilluften som i FTX-systemet. För att ett FVP-system ska fungera korrekt måste samma mängd luft som lämnar huset tillföras på något sätt. Detta löses genom att borra hål i väggarna för friskluftventiler. Problemet med att borra hål är att mycket kall luft släpps in okontrollerat. Vintertid innebär detta problem med kallras då kall luft är tyngre än varm luft då det blir drag och den kalla luften sjunker ner mot golvet. Komforten i huset blir lidande och man kompenserar med att dra på värmen mer eller stänga ventilerna. En stor nackdel med frånluftsvärmepump är att värmekällan och ventilationen inte är separerade. Detta medför att man är bunden till samma värmekälla och kan därför inte enkelt få den utbyt.(VillaVarm, 2014) 16 4. VAD FINNS DET FÖR LÖSNINGAR PÅ ÖVERTEMPERATUREN? Det finns idag en rad olika lösningar som framtagits för att motverka övertemperaturer, dessa gäller inte bara för lågenergihus. I detta kapitel kommer vi att gå igenom några av de mest väsentliga lösningarna som finns samt jämföra några av dem. 4.1 Solskyddsglas Den del av solljuset som absorberas i rutan, värmer upp glaset, som i sin tur avger värme in i rummet och/eller tillbaka ut igen. Hur mycket av den absorberade värmen som kommer in beror på vilken typ av glas som används samt dess area.(Frost, S & Lyckander, K. 2012) Det finns så kallade solskyddsglas som syftar till att minska obehag av bländning, strålningsvärme och övertemperaturer inomhus. Ett fönster som har ett lågt g-värde innebär ett fönster som släpper igenom en låg andel solenergi som kommer in i rummet. Detta ger bättre förutsättningar för ett behagligt inomhusklimat sommartid. Solskyddsglasen kan delas in i fyra huvudtyper: -‐ Genomfärgade solskyddsglas där solskyddet ökar med ökande tjocklek. -‐ Hårdbelagda solskyddsglas som har solskyddsbeläggningar och ibland även är genomfärgade -‐ Mjukbelagda solskyddsglas som har solskyddsbeläggning -‐ Mjukbelagda solskyddsglas som fungerar både som solskydd och som lågemissiva egenskaper (Carlson P-O, 2005). En nackdel med solskyddsglas är att det minskar dagsljusinsläppet och gratisvärmen från solen men med stora glasytor och moderna solskyddsglas blir solljuset ofta tillräckligt. Normalt behövs ett kompletterande solskydd till glas, detta solskydd kan antingen vara fasta eller rörliga. De kan delas in i tre olika huvudtyper: - Utvändigt solskydd - Mellanliggande solskydd - Invändiga solskydd Alla typer av solskydd har begränsningar samt för- och nackdelar (Carlson P-O, 2005). 17 4.2 Takutsprång Detta är en solavskärmning i form av att taket fortsätter en bit utanför fasadens gräns, som i bilderna nedan. Som visas på bild 5 är denna typ av solavskärmning inte optimal för ett 2plans hus eftersom den inte ger någon alls solavskärmning på entréplan, om man inte löser det som på bild 4, genom att tillföra ett slags takutsprång för även för entréplan. Solhöjder varierar kraftigt under året beroende på ort, läge och årstid. Takutsprång, som är ett fast solskydd, fungerar bäst vid hög solhöjd då de effektivt kan skydda partier för solstrålning. Bild 4 Passivhus Villa Björken. Visar övre och undre takutsprång. Bild 5. Visar takutsprång på ett av husen från Kv. Nornan 4.3 Markiser Markiser är ett effektivt solskydd som håller solens strålar och värme ute. I privata hem utgör ofta markiser enda alternativet vid höga värmeförhållanden och de kan även vara till fördel att ha en markis som solavskärmning på uteplatsen som i bild 6, markiser fungerar även mycket bra som regnskydd. Det finns två sorters markiser nämligen fast och rörlig (Haga Solskydd, 2013). Rörliga markiser kan man fälla upp och ner vid behov, medan fasta alltid avskärmar. Bild 6. Markiser 18 4.4 Persienn och jalusier En persienn, kan också kallas spjälgardin eller jalusi, är en produkt som består av lameller i horisontellt läge. Lamellerna kan fås i olika material så som olika träslag, aluminium och plast. Beroende på ändamål så kan de delas upp i tre kategorier. - Insyns- och solavskärmningspersienner o Mellanglaspersienner o Frihängande persienner - Interiörpersienner - Fasadpersienner Fördelen med jalusier är att de samtidigt som de solavskärmar kan fungera som ett inbrottsskydd, de används i köpcentra, annars är de vanligast i kontor men är inte ovanligt att användas i privata hem(Solskyddsgarden, 2013). Nackdel med jalusier är idag att det medför en risk för köldbryggor, eftersom infästningen sitter i konstruktionen (Johnny Kellner). Eftersom det i Sverige är vanligast med två- och treglasfönster är mellanglaspersienner mycket vanliga för insynsskydd och solavskärmning. Berglunds Persiennfabrik erbjuder statistik från deras egen tillverkning, och de påstår att cirka två tredjedelar av alla persienner är av mellanglastypen. (Berglunds AB, 2014) Bild 7 visar jalusier och bild 8 visar interiörpersienner. Bild 7. Utvändiga jalusier Bild 8. Interiörpersienner 19 4.5 Naturlig solavskärmning Detta kan innebära solavskärmning i form av träd, buskar eller häckar. Fördelen är att de inte medför någon som helst påfrestning på miljön, snarare tvärt om och att det är ett billigt alternativ. Men de är inget flexibelt val, man får även skugga för huset under vintertid vilket kan bidra till att lågenergihuset är svårare att värma upp. En annan fördel är att slipper installationer i konstruktionen. 4.6 Jämförelse och för- och nackdelar Sebastian Wangmo har studerat hur orienteringen på ett passivhus påverkar bland annat solenergin från fönster och elförbrukningen om kylsystemet drivs med el. Han tog fram två snarlika hustyper, alternativ 2 har något större fönsterpartier samt något större bostadsyta. I övrigt har han i båda alternativen valt samma väggkonstruktion, fönsteralternativ etc. Med hjälp av programmet VIP+ beräknade han hur vridningen på hustyperna påverkade husens energivärden. Vridningen skedde med 45 grader åt gången och inför varje vridning har tre beräkningar utförts: Utan solskydd, med persienn som solskydd och en med markiser som solskydd (Wangmo, S. 2007). I bild 9 ser vi att energin från solen varierar kraftig beroende på vridningen av byggnaderna, i båda fallen ökar kurvan kraftigt när stora glaspartier är riktade mot söder. Det framgår också i bild 9 att persienner minskar solenergin anmärkningsvärt mycket mer än markiser, samt att markiserna är effektivare i hustyp 1, den med mindre fönsterpartier. Bild 9. Visar hur solenergin förändras genom vridning av byggnaderna 20 Bild 10 nedan visar att stora delar av energin som går åt till kylning skulle kunna ha förhindrats med hjälp av solskydd. Även här är persienner effektivast i båda hustyperna. Sebastian Wangmo säger: ”Även elförsörjningen i byggnader följer solinstrålningen. Beräkningarna visar att det täta passivhusen påverkas mycket av solen och övertemperaturer orsakas enkelt om stora glaspartier placeras i söder” Bild 10. Visar hur elförsörjningen förändras genom vridning av byggnaderna NOTIS. Värt att nämna är att Sebastian Wangmo inte presenterar vilken typ av persienn han har använt i sina beräkningar då det finns många olika typer som säkert är olika effektiva. Solskydd kan delas in i fasta (t.ex. takutsprång och solskyddsglas) och rörliga solskydd (t.ex. markiser och jalusier) och dessa är olika effektiva och har sina för- och nackdelar. För att välja rätt typ av utvändigt fast solskydd är solhöjder under dimensionerade perioder en väsentlig parameter. Fasta solskydd fungerar bäst vid hög solhöjd då dessa effektivt kan skydda partier för solstrålning, utan att vara för stora (Carlson P-O, 2005). De rörliga solskydden delas in i tre olika typer, som beror på deras placering: utvändiga, mellanglas och invändiga. Och enligt boken ”bygga med glas” är ofta de utvändiga solskydden effektivast. En stor fördel med både mellanglassolskydd och invändiga solskydd är att de är skyddade från direkt påverkan av yttre klimat och detta kan förlänga dess livslängd och effekten behålls längre. De kan också användas som ljusskydd för att reglera ljuset i 21 bostaden. Nackdelen med de invändiga solskydden är att effektiviteten är begränsad, en stor andel av solenergin tillförs som konvektiv värme. Invändiga solskydd kan också anta hög temperatur och avge oönskad strålningsvärme till personer som befinner sig i närheten. Det betyder att en stor andel av den totala tillförda solenergin är den konvektiva varmluftsström som bildas mellan glas och solskydd. Om denna luftström kan avledas direkt utan att hinna tillföra rummet värme skulle solskyddets effektivitet ökas avsevärt. För att detta ska vara möjligt förutsätts att ventilationsflödet är tillräckligt stort (Carlson P-O, 2005). 22 5. UPPLEVD TEMPERATUR, TERMISK KOMFORT OCH DESS KRAV Temperatur är ett mått på hur varmt det är, men termometern ger inte alltid hela sanningen om hur det känns. Det finns avgörande faktorer som vind och luftfuktighet som påverkar hur vi upplever temperaturen. Vi kontrollerar bara vårt egna mikroklimat inom vissa snäva gränser, nämligen när kroppen producerar värme genom föda och fysiska aktiviteter, vilket ger kroppstemperaturen på cirka 37oC, medan vår hud oftast har en lägre temperatur på cirka 33oC. Temperaturskillnaden gör att värmen transporteras från inuti oss till ytan av vår hud, varifrån den antingen strålar ut eller leds bort. Detta medför att vi förlorar värme i kroppen. Ifall det är en lugn omgivning och vi är lättklädda uppnår vi en termisk jämvikt med omgivningen om lufttemperaturen ligger på cirka 21-24oC, utan kläder hade man behövt cirka 30oC för att uppnå termisk jämvikt. Om hudens temperatur sjunker till cirka 10oC förlorar man känseln och som regel överlever man inte ifall kroppens inre temperatur understiger 26oC. (SMHI, 2009) ”Byggnader och deras installationer ska utformas, så att termisk komfort som är anpassad till utrymmenas avsedda användning kan erhållas vid normala driftsförhållanden.” BBR18 6:41 Människor är olika och därför upplever vi temperatur olika. Två personer i samma rum skulle därför kunna känna olika. För det är nämligen så att man kan vänja sig vid kyla och därför upplever inte det kalla klimatet i rummet lika mycket som en person som är mindre van. (Mimer Miljö, 2013) Vid stillastående arbete, exempel kontorsarbete, bör det normalt vara 20-24oC (Arbetsmiljöverket, 2013). Äldre personer har generellt låg ämnesomsättning, muskulaturen förtvinar och personen blir lättviktig. De har därför svårt att vara aktiva och hålla kroppstemperaturen (Socialstyrelsen, 2013). Relativ fuktighet (RF) är ett mått på hur mycket fukt luften innehåller vid en specifik temperatur i förhållande till vad den maximalt kan innehålla vid samma temperatur. Den mäts och anges i procent och det är viktigt att den relativa fuktigheten ligger inom rätt intervall för ett behagligt inomhusklimat. Ett för högt RF medför risk för svampangrepp och mögel på material och ett lågt RF kan ge upphov till människor får problem med torra slemhinnor. En tumregel idag är hålla den relativa fuktigheten mellan 50-70 procent.(SMHI, 2012) 23 Termisk komfort styrs av faktorerna; metabolism (met), kläders isoleringsförmåga (clo), strålningstemperatur, lufthastighet och relativ fuktighet. Det kan fortfarande vara svårt att få en bra överblick över hur den termiska komforten faktiskt upplevs. Detta, som tidigare nämnt, på grund av att vi upplever temperatur olika. För att det ska vara möjligt att mäta den termiska komforten har en skala tagits fram där personer får betygsätta det termiska klimatet. Skalan heter PMV-skalan, står för Predicted Mean Vote och är det förväntade medelutlåtandet. Skalan sträcker sig från -3 till +3, där -3 är ett kallt klimat och +3 är ett hett klimat. PMV på ±0.5 anses vara ett neutralt termiskt klimat. Personer betygsätter utifrån skalan hur de upplever det termiska klimatet, på så sätt tas en uppskattad temperaturupplevelse fram. När PMV-indexet beräknats kan ett PPD-index tas fram. PPD-indexet står för Predicted Percentage of Dissatisfied och är ett index på förväntade procenttalet missnöjda. Det finns inget inomhusklimat där alla är nöjda samtidigt. (Warfvinge C & Dahlblom M, 2011), Sommarperiodens inneklimat är den del som är mest problematisk i lågenergihus. Därför krävs att en beräkning av byggnadens inomhustemperatur ska redovisas i det fall byggnadens solvärmefaktor (SVF) ligger över angivet gränsvärde. SVF beräknas enkelt utifrån de indata som ändå krävs för byggnadens energibalans vilka kompletteras med data för solskuggning under sommarperioden. Redovisningen ska syfta till att frågan uppmärksammas inom projektet. Kravet på den termiska komforten är väsentlig där byggnadens innetemperatur för perioden april-september ska beräknas och redovisas. Redovisningen används för att enklare kunna uttrycka byggnadens solvärmetillskott i form av byggnadens solvärmefaktor (SVF). Detta förutsatt att SVF ≤0,036 för byggnadens mest solutsatta lägenhet/rum. Solvärmefaktorn beräknas enligt följande ekvation: SVF = g * Aglas/Atemp, där Aglas är fönsterarean och solfaktorn (g) tar hänsyn till instrålad solvärme genom glaset, skuggningsförhållanden och solavskärmning. Inomhustemperatur under nämnd period bör inte överstiga 26 grader mer än högst 10 procent av tiden i det mest utsatta rummet eller den mest utsatta delen i byggnaden (Passivhuscentrum, 2013b). 24 Socialstyrelsen rekommenderar att temperaturen i en lägenhet bör vara mellan 20 och 23 grader. Temperaturer ska aldrig vara lägre än 18 grader och inte heller varmare än 26 grader på sommaren. (Hyresgärsföreningen, 2013) 5.1 Hur påverkar inomhusklimatet människan välmående? För höga temperaturer har påverkan på hälsoeffekter i form av sjukdomar. Problemet vid höga temperaturer inomhus har uppmärksammats med långa värmeböljor i södra Europa. Rapporter visar en ökad förekomst av hjärt- och kärlsjukdomar under heta perioder i dessa länder. Erfarenhetsmässigt vet man att hög inomhustemperatur är en viktig orsak till störning i inomhusklimatet. Förutom att inomhusluften blir torr och påverkar andningsvägarna ökar allmänsymtom som illamående och ha huvudvärk. Flera vetenskapliga studier visar att rumstemperatur över 22-23 grader ger en ökad rapportering av allmänsymtom. Genom att sänka inomhustemperaturen kan denna typ av besvär många gånger undvikas. När kroppen är på gränsen till svettning uppstår ett behov att minska aktiviteten så att svettning kan undvikas. Det är då lätt att arbetstakten sänks och koncentrationsförmågan avtar. Inlärningsförmågan blir därför minskad vid höga temperaturer.(Socialstyrelsen,2005) 25 6. EMPIRI OCH ANALYS 6.1 Presentation av byggherre 1 Den första personen vi intervjuade är idag teknik- och miljöchef för koncerner i Sverige med mångårig erfarenhet av lågenergihus och jobbar på Veidekke. Examinerad från Stockholm Universitet och är byggnadsingenjör i botten. Intervjun var en bandad telefonintervju där vi ställde frågor enligt bilaga 1. 6.2 Presentation av byggherre 2 Den andra personen vi tog kontakt med är rådgivare inom VVS frågor och är specialist inom ventilation och har gymnasieingenjörsexamen. Byggherren jobbar på Skanska och har 20 års erfarenhet inom ventilation, har även erfarenhet inom lågenergihusuppförande där denne behandlat skadeutredning, projekt som inte får upp värmen, övertemperatur sommartid och kalla projekt där ventilationssystemet inte håller utlovad kapacitet. Intervjun var en bandad intervju som tog plats på Skanska, Malmö. Frågor enligt bilaga 1. 6.3 Presentation av byggherre 3 Den tredje och sista intervjun hölls med en platschef på Byggmästar’n i Skåne med 15 års arbetslivserfarenhet som byggingenjör. Har under sina 15 år även arbetat som arbetsledare och entreprenadingenjör. Relevant erfarenhet som denne besitter är både ombyggnad av befintliga hus till lågenergihus och nybyggnation av lågenergihus. Frågor ställdes enligt bilaga 1. 6.4 Sammanfattning av intervjuer med byggherrar Nedan presenteras frågorna samt en sammanfattning av samtliga byggherrars svar: Påverkar infästningar (ex. fönster, dörrar) lågenergihusens inomhusmiljö? - Här är byggherrarna enade och menar att infästningen kan ha en viss påverkan. Dåligt planerat och utfört hus kan medföra oönskade drag/läckage samt köldbryggor. Man måste därför alltid tänka efter före så att de flesta riskerna elimineras. 26 Vad anser ni vara är den huvudsakliga orsaken till övertemperatur sommartid? - Felaktig design och projektering vid uppförande av lågenergihus skulle kunna vara en bidragande faktor. Om sommaren är lång och varm kan detta påverka inomhusmiljön då husen är lufttäta, och med begränsade möjligheter att styra ventilationssystemet är det svårt att ventilera bort övertemperaturen. Solavskärmning är en reducering av övertemperatur, är det något ni använt er av och kanske upplevt att ett solavskärmningssystem fungerat bättre än ett annat? - Samtliga byggherrar instämmer att solavskärmning är en bra och billig reducering på övertemperatur men föredrog olika solavskärmningssystem. Första byggherren föredrog jalusier och markiser, andra byggherren takutsprång och tredje markis. Tror ni att fönstrens riktning (väderstreck) har stor betydelse? - Samtliga byggherrar instämmer att väderstreck har stor betydelse men påpekar att det idag finns energieffektiva fönster som gör att betydelsen inte är lika viktig idag som förr. Från- och tilluftsventilation med återvinning (FTX-system) är det vanligast förekommande ventilationssystemet i dagens lågenergihus, finns det något annat system ni tror skulle gynna inomhusmiljön? - Här hade byggherrarna delade åsikter. FTX är att föredra då det använder lite energi. Men en byggherre menar att ett kombinerat system, med FTX på vintern och något mer vädringsbetonad system såsom självdragsventillationssystem på sommaren. - Kan man koppla en kylmaskin till ett FTX-system? Skulle detta i så fall kunna vara en lösning? -‐ Man skulle kunna koppla en kylmaskin till ett FTX-system tycker byggherrarna men det är för dyrt och energianvändningen stiger. Därför är det inte att rekommendera om man vill behålla lågenergihusklassningen på sin bostad. En av byggherrarna påstår även att om problem med övertemperatur kvarstår så skulle det kunna bli ett kundkrav med kylbatteri i FTX-systemet i framtiden. 27 6.5 Sammanfattning av intervju med brukarna i studerat bostadsområde. Nedan i bild 11 visas en översiktritning över det studerade passivhusområdet i Glumslöv. De numrerade husen representerar husnummer och endast de som ställde upp på vår intervju är numrerade i bilden. Totalt 16 av 35 hushåll ställde upp på intervju, vilket ger en svarsfrekvens på 46 procent. Bild 11. Översiktsritning över radhusområdet i Glumslöv. 28 I tabell 2 redovisas svaren vi fick av de hushåll som har upplevt övertemperatur och i tabell 3 redovisas resultatet av intervjuade hushåll som inte har upplevt någon övertemperatur. Nr. Typ av Klagat till bovärd? Orienterat Hur länge har hushåll mot. För kallt på Hur många ni bott här? vintern? plan? 1 Barnfamilj Nej S 1 år Ja 2-plan 2 Barnfamilj Nej S 8 år Ja 2-plan 3 Barnfamilj Nej S 6 år Ja 2-plan 4 Barnfamilj Ja S 7 år Ja (klagat) 2-plan 5 Barnfamilj Ja S 6 år Ja 2-plan 6 Barnfamilj Nej S 5 år Nej 1-plan 7 Äldre par Nej S 6 år Ja 2-plan 8 Äldre par Nej S 5 månader Nej 2-plan 9 Barnfamilj Nej S 3 år Nej 1-plan 10 Barnfamilj Ja NV 3 år Ja 1-plan 11 Äldre par Nej S 8 år Ja 1-plan Tabell 2. Hushåll som har upplevt övertemperatur. Nr. Typ av hushåll Orienterat mot. Hur länge har För kallt på Hur många ni bott här? vintern? plan? 12 Barnfamilj S 7 månader Nej 2-plan 13 Barnfamilj SV 2 månader Kan inte uttala sig 2-plan 14 Äldre par S 4 år Nej 1-plan 15 Äldre par S 4 år Ja 1-plan 16 Äldre par NV 8 år Ja 1-plan Tabell 3. Hushåll som inte har upplevt övertemperatur. 29 6.6 Hur upplever brukarna problemet med övertemperatur? I Glumslöv var 69 procent av de intervjuade missnöjda med alldeles för höga inomhustemperaturer under sommaren, och vi kan se att majoriteten av dessa var barnfamiljer. Dessutom ser vi att av de som inte upplevde övertemperatur var tre barnfamiljer och två äldre par, värt att notera är att en av hushåll nummer 13 inte kunde uttala sig då de var nyinflyttade när vi intervjuade brukarna. Som tidigare nämnts så har radhusen i Glumslöv ett takutsprång på en meter vilket ger en viss solavskärmning för enplanslägenheterna, men nästan ingen för tvåplanslägenheternas entréplan. Vi ser tydligt i tabell 2 att majoriteten som upplevde övertemperatur bodde i just tvåplanslägenheter och när intervjuerna hölls kom det fram att samtliga brukare upplevde det som varmast i vardagsrummet som var beläget på entréplan med stora fönster, det var även här det upplevdes som kallast under vintern. Utöver takutsprång får brukarna själv förse och bekosta lägenheterna med enklare solavskärmning som persienner och gardiner. I övrigt fanns inget permanent solavskärmningssystem installerat i konstruktionen, exempelvis markiser. Brukarna upplevde stor skillnad på inomhusklimatet under vinterhalvåret, var det en solig vinterdag upplevdes märkbart varmare inomhustemperaturer. Ett flertal brukare upplevde även att tilluften var torr under vintern. Samtliga lägenheter hade luftsluss och det var klagomål på att de blev kalla på vintern, så pass kalla att de inte kunde förvara sina ytterkläder där under vinterhalvåret. Luftslussen blev även för varm på sommaren. Som har behandlats i kapitel 3.2 har orientering stor betydelse på inomhusklimatet. I tabell 2 ser vi att tio av elva hushåll som upplevde övertemperatur är orienterade med stora fönsterytor mot söder. Trots dessa problem så var det endast två hushåll som hade klagat till bovärden, samtliga brukare svarade faktisk alla ja på frågan om de var nöjda. 30 7. DISKUSSION Resultaten visar att problemet med övertemperatur är ett faktum som brukare och byggherrar är enade om. Orsakerna till övertemperatur är väl kända och lösningar finns till hands, men dessa används inte alltid optimalt. Ett exempel är Glumslövs passivhusområde där de endast har takutsprång, och de boende är missnöjda med övertemperatur. Vi ser att det finns möjlighet till förbättringar och mer effektiva solskydd skulle kunna installeras och reducera problemet med övertemperatur i Glumslöv. Vi fick totalt 16 intervjuer av de 35 radhusen i Glumslöv vilket ger en svarsfrekvens på 46 procent. För ett statistiskt säkerställt resultat kräv att 75 procent ställer upp på intervju vilket alltså inte nåddes, därför kan inte resultatet av studien vara representativ för samtliga boende i området, utan bara för de som ställde upp på intervjun (Trost, J. 2007). 7.1 Förklaring till resultat och jämförelse med andra studier Som nämndes i kapitel 6.6 var 69 procent av de boende i Glumslöv drabbade av övertemperaturer under sommaren, och majoriteten var barnfamiljer. Detta kan förklaras av att barnfamiljer antagligen vill ha det lite svalare än äldre par då de är mer aktiva och inte lika frusna som äldre människor. Vi antar att anledningen till att övertemperatur i Glumslöv fortfarande är ett faktum är på grund av att de boende inte klagar till bovärden. Då vet inte bovärden hur stort problemet är och därför inte valt att åtgärda detta. I tabell 2 framgår det att endast tre av de elva som upplevde övertemperatur hade klagat till bovärden. Radhusområdet i Glumslöv hade ingen annan solavskärmning än takutsprång på en meter. Vi ser tydligt att majoriteten av de som upplever övertemperatur är brukare i 2planslägenheterna, vilket vi tror tyder på att detta solavskärmningssystem inte är optimalt för ett 2-planshus. Här kunde separat solavskärmning som exempelvis markiser installerats för entréplan. Eftersom lägenheterna är hyresrätter får detta inte göras av hyresgästen utan måste installeras av bovärden. Vilket åter pekar på att de brukare som upplever övertemperatur ska vända sig till bovärden för att problemet ska kunna åtgärdas. 31 Tidigare studier har gjorts på Glumslövs passivhusområde, men dessa är fyra respektive fem år gamla. Vi ville följa upp problemet och se om åtgärder vidtagits och om förbättringar gjorts, men resultatet blev dessvärre sämre och studien pekar på att de boende i Glumslöv idag skulle vara ännu mer missnöjda med övertemperaturen under sommaren. Vi ser också att studien som gjorts för fyra år sedan visade på mer missnöje än den som gjorts för fem år sedan. Problemet finns alltså fortfarande, och verkar bil större. En enkätstudie gjord 2008 av Eva Lif behandlar problemet med övertemperatur i Glumslövs passivhusområde, där enkäter skickades ut till brukarna. Studien pekar på att de boende redan då var missnöjda med övertemperatur, studien har en svarsfrekvens på 46 procent och 50 procent av dessa upplevde övertemperatur som ett problem och där problemet var störst i vardagsrummet på entréplan. Det framgår även att 37,5 procent av brukarna som svarat på enkäterna har någon form av allergi och att 50 procent utav de var astmatiker. Samtliga astmatiker påstod att de fått sina besvär efter inflyttning samt att besvären förvärras när de vistas hemma under längre perioder. Thomas Lüddeckens och Marcus Samuelsson har gjort en enkätstudie 2009 där de har skickat ut enkäter till de tre olika passivhusområdena; Glumslöv i Skåne, Frillesås och Oxtorget i Värnamo. Det visade sig att de boende i Glumslöv var mest missnöjda med övertemperatur under sommartid och för kalla inomhustemperaturer på vintertid. Totalt 56 procent av de 18 intervjuade upplevde övertemperatur vilket är ganska likt vårt resultat. I de andra två områdena var inte lika många missnöjda med övertemperatur, men detta kan förklaras av att Oxtorget (som hade en svarsfrekvens på 65 procent och 31 procent av dessa upplevde övertemperatur) hade takutsprång och balkong vilket ger solavskärmning för entréplan. Glumslöv har som sagt ingen solavskärmning för entréplan och det var på entréplan som brukarna upplevde problemet med övertemperatur som störst. Frillesås (som hade 75 procent svarsfrekvens och 11 procent av dessa upplevde övertemperatur) har förutom balkonger även markiser på ovanvåningen vilken kan vara förklaringen till det låga antalet brukare som upplevt övertemperatur. En tumregel i Sverige är att 80 procent av de boende ska vara nöjda för att förhållandena ska vara acceptabla, vilket inte uppfylls i någon av studierna. 32 7.2 Varför är resultatet viktigt? Problemet med övertemperatur har uppmärksammats men inget har blivit åtgärdat i exempelvis Glumslöv. Vi tycker att detta ska uppmärksammas mer då vi går mot en tid där lågenergihus kommer att bli vanligare med ökat miljöfokus. Lågenergihus ska vara ett bra val att bo i både ur miljösynpunkt och människans välmående. Som behandlas i kapitel 5.1 påverkar inomhusklimatet människans välmående drastiskt, och det är hemma som man tillbringar mest tid och vill kunna koppla av. 7.3 Val av metod och metodens påverkan Vi valde att, till skillnad från tidigare studie, att åka till Glumslövs passivhusområde för att ställa intervjufrågor till brukarna. Detta för att vi hoppades på en högre svarsfrekvens i jämförelse med tidigare studier. Tyvärr var detta inte fallet trots att vi gjorde två besök. Ytterligare en anledning till varför vi valde att hålla en intervju på plats var möjligheten till en öppen diskussion med brukarna. Pålitligheten av studiens resultat är reducerat då vi endast lyckats intervjua 16 stycken hushåll. Resultat hade varit mer pålitligt om fler brukar valt att ställa upp på intervju. Variationen av de olika hushållen har gett en mer rättvis bedömning av problemet då hänsyn tagits till olika åldersgrupper och lägenhetstyperna. Intervjuerna med byggherrar var tyvärr inte lika givande för arbetet som vi hade hoppats på. Vi valde därför att lägga större fokus på svaren från intervjuade brukare då det är de som upplever problemen med övertemperatur. 7.4 Ventilation Självdragssystem är inte optimalt för lågenergihus under sommartid. Det är på grund av att under perioder med långa värmeböljor är temperaturskillnaden inte tillräcklig, vilket medför att den förorenade luften hålls kvar i huset längre och huset får en sämre luftomsättning. Ett FTX-system är det mest förekommande i lågenergihus, detta på grund av den stora energibesparingen vintertid. FTX-systemet tar tillvara värmen från frånluften innan den lämnar huset, detta bidrar till förvärrade situationer under sommartid gällande problemet med 33 övertemperatur. Här skulle det kunna vara en eventuell lösning att koppla ett kylbatteri till FTX-systemet, men då är frågan om huset fortfarande uppfyller kraven för energianvändning. 7.5 Avslutning till diskussion För att höja trovärdigheten av studien hade vi kunnat intervjua ytterligare brukare i annat lågenergihusområden och jämföra dessa mot varandra. Vi valde att endast studera lågenergihusområdet i Glumslöv då vi valt att begränsa studien till Skåne för möjligheten av att hålla en öppen intervju med brukarna och kunna ta hänsyn till deras övriga kommenterar. Under intervjuerna med en av byggherrarna diskuterades framtida lösningar och idéer på problemet. Soldrivna hushållsapparater skulle kunna vara en lösning för att sänka energianvändningen i hushållet. Idén med att gräva ner vattenslingor under mark och låta vattnet cirkulera och kylas av, för att sedan återvända till huset och kyla genom passivkylning, tyckte en av byggherrarna var en bra idé, dock väldigt dyr. Vid grundvattenytan är temperaturen alltid densamma, låt säga den är 8 grader. Om man då gräver ner en slang till grundvattenytan som pumpar upp vattnet till huset och låter den kyla ner luften, och sedan återvänder vattnet ner till grundvattenytan, skulle man kunna få ner temperaturen avsevärt. Även när det är vinter skulle det vara effektivt, anta att uteluften är minus 14 grader, då värms luften ändå upp innan den kommer in i huset. Sen skulle man kunna experimentera och försöka koppla denna pump som cirkulerar vattnet med solenergin man utvinner från solceller. Då kan denna gå av sig själv, utan någon extra kostnad och bli självförsörjande. Men det är oerhört dyrt att borra idag så det är verkligen en stor kostnad man får lägga. Lönar det sig då att kosta på sitt nya hus material och tekniska finesser som sänker energianvändningen kan man undra. Johan Tell, skribent och miljöexpert, säger att den frågan är ungefär lika svår att svara på som att tipsa om vilka aktier som ska handlas idag för att ge en vinst om tjugo år. För det handlar ju om att ta en kostnad idag som ska jämföras med energipriser i framtiden. Han säger: ”Man behöver kanske inte vara en börsfantom, med tanke på jordens ökande befolkning och minskande resurser, för att förutspå att energipriserna kommer att fortsätta att stiga. Därför tror jag att varje form att satsning på mer isolering, bättre fönster och smartare lösningar 34 vad gäller såväl energieffektivitet lönar sig i längden.” (Johan Tell, 2011). Den viktigaste slutsatsen som kan dras är att problem med övertemperatur fortfarande finns trots att en mängd olika lösningar finns lättillgängliga. Så man kan fråga sig hur det kommer sig att problemet fortfarande är ett faktum. ”Ofta är det ju solen som driver övertemperatur, låt då solen driva det som håller ner temperaturen.” – Lars Sjöberg 35 8. SLUTSATS I studien har intervjuer ägt rum med både brukare och byggherrar för att få grepp om problemet med övertemperatur. Resultatet visar att missnöje med övertemperatur finns bland de intervjuade brukarna i Glumslövs passivhusområde. Majoriteten av de intervjuade upplevde övertemperatur under sommarhalvåret. Vi ser en tydlig koppling mellan 1-plans- och 2-planslägenheterna, majoriteten av brukarna som upplevde övertemperatur var bosatta i 2-planslägenheter. Som diskuterats tidigare kan detta förklaras av att takutsprånget är ett effektivare solskydd för 1planslägenheter. Tydligt syns också att majoriteten bland de hushåll som upplevde övertemperatur var barnfamiljer. Byggherrar är medvetna om problemet med övertemperatur i lågenergihus och rekommenderar att man använder solavskärmingssystem som är optimalt för det enskilda lågenergihuset beroende på olika faktorer som orientering, utformning och användningens ändamål. Orsakerna till övertemperatur i lågenergihus har behandlats i denna studie och är väl kända, även solavskärmingssystem finns i olika utförande men används inte alltid optimalt, som vi ser ett tydligt exempel på i Glumslöv. 36 REFERENSLISTA Internetkällor AB Landskronahem (2004). Radhus i Glumslöv. Landskrona: AB Landskronahem Hämtad 6 september 2013. Webbplats: http://www.ied.no/oslo/IED.nsf//FAF16499BE1357BBC12573A200487EE5/$FILE/Glumsl% C3%B6v+-+IED+exempel.pdf Arbetsmiljöverket. (2013). Frågor och svar. Hämtad 2 september 2013. Webbplats: http://www.av.se/fragorochsvar/272.aspx?AspxAutoDetectCookieSupport=1 Byggbringaden. (2012). Hur fungerar ett passivhus? Hämtad 18 maj 2013. Webbplats: http://www.byggbrigaden.se/default.asp?do=visa&id=226 Bostad Västerås. (2013). Lågenergihus, passivhus, energikrav och uppföljning Hämtad 21 augusti 2013. Webbplats: http://www.bostadvasteras.se/Res/Themes/BostadVasteras/Pages/CM/Templates/Article/cam paign.aspx?cmguid=5fc9b97e-67fa-48eb-92cb-faea026b00be Energihus. (2013). Vad är Nollenergihus. Hämtad 20 januari 2014. Webbplats: http://energihus.se/vad-ar-nollenergihus/ Energimyndigheterna. (2011). Självdragsventilation Hämtad 15 januari 2014. Webbplats: http://www.energimyndigheten.se/Hushall/Varmvattenoch-ventilation/Ventilation/Sjalvdragsventilation/ Energimyndigheten. (2013a). Bostäder och service. Hämtad 18 maj 2013. Webbplats: http://www.energimyndigheten.se/sv/Statistik/Slutlig-anvandning/Bostader-och-service/ Energimyndigheten. (2013b). Från och tilluftsventilationssystem med återvinning(FTXsystem). Hämtad 21 augusti 2013. Webbplats: http://www.energimyndigheten.se/Hushall/Varmvatten-och-ventilation/Ventilation/FTXsystem/ Energimyndigheten. (2013c). Passivhus i Lidköping. Hämtad 7 juli 2013. Webbplats http://www.energimyndigheten.se/sv/Hushall/Bygga-nytt-hus/Passivhus-i-Lidkoping/ Energinyheter. (2013). Nya regler kan få fart på småskalig elproduktion. Hämtad 14 januari 2014. Webbplats: http://www.energinyheter.se/2013/06/nya-regler-kan-f-fart-p-sm-skalig-elproduktion Haga Solskydd. (2013). Markiser. Hämtad 22 augusti 2013. Webbplats: http://www.hagasolskydd.se/solskydd/markiser/ 37 Hyresgästförning. (2014). Hur kallt och varmt får det vara i lägenheten. Hämtad 20 januari 2014. Webbplats: http://www.hyresgastforeningen.se/fraga_oss/sidor/hur-kallt-och-varmt-far-det-vara-ilagenheten.aspx Isover. (2013). Boverkets Byggregler. Hämtad 20 augusti 2013. Webbplats: http://www.isover.se/files/Isover_SE/Om_Isover/Kontakta_oss/Broschyrer_Bygg/BBR%20Br oschyr%202.pdf Johansson, H. (2009). Praktisk intervjuteknik. Luleå: Luleå tekniska universitetet. Hämtad: 16 juli 2013. Webbplpats: http://www.sm.luth.se/csee/courses/d0015e/media/pagaende/Intervjuteknik.pdf Karlsson, M. (2009). På spaning efter systemteori och tvärvetenskaplig metod. Linköping: Linköpings universitet. Hämtad 29 juli 2013. Webbplats: http://www.liu.se/energi/publikationer/arbetsnotat/1.267275/Arbetsnotat_41.pdf#page=69 Klimatförändringen. (2008). Orsaker-mänsklig påverkan. Hämtad 20 maj 2013. Webbplats: http://klimatforandringen.nu/orsaker/ Kronfönster. (2013). Passivhusfönster. Hämtad 21 augusti 2013. Webbplats: http://www.kronfonster.se/fonster/pvc-fonster/passivhus-fonster/ Kvalitativ metod. (2009). Intervjuer. Hämtad 29 juli 2013. Webbplats: http://kvalitativmetod.webs.com/intervjuer.htm Mimer Miljö. (2013). Upplevd innetemperatur. Hämtad 2 september 2013. Webbplats: http://www.mimermiljo.nu/energijakten/varme/upplevd-innetemperatur.aspx Passivhaus Institut. (2012) Wer Wir Sind. Hämtad 12 juni 2013. Webbplats: http://www.passiv.de/de/01_passivhausinstitut/01_passivhausinstitut.htm Passivhem. (2013) Material och Arkitektur. Hämtad 21 augusti. Webbplats: http://www.passivhem.se/passivhem.html#2 Passivhuscentrum. (2011) Glumslöv 35 radhus. Hämtad 21 januari 2014. Webbplats: http://www.passivhuscentrum.se/byggda-passivhus/gotaland/landskrona/glumslov-35-radhus 38 Passivhuscentrum. (2013a). Om passivhus. Hämtad 18 maj 2013. Webbplats: http://www.passivhuscentrum.se/om-passivhus Passivhuscentrum. (2013b). Kravspecifikation för nollenergihus, passivhus och minienergihus, FEBY12. Hämtad 18 maj 2013. Webbplats: http://www.passivhuscentrum.se/sites/default/files/kravspecifikation_feby12__bostader_sept.pdf Passivhuscentrum. (2013c). Frågor och svar. Hämtad 21 augusti 2013. Webbplats: http://www.passivhuscentrum.se/node/4969 Rockwool. (2013a). God isolering ger bästa inneklimatet. Hämtad 7 juli 2013. Webbplats: http://www.rockwool.se/inspiration/villa+%C3%A5karp/f%C3%B6lj+projektet/god+isolerin g+ger+b%C3%A4sta+inneklimatet Rockwool. (2013b). Solenergi ger plusenergi. Hämtad 7 juli 2013. Webbplats: http://www.rockwool.se/inspiration/villa+%C3%A5karp/f%C3%B6lj+projektet/solenergi+ger +plusenergi Rockwool. (2013c). Värt att veta om passivhus. Hämtad 7 juli 2013. Webbplats: http://www.rockwool.se/inspiration/svenska+referensobjekt/passivhus+pumpk%C3%A4lleha gen/v%C3%A4rt+att+veta+om+passivhus/f%C3%B6nster. Rockwool. (2013d). Karin bygger Sveriges energieffektivaste hus. Hämtad 14 januari 2014. Webbplats: http://www.rockwool.se/inspiration/villa+%C3%A5karp/karin+bygger+sveriges+energieffekt ivaste+hus Samuelsson & Lüddeckens. (2009). Passivhus ur brukarens perspektiv. Växjö: Växjö Universitet Hämtad 5 september 2013. Webbplats: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:220810/FULLTEXT01.pdf SMHI. (2009). Upplevd temperatur. Hämtad 2 september 2013. Webbplats: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/upplevd-temperatur-1.4613 SMHI. (2012). Luftfuktighet. Hämtad 16 januari 2014. Webbplats: http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/luftfuktighet-1.3910 Socialstyrelsen. (2005). Temperatur inomhus. Hämtad 12 december 2013. Webbplats: http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9865/2005-1016_20051016.pdf 39 Solskyddsgården (2013). Utvändiga produkter. Hämtad 21 augusti 2013. Webbplats: http://www.solskyddsgarden.se/vi-erbjuder/utvandiga-produkter.html Tell, J. (2011). Så funkar lågenergihusen. Hämtad 22 maj 2013. Webbplats: http://www.viivilla.se/Energi/Miljo---energi/Sa-funkar-lagenergihusen-57508 Villa liv. (2011). Vad är ett lågenergihus. Hämtad 28 maj 2013. Webbplats: http://villaliv.net/2011/09/07/vad-ar-ett-lagenergihus VillaVarm. (2013). Lågenergihus och energisnåla hus. Hämtad 25 maj 2013. Webbplats: http://www.villavarm.se/lagenergihus VillaVarm. (2014). Frånluftsvärmepump – en dålig och billig ventilation. Hämtade 16 januari 2014. Webbplats: http://www.villavarm.se/vaerme-och-ventilation/franluftsvaermepump Granmar, M. (2011). Lågenergihus för varma på sommaren. Energi & Miljö, nr 6/7 Hämtade den 3 september 2013. Webbplats: http://www.energi-miljo.se/2011/06/lagenergihus-for-varma-pa-sommaren/ Wangmo, S. (2007). Energiberäkningar för passivhus med fokus på övertemperatur. Jönköping: Tekniska högskolan i Jönköping Litteratur / Artiklar Andrén, L-G & Tirén, L-M-G (2010), Passivhus en handbok om energieffektivt byggande, Stockholm: AB Svensk Byggtjänst Carlson Per-Olof (2005). Bygga med glas. Ljungbergs Tryckerier AB Erlandsson, M & Ruud, S & Sandberg, E & Wall, M & Hellström, B & Janson, U & Eek, H & Wahlström, Å. 2009, Feby. Energieffektiva bostäder- kravspecifikationer för Passivhus i Sverige. Svenska Miljöinstitutet Granbom, Mikael & Thorn, Robert (2007). Passivhus det lånsiktiga valet. Göteborg: Chalmers tekniska högskola Jansson, Ulla (2010). Passive house in Sweden. Lund: Division of Energy and Buildning Design Trost, Jan (2007). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur AB, tredje upplagan. Wall, Maria (2005). Energieffektiva bostäder. Lund, Lunds tekniska högskola. Warfvinge Catarina & Dahlblom Mats (2011), Projektering av VVS och installationer, Lund: Studentlitteratur AB. 40 Zandi, Elza (2009). EU-parlamentet sa ja till nollenergihus. Miljö & Utveckling Muntliga källor Boende i Glumslöv. (2013) Kellner, Johnny. (2013) Veidekke Entreprenad. Stockholm Sjöberg, Lars. (2013) Skanska. Malmö Bildkällor Tabell 1. Carlson P-O (2005). Bygga med glas. Ljungbergs Tryckerier AB Bild 1. Ekosidan (2006). Passivhus – ett positivt bidrag i klimatfrågan. Hämtad 8 januari 2014. Webbplats: http://www.ekosidan.se/fakta/bostad/passivahus.html Bild 2. Passivhuscentrum. (2013a). Om passivhus. Hämtad 18 maj 2013. Webbplats: http://www.passivhuscentrum.se/om-passivhus Bild 3. Carlson P-O (2005). Bygga med glas. Ljungbergs Tryckerier AB Bild 4. Intressegrupp passivhus (2013). Villa Björken. Hämtad 18 maj 2013. Webbplats: http://igpassivhus.se/passivhuset/passivhusprojekt-i-sverige/villor/villa-bjorken/ Bild 5. Egen bild från studiebesöket i Glumslöv. Tagen: augusti 2013. Bild 6. Hagasolskydd (2013). Markiser. Hämtad 4 juni 2013. Webbplats: http://www.hagasolskydd.se/solskydd/markiser/ Bild 7. Fortaxa (2013). Jalusier Hämtad 6 juni 2013. Webbplats: http://www.fortaxa.se/produkter/rullgaller-jalusi/jalusier/ Bild 8. Persienner Stockholm (2013). Hämtad 6 juni 2013. Webbplats: http://www.persiennerstockholm.se Bild 9 & 10. Wangmo, Sebastian (2007). Energiberäkningar med fokus på övertemperaturer. Jönköping, Tekniska högskolan i Jönköping. Bild 11. AB Landskronahem (2004). Radhus i Glumslöv. Landskrona: AB Landskronahem Hämtad 6 september 2013. Webbplats: 41 http://www.ied.no/oslo/IED.nsf//FAF16499BE1357BBC12573A200487EE5/$FILE/Glumsl% C3%B6v+-+IED+exempel.pdf 42 BILAGA 1 Frågor som vi ställt byggherrar 1. Om undersökningens syfte 2. Godkännande av bandning 3. Vill du ta del av resultatet? 4. Frågor? 5. Namn 6. Företag 7. Vilken utbildning har du? 8. Vad har du arbetat med sedan dess? 9. Vad är din huvuduppgift idag? 10. Vad anser du om lågenergihus? (Bra, dåligt,varför? 11. Vilka erfarenheter har du inom lågenergihus? (Byggprojekt, renovering av befintliga hus till lågenergihus och/eller förvaltning) - Har ni haft problem med övertemperaturer sommartid i era lågenergihus? Om ja: - Har ni gjort något för att åtgärda detta? 12. Vad tror du om lågenergihus i framtiden? (bli fler, färre, bättre, sämre, större efterfrågan o.s.v.) 13. Varför tror ni att lågenergihus inte byggs i större utsträckning i dag? 14. Påverkar infästningar (fönster, dörrar) lågenergihusens inomhusmiljö? 15. Vad anser ni vara är den huvudsakliga orsaken till övertemperatur sommartid? 16. Det är allmänt känt att lågenergihus kan få obehagligt varma inomhustemperaturer under sommartid. - Bra solavskärmning är en reducering av detta, är det något ni använt er av och kanske upplevt att ett solavskärminngssystem fungerat bättre än ett annat? - Tror ni att fönsternas riktning (väderstreck) har stor betydelse? - Från- och tilluftsventiltion med återvinning (FTX-system) är det vanligast förekommande ventilationssystemet i dagens lågenergihus, finns det något annat system ni tror skulle gynna inomhusmiljön? 43 - Kan man koppla en kylmaskin till ett FTX-system? Skulle detta i så fall kulla vara en lösning? - Tycker du att den arkitektoniska påverkan/begränsningen vid uppförandet av lågenergihus är stor? På vilket sätt? 17. Några åtgärder vi hittat på men är osäkra på och gärna vill diskutera med dig: 1. Gräva ner vattenslingor under mark och låta vatten cirkulera och kylas av för att sedan återvända till huset och kyla genom passivkylning? 2. Gräva ner husen en bit i marken (Kanske inte uppskattat av brukare) 18. Är det något ni tycker är relevant att ta upp i vårt examensarbete som vi inte har tagit upp i ovanstående punkter? 44 BILAGA 2 Intervju brukare! Husnr:____ 1. Hur länge har ni bott här? 2. Hur många är ni som bor här? 3. Varför valde ni att bo i ett passivhus? 4. Har ni upplevt övertemperatur på sommaren? a. Om ja: Har ni klagat till bovärden? b. Har det märkts tydligare i något rum´? c. Vet ni hur varmt ni att ni har haft det? d. Om nej: Har något blivit åtgärdat sedan nybyggnation? 5. Har ni upplevt det kallt under vintern? a. Om ja: Har ni klagat till bovärden? b. Vet ni hur kallt ni har haft det? c. Om nej: Har något blivit åtgärdat sedan nybyggnation? 6. Hur upplever ni inomhusklimatet under dessa perioder? a. Luftkvaliten? i. För torr, hög luftfuktighet (RF) b. Ljudnivån från ventilationssystem? 7. Använts solavskärmning? a. Om ja: Vad för slags solavskärmning används? i. Har ni haft någon annan tidigare? ii. Om ja: b. Om nej: Vilka fungerade bäst? Varför? 8. Är ni nöjda? 9. Har ni upplevt att någon inte fungerat som det ska? ANTECKNINGAR: Orienterat mot:_______ (fasaden med flest fönster) 45
Similar documents
vi synar sEXton EnErgiEffEktiva projEkt i Europa
Vad tänker du när jag säger energieffektiva byggnader?
Tråkiga hus med gluggar till fönster?
Krånglig teknik? Inte för vem som
helst?
Den tidning du nu har i din hand
är framtagen för att bevisa mo...
