leverar flytande naturgas - LNG
Transcription
leverar flytande naturgas - LNG
magasinet 1 | 2013 I varje nummer: Kort och gott | Profilen | Så funkar det | Säkerhet | Gaslära | Historia Seagas leverar flytande naturgas - LNG TEMA MILJÖ Scania satsar på hållbar transporter Biogas - soppa på sopor Nitrogenfyllt i V8 Thunder cars Ledare Just nu sitter jag och tittar ut genom fönstret och gläder mig åt att våren äntligen kommit. I det här numret av Magasinet fokuserar vi på miljö. Jag ska inte sticka under stol med att jag är rätt stolt över de många spännande projekt och produkter där AGA på olika sätt är delaktiga och bidrar till olika miljölösningar. AGAs satsning på flytande naturgas (LNG) är just ett sådant projekt. Genom att bidra till utvecklingen av en infrastruktur för LNG och tillhandahålla LNG, gör vi det möjligt för både industri och sjöfart att satsa på en mer miljövänlig energianvändning. Vårt senaste tillskott i satsningen, bunkerbåten Seagas, döptes nyligen under en högtidlig ceremoni. Seagas kommer dagligen att förse M/S Viking Grace med flytande naturgas då fartyget ligger förtöjt vid Stadsgården. Det sker via en helt ny unik lösning som innebär att bunkringen sker från fartyg till fartyg. Biogas är också en tydlig satsning för ett mer hållbart samhälle. I det här numret kan du läsa om hur vårt matavfall kan bli till miljövänlig energi som ex bilbränsle. Det är inte bara som enskilda företag vi kan satsa på ett hållbart samhälle. I reportaget om Kemiföretagen i Stenungsund berättar Caroline Olsson hur företagen i Kemiklustret i Stenungsund tagit fram en tydlig vision för hur de år 2030 ska vara navet för tillverkning av hållbara produkter inom kemiindustrin. Ambitionen är att ha en verksamhet som är baserad på förnybara råvaror och energi och bidrar till ett hållbart samhälle. För att vara säkra på att vi inte ska bli bortglömda i framtiden så var AGA med och levererade argongas till projektet A Day. Projektet resulterade i en tidskapsel som innehåller hundra tusen bilder från hela världen och som bevaras för kommande generationer. Allt är inte alltid så nytt som vi tror och faktum är att AGA redan vid första världskriget utvecklade gasbilar. I vår historiska tillbakablick berättar vi mer om AGAs acetylengasbilar. Jag önskar er alla en förhoppningsvis lång och skön vår och sommar. Ha en trevlig läsning! Stefan Peterson Marknadsdirektör Sverige Magasinet digitalt? Vill du prenumerera på Magasinet i digital version istället för tryckt tidning? Maila cecilia.rudengren@se.aga.com och märk med Digital prenumeration. Ange mailadress/-er för prenumerationen. 06 22 08 14 32 04 Kort och gott 06 ProfilEN ANKI RASMUSON 08 Seagas redo att bunkra LNG 11 Uffe tipsar 12 TEMA MILJÖ AGAs mijöarbete bygger på samverkan 13 TEMA MILJÖ Slipp huvudvärken med MISON® 14 TEMA MILJÖ Rent hus hos Getinge 16 TEMA MILJÖ Naturgas - ett naturligt miljöval för Studsvik Magasinet är en tidning från AGA. AGA tillverkar och marknadsför industrigaser och specialgaser för olika ändamål. AGA ingår i Linde Group. 18 TEMA MILJÖ Sopor kan ta dig långt 20 TEMA MILJÖ Miljövision för Kemiföretagen i Stenungsund 22 TEMA MILJÖ Scania satsar på hållbara transporter Magasinet ges ut två gånger om året. 25 SÄKERHET Syrgas och fett 26 EN DAG PÅ JOBBET ROC-center i Avesta 28 Grab&Taste fixar fryst snabbmat 30 GASLÄRA Helium Beställ tidningen genom: cecilia.rudengren@se.aga.com 31 AGA-argon bevarar för framtiden 32 Full gas med nitrogen AGA Gas AB, 181 81 Lidingö, Sverige Tel +46 (0)8 706 95 00 www.aga.se 34 Så funkar det Plasma 35 Historia Acetylenbilar Utgivare: Stefan Peterson Chefredaktör: Cecilia Rudengren Grafisk formgivare: Highlight A/S ® GENIE, AQVIA, MISON och ECOVAR är The Linde Groups registrerade varumärke. 04 KORt OCH GOTT magasinet | nummer 1 | 2013 REMEO Stockholm – klinik för patienter i behov av andningsstöd och rehabilitering I Stora Sköndal söder om Stockholm har Healthcare-divisionen inom AGA Gas AB öppnat en klinik för patienter i behov av andningsstöd. Kliniken erbjuder en vårdnivå mellan traditionell intensivvård och vanlig vårdavdelning. Fokus ligger på rehabilitering och tanken är att miljön ska vara så hemlik det bara går utan att göra avkall på vårdkvalitet och hygienkrav. REMEO är ett globalt koncept – idag finns det 25 kliniker i sju länder. Första patienterna togs emot i slutet av januari och kliniken invigs den 14 mars med ett Nordiskt symposium där vården av den här patientgruppen kommer att diskuteras utifrån ett Nordiskt perspektiv. AQVIA bäst i test För andra året i rad är AQVIA®kolsyremaskiner de bästa på marknaden. Förra TT Spektra lät Wise Guide (konsumenttester och produktguider) testa kolsyremaskiner på den svenska marknaden. Bäst i test blev AGAs AQVIA®Exclusive. Marknadens mest prisvärda kolsyremaskin är också från AGA, AQVIA®Balance. Läs mer om AQVIA och tester på myaga.se GENIE® gasflaska lanseras AGA lanserar en helt ny serie gasflaskor – GENIE® – som är enkla att använda, ergonomiskt utformade och tekniskt avancerade. Gasflaskorna innehåller större mängd gas, väger mindre jämfört med andra modeller och har en inbyggd digital mätare. GENIEserien utsågs nyligen till guldvinnare i IF Product Design Award 2012. Gasflaskorna i GENIE-serien består av ett kolfiberförstärkt tryckkärl som är inneslutet i ett robust, lätt och återvinningsbart yttre skal i plast. Flaskans diameter är stor, vilket gör att den står stadigt. Speciella regulatorer har tagits fram för att ge flaskorna maximal säkerhet och prestanda. De är utformade för att passa till flaskans handtag, vilket både ger ett bra skydd och minskar kundens potentiella kostnader för utbyte. En robust hjulbas gör det enkelt att transportera flaskan. Gasflaskorna i GENIE-serien har 300 bar fyllnadstryck och finns i två storlekar – 10 och 20 liter. Läs mer om GENIE-serien på aga.se eller skanna koden och se filmen. Skanna koden och se filmen. KORt OCH GOTT 05 magasinet | nummer 1 | 2013 Intressant om brinnande stål Angående artikeln om brinnande stål i förra numret hörde en läsare av sig med ett intressant fall som vi gärna vill dela med oss av. ”Läste just igenom senaste numret av AGA magasinet. Jag hittar alltid rolig och intressant läsning där. Som t.ex. Bo Williamssons generellt korrekta artikel om oxidation av stål där jag också kände att jag ville dela med mig av ett intressant specialfall där stål faktiskt brinner under ”normala” förhållanden. Om man öppnar en, under Argon förseglad, burk med nanopulver, av t.ex. järn, så kommer den stora ytan hos pulvret leda till ett självunderhållande oxidationsförlopp med så kraftig värmeutveckling att lågor slår upp ur burken.” Tack för trevlig läsning Mvh Richard Karmhag Ökad satsning på fordonsgas AGAs fordonsgassatsningar har fram till nu fokuserat på tankställen för person- och distributionsbilar. Nu satsar AGA även stort på bussar och tyngre lastbilar. Under sommaren kommer AGA öppna två nya bussdepåer. En i Göteborg i samarbete med Keolis som ska för- sörja 95 bussar och en i Karlstad tillsammans med Förenade buss i Karlstad (FBK) som ska försörja 60 bussar. Under hösten öppnar AGA sin tredje tankstation med flytande fordonsgas i Örebro. De tidigare två stationerna ligger i Stockholm och Järna. Mo i Rana får AGA-anläggning AGA fortsätter att etablera luftseparationsanläggningar i Norge. AGA har ingått ett långsiktigt avtal med Celsa Armeringsstål AS i Mo i Rana om en ny anläggning som ska leverera oxygen och nitrogren via pipeline till deras produktionsanläggning. Linde tar LNG-kontrakt Linde har inlett ett samarbete med Marquard & Bahls dotterbolag Bomin, ledande leverantör av marint bränsle, i ett projekt för flytande naturgas (LNG) i den europeiska maritima sektorn. Målet är att etablera en leveranskedja för LNG och därmed säkerställa leveranser av ett pålitligt, säkert och miljövänligt bränsle till rederier och operatörer. Fartygsutsläppen inom Emission Control Areas (ECAs) måste reduceras ytterligare till den 1 januari 2015, och tvingar rederier att minska svavelutsläpp. Med tanke på regelverkens ökande krav erbjuder LNG en attraktiv lösning. Bomin och Linde kommer att dra nytta av varandras kunskap och erfarenhet av LNG. Linde har mångårig erfarenhet av kryoteknik, medan Bomin har erfarenhet av handel med marin bunkerolja och verksamhet. Samarbetet kommer att resultera i bunkringsanläggningar i ett antal viktiga hamnar inom (ECAs) i nordvästra Europa. Men först måste bunkringsmöjligheter etableras. - Genom att bygga en ny luftsepareringsenhet (ASU) vid Celsa, kan vi garantera en förutsägbar och säker leverans av kväve och syre. Dessutom har vi tillverkningsanläggningar på Tjeldbergodden och i Sverige och Finland för att komplettera om det behövs, säger Jostein Thomassen, chef för Sales & Marketing at AGA Norge. - För oss är AGA ett naturligt val, säger Celsas verkställande direktör CarlesRovira. - Celsa har den största återvinningsanläggning i Mo i Rana, och för oss är det viktigt att ha en leverantör som förstår våra behov och kan ge en trygg och säker leverans. 06 Profilen magasinet | nummer 1 | 2013 Anki Rasmuson Med fokus på resultat, inspiration, engagemang och teamkänsla leder Anki Rasmuson 170 medarbetare på Bulk Tonnage Make. Text: Rose-Marie Hertzman, Cecilia Rudengren. Foto: Cecilia Rudengren Förklara vad ni gör på Bulk Tonnage Make Vi producerar luftgaser, vätgas och koldioxid för kunder inom metallurgi, pappers- och massasidan, livsmedel men också läkemedelskunder. Vi ser till att våra rörledningskunder får sin gas och att det finns flytande gaser i våra lagertankar, så att Bulk Tonnage Deliver i sin tur kan transportera ut gasen till våra anläggningar och vidare ut till våra kunder. Vad är din roll som chef på Bulk Tonnage Make? Jag har ansvar för att våra anläggningar rullar och går och att produktionen är så kostnadseffektiv som möjligt. I det ligger också det viktiga arbetet att säkerställa att det sker på ett säkert sätt så att ingen kommer till skada. Vare sig våra medarbetare, kunder eller naturen. Hur ser du på ledarskap? Gott ledarskap bygger på inspiration, engagemang och kommunikation - men också att se sina medarbetare, att kunna lyssna och att inse att det är teamet som kan åstadkomma ett bra resultat. En bra ledare ska vara resultatdriven men samtidigt ha förmågan att få medarbetarna att samarbeta, att dra åt samma håll och känna arbets- glädje och då är värden som empati, relationer och lyhördhet viktiga. För mig har det spelat en stor roll att mina chefer, som alla har varit resultatdrivna också har varit omtänksamma. Det har varit viktigt för mig personligen och också karriärsmässigt. De har lyssnat, varit tydliga och öppna men också ställt krav. Jag försöker leva upp till de egenskaperna i min chefsroll. Hur tänker du kring rekrytering? För att klara konkurrensen behöver vi medarbetare med olika erfarenheter och perspektiv. Därför är det viktigt att vi vidgar rekryteringsbasen och fokuserar på att få in fler kvinnor i verksamheten. Nu måste vi fundera på hur vi ska kunna attrahera dem, säger AnnChristina Rasmuson, chef för 170 medarbetare på Bulk Tonnage Make. Vad driver dig? Jag är sen barnsben ”fostrad” i en miljö där man ska göra sitt bästa, vara rak och ärlig. Allt det här har jag naturligtvis med mig i min nuvarande roll där drivkrafterna är kopplade till det som produktionen handlar om. Att det är säkert, tillförlitligt och effektivt. Att vi levererar rätt kvantitet, rätt kvalitet, i tid och vid rätt tillfälle. Att kunderna är nöjda och känner att de kan lita på oss. Men det är också viktigt att det är roligt på jobbet och att mina medarbetare trivs. Det gäller att man har en bra balans. Vad tycker du är mest stimulerande med ditt jobb? Mina kompetenta medarbetare och teamkänslan när vi åstadkommit något riktigt bra och att det uppskattas av såväl kunder som företagsledning, då känns det riktigt bra. Hur många år har du jobbat på AGA? Jag läste till kemiingenjör på KTH och började jobba som processingenjör på AGA 1982. Sen slutet på 80-talet har jag jobbat på olika positioner som projektledare både inom och utanför företaget fram till 2000 då jag tackade ja till att bli chef för Bulk Tonnage Make. De här 12 åren har gått fort och det har varit väldigt roligt. Har du något drömprojekt i privatlivet? Ja, att bygga en bastu på vårt sommarställe! Det är där familjen samlas för att umgås och hämta energi. Men vi gillar också att resa och drömmer om att någon gång göra en längre resa med stopp i Australien, Nya Zeeland och på Bali. MEN det viktigaste är att man lever här och nu! ProfilEN 07 magasinet | nummer 2 | 2012 Gott ledarskap bygger på inspiration, engagemang och kommunikation FAKTA Titel: Chef Bulk Tonnage Make Antal år på AGA: 28 år Utbildning: Kemiingejnör KTH Drömprojekt: Långresa och bygga en bastu på sommarstället 8 magasinet | nummer 1 | 2013 Seagas redo att bunkra I mars döptes AGAs bunkerbåt Seagas, som ska leverera flytande naturgas (LNG) till Viking Line. - Vi har inte bara byggt en båt utan en infrastruktur, säger Jonas Åkermark, projektansvarig på AGA. Text: Cecilia Rudengen Foto: Karl Gabor 9 magasinet | nummer 1 | 2013 V ärldens första bunkerfartyg för LNG (flytande naturgas) döptes i mars av Helena Bonnier, styrelseordförande i Stockholms Hamnar under närvaro av bland andra infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd vid en traditionsenlig dopceremoni i Stockholm. -Våren 2012 beslutade regeringen att stödja det som då var en TEN-T ansökan om ett LNG-bunkerfartyg. Ett år senare är fartyget döpt och kan bli ytterligare en komponent för en konkurrenskraftig sjöfart med kvalitet, säkerhet och en tydlig miljöprofil, säger Catharina Elmsäter-Svärd. ETT UTVECKLINGSPROJEKT Jonas Åkermark,projektägare på AGA, är nöjd med hur hela projektet har genomförts: - Johan Lilliesköld har som delprojektledare varit en helt ovärderlig nyckelspelare. Vår partner Sirius shipping har bidragit med stor kunskap kring oljebunkring. Det gäller att hitta en partner som kan allt om existerande metoder innan det går att börja utveckla nya. I Sirius shipping fann vi den kompetensen och erfarenheten som krävdes för att utveckla bunkringsfartyg för LNG. Projektet har tagit något längre tid än planerat men en stor anledning till det är att vi har arbetat med både produktion och projektering samtidigt och förutsättningarna har ändrats längs projektets gång. Men så är det när man utvecklar något för första gången, då finns det inga referenser. SEAGAS - Värdsunik LÖSNING LNG-bunkerfartyget Seagas är det första i sitt slag i hela världen, och är klassat enligt samma Skanna koden och se filmen. 10 magasinet | nummer 1 | 2013 Vi har inte bara byggt en båt utan en infrastruktur OM LNG regler som gäller för oceangående LNG-tankers. Bunkerfartyget kommer dagligen att leverera mellan 60-70 ton LNG till Viking Lines nya kryssningsfartyg M/S Viking Grace när fartyget ligger förtöjt vid Stadsgården i Stockholm. Bunkringsprocessen tar knappt en timme och sker från fartyg till fartyg via ett helt nytt sätt att bunkra drivmedel. Seagas är stationerad vid Loudden i Stockholm. - LNG innebär stora miljömässiga vinster i jämförelse med traditionellt maritimt bränsle. Det är glädjande att vi tack vare LNG-terminalen i Nynäshamn och vårt specialbyggda bunkerfartyg Seagas kan bidra till den infrastrukturlösning som gör det möjligt för M/S Viking Grace att bunkra LNG från fartyg till fartyg i Stockholms hamn, säger Jan Bäckvall, VD AGA AB. LNG-terminalen i nynäshamn Naturgasen som används som drivmedel för M/S Viking Grace kommer från AGA:s LNGterminal i Nynäshamn. Terminalen, som är Östersjöns första och tillika Sveriges största terminal för flytande naturgas, togs i drift för snart två år sedan och har en lagringskapacitet på 20 000 m 3. LNG-terminalen är mellanlagring för den flytande naturgasen som fraktas vidare ut till kunderna med tankbil eller via rörledning. Naturgas är en brännbar blandning av gasformiga kolväten. Naturgasen är färglös, gift- och luktfri – och är lättare än luft. Huvudbeståndsdelen, cirka 90 procent, i den kemiska sammansättningen är metan. När naturgas kyls ner till -162 grader övergår den från gas till vätska och volymen minskar cirka 600 gånger. Detta gör att man kan frakta mer energi per volymenhet jämfört med om man hade fraktat naturgasen i gasform. Vätskan kan sedan förångas och användas som naturgas. LNG ger stora miljöfördelar jämfört med traditionellt maritimt bränsle; koldioxidutsläppen minskar med 20 – 30 procent, utsläppen av svavel och skadliga partiklar försvinner helt och utsläppen av kväveoxider blir markant lägre. 11 magasinet | nummer 1 | 2013 Uffe tipsar Sommaren närmar sig med stormsteg och i samband med det börjar de självklara grillarna komma fram. Fler och fler grillar med gasol men tyvärr ökar även olyckorna i antal. Här kommer Uffe med några enkla tips som definitivt kan hjälpa dig att undvika olyckor. Text: Jessica Ohlsson Foto: Jonas Böttiger Håll tätt Den vanligaste orsaken till olyckor i samband med gasolgrillning är utan tvekan läckage i slangar och anslutningar. Det är väldigt viktigt att, minst en gång om året men gärna fler, kontrollera att det inte finns några läckage. Detta ska helst göras med en tryckmätare eller en läckindikator. Har man inte tillgång till en sådan fungerar det jättebra att pensla in såväl anslutningar som slangar med såpvatten, bubblar det har du läckage. Smart va? Upptäcker du att du har torrsprickor i slangarna måste de bytas ut omedelbart! Höger blir vänster Något som förvirrar många som är nya inför uppgiften att grilla med gasol är att flaskven- tilen är vänstergängad. När man ska skruva upp eller åt anslutningen ska man alltså tänka tvärtemot vad som är vanligt när man till exempel ska skruva i skruvar. I värsta fall kan felaktig hantering leda till att ventilen blir otät och därför börjar läcka gasol. Stående, stängd och skymd När gasolflaskan inte används ska den alltid förvaras stående, annars finns det risk att säkerhetsventilen, som förhindrar att flaskan sprängs vid brand, inte fungerar som den ska. Ventilen ska alltid vara ordentligt stängd, om den inte är det kommer det garanterat att läcka ut gasol. Tänk dock på att inte skruva åt ventilen för hårt, sluta direkt när det nyper till! Flaskan ska förvaras skuggigt och avskilt för att förhindra upphettning och eventuella skador. Kontrollera omgivningen Glöm inte bort att det är samma regler som gäller vid gasolgrillning som vid traditionell grillning. Är det grillförbud ska det respekteras, och även om det inte är ett uttalat förbud men du vet med dig att marken är torr bör grillen undvikas. Tänk också på att flytta eventuella lättantändliga objekt innan du sätter igång. En av de viktigaste sakerna att tänka på, som i många fall förbises, är att gasolflaskan aldrig får utsättas för stark värme. Därför ska flaskan inte stå under eller i direkt närhet av grillen. 12 TEMA MILJÖ magasinet | nummer 1 | 2013 AGAs miljöarbete handlar om samarbete, information och påverkan Text: Jessica Ohlsson, Cecilia Rudengren. Foto: Cecilia Rudengren P å AGA arbetar vi med miljö på flera sätt och vi påverkar genom samarbetet med kunder och leverantörer men också via näringslivsorganisationer genom att informera förtroendevalda politiker om alternativa miljölösningar. Ett exempel på projekt där vi arbetar tillsammans med andra företag och Stockholms Stad är CleanTruck. Projektet delfinansieras av EU och går ut på testa och demonstrera nya sorters miljölastbilar och etablera förnyelsebar drivmedelsförsörjning. Stockholms Stads miljöförvaltning, AGA och IDS samarbetar med Scania, Volvo och Mercedes med ambitionen att driva på utvecklingen av miljöanpassade lastbilstransporter AGA har gått ihop med ett flertal andra enrgiintensiva företag och bildat vindkraftsföretaget VindIn. Tanken är att hitta lämpliga platser att utveckla, bygga och driva vindkraftverk på för att kunna leverera miljövänlig el till ägarföretagen. Ambitionen är att inom fem år starta projekt som under ett normalår kan producera en terawattimme (TWh) vindkraft, vilket motsvarar ungefär 50 000 eluppvärmda villor. Genom att producera egen el kan vi få bättre kontroll på våra egna energikostnader. Det är en långsiktig satsning där vi kan förena miljömedvetenhet och ekonomi. AGA deltar också sedan starten i Energimyndighetens PFE, Programmet för Energieffektivisering. Under PFE-programmets första femårsperiod (2004-2008) genomförde AGA åtgärder som resulterat i en el-besparing på cirka 19 GWh årligen, vilket motsvarar ungefär 1000 eluppvärmda villor. Bulk- och flasktransporter till kunder är en betydande del av verksamheten inom AGA. Därför har vi stort fokus på just transportdelen. Vi arbetar aktivt med att minimera AGAs miljömässiga påverkan genom att förbättra vår ruttplanering samt ställa krav gällande våra speditörers lastbilar och ekonomiska körning. Målsättningen 2012 var att minska utsläpp från både bulk- och flasktransporter med 3 procent. Genom att modernisera vagnparken för gastransporterna och använda modernare lastbilar med lägre utsläppsklass sänkte AGA utsläppen för bulktransporter med 4,3 procent och för flasktransporter med 6,2 procent i regionen. Där det är möjligt installerar vi små produktionsanläggningar, så kallade ECOVAR®-anläggningar ute hos våra kunder och minskar därmed behovet av bulktransport. ECOVAR®anläggningarna styrs från ett centralt kontrollrum där våra operatörer och ingenjörer kontinuerligt arbetar med energieffektivisering genom att anpassa lasten efter kundernas förbrukning och att optimera processen, vilket ytterligare minskar en negativ klimatpåverkan. ECOVAR®-anläggningarna ger också lägre elförbrukning per producerad enhet. Det är dock framförallt i samarbetet med våra kunder som vi kan göra den största insatsen för miljön. Genom att hitta lösningar som är energieffektiva och minskar utsläppen bidrar vi tillsammans till att göra en insats för miljön. Vi arbetar aktivit för att minimera AGAs miljöpåverkan Jukka Gustafsson är segmenstschef för Kemi- och skogsindustri och arbetar med miljöfrågor på AGA. TEMA MILJÖ 13 magasinet | nummer 1 | 2013 MISON skyddsgaser ® - för dig som vill slippa huvudvärk Vid svetsning bildas ozon. Ozon påverkar hälsan negativt i form av huvudvärk, hosta, torra slemhinnor, irritation i ögon, näsa och svalg. Med MISON® skyddsgaser minskar det skadliga ozonet. Text: Jessica Ohlsson Foto: AGA AGAs säljare Emil Brinaru beskriver nyttan med MISON® skyddsgaser på ett målande sätt: - Häromdagen träffade jag en äldre svetsare (64 år) och vi pratade MISON®. Hans hud såg ovanligt fräsch ut – medelålders män ska vara avundsjuka. Han undrade vad MISON® var och jag sa till honom; det är gasen du svetsar med och som gör att du ser så ung ut. Forskning om ozonlagret under 1970-talet var utgångspunkten för utvecklingen av MISON®gaserna. Forskningen visade att kvävemonoxid är ett av de ämnen som reagerar lätt med ozon. MISON®-gaserna innehåller en liten tillsats 0,03% NO (kvävemonoxid) som kemiskt reagerar med ozonen som bildas direkt i svetsens ljusbåge. År 1976 tog AGA patent på metoden. - Alla svetsmetoder kan innebära risker för svetsarens hälsa och säkerhet till exempel i form av rök och gas. Många använder friskluftshjälmar för att skydda sig. Men det mest effektiva sättet att skydda sig är ju att se till att det inte bildas några föroreningar alls – och det är hela tanken med MISON® skyddsgaser, säger Christer Hens, marknadschef. Men det är bara en av de tydliga fördelarna med MISON®-gaserna. En annan är att skyddsgaserna ger en stabilare svetsprocess med en förminskad risk för att smuts kommer in i fogarna. Detta sker eftersom gasen påverkar hur materialet överförs från tillsatsmaterial till smältan. 14 TEMA MILJÖ magasinet | nummer 1 | 2013 Rent hus hos Getinge För Getinge som levererar steriliseringsutrustning är renhet av högsta vikt. Och tack vare AGAs MISON®-gaser har personalen på Getinge kunnat hålla hälsan uppe samtidigt som man fått förbättrat svetsresultat. Text: Jessica Ohlsson, Cecilia Rudengren Foto: Getinge Problem När man jobbar med en svets dagarna i ända aätter till slut ozonet som bildas vid svetsning sina spår. Getinge ville bättra på sin arbetmiljö och kvalitetssäkra sina produkter till sjukvården. Lösning AGA levererar skyddsgasen MISON® till Getinge. Det skadliga ozonet som bildas vid svetsning försvinner och förbättrar därmed arbetsmiljön. Svetsfogarna skyddas från smuts och dylikt tack vare gasen. Resultat Getinge har fått en bättre arbetsmiljö och slipper tänka på kontaminerade svetsfogar. TEMA MILJÖ 15 magasinet | nummer 1 | 2013 Getinge Sverige AB är ledande i Sverige vad gäller försäljning, utbildning, service, validering och reservdelar inom områdena desinfektion och sterilisation. Företaget erbjuder helhetslösningar som täcker hela kedjan från projektering av nya anläggningar till service av maskiner. Kunderna finns inom såväl kommuner, landsting, privata vårdsektorn och tandläkare som läkemedelsindustrin, kemiföretag, forskningsenheter, och apotek. A Getinge Sverige AB är världsledande på steriliseringsutrustning och har tillverkat autoklaver i över 80 år. Att ha en bra arbetsmiljö är alltid viktigt. men när man som Getinge, levererar produkter till sjukhus och laboratorier får uttrycket ”kliniskt rent” en helt ny betydelse. Och det märks när man besöker verkstaden i Getinge. Det är rent, prydligt och ljust. mILJÖASPEKTEN MINST LIKA VIKTIG MISON®-gaserna används i svetsprocessen för att hålla rent i fogar och på ytor, men enligt Mikael Pålsson, svetschef på Getinge, är miljöaspekten minst lika viktigt, om inte viktigare. Vid en svetsprocess bildas det ozon i ljusbågen, men i MISON®-gas finns en liten mängd kvävemonoxid som äter upp det skadliga ozonet. Att arbetsmiljön ska bli bättre är något varenda företag, i vilken bransch man än jobbar, kämpar med. – Vi har haft turen att ha AGA på vår sida, det har gett oss ett stort försprång. Både jag och personalen tycker att det är jätteviktigt, och de som jobbar i svetsen dagligen har märkt en tydlig förbättring sedan MISON®-gaserna infördes. gott samarbete Getinge har varit kunder hos AGA under lång tid och Mikael säger att han är mycket belåten med AGA som partner. – Vi är väldigt nöjda med all hjälp vi fått från AGA. Det har varit allt från att ställa in rör på rätt sätt till vårt serviceavtal som fungerar perfekt. Mariette Lindgren, försäljningschef på AGA, är också positiv. – Det är oerhört uppskattat att arbeta tillsammans med kunder som Getinge, de är både kompetenta och trevliga samtidigt som vi har ett väl fungerande samarbete. VAD ÄR EN AUTOKLAV? Men vad är då egentligen en autoklav? Ja, det är inte så lätt att veta. En autoklav är en form av tryckkokare där man, ofta i laboratorier och inom sjuk- samt tandvård, kan sterilisera olika typer av verktyg och objekt. Getinge är en stor leverantör till sjukvården och därför är det mycket viktigt att allt fungerar som det ska. – De autoklaver vi levererar har ju som uppgift att sterilisera verktyg, bland annat operationsinstrument, som alltid måste vara sterila. Ofta är det till exempel nålar som vi ska ha i kroppen, då finns det ingen felmarginal, säger Mikael. 16 TEMA MILJÖ magasinet | nummer 1 | 2013 Flytande naturgas - ett naturligt miljöval för Studsvik År 2010 formades en tydlig ambition från Studsvik Nuclear ABs sida att inte längre vara oljeberoende. Orsaken var dels prisbilden, men kanske framför allt miljöaspekten. I stället tittade man på ett gasformigt bränsle som alternativ och valde mellan gasol och flytande naturgas (LNG). Text: Jessica Ohlsson Foto: Studsvik S tudsvik ligger naturskönt utanför Nyköping bara ett stenkast från Stendörrens naturreservat. Det kan tyckas märkligt att en verksamhet där man behandlar avfall från kärntekniska anläggningar ligger här, bland gårdar och vikar. Men företaget gör regelbundna prover på växter, mjölk och kött från djur på de närbelägna gårdarna och på vattenlevande organismer som visar att ingen strålning som kan skada omgivningen släpps ut. Mätningarna visar till och med att man ligger långt under de gränsvärden som föreskrivits. två flugor i en smäll År 2010 beslutades att en pyrolysanläggning skulle byggas på Studsvik. Pyrolys kan jämföras med en kolmila och är en process där ett ämne upphettas till en hög temperatur i en syrefri miljö så att det sönderfaller utan att förbränning sker. I Studsviks fall är ämnet alltså kärnkraftsavfall. Till detta behövdes ett bränsle och redan från början låg valet på ett gasformigt bränsle och man fastnade för flytande naturgas (LNG). Ungefär samtidigt konstaterades att det befint- liga oljesystemet i förbränningsverksamheten var gammalt och behövde bytas ut. - Att då samtidigt byta till flytande naturgas även där var ett enkelt steg att ta, säger Karin von Kronhelm, produktionschef förbränningsanläggningen. naturgas fortfarande nytt Förra sommaren, i samband med det årliga driftstoppet kring midsommar, skiftades bränslet från olja till naturgas även till förbränningsugnen. Men övergången från olja till naturgas var självklart inte helt okomplicerad. - Nackdelen var att det är ett nytt bränsle för oss här på östkusten och det finns en inbyggd rädsla för gas. Samtidigt var det positivt att få utbildning och lära sig ny teknik och system. Alla tycker att det är roligt och spännande när gasbilen kommer, säger Karin och skrattar. AGAs LNG-terminal i Nynäshamn invigdes i maj 2011 och flytande naturgas räknas fortfarande som en ny produkt på marknaden i Sverige och myndigheter och tredje person har fler frågor än normalt. Det är också naturligtvis ett striktare regelverk gällande brandfarlig vara än andra gaser, som AGAs traditionella gaser kväve och argon. Problem Studsvik ville ha ett gasformigt bränsle till pyrolysen. Oljesystemet i förbränningsverksamheten var gammalt. Lösning Lösningen blev flytande naturgas (LNG). Resultat En bättre ekonomisk kalkyl. En miljövänligare verksamhet. Bättre arbetsmiljö med mindre buller. Medarbetare med utvecklad kompetens även inom gas. TEMA MILJÖ 17 magasinet | nummer 1 | 2013 Kort om Karin von Kronhielm är produktionschef för förbränningsanläggningen på Studsvik. Här framför tanken med flytande naturgas. många fördelar med LNG Tidsplanen var en utmaning, det var en tajt tidsplan från att avtalet skrevs. Det gjorde att vi fick göra en del temporära lösningar för att hålla tidsplanen, säger Martin Eriksson, säljare, AGA Gas. I princip bedöms temporära lösningar som permanenta och samma kriterier ska i stort uppfyllas. Det var en lärdom man drog av Studsvikprojektet. Ett drygt halvår efter bytet av bränsle ser Karin von Kronhelm flera fördelar med flytande na- turgas. Miljöaspekten är naturligtvis en del och prislappen en annan. Men det finns fler: - Olja fungerar som en spisplatta medan naturgas är som en induktionshäll. En spisplatta tar en stund innan den blir varm och den kan också ge lite ojämn värme, medan en induktionshäll slår till omedelbart och ger en jämn och stabil värme, säger Karin. Det är enkelt att ha koll på gasförbrukningen och veta exakt hur mycket som förbrukas dygnet runt. Dessutom har arbetsmiljön blivit bättre med mindre buller. Studsvik Studsvik vänder sig till den internationella kärnkraftsindustrin med kvalificerade tjänster inom avfallshantering, avveckling, teknik- och underhållstjänster samt driftoptimering. Företaget har över 60 års erfarenhet av kärnteknik och tjänster i radiologisk miljö. Studsvik är en ledande leverantör på en marknad i stark tillväxt. Verksamheten bedrivs i segmenten Sverige, Storbritannien, Tyskland, USA och Global Services. Studsvik har 1 100 anställda i 7 länder och företagets aktier är noterade på NASDAQ OMX Stockholm. Vid Studsvik Nuclear ABs anläggningar utanför Nyköping behandlas torrt och metalliskt avfall från kärntekniska anläggningar i avsikt att volymsreducera avfall och på så sätt minska slutförvaringskostnaden för kunderna. I laboratorier utförs materialundersökningar för säker reaktordrift, samt forskning och studier kring slutförvar av använt kärnbränsle. Studsvik Nuclear erbjuder också kvalificerade konsulttjänster inom många olika områden: stöd för anläggningsdrift, avveckling och rivning, avfallsfrågor, säkerhetsfrågor och miljöteknik. Kontakt på AGA: Martin Eriksson Mail: martin.erikssonk@se.aga.com 18 TEMA MILJÖ magasinet | nummer 1 | 2013 Sopor kan ta dig långt Sopberget växer. En ganska vanlig rubrik i dag. Men visste du att om du tog matavfallet du slänger under ett år och gjorde det till biogas skulle du kunna åka 25 mil med bilen? M aten vi inte äter upp eller som blir för gammal och måste slängas gör att sopberget bara växer. Men i allt fler kommuner, t ex Västerås, har man möjlighet att sortera ut sitt matavfall i en speciell påse, samla in och göra förnybar biogas av det. Därefter läggs ofta matavfallet i en biogasanläggnings rötkammare där det bryts ned (rötas) och bildas biogas. mestadels metan iogasen består till den största delen av den B energirika gasen metan. Metangasen samlas upp och kan användas till produktion av fordonsgas som kan driva bussar och bilar eller till produktion av el och värme. Resterna av Text: Jessica Ohlsson, Cecilia Rudengren Illustration: Biogas Öst matavfallet kallas rötrest eller biogödsel och kan t ex användas till att spridas på åkermark där ny mat odlas. Kretsloppet sluts. renas från koldioxid Biogasen som bildats i rötkammaren består av både metangas och koldioxid och för att den ska kunna användas som fordonsgas ska den först renas från koldioxid. Det sker i en uppgraderingsanläggning. När biogasen består av mer än 97 procent metan är det dags att leverera den till tankstationerna. ledning eller lastbil Distribution sker antingen via ledning eller med hjälp av lastbilar. AGA levererar fordonsgas till 17 fordonsgasstationer i Stockholmsområdet och till 6 stycken i övriga landet. Biogasen köper AGA förutom från Stockholm, från producenter i bland annat Katrineholm, Linköping, Karlstad, Örebro och Skövde.Huvuddelen distribueras komprimerat i flak eller i flytande form. AGA har även stationer anslutna till Stockholms och Örebros gasnät. Enkel tankning Att tanka fordonsgas skiljer sig inte så mycket från annan tankning. Den enda skillnaden är egentligen att man låser fast munstycket under tankningen för att säkerställa att gasen hamnar i tanken och ingen annanstans. Det tar cirka 2-5 minuter att tanka en personbil. TEMA MILJÖ 19 magasinet | nummer 1 | 2013 Sorterat matavfall blir både förnybar och energi och biogödsel Matavfall Biogödsel Biogasanläggning Fordonsgas FAKTA Uppgradering Biogas är kodioxidneutralt och bidrar inte till den globala uppvärmningen Biogas uppstår genom en naturlig process där bakterier i en syrefri miljö bildar metangas när de bryter nedbiologiskt material, t.ex. gödsel, matavfall eller avloppsslam. Biogas är koldioxidneutralt och bidrar inte till den globala uppvärmningen. Biogasen kan användas till produktion av el och värme, men används alltmer somfordonsbränsle. I vissa fall kan biogas kallas en ”kodioxidsänka” dvs vid användning av biogas som exempelvis producerats av svingödsel – som annars hade legat och gasat av växthusgaser – ger användandet av biogasen en minskad total koldioxidpåverkan. Naturgas består av metangas som på samma sätt som olja finns lagrat under jordskorpan och bildades för fleramiljoner år sedan. En bil som drivs mednaturgas har ca 25 procent lägre koldioxidutsläpp per mil än en bensinbil. Fordonsgas kan bestå av ren biogas men kan också blandas ut med naturgas Kontakt på AGA: Ragnar Sjödahl Mail: ragnar.sjodahl@se.aga.com Fordonsgas är samlingsnamnet för gas som används som fordonsbränsle. Fordonsgas består till mer än 97 %av metan och kan komma från biogas, från naturgas eller en blandning av de båda.Fordonsgas mätsvanligen i Normalkubikmeter, Nm3. Energiinnehållet i en Nm3 fordonsgas motsvarar ungefären liter diesel. Källa: Biogas Öst 20 TEMA MILJÖ magasinet | nummer 1 | 2013 Kemiföretagen i Stenungsund världsledande år 2030 År 2030 ska Kemiföretagen i Stenungsund vara världsledande inom utveckling av hållbara produkter, effektiv produktion och förnybara bränslen. Visionen stavas Hållbar Kemi och AGA är ett av kemiföretagen som siktar högt – för ett hållbart samhälle. Text: Jessica Ohlsson Foto: Kemiförtagen i Stenungsund V isionen om Hållbar Kemi 2030 togs fram år 2010 av kemiföretagen AGA, Akzo Nobel, Borealis, INEOS och Perstorp – alla verksamma i kemiklustret i Stenungsund på den svenska västkusten och tillverkare av kemiprodukter som finns överallt i samhället. Visionen byggdes upp utifrån aktuella frågeställningar som berörde kemiindustrins framtid och konkurrenskraft och är en kombination av tankar, idéer och ambitioner. En projektgrupp skapades när insikten väcktes att visionen behövde beskrivas tydligare och göras mer känd. - I grund och botten är det egentligen en överlevnadsplan. Satsningar på klimat och miljö är en förutsättning för kemiföretagens produktion i framtiden. Ett företag överlever inte om det inte säljer sina produkter och genom att producera hållbara produkter kan konkurrenskraften öka, säger Caroline Olsson, koordinator och administratör, Hållbar Kemi 2030. Beroende av politiska beslut Förnyelsebara råvaror Visionen handlar också om samarbete, där den enes restprodukter blir den andres råvaror. Här behövs forskning och utveckling för att finna nya processer som tar tillvara resurserna på bästa sätt. Det gör att Kemiföretagen är beroende av politiska beslut – förutom varandra. Tillgången på olja och gas kommer att minska och användningen av de fossila råvarorna ger upphov till klimatpåverkan vilket på längre sikt gör att det inte finns något alternativ än att ställa om till förnybara råvaror. I dag använder kemiindustrin till 90 procent fossila råvaror, men i framtiden vill den gå över helt till förnyelsebara råvaror. Det handlar om biologiskt material – rapsolja, halm, flis och avfall från skogsindustrin och jordbruket, men också matrester som kan göras till gas. - Under året som gått har vi jobbat mycket med dialogträffar med politiker. Vi var bland annat med på Almedalsveckan tillsammans med vår branschorganisation Plast-och kemiföretagen. Målsättningen är att få upp politikernas ögon för den unika chans Sverige, med sin rika tillgång på bioråvara har och få dem att tänka över de subventioner som finns idag som inte gynnar oss. Det är viktigt att vi berättar om oss och får politikerna att TEMA MILJÖ 21 magasinet | nummer 1 | 2013 Kemiindustrin vill på sikt gå över till helt förnyelsebara råvaror som rapsolja, halm, skogs- och jodrbruksavfall samt biogas. FAKTA Satsningar på klimat och miljö är en förutsättning för kemiföretagens produktion framöver. De fem företagen och vad de gör i dag för att nå målet. AGA: Miljövänligt drivmedel - AGA satsar tillsammans med andra aktörer på att kunna leverera mer biogas. Genom att leverera biogas i flytande form optimeras mängden gas. AGA är delaktig i ett projekt för att utveckla fordon som drivs med Dualfuel, en kombination av diesel och biogas. I framtiden vill AGA låta alla sina fordon drivas så. Akzo Nobel: Miljöanpassad biltvätt - Akzo Nobel lägger 80 miljoner kronor på forskning och utveckling årligen. Man har till exempel utvecklat produkter för vattenbaserade avfettningsmedel som gör det möjligt att använda mer än 97 % vatten i vanliga biltvättar. Borealis: Hållbara kablar - Borealis nya högtrycksfabrik, en investering på fyra miljarder kronor, tillverkar hållbara kabelprodukter. Bolaget satsar nu ytterligare på att utveckla material för högklassiga elkablar, inte minst för långväga elkraftöverföring, med en livslängd på minst 50 år. Borealis är världsledande på utveckling av kabelmaterial och har en forskningsavdelning på cirka 100 personer. Elkablar för starkström är mycket efterfrågade och bidrar till att lösa världens energiförsörjning. INEOS: inse fördelarna med att satsa på kemiindustrin och ge oss rätt förutsättningar, säger Caroline Olsson. Stor utvecklingspotential Kemiföretagen i Stenungsund har tillsammans 2 500 direkt anställda och genererar kanske lika många arbetstillfällen och är företag med stor utvecklingspotential. Att skapa jobb är viktigt för landets ekonomi och tillväxt och för Sverige i stort är det av vikt att ha framgångsrika företag i många olika branscher. Genom Kemiföretagens satsning på en modern och effektiv produktion baserad på förnybara råvaror vill de kunna säkra sin och Västsveriges centrala roll i branschen. Återvinner plast - Att återvinna plast från kablar var tidigare inte möjligt pga för mycket metallföroreningar. Men nu använder Stena Recycling en ny återvinningsteknik så att tusentals ton kabelplast återvinns och går till nya produkter. Ineosoch Borealis har varit med och stöttat detta utvecklingsarbete. Perstorp: Förnybart bränsle från rapsolja – I Stenungsund har Perstorp AB Skandinaviens största anläggning för produktion av biodiesel (RME). Där tillverkas huvuddelen av den förnybara bränslekomponent som idag ingår i svensk diesel och Perstorps RME utmärker sig ur ett hållbarhetsperspektiv. Livscykelanalys har visat att mer än 60 procent av fossil koldioxid ersätts av biodieseln, vilket kan jämföras med EU:s kriterier för biobränsle på 35 procent. 22 TEMA MILJÖ magasinet | nummer 1 | 2013 Hållbara transporter Visste ni att en Michelin-gubbe på lastbilen ökar bränsleförbrukningen med 5 procent? Inte jag heller. Men det är sådant som Scania vet genom sitt ständiga förbättringsarbete med hållbara transporter. Text: Jessica Ohlsson Foto: Dan Boman/Scania, Cecilia Rudengren S ödertälje är nästan synonymt med Scania. Här finns en rad olika byggnader, alla med skylten Scania utanför och jag är glad att jag får åka bakom Bjarne Nyroos, säljare på AGA och ansvarig för Scania, som guidar mig till rätt byggnad. Vi besöker forsknings- och utvecklingsverksamheten där 3 300 anställda arbetar. Totalt har Scania omkring 37 500 anställda, varav 11 000 personer arbetar på huvudkontoret och inom produktionen i Södertälje. Här är målsättningen att ge sina kunder den bästa lönsamheten över produktens livscykel. Det gör man genom att leverera optimerade tunga lastbilar (över 16 ton), bussar, motorer och tjänster. Varje kund är unik och kräver individuella lösningar. Självklart vill varje kund också utföra sina transporter på bästa sätt – såväl ekonomiskt som miljömässigt. - En lastbils livscykel är cirka 10-15 år. Den stora miljöpåverkan är inte under tillverkning utan under användning, säger Urban Wästljung, Public and Environmental Affairs som tar emot oss tillsammans med ingenjören och experten Folke Fritzson. UTSLÄPP I FOKUS En stor miljöutmaning är naturligtvis luftföroreningarna som ställer till problem med människors hälsa och vår miljö. Trafiken är en del av problemet. - EUs mål är samhällets utsläpp av koldioxid från 1990 till 2020 ska minska med 20 procent. Vi på Scania har en vision att transportarbetet effektiviseras så att koldioxidutsläppen kan minska med 50 procent per transporterad tonkilometer, säger Urban Wästljung. TEMA MILJÖ 23 magasinet | nummer 1 | 2013 Problem Scania måste åka och tanka vid publika tankstationer och trängas och köa med sopbilar, taxibilar och personbilar. Vissa tankstationer är inte anpassade för lastbilar vilket gör det svårt för en stor lastbil att komma in. Lösning AGA bygger en tankstation på Scanias område i Södertälje och levererar biogas på flak varje vecka. Resultat Scania sparar in tid och kan ägna sig helhjärtat åt sin forskning och utveckling. 24 TEMA MILJÖ magasinet | nummer 1 | 2013 FAKTA Ottomotorn Ottomotorn har fått sitt namn efter den tyska uppfinnaren Nikolaus Otto (1832-1891) som är upphovsman till den första motorn med intern förbränning i en cylinder med kolv. Ottomotorn är fortfarande i dag den dominerade motorn i världen. Nikolaus Otto började experimentera med gasmotorer tillsammans med två vänner redan 1864. 1867 tillverkades den första motorn och den såldes i cirka 5 000 exemplar. Ottomotorn är en förbränningsmotor av kolvtyp där den brännbara gasblandningen antänds av en elektrisk gnista som kommer från ett tändstift. Ottomotorer används traditionellt i bilar och propellerdrivna flygplan samt som mindre motorer i till exempel gräsklippare, mopeder, motorcyklar och utombordsmotorer för båtar. En variant av Ottomotorer är gasmotorer. De kan dels drivas med gasol eller med metangas, som kan vara antingen biogas eller naturgas eller en blandning av dessa. Folke Fritzson vid Scanias egna tankstation för fordonsgas. För att nå detta handlar det naturligtvis om att förbättra motorn. Men där har EUs emissionsregler och stark konkurrens på marknaden om bästa bränsleförbrukning gett mycket effektiva motorer. Visst går det att förbättra fordonstekniken ännu mer, men det finns mer att hämta om man också tittar andra faktorer. Som att välja bort Michelin-gubben på taket. Scania sammanfattar faktorerna i fem punkter: 1. Välj rätt produkt för rätt typ av körning och last. T ex spoilers, motor och växellåda. 2. Föraren. Den faktor som kan påverka bränsleförbrukningen allra mest. 3. Underhåll och service, t ex lufttryck och hjulinställning. 4. Aktivt förarstöd – coachning. 5. Logistik. Kör aldrig med tom bil om det inte är absolut nödvändigt. utveckling på gasmotorer En klar miljöförbättring görs naturligtvis vid val av rätt bränsle. På Scania var man tidigt ute med att tillverka fordon som kan gå på gas. 1991 tillverkades den första gasbussen speciellt för Riokonferensen 1991. Folke Fritzson ingår i den nio personer starka gruppen som arbetar med motorutveckling gas. Han har jobbat med gasmotorer sedan 1998 och framför allt de senaste två åren har han märkt en ökad förfrågan från kunder. - Vi får förfrågningar från många länder och det är främst två faktorer som gör att man tittar på gas; ekonomi och miljö, säger Folke Fritzson. Egen tankstation för gas Tidigare har det framför allt varit politiska beslut som legat bakom att företag vill satsa på gasfordon, men allt fler företag tar själva beslutet – för miljöns skull. I och med ökad efterfrågan har Scanias eget behov av gas också ökat eftersom de alltid testar alla motorer och fordon Källa: Wikipedia innan de levereras till kund. Tankstationerna för gas blir fler hela tiden, men gasbilarna ökar också och Scanias lastbilar fick tidigare trängas med taxibilar och sopbilar på publika tankstationer. Men sedan lite mer än ett år har Scania sin egen tankstation på området dit AGA levererar biogas på flak varje vecka. - Tidigare kunde det ta oss två timmar att åka och tanka. Nu slipper vi trängas och har nära, säger Folke Fritzson. Scania får tid till viktigare saker, som att fortsätta skapa hållbara transporter för en hållbar miljö. Kontakt på AGA: Bjarne Nyroos Mail: bjarne.nyroos@se.aga.com SÄKERhet 25 magasinet | nummer 2 | 2012 Oxygen och fett, bra var för sig men inte i kombination. Text: Bo Williamsson Foto: ShutterStock A tt oxygen underhåller förbränning är allmänt känt. Men hur är det i de fall olika material och substanser exponeras för oxygen? Den här gången beskriver vi vad som händer då oxygen kommer i kontakt med olja och fett, och hur riskerna ska minimeras. en liten gnista räcker Oljor och andra smörjmedel innehåller i regel olika kolväten, ett perfekt bränsle i kombination med oxygen, som ju är kraftigt oxiderande. Med dessa två komponenter närvarande räcker det med en gnista för att skapa förutsättningar för en i det närmaste explosiv brand. Även små mängder fett/olja kan reagera med oxygenet. I vissa fall kan till och med självantändning förekomma. Än värre blir det om komprimerat oxygen kommer i kontakt med fett eller olja t.ex. i en regulator eller i en rörinstallation där tryckstötar och s.k adiabatisk kompression kan orsaka antändning. Minimera risken Hur skall man då minimera riskerna vid hantering av oxygen? Egentligen är svaret ganska enkelt, se till att undvika fett och olja i anslutning till oxygen. Men hur gör man i praktiken? I många fall har man inte kontroll på hur ventiler, regulatorer och andra gasförsörjningskomponenter är smorda. Plötsliga oxygenläckage i slangar och annan utrustning kan också uppstå, med dramatiska effekter som följd om fett finns närvarande. Några enkla tips Nu ska riskerna inte överdrivas, med korrekt hantering och rätt utrustning skapas förutsättningar för en säker användning av oxygen. Här följer några enkla tips som ger ökad säkerhet vid användning av oxygen: 1.Smörj aldrig regulatorer, ventiler (och annan utrusning som kommer i kontakt med oxygen) med olja eller fett. Om smörjmedel måste användas, använd specialfett/olja som är avsett för användning tillsammans med oxygen. Säkerställ att alla komponenter i gasförsörjningssystemet är godkända för användning med oxygen. 2.Kontrollera slangar och anslutningar regelbundet för att undvika läckage. Se till att ha serviceavtal på gasförsörjningssystem och eventuella gaskärror. Även den lilla gaskärran omfattas av lagen om egenkontroll. 3.Även små fett- eller oljemängder kan ställa till bekymmer. Se till att kläder, händer och eventuella verktyg är rengjorda och avfettade vid arbete med oxygen. 4.Öppna oxygenflaskans ventil försiktigt. 26 magasinet | nummer 1 | 2013 We will ROC you På ROC – Remote Operation Center - i Avesta, fjärrövervakar AGA ett antal av sina gasanläggningar. Vad innebär det egentligen och hur går det till på ROC? Magasinet begav sig dit för att undersöka saken. Text: Cecilia Rudengren Foto: Alex Farnsworth D et är en kylig men härligt frisk morgon utanför AGAs anläggning i Avesta. Inne i kontrollrummet på ROC strömmar Scorpions ”Send me an angel” mjukt ur högtalarna. På ena väggen hänger klockor som visar tiden i Helsingfors, Stockholm, London, New York och Sydney. Runt resten av väggarna sitter övervakningsskärmar i dubbla rader. Ett aktivt lugn sprider sig mot mig. Det pratas tyst i telefon samtidigt som några av skärmarna studeras ingående. För operatörerna på dagskiftet börjar dagen kl. 06 med skiftöverlämning. De får en muntlig rapport från nattskiftet som komplement till den elektroniska loggboken som förs. Överlämningen är schemalagd och exakt åtta minuter lång. Man går igenom om något speciellt som hänt under skiftet. Ofta är det naturliga händelser - eller avvikelser som man säger här på ROC - som planerade stopp eller ändring av produktmixar. Men är det ej planerade avvikelse går man igenom vad som ska göras. Övervakning av 34 fabriker Alltid bemannat kontrollrum ROC är hjärtat för AGAs 34 gasfabriker som övervakas på distans. Den dagliga driften sköts av ett team på ett tjugotal ingenjörer och processoperatörer. Operatörerna jobbar i 12-timmarsskift och det finns alltid två personer i tjänst i kontrollrummet. Eftersom kontrollrummet alltid måste vara bemannat får operatörerna äta i skift. De gör upp sinsemellan när de går på lunch. Är det många processtörningar brukar operatörerna oftast äta i kontrollrummet. Händer det lite kan det vara 1 larm på en timme på alla 30 anläggningarna. Men ofta är det betyldigt fler larm. Just den här dagen var det fram till lunch 162 larm på gasfarbriker och 15 larm på gasförsörjningssystem hos kund. Med andra ord en tillräckligt lugn dag för att kunna gå iväg på lunch. I lunchrummet står flera muggar med den smått underfundiga texten ”We will ROC you”. Som Queens gamla låt. Nära samarbete Operatörerna har direktkontakt med anläggningarna och får många samtal om dagen där de bistår med support. På de större gasfabrikerna har AGA dagpersonal medan de mindre anläggningarna vid behov underhåhålls av servicetekniker. - Att ha bra samarbete med anläggningarna är oerhört viktigt, säger Shift manager Lars Stolt och fortsätter: 27 magasinet | nummer 1 | 2013 - Vi besöker anläggningarna och de som jobbar på anläggningarna besöker oss på ROC. Allt för att öka förståelsen och få till ett så bra samarbete som möjligt, berättar Lars. Effektivitet i fokus Övervakning med “ping“ Planeringen av hur anläggningarnas produktion ska se ut sker på AGAs kontor på Lidingö. De flesta anläggningarna kameraövervakas. Även nätverket övervakas. Systemen larmar om det inte haft kontakt med en anläggning på 15 minuter. Likt ubåtar så ”pingar” systemen. Det är för att se var felet ligger; om det är på ROC center, på nätverket eller på själva anläggningen. Som ROC-operatör måste man kunna mellan 5-6 olika styr- och operativsystem samt ha full koll på luftseparationsprocessen. Att ha erfarenhet av luftgaser är ett stort plus men inget krav. Det tar ungefär ett år att skola in sig till ROC-operatör. - De scorecards som vi använder uppdateras i realtid, var tionde minut, och produktionsändringarna flaggas i våra scorecards, så vi vet att ändringar gjorts, berättar processingenjören Andreas Olsson. Han fortsätter: - Anläggningarna ska drivas så effektivt som möjligt. Andreas ansvarar för att själva produktionen går så energisnålt, kostnadseffektivt och miljömässig som möjligt. Till stor det består det i att minska elförbrukningen men mycket handlar också om att leta avvikelser utöver det normala och se vad som kan göras bättre. Därför gör man processrevisioner och går igenom anläggningarna grundligt med jämna intervaller och undersöker utrustning som ex. kompressorernas effektivitet, produktkvalitet och produktionsmix. Med nyfikenheteten stillad lämnar jag gänget i kontrollrummet och konstaterar lite kul för mig själv: Det ROC-ar fett i Avesta. 28 magasinet | nummer 1 | 2013 Snabbare snabbmat med smart infrysning G rab&Taste i Motala är en ny tillverkare av färdigrätter och snacks. Företaget, som idag har sex stycken anställda, startade produktionen i augusti förra året, men har större planer än så och hoppas snart kunna erbjuda styckförpackade goda rätter till matbutiker, bensinmackar och övriga återförsäljare över hela landet. På menyn står bland annat sydamerikanska specialiten empanadas och smakrika minipajer i flera smaker. närbutiker och mackar - Vårt sortiment omfattar empanadas, minipajer och fyllda brödrullar med fyllningar av kött, lax eller kyckling. Våra kunder är närbutiker och bensinmackar över hela Sverige. Men våra Text: Alex Farnsworth Foto: Alex Farnsworth planer är större än så, berättar Sonny Pihl, företagets grundare och tillika vd. Företagets produkter tillverkas på plats i fabriken i Motala som omfattar drygt 800 kvadratmeter produktionsyta. Degen till produkterna görs direkt i lokalen medan fyllningarna – tacokött, kyckling, bacon, köps in i 100-kilos satser från lokala och nationella leverantörer. Snabb nedfrysning Produktionen är helt automatiserad och för närvarande har Grab&Taste ett produktionsband i drift, men hoppas kunna öka produktionen genom ytterligare ett band. De färdiga produkterna tillagas i en industriugn och fryses sedan snabbt ner till -18 grader C i kryogena frysskåp från AGA (av modellen Cryoline CF) inom några minuter efter tillagning. Upp till 2000 produkter kan frysas in åt gången. Enligt Sonny Pihl valde Grab&Taste mellan flera olika gasleverantörer när företaget drog i gång verksamheten, innan AGA slutgiltigt valdes som huvudleverantör av flytande kväve eller Biogon som produkten heter i AGAs sortiment för livsmedelsindustrin. Besök på agas labb Under företagets förhandlingar med AGA förra året bjöds Sonny Pihl ner till AGAs livsmedelslaboratorium i Helsingborg för att själv få uppleva 29 magasinet | nummer 1 | 2013 Grab&Tastes empanadas finns med kyckling-, bacon- eller köttfärsfyllning. Sonny Phil, Grab&Taste och Marcus Khanborg, AGA vid Biogontanken. Med Biogon - flytande kväve- fryser Grab&Taste ner sina frädiga produkter till -18 grader. Genom att använda en kryogen frysmetod tar det 22 minuter att frysa ner produkterna, jämfört med mekanisk frysteknik som tar två dygn. skillnaden mellan kryogen nedfrysning (AGA’s lösning) och andra mer traditionella metoder. - Efter två tester i Helsingborg bestämde vi oss för att AGAs kryogena lösning var den lösning som vi ville ha på Grab&Taste. Med AGAs lösning är det möjligt för oss att få mycket högre kvalitet på våra produkter eftersom vi genom att använda oss med kryogen infrysning kan minska vätskeförlusten i produkten, förklarar Sonny Pihl och förtsätter: - Men om det inte hade varit för testerna i Helsingborg hade vi nog valt en mer konventionell fryslösning. Testade olika frysmetoder Under besöker på laboratoriet i Helsingborg placerades elektroder i några av Grab&Taste’s produkter för att jämföra hur lång tid det tog att kyla ner produkten till minus 18 grader C med en kryogen respektive mekanisk infrysningsmetod. Med AGAs kryogen-lösning tog det 22 minuter att frysa ner en empanada, medan det vid vanlig mekanisk infrysning tog två dygn” - Ett av de viktigaste argumenten till varför vi valde AGAs lösning framför konkurrenternas var tidsaspekten. Vi sparar otroligt mycket tid genom att använda AGA’s fryslösning jämfört med om vi använt en mekanisk nedfrysningsmetod. Tiden vi sparar vid nedfrysning kan istället läggas på att få i väg produkterna till kunden snabbare. Det är egentligen enkelt, snabbare infrysning ger snabbare leveranser till kunderna, helt enkelt, berättar Sonny Pihl. - Och ingen av våra konkurrenter kan erbjuda samma nivå vad gäller service med egna bilar, serviceingenjörer och tekniskt kunnande avslutar han. Som Sydamerikansk varmkorv Varför just då empanadas kan man fråga sig? - Vi ville introducera en spännande och unika produkt på den svenska marknaden för färdigrätter. Som snack beträffat så är empanadas en slags sydamerikansk motsvarighet till varmkorv. I Sydamerika är det ett vanligt mellanmål som nästan alla äter, men vad vi vet så saknas det ett utbud av rätten här i Sverige, menar Pihl som tror att landets matbutiker, bensinmackar och andra återförsäljare är redo för Grab&Tastes smakrika produkter. Planerna för företaget är högt flygande. Bland listan över potentiella kunder finns inte bara butiker nere på marken utan också flygbolagen eftersom Grab&Tastes produkter packeteras i smidiga styckförpackningar. Men idag tar Sonny Pihl ett steg i taget. - Vi ville vara med Grab&Taste redan från början eftersom vi ser en stor potential i kunden, säger Marcus Kahnborg, som representerar AGA FoodSector i regionen. Problem När Grab&Taste drog igång verksamheten behövde de en smart och effektiv fryslösning. Lösning AGAs kryogena frysskåp Cryoline CF fryser ned produkterna till -18 grader på några minuter och kan frysa in upp till 2000 produkter åt gången. Resultat Grab&Taste har fått en snabb infrysningsprocess med hög kvalietet på produkterna då den kryogena infrysningsmetoden minskat vätskeförlusten i produkterna. Kontakt på AGA: Marcus Khanborg Mail: marcus.kahnborg@se.aga.com 30 Gaslära magasinet | nummer 1 | 2013 Helium Text: Cecilia Rudengren Foto: AGA, ShutterStock G rundämnet Helium är en färglös och luktlös ädelgas. Helium har den lägsta kokpunkten av alla grundämnen. Det är bara vid högt tryck som helium kan övergå i fast form. Helium är det kallaste grundämnet på jorden och den minst lösliga av alla gaser. Eftersom heliumatomerna är små och i princip inte reagerar med andra ämnen, försvinner de snabbare ur en behållare än många andra ämnen. En heliumfylld ballong krymper alltså ihop snabbare än ex en kvävgasfylld. Utvinns ur naturgas Näst vanligast i universum Livsfarlig Kalle Anka Helium är det näst vanligaste ämnet i universum, det är bara väte som är vanligare. Helium förekommer i stor omfattning i heta stjärnor. Man tror att en stor del av det helium som finns bildades vid Big Bang, men det sker även nybildning i solen och andra stjärnor genom att vätekärnor slås ihop till helium. Då utvecklas enorma energimängder. Fenomenet Kalle Anka-röst som man får när man andas in rent Helium, beror på att ljudets hastighet är högre i helium än i luft. Att andas in en tyngre ädelgas som ex Xenon skulle ha motsatt effekt. Man bör dock aldrig andas in varken Helium eller Xenon. Helium kan vara direkt livsfarligt att andas in då syret i blodet försvinner blixtsnabbt och man kan bli medvetslös. Man kan dö eller få hjärnskador av syrebrist. Kommersiellt helium framställs främst ur heliumrik naturgas. Det helium som finns i naturgas tror man har bildats genom radioaktiv alfastrålning från jordens kärna. De främsta heliumkällorna finns i USA, följt av Algeriet, Qatar, Australien och Ryssland. En del gamla källor börjar ta slut och det är inte balans mellan utbud och efterfrågan på helium i världen idag. Nya heliumkällor har ofta lägre halt av helium och utvinningen blir dyrare och transporterna längre. Upptäcktes under en solförmörkelse. Helium upptäcktes vid en solförmörkelse 1868 av två astronomer, fransmannen Pierre Jules César Janssen och engelsmannen Joseph Norman Lockyer, som på varsitt håll upptäckte ett dittills okänt grundämne i solens spektrallinjer. Det nya grundämnet fick namnet helium, efter grekiskans helios – solen. Elektron bana Elektron Neutron Proton Användningsområden Globalt är helium mest efterfrågat för kylning av supraledande magneter i MRT-enheter (magnetisk resonanstomografi) på sjukhus. Den andra stora heliumförbrukaren är elektronikindustrin, främst vid tillverkningen av kiselskivor. Helium används också för att skapa starka magnetfält i partikelacceleratorer och vid många forskningsoch utvecklingscenter, inom fiberoptik och rymdteknik, vid läckagetestning och för utveckling av andningsgaser vid djuphavsdykning. Helium används även inom svetsindustrin och är vanlig vid metallisk laserskärning. Helium används också som förpackningsgas i livsmedel. Helium Förkortning: He Atomnummer: 2 Icke magnetisk ädelgas E-nummer: E 939 Heliums förekomst i luft: 5 ppm Kokpunkt: -269° C Smältpunkt: -272° C 31 magasinet | nummer 1 | 2013 Tidskapslen Argon bevarar för framtiden A Day in the World är resultatet av ett gigantiskt fotoprojekt där människor världen över under ett dygn fångade sin vardag. Argon från AGA ser till att de 100 000 bilderna bevaras för kommande generationer i en specialdesignad kapsel. Text: Cecilia Rudengrenr Foto: Runius design S venska stiftelsen Expressions of Mankind uppmanade människor över hela världen i projektet Aday.org att 15 maj 2012 fota sin vardag. Professionella som amatörer från över 170 olika länder bidrog till projektet, som är den största fotografiska dokumentationen över så kort tid som ett dygn. rade för eftervärlden. Tanken är att kommande generationer ska kunna se vad hur en helt vanlig dag såg ut för oss människor den 15 maj 2012. En bärbar dator med de 100 000 bilderna placerades tillsammans med boken med bilderna i en specialdesignad kapsel i Falu gruva. Den 13 mars förslöts kapseln hos Avesta Welding i Avesta och den 22 mars tog själva placeringsceremonin plats i Falun. på plats i Falu gruva insiration från svensk industri En jury har valt ut 1 000 bilder, som publiceras i boken ”A Day in the World”. Bilderna har bl a visats på Kulturhuset i Stockholm och Världskulturmuseet i Göteborg men nu är bilderna förva- Runius Design fick i uppdrag att utforma tidskapseln och inspiration har hämtats från svensk gruvindustri, maskiner och dess tidlösa formspråk. Kapseln är gjort för att hålla i minst 1 000 år och Industridesignern Cristian Runius har designat tidskapseln. gjort av ett höglegerat rostfritt stål från Outokumpu. Själva konstruktionen har tillverkats av Länna Svets utanför Strängnäs. Kapseln svetsades sedan igen och med hjälp av en ventil från svenska Swagelok tog man sedan bort all fukt och allt syre. För att skapa en reaktionsfri miljö i kapseln fylldes den sedan med ädelgasen argon från AGA. Kontakt på AGA: Marcus Khanborg Mail: marcus.kahnborg@se.aga.com 32 magasinet | nummer 2 | 2012 Full gas med nitrogen AGA samarbetar med Team X3M och Patric Sundel från Perstorp som kör #83 i V8 Thunder Cars, tidigare Camaro Cup. AGA ingår i teamet med konceptet NIT (Nitrogen in Tyres) där uppgiften är att säkerställa rätt däckstryck. Text: Jessica Ohlsson Foto: Racefoto, AGA 33 magasinet | nummer 1 | 2013 Patric Sundel kör på miljöklassad etanol. Niclas Andersson, AGA, ser till att Patric Sundel har rätt däcktryck. Jag har hög kompetens i ryggen A tt ha AGA som partner betyder jättemycket för mig. Det innebär att jag har hög kompetens om däckstryck och en bra förståelse för gasers beteende i ryggen, säger föraren Patric Sundel. att jag får ”rätt yta att åka på”. Detta är viktigt ur både racing och personbilsperspektiv, antingen det är 35 gr varmt eller minusgrader ute. Dessutom läcker det ut mindre tryck ur däcken och det är ju bra, förklarar Patric. RÄTT TRYCK LÄNGRE MED NITROGEN miljömedveten körning Nitrogen i däck innebär att rätt tryck behålls 3-4 gånger längre än med vanlig luft. När bilen har bibehållet och korrekt lufttryck så rullar den lättare, vilket i sin tur gör att bilen förbrukar mindre bränsle. Med rätt tryck på däcket minskar också slitaget och däckets livslängd ökar. Rätt tryck förbättrar också väghållningen – bilen blir mer lätthanterlig i en krissituation och bromssträckan kortare. STCC arbetar konsekvent med att minska sin miljöpåverkan. Sedan 2008 infördes krav på alkylatbensin för alla bilar i STCC-klassen. Samma år infördes också etanol i klassen Camaro Cup, som sedan i början på året går under namnet V8 Thunder Cars. Sedan 2009 har flertalet bilar även kört på biogas. I dag körs också STCC med mindre motorer; 4-cylindriga, 1,6- och 2-litersmotorer i bilarna vilket innebär mindre utsläpp än i större motorer. - Körupplevelsen är densamma som med luft, skillnaden är att nitrogen är mycket stabilare, det är enklare att förutsäga däcktrycket i varmt tillstånd och enklare att hålla rätt däcktryck så V8 Thunders Cars ingår som en av tre klasser i STCC-tävlingarna; STCC, V8 Thunders Cars och Carrera Cup. Patric Sundels bil kör på mil- jöklassad etanol och hela V8 Thunders Cars -klassen kör dessutom med katalysatorer. AGA har medverka på flera lyckade kundevent på tävlingar, bland annat på Mantorp, Falkenberg och finalen på Solvalla, dit de bjudit utvalda kunder med motorintresse. satsar på Topp fem Patric Sundel hyser stora förhoppningar inför kommande säsong: - Vårt team X3M hade bra utveckling i klassen och fick pris för ”Best drivers progress of the Year 2012” och 2013 ska jag köra hela serien som i år heter ”V8 Thunder Cars”. Alla racen går tillsammans med STCC, där även prins Carl Philip ska köra. Min förhoppning och målsättning är att bli topp fem i serien och ta några pallplatser. Kontakt på AGA: Niclas Andersson Mail: niclas.andersssong@se.aga.com 34 Så funkar det magasinet | nummer 1 | 2013 Plasma Text: Ceclia Rucdengren Foto: ShutterStock Vad är egentligen plasma och hur fungerar en plasmaskärm? Runtomkring oss förekommer de flesta ämnen vanligen i tre tillstånd: fast, flytande och gas. Nästa tillstånd är plasma. När gas värms upp till tillräckligt hög temperatur separeras elektronerna från atomkärnorna och plasma bildas. Man kan säga att plasma är en gas där elektronerna och molekylernas beståndsdelar inte är bundna till kärnan utan kan röra sig fritt. NAturliga plasmafenomen Norrsken är ett spektakulärt plasmasfenomen i jonisfären som de flesta av oss önskar få uppleva. Det är inte ofta vi hittar naturligt plasma runt omkring oss då det krävs en mycket speciell miljö för att plasma ska kunna bildas. Norrsken och klotblixtar är exempel på naturliga plasmafenomen. I rymden är plasma bland det vanligare tillstånden hos den synliga materian. Stjärnor är egentligen stora klot av gas med riktigt hög temperatur. Även om plasma inte förekommer naturligt omkring oss här på jorden, kan vi hitta konstgjort plasma överallt som ex i lysrör och plasmaskärmar. Men hur fungerar en plasmaskärm då? plasmaskärmen I en plasmaskärm sitter hundratusentals små bildpunkter som är celler fyllda med en blandning av neon- och xenongas. Cellerna är inneslutna mellan två glasskivor som löper parallellt med varandra. Varje pixelcell är indelad i tre delar som är belagda med färgad fosfor - antingen röd, grön eller blå (RGB). Runt pixelcellerna ligger ett vertikalt och ett horisontellt nät – ett rutnät - av transparanta elektroder. En plasmaskärm fungerar genom att man kontrollerar varje individuell fosfordel. Varje del i pixelcellen drivs av sin egen elektrod, som aktiverar små fickor av gas mellan den främre glasskivan och den fosfor-belagda baksidan. Fosfor avger ljus när det utsätts för ex UV-ljus. När gasen laddas och hettas upp till plasma frigörs UV-ljus som reagerar med forsforn och färgat ljus avges. Själva UV-ljuset är inte synligt för oss men det ljus fosforn avger ser vi. Pixelcellerna laddas tusen gånger per sekund genom att elektroderna slåss av och på. Mjukvara kopplad till skärmen styr vilka färgade delar i pixlarna som ska lysa och med vilken intensitet, vilket skapar bilden på skärmen. Historia 35 magasinet | nummer 2 | 2012 Acetylenbilar Sedan 2004 har AGA jobbat med biogas som bränsle till framför allt fordonstrafiken i Stockholm. Men gasbilar är egentligen inget nytt. Redan vid andra världskrigets utbrott utvecklades ett system för acetylenbilar. Text: Jessica Ohlsson Foto: AGA År 1914, vid första världskrigets utbrott, utvecklades ett system för starthjälp med acetylen för spritdrivna bilar, och motorcyklar. Under andra världskriget tog man även fram ett system för acetylendrift av bensindrivna bilar. Under andra världskriget uppstod bensinbrist vilket gjorde att frågan om ersättningsmedel uppstod. AGA som redan då var ett uppfinningsrikt företag tillverkade därför gasackumulatorer samt utrustning för konvertering från bensin till acetylendrift vid fabriken på Lidingö utanför Stockholm. Ackumulatorerna var naturligtvis dyra och mycket tunga, men även gasen var dyr vilket gjorde att driftkostnaden blev relativt hög. Detta medförde att systemet tillverkades och såldes i begränsad omfattning. Fördelen med acetylendriven bil var att det gick snabbt att starta den. Andra bilar vid den här tiden krävde att man vedeldade igång dem vilket gjorde att starten fick planeras i tid. Gasackumulatorn innehöll komprimerad acetylen, löst i aceton, vilken är uppsugen i en porös massa. På det sättet avlägsnades explosionsfaran och stora gasmängder kunde rymmas i relativt små behållare. Acetylen användes annars vid den här tiden i stor skala för belysning av lok och järnvägsvagnar bilar och motorbåtar, samt naturligtvis fyrar och signaler. SAFE-GUARD-5. Tillgänglig i ny design med smarta funktioner. Bakslagsspärren är en säkerhetsprodukt utformad för att skydda svetsaren mot bakslag, bakströmning och brand vid svetsning och skärning. www.aga.se