leverar flytande naturgas - LNG

Transcription

leverar flytande naturgas - LNG
magasinet
1 | 2013
I varje nummer: Kort och gott | Profilen | Så funkar det | Säkerhet | Gaslära | Historia
Seagas
leverar flytande
naturgas - LNG
TEMA MILJÖ
Scania satsar på
hållbar transporter
Biogas - soppa på sopor
Nitrogenfyllt i
V8 Thunder cars
Ledare
Just nu sitter jag och tittar ut genom fönstret och
gläder mig åt att våren äntligen kommit.
I det här numret av Magasinet fokuserar vi på
miljö. Jag ska inte sticka under stol med att jag är
rätt stolt över de många spännande projekt och
produkter där AGA på olika sätt är delaktiga och
bidrar till olika miljölösningar.
AGAs satsning på flytande naturgas (LNG) är just
ett sådant projekt. Genom att bidra till utvecklingen av en infrastruktur för LNG och tillhandahålla
LNG, gör vi det möjligt för både industri och sjöfart
att satsa på en mer miljövänlig energianvändning. Vårt senaste tillskott i satsningen, bunkerbåten Seagas, döptes nyligen under en högtidlig
ceremoni. Seagas kommer dagligen att förse M/S
Viking Grace med flytande naturgas då fartyget
ligger förtöjt vid Stadsgården. Det sker via en helt
ny unik lösning som innebär att bunkringen sker
från fartyg till fartyg.
Biogas är också en tydlig satsning för ett mer hållbart
samhälle. I det här numret kan du läsa om hur vårt matavfall kan bli till miljövänlig energi som ex bilbränsle.
Det är inte bara som enskilda företag vi kan satsa på
ett hållbart samhälle. I reportaget om Kemiföretagen i
Stenungsund berättar Caroline Olsson hur företagen i
Kemiklustret i Stenungsund tagit fram en tydlig vision
för hur de år 2030 ska vara navet för tillverkning av
hållbara produkter inom kemiindustrin. Ambitionen
är att ha en verksamhet som är baserad på förnybara
råvaror och energi och bidrar till ett hållbart samhälle.
För att vara säkra på att vi inte ska bli bortglömda i
framtiden så var AGA med och levererade argongas till
projektet A Day. Projektet resulterade i en tidskapsel
som innehåller hundra tusen bilder från hela världen
och som bevaras för kommande generationer.
Allt är inte alltid så nytt som vi tror och faktum är att
AGA redan vid första världskriget utvecklade gasbilar.
I vår historiska tillbakablick berättar vi mer om AGAs
acetylengasbilar.
Jag önskar er alla en förhoppningsvis lång och skön
vår och sommar. Ha en trevlig läsning!
Stefan Peterson
Marknadsdirektör Sverige
Magasinet digitalt?
Vill du prenumerera på Magasinet i digital version istället för tryckt tidning?
Maila cecilia.rudengren@se.aga.com och märk med Digital prenumeration.
Ange mailadress/-er för prenumerationen.
06
22
08
14
32
04
Kort och gott
06
ProfilEN ANKI RASMUSON
08
Seagas redo att bunkra LNG
11
Uffe tipsar
12
TEMA MILJÖ AGAs mijöarbete bygger på samverkan
13
TEMA MILJÖ Slipp huvudvärken med MISON®
14
TEMA MILJÖ Rent hus hos Getinge
16
TEMA MILJÖ Naturgas - ett naturligt miljöval för Studsvik
Magasinet är en tidning från AGA.
AGA tillverkar och marknadsför industrigaser
och specialgaser för olika ändamål.
AGA ingår i Linde Group.
18
TEMA MILJÖ Sopor kan ta dig långt
20
TEMA MILJÖ Miljövision för Kemiföretagen i Stenungsund
22
TEMA MILJÖ Scania satsar på hållbara transporter
Magasinet ges ut två gånger om året.
25
SÄKERHET Syrgas och fett
26
EN DAG PÅ JOBBET ROC-center i Avesta
28
Grab&Taste fixar fryst snabbmat
30
GASLÄRA Helium
Beställ tidningen genom:
cecilia.rudengren@se.aga.com
31
AGA-argon bevarar för framtiden
32
Full gas med nitrogen
AGA Gas AB, 181 81 Lidingö, Sverige
Tel +46 (0)8 706 95 00
www.aga.se
34
Så funkar det Plasma
35
Historia Acetylenbilar
Utgivare: Stefan Peterson
Chefredaktör: Cecilia Rudengren
Grafisk formgivare: Highlight A/S
® GENIE, AQVIA, MISON och ECOVAR är The Linde Groups registrerade varumärke.
04 KORt OCH GOTT
magasinet | nummer 1 | 2013
REMEO Stockholm
– klinik för patienter i behov av
andningsstöd och rehabilitering
I Stora Sköndal söder om Stockholm har
Healthcare-divisionen inom AGA Gas AB
öppnat en klinik för patienter i behov
av andningsstöd. Kliniken erbjuder en
vårdnivå mellan traditionell intensivvård
och vanlig vårdavdelning. Fokus ligger
på rehabilitering och tanken är att miljön
ska vara så hemlik det bara går utan att
göra avkall på vårdkvalitet och hygienkrav. REMEO är ett globalt koncept – idag
finns det 25 kliniker i sju länder. Första
patienterna togs emot i slutet av januari
och kliniken invigs den 14 mars med ett
Nordiskt symposium där vården av den
här patientgruppen kommer att diskuteras
utifrån ett Nordiskt perspektiv.
AQVIA
bäst i test
För andra året i rad är
AQVIA®kolsyremaskiner
de bästa på marknaden.
Förra TT Spektra lät Wise
Guide (konsumenttester
och produktguider) testa
kolsyremaskiner på den
svenska marknaden.
Bäst i test blev AGAs
AQVIA®Exclusive.
Marknadens mest
prisvärda kolsyremaskin är också från AGA,
AQVIA®Balance.
Läs mer om AQVIA och
tester på myaga.se
GENIE® gasflaska lanseras
AGA lanserar en helt ny serie gasflaskor
– GENIE® – som är enkla att använda, ergonomiskt utformade och tekniskt avancerade.
Gasflaskorna innehåller större mängd gas,
väger mindre jämfört med andra modeller
och har en inbyggd digital mätare. GENIEserien utsågs nyligen till guldvinnare i IF
Product Design Award 2012.
Gasflaskorna i GENIE-serien består av ett
kolfiberförstärkt tryckkärl som är inneslutet i ett robust, lätt och återvinningsbart
yttre skal i plast. Flaskans diameter är stor,
vilket gör att den står stadigt. Speciella
regulatorer har tagits fram för att ge flaskorna maximal säkerhet och prestanda.
De är utformade för att passa till flaskans
handtag, vilket både ger ett bra skydd och
minskar kundens potentiella kostnader för
utbyte. En robust hjulbas gör det enkelt att
transportera flaskan.
Gasflaskorna i GENIE-serien har 300 bar
fyllnadstryck och finns i två storlekar –
10 och 20 liter.
Läs mer om GENIE-serien på aga.se eller
skanna koden och se filmen.
Skanna koden
och se filmen.
KORt OCH GOTT 05
magasinet | nummer 1 | 2013
Intressant om
brinnande stål
Angående artikeln om brinnande stål i förra
numret hörde en läsare av sig med ett intressant fall som vi gärna vill dela med oss av.
”Läste just igenom senaste numret av AGA
magasinet. Jag hittar alltid rolig och intressant läsning där. Som t.ex. Bo Williamssons
generellt korrekta artikel om oxidation av
stål där jag också kände att jag ville dela
med mig av ett intressant specialfall där
stål faktiskt brinner under ”normala” förhållanden. Om man öppnar en, under Argon
förseglad, burk med nanopulver, av t.ex.
järn, så kommer den stora ytan hos pulvret
leda till ett självunderhållande oxidationsförlopp med så kraftig värmeutveckling att
lågor slår upp ur burken.”
Tack för trevlig läsning
Mvh Richard Karmhag
Ökad satsning på fordonsgas
AGAs fordonsgassatsningar har fram till nu
fokuserat på tankställen för person- och
distributionsbilar. Nu satsar AGA även stort på
bussar och tyngre lastbilar. Under sommaren
kommer AGA öppna två nya bussdepåer. En i
Göteborg i samarbete med Keolis som ska för-
sörja 95 bussar och en i Karlstad tillsammans
med Förenade buss i Karlstad (FBK) som ska
försörja 60 bussar. Under hösten öppnar AGA
sin tredje tankstation med flytande fordonsgas i Örebro. De tidigare två stationerna ligger
i Stockholm och Järna.
Mo i Rana får
AGA-anläggning
AGA fortsätter att etablera luftseparationsanläggningar i Norge. AGA har ingått
ett långsiktigt avtal med Celsa Armeringsstål AS i Mo i Rana om en ny anläggning
som ska leverera oxygen och nitrogren
via pipeline till deras produktionsanläggning.
Linde tar LNG-kontrakt
Linde har inlett ett samarbete med
Marquard & Bahls dotterbolag Bomin,
ledande leverantör av marint bränsle, i
ett projekt för flytande naturgas (LNG) i
den europeiska maritima sektorn. Målet
är att etablera en leveranskedja för
LNG och därmed säkerställa leveranser
av ett pålitligt, säkert och miljövänligt
bränsle till rederier och operatörer.
Fartygsutsläppen inom Emission Control
Areas (ECAs) måste reduceras ytterligare till den 1 januari 2015, och tvingar
rederier att minska svavelutsläpp.
Med tanke på regelverkens ökande
krav erbjuder LNG en attraktiv lösning.
Bomin och Linde kommer att dra nytta
av varandras kunskap och erfarenhet av
LNG. Linde har mångårig erfarenhet av
kryoteknik, medan Bomin har erfarenhet av handel med marin bunkerolja
och verksamhet. Samarbetet kommer
att resultera i bunkringsanläggningar
i ett antal viktiga hamnar inom (ECAs)
i nordvästra Europa. Men först måste
bunkringsmöjligheter etableras.
- Genom att bygga en ny luftsepareringsenhet (ASU) vid Celsa, kan vi garantera en
förutsägbar och säker leverans av kväve
och syre. Dessutom har vi tillverkningsanläggningar på Tjeldbergodden och i
Sverige och Finland för att komplettera
om det behövs, säger Jostein Thomassen,
chef för Sales & Marketing at AGA Norge.
- För oss är AGA ett naturligt val, säger
Celsas verkställande direktör CarlesRovira. - Celsa har den största återvinningsanläggning i Mo i Rana, och för oss
är det viktigt att ha en leverantör som
förstår våra behov och kan ge en trygg
och säker leverans.
06 Profilen
magasinet | nummer 1 | 2013
Anki
Rasmuson
Med fokus på resultat, inspiration, engagemang
och teamkänsla leder Anki Rasmuson 170
medarbetare på Bulk Tonnage Make.
Text: Rose-Marie Hertzman, Cecilia Rudengren. Foto: Cecilia Rudengren
Förklara vad ni gör på Bulk Tonnage Make
Vi producerar luftgaser, vätgas och koldioxid för
kunder inom metallurgi, pappers- och massasidan, livsmedel men också läkemedelskunder.
Vi ser till att våra rörledningskunder får sin gas
och att det finns flytande gaser i våra lagertankar, så att Bulk Tonnage Deliver i sin tur kan
transportera ut gasen till våra anläggningar och
vidare ut till våra kunder.
Vad är din roll som chef på Bulk Tonnage Make?
Jag har ansvar för att våra anläggningar rullar
och går och att produktionen är så kostnadseffektiv som möjligt. I det ligger också det viktiga
arbetet att säkerställa att det sker på ett säkert
sätt så att ingen kommer till skada. Vare sig
våra medarbetare, kunder eller naturen.
Hur ser du på ledarskap?
Gott ledarskap bygger på inspiration, engagemang och kommunikation - men också att se sina
medarbetare, att kunna lyssna och att inse att det
är teamet som kan åstadkomma ett bra resultat.
En bra ledare ska vara resultatdriven men samtidigt ha förmågan att få medarbetarna att samarbeta, att dra åt samma håll och känna arbets-
glädje och då är värden som empati, relationer
och lyhördhet viktiga. För mig har det spelat en
stor roll att mina chefer, som alla har varit resultatdrivna också har varit omtänksamma. Det
har varit viktigt för mig personligen och också
karriärsmässigt. De har lyssnat, varit tydliga och
öppna men också ställt krav. Jag försöker leva
upp till de egenskaperna i min chefsroll.
Hur tänker du kring rekrytering?
För att klara konkurrensen behöver vi
medarbetare med olika erfarenheter och
perspektiv. Därför är det viktigt att vi vidgar
rekryteringsbasen och fokuserar på att få in fler
kvinnor i verksamheten. Nu måste vi fundera
på hur vi ska kunna attrahera dem, säger AnnChristina Rasmuson, chef för 170 medarbetare
på Bulk Tonnage Make.
Vad driver dig?
Jag är sen barnsben ”fostrad” i en miljö där man
ska göra sitt bästa, vara rak och ärlig. Allt det
här har jag naturligtvis med mig i min nuvarande roll där drivkrafterna är kopplade till det som
produktionen handlar om. Att det är säkert,
tillförlitligt och effektivt. Att vi levererar rätt
kvantitet, rätt kvalitet, i tid och vid rätt tillfälle.
Att kunderna är nöjda och känner att de kan
lita på oss. Men det är också viktigt att det är
roligt på jobbet och att mina medarbetare trivs.
Det gäller att man har en bra balans.
Vad tycker du är mest stimulerande med ditt jobb?
Mina kompetenta medarbetare och teamkänslan när vi åstadkommit något riktigt bra och att
det uppskattas av såväl kunder som företagsledning, då känns det riktigt bra.
Hur många år har du jobbat på AGA?
Jag läste till kemiingenjör på KTH och började
jobba som processingenjör på AGA 1982. Sen
slutet på 80-talet har jag jobbat på olika positioner som projektledare både inom och utanför
företaget fram till 2000 då jag tackade ja till att
bli chef för Bulk Tonnage Make. De här 12 åren
har gått fort och det har varit väldigt roligt.
Har du något drömprojekt i privatlivet?
Ja, att bygga en bastu på vårt sommarställe! Det
är där familjen samlas för att umgås och hämta
energi. Men vi gillar också att resa och drömmer om att någon gång göra en längre resa med
stopp i Australien, Nya Zeeland och på Bali. MEN
det viktigaste är att man lever här och nu!
ProfilEN 07
magasinet | nummer 2 | 2012
Gott ledarskap
bygger på inspiration,
engagemang och
kommunikation
FAKTA
Titel: Chef Bulk Tonnage Make
Antal år på AGA: 28 år
Utbildning: Kemiingejnör KTH
Drömprojekt: Långresa och bygga
en bastu på sommarstället
8
magasinet | nummer 1 | 2013
Seagas redo att bunkra
I mars döptes AGAs bunkerbåt Seagas, som ska
leverera flytande naturgas (LNG) till Viking Line.
- Vi har inte bara byggt en båt utan en infrastruktur,
säger Jonas Åkermark, projektansvarig på AGA.
Text: Cecilia Rudengen Foto: Karl Gabor
9
magasinet | nummer 1 | 2013
V
ärldens första bunkerfartyg för LNG
(flytande naturgas) döptes i mars av
Helena Bonnier, styrelseordförande i
Stockholms Hamnar under närvaro av
bland andra infrastrukturminister Catharina
Elmsäter-Svärd vid en traditionsenlig dopceremoni i Stockholm.
-Våren 2012 beslutade regeringen att stödja
det som då var en TEN-T ansökan om ett
LNG-bunkerfartyg. Ett år senare är fartyget
döpt och kan bli ytterligare en komponent
för en konkurrenskraftig sjöfart med kvalitet,
säkerhet och en tydlig miljöprofil, säger
Catharina Elmsäter-Svärd.
ETT UTVECKLINGSPROJEKT
Jonas Åkermark,projektägare på AGA, är nöjd
med hur hela projektet har genomförts:
- Johan Lilliesköld har som delprojektledare
varit en helt ovärderlig nyckelspelare.
Vår partner Sirius shipping har bidragit
med stor kunskap kring oljebunkring. Det
gäller att hitta en partner som kan allt om
existerande metoder innan det går att
börja utveckla nya. I Sirius shipping fann vi den
kompetensen och erfarenheten som krävdes för
att utveckla bunkringsfartyg för LNG. Projektet
har tagit något längre tid än planerat men en
stor anledning till det är att vi har arbetat med
både produktion och projektering samtidigt och
förutsättningarna har ändrats längs projektets
gång. Men så är det när man utvecklar något
för första gången, då finns det inga referenser.
SEAGAS - Värdsunik LÖSNING
LNG-bunkerfartyget Seagas är det första i sitt
slag i hela världen, och är klassat enligt samma
Skanna koden
och se filmen.
10
magasinet | nummer 1 | 2013
Vi har inte bara
byggt en båt utan
en infrastruktur
OM LNG
regler som gäller för oceangående LNG-tankers.
Bunkerfartyget kommer dagligen att leverera
mellan 60-70 ton LNG till Viking Lines nya
kryssningsfartyg M/S Viking Grace när fartyget
ligger förtöjt vid Stadsgården i Stockholm.
Bunkringsprocessen tar knappt en timme och
sker från fartyg till fartyg via ett helt nytt sätt
att bunkra drivmedel. Seagas är stationerad vid
Loudden i Stockholm.
- LNG innebär stora miljömässiga vinster i
jämförelse med traditionellt maritimt bränsle.
Det är glädjande att vi tack vare LNG-terminalen
i Nynäshamn och vårt specialbyggda bunkerfartyg Seagas kan bidra till den infrastrukturlösning
som gör det möjligt för M/S Viking Grace att
bunkra LNG från fartyg till fartyg i Stockholms
hamn, säger Jan Bäckvall, VD AGA AB.
LNG-terminalen i nynäshamn
Naturgasen som används som drivmedel för
M/S Viking Grace kommer från AGA:s LNGterminal i Nynäshamn. Terminalen, som är
Östersjöns första och tillika Sveriges största
terminal för flytande naturgas, togs i drift för
snart två år sedan och har en lagringskapacitet på 20 000 m 3. LNG-terminalen är mellanlagring för den flytande naturgasen som
fraktas vidare ut till kunderna med tankbil
eller via rörledning.
Naturgas är en brännbar blandning
av gasformiga kolväten. Naturgasen
är färglös, gift- och luktfri – och är
lättare än luft. Huvudbeståndsdelen, cirka 90 procent, i den kemiska
sammansättningen är metan. När
naturgas kyls ner till -162 grader
övergår den från gas till vätska och
volymen minskar cirka 600 gånger.
Detta gör att man kan frakta mer
energi per volymenhet jämfört med
om man hade fraktat naturgasen
i gasform. Vätskan kan sedan förångas och användas som naturgas.
LNG ger stora miljöfördelar jämfört
med traditionellt maritimt bränsle;
koldioxidutsläppen minskar med 20
– 30 procent, utsläppen av svavel
och skadliga partiklar försvinner
helt och utsläppen av kväveoxider
blir markant lägre.
11
magasinet | nummer 1 | 2013
Uffe tipsar
Sommaren närmar sig med stormsteg och i samband med det börjar
de självklara grillarna komma fram. Fler och fler grillar med gasol
men tyvärr ökar även olyckorna i antal. Här kommer Uffe med
några enkla tips som definitivt kan hjälpa dig att undvika olyckor.
Text: Jessica Ohlsson Foto: Jonas Böttiger
Håll tätt
Den vanligaste orsaken till olyckor i samband
med gasolgrillning är utan tvekan läckage i
slangar och anslutningar. Det är väldigt viktigt att,
minst en gång om året men gärna fler, kontrollera
att det inte finns några läckage. Detta ska helst
göras med en tryckmätare eller en läckindikator.
Har man inte tillgång till en sådan fungerar det
jättebra att pensla in såväl anslutningar som
slangar med såpvatten, bubblar det har du läckage. Smart va? Upptäcker du att du har torrsprickor
i slangarna måste de bytas ut omedelbart!
Höger blir vänster
Något som förvirrar många som är nya inför
uppgiften att grilla med gasol är att flaskven-
tilen är vänstergängad. När man ska skruva
upp eller åt anslutningen ska man alltså tänka
tvärtemot vad som är vanligt när man till
exempel ska skruva i skruvar. I värsta fall kan
felaktig hantering leda till att ventilen blir otät
och därför börjar läcka gasol.
Stående, stängd och skymd
När gasolflaskan inte används ska den alltid
förvaras stående, annars finns det risk
att säkerhetsventilen, som förhindrar att
flaskan sprängs vid brand, inte fungerar som
den ska. Ventilen ska alltid vara ordentligt
stängd, om den inte är det kommer det garanterat att läcka ut gasol. Tänk dock på att
inte skruva åt ventilen för hårt, sluta direkt
när det nyper till! Flaskan ska förvaras skuggigt och avskilt för att förhindra upphettning
och eventuella skador.
Kontrollera omgivningen
Glöm inte bort att det är samma regler som
gäller vid gasolgrillning som vid traditionell
grillning. Är det grillförbud ska det respekteras,
och även om det inte är ett uttalat förbud men
du vet med dig att marken är torr bör grillen
undvikas. Tänk också på att flytta eventuella
lättantändliga objekt innan du sätter igång.
En av de viktigaste sakerna att tänka på, som
i många fall förbises, är att gasolflaskan aldrig
får utsättas för stark värme. Därför ska flaskan
inte stå under eller i direkt närhet av grillen.
12 TEMA MILJÖ
magasinet | nummer 1 | 2013
AGAs miljöarbete
handlar om samarbete,
information och påverkan
Text: Jessica Ohlsson, Cecilia Rudengren. Foto: Cecilia Rudengren
P
å AGA arbetar vi med miljö på flera sätt och vi påverkar
genom samarbetet med kunder och leverantörer men
också via näringslivsorganisationer genom att informera förtroendevalda politiker om alternativa miljölösningar. Ett exempel på projekt där vi arbetar tillsammans
med andra företag och Stockholms Stad är CleanTruck. Projektet
delfinansieras av EU och går ut på testa och demonstrera nya
sorters miljölastbilar och etablera förnyelsebar drivmedelsförsörjning. Stockholms Stads miljöförvaltning, AGA och IDS
samarbetar med Scania, Volvo och Mercedes med ambitionen
att driva på utvecklingen av miljöanpassade lastbilstransporter
AGA har gått ihop med ett flertal andra enrgiintensiva företag
och bildat vindkraftsföretaget VindIn. Tanken är att hitta lämpliga platser att utveckla, bygga och driva vindkraftverk på för
att kunna leverera miljövänlig el till ägarföretagen. Ambitionen
är att inom fem år starta projekt som under ett normalår kan
producera en terawattimme (TWh) vindkraft, vilket motsvarar
ungefär 50 000 eluppvärmda villor. Genom att producera egen
el kan vi få bättre kontroll på våra egna energikostnader. Det är
en långsiktig satsning där vi kan förena miljömedvetenhet och
ekonomi.
AGA deltar också sedan starten i Energimyndighetens PFE,
Programmet för Energieffektivisering. Under PFE-programmets
första femårsperiod (2004-2008) genomförde AGA åtgärder
som resulterat i en el-besparing på cirka 19 GWh årligen, vilket
motsvarar ungefär 1000 eluppvärmda villor.
Bulk- och flasktransporter till kunder är en betydande del
av verksamheten inom AGA. Därför har vi stort fokus på just
transportdelen. Vi arbetar aktivt med att minimera AGAs miljömässiga påverkan genom att förbättra vår ruttplanering samt
ställa krav gällande våra speditörers lastbilar och ekonomiska
körning. Målsättningen 2012 var att minska utsläpp från både
bulk- och flasktransporter med 3 procent. Genom att modernisera vagnparken för gastransporterna och använda modernare
lastbilar med lägre utsläppsklass sänkte AGA utsläppen för
bulktransporter med 4,3 procent och för flasktransporter med
6,2 procent i regionen.
Där det är möjligt installerar vi små produktionsanläggningar, så kallade ECOVAR®-anläggningar ute hos våra kunder
och minskar därmed behovet av bulktransport. ECOVAR®anläggningarna styrs från ett centralt kontrollrum där våra
operatörer och ingenjörer kontinuerligt arbetar med energieffektivisering genom att anpassa lasten efter kundernas förbrukning och att optimera processen, vilket ytterligare minskar
en negativ klimatpåverkan. ECOVAR®-anläggningarna ger också
lägre elförbrukning per producerad enhet.
Det är dock framförallt i samarbetet med våra kunder som vi
kan göra den största insatsen för miljön. Genom att hitta lösningar som är energieffektiva och minskar utsläppen bidrar vi
tillsammans till att göra en insats för miljön.
Vi arbetar
aktivit för att
minimera AGAs
miljöpåverkan
Jukka Gustafsson är
segmenstschef för
Kemi- och skogsindustri och
arbetar med miljöfrågor
på AGA.
TEMA MILJÖ 13
magasinet | nummer 1 | 2013
MISON skyddsgaser
®
- för dig som vill slippa huvudvärk
Vid svetsning bildas ozon. Ozon påverkar hälsan negativt i form
av huvudvärk, hosta, torra slemhinnor, irritation i ögon, näsa och
svalg. Med MISON® skyddsgaser minskar det skadliga ozonet.
Text: Jessica Ohlsson Foto: AGA
AGAs säljare Emil Brinaru beskriver nyttan med
MISON® skyddsgaser på ett målande sätt:
- Häromdagen träffade jag en äldre svetsare
(64 år) och vi pratade MISON®. Hans hud såg
ovanligt fräsch ut – medelålders män ska vara
avundsjuka. Han undrade vad MISON® var och
jag sa till honom; det är gasen du svetsar med
och som gör att du ser så ung ut.
Forskning om ozonlagret under 1970-talet var
utgångspunkten för utvecklingen av MISON®gaserna. Forskningen visade att kvävemonoxid är ett av de ämnen som reagerar lätt
med ozon. MISON®-gaserna innehåller en
liten tillsats 0,03% NO (kvävemonoxid) som
kemiskt reagerar med ozonen som bildas
direkt i svetsens ljusbåge. År 1976 tog AGA
patent på metoden.
- Alla svetsmetoder kan innebära risker för
svetsarens hälsa och säkerhet till exempel i
form av rök och gas. Många använder friskluftshjälmar för att skydda sig. Men det mest
effektiva sättet att skydda sig är ju att se till
att det inte bildas några föroreningar alls – och
det är hela tanken med MISON® skyddsgaser,
säger Christer Hens, marknadschef.
Men det är bara en av de tydliga fördelarna med
MISON®-gaserna. En annan är att skyddsgaserna
ger en stabilare svetsprocess med en förminskad
risk för att smuts kommer in i fogarna. Detta sker
eftersom gasen påverkar hur materialet överförs
från tillsatsmaterial till smältan.
14 TEMA MILJÖ
magasinet | nummer 1 | 2013
Rent hus
hos Getinge
För Getinge som levererar steriliseringsutrustning är renhet av högsta vikt. Och tack
vare AGAs MISON®-gaser har personalen på
Getinge kunnat hålla hälsan uppe samtidigt
som man fått förbättrat svetsresultat.
Text: Jessica Ohlsson, Cecilia Rudengren Foto: Getinge
Problem
När man jobbar med en svets dagarna
i ända aätter till slut ozonet som bildas
vid svetsning sina spår. Getinge ville
bättra på sin arbetmiljö och kvalitetssäkra sina produkter till sjukvården.
Lösning
AGA levererar skyddsgasen MISON®
till Getinge. Det skadliga ozonet som
bildas vid svetsning försvinner och
förbättrar därmed arbetsmiljön. Svetsfogarna skyddas från smuts och dylikt
tack vare gasen.
Resultat
Getinge har fått en bättre arbetsmiljö
och slipper tänka på kontaminerade
svetsfogar.
TEMA MILJÖ 15
magasinet | nummer 1 | 2013
Getinge Sverige AB är ledande i Sverige vad gäller försäljning,
utbildning, service, validering och reservdelar inom områdena
desinfektion och sterilisation. Företaget erbjuder helhetslösningar som täcker hela kedjan från projektering av nya anläggningar
till service av maskiner. Kunderna finns inom såväl kommuner,
landsting, privata vårdsektorn och tandläkare som läkemedelsindustrin, kemiföretag, forskningsenheter, och apotek.
A
Getinge Sverige AB är världsledande
på steriliseringsutrustning och har
tillverkat autoklaver i över 80 år. Att
ha en bra arbetsmiljö är alltid viktigt.
men när man som Getinge, levererar produkter
till sjukhus och laboratorier får uttrycket ”kliniskt rent” en helt ny betydelse. Och det märks
när man besöker verkstaden i Getinge. Det är
rent, prydligt och ljust.
mILJÖASPEKTEN MINST LIKA VIKTIG
MISON®-gaserna används i svetsprocessen för
att hålla rent i fogar och på ytor, men enligt
Mikael Pålsson, svetschef på Getinge, är miljöaspekten minst lika viktigt, om inte viktigare. Vid
en svetsprocess bildas det ozon i ljusbågen, men
i MISON®-gas finns en liten mängd kvävemonoxid som äter upp det skadliga ozonet. Att arbetsmiljön ska bli bättre är något varenda företag, i
vilken bransch man än jobbar, kämpar med.
– Vi har haft turen att ha AGA på vår sida, det
har gett oss ett stort försprång. Både jag och
personalen tycker att det är jätteviktigt, och de
som jobbar i svetsen dagligen har märkt en tydlig förbättring sedan MISON®-gaserna infördes.
gott samarbete
Getinge har varit kunder hos AGA under lång
tid och Mikael säger att han är mycket belåten
med AGA som partner.
– Vi är väldigt nöjda med all hjälp vi fått från
AGA. Det har varit allt från att ställa in rör på rätt
sätt till vårt serviceavtal som fungerar perfekt.
Mariette Lindgren, försäljningschef på AGA, är
också positiv.
– Det är oerhört uppskattat att arbeta tillsammans med kunder som Getinge, de är både
kompetenta och trevliga samtidigt som vi har
ett väl fungerande samarbete.
VAD ÄR EN AUTOKLAV?
Men vad är då egentligen en autoklav? Ja, det
är inte så lätt att veta. En autoklav är en form
av tryckkokare där man, ofta i laboratorier och
inom sjuk- samt tandvård, kan sterilisera olika
typer av verktyg och objekt.
Getinge är en stor leverantör till sjukvården
och därför är det mycket viktigt att allt fungerar
som det ska.
– De autoklaver vi levererar har ju som uppgift
att sterilisera verktyg, bland annat operationsinstrument, som alltid måste vara sterila. Ofta är
det till exempel nålar som vi ska ha i kroppen, då
finns det ingen felmarginal, säger Mikael.
16 TEMA MILJÖ
magasinet | nummer 1 | 2013
Flytande naturgas
- ett naturligt miljöval för Studsvik
År 2010 formades en tydlig ambition från Studsvik Nuclear ABs sida att
inte längre vara oljeberoende. Orsaken var dels prisbilden, men kanske
framför allt miljöaspekten. I stället tittade man på ett gasformigt bränsle
som alternativ och valde mellan gasol och flytande naturgas (LNG).
Text: Jessica Ohlsson Foto: Studsvik
S
tudsvik ligger naturskönt utanför Nyköping bara ett stenkast från Stendörrens
naturreservat. Det kan tyckas märkligt
att en verksamhet där man behandlar
avfall från kärntekniska anläggningar ligger
här, bland gårdar och vikar. Men företaget gör
regelbundna prover på växter, mjölk och kött
från djur på de närbelägna gårdarna och på
vattenlevande organismer som visar att ingen
strålning som kan skada omgivningen släpps ut.
Mätningarna visar till och med att man ligger
långt under de gränsvärden som föreskrivits.
två flugor i en smäll
År 2010 beslutades att en pyrolysanläggning
skulle byggas på Studsvik. Pyrolys kan jämföras
med en kolmila och är en process där ett ämne
upphettas till en hög temperatur i en syrefri miljö
så att det sönderfaller utan att förbränning sker.
I Studsviks fall är ämnet alltså kärnkraftsavfall.
Till detta behövdes ett bränsle och redan från
början låg valet på ett gasformigt bränsle och
man fastnade för flytande naturgas (LNG).
Ungefär samtidigt konstaterades att det befint-
liga oljesystemet i förbränningsverksamheten
var gammalt och behövde bytas ut.
- Att då samtidigt byta till flytande naturgas
även där var ett enkelt steg att ta, säger Karin
von Kronhelm, produktionschef förbränningsanläggningen.
naturgas fortfarande nytt
Förra sommaren, i samband med det årliga driftstoppet kring midsommar, skiftades
bränslet från olja till naturgas även till förbränningsugnen. Men övergången från olja till
naturgas var självklart inte helt okomplicerad.
- Nackdelen var att det är ett nytt bränsle för
oss här på östkusten och det finns en inbyggd
rädsla för gas. Samtidigt var det positivt att få
utbildning och lära sig ny teknik och system.
Alla tycker att det är roligt och spännande när
gasbilen kommer, säger Karin och skrattar.
AGAs LNG-terminal i Nynäshamn invigdes i maj
2011 och flytande naturgas räknas fortfarande
som en ny produkt på marknaden i Sverige
och myndigheter och tredje person har fler
frågor än normalt. Det är också naturligtvis ett
striktare regelverk gällande brandfarlig vara
än andra gaser, som AGAs traditionella gaser
kväve och argon.
Problem
Studsvik ville ha ett gasformigt bränsle
till pyrolysen. Oljesystemet i förbränningsverksamheten var gammalt.
Lösning
Lösningen blev flytande naturgas (LNG).
Resultat
En bättre ekonomisk kalkyl.
En miljövänligare verksamhet.
Bättre arbetsmiljö med mindre buller.
Medarbetare med utvecklad kompetens även inom gas.
TEMA MILJÖ 17
magasinet | nummer 1 | 2013
Kort om
Karin von Kronhielm är produktionschef för förbränningsanläggningen på
Studsvik. Här framför tanken med flytande naturgas.
många fördelar med LNG
Tidsplanen var en utmaning, det var en tajt
tidsplan från att avtalet skrevs. Det gjorde
att vi fick göra en del temporära lösningar för
att hålla tidsplanen, säger Martin Eriksson,
säljare, AGA Gas.
I princip bedöms temporära lösningar som
permanenta och samma kriterier ska i stort
uppfyllas. Det var en lärdom man drog av
Studsvikprojektet.
Ett drygt halvår efter bytet av bränsle ser Karin
von Kronhelm flera fördelar med flytande na-
turgas. Miljöaspekten är naturligtvis en del och
prislappen en annan. Men det finns fler:
- Olja fungerar som en spisplatta medan naturgas är som en induktionshäll. En spisplatta tar
en stund innan den blir varm och den kan också
ge lite ojämn värme, medan en induktionshäll
slår till omedelbart och ger en jämn och stabil
värme, säger Karin.
Det är enkelt att ha koll på gasförbrukningen
och veta exakt hur mycket som förbrukas
dygnet runt. Dessutom har arbetsmiljön blivit
bättre med mindre buller.
Studsvik
Studsvik vänder sig till den internationella kärnkraftsindustrin
med kvalificerade tjänster inom
avfallshantering, avveckling,
teknik- och underhållstjänster
samt driftoptimering. Företaget
har över 60 års erfarenhet av
kärnteknik och tjänster i radiologisk miljö. Studsvik är en ledande
leverantör på en marknad i stark
tillväxt. Verksamheten bedrivs i
segmenten Sverige, Storbritannien, Tyskland, USA och Global
Services. Studsvik har 1 100
anställda i 7 länder och företagets
aktier är noterade på NASDAQ
OMX Stockholm.
Vid Studsvik Nuclear ABs anläggningar utanför Nyköping behandlas torrt och metalliskt avfall från
kärntekniska anläggningar i avsikt
att volymsreducera avfall och på
så sätt minska slutförvaringskostnaden för kunderna. I laboratorier
utförs materialundersökningar för
säker reaktordrift, samt forskning och studier kring slutförvar
av använt kärnbränsle. Studsvik
Nuclear erbjuder också kvalificerade konsulttjänster inom många
olika områden: stöd för anläggningsdrift, avveckling och rivning,
avfallsfrågor, säkerhetsfrågor och
miljöteknik.
Kontakt på AGA: Martin Eriksson
Mail: martin.erikssonk@se.aga.com
18 TEMA MILJÖ
magasinet | nummer 1 | 2013
Sopor kan ta dig långt
Sopberget växer. En ganska vanlig rubrik i dag. Men visste du att
om du tog matavfallet du slänger under ett år och gjorde det till
biogas skulle du kunna åka 25 mil med bilen?
M
aten vi inte äter upp eller som blir
för gammal och måste slängas gör
att sopberget bara växer. Men i allt
fler kommuner, t ex Västerås, har
man möjlighet att sortera ut sitt matavfall i en
speciell påse, samla in och göra förnybar biogas av det. Därefter läggs ofta matavfallet i en
biogasanläggnings rötkammare där det bryts
ned (rötas) och bildas biogas.
mestadels metan
iogasen består till den största delen av den
B
energirika gasen metan. Metangasen samlas
upp och kan användas till produktion av fordonsgas som kan driva bussar och bilar eller
till produktion av el och värme. Resterna av
Text: Jessica Ohlsson, Cecilia Rudengren Illustration: Biogas Öst
matavfallet kallas rötrest eller biogödsel och
kan t ex användas till att spridas på åkermark
där ny mat odlas. Kretsloppet sluts.
renas från koldioxid
Biogasen som bildats i rötkammaren består av
både metangas och koldioxid och för att den
ska kunna användas som fordonsgas ska den
först renas från koldioxid. Det sker i en uppgraderingsanläggning. När biogasen består av mer
än 97 procent metan är det dags att leverera
den till tankstationerna.
ledning eller lastbil
Distribution sker antingen via ledning eller med
hjälp av lastbilar. AGA levererar fordonsgas till 17
fordonsgasstationer i Stockholmsområdet och till
6 stycken i övriga landet. Biogasen köper AGA
förutom från Stockholm, från producenter i bland
annat Katrineholm, Linköping, Karlstad, Örebro
och Skövde.Huvuddelen distribueras komprimerat
i flak eller i flytande form. AGA har även stationer
anslutna till Stockholms och Örebros gasnät.
Enkel tankning
Att tanka fordonsgas skiljer sig inte så mycket
från annan tankning. Den enda skillnaden är
egentligen att man låser fast munstycket under
tankningen för att säkerställa att gasen hamnar
i tanken och ingen annanstans. Det tar cirka
2-5 minuter att tanka en personbil.
TEMA MILJÖ 19
magasinet | nummer 1 | 2013
Sorterat matavfall
blir både förnybar
och energi och
biogödsel
Matavfall
Biogödsel
Biogasanläggning
Fordonsgas
FAKTA
Uppgradering
Biogas är
kodioxidneutralt
och bidrar inte
till den globala
uppvärmningen
Biogas uppstår genom en naturlig
process där bakterier i en syrefri
miljö bildar metangas när de bryter nedbiologiskt material, t.ex.
gödsel, matavfall eller avloppsslam. Biogas är koldioxidneutralt
och bidrar inte till den globala
uppvärmningen. Biogasen kan
användas till produktion av el
och värme, men används alltmer
somfordonsbränsle. I vissa fall kan
biogas kallas en ”kodioxidsänka”
dvs vid användning av biogas
som exempelvis producerats av
svingödsel – som annars hade
legat och gasat av växthusgaser
– ger användandet av biogasen en
minskad total koldioxidpåverkan.
Naturgas består av metangas som
på samma sätt som olja finns lagrat under jordskorpan och bildades för fleramiljoner år sedan. En
bil som drivs mednaturgas har ca
25 procent lägre koldioxidutsläpp
per mil än en bensinbil.
Fordonsgas kan bestå av ren
biogas men kan också blandas
ut med naturgas
Kontakt på AGA: Ragnar Sjödahl
Mail: ragnar.sjodahl@se.aga.com
Fordonsgas är samlingsnamnet för
gas som används som fordonsbränsle. Fordonsgas består till mer
än 97 %av metan och kan komma
från biogas, från naturgas eller en
blandning av de båda.Fordonsgas
mätsvanligen i Normalkubikmeter,
Nm3. Energiinnehållet i en Nm3
fordonsgas motsvarar ungefären
liter diesel.
Källa: Biogas Öst
20 TEMA MILJÖ
magasinet | nummer 1 | 2013
Kemiföretagen i Stenungsund
världsledande år 2030
År 2030 ska Kemiföretagen i Stenungsund vara världsledande
inom utveckling av hållbara produkter, effektiv produktion och
förnybara bränslen. Visionen stavas Hållbar Kemi och AGA är ett
av kemiföretagen som siktar högt – för ett hållbart samhälle.
Text: Jessica Ohlsson Foto: Kemiförtagen i Stenungsund
V
isionen om Hållbar Kemi 2030 togs
fram år 2010 av kemiföretagen AGA,
Akzo Nobel, Borealis, INEOS och Perstorp – alla verksamma i kemiklustret
i Stenungsund på den svenska västkusten
och tillverkare av kemiprodukter som finns
överallt i samhället. Visionen byggdes upp
utifrån aktuella frågeställningar som berörde
kemiindustrins framtid och konkurrenskraft
och är en kombination av tankar, idéer och
ambitioner. En projektgrupp skapades när
insikten väcktes att visionen behövde beskrivas tydligare och göras mer känd.
- I grund och botten är det egentligen en
överlevnadsplan. Satsningar på klimat och
miljö är en förutsättning för kemiföretagens
produktion i framtiden. Ett företag överlever
inte om det inte säljer sina produkter och
genom att producera hållbara produkter
kan konkurrenskraften öka, säger Caroline
Olsson, koordinator och administratör, Hållbar Kemi 2030.
Beroende av politiska beslut
Förnyelsebara råvaror
Visionen handlar också om samarbete, där den
enes restprodukter blir den andres råvaror. Här
behövs forskning och utveckling för att finna
nya processer som tar tillvara resurserna på
bästa sätt. Det gör att Kemiföretagen är beroende av politiska beslut – förutom varandra.
Tillgången på olja och gas kommer att minska
och användningen av de fossila råvarorna ger
upphov till klimatpåverkan vilket på längre sikt
gör att det inte finns något alternativ än att
ställa om till förnybara råvaror. I dag använder
kemiindustrin till 90 procent fossila råvaror,
men i framtiden vill den gå över helt till förnyelsebara råvaror. Det handlar om biologiskt
material – rapsolja, halm, flis och avfall från
skogsindustrin och jordbruket, men också matrester som kan göras till gas.
- Under året som gått har vi jobbat mycket
med dialogträffar med politiker. Vi var bland
annat med på Almedalsveckan tillsammans
med vår branschorganisation Plast-och kemiföretagen. Målsättningen är att få upp politikernas ögon för den unika chans Sverige,
med sin rika tillgång på bioråvara har och
få dem att tänka över de subventioner som
finns idag som inte gynnar oss. Det är viktigt
att vi berättar om oss och får politikerna att
TEMA MILJÖ 21
magasinet | nummer 1 | 2013
Kemiindustrin vill på sikt gå
över till helt förnyelsebara
råvaror som rapsolja, halm,
skogs- och jodrbruksavfall
samt biogas.
FAKTA
Satsningar på klimat och
miljö är en förutsättning
för kemiföretagens
produktion framöver.
De fem företagen och vad de gör i dag för att nå målet.
AGA:
Miljövänligt drivmedel - AGA satsar tillsammans
med andra aktörer på att kunna leverera mer
biogas. Genom att leverera biogas i flytande form
optimeras mängden gas. AGA är delaktig i ett projekt för att utveckla fordon som drivs med Dualfuel,
en kombination av diesel och biogas. I framtiden
vill AGA låta alla sina fordon drivas så.
Akzo Nobel:
Miljöanpassad biltvätt - Akzo Nobel lägger 80 miljoner kronor på forskning och utveckling årligen.
Man har till exempel utvecklat produkter för vattenbaserade avfettningsmedel som gör det möjligt
att använda mer än 97 % vatten i vanliga biltvättar.
Borealis:
Hållbara kablar - Borealis nya högtrycksfabrik, en
investering på fyra miljarder kronor, tillverkar hållbara kabelprodukter. Bolaget satsar nu ytterligare
på att utveckla material för högklassiga elkablar,
inte minst för långväga elkraftöverföring, med en
livslängd på minst 50 år. Borealis är världsledande
på utveckling av kabelmaterial och har en forskningsavdelning på cirka 100 personer. Elkablar för
starkström är mycket efterfrågade och bidrar till att
lösa världens energiförsörjning.
INEOS:
inse fördelarna med att satsa på kemiindustrin och ge oss rätt förutsättningar, säger
Caroline Olsson.
Stor utvecklingspotential
Kemiföretagen i Stenungsund har tillsammans
2 500 direkt anställda och genererar kanske
lika många arbetstillfällen och är företag
med stor utvecklingspotential. Att skapa jobb
är viktigt för landets ekonomi och tillväxt
och för Sverige i stort är det av vikt att ha
framgångsrika företag i många olika branscher. Genom Kemiföretagens satsning på en
modern och effektiv produktion baserad på
förnybara råvaror vill de kunna säkra sin och
Västsveriges centrala roll i branschen.
Återvinner plast - Att återvinna plast från kablar
var tidigare inte möjligt pga för mycket metallföroreningar. Men nu använder Stena Recycling en ny
återvinningsteknik så att tusentals ton kabelplast
återvinns och går till nya produkter. Ineosoch
Borealis har varit med och stöttat detta utvecklingsarbete.
Perstorp:
Förnybart bränsle från rapsolja – I Stenungsund
har Perstorp AB Skandinaviens största anläggning
för produktion av biodiesel (RME). Där tillverkas
huvuddelen av den förnybara bränslekomponent
som idag ingår i svensk diesel och Perstorps RME
utmärker sig ur ett hållbarhetsperspektiv. Livscykelanalys har visat att mer än 60 procent av fossil
koldioxid ersätts av biodieseln, vilket kan jämföras
med EU:s kriterier för biobränsle på 35 procent.
22 TEMA MILJÖ
magasinet | nummer 1 | 2013
Hållbara
transporter
Visste ni att en Michelin-gubbe på lastbilen ökar
bränsleförbrukningen med 5 procent? Inte jag
heller. Men det är sådant som Scania vet genom sitt
ständiga förbättringsarbete med hållbara transporter.
Text: Jessica Ohlsson Foto: Dan Boman/Scania, Cecilia Rudengren
S
ödertälje är nästan synonymt med
Scania. Här finns en rad olika byggnader, alla med skylten Scania utanför
och jag är glad att jag får åka bakom
Bjarne Nyroos, säljare på AGA och ansvarig
för Scania, som guidar mig till rätt byggnad.
Vi besöker forsknings- och utvecklingsverksamheten där 3 300 anställda arbetar. Totalt
har Scania omkring 37 500 anställda, varav
11 000 personer arbetar på huvudkontoret
och inom produktionen i Södertälje.
Här är målsättningen att ge sina kunder den
bästa lönsamheten över produktens livscykel.
Det gör man genom att leverera optimerade
tunga lastbilar (över 16 ton), bussar, motorer
och tjänster. Varje kund är unik och kräver
individuella lösningar. Självklart vill varje kund
också utföra sina transporter på bästa sätt –
såväl ekonomiskt som miljömässigt.
- En lastbils livscykel är cirka 10-15 år. Den
stora miljöpåverkan är inte under tillverkning
utan under användning, säger Urban Wästljung, Public and Environmental Affairs som
tar emot oss tillsammans med ingenjören och
experten Folke Fritzson.
UTSLÄPP I FOKUS
En stor miljöutmaning är naturligtvis luftföroreningarna som ställer till problem med
människors hälsa och vår miljö. Trafiken är en
del av problemet.
- EUs mål är samhällets utsläpp av koldioxid
från 1990 till 2020 ska minska med 20 procent.
Vi på Scania har en vision att transportarbetet
effektiviseras så att koldioxidutsläppen kan
minska med 50 procent per transporterad
tonkilometer, säger Urban Wästljung.
TEMA MILJÖ 23
magasinet | nummer 1 | 2013
Problem
Scania måste åka och tanka vid
publika tankstationer och trängas och
köa med sopbilar, taxibilar och personbilar. Vissa tankstationer är inte
anpassade för lastbilar vilket gör det
svårt för en stor lastbil att komma in.
Lösning
AGA bygger en tankstation på Scanias område i Södertälje och levererar
biogas på flak varje vecka.
Resultat
Scania sparar in tid och kan ägna
sig helhjärtat åt sin forskning och
utveckling.
24 TEMA MILJÖ
magasinet | nummer 1 | 2013
FAKTA
Ottomotorn
Ottomotorn har fått sitt namn
efter den tyska uppfinnaren
Nikolaus Otto (1832-1891) som
är upphovsman till den första
motorn med intern förbränning i
en cylinder med kolv. Ottomotorn
är fortfarande i dag den dominerade motorn i världen. Nikolaus
Otto började experimentera med
gasmotorer tillsammans med två
vänner redan 1864. 1867 tillverkades den första motorn och den
såldes i cirka 5 000 exemplar.
Ottomotorn är en förbränningsmotor av kolvtyp där den brännbara
gasblandningen antänds av en
elektrisk gnista som kommer från
ett tändstift. Ottomotorer används
traditionellt i bilar och propellerdrivna flygplan samt som mindre
motorer i till exempel gräsklippare, mopeder, motorcyklar och
utombordsmotorer för båtar. En
variant av Ottomotorer är gasmotorer. De kan dels drivas med gasol
eller med metangas, som kan vara
antingen biogas eller naturgas eller en blandning av dessa.
Folke Fritzson vid Scanias egna
tankstation för fordonsgas.
För att nå detta handlar det naturligtvis om att
förbättra motorn. Men där har EUs emissionsregler och stark konkurrens på marknaden om
bästa bränsleförbrukning gett mycket effektiva
motorer. Visst går det att förbättra fordonstekniken ännu mer, men det finns mer att hämta
om man också tittar andra faktorer. Som att
välja bort Michelin-gubben på taket. Scania
sammanfattar faktorerna i fem punkter:
1. Välj rätt produkt för rätt typ av körning och
last. T ex spoilers, motor och växellåda.
2. Föraren. Den faktor som kan påverka bränsleförbrukningen allra mest.
3. Underhåll och service, t ex lufttryck och
hjulinställning.
4. Aktivt förarstöd – coachning.
5. Logistik. Kör aldrig med tom bil om det inte
är absolut nödvändigt.
utveckling på gasmotorer
En klar miljöförbättring görs naturligtvis vid
val av rätt bränsle. På Scania var man tidigt
ute med att tillverka fordon som kan gå på
gas. 1991 tillverkades den första gasbussen speciellt för Riokonferensen 1991. Folke
Fritzson ingår i den nio personer starka gruppen som arbetar med motorutveckling gas.
Han har jobbat med gasmotorer sedan 1998
och framför allt de senaste två åren har han
märkt en ökad förfrågan från kunder.
- Vi får förfrågningar från många länder och det
är främst två faktorer som gör att man tittar på
gas; ekonomi och miljö, säger Folke Fritzson.
Egen tankstation för gas
Tidigare har det framför allt varit politiska
beslut som legat bakom att företag vill satsa på
gasfordon, men allt fler företag tar själva beslutet – för miljöns skull. I och med ökad efterfrågan har Scanias eget behov av gas också ökat
eftersom de alltid testar alla motorer och fordon
Källa: Wikipedia
innan de levereras till kund. Tankstationerna
för gas blir fler hela tiden, men gasbilarna
ökar också och Scanias lastbilar fick tidigare
trängas med taxibilar och sopbilar på publika
tankstationer. Men sedan lite mer än ett år har
Scania sin egen tankstation på området dit AGA
levererar biogas på flak varje vecka.
- Tidigare kunde det ta oss två timmar att åka
och tanka. Nu slipper vi trängas och har nära,
säger Folke Fritzson.
Scania får tid till viktigare saker, som att fortsätta
skapa hållbara transporter för en hållbar miljö.
Kontakt på AGA: Bjarne Nyroos
Mail: bjarne.nyroos@se.aga.com
SÄKERhet 25
magasinet | nummer 2 | 2012
Oxygen och fett,
bra var för sig men
inte i kombination.
Text: Bo Williamsson Foto: ShutterStock
A
tt oxygen underhåller förbränning
är allmänt känt. Men hur är det i de
fall olika material och substanser
exponeras för oxygen? Den här gången beskriver vi vad som händer då oxygen
kommer i kontakt med olja och fett, och hur
riskerna ska minimeras.
en liten gnista räcker
Oljor och andra smörjmedel innehåller i regel
olika kolväten, ett perfekt bränsle i kombination med oxygen, som ju är kraftigt oxiderande. Med dessa två komponenter närvarande räcker det med en gnista för att skapa
förutsättningar för en i det närmaste explosiv
brand. Även små mängder fett/olja kan
reagera med oxygenet. I vissa fall kan till och
med självantändning förekomma. Än värre blir
det om komprimerat oxygen kommer i kontakt
med fett eller olja t.ex. i en regulator eller i en
rörinstallation där tryckstötar och s.k adiabatisk kompression kan orsaka antändning.
Minimera risken
Hur skall man då minimera riskerna vid hantering av oxygen? Egentligen är svaret ganska
enkelt, se till att undvika fett och olja i anslutning till oxygen. Men hur gör man i praktiken?
I många fall har man inte kontroll på hur ventiler, regulatorer och andra gasförsörjningskomponenter är smorda. Plötsliga oxygenläckage
i slangar och annan utrustning kan också
uppstå, med dramatiska effekter som följd om
fett finns närvarande.
Några enkla tips
Nu ska riskerna inte överdrivas, med korrekt
hantering och rätt utrustning skapas förutsättningar för en säker användning av oxygen. Här
följer några enkla tips som ger ökad säkerhet
vid användning av oxygen:
1.Smörj aldrig regulatorer, ventiler (och annan utrusning som kommer i kontakt med
oxygen) med olja eller fett. Om smörjmedel
måste användas, använd specialfett/olja
som är avsett för användning tillsammans
med oxygen. Säkerställ att alla komponenter i gasförsörjningssystemet är godkända
för användning med oxygen.
2.Kontrollera slangar och anslutningar regelbundet för att undvika läckage. Se till att ha
serviceavtal på gasförsörjningssystem och
eventuella gaskärror. Även den lilla gaskärran omfattas av lagen om egenkontroll.
3.Även små fett- eller oljemängder kan ställa
till bekymmer. Se till att kläder, händer och
eventuella verktyg är rengjorda och avfettade vid arbete med oxygen.
4.Öppna oxygenflaskans ventil försiktigt.
26
magasinet | nummer 1 | 2013
We
will
ROC
you
På ROC – Remote Operation Center - i
Avesta, fjärrövervakar AGA ett antal av sina
gasanläggningar. Vad innebär det egentligen
och hur går det till på ROC? Magasinet begav
sig dit för att undersöka saken.
Text: Cecilia Rudengren Foto: Alex Farnsworth
D
et är en kylig men härligt frisk morgon
utanför AGAs anläggning i Avesta. Inne i
kontrollrummet på ROC strömmar Scorpions
”Send me an angel” mjukt ur högtalarna.
På ena väggen hänger klockor som visar tiden i
Helsingfors, Stockholm, London, New York och
Sydney. Runt resten av väggarna sitter övervakningsskärmar i dubbla rader. Ett aktivt lugn sprider
sig mot mig. Det pratas tyst i telefon samtidigt som
några av skärmarna studeras ingående.
För operatörerna på dagskiftet börjar dagen kl. 06
med skiftöverlämning. De får en muntlig rapport
från nattskiftet som komplement till den elektroniska loggboken som förs. Överlämningen är
schemalagd och exakt åtta minuter lång. Man går
igenom om något speciellt som hänt under skiftet.
Ofta är det naturliga händelser - eller avvikelser
som man säger här på ROC - som planerade stopp
eller ändring av produktmixar. Men är det ej planerade avvikelse går man igenom vad som ska göras.
Övervakning av 34 fabriker
Alltid bemannat kontrollrum
ROC är hjärtat för AGAs 34 gasfabriker som
övervakas på distans. Den dagliga driften
sköts av ett team på ett tjugotal ingenjörer
och processoperatörer. Operatörerna jobbar i
12-timmarsskift och det finns alltid två personer
i tjänst i kontrollrummet.
Eftersom kontrollrummet alltid måste vara bemannat får operatörerna äta i skift. De gör upp
sinsemellan när de går på lunch. Är det många
processtörningar brukar operatörerna oftast äta
i kontrollrummet. Händer det lite kan det vara
1 larm på en timme på alla 30 anläggningarna.
Men ofta är det betyldigt fler larm. Just den här
dagen var det fram till lunch 162 larm på gasfarbriker och 15 larm på gasförsörjningssystem
hos kund. Med andra ord en tillräckligt lugn dag
för att kunna gå iväg på lunch. I lunchrummet
står flera muggar med den smått underfundiga
texten ”We will ROC you”. Som Queens gamla låt.
Nära samarbete
Operatörerna har direktkontakt med anläggningarna och får många samtal om dagen där de
bistår med support. På de större gasfabrikerna har
AGA dagpersonal medan de mindre anläggningarna vid behov underhåhålls av servicetekniker.
- Att ha bra samarbete med anläggningarna är
oerhört viktigt, säger Shift manager Lars Stolt
och fortsätter:
27
magasinet | nummer 1 | 2013
- Vi besöker anläggningarna och de som jobbar
på anläggningarna besöker oss på ROC. Allt för
att öka förståelsen och få till ett så bra samarbete som möjligt, berättar Lars.
Effektivitet i fokus
Övervakning med “ping“
Planeringen av hur anläggningarnas produktion
ska se ut sker på AGAs kontor på Lidingö.
De flesta anläggningarna kameraövervakas.
Även nätverket övervakas. Systemen larmar
om det inte haft kontakt med en anläggning
på 15 minuter. Likt ubåtar så ”pingar” systemen. Det är för att se var felet ligger; om det
är på ROC center, på nätverket eller på själva
anläggningen.
Som ROC-operatör måste man kunna mellan
5-6 olika styr- och operativsystem samt ha
full koll på luftseparationsprocessen. Att ha
erfarenhet av luftgaser är ett stort plus men
inget krav. Det tar ungefär ett år att skola in
sig till ROC-operatör.
- De scorecards som vi använder uppdateras i
realtid, var tionde minut, och produktionsändringarna flaggas i våra scorecards, så vi vet att
ändringar gjorts, berättar processingenjören
Andreas Olsson. Han fortsätter:
- Anläggningarna ska drivas så effektivt som
möjligt.
Andreas ansvarar för att själva produktionen
går så energisnålt, kostnadseffektivt och
miljömässig som möjligt. Till stor det består
det i att minska elförbrukningen men mycket
handlar också om att leta avvikelser utöver
det normala och se vad som kan göras bättre.
Därför gör man processrevisioner och går
igenom anläggningarna grundligt med jämna
intervaller och undersöker utrustning som ex.
kompressorernas effektivitet, produktkvalitet
och produktionsmix.
Med nyfikenheteten stillad lämnar jag gänget i
kontrollrummet och konstaterar lite kul för mig
själv: Det ROC-ar fett i Avesta.
28
magasinet | nummer 1 | 2013
Snabbare snabbmat
med smart infrysning
G
rab&Taste i Motala är en ny tillverkare
av färdigrätter och snacks. Företaget,
som idag har sex stycken anställda,
startade produktionen i augusti förra
året, men har större planer än så och hoppas
snart kunna erbjuda styckförpackade goda
rätter till matbutiker, bensinmackar och övriga
återförsäljare över hela landet. På menyn står
bland annat sydamerikanska specialiten empanadas och smakrika minipajer i flera smaker.
närbutiker och mackar
- Vårt sortiment omfattar empanadas, minipajer
och fyllda brödrullar med fyllningar av kött,
lax eller kyckling. Våra kunder är närbutiker
och bensinmackar över hela Sverige. Men våra
Text: Alex Farnsworth Foto: Alex Farnsworth
planer är större än så, berättar Sonny Pihl,
företagets grundare och tillika vd.
Företagets produkter tillverkas på plats i
fabriken i Motala som omfattar drygt 800 kvadratmeter produktionsyta. Degen till produkterna görs direkt i lokalen medan fyllningarna
– tacokött, kyckling, bacon, köps in i 100-kilos
satser från lokala och nationella leverantörer.
Snabb nedfrysning
Produktionen är helt automatiserad och för närvarande har Grab&Taste ett produktionsband
i drift, men hoppas kunna öka produktionen
genom ytterligare ett band. De färdiga produkterna tillagas i en industriugn och fryses sedan
snabbt ner till -18 grader C i kryogena frysskåp
från AGA (av modellen Cryoline CF) inom några
minuter efter tillagning. Upp till 2000 produkter
kan frysas in åt gången.
Enligt Sonny Pihl valde Grab&Taste mellan flera
olika gasleverantörer när företaget drog i gång
verksamheten, innan AGA slutgiltigt valdes
som huvudleverantör av flytande kväve eller
Biogon som produkten heter i AGAs sortiment
för livsmedelsindustrin.
Besök på agas labb
Under företagets förhandlingar med AGA förra
året bjöds Sonny Pihl ner till AGAs livsmedelslaboratorium i Helsingborg för att själv få uppleva
29
magasinet | nummer 1 | 2013
Grab&Tastes empanadas finns med kyckling-, bacon- eller köttfärsfyllning.
Sonny Phil, Grab&Taste och Marcus Khanborg, AGA vid Biogontanken. Med
Biogon - flytande kväve- fryser Grab&Taste ner sina frädiga produkter till
-18 grader. Genom att använda en kryogen frysmetod tar det 22 minuter att
frysa ner produkterna, jämfört med mekanisk frysteknik som tar två dygn.
skillnaden mellan kryogen nedfrysning (AGA’s
lösning) och andra mer traditionella metoder.
- Efter två tester i Helsingborg bestämde vi oss för
att AGAs kryogena lösning var den lösning som vi
ville ha på Grab&Taste. Med AGAs lösning är det
möjligt för oss att få mycket högre kvalitet på våra
produkter eftersom vi genom att använda oss med
kryogen infrysning kan minska vätskeförlusten i
produkten, förklarar Sonny Pihl och förtsätter:
- Men om det inte hade varit för testerna i Helsingborg hade vi nog valt en mer konventionell
fryslösning.
Testade olika frysmetoder
Under besöker på laboratoriet i Helsingborg
placerades elektroder i några av Grab&Taste’s
produkter för att jämföra hur lång tid det tog att
kyla ner produkten till minus 18 grader C med
en kryogen respektive mekanisk infrysningsmetod. Med AGAs kryogen-lösning tog det 22
minuter att frysa ner en empanada, medan det
vid vanlig mekanisk infrysning tog två dygn”
- Ett av de viktigaste argumenten till varför vi
valde AGAs lösning framför konkurrenternas
var tidsaspekten. Vi sparar otroligt mycket tid
genom att använda AGA’s fryslösning jämfört
med om vi använt en mekanisk nedfrysningsmetod. Tiden vi sparar vid nedfrysning kan
istället läggas på att få i väg produkterna till
kunden snabbare. Det är egentligen enkelt,
snabbare infrysning ger snabbare leveranser till
kunderna, helt enkelt, berättar Sonny Pihl.
- Och ingen av våra konkurrenter kan erbjuda
samma nivå vad gäller service med egna bilar,
serviceingenjörer och tekniskt kunnande
avslutar han.
Som Sydamerikansk varmkorv
Varför just då empanadas kan man fråga sig?
- Vi ville introducera en spännande och unika
produkt på den svenska marknaden för färdigrätter. Som snack beträffat så är empanadas en
slags sydamerikansk motsvarighet till varmkorv. I Sydamerika är det ett vanligt mellanmål
som nästan alla äter, men vad vi vet så saknas
det ett utbud av rätten här i Sverige, menar Pihl
som tror att landets matbutiker, bensinmackar
och andra återförsäljare är redo för
Grab&Tastes smakrika produkter. Planerna för
företaget är högt flygande. Bland listan över
potentiella kunder finns inte bara butiker
nere på marken utan också flygbolagen
eftersom Grab&Tastes produkter packeteras
i smidiga styckförpackningar. Men idag tar
Sonny Pihl ett steg i taget.
- Vi ville vara med Grab&Taste redan från början
eftersom vi ser en stor potential i kunden,
säger Marcus Kahnborg, som representerar AGA
FoodSector i regionen.
Problem
När Grab&Taste drog igång verksamheten behövde de en smart och
effektiv fryslösning.
Lösning
AGAs kryogena frysskåp Cryoline CF
fryser ned produkterna till -18 grader
på några minuter och kan frysa in
upp till 2000 produkter åt gången.
Resultat
Grab&Taste har fått en snabb infrysningsprocess med hög kvalietet på
produkterna då den kryogena infrysningsmetoden minskat vätskeförlusten i produkterna.
Kontakt på AGA: Marcus Khanborg
Mail: marcus.kahnborg@se.aga.com
30 Gaslära
magasinet | nummer 1 | 2013
Helium
Text: Cecilia Rudengren Foto: AGA, ShutterStock
G
rundämnet Helium är en färglös och
luktlös ädelgas. Helium har den lägsta
kokpunkten av alla grundämnen. Det
är bara vid högt tryck som helium
kan övergå i fast form. Helium är det kallaste
grundämnet på jorden och den minst lösliga av
alla gaser. Eftersom heliumatomerna är små och
i princip inte reagerar med andra ämnen, försvinner de snabbare ur en behållare än många
andra ämnen. En heliumfylld ballong krymper
alltså ihop snabbare än ex en kvävgasfylld.
Utvinns ur naturgas
Näst vanligast i universum
Livsfarlig Kalle Anka
Helium är det näst vanligaste ämnet i universum, det är bara väte som är vanligare.
Helium förekommer i stor omfattning i heta
stjärnor. Man tror att en stor del av det
helium som finns bildades vid Big Bang, men
det sker även nybildning i solen och andra
stjärnor genom att vätekärnor slås ihop till
helium. Då utvecklas enorma energimängder.
Fenomenet Kalle Anka-röst som man får när man
andas in rent Helium, beror på att ljudets hastighet är högre i helium än i luft. Att andas in en
tyngre ädelgas som ex Xenon skulle ha motsatt
effekt. Man bör dock aldrig andas in varken
Helium eller Xenon. Helium kan vara direkt
livsfarligt att andas in då syret i blodet försvinner blixtsnabbt och man kan bli medvetslös. Man
kan dö eller få hjärnskador av syrebrist.
Kommersiellt helium framställs främst ur heliumrik naturgas. Det helium som finns i naturgas tror
man har bildats genom radioaktiv alfastrålning
från jordens kärna. De främsta heliumkällorna
finns i USA, följt av Algeriet, Qatar, Australien
och Ryssland. En del gamla källor börjar ta slut
och det är inte balans mellan utbud och efterfrågan på helium i världen idag. Nya heliumkällor
har ofta lägre halt av helium och utvinningen blir
dyrare och transporterna längre.
Upptäcktes under en solförmörkelse.
Helium upptäcktes vid en solförmörkelse 1868
av två astronomer, fransmannen Pierre Jules
César Janssen och engelsmannen Joseph Norman Lockyer, som på varsitt håll upptäckte ett
dittills okänt grundämne i solens spektrallinjer. Det nya grundämnet fick namnet helium,
efter grekiskans helios – solen.
Elektron bana
Elektron
Neutron
Proton
Användningsområden
Globalt är helium mest efterfrågat för kylning av
supraledande magneter i MRT-enheter (magnetisk resonanstomografi) på sjukhus. Den andra
stora heliumförbrukaren är elektronikindustrin,
främst vid tillverkningen av kiselskivor. Helium
används också för att skapa starka magnetfält i
partikelacceleratorer och vid många forskningsoch utvecklingscenter, inom fiberoptik och rymdteknik, vid läckagetestning och för utveckling
av andningsgaser vid djuphavsdykning. Helium
används även inom svetsindustrin och är vanlig
vid metallisk laserskärning. Helium används
också som förpackningsgas i livsmedel.
Helium
Förkortning: He
Atomnummer: 2
Icke magnetisk ädelgas
E-nummer: E 939
Heliums förekomst i luft:
5 ppm
Kokpunkt: -269° C
Smältpunkt: -272° C
31
magasinet | nummer 1 | 2013
Tidskapslen
Argon bevarar
för framtiden
A Day in the World är
resultatet av ett gigantiskt
fotoprojekt där människor
världen över under ett dygn
fångade sin vardag. Argon
från AGA ser till att de 100
000 bilderna bevaras för
kommande generationer i
en specialdesignad kapsel.
Text: Cecilia Rudengrenr Foto: Runius design
S venska stiftelsen Expressions of
Mankind uppmanade människor över
hela världen i projektet Aday.org att
15 maj 2012 fota sin vardag. Professionella som amatörer från över 170 olika länder bidrog till projektet, som är den största
fotografiska dokumentationen över så kort tid
som ett dygn.
rade för eftervärlden. Tanken är att kommande
generationer ska kunna se vad hur en helt vanlig
dag såg ut för oss människor den 15 maj 2012. En
bärbar dator med de 100 000 bilderna placerades
tillsammans med boken med bilderna i en specialdesignad kapsel i Falu gruva. Den 13 mars förslöts
kapseln hos Avesta Welding i Avesta och den 22
mars tog själva placeringsceremonin plats i Falun.
på plats i Falu gruva
insiration från svensk industri
En jury har valt ut 1 000 bilder, som publiceras
i boken ”A Day in the World”. Bilderna har bl a
visats på Kulturhuset i Stockholm och Världskulturmuseet i Göteborg men nu är bilderna förva-
Runius Design fick i uppdrag att utforma tidskapseln och inspiration har hämtats från svensk
gruvindustri, maskiner och dess tidlösa formspråk.
Kapseln är gjort för att hålla i minst 1 000 år och
Industridesignern
Cristian Runius har
designat tidskapseln.
gjort av ett höglegerat rostfritt stål från Outokumpu. Själva konstruktionen har tillverkats av Länna
Svets utanför Strängnäs. Kapseln svetsades sedan
igen och med hjälp av en ventil från svenska Swagelok tog man sedan bort all fukt och allt syre. För
att skapa en reaktionsfri miljö i kapseln fylldes
den sedan med ädelgasen argon från AGA.
Kontakt på AGA: Marcus Khanborg
Mail: marcus.kahnborg@se.aga.com
32
magasinet | nummer 2 | 2012
Full gas
med nitrogen
AGA samarbetar med Team X3M och Patric Sundel från Perstorp
som kör #83 i V8 Thunder Cars, tidigare Camaro Cup. AGA ingår i
teamet med konceptet NIT (Nitrogen in Tyres) där uppgiften är att
säkerställa rätt däckstryck.
Text: Jessica Ohlsson Foto: Racefoto, AGA
33
magasinet | nummer 1 | 2013
Patric Sundel kör på
miljöklassad etanol.
Niclas Andersson, AGA, ser till att
Patric Sundel har rätt däcktryck.
Jag har hög
kompetens
i ryggen
A
tt ha AGA som partner betyder jättemycket för mig. Det innebär att jag
har hög kompetens om däckstryck och
en bra förståelse för gasers beteende i
ryggen, säger föraren Patric Sundel.
att jag får ”rätt yta att åka på”. Detta är viktigt
ur både racing och personbilsperspektiv, antingen det är 35 gr varmt eller minusgrader ute.
Dessutom läcker det ut mindre tryck ur däcken
och det är ju bra, förklarar Patric.
RÄTT TRYCK LÄNGRE MED NITROGEN
miljömedveten körning
Nitrogen i däck innebär att rätt tryck behålls
3-4 gånger längre än med vanlig luft. När
bilen har bibehållet och korrekt lufttryck så
rullar den lättare, vilket i sin tur gör att bilen
förbrukar mindre bränsle. Med rätt tryck på
däcket minskar också slitaget och däckets
livslängd ökar. Rätt tryck förbättrar också
väghållningen – bilen blir mer lätthanterlig i
en krissituation och bromssträckan kortare.
STCC arbetar konsekvent med att minska sin
miljöpåverkan. Sedan 2008 infördes krav på
alkylatbensin för alla bilar i STCC-klassen.
Samma år infördes också etanol i klassen
Camaro Cup, som sedan i början på året går
under namnet V8 Thunder Cars. Sedan 2009
har flertalet bilar även kört på biogas. I dag
körs också STCC med mindre motorer; 4-cylindriga, 1,6- och 2-litersmotorer i bilarna vilket
innebär mindre utsläpp än i större motorer.
- Körupplevelsen är densamma som med luft,
skillnaden är att nitrogen är mycket stabilare,
det är enklare att förutsäga däcktrycket i varmt
tillstånd och enklare att hålla rätt däcktryck så
V8 Thunders Cars ingår som en av tre klasser
i STCC-tävlingarna; STCC, V8 Thunders Cars
och Carrera Cup. Patric Sundels bil kör på mil-
jöklassad etanol och hela V8 Thunders Cars
-klassen kör dessutom med katalysatorer.
AGA har medverka på flera lyckade kundevent
på tävlingar, bland annat på Mantorp, Falkenberg och finalen på Solvalla, dit de bjudit
utvalda kunder med motorintresse.
satsar på Topp fem
Patric Sundel hyser stora förhoppningar inför
kommande säsong: - Vårt team X3M hade bra
utveckling i klassen och fick pris för ”Best
drivers progress of the Year 2012” och 2013
ska jag köra hela serien som i år heter ”V8
Thunder Cars”. Alla racen går tillsammans
med STCC, där även prins Carl Philip ska köra.
Min förhoppning och målsättning är att bli
topp fem i serien och ta några pallplatser.
Kontakt på AGA: Niclas Andersson
Mail: niclas.andersssong@se.aga.com
34 Så funkar det
magasinet | nummer 1 | 2013
Plasma
Text: Ceclia Rucdengren Foto: ShutterStock
Vad är egentligen plasma och hur fungerar en
plasmaskärm?
Runtomkring oss förekommer de flesta
ämnen vanligen i tre tillstånd: fast, flytande
och gas. Nästa tillstånd är plasma. När gas
värms upp till tillräckligt hög temperatur
separeras elektronerna från atomkärnorna
och plasma bildas. Man kan säga att plasma
är en gas där elektronerna och molekylernas
beståndsdelar inte är bundna till kärnan
utan kan röra sig fritt.
NAturliga plasmafenomen
Norrsken är ett spektakulärt plasmasfenomen
i jonisfären som de flesta av oss önskar få
uppleva.
Det är inte ofta vi hittar naturligt plasma runt
omkring oss då det krävs en mycket speciell
miljö för att plasma ska kunna bildas. Norrsken och klotblixtar är exempel på naturliga
plasmafenomen. I rymden är plasma bland det
vanligare tillstånden hos den synliga materian. Stjärnor är egentligen stora klot av gas
med riktigt hög temperatur. Även om plasma
inte förekommer naturligt omkring oss här på
jorden, kan vi hitta konstgjort plasma överallt
som ex i lysrör och plasmaskärmar. Men hur
fungerar en plasmaskärm då?
plasmaskärmen
I en plasmaskärm sitter hundratusentals små
bildpunkter som är celler fyllda med en blandning av neon- och xenongas. Cellerna är inneslutna mellan två glasskivor som löper parallellt
med varandra. Varje pixelcell är indelad i tre
delar som är belagda med färgad fosfor - antingen röd, grön eller blå (RGB). Runt pixelcellerna ligger ett vertikalt och ett horisontellt nät
– ett rutnät - av transparanta elektroder.
En plasmaskärm fungerar genom att man
kontrollerar varje individuell fosfordel. Varje
del i pixelcellen drivs av sin egen elektrod, som
aktiverar små fickor av gas mellan den främre
glasskivan och den fosfor-belagda baksidan.
Fosfor avger ljus när det utsätts för ex UV-ljus.
När gasen laddas och hettas upp till plasma
frigörs UV-ljus som reagerar med forsforn och
färgat ljus avges. Själva UV-ljuset är inte synligt
för oss men det ljus fosforn avger ser vi. Pixelcellerna laddas tusen gånger per sekund genom att elektroderna slåss av och på. Mjukvara
kopplad till skärmen styr vilka färgade delar i
pixlarna som ska lysa och med vilken intensitet,
vilket skapar bilden på skärmen.
Historia 35
magasinet | nummer 2 | 2012
Acetylenbilar
Sedan 2004 har AGA jobbat med biogas som bränsle till
framför allt fordonstrafiken i Stockholm. Men gasbilar
är egentligen inget nytt. Redan vid andra världskrigets
utbrott utvecklades ett system för acetylenbilar.
Text: Jessica Ohlsson Foto: AGA
År 1914, vid första världskrigets utbrott,
utvecklades ett system för
starthjälp med acetylen för spritdrivna bilar,
och motorcyklar. Under andra världskriget
tog man även fram ett system för acetylendrift av bensindrivna bilar.
Under andra världskriget uppstod bensinbrist
vilket gjorde att frågan om ersättningsmedel
uppstod. AGA som redan då var ett uppfinningsrikt företag tillverkade därför gasackumulatorer samt utrustning för konvertering
från bensin till acetylendrift vid fabriken på
Lidingö utanför Stockholm. Ackumulatorerna
var naturligtvis dyra och mycket tunga, men
även gasen var dyr vilket gjorde att driftkostnaden blev relativt hög.
Detta medförde att systemet tillverkades och
såldes i begränsad omfattning. Fördelen med
acetylendriven bil var att det gick snabbt
att starta den. Andra bilar vid den här tiden
krävde att man vedeldade igång dem vilket
gjorde att starten fick planeras i tid.
Gasackumulatorn innehöll komprimerad
acetylen, löst i aceton, vilken är uppsugen i
en porös massa. På det sättet avlägsnades
explosionsfaran och stora gasmängder kunde
rymmas i relativt små behållare.
Acetylen användes annars vid den här tiden
i stor skala för belysning av lok och järnvägsvagnar bilar och motorbåtar, samt naturligtvis
fyrar och signaler.
SAFE-GUARD-5.
Tillgänglig i ny design
med smarta funktioner.
Bakslagsspärren är en säkerhetsprodukt utformad för att skydda svetsaren
mot bakslag, bakströmning och brand vid svetsning och skärning.
www.aga.se