Samrådsredogörelse (pdf, 3 mb, nytt fönster)

Transcription

ÖVERSIKTSPLAN PITEÅ KOMMUN
Fördjupning för Landsbygden
SAMRÅDSREDOGÖRELSE
Antagen 2007-12-17 § 203
Piteå Kommun December 2006
1
Datum
2006-12-09
SAMRÅDSREDOGÖRELSE
ÖVERSIKTPLAN PITEÅ KOMMUN LANDSBYGDEN
Samrådets bedrivande
Samråd har genomförts med länsstyrelsen, intresseorganisationer, angränsande kommuner
samt allmänheten.
Under första halvåret 2005 genomfördes samrådsmöten i Rosvik, Norrfjärden, Sjulsmark,
Nybyn, Sikfors, Pålberget, Svensbyn, Sjulnäs, Lillpite, Långträsk, Blåsmark,
Hemmingsmark, Jävre. Kommunen har även deltagit i ett antal byamöten bl.a. i
Stockbäcken och Koler.
Översiktsplanen har även varit utställd under tiden 14 september till 9 november 2005.
Planen har funnits utställd på stadshuset, huvudbiblioteket samt i byarna Sikfors, Böle,
Pålberget, Blåsmark, Hemmingsmark, Jävre, Norrfjärden, Sjulsmark, Nybyn, Rosvik,
Svensbyn, Sjulnäs, Lillpite, Långnäs, Stockbäcken, Långträsk, Koler, Storsund och
Gråträsk.
Postadress
941 85 PITEÅ
Besöksadress
Svartuddsvägen 1
Telefon
0911-69 60 00
Telefax
0911-174 98
E-post
mbk@mbk.pitea.se
Webbadress
www.pitea.se/mbk
2
Datum
2006-12-09
A. INKOMNA SYNPUNKTER OCH DESS BEAKTANDE
Innehållet finns här redovisat i form av en sammanfattning. De inkomna skrivelserna finns
i sin helhet redovisade i en bilaga där numreringen i samrådsredogörelsen överensstämmer
med nedanstående numrering.
Följande skrivelser har inkommit:
LANDSBYGDSOMRÅDE PITE ÄLVDAL
Nr
1
Inlämnade synpunkter/skrivelser
Gunnar Lönnqvist
Han begär i skrivelse att samrådsmöten
ska hållas i Norrfjärden, Nybyn och
Sjulsmark.
2
Böle Hembygdsförening
Föreningslivet i Böle har i regi av Böle
Hembygdsförening beslutat att
sammanställa och till Er insända våra
synpunkter på föreliggande översiktsplan.
För framtiden är ett av största vikt att vi,
liksom alla landsbygdsområden kan göra
vår röst hörd genom Piteå Byaforum inte
minst när det gäller en förändring och
förbättring av allmänna attityder från den
kommunala administrationen.
Det är inte så sällan vi bybor anser oss
styvmoderligt behandlade av just
administrationen.
Kap 2 Planens syfte
Här redovisas den tråkigaste statistiken i
hela översiktsplanen, nämligen
befolkningsstatistiken i landsbygden.
Om kommunen ska nå målet med 45 000
innevånare 2020, då måste det bland
annat till en satsning på ett antal
hyreslägenheter i vår by- stryk ordet
”mindre satsning”. Fler lägenheter är ett
exempel på strategier för att nå målet.
Det har visat sig att vår by, Böle, har en
stor attraktionskraft inte minst för att vår
skola bereder ett utmärkt skyddat läge
liksom förskoleverksamheten.
Böle uppfyller ett antal av de listade
miljömålen med råge. De öppna
landskapen kring Böle har gott och väl
samma kvalité som de i planen nämnda
Svensbyfjärden och Lillpite.
I skolan arbetas det redan på att låta
barnkonventionen genomsyra arbete och
samarbetet mellan elever, föräldrar och
lärare.
Kommunens kommentarer
Samrådsmöten enligt önskemålen är
genomförda.
Kommunen anser att Piteå Byaforum
är en viktig partner när det gäller
utvecklingen av landsbygdsområdena i
kommunen.
Kommunen verkar därför för att
samarbetet med Piteå Byaforum kan
utvecklas vidare.
Dokumentet justeras så att ”mindre
satsning” ändras till ”satsning”. I
övrigt påverkas inte planens
utformning med anledning av
synpunkterna.
3
Datum
2006-12-09
Kap 3 Förordningar
1976 antogs en fördjupningsplan av
Bölebyn med avsättning av ca 75
tomtplatser. En stor del av planen återstår
2005 att fyllas med intresserade
”nybyggare”.
Kap 4 Särprägeln
Fiske
Böle-Pålbergets samfällighetsförening är
ägare av fisket i ”vår” del av Piteälven
och tillika medlemmar i Pite älvs
ekonomiska förening och som sådan del i
arbete på att förbättra fisket, inte minst
för att behålla en lax- och havsöringsstam
med den genetiska kod, som gör att de
just väljer att reproducera sig i Pite älv.
Pite älv har potential att bli något extra i
laxfiskets historia. I det arbetet deltar
alltså redan Böle- Pålbergets
samfällighetsförening.
Kultur- och fritidsaktiviteter
Vi för vår del vill framhålla det stora
värdet i att vi också blir sedda som en
grupp som kan tillföra kommunens
innevånare något positivt. Vår bygdegård,
Skogsgården tillkom under 90-talet efter
ett imponerande arbete av byns eldsjälar.
Ambitionen var att ge i första hand byns
egna invånare en plats att gå till för att
anpassa detta till en tänkt verksamhet och
som höll ett mått som gjorde att
exempelvis uppvärmningskostnad inte
skulle bli alltför höga.
Nu har det visat sig att kraven på en något
större lokal växt sig allt starkare. I det
läget har vi bland annat med kommunens
representanter dryftat frågan om en viss
hjälp för att ekonomisera denna tilltänkta
utbyggnad. Från kultur- och
fritidsnämnden fick vi då ett svar, som vi
inte var vidare tilltalade av. Om det är så
att ni behöver större lokal hänvisas ni till
Öjebyn. Detta är vi, för att utrycka oss
milt ej speciellt intresserade av. Det är i
Böle vi vill samla Böleborna till
allehanda kulturella aktiviteter. Det må
vara sång, musik, teater, gudstjänster,
föreningssammankomster och
informationsträffar då det gäller att kunna
ta emot 60-70 personer i samma rum.
Möjligheten att utföra denna utbyggnad
med stöd från kommunen och Boverk står
”högst på önskelistan.
De föreslagna nybyggnadsområdena
har överförts till översiktsplanen. En
utbyggnad är beroende av framtida
efterfrågan.
Kommunen har föreslagit att
tillgängligheten till älven ska
förbättras och en samordning av fisket
ska genomföras.
Kommunen har tidigare avslagit en
ansökan om utvecklingspeng för en
utbyggnad av bygdegården.
Anledningen är att det finns
närliggande allmänna lokaler i skolan.
4
Datum
2006-12-09
Kulturmiljö
Vår by; Böle, uppfyller egentligen alla
krav som är förknippade med
kulturlandskapet Särmärket är det öppna
landskapet, Norrbottensgårdarna,
villaområdena, ängsladorna och
byavägarna. En förutsättning för att det
skall så få förbli är att de kommande
generationerna får känna sig uppskattade
som landsbygdsbor och få sin rättmätiga
del av kommunal service och
uppskattning genom kontinuerlig satsning
just på den levande landsbygden. Vid
kommunens informationsmöte i Pålberget
050420 uppmanades vi att när vi yttrar
oss om landsbygdsplanen framföra
önskemål av skilda slag. Här följer
exempel på dessa:
a) Intill korsningen Bölevägen och
Gyllengårdsvägen finns ett litet område
som bör kunna göras till en plats för en
flaggstång, några parkbänkar och
blomsterarrangemang exempelvis modell
”fat”. Nu ser det mest ovårdat ut.
b) Återvinningsstationen bör förses med
skyddsplank och belysning ur
trafiksäkerhetssynpunkt.
c) Flottarstigen som går parallellt med
älven är ett annat objekt som bör få viss
upprustning. Flottarstigen är av
kulturhistoriskt intresse eftersom den
funnits i mer än 100 år.
d) Vägen Böle-Lillmoran-Kvarnbäcken är
flitigt nyttjad som skol-, promenadmotions- och ridväg och bör med det
snaraste kompletteras med belysning ur
trivsel- och trafiksäkerhetssynpunkt.
a) Frågan överlämnas till berörd
förvaltning, Kultur och Fritid för
vidare behandling.
b) Frågan är överlämnad till Miljö och
Byggkontoret som sedan tidigare
har uppdraget att medverka vid
utformningen
återvinningsstationerna i
kommunen. Viktigt att förtydliga
att återvinningsstationer drivs av ett
privat bolag. ”Förpacknings- och
Tidningsinsamlingen – FTI”. Ägare
till FTI är de fyra materialbolagen
Plastkretsen, MetallKretsen,
Returkartong (tidigare Returwell
och Svensk Kartongåtervinning)
och Pressretur. Dessutom finns
Svensk GlasÅtervinning med
genom ett avtalat samarbete som
innebär att de är representerade i
FTI:s styrelse och deltar i bolagets
utformning. FTI uppdrag innebär
att:

Delta på de övergripande
samråden med
kommunerna.

Tillgodose kommunerna
med underlag så de kan
uppfylla sitt
informationsansvar.

Bekämpa nedskräpningen
på
återvinningsstationerna.

Upphandla och övervaka
städnings- och
samordningsfunktionerna.
c) I planen finns förslag på att bygga
gång-, rid- och skoterled längs
älven. Flottarstigen ska utgöra en
del av föreslagen led.
d) Frågan överlämnas till berörd
förvaltning, Teknik- och
gatukontoret för vidare behandling.
5
Datum
2006-12-09
Kap 5 Näringsliv/sysselsättning
Uppmuntran, inte minst för ungdomar till
att starta, fortsätta och driva företag inte
minst i vad som i planen kallas
soloföretag.
I avsnittet rek. För mark- och
vattenområden nämns fisket i Piteälven
som en bas för turistfisket. Bakgrunden är
i korthet följande: 1917 byggdes bron
över Pite älv i Böle och det befanns snart
vara nödvändigt med avvisare framför de
tre betongfundamenten till den nya bron.
Dessa fundament uppfördes för att dels få
det flottade timret att utan problem
passera de hinder som bropelarna
utgjorde, men också för att de vid de
häftiga islossningarna få isflaken att ej
bröta ihop sig och på det sättet ställa till
problem med översvämningar. När den
nya bron byggdes blev det ju aktuellt med
att forsla bort de stora brofundamenten.
Då ”armerades” älvens is med 100 tals
kubikmeter bakaved för att göra isen så
hållbar att den bar de tunga maskiner som
skulle svara för upptagning och
bortforsling av sten och betong ur älvens
djup. Samfällighetsföreningen vädjade då
till vägverkets arbetsledning om att då
taga bort även stenkistorna, men ansågs
de ej vara vägverkets ”business” de
tillhörde flottningsepoken! Trots hjälp
från kommunens representanter lät sig ej
vägverket bevekas och stenkistorna blev
kvar i älven och är ännu där. De utgör ett
vid speciellt högvatten osynligt och
mycket farligt hinder för båttrafiken,
speciellt högvatten osynligt och mycket
farligt hinder för båttrafik, speciellt den
som är anpassad för turistiskt ändamål.
Böle-pålbergets samfällighetsförening
vädjar därför till kommunen att med det
snaraste gå i författning om att undanröja
de undervattenshinder som numera döljer
sig nedanför den nya bron och utgör ett
farligt hinder för all båttrafik.
Piteå kommuns tillväxtkontor arbetar
kontinuerligt med att initiera,
uppmuntra och utveckla företagande i
kommunen.
Kommunen är medveten om
problemen med fundamenten i älven.
Att rensa älven från fundament är
förenat med stora kostnader, var medel
för detta kan finnas får också utredas i
samband med fiskevårdsplanen.
6
Datum
2006-12-09
Kap 6 Utbildning och kompetens
Böle med intilliggande byadelar har visat
sig ha ett gott elevunderlag för fortsatt
undervisning i klasserna 0-6 och bör så
förbli. Skolans skyddade läge har visat
sig vara en mycket starkt bidragande
orsak till den omflyttning av barnfamiljer
i Böle skulle verksamt bidra till den
levande landsbygd som översiktsplanen
pläderar för.
Kap 7 Infrastruktur
En trafiksäkerhetsåtgärd som vi Bölebor
anser snarast bör igångsättas är
tillskapandet av en säkrare vägkorsning
Bölevägen-Älvsbyvägen.
Hastighetsbegränsning till 70 km vid den
korsningen var ett steg i rätt riktning men
bör följas av byggandet av
trafikdelare/refug.
I Böle verkar en ”arbetsgrupp för Böle
bredband. Det är av intresse att Böle får
del av de medel som år 2006 ställs till
förfogande för bredbandsutbyggnad.
Kap 8 Omsorg/trygghet
Om man vill ha ett mått på en kommuns
möjligheter att leva upp till devisen om
”alla människors lika värde och rätten till
ett mänskligt bemötande i sin
livssituation oavsett ålder, inkomst etc.”
räcker det med att undersöka hur vi tar
hand om våra äldre människor. Vi har för
vår del den uppfattningen att
möjligheterna till god omvårdnad är bra,
sedan de vårdbehövande väl har beretts
plats i äldreboenden. Däremot ser vi en
övertro på det faktum att många äldre får
veta att omsorgen skall ske i hemmet trots
att man enträget begär flyttning just till
äldreboende. Inga trygghetstelefoner eller
larm eller nattpatruller kan ersätta
möjligheten att varje timme på dagen vara
sedd av vårdpersonal, eller att vid
matbordet få se och byta några ord med
andra människor. Ensamheten kan bli
våra åldringars stora gissel.
I dagsläget finns inga planer på en
förändrad verksamhet i skolan.
Förslag till en ombyggnad av
korsningen finns med i planen.
Bredbandsanslutningspunkt finns till
Böle som ort. Det som nu behövs är ett
”byanät”, dvs. en bredbandsdragning
genom byn till respektive intresserat
hushåll. I dagsläget är alla medel för
Piteå Kommun upparbetade.
I dagsläget finns därför ingen
inplanerad vidare utbyggnad av
bredbandsnätet i Böle.
Merparten av äldre önskar att bo kvar i
eget boende så länge man kan.
Därefter så finns en grupp som vill bo
centralt i kommunen, andra vill bo så
nära sin hemort som möjligt.
Kommunens målsättning är att till i
störst möjligaste mån tillgodose de
olika önskemålen. Med avseende på
detta arbetar kommunen kontinuerligt
med att anpassa äldreomsorgen till
önskemålen, men inom givna
ekonomiska ramar.
7
Datum
2006-12-09
Kap 9 Boendet
Vi har i det föregående pläderat för ett
boende på landet, bland annat i Böle, som
har så många fördelar att en satsning på
utökat bostadsbyggande därför bör vara
en självklarhet i en expansiv kommun
som Piteå. Intressegruppen hästägare har i
Böle funnit stora möjligheter att bedriva
sin hobby och därtill ett gott boende.
Kap 10 Avfall och återvinning
Närheten till Bredviksbergets
avfallsanläggning är ett klart plus i kanten
för Böle. Jämför för övrigt våra önskemål
om förbättringar vid
återvinningsstationen.
Kap 12 Areella näringar
Skogen
Skogen i Böle-Pålberget är till nära 100
% privatägd. De flesta skogsägare säljer
sitt virke till ortens industrier både stora
och små och bidrar på så sätt att göra
Piteå till en skogsnäringskommun. Det är
av största vikt att skogsägarna
uppmuntras till fortsatt satsning på
skogsvård och att de slipper dekret
”uppifrån” om hur skogen ska skötas. I
Böle-Pålbergets VVO erbjuds alla bybor
generösa villkor för att få delta i jakt på
både småvilt och älg. Skogen erbjuder
byinnevånarna rika möjligheter till
friluftsliv inte minst bärplockning.
Jordbruket
Jordbruket i Böle var i första hälften av
1900-talet en angelägenhet för ett 50-tal
brukare. Nu är det i princip ett företag
som har hand om den odlade jorden och
det öppna landskapet dvs. familjen
Levander. De kan kompletteras med
potatisodlaren Tomas Lindgren,
hemmansägaren Ola Danielsson och Mats
Berglund. Förhoppningen är att de skall
ges alla till buds stående möjligheter att
fortsättningsvis bidra till
folkförsörjningen och det öppna
landskapet.
I planen finns utrymme för en
nyexploatering av bostadsbyggande.
Kommunen är positiv till nyskapande
av fastigheter för hästägare.
Kommunen behöver dock vid
ansökning av tillstånd ta särskild
hänsyn avseende allergirisken.
Föranleder ingen justering av planen.
Kommunen anser att det är positivt att
Böle VVO har generösa villkor för
byborna att delta i jakt.
Kommunen ser positivt på jordbruket
och arbetar kontinuerligt med att
stödja både skogsbruk och jordbruk.
Inlämnad synpunkt föranleder ingen
justering av planen.
8
Datum
2006-12-09
3
Byaföreningarna i Pite Älvdal
I området finns ett antal småföretag med
inriktning mot besöksnäringen. För att
stödja dessa företag men även för att öka
samverkan mellan byarna föreslås ett
antal åtgärder.
Iordningställande av vandringsleder och
utmärkning av intressanta platser ur
natur- och kultursynpunkt
I planen finns förslag på att bygga
gång-, rid- och skoterled längs älven.
Avsikten är även att märka ut
intressanta platser.
Iordningställande av skoterleder som
gagnar skoteråkare men också skyddar
från körning på åker och ömtålig mark.
gång-, rid- och skoterled längs älven
Iordningställande av ridvägar
Utmärkning av farled i Piteälven
Frågan överlämnas till berörd
förvaltning, Kultur och Fritid för att
utreda om det är möjligt att märka ut
farleden.
De aktiva föreningarna i området ska
engageras och lokala entreprenörer och
lokalt material bör prioriteras vid
genomförandet.
De vill även att det behövs en samordnare
som hjälper byarna med inventering och
förslag. De vill att genomförandet kan
påbörjas sommaren 2006.
Kommunen ser positivt på ett lokalt
engagemang. Förslaget är överlämnat
till Tillväxtkontoret för behandling.
9
Datum
2006-12-09
4
Arnemarks intresseförening, Tage
Ceder
Följande synpunkter och önskemål har
framförts:
Förstärka va-nätet
I planen ges förslag på en förstärkning
av vattenverkets kapacitet i Arnemark.
En utbyggnad av nätet kan bli aktuellt
om behov uppstår.
Nya bostäder. Kommunen borde erbjuda
gratis anslutning av va och el.
Ej möjligt enligt kommunallagens
bestämmelser.
Vägen mellan Skuthamn och byn görs till
GC-väg.
Förslaget införs i planen.
GC-väg mellan Arnemark-Sikfors.
Kommunen anser att det är ett
intressant projekt, men bedömer det
som orealistiskt inom överskådlig tid
att få medel till ett genomförande. En
led för det rörliga friluftslivet anses
som prioriterad.
Enslinje i älven.
förvaltning, Kultur och Fritid för att
utreda om det är möjligt att märka ut
farleden.
Förbättra fisket i älven.
I planen föreslås att en fiskevårdsplan
ska upprättas. Frågan får behandlas
djupare i denna plan. Kommunen avser
även att försöka få till stånd en
samordning av fisket längs älven.
Vandringsled från Böle och uppåt.
Belysning av korsningen Holmträskvägen
och Älvsbyvägen.
Vägarna ingår i det allmänna vägnätet.
Frågan är överlämnad till teknik &
Gatukontoret som tar upp frågan med
Vägverket.
Bygga färdigt bredband till alla i byn.
Bredbandsanslutningspunkt finns till
Arnemark som ort. Det som nu behövs
är ett ”byanät”, dvs. en
bredbandsdragning genom byn till
respektive intresserat hushåll. I
dagsläget är alla medel för Piteå
Kommun upparbetade. I dagsläget
finns därför ingen inplanerad vidare
utbyggnad av bredbandsnätet i
Arnemark.
10
Datum
2006-12-09
Kollektivtrafiken förbättras med
kvällsresor till exempelvis Vallsberget
och sim- och sporthallen.
5
Kommunfullmäktige beslutade i
december 2006 att teknik- och
gatukontoret, i samråd med Piteå
Byaforum, ska undersöka vilka tider
på dygnet som bör prioriteras vid en
eventuell utökning av
kollektivtrafiken. Resultatet av
undersökningen ska presenteras under
våren 2007.
Sammanställning av enkät i Sikfors
Näringsliv
Mer vidareförädling av råvaror
Kommunalt och statligt stöd till
lanthandeln
Öka fisketurismen
Lanthandeln i Sikfors har fått
servicebidrag i ett antal år av
Länsstyrelsen. Kommunen arbetar
också aktivt för att ge möjligheter för
en god varuförsörjning för
konsumenter i landsbygd.
Förslag i denna fråga har tagits med i
planen.
Utbildning
Placera ut praktikanter på landsbygden
Behålla skolor på landsbygden. Bussa
elever från staden.
Infrastruktur
Bättre hjälp med skyltar, vägbelysning,
växtdekorationer och julgransbelysning.
Frågan överlämnas till nämnden för
arbetsmarknad och vuxenutbildning
(NAV)
Kommunen konstaterar att det idag
saknas ekonomiska förutsättningar för
en omvänd bussning.
Kommunen arbetar för att skyltning
och vägbelysning ska vara tillfyllest.
Sikfors företagare har bl.a. fått
regleringsmedel för att upprätta
företagsskyltning som leder till byn.
Frågan om bättre stöd till
växtdekorationer överlämnas till
berörd förvaltning, Kultur och Fritid.
Byar kan hos kultur och fritidskontoret
ansöka om bidrag till bl.a.
julgransbelysning från ”Byapeng”.
Fortsatt bra underhåll av vägar, bredband
etc.
Fortsätt med underhållet av skoterleder.
Fler bussförbindelser tidigt på morgonen
för arbetsresor till Älvsbyn
förvaltning, teknik- och gatukontoret.
Trygghet
Fler poliser på landsbygden
11
Datum
2006-12-09
Utöka hemhjälpen
Bom över Nesvägens järnvägsövergång
Stopp för utflyttning av socialt
missanpassade till byarna, annars måste
vi bilda medborgargarden.
Humanare priser på affären
Boende
Placera gärna ut invandrare och personer
med sociala problem på landsbygden,
men inte i stora grupper och inte vålds
eller brottsbenägna.
Hjälp folk som vill flytta till byarna
Sikfors är en trevlig by tack vare
bybornas egna initiativ.
Gärna ett äldreboende i byn
Fjärrvärme från sågen
Bra by att bo i men skola och affären
måste vara kvar
Bygg fler bostäder.
Byggbara tomter
Kommunens hemhjälp håller en hög
standard jämfört med riket i övrigt.
förvaltning, teknik- och gatukontoret.
Frågan föranleder ingen justering av
planen.
Kommunen har inte
påverkansmöjlighet på prissättning
inom kommersiell verksamhet.
Kommunen lämnar ingen direkt hjälp
till hushåll som vill flytta ut till
byarna. Kommunen har däremot ett
lägre tomtpris ute i byarna. En annan
indirekt hjälp är en väl utbyggd
infrastruktur.
I planen ges möjlighet till byggnation
av bostäder. Frågan om ett
äldreboende överlämnas till berörd
förvaltning, socialtjänsten för vidare
utredning av behov och möjligheter.
En kommunalägd
fjärrvärmeanläggning bedöms ej
genomförbar av kostnadsskäl.
Kommunen stödjer privata initiativ till
utbyggnad av lokal småskalig
fjärrvärme.
Möjligheten för att skola och affär ska
kunna fortleva är direkt beroende av
befolkningsutvecklingen. Kommunen
ger i planen möjlighet för ny
bostadsbebyggelse. Kommunen arbetar
också aktivt för att ge möjligheter för
en god varuförsörjning för
konsumenter i landsbygd.
Kommunen ger i planen möjlighet för
ny bostadsbebyggelse.
Kommunen ger i planen möjlighet för
ny bostadsbebyggelse.
12
Datum
2006-12-09
Särprägel (natur och kultur)
Särprägeln säkerställs bäst av oss boende
i byn.
Sluta kalhugga skogen i närheten av byn.
Vacker natur med nära möjligheter till
friluftsliv.
Röj upp runt älven.
Sommarfest av något slag varje år.
Det kan vi sköta själva.
Övriga frågor och intressen
Jag förstår och tror att nu när
översiktsplanerna för stad och skärgård är
klara, finns det varken intresse eller
pengar kvar för landsbygden. Men jag blir
arg och besviken när ni talar om att värna
landsbygd, utbildning och äldreomsorg
och samtidigt med andra handen lägger
krokben för oss som bor och vill verka för
vår landsort. Ni drar in skolor och
lanthandlar och försämrar hela tiden
förutsättningarna för en levande
landsbygd. Kommunen är inget isolerat
företag som ska gå med vinst, kommunen
är hela det geografiska området som ska
fungera lika överallt.
Landsbygden är lika viktig för kommunen
som staden är. Sluta särbehandla
områden. Lyssna på befolkningen.
Kommunen måste stötta bygdens vilja att
ha kvar skolan utan bantning.
Helst inga ödegårdar i byn.
Den viktigaste frågan nu och i framtiden
är att skolan blir kvar. Att vi slipper det
störande element som finns inom byn, så
att vi som bor här kan bo här i trygghet
och få ha det som det var tidigare.
Skogsvårdslagens regler gäller.
Skogsvårdsstyrelsen samråder med
miljö och byggkontoret vid planerade
avverkningar. Kommunen brukar
avråda från avverkning i närhet av
bostadsbebyggelse.
Kommunen delar uppfattningen att det
är vackert i Sikfors. Avsikten är att
nyttja den fina naturen och
möjligheten till friluftsliv, både till
utveckling av den småskaliga
besöksnäringen och för befolkningens
rekreation.
Detta är upp till de enskilda ägarna.
Arbetet med översiktsplanen för
landsbygden har varit både omfattande
och ambitiös. Kommunen delar
uppfattningen att landsbygden är en
lika viktig del av kommunen som
staden är. Kommunens avsikt är inte
att särbehandla områden. Skolfrågan är
och har varit en fråga om en
anpassning av verksamheten till
elevantalet. Kommunens förhoppning
är att det ska flytta fler barnfamiljer
till byn och att man därigenom har det
barnunderlag som krävs för en fortsatt
kommunal verksamhet.
Att butiker läggs ner på landsbygden
är ett problem för hela landet. Ett
statligt stöd för lanthandel finns.
Detta kan vara till hjälp på vissa orter.
En orsak till att butikerna i en del byar
har lagts ner är att kundunderlaget och
köptroheten är för låg.
I övrigt så föranleder den inlämnade
skrivningen ingen justering av planen.
13
Datum
2006-12-09
Nr
6
Synpunkter inlämnade vid
Samrådsmöte Pålberget 050420
Kommunen bör hjälpa till med
vandringsled – se bifogad projektskiss
Kommunen bör hjälpa till för att öka
möjligheten till fiske i Piteälven, det
finns en stor potential i fisketurism,
grundproblemet är dock att det saknas
fisk. Det finns ett antal punkter som
försvårar fiskens väg upp i älven, bl.a.
havsfisket. Dessa punkter bör kommunen
arbeta för ska åtgärdas.
Kommunen bör förbättra möjligheten att
använda båt i älven. Utprickning,
bojning, fortsätta arbetet med att ta bort
de stenkistor som finns kvar sedan
flottningstiden. Detta skulle även
underlätta för kanotleder o.d.
Skolfråga Sikfors – ”bussa eleverna från
Öjebyn till Sikfors”
Kommunen bör trycka på vägverket att
korrigera GC-vägen genom Pålberget.
Korrigera vänstersväng från väg 373 till
Böle.
Förbättra kollektivtrafiken.
IT – kommunen bör stödja Pålberget med
bidrag så de får bredband. Man har ett
förslag från ett Skellefteåföretag som
erbjuder ett trådlöst bredband.
Anslutning av 20 abonnenter skulle ligga
på en kostnad på ca 217 000 Kr. Kan
kommunen hjälpa till med bidrag?
Förbättra belysning längs vägar.
Sand för egen sandning till byarna
(liknande sandupplägget på
Domusparkeringen). (Denna begäran har
tidigare inkommit från byaforum, fick
avslag från teknik- och gatukontoret pga.
kostnad).
Kommunen har engagerat sig i denna
fråga och förslaget tas även med i
planen.
ska upprättas. I den kan föreslås
åtgärder, dels för att förbättra fisket,
dels för att förbättra tillgänglighet
och infrastruktur. I fiskevårdplanen
bör särskild hänsyn tas till
möjligheter för besöksnäringens
utveckling.
ska upprättas. Frågan om
betongfundamentens vara eller icke
vara får utredas i fiskevårdsplanen.
Att rensa älven från fundament är
förenat med stora kostnader, var
medel för detta kan finnas får också
utredas i fiskevårdsplanen.
Kommunen konstaterar att det idag
saknas ekonomiska förutsättningar för
en omvänd bussning.
Vägen kommer att korrigeras inom en
snar framtid.
Förslag om detta finns med medtaget
i översiktsplanen.
Kommunen verkar aktivt för att
bibehålla och utveckla den busstrafik
som sker i kommunen.
Frågan är löst.
förvaltning, Trafik- och Gatukontoret
planen.
planen.
14
Datum
2006-12-09
Ordna med belysning och staket vid
återvinningscentralen i Böle. Mer
frekvent tömning så man slipper fulla
containrar.
Inför fler riskavfallsstationer i
kommunen.
Återinför stöd till enskilda vägar, detta
påverkar skog- och jordbruksnäringen.
Väg Lillmoran–Böle, under all kritik!
Detta gäller både belysning och kvalitet.
Man får höja skatten för landsbygdsbor,
om man får garanter att inkomna pengar
oavkortat går tillbaka till bygden.
Återinför bidraget till
egenbrunnsborrning.
Frågan överlämnas till Miljö och
Byggkontoret som har uppdraget att
utforma återvinningsstationerna i
kommunen. Viktigt att förtydliga att
återvinningsstationer drivs av ett
Tidningsinsamlingen – FTI”.
Kommunen konstaterar att det i
dagsläget inte finns ekonomiska
förutsättningar för att öka antalet
riskavfallsstationer.
I planen tas detta fasta på, genom att
kommunen anger att den ska verka
för att vägverket region norr ska få
ökade anslag. Det ökade anslaget bör
omfatta det allmänna vägnätet såväl
som det enskilda.
planen.
Enligt kommunallagen är det omöjligt
att ha olika skatteuttag mellan land
och stad.
Frågan är under utredning.
7
Sikfors Företagares reflektioner om
översiktsplanen
Företagen vill ha bättre skyltning av deras
företag och byn i dess helhet.
Sikfors företagare har ur
regleringsmedel fått bidrag till
uppsättande av skylt. Kommunen
arbetar för att skyltning och
vägbelysning ska vara tillfyllest.
8
Folke och Anita Öqvist, ägare av
Kraftnäs 11:2
Vi är ägare av fastigheten Kraftnäs 11:2
och vill inte ha någon genomfart över vår
tomt eller något annat störande för vårt
nyttjande av fritidsfastigheten.
Fastigheten är inte berörd av någon
genomfart.
9
Samrådsmöte Sikfors 050201
Översiktsplanerarbete via studiecirklar
Servicefrågan viktigast för landsbygdens
utveckling, borde vara med som
prioriterat utvecklingsområde i ÖPlandsbygd tillsammans med de övriga
sex.
Införa ”vårdbussar” – ambulerande
vårdstationer.
Lägga in jakt och fiske i
tillväxtprogrammet
Förslaget avvisas.
Kommunens målsättning är att
medborgarna får en så god service
som möjligt. De förslag som lämnas i
planen har denna inriktning.
Detta är en landstingsfråga. Förslaget
är vidarebefordrat till landstinget.
Är medtaget i planen.
15
Datum
2006-12-09
Boendefrågan viktig, lägenhetsbygge
Fjärrvärmemöjligheter exempelvis
Stenvalls
Bygga ut vattenverket för att säkerställa
vattenförsörjningen i Sikfors, Arnemark
och Stridholm – möjliggöra för nya hus
Planera tomter för nya hus
Missnöje med kommunens placering av
missbrukare i området
Skolfrågan väldigt viktig för bygdens
utveckling
GC-väg i Pålberget och Böle, GC-väg
från Arnemark till Sikfors
Gratis buss
Avsaknad av visioner från politiker
Bro över Piteälven saknar fallskydd
Planfri korsning vid vänstersväng mot
Sikfors
Uppsättning av Busskurer
Arnemark – Korsningen – Holmträsk
farlig
Förbättra belysningen genom byn
I planen finns utrymme för
nyexploatering av bostäder.
En kommunalägd
genomförbar av kostnadsskäl. Om det
finns privat intresse exempelvis från
ägarna av sågen ställer sig kommunen
positiv till en utbyggnad av
fjärrvärmen.
I planen ges förslag till förstärkning
till kapaciteten på vattenverket i
Arnemark. En utbyggnad av verket i
Sikfors kan bli aktuellt om behov
uppstår.
Förslaget finns medtaget i planen.
Vad gäller placering av missbrukare
så har frågan överlämnats till berörd
förvaltning, Socialtjänsten.
Möjligheten för skola att kunna
fortleva är direkt beroende av
befolkningsutvecklingen.
I planen finns medtaget förslag på ny
gång- och cykelväg längs väg 509
Framnäs–Böle samt längs väg 550 i
Böle, delen väg 374 – Lillmoravägen.
Kommunen anser att en GC-väg
mellan Arnemark och Sikfors är ett
intressant projekt, men bedömer det
som orealistiskt inom överskådlig tid
att få medel till ett genomförande. En
led för det rörliga friluftslivet anses
som prioriterat.
Frågan är överlämnad till berörd
förvaltning, teknik & Gatukontoret.
Ett stort antal konkreta förslag finns
medtagna i planen.
Väghållare är vägverket. Behov kan
finnas att förbättra korsningen även
om en planskild korsning kan
bedömas bli allt för dyr.
16
Datum
2006-12-09
Landsbygdsområde Piteå Södra
Nr
10
Blåsmark, enkät
Näringsliv
Mataffär typ ICA
Avlöna de som arbetar med olika
evenemang. Ex fritidsaktiviteter för barn
och ungdomar samt de som jobbar med
ex. onsdagsträffen (kan utvecklas).
Forskning (ETC, Kappa, SCA m.m.)
Finns möjlighet till en ny Djurpark som
ex. Lycksele?
Hur blir det med alla små matbutiker som
läggs ner? Ska all handla i centrala Piteå?
Även kommunen anser att det skulle
vara positivt med en affär i byn.
Tyvärr verkar det vara så att
kundunderlaget är för litet för att en
näringsidkare kan få en affär att gå
ihop.
Kommunen ger aktivitetsstöd till
föreningar. Det är idag inte aktuellt
med någon utökning av stödet.
Om något företag är villigt att starta en
djurpark har kommunen inget att
erinra. Att hitta en lämplig plats i
närheten av Blåsmak bedömer
kommunen går att lösa. Ett
strövområde med djur finns etablerad
på Grans naturbruksskola, kommunen
är därför tveksam om det finns
utrymme för ytterligare etableringar.
Detta är ett problem som inte bara
berör Blåsmark eller Piteå kommun.
Att butiker läggs ner på landsbygden
är ett problem för hela landet. Därför
finns det möjligheter till butiksstöd.
Detta kan vara till hjälp på vissa orter.
Tyvärr verkar det vara så att
kundunderlaget i Blåsmark är för litet
för att en näringsidkare kan få en affär
att gå ihop.
17
Datum
2006-12-09
Byarna har ofta mark och skog som
naturtillgång. Satsa på vidareförädling av
skogsprodukter samt nytt
användningsområde/produktion på mark
som inte längre behövs för trad. Jordbruk
Vidareutveckla turist- och upplevelse
industrin, baserat på naturupplevelser
Utbildning
Köp en villa bredvid skolan och flytta
dagis dit så att alla barn får plats. Fritids
kan flytta in i dagis lokaler
Att skola och förskola och kommunala
dagmammor får vara kvar.
Alla byns barn skall rymmas inom skola
och barnomsorg! (1-12 år). Bygg gärna ur
skolan! Fotbollsplan vid skola ( ev.
hockeyplan också )
Behålla förskola å skola 1-6 i Blåsmark
Ingen neddragning av skolan o
barnomsorgen
Kommunen är positiv till alla initiativ
till vidareförädling som tas av företag
och enskilda. När det gäller nyttjande
av jordbruksmarken så verkar det som
att all jordbruksmark nyttjas .
Eftersom antalet hästar ökar i
kommunen så kommer behovet av hö
att öka. Det kan därför i framtiden bli
aktuellt med en ökad produktion av
torkat hö i stället för ensilage.
I kommunen pågår en inventering och
kompetensutveckling för
besöksnäringen på landsbygden för att
utveckla näringen på landsbygden.
förvaltning,
Skolkontoret/fastighetskontoret.
Möjligheten att bibehålla skolorna ute
i byarna är beroende av
elevunderlaget. Idag är det snarare
problem med att tillgängliga lokaler är
utnyttjade till bristningsgränsen.
Kommunen arbetar kontinuerligt med
att anpassa verksamheten efter
barnantalet.
barnantalet
barnantalet
barnantalet
18
Datum
2006-12-09
Högskola o universitet
Skola, förskola, dagis 0-12 år
Det är viktigt att förskola och skola (012år) finns i närområdet. Detta borgar för
närhet och trygghet och är för många
grunden för att bosätta sig på landbygden.
Infrastruktur
Önskas en cykelväg mellan Blåsmark och
Hortlax. Motivering: Mycket tung trafik
och alltför höga hastigheter
Gång- och cykelväg Blåsmark-Hortlax.
Gör gång- och cykelväg i byn, innan det
händer något.
Att det blir en gång och cykelväg genom
byn och ner till Hortlax.
Bättre bussförbindelser med staden.
Promenadväg runt delar av sjön. Skidspår
vintertid.
Cykelväg genom byn.
Cykelvägar till skolan. Promenadväg runt
sjön.
Det är inte aktuellt med någon filial i
Blåsmark. Föranleder ingen justering
av planen.
barnantalet
barnantalet
Den föreslagna cykelvägen är
medtagen i översiktsplanen.
våren 2007.
förvaltning, kultur- och Fritidskontoret
planen.
Frågan om en promenadväg runt sjön
är överlämnad till Kultur- och
Fritidskontoret.
19
Datum
2006-12-09
Vatten till hela västra Blåsmark
P.g.a. alla gångare som finns ständigt och
jämt i byn är det hög prioritet med gång
och cykelväg.
Gång– och cykelväg genom Blåsmark så
att det blir tryggare för skolbarnen
Gång- och cykelväg. Tack!
Övergångställe vid skolan. Jätteviktigt!
Mera bussturer
Cykelväg mellan Blåsmark – Hortlax.
Omgående!
Belyst gång- och cykelväg runt träsket,
gärna parallellt med landsväg.
Flera bussturer från och till Piteå
Bättre med cykelvägar mot byarna
Mindre tung trafik i byarna
Cykelväg mellan Blåsmark–Hortlax.
Omgående.
Kommunen är beredd att bygga ut
nätet när det finns så många brukare
att det är ekonomiskt rimligt. Frågan
överlämnas till berörd förvaltning,
teknik- och gatukontoret. Frågan
föranleder ingen justering av planen.
Frågan kommer att beaktas i samband
med utbyggnaden av gång- och
cykelvägarna. Synpunkten föranleder
ingen ändring av översiktsplanen.
våren 2007.
planen.
våren 2007.
I planen föreslås en utbyggnad av
cykelvägarna till byarna i området.
Vägarna i området har förhållandevis
hög andel tung trafik. Detta beror på
timmertrafiken till skogsindustrin i
Piteå. För kommunen är det en
prioriterad fråga att Vägverket får
ökade resurser att förbättra standarden
på vägnätet.
20
Datum
2006-12-09
Landsvägen är smal och livsfarlig med
mycket trafik
Cykelväg Hortlax Blåsmark.
Buss mitt på dagen till och från Piteå
Genomfartstrafik genom byarna på smala
väger är ett stort orosmoment.
Flytta genomfarttrafiken på sidan av byn
och/ eller gör gång och cykelvägar så att
trafik och gångare/cyklister inte behöver
slåss om utrymmet.
Gör anslutningar mellan byar och mellan
stad och landsbygd
Trygghet
Bilisterna har allt för hög hastighet längst
Blåsmarksvägen mot H-mark. Som
gångtrafikant och cyklist får man se upp
när det blir möten mellan lastbil och bil
på vägnätet.
våren 2007.
på vägnätet.
I översiktsplanen har ett förslag på
förbifart tagits med. I dagsläget är det
osäkert när det finns medel för att
förverkliga planen.
våren 2007.
hög andel tung trafik. Antalet gående
och cyklister är dock så pass få till
antalet att det i nuläget ej anses
prioriterat med exempelvis separata
gång- och cykelvägar. En breddning av
vägen kan i framtiden bli aktuell.
21
Datum
2006-12-09
Egen butik i byn där man kan köpa
dagligvaror som ex. mjölk.
Att det blev en affär i byn
Att hemtjänsten blir kvar
Mötesplatser saknas efter
butiksnerläggning
Bankomat
Möjligheten för att en affär ska kunna
befolkningsutvecklingen och
köptroheten. Kommunen arbetar aktivt
för att ge möjligheter för en god
varuförsörjning för konsumenter i
landsbygd.
Se ovan.
I dag finns inga planer på att minska
på hemtjänstens resurser.
Blåsmark har tillgång till en
hembygdsgård som fungerar som
allmän lokal. Det kan dock inte ersätta
den mötesplats som en butik är.
Ingen översiktsplanefråga. Frågan
Alla ska ha möjlighet till barnomsorg i
byn
Kommunens mål är att alla
medborgare ska ha tillgång till god
barnomsorg i rimligt avstånd till
hemmet. Barnantalet i kommunen
svänger kraftigt vilket under en
kortare period kan medföra att
kommunen inte kan leva upp till de
högt ställda målen.
Helst en affär!
landsbygd.
Kommunen är en föregångskommun då
det gäller att arbeta mot våld och
droger. Kommunen ser också positivt
på lokala initiativ för att ytterligare
motarbeta sådana tendenser.
Kommunens hemhjälp håller en hög
Piteå borde bli ett föredöme när det gäller
låg kriminalitet, god omsorg mm. Mera
av ”stoppa våldet mot kvinnor ” på andra
områden.
Äldre bör få mer service. Hjälp med
praktiskt arbete om än de inte har
hemtjänst. Skjuts till affär
När den traditionella affären försvinner är
det viktigt att hitta nya sätt att
tillhandahålla baslivsmedel. Ordna
samlingspunkter där det också finns ett
visst sortiment baslivsmedel. När affären
försvinner, försvinner också
samlingspunkten i byn.
Kommunen arbetar aktivt för att ge
möjligheter för en god varuförsörjning
för konsumenter i landsbygd.
Kommunen bedriver dock ingen egen
kommersiell service. Kommunen ser
positivt på entreprenörer som vill
starta egna företag och ställer då också
upp med råd och annan hjälp vid
etableringen.
22
Datum
2006-12-09
Boende
Bygg hyreshus i byn. Bra för äldre som
inte längre orkar bo kvar i sitt hus, och
för ensamstående.
Att det byggs ett litet hyreshus vid
träsket.
Lägenheter. Nytt hyreshus på tomten där
lärarbostaden står.
Fler ”enskilda tomter” i skogen.
Lägenheter till ungdomar
Äldre ska ha möjlighet att bo i
pensionärsbostäder
Mera pensionärslägenheter
Seniorboende på markplan nära
busshållplats.
Utöka villabebyggelse vid Björkelund
Finns pengar att köpa lärarbostadstomten
för byggande av lägenheter etc
Fler hyreslägenheter
Kanske servicehus i byarna också
De flesta som bor på landsbygden vill bo
i eget hus men det skall även finnas
möjlighet att hyra lägenheter i en viss
utsträckning.
Vad gäller planeringen av
bostadsbyggande är det viktigt att
planeringen gör utifrån lokala
förhållanden och behov. Att gör stora
bostadsområden är inte så lyckat.
Utvidga områdesplan så att det blir
möjligt att ” spränga in ” / planlägga
mindre områden med några tomter. Detta
gör att byn kan utökas utan att förlora sin
karaktär och då behöver man inte heller i
dagsläget reservera mark för
bostadsbebyggelse
I planen ges möjlighet att bygga nya
hyreslägenheter. Själva byggnationen
kan ske genom antingen privata
entreprenörer, kommunens egna
fastighetsbolag eller kommunens
fastighetskontor. För att ett
genomförande ska bli möjligt krävs
dels intresserade hyresgäster och att
övriga villkor som ex. lånevillkor är
godtagbara.
Se ovanstående frågeställning ang.
hyreshus.
hyreshus
Möjligheten till enskilda tomter ”i
skogen” ges i planen.
hyreshus.
hyreshus.
hyreshus.
hyreshus.
I planen tas hänsyn till den inlämnade
synpunkten.
hyreshus.
hyreshus.
hyreshus.
hyreshus.
Kommunens mål är att i möjligaste
mån anpassa planen till lokala
förhållanden. I planen tas hänsyn till
den inlämnade synpunkten.
synpunkten.
23
Datum
2006-12-09
Stimulera byggande i byarna så de blir så
stora att de kommunaltekniska
anläggningarna (vatten/
avlopp/reningsverk) nyttjas fullt ut. Då
blir underlaget större dels för att
bibehålla barnomsorg/skola men även för
att nyttja redan gjorda investeringar.
Bygg mindre lägenheter med
gemensamma utrymmen (gruppboende)
för ensamstående äldre. Detta ger
samvaro, trygghet, flexibilitet, bättre
arbetssituation för hemtjänsten
Särprägel (natur o kultur)
Strövstigar runt träsket
Flytbrygga med hopptorn. Båtbryggor för
de som inte bor runt sjön. (kajen är full).
Detta kan förläggas till Hembygdsgården
Bevara den vackra miljön runt träsket.
Renovera ”träskvägen” så den blir ett
strövstråk
Naturområde där barn kan leka i lugn
miljö
Behåll byns ansikte utåt. Bygg ej framför
träsket
Badplatsens bevarande
Idrottsplats, fotbollsplan. Fortsatt stöd till
byar för att detta ska få finnas kvar
Värna om byarnas särprägel
Se till att det ”öppna landskapet” blir
kvar. Detta är en viktig del i
kulturlandskapet.
Satsa på kvalité i boendemiljön
Kommunen har ett antal åtgärder
genomförda för att stimulera till
byggande i byarna, exempelvis
differentierad prissättning på
kommunala tomter. Syftet med dessa
åtgärder är att locka så många som
möjligt att bygga bostäder i byarna.
Synpunkten är överlämnad till berörd
förvaltning, fastighetskontoret som får
ta ställning vid eventuell
nybyggnation.
planen.
planen.
planen.
I området finns gott om naturområden.
planen.
I planen finns inga sådana tankar, på
att bygga vid vattnet. Frågan
planen.
planen.
En målsättning med planen är att
landsbygden ska vara levande. En del
av detta är att de brukade ytorna får
vara kvar.
planen.
24
Datum
2006-12-09
Övriga frågor och intressen
Vidare tycker vi att kommunen lastar över
för mycket till byarna, ex badplats. Vi bor
här, vi vill leva här. Ge möjlighet till
utveckling!
Tänk om Piteå Kommunfullmäktige
upptäckte hur fin by vi har. Satsa lite
pengar även i Blåsmark
Bättre belysning vid återvinningsstationen
Bättre lyse vid sopstationen (som är
blåsmarks mörkaste plats)
Till kommunen: visa ert intresse o var
intresserade för hur det går att leva på
landsbygden. Uppmuntra oss på
landsbygden lite mer
Piteå strävar att öka sin befolkning. Detta
är inte möjligt att åstadkomma bara
genom en förtätning i Stadskärnan och
omkringliggande områden. Se
landsbygden som en viktig resurs för att
uppnå detta mål och stimulera en tillväxt i
byarna och se den inte som en krävande
parasit som sakta men säkert ska kvävas.
planen.
Planen syftar till att utveckla
landsbygden. Kommunen är medveten
om att en del byar upplevt att
landsbygden får mindre medel än
centrala delar av kommunen. Per
innevånare är dock fördelningen
jämlik. Ju glesare befolkningstätheten
är, desto större insats per individ
fordras. Syftet med planen är att
försöka hitta bästa sätt att fördela
resurser för framtida satsningar som är
långsiktigt hållbara. Planen utgör en
viljeinriktning och är tillika grund för
fördelning. Frågan föranleder ingen
Syftet med planen är att försöka hitta
bästa sätt att fördela resurser för
framtida satsningar som är långsiktigt
hållbara. En levande landsbygd är
kommunens målsättning.
Syftet med planen är att försöka hitta
bästa sätt att fördela resurser för
framtida satsningar som är långsiktigt
hållbara. En levande landsbygd är
kommunens målsättning.
25
Datum
2006-12-09
11
Sammanfattning av ovanstående samt
kompletteringar som togs upp vid
cafékväll den 13/4 2005 i Blåsmark
Att bosätta sig på landsbygden är ett val
man gör. Ett val där boendemiljö,
omsorg, skola, trygghet har stor
betydelse. Därför är det av största vikt att
dessa områden prioriteras när det gäller
framtida planering. Vi vet att det oftast
blir pendling till arbete, service, sjukvård,
kulturarrangemang, idrott mm. Detta
accepteras med det val man gjort. Om
grunden rubbas (boendemiljö, trygghet,
omsorg, skola) försvinner också motivet
att bosätta sig på landsbygden. För att i
fortsättningen ha en levande landsbygd är
det dessa områden det måste satsas på.
Många byar i Piteås närområde har
mellan 500-700 invånare. Dessa byar
borde sträva efter att öka något i storlek.
Då kanske byarna skulle bli
”självförsörjande” så att skola och
omsorg kunde fungera utan ständiga
försök till inskränkning på dessa
områden.
Att öka invånarantalet klaras i de flesta
fall utan stora investeringar på det
kommunaltekniska området (VA)
Hur bostadsbyggandet kommer att se ut i
framtiden är osäkert så som det ser ut
idag så är det inte aktuellt att bygga nya
stora bostadsområden i byarna. Det är inte
så vi vill bo idag.
För Blåsmarks del så vill vi att det
planlagda området nedanför skolan (
754/80 ) utgår. I stället vill vi att gränsen
för bebyggelse utökas för att göra det
möjligt att ” spränga in” enstaka och
mindre grupper av hus utan att byns
struktur förändras. Denna utökning kan
även innefatta andra delar av byn ( ex.
Västra byn, Stensjökullen). Inom området
skall även kommunalt vatten distribueras
men däremot avloppsfrågan kan lösas på
annat sätt.
Byggandet av lägenheter har länge
efterfrågats. I dag råder en kommunal
tvist (Kommunen eller Pitebo) om vem
som ansvarar för försörjningen av
lägenheter på landsbygden. DETTA
innevånarantalet i kommunen skall öka
och att hälften av ökningen ska ske på
landsbygden. I planen har lagts förslag
till möjliga platser för lokalisering av
ny bebyggelse. Kommunen är också
medveten om att det i vissa lägen kan
behövas ytterligare hyreslägenheter för
att underlätta generationsväxling i
byarna. Själva byggnationen kan ske
genom antingen privata entreprenörer,
kommunens egna fastighetsbolag eller
kommunens fastighetskontor. För att
ett genomförande ska bli möjligt krävs
godtagbara.
Frågan om kommunen, Pitebo eller om
privata intressen ska genomföra
nybyggnationer i de större byarna
behandlas ej i denna plan.
För att underlätta nyproduktion av
småhus har kommunen lagt ut
möjligheten att göra ett nytt område
vid fotbollsplanen. Kommunen är
också positiv till att ”spränga in”
enstaka och mindre grupper hus i byn.
I planen ges också möjlighet att öka
det kommunala vattennätet. Att bygga
ut försörjningen till västra delen av
byn, när det finns ett underlag som gör
insatsen ekonomiskt försvarbar.
I planen tas med ett förslag på
utbyggnad av gång- och cykelnätet i
byn. Det tas även med en förbifart
sydost om Blåsmark. Kommunen
bedömer dock att det är långt borta
innan en förbifart kan byggas.
Kommunen verkar aktivt för att staten
ska tilldela mer resurser för vägnätet i
kommunen.
26
Datum
2006-12-09
MÅSTE KLARGÖRAS!!!!!!!!
Privata försök görs att bygga men
eftersom bankerna ger sämre villkor än
vad stadsbygden får, så är det svårt att
genomföra projekten. STIMULANS
BEHÖVS !!!!
Trafiksituationen genom många byar är
under all kritik. Raka, smala vägar med
mycket trafik medför en otrygg situation.
Flytta genomfartstrafik utanför byarna
och/eller bygg gång- och cykelvägar i
byar och sammanbind byar och
stadsbygd. Detta skulle medföra säkerhet
och möjliggöra annan kommunikation än
Bil i alla lägen.
Utöka kollektivtrafikens
täckningsområde. Ge möjlighet för
allmänhet att nyttja planerade
skolskjutsar (vid ex. slöjdskjutsar,
badbussar)
Enligt uppdrag
Tore Häggbom
12
Kommentarer till förslag till
översiktplan för Landsbygden
Plats: Hembygdgården Blåsmark
Dag:7/11
Tid:19.00
Närvarande: ca 15 pers
Mötets kommentar till arbetsmaterialet
som föreligger är följande:
Det råder ingen brist på svepande visioner
och vackra ord om en levande landsbygd
och vikten av att hjälpas åt. Vi
identifierar många saker som vi
instämmer i. Däremot råder det en
skriande brist på det som vi uppfattat som
ett viktigt mål för detta dokument,
nämligen mätbara mål och konkreta
handlingsplaner för att nå dessa mål.
Det finns ett engagemang i vår by att
samverka med både kommun och andra
för att förverkliga viktiga satsningar. En
förutsättning är då att det faktiskt går att
utläsa vilka konkreta och mätbara mål
man vill uppnå i vår by. En tydlig
förväntan finns gällande kommunens
ambition att öka antalet
kommuninnevånare och att landsbygden
och byarna ska leva och utvecklas. Ett
differentierat utbud av boende måste
tillskapas i vår by, behovet av hyresrätter
eller bostadsrätter är större än utbudet.
synpunkten vad gäller avsaknad av
konkreta mål. Planens huvuddokument
kan ses som ett visionsdokument som
beskriver en målsättning och en
viljeinriktning.
Fördjupningsdokumenten är tänkta att
mer gå in i detalj när det gäller att
tydliggöra och konkretisera målen. I
vissa fall ges i planen förslag på
ytterligare utredningar som bedöms
behövas för att nå målen.
Översiktsplanen ska dock inte vara en
anvisning eller arbetsbeskrivning som
visar hur vi ska nå målen. Detta får
ske genom särskilda utredningar och
arbetsplaner.
Det är viktigt att alla aktörer är
överens om vilka mål som ska
prioriteras, detta för att få en
samordning av resursinsatserna för
bästa resultat.
27
Datum
2006-12-09
Behovet behöver seriöst bedömas och
ingå i en plan för hur vi ska nå dit.
På samma vis avseende behov av vaanläggningar, service, skola, förskola,
dagis, hemtjänst, kommunikation,
färdtjänst och allt det som är viktiga
faktorer för en bygds utveckling. Ett
samråd som inte bara syftar till att säga
att ”byarna har varit delaktiga i
processen” måste bli mera konkret och
vägledande om vi överhuvudtaget ska
kunna uppfatta inriktningen på vilket sätt
vi ska samarbeta för nå dit.
Vi ser med förväntan fram emot ett
omarbetat dokument, med mätbara mål
och handlingsplaner, som en gemensam
utmaning att arbeta för.
Enligt uppdrag
Rickard Asplund
13
Vad gäller mätbara mål, är planen nu
justerad. I planen har nu lagts in en
målsättning att hälften av
befolkningsökningen ska ske på
landsbygden och att uppföljning ska
utföras varje mandatperiod.
Synpunkter på förslaget till
översiktsplan för landsbygden
Jag har verkligen ansträngt mej för att
försöka sätta mej in i detta förslag. Jag
började med att titta på
projektbeskrivningen. I den står bl.a.
följande:
Gemensamma visioner. Visionerna ska
synliggöras och förtydligas i en dialog
med medborgare och aktörer och antas
som gemensamma. Visionerna
konkretiseras i mätbara mål och
handlingsplaner tas fram för hur mål och
visioner ska nås.
Dokument och kartmaterial ska vara lätt
tillgängligt för den som så önskar att ta
del av och materialet ska vara lätt att
förstå.
Visionsverkstäder, runda bords samtal,
scenarioplanering, medborgarpaneler,
sökkonferens m.m. är metoder som kan
nyttjas för dialog med olika grupper,
liksom diskussioner och inlämning av
synpunkter via Internet.
Öppenhet, delaktighet och insyn skall
prägla hela arbetsprocessen.
Informationsspridningen är avgörande för
att uppnå kravet på insyn. Ett viktigt
verktyg är här en uppdaterad, lättläst och
informativ hemsida. Logotype,
nyhetsbrev m.m. skall också utarbetas.
I den justering av planen som gjorts
efter samråden har kommunen försökt
planen tydligare. Huvuddokumentet
omfattar textdel,
miljökonsekvensbeskrivning och
markanvändningskarta.
I denna del av planen ges inriktning,
tankar om framtiden samt förslag av
mer generell karaktär. I fördjupningen
för byaområden och byarna finns de
mer detaljerade förslagen för
respektive område.
I vissa fall ges i planen förslag på
ytterligare utredningar som bedöms
behövas för att nå målen.
Översiktsplanen ska dock inte vara en
anvisning eller arbetsbeskrivning som
visar hur vi ska nå målen. Detta får
ske genom särskilda utredningar och
arbetsplaner.
Det är viktigt att alla aktörer är
överens om vilka mål som ska
prioriteras, detta för att få en
samordning av resursinsatserna för
28
Datum
2006-12-09
bästa resultat.
Ändrade attityder, dels inom
kommunadministrationen och dels hos
kommunmedborgarna.
Kommunadministrationen är till för
medborgarna samtidigt som inflytande
kräver ett engagemang. Vi och dom
tänkandet måste motarbetas. Kommunen,
det är VI!
Med detta i som bakgrund började jag sätt
läsa förslaget.
Jag har försökt att hitta visioner,
målsättning och handlingsplaner i
förslaget.
Det jag kan konstatera är att det är
insamlat mycket fakta o nuläge. För varje
område finns en vision.
Att sen hitta mätbara mål och
handlingsplaner är inte så lätt. Kvalitén är
ojämn per område. Vissa är på detaljnivå
medan andra är väldigt grova i
beskrivningen, och det som är skrivet är
inte att betrakta som mål och
handlingsplaner utan en mer allmän
skrivning. Det finns en hel del
detaljsynpunkter som borde klargöras.
Det finns, som jag uppfattar det,
motsägande uppgifter mellan områden.
Detta är väl sådant som skall justeras
under resans gång. Det viktigaste just nu
är inte att diskutera detaljer utan att få
tilltro till processen. Utifrån det har jag
ett förslag.
Mitt förslag är:
Strukturera förslaget så att alla områden
beskrivs på lika sätt, med en
sammanfattning på nuläge: (försök att
minska textmassan), formulera mätbara
mål (dessa kan vara övergripande eller på
detaljnivå), gör en handlingsplan som
beskriver hur skall komma dit. Då blir det
lättare att sätta sej in och ta till sej
förslaget.
Gå ut och kommunicera ut förslaget. Ett
alternativ är att göra 10-12 träffar och vid
varje träff avhandla ett område, ex en
kväll prata boende, en annan trygghet, en
tredje Natur och kultur osv.
Vid varje träff skall politiker, företrädare
etc. för resp. område finnas med. Då finns
möjlighet att tillsammans fila på
innehållet och då blir det också möjlighet
att avhandla varje område på ett
I planen har nu lagts in en målsättning
om att den förväntade
befolkningsökningen i kommunen från
ca 41 000 invånare till 45 000 invånare
så ska hälften tillfalla landsbygden.
Kommunen har även justerat både
textdokument och kartmaterial för att
förtydliga och förenkla innehållet så
att det bli mer lättillgängligt för
medborgarna.
Kommunen har genomfört ett 20-tal
samrådsmöte, för att få så många som
möjligt med i processen. Detta har till
stor del varit lyckosamt då
engagemanget har varit stort, vilka de
omfattande inlämnade synpunkterna
visar.
Kommuner har genom detta delvis
lyckats med att ta bort delar av ”vioch dom-tänkandet”.
Planen har justerats för att undvika
ojämnheter i kvalitén på de skrivna
kapitlen.
I det utställningsförslag som upprättats
efter samråden har vi försökt arbeta i
de förslag som vi ansett hör hemma i
planen eller som vi bedömt ska gå
genomföra inom rimlig tid. Övriga
förslag det kan var små som stora eller
rena verksamhetsfrågor har vi samlar i
en lista som överlämnas till berörda
förvaltningar för vidare bearbetning.
När det gäller kommunikationen
mellan kommunen som planmyndighet
och allmänheten så ges tillfälle till
ytterligare kommunikation under
planens utställning.
29
Datum
2006-12-09
genomgripande sätt.
Eftersom ett av målen för projektet är att
motverka ”Vi och dom” prat så är det
viktigt att detta material behandlas till
dess det finns en samsyn. Detta är
viktigare än att hålla en tidplan. Låt det ta
tid om det behövs.
Hälsningar
Tore Häggbom
30
Datum
2006-12-09
14
Remissvar översiktsplan Piteå
Kommun Fördjupning för landsbygden,
del 1.
Hemmingsmarks byaförenings styrelse
har gemensamt tagit del av de
samrådshandlingar som Kommunen
tillhandahållit.
Styrelsen har efter genomgång av
innehållet i översiktplanen kallat till ett
öppet hus dit allmänheten var inbjudna,
öppet hus hölls i Hifton Hemmingsmark
den 1/11-05, antalet besökare var ca 40 st.
Mötet avslutades med diskussion och
förslag på de synpunkter som nedan
presenteras.
De områden/frågor som ej kommenteras
nedan anser vi vara väl tillgodosedda i
översiktsplanen.
De synpunkter vi har på översiktsplanen
är följande:
Kommunikationer.
Vi vill ha utökad buss-turtäthet
Hemmingsmark – Piteå för att kunna
nyttja kollektivtrafiken. Till det finns
flera skäl, bl.a. miljöhänsyn samt dagens
höga bensinpriser.
Det busskort som gymnasieeleverna ”får”
bör gälla alla bussar som trafikerar Piteå
kommun.
T.ex. kan man inte ta lokaltrafiken till
Hortlax, för att sedan på egen hand ta sig
till Hemmingsmark på sådan tid när inte
någon reguljär buss går ut till
Hemmingsmark.
Denna fråga har uppmärksammats då allt
fler utbildningar innefattar korta
skoldagar eller praktik som medför att
gängse bussturer inte går att använda.
våren 2007.
Vi vill att påfart E4 Hortlax prioriteras,
skäl, trafiksäkerhet, lokal miljö
Bergsviken/Storfors, trafiksäkerhet samt
att det kortar restiden till Hemmingsmark
vilket gör byn mer attraktiv att bosätta sig
och leva i.
Kommunen har detta som en
prioriterad åtgärd. Förslaget finns
medtaget i vägverkets långtidsplan.
31
Datum
2006-12-09
Idrottsanläggningar.
På landsbygden finns få organiserade
kultur/fritidsaktiviteter, vad som däremot
erbjuds i de flesta byar är möjlighet att
utöva idrott, så som t.ex. fotboll, skidor
och ishockey.
Vi ser det som mycket viktigt att
förutsättningarna för en fortsatt aktivitet
vad gäller idrottsutövning gynnas. En
fortsatt satsning, och kanske utökning av
befintliga resurser, inom detta område
vore därför värdefullt, i synnerhet för
ungdomarnas hälsa men även för deras
motoriska och intellektuella utveckling i
allmänhet.
Viktiga satsningar på idrotten kunde gälla
t.ex. aktivitetsstödet samt bidrag för
lokaler och anläggningar så som
ishockeyplaner, elljusspår och
fotbollsplaner.
Kommunen delar synpunkten på att
idrottsutövning är av stor vikt för
medborgarna och framförallt för
ungdomar.
Generationsboenden.
I takt med att äldre i allt större
utsträckning klarar sig ”hemma”, själva,
eller med hjälp av hemtjänsten, så
minskar omsättningen/försäljningen av
egnahem.
De flesta äldre vill vid något tillfälle sälja
sitt hus, men som läget nu är i t.ex.
Hemmingsmark så finns ingenstans för
dem att ta vägen. De vill av naturliga skäl
inte flytta in till centrala Piteå eftersom
de har de flesta av sina vänner och
bekanta, och ofta även barn och barnbarn
i byn.
Vi vill att fler hyreslägenheter i markplan
byggs i Hemmingsmark och byar med
liknande storlek.
De fördelar vi ser med detta är bl.a.:
•Fler innevånare, framförallt fler
barnfamiljer i byarna
•Fler barn och en större befolkning ger
bättre underlag för en effektiv och
ändamålsenlig förskola, skola och
äldreomsorg.
•Större underlag för butiker/lanthandlare.
hyreslägenheter. Kommunen är
godtagbara.
32
Datum
2006-12-09
•Större underlag för allmänna
kommunikationer.
•Mindre risk att annars fina hus förfaller
då de äldre inte själva kan ta hand om
fastigheterna.
I översiktplanen framgår att
Kommunledningen satsar på ca 5000 fler
innevånare inom Kommunen fram till år
2020, där framgår även att ”benägenheten
att skaffa barn i glesbygden är större än i
Kommunen i övrigt”.
Vi tror inte att benägenheten att skaffa
barn är större i glesbygden, vi tror istället
att de som avser bilda familj hellre
bosätter sig i glesbygden än i stan. Detta
med tanke på de uppväxtmiljöer som
glesbygden har att erbjuda.
Vi tror även att denna trend kommer att
fortsätta i takt med att problemen med
t.ex. fysisk inaktivitet och droger (långt
ned i åldrarna) ökar.
I glesbygden finns inbyggda sociala
skyddsnät som minskar risken för t.ex.
ovanstående problem.
Att i detta läge satsa på en jämn
fördelning av befolkningstillväxten
mellan kommunens stadsdelar och dess
glesbygd vore därför en högst rimlig
politisk målsättning.
Vill man uppnå detta får man dock kanske
räkna med att de hyror man kan ta ut för
lägenheter som byggs i byarna inte är i
paritet med de hyror som kan tas ut i
större tätorter.
Det krävs alltså en politisk klarsynthet
och en uttalad politisk ambition där man
verkligen ser de dynamiska effekter som
en offensiv satsning på Hemmingsmark
och liknande byar kan ge.
Hemmingsmarks byaförening avser under
kommande år bidra med förslag på
placering av eventuellt kommande
”generationsboenden”.
Denna fråga är för Hemmingsmarks del
av en tämligen akut natur (ett antal
barnfamiljer som försöker köpa hus i
byn), vi ser helst att man snarast börjar
titta på möjligheterna att bygga fler
lägenhet i byn.
33
Datum
2006-12-09
Denna fråga är den absolut hetaste frågan
av alla de frågor som diskuterats i
samband med översiktsplanen och vi
anser att det finns oerhört mycket som
talar för att en satsning på fler
”generationsboenden” i byn skulle vara
den enskilt viktigaste och mest
framgångsrika satsning som kommunen
idag kan göra för Hemmingsmark.
De förutsättningar vi vill se uppfyllda i
ett attraktivt generationsboende vore
följande:
•Centralt i byn
•Gärna nära dagis, förskola, skola och
butiken (ger möjlighet till umgänge över
generationsgränser).
•I markplan (inga flervåningshus)
•Egen uteplats i sydlig/sydvästlig
riktning.
Norrbottniabanan.
Hemmingsmarks byaförening och de som
yttrade sig på mötet i denna fråga anser
att en kustnära sträckning av
Norrbottniabanan är att föredra.
Kommun delar denna uppfattning. I
planen förordas en kustnära
sträckning.
Vägar, gång och cykelvägar.
Anläggande av fler gång och cykelvägar i
Hemmingsmark är något som verkligen
behövs.
Den relativt stora mängd
timmertransporter som går via
Hemmingsmark mot de stora industrierna
i Piteå och Munksund är en reell fara för
gående och cyklister som brukar byns
vägar och gator.
Piteå. I planen finns förslag på GC-väg
längs norra delen av väg 501, samt en
säker passage vid väg 502 vid skolan.
Fler belysningspunkter.
planen.
34
Datum
2006-12-09
Allt fler inser nyttan av kontinuerlig
motion, i Hemmingsmark är det många
som promenerar som motion. Den slinga
som är mest utnyttjad för detta ändamål
saknar dock belysning på en kortare
sträcka (ca 700 meter). 2-4 ytterligare
ljuspunkter skulle förbättra
förutsättningarna för befolkningen att
nyttja sträckan även under dygnets mörka
timmar. En satsning för förebyggande
hälsobefrämjande åtgärder som rimligtvis
borde avspegla sig i bättre hälsa.
planen.
Stadsplanerade bostadsområden.
I Hemmingsmark finns för närvarande 5
byggklara tomter inom stadsplanerat
område.
Priserna på dessa tomter är reducerade,
men det reducerade priset har inte gjort
att någon av dessa tomter bebyggts. Vi
anser att man borde göra följande för att
få byggande till stånd.
•
Priset för tomterna samt
vatten/avlopps-anslutningsavgifterna
borde radikalt sänkas eller helt slopas.
•
Tomternas storlek borde
utökas (3 av 5 skulle gå göra större),
istället för de ca 1000 m2 de idag är
borde de göras ca 2-3000 m2, eller att
man erbjöd (mot rimlig kostnad) ännu
större tomtyta.
Det har visats ett visst intresse för dessa
tomter, men de punkter vi ovan föreslår
ändringar för har varit det som gjort att
det inte blivit något av byggplanerna.
Förslagen är alltså inte tagna ur luften,
utan har lämnats ”med facit i hand”.
Priserna på kommunens tomter är
differentierade, för att stimulera
köpande av tomter på landsbygden.
Vad avser tomtstorlek på landsbygd
anser kommunen att dessa
regelmässigt bör göras större.
Att differentiera pris för VAanslutning är svårt med hänsyn till
kommunallagen. Frågan överlämnas
till berörd förvaltning, Trafik- och
Gatukontoret.
De obebyggda tomterna i
Hemmingsmark kan med fördel slås
ihop, finns intresse kan lantmäteriet
upprätta ett förslag på lämplig
tomtutformning.
35
Datum
2006-12-09
Sammanfattning
Hemmingsmark har mycket att
erbjuda, för att nämna något:
•Bredband
•Kabel-TV
•Dagis, förskola och skola åk. 1-6
•Lanthandel
•Fotbollsplan(er), Tennisbana, Elljusspår,
Ishockeyplan, Minigolfbanor, Boulebana
•Badplats
•Bagarstuga/Vävstuga
•Hifton, (norra Europas största
fotbollsanläggning?)
•Bönhus
•Fina fiskevatten och jaktmarker
•Våtmarksområden
•Ett aktivt föreningsliv med hela 13 olika
föreningar
•Ca 5 mil skoterleder
•Närheten till Piteå, bara 2 mil från
centrala stan.
För en utomstående borde vad
Hemmingsmark har att erbjuda vara
lockande, speciellt om man är i färd med
att bilda familj.
Hemmingsmarks framtida utveckling
är dock inte självklar, försämringar
som påverkar det dagliga livet har
skett och de fortsätter till viss del,
några exempel:
•Bussarnas turtäthet har minskat
•Skolan har hotats av nedläggning
•För få platser på dagis/dagbarnvårdare,
några barn måste gå på dagis på annan
ort”.
•Bidrag till lokaler, föreningar och
föreningsliv minskar.
planen.
Skolfrågan är och har varit en fråga
om en anpassning av verksamheten till
förvaltning, Skolkontoret. Frågan
Den offentliga sektorn har krympande
resurser, detta medför att när det gäller
lokalsidan krävs bättre samverkan
inom de olika föreningarna.
36
Datum
2006-12-09
•Kostnader för enskilda vägar och
byvägar stiger samtidigt som bidragen
minskar.
•Kommunala Badplatsen
avvecklades/övergick i byaföreningens
regi
•För få ”generationsboenden”
Många anser att den politik som nu förs
på sikt kommer att minska intresset hos
unga familjer att bosätta sig i glesbygden.
De enskilt viktigaste satsningar som
Kommunen skulle kunna göra i
Hemmingsmark för en framtida positiv
utveckling vore att sänka priserna på de
byggklara tomter som finns samt att
bygga fler ”generationsboenden”. Dessa
två satsningar skulle kunna:
•Säkra skolans elevunderlag
•Öka möjligheterna för vår lanthandel att
överleva
•Möjliggöra att översiktplanens mål om
45000 innevånare i kommunen år 2020
uppfylls.
•Förbättra underlaget för allmänna
kommunikationer
•Ge unga familjer en möjlighet att bosätta
sig i en lugn och harmonisk miljö där
deras barn har både plats och möjlighet
att röra sig fritt och växa upp i närhet
med naturen.
I planen tas detta fasta på, genom att
kommunen anger att den ska verka för
att vägverket region norr ska få ökade
anslag. Det ökade anslaget bör omfatta
det allmänna vägnätet såväl som det
enskilda.
förvaltning, kultur- och
Fritidskontoret.
godtagbara.
Häften av Piteås hushåll är bosatta
utanför stadskärnan. Vilket är en
förhållandevis hög procent. Detta ger
en indikation på att den politik som
bygger på valfrihet i val av bostadsort
har haft en positiv inverkan på
landsbygdens utveckling.
Landsbygdspolitiken är därför viktig
för kommunen.
godtagbara.
37
Datum
2006-12-09
Hemmingsmarks Byaförenings styrelse
och deltagarna på det öppna hus som
anordnades av byaföreningen tackar för
att vi får yttra oss angående
översiktsplanen.
Vi hoppas att våra förslag på vilka
åtgärder som skulle kunna säkra eller
stärka möjligheterna för en framtida
positiv utveckling för Hemmingsmark i
synnerhet och Piteå kommun i allmänhet
vinner ert gillande.
m.v.h.
Styrelsen för Hemmingsmarks
Byaförening gm.
2005-11-08
Sekr.
Rickard Marklund
------------------------------------------
Styrelsen består av:
Nils granberg (Ordf.)
Sara Olsson
(Kassör)
Rickard Marklund (Sekr. Lennart
Segerstedt (Suppl.)
Krister Wikström (Suppl.)
38
Datum
2006-12-09
15
16
Hemmingsmarks Fiskevårdsförening
Hemmingsmarks fiskevårdsförening har
målsättningen att få JävreånHemmingsmarksån som mynnar ut i
havet, fri från vandringshinder och att
återskapa havsöringens vandring upp efter
vattensystemet.
Inventering av vandringshinder,
vattenkvalitet och elfiske inom
vattenupptagningsområdet har påbörjats.
Projektering av fisketrappor pågår.
Inventeringen är utförd av Thomas
Lindberg Pite Älvdals ekonomiska
förening. Dokumenteringen finns på CDskivor. Historiskt har havsöringen vandrat
upp efter vattensystemet. I dag finns
bäcköring i en del biflöden.
Vattensystemet innehåller enbart i
Hemmingsmark plus del av SCA arealer
tjugosex fiskbara sjöar och många fina
bäckar. Skogsbilvägar gör att det är lätt
att nå våra sjöar. Vi har också en stor
våtmark som vi skapat ca 230 ha.
Fågelskådningstorn är byggda och bivack
plus eldstäder klara till våren -06.
Fiske, upplevelse, rekreation har stor
potential inom vårt område. Vi har idag
en väl fungerande fiskevårdsförening med
fiskestuga, fiskodling, båtar, bivacker.
ska upprättas. I den kan föreslås
åtgärder, dels för att förbättra fisket,
dels för att förbättra tillgänglighet och
infrastruktur. I fiskevårdplanen bör
särskild hänsyn tas till möjligheter för
besöksnäringens utveckling.
Samrådsmöte Blåsmark 050513
Gamla stenbron mellan Hemmingsmark
och Jävre borde bli ett kulturminne.
Frågan är överlämnad till Miljö och
Byggkontoret för vidare
handläggning.
Kommunen arbetar aktivt för att ge en
så god barnomsorg som möjligt.
problemet. Frågan överlämnas till
berörd förvaltning, Barn- och
Utbildningskontoret Frågan
Kommunen måste planera barnomsorgen
bättre. Nu är det överfullt i Blåsmark.
39
Datum
2006-12-09
Väldigt viktigt att något konkret görs åt
hastigheten på vägen genom Blåsmark
mot Hemmingsmark innan olyckor sker.
Byn står enad att detta är en prioriterad
fråga! Det behöver också finnas
alternativ med GC-vägar. Kommunen
behöver också tydliggöra hur prioritering
sker. Hur är möjligheten att ställa upp en
kamera? Behåll södra alternativa
förbifarten i planen.
Kommunen behöver visa viljeinriktning i
översiktsplanen hur GC-vägar och vägar
ska bli säkrare och bättre.
Säkrare busshållplats vid skolan, ska
finnas tidigare förslag.
Viktigt bibehålla byns karaktär vid ny
bebyggelse, nya tomter bör ”sprängas” in
på lämpliga platser, enligt byns
önskemål.
Kommunen måste planera för
äldreboende på landsbygden, viktigt att
det finns möjligheter till bra
markbostäder. Detta för
generationsskiften. Man behöver dock
inte kategorisera lägenheterna
(äldreboende, ungdom, etc). Byn anser
att det finns personer i kö till de
lägenheter som finns och att köerna
kommer att öka.
Kommunen behöver visa på
viljeinriktning vad gäller boendet på
landsbygden. Inventera anledningarna
till att medborgare vill flytta till
landsbygden och satsa på dessa områden.
Kommunen bör stimulera möjligheten
och kunskapen för byarna att bygga
lokala fjärrvärmeverk.
17
Samrådsmöte Hemmingsmark 050517
Kommunen måste planera barnomsorgen
bättre. Nu är det överfullt i
Hemmingsmark.
ökade resurser att förbättra
standarden på vägnätet.
Den alternativa förbifarten finns
medtagen i planen, när ett
genomförande kan ske är däremot
svårt att avgöra.
Planen har justerats för att tydliggöra
kommunens vilja beträffande GCvägar.
planen.
I planen ges möjligheter för ny
bebyggelse. Planen har justerats för
att anpassas till det bostadspolitiska
program som har framtagits.
Frågan om vilken aktör som kan
tänkas realisera ett byggande lämnas
öppet i planen.
Frågan överlämnas till det
landsbygdspolitiska rådet för
handläggning.
Kommunen är positiv till privata
initiativ. Skrivning i planen
beträffande fjärrvärme har justerats.
så god barnomsorg som möjligt.
problemet. Frågan överlämnas till
berörd förvaltning, Barn- och
Utbildningskontoret Frågan
40
Datum
2006-12-09
Viktigt att behålla skolan i byn.
Kommunen måste planera för
äldreboende på landsbygden, viktigt att
det finns möjligheter till attraktiva
markbostäder. Detta för
generationsskiften. Byn anser att det
finns personer i kö till de lägenheter som
finns och att köerna kommer att öka. Mät
efterfrågan på boende på hur lång tid det
tar för lägenheter och villor att säljas
istället för köer.
Varför inte använda moduler för
bostadsfrågan?
Ta bort chikanen i Övremarken i
Hortlax.
Plocka bort tvåvåningshuset från
statistiken. Ett ”svart hål” i
Hemmingsmark.
Kommunen behöver visa på
viljeinriktning vad gäller boendet på
landsbygden. Inventera anledningarna
till att medborgare vill flytta till
landsbygden och satsa på dessa områden.
Byborna saknar politisk vision för
kommunens landsbygd. Måste finnas
vision och mål.
Varför är det så grova stenar i asfalten
genom Hemmingsmark?
18
19
Nordanvind vindkraft
Företaget föreslår att ett ca 350 ha stort
område, öster om Jävre, avsätts för
vindkraft. (se karta)
Samrådsmöte i Jävre 050519/050823
Önskemål om en fortsatt satsning på
Entré Jävre och hamnområdet framfördes.
Det behövs bättre lokaler för
barnomsorgen.
Det måste finnas fler alternativa
möjligheter till bostäder i byn.
så utbildning som möjligt. Frågan
Barn- och Utbildningskontoret
godtagbara.
planen.
planen.
planen.
Frågan överlämnas till det
landsbygdspolitiska rådet för
handläggning.
Planen har justerats med en tydligare
skrivning angående mål och visioner.
förvaltning teknik och gatukontoret
för handläggning.
Kommunen är positiv till vindkraft.
Kommunen anser dock att ny vindkraft
bör placeras väster om väg E4.
Förslaget föranleder ingen justering av
planen
Kommunen arbetar aktivt för att
utveckla verksamheten i Entré Jävre.
Kommunen har byggt ut och förbättrat
situationen i Jävre.
I planen ges möjligheter till att bygga
nytt. I Jävre finns ett område som är
planlagt men inte utbyggt. Kommunen
är positiv till nya etableringar.
41
Datum
2006-12-09
Landsbygdsområde Markbygden
Nr
20
Enkätsvar från Långträsk S-förening
Näringsliv:
Arbete och sysselsättning är det allra
viktigaste ute i landsbygden. Kommunen
borde utlokalisera vissa jobb, så man
slapp pendla så mycket. Uppmjukning av
regelsystemet.
Erfarenheten av utlokalisering av
kommunala tjänster i andra kommuner
pekar på att det är svårt att få detta att
fungera på ett tillfredsställande sätt.
Utbildning:
Det viktigaste för en by; ett samhälle är
skola, affär. Händer inget framöver ser vi
att vår fina skola är i fara. Vi har alla ett
ansvar att hjälpas åt i denna så viktiga
fråga.
Skolfrågan är och har varit en fråga
om en anpassning av verksamheten till
landsbygd.
Infrastruktur:
Ett bra vägnät underlättar för många att
bo och verka på landet. Som det är nu
undrar man om vi överhuvudtaget ska bo
ute i våra fina byar?
Prio 1 Långträsk - Storsund
Arbetet med förbättringar av vägen
mellan Långträsk och Storsund pågår.
42
Datum
2006-12-09
Omsorg och Trygghet:
De flesta äldre vill leva och bo i sin
hemvanda miljö. När våra gamla ska in på
ett äldreboende ligger det 4,5 mil bort.
En för oss viktig del i vår by är
distriktsmott. 1 tim./v. Den får bara inte
röras – egentligen en NLL fråga.
Trygghet är en viktig del i vår by. Ej för
många missbrukare som ej har någon
tillsyn alls. Det tar tid för polisen att
rycka ut. Många stölder och
rattonykterhet förekommer ofta.
Merparten av äldre önskar att bo kvar i
eget boende så länge man kan.
Därefter så finns en grupp som vill bo
centralt i kommunen, andra vill bo så
nära sin hemort som möjligt.
Kommunens målsättning är att till i
störst möjligaste mån tillgodose de
olika önskemålen. Med avseende på
detta arbetar kommunen kontinuerligt
med att anpassa äldreomsorgen till
dessa önskemål, men inom givna
ekonomiska ramar.
distriktsmottagningen får vara kvar.
Vad gäller placering av missbrukare så
har frågan överlämnats till berörd
förvaltning, Socialtjänsten.
Frågan vad gäller polisens möjligheter
till utryckning, överlämnas till
polisstyrelsen.
Boende:
I Långträsk ska det byggas ett hus med
två lägenheter på inköpt tomt 2006. Finns
kö till detta boende.
Byggnationen är nu utförd.
Särprägel (natur och kultur):
Nasaleden är mer och mer utnyttjad. Sen
borde man göra fler ställen där man kan
sitta ner, njuta av naturen.
Vandringsstigar. Detta skapar
arbetstillfällen om än små och få. Alla
möjligheter måste tas tillvara.
Vatten och avlopp
Oron finns, om det kan vara något
förorenat i vattnet. Alla med egna brunnar
borde göra en analys.
Miljö- och riskfaktorer
Om en olycka skulle inträffa borde vi ju
få information och all utrustning, masker
m.m. det borde ju finnas i Långträsk.
I planen finns inplanerat förslag på
åtgärder för att öka tillgänglighet och
förbättra förutsättningarna för det
rörliga friluftslivet, avseende både
rekreation och besöksnäring.
Medborgare som är oroade för vattenkvalitén har möjlighet att vända sig till
kommunen för råd och vägledning.
All utrustning när det gäller personliga
skydd finns lagrade i Öjebyn. Det
bedöms vara mest rationellt, några
planer på att ändra organiseringen
finns inte i dagsläget.
43
Datum
2006-12-09
Kultur/Fritid
Våra trivselkvällar i parken är väldigt
omtyckta. Revygänget som jobbar otroligt
duktigt är mycket uppskattat.
Ett rimligt krav vore en gratis resa till
Piteå en gång i månaden, t.ex. kultur
bio/resor, bara gå på stan etc.
Liknande försök har gjorts med mindre
framgång. I dagsläget är det inte
aktuellt med nya försök, dock kan det i
framtiden bli aktuellt om
förutsättningarna förändras.
Övriga frågor och intressen:
Vi har jobbat intensivt med
hastighetsbegr. I Långträsk. Allt gick
vägen utom 70 km förbi Storlångträsk. Vi
skulle vilja ha belysning över bron i
Storlångträsk.
21
förvaltning, Trafik- och gatukontoret.
Enkätsvar från Långträsk
Näringsliv
Projektet med vindkraftverk måste snarast
komma igång vilket kommer att ge ett
tillskott i arbetstillfällen både på kort och
på lång sikt. Affären är en livsviktig
servicenäring för bygdens fortlevnad en
fungerande affär måste kommunen stötta
på alla sätt som det bara är möjligt, både
genom att främja satsningar inom
turistnäring och nämnda vindkraftprojekt.
Kommunen är positivt inställd till
vindkraft. I planen har ett större
område lagts ut för vindkraft.
En exploatör har påbörjat en utredning
för lokalisering av vindkraftsparker i
närområdet.
Kommunen arbetar för att ge
möjligheter för en god varuförsörjning
för konsumenter i landsbygd.
Kommunen stöder också affären i
Långträsk med gällande möjliga
medel.
Utbildning
Skolan är en mycket viktig pusselbit i
hela markbygdens utveckling och måste
till varje pris ha en mycket hög
prioritering. Skolan måste få kosta för att
behålla en levande landsbygd.
Möjligheten att behålla skolorna ute i
byarna är beroende av elevunderlaget.
Kommunens intention är att in i det
längsta behålla en skola i Markbygden.
44
Datum
2006-12-09
Infrastruktur
Den är liksom alla andra områden i
enkäten en viktig del i helheten för oss
som vill bo på landsbygden. Det är vår
förhoppning att kommunen satsar på
landsbygden som finns utanför
cykelavstånd från stadskärnan. Vägnätet
och kommunikationer både vad som
gäller bussförbindelser och taxi är viktiga
stöd och trygghetsfaktorer för oss.
Telekommunikationerna både vad gäller
det fasta som det mobila nätet måste
utvecklas så att täckningen blir bättre och
att möjligheten till ADSL tillskapas. En
upplyst gång och cykelväg till
Storlångträsk, ett naturskönt område med
motell, bad och fritidshus finns ett stort
behov av.
Kommunen är medveten om det stora
behov av infrastruktursinsatser som
har framkommit under arbetet med
översiktsplanen.
I planen förordas ökade anslag till
Vägverket Region Norr.
Kommunen verkar även aktivt för att
bibehålla den busstrafik som sker i
området. Detsamma gäller utbyggnad
av mobilnätet.
Frågan om upplyst GC-väg till
Storlångträsk är medtagen i planen.
Däremot är det osäkert när det finns
medel att genomföra åtgärderna.
Trygghet
Här finns en del faktorer redan som är
oerhört viktiga trygghetsfaktorer. Nämnas
bör skolan, den hemtjänst som utförs för
de gamla, IVPA(i väntan på ambulans)
som kommunen stöttar men där
landstinget borde ha större engagemang
för utvecklingen, räddningsvärnet,
distriktsköterskemottagningen.
Vi efterlyser en satsning på trygghetslarm
där gamla och hjälpbehövande på ett
smidigt sätt kan få snabb hjälp vid
nödsituationer dygnet runt. Återuppta
tanken på en samkörning mellan
Hemtjänst/socialen och räddningstjänsten.
Gångtunnel eller trafikljus för gående
över väg 373 vid affären. Något måste
göras innan en dödsolycka händer
eftersom respekten för
hastighetsbegränsningen är mycket dålig
både bland privatbilister och även
yrkestrafiken. Hastighetskontroll har
endast skett vid ett tillfälle vad vi kan
erinra oss.
Kommunens målsättning är att alla
medborgare ska känna sig trygga
oberoende av bostadsort. Däremot
kommer tillgång till snabb service
variera beroende på avstånd till
servicelokal, vårdinrättning eller
exempelvis räddningstjänst.
Frågan om trygghetslarm och
samkörning överlämnas till berörda
förvaltningar, Socialtjänsten och
Räddningstjänsten.
Frågan om en säkrare övergång över
väg 373 finns medtagen i planen.
Däremot är det osäkert när det finns
medel att genomföra planerade
åtgärder.
Frågan om hastighetskontroller är inte
en översiktsplanefråga.
Boende
Det parhus som kommunen byggt i
närheten av affären är en bra boendeform
för äldre och det behövs fler.
Kommunen har nu färdigställt
byggandet av ytterligare 2 lägenheter i
byn.
45
Datum
2006-12-09
Särprägeln
22
Vår natur kunde göras mer tillgänglig
med satsningar på uppskyltade strövstigar
med vindskydd vid sjöar och älvar som
kan använda skoterleders sträckning.
Naturrastplatser vid 373:an och eventuellt
andra natursköna ställen skulle öka
attraktionen till vår natur. Kommun och
skogsvårdsstyrelsen tillsammans med
arbetsförmedlingen vore naturliga parter i
arbetet.
Samrådsmöte Långträsk (för
Markbygden) 050510
Förutom att förbättra fisket i
Lillpiteälven (ta bort stoppet i Lillpite!),
bör kommunen arbeta för att förbättra
fisket i Åbyälven.
Viktigt att vägarna i landsbygden är bra,
annars kommer inga åtgärder att vända
utvecklingen i Markbygden.
Mötet ansåg att vägen Koler-Långträsk
(Väg 515) är den väg som först och
främst måste prioriteras till förbättring.
Väg kvaliteten är under all kritik, gäller
vägarna Älvsbyn-Koler, StrömnäsÅträsk, Storsund-Koler.
När man underhåller vägarna görs det
med så dålig kvalitet att det inte håller
ens under två års tid. Är det alltid ”lägsta
anbud”? Och vad gör
besiktningsmännen?
Kommunen borde prova att införa gratis
buss för att stimulera kollektivtrafiken
och vända den neråtgående spiralen med
färre resenärer -> färre turer -> färre
resenärer.
När kommunen gör upphandlingar bör
man göra områdesindelningar så lokala
entreprenörer kan konkurrera! Ett
exempel på detta är taxiresande till
komfortbussen som görs av taxibilar från
centrala stan, fastän resan bara är 500
meter.
För dyrt att ansluta sig till kommunalt
vatten. Ex. Storsund.
Tanken är att genomförandet ska ske i
samarbete med skogsvårdsstyrelsen
och arbetsförmedling inom ramen för
”Gröna jobb” eller liknande
Finns medtaget i planen.
Arbetet påbörjat.
förvaltning, Teknik & Gatukontoret.
förvaltning, Teknik & Gatukontoret.
myndighet, Landstinget.
Förslaget är ej genomförbart med
hänsyn till kommunallagens
bestämmelser.
46
Datum
2006-12-09
En riskanalys bör göras för att
kontrollera hur en räddningsaktion skulle
gå till vid en eventuell tågurspårning av
farligt gods i Markbygden. Tågen följer
inte de säkerhetsföreskrifter som finns.
Bilskatten borde vara lägre i
Markbygden, ”inre stöd”.
Det känns som om staten håller på att
avveckla landsbygden. Kommunen måste
arbeta för att vända denna utveckling.
Man bör arbeta för att lösa möjligheten
till handledare för sommarjobbare,
kommunen får ta kostnaderna på soc.
23
Beaktat i Räddningstjänstens
Handlingsprogram.
Ingen kommunal fråga.
Kommunen arbetar kontinuerligt för
att utveckla vår landsbygd även i
dialog med staten.
Kommunen gör omfattande satsningar
för att hålla nere
ungdomsarbetslösheten. Ingen åtgärd
i planen.
Förslag från Gråträsk byaförening
Följande tillägg föreslås:
Allmänt
Det är av stor vikt att Markbygden får
behålla den matvaruaffär med utkörning
som finns i Långträsk.
Natur
Gråträsk är känt för sina stora bestånd av
selak. Dessutom finns sik, abborre, mört,
gädda, lake och harr i sjöarna.
Kulturmiljöer
Se skrivelse 15/3 2005
Kultur/fritid
1:a meningen kompletteras med:
föreningsmöten, bröllop och
begravningar.
landsbygd.
Kommunen har en
varuförsörjningsplikt gentemot de
medborgare som ej själva kan
införskaffa livsmedel. Detta kan
genomföras via hemsändning eller
hemtjänst.
Synpunkten är införd i planen.
47
Datum
2006-12-09
Infrastruktur
En svårighet för pendling och nya
arbetstillfällen är de dåliga vägarna.
Under icke skoltid finns ingen
kollektivtrafik till/från byn. Bredband är
en förutsättning för att skapa nya
arbetstillfällen i Gråträsk.
Kommunen är medveten om det stora
behov av infrastruktursinsatser som
har framkommit under arbetet med
översiktsplanen.
I planen förordas ökade anslag till
Vägverket Region Norr.
Kommunen verkar aktivt för att
bibehålla och utveckla den busstrafik
som sker i kommunen.
våren 2007. Detsamma gäller
utbyggnad av bredbandsnätet.
24
Koler intresseförening
Följande synpunkter har inkommit: ett
textdokument samt en karta med i stor
sett likalydande text är inlämnad.
Antalet boende bör ökas, sysselsättning
skapas. Service utnyttjas i centralorten
Piteå och Älvsbyn. Därför är det av stor
vikt med infrastruktur med god kvalité för
snabba vägar.
Natur och Kultur
Utflyktsmål, Rälstippen, Minnessten och
Flodpärlmusslan, Änget, gamla silängar,
lanthandelsmuseet, gårdsmuseet i
Bänkerträsk. Vi har närhet till
Naktebergets naturreservat. Dalplatsen.
Lillpiteälven upprustas. Dammarna
åtgärdas. Fisken måste få möjlighet att
vandra uppströms älven. Turistsatsning
bör göras. Koler fiskevårdsförening har
fina fiskevatten.
Kommunen verkar aktivt för en positiv
befolkningsutveckling samt för en
ökning av antalet arbetstillfällen samt
för ett bättre vägnät. Om
vindkraftsprojektet genomförs kommer
detta att ytterligare stärka bygden.
Flertalet av synpunkterna beaktas i
översiktsplanen.
I planen föreslås upprättandet av en
fiskevårdplan. I en fiskevårdsplan
kommer dessa frågor att behandlas.
avlägsna hinder och/eller bygga nya
fiskvandringsvägar.
48
Datum
2006-12-09
Naturrum
Förslaget bör utredas av kommun, vyn,
länsstyrelsen. Då vi har detta in på
knutarna. Bl. a Nakteberget med lodjur,
järv, björn, kungsörn och älg, alla dom
stora vilda djuren. Naturrummet skall
innehålla djur och lokal kultur, bildspel
mm. Detta till för bygdens besöksturism,
skapa enstaka arbetstillfällen och ideella
krafter.
Frågan om ett naturrum i Koler
Kultur- och Fritidskontoret.
Vandringsleden
Upprustning Koler – Storsund före detta
materialvägar för stambanebygget.
Kontakter har skett med Lindelöv.
Kulturmiljöer
Järnvägsstationen bör K-märkas samt
områdets historia med minnesmärket som
finns dokumenterat på järnvägsmuseet.
Skolan bör också K-märkas genom dess
byggnadsstil. Byggnaden är dessutom i
gott skick.
En fortsatt satsning på våran fina
badplats. Framtida behov är en livbåt.
Fritidsbebyggelsen
På Bänkerudden bör det fortsättas på
etapp II som planen visar på Svea Skogs
mark.
Fritidsbebyggelse bör även lokaliseras till
Mörtsel.
Under Kultur och Fritid bör Kolerkartan
kompletteras med att intresseföreningen
har tennisbana, minigolf och isbana,
pingis och biljard, styrkebänkar,
lerduveskytte och väv och bagarstuga.
Näringsliv
Koler trä, turistsatsning, samekultur på
Lerudden. Småskalighet. Vid försäljning
av hyreshuset bör hänsyn tas till att
prioritera hälsohem eller dylikt.
Småskaligt hantverk bör utredas.
Sjölundstrafik och buss.
Skogsbruket bör ej avverka skog i
närheten av bebyggelse, stor hänsyn
måste tas. Även påverka skogsbolagen att
ta hänsyn till skogsstigar och
vandringsleder. Man bör även hålla den
odlade jorden öppen.
Tanken är att genomförandet ska ske i
samarbete med skogsvårdsstyrelsen
och arbetsförmedling inom ramen för
”Gröna jobb” eller liknande
Järnvägsstationen och skolan är
uppmärksammade i den
kulturmiljövårdsplan som kommunen
arbetar med. Kommunen kommer att
verka för att dessa byggnader inte rivs
eller förvanskas.
förvaltning Kultur och Fritid.
Detta är upp till markägaren att
genomföra. Kommunen är positiv till
ny fritidsbebyggelse.
Kommunen har sålt hyreshuset till
Svenska Parkinssonstiftelsen.
Kommunen verkar aktivt för en
utveckling av besöksnäringen i
området.
Kommunen har kontinuerliga samråd
med skogsindustrin där hänsynsfrågor
diskuteras.
49
Datum
2006-12-09
Infrastruktur
Bredband (ADSL) ges möjlighet att bli
attraktiva för att människor ska kunna bo
och verka i byn. En enkät har visat att ett
20-tal är intresserade, privatpersoner,
företag m.fl.
Upprustning av gator
Skomakargränd – Wallströms väg.
Koler- Kutaliden
Storsund – Koler
Koler- Långträsk
Koler – Åträsk
Det är viktigt att vägarna håller
godstandard både för arbetspendling och
för skolvägar.
Avfalls och återvinning för papper och
glas bör permanentas i stället för mobil 2
veckor/månad, då ständiga problem
uppstår.
Kommunen verkar aktivt för att ge alla
medborgare tillgång till bredband. Vad
gäller ADSL är det dock upp till
entreprenören att ta ställning till om
det är möjligt att genomföra.
förvaltning, Trafik- och Gatukontoret.
Frågan överlämnas till
Renhållningsbolaget som har
uppdraget att samla ihop avfallet i
kommunen.
Viktigt att förtydliga att
Tidningsinsamlingen – FTI”. Ägare till
FTI är de fyra materialbolagen
Plastkretsen, MetallKretsen,
Returkartong (tidigare Returwell och
Svensk Kartongåtervinning) och
Pressretur. Dessutom finns Svensk
GlasÅtervinning med genom ett
avtalat samarbete som innebär att de är
representerade i FTI:s styrelse och
deltar i bolagets utformning. FTI:s
uppdrag innebär att:




Delta på de övergripande
samråden med kommunerna.
Tillgodose kommunerna med
underlag så de kan uppfylla sitt
informationsansvar.
Bekämpa nedskräpningen på
återvinningsstationerna.
Upphandla och övervaka
städnings- och
samordningsfunktionerna.
50
Datum
2006-12-09
Omsorg & trygghet
Hemtjänst bör vara en trygghet för äldre,
så att man kan bo kvar i hemmamiljö.
Hemsändning av varor måste bibehållas.
Utöka distriktsvården.
Kommunens hemtjänst håller en hög
Beslut har tagits att anställa en
kommunal resurs som kan hjälpa äldre
med enklare praktiska göromål. All
hjälp är dock behovsprövad.
Kommunen har en
varuförsörjningsplikt gentemot de
medborgare som ej själva kan
införskaffa livsmedel. Detta kan
genomföras via hemsändning eller
hemtjänst.
Barnomsorgen
Dagis/fritids bibehålls i Koler, Storsund
och Koler.
Utbildning
Buss anpassas till gymnasiets tider, så att
elever kan bo hemma årskurs 1,
åtminstone.
Övrigt
Buss in till stan 1 gång/ månad, fredag
kväll, shopping, teater mm. Sjölunds buss
finns tillgänglig i byn.
Boende
Vid försäljning av hyreshuset bör 1-2
markbostäder byggas.
Distriktsvården är en fråga för
landstinget. Kommunen verkar dock
för att ha så hög standard på
distriktsvården som är möjlig.
Barnomsorgen är och har varit en
fråga om en anpassning av
verksamheten till barnantalet.
Kommunens förhoppning är att det ska
flytta fler barnfamiljer till byn och att
man därigenom har det barnunderlag
som krävs för en fortsatt kommunal
verksamhet
förvaltning, Barn- och utbildning.
våren 2007.
markbostäder. Själva byggnationen
godtagbara.
51
Datum
2006-12-09
25
Karta med textförslag inlämnad från
Storsund:
Allmänt
Antalet boende bör ökas. För att få
inflyttning måste vägen Storsund –
Älvsbyn upprustas. Skolvägen, Storsund
– Långträsk, Storsund – Sjulnäs måste
också upprustas där våra barn (vår
framtid) åker och skakar i buss varje dag.
Texten under allmänt kommer att
justeras. Frågor som rör vägarnas
framkomlighet behandlas under
kapitlet ”Infrastruktur”.
Natur
Skogsavverkningarna runt bebyggelse och
sjösystem måste minskas. Rallarleden,
Storsund – Koler färdigställs. Fina
fiskevatten finns, inplanterad fisk i BergOlles (gammalt gårdsställe).
Kulturmiljö
Maja-Lisagraven (tillfällig gravplats i
väntan på transportmöjligheter) bör
bevaras. Patron Hedqvist hus i Persberg
bevaras om det går.
Frågan om skogsavverkning runt
bebyggelser införs i huvuddokumentet,
då detta gäller generellt i kommunen.
Kultur och fritid
Badplats med omklädningsrum och bastu.
Fortsatt utveckling av området. Grillkåta,
dansbana, husvagnsplatser, vävstuga,
bagarstuga, lekpark.
Texten justeras delvis enligt önskemål.
Näringsliv/sysselsättning
Norrbottens Bildemontering, Bil och
Maskin.
Möjligheter för turistsatsningar. <<<ett
måste – bättre vägar.
Texten justeras delvis enligt önskemål.
Utbildning
Skolgång i Älvsbyn bör utredas.
Infrastruktur
Bättre vägar och komplettering av
gatubelysning.
Omsorg och trygghet
Fungerande hemtjänst och distriktsvård.
Kompletteringsresor mellan Älvsbyn och
Storsund för handling och övriga ärenden.
Kommunens hemtjänst håller en hög
standard jämfört med riket i övrigt. I
planen finns förslag på en kommunal
resurs som kan hjälpa äldre med
enklare praktiska göromål. All hjälp är
dock behovsprövad.
Frågan överlämnas till
Renhållningsbolaget som har
uppdraget att samla ihop avfallet i
kommunen. (Se Koler)
Avfall
Permanent avfallsstation.
förvaltning, Kultur- och Fritid.
52
Datum
2006-12-09
Skogsbruket
Hänsyn tas till bebyggelse och sjösystem.
Vatten och avlopp
Kommunalt vatten och avlopp även på
västra sidan järnvägen (Bastuträskvägen,
3, 5 och 7)
Frågan om skogsavverkning runt
bebyggelser införs i huvuddokumentet,
då detta gäller generellt i kommunen.
53
Datum
2006-12-09
Landsbygdsområde Infjärden
Nr
26
Byautvecklingsplan för Långnäs by
antagen av Långnäs Ideella Förening
2005-03-21.
På grund av nedläggningen av skolan i
byn, planeras en utbyggnad av Ekologen.
Utbyggnaden avser dels en större entré,
samt även en utbyggnad av kök.
planen.
Vidare har styrelsen vid ett flertal
sammanträden diskuterat en avstyckning
av föreningens markområde vid
Hultbacken (gamla fotbollsplanen).
Tanken har varit att tillgodose ett ökat
intresse för inflyttning till Långnäs med
tomter för bostadsändamål. Planerna har
ännu inte realiserats, men ligger
fortfarande kvar som högst intressanta, i
synnerhet nu när anslutning till
kommunens vatten inte utgör något
hinder. Bidrag för projektering av tomter
utreds.
Planen innehåller ett område för
framtida bostäder.
Som byautveckling kan även nämnas
skapande av skoterleder som en
arbetsgrupp redan arbetar med.
planen. Byn välkomnas att lämna in
förslag till Miljö och Byggkontoret
och till Piteå Skoterklubb.
En strövstig sommartid och elljusspår
vintertid runt fjärden på byns egen mark
för det rörliga friluftslivet finns också
som angeläget projekt.
Dessutom byggande av båtplatser vid
badplatsen på Näsudden. Anläggningen
skall bestå av en permanent båtplats med
bommar (y-bom) för både byns boende,
men också för båtgäster. Området är
dessutom lämpligt för en mindre
uppställningsplats för husvagnar.
Styrelsen arbetar med projektet för vidare
analys och kostnadsberäkning.
Planering av förskoleverksamhet i det
nedlagda skolhuset. Eftersom en
omfattande inflyttning av unga
barnfamiljer sker i Långnäs med många
små barn, kunde en förskoleverksamhet
vara mycket passande i befintligt skolhus.
Bra miljö, med tillgång till Ekologen är
Planen utgör inget hinder för ett
eventuellt genomförande av projektet.
Kommunen har sålt fastigheten.
Underlag för en förskola saknas för
närvarande. Frågan bevakas av berörd
54
Datum
2006-12-09
väl den bästa tänkbara start för
förskolebarnen. Dessa planer har
diskuterats både i styrelsen, men också
med nyinflyttade barnfamiljer. (Fn. finns
c:a 17 barn under 6 år i Långnäs.)
Som exempel på byautveckling kan också
nämnas restaurering av en gammal damm
vid Sågbäcken. Därigenom kunde en
gammal epok kring dammen och dess
sågverkshistoria räddas för eftervärlden.
För Långnäs Ideella Förening
27
Stockbäckens byaförening
Gång- och cykelväg längs Roknäsvägen
har högsta prioritet bland Roknäsborna
Tillsammans med övriga byaföreningar i
Infjärden har Roknäs/Stockbäckens
Byaförening kartlagt infrastrukturen i
respektive byar med anledning av att
kommunen är i färd med att utarbeta en
översiktsplan för landsbygden.
Byborna har fått tycka till och komma
med synpunkter och förslag till
förbättringar av trafiksäkerheten.
På ett öppet möte på Byagården i
Stockbäcken den 5 april enades byborna
om att högsta prioritet är att få till stånd
en gång- och cykelväg längs
Roknäsvägen. Många människor i byn
oroas av att hastighetsbegränsningen på
50 kilometer i timmen ofta överskrids
kraftigt vilket medför stor fara för dem
som går eller färdas med cykel .
Den dåliga trafikmiljön har dessutom fått
familjer med barn att inte bosätta sig i
byn utan istället valt annan bostadsort,
något som är verkligt tråkigt för byns
utveckling.
Även om en gång- och cykelväg byggs
genom byn kommer det inte att påverka
bilisternas attityd till gällande
hastighetsbegränsning.
Därför föreslog byamötet även att
farthinder i form av avsmalnande väg
och/eller fartgupp anläggs efter
Roknäsvägen.
I dagsläget finns inga medel för att
genomföra GC-projekt i området. I
huvuddokumentet införs ett nytt
avsnitt, som specifikt behandlar gång
och cykelvägar. Detta har en hög
prioritet hos kommunen och det finns
också ett stort engagemang från
allmänheten att få säkrare GC-vägar i
och mellan byarna.
55
Datum
2006-12-09
Övriga förslag till
trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder i
Roknäs/Stockbäcken är:
att sträckan med 50 kilometer i timmen på
Arvidsjaursvägen genom Stockbäcken
förlängs i västlig riktning,
att en ny och bredare bro byggs över
Rokån invid sågen i Stockbäcken, att
belysningen på Storsödervägen förbättras
samt att anslutningen till bron över Rokån
på nämnda väg åtgärdas för att slippa
framtida problem med att underlaget helt
sonika försvinner ner i marken och stora
gropar bildas,
att siktröjning och nedsatt hastighet vid
korsningen SoldattorpsvägenLillsödervägen genomförs,
att korsningen Roknäsvägen-Gamla
Sjulnäsvägen vid banken/Sigvards
åtgärdas med avseende på sikten (höga
snövallar vintertid) och busshållplats.
Förslagen som byamötet enades om ska
överlämnas till kommunen och
Roknäs/Stockbäckens Byaförening
kommer att arbeta för att synpunkterna
tas med i översiktsplanen.
28
Enkätsvar Sjulnäs/Roknäs
Boende
Sanering av vägar- gator m.m. ur etisk
synpunkt. Som lockar till ett eftersökt
boende till området.
planen.
Särprägeln
Se till att befintliga grönområden,
tilltänkta planerade s.k. parkområden
håller samma standard som i centrala
stadsområdet.
Ett förslag finns medtaget i planen.
29
Sjulnäs byamän
Sjulnäs byamän har lämnat två kartor med
förslag på lämpliga platser för nya
egnahemstomter
Förslaget inarbetas i planen.
30
Skrivelse från Roknäs–Sjulnäs
Skapande av ett centrum i Infjärden
I lämpligt läge skapa ett centrum som kan
fungera som en naturlig samlingsplats
inom området.
Ett förslag finns medtaget i planen.
56
Datum
2006-12-09
Bostäder
De redan befintliga förberedda tomter
som finns marknadsförs, för att kunna
skapa en positiv befolkningsutveckling
inom området.
Ökat antal bostäder i form av
flerfamiljshus.
Infrastruktur
Infrastruktursatsningar i form av säkrare
gång och cykelleder för bättre åtkomst av
turistattraktioner - naturupplevelser. Ex.
Kalahattenområdet, Rokån med biflöden,
naturskogsområdet i Sjulnäs
(Torrbergstjärn) o.s.v.
Skolelevernas säkerhet
Infrastruktursatsningar i form av säkrare
gång och cykelvägar i området. GC-väg
mellan Stockbäcken och Sjulnässkolan,
korsningarna vid Infjärdenvägen vid
skolan.
Arbetsplatser
Skapande av företagslokaler för
småföretagare. Marknadsföra de redan
avsatta markområden avsedda för
småindustrier.
förvaltning, Mark- och skog.
I dagsläget finns inga medel för att
genomföra GC-projekt i området. I
huvuddokumentet införa ett nytt
avsnitt, som specifikt behandlar gång
och cykelvägar. Detta har en hög
och mellan byarna. Även en
förbättring av cykelleden Infjärden
runt är av intresse för kommunen.
Till vissa delar finns detta medtaget i
planen. I huvuddokumentet införs ett
nytt avsnitt, som specifikt behandlar
gång och cykelvägar. Detta har en hög
och mellan byarna.
Tidigare byggde kommunen upp
”företagshus”, men resultatet av dessa
har inte gett det utfall man önskat.
Däremot är kommunen genom
tillväxtkontoret, Piteå
företagarcentrum och Piteå
näringsfastigheter beredda att hjälpa
till med lokalfrågor och att utveckla
nya och befintliga företag.
Frågan om marknadsföring överlämnas
till berörd enhet, Tillväxtkontoret.
57
Datum
2006-12-09
31
Remissvar från Roknäs/Stockbäckens
byaförening
Kap 2 Nationella miljömål
Ett rikt odlingslandskap: Även området
mellan Rokån och Lillpiteälven
Planen utgår från länsstyrelsens val av
värdefulla ytor.
Kap 3 Förordningar
Fördjupning för Roknäs Sjulnäs:
Gällande områdesplan antagen 1976
måste revideras.
Kap 4 Särprägeln
Utvecklingspotentialen:
Här finns ej Rokån medtagen trots dess
kulturhistoriska bakgrund och dess
biologiska mångfald vilket väl kan
överföras till naturbaserad turism.
Områdesplanen ersätts av denna plan.
Enligt den kunskap vi har idag har
man bedömt att potentialen för fiske är
begränsat på grund av
vattenkvaliteten. Ur kulturhistorisk
synvinkel så har Rokån ett värde som
kan användas inom turism.
Kap 5 näringsliv och sysselsättning
Strategi:
Arbetet med näringslivsutveckling skall
bedrivas på fyra fronter.
Piteå kommun skall verka för att
nyetableringar även sker på landsbygden.
Landsbygdsturism: Tillägg till detta
stycke: ”även nya turistetableringar skall
ses som en viktig resurs”.
Kap 7 Infrastruktur
Rekommendationer för mark- och
vattenanvändning, större åtgärder utanför
tätorter och byar – vägar: Punkt 8:
(Tillägg) Nybyggnad av väg 373 förbi
Stockbäcken.
Förslaget införs i planen.
Kap 8 omsorg/trygghet
Tillägg till punkt 1: ökad satsning på väl
fungerande motions/träningsanläggningar
på landsbygden.
Kommunen bedömer att det i dagsläget
är svårt att inrymma byggande av nya
sporthallar.
Skulle det i framtiden bli ekonomiskt
möjligt är kommunen positiv till
sådana satsningar.
Punkt tre justeras enligt förslag.
Kap 11 Energi
Rekommendera åtgärder:
Punkt 3 ändras enligt följande: En ökning
av biobränsleanvändningen (pellets)
eftersträvas.
Kap 12 Areella näringar
Rekommenderade åtgärder:
Punkt 7 utgår
Förslaget finns med på byanivå,
huvuddokumentet kommer att justeras.
planen. Kommunen har valt att föreslå
ett tillfälligt stopp av bildanden av
naturreservat i vår kommun.
58
Datum
2006-12-09
Tillägg till punkt 5:
Upprustningstakten av de gamla
avloppsnäten måste ökas väsentligt.
Kommunen är medveten om problemet
och har i senaste budgeten ökat
anslagen för att upprustning av
avloppsnäten. Frågan föranleder ingen
I övrigt ställer vi oss bakom den för
Infjärdensbyarna gemensamma skrivelsen
avseende utvecklingsplanen för
landsbygden.
32
Långnäs samfällighetsförening och
Långnäs ideella förening
(Samrådsgruppen)
Med anledning av pågående arbete med
översiktsplan för landsbygden i Piteå
kommun, yrkar boende, brukare och
trafikanter, företrädda av den
samrådsgrupp som torsdagen den 1
september 2005 samlades för
överläggning om vägtillståndet i och
kring Långnäs att: i planens avsnitt
rörande infrastruktur skrivs in att
”Tillståndet för de allmänna vägarna i
Långnäs uppfyller inte de krav på
bärighet och framkomlighet som dagens
trafiksituation fordrar. Akuta insatser för
dränering och förstärkning bör prioriteras
för att hejda tilltagande slitage på såväl
vägkropp, fordon och omgivning.”
33
Förslag till synpunkter från Svensbyn
under rubriken Infrastruktur
GC-väg genom byn,
Granträskmarksvägen, till skolan enligt
utritat förslag på karta (genväg bakom
gamla hyreshusen). (Se bilaga Infjärdens
samarbetsgrupp)
GC-väg Infjärden runt via Edetvägen. (Se
bilaga Infjärdens samarbetsgrupp)
Bussväg Blåsmarksvägen, Östra och
Västra Lidenvägen, Rismyrlidvägen och
del av Granträskmarksvägen i dåligt
skick. Används också av besöksnäringen.
Infart väg 373 – väg 501
Gatljus utmed Blåsmarksvägen fram till
Liden korsningen.
De allt tyngre bussar som trafikerar linjen
Piteå – Roknäs genom Liden i Svensbyn
samt den ökade bil- och busstrafiken till
Svensbyliden gör att dessa vägar slits allt
Planen har justerats i
huvuddokumentet i kapitlet
”Infrastruktur” och i kartdelen.
Framförda synpunkter har därigenom
delvis blivit tillgodosedda. Kommunen
trycker hårt på att vägverket ska få
ökade anslag för förbättringar.
Till vissa delar finns detta medtaget i
planen. I huvuddokumentet införs ett
nytt avsnitt, som specifikt behandlar
gång och cykelvägar. Detta har en hög
och mellan byarna.
Justering har även gjorts i
kartmaterialet vad gäller gång- och
cykelvägar.
Frågan om gatubelysning, dikning,
etcetera överlämnas till berörd
Underhåll av väg 373 finns med i
planen och är prioriterad av
kommunen.
59
Datum
2006-12-09
hårdare. Östra Lidenvägen från
Blåsmarksvägen till Rismyrlidvägen är i
dåligt skick. För dessa vägar samt Västra
Lidenvägen och delar av
Granträskmarksvägen måste ett
godtagbart underhåll säkerställas
framöver. En väl genomförd dikning av
samtliga byavägar skulle avsevärt
förbättra nuvarande standard.
Blåsmarksvägen är BK2 klassad vilket
medför att all tung trafik till bl.a.
Sandbergs såg går på oklassad
byaväg.(Östra och Västra Lidenvägen)
Infarten till Svensbyn från väg 373 utgör
en trafikfara eftersom trafiken från Piteå
till Svensbyn måste genomföra en
vänstersväng samtidigt som den smala
väg 373 trafikeras av mycket tung trafik.
Trafiksäkerheten vid infarten måste
förbättras genom t ex en refug.
Även Granträskmarksvägen trafikeras av
en hel del tung trafik. Där skulle det vara
av stor vikt med en asfaltsbeläggning
fram till och med Bodsjön.
Vi har många näringar i byn som nyttjar
tung trafik, skogsnäringar, jordbruk,
renskötsel, buss etc.
Vägarna är på många ställen
överhuvudtaget inte ens dimensionerade
för detta tonnage. Varken till belastning
eller bredd.
Det är vår förhoppning att ni tar detta
under noggrant beaktande och fattar ett
klokt beslut som ni kan stå upp för.
Patrik Eriksson, Byålderman
Torbjörn Pihl, Ordf,
framtidsföreningen
34
Allaktivitetshus
Bakgrund:
För åtta år sedan började arbetet med ett
tänkbart allaktivitetshus. Pengar erhölls
till ritningar och viss planering. Sedan
dess har tankar ritningar och personer
växlat med årstiderna för att helt falla i
glömska en tid.
Under det senaste året har tankarna
återupptagits och fick en ordentlig skjuts i
och med kommunens förslag om att
stänga två förskoleavdelningar och
I översiktsplanen finns inte utrymme
att behandla frågan om ett
allaktivitetshus, det finns dock inget
hinder i planen för ett allaktivitetshus.
Frågan behöver utredas vidare, den
Kultur- och Fritid.
60
Datum
2006-12-09
införliva dem med skolan.
En grupp bestående av intresserade från
olika föreningar i byn tillsattes och har
under hösten suttit i möte med såväl
lokala förmågor som ansvariga på
kommunen. Alla parter som hittills
vidtalats verkar intresserade och inställda
på att det skall bli av.
Det vi i byn nu bör sätta oss ner och
fundera över, både enskilt och
tillsammans, är dels vilka som kan tänka
sig att nyttja ett sådant hus, dels på vilket
sätt huset ska kunna användas. Dessutom
måste vi fundera på hur skötsel och ett
visst underhåll av huset skulle kunna
lösas.
Ekonomiska tankar:
Ett förslag är att vaktmästeriet på SSK
(sportklubben) flyttar och går upp på två
heltider samt att kvällsjour i uthyrningen
sköts av aktiva inom klubben.
Beträffande ekonomin verkar det inte
vara byggnaden i sig som är bekymret
utan drift och underhåll.
Kostnader som Kommunen skulle spara
in:
564´000kr för drift och underhåll av
förskoleavdelningarna Polaren och Pyret.
65´000kr för vaktmästeri i samband med
iordningställande av matsal respektive
idrottssal på skolan.
125´000kr för drift av SSK:s lokaler.
Nuvarande drift av skolan är olja. Stort
intresse av alternativ drift.
Målsättning:
Att skapa en miljö där man oavsett ålder
och förutsättningar skall finna en
stimulerande miljö och därigenom skapa
en social trygghet.
Att ge förutsättningar till idéutbyte och
utvecklande samtal för att skapa en
meningsfull sysselsättning för dem som
av olika anledningar saknar naturliga
träffpunkter för detta.
Att ge byn och hela Infjärdenområdet en
träffpunkt där man kan mötas utan att
tillhöra en speciell förening eller
schemalagd aktivitet.
Att skapa arbetstillfällen genom att
61
Datum
2006-12-09
erbjuda lokaliteter där olika kurser och
verksamheter kan bedrivas.
Drömmar och visioner så långt:
Huset rymmer en delbar idrottshall med
tillhörande omklädningsrum, bastu och ett
gym. Med möjlighet att bara nyttja
bastuavdelningen.
Två förskoleavdelningar med vardagskök.
Musikrum där ett eventuellt samarbete
med musikskolan är tänkt samt att skola,
förskola och kurs/projektverksamhet kan
bedriva verksamhet.
Internetcafé.
Café och luncheria. / Caféautomater. (Ev.
i samarbete med PRO)
Föreläsningssalar och konferensrum.
Kanslicenter/medborgarkontor för alla
föreningar i byn.
Solarium.
Företagsservice.
Bibliotek med ljudboksenheter.
Hemtjänst/pensionärsservice. (lokal och
förråd)
Coop-bank.
Uthyrningskök i samband med
evenemang eller kursverksamhet.
En skjutbar läktare för evenemang.
Kulturarrangemang:
Konserter
Teatrar
Dans
Byaträffar
Utställningar
Friskis och svettis.
Uthyrningskontor (LRF,
hushållningssällskap etc)
Målarrum för skola, förskola och
kursverksamhet.
Massage.
Bordtennisbord och biljard.
Folkets bio.
Boulebana.
Skyttebana.
Klättervägg.
Andra föreningar som är i behov av lokal.
62
Datum
2006-12-09
35
Eliasbroschyr.
Vi ansöker om hjälp att göra en broschyr
där Eliasleden beskrivs närmare vad
gäller ledsträckning, avstånd,
tillgänglighet, ledförslag och ungefärlig
tidsåtgång.
Förslag till åtgärder för Eliasleden är
medtaget i planförslaget. Skrivelsen är
även överlämnad till berörd
GPS-kordinater skulle infogas samt
ledförslag enligt nedan:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Förskolebarn
Ungdomar
Familj
Rörelsehindrade
Extremsportare och äventyr
Ridbara sträckningar
Att kunna se ut en sträcka och sedan
direkt kunna avgöra avstånd, tid och
svårighetsgrad skulle onekligen göra
tillgängligheten avsevärt bättre och
således vara till gagn för hela Pitebygden
och turistnäringen som sådan.
Att sedan infoga alla Infjärdens leder
enligt samma modell skulle ytterligare
öka intresset för regionen samt att verka
positivt i ett hälsoperspektiv.
Infjärdens samarbetsgrupp ställer sig
positiv till detta förslag och kommer att ta
kontakt vid ett senare tillfälle i ärendet.
36
Upprustning av Eliasleden.
Korta fakta om leden.
Ca: 26km led.
7 vindskydd.
13 grillplatser.
3 kojor.
1 grottsystem.
•Tydligt märka upp leden och dess
anslutningar.
•Rensa och rusta upp leden samt att även
stödbarka delen upp till grottan samt
anslutningen till
Kalahatten.
•Rusta upp befintliga rastplatser samt en
ny på hällan ovanför grottan och nischen.
•Spånga där behov finns
•Lägga ut GPS-punkter
Medel har sökts från Naturvårdsverket
för genomförande av förslaget,
63
Datum
2006-12-09
•Förslag på ledsträckningar,
svårighetsgrad och ungefärlig tid:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
37
Förskolebarn
Ungdomar
Familj
Rörelsehindrade
Extremsportare och äventyr
Ridbara sträckningar
Skidbara sträckor
Infjärdens samarbetsgrupp, LRF och
närliggande näringar
Infjärden 051026
Infjärdens samarbetsgrupp har
tillsammans med LRF och en del
närliggande näringar utformat ett förslag
om en gång och cykelväg i området som
helt ligger inom ramarna för planen för
landsbygdens utveckling.
Vi har utgått från: nyttjandegrad och
tonnage, säkerhetsaspekt, hälsoaspekt och
att öka intresset och tillgängligheten för
våra byar.
Vägnätet är inte anpassat för det stora
tonnage av såväl lastbilstrafik som
traktorer med släpfordon som passerar
våra vägar. I vissa fall är mötande trafik
en omöjlighet.
Vi har många barn, ungdomar och äldre
som dagligen trafikerar dessa vägar med
icke motordrivna medel och en stadig
inflyttning av främst barnfamiljer. Det är
inte frågan ”om” utan ”när” något
inträffar och vem vill då stå som
ansvarig? Väder och vind, den mänskliga
faktorn är alltid oberäknelig, men att
minimera riskerna är vår skyldighet som
både medborgare och ansvariga politiker.
Att med vårat förslag hitta en lösning för
alla Pitebor och boende i närheten att
kunna cykla, jogga, åka inlines eller bara
strosa utan vara på helspänn för
närliggande trafik. Detta ligger helt i linje
med kommunens hälsoprojekt.
Att möjliggöra för såväl turister och
insocknes som för de som är intresserade
att flytta till byarna att kunna strosa
omkring utan att känna att man inkräktar
på gårdar och privat mark. I detta skulle
Infjärden har lämnat ett mycket
ambitiöst förslag, i dagsläget är det
svårt att hitta finansiering. Vissa delar
av förslaget är inarbetat i planen.
64
Datum
2006-12-09
man samtidigt ges en möjlighet att stanna
vid rastplatser på lagom avstånd beroende
på intresse och förutsättningar.
I korthet går vårt förslag ut på en cykel
och gångväg runt hela Infjärden med
instickare i varje by.
Vi bifogar kartskisser med förslag som vi
tänkt utifrån, sedan är det ni på
kommunen som sitter inne med
expertisen. Vi skall trots allt hjälpas åt i
detta och inte motverka varandra. Det är
vi för kloka för.
Hänvisningar till planen för landsbygdens
utveckling:
1) Under mål och inriktning:
Punkten 2- Föreslås åtgärder för hur man
kan nyttja, ta tillvara och skydda områden
som är värdefulla ur naturvårdssynpunkt
eller ur ett kulturhistoriskt perspektiv.
Punkten 4- Föreslås åtgärder
i infrastrukturen för ökad framkomlighet,
säkerhet och tillgänglighet.
Punkten 5- Föreslås åtgärder för en
positiv utveckling av byarna inom
landsbygden vad avser boende, service
och arbetstillfällen.
2) Under Barnkonventionen och
jämställdhet:
Barnens bästa
I planen föreslås åtgärder för att förbättra
framkomlighet och säkerhet för de
oskyddade trafikanterna. Särskilt har
beaktats säkrare skolvägar.
3) Under fågel och skyddsområden:
Vi har stort fågelintresse runt byarna men
fågelskådarna är hänvisade till väggrenen
som inte finns. Detta skapar såväl
trafikfara som onödiga irritationsmoment
för både yrkes och dagligtrafik.
4) Under Riksintressen:
Vi har flera områden som går in under
Natura 2000, men som är nog så
svårtillgängliga för allmänheten, speciellt
för de som är rörelsehindrade av olika
anledningar.
65
Datum
2006-12-09
5) Under Särprägel:
Tillgänglighet tas upp som den viktigaste
förutsättningen för att bedriva turism i
anslutning till exempelvis naturskyddade
områden.
Så är inte fallet i nuläget på alla ställen,
men ett steg i rätt riktning tror vi att vi är
på väg.
6) Kultur och fritidsaktiviteter:
Under Tankar om framtiden, står det att ” En framgångsrik kultur – och
fritidspolitik måste angå och engagera
många människor. Kommunens framtida
roll kanske blir att ge förutsättningarna
för och tillhandahålla medlen för ett
levande kultur- och fritidsliv. Lokaler och
mötesplatser är en förutsättning.”
7) Infrastrukturen:
Under Tankar om framtiden står det i
andra punkten
”Förbättring av de oskyddade
trafikanternas trafiksäkerhet och
tillgänglighet till viktiga målpunkter.
Skolbarnens möjlighet att säkert och
tryggt ta sig på egen hand till skolan är
särskilt viktig.”
Det står också senare efter punkterna ”För
att stödja en positiv
befolkningsutveckling på landsbygden
bör kommunen verka för att ges en god
framkomlighet och säkerhet.”
Under Gång och cykelvägar:
Där är punkten 2 och 3 en bra start på
våra tankar.
8) Hela punkten Planering för jämställt
trafiksystem tycker vi att våra
tankarbygger på.
9) Under Folkhälsa:
Allt som står under Visionen samt det
under Tankar om framtiden som lyder
”För att nå en jämlik hälsa är det viktigt
att det finns förutsättningar, för hela
befolkningen, att kunna göra hälsosamma
val i vardagen. Det är politikernas ansvar
att följa hälsoutvecklingen och fatta
beslut som innebär förbättringar för
folkhälsan. Det skall vara lätt att ta
cykeln eller bussen till och från
skolan/arbetet. Närområdet kring
bostaden ska kännas tryggt och
66
Datum
2006-12-09
stimulerande, som uppmuntrar till lek och
rörelse. Alla äldre i eget boende med
hemtjänst och inom särskilda boende ska
ges möjlighet till daglig fysisk aktivitet,
gärna utomhus.”
10) Vi är Sveriges skogskommun, den
gröna näringen som för oss också förutom
jord och skogsbruk även omfattar
rennäring belastar våra vägar med enorma
tonnage som är riskfaktorer som vägnätet
i området ser ut för tillfället.
Det är vår förhoppning att ni som
styrande likväl som vi med behoven ser
möjligheterna i en lösning som den vi
presenterat i detta material.
Vi ser fram emot att kunna träffas och
föra en dialog vidare med er utifrån denna
lösning och föreslår en träff den 2/ 2-06
kl. 19´00 På Vischan i Lillpite.
Bifogar bilagor med förslagna
sträckningar och näringsidkare som anser
det nödvändigt med en lösning av detta
slag.
Torbjörn Pihl, sammankallande för
Infjärdens samarbetsgrupp.
Berörda tjänstemän och politiker
träffade Infjärdens Samarbetsgrupp
den 2 februari 2006 i Lillpite.
Parterna var ense om att vägnätet
kräver en upprustning och att en
utbyggnad av gång- och cykelvägar är
nödvändig.
Många av förslagen finns med i
planen. När det gäller prioriteringen av
GC-nätet så kommer kommunen att
prioritera GC-vägar inom respektive
by först, sedan förbindelser mellan
byarna. På sikt kommer en satsning på
cykelleden Infjärden runt. När det
gäller allmänna vägar gäller
kommunens lista över prioriteringar.
Här ligger Arvidsjaursvägen högt
placerad.
För det övriga vägnätet kan
bärighetsåtgärder bli aktuella.
För att förbättra förutsättningarna för
besöksnäringen på landsbygden pågår
ett särskilt arbete.
Infjärdens samarbetsgrupp:
Allan Eichwurzel
Byaforum
Anders Öhlund
Långnäs
Anita Viklund
Byaforum
B. Elfgren Roknäs/Stockbäcken
Britta Åström
Lillpite
Carina Larsson
Svensbyn
Hans Öhlund
Lillpite
Johnny Långström
Roknäs/Stockbäcken
Kennet Johansson
Sjulnäs
Pär Isaksson
LRF
Robert Bergman
Sjulnäs
Roger Hansen Roknäs/Stockbäcken
Sten Ander Roknäs/ Stockbäcken
38
Förslag till trafiklösning för
Roknäsvägen
En högt prioriterad önskan från byborna i
Roknäs/Stockbäcken är att separera gångoch cykeltrafiken från biltrafiken. Detta
framkom vid ett byamöte i början av år
Förslaget till lösning är mycket
ambitiöst och skulle ge en bra
funktion. Kommunen bedömer att ett
genomförande av förslaget skulle bli
67
Datum
2006-12-09
2005.
Orsaken till detta är att det trots
hastighetsbegränsning till 50 km/h är
alltför många trafikanter som kör alldeles
för fort. Vägen är relativt smal och har
flera långa raksträckor som dessvärre
inbjuder till höga hastigheter.
Folk som går eller cyklar längs vägen
upplever detta som obehagligt och farligt
på grund av ovan nämnda orsaker.
Att bygga en gång- och cykelväg i direkt
anslutning till Roknäsvägen är inte
möjligt eftersom husen ofta ligger väldigt
nära inpå vägen och därför saknas mark
för en breddning av befintlig väg.
Därför är en helt ny väg, parallellt med
Roknäsvägen en möjlig lösning på
problemet. Den nya vägen anläggs på
endera sidan av Roknäsvägen genom
inlösen av åkermark.
Den ”gamla” Roknäsvägen stängs av med
cirka 500-metersintervall med
genomsläpp endast för cyklister och
fotgängare och dessutom med genomsläpp
av linjebussar och utryckningsfordon som
med hjälp av censorer i marken känner av
dessa fordon och öppnar bommar.
Övrig trafik till fastigheterna inom varje
avstängd del matas dit via infartsvägar
från den nya parallella vägen. Därigenom
minskas trafiken till respektive del av
vägen till att omfatta enbart fordon till
berörda fastigheter, hastigheten hålls
nere, den, ”sociala” kontrollen av
fordonsförarna ökar och de oskyddade
trafikanterna får en betydligt säkrare
miljö.
En snar lösning på trafiksituationen
genom byn är viktig eftersom det under
de senaste åren flyttat in flera
barnfamiljer till området. Tyvärr finns det
även exempel på familjer som tvekat och
några som till och med avstått från att
flytta till byn på grund av den dåliga
trafikmiljön.
Eftersom hela Infjärdenområdet generellt
sett är eftertraktat som bostadsort är en
snar lösning på problematiken mycket
angelägen.
Roknäs 2005-11-15
Sten Ande
Ordförande Roknäs/Stockbäckens
Byaförening
Långnäs stöder förslaget med en GC-väg
allt för dyrt. Kommunen har av den
anledningen inte tagit med förslaget i
planen.
Vägverket har under året påbörjat ett
försök men avsmalning av vägen för
att minska trafikhastigheterna längs
vägsträckan.
Hastigheten har minskat men lett till
irritation från byborna.
Kommunen avvaktar resultatet av
försöket innan man ställning till om
kommunen ska tillstyrka att åtgärden
kan permanentas.
68
Datum
2006-12-09
runt Infjärden.
Men ser vad byn gäller i första hand att
det kommer en farbar väg genom byn och
då gärna med en parallellt gående GCväg.
Följande företag stöder förslaget om gång
och cykelväg:
A Sandbergs Såg och hyvleri AB
AB Svensbybageriet
Algots gård i Piteå AB
Dahlén Utbildning AB
Eriksson & Söner Schakt AB
Fjärrtek i Norr AB
Kommunikations och Energischakt i
Svensbyn AB
Lidgården AB
Mattias Andersson Skogsfrakt AB
Rohla Lantbruk
Svensby kooperativa Handelsförening ek.
för
Bodsjögrönt
Firma Irma Vävare
Friare Liv Konsult
Myrlund.pol.komm
Ivans Elservice
Pitebygdens Schakt, G. Sundkvist
Sundkvist Entreprenad Piteå
Sven Brännströms Entreprenad
Svensby El
Svensby Smide & Mek
Traktorfirma Allan Öhman
Ulf Eriksson´s Kiosk
Övriga näringar som stöder förslaget:
Pite Taxi, Anders Lundgren
Norbergs buss, Niklas Hedkvist
Connex, Birger Eriksson
LRF, Bo Wiberg
SCA, Svea skog, Kappa
39
Samrådsmöte Svensbyn 050426
En inventering av platser lämpliga för
fågelskådning borde genomföras. När det
är gjort borde kommunen hjälpa till med
att skapa ornitologiska möjligheter, ex.
utkikstorn på utvalda platser.
I översiktsplanen borde möjligheterna
med ”naturens skafferi” infogas under
naturdelen. Exempelvis plockning och
försäljning av åkerbär som kan betinga
ett högt försäljningsvärde. Ange
möjligheter till bär och svampplockning
etc
I planen finns medtaget förslag för
utveckling av besöksnäringen på
landsbygden. Fågelskådning kan
mycket väl vara en del av en sådan
satsning.
I planen finns medtaget förslag för
utveckling av besöksnäringen på
landsbygden. Förslaget är intressant
då det även gynnar den lokala
befolkningens möjlighet till
sidoinkomster. Kommunen ska ta
fram informationsmaterial. Frågan är
överlämnad till berörd förvaltning
Kultur och Fritid för bevakning.
69
Datum
2006-12-09
Svensbyområdet har bekymmer med
förskoleverksamhet, man behöver mer
ändamålsenliga lokaler – kan lösas med
koppling till ett önskat allaktivitetshus.
Inom Infjärdenområdet har ett flertal
byar gjort ett omfattande arbete
tillsammans (och även engagerat
busstrafik, taxi etc) för att ge förslag på
väg-, gång- och cykelvägar som hela
Infjärden kan stå bakom. Viktigt att
kommunen hjälper till i processen, som
bollplank, rådgivare, vid diskussioner
med vägverket och om möjligt som
ekonomisk långivare åt vägverket för att
få ett snabbare genomförande.
Kommunen bör lägga in allmän vägskatt
för att få bidrag till enskilda vägar.
Kommunen borde öka pengarna till
vägfrågor. Det bör finnas kommunala
stimulansmedel.
Bärighetsfrågan är väldigt viktig för
skogsbruk och lantbruk. Detta är
riksangelägenhet som även måste
diskuteras via jordbruksdepartementet.
Byavägar måste också ha en bärighet,
exempelvis för mjölkbilen.
Viktigt att byarna får tillgång
kartmaterialet till översiktsplanearbetet,
så man kan arbeta med dessa.
Tidsplanen för Översiktsplaner måste
förlängas. Byarna måste få längre tid att
arbeta med detta efter samråden och
utställningar.
Om man ska utveckla flygplatsen i
Långnäs får man inte lägga en
bullermatta som lamslår hela Långnäs.
Kommunen borde upplysa om
möjligheterna med flygplatsen i
Långnäs, då den inte är känd. Det kan ge
möjligheter för företagare.
I ÖPL ”trafikplanering för jämställt…”
borde även den äldre generationen
nämnas som prioriterad.
barnantalet. I översiktsplanen finns
inte utrymme att behandla frågan om
ett allaktivitetshus, det finns dock
inget hinder i planen för ett
allaktivitetshus. Frågan behöver
utredas vidare, den överlämnas till
berörda förvaltning, Kultur- och
Fritid.
Kommunen välkomnar det
engagemang som infjärdenområdet
har visat i denna fråga. Kommunen är
beredd att genomföra vissa delar av
förslagen, men när i tiden det kan
genomföras är idag omöjligt att ge
besked om. Kommunen har tagit upp
frågeställningarna med vägverket så
de har möjlighet att inarbeta förslagen
i sina planer.
Ingen kommunal fråga.
Det ekonomiska läget som har gällt
de senaste åren har inneburit
besparingar som även påverkar
infrastruktursatsningar.
Frågan är överlämnad till vägverket
för bevakning.
Åtgärdat.
Tidsplanen har förlängts enligt
önskemål.
Kommunen har gjort en
bullerutredning och planen har
justerats med hänsyn till de uppgifter
som har framkommit i utredningen.
I planen föreslås att flygfältet i
Långnäs ska utvecklas.
I planen prioriteras
funktionshindrade, barn och
kvinnor/trygghet. Är villkoren
uppfyllda för dessa grupper så har
man nått målet även för den äldre
generationen.
70
Datum
2006-12-09
Arsenikfrågan bör nämnas i
”omsorg/trygghet”
Möjligheter med ”social ekonomi” bör
infogas i ÖP-L. I Svensbyn har det en
koppling till ett ev. framtida
allaktivitetshus.
Vad gäller boendet bör kommunen
sponsra avstyckningsbidrag och ge
subventionerad anslutning av VA på
landsbygden.
Utredning för skyddsområde
Svenbyfjärden bör nämnas i ÖP-L.
Kommunen bör utreda möjligheten till
fördjupad trä- och skogsforskning.
40
Det finns ett antal ämnen som är
skadliga för människorna, kommunen
gör en riskbedömning mer generellt i
planen.
Social ekonomi är en
verksamhetsform bland flera,
kommunen stöder sådana initiativ
men ser ingen anledning att särskilt
peka ut den i planen.
Förslaget är ej genomförbart med
hänsyn till kommunallagens
bestämmelser. Kommunen har dock
en differentierad prissättning av sina
tomter på landsbygden.
Utredning om vattenskyddsområde
pågår.
En hel del forskning pågår framförallt
när det gäller att utvinna mer energi
ur träråvaran i samband med
papperstillverkning.
Interaktiv boendeförmedling i
Svensbyn.
Vi ansöker om hjälp att göra en sida på
vår hemsida där de som söker hus/tomt
kan få direkthjälp.
Sidan skulle fungera vid första ”klicket”
som en karta över byn med de tomter/hus
som finns till salu utmärkta med siffror.
Den sökande kan då klicka på en siffra
och då få upp dels en faktaruta om
tomten/huset och dels en liten filmsnutt
som visar tomten/huset och dess
omgivningar.
Det skulle även finnas länk från
mäklarhemsidor till våran och vise versa.
Arbetsuppgifterna skulle dels bestå i att
rent praktiskt utforma en attraktiv
webblayout och dels utforma en mall för
de fakta och de filmer/bilder som skall
presenteras. Förutom detta skulle det
också innebära att fota, redigera och
digitalt lägga in de objekt som finns i
nuläget och presentera fakta om dessa.
Vi hoppas att detta kan passa in i erat
projekt och att ni kan hitta passande
personal för detta.
_________________________
Torbjörn Pihl, ordf, Svensby
framtidsförening.
planen. Den överlämnas till
kommunens landsbygdsutvecklare.
71
Datum
2006-12-09
41
Samrådsmöte Lillpite 050503
Farlig väg (V 543) för skolbarnen till
skolan. Den är för smal,
skogstransporterna kör för fort. Byn vill
ha 30-skylt. Vägverket och Polisen
styrker önskemålet men Piteå Kommun
säger nej. Alla skolor har 30 förbi
skolan, men inte i Lillpite?
Räcke över Bron (Norrbodabäcken) för
lågt.
Lillpite ska stänga sin badplats pga.
bristen av ansvar från Piteå Kommun.
När Kommunen besiktigar rasrisken
kring älven bör man informera
lokalbefolkningen om statusläget. Kolla
särskilt vid landfästet för bron ovan
dammen.
Undersökning av 1000-årsflöden och 10
000-års flöden bör genomföras.
Önskemål om att få tillstånd att flytta
Kommunens härbre.
ökade resurser att förbättra
standarden på vägnätet. Kommunen
kommer att verka för att säkrare GCvägar ska finnas genom byn.
planen.
Det har förekommit diskussioner om
att separera gång och cykeltrafik från
vägen, eftersom bron är väldigt smal.
förvaltning, Kultur- och
Fritidskontoret Frågan föranleder
ingen justering av planen.
Byggkontoret för vidare handläggning.
Byggkontoret för vidare
handläggning.
Frågan är överlämnad till
fastighetskontoret för vidare
handläggning.
72
Datum
2006-12-09
42
Samrådsmöte i Sjulnäs 050428
Långnäsvägen behöver upprustas.
Tjälskottig och knölig.
Bärighetsfråga v. 555,i Långnäs som
stängs vintertid, detta är ett problem för
brukarna.
Vissa boende i närheten av Långnäs
flygfält anser att den flygning som
bedrivs idag är störande och är oroade att
kommunen verkar ha planer på att
utvidga verksamheten. Man efterfrågar
information om vilken funktion som
kommunen anser att flygfältet ska ha,
och till vilken nytta den är för
medborgarna. Man uttryckte också en
oro över att en ev. utvidgning kommer
att ge ytterliggare buller, vilket skulle
kunna inverka menligt på eventuell
inflyttning. (Ytterligare samråd bör
hållas specifikt för denna fråga, med
boende, ”flygare”, luftfartsverket och
kommunen)
Lösa de svårigheter som har funnits med
att bygga hus i Hultbacken (VA-fråga)
med kommunen.
Avseende skogsbruket bör det framgå att
kommunen anser att skogen förutom
skogsbruk naturligtvis även ska finnas
tillgänglig för rekreation, jakt o.s.v.
43
Elsa Jonsson, ägare av Svensbyn 70:1
planen.
planen.
Med anledning av uppkommen
synpunkt har kommunen haft
samrådsmöten angående flygtrafiken
på långnäs flygplats. Kommunen är
beredd att lösa in någon fastighet för
att långsiktigt säkerställa trafiken på
flygfältet.
planen.
Detta finns medtaget i planen.
Förslaget är medtaget i planen
Hon har framfört önskemål om att ett
område för fritidsbebyggelse läggs ut på
hennes mark.
44
Britt Fäldth, Svensbyn
Hon har framfört önskemål om att ett
verksamhetsområde läggs in på Svensbyn
52:1, söder om väg 373.
73
Datum
2006-12-09
Landsbygdsområde Norrfjärden
Nr
45
Remissvar från Piteå Norra:
Norrfjärdens, Rosviks och Sjulsmarks
S-föreningar
1. gång och cykelvägar i norra Piteås byar
samt efter E4.
2. Planskilda korsningar i Norrfjärden/E4
och Rosvik/E4.
Kommunens önskemål är planskilda
korsningar, men det är vägverkets
vägar, så det är staten som gör det
slutgiltiga ställningstagandet.
I planen finns förslag på åtgärder för
att främja turism, där dessa frågor
särskilt kommer att behandlas.
3. Upprustning kring åar, älvar och övriga
igenvuxna områden i norra Piteå.
4. Trafiksäkrare korsning i centrala
Sjulsmark
5. Bättre bussförbindelser i norra Piteå.
6. Byggande av hyreshus i Rosvik
7. Utbyggnad av förskoleverksamheten i
Norrfjärden
Det är medtaget i planen och byggande
av hyreshus kommer troligtvis att
påbörjas under 2006.
Kommer att genomföras under 2006.
8. En Norrbotniabanehållplats i norra
Piteå
Kommunens önskemål är att minst en
hållplats byggs i norra Piteå.
9. Miljöförbättringar, planteringar mm i
centrum av byarna i norra Piteå. Finare
centrum.
I planen finns medtaget att särskilda
satsningar ska göras i centrum i
Norrfjärden och Rosvik.
10. Förbättrade möjligheter till
företagsetableringar i norra Piteå i form
av lokaler.
74
Datum
2006-12-09
11. Bra internetuppkopplingar
12. utbyggd fjärrvärme i norra Piteå.
13. upprustning av badplatserna i norra
Piteå.
14. Öppna upp skolorna för ungdomar för
fritidsaktiviteter.
46
Norrfjärden-Alterdalens S-förening
Synpunkter kring förslaget om ny
översiktsplan, fördjupning för
landsbygden, rörande byaområde
Norrfjärden
Kap 3
Vad gäller skydd av natur är det skrivet
många sidor men ändå ofullständigt. Ett
antal naturreservat saknas ex. Patapeken.
Andra skyddsområden som t.ex.: fågel
och djurskydd, biotopskydd –
natuvårdsavtal och strandskydd saknar
arealuppgifter. Vissa impediment bör ingå
och kompletteras med hur många hektar
det berör.
I dagsläget är alla medel för dragning
av bredband i Piteå Kommun
upparbetade. Det finns dock en
eventuell möjlighet för en
omfördelning av de statliga medlen. I
dagsläget finns därför ingen inplanerad
fortsatt utbyggnad av bredbandsnätet i
norra Piteå.
De ekonomiska förutsättningarna är
små för en utbyggnad av fjärrvärmen.
Det finns vissa möjligheter att bygga
ut fjärrvärmenätet i Norrfjärden.
Planen sätter inga hinder för
möjligheten att bygga lokala, mindre
fjärrvärmeverk.
förvaltning, kultur- och
Fritidskontoret. Borgarudden i
Norrfjärden är en väl underhållen
badplats som kommunen har och
kommer att satsa på.
Detta sker i till viss mån redan idag.
Patapeken ligger inom översiktsplan
skärgård.
Kommunen har valt att inte göra
planen mer detaljerad än vad som nu
är fallet. Kommunen anser inte att det
är nödvändigt att göra föreslagna
justeringar, för den intresserade kan
information lämnas av Miljö- och
byggkontoret.
Kap 5
Då mycket talar för att området kan få en
positiv utveckling för näringslivet bör
materialet kompletteras med tänkta
markområden för industri och
tjänsteproduktion.
I Rosvik finns avsatta markområden
för industri. I Norrfjärden kommer
ytterligare reservområden för industri
att införas.
Kap 7
Kommunen bör hålla hög prioritet för
mitträcke sträckan Bonäset – Rosvik.
Gång och cykelväg mellan Kopparnäs och
Mitträcke är prioriterat av kommunen.
GC-väg mellan Kopparnäs och
Håkansön är medtagen i planen och
75
Datum
2006-12-09
Håkansön är brådskande.
Tullnäsvägen, som idag används som
cykelväg är smal, krokig, har några höga
krön och saknar dessutom belysning, är
behäftad med stor olycksfallsrisk då den
ofta trafikeras av buss och andra tunga
fordon. Det finns också starkt önskemål
om upprustning av gamla Riksväg 13
Öjebyn – Kopparnäs, dels som
parallellväg och dels som gång och
cykelväg.
kommer att byggas i samband med
E4:ans ombyggnad.
Kap 9, Boende
Här tycker vi att det är en bra skrivning,
men det måste finnas beredskap om
efterfrågan ökas.
Kommunen bedömer att det finns
tillräcklig beredskap avseende
bostäder i Norrfjärden.
Kommunens prioritering är i första
hand att i samband med
mitträckesombyggnad av E4:an, byggs
en ny GC-väg mellan Kopparnäs och
Öjebyn, parallellt med E4:an.
Övrigt
För övrigt är vi rätt nöjda med
skrivningarna, där skogen och
skogsnäringens stora betydelse lyfts fram,
samt att råvaruunderlaget ej får äventyras.
47
Samrådsmöte Nybyn/Alterdalen 050526
Kommunen borde ordna
fiskvandringsvägarna förbi Norrfjärden i
Alterälven. Detta skulle kunna öka
besöksnäringen.
Kvarnen borde kulturminnesmärkas.
Kommunen bör hjälpa till att övertyga
ägarna om att den behöver få rustas upp.
Asfaltering Backträsk-Älvsbyn
Vad händer med alla skogsstigar som
försvinner vid skogsavverkningen?
Mindre skolklasser
Problem med att lastbilar kör för fort.
Bl.a. genom Holmträsk.
Utveckla besöksnäringen med ex. den
bäverpopulation och de fina kanotleder
som finns.
ska upprättas. I den kommer frågan
att behandlas.
Kvarnen är privatägd. Ytterligare
åtgärder från kommunen kommer inte
att ske.
förvaltning teknik och gatukontoret
för handläggning.
Avverkning ska ske enligt gällande
föreskrifter vad gäller bevarande av
fornlämningar och annat som kan
vara av vikt för det rörliga
friluftslivet.
förvaltning Barn och
Utbildningsnämnden för
handläggning.
Detta är ett problem som återkommer
i de många byar med
genomfartstrafik. Frågan överlämnas
till berörd förvaltning teknik och
gatukontoret för handläggning.
76
Datum
2006-12-09
Utöka bussturlinjerna och utöka
kollektivtrafiken. Ta från miljöskatten.
Under ex. sportlov, ordna transport för
ungdomar till Vallsberget etc.
Vilken operatör kan leverera TV via
fibernätet som finns?
Vad händer med måltidsutredningen,
man vill ha kvar matlagningen lokalt.
Den lokala föreningen bör söka upp
markägare som kan tänkas stycka
marken. Utifrån detta skapa ett
fundament för nybebyggelse.
Infoga övre delen av kartan i ÖPL.
48
planen.
Liknande försök har gjorts med
mindre framgång. I dagsläget är det
inte aktuellt med nya försök, dock
kan det i framtiden bli aktuellt om
planen. Frågan överlämnas till berörd
förvaltning tillväxtkontoret, för
handläggning.
Utredningen pågår. Frågan föranleder
ingen justering av planen.
Kommunen välkomnar lokala
initiativ. Frågan föranleder ingen
Planen har justerats enligt framförd
synpunkt.
Enkätsvar från Norrfjärden
Utbildning:
Byaskolor måste finnas kvar. Sikfors,
Holmträsk, Sjulsmark, etc.
Infrastruktur:
Norrbothniabanans resecentrum bör
läggas till Lomtjärn, banans infart
söderifrån parallellt med Bergsviksbron
förvaltning,
Skolkontoret/fastighetskontoret.
planen.
Kommunen förordar en central
placering av resecentrumet.
Boende:
Koncentrera inte allt runt Robin Hood och
Hamngatan
Kommunen verkar för att hela
kommunen ska utvecklas.
Särprägel (natur och kultur)
Bibehåll/utveckla byakulturen. Den blir
en bristvara i framtiden och kommer att
vara värdefull att ha i den framtida
utvecklingen som konkurrensvapen om
företag och människor.
Kommunen verkar för att byarnas
karaktär ska stärkas.
77
Datum
2006-12-09
49
50
Norrfjärdens församling
Kyrkogårdsmark i framtiden
Samråd från Piteå kommuns sida
beträffande översiktsplan för landsbygden
har skett i byarna. Frågan om
kyrkogårdsmark har diskuterats.
Kyrkorådet beslutar
Att tillskriva Piteå kommun att avsätta
mark för framtida kyrkogård i
Norrfjärden. Det är positivt om området
ligger nära nuvarande kyrkogårdsmark för
ett effektivt nyttjande av befintliga
materiella resurser.
Ett förslag om ny kyrkogårdsmark har
inarbetats i planen.
Samrådsmöte Sjulsmark 050419
Ordna så det blir ett fiskeområde, för
turism o.d.
Dålig väg, Sjulsmark till Norrfjärden
(väg 573?) Viktigt att kommunen trycker
på vägverket så det blir en förbättring,
samma gäller vägen fram till Rosfors.
Viktigt att det blir en ordentlig dikning,
annars kommer nya problem som ett brev
på posten.
Det borde finnas en GC-väg rakt över
från skolan till
villaområde.(Dreveranningen)
GC-väg mellan Hägnanvägen och
Karlssons väg under all kritik, underhålls
inte.
Busstider borde synkas gentemot
arbetstider. Gäller både bussar till Piteå
och Luleå.
Vägbelysning, trafikfara vid korsning
Norrsidevägen/Missionshusvägen.
Samma sak mellan korsningen och
Bergärdsvägens anslutning till väg 573.
Funnits belysning men nedtagen –
vägverkets.
För att stimulera folkhälsan, där
promenader är den vanligaste formen,
måste kommunen förstå kopplingen till
belysning av vägar. Vid otrygg känsla
går ingen ut!
De lägenheter som finns i Sjulsmark är
alldeles för dyra, dyrare än lägenheterna
i stan. Varför finns det bara en 3:a och
resten tvåor? Hyran måste sänkas!
I planen föreslås att tillgängligheten
till älvarna ska förbättras och att en
samordning av fisket bör genomföras.
Kommunen konstaterar att vägarna är
rustade, men är medveten om att det
finns visst fog för kritik. Frågan
bevakas.
Synpunkten är beaktad i planen.
Kommunen är hyresledande vilket
innebär att kommunen har de lägsta
genomsnittliga hyrespriserna.
78
Datum
2006-12-09
51
För att kunna bygga nya egnahemshus
måste kommunen hjälpa till att få bra
avtal med bankerna.
Viktigt att kommunen med alla medel
hjälper till att få en generationsväxling
av boendet i Sjulsmark, det måste finnas
attraktiva markbostäder i byn som äldre
kan flytta in i och därigenom möjliggöra
försäljning av fastigheter. (Se
ovanstående två punkter.)
planen.
Samrådsmöte Norrfjärden 050414
Barnen i Tullnäs i fara vid transport till
skolan, smal väg, hårt trafikerad, 54
olyckor har skett. Det är även en populär
gångväg och borde få en GC-väg.
Kommunen borde bygga en GC-väg
längs älven på södra sidan. För att fylla
upp blir kommunen av med jord och sten
som måste forslas bort från andra
arbeten. Detta har skickats in som
förslag för ca 10 år sedan.
För att förbereda för nytt
begravningsområde borde man bygga en
bro till ovanför ”Rövelbron” som ger
vårvattnet en inbromsning. Beroende på
att ”Rövelbron” är för smal för
vårvattnet blir det översvämningar som
gör att området blir blött.
Politikerna bryr sig inte om Alterdalen,
nämns aldrig.
Ang. reservatsbildning måste kommunen
agera kraftfullt och inte acceptera att
staten lägger en död hand över ett
levande skogsbruk, förutsatt att staten
inte har medel att lösa ut marken
(privatmark).
Kommunen måste hjälpa till att påverka
vägverket att bygga bullerplank i
Kopparnäs (10 000 fordon/dygn). Det
kommer att byggas en planfri korsning i
Kopparnäs, men detta ev. först 20082010 och detta behöver åtgärdas nu.
godtagbara.
Ett läge väster om Norrfjärden
kommer att väljas för etablering av ny
begravningsplats.
Rövelbron är en privat anläggning
och i dagsläget finns inga planer på
byggande av ytterligare bro.
planen.
Kommunen gör ett tydligt
ställningstagande i planen i denna
fråga. Synpunkten föranleder ingen
planen.
79
Datum
2006-12-09
Landsbygdsområde Rosvik
Nr
52
Remissvar från Rosviks S-förening
Vårt framtida Piteå. Översiktsplan för
landsbygden avseende Rosvik.
Förslaget att ha en Kanotled efter
Rosån finns medtaget i planen.
Utveckla särprägeln för Rosvik
Kanotled efter Rosån
Upprustning av badplatsen
Centrum, miljöförbättringar, planteringar
etc.
Husvagnsplats vid hamnen
Föreslagna synpunkter har beaktats i
planen.
Kultur och fritid
Frågorna som berör översiktsplanen
har beaktats och medtagits i planen.
Bibliotek
Aktivitetshus i träskolans övre våning
Bättre yttre skolmiljö
Kvarnkvällar med aktiviteter
Framtid för bagarstuga och vävstuga
Folder/guide över Rosvik - Trundön Långviken – Svartnäs.
Näringsliv och arbetsmarknad
Utvecklingscentrum, lokaler för företag
Internet och riktigt bredband
Distriktssköterskemottagning
Vad gäller husvagnsplats är detta
ingenting som planen motsätter.
Övriga frågor är överlämnade till
berörd förvaltning.
Kommunen har medverkat vid
skapandet av föreslagen folder.
I dagsläget är alla medel för dragning
av bredband i Piteå Kommun
upparbetade. Det finns dock en
eventuell möjlighet för en
omfördelning av de statliga medlen. I
dagsläget finns därför ingen
inplanerad fortsatt utbyggnad av
bredbandsnätet i norra Piteå.
Frågan gällande
distriktssköterskemottagning
överlämnas till landstinget.
Kommunen anser att det är värdefullt
för Rosvik om det skulle gå att
genomföra.
80
Datum
2006-12-09
Utbildning och kompetensutveckling
Finns inga planer på förändring av
befintlig skola i Rosvik.
Grundskola 1 - 6
Förskola
Infrastruktur/kollektivtrafik
Planfria korsningar vid utfart E4
Norrbotniabanan hållplats i Rosvik
Cykelvägar E4 Norrfjärden – Ersnäs
Bilparkeringar E4 med motorvärmare
Bättre bussförbindelser under helger
Kommunen har tidigare framfört
önskemål om planfria korsningar, i
dagsläget har inte vägverket de
ekonomiska förutsättningar som
behövs för att genomföra detta.
Kommunen verkar för att en det i
framtiden kan bli två hållplatser i
norra delen av Piteå.
Piteå Kommun stöder förslagen om
cykelväg och bilparkering, och
kommer att överlämna dessa till
Vägverket
våren 2007.
Omsorg och trygghet
Utbyggnad av äldreboendet
Byggande av gruppboende
Boende
Byggande av hyreshus
Plan för Norra Rosvik
Tomter på Kalvön
Avfall och återvinning
Välskött återvinningsplats
Energi och uppvärmning
Fjärrvärme
Berg och jordvärme
Biobränsle
I dagsläget är det inte aktuellt, frågan
är under ständig bevakning av
socialtjänsten.
Pitebo har under 2006 påbörjat
byggandet av nya hyreshus i Rosvik.
I planen ges möjlighet att
detaljplanelägga nya områden i Norra
Rosvik.
Tomter på Kalvön finns idag till salu.
Återvinningsstationer drivs av ett
Tidningsinsamlingen – FTI”. Frågan
En kommunalägd
genomförbar av kostnadsskäl oavsett
om man nyttjar bergvärme eller
bioenergi. Om det finns privat intresse
ställer sig kommunen positiv till en
utbyggnad av fjärrvärmen.
81
Datum
2006-12-09
Näringar
Transporter, maskinarbeten,
skogshantering, konsultation, hantverk,
konst och design, installationer,
försäljning, fiske, rennäring,
näringsställen, frisering och kroppsvård
Vatten och avlopp
Utökning av matarledning för vatten
Bygg ut reningsverket
Övrigt
Se framtagen Framtidsvision för Rosvik
som är inlämnad till Piteå kommun vid
tidigare tillfälle.
53
Rosviks Byaförening
Miljö, mark och vatten:
Vattenspegel vid norra infarten.
Vi vill ha ett mer öppet landskap i
närområdet, d v s röjning av kommunens
grönområden. Detta gäller även områden
vid/längs med Rosån. Vi vill att
landskapet ska synas från vägarna
En kanotled från Rosfors bruk ned mot
mynningen av Rosån skulle kunna bli en
fin turistattraktion.
Översyn och förbättring av
dagvattenavledning.
Området kring centrum behöver förskönas
ännu mer. Fler parkbänkar och buskar.
Gungställning eller klätterställning för
barn. En starkare känsla av att detta är
byns mötesplats behöver skapas.
En uppsamlingsplats för komposterbart
trädgårdsavfall på lämpligt ställe.
Muddring av infart till Rosviks hamn
Uppställningsplats med eluttag för
husvagnar sommartid utanför
hamnföreningens inhägnad.
Bebyggelse:
Det råder brist på boende i Rosvik. Det
finns många äldre som gärna vill bo kvar
i Rosvik men inte vill sälja huset förrän
de har fått lägenhet. Många Luleåbor har
också upptäckt Rosvik och fler småhus
skulle behövas. Det finns stora ytor på
Norra Rosvik som skulle kunna användas
till både småhus och flerfamiljshus.
Åtgärder för att förbättra VA kommer
att vidtas när behov uppstår, frågan
bevakas av kommunen.
Kommunen kommer att vidare utreda
frågor om hur turismen på
landsbygden kan utvecklas. Detta
innefattar bl.a. lämnade förslag.
Kommunen kommer att vidare utreda
frågor om hur turismen på
landsbygden kan utvecklas. Detta
innefattar bl.a. lämnade förslag.
Åtgärder för att förbättra VA kommer
att vidtas när behov uppstår, frågan
bevakas av kommunen.
I planen förordas en satsning på bl.a.
centrum i Rosvik.
Fritidsförvaltningen.
förvaltning Kultur- och Fritid.
Pitebo kommer under 2006 att påbörja
byggandet av nya hyreshus i Rosvik.
I planen ges möjlighet att
detaljplanelägga nya områden i Norra
Rosvik.
Tomter på Kalvön finns idag till salu.
82
Datum
2006-12-09
Kan gästgiveriet, som ligger mitt i byn
men dock är privatägd, renoveras med
kommunens pengar.
Kommunen har ingen möjlighet att
bidra med medel för privata
renoveringar.
Kolonilotter, med möjlighet för byggande
av kolonistugor i närområdet Rosvik. Det
råder brist på prisvärda fritidshus och
detta skulle kanske generera att Rosvik
lever upp under sommaren.
Kommunen är positiv till etablering
till kolonilotter om det finns intresse.
Innan detta införs i planen bör frågan
utredas ytterligare.
Infrastruktur och vägar:
Trafiksituationen för gående och cyklister
i Rosvik bör ses över. Det finns flera
farliga övergångar för skolbarn och vissa
vägar är mycket trafikerade av
motionärer. På vissa ställen är vägarna för
smala för att två bilar ska kunna mötas
när en gående befinner sig på vägen. Vi
vill ha en säker trafikmiljö för alla.
Förslag om trafikförbättringar finns
medtagna i översiktsplanen.
Stationen för Botniabanan föreslår vi ska
ligga vid södra infarten till Rosvik. Där
bör också en parkering finnas. En belyst
gång- och cykelbana från Rosvik som
dras med så kort avstånd som möjligt
måste finnas för resenärer till och från
Rosvik.
framtiden ska bli två hållplatser i norra
delen av Piteå. Läget för en hållplats
bör vara så nära Rosviks centrum som
möjligt.
Vägen från Kajvägen ned till båthamnen
är i kraftigt behov av ”renovering”. Att
köra ned med båt på släp är väldigt
riskfyllt med alla dessa enorma gropar.
Frågan överlämnas berörd förvaltning,
trafik- och gatukontoret.
Piteå Kommun stöder förslagen om
cykelväg och bilparkering, och
kommer att överlämna dessa till
Vägverket.
Service, omsorg och trygghet:
Då Rosvik är en by som växer med både
nya barn och inflyttade men även många
äldre som stannar kvar, bör möjlighet till
lokal för distriktsmottagning med
BVC/MVC undersökas.
Frågan gällande distriktsmottagning
överlämnas till landstinget.
Kommunen anser att det är värdefullt
för Rosvik om det skulle gå att
genomföra.
83
Datum
2006-12-09
I Rosvik vill många äldre bo kvar. En
trygghet skulle vara att det finns
serviceboende till de som önskar. En
våning till på Rosågränd eller en
utbyggnad.
I dagsläget är det inte aktuellt, frågan
är under ständig bevakning av
socialtjänsten.
Att ta sig in till Piteå som äldre kan vara
besvärligt. Vi föreslår ett
kommundelskontor med kommunservice
där man kan få hjälp med diverse
ärenden. Detta kontor kan kanske
inrymmas i vårt nuvarande bibliotek.
Liknande försök har gjorts med liten
framgång. I dagsläget är det inte
aktuellt med nya försök, dock kan det i
framtiden bli aktuellt om
Befolkningsprognosen för Rosvik visar på
en ökning och det tidigare aviserade
behovet av en 0-9-skola i Rosvik har fått
en växande aktualitet. I byn föds
proportionellt flest barn i kommunen. Allt
fler familjer flyttar till Rosvik och skolan
behöver byggas ut. Mycket avgörande för
en bys växande är tillgången till och
kvaliteten på barnens skola. En ny
företagargeneration med unga företagare
håller på att växa fram. Dessa är väl
medvetna om skolans betydelse för sina
barns utveckling och lokalisering av
företag kan relateras till ortens
utbildningsmöjligheter.
I dagsläget finns inte underlag för en
0-9 skola i Rosvik. Skulle
förutsättningarna förändras får frågan
aktualiseras.
En mindre simhall, som i Hortlax, skulle
komplettera skolan perfekt. Ingen
bussning till Norrfjärden skulle behövas.
Vattengympa, motionssim och
baby/barnsim på eftermiddagar och
kvällstid skulle vara aktuellt för många.
Idag finns inte ekonomiska
förutsättningar för en sådan etablering.
Kultur:
Kommunen äger byggnader i Rosvik som
skulle kunna användas till kulturhus eller
Musikhus. Vi har många band i alla
möjliga åldrar och det skulle vara trevligt
med en plats där musikintresserade kan
träffas och umgås. Kombinerat med
Fritidsgård och caféverksamhet skulle
huset sedan kunna drivas mer eller
mindre ideellt med hjälp av bidrag. Denna
byggnad skulle kanske även dagtid kunna
fungera som en mötesplats för andra
människor som exempelvis
föräldralediga, sjukskrivna, arbetslösa,
pensionärer… Förslag till byggnad är
huset bredvid Rosågränd eller Träskolan.
Kommunen bedömer i dagsläget att
det finns tillräckligt med lokaler för
föreslagna verksamheter. Frågan
84
Datum
2006-12-09
En tennisbana utomhus. Det fanns förut,
men efter ishallen byggdes försvann
denna. Förslag på plats: Befintlig
grusplan vid lekplatsen
slåttervägen/norsvägen. Denna används
inte. Underhåll kan säkert skötas av RIK.
Näringsliv och sysselsättning:
I en tidigare generalplan för Rosvik står
det att Rosvik behöver fler arbetstillfällen
för att få bort ”sovstads”-stämpeln. Vi
anser att för att få bort denna stämpel
behöver vi hjälp från kommunen. Vi har
ett förslag på sysselsättning men alla
möjliga företag får kommunen gärna
rekommendera hit också.
54
Kommunen tillväxtkontor arbetar
kontinuerligt med att locka
etableringar till Piteå Kommun. Dessa
har stor frihet att välja var en
eventuell etablering ska ske.
Vi önskar att ett större område av
kommunens mark anläggs till en
golfbana. Geografiskt sett ligger Rosvik
bra till och det kan även locka fler att
flytta till Rosvik.
Många av dem som bor i Pitebo:s lokaler
är pensionärer. Men där bor även unga
familjer som kanske i väntan på det rätta
huset ibland känner sig sysslolösa. Vi
föreslår en hobbylokal med möjlighet för
hantverk och pyssel i närheten av
centrum.
Kommunen har inga planer på att
etablera golfbanor. Kommunen
bedömer att det inte finns
förutsättningar för en ytterligare
golfanläggning i kommunen.
Kommunen bedömer i dagsläget att
det finns tillräckligt med lokaler för
föreslagna verksamheter. Frågan
Samrådsmöte Rosvik 050412
Frågeställning kring Norrbotniabanans
sträckning. Bygg en station nära Rosvik
för att ytterligare stärka
pendlingsmöjligheter
Träskolan får inte rivas för att förbereda
för de (påstådda) stora barnkullar som
kommer. RIK besviket, har erbjudit att
ställa upp med vaktmästartjänster för att
kunna erbjuda träskolan till
föreningsaktiviteter (för alla föreningar).
Kommunen är dock kallsinnig. Frågan
skickades till Lena Vikberg (s) som var
närvarande vid mötet.
Förstärkning av vägen mellan Hälleström
– Rosvik som säkerhetsåtgärd om olycka
skulle ske längs 2+1-väg E4.
Viktigt att införa cykelvägar parallellt
med E4. Ge alternativ för cyklister.
framtiden ska bli två hållplatser i
norra delen av Piteå. Läget för en
hållplats bör vara så nära Rosviks
centrum som möjligt.
förvaltning, Fastighetskontoret.
förvaltning, Teknik & Gatukontoret
Är medtaget i planen.
85
Datum
2006-12-09
Bygga en bra planfri korsning (enligt
gammalt förslag) istället för att ha två
dåliga. Förlängning av Kajvägen (enligt
gammalt förslag).
Se till så att kommunens spol- och
slambilar inte kör längs Piteåvägen.
Pitebo bör bygga lägenheter i Rosvik, för
generationsväxling och möjlighet att ge
ungdomar alternativ. Ett hus finns till
salu efter Trundövägen nära centrum.
Kommunen borde köpa, bygga
lägenheter?
Varför händer ingenting i Rosvik,
politiker först jätteintresserade, sedan
ingenting, exempelvis Rosviks förslag på
utvecklingscentrum.
Stärka och snygga upp centrum, göra
trevligt, skapa träffpunkter
Gravgård till Kyrkan?
Alternativet finns medtaget i planen.
Byggnationen pågår.
Kommunen är positiv till etablering
av nya företag i Rosvik.
Tillväxtkontoret har dock gjort
bedömningen att etableringen av ett
utvecklingscentrum inte är
ekonomiskt försvarbart i dagsläget.
Förslaget finns medtaget i planen.
Kommunen har efter kontakter med
församlingen gjort bedömningen att
nya kyrkogårdar bör lokaliseras till
Norrfjärden
86
Datum
2006-12-09
Övriga remissvar
Nr
55
56
57
Luleå kommun
Piteå kommun har översänt en
samrådshandling till en fördjupning av
översiktsplan för landsbygden. Luleå
kommun konstaterar att ett avsnitt
behandlar en så kallade
mellankommunala frågor. Ett av målen är
en bättre regional samverkan vilket
kommunen betraktar som positivt. Ett av
de allra viktigaste framtidsprojekten är
planerna på en ny kustjärnväg. Luleå
kommun har ännu inte valt bort några av
de alternativ som redovisas i förstudien.
Skogsbruk har inte Luleå kommun
betraktat som ett så kallat
mellankommunalt intresse enligt planoch bygglagen.
Arvidsjaurs kommun
Arvidsjaurs kommun har tagit del av de
handlingar omfattande fördjupning för
landsbygden som tillsänts oss. Vi har
inget att erinra över förslaget.
Östra Kikkejaur sameby
Östra Kikkejaur sameby har följande
synpunkter på förslaget:
Östra Kikkejaur sameby är en av de
samebyar som bedriver renskötsel inom
det aktuella området och den föreslagna
översiktsplanen kan därför få
konsekvenser för samebyns renskötsel. I
förslaget saknas visioner och
rekommenderade åtgärder för
rennäringens markanvändning. Vi föreslår
att det av översiktsplanen framgår hur
kommunen avser att arbeta för att
tillgodose rennäringens intressen.
I förslaget till översiktsplan hänvisas till
ett kartmaterial som redovisar
rennäringens intressen. Detta måste
finnas med i översiktsplanen.
Den korridor som finns i översiktsplanen
för Norrbotniabanan är i dagsläget ritad
så att den ger bilden av att järnvägen ska
Yttrandet föranleder ingen justering av
planen.
Yttrandet föranleder ingen justering av
planen
Kommunen kommer att beakta
inlämnat yttrande i planen.
Kommunen kommer att förorda en
central dragning av järnvägen, vilket
kan innebära vissa störningar för
87
Datum
2006-12-09
dras in över Pitholm. Detta område är ett
mycket viktigt område för samebyn. Det
är därför viktigt att området skyddas och
tillgängligheten till området finns också i
framtiden. Samebyn kommer därför att
förespråka en dragning av järnvägen i
anslutning till E4:an in mot Piteå stad, på
södra sidan om vattnet. Vi anser att
översiktsplanen inte får låsa korridoren
för järnvägen på ett sätt så att en sådan
dragning omöjliggörs.
58
Länsstyrelsen
Planhandlingen har en övergripande
disposition, med en mer allmän del (del 1)
och med en del som behandlar de olika
byarna i kommunen (del 2). Länsstyrelsen
anser att planen som helhet inte kan
betecknas som en ”fördjupad” översiktsplan,
utan att benämningen bör vara ”översiktsplan
för landsbygden” där del 2 kan betecknas
”fördjupning”. Vi anser även att del 2 måste
omarbetas till en mer lättillgänglig handling.
rennäringens möjlighet att nyttja
markerna i Pitholmsområdet.
Kommunen är medveten om detta.
synpunkt.
Att formatet i remissversionen är tämligen
ohanterligt med fyra olika
dokumentstorlekar,(A4, A3, A2 och A1) är
ett problem som kommunen avser att åtgärda
till den slutliga versionen. Enligt vår
uppfattning kan det vara lämpligt att begränsa
sig till ett format på själva planhandlingen
och möjligen ha större format på själva
plankartorna.
Planen har justerats avseende
dokumentets utformning och kartornas
utformning.
En generell synpunkt på upplägget är också
att den valda rubriceringen för del 1, inte är
helt logisk. Enligt vår uppfattning skulle
planen vinna i tydlighet om en översyn av
rubriksättningen gjordes med syfte att få en
bättre överensstämmelse mellan rubrik och
text. Vi tror även att det kanske bör infogas
någon ytterligare rubrik. Vår uppfattning är
dessutom att planen skulle vinna i tydlighet
på att ytterligare detaljera
innehållsförteckningen.
Synpunkten har beaktats.
Länsstyrelsen anser även att materialet
”haltar” något om man ser till hur olika
sektorer/intressen hanteras. Det handlar både
om angreppssätt och om detaljeringsgrad. Se
vidare under detaljsynpunkter nedan.
Som helhet är förslaget till stora delar mycket
allmänt hållet. Ställningstaganden och
rekommendationer är i många fall så allmänt
synpunkt.
Planen har justerats. Eftersom
översiktsplanen är av övergripande
natur kan rekommendationer bli
88
Datum
2006-12-09
formulerade att det är svårt att utläsa hur
kommunen ser på ”den avsedda
användningen av mark- och vattenområden”
och ”hur den byggda miljön skall utvecklas
och bevaras” eller hur kommunen avser att
”tillgodose de redovisade riksintressena” (jfr
kraven i 4 kap. 1 § PBL).
Planförslaget bör i flera avseenden preciseras
för att ge bättre vägledning i frågor som rör
användningen av mark och vatten.
Kopplingen till olika kartor borde
tydliggöras. I några fall torde det vara möjligt
att använda små kartor insprängda i
textmaterialet. Dels ”lättas texten upp ” dels
ökar tydligheten när kartorna är
lättåtkomliga. Som handlingen nu är
utformad är det svårt att se sambandet mellan
text och karta. De två stora kartorna;
markanvändningskarta resp.
rekommendationskarta har vi dessutom svårt
att uttyda innebörden av. T.ex. vad är nuläge
och vad är föreslagen framtida
markanvändning? Vad vill man visa med
kartorna? Enligt vår uppfattning bör man
överväga att slå samman dessa kartor till en
mycket schematisk och principiell karta där
sådant redovisas som berör större områden.
För mer detaljerade frågor hänvisas till
kartorna i del.2. Att vara tydlig när det gäller
vad som är planeringsförutsättningar och vad
som är förslag ser vi som viktigt för planens
framtida användbarhet.
Miljökonsekvensbedömning
Länsstyrelsen kan konstatera att planförslaget
saknar en miljökonsekvensbedömning. De
förändringar i planoch bygglagen (PBL kap
4 § 2a) angående
miljökonsekvensbeskrivningar innebär att en
miljökonsekvensbeskrivning i stort sett alltid
måste genomföras i samband med att en
översiktsplan upprättas. För MKB skall
bestämmelserna i miljöbalken kap. 6 § 11-18
och 22 tillämpas. Kommunen skall (enl.
miljöbalken kap.6 § 12) upprätta en
”miljökonsekvensbeskrivning där den
betydande miljöpåverkan som planens eller
programmets genomförande kan antas
medföra identifieras, beskrivs och bedöms”
… Se vidare miljöbalken kap 6 § 11-18 och
22.
väldigt generella. Vi har dock i
görligaste mån försökt vara så tydliga
som möjligt.
Planen har justerats. Eftersom
översiktsplanen är av övergripande
natur kan rekommendationer bli
väldigt generella. Vi har dock i
görligaste mån försökt vara så tydliga
som möjligt.
Planen har justerats i princip enligt
framförda synpunkter.
Kommunen accepterar länsstyrelsens
bedömning och har därför gjort en
miljökonsekvensbeskrivning.
Miljökonsekvensbeskrivningen
bilägges planen.
89
Datum
2006-12-09
DETALJSYNPUNKTER
Förord och sammanfattning saknas. Det är
viktigt hur dessa kapitel utformas med tanke
på att de utgör en ”ingång” till övriga delar av
planhandlingen. Det är särskilt viktigt att
sammanfattningen verkligen blir ett avsnitt
som i stora drag sammanfattar innehållet i
planen, så att den som läser det får en
uppfattning om vad planen handlar om.
Utställningshandlingen förses med
sammanfattning. Förord kommer att
skrivas innan antagande i fullmäktige.
Kap 1: inledning
På sid 8 under rubriken Planeringen som
miljöpolitiskt instrument bör texten i första
stycket kompletteras med upplysningen att
även delar av 6:e kapitlet i miljöbalken (om
MKB), skall tillämpas vid kommunernas
översiktsplanering.
Inledningsvis borde även en
översiktskarta finnas som visar planens
geografiska avgränsning.
Kap 2: planens syfte
Generellt: Länsstyrelsen anser att den
överordnade rubriken ”planens syfte” endast
är tillämpbar för det första avsnittet. De
följande avsnitten som behandlar bl.a.
miljömål och andra mer övergripande frågor
skulle inrymmas bättre under t.ex.
”planeringsförutsättningar” el ”lokala,
regionala och nationella mål” el dyl. rubrik.
På sid. 10 3:e punktsatsen är det kanske
lämpligt att byta ut ordet ”fastläggs” mot t.ex.
”föreslås” eller ”redovisas”.
synpunkt. En enkel översiktskarta har
placerats som baksida på dokumentet.
På sid. 11, under rubriken ”Allmänt” så borde
kanske fler dokument redovisas? Hur är det
med kulturmiljöprogram, trädplan, energiplan
m.fl.?
Under rubriken ”regionala program” finns
även det regionala kulturmiljöprogrammet,
Norrbottens miljömål m.fl. som kan vara
lämpliga att redovisa. I annat fall borde det
framgå av rubriken att det endast är det
regionala tillväxtprogrammet som avses. Här
borde även andra måldokument som handlar
om frågor som ska genomsyra alla områden
tas upp. Bl.a. bör de av riksdagen antagna
jämställdhetspolitiska målen redovisas.
sid. 18: Varför berörs inte målen nr 1, nr 6
och nr 7?
synpunkt.
Planens kapitelindelning har justerats
enligt framförd synpunkt.
synpunkt.
Mål nr 1 ”Frisk luft”, där har
kommunen bedömt att Piteå har bra
kvalitet på landsbygden, då antalet
utsläppskällor är litet till berörd yta.
Planen har kompletterats med mål 6
och 7.
90
Datum
2006-12-09
Inledningsvis, under varje punkt kunde
lämpligen en beskrivning av det aktuella
miljömålet ges bl.a. för att läsaren bättre ska
kunna förstå innebörden av planens
”måluppfyllelse”. En generell synpunkt när
det gäller hur miljömålsfrågorna hanteras i
planen, är även att det vore bra om
miljömålsfrågorna ”plockades upp” för olika
sektorer även senare i planhandlingen, vilket
görs när det gäller miljömålet ”God bebyggd
miljö” under kulturavsnittet på sid. 43.
En redovisning över hur ev. intressekonflikter
kan hanteras när det gäller måluppfyllelsen
bör finnas. Hur väger man olika miljövärden
gentemot varandra? T.ex. så säger
kommunen under målet ”Levande sjöar och
vattendrag” att man ska minska tidigare
generationers påverkan på vattendragen och
riva flottningsdammar. Med denna
målsättning riskerar kulturmiljövärden att gå
förlorade och därmed minskas möjligheten att
uppnå kulturmiljövårdens satta miljömål.
Vissa avsnitt har kompletterats med
hur kommunen avser att uppfylla
miljömålen.
sid. 19 Under rubriken; ”Myllrande
våtmarker”: Planen ger inte ett starkt skydd
för våtmarksområdena; Däremot kan man
säga att ”planen ger stöd för ett skydd…”
synpunkt.
sid.19 ”Levande skogar”: Kommunen har
inte redovisat hur man i sina egna skogar
avser att uppfylla delmål tre som säger att
”Skogsmarken ska brukas på ett sådant sätt
att fornlämningar inte skadas och så att
skador på övriga kända värdefulla
kulturlämningar är ”försumbara senast 2010.”
synpunkt.
sid.19 ”Ett rikt odlingslandskap”. Hur avser
kommunen att arbeta för att uppfylla de
kulturmiljömål som ingår i miljömålet om
”Ett rikt odlingslandskap”?
synpunkt.
synpunkt.
synpunkt.
91
Datum
2006-12-09
Kap 4: FÖRORDNINGAR
Detta kapitel redovisar läget i kommunen när
bl.a. när det gäller mål, anspråk och hinder
för olika områden från gällande planer och
olika former av områdesskydd. Länsstyrelsen
anser även att denna övergripande rubrik är
något missvisande i förhållande till innehållet
i texten. Avsnittet är en slags
”nulägesbeskrivning”, där man bl.a. får veta
vilka fördjupade översiktsplaner som finns
(och som kommer att tas över av det nu
aktuella planförslaget?) Om avsnittet ska
finnas kvar som eget kapitel (istället för att
inarbetas under olika rubriker), så bör det
tydligare redovisas att det handlar om sådant
som är lagreglerat och även att avsnittet
redovisar gällande planer. Av rubriken borde
det framgå att man även redovisar den
aktuella plansituationen. Det borde även
framgå vilka lagar som gäller för de olika
fallen. Förslagsvis kunde rubriken ändras till
”Förordnanden och gällande planer”.
synpunkt. Kapitelrubriken är ändrad
till Planeringsförutsättningar och
Förordningar.
Det byggnadsförbud som råder längs
allmänna vägar enligt väglagen, bör även
anges i detta kapitel.
synpunkt.
Översiktsplan Här bör texten i första stycket
kompletteras med informationen om de nya
fördjupade planer som finns för centralorten
och för skärgården.
sid.24 Under redovisningen över vilka
byggnadsminnen som finns och för vilka det
har väckts fråga anges här endast Sikforsbron
medan man längre fram i Översiktsplanen
även nämner att fråga väckts för Åträskbron.
Här bör en översyn ske så att samma
information finns på båda ställena i
dokumentet. När det gäller uppgiften om var
fornlämningarna finns redovisade så är det
digitala fornlämningsregistret det som är mest
aktuellt och det bör framgå här liksom att det
går att få fram uppgifterna via länsstyrelsens
hemsida.
synpunkt.
sid.27 I tabellen finns 4 områden med, som
endast är Natura 2000 områden. Två av dessa
(Floxen och Svensbyfjärden) saknas dock i
kartan för naturreservat och natura 2000
områden.
synpunkt.
synpunkt.
92
Datum
2006-12-09
sid. 28 Texten bör kompletteras med Ekopark: Sveaskog har bildat Rosfors Eko-park
med en areal om ca 3400 ha. I en eko-park
styr ekologiska värden över ekonomiska
samtidigt som skogens betydelse för
friluftslivet och människans välbefinnande
sätts i fokus.
synpunkt.
sid. 29 Strandskyddet: Näst sista punktsatsen:
Även idag upphäver länsstyrelsen
strandskyddet inom detaljplan. så ”före den 1
juni 1994” skall strykas.
synpunkt.
sid. 30 RIKSINTRESSEN
Allmänt; Detta avsnitt måste ses över. Både
miljöbalkens 3:e och 4:e kapitel handlar om
riksintressen. I 4:e kapitlet är dock de
aktuella områdena namngivna. Det är inte
heller korrekt att endast lyfta fram natur- och
kulturvärden, eftersom det generella som sägs
berör ALLA riksintressen och det är inte
givet vilket intresse som skall ha företräde.
synpunkt.
Det är obalans i redovisningen mellan
N2000-områdena som räknas upp och övriga
riksintressen som endast omnämns generellt.
Övriga riksintressen enligt 3 kap miljöbalken;
saknas i redovisningen, liksom . kommunens
syn på hur bestämmelserna om stora obrutna
områden (3 kap 2§ MB) ska tillgodoses.
Riksintressena bör inte bara redovisas på
karta utan av planen skall det även framgå
hur kommunen avser att tillgodose de
redovisade riksintressena. (jfr PBL 4:1)
93
Datum
2006-12-09
KAP 4 SÄRPRÄGELN
Avsnittet handlar om NATUR och om
KULTUR- OCH FRITID samt om
KULTURVÅRD. Inleder med vision -nuläge
och avslutar med förslag till
ställningstagande. Därefter kommer ”planen”
d.v.s. rekommendationer för mark- och
vattenanvändningen. Länsstyrelsen anser att
rubriken är något tveksam och att den inte ger
någon tydlig vägledning om innehållet.
Rubriken skulle förslagsvis istället kunna
utgöra en underrubrik till något av avsnitten,
där man beskriver de speciella kvalitéer som
finns i området och som man ser som viktiga
att framhålla.
Kapitlet är nu indelat i tre fristående
kapitel.
Delar av kapitlet blir en upprepning av
”förordningar”. Bl.a. när det gäller skyddad
natur.
sid.34 Naturvärdesklassning borde utvecklas
och förklaras bättre. T.ex. vilken status har
denna värdeklassning? Hur har man gått
tillväga med denna klassning där vissa
områden som är pågående reservatsbildning
är av ”mycket högt naturvärde” medan andra
områden är av ”högsta naturvärde” Det står
även att de områden med hög värdeklass
normalt kräver mer långtgående
bevarandeåtgärder. Vilka bevarandeåtgärder
avser då kommunen?
sid.37; pkt 1 Enligt texten redovisas
”befintliga naturreservat” samt ”pågående
naturreservat” på ”Rekommendationskartan
Piteå landsbygd” Samma gäller för punkt 2
”föreslaget framtida naturreservat” samt
”Utred naturreservatsbildning”. Länsstyrelsen
kan inte se att detta stämmer. Komplettering
bör ske.
pkt 2: Motivering bör anges till varför inte
initiativ skall tas till bildandet av nya
reservat. Det bör även framgå hur kommunen
ser på ”pågående reservatsbildning”, eftersom
detta inte finns med på någon karta samt även
saknas i rapporten.
Synpunkten beaktas ej.
Klassningen är gjord med stöd av
riktlinjer och urvalskriterier som
Naturvårdsveket upprättat vilket
framgår av planen.
Områden med höga naturvärden kräver
i regel mer skydd än områden med
lägre värdeklass.
Skyddet kan utgöras av reservat,
biotopskydd eller genom att man söker
olika alternativ i samråd mellan ex.
skogsbolag och kommun.
Rekommendationskartan har utgått
och informationen finns på
markanvändningskartan. När det gäller
små områden hänvisas till särskilt
kartmaterial på miljö- och
byggkontoret.
Kommunen vill inte ta egna initiativ
till nya reservat under de närmaste
åren utan avvakta utvecklingen på
området ytterligare en tid.
Kommunen anser att motiven till detta
ställningstagande framgår dels i
kapitel Natur men även i kapitlet
areella näringar.
Pkt 5 har justerats enligt lämnad
pkt 5, som handlar om natur- och
kulturvärden i odlingslandskapet, hänvisas till synpunkt.
pkt 2 för hur de ska hanteras. Eftersom pkt 2 i
stort sett bara handlar om att tillvarata natur
och miljöintressena måste det under 5 även
framgå hur användningen av marken ska ske
med hänsyn till kulturmiljövärdena.
94
Datum
2006-12-09
sid.38 pkt 9 anger att man planerar åtgärder
för att säkerställa fiskvandringsvägarna i
Alterälven och Åbyälven. Vad innebär det för
kulturmiljövärdena i dessa vattendrag? En
redovisning av tankarna kring detta vore
lämpligt (se tidigare kommentar ovan, under
miljömålen).
Miljöåterställningsbehoven i Lillpiteälven bör
också ses som prioriterade åtgärder. Bl.a. bör
fungerande fiskvägar byggas förbi Lillpite
kraftverk. Idag hindras uppvandringen av
havsöring och lax vid kraftverket.
Ett nytt avsnitt som behandlar bl.a.
förslag om att upprätta en
fiskevårdsplan har tagits med i planen.
Här framgår att utredningen ska
upprättas i nära samarbete med
kulturmiljövården.
Förekomsten av flodkräfta i ett flertal av
kommunens vattendrag, t.ex. i Alterälven och
i Lillpiteälven, bör omnämnas/redovisas i
planen,
I delen som behandlar byarna finns
medtaget uppgift om att det finns
flodkräfta bl.a. i Alterälven.
sid.38 pkt 10 säger att kommunen ska agera
för ökat byggande vid stränder. Detta anser vi
i viss mån strider mot det som sägs på sid. 33
sista stycket att ”behovet och betydelsen av
kvarvarande ”fria” stränder har ökat”:
Förslaget avser att få ett strandskydd
som är mer kommunanpassat.
Anledning är att kommunen anser att
nuvarande strandskydd ej skiljer på
hur värdefull strandområdet är eller tar
hänsyn till bebyggelsetryck eller
besökstryck. Kommunen anser att
strandskyddet ska tillämpas restriktivt
vid havet. Vid vissa insjöar borde det
bli lättare än vad det är idag att få
lämna dispens. Varje prövning skall
föregås av en utredning av
kommunens biologer. Hanteringen
skulle härigenom bli mer lik den
prövning som sker enligt PBL där det
är kommunens som ska bedöma
lämpligheten av en etablering.
En sån handläggningsrutin kan få till
följd att strandskyddet skärps i vissa
fall och man får en lättnad i andra fall.
sid.39 KULTUR OCH
FRITIDSAKTIVITETER. Viss risk för
misstolkning kanske. Kultur i betydelsen
”konsumtion och upplevelser”. Länsstyrelsen
anser att kommunens syn på möjligheterna
för det rörliga friluftslivet borde redovisas
under detta avsnitt. Till viss del kommer detta
med under rekommenderade åtgärder men en
mer allmän beskrivning av områdets
möjligheter bör även finnas. Hur ser man
t.ex. på vandrings-/skoterleder generellt i
kommunen?
Åtgärderna prioriteras av kommunen.
Kommunen har utvecklat kapitlet.
95
Datum
2006-12-09
Jämställdhetsaspekten bör framhållas när det
gäller utbudet av kultur- och fritidsaktiviteter.
Med hänvisning till jämställdhetsaspekterna
anser länsstyrelsen bl.a. att kommunen kunde
välja en mer ”neutral” bild som (enda!)
illustration till avsnittet om kultur- och
fritidsaktiviteter, istället för den racerbil som
nu används.
Den inledande bilden har bytts ut.
sid.41: Rekommenderade åtgärder: Kan
kompletteras med; Skogens sociala värden
bör utvecklas i eller i närheten av byakärnor,
oftast krävs enkla åtgärder för att öka
tillgängligheten och skapa positiva
upplevelser för allmänheten.
Kapitlet har justerats.
sid. 42 KULTURMILJÖ
Kulturmiljövårdsprogrammet, både det
regionala och det lokala samt ”Vårt hävdade
Norrbotten”, kunde även omnämnas ovan,
när man presenterar de program som skall
ligga till grund för planens inriktning. I
uppräkningen för kulturmiljöunderlag saknar
vi ”Värdefulla vägmiljöer i Norrbottens och
Västerbottens län”, länsstyrelsens
rapportserie nr 1/2001 och ”Broarna i
Norrbottens län”, länsstyrelsens rapportserie
4/2005.
Här anges att fråga är väckt om
byggnadsminnesförklaring för Åträskbron
och Sjulnäsbron. Den senare är redan prövad
och kommer inte att bli byggnadsminne. I
detta sammanhang bör även Sikforsbron
nämnas (se ovan).
När det gäller jämställdhetsaspekten så kan
det vara lämpligt att även särskilt
uppmärksamma miljöer med kvinnlig
anknytning, t.ex. vävstugor, bagarstugor och
tvättbryggor.
Kommunen har kompletterat
uppräkningen av styrande program och
fört in detta i kapitel 3,
Planeringsförutsättningar och
förordningar.
Enligt vad kommunen erfarit så har vi
fått avslag på en
kulturminnesförklaring av
Sjulnäsbron. När det gäller bron i
Åträsk så har skrivelsen ändrats så att
vi nu föreslår en utredning i syfte att
rädda bron.
Skrivningen har justerats så att
länsstyrelsens synpunkter beaktas.
Vi saknar en redovisning av
fornvårdsmiljöerna som i och för sig till
största del ingår i miljöer som redan
redovisats, dock inte alla.
Finns redovisade i kapitel 3.
sid.43 Att miljömålen lyfts in i de olika
sakområdena är bra. Dock framgår det inte
vad planen innebär för måluppfyllelsen eller
hur målen påverkar planförslaget. En sådan
redovisning är önskvärd, inte bara när det
gäller kulturmiljön, utan för samtliga berörda
områden.
Kommunens måluppfyllelse för
miljömålen har flyttats till
miljökonsekvensbeskrivningen.
96
Datum
2006-12-09
sid.44: De rekommenderade åtgärderna är
konkreta dock inte förbindande. Skulle ett
politiskt antagande av
kulturmiljövårdsprogrammet kunna vara
ytterligare en åtgärd som stärker
programmets ställning?
Programmet är godkänt av
Kommunufullmäktige.
Som åtgärd bör man även ange hur man i
kommunens egna skogar avser att bedriva
skogsbruk så att kulturmiljöerna i skogen
bevaras och kanske till och med förstärks
KAP 5 NÄRINGSLIV/SYSSELSÄTTNING
S 49 ”rekommendationer för mark- och
vattenanvändningen ” bör ersättas med
”rekommenderad åtgärder” Kopplingen till
mark- och vatten saknas för de flesta
åtgärderna!
Åtgärdat.
Ett sätt att bidra till ökat inslag av kvinnligt
företagande kan vara att se över de grupper
som fattar strategiska beslut i
näringslivsfrågor.
Finns medtaget.
KAP 6 UTBILDNING OCH KOMPETENS
Otydligt hur man tänker – dels säger man att
man vill försöka behålla den
utbildningsomfattning man har och att en
åtgärd för att uppnå detta är att samverka
mellan olika skolverksamheter. Samtidigt
säger man att skolnedläggning inte går att
undvika. Under ”rekommenderade åtgärder”
borde kanske förslaget infogas om att finna
former för samverkan m.m. som gör att
skolnedläggning så långt det är möjligt kan
undvikas.
Skrivningen följer kommunens
antagna inriktning för verksamheten.
KAP 7 INFRASTRUKTUR
sid. 54 Avsnittet är uppdelat på olika
trafikslag samt ett särskilt avsnitt som handlar
om planering för ”vissa utsatta grupper”.
Vägar, gång- och cykelvägar; i de förslag till
åtgärder som framförs bör det synas i vilken
mån det är åtgärder som kommunen ansvarar
för och i vad mån det handlar om
”Vägverksåtgärder” (sid. 57)
Åtgärdat.
97
Datum
2006-12-09
Det sista avsnittet sid. 62 ”Planering för ett
jämställt trafiksystem” (det trafikpolitiska
målet nr…) borde kanske in som ett moment
för alla trafikslag, eller också infogas som ett
inledande avsnitt tillsammans med de övriga
övergripande trafikpolitiska målen som
riksdagen antagit 1998: Ett tillgängligt
transportsystem, En hög transportkvalitet, En
säker trafik, En god miljö, En positiv regional
utveckling och Ett jämställt transportsystem.
Planen har justerats enligt
länsstyrelsens yttrande.
Väg 374 som pendlingsstråk mellan Älvsbyn
och Piteå bör särskilt nämnas. Vägen har en
relativt omfattande pendling i båda
riktningarna. Behov av främst
trafiksäkerhetsåtgärder föreligger bl.a. för att
minska antalet viltolyckor.
Planen har justerats enligt
länsstyrelsens yttrande.
Beträffande järnvägens, Norrbotniabanans
dragning genom Piteå bör kommunen se över
de lokaliseringar av bebyggelseområden som
ligger inom de områden som kan komma att
beröras av en järnväg. Öjebyn som en
tänkbar målpunkt bör även omnämnas,
liksom behovet av tillgängligheten till LTU.
Av kartredovisningen bör antingen alla
aktuella korridorer redovisas, alternativt bör
det framgå att redovisningen endast omfattar
ett urval av korridorer.
Korridorerna har justerats efter
samrådet.
sid. 58 Tredje punktsatsen bör ersättas med:
Med god gestaltning och med stor hänsyn till
optimerad anläggningskostnad.
Sista punktsatsen bör ändras till; Inte splittra
sammanhängande bebyggelse med undantag
för orter där resecentrum/station planeras
idag eller i framtiden.
Föranleder ingen ändring i planen.
sid. 59; Tillägg till tredje punktsatsen; Inom
överskådlig framtid planerar dock inte
Banverket för detta.
Föranleder ingen ändring i planen.
sid.60: ”Konsekvenser”: Det är lämpligt att
påpeka att utvecklingen av flygverksamheten
vid Långnäs flygfält inte får utvecklas så att
den skadar fornvårdsmiljön/gamla
marknadsplatsen, Kyrkbyn, samt att
verksamheten inte kommer att försvåra besök
i Kyrkbyn.
Planen har justerats enligt yttrandet.
Planen har justerats enligt yttrandet.
98
Datum
2006-12-09
Det kan vara lämpligt att redovisa
höjdbegränsande områden för flygplatsen,
både på text och karta, eftersom detta kan få
avgörande betydelse för möjligheten att
lokalisera till ny bebyggelse eller andra
anordningar i flygplatsens närhet. De
gällande restriktionerna finns att hämta (även
i digital form) från Luftfartstyrelsen.
Åtgärdat.
Beträffande störningar från flygbuller
hänvisas till regeringens proposition
1996/97:53 ”Infrastrukturinriktning för
framtida transporter”.
Bullerutbredningskurvor för flygbullernivå
(FBN) 55 dBA samt 70 dBA maxbullernivån
bör markeras på plankartorna samt de
bullerrestriktioner som ska gälla inom
områdena bör beskrivas i planen.
Bullerkurvor bör kunna erhållas från
flygplatsen.
Kommunen har låtit göra en
bullerutredning. Planen har justerats
med hänsyn till utredningen.
Bullerkurvorna har lagts in på samma
karta som redovisar restriktioner om
bygghöjd.
Ansvariga för Piteå/Långnäs flygplats bör
beredas möjlighet att yttra sig över
översiktsplanen i egenskap av sakägare.
Är åtgärdat.
sid.61: Avser mobiltäckning både GSM och
3G? Ett förtydligande är önskvärt.
Kommunen bör även påtala nyttan av att
samlokalisera nya stationer dels ur
samhällsekonomisk synvinkel och dels för att
skona natur- och kulturvärden. En ambition
bör väl även vara att mobilnätet fungerar
också utanför det allmänna vägnätet?(även
sid. 20
sid. 62 Redovisningen av planering för ett
jämställt trafiksystem är bra.
Skrivningen har justerats med
anledning av länsstyrelsens yttrande.
KAP 9 BOENDE
Länsstyrelsen saknar i detta avsnitt en
koppling till miljömålet, God Bebyggd Miljö
som egentligen är ”visionen”. Dock borde
kanske även andra värden, förutom ”fin
natur” lyftas fram, t.ex. kulturvärden. Flera
av delmålen anknyter till frågor om boendet
och dess utformning.
Länsstyrelsen anser det lämpligt att även
frågan hur planens genomförande bidrar till
att uppnå miljömålet. Hur ser man t.ex. på
frågorna om buller?
Kommunen har flyttat
måluppfyllelserna för miljömålen till
Finns beskrivet i den reviderade
planen.
99
Datum
2006-12-09
Radonfrågan hanteras i kapitel 8. Men
miljömålet berörs inte där, vilket hade varit
lämpligt.
sid.71 Länsstyrelsen anser att i redovisningen
av de allmänna ”prövningskraven” under
pkt.3 även bör ingå gestaltningskrav t.ex.
hänsyn till landskapsbilden.
Kommunen har kompletterat
skrivningen.
Under pkt.4 bör kommunen även framhålla
att det vid planering för hästhållning är
viktigt att beakta konfliktrisker.
Åtgärdat.
KAP 11 ENERGI
sid. 75 En koppling till miljömålen är
relevant. Jfr bl.a. delmål 10,11 och 12, till
God Bebyggd miljö.
Hur kan man t.ex. aktivt arbeta för att
fjärrvärme skall bli attraktivt eller relevant?
sid.78;Med utgångspunkt från den
vindkartering som utförts av Uppsala
universitet och som länsstyrelsen kommer att
redovisa inom kort för kommunen så bör det
vara möjligt att peka ut lämpliga
utredningsområden för vindkraftsetablering.
Denna vindkartering bör kunna användas som
underlag för aktiviteter enl. pkt 4.
Kommunen är skyldig enligt lag om
kommunal energiplanering att ha en aktuell
plan för tillförsel, distribution och
användning av energi i kommunen. ÖP:n bör
även beskriva vilka behov och framtida
planer som finns för elnät och eldistribution.
Hur säkerställs kontinuerlig elleverans?
Figurerna under avsnittet om
energiförbrukningen i Piteå är svårtolkade.
Avsnittet om energi innehåller många
spekulationer och antaganden som kan
ifrågasättas. De rekommenderade åtgärderna
är relevanta.
En energiplan ska upprättas för
kommunen.
En ny skrivning om vindkraft har förts
in i planen.
Skrivningen har justerats i samråd med
sakkunniga på området.
KAP 12 AREELLA NÄRINGAR
sid. 79 SKOGSBRUK Visionen bör kanske
även innehålla en skrivning om att skogen
ska skötas så att de kulturhistoriska värdena
består. (se nedan)
sid. 80 En koppling till miljömålet nr 12
”levande skogar”. Hur bedömer kommunen
att planförslaget uppfyller målet/delmålen?
100
Datum
2006-12-09
sid.83 JORDBRUK Under rekommenderade
åtgärder saknas inslag av åtgärder som stöttar
även alternativa jordbruksverksamheter som
t.ex. hästhållning, fårskötsel vilka bl.a. bidrar
till det öppna landskapet om än inte till
livsmedels- eller foderproduktion. Även
jordbrukets betydelse för den biologiska
mångfalden och som kulturbärare bör
belysas. . En koppling till miljömålet nr 13
”Ett rikt odlingslandskap” bör göras. Hur
bedömer kommunen att planförslaget
uppfyller målet/delmålen?
sid.82 pkt.7: Kommunen bör motivera
ställningstagandet.
Kommunen anser att texten i
nulägesbeskrivning och tankar om
framtiden utgör tillräckliga motiv för
förslaget.
anledning av länsstyrelsens yttrande
sid. 85 RENNÄRINGEN . Fr.o.m. 1 maj
2005 får svenska samebyar som har sedvana
inom de tidigare konventionsområdena
använda dessa. Konventionen har upphört.
Rekommenderade åtgärder saknas när det
gäller rennäringen. Nu är även riksintressena
för rennäringen beslutade av jordbruksverket
och dessa bör då redovisas tillsammans med
övriga riksintressen.
sid. 85 VATTENNYTTJANDE; Här avses
”fiskodling” och påverkan på vattendrag från
industrier, och inte som man kunde tro av
rubriken vatten även för andra behov, t.ex.
dricksvatten. Rubriken Fiskodling eller
Vattenbruk kunde vara mer relevant.
anledning av länsstyrelsens yttrande
Avsnittet om utsläpp anser länsstyrelsen
bättre hör hemma under kapitel 13. Avsnittet
bör då även kompletteras med utsläpp från
bebyggelse.
Avsnittet har flyttats till kapitlet om
Vatten och Avlopp.
sid.86 VÄRDEFULLA MINERALER;
NATURGRUS
Kopplingen till delmålet inom God Bebyggd
Miljö: nr 7 är uppenbar, men vad innebär
planens genomförande för målet?
Har kommunen vägt in möjlighet till
återvinning av inerta massor för att minska
behovet av naturgrus och bergmaterial samt
behovet av transporter?
Ingen kommentar.
101
Datum
2006-12-09
Inga riksintressen för utvinning av värdefulla
mineraler enligt 3 kap 7§ miljöbalken finns
inom kommunen. Det pågår emellertid
relativt intensiva undersökningar i västra
delen av kommunen med avsikt att hitta
mineralfyndigheter. Bergstaten har uppgifter
om samtliga nu gällande
undersökningstillstånd enligt minerallagen.
KAP 13 VATTEN OCH AVLOPP
Avsnittet är bra, men bör kompletteras med
avsnittet om utsläpp från kap.12.
KAP 14 MILJÖ OCH RISKFAKTORER
Ingen kommentar.
Åtgärdat.
sid. 97 De rekommendationer angående
buller och radon som ges bör kanske även
föras in när det gäller planering för boende,
kap 9.
Åtgärdat.
Det kunde även vara lämpligt att redovisa
vilka riktvärden som kommunen avser att
tillämpa när det gäller buller.
Synpunkten har inte beaktats.
Kommunen kommer att tillämpa
Naturvårdsverkets riktlinjer.
Det finns andra verktyg än förbud genom
trafikreglering som kommunen planmässigt
kan använda beträffande transport av farligt
gods, t. ex tillämpa skyddszoner intill vägar
med tranporter av farligt gods eller
lokalisering av verksamheter som hanterar
farliga ämnen så att transporter inte behöver
ske genom bostadsområden.
Rekommenderade färdvägar för farligt gods
finns och kan redovisas.
Karta över farligt gods finns bilagd
planen. I övrigt se kap 16.
För radonkartan bör källan anges.
Åtgärdat.
Det saknas information om att Piteå ligger i
ett område med risk för förhöjda
arsenikhalter i mark och berggrund och vilka
konsekvenser som detta kan medföra
Kommunen har valt att inte separat
redovisa detta. Det finns en mängd
metaller och andra ämnen som ej
redovisas separat och som kan vara
farliga.
Planen omfattar en så lång tidsperiod
att det är svårt att veta vad som i
framtiden bedöms som farligt.
KAP 15 MELLANKOMMUNALA
FRÅGOR
sid. 99 Är avsnittet om skogsbruk relevant?
Ja.
Kapitlet innehåller inga åtgärdsförslag.
Åtgärdat.
102
Datum
2006-12-09
Hur ser kommunen på de mellankommunala
frågorna framöver? Finns det några andra
frågor än Norrbotniabanan som kunde kräva
regionala planeringsinsatser, t.ex.
fyrkantensamarbetet, andra
kommunikationsfrågor, extern handel,
vindkraft, regionförstoring, areella näringar
(bl.a. rennäring)?
Vattendirektivet kan framgent komma att
innebära att vattenfrågorna ges en mer
regional hantering. Frågor rörande
vattenförvaltning bör bl.a. därför också
omnämnas i översiktsplanen.
Kommunen är positiv till ett utökat
samarbete.
Övrigt: Planförslaget måste kompletteras med
en redovisning av totalförsvarets intressen.
Utöver den redovisning som sker i
översiktsplanen finns områden som av
sekretesskäl inte kan redovisas. Kännedom
om dessa områden finns hos länsstyrelsen.
Åtgärdat.
KARTOR
Kommunen har omarbetat samtliga
kartor.
Åtgärdat
A3-kartor: Vissa av kartorna kunde kanske
inarbetas i texten som tematiska kartor.
Under alla förhållanden bör kopplingen
mellan text och kartbild förbättras.
Finns omnämnt i kap 4 Natur under
rubriken, Åtgärder för förbättrade
fiskebiotoper samt under eget avsnitt.
Kartorna borde kompletteras med
”riktmärken” t.ex. E4 för att underlätta
orienteringen för läsaren.
Teckenförklaringarna bör ses över så att de
överensstämmer med den information som
kartan skall visa.
Åtgärdat.
På alla kartor har man lagt in fornlämningar.
Alla lämningar är dock inte angivna och
därför kan kartorna ge en falsk bild av det
egentliga beståndet i de olika områdena. T.ex.
finns inga av by/gårdstomterna utsatta och
dessa kan innehålla kulturlager och grunder
efter mycket gamla gårdar. Antingen låter
man bli att redovisa fornlämningarna eller så
redovisas alla. Om man tycker att
fornlämningarna är särskilt relevanta på vissa
av kartorna men inte andra kan man även
göra en sådan selektion men då måste det
framgå att det är så man har gjort.
Kommunen kan erhålla uppdaterade
fornlämningsdata via länsstyrelsens hemsida.
Fornlämningarna är släckta på
markanvändningskartan.
På kartorna över byarna har vi
redovisat fornlämningarna där det
ansetts nödvändigt. I andra fall där det
rört sig om större ytor har vi markerat
att hela området är särskilt viktigt ur
kulturvårdssynpunkt.
Åtgärdat.
103
Datum
2006-12-09
Kommentar till resp. kartbild
Markanvändningskarta och
rekommendationskartan
Länsstyrelsens uppfattning är att dessa bör
kunna slås samman till en karta som
översiktligt och schematiskt redovisar
områden som har betydelse i ett större
sammanhang, t.ex. korridorerna för
Norrbotniabanan, stora vägar, skoterleder
m.m.
Med nuvarande utformning av kartorna kan
vi inte förstå syftet med dem. De innehåller
även oklarheter när det gäller
överensstämmelsen mellan kartbilderna och
vissa symboler på kartorna saknas i
teckenförklaringen: t.ex.
Områdesskydd (enligt sid. 37 i rapporten)
”befintliga naturreservat”, ”pågående
reservatsbildning”, ”föreslaget framtida
naturreservat” samt ”utred
naturreservatsbildning” saknas.
Områdena ”rekreation”, industriområde”,
reservområde industri” samt ”framtida
bostadsområde” finns med i
teckenförklaringen men inget av dessa finns
dock med på kartan
Fritidsbebyggelse saknas
Det finns områden i kartan (naturreservat)
som inte finns med i teckenförklaringen.
På rekommendationskartan syns miljön med
kyrkstugor och kyrka i Norrfjärden dåligt
Åtgärdat.
Åtgärdat.
Åtgärdat.
Ihopslaget med bostäder.
Åtgärdat.
Åtgärdat.
Tematiska kartorna:
Naturskydd:
Saknar namn på naturreservat och Natura
2000 områden. Namnge alla inte bara vissa.
Åtgärdat.
Natura 2000 området Floxen som ligger inom
plangränsen saknas i kartan.
Åtgärdat.
I denna karta bör ”pågående
reservatsbildning”, ”föreslaget framtida
naturreservat” samt ”utred
naturreservatsbildning” finnas med.
Åtgärdat.
Naturminnet som finns inom plangränsen bör
finnas med i kartan.
Åtgärdat.
Eventuellt bör en annan färg väljas för Natura
2000 området Piteälven då mörkblå syns
dåligt.
Åtgärdat.
104
Datum
2006-12-09
De områden som är avsatta för eko-parker av
Sveaskog borde redovisas i kartan.
Kommunen har inte ansett detta
nödvändigt.
Riksintresse enligt 3 kap 5,6 §
Här bör även rennäringens intressen
redovisas?
Åtgärdat.
Riksintresse enligt 3 kap 6,8 §§ samt 4 kap 2
§ MB:
Av rubriken bör även framgå att också 1§
gäller för de områden som utpekas i 2§ 4 kap.
Åtgärdat.
Byskeälv och Åbyälv är också av riksintresse
enligt MB 4 kap 1 och 6 § Dessa bör vara
markerade på kartan.
Åtgärdat.
Naturvärdesklassning:
Vissa områden, som är naturvärdesklassade,
är namnmärkta medan vissa inte är det, hur
har denna selektering gått till, ska alla
namnges, inga, eller bara vissa (då bör det
framgå hur man valt ut dessa)?
Bättre förklarat hur denna klassning har gått
till och vad den innebär bör finnas med i
kartan för att inte förvirra, eventuellt en
inforuta eller utveckla teckenförklaringen.
Korridorer för Norrbotniabanan:
Dessa korridorer känns väldigt övergripande,
i rapporten (sid. 58-59) står bland annat att
det finns ett stort antal möjliga
bansträckningar. Kartbilden bör kompletteras
med dessa, alternativt måste det tydligt
framgå att det är ett urval som redovisas.
Motivet till urvalet bör även framgå. Det står
även att utredning och förslag till
stationslägen ska inarbetas i planen, även
detta bör kompletteras i kartan.
Allmänna vägar-vägklasser:
Det vore bättre att i stället för klass I och II
ange fordonsmängd > 2000
fordon/årsmedeldygn (Ådt) resp. < 2000 Ådt.
Det som anges som ”Allmän väg, riksväg”
bör istället vara ”Allmän väg, europaväg.”
Någon riksväg finns inte inom kommunen.
Vidare har den sträcka som anges som
motortrafikled numera status som motorväg. I
området finns ingen motortrafikled. Det som
på teckenförklaringen anges som ”väg, i
underfart” borde hellre anges som ”planskild
trafikplats”, angiven med en röd ring på
kartan.
Åtgärdat.
Åtgärdat.
Åtgärdat.
Åtgärdat.
105
Datum
2006-12-09
Del 2
Kommunen har haft höga ambitioner inför
planens utarbetande som resulterat i ett
mycket omfattande kartmaterial. För planens
hanterbarhet bör materialet minskas ned,
helst till samma format som huvudhandlingen
A4 eller A3. Någon form av
sammanfattning eller ”syntes” bör inleda del
2. Alternativt bör kopplingen i del 1 till del 2
göras starkare. I ”syntesen” skulle det vara
intressant att veta om det är några tydliga
skillnader mellan de olika delarna i
kommunen när det gäller t.ex. utveckling och
framtida möjligheter. Hur ser kommunen på
detta?
Kartor Landsbygden
Åtgärdat.
Allmänt: Det är svårt att av kartmaterialet
förstå vilka ambitioner kommunen har inför
framtiden när det gäller landsbygden. Vad är
nuläge och vad är rekommendationer för
framtiden? Hur tillämpas det som sägs i del 1
för de olika områdena? (se t.ex. nedan under
”väg”) Texterna för varje by skulle kunna
kompletteras med en särskild rubrik
”förslag”.
Åtgärdat.
Väg
Redovisningen av de transportpolitiska målen
bör ges en tillämpning inom de olika
områdena. I redovisningen finns enbart
planerade vägar och gångvägar angivna. Det
framgår inte vilka målsättningar för
kollektivtrafik, tillgänglighet, boendemiljö
m.m. lokalt för resp. område som kommunen
har.
Delvis åtgärdat.
I de områdesvisa beskrivningarna anges ett
antal åtgärder på det allmänna vägnätet. Här
anges blandat vad som synes vara Vägverkets
planer, ortsbefolkningens önskemål och i
något fall kommunens önskemål. I
beskrivningen för resp. by bör kommunens
målsättning för utveckling av vägnätet
framgå bättre.
Kommunen har förtydligat detta i
materialet.
Kulturmiljö:
På Infjärdenkartan borde Kyrkbyn
tydliggöras med textetikett eftersom den syns
dåligt. Innebörden av att område för flygplats
ligger över riksintresset, fornvårdsmiljön och
fasta fornlämningen Kyrkbyn bör klarläggas.
Åtgärdat.
106
Datum
2006-12-09
På Svensbykartan bör man lägga in en
textetikett för gravarna på Högberget på
samma sätt som man gjort för Vallsberget. I
synnerhet som där finns angivet olika
nyttjande av området.
Angivet område för ny bebyggelse vid Heden
bör krympas till att endast ligga söder om
markvägen eftersom kulturlager efter äldre
gårdstomt finns registrerad norr om vägen.
På denna karta är det också viktigt att märka
ut by/gårdstomterna som finns vid Heden och
Backen.
På Norrfjärdenkartan har man lagt ut nya GCstråk i anslutning till en by/gårdstomt och
GC-vägen ligger även mitt i ett värdefullt
odlingslandskap. Här vore det bättre ur
kulturmiljösynpunkt att lägga GC-vägen
närmare dagens E4. Läget på de planskilda
korsningarna vid E4 innebär även de stora
ingrepp i kulturlandskapet i området och det
vore därför bättre att ange större områden där
en planskildhet kan vara möjlig för att på så
sätt kunna hitta den lösning som minst
påverkar kulturmiljövärdena i området.
Gråträskkartan har inte alla
fornlämningslokaler inlagda och eftersom
detta är ett särskilt fornlämningstätt område
kan det vara av vikt. Här kunde man även
med fördel sätta en textetikett och visa på
fornvårdsmiljön vid Metträsket.
I Hemmingsmark berör områden utpekade för
ny bebyggelse by/gårdstomter och detta bör
framgå av kartan.
I Blåsmark berör planerad GC-väg ett område
med by/gårdstomter och detta bör framgå av
kartan och kanske diskuteras under kapitel 7.
SAMRÅD
Samråd i ärendet har ägt rum med Banverket,
Bergsstaten, Energimyndigheten,
Försvarsmakten, Fiskeriverket,
Luftfartsstyrelsen, Post- och Telestyrelsen,
Skogsvårdsstyrelsen, Svenska Kraftnät samt
Vägverket. I handläggningen har deltagit
företrädare för länsstyrelsens enheter för
kommunikation, jämställdhet, kulturmiljö,
lantbruk, naturvård, krishantering,
miljöskydd och rennäring/jakt.
Åtgärdat.
Kommunen har inte ansett detta
nödvändigt.
Åtgärdat.
Kommunen har bedömt att dessa
områden inte berörs.
Åtgärdat.
Åtgärdat.
En förbättring av GC-vägarna har
bedömts som prioriterat. Den exakta
förläggningen får utredas i samband
med detaljplan eller vägarbetsplan.
107
Datum
2006-12-09
ÖVRIGA HÄNDELSER
Nr
59
Vindkraft
Under tiden kommunen arbetet med
justeringen av planen har Länsstyrelsen
överlämnat en rapport avseende
vindförhållandena i kommunen. Utredningen
är utförd av Meteorologiska Institutionen
Uppsala Universitet.
Ett privat företag har även upprättat ett
förslag till nybyggnad av vindkraftverk i
Markbygden. Ett samråd enligt miljöbalken
har påbörjats.
Områdena som utpekats i samrådshandlingen
samt den av Länsstyrelsen redovisade
utredningen stämmer till stora delar med
varandra.
Per Lidström
Miljö- och byggkontoret
Piteå kommun
Kommunen har justerat planen och
lagt ett antal utredningsområden
lämpade för vindkraft.

Samrådsredogörelse (pdf, 3 mb, nytt fönster)

Transcription

Similar documents

bottenvikens skärgård

Bruksanvisning Securitas Larm

FARA - Schneider Electric

premiär premiär! - Amazon Web Services

Svenskättlingar hjälper ukrainska soldater

Varför inte jag?

Långselet-Bönehuset-Skola

Styrman stöldanklagar Pite energi

Bebodda öar i Åbolands skärgård

20 11 12-13 30 10 26 hkrönikan - Piteå

boden

Trafik för en - Trafikverket

Cykelprogram för Malmö stad 2012-2019 2012-10-30