Slutna eldstäder - Miljømærkning Danmark

Transcription

Remissammanställning för
Slutna eldstäder
Till kriterieversion 3.0
NMN, 2010-10-12
Nordisk Miljømerking
Slutna eldstäder 078/versjon 3.0
Høringssammenstilling, NMN, 12.10.2010
Slutna eldstäder - Høringssammenstilling til 078/Versjon 3.0
NMN, 12.10.2010
Innhold
1.
Sammendrag ...................................................................................................................... 3
2.
Innledning - om høringen ............................................................................................. 3
3.
Oppsummering av innkomne svar............................................................................. 5
4.
Kommentarer til kriteriene fra høringsinstansene ............................................ 7
4.1.
Generelle kommentarer .................................................................................................... 7
4.2.
Produktgruppeavgrensning .......................................................................................... 17
4.2.1.
Vad är en Svanenmärkt sluten eldstad?........................................................................ 17
4.2.2.
Hva kan Svanemerkes? ........................................................................................................ 18
4.2.3.
Hva kreves for å bli svanemerket? .................................................................................. 19
4.3.
Kommentarer til de enkelte kravene......................................................................... 19
4.3.1.
Beskrivning av produktionsprocessen (kap. 1.1) ..................................................... 19
K1
K2
K3
K4
K5
K6
K7
K8
Beskrivning av produktionsprocessen ........................................................................................... 19
Materialkrav ............................................................................................................................................... 20
Kemiska produkter, klassificering .................................................................................................... 22
Kemiska ämnen ......................................................................................................................................... 23
Ytbehandling som innehåller organiska lösningsmedel ......................................................... 24
Metallbeläggningar av smådelar ....................................................................................................... 25
Emballage .................................................................................................................................................... 25
Avfall .............................................................................................................................................................. 25
4.3.3.
Drift av den svanenmärkta eldstaden (kap.2)............................................................ 26
4.3.2.
K9
K10
K11
K12
K13
K14
4.3.4.
K15
K16
4.3.5.
K17
K18
K19
5.
6.
4.3.6.
4.3.7.
Kompletterande delar (kap. 1.2) ..................................................................................... 26
Solfångare .................................................................................................................................................... 26
Lager för pellets ........................................................................................................................................ 26
Luftutsläpp .................................................................................................................................................. 26
Verkningsgrad ........................................................................................................................................... 39
Buller ............................................................................................................................................................. 44
Intyg om test av utsläpp och verkningsgrad ................................................................................ 44
Information till kund (kap 3.) ........................................................................................... 45
Installationshandbok .............................................................................................................................. 45
Drifts- och skötselinstruktioner ..................................Fejl! Bogmærke er ikke defineret.
Information till återförsäljare och installatörer (kap.4) ........................................ 47
Krav på kompetens .................................................................................................................................. 47
Dimensionering och utformning av värmesystemet ................................................................ 47
Övrig information..................................................................................................................................... 47
Definitioner............................................................................................................................... 48
Bilagene ...................................................................................................................................... 48
Bilaga 1 Provning ....................................................................................................................................................... 48
Kommentarer til bakgrunnen fra høringsinstansene ..................................... 51
Diskusjon og konklusjoner ........................................................................................ 51
2 (53)
1.
Sammandrag
Det inkom många remissvar till föreslagna revidera kriterier för Slutna eldstäder som
varit på remiss under mars-maj 2010. Detta är vi tacksamma för och glädjer oss åt
intresset för miljömärkning av Slutna eldstäder.
Totalt 37 remissvar, varav 26 remissvar stödde förslaget och 4 förkastade förslaget.
Övriga remissvar och även de som och de som stödde/förkastade förslaget hade
kommentarer till kraven. Nordisk Miljömärkning har justerat kriterierna efter att tagit del
av remissvaren. Remisssvaret från DAPO omfattar 12 medlemföretag.
Remissvaren kommenterade flera kravområden. Många remissvaren omfattar
produktionskrav samt luftutsläpp och verkningsgrad.
Mest kommenterades generella synpunkter på kriterierna, produktionskrav, samt krav på
utsläpp och verkningsgrad.
Många remisser ansåg att det är viktigt att belysa att det har kommit synpunkter både på
att kraven har skärpts för mycket och att de har skärpts för lite.
Flera remissvar av tillverkare kommenterade att produktionskrav är för omfattande och
arbetstungda att hantera och delvist omöjligt att uppfylla speciellt för små tillverkare. Till
exempel anses det mycket svårt att få intyg om ämnen i kemiska produkter från
kemikalietillverkare. Därtill ansåg flera tillverkare att det inte är möjligt för små
tillverkare att investera på kort sikt på inneslutna automatiska lackeringsprocesser och
inte heller på reningssystem av VOC-utsläpp (t.ex. förbränning).
Många tillverkare kommenterade att krav på verkningsgrad och luftutsläpp är för stränga
för vedkaminer och insatser. Majoriteten av myndigheter stöder kraven enligt NM´s
remissförslaget.
Några remisser avser att verkningsgrad för ackumulerande eldstäder och vedkaminer som
används för kontinuerlig eldning kan skärpas. Testlaboratorium föreslår även skärpningar
till krav på emissioner för ackumulerande eldstäder och bastuugnar.
Provlaboratorier föreslog vissa preciseringar för provmetoder. Kommentarer gavs också
till installations- och diftinstruktioner.
2.
Om remissen
Nordisk Miljömärkning har giltiga kriterier för Slutna eldstäder, version 2.3 som gäller
till den 31 oktober 2011.
3 (53)
Nordisk Miljömärkning har tagit fram ett förslag på reviderade kriterier för
Svanenmärkning av Slutna eldstäder. Förslagna kriterier sänder ut på remiss under marsmaj 2010.
Förslag på nya kriterier för slutna eldstäder har utarbetats av en projektgrupp från
Nordisk Miljömärkning. Kriterierna för slutna eldstäder har reviderats under 2009 - 2010.
Revisionen skedde utan expertgrupp. Förslag på krav förankrades hos intressenter genom
olika kontakter och möten.
Huvudfokus för revisionen låg på tillverkning samt luftutsläpp och verkningsgrad av
eldstäder.
Livscykelanalyser (se bakgrundsdokumentet) visar att eldstäders miljöpåverkan är störst
under eldning, i form av utsläpp. Därför har kraven fokuserats på just utsläppen. En
övergång från gammal till ny ugnsteknologi leder till markanta förbättringar (28-80 %)
för alla miljöparametrar som studerats.
Kriterierna gäller även begränsningar för de kemikalier som används i produktionen.
Kraven har införts för att hindra onödig spridning av miljögifter. Miljöbelastningen vid
tillverkningen av ugnar varierar beroende på vilka material som används, bland annat
som en följd av den energiförbrukning som krävs för produktionen. Materialvalen är
också avgörande för ugnens egenskaper, såsom hållbarhet, värmeöverföring och
värmeeffektivitet. Idag finns det inga materialkrav som utesluter användning av vissa
material (t.ex. gjutjärn, stålskivor, keramik m.m.), men information ska lämnas om
produktionsteknik och energiförbrukning vid ugnstillverkningen för att eventuellt kunna
ställa krav vid nästa revision av kriterierna
I denne høringssammenstillingen er alle kommentarene samlet og besvart fra Nordisk
Miljømerking. Hensikten er, foruten å samle alle kommentarene, å vise hvordan eksterne
kommenterer har påvirket kravene som blir stilt. Nordisk Miljømerking er takknemlig for
alle svar som hjelper oss i vår kriterieutvikling og hjelper oss i å ivareta at arbeidet med
kriteriene følger standarden ISO 14024.
4 (53)
3.
Oppsummering av innkomne svar
Totalt inkom 37 remissvar. 26 remissinstanser stöder förslagna kriterier och 4
remissinstanser förkastade förslaget. För detaljer se tabell 1-5 nedan.
Tabell 1: Sammenstilling av alle høringssvarene. Kolonnene angir; A. Bare
kommentarer, B. Støtter forslaget, C. Støtter forslaget med kommentarer, D. Avstår fra
høringsuttalelse og E. Forkaster forslaget med begrunnelse.
Land
A. Bare
kom.
Danmark
Sverige
Finland
Norge
Island
Totalt
B. Støtter
forslaget
1
3
C. Støtter
forslaget
med kom.
6
5
5
4
D. Avstår
fra høringsuttalelse
4
3
1
5
21
7
1
E. Forkaster
forslaget med
begrunnelse
1
1
2
4
Totalt
12
9
7
9
0
37
Tabell 2: Danske høringssvar.
Hørings-instans
Coop Trading
Danmarks Naturfredningsforening
Forbrugerrådet
Økonomi- og Erhvervsministeriet
W Robet Pulvertaft
Det Økologiske Råd
Teknologisk Institut
Miljøstyrelsen
DAPO (ved 12 medlemmer/
producenter)
Aduro A/S
Scan Ovne A/S
Varde Ovne
Σ Danske svar:
A.
Bare
kom.
B.
Støtter
forslaget
C. Støtter
forslaget
med kom.
D. Avstår
fra
høringsuttalelse
X
X
X
X
E. Forkaster
forslaget med
begrunnelse
X
X
X
X
X
1
X
X
X
6
4
1
5 (53)
Tabell 3: Svenske høringssvar.
Hørings-instans
A.
Bare
kom.
B.
Støtter
forslaget
Tillverkare/licensinnehavare
Branchföreningen
Baxi
Nibe
Specht/Xeoos
Nordpeis
Myndigheter
Sveriges kommuner och landsting
Boverket
Energimyndigheten
Laboratorium
Sveriges Provnings o Forskningsinst
C. Støtter
forslaget
med
invändn.
D. Avstår
fra
høringsuttalelse
E. Forkaster
forslaget med
begrunnelse
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Σ Svenske svar:
5
3
1
C. Støtter
forslaget
med kom.
D. Avstår
fra
høringsuttalelse
E. Forkaster
forslaget med
begrunnelse
Tabell 4: Finske høringssvar.
Hørings-instans
A.
Bare
kom.
B.
Støtter
forslaget
X
Federation of Finnish Enterprises
Kuluttajatutkimuskeskus (Centralen
för Konsumentforskning)
SYKE
TUKES
Tulikivi Oyj
Valvira
VTT Expert Services Oy, Jyväskylä
Σ Finske svar:
X
1
X
X
X
X
X
5
1
B.
Støtter
forslaget
C. Støtter
forslaget
med kom.
D. Avstår
fra
høringsut.
Tabell 5: Norske høringssvar.
Hørings-instans
Jøtul
Dovre AS
KLIF (Klima og forurensingsdep.)
Bjørn Ardo
Barne-, likestillings- og
inkluderingsdepartementet
Arbeidstilsynet
Direktoratet for Naturforvaltning
Folkehelseinstituttet
Helsedirektoratet
Σ Norske svar:
A.
Bare
kom.
E. Forkaster
forslaget med
begrunnelse
X
X
X
X
X
X
X
3
X
X
4
2
6 (53)
4.
Kommentarer til kriteriene fra
høringsinstansene
Mest kommenterades generella synpunkter på kriterierna, produktionskrav, samt krav på
utsläpp och verkningsgrad.
De enkelte kommentarene fra høringsinstansene er samlet og gruppert i dette kapittelet,
og følger numrene på kravene i høringsutkastet til kriteriene. Noen av høringsinstansene
har kommentert flere områder i høringsutkastet og kommentarene er da delt opp etter
tema. Nordisk Miljømerking har gitt svar til høringskommentarene og det har vært gjort
samlet hvis det er flere høringsinstanser som har kommentert samme tema.
4.1. Generelle kommentarer
Baxi, Sverige:
Hänvisar till Vardes svar.
Varde Ovne, Danmark:
Indledning:
Varde Ovne sætter miljøet højt på listen over ting der skal værdsættes og beskyttes mest
muligt.
Det omfatter selvfølgelig det nærmiljø der er lige udenfor vores alles hoveddør, luften
skal være så ren som muligt.
- Dette har vi en lille smule indflydelse på, i kraft af at have nogle fornuftige
grænser og bestemmelser for hvor meget vi hver især må forurene.
- Som Brændeovnsproducent har vi pligt til at produktudvikle vores ovne så de
opnår de lavest mulige emissionsværdier.
Samtidig skal vi sikre at de lave emissionsværdier som opnås på testlaboratoriet,
også er så praktisk opnåelige i de private hjem som muligt.
Vi skal på bedst mulig måde sikre at forbrugeren har modtaget en enkel og
fyldestgørende instruktion på hvorledes produktet skal anvendes.
- Som Brændeovnsproducent har vi ligeledes en forpligtigelse til ikke at udvikle
ovne der er så fin-trimmede, at de lave emissionsværdier kun kan opnås på
testlaboratoriet, af personer med indgående kendskab til forbrændingsteknik.
- Hvis vi indfører så lave emissionsgrænser, at den enkelte forbruger ikke er i stand
til at opnå blot tilnærmelsesvis tilsvarende resultater, selvom der fyres med
korrekt brændsel og helt efter instruktionen, så er vi gået for vidt i jagten på lave
emissioner.
7 (53)
-
En brændeovn der er trimmet til det yderste, og derved kan opnå meget lave
emissioner på laboratoriet, vil oftest ikke kunne fungere tilsvarende i den private
installation. Her vil man ofte se at denne brændeovn vil forurene mere end en
knap så trimmet ovn. Der er ligeledes fare for at en del af denne forurening vil
komme ud i stuen, og derved i direkte berøring med mennesker og husdyr.
Varde Ovne, Danmark; Baxi, Sverige:
Konklusion:
- Undgå at stramme grænserne for meget. Det vil hos forbrugeren blot få det
modsatte resultat end det var hensigten.
- Varde Ovne var den første Svanelicenshaver til brændeovne, og vi har uden tvivl
en stor del af æren for at der i dag findes så mange svanemærkede kvalitets
brændeovne i Norden.
- Hvis grænserne nu strammes så meget, at det i praksis vil få et negativt resultat
for miljøet, så vil vi tage det op til kraftig overvejelse, om Varde Ovne vil deltage
i Svanemærkningen fremover. I så fald kan vi uden tvivl finde andre og nye
måder at markedsføre vores rentforbrændende kvalitets brændeovne på.
Afrunding:
Varde Ovne vurderer at det Nordiske Miljømærke Svanen’s fornemste opgave er at sikre
at de produkter der tildeles licens, fungerer tilfredsstillende og kan overholde de
gældende krav til Emissioner og Virkningsgrad. Dette skal selvfølgelig eftervises af en
fyldestgørende testrapport fra et akkrediteret laboratorium. Det er en svær balancegang
ikke at have for skrappe krav, da dette omgående vil give den stik modsatte effekt ude i
de små hjem. Under disse omstændigheder må Nordisk Miljømærkning kunne acceptere,
at ikke kun den bedste tredjedel af produkterne kan opretholde licensen. Det er da et
luksusproblem når en større del af produkterne kan overholde kravene og heldigvis er det
samtidig til gavn for miljøet. Hvis kravene skærpes så meget, at det fremover kun er
virkelig fin-trimmede produkter der kan opnå licens, og at man næsten skal være
forbrændingsekspert for at anvende dem korrekt, så taber man det hele på gulvet og opnår
det stik modsatte. Lad os nu, for miljøets skyld, nøjes med at skærpe kravene til det som
jeg her har foreslået, det vil være til stor gavn for os alle.
Mht. diverse krav til produktionsstedet, mener jeg at man i dette høringsforslag virkelig
går målrettet efter de mindre producenter, og i særdeleshed dem der får produceret i
østlandene. Det finder jeg dybt uretfærdigt, og helt ude af tråd med hvad jeg forbinder
med Nordisk Miljømærknings formål. Vi er nogle stabile og troværdige danske
producenter, der på grund af den økonomiske afmatning ikke længere kan gøre det til en
forretning at producere herhjemme. Vi har nødtvunget flyttet en del af vores produktion
til lavtløns lande. Men selvom vi nu producerer eksternt, så styrer vi stadig det hele
herhjemmefra, for at sikre den samme gode kvalitet og ensartethed som vi er kendt for.
Samtidig foregår al produktudvikling herhjemme hvor vores viden er. Først når
produkterne er færdigudviklet og testet på akkrediterede vesteuropæiske testcentre, bliver
selve produktionen startet op eksternt. Jeg vil vove den påstand at vi er nogle producenter
der producerer bedre og mere rent forbrændende brændeovne i udlandet, end nogle af de
8 (53)
producenter der producerer i et nordisk land. Dette bør der ikke være noget forkert i, så
længe vi selvfølgelig overholder de gældende produktions og arbejdsmiljø regler der er i
det pågældende land. Hvis disse lande ikke har helt de samme regelsæt for produktion og
arbejdsmiljø, er det så Nordisk Miljømærknings opgave at trække det ned over hovedet
på dem?
DAPO – Forening af Leverandører af Pejse og Brændeovne i Danmark,
repræsenteret ved 12 medlemmer:
(Morsø Jernstøberi A/S, Lotus Heating System A/S, Jydepejsen A/S, Varde Ovne
A/S, Hwam Heat Design A/S, Heta A/S, RAIS A/S, Westfire ApS, Meteor Herning
A/S, Aduro AS, Termatech A/S, Ecoteck Danmark):
Vi har gennemlæst høringsudkast til Svanekrav 2011. I den forbindelse vil vi hermed
give en tilbagemelding, der er det formelle høringssvar fra undertegnede virksomheder,
samlet i DAPO – Foreningen af Leverandører af Pejse og Brændeovne i Danmark.
I det omfang, det miljømæssigt giver mening, har vi forståelse for og er enige i, at
kravene skal skærpes.
Det er modsat vor opfattelse, at for mange nye krav, som pålægger producenterne nye
administrative byrder og fornyede afprøvninger af allerede eksisterende produkter, vil
medføre, at ressourcer tages fra mere essentielle områder som for eksempel udvikling og
forskning.
Helt overordnet mener vi, at der i ordningen skal tages højde for, at vore produkter har en
meget lang levetid (gennemsnitligt ca. 20 år) og en ganske lang livscyklus. Et produkt,
der udvikles og afprøves i dag, kan således forventes at være i handelen op mod 10 år.
Det er derfor vor opfattelse, at nye krav bør indføres med en rimelig tidshorisont, således
at produkter, der er godkendt for nylig, ikke skal have supplerende tests allerede nu (eller
eventuelt optimeres let, før de så prøves helt om).
Det er derfor vort forslag, at nye og skærpede krav indføres med 3-4 års varsel, subsidiært
at der arbejdes med en længere overgangsordning på 3-4 år.
Så vil ressourcerne kunne anvendes på nye og bedre produkter i stedet for justering og
nyprøvning af eksisterende produkter.
Nordisk Miljømerkings kommentar
Nordisk Miljömärkning har värderat kravnivåer och giltighetstid av kriterierna som
ledde till de godkända miljömärkningskraven. Se även NM´s kommentar nedan till Jotul.
Jøtul, Norge:
De kravene som ligger til grunn allerede er mer enn strenge nok. Det å skille ekstremt
gode produkter fra veldig gode produkter blir av "akademisk" betydning. Dessuten er det
svært stor usikkerhet ute og går mht virkningsgrader på eksisterende produkter. Det å
knytte krav til parametre som man vet er usikre og direkte feil, medfører at en
9 (53)
innskjerpning av kravene blir meningsløs. Det å knytte krav til produksjon er vi positive
til, men ser umiddelbart at dette vil kreve svært mye ressurser for å få til. Vi mener defor
at det må utvises varsomhet med hva man legger inn av krav her og at man prøver seg
frem for å finne nivåer som er mulige for oss produsenter å etterleve. Det som er foreslått
nå blir for mye å følge opp og krever store ressurser for oss å følge opp. Vi synes også
det er uriktig med innskjerpning av kravene pga den usikkerhet som råder rundt ellers i
Europa mht hvilke testmetoder og krav som skal stilles i ny EU standard. Svanemerkede
produkter kan effektivt brukes som et virkemiddel til å påvirke utfallet av ny testmetode
og da er det viktig med flest mulig Svanemerkede produkter. Først vil vi si at det er på
feil tidspkt dere går i gang med en revisjon av Svane kravene. Det er en stor usikkerhet i
bransjen om hvilke krav som vil bli gjeldende i fremtiden. Det pågår intense arbeider i
LOT15 og i TC295 (WG5) der nye uslipps standarder jobbes med. Pr nå er det ikke
konkludert med hvilke retning dette tar, men det er hevet over enhver tvil at de vil ha
fokus på partikkelutslipp noe den eksisterende EN normen ikke fokuserer på. Det å
komme med nye krav som i utgangspunktet allerede er strenge i Europeisk målestokk,
synes vi er helt galt. Vi er klar over intensjonen til Svanen og at dette er et Nordisk miljø
merke og at det er kun de ”beste produktene” på det Nordiske markedet som skal kunne
kvalifisere til Svane merket. Det viktigste må vel være å kunne påvirke den globale
utviklingen av ildsteder slik at alle ildsteder blir bedre? Alle vet at Svane merkede
ildsteder i dag er svært gode produkter og miljøvennlige. I den kamp som nå pågår mht
utforming av nye utslipps standarder innen EU, ville det vær langt mer hensiktsmessig å
sørge for at vi har en stor andel Svane merkede produkter som kan benyttes som en
”brekkstang” for å påvirke utformingen og innholdet til de nye test standardene. Vi må
være klar over at det er en liten brøkdel produkter som omsettes i de Nordiske land sett i
forhold til hele Europa. Derfor mener vi at Svanen kan benyttes til å ta et ”større” ansvar i
miljøkampen internasjonalt. Vi kan med fordel benytte Svane merket som en
markedsføring av miljøvennlige produkter over hele Europa.
Takk for svarene. Dagens kriterier er fra 2006 og har allerede vært forlenget 2 ganger,
derfor har vi ikke kunnet vente på det utsatte arbeidet om testmetoder i EUs Lot15 arbeid
i EuP-direktivet (Ecodesign for Energi-Using Products), Preparatory Studies for Ecodesign Requirements of EuPS, Solid Fuel Small Combustion Installations.
Svanemerkets misjon er å kontinuerlig stramme inn miljømerkingskravene slik at ikke
mer enn den miljømessig beste tredelen av det nordiske markedet kan miljømerkes når de
nye kriteriene vedtas. Vi ser at det er muligheter å stramme inn kravene nå, og har også
fått kritikk for at kravene ikke er strenge nok.
W Robert Pulvertaft, Danmark:
Man bør i hele taget ikke svanemærke brændeovne! Svanemærkning af brændeovne giver
forbrugeren det indtryk, at hun er miljø-venlig, hvis hun køber en svanemærket
brændeovn. Men i.f.t. andre varmekilder er brændeovne IKKE miljøvenlige. Desuden
afhænger miljø-belastningen mere af brugen af brændeovnen end af brændeovnen i sig
selv. Man kunne evt. indføre en særlig miljø-mærkning af de mindst miljø-belastende
brændeovne.
10 (53)
Nordisk Miljömärkning anser att svanenmärkta eldstäder kan medföra mindre
miljöbelastningar och väljer därför att miljömärka dessa.
Dovre AS, Norge:
Vi har inntil videre valgt og ikke å søke, om å få bruke merket Svanen på våre ovner som
tilfredsstiller deres krav. Vi er klar over at flere momenter og krav må tilfredsstilles enn
bare ovnens funksjonalitet, virkningsgrad og partikkelutslipp. Årsaken til dette valget
skal undertegnede begrunne nedenfor.
Begrunnelse:
For at en ovn skal fungere som forutsatt må momenter som driftsforhold, riktig bruk og
vedkvalitet være tilstede. Disse forutsetningene er kun til stede i maks 30- 40 % hos
forbruker der man kan regne med at partikkelutslipp og virkningsgraden ligger innenfor
testresultatene som ligger til grunn for godkjenningen.
Undertegnede har arbeidet hos SINTEF NBL AS i 22 år med typegodkjenning av ovner
og skorsteiner og er fullstendig klar over hva som skal til for at en ovn skal fungere etter
forutsetningene. Slike forutsetninger ser det ikke ut til at Svanemerket har, når dere går
inn for at vedfyrte ovner kan inneha merket Svanen.
Ovner som styres med forbrennings og avgassvifter uten innvirkning av operatør
(forbruker) kan etter Dovres mening benytte merket Svanen, dersom de er underlagt en
serviceavtale. Disse ovnene (varmemaskinene) krever kun at de mates med brensel
(pellets). De fleste produsentene av disse varmemaskinene, krever at en servicekontrakt
undertegnes ved kjøp av disse. Foreligger ikke slik serviceavtale, gjelder ikke garantien
på maskinen. Serviceintervall på disse maskinene varierer.
Vanlige vedovner som er basert på drift ut i fra fysiske lover er vanskeligere å drifte enn
ovner med forbrennings og avgassvifter. Disse maskinene har en fabrikkinnstilt
forbrenning, som styres automatisk av en liten datamaskin og forbrenner brenslet under
kontrollerte forhold uten påvirkning av operatør, ytre påvirkninger, skorsteinens kvalitet
og lengde. De fleste hus har mekaniske ventilasjonsanlegg, som i noen tilfeller kan skape
for stort undertrykk i oppstillingsrommet, for å drifte en vanlig vedovn. Varmemaskinene
overvinner i de fleste tilfeller store undertrykk i oppstillingsrommet, som skapes av for
kraftige og feilinnjusterte ventilasjonsanlegg.
Problemer som oppstår ved skifte fra ovner med tradisjonell forbrenning uten
etterforbrenning, til ovner med dagens forbrenningsteknologi.
Ovner med tradisjonell forbrenning var i mange år ikke underlagt noen form for
typegodkjenning. I Norge var det byggeforskriftene som beskrev vedovnens oppbygging
uten godkjenningstester og temperaturkrav. Disse ovnene hadde høye
røykgasstemperaturer og lav virkningsgrad, som innvirket positivt på undertrykket
(trekken) i skorsteinen.
11 (53)
Røykgasstemperaturen på disse kunne komme oppe i ca. 9000C. Den høye
røykgasstemperaturen forårsaket store belastninger på skorsteinene. Disse
temperaturbelastningene forårsaket store slitasjer og skader på skorsteinenes innvendige
flater, som sprekkdannelser og forvitring pga. overoppheting.
Elementskorsteiner er de skorsteinene som er påført de største skadene pga. den høye
røykgasstemperaturen.
Når ildsteder med dagens forbrenningsteknologi og røykgasstemperaturer på maks 3500C
under normal belastning monteres til skorsteiner som er påført skader fra ovner med
gammel forbrenningsteknologi, kan følgende problemer oppstå:
Dårlige trekkforhold som skyldes sprekkdannelser i skorsteinsløp.
Skorsteiner med sprekker gjør disse utette.
Igjennom disse sprekkene trekkes det inn luft som avkjøler røykgassene fra ovnene.
Denne falskluften gir et negativt bidrag, til å oppnå ønsket minimumstrekk i
skorsteinsløpet. Trekken (undertrykket) blir da ikke stor nok (optimalt), for å oppnå riktig
forbrenning av partiklene fra veden.
Når skorsteinstrekken blir for lav i forhold til anbefalt, blir lufttransporten til
forbrenningen for liten til å oppnå ren forbrenning pga. for lav driftstemperatur i ovnens
brennkammer.
For å starte etterforbrenningen av de uforbrente partiklene i brennkammeret, må luften
som transporteres gjennom etterforbrenningssystemet ha en temperatur på ca. 200-2400C.
Er minimum skorsteinstrekk under det anbefalte for ildstedet, oppnås ikke denne
temperaturen pga. for liten aktivitet i bålet og til å skape den optimale temperaturen for
ovnen og dets etterforbrenningssystem.
For å oppnå riktig trekk i slike skorsteiner må disse rehabiliteres eller påmonteres en
mekanisk avgassvifte. Antallet skorsteiner som krever rehabilitering kan ligge på ca.
300 000 i Norge.
Skorsteiner som har for stort undertrykk i forhold til det anbefalte, kan reduseres til det
anbefalte ved å montere et regulerbart spjeld i avgassrøret, mellom ovn og skorstein. For
å avdekke skorsteinens trekk generelt må denne måles fysisk.
For å oppnå tidligere og forslaget til nye krav, må ovnenes brukermanual følges av
operatør. I ca. 60-70 % av nye installasjoner brukes ovnen feil i henhold til
brukermanualen som følger ovnen.
Forutsetningene for at det skal oppnås tilsvarende partikkelutslipp som under
godkjenningstestene må brukermanualen følges og ha skorsteinstrekk som anbefalt i
denne.
Benyttes styringene (trekkventilene) for tilførsel av forbrenningsluft feil, øker
partikkelutslippet betydelig i forhold til typegodkjenningen. Brukes disse feil sammen
med ved som har større fuktighet en anbefalt, kan partikkelutslippet bli like stort som på
tradisjonelle ildsteder uten etterforbrenningssystemer.
12 (53)
Partikkelutslippet på tradisjonelle ovner, på lav belastning ligger på ca. 140 kg pr. favn
ved. En favn med bjørkeved, innehar en vekt på ca. 850 kg, med 20 % fukt.
Partikkelutslippet fra ovner med ren forbrenning ligger mellom 3-6 kg på lav belastning
og riktig bruk og angitte driftsforhold.
Ved er etter min mening vanskelig å definere kvalitetsmessig. Jeg vil gå så langt å si at
det er udefinerbart. Denne påstanden er sikkert ikke alle enige i.
For at et brensel skal være definerbart må følgende kriterier være tilstede som
vanninnhold, hardhet, struktur, fiber, størrelse, oksygeninnhold osv. Derfor er det
vanskelig å konstruere brennkammer som alle vedtyper brenner like bra i. Noen ovner
brenner best på bjørk og andre på gran osv.
Weber (Maxit /Leca) har foretatt tester på dette med fuktig ved og feil bruk av
luftstyringene for tilførsel av forbrenningsluft på rentbrennende ovner. Etter ca. 78 timer
med kontinuerlig fyring oppsto sotbrann i skorsteinen. Testskorsteinen som ble benyttet
under denne testen var av type som tilfredsstiller dagens krav. For å fremprovosere en
sotbrann, må elementer av bek fra røykgassen være tilstede i skorsteinsløpet. Når bek i så
store mengder oppstår under denne testfyringen, så viser dette at feil bruk og ved med
høy fuktighet ikke bidrar til ren forbrenning, men til det motsatte.
I Norge har vi mulighet til å tilknytte flere ovner til samme skorstein. Denne muligheten
gir store utfordringer for den som skal drifte en ovn i mange sammenhenger.
Når flere ildsteder tilknyttes samme skorsteinsløp, kan skorsteinstrekken variere ut i fra
hvor mange som fyrer samtidig. Årsaken til dette skyldes at temperaturen i en slik
skorstein blir høye og vil gi for god trekk til de ovnene som er tilknyttet nederst på
skorsteinen. For god skorsteinstrekk gir for lite oppholdstid for de uforbrente partiklene,
slik at disse ikke forbrennes før de transporteres til skorsteinen. I slike tilfeller blir også
virkningsgraden på ovnen betydelig redusert pga. at akkumuleringstiden reduseres.
En annen problemstilling der flere ildsteder er tilknyttet samme skorsteinsløp i flere
etasjer, eller i samme etasje.
Dersom trekkventilene (styringene for forbrenningsluft) ikke er stengt på de ildsteder som
ikke er i bruk, vil skorsteinen punkteres og gi for dårlig skorsteinstrekk til god
forbrenning og virkningsgrad. Årsaken til denne punkteringen er at mye av
forbrenningsluften går igjennom de ovnene som ikke er i bruk, i stede for igjennom den
ovnen som skal driftes. I slike tilfeller blir skorsteinstemperaturen for lav til å oppnå
ønsket skorsteinstrekk og riktig forbrenning og virkningsgrad.
For å oppnå virkningsgraden på ovner som er beskrevet i høringen, må ovnene benyttes
som beskrevet og ha den anbefalte skorsteinstrekk. Skal virkningsgraden opprettholdes,
må brennkammerets innvendige overflater rengjøres regelmessig. Vi har beskrevet
rengjøring i våre brukermanualer til 1-2 ganger pr. år, under forutsetning at ildstedet
benyttes som beskrevet og at trekkforhold ligger innenfor det anbefalte.
Rengjøres ikke overflatene i brennkammeret som beskrevet eller oftere, reduseres
virkningsgraden betydelig.
13 (53)
Overflatetemperaturen på et ildsted skal ikke overstige 3500C under overbelastning.
Under normal belastning ligger denne temperaturen på ca. 200-2500C. Dersom
brennkammeret har ett sotbelegg på ca. 2 mm tykkelse, reduseres overflatetemperaturen
med ca. 800C. Årsaken til dette temperaturfallet skyldes sotets gode isolasjonsevne.
En reduksjon på ildstedets overflatetemperatur med ca. 800C reduserer virkningsgraden
betydelig. Disse 80 graderne tar en vei og det er i skorsteinen og ut til kråka.
Etter en installasjon av en ovn, så er erfaringen at de fleste tenner opp i ovnen med
brukermanualen som skal være til hjelp til operatøren, for å fyre riktig og å oppnå
minimum partikkelutslipp til atmosfæren og virkningsgrad.
Å fyre i en ovn er ikke som å starte et kjøleskap med å tilknytte strøm, så ordner resten
seg selv.
Når kravene til Svanemerket økes, har forbruker ikke større sjanser for å lykkes med
mindre partikkelutslipp. Årsaken til dette er at ovner med større krav, kan kreve jevnere
driftsforhold.
Som dere sikker forstår, ut i fra beskrivelsen ovenfor, er Dovre AS ikke tilhenger av at
merket Svanen benyttes på vedfyrte ovner. Årsaken til dette er at slike produkter driftes
ut i fra fysiske lover. Disse lovene varierer fra skorstein til skorstein og gir forskjellige
resultater vedr. partikkelutslipp. Bruk av merket Svanen vil etter vår mening
feilinformere forbrukeren om kvalitet og miljøgevinsten med en ovn som innehar dette
merket. Dersom våre markedsandeler endres i negativ retning pga. at vi ikke benytter
merket Svanen, må vi også vurdere å gå inn på dette.
Etter vår mening kan ovner som er montert av fagfolk, som har gitt forbruker nødvendig
opplæring i bruken av ildstedet og ildstedet innehar de driftsforhold (trekk) som
beskrevet av oss under tvil, Svanemerkes. Under tvil betyr at boenheten kan bli solgt og
de nye eierne ikke har den tilførte kunnskapen som den forrige eier hadde.
Vårt ønske er at dere utfører en intern uformel undersøkelse i deres organisasjon, på hvor
mange som har brukermanualen til ovnen sin og som drifter ovnen etter denne. Resultatet
er jeg sikker på blir nedslående.
Bruk vår begrunnelse og deres interne undersøkelse i en beslutning om vedovner skal
merkes med Svanen.
Tillater dere å merke disse produktene med merket Svanen, som vi forbinder som et
seriøst merke, sier dette oss i Dovre AS at kunnskapen i deres organisasjon ikke er
tilstede vedrørende vedovners funksjonalitet og operatørenes innvirkning på
partikkelutslipp og virkningsgrad.
Vi er opptatt av at forbruker skal ha tillitt til varemerket Svanen og til tilsvarende merker.
14 (53)
Varer som har så stor innvirkning av operatør og stedlige driftsforhold bør aldri merkes
med slike kvalitetsmerker. Varer som ikke er operatøravhengig kan etter vår mening
benytte slik merking.
Dovre AS ønsker en faglig begrunnelse fra dere, dersom dere beslutter å gå inn for å
benytte merket Svanen på produkter som vedfyrte ovner.
Takk for mye god informasjon. Nordisk Miljømerking er enig i at det er mange faktorer
som er utenfor ovnsprodusentens kontroll som påvirker forbrenningen. Derfor stiller
Svanemerket strenge krav til installasjonsmanualer og brukerhåndbøker ved lisensiering
av svanemerkede produkter. Ved flere tilfeller har disse måttet endre i manualene for å
oppnå Svanemerket. Nordisk Miljømerking er av den oppfatning at fyringskunnskap
endrer seg med tiden, og krever derfor installasjon av kompetent installatør og gode
bruksanvisninger som inneholder informasjon om hvordan det skal fyres riktig, samt
information om hur skorstenen ska vara konstruerad med uppgifter om höjd area och
rökgastemperatur. Skorsteinenes forfatning er utenfor Svanemerkets påvirkning, ut over
anbefalingene som gis i instruksjonsmanualer. Nordisk Miljømerking mener likevel at en
svanemerket ovn gir lavere utslipp enn en ikke-svanemerket ovn selv om begge
ovnstypene i enkelte tilfeller fyres feil eller med dårlig skorstein. Fordi ovner kan skifte
eier vil Nordisk Miljømerking stille krav til at både installasjonshåndbok og
brukerveiledning ligger tilgjengelig på produsentens hjemmesider.
Bjørn A. Ardø, Norge:
Etter normal fyring i en ovn, skal asken inneholde en lavere volumandel karbon enn 510%. Tallverdien som velges vil avgjøre hvor mye karbon det kan tillates i asken etter at
ovnen har vært i bruk slik at askeskuffen er full. Karbonandelen i asken bør være så lav
som mulig for å unngå at ovnen avgir aske som må klassifiseres som miljøskadelig på
grunn av sitt høye innhold av PAH. I sammenheng med dette bør det være mulig å få
askerister som fungerer slik de skal så alt brennbart brenner opp.
Det bør også stilles krav til at ovner med glass i døren eller andre steder i ovnen skal være
selvrensende. En enkel test ville bestå av å tenne opp med tyri (malmfuru) og så ta tiden
og notere betingelsene som kreves for at glassflatene skal brenne seg rene.
CONTURA-ovnene er eksempelvis utstyrt med en askerist som ikke fungerer. En får
derfor store volumer karbon i asken fordi oksygen hindres å nå det brennbare materialet
som er omgitt av aske. Det finnes trolig også andre ovnskonstruksjoner med lignende
svakhet, og slike konstruksjoner bør ikke få anledning til å få svanemerket. De samme
ovnstypene er også svært kresen på vedkvaliteten under opptenning. Det sot- og
bekbelegget som dannes lar seg fjerne over tid med stormfyring, men med normal fyring
går det svært sent - før eller siden må en rense glassflatene med skurepulver eller
lignende.
Nordisk Miljømerking har inte funnit de möjliligt att ställa ytterligare krav til asterrisk
eller till självrensande glas.
15 (53)
Brasvärmeföreningen, Sverige:
För Din information kommer INTE Brasvärmeföreningen att lämna något gemensamt
remissvar, utan varje medlemsföretag svarar enskilt, i den mån de har synpunkter.
Danmarks Naturfredningsforening, Danmark:
Stramningerne forekommer rimelige, men brændeovne udgør et stort
partikelforureningsproblem, som nok kun kan løses med egentlige krav om partikelfiltre.
I kriteriesættet bør denne problemstilling adresseres med information om installation af
filter, krav om at installatøren skal kunne dette samt om vedligeholdelse af dette filter.
Nordisk Miljömärknings kommentar
Nordisk Miljömärkning anser det rimligt att tillägga information om installation av
partikelfilter, kompetanta installatörer och skötsel av filter. Det har införts i
installations- och driftinstruktionen i K15 och K16.
KLIF, Norge:
Mange ovner består av et brennkammer - som gjerne er foret med ildfast stein - og et
sekundærkammer som er uforet. Så følger gjerne et røykrør som leder inn i skorsteinen.
Veggene i sekundærkammeret og røykrøret blir varme og avgir varme til omgivelsene.
Etter erfaring fra daglig fyring i 25 år avsettes det støv og sot i sekundær-kammeret og
røykrøret hvor det kan bli et flere cm tykt belegg. Dette antas å ha en god isolasjonsevne
og vil i såfall nedsette virkningsgraden for ovnen. Det bør vurderes om det nå eller ved
senere revisjoner av kriteriene bør settes krav som tar hensyn til dette. Aktuelle krav kan
være:
- Slike ovner må ha en eller flere feieluker hvor man enkelt kommer til for feiing av
flatene inne i ovnen.
- Det bør fremkomme av bruksanvisningen at slikt renhold må gjøre jevnlig for å
opprettholde virkningsgraden.
- Ovnen bør leveres med egnet børste.
Nordisk Miljømerking har presisert kravet på rengöringt i driftanvisningar /K16.
Miljøstyrelsen, Danmark:
Flere steder i kriterier + baggrundsdok står anført hexavalent krom, der så forkortes til
Cr(iv). Det korrekte må være Cr(vi).
NM retter til Cr (vi).
Energimyndigheten, Sverige:
16 (53)
Energimyndigheten tillstyrker förslaget och ser positivt på att kraven för
Svanenmärkningen för slutna eldstäder revideras. Den tekniska utvecklingen avseende
slutna eldstäder och deras prestanda har genomgått en stark utveckling under senare år
och framför allt har energieffektiviteten förbättras och utsläppen har minskat betydligt.
Tukes, Finland
Kriterier för slutna eldstäder får inte vara i strid med lagen på räddningsåtgärd (10/2007).
Fabrikstillverkade eldstäder tillhör tillämpningsområde av det ovannämnda laget.
Miljökriterier får inte minska tryggheten av fabrikstillverkade eldstäder.
Därutöver ska kriterier inte vara i strid med konforma produktstandarder av eldstäder och
liknande produkter. Standarder omfattas i byggnadsprodukt-direktiv och är listade på
sidan http://www.sfs.fi/julkaisut/newapproach/rakennus.html
Nordisk Miljömärkning är enig om att svanens kriterier får inte vara i strid med
lagstifning eller konforma produktstandarder.
SYKE, Finland
Verkningsgard av eldstäder påverkar mängden förbrukat bränsle men inte verkliga
utsläpp. Bränsle och dess kvalitet påverkar utsläpp betydligt. Ett bränsle med dåliga
egenskaper som fuktig ved förorsakar stora utsläpp även om eldstadens egenskaper vore
utomordentliga. Utöver bränsle och dess kvalitet har förbränningsanläggning och
användningssätt lika väsentlig inverkan på utsläpp.
Nordisk Miljömärkning håller med att bränslet och förbrukningssätt påverkar utsläpp
betydligt. Dessa beaktas i installations- och drifinstruktioner i K15, K16.
4.2. Produktgruppeavgrensning
4.2.1.
Vad är en Svanenmärkt sluten eldstad?
Tulikivi Oyj
Sida 1, andra kapitel
”…(innesluts) elden och lufttillförseln” borde vara ”bränsle- och lufttillförseln…”
Sida 1, fjärde kapitel
Om matning av pellets är manuellt borde inte krävas att testa buller.
Sida 1 femte kapitel
17 (53)
Mätning av kvävedioxider (NOx) är onödig på dessa eldstäder. I praktiken utsläpp av
kväveoxider består av bränsle och det är mycket svårt att påverka dessa utsläpp på dessa
eldstäder.
Nordisk Miljömärkning har sett det närmare på texten.
Nordisk Miljömärkning: bullertest krävs endast för automatiskt matade eldstäder.
Nordisk Miljömärkning har sett närmare på krav på NOx. Miljömärkning ställer inte
kravet på NOx i kiterieversion 3 se K11 luftutsläpp..
4.2.2.
Hva kan Svanemerkes?
Nibe Sverige:
En produktkategori som inte kan svanmärkas är stora insatser eftersom den norska
provningsmetoden för partiklar NS3058 inte är anpassad för dessa. Storleken på
eldstaden gör det omöjligt att elda med föreskriven låglast. I Norge har man dock
accepterat att insatser testas enligt NS3058 utan krav på test med låg last. Insatsen blir
därmed godkänd och testad för stora hus. Ett annat och bättre alternativ är att fastställa ett
lämpligt gränsvärde för partiklar är att tillämpa den tyska mätmetoden DIN/EN 13229.
För övriga utsläppskrav är EN13229 tillämpliga på stora insatser. Vi önskar således att
Nordisk Miljömärkning fastställer lämpliga krav för denna produktkategori.
Nordisk Miljömärknings kommentar:
Nordisk Miljömärkning har sett över om det är möjligt att inkludera den här typen av
insatser. Miljömärknig anser att inte ändra mätmetoden av partiklar för stora insatser.
Tulikivi Oyj, Finland:
Sida 2 andra och tredje kapitel
Kriteriet som introduceras i ackumulerande eldstäder i standard EN 15250 borde
användas också till vattenmantlade kaminer.
Nordisk Miljömärkning har värderat detta. Miljömärkning anser att ackumulerande
eldstäder definieras enligt EN 15250 och att vattenmantlade kaminer klassifieras som
icke-ackumulerande eldstäder.
Energimyndigheten, Sverige
Svanenmärk hela systemet
Eftersom utformningen av skorstenen är av stor vikt för att kaminen ska ha effektiv
förbränning och ge minimala utsläpp, anser Energimyndigheten att hela system ska kunna
Svanenmärkas.
18 (53)
Nordisk Miljømerking ställer krav på skorstenen genom att tillverkaren uppger hur
skorstenen ska vara utformad genom att ange höjd, area och rökgastemperatur. Vi har
även avvägt möjligheten att miljömärka hela system här även ex solfångare har tilltänkts.
Dock har vi lämnat den tanken.
4.2.3.
Hva kreves for å bli svanemerket?
Inga remissvar.
4.3. Kommentarer til de enkelte kravene
4.3.1.
K1
Beskrivning av produktionsprocessen (kap. 1.1)
Beskrivning av produktionsprocessen
Nibe Sverige
Konsumenterna förutsätter att miljömärket även omfattar tillverkningsprocessen därför är
föreslagen ändring tillfredsställande och ett steg i rätt riktning. Trovärdigheten i
dokumenten som skall ligga till grund för märkningen måste dock kunna verifieras och
granskas vid årliga kontrollbesök.
Nordisk Miljømerking anser det viktigt att dokument för ansökan ska verfieras och
granskas vid kontrollbesök vid ansökningstillfället samt vid efterkontroll enligt behov.
Synpunkter har framförts vid andra tillfällen om möjligheter till årliga kontrollbesök vid
fabriken, liksom andra märkningar genomför. Dock har vi ansett att det medför stora
kostnader. Vi har däremot önskat få in resultat om årliga återkommande kontroller som
andra instanser gör.
Brændeovne bliver produceret i lande både indenfor og udenfor EU. I mange lande er
sådanne ting slet ikke muligt at få gennemført. Det vil i givet fald medføre uoverskuelige
opgaver, og vil derigennem skade den frie konkurrence. Det er jo ikke nødvendigvis de
mindre produktionsvirksomheder der producerer dårligst. Licenshaveren er garanten for
ensartetheden i produkterne. Varde Ovne kan ikke støtte dette punkt.
Se NM´s samlad kommentar till DAPO`s remiss nedan..
Jøtul, Norge:
Produksjonskrav: Vi synes det ikke skal legges inn nye krav utover det som er i dag, men
at det i en periode fremover kan vedlegges dokumentasjon på de kravene som dere har
foreslått. Da vil dere kunne få et riktigere materiale å sette de nye kravene etter. Det dere
19 (53)
har foreslått vi skal legge frem, er en stor ekstra dokumentasjonsbyrde som vil medføre
store ressurser å få frem. Det er vanskelig for oss å se helt omfanget her og nå, men dette
medfører ekstra håndtering og ressurser. Vi er positive til å kunne rette fokus mot en
miljøriktig produksjon og vi, som en produsent i Norge og Danmark, bør ha alle
forutsetninger for å klare strenge krav her. Men det er viktig at man kan kjøre en test
periode slik at man kan få oversikt over omfanget og at kravene kan justeres i fht den
kunnskap både dere og produsentene opparbeider seg.
DAPO – Forening af Leverandører af Pejse og Brændeovne i Danmark:
Livscyklusvurdering
Baggrundsdokumentet oplyser, at der aktuelt ønskes indsamlet oplysninger om
produktionsforløb, alle komponenter, fremstillingsprocesser og alle leverandører.
Denne vej mod en samlet livscyklusvurdering kan være fornuftig men har under alle
omstændigheder den meget store udfordring, at nogen så skal vurdere det enkelte
produkts forventede levetid. Miljøomkostningen på det enkelte produkt må selvsagt
holdes op mod det pågældende produkts forventede levetid, ikke et gennemsnit.
Udover dette synspunkt må vi også pege på den meget forskellige størrelse og de meget
forskellige produktionsformer, de enkelte producenter har. Det vil give en markant
skævvridning i den relative administrative byrde for den mindre producent med 2-3
østeuropæiske leverandører, målt i forhold til en større nordisk producent med én samlet
fabrik.
K1 Beskrivelse af produktionsprocessen
Dette vil være til stor skade for den frie konkurrence. Vi kan derfor ikke støtte dette
punkt.
Nordisk Miljømerking anser att kravet på tillverkningsprocessen är viktigt. Kraven bör
kunna uppfyllas även för små tillverkare. Nordisk Miljømerking har värderat omfattning
av kraven till tillverkningsprocessen och vill behålla kravet. Texten om beskrivning av
tillverkningsprocessen och miljötillstånd av utsläpp preciserades.
K2
Materialkrav
Det kan næppe være hensigtsmæssigt at Nordisk Miljømærkning skal diktere holdbarhed
/ garanti på hele eller dele af brændeovnen. Mange af disse deles holdbarhed er meget
afhængige af hvorledes forbrugeren anvender og vedligeholder produktet. Af samme
grund friholder producenterne oftest enkelte dele for garanti, da forkert brug kan
ødelægge disse dele på ganske kort tid.
Varde Ovne kan ikke støtte dette punkt.
20 (53)
NM betonar i driftinstruktioner att eldstäde rbör användas och underhållas riktigt.
Jøtul, Norge:
En 3 års garanti på vermukulitt brennplater er vanskelig å gi. Noen kan ha de i ti år, andre
kan ødelegge dem etter kort tids bruk. Vi bør heller ha fokus på å innformere i
monterings- og bruksanvisningene om at man må være litt forsiktig med disse platene når
man legger i ved og i forbindelse med renhold.
Energimyndigheten
Eftersom kaminerna beräknas ha en lång livslängd och för att minska miljöbelastningen
på sikt förordar Energimyndigheten att garantier på materialet i eldstaden blir detsamma
som för vedpannor det vill säga 5 år istället för 3 år.
Energimyndigheten vill också framföra att det är viktigt att Svanenmärkningen ställer
krav på att det finns säkerhetssystem mot bakbrand i pelletskaminer. Motsvarande krav
finns idag i märkningssystemet för P-märkningen.
Nordisk Miljømerking anser det bra att Energimyndigheten stöder kravet på garantin. Det
är också viktigt att det finns säkerhetssystem mot bakbrand i pelletskaminer.
K2 Vi finder det ikke hensigtsmæssigt, at Svanemærkning søger at pålægge branchen en
udvidet garanti af de enkelte komponenter i ovnen. Svanemærkning er et miljømærke, og
derfor mener vi ikke, at Svanemærket skal gå ind som en ekstra forbrugerorganisation og
stille ekstra krav til garanti. Dette er allerede reguleret af lovgivningen.
Specielt vil vi påpege, at de komponenter, der bruges som eksempel i
baggrundsdokumentet, er sliddele (eks. Skamol), hvor levetiden er meget afhængig af
forbrugeren og det derfor ikke giver mening.
Vi kan derfor ikke støtte dette punkt.
KLIF, Norge:
Det står: Material i eldstaden, inklusive innandömet, ska ha garanterad hållbarhet på
minst 3 år vid normal användning av eldstaden. Kommentar: En holdbarhet på tre år for
deler til en ovn er svært kort. Garantitiden for deler i en Svanemerket ovn burde mye
lenger, gjerne minst ti år.
Nordisk Miljømerking har vurdert dette og mener at det er vanskelig for produsentene å
gi en slik garanti, fordi brukstiden for denne typen porøse materialer er avhengig av om
platene utsettes for slag. Nordisk Miljømerking har derfor presisert informasjon om dette
i brukerveiledningen. Därtill ställs kravet på material som ska ha en garanterad hållbarhet
21 (53)
(garantin ska ges i driftinstrutioner)och ska uppfylla kraven i standarderna. Kravet på
garantins giltighetstid ställs på 5 år för den bärande konstrutkion av eldstaden exklusive
innandömet. Även glas, ytbeläggningsmaterial och andra delar som är utsatta för slitage
kan exkluderas från kravet.
K3
Kemiska produkter, klassificering
Disse krav vil pålægge mindre producenter, i både vest- og østeuropa, helt
uhensigtsmæssige opgaver. Det bør være nok at sikre at produktions- og arbejdsmiljø
regler i det pågældende land bliver overholdt. Varde Ovne kan ikke støtte dette punkt.
Nordpeis Sverige
Videre har jeg sett litt på kjemikaliene da i henhold til overflatebehandlingen men jeg har
ikke fått satt meg tilstrekkelig inn i dette til å kommentere dette. Ut ifra det jeg forstår så
er vi innenfor i denne runden av godkjenning men det kan godt være at våre produkter
faller utenfor i neste runde, men jeg vil tro kravene blir fastsatt med tanke på at det finnes
tilgjengelige alternativer på markedet.
DAPO – Forening af Leverandører af Pejse og Brændeovne i Danmark: Produktion
mv K3, K4, K5, K6 Der introduceres visse begreber og krav i forhold til
produktionsprocesser og arbejdsmiljø. Det er helt klart vor opfattelse, at alle leverandører
og producenter skal overholde reglerne for produktion og arbejdsmiljø i de pågældende
lande. Det fremgår imidlertid også af baggrundsdokumentet, at intentionerne på sigt er
væsentligt mere markante. Men at forestille sig, at f.eks. lakering skal være automatiseret,
eller på anden måde hæve overliggeren så højt, at mange (vel i praksis næsten alle)
producenter og underleverandører ikke kan være med, er helt urimeligt. Dette vil som i
punktet ovenfor i urimelig grad favorisere de store producenter til skade for de små og for
den frie konkurrence. Dette vil være til stor skade for den frie konkurrence. Vi kan derfor
ikke støtte dette punkt - udover at leverandører og producenter selvsagt skal overholde
reglerne for produktion og arbejdsmiljø i de pågældende lande.
I K3 ställs kravet på att information ges om använda kemiska produkter och
klassificering. Använda produkter ska ges och varuinformationsdatablad bifogas vilket är
ett bra sätt att dokumentera använda produkter och deras klassificeringar.
Jøtul, Norge:
Det å forby krom, bly, nikkel osv i produktene er ikke lett å håndtere når man lager
produkter i støpejern. Vi benytter skrapjern og er en resirkuleringsbedrift i så henseende.
Det vil alltid være legeringselementer som er uønsket i skrapet. Dette kan være bly,
nikkel, krom osv. Det finns i svært beskjedne mengder, og er således helt ufarlig, men det
er helt urealistisk å si at de ikke finnes til stede.
22 (53)
Nordisk Miljømerking har ikke stilt krav tilstøpejern, men har stilt krav til kjemiske
produkter som anvendes till slutttillverkning og til overflatebehandling. Støpejern regnes
ikke som et kjemisk produkt. NM beslutade att produktion av gjutjärn inte omfattas i
sluttillverkning och därför undantaget av gjutjärn slopades.
KLIF, Norge:
Kemiska ämnen; Her står flere steder: Gjutjärnsproduktion anses förekomma om
producenten lagar gjutjärnseldstäder. Kommentar: Dette er uklart. En produsent må
nødvendigvis produsere – uavhengig om han lager eller ikke. Det virker som et forsøk på
å innføre en definisjon fra et EU-direktiv på et eller annet. Det anbefales en nærmere
begrunnelse eller forklaring av dette i kravene eller bakgrunnsdokumentet.
Nordisk Miljømerking har presisert hva som menes med kjemiske stoffer.
K4
Kemiska ämnen
Disse krav virker meget uoverskuelige. Det virker fornuftigt nok at al indhold af f.eks.
bly, kviksølv m.m. skal undgås, men det virker lidt uoverskueligt at vi skal sikre at
produkter fra producenter inden for den kemiske verden ikke indeholder disse stoffer. Det
burde reguleres på anden vis, direkte med de kemiske producenter. Vi er altid indstillet på
at anvende det mindst farlige produkt til det specifikke formål. Måske kunne Nordisk
Miljømærkning være foregangsmænd på dette område, og lave lister med anbefalede
produkter til disse specifikke formål. Vi vil derefter hellere end gerne, selvfølgelig også
ud fra økonomiske vurderinger og produktets anvendelighed, anvende kemiske produkter
fra denne liste. Varde Ovne kan ikke støtte dette punkt i sin helhed, men finder dog dele
af punktet acceptabelt.
Nordisk Miljømerking är enig om att det kan vara besvärligt för små tillverkare att säkra
kemkaliernas innehåll. NM har värderat att detta krav behålls. Men eftersom det är i
vissa fall svårt att ha itnyg av problematiska ämnen i kemiska produkternas tillåter NM
att kemikalietillverkare kan alternativt dokumentera rutiner för att säkra att de nämnda
kemiska ämnena inte är aktivt tillsatta den kemiska produkten.
KLIF, Norge:
Her er ramset opp visse forbudte stoffer, bl, a.: • alkylfenoler, alkylfenoletoxylater eller
andra alkylfenolderivater. Alkylfenolderivater definieras som ämnen som avskiljs från
alkylfenoler vid nedbrytning. Kommentar: Denne definisjonen er uklar, og det er usikkert
om den dekker de forhold man ønsker. Problemet er vel ikke de stoffene som dannes ved
nedbrytning av alkylfenol, men de stoffene som kan danne alkylfenol ved nedbrytning.
Det foreslås at definisjonen strykes og kulepunkt tre endres til • alkylfenoler,
23 (53)
alkylfenoletoxylater eller andra ämnen som kan danne alkylfenoler eller
alkylfenoletoxylater.
Takk for kommentaren, Nordisk Miljømerking har rettet opp definisjonen.
K5
Ytbehandling som innehåller organiska lösningsmedel
Dele af dette krav kan ikke føres ud i livet.
Nordisk Miljømærkning skal være opmærksom på at størstedelen af alle solgte
brændeovne produceres på mindre produktionssteder, der ikke har de samme økonomiske
og ej heller praktiske muligheder, som de meget få store producenter har.
Derfor er det fremtidige krav om en automatisk mekanisk maleproces ikke en mulighed
for ret mange.
Ligeledes er kravet om effektiv rensning og afbrænding af affaldsstofferne samt genbrug
af varmen herfra, ikke noget der ligger indenfor de mindre producenters formåen, i en del
år fremover.
Andre dele af dette krav virker fornuftigt nok.
Først og fremmest skal de lokale krav til produktions- og arbejdsmiljø være overholdt.
Dernæst skal den manuelle maleproces foregå i lukkede ventilerede rum, med passende
personlige værnemidler. Ligeledes skal tørreprocessen foregå i et lukket ventileret rum.
Når der forefindes produkter med mindre indhold af organiske opløsningsmidler, som
selvfølgelig opfylder de krav der er for anvendelse på brændeovne, og brugen af disse
ikke er væsentligt dyrere, skal disse produkter tages i brug på produktionsstedet, men
selvfølelig indenfor en rimelig tidshorisont.
Varde Ovne kan ikke støtte dette punkt i sin helhed, men finder dog dele af punktet
acceptabelt.
K5. Overfladebehandling. I baggrundsdokumentet argumenteres for kravet (VOC indhold
20%, der er EU lovkrav, for virksomheder med VOC forbrug på over 5 ton/år). Der
anføres flere steder, at anvendte produkter i dag har et væsentligt højere VOC indhold
(over 50%). Er der tale om en stramning, fordi den typiske anvendelse af
overfladebehandlingsmidler typisk ligger under 5 ton/år hos brændeovnsfabrikanter. Det
må være Svanens mål at fremme anvendelsen af overfladebehandlingsmidler med lavt
indhold af VOC, så snart produkterne findes på markedet.
NM är enig om att det kan var för svårt eller omöjligt speciellt för små tillverkare att
investera på kort sikt på automatiska mekaniska lackeringssystem eller reningssystem av
utsläpp. NM har värderat detta krav enligt följande.
Kravet i förslaget betyder att VOC-utsläpp ska reduceras till 20 % av tillförda
lösningsmedel eller på 100 mg/m3 av VOC-utsläpp enligt VOC-direktivet. Ytbehandlare
24 (53)
Side 2 af 4
ska genom beräkningar eller mätningar visa att kravet uppfylls. Det infördes ett tillägg
att tillverkare som inte kan investera på en ny reningsanläggning vid ansökan för att
möta de ovannämnda kravvärden ska presentera en plan för reducering av VOC-utsläpp.
Tillverkare med förbrukning av organiska lösningsmedel av svanenmärkta eldstäder
minst 500 kg per år ska dokumnetera att det inte är möjligt att installera en
reningsanläggning.
K6
Metallbeläggningar av smådelar
Varde Ovne, Danmark, Baxi Sverige:
Jeg har svært ved at vurdere om der er sket en skærpning ift. nuværende krav. Jeg mener
at de nuværende krav er tilstrækkelige.
Varde Ovne kan i dette punkt ikke støtte stramninger i forhold til tidligere krav.
NM har skärpat detta krav, te.x möjliggörs endast trevärdig förkromning. Systemet ska
vara slutet utan avlopp. Kravet ändras att gälla metallbeläggningar av alla delar.
K7
Emballage
Varde Ovne, Danmark; Baxi Sverige:
Enkelte dele af dette nye krav er acceptabelt.Det er i orden at stille krav til indholdet i og
produktionsmetoden af pap og plastmaterialer.Det er i orden at emballeringen skal
foretages med genanvendelige materialer.Ligeledes er det i orden at stille krav til kun at
anvende rent ubehandlet træ til emballagen.
Derimod er følgende dele af det nye krav uacceptabelt. Det er ikke i orden at vi som
producent og distributør skal sætte os ind i alle landes stadigt skiftende regler for
genanvendelighed af diverse materialer, og samtidig udførligt at skulle beskrive dette i
alle respektive landes sprog i deres Brugermanualer. Dette ville resultere i en uendelig
række af indhentning af oplysninger og efterfølgende opdateringer af diverse
Brugermanualer. Det skal være nok at vi anvender de korrekte materialer, og så må
brugerne aflevere disse materialer til genbrug iht. almindelig praksis det pågældende sted.
Varde Ovne kan ikke støtte dette punkt i sin helhed, men finder dog dele af punktet
acceptabelt.
Nordisk Miljømerking har utvärderat att kravet avser att bevisa hur emballaget kan
omhändertas i nordiska länder.
K8
Avfall
Disse krav vil pålægge alle større som mindre producenter, i både vest- og østeuropa, helt
uhensigtsmæssige opgaver. Med de priser der er på råvarer og de renovationsafgifter der
er, siger det sig selv at alt genanvendeligt affald bliver genanvendt ene og alene for at
25 (53)
reducere renovationsafgifterne. Ikke alle lande har de samme muligheder for at opdele
affald i de samme fraktioner som os. Det bør være nok at sikre at produktions- og
arbejdsmiljø regler i det pågældende land bliver overholdt. Varde Ovne kan derfor ikke
støtte dette punkt.
I kravet accepteras att olika avfallsfraktioner skall sorteras och avfallshanteringen ska
beskrivas. Fraktioner bestäms enligt förhållanden hos tillverkaren. Kravet anses vara
tillämpbart i olika länder.
4.3.2.
K9
Kompletterande delar (kap. 1.2)
Solfångare
Inga remisskommentarer.
K10
Lager för pellets
Valvira, Finland:
Vi förslår följande tilllägg: ” … hur ett lager för pellets ska utformas för att kolmonoxid
som möjligen uppstår från lagring för pellets inte förorsakar hälsorisk eller dödsfara och
för att….
Motivering till kolmonoxidfara:
Det har hänt två dödsolyckor av kolmonoxid-förgiftningar i 2000-talet. Dessa har inte
haft kombinationer till förbränningsprocess av uppvärmning eller förorsakade rökgas.
Man har konstaterats att trädpelletts kan möjligen gå sönder under lagring. Då kan det
uppstå höga kolmonoxid- och hexanalmängder. I lager har man mätat
kolmonoxidmängder överstigande 900 ppm.
Man känner inte riktigt orsaken till nedbrytningen. Någon faktor startar auto-oxidativ
reaktion av fett av trädämne och fettsyror, som bildar kolmonoxid som en
reaktionsprodukt.
Man har föreslått bland annat följande rekommendationer för åtgärder till pelletslager:
skylt på kolmonoxidfara; lager borde byggas som luftas; lov för att gå in i lager; låsta
ingångar; säkrande person med; om kolmonoxid överstiger 100 ppm, får man inte ingå
ensam; Om kolmonoxid överstiger 500 ppm, är det absolut förbjuden att gå in.
Tillägget har införts i miljömräkningskraven.
4.3.3.
K11
Drift av den svanenmärkta eldstaden (kap.2)
Luftutsläpp
26 (53)
Nibe Sverige
Kaminen är en sekundär värmekälla som i huvudsak används för trevnad och ökad
värmekomfort. Miljöbelastningen som produkten förorsakar är i sammanhanget relativt
blygsam så ökade krav på emissionerna kan framför allt motiveras av målsättningen att
minimera risken för eventuellt missnöje bland grannar. Det är känt att laboratorierna
tolkar provningsstandarden olika vilket för att föreslagna gränsvärden för emissioner
förutsätter att provningsrapporter från de tyska laboratorierna accepteras. Man bör beakta
att utifrån rådande marknadskrav är det osannolikt att klara ytterligare skärpningar av
kraven i en framtida revidering.
Nordisk Miljömärkning är medveten om att testresultaten varierar mellan olika
laboratorier och att dessa variationer är betydande. Dock är det inte vår uppgift att tillse
laboratoriernas kvalitet. Det är ackrediterade kontrollorgans uppgift att göra. Vi kräver
dock att laboratorierna är ackrediterade och vi har accpeterat det tyska laboratoriet
ifråga. Vi bör även tillägga att vi kan genomföra nya tester vid efterkontroll om det finns
tvivel om att svanmärkta eldstäder inte uppfyller Svanens krav. i det sammanhanget
väljer vi att använda samma laboratorium som eldstaden inledningsvis är testad vid.
Nordpeis, Sverige
Vedrørende de nye utslippskravene, er det to produkter fra oss som faller utenfor
godkjenningen i henhold til partikkelutslipp. Dette gjelder både nominell verdi og for en
enkelt last. Utover dette ser utslippskravene OK ut for vår del i forhold til våre produkter.
Til sist har jeg et ønske; er det mulig å få oppgitt CO innholdet i kravet i prosent i tillegg
til mg/m3? Slik jeg ser det i dag er denne verdien oppgitt i prosent i mine testrapporter
både fra SP, Sintef og RRF. –Bare en bagatell men det gjør vurderingen enklere for oss
da det er en formel som skal til for å omgjøre verdiene.
Nordisk Miljömärkning kommenterar:
Det har övervägats att inte göra i denna revision.
Specht Tysk tillverkare
We support the proposal, but with the following objections:
1) Why do you use so high Limits regarding OGC, CO and NOx?
OGC at 120 mg/m3 à Xeoos has 52 mg/m3
CO at 1500 mg/m3 à Xeoos has 625 mg/m3
NOx at 220 mg/m3 à Xeoos has 20 mg/m3
2) Why are limits for particals missing?
0,52 g/kg à xeoos has 20 mg/m3
27 (53)
3) You should make stronger Limits, to be the best ecolable in europe and to sort out
the most ecological woodstoves. The new Limits are not realy tough limits to
reach.
Sida 8, tabell
Krav på kväveoxider borde strykas.
Krav på partiklar borde vara på samma nivå än de strängaste europeiska reglerna. Till
ackumulerande eldstäder och kaminer borde det största tillåtna partikelutsläppet ställas på
75mg/Nm3.
Tulikivi Oyj accepterar inte att ställa provmetoder för partiklar enligt de lokala
standarderna NS 3058 och NS 3059 som används bara i Norge och Danmark. Till
ackumulerande eldstäder och kaminer borde partikelnivåer provas enligt den allmänna
europeiska metoden VDI 2066 och den tekniska specifikationen TC295 WG5 N51.
Karvvärden till bastuugnar är för stränga. Det finns förmodligen inte ännu apparater som
uppfyller dessa värden.
- De foreslåede krav til nye emissionsgrænser er alt for skrappe.
Såfremt disse krav bliver gældende, vil vi komme til at se en helt ny generation af
brændeovne der i praksis ude hos forbrugeren vil komme til at forurene meget
mere end det vi ser nu.
- Husk på at en Brændeovn ikke er en styret og reguleret kedel.
- Husk på at en Brændeovn udelukkende fungerer ud fra og i samspil med
naturlovene.
Vi har ingen mulighed for at styre processerne med ensartet tilførsel af ensartet
brændsel, tilførsel af passende mængde forbrændingsluft til den øjeblikkelige
situation samt korrekt brug og anvendelse.
- Brændeovnen er afhængig af altid at have en skorsten der kan give det fornødne
træk, under alle vejrforhold.
- Brændeovnen skal kunne brænde acceptabelt med flere forskellige typer egnet
brændsel.
- Brændeovnen må ikke være så ”højteknologisk” at kun en ekspert i
forbrændingsteknik kan anvende den korrekt.
- Trods alle disse forhold er Brændeovnen stadig en meget vigtig varmekilde for
mange mennesker. Den er decentral, meget hurtigt virkende, billig i drift, og
under korrekt drift, nok en de bedste og mest miljø-korrekte opvarmningsmetoder
der findes.
-
Derfor foreslår Varde Ovne følgende emissionskrav fremover:
OGC: 135 mg/m³
CO: 2.150 mg./m³
28 (53)
- NOx: Ingen krav
Partikler: Brændeovne 4 / 8 g./kg., Indsatse 5 / 10 g./kg.
NOx krav, som kun kendes fra den Tyske DINplus norm, må under ingen
omstændigheder indføjes i kravene til det Nordiske Svanemærke. Grundlaget for
svanemærkning af brændeovne, blev oprindeligt bestemt til at være en kombination af
kendte krav i de nordiske lande. Der er stadig ingen fornuftig grund til at indføre NOx
krav.
Partikel krav, ønskes fremover stadig delt op i Indsatse og Brændeovne, da der er stor
forskel på hvilke emissioner der kan opnås i hhv. et ”liggende” og et ”stående”
brandkammer. Et lavt og bredt brandkammer som der ofte er i pejseindsatse, vil altid
have svært ved at brænde lige så rent som et højt og slankt brandkammer.
Enhver sammenligning af, og omregning af støvemissioner fra DINplus testmetoden mod
NS testmetoden, må på det kraftigste afvises.
Branchen og Teknologisk Institut har gennem DS Standardiseringsudvalget S-278
arbejdet meget for at finde en ny fælles-europæisk målemetode for partikler (støv). Dette
arbejde viste meget tydeligt at enhver sammenligning og forsøg på omregning af DINplus
støvtal mod den Norske NS metode er umulig. Selve målemetoderne er så vidt
forskellige, at der ikke kunne findes nogen sammenhæng overhovedet.
Derfor er det ikke hensigtsmæssigt at anvende, sammenligne eller omregne
emissionsgrænser fra DINplus til kravene i Nordisk Miljømærkning, der baseres på den
Norske NS-metode.
Varde Ovne kan derfor ikke støtte de foreslåede emissioner i høringsforslaget.
Jøtul, Norge:
CO : I dag er kravet 0,2%. Den foreslåtte nye grensen på 0,12 er tøff, men vi kan
akseptere en innskjerpning her.
Partikler ihht Norsk test : I dag er grensen 5 gram med maks 10 gram på en enkelt test.
De foreslåtte kravene på 4 gram og 8 gram synes vi er for strenge. Det er viktig å få med
seg at 5 gram i seg selv er et tøft nivå. En innskjerpning til 4,5 gram og maks 8 gram på
en enkelt test, er noe som vi kan være med på.
OGC : I dag er kravet 150 mg/Nm3. Innskjerpning til 120 mg/Nm3 kan vi være med på.
NOx : Krav til NOx har vi ikke i dag. Vi ser vel ikke på nivået dere foreslår (200
mg/Nm3) som problematisk, men man må være forsiktig med å legge inn dette kravet.
Det er mange produkter som ikke har målinger på dette hos produsentene. Et NOx krav
vil kreve mye omtestinger og vil medføre store kostnader uten noe miljøgevinst. NOx er
ikke sett på som noe problematisk utslipp på vedovner da det er svært lite termisk dannet
NOx pga lave forbrenningstemperaturer.
Dovre AS, Norge:
29 (53)
Partikler: Dovre AS er for at kravet til partikkelutslippet fra vedfyrte ovner skal strammes
til for å få markedsføre ovner under dette merket.
Vi har også ovner som tilfredsstiller tidligere og forslaget til nye krav.
Folkehelseinstituttet Norge; Helsedirektoratet, Norge
Kriteriedokumentet omfatter ovner (lukkede ildsteder) som benytter faste biologiske
forbrenningsmaterialer som ved, pellets og lignende. Det settes krav til bl.a utslipp av
partikler, organisk bundet karbon (OGC; som er korrelert til polysykliske aromatiske
hydrokarboner), karbonmonoksid (CO) og nitrogenoksider (NOx). Dokumentet gir en fin
og balansert oversikt over helseproblemer knyttet til ovner, og tilkjennegir at utslipp fra
ovner bidrar i en ikke uvesentlig grad til luftforurensingen i tettsteder. Det kommer frem
at nivåene spesielt av små forurensingspartikler (PM 2,5) knyttes til uønskede
helseeffekter som bl.a en økt risiko for lungekreft. De knytter dette dels til partiklene som
sådan, dels til forbrenning av organisk materiale og er korrelert til OGC.
En stimulering til en nedgang av utslipp av partikler, OGC, CO, NOx og PAH per m3 ved
å øke kravene for svanemerking av ovner synes derfor fornyftig. Spesielt siden dette også
samtidig knyttes til virkningsgrad (effektivitet). De økte kravene skulle ikke by på
problem for de fleste av de nåværende svanemerkede produktene, og de kan derfor
vurderes å settes enda strengere og knyttes mer direkte opp mot virkningsgrad. En kan
videre argumentere med at nivået av små partikler og PAHer i luften representerer en
uønsket økt helserisiko som derfor bør reduseres så langt praktisk mulig. Det kan
innebære at en samtidig bør stimulere til bruk av andre former for oppvarming i byer og
tettsteder, hvor nivået av PM 2,5 og PAHs kan bli noe for høyt ut fra et helsemessig
synspunkt, spesielt i vinterhalvåret.
Helsedirektoratet, Norge
Et viktig område som ikke er vurdert er betydningen av utslipp fra ovn til innemiljø.
Dette er et viktig område siden mennesker hovedsaklig oppholder seg innendørs. I den
grad det foreligger bør derfor studier som har sett på betydningen av utslipp av partikler,
organisk bundet karbon (OGC), karbonmonoksid (CO) og nitrogenoksider. (NOx) fra ovn
til innemiljøet tas med. Hvis det ikke foreligger dokumentasjon på dette, er dette noe en
kan vudere å undersøke nærmere. Utslipp til innemiljø bestemmes nok i stor grad av
trekken i pipa og at det er god tilslutning og riktig utforming av ilegget. Likevel er det
viktig at en ovn er utformet slik at faren for tilbakeslag av røykgasser til innemiljø er
minimal.
Nordisk Miljømerkings kommentar:
Nordisk Miljømerking er glad for at utslippkravene kan aksepteres, og vil vurdere om det
er mulig å stramme ytterligere inn på kravene i fremtiden. Vi vil også se om det finnes
studier på betydningen av utslipp til innemiljø.
Energimyndigheten Sverige
30 (53)
K11 För OGC, CO och partiklar borde gränsvärdet skärpas för tätbebyggt område.
Mätresultaten i figur 1, 2, och 3 visar att det finns marginaler. Av de tester som
Energimyndigheten utfört vet vi av att tillverkarna ofta konstruerar eldstäderna så att de
bara precis klarar de tillåtna värdena för luftutsläpp. Vid minsta felinstallation finns då
risken att de faktiska utsläppen kommer att överstiga gränsvärdena.
Boverket Sverige
Krav gällande utsläpp av OGC från fastbränslepannor samt utsläpp av CO från kaminer,
spisinsatser och dylikt, finns i Boverkets byggregler (BFS 1993:57 med ändringar t.o.m.
2008:20), BBR, avsnitt 6:74 Förbränningsgaser.
Enligt bakgrundsdokumentet, avsnitt 5.6, tabell 10 Svenska myndighetskrav för eldstäder,
som hänvisar till byggregler (BFS 2006:12) (för övrigt fel i hänvisning, jämför ovan)
framgår att utsläpp av OGC för fastbränslepannor högst får uppgå till 150 mg/m3
(manuell bränsletillförsel) och 100 mg/m3 (automatisk bränsletillförsel). Vid sekundär
eldning, såsom kaminer, spisinsatser och dylikt får CO utsläpp högst uppgå till 0,3
volymprocent vid 13 % O2 och för pelletskaminer till 0,04 volymprocent vid 13 % O2.
Detta överensstämmer med nuvarande gränsvärden i BBR. De senare värdena har i tabell
10 översatts till mg/m3 CO enligt följande: 0,3 % = 3750 mg/m3 och 0,04 % = 500
mg/m3.
I Svanenmärkning av slutna eldstäder, remissförslag version 3.0 2010-03-15, avsnitt 2,
punkt K11, framgår att gränserna för utsläpp ligger på 120 mg/m3 OGC vid manuellt
matad ack. eldstad, 1500 mg/m3 CO vid manuellt matad kamin eller insats och 800
mg/m3 CO vid automatiskt matad pelletskamin. Det senare värdet, 800 mg/m3 CO,
överstiger de 500 mg/m3 CO som beräknats vara gränsvärde enligt BBR. Detta innebär
att de nya Svanenkraven, om beräkningarna är korrekta, inte når upp till samhällets
minimikrav på denna punkt. Inte heller de nuvarande kriterierna för automatiskt matad
kamin (1000 mg/m3 tg 13 % O2) uppfyller de nivåer man beräknat överensstämma med
BBR:s kravnivå.Under K11 bör även anges vilket effektintervall för fastbränslepannor
som Svanenkraven gäller för. BBR har olika krav för fastbränslepannor i intervallen ≤ 50
kW och > 50 ≤ 300 kW. I BBR är utsläppsindikatorn för fastbränslepannor ”mg OGC per
m3n torr gas vid 10 % O2”, och vid kaminer och dylikt ”vol % CO vid 13 % O2”. Under
K11 är det svårt att bedöma skillnader i kravnivå mellan Svanenmärkning och BBR vad
gäller fastbränslepannor, då Svanen provar även dessa vid 13 % O2. De standarder
gällande provmetoder som det hänvisas till i bakgrundsdokumentet, avsnitt 5.6, tabell 10
Svenska myndighetskrav för eldstäder, överensstämmer inte helt med de standarder BBR
hänvisar till under avsnitt 6:74. I sammanhanget vill vi påpeka att
myndighetsregler löpande måste anpassas till bestyrkande metoder som tagits fram av
den europeiska standardiseringen för att stödja europeisk lagstiftning.
Medlemsländerna ställer själva i nationella byggregler de kravnivåer som byggnader och
andra anläggningar måste innehålla i respektive land. Men hänvisning i reglerna till
bestyrkandemetoder av byggprodukternas egenskaper måste ske till det gemensamma
europeiska sättet.
Det är viktigt att känna till att i byggproduktdirektivet har harmoniserade standarder en
annan betydelse än i alla andra produktdirektiv. I övriga produktdirektiv ställs krav på
31 (53)
produkterna direkt i direktiven. Tillverkaren kan sedan vid CE-märkning välja att följa
standarden eller på annat sätt visa att produkten uppfyller direktivets krav.
Byggproduktdirektivet innehåller däremot inga produktkrav och CE-märkning är endast
möjlig mot tekniska specifikationer i direktivets mening (se art 4.1.), däribland
harmoniserade standarder. Har övergångstiden för en sådan standard löpt ut kan
medlemsstaterna inte kräva några andra bestyrkanden avseende produktegenskaperna.
Standarderna är i det avseendet inte frivilliga. De bestyrkande krav som medlemsstaterna
kommit överens om framgår av den harmoniserade standardens Z-A bilaga som
innehåller de regulativa kraven. Saknas Z-A bilagan är det inte fråga om en harmoniserad
standard under byggproduktdirektivet. För att få rättslig status som harmoniserad
standard under direktivet gäller krav på publicering i EUT, se art 7. Kommissionen ska
ombesörja publicering när de anser att CEN uppfört sitt uppdrag i enlighet med mandatet.
Det vore önskvärt att kriterierna för Svanenmärkning av byggprodukter också grundas
på europeiska provningsmetoder för att underlätta jämförelser med kraven i
byggreglerna. Det skulle göra det enklare för konsumenten att jämföra prestanda
hos produkter som är Svanenmärkta med vad som utgör de svenska minimikraven enligt
byggreglerna.
Kommentar i efterhand: Upptäckte precis att ni testar ju utsläppsgränser vid en högre
verkningsgrad än vad utsläppskraven i BBR rekommenderas att testas vid.
Det innebär att era anordningar mycket väl kan klara BBR:s minimikrav, då provning vid
högre verkningsgrad kan leda till högre utsläppsnivåer.
Men det är svårt att jämföra krav enligt BBR och Svanen, då default-värdena är olika. Det
vore ju bra om Svanen kunde anpassas mer till BBR. Ni strävar ju efter att anpassa er till
alla nordiska länder, men BBR baserar sig ju på harmoniserade EU-standarder, så det
torde inte bli något problem. Det skulle underlätta för konsumenterna om
provningsförfarandena skedde under samma förhållanden, t.ex. vid samma
verkningsgrad, att samma syrehalt används och gärna CO som utsläppsindikator.
Nordisk Miljømerking har utvärderat om kravet på CO bör skärpas till ca. 500 mg/m3
för pelletskaminer. Boverket ställer kravet för verkningsgrad på 70 % som är betydligt
lägre än svanens krav 85 %.
Nordisk Miljömärkning anser att ställa annat värde på CO-utsläppet. Se NM`s
sammanfattande kommentar i slutet av kapitlet.
Vi använder som grund de europeiska standarderna.
Valvira, Finland
Är det möjligt att tillägga PAH-föreningar som gränsvärden av utsläppen, t.ex.
Bentsoapyren, till vilken det finns ett målvärde i friluft på årsnivå (1ng/m3).
NM har diskuterat och värderat detta och resultate blev att inte ställa kravet på PAHföreningar i kriterieversion 3.
SYKE, Finland:
32 (53)
SYKE avser att det vore viktigt att man i kriterieförslag förevisar klara motiveringar på
gränsvärden. Mätning av partiklar står för tillfället utanför myndighetskrav. I förslaget
föreslår man provningsmetoden den norska kaminstandarden. Ett alternativt kunde vara
förslaget av WG5 som utarbetas på nytt med ledelse av den nya ordföranden.
Mätning av det totala partikelutsläppet är inte rimligt eftersom det inte refererar den
verkliga miljövänligheten. Kontroll av partikelutsläpp kräver att gränsvärden av små
partiklar bör ställas och enligt rätta mätningar. Det är dock rätt omöjligt för närvarande att
genomföra.
Man förslår i kriterier för olika eldstäder två olika gränsvärden, i mg/m3 och i g/kg. Har
man värderat att samordna dessa? Gränsvärden av partikelutsläpp (g/kg) är så pass höga
att nästan alla apparater kommer att uppfylla kraven. Är gränsvärden därför motiverade?
På sidan 9 skrivs att ”partikelutsläpp kan provas vid nominell last enligt tillämpande delar
VDI 2066 och enligt teknisk specifikation TC295 WG5 N51”. Vad betyder ”tillämpande
delar” i praktiken? Vi ber också att säkra om TC295 WG5 N51 är faktiskt teknisk
specifikation eller endast förslaget av denna grupp.
Licensdata av mätningar av partiklar (jfr. bakgrundsdokumentet) stöder inte att nästan
alla eldstäder uppfyller partikelkravet. Testmetoden preciseras till CEN/TS 15883, Annex
A.1.
Der foretages en stramning af de krav, blandt andet vedrørende emissioner, som de
biobrændselsfyrede anlæg skal leve op til for at kunne anvende Svanemærket.
Miljøstyrelsen kan tilslutte sig kravene, herunder at kravet til partikelemission skærpes til
4 g/kg brænde for brændeovne, idet de på sigt vil være med til at nedbringe forureningen
fra disse anlæg.
VTT Expert Services Oy, Jyväskylä Finland:
Emissionsgränser:
Gränser kunde vara sågar något strängare eftersom bästa apparater på marknaden kan nå
lägre värden.
Ackumulerande eldstäder (SHRA)
OGC-100, CO-1100, NOx 150. Gränsen av partiklar är redan sträng. Man borde definiera
vad NOx betyder. Vanligen betyder NOx som NO2. Gränsen kunde vara för alla
apparater väl 150 (varför 200?)
Bastuugnar
OGC-100, CO-1500, NOx 150 och partiklar endast på nominell effekt. Gränsvärdet (av
partiklar) kunde väl vara 100 mg/m3 (13 % O2).
Kaminer och insatser
Jag kan bara kommentera att NOx kunde också vara 150. För dessa är också begränsning
att endast norska och danska (laboratorier) kan mäta (partiklar).
33 (53)
Bastuugnar:
Man kräver partikelmätning för bastuugnar enligt den norska standarden. I praktiken
kunde man då testa bastuugnar enbart i Norge och i Danmark. Partikelmätning med
nominell effekt är tillräcklig, eftersom man eldar bastuugnar främst med nominell effekt
och det uppstår då (med nominell effekt) den största mängden partiklar. Den norska
standarden för kaminer kan inte tillämpas på bastuugnar som eldas med full luftförsel
(full effekt).
NM har värderat emissionsgränser, se NM`s sammanfattande kommentar på sidan 49 .
Efter check ser man att kravet på CO 1500 uppfylls inte idag av någon bastuugn.
Bastuugnar: Mätmetoden är CEN/TS 15883 för bastuugnar. Se även NM´s kommentar
nedan till Teknologisk Institut och SP.
Teknologisk Institut, Danmark:
Kravoversigten, side 8; Partikelbestemmelse som gennemsnittet af 3 lavlast prøver og 1
nominel prøve (brændeovne) er i konflikt med formuleringer længere nede i teksten om 3
olika, altså forskellioge belastningsområder. Kræves der 3 forskellige eller 3 gentagne
lavlast ?? - Vi foreslår at I adopterer NS3058/59 metoden præcis som beskrevet i sættet af
standarder, og benytter den justerede vægtede partikelemission herfra. Det forekommer
efterhånden, at ovne kun kan komme op i belastningstrin 2 efter NS3058/59, og de ville
jo så ikke kunne komme i Svanen, hvis kravet var 3 forskellige belastningsområder. Vedr
Saunaovne, så peger vores erfaringer på der ikke er behov for en udviddet partikelmargin,
idet disse ovne typisk får fuld lufttilførsel i den tid de brænder, modsat brændeovne, hvor
der jo ofte skrues ned, med øget risiko for partikeludledning til følge.
NM har kollat antalet av belastningsområden, Svanen kräver tre olika
belastningsområden. För bastuugnar bör eventuellt partikelmarginalen (låglast) strykas.
Bastuugnar kan provas med nominell effekt. Nordisk Miljömärkning värderar även om vi
bör använda provmetod EN 15821 Multi firing Sauna stoves fired by solid fuel Requirements and test methods, som nu är ute på remiss.
SP Sverige
Avsnitt 2 tabell 2: Utsläppskraven för manuellt matade kaminer avseende partiklar borde
anges utan decimal dvs. 8 respektive 4 g/kg istället för 8,0 och 4,0. Samma bör gälla även
för pelletskaminer och bastuugnar. (Sp tror att mätosäkerheten för mätningen är större än
en decimal. Samma gränser bör gälla för pelletskaminer som för vedkaminer. Enligt
kommentar)
Avsnitt 2: Mätning av partiklar enligt VDI 2066 och TC 295 WG5 N51 borde hänvisa till
CEN/TS 15883:2009 Annex A.1 om det är den tysk/österrikiska metoden som avses
34 (53)
NM har valt att ställa gränsvärden med en decimal i kriteriernat men är enig att man att
det finns mätosäkerhet kan vara större än en decimal. NM anser dock att de angivna
mätresultaten kan presenteras med två decimal så att gränsvärden kan ges med en
decimal (t.ex. 4,0 och 8,0 g/kg). NM har utvärderat kravvärden av partiklar som bör
ställas för ved- och pelletskaminer, se NM`s sammanfattande kommentar i slutet av
kapitlet.
Mätmetoden har kontrollerats mätmetoden av partiklar för ackumuleramnde eldstäder
och bastuugnar, det bör hänvisas till CEN/TS 15883: 2009, Annex A.1. Denna metod är
densamma som VDI 2066; TC 295 WG5 N51.
KLIF, Norge:
Her er gitt utslippsgrenser for forskjellige stoffer for ulike ovnstyper. Det er angitt at de
gjelder ved 13 % O2. Vi synes det også burde angis ved hvilken temperatur kravene
gjelder. Dette er vesentlig for støvinnholdet fordi konsentrasjonen av støv i en gass øker
når gassen avkjøles. Temperaturen er sikkert angitt i de aktuelle standarder, men
temperaturen er vesentlig hvis man skal sammenligne forskjellige resultater. For manuell
matet badstuovn er snittet av tre lave laster og en nominell last begrenset til 8 mg støv/m3
og for hver enkelt prøve 15 mg/m3. For en ovn som bare skal fyres ned nominell last, er
grensen 120 mg/m3. Det fremgår ikke om kravet på 15 mg for hver enkelt prøve bare
gjelder de tre prøvene ved lav last, eller også ved nominell last. Hvis kraver også gjelder
nominell last, synes det veldig strengt, se kommentarene i neste avsnitt. For ovner som
bare skal fyres med nominell last, er grensen 120 mg. Man kan vel forvente høyere
partikkelutslipp ved fyring med nominell last på grunn av høyere gasshastighet. Det kan
likevel synes som grensen på 120 mg er veldig høy sammenlignet med ovner som kan
fyres med lave laster. Det er ikke gitt noen kriterier for hvilke ovner som skal fyres bare
med nominell last, bare at det er produsentens anvisninger. Det er vanskelig å forestille
seg en ovn som ikke skal fyres med lavere laster. Hvis grensen for støvutslipp fra ovner
med bare nominell fyring er lettere å overholde, kan det bli fristende for produsentene å
karakterisere sine ovner som bare skal fyres med nominell last for på denne måten lettere
å oppfylle kravene. Det bør vurderes om egne kriterier for ovner som bare fyres med
nominell last er nødvendig.
Nordisk Miljømerking er enig i at temperaturen ved måling av partikkelutslipp er av stor
betydning. Derfor stilles det krav til testing av partikler med utspedningstunnel for alle
ovnstypene med unntak av manuelt matede akkumulerende ovner og badstueovner, slik at
temperaturen reduseres før filteret hvor partiklene fanges opp. For de andre ovnene
måles partiklene i røykgassen uten uttynning, hvor gassen holder en høyere temperatur.
Dette er ovner som sjelden brennes ved lav belastning, hvor forholdene gir høyest
partikkelutslipp. Forholdene i brennkammeret og ved måling av partiklene er beskrevet i
testmetodene.
Det Økologisk Råd, Danmark:
Det Økologiske Råd ser med stor tilfredshed på, at kravene til Svanemærkede
brændeovne strammes, da brændeovne er den største danske kilde til sundhedsskadelig
luftforurening med fine partikler (PM2,5), tjærestoffer og dioxin. I dag må en
35 (53)
svanemærket brændeovn udlede op til 5 g partikler pr. kg træ svarende til ca. 300 g pr. GJ
brændsel. Det er 60 gange så meget, som en ny lastbil uden partikelfilter må udlede (5 g
pr. GJ brændstof). Det Økologiske Råd afholdt d. 15 marts en stor konferencen på
Christiansborg om forurening fra privat brændefyring. En af oplægsholderne var Peter
Jessen Hansen, formand for Foreningen af Danske Producenter af Pejse og Brændeovne.
Af slide 14 i hans præsentation, der kan ses på:
http://ecocouncil.dk/index.php?option=com_docman&task=doc_download&gid=251&Ite
mid) fremgår tydeligt, at mange brændeovne i dag ligger på 3 g partikler pr. kg træ.
Derfor mener vi det er utilstrækkeligt, at partikelkravet kun strammes fra 5 til 4 g pr. kg
træ som foreslået. Partikelkravet skal strammes til 3 g pr. kg træ, da rigtig mange
brændeovne allerede i dag kan opfylde dette - dette krav er forsat 40 gange højere end
kravet til nye lastbiler uden partikelfiltre, så det er ikke et urimeligt krav.
NM har utvärderat om partikelkravet kan ytterligare skärpas till 3 g/kg och ansåg att
behålla kravet på 4,0 g/kg.
På emissionssiden finder vi, at kravene i udkastet ligger meget højt, specielt når man ser
på den samlede kombination af stramninger og nye krav. Det forholder sig ofte
udviklings- og prøvningsmæssigt sådan, at når man forbedrer et produkt på det ene punkt,
så bliver det lidt ringere på et eller flere andre.
Det er derfor noget ubalanceret både at skærpe krav til CO, OGC, partikler og
virkningsgrad. Samtidig indføres så i udkastet et helt nyt krav til Nox.
Vi finder det meget uheldigt, at Ecolabel reelt uden varsel (henset den lange livscyklus)
foreslår at sætte emissionsgrænse for Nox på produkter allerede fra 2011. Mange
produkter er ikke Nox-testet, og vi finder ikke, det vil give mening at teste allerede
afprøvede og godkendte produkter for Nox. Hvad vil samfundet tjene på, at
producenterne skal til at bruge flere millioner kroner på at teste eksisterende produkter?
Hvis Ecolabel fastholder, at Nox skal være et nyt delkrav, bør det oplyses nu og indføres i
2014, således at vi i branchen har mulighed for at begynde at teste de produkter, der
udvikles i de kommende år.
Vedrørende virkningsgrad og partikler på vores produkter mener vi, at kombinationen af
krav, 78% virkningsgrad og 4 gram partikler, er sat alt for højt af flere grunde:
-
-
For det første er det værd at bemærke, at en meget stor del af alle ovne monteres
med ca 1 meter uisoleret røgrør, hvilket i sig selv hæver virkningsgraden med 57%. Mange installationer har således i praksis i dag en reel varmeafgivelse til
rummet på +80%.
Dernæst er det vigtigt at holde kombinationen med skorsten for øje. Et godt
skorstenstræk er en forudsætning for en velfungerende brændeovn. Dette kræver,
at røgen har en vis temperatur, da det er varmen/varmeforskellen, der skaber
trækket i skorstenen. Der er derfor grænser for, hvor langt man kan presse
36 (53)
virkningsgraden og samtidig i praksis få en velfungerende forbrænding ude hos
forbrugerne.
- Skovstyrelsens undersøgelser viser, at vi har et overskud af træ i Danmark og at
der er træ nok, både til den private forbruger, kraftværker og andre industrier, som
forbruger træ. Derfor finder vi heller ikke af dette hensyn, at kravet om at hæve
virkningsgraden fra 73% til 78% er rigtigt.
- En stramning på både virkningsgrad og partikeludslip arbejder generelt mod
hinanden. For at sikre lavest mulig partikeludslip er det vigtig at have et vist
luftoverskud, som sørger for bedst mulig efterforbrænding af de uforbrændte
partikler, dvs. at vi har et O2 overskud. Er luftoverskuddet for højt, ødelægger det
virkningsgraden (dvs. at man ikke udnytter tilgængelig O2). Stræber man efter
bedst mulig virkningsgrad, kan man ikke have luftoverskud, som da hurtigt
medfører større partikeludslip. Når vi reducerer partikeludslippet, sørger vi for at
have tilstrækkelig med O2 tilstede – hvilket går lidt ud over virkningsgraden. Det
er her vigtigt at påpege, at Svanemærkningen (læs: Miljømærkning) jo netop skal
sikre varetagelse af miljøet og ikke selve produktets nyttevirkning som sådan. Det
er netop sådan, de amerikanske myndigheder (EPA) tænker, hvor emission og
ikke virkningsgrad sættes i højsædet.
- Brugervenligheden er endvidere helt central, når der ses på kombinationen af
krav. Det er vigtigt, at der laves ovne, som ikke kun kan fungere
prøvningsmæssigt, men som også kan præstere de samme resultater ude hos
forbrugeren. Det er vor opfattelse, at en for hurtig stramning af en kombination af
flere krav gør dette vanskeligt.
- Stramninger vil endvidere bedre kunne indarbejdes i kommende produkter, end de
kan optimeres ind i eksisterende.
- Samtidig må en kunde, der køber et produkt med mange års levetid, forvente, at
det pågældende produkt kan oppebære svanemærkning en rimelig periode
derefter, vel ikke under 25 % af produktets levetid.
K11, K12
Det er vor opfattelse, at der på den korte bane med rimelighed kan indføres en
virkningsgrad på 75% samt en skærpelser på Co til <2150 mg/Nm3 (dette er en stramning
på 14% og ikke de foreslåede 40%) og OGC til <135 mg/Nm3. Vedrørende reduktion af
partikler fra 5 til 4 gram samt indførelsen af Nox som et delkrav mener vi, at dette bør ske
fra 2014. Jævnfør ovenfor finder vi generelt, at stramninger og nye krav bør indføres med
3-4 års varsel eller en tilsvarende lang overgangsperiode, henset den ganske lange
produktcyklus.
Tidspunkt for indførelse af nye Svanekrav.
Vi synes, at timingen for nye krav er forkert. Der er en stor usikkerhed i branchen om
hvilke krav, der vil blive gældende i fremtiden. Der pågår intenst arbejde i LOT15 med
nye fælles europæiske krav til brændeovne og pejseindsatse. Vi synes, at det havde været
mere hensigtsmæssig at afvente de kommende fælles europæiske krav. Vi vil gerne gøre
opmærksom på, at vi som producenter har været meget aktive for at få en fælles
europæisk ordning, som minder om Svanemærkningens krav.
37 (53)
Det er således vor opfordring, at udkastet bør revideres, når resultatet af arbejdet i LOT15
kendes, og at der samtidig bør indarbejdes den nævnte længere horisont for skærpelser og
nye krav, subsidiært en længere overgangsordning.
NM har värderat gränsvärden av emissioner. Arbetet och eventuellt resultat i LOT 15
beaktas vid den nuvarnde och kommande revisioner av Svanen.
Svanens kriterier, vers. 2 samt remissförslag och remisskommentarer till gränsvärden
av vedkaminer är:
Svan2
Remiss
Specht
DAPO
Jotul
OGC
CO
Part.
150
2500
5/10
120
1500
4,0/8,0
52
625
<1
135
2150
5/10
120
1500
4,5/8
NOx
-
200
20
Inget
Inget
Nibe
Varde
Baxi
Inget
DTI
SP
Ökol.
råd
4/8,
decim.
bort
3
Svanens kriterier, version 2 samt remissförslag och remisskommentarer till gränsvärden
av pelletskaminer och vedkaminer med kontinuerlig eldning är:
OGC
CO
Part.
NOx
Svan2
Remiss
50
1000
5/10
-
40
800
3,5/7,0
200
Specht
Xeoos
52
625
0,52
20
Svanens kriterier, vers.2 samt remissförslag och remisskommentarer till gränsvärden av
ackumulerande eldstäder är:
OGC
CO
Part.
NOx
Svan2
Remiss
VTT
Tulikivi
150
2000
50mg/m3
1 g/kg
-
120
1500
50
100
1100
50
75
200
150
inget
Svanens kriterier, vers.2 samt remissförslag och remisskommentar till gränsvärden av
bastueldstäder är:
OGC
CO
Svan2
Remiss
VTT
1000
5000
150
2000
100
1500
38 (53)
Part.
NOx
8/15
8
-
8/15
120mg/m3
200
100 mg/m3
150
VTT föreslår mycket hårda kranivåer för bastuugnar. Vi har kollat att det inte finns
någon bastuugn på marknaden som kan uppfylla kravet på 1500 mg/m3 för CO.
Svanens förslag till kravvvärden av emissioner för eldstäder i kriteriversion 3:
NM har valt att göra vissa ändringar för kravvärden på grund av remisskommentarer:
För ack.eldstäder skärper vi värden av CO från 1500 mg/m3 till 1200 mg/m3. Det finns
några ackumulerande eldstäder som kan uppfylla emissionskraven i förslaget.
För vedkaminer för tillfällig eldning gör vi en lindring: CO ändras från 1500 mg/m3 till
1700 mg/m3. Det finns flera vedkaminer som uppfyller kravärden av emissioner.
För pelletskaminer ändrar vi kravet på OGC till 60 mg/m3. Samma kravnivå ställs för
vedkaminer som eldas kontinuerligt på grund av remisskommentarer och data av de nya
vedkaminerna. Flera pelletskaminer och några vedkaminer som används i kontinuerlig
eldning uppfyller kravvärden.
För bastuugnar skärpar vi OGC från 150 mg/m3 till 120 mg/m3 och CO från 2000
mg/m3 till 1700 mg/m3 samt partiklar från 120 mg/m3 till 100 mg/m3. Det finns första
bastuugnar som kan uppfylla kravärden av emissioner enligt förslaget.
Kravet til NOx blev diskutert og vurdert. NOx stryks för eldstäder. NOx är
kontrollparametern genom vilket kan säkras att kvalitet av bränslet är bra.
NM föreslår följande krav för nya kriterier (version 3):
Ackumul.
eldstäder
Vedkaminer
för tillfällig
eldning+
insatser
Autom.
pelletskaminer+
vedkaminer för
kontinuerl.
eldning
Bastuugnar
OGC
CO
Part.
NOx
120
1200
50 mg/m3
-
120
1700
4,0/8,0
-
60
800
3,5/7,0
-
120
1700
100 mg/m3
-
K12
Verkningsgrad
Nibe Sverige
Konsumenternas val av kamin styrs i huvudsak av produktens pris och design vilket gör
att verkningsgrad och miljöprestanda är underordnat. Kraven på verkningsgrad för
kaminer är mycket ambitiöst men med samma förbehåll gällande val av labb kan
gränsvärdet accepteras. Däremot är det ett väldigt modest krav på verkningsgrad för
ackumulerande eldstäder. I en ackumulerande eldstad är det lättare att hålla en hög
39 (53)
förbränningstemperatur och värmeinnehållet i rökgaserna kan enkelt tas till vara. För
ackumulerande eldstäder bör kravet på verkningsgrad vara 85%. Jämfört med kaminerna
blir kravet till 78% verkningsgrad betydligt svårare att uppfylla.
En forhøjelse af virkningsgraden fra 73% til 78% kan under ingen omstændigheder
accepteres. En så kraftig skærpelse vil uundgåeligt få så store negative konsekvenser for
brændeovnens evne til at brænde rent mht. emissioner.
Ydermere vil det i praksis betyde at ovnene vil have en stor risiko for ikke at kunne
brænde optimalt på de ofte lidt for dårlige skorstene som mange forbrugere har. Dette vil
medføre en risiko for at røgen slår tilbage gennem skorsten og brændeovn, med
røgforurening i stuen til følge.
Så længe de respektive landes byggelovgivning ikke sætter minimumsgrænser for
skorstenens højde og effektivitet, så vil en skærpelse fra 73-78% blot medføre det stik
modsatte resultat, end det som Nordisk Miljømærkning ønsker.
Set ud fra ovenstående synspunkter, så bør virkningsgraden under ingen omstændigheder
øges til mere end 75%.
Varde Ovne kan derfor ikke støtte de foreslåede 78% i høringsforslaget.
Jøtul, Norge:
Vi har tidligere påpekt at det er store forskjeller på testresultater fra testhus til testhus.
Dette gjør det svært vanskelig å forholde seg til de krav som dere setter opp og spesielt på
virkningsgrad. Derfor er vi av den klare formening om at virkningsgrad må man være
svært forsiktig å benytte som en parameter til å sile ut produkter. Dere legger til grunn
RES direktivet og at et fremtidig mål må være 85% virkningsgrad. Dette er for oss
utenkelig og urealistisk i praksis. Selv om det finnes produkter med en oppgitt
virkningsgrad på dette nivået, er det ikke sannsynlig at disse produktene virkelig har
denne virkningsgraden hvis de blir testet under riktige forhold. Det er svært store
forskjeller på enkelte tester utført av f.eks Tyske test institutter og Svenske testinstitutter.
Derfor er vi ikke enige i at virkningsgraden skal skjerpes før det er gått gjennom en
opprydding på de produkter som allerede er Svanemerket. Det er ikke sammenliknbare
resultater dere har nå. En måte å finne ut av dette kunne f.eks være at Svanen hvert år
velger ut X antall produkter som er Svanemerket for å kjøre verifikasjonstest f.eks hos SP
i Sverige. Dere vil da kunne finne ut om nivået er riktig eller ikke. En skjerpning av
kravet til virkningsgrad før dere har oversikt over hvor det virkelige nivået ligger, synes
svært uriktig da dere nå setter nytt grensenivå på et usikkert grunnlag.
Det finnes i dag ikke svanemerkede testinstitutter, men Nordisk Miljømerking stiller krav
til testinstituttene. Nordisk Miljømerking kan ikke selv sørge for ”Round Robin tester”
eller lignende som skal til for å få en mer enhetlig testing av virkningsgrad hos
europeiske laboratorier. Dette er et arbeid som kanskje heller kan komme som et resultat
av arbeidet i LOT 15. Nordisk Miljømerking må forholde seg til resultater som
foreligger hos akkrediterte laboratorier, selv om vi har forståelse for at disse kan være
40 (53)
noe usikre. Med hensyn til forholdet til RES-direktivet og nivået til virkningsgrad se
senere kommentarer fra Nordisk Miljømerking.
Jøtul, Norge:
Vi henstiller til at det utvises forsiktighet med å sikte til RES direktivet og 85%
konverteringsvirkningsgrad. En ting er punktoppvarmingskilder som vedfyrte ildsteder og
en annen ting er biofyrte forbrenningsanlegg, eller andre anlegg med kompliserte
styringssystemer som jobber under mer ideelle forhold. Et ildsted er i tillegg til å være et
møbel som gir kos og hygge, ofte en tilleggsvarmekilde som er med på å ta toppene i
eventuelle kuldeperioder og er med på å redusere muligheten for overbelastning av
kraftnettet i slike perioder. I det standardiseringsarbeidet som pågår ellers i Europa, vises
det ikke til RES direktivet og virkningsgrader på 85%. Dette er virkningsgrader som ikke
er forenelige med ildsteder uten kompliserte styringssystemer som drives på strøm og
som driftes under naturlig trekk. Ved å trekke strikken for langt, blir produktene vi
utvikler, mer eller mindre ubrukelige for en konsument. De blir for kompliserte og det må
utøves ekstrem aktsomhet for å benytte de riktig slik at de opptrer slik som det er ment de
skulle fungere.
Vi er redd at ved en kontinuerlig innskjerpning slik som dere legger opp til, medfører
produkter som er ubrukelige og uselgelige til vanlige folk. Derfor er det meget viktig at
dere balanserer kravene riktig, noe som vi ikke helt opplever at dere gjør i dette utkastet.
Det viktigste er sammenhengen mellom virkningsgrad og partikkelutslipp. Her er den en
fin ballansegang hvor høy virkningsgrad og lavt partikkelutslipp spiller litt mot
hverandre. For å få en renest mulig forbrenning, er det viktig å ha nok luft på de riktige
stedene i forbrenningskammeret (overskudd av luft). Dette luftoverskuddet er med på å
trekke ned virkningsgraden. Hvis man ikke har tilstrekkelig med luft, blir det ufullstendig
forbrenning og dertil større partikkelutslipp, hvis vi har for mye luft trekkes
virkningsgraden ned. Hvis vi trimmer inn produktene til det ytterste i et laboratorium, kan
dette medføre at produktene i virkeligheten blir for komplisert for en konsument å
benytte. Dette vil medføre større partikkelutslipp og resultatet blir verre, til tross for at
intensjonen var god. Røykutslag er også en utfordring når man skal jage etter høyest
mulig virkningsgrad og best mulig varmeveksling. Man fokuserer da på best mulig
varmeveksling i toppen av produktet, noe som medfører at røkgassene får en ”trangere”
og lengre passasje før den går ut i pipa. Når man da f. eks legger ved inn i produktet, får
man det man kaller et røykutslag. Det er en røyksky som slår ut i rommet og som
påvirker innemiljøet negativt.
Virkningsgrad : Først må det kartlegges hva som er riktige nivåer blant de allerede
Svanemerkede produktene. Deretter kan dere vurdere om det er riktig å heve kravene.
Basert på vår kunnskap og erfaringer, er 78% et urimelig krav. Kravet i dag ligger på
73% og det er en ok grense. Under ingen omstendighet mener vi det er realistisk å heve
kravet til høyere enn 75%, men presiserer igjen at dette ikke må gjøres før dere ser det
virkelige nivået blant de Svane merkede produktene. En innskjerpning vil kunne medføre
vanskeligere produkter å operere riktig og mulighet for større partikkelutslipp.
41 (53)
Svares på felles med andre høringssvar
Energimyndigheten
Energimyndigheten ser positivt på och tillstyrker förslaget att höja kraven på eldstäders
verkningsgrad. Höjningarna kan anses ligga på en nivå som samtidigt ställer höga krav på
produktens energieffektivitet och det finns redan flera modeller av slutna eldstäder på den
svenska marknaden som uppfyller kraven.
Eftersom slutna eldstäder ofta eldas med lägre laster än nominell effekt vill
Energimyndigheten påpeka vikten av att även införa krav på redovisning av
verkningsgrad vid låg last. Vid dålig förbränning sker utsläpp av metan, som är mycket
skadlig för miljön.
NM anser att inte ställa kravet på verkningsgrad vid låglast i denna revision.
Boverket, Sverige
Vad gäller verkningsgradskraven enligt Svanenmärkning, så innebär Svanenkraven en
viss skärpning gentemot de värden som anges i BBR, allmänt råd till avsnitt 6:7411.
VTT Espert Sevices Oy, Jyväskylä Finland:
Verkningsgrad
Dessa är ok. Verkningsgrad för ack. eldstäder (SHRA) kunde vara även högre, t.ex. 83 %.
Teknologisk Institut Danmark:
Side 9, punkt K12 Virkningsgrad Det er uhensigtsmæssigt, ud fra en miljøsynsvinkel, at
øget kravet til virkningsgrad til 78 % for brændeovnes vedkommende. Høj virkningsgrad
er IKKE en miljøparameter, snarere tværtimod. Fabrikanter vil lettest kunne opnå en
forøget virkningsgrad ved at sænke røgtemperaturen gennem placering af mere
'modstand' i røgvejen. Konsekvensen bliver uvægerligt, at der vil trænge mere røg ud i
rummet navnlig under opfyring, ligesom den afkølede røg lettere risikerer at kondensere
inden den når skorstenspiben, med risiko for løbesod og tæring af skorstenen til følge. En
sekundær konsekvens af koldere røg er dårligere opblanding og bortledning i miljøet
udenfor skorstenen, men forøget risiko for røggener hos naboer til følge. Vi vil ikke
anbefale at kravet for brændeovne og pejseindsatse sættes til over 75 %, hvorimod de
foreslåede værdier for masse-, pille- og saunaovne synes fornuftige nok.
Tillverkare ska säkra att rökgaser inte förorsakar risiko för skorsten.
Svanens kriterier, vers. 2, remissförslag och remisskommentarer till gränsvärden av
vedkaminer är:
Svan2
Remiss
Specht
DAPO
Jotul
Nibe
Varde
DTI
42 (53)
Verkn.
73
78
78
75
75
max
Baxi
75
78
max
75
Svanens kriterier, vers.2 och remissförslag till gränsvärden av pelletskaminer och
vedkaminer med kontinuerlig eldning är:
Verkn.
Svan2
75
Remiss
85
Svanens kriterier, vers.2, remissförslag och remisskommentarer till gränsvärden av
ackumulerande eldstäder är:
Verkn.
Svan2
Remiss
VTT
78
80
83
Svanens kriterier, vers.2, remissförslag och remisskommentar till gränsvärden av
bastueldstäder är:
Verkn.
Svan2
Remiss
VTT
60
60
60
NM har utvärderat kravet på verkningsgrad för eldstäder. NM föreslår följande
verkningsgraden:
Verkn.
Ackumul.
eldstäder
Vedkaminer+
insatser
Automatiska
pelletskaminer+
kontinuerl.
eldning
(vedkaminer)
Bastuugnar
83
75
85
60
För ack.eldstäder skärper vi verkningsgraden till 83 % på grund av remisskomentarer
och nya marknadsdata. Enligt den nya informationen finns några nya typer av
ackumulerande eldstäder som uppfyller högre verkningsgrad mellan 80-85 %. De
traditionella ackumulerande eldstäder har verkningsgrad mellan 73-78%.
För vedkaminer gör vi en ändring: Avseende remisskommentarer föreslår NM att
verkningsgraden ändras till 75 %.
För automatiskt matade pelletskaminer ställs kravet på 85 %. Det finns pelletskaminer
som uppfyller den mycket höga verkningsgraden till ca. 90 %.
43 (53)
Detta kravvärde ställs också för vedkaminer som eldas kontinuerligt på grund av
remisskommenatrer och nya marknadsdata. Det finns nya typer av sådana kaminer på
marknaden som uppfyller den mycket höga verkningsgraden til ca. 90 %.
För bastuugnar ställs kravet på bastuugnar vidare på 60 %.
K13
Buller
Inga remisskommentarer.
K14
Intyg om test av utsläpp och verkningsgrad
Her burde det være nok at kræve tilsendelse af komplette testrapporter, selvfølgelig fra
akkrediterede laboratorier. Hvis disse testrapporter ikke er fyldestgørende eller
umiddelbart tillidsvækkende, burde testrapporten fra dette laboratorium blot afvises.
Enhver accept af test under alternative metoder skal afvises. Da det kun ved at teste
korrekt er muligt at opnå korrekte resultater. Varde Ovne kan derfor ikke støtte dette
punkt.
NM kräver att testrapporten ska anges i K11-K13. Laboratoriet ska intyga i K14 att
eldstaden är testad enligt specifikationerna i bilaga 1.
Det är viktigt att säkra att provningsresultat är korrekt. Kravet bör preciseras.
Vi menar att både testrapporter samt intyg ska vara kvar som det är nu. Skälet är att
laboratoriernas resultat avviker betydligt. Därför finns det skäl att ett ackrediterat labb
för mätmetoder intygar att rapporterna kan användas och att eldstaden uppfyller våra
krav.
VTT Expert Services Oy, Jyväskylä Finland
Det är bra att man kräver kvalitet av provningsinstanser. För tillfället påvisar man kvalitet
att vara ”notified body”. Det är litet annan sak än ackreditering, i Finland dock lika
krävande.
NM har värderat detta. Ingen ändring. Se även NM´s svar på DAPO`s kommentar nedan.
Teknologisk Institut Danmark:
Side 9, punkt K14 Akkreditering er ikke bare akkreditering. Det bør være et krav et
akkrediteringen er sporbar ind til den Europæiske akkrediteringsorganisation EA
(www.ea.com) - altså modsat de eksempelvis nationale eller branchespecifikke
akkrediteringer der findes rundt omkring i Europa - emnet har fået forøget relevans efter
at Svanen åbner op for støvprøver efter VDI2066 for masse- og saunaovnes
vedkommende. Man kan få flere oplysninger om værdien af de sporbare akkrediteringer
44 (53)
ved henvendelse til de nationale repræsentanter, i Danmark DANAK. Bilag 1, punkt 1.2
NS3058/59 er ikke en EN standard og bør nævnes specifikt under akkrediteringskravet.
Endelig vil vi opfordre til at både kravformuleringerne og den opfølgende indsats om
kontrol skærpes betydeligt som en del af indeværende revision. Det er et berettiget
kritikpunkt af Svanen, at den løbende kontrol af fortsat høj performance er for lemfældig.
De er velkommen til at rette henvendelse til undertegnede for evt uddybning af disse
bemærkninger.
Det finns inte laboratorier som är ackrediterade för teknisk specifikation eller
standardförslaget. Kravet på ackreditering har preciserats.
På side 54, pkt 14.2 afsnit 2 er vi uenige. Produkter skal testes på et akkrediteret
laboratorium. Det er ikke nogen god løsning, at Nordisk Miljømærking kan afgøre, hvilke
laboratorier, der skal kunne udføre testene. Dermed er Nordisk Miljømærkning ikke
længere en neutral bedømmer.
Ackeriterat laboratoriet ska testa produkter. Endast om det inte finns något ackrediterat
laboratoirum i landet kan annat laboraorium anlitas (användas) om NM godkänner
laboratoriet.
4.3.4.
K15
Information till kund (kap 3.)
Installationshandbok
Energimyndigheten Sverige:
K15 och K16 Energimyndigheten vill särskilt framhålla att det borde vara ett krav att
eldstäderna installeras av certifierade installatörer. Vi får många indikationer på att det
finns problem med okunniga installatörer. En felaktig installation kan ge betydligt större
luftutsläpp och sämre verkningsgrad.
Energimyndigheten förordar att tillverkarna ska kunna upplysa om var det finns
certifierade installatörer.
Rätt hantering och lagerhållning av bränslet är viktigt, men inte bara för pellet, utan även
för ved, vilket bör stå med i informationen.
NM har utvärderat om certifierade installatörer ska anlitas. Beslutet är att kompetenta
installatörer ska anlitas. Certifieringssystemet av installatörer är inte idag tillräckligt
tillgängligt. Rätt hantering och lagring är också viktig för ved ochet ges i
driftinstruktioner.
45 (53)
Sida 10 K15
Installationshandbok: Punkten ”erforderlig mängd förbränningsluft” kräver förklaringen,
t.ex. med meningen ”I installationshandboken måste förevisas genom hurdana åtgärder
man säkrar tillräcklig förbränningsluft för kaminer”.
Meningen har preciserats.
Varde Ovne, Danmark; Baxi Sverige:
Følgende punkter kan ikke accepteres:
- Krav om anbefalet skorstenshøjde.
Den påkrævede skorstenshøjde er meget afhængig af installationen. Hustype,
taghøjde, omkringliggende træer og bygninger m.m. samt vejrliget, har stor
indflydelse på en given skorstens evne til at etablere træk. Derfor er det kun
forhandleren og den godkendende myndighed (skorstensfejeren) der har mulighed
for at vurdere den enkelte installation, og derudfra rådgive om korrekt
skorstenshøjde.
- Krav om korrekt håndtering af emballage.
Det er ikke korrekt at stille krav til at producenter / distributører skal oplyse om
korrekt affaldshåndtering i hvert enkelt land. Man kan desuden sagtens opleve at
der findes flere forskellige affaldssystemer i det enkelte land. Det kendes da
allerede på nuværende tidspunkt i Danmark. Varde Ovne kan derfor ikke støtte
disse 2 punkter.
NM har utvärderat och preciserat dessa. Tillverkare ska rekommendera en riktig
installation av skorsten/rökkanal. Omhändertagning av emballage redovisas i det
nordiska land där eldstaden kommer att säljas.
Valvira, Finland:
K15, K16
Anvisningar på lager för pellets: Det borde tilläggas en varningtext på kolmonoxidfara
(se K10)
Rekommendationer för hantering och lagring av ved, pellets och …; det borde tilläggas
en varningtext på kolmonoxidfara (se K10)
Tillägget har införats i kapitel.
K16
Drifts- och skötselinstruktioner
46 (53)
I K16 ”Drift- och skötselinstruktioner” skal blandt andet omfatte beskrivelse af, hvordan
det aktuelle ildsted skal tændes op og hvilke brændsler det er egnet til.
Spørgsmål:
Er det muligt at få anført om ildstedet er egnet til top down optænding samt anføre
fordelene ved dette, hvis det er tilfældet?
Det finns redan information om tändning och rekommenderade bränslen i K16.
4.3.5.
Information till återförsäljare och installatörer
(kap.4)
K17
Krav på kompetens
Inga remissvar.
K18
Dimensionering och utformning av värmesystemet
Tillverkare
Sida 11 K18
Här berättas om systemet, men inte om vilket system det är; om det är värmesystemet av
byggnaden eller systemet av vattenmantlade/solfångare eller något annat. Texten måste
preciseras.
Texten har preciserats.
K19
Övrig information
Inga remissvar.
K20
Lagar och förordningar
Inga remissvar.
K21
Ansvarig för Svanen
Inga remissvar.
K22
Dokumentation
47 (53)
Inga remissvar.
K23
Eldstadens kvalitet
Inga remissvar.
K24
Planerade ändringar
Inga remissvar.
K25
Oförutsädda avvikelser
Inga remissvar.
K26
Spårbarhet
Inga remissvar.
K27
Retursystem
Inga remissvar.
4.3.6.
Definitioner
Sida 14 Definitioner
Till ackumulerande eldstad borde kravet till ackumulering ges enligt Finlands
standardförslag vara sex timmar och inte fyra.
NM har avsett att definitionen bör ställas enligt den europeiska standarden.
4.3.7.
Bilagene
Bilaga 1 Provning
48 (53)
Nibe,
Sverig
Kap.1.2 Se NM´s svar till Jotul´s kommentar.
Kap. 1.3: NM har utvärderat om mätmetoden för partiklar kan ställas på EN 13229 för
stora insatser med ett lämpligt gränsvärde. Ingen ändring.
Kapitel 1.1 och 1.3:
Texten är oklar för ackumulerande eldstäder. Oklarheten kan uppstå om man använder
NS 3058 standarden eller VDI 2066 standarden (t.ex. 3.1 Provuppställning).
Ackumulerande eldstäderna borde ha eget kapitel och man borde betona att (1.) provning
sker enbart med nominell effekt och (2.) tester baserar sig på metoder EN 15250, VDI
2066 och TC295 WG5 N51.
Nordisk Miljömärkning har sett närmare på detta. Texten har preciserats.
Jøtul, Norge:
På bakgrunnsdokumentets side 54, pkt 14.2 avsnitt 2 er vi uenige. Produktene må testes
på et akkreditert laboratorium. Det er ikke noen god løsning at Nordisk Miljømerking kan
avgjøre hvilke laboratorier som skal kunne utføre testene. Det finnes så mange
akkrediterte laboratorier så dette skulle ikke bli noe problem.
49 (53)
I teksten står det at et ikke akkreditert laboratorium kun kan anvedes etter godkjenning
av Nordisk Miljømerking hvis noe annet akkreditert laboratorium inte kan finnes i det
avseende landet.
Kap. 1.2: Det anføres at prøvelaboratorier skal være akkrediteret efter EN 17 025.
Alternativt kan de have en officiel GLP godkendelse (Good Laboratory Practice).
Spørgsmål:
Omfatter denne godkendelsesordning alle typer laboratorier og dermed
prøvningslaboratorier, som tester eksempelvis brændeovne, eller omfatter ordningen for
eksempel kun laboratorier i medicinalindustrien? Da det er DANAK, som kontrollerer de
tilmeldte laboratorier, er der så tale om en akkreditering? Er noget tilsvarende tilfældet i
andre lande?
Se NM´s kommentar nedan (VTT Expert Services).
Kap.1.3: Ved prøvning af de enkelte typer anlæg anvendes dele af de relevante EN
standarder. For brændeovne/indsatser skal for eksempel anvendes EN13 240/EN13 229
for bestemmelse af CO, NS 3058 og NS 3059 til bestemmelse af partikelemissioner og
CEN/TS 15883:2009 med hensyn til fastlæggelse af emissioner af OGC og NOx.
Dette afstedkommer 2 spørgsmål:
1. Skal hele den anvendte standards krav være opfyldt, eller er det tilstrækkelig, at de
krav, som standarden anvendes til at eftervise, er opfyldt?
2. CEN/TS 15883:2009 anvendes for alle typer anlæg til fastlæggelse af emissioner af
OGC og NOx. Er det muligt at blive akkrediteret til anvendelse af denne tekniske
specifikation.
1. Det betyder att svanens kravinte ska uppfylla hela standarden.
2. Det är inte möjligt för testalaboratorier att ackreditera sig för teknisk
specifikation. Texten har specificerats.
VTT Expert Services Oy, Jyväskylä Finland:
1.2 Provlaboratorium
Vad är ett officiellt GLP-godkännande? (What is official GLP status?).
1.3 Provmetoder
Provning av manuellt matade eldstäder
Teknisk specifikation / Technical specification TC295/WG5 N51
50 (53)
Man kan inte referera till den eftersom detta nummer är endast dokumentnummer av
arbetsgruppen således det är inte teknisk specifikation.
Provuppställning (Test assembly)
Jag uppfattade att testsystem ska alltid vara byggt så att det omfattar utspädningstunnel
enligt norska standarden. Det får inte vara det. T ex ackumulerande eldstäder får inte
mätas så, eftersom partiklar mäts enbart med nominell effekt. Jag föreslår att även
bastuugnar mäts samma sätt (nominell effekt). Detta är väldigt viktig att ändra.
1.2 GLP-godkännade finns inte i testlaboratorier som testar eldstäder utan för
kemikalieprovningar. GLP-godkännade har slopats i kravtexten.
1.3Nordisk Miljömärkning har sett närmare på dessa. Definition om provmetoden har
specificerats. Texten i provuppställning har specificerats för ackumulerande eldstäder.
5.
Kommentarer til bakgrunnen fra
høringsinstansene
Det kom inga kommentarer till bakgrundsdokumentet .
6.
Diskusjon og konklusjoner
De inkom många remissvar till föreslogna kriterier. Remissvaren täckte i prnincip de
flesta kravområden. Nordisk Miljömärkning är tacksam för alla remissvar och har
värderat om kraven kan behöva justeras med tanke på information som inkommit under
remissen.
De flesta remissvaren rörde generella synpunkter på kriterierna, produktkrav, samt krav
på utsläpp och verkningsgrad.
Flera remissvar av tillverkare kommenterade att produktionskrav är för omfattande och
arbetstungda att hantera och delvist omöjligt att uppfylla speciellt för små tillverkare. Till
exempel anses det mycket svårt att få intyg om ämnen i kemiska produkter från
kemikalietillverkare. Därtill ansåg flera tillverkare att det inte är möjligt för små
tillverkare att investera på kort sikt på inneslutna automatiska lackeringsprocesser och
inte heller på reningssystem av VOC-utsläpp (t.ex. förbränning).
51 (53)
Många tillverkare kommenterade att krav på verkningsgrad och luftutsläpp är för stränga
för vedkaminer och insatser. Majoriteten av myndigheter stöder kraven enligt NM´s
remissförslaget.
Några remisser avser att verkningsgrad för ackumulerande eldstäder och vedkaminer som
används för kontinuerlig eldning kan skärpas. Testlaboratorium föreslår även skärpningar
till krav på emissioner för ackumulerande eldstäder och bastuugnar.
Provlaboratorier föreslog vissa preciseringar för provmetoder. Kommentarer gavs också
till installations- och driftinstruktioner.
På grund av remisser har Miljljömärkning föreslår vissa ändringar i kraven.
6.1 Produktkrav
Produktkraven revideras. I K1 presiceras texten om beskrivning av tillverkningsprocessen
och myndighetstillståndet. I K2 ställer NM kravet på att material ska uppfylla
materialkravet enligt EN-standarderna och att kravet på garantin för eldstadens bärande
konstruktion ställs på 5 år. Innandömet och glas, ytbelägnningsmaterial och delar som är
utsatta för slitage kan undantas från kravet. I driftinstruktionerna ska garantins
giltighetstid anges.
I K3 ställs kravet på att information om använda kemiska produkter och klassificering
genom en produktlista och varuinformationsdatablad för kemiska produkter.
K4 gäller vissa problemtiska farliga ämnen. NM vill tillåta att ekemikalietillverkare kan
dokumentera rutiner för att säkra att dessa ämnen har inte tilsatts kemiska produkter.
I K5 föreslår det alternativa kravet på 100 mg/m3 för VOC-utsläpp. Ytbehandlare kan
alternativt visa en plan för reducering av VOC-utsläpp. Om i detta fall är förbrukning av
VOC minst 500 kg per år ska det dokumenteras att de inte är möjligt att installera en
reningsanläggning.
K6 ändras att gälla metalbeläggning av alla delar (i stället för endast smådelar) som
uppfyller kravet.
6.2 Luftutsläpp K12 och verkningsgrad K12
Kraven på emissioner och verkningsgrad har reviderats. Miljömärkning föreslår följande
krav:
OGC
CO
Part.
NOx
Verkningsgrad
Ackumul.
eldstäder
Vedkaminer
för tillfällig
eldning+
insatser
120
1200
50 mg/m3
83
120
1700
4,0/8,0
75
Autom.
pelletskaminer+
vedkaminer
med kontinuerl.
eldning
60
800
3,5/7,0
85
Bastuugnar
120
1700
100 mg/m3
60
52 (53)
På grund av mätdata av de giltiga licenserna för vedkaminer och insatser resulterar att 54
% av vedkaminer och 40 % av insatser uppfyller dessa kravvärden.
Två licensierade modeller av pelletskaminer uppfyller dessa krav på emissioner och
verkningsgrad. På grund av marknadsdata konstateras att det finns flera pelletskaminer
som uppfyller dessa kravvärden. Det finns också vedkaminer som eldas kontinuerligt som
uppfyller kravvärden. NM föreslår att det ställs en produktkategori omfattar både
pelletskaminer och vedkaminer för kontimuerlig eldning.
På grund av test- och marknadsdata värderas att det finns några modeller av
ackumulerande eldstäder som uppfyller dessa krav på emissioner och verkningsgrad.
Det finns de första bastuugnar som kan uppfylla kravvärden.
Mätmetoder
Mätmetoden VDI 2066, TC295 WG5 N51 ersätts med CEN/TS 15883:2009, Annex A.1
för ackumulerande eldstäder och bastueldstäder.
Installations – och driftinstruktioner har kompletterats på grund av remisskommentarer.
53 (53)

Slutna eldstäder - Miljømærkning Danmark

Transcription

Similar documents

Les pakningsvedlegget her

Om Svanemerkede Bil- og båtpleiemidler

Bakgrunnsdokument (N)

Bakgrunnsdokument

Langtidsparkering under festivalen 2014

Høringsforslag bakgrunnsdokument med krav

Vapenbilden 60:2004

Panasonic NE9GKE

barn kan inte vänta - Nordens Välfärdscenter

Revidert bakgrunnsdokument til SLM

Nr. 1 2006

Corten – visst kan rost vara vackert CE

Brugsanvisning 2 Käyttöohje 15 Bruksanvisning 28 Bruksanvisning

instruction manual

Hantverkare emellan s. 175-279 - Hantverkslaboratoriet

GZ-R15BE, GZ-R15RE, GZ-R15WE, GZ-R10SE [EU]