docMetodstöd för dialog med unga (PDF)
download 
Report Transcription
Metodstöd för dialog med unga (PDF)
Metodstöd för dialog med unga Inför dialog med unga Metodstödet beskriver hur dialog kan bygga förtroendefulla relationer som motiverar en positiv förändringsprocess. Utveckling och förändring bygger på det förtroendet, liksom möjligheten att sätta gränser. Därför är det så viktigt hur man sår och vattnar för att förtroendet ska växa. Och den tid man tillåter det att ta. Bekräftelse: Visa tydligt att du värdesätter mötet, bekräfta den du möter och är nyfiken. Möts i ögonhöjd och lyssna aktivt. Ett övertalande, pressande, predikande, moraliserande och fördömande förhållningssätt är förstås uteslutet. Ställ öppna frågor som hjälper individen att reflektera över tankar och uttalanden. För att dialog och samtal som förebyggande metod ska ha förutsättningar att fungera krävs framförallt att man som vuxen är trygg med sin egen förmåga att agera empatiskt och fördomsfritt. Det är grunden för en förtroendefull relation. Tänk på att Det är skillnad mellan att vara personlig och privat. En tillitsfull relation måste vara personlig och professionell för att kunna motivera förändring. Blir den privat riskerar man att sätta sina egna upplevelser och känslor i centrum. Resursfokus: Utgå från individens resurser. Undvik att bekräfta rollen som offer, det hindrar ansvarsförmågan. Bekräfta känslor av upprördhet eller frustration, men försök få individen att fokusera på konstruktiva möjligheter till förändring. Om relationsarbete Empati: Försök leva dig in i de tankar, känslor, vardagsbekymmer och drömmar du möter. Det ger goda förutsättningar för att dialogen kan utvecklas till att handla om saker som är svåra att tala om. Att vara empatisk är att vara trovärdig. Trygghet: Trygga platser skapar inte automatiskt trygga och tillitsfulla relationer. Men de bidrar. Välj en samtalsplats som känns rätt för den du möter och som underlättar samtalet. Det måste inte vara ett rum. Samtalet kan ske under en promenad eller en biltur. Motivation: Förändring kommer inifrån. Man måste vilja själv. Utgå från individens motivation, t ex behov av identitet, gemenskap eller spänning. Där ligger lusten till förändring som med rätt stöd kan hitta andra vägar. Låt individen själv vara drivande innan du själv föreslår lösningar. Öppenhet: Möt individen utan förutfattade meningar eller normativa föreställningar som kategoriserar eller etiketterar. Du möter inte ett riskbeteende. Du möter en människa. Kontinuitet: För att bygga en relation krävs 32 Känslor regelbunden kontakt. Att träffas regelbundet gör också samtalen mer avslappnade. Individen förmedlar känslor som speglar hur han eller hon uppfattar och tolkar sin livssituation och omvärld. Det är alltså ett viktigt lager för hur du som vuxen ska stötta reflektion över det som sägs för att hitta motivation till förändring. En del har lätt för att uttrycka sig, lätt för att berätta om känslor som glädje och sorg. Andra har svårt för det och är begränsade till att bara känna vrede och frustration. Det kan handla om personliga tillkortakommanden, eller saker i samhället som uppfattas som hotande eller orättvisa. Som vuxen behöver du fokusera på att skapa tillit som öppnar för att individen kan bearbeta sina känslor. Tillgänglighet: Att vara tillgänglig och kunna avsätta tid utanför de planerade samtalen ökar förtroendet. Prioriterade resurser: Samtal som förebyggande metod måste vara säkrade inom ramen för en långsiktig verksamhet, ha prioriterade resurser i form tid, plats, personal, ekonomiska medel, uppföljning och utvärdering. Om kommunikation Alla relationer handlar om kommunikation. Det kan vara bra att reflektera över vilka kommunikativa lager man kan möta när man arbetar på att skapa tillitsfulla relationer. Modellen som beskrivs här är inspirerad av William R. Miller och Stephen Rollnick, forskarna som skapade Motiverande samtal. Om kroppsspråk De första sekunderna är viktiga. Forskning visar att det tar oss tre sekunder att avläsa en annan människa och bilda oss en uppfattning om vem vi möter. Det finns mycket att läsa av i kroppsspråket hos den unga människa du möter. Men var försiktig med hur du tolkar det. Kommunikationens fyra lager: Det egna kroppsspråket är också viktigt. Var först och främst naturlig! Men fundera gärna på några enkla tumregler som ska brukas med förstånd: Klyschor Man utväxlar generella, neutrala och vardagliga ämnen. Så här inleder vi ofta samtal med någon vi inte känner. Man utgår ofta från gemensamma intressen, som sport eller husdjur. Samtalet kan också påverkas av förförståelse och fördomar om varandra. Som vuxen i det här sammanhanget kan du bli måltavla för tidigare negativa vuxenkontakter. Omvänt kanske du som vuxen utgår från en stereotyp bild av individen du möter. ●● Ögonkontakt är viktigt, men ta det lugnt. Växla mellan att möta blicken och att titta ned. ●● Bekräfta genom en nick, ett leende eller en gest. ●● Ett öppet kroppsspråk signalerar tillgänglighet. Öppna händer och armar är varmare än slutna. ●● Sitt så att du kommer i ögonhöjd med den du talar med. Sitt gärna i 90 graders vinkel, t ex vid hörnet av ett bord. Det är mindre konfrontativt än att sitta precis mitt emot varandra. Fakta Man utväxlar mer konkreta och relevanta upplysningar. Som vuxen kan du t ex berätta om anledningen till att ni möts, din roll och ditt mandat. Den du möter kan t ex berätta om konkreta handlingar, hur läget är hemma, i skolan och på fritiden. ●● Spegla den du talar med, ta in kroppsspråket eller kroppsställningen. Det kan styrka tilliten. ●● Slappna av och var lugn. Vippande fötter eller fingrar som pillar med en penna skapar en orolig stämning och stjäl uppmärksamhet. Åsikter Individen berättar om önskemål, förväntningar, bekymmer och syn på sin livssituation. Det kan också direkt eller indirekt handla om syn på samhället. Åsiktslagret kommer ofta en bit in i relationsbygget som ett tecken på tillit. Men det kan också handla om att testa gränser. Som vuxen får du en inblick i individens motiv och beteende. 33 Metodstöd för dialog med unga Att stötta positiv förändring eller på väg in i radikalisering. Det kan tvärtom vara så att personer med låga riskfaktorer kriminaliseras eller radikaliseras. Målet i dialogen med en ung sårbar individ är att stötta förändring. Det inriktar sig på att reducera riskerna i beteendet och stärka de positiva sidorna. Utifrån bakgrundskunskap möter du individen i fördomsfri och respektfull dialog där syftet är att stötta insikt om beteendet, tankarna och livssituationen. Exempel på personliga riskfaktorer ●● Låg frustrationströskel: blir lätt frustrerad över egna motgångar eller motgångar för den grupp man identifierar sig med. Viktiga områden att utforska ●● Riskfaktorer ●● Liten förmåga till problemlösning, diskussion, reflektion ●● Skyddsfaktorer ●● Motivationsfaktorer ●● Psykiska hälsoproblem och personlighetsavvikelser ●● Ideologiska faktorer ●● Missbruksproblem ●● Hinder Exempel på familjerelaterade riskfaktorer ●● Dåliga familjerelationer Riskfaktorer ●● Dysfunktionell familj, t ex på grund av bristande förmåga hos föräldrarna ●● Sociala problem i familjen Riskfaktorer är personliga, familjerelaterade eller sociala omständigheter som bidrar till att en person är mottaglig för negativa påverkningar. Att ha höga riskfaktorer är inte synonymt med att vara kriminell ●● Psykisk ohälsa i familjen ●● Våld eller andra former av bristande omsorg i familjen 34 ●● Föräldrarna eller andra familjemedlemmar är ●● Genom att stärka den unga individen att hantera negativt inställda till samhället, sympatiserar med extremistiska idéer och våld ilska, frustration eller psykiska problem, t ex genom att ordna terapi eller kurser ●● Genom att ge möjligheter att träna på Exempel på sociala riskfaktorer problemlösningar och reflektion, t ex inom skolundervisningen. T ex genom demokratiska samtal, dilemmaövningar etc ●● Negativ påverkan från kompisar och umgängeskrets ●● Dåliga och få relationer till sociala sammanhang som skola, fritid, praktik eller föreningar Motivationsfaktorer Skyddsfaktorer De flesta har gemensamma grundläggande behov. Men de påverkar vårt beteende olika. Skyddsfaktorer är motsatsen till riskfaktorer. De minskar mottagligheten för negativ påverkan. Det är allmänmänskliga och helt normala behov. Men som motivationsfaktorer kan de verka både positivt och destruktivt. Beroende på omständigheterna kan samma behov utvecklas till styrkor eller svagheter, de kan leda till ett positivt samhällsengagemang eller mot en destruktiv tillvaro inom kriminalitet eller extremistiska miljöer. Var därför uppmärksam på att förändringspotentialen hos motivationsfaktorerna kan leda åt olika håll. Exempel på personliga skyddsfaktorer ●● Hög frustrationströskel: hetsar inte upp sig över egna motgångar eller motgångar för den grupp man identifierar sig med. ●● God förmåga till problemlösning, diskussion, reflektion ●● Psykisk stabilitet Exempel på motivationsfaktorer Exempel på familjerelaterade skyddsfaktorer ●● Identitetssökande ●● Bra familjerelationer ●● Behov av gemenskap ●● Välfungerande familj ●● Behov av bekräftelse ●● Föräldrarna eller andra familjemedlemmar är positivt ●● Mening med livet inställda till samhället och tar eventuellt avstånd från extremistiska idéer och våld ●● Vilja att göra skillnad ●● Kontrollbehov ●● Föräldrarna eller andra familjemedlemmar har förmåga att stötta på ett positivt sätt ●● Behov av förebilder ●● Behov av spänning Exempel på sociala skyddsfaktorer ●● Behov av beskydd ●● Positiva relationer och förmågor bland kompisar och i umgängeskretsen ●● Pojkvän/flickvän Aktivera individens motivation på ett positivt och legitimerande sätt ●● Bra och goda relationer i sociala sammanhang som skola, fritid, praktik eller föreningar Stärk skyddsfaktorerna – reducera riskfaktorerna Individen har identitetsmässiga eller sociala behov ●● Genom att arbeta med familjens eventuella sociala Ta upp existentiella frågor i dialogen, eller hjälp individen in i nya sociala sammanhang via praktikplatser, sommarjobb, fritidsaktiviteter etc. problem ökar deras förmåga att stötta den unga individen ●● Genom att hjälpa den unga individen utveckla bättre sociala relationer, t ex genom att främja kontakten med skolan eller fritidsaktiviteter Individen har behov av spänning 35 ●● Omfattning: Har individen en sammanhängande och Hjälp honom/henne att börja med fysiskt krävande sporter eller förmedla kontakt med fysiskt krävande arbetsplatser, t ex brandkår, ambulans, ridskolor, polis, teater, dans, räddningstjänst etc. djup förståelse, eller en osammanhängande och ytlig uppfattning om den aktuella ideologin? ●● Engagemang: Verkar individen känna ansvar och förpliktelse gentemot ”saken”? Individen har ett samhällsengagemang ●● Konsekvens: Vilka konsekvenser får individens ideologiska åsikter i relation till familj, kompisar, klasskamrater, samhället, framtidsutsikter etc? Förmedla kontakt med socialt och humanitärt arbete, t ex Stadsmissionen, Röda Korset, Rädda Barnen, Läkare utan gränser etc. Arbeta med individens ideologiska engagemang Ideologiska faktorer ●● Undersök omfattningen av det ideologiska engagemanget. Om de ideologiska åsikterna är osammanhängande och ytliga, kan man fokusera på andra faktorer. Om individen hänger i våldsbejakande extremistiska miljöer on- eller offline, är det viktigt att intressera sig för det ideologiska ställningstagandet. Avvakta tills individen själv tar upp det. Huvudregeln är att först fokusera på att bygga en bra relation, undersöka livssituationen och arbeta med motivationen. Ibland räcker det för att individen själv börjar se miljöer som mindre attraktiva och andra miljöer som mer attraktiva. ●● Tänk på att det ideologiska engagemanget ofta hänger ihop med starka känslor. Försök att vara neutral och lyssnande, istället för styrande och konfronterande. Respektera och skapa utrymme för individen själv att utforska sina åsikter och tankar, t ex genom att ta upprördhet över orättvisor i samhället på allvar, eller genom att bekräfta eventuella positiva sidor av ideologin. Men det kan finnas goda anledningar till att utmana individens åsikter och argument. För att bättre förstå hur individen tänker och känner kan man därför titta närmare på de ideologiska faktorer som är aktuella. ●● Lyssna efter tvivel. Om individen tvivlar på vissa ideologiska åsikter ger det en möjlighet att ge konstruktiva alternativ. Peka på de negativa aspekterna av ett extremistiskt engagemang, t ex begränsade möjligheter och negativa reaktioner från människor som betyder något. Utgångspunkten är att försöka få individen själv att berätta, men man kan också söka information och samarbete hos familjen, kompisar och andra vuxna professionella som känner personen. ●● Om individen inte reagerar på det du säger, inte påverkas av de negativa aspekterna, bör man lämna de ideologiska faktorerna och fokusera på livssituationen. Exempel på ideologiska faktorer Hinder ●● Drivkraft: Vad driver individen? T ex frustration eller engagemang? Kan beteendet och åsikterna tolkas som del av en större reaktion mot samhället eller omvärlden? Oavsett om individen önskar förändring eller ej, kan det finnas hinder för att göra det. Genom att undersöka hindren kan man hitta verktyg för att hantera dem. Om hindren pekar på en stark koppling till en extremistisk miljö kan det innebära att individen behöver annat stöd för att lämna miljön. Då talar vi om den kompetens som finns inom någon form av avhopparverksamhet. ●● Världsuppfattning: Ger individen uttryck för en polariserande inställning, vi-dom, konspirationsteorier som säger att världen styrs av ”onda” krafter? ●● Retorik: Sympatiserar individen med absoluta lösningar, t ex avskaffandet av demokrati, terror eller våld mot vissa grupper i samhället? ●● Legitimering: Lägger individen fram argument som rättfärdigar terror, våld eller andra olagliga handlingar? 36 Exempel på hinder ●● Press från andra ●● Upplevelse av stigmatisering ●● Rädsla för fiender/motståndare ●● Fysiska identitetsmarkörer, som t ex tatueringar ●● Ekonomisk otrygghet Arbeta med det som hindrar individens motivation till förändring ●● Att övervinna press från andra, känsla av stigmatisering eller rädsla: stötta mentalt och stöd nya sociala relationer ●● Rädsla för motståndare/fiender: skydda och stöd etablering i en ny miljö ●● Identitetsmarkörer: stötta en ny stil, tatueringar kan tas bort ●● Ekonomisk otrygghet: förmedla sätt att tjäna egna pengar, t ex sommarjobb Summering: Att stötta positiv förändring För att uppnå målet med dialogen – förändring – bör man sammanfattningsvis fokusera på: ●● Hur skyddsfaktorer kan aktiveras och kompensera riskfaktorer ●● Hur individens motivation kan stöttas positivt ●● Hur extremistiska och våldsbejakande ideologiska åsikter kan utmanas ●● Hur fysiska, psykiska eller sociala hinder kan övervinnas 37 Metodstöd för dialog med unga Förändringsprocesser Förändringsprocesser ser olika ut. De kan ske snabbt eller långsamt. Utlösas av plötsliga händelser eller mogna fram. Om man generaliserar kan man tala om olika stadier i en förändringsprocess: faktorer och hinder. Involvera individen i att gemensamt undersöka samhällsfrågor som engagerar eller utmanar. Fakta ger möjlighet att reflektera. Tala om drömmar och framtidsplaner. Fundera över vad som döljer sig under ytan, vad olika uttalanden kan betyda på ett djupare, ideologiskt plan. Tala om vilka negativa konsekvenser beteendet för med sig för individen och de som finns runtomkring. ●● Motstånd ●● Ambivalens ●● Förberedelse ●● Handling Ambivalens ●● Upprätthållande Det finns en öppning. Individen känner tvivel, kan hålla med om att det finns ett problem och kan tänka sig att göra något åt det. Men inte just nu. Ta fasta på tvivlen men gå försiktigt fram. Hjälp till att sätta ord på ambivalensen, föreslå alternativ som beskriver känslan som individen kan ta ställning till och utveckla. Fråga vad som är viktigt i livet. Föreslå möjligheter som kan hjälpa individen att uppnå det. Tala om drömmar och hopp. Dela med dig av egna erfarenheter. Berör känsliga ämnen som kan vara avgörande för känslan av ambivalens. Arbeta med reflektionsövningar kring tvivlen. Vad är det som skaver, varför skaver det, hur skulle det vara om det inte skavde, vem skulle man vara utan det som skaver? ●● Återfall I vissa fall går man tydligt igenom samtliga stadier. I andra fall bara något eller vissa. Oavsett vilket kan det vara bra att veta lite mer om vad de kännetecknas av och hur man kan möta dem. Motstånd Motstånd handlar om känslor. Möt inställningen med att skapa tillit som öppnar möjligheten att tala om känslor. Kan man tala om känslor kan man så småningom reflektera över dem. Ta reda på mer om vad som påverkar livssituationen: riskfaktorer, skyddsfaktorer, motivationsfaktorer, ideologiska 38 Förberedelse Återfall Individen är inställd på att något ska hända. Börjar överväga möjligheter och tidpunkt för förändring. Ofta är det en särskild händelse som påverkat beslutet. Motivationen är hög, men det finns fortfarande ambivalens och tvivel. Förändring skapar lätt osäkerhet och nytt motstånd inför det nya. Modet pendlar, ska jag – ska jag inte? Ena sekunden överväger fördelarna med det gamla. Nästa sekund är det tvärtom. Ångesten över att släppa taget är stor. I grunden har ändå individen fått en mer nyanserad bild och är beredd att distansera sig från det gamla svart-vita tänkandet om livet och omvärlden. Ge utrymme för känslor av tvivel, men stötta genom att hjälpa till att se möjligheter och fördelar. Stärk individen att hitta konkreta lösningar på problemen med förändring. Ge positiv feedback på den egna förmågan, självtilliten och viljan till förändring. Alla förändringsprocesser är olika. Ibland lyckas man hålla fast vid den positiva förändringen, ibland sker återfall till det gamla beteendet. Återfallet kan vara kortvarigt eller långvarigt. Återfall kan t ex ske om det nya livet inte infriar förväntningarna, om förändringen inte blev som man tänkt. Då ökar motivationen för att återvända och det krävs en stark vilja eller insatser utifrån för att klara av att hålla fast vid det gamla. Uppmärksamma alla de små förbättringar och fördelar som redan har visat sig. Gör som i övervägandestadiet: hjälp individen att sätta ord på vad det är som verkligen betyder något, om det gamla livet levde upp till det. Fokusera på allt individen ville lägga bakom sig. Har förändringen faktiskt lyckats bidra till det? Den egna drivkraften Handling Beslutet är fattat. Förändringen är påbörjad. Men den tar kraft och energi, varje dag innebär både bekräftelse och utmaningar. Ambivalensen är låg, motivationen hög, men individen sätts hela tiden på prov. Påminn om den egna förmågan och de nya möjligheterna, undvik fokus på problem och hinder. Stärk individen att hitta konkreta lösningar på problemen med förändring. Dela med dig av egna erfarenheter av att komma vidare trots att det är svårt. Ge positiv feedback på den egna förmågan, självtilliten och viljan till förändring. Fokusera på upplevelsen av förlust över det gamla och välkända och oro inför det nya och okända. Ge utrymme för osäkerhet och tvivel. Stötta ansvarstagandet för den egna framtiden. Individens egen drivkraft är avgörande för att lyckas undvika att dras in i våldsbejakande extremism genom att skapa en positiv förändring. Det gäller oavsett om: ●● Förändringen sker genom reflektion och åsiktsändringar, där individen tar avstånd från den svart-vita uppfattning han eller hon tidigare trott på ●● Förändringen sker i samband med att individen söker tillgodose behov av att hitta meningen med livet, spänning, identitet, gemenskap eller liknande ●● Förändringen sker på grund av ett rationellt val för att slippa obehagliga konsekvenser, eller för att uppnå mer genom att välja en annan strategi, t ex att använda demokratiska metoder istället för våld. Upprätthållande I det här stadiet är individen i full färd med en positiv utveckling, fri från våldsbejakande extremism. Men övertygelsens makt är svag, det finns alltid risk för återfall. Det nya känns ännu inte som en säker plattform. Det gamla sättet att finna mening på eller tillgodose sociala behov gör sig påmint. Det kan skapa nya tvivel. Gamla kompisar hör av sig och lockar eller pressar på. Stötta individen att hålla fast kurs, ge massor av positiv feedback och bekräftelse. Hjälp till att se fördelar och möjligheter. Försök att visa hur individen närmar sig det som verkligen betyder något. Påminn om problemen med det gamla livet. Fokusera på förmågan, viljan och handlingskraften. 39 Metodstöd för dialog med unga Den första kontakten Inför den första kontakten Gemensamt i samverkansgruppen arbetar ni med att identifiera oro för riskbeteenden. Till er hjälp kan ni använda en mall för att beskriva och värdera det som oroar er. Exempel på mall: Tecken på oro Beskrivning Värdering Beteende Tankar/idéer Relationer Sammanfattning 40 Utifrån er sammanfattning beslutar ni er för att inleda dialog med en eller flera unga sårbara individer. För att förbereda dialogarbetet kan ni ta hjälp av en mall för att beskriva och värdera faktorer som är viktiga att fokusera på. Mallen kan uppdateras efter varje möte. Exempel på mall: Riskfaktorer och skyddsfaktorer Beskrivning och värdering Förändringspotential och handlingsmöjligheter • Personliga • Familjerelaterade • Sociala Motivationsfaktorer Ideologiska faktorer Hinder 41 Metodstöd för dialog med unga Att förbereda fler dialogmöten Förberedande frågor till dig själv att utgå från: ●● Hur ser situationen ut just nu för individen? ●● Vad ska jag vara särskilt uppmärksam på? ●● Vad ska jag uppnå med dagens möte? ●● Hur ska jag berätta om anledningen till att vi träffas? ●● Vad behöver jag vara uppmärksam på hos mig själv? Vad provocerar mig, vad känns svårt, vad skulle jag behöva förbereda extra? Inledande frågor att gå igenom tillsammans med individen: ●● Hur har du det just nu? ●● Vad vill du tala om idag? ●● Vad hoppas du få ut av mötet? Avslutande frågor att gå igenom tillsammans: ●● Vad har vi talat om idag, kan vi summera det? ●● Vad ska vi tala om nästa gång vi ses? ●● Vad ska var och en av oss särskilt tänka på till nästa gång? ●● Var och när ska vi träffas nästa gång? Avslutande frågor till dig själv efter mötet: ●● Svarade mötet mot mina förväntningar? ●● Vad lyckades vi uppnå? ●● Vad ska jag vara särskilt uppmärksam på nästa gång? ●● Vad vill jag ta upp med samverkansgruppen? ●● Vilket stöd behöver jag från samverkansgruppen? 42 Metodstöd för dialog med unga Om metodstödet Idag används metoden inom många förändringsarbeten, bland annat inom Exits avhopparverksamhet och inom internationellt förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism i Europa. Det är en kommunikativ metod och ett sätt att vara med och för människor som behöver och vill förändring. Med individfokus och empati ökar samtalsmetoden den inre motivationen till förändring. Metoden syftar till att undvika konflikt mellan individer. Målet är att skapa en konflikt inom individen. Konflikten inom individen kan beskrivas som diskrepans (skillnad) mellan hur det är nu och hur individen önskar att det skulle vara. Detta kan skapa en drivkraft till förändring. Metodstödet hämtar mycket inspiration och stöd i det utvärderade dialogarbete som genomförs inom ramen för nationellt förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism i Danmark. Det hämtar även mycket inspiration och stöd i norska polisens Bekymringssamtal, som ingår som samtalsmetod inom ramen för nationellt förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism och kriminalitet i Norge. Bekymringssamtal används även inom brottsförebyggande och socialt arbete i Sverige. Förhållningssättet i det här metodmaterialet är präglat av Motiverande samtal. Metoden bygger på den amerikanske professorn och missbruksforskaren William R Millers motivations- och förändringsarbete. Metoden utvecklades ursprungligen för att öka den inre motivationen till förändring hos människor med destruktiva beroendebeteenden, främst missbruk. Förhållningssättet och metodiken vidareutvecklades av Miller tillsammans med dr. Stephen Rollnick. Om uppdraget Utbildningswebb: Förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism Materialet är producerat inom ramen för Regeringens nationella handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Arbetet har genomförts på uppdrag av Demokratiminister Birgitta Ohlsson. Utredningen för ett effektivare arbete mot våldsbejakande extremism (SOU 2013:81) 43
