Läs mer här (PDF) - SOS International

HAR DU KOLL PÅ DINA
FÖRSÄKRINGSVILLKOR?
Läs alltid igenom dina försäkringsvillkor
noggrant innan du ska resa bort, så att
du vet vilket skydd du har vid sjukdom
före resan och eventuell försämring eller
återfall under resan. Det räcker inte att
din husläkare har intygat att ditt tillstånd
är tillräckligt stabilt för att du ska kunna
resa. Om du är osäker bör du kontakta
ditt försäkringsbolag eller ansöka om en
medicinsk förhandsbedömning.
Medicinsk förhandsbedömning
SOS International har med utgångspunkt från tidigare ärenden och tänkta,
realistiska scenarier samlat en rad exempel som syftar till att illustrera hur
viktigt det är att genomgå en medicinsk förhandsbedömning om man har varit
sjuk innan en resa.
Kroniskt sjuka inom EU och EES*
ÄRENDE: En patient med KOL ska resa på 14
dagars semester till Spanien. Mindre än två månader
dessförinnan har patienten haft lunginflammation,
vilket har lett till ökad medicinering och ytterligare
symtombehandling. Patientens husläkare intygar att
patientens tillstånd är tillräckligt stabilt för att resan ska
kunna genomföras. En medicinsk förhandsbedömning
konstaterar dock att patienten inte har täckning vid
eventuell lunginflammation och följder av denna. På
resan uppsöker patienten en lokal läkare eftersom
han drabbas av hosta och andnöd.
SCENARIO A: Patienten uppsöker en offentlig
läkare som skriver ut medicin. Eftersom patienten reser inom EU gäller det blå europeiska sjukförsäkringskortet och patienten behandlas som en
lokal medborgare. Även eventuell inläggning av
patienten täcks i princip av det blå europeiska sjukförsäkringskortet. Dock kan patienten behöva betala
för undersökningar och liknande.
SCENARIO B: Patienten vänder sig till ett privatsjukhus. Privatsjukhus omfattas inte av det blå euro­
peiska sjukförsäkringskortet och patienten måste
därför själv stå för kostnaderna i samband med
besöket.
Vid en eventuell inläggning ska patienten själv stå
för alla kostnader i samband med detta.
ALLMÄNT OM KOL
KOL klassificeras i regel som lindrig,
måttlig eller svår.
Många patienter med måttlig till svår
KOL får syrgasbehandling i hemmet. Ut­
rustningen för denna behandling täcks
inte vid eventuella fel. En eventuell sjuk­
husinläggning eller försämring av till­
ståndet som har förorsakats av en defekt
syrgasapparat omfattas därför inte av
patientens reseförsäkring. Detta gäller
även om patienten har varit stabil i flera
månader före avresan.
Urinvägsinfektion utanför EU och EES*
ÄRENDE: En patient som har haft urinvägsinfektion
tre gånger på en månad ska nu resa på 21 dagars
semester till USA. Under resan utvecklar patienten
nya symtom på urinvägsinfektion och uppsöker därför
en lokal läkare.
SCENARIO C: Under resan blir gipset vått och
armen måste gipsas om. Patienten har inte täckning
vare sig på ett offentligt eller privat sjukhus och
måste därför själv stå för kostnaderna för det nya
gipset.
Blodpropp utanför EU och EES*
SCENARIO A: Patientens husläkare intygar att
patienten är i stånd att genomföra resan. Vid en
medicinsk förhandsbedömning gör man dock
förbehåll för att patienten reser så kort tid efter sitt
sjukdomsförlopp. Patienten måste därför själv stå
för alla kostnader i samband med de återkommande
symtomen på urinvägsinfektion.
ÄRENDE: En patient läggs in akut med blodpropp
i hjärtat och genomgår ballongvidgning. En och en
halv vecka efter operationen ska patienten resa
på semester till Turkiet. Patienten genomgår en
medicinsk förhandsbedömning där man gör förbehåll för följder av blodproppen och komplikationer till
behandlingen av denna.
SCENARIO B: Patienten har inte genomgått någon
medicinsk förhandsbedömning före avresan. Därför
måste det nu utredas om patienten har täckning.
Den inledande bedömningen ger skäl att anta att
patienten har täckning. Det visar sig dock senare
att patienten har fått behandling för sin urinvägs­
infektion innan avresan och täckningen dras därför
tillbaka. Patienten måste själv stå för alla kostnader
i samband med de återkommande symtomen på
urinvägsinfektion.
SCENARIO A: Under resan upplever patienten
andningssvårigheter och uppsöker därför en lokal
läkare som konstaterar att patienten har hjärtsvikt
och därför måste läggas in på sjukhus. Detta medför
en utredning och efterföljande behandling som
patienten själv måste betala.
Armbrott inom EU och EES*
ÄRENDE: En patient bryter armen dagen innan en
sju dagar lång semester på Kanarieöarna. Armen
gipsas med så kallat cirkulärgips, vilket innebär att
armen gipsas hela vägen runt.
Läkaren på akutmottagningen bedömer att patienten kan genomföra resan. Det görs ingen medicinsk
förhandsbedömning.
SCENARIO B: Under resan uppstår en infektion i
huden i det område där ballongvidgningsingreppet
har utförts. Patienten uppsöker en lokal läkare som
skriver ut antibiotika som patienten själv ska betala.
SCENARIE C: Under resan drabbas patienten av
en ny blodpropp i hjärtat och läggs in på intensiv­
avdelning för akut behandling. Därefter måste
patienten själv betala för att transporteras hem
med ambulansflyg.
Förhöjt blodtryck
SCENARIO A: Under flygresan börjar armen svullna
och flygplanet måste nödlanda så att patienten kan
få behandling. Eftersom armbrottet uppstod före
avresan ska patienten själv stå för kostnaden för
nödlandningen.
ÄRENDE: En patient har nyligen fått diagnosen
förhöjt blodtryck och har påbörjat behandling. Dagen
efter läkarbesöket ska patienten resa på semester till
Spanien. Patientens husläkare har avrått honom från
att resa. En medicinsk förhandsbedömning utförs
och även där gör man förbehåll för följder av förhöjt
blodtryck samt nyligen påbörjad behandling.
SCENARIO B: Under resan upplever patienten
problem med armen och uppsöker en lokal läkare.
På ett offentligt lokalt sjukhus täcker det blå europeiska sjukförsäkringskortet patientens utgifter. På
ett privatsjukhus får patienten däremot själv stå för
alla kostnader i samband med behandling av den
brutna armen.
SCENARIO A: Under resan upplever patienten
biverkningar av sin medicin och blir därför inlagd
på ett lokalt sjukhus. Kostnaderna för en inlägg­
ning varierar mycket beroende på bland annat land,
sjukhustyp och hur svåra symtomen är. Patienten får
i det här fallet själv stå för kostnaderna i samband
med eventuell inläggning.
SCENARIO B: Under resan upplever patienten
tilltagande huvudvärk och yrsel eftersom medicinen
inte har önskad effekt. Patienten uppsöker därför en
läkare och måste i samband med detta själv stå för
kostnaderna för behandling av de återkommande
symtomen.
SCENARIO C: Under flygresan försämras patientens tillstånd så att flygplanet måste nödlanda, vilket
leder till att patienten får ett ersättningskrav från
flygbolaget.
ÄRENDE: En patient som har känt förhöjt blodtryck
upplever efter en längre tids stabilitet tilltagande
tecken på symtom. Kort därefter ska patienten
resa på 21 dagars semester till USA. Patientens
husläkare konstaterar måttligt förhöjt blodtryck men
bedömer att patienten kan genomföra resan. Det
görs ingen medicinsk förhandsbedömning.
SCENARIO A: Under resan upplever patienten akut
försämring och uppsöker därför sjukhus. Patienten
måste själv stå för kostnaderna i samband med under­
sökningen och eventuell efterföljande behandling.
SCENARIO B: Patienten är symtomfri men upplever
biverkningar av sin medicin och uppsöker därför en
lokal läkare som ordinerar en ny behandling. Patienten måste själv stå för kostnaderna för detta.
ALLMÄNT OM FÖRHÖJT
BLODTRYCK
Patienter som har fått diagnose för­­­‑
hö­­­­jt blodtryck täcks i de flesta fall av sin
reseförsäkring eftersom förhöjt blodtryck
i sig självt inte är problematiskt och det
är sällsynt att det uppstår komplikationer
i samband med detta. Normalt blodtryck
bedöms ligga mellan 110–140/60–90.
Eftersom risken är liten är det vanligt att
lätt förhöjda blodtrycksvärden accept­
eras när en patient med förhöjt blodtryck
vill resa. Vid betydligt förhöjda värden
finns dock en ökad risk för hjärnblöd­
ning, vätska i lungorna, vätska i benen,
huvudvärk och yrsel. Omvänt förekom­
mer svimning oftare vid betydligt lägre
blodtrycksvärden än de normala.
ALLMÄNT OM CANCER
Cancerpatienter är en växande grupp som
genomgår medicinsk förhandsbedömning.
Generellt rekommenderas cancerpatien­
ter att genomgå en medicinsk för­hands­
bedömning varje gång man tänker göra
en resa. Därmed kan man säkerställa att
patientens tillstånd är stabilt.
Svårigheten med att genomföra medicins­
ka förhandsbedömningar av cancerpa­
tienter är att sjukdomen kan förändras
drastiskt från den ena kontrollen till den
andra. Förändringar i patientens tillstånd
är vanligast inom de första fem åren,
och kontrollerna är då också tätare. Man
gör framför allt skillnad på om cancern
har spritt sig eller inte. Om cancern inte
har spritt sig kan man vid en medicinsk
förhandsbedömning i många fall snabbt
avgöra om patienten är i stånd att resa
eller inte.
Om cancern däremot har spritt sig, eller
om det rör sig om en speciell cancert­
yp, till exempel benmärgscancer eller
lungcancer som inte går att operera,
måste patienten ofta skicka in sin jour­
nal för att kunna genomgå en medicinsk
förhandsbedömning. Det beror på att
cancerpatienter i vissa fall har en indiv­
iduell och komplicerad sjukhistoria som
kan vara svår att bedöma.
Cancer
ÄRENDE: En patient får diagnosen tjocktarmscancer.
Två år senare konstaterar man att cancern har spritt
sig till levern och patienten påbörjar nu behandling
med cellgifter. Cellgifter (även kallat kemoterapi) är
en behandling som inte bara dödar cancerceller utan
även friska celler och därmed skadar immunförsvaret.
Patienten drabbas därför lättare av infektioner under
en period av cellgiftsbehandling. Eftersom cancern
har spritt sig kommer patienten under resten av sitt
liv att behöva genomgå cellgiftsbehandlingar med
varierande mellanrum.
Cancer fortsättning
ALLMÄNT OM PRISER
Inom EU- och EES-länder*
Från den 1 augusti 2014 ska svenska
medborgare, liksom medborgare i de an­
dra nordiska länderna, ta med sig det blå
europeiska sjukförsäkringskortet på re­
sor i EU- och EES-länder. Kortet ger dig
rätt till vård på samma villkor som med­
borgare i det aktuella landet om du skulle
bli sjuk eller skada dig. Du kan läsa mer
om det blå kortet på EU-kommissionens
webbplats: www.ec.europa.eu.
På offentliga sjukhus i vissa europeiska
länder tar man ut en avgift av patienten
på upp till 20% av den totala behandling­
skostnaden. På privata sjukhus betalar
patienten 100% av kostnaden och priser­
na kan variera kraftigt. Det innebär att en
patient som har stukat foten kan få betala
60 euro på ett sjukhus och närmare 100
euro på ett annat. Oftast blir man ombedd
att betala innan man lämnar sjukhuset.
Utanför EU och EES*
Vid resor i länder som inte tillhör EU eller
EES gäller inte det blå sjukförsäkrings­
kortet och priserna kan variera kraftigt
beroende på bland annat resmål och
sjukhus. Medan en sjukhusinläggning
med intensivbehandling i Turkiet kan
kosta omkring 15.000 - 20.000 kronor per
dag kan en motsvarande inläggning med
intensivbehandling i USA lätt komma upp
i 350.000 - 600.000 kronor. Dessutom till­
kommer hemtransport som ofta kostar
från 120.000 kronor till 1,2 miljoner kronor.
Oavsett om du reser inom eller utanför
EU/EES täcks eventuell hemtransport
från resmålet enbart om du har tecknat
en privat reseförsäkring.
Flera år senare vill patienten resa till Turkiet på
guldbröllopsresa. Han har inlett en ny behandlingsperiod tidigare samma år, som under en tid därefter
påverkar hans immunförsvar med följdsjukdomar
som infektioner, lunginflammation och halsfluss.
Före resan utförs en medicinsk förhandsbedömning
som gör förbehåll för infektionstillstånd i kroppen till
följd av cellgiftsbehandlingen. Om patienten vill resa
trots förbehållet måste han alltså själv stå för alla
kostnader i samband med en eventuell försämring
av sjukdomstillståndet.
* EES står för Europeiska Ekonomiska Samarbets­
området och består av Norge, Island och
Liechtenstein.