Läs artikeln från Gadden nr 4 2014 (pdf)

Som ni säkert känner till så har det under flera år rapporterats om bidöd och minskande antal bisamhällen i
världen. Bara det senaste året har det rapporterats om
mycket hög vinterdödlighet både i Sverige och utomlands.
I Sverige hade vi hela 22% vinterförluster och tappet för
den svenska binäringen är minst sagt hotande och de pollinerande insekterna far allt mer illa.
För en biodlingsföretagare är detta givetvis förödande men
de största förlorarna är ändå vi alla då frukt och bärodlingar,
lantbruket och den biologiska mångfalden är helt beroende
av pollinerande insekter. Pollineringen ger även stor effekt på
tillgången av lingon, blåbär, skogshallon, björnbär o.s.v. som både
djur och människor är intresserade av.
Forskare världen över kan inte se någon enskild anledning
till problemet utan anser att det beror på en kombination av fyra
olika ingredienser:
Sjukdomar och framförallt Varroakvalster. Ett kvalster
som angriper bina och försvagar samhällena så att de kan duka under eller angripas av andra sjukdomar p.g.a. nedsatt motståndskraft.
Bekämpningsmedel. Ett antal bekämpningsmedel i lantbruket innehåller bifientliga substanser, t.ex. pyretroider mot
jordloppor och rapsbaggar samt också de så kallade Neonikotinoiderna.
Foto: Johann Lang
Svensk biodling och
den aktuella situationen
– hur tänker politikerna?
Bristande kunskaper. Både forskare och biodlare måste
skaffa sig bättre kunskaper om hur vår näring påverkas av
förändringarna i landskapet och inom andra näringar och vad vi
kan göra för att möta detta.
Bristande biodiversitet. Kanske viktigaste frågan för närvarande är det monokulturella jordbrukets utbredning som lett till
att kantzoner, dikesrenar och småytor med vilda blommor försvunnit. Det behövs fler sorters pollen och nektarproducerande
växter i vårt landskap för att bin och andra pollinerande insekter
ska ha en chans att försörja sig.
Vi har under det senaste året vid ett flertal tillfällen påpekat
detta hos departement och myndigheter samt i Almedalen, utan
någon nämnvärd effekt. Vi vill också påpeka att det blivit allt mer
uppenbart att biodlingen inte bara berör Landsbygdsdepartementet utan även, t.ex. Miljödepartementet som ansvarar för den
biologiska mångfalden.
Inför valet i år har vi sammanställt ett antal intressefrågor från
oss som näringsidkande biodlare och svar från de politiska partierna. Läs vilka frågor riksdagspartierna kommer att driva. Alla
partier har svarat utom Sverigedemokraterna.
Våra krav torgförs i samband med Almedalsveckan i form av
seminarier.
Frågorna vi ställt till de politiska partierna:
1. Hur kan vi tillvarata de möjligheter som EU:s nya
jordbrukspolitik (den s.k. förgröningen i CAPens (EU:s
gemensamma jordbrukspolitik) pelare 2) ger för
att stödja pollinerande insekter och mer pollen- och
nektarproducerande växter i såväl jordbruks- som
skogslandskapet?
2. Idag förekommer bl.a resistensproblematik med befintliga
kvalstermediciner och en ojämlik situation i länen ang. rovdjursangrepp. Dessa skapar onödigt höga vinterförluster i
ett redan sargat bibestånd. På vilket sätt kan ni förbättra
villkoren för svensk yrkesbiodling och därmed för de
gröna näringarna på landsbygden?
3. Vi saknar en samordning av satsningar på birelaterade frågor
mellan de olika departementen och myndigheter ansvariga
för landsbygdens utveckling respektive miljöfrågor. Idag
sker ett antal mindre satsningar både på verken och länsstyrelserna utan att synergieffekter uppnås. Hur ser ni på
4. Den biologiska mångfalden, eller biodiversiteten, är en
förutsättning för att ekosystemet skall fungera och därmed
en av de viktigaste aspekterna för att pollinerande insekter
kan existera och utföra sitt kall, att pollinera växtlighet för
både matproduktion och livskvalitet för oss människor. Uppskattningsvis är det ekonomiska värdet av pollinering 466
miljoner SEK bara i Sverige. På vilket sätt vill ni verka för
att gynna den biologiska mångfalden i allmänhet och
biodlingen i synnerhet?
5. Runtom i världen har genmodifierade grödor alltmer tagit
över produktionen, ex.vis sojabönor i Sydamerika och majs i
USA. Sverige har dock en mycket restriktiv syn på GMO-grödor i nuläget. Nu finns indikationer på ett förändrat synsätt
sedan bl.a. LRF omvärderat sin syn på GMO-grödor under
våren och Jordbruksverket genomför provodlingar runtom
i landet. Hur ser ni på GMO-grödor i stort och hur skall
vi hantera dess etablering i Sverige?
möjligheterna att kunna effektivisera dessa frågor och
utnyttja anslagna medel på ett mer rationellt sätt?
8
GADDEN 4/2014
NYA MODERATERNA
Svar från Ulf Berg som är riksdagsledamot och talesperson för
landsbygdsfrågor för oss (han är
för övrigt även biodlare själv).
1. Nya Moderaterna ser gärna att mer fokus läggs på ersättning
för miljönytta än exempelvis kopplade jordbruksstöd i EU:s
jordbrukspolitik, vilket skulle gynna de pollinerande insekterna.
Förgröningsstödet och dess ekologiska fokusarealer är viktiga för
att skydda och förbättra den biologiska mångfalden och därmed
de pollinerande insekterna.
5. När det gäller GMO är Moderaterna teknikneutrala. Vi menar
att tekniken i sig inte är det viktigaste, det absolut viktigaste är
att maten vi äter ska vara säker och producerad under goda villkor. Vi menar att GMO ska bedömas enligt försiktighetsprincipen,
vilket den idag görs. Vi tycker det är bra att vi lutar oss mot EFSA,
European Food Safety Authority, som gör riskbedömningar och
ger råd baserade på forskning. GMO kan vara ett viktigt framtida
verktyg, bland många andra, för att anpassa livsmedelsproduktionen utifrån förändrade förutsättningar på grund av klimatförändringar. Vi vet att vatten kommer att allt mer bli en bristvara och
temperaturen kommer med största sannolikhet fortsätta att öka,
därför kommer vi behöva exempelvis grödor som klarar detta.
GMO-teknik kan även göra att vi inte behöver bespruta vår mat
lika mycket som idag. Världsbefolkningen kommer att fortsätta
öka och då måste vi ta ett gemensamt ansvar för att lyckas mätta
framtidens magar. Potatisen är ett exempel på en gröda, som
genom genetisk selektion, har gått från att vara giftig till att vara
en av våra basfödor.
2. Det är viktigt att yrkesbiodlare, men även hobbyodlare, kan få
en rimlig avkastning, och utan positiva resultat riskerar yrkesbiodlarna att slås ut. Därför måste vi göra det enkelt att driva
företag, det gäller självklart även biodlare, bland annat genom att
minska regelkrånglet. Vi tycker att det nationella honungsprogrammet är viktigt för svensk biodling, och därför har vi sett till
att vi fått ett utökat anslag från EU, men vi hade gärna sett att
honungsprogrammet hade än mer pengar. Genom det nationella
honungsprogrammet stödjer vi bland annat kunskapsuppbyggnad, forskning och bekämpning av varroakvalster.
Honungsprogrammet är till för att främja biodlingen och
se till att vi får fler och friskare bisamhällen i Sverige. Vi vet att
det är svårt att bedriva biodling i områden där det förekommer
björn och därför har vi bett att SLU lämna förslag som gör att
vi kan ha biodling i hela landet. Det är viktigt att biodlingar blir
kompenserade för merkostnaderna som direkta och indirekta
rovdjursskador medför. SLU ska bland annat ta fram ett förslag
för en ny ersättningsmodell och titta på vilka omständigheter
skyddsjakt bör användas för att förebygga allvarlig skada, de ska
också undersöka om bidrag bör lämnas för åtgärder som förebygger rovdjursangrepp på exempelvis biodling. Vi har även gett
Jordbruksverket i uppdrag att tillsammans med SLU se hur vi kan
samordna så att aktuell forskning når ut till biodlarna.
2. Ett stort problem för biodlare är björnangrepp på kuporna. För att komma tillrätta med problemet har regeringen nyligen
gett i uppdrag till SLU att kartlägga hur landsbygdsföretagens
ekonomi, inklusive indirekta kostnader, påverkas av angrepp från
de stora rovdjuren. Här ingår bland annat att se över hur det ska
bli lättare att bedriva skyddsjakt på björn som ger sig på bikupor.
Man ska också titta på ifall biodlare ska kunna få stöd för att
förebygga rovdjursangrepp samt föreslå en ny ersättningsmodell
som kan kompensera merkostnaderna som direkta och indirekta
skador från rovdjur medför.
Eftersom det i dag är svårt att bedriva biodling i områden där
det förekommer björn ska SLU också lämna förslag som tillåter
att fortsatt produktion av honung möjliggörs i hela landet.
3. Vi tycker det är viktigt att vi jobbar mer effektivt i dessa
3. Självklart är det viktigt att hela regeringen drar åt samma
frågor, därför har vi gett Jordbruksverket och SLU ovan beskrivna
uppdrag. På EU-nivå har vi enats om ett forskningslaboratorium
som ska samordna forskningen kring bidöd så att vi därmed kan
samordna våra resurser och sätta in de åtgärder som behövs.
håll när det gäller viktiga frågor, såsom biodling. Många av de
problem som just biodlingsföretagare stöter på ligger ofta på
myndighetsnivå. Det är därför i första hand myndigheterna som
behöver se över och förbättra sina samarbeten då biodlarna
påverkas av regler, tillsyn etc på många områden där åtskilliga
myndigheter är ansvariga. Någon form av forum för samordning
skulle därmed vara av värde.
Vi ser även att det bi-råd som idag ligger hos jordbruksverket
skulle kunna utvecklas och på så sätt bättre ta tillvara hela branschens intressen och hjälpa till att skapa fler synergieffekter.
4. Vi vet att biodling är ytterst viktigt för den biologiska mångfalden och vi måste hantera varroaviruset och andra sjukdomar
som drabbar bin eftersom det i sin tur påverkar den biologiska
mångfalden och biodlingen. FORMAS har delat ut nästan 7 miljoner kr till forskning kring hälsan hos honungsbin där man bland
annat identifierar och kartlägger av hur den genetiska bakgrunden till hur virusinfektioner drabbar och överförs hos honungsbin. För att gynna den biologiska mångfalden i allmänhet satsar
vi exempelvis 4 miljarder i det kommande landsbygdsprogrammet och 8 miljarder kr till miljö- och klimatersättningar, såsom
betesmarker, hagmarker och slåtterängar som anses biologiskt
värdefulla. Vi har även ett bidrag till skyddszoner som uppgår till
170 miljoner kr. Alliansen har dessutom presenterat en proposition för att gynna biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
Ekosystemtjänster kan exempelvis vara pollinering och produktion av livsmedel, vattenreglering samt naturupplevelser.
GADDEN 4/2014
CENTERPARTIET
1. Svar saknas.
4. Centerpartiet har i regeringen nyligen presenterat den första
propositionen om biologisk mångfald till Riksdagen sedan 1993
där ambitionerna för ökat naturskydd och säkring av ekosystemtjänster väsentligt höjs. Det kommer även att gynna biodlingen
enligt vår bedömning.
Även landsbygdsprogrammet bidrar till biologisk mångfald,
genom stöd till att bevara såväl betesmarker som slåtterängar. Vi
tror också att det nya stöd som ska ges till nötkreatur kommer
att leda till att fler biologiskt värdefulla marker bevaras och
utvecklas.
9
5. Centerpartiet värnar starkt skyddet för miljön och människors
hälsa och har en restriktiv och försiktig hållning till GMO. Vi
anser emellertid att vi ska vara öppna för att det i framtiden kan
användas GMO i kommersiell odling inom såväl jord- och skogsbruk. Dock ska försiktighetsprincipen fortsatt gälla och vi i Sverige ska själva bestämma vilka GMO-produkter som ska komma
in på den svenska marknaden. Vi anser också att GMO-produkter
ska märkas för att tillförsäkra konsumenter och lantbrukare ett
fritt och informerat val.
MILJÖPARTIET
1. Vi vill att EU:s jordbruksstöd både
i EU och i Sverige ska inriktas i första
hand på omställning till ekologiskt jordbruk och miljötjänster. Vi vill stärka både
de sidorna både i landsbygdsprogrammet och för direktstödet.
2. Vi vill i första hand förbättra villkoren för ekologiska producenter. Det handlar om forskning, metodutveckling, utbildning
och rådgivning. Om att offentlig sektor som kund ska gynna
ekologiska producenter. Om bättre information till konsumenter.
Även konventionella biodlare gynnas av större miljöhänsyn och
mer ekologisk produktion i jordbruket. Det ger mindre bekämpningsmedel och flera arter.
3. Vi vill att miljöersättningar och jordbruksstödet ska bli mer
målinriktat och träffsäkert enligt ovan: mer ekologisk produktion
och större miljönytta. Vi är beredda att närmare se över möjligheten till samordningsvinster efter valet.
4. Generellt vill vi också prioritera biologisk mångfald högre,
bl.a. genom kraftigt höjda anslag och större satsningar på både
formellt skydd och åtgärdsprogram för hotade arter.
5. Vi vill inte att GMO ska sättas ut i naturen. Vi anser att forsk-
ningsmedel kan snabbare ge användbara resultat för hållbar
produktion om de satsas på annat.
SOCIALDEMOKRATERNA
1. Den s.k. förgröningen som ju finns i
pelare 1 kan riskera att bli mer som ett berättigande för jordbruksstöden istället för
en reell miljöåtgärd. Vi tror istället mer på
en ökad satsning på ekologiskt jordbruk
och vill se en omställning av jordbruksstödet till ersättningar för
lantbrukares miljöåtgärder i pelare 2 (landsbygdsprogrammet).
2. Det handlar om en mängd åtgärder som minskad kemikalieanvändning i jordbruket, om en ökad satsning på ekologiskt
jordbruk och en omställning av jordbruksstödet ersättningar för
lantbrukares miljöåtgärder. Vi vill också stärka forskningen kring
de gröna näringarna.
3. Det är regeringens ansvar att samordna de insatser som görs
av staten från t.ex. departement och myndigheter. Om det finns
tecken på att detta inte fungerar måste det övervägas att mer
resurser sätts in för att klara uppdraget.
10
4. Vi vill få till ett mer aktivt och framtidsinriktat arbete med våra
svenska miljömål och en ökad helhetssyn. Det handlar om en
mängd åtgärder som minskad kemikalieanvändning i jordbruket,
om en ökad satsning på ekologiskt jordbruk och en omställning
av jordbruksstödet ersättningar för lantbrukares miljöåtgärder.
5. Socialdemokraterna har alltid tillämpat försiktighetsprincipen
i förhållande till GMO. Vi är oroade över att användningen av
GMO kan skapa obalans i ekosystemet och hur GMO-tekniken
används idag där GMO-grödor är direkt kopplade till producenter av kemiska bekämpningsmedel. GMO-tekniken skulle kunna
användas för att få fram nya sorters grödor som genom större
avkastning minskat trycket på jordbruksmarken och på miljön.
Tyvärr har GMO används till annat. Idag kan en GMO-gröda
tvinga odlaren att använda en viss typ av bekämpningsmedel
från ett visst företag, samma företag som utvecklat och sålt
GMO:n. Om odlare i större utsträckning använder ett fåtal typer
av bekämpningsmedel så ökar risken för att ogräs och skadedjur
utvecklar resistens. Det i sig tvingar fram en ökad användning av
bekämpningsmedel.
Än värre är GMO-sorter som tagits fram för att växten ska
avsöndra insektsgifter. Det leder till problem med den biologiska
mångfalden.
EU:s medlemsländer bör ges större möjlighet att säga nej till
odling av GMO-grödor på sitt territorium.
VÄNSTERPARTIET
1. Vi anser att CAP är ett misslyckande. Stödet måste reformeras till att gynna omställningen till ekologiskt jordbruk och miljöanpassade åtgärder.
Vi arbetar därför för att stödet ska vara
miljöinriktat för att stimulera kollektiva nyttigheter som minskad användning av kemikalier, ökad ekologisk odling, minskad
övergödning och klimatpåverkan samt ökad djurvälfärd och
biologisk mångfald. En sådan förändring av stödet gynnar våra
pollinerande insekter. Vänsterpartiet anser att ökad precision i
miljöersättningarna i landsbygdsprogrammet även kan stärka
det nationella miljömålsarbetet, inte minst med avseende på
biologisk mångfald.
2. På flera sätt. Förutom att öka stödet för ekologisk odling och
kollektiva nyttigheter i landsbygdsprogrammet så vill vi genomföra en satsning på närproducerad, hälsosam och miljövänligt
producerad mat. Vi vill att Sverige ska vara mer självförsörjande
på mat och vill därför införa en nationell livsmedelsstrategi. Vi
motsätter oss även regerings förslag att försvaga biotopskyddet
i odlingslandskapet, vilket riskerar att försämra funktionen hos
viktiga ekosystemtjänster som pollinatörer. Neonikotinoider som
betningsmedel ska förbjudas och att skonsamma behandlingsmetoder mot varroakvalster bör utvecklas.
3. Det behövs ett mer samlat stöd för att stärka ekosystemtjänster som pollinering. Vi har föreslagit att regeringen bl.a. ska
återkomma med finansieringsförslag för att nödvändiga resurser
ska garanteras Svenska artprojektet för kontinuerlig hantering av
ekosystemtjänster.
4. Naturen är grunden för vår välfärd. Vi föreslår kraftigt ökade
GADDEN 4/2014
statliga anslag för att skydda naturområden och införande av
en naturvårdsavgift för skogsnäringen där intäkterna ska gå till
skydd av skog. På en treårsperiod tillför vi med vårt nuvarande
förslag flera miljarder över regeringens nivåer.
Vi vill öka beskattningen av bekämpningsmedel och fasa ut
användningen av kemiska bekämpningsmedel. Vi ökar samtidigt
kraftigt anslaget för miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, som
ökad ekologisk odling och bevarande av kant- och skyddszoner.
De miljöskadliga subventionerna bör fasas ut och det generella
biotopskyddet ska bevaras intakt. Neonikotinoider som betningsmedel ska förbjudas och att skonsamma behandlingsmetoder
mot varroakvalster bör utvecklas.
5. Osäkerheten kring vilka miljöeffekterna blir vid odling av
GMO-grödor är stor. Jordbrukspolitiken måste utformas så att
den ger minst störningar på ekosystemen och därför bör försiktighetsprincipen tillämpas. Vi vill därför ha förbud mot GMOodling i Sverige.
När det gäller märkning anser vi att den bör garantera att
produkterna är helt fria från GMO. Idag kan upp till 0,9 procent av råvaran vara GMO, utan att produkten behöver märkas.
Inte heller bedöms kött, mjölk och ägg som har utfodrats med
GMO-foder som GMO-produkter och behöver därför inte märkas.
Detta anser vi inte vara rimligt.
KRISTDEMOKRATERNA
1. Kravet på ekologisk fokusareal på fem
procent av åkermarken för den som har
minst 15 hektar samt permanentningen av
gräsmark är exempel på åtgärder som går i
rätt riktning.
Hur sedan referensnivån för gräsmarken placeras påverkar
omfattningen av arealen. Det är viktigt att ha med de pollinerande insekterna när de exakta nivåerna sätts. Vi ser också behovet
av en översyn av hur skydd mot björnangrepp kan skapas.
2. Dessa utmaningar försöker vi bemöta genom åtgärder och
forskning som finansieras i det nationella honungsprogrammet.
Det uttalade målet för det nationella honungsprogrammet är att
det genomsnittliga antalet bisamhällen ska öka med 2 procent
från 2013 års nivå för minst 2/3 av länen. Kristdemokraterna
ser gärna att det nationella honungsprogrammet utvecklas och
växer i omfattning.
3. Det är viktigt att samordningen mellan olika aktörer ökar, vi
ser gärna att Jordbruksverket ges ett uppdrag att samordna och
förbättra detta.
4. Vi vill verka för den biologiska mångfalden genom att bibehålla det öppna jordbrukslandskapet som format livsvillkoren för
dagens flora och fauna. En förutsättning för detta är dock livskraftiga jordbruksföretag.Till dessa hör även biodlarnas verksamhet.
FOLKPARTIET
1. Det står utan tvivel att bina står inför
hotande situation. Inte minst är situationen
särskilt allvarlig för de vilda bina. Bland de
åtgärder som har vidtagits för att vända
den utveckling, finns EU-kommissionens förbud mot användningen av så kallade neo-nikotinoider som insektsgift. Det är ett
tillfälligt förbud för att utröna om det har effekt på utbredningen
av ”colony collapse disorder” inom unionens medlemsländer.
Ett fortsatt förbud torde vara nödvändigt. Fortsatt fokus på
hållbar produktion, med ökad andel ekologisk odling krävs. Men
också tillräckligt stora sammanhängande skydd i landskapet samt
grönområden i städerna.
2. EU:s regionalfond, socialfond och fonden för landsbygdsutveckling bör användas mer strategiskt och långsiktigt. Det
behövs bättre samordning med övriga insatser för regional utveckling. Det måste bli enklare att söka EU-medel, och all onödig
byråkrati – både inom EU och inom ansvariga svenska myndigheter – måste bort.
Övergången från traditionella bidrag till förmån för regionala,
återinvesterande EU-finansierade fonder för riskkapital, mikrolån
och lånegarantier måste utvecklas vidare. Inte minst den nya
möjligheten att använda landsbygdsutvecklingsmedel för kapitalförsörjning bör anammas, eftersom marknaden inte sällan sviker
den svenska landsbygden. Ökad kunskap hos allmänhet och beslutsfattare kring pollinatörernas betydelse samt ökad samverkan
mellan forskare och biodlare krävs.
3. Det är uppenbart att det krävs ett tätare samarbete och en
bättre dialog mellan ansvariga verk och myndigheter och länsstyrelsen. Det parlamentariska nätverk- riksdagens landsbygdsnätverk- som initierades av FP har stor anledning och möjligheter
att ta birelaterade frågor på största allvar och driva på för bättre
effektivisering mellan departement och myndigheter.
4. FP skriver i sitt miljöprogram, som antogs vid vårt landsmöte
2013 att ”Naturvården och den biologiska mångfalden behöver
en renässans”. För att bättre bevara och utveckla den biologiska
mångfalden i form av olika naturtyper och arter behövs det
ökade restaureringsinsatser samt fler sammanhängande områden
både på land och i vatten. Allt fler arter hotas idag av utrotning.
Dessa hotade djur och växter ska skyddas. Vi lyfter därför bl.a
fram behov av ökad information, fridlysning och biotopskydd.
Genom att förstärka den biologiska mångfalden, öka
biodiversiteten, genomföra en livsmedelsstrategi med hållbarhetsfokus, ökad krav på märkning samt ett bättre och tydligare
regelverk kring Lagen om offentlig upphandling vill vi ge konsumenterna en ökad möjlighet att välja såväl klimatsmart som
mer hälsosamma livsmedel. Något som också gynnar en positiv
utveckling för våra bin.
5. Vi har som vår utgångspunkt försiktighetsprincipen. Vi är i
5. Vi utgår från försiktighetsprincipen och vetenskapliga be-
dömningar ska ligga till grund för bedömningen i samband med
etableringen av nya GMO-grödor.
Det finns ett stort behov av växtförädling som möjliggör att
vi fortsatt kan föda jordens växande befolkning under framtida
förändrade klimatförhållanden.
GADDEN 4/2014
grunden teknikpositiva och ser att det kan finnas fördelar (får
fram grödor som är resistenta emot svåra angrepp, som ger
en berikning av riset som kan rädda liv etc.) Men vi ser också
problem varför det krävs stor restriktivitet. I Sverige finns bara
försöksodlingar. Märkning inom EU är oerhört viktigt.
11