docÖppna som pdf-fil
download 
Report Transcription
Öppna som pdf-fil
GÖTGATAN Götgatan Inspirationsmaterial 1:14 av Kristian Hallberg och Jens Ohlin Från 15 år – åk 9 & gymnasiet. Premiär 24 januari 2015, Målarsalen. Unga Dramaten Box 5037, 102 41 Stockholm Besöksadress: Nybroplan, Östermalm E-post: ungadramaten@dramaten.se www.dramaten.se Unga Dramaten våren 2015 Götgatan Inspirationsmaterial Ka r l av ä 2:14 Välkomna till Dramaten Ko m www.dramaten.se me ndö Biljettbokning: 08-667 06 80 ana Nybroplan, Östermalm Buss 56 lleg n ata ata nsg rma Sty ata n rog ata Gre ve g ppa S ke n n rga Art Bussar: 2, 52, 55, 62, 69 Spårvagn: nr 7 Sto rga T-bana: Östermalmstorg tan eller Kungsträdgården ge r S i by Bir Nyb Tunnelbana till Östermalmstorg Unga Dra Elverket Linnégatan tan Jun Tunnelbana till Östermalmstorg tan n rigt n rs ga Linn Besöksadress é ga ta ille ata an rd s g ga t legå gfru Hu m ge n Jar lsg Rid dar ata ga t P-hus: Birger Jarlsgatan 6 och Grev Turegatan 25 an n Dramaten Unga Dramaten Buss 2, 52, 55, 62, 69, Spårvagn 7 till Nybroplan Str ana nar ga t an rigt Väp ille Nybroplan Ka p t ensg dar ga t an atan Art H am ng at an Rid and väg en Tunnelbana till Kungsträdgården Stra ndvä gen Om Unga Dramaten... ”När vi drog upp riktlinjerna för barn- och ungdomsverksamheten på Unga Dramaten hade vi Barnkonventionens artikel 31 i tanken. Förenklat så beskriver den barnets rätt till lek, vila och fritid och att leva i en bra miljö. På Unga Dramaten får barn och ungdomar möta teaterkonst på hög nivå och det inbegriper alla. Genom skolorna kan vi nå dem som inte upplever det som självklart att Dramaten faktiskt är en teater som tillhör alla.” Agneta Ehrensvärd, konstnärlig ledare för Unga Dramaten Unga Dramaten våren 2015 Linn é ga Götgatan Inspirationsmaterial 3:14 I föreställningen Götgatan får vi följa några ungdomar som bor i arbetarstadsdelen Södermalm i Stockholm i slutet av 1940-talet. Deras historier präglas av tidens sociala problem – segregation, stora ekonomiska skillnader mellan olika samhällsgrupper och rasism som ibland tar sig våldsamma former. Götgatan berättar också om vårt samhälle i dag. Bakgrunden till pjäsen är kravallerna på Södermalm i Stockholm under några dagar kring påsk 1948. Samtidigt är liknande händelser, t ex upploppen i Husby 2013, en genomgående referens i föreställningen. Men det är inte bara de politiska händelserna som är viktiga – det handlar också om de personliga relationerna och de liv som påverkas av ett ojämlikt samhälle. Karaktärerna i Götgatan: Henning är snart 17 år och tvålgosse hos frisören vid Göta Lejon. Han vill komma upp sig och är beredd att anpassa sig för att göra det. Han tjusas av makten och smickras när han blir uppmärksammad av media och lokalpolitiker. I slutet av pjäsen inser han att båda har svikit honom. Niklas Svensson är en journalist med en självgod attityd till sin yrkesroll. Under pjäsens gång tvingas han inse att hans objektivitet är en lögn. Fotograf: Roger Stenberg Unga Dramaten våren 2015 Götgatan Inspirationsmaterial 4:14 Alice är Hennings flickvän men till skillnad från Henning vägrar hon anpassa sig. Hon är arg och frustrerad över sin situation – men har inga mer formulerade drömmar än att komma in på danspalatset Nalen. Burret bär sitt ”utanförskap” med en klackspark trots att han utstått statens grövsta övergrepp. Även om han inte sysslar med helt lagliga affärer drömmer han om ett lugnt och tryggt liv. Babs är den medvetna tjejen som tar saker i egna händer och jobbar för att göra saker bättre på gräsrotsnivå. Arpi är ordförande i Södermalms stadsdelsnämnd och en igenkännbar politikertyp. Med retoriken som sitt verktyg försöker hon kontrollera samhällsförändringar och utnyttja dem i eget syfte. Att diskutera: Vem eller vilka spelar en huvudroll i pjäsen? Är karaktärerna trovärdiga? Kan man känna igen dem? Vilka relationer är viktiga? Beskriv t ex relationen mellan Henning och Burret. I det här materialet undersöker vi olika teman i föreställningen med referenser från pjäsen och förslag på frågor man kan diskutera. Unga Dramaten våren 2015 Götgatan Inspirationsmaterial 5:14 SEGREGATION & PLATSISM Niklas Svensson: ”De flesta stockholmare tar sig inte gärna söder om Slussen. Här bor inga makthavare, inga mediaröster.” I pjäsen är det väldigt tydligt att det spelar stor roll var man bor. Det ligger en dramatisk ironi i att man talar om Söder som en fattig, farlig och obehaglig stadsdel. Idag är Söder är en rik innerstadsdel där politiker och andra opinionsbildare gärna bor. Det leder kanske tanken till att det om 50 år blir samma sak med förorternas miljonprogram. Men främst drabbas man av hur lite attityderna och villkoren i samhället har förändrats ifråga om var man bor. Platsism är ett ganska nytt begrepp som dykt upp i olika sammanhang. Forskaren Adiam Tedros förklarar begreppet som ett sätt att förklara ett politiskt problem med utgångspunkt i den plats på vilken problemet manifesteras, snarare än till andra strukturella och individuella faktorer. Fotograf: Roger Stenberg Unga Dramaten våren 2015 Götgatan Inspirationsmaterial 6:14 Fotograf: Roger Stenberg Ove Sernhede, professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet, beskriver begreppet så här: Segregationen föder en platsism som innebär att platsen där du bor blivit alltmer avgörande som markör för vem du är. Den som är hänvisad till en stigmatiserad adress är stämplad som förlorare innan korten ens är synade. Många uppfattar sig själva som instängda i den egna förorten, utan utbildning, utan framtid och utan hopp. Den frustration detta leder till späds på av diskriminering, av det man uppfattar som polistrakasserier och en av vrede infärgad sorg över att se hur föräldrarna behandlas. Några frågor: Vad innebär segregation? Vad är motsatsen? Har fördomar och främlingsfientlighet med segregation att göra? Vad föder vad? Hur kan man motverka segregation? Har du konkreta idéer på vad man borde göra? Miljonprogrammen. Varför byggdes de? I pjäsen bor ju ungdomarna på Söder. Var skulle de bo i dag? Unga Dramaten våren 2015 Götgatan Inspirationsmaterial 7:14 VÅLD Arpi: ”Man får inte slåss. Ingen får slåss. OK, polisen får slåss, men det har vi gemensamt bestämt att de får göra.” Så säger Arpi i slutet av pjäsen, inte långt innan Burret dödas ”i samband med ett gripande”. Ett genomgående tema i pjäsen är polisvåld. Historiskt finns det många skrämmande exempel på polisen övervåld mot de medborgare de har i uppdrag att skydda. Samtidigt måste samhället kunna lita på att polisen upprätthåller lagen. Frågor: Hur mycket våld är vi beredda att acceptera från polisen? Varför kritiseras polisen för övervåld? Är det rättvist? Arpi: ”Är det rimligt att vi frågar ”varför” Södermalm brinner?...det är oacceptabelt, punkt. Vi måste ställa oss aktivt ointresserade av ”varför”. Det finns många slående likheter när det gäller uttryck och mekanismer bakom upplopp och så kallade ungdomskravaller. Man har kallat upploppen ett illegitimt uttryck för ett legitimt missnöje. Förhållanden var detsamma vid många välkända upplopp, exempelvis Parisupploppen 2005, kravallerna i Grekland 2008 och i England 2011. Alla har att göra med socialt segregerade, urbana miljöer där en djup social ojämlikhet skapat en boendesegregation och att polisens inblandning i dödsfall varit den tändande gnistan. Frågor: Kan man uppnå demokrati med odemokratiska metoder? När tycker du att våld är legitimt? Vad är polisen uppgift under demonstrationer? Varför tror du att det uppstår våldsamma situationer med kravaller och upplopp? Unga Dramaten våren 2015 Götgatan Inspirationsmaterial 8:14 FARLIG MUSIK Arpi: ”Vad är det för musik det lyssnar på? Det är musik som är lös i fogarna, texter som uppmanar till våld.” Alice: ”Jazz, alltså. Det är det nya. Jag bara älskar det.” Jazz, punk och hiphop är exempel på musikstilar som ansetts var farliga för samhället i allmänhet och ungdomen i synnerhet. Jazz hade nya rytmer och danser, urspungligen förknippad med afro-amerikansk kultur. Punk är enkel, aggressiv musik ofta med politiska texter, anti-estetisk anglosaxisk kultur förknippad med vit arbetarklass. Hip-hop hade också nya rytmer i musik och text, rap i stället för sång, politiska texter och var från början återigen förknippad med afro-amerikansk urban kultur. Musik kallas ibland den starkaste konstformen, helt överlägsen text och bild. Särskilt när man tänker på hur upprörande ny musik har varit genom tiderna. Det är en konstform som går rakt in i kroppen – och det kan inga präster, lärare eller föräldrar göra något åt. Att musiken som en gång varit subversiv och utmanande blir en del av det etablerade samhället är också en märklig sanning. I pjäsen Götgatan talar man om jazzen som en vild djungelmusik som förför och förstör ungdomen. Men det vi hör är något vi snarare uppfattar som välbekant, tryggt och gammalmodigt. Frågor: Vad är det som är farligt med musiken? Texterna? Rytmerna? Danserna? Moralen? Vilken musik är farlig i dag? Finns det musik som man borde förbjuda? Unga Dramaten våren 2015 Götgatan Inspirationsmaterial 9:14 SPRÅK Henning: Vi ska till exempel…lära oss prata riktig svenska. Alice: Vi pratar ju svenska. Henning: Jamen, inte södersvenska, korrekt svenska, så folk förstår.” Alice: Alla hajjar väl vad jag säger? Dialekt talas inom ett geografiskt område. En sociolekt, eller slang, talas inom en socialgrupp. Ekensnack eller söderslang är en sociolekt. Den uppstod vid industrialiseringen då många personer från hela Sverige flyttade in till Stockholm. Det är ofta ett sätt att sätta etiketter på det vardagliga och markera någon form av grupptillhörighet. Här är några ord och uttryck som var aktuella på 40-50 talets Södermalm: Tugga klyket = prata språket Äru vissen i roten = dum på något vis Tira vilken brallis = Söt tjej Tjena stabben = pappa Haru flis? = pengar Jag ska ta tricken till slussen = spårvagn Ta dej en borre = sup Det luktar mässing = polis i närhet Bäst man dunstar = fly Han dratta på röven = ramlade Jag gav honom en feting = spottloska Jag ska jeska på en trumpet = pantsätta Kan du låna mig en bagis? = krona Det var en djävel på att båga = ljuga Jag måste beckna cykeln = sälja Haru fått en batting? = bebis Unga Dramaten våren 2015 Götgatan Inspirationsmaterial 10:14 Jag ska åka till bystan på lovet = landet Nu blev du allt byxis kisen = rädd Bergslärka = prostituerad Va gäspar skorpan? = hur mycket är klockan? Haru knäck i lurarna? = hör du dåligt? Frågor: Hur fungerar sociolekter eller slang för att visa vilken grupp man tillhör? Vad betyder det ”att skärpa sig” och inte använda sin dialekt eller sociolekt? Vilken funktion fyller språkbruk? Kan språket vara ett politiskt ställningstagande? Fotograf: Roger Stenberg Unga Dramaten våren 2015 Götgatan Inspirationsmaterial 11:14 PRESS & MASSMEDIA Niklas Svensson: Ser du dig som svensk eller finne? Alice: Hur menar du då rå? Niklas Svensson: Jag menar, betraktar du dig som svensk eller som finne? Alice: Jag är väl både och. Niklas Svensson: Du är 100% svensk och 100% finne samtidigt? Som en blandform? En mix? Alice: Vi kör på det du gillar tycker jag. Niklas Svensson: ”Jag ser Södermalm på nära håll. Jag möter en aggressivitet, mixade identiteter, en hopplöshet, bristande framtidstro, ett spretigt hemsnickrat blandspråk, ett parallellsamhälle.” När Niklas Svensson börjar rapportera från Södermalm är han övertygad om att han är objektiv. Han verkar till och med tycka att han gör ungdomarna en tjänst genom att skildra deras liv. Dessutom är han helt oförstående när t ex Babs inte alls är intresserad av att bli omskriven. I början av pjäsen ser han inte att han lägger sitt eget perspektiv på det han skriver. Det kan verka komiskt hur han vrider till svaren han får på sina frågor för att de ska passa in i hans egen bild av människorna på Söder. Ändå kan man förstå att hans rapportering kommer att befästa olika fördomar. Frågor: Vems historia är det som berättas i Niklas Svenssons rapportering? Hur skildras förorten i svensk massmedia? Är bilden positiv eller negativ? Att vara den som betraktar andra är att ha makt, medan den som blir studerad blir utsatt. Kan du ge några exempel i pjäsen? Unga Dramaten våren 2015 Götgatan Inspirationsmaterial 12:14 Media kallas ofta den tredje statsmakten. Varför? Vilka är den första och andra? Vad betyder tolkningsföreträde? Finns det objektiv media? Vad innebär det att hela samhället representeras inom media? Jämför två artiklar om kravallerna i London 2011: http://www.theguardian.com/uk/2011/aug/18/england-rioters-young-poor-unemployed http://www.dailymail.co.uk/news/article-2024486/UK-RIOTS-2011-British-youths-unpleasant-violent-world.html Lästips: Mina drömmars stad, Per Anders Fogelström – romansvit om Stockholm Göra rätt, Simon Felix Adler – om Göteborgskravallerna 2003 Till vår ära, Alejandro Leiva Wenger – innehåller bl a novellen ”Elixir” Filmtips: Do the right thing, regi: Spike Lee – den roligaste filmen som gjorts om rasmotsättningar som spårar ur i våld, polisbrutalitet och mord i Brooklyn, NY en het sommardag på 1980-talet. Soundtracket innehåller bl a Fight The Power, Public Enemy Hairspray, regi: John Walters – tjej vinner danstävling och slår ett slag för integration på 1960-talet i USA. Medan vi faller, regi: Mattieu Kassovitz – modern filmklassiker om makt, segregation och mediabilder i en Parisförort. Filmhandledning finns på www.sfi.se/skolbio Unga Dramaten våren 2015 Götgatan Inspirationsmaterial 13:14 TV-program: Svenska dialektmysterier – Stockholmska (avsnitt 4 från 2006 – finns på youtube) Länkar: Trailer till Götgatan: https://www.youtube.com/watch?x-yt-cl=84503534&x-yt-ts=1421914688&v=_ rt2oCToVgU Wikipedialänkar: http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_över_kravaller_i_Sverige http://sv.wikipedia.org/wiki/Resandefolket http://sv.wikipedia.org/wiki/Nalen Pressklipp: http://www.bang.se/orolig-for-polisens-narvaro/ http://www.dn.se/ledare/signerat/gatans-parlament-den-mest-utsatte-kastarforsta-stenen/ http://www.dn.se/ledare/signerat/upplopp-husby-som-ett-rorschachtest/ www.svd.se/opinion/ledarsidan/kravaller-kan-inte-ursaktas_8196730.svd http://www.svd.se/kultur/stockholm-i-vara-hjartan_4718875.svd Övriga länkar: www.stockholmskallan.se www.brottsoffermyndigheten.se Unga Dramaten våren 2015 Götgatan Inspirationsmaterial 14:14 Götgatskravallerna 1948 År 1948 inträffade de omskrivna Götgatskravallerna. Runt påsken skedde upprepade skärmytslingar mellan polis och ungdomar, som på det trångbodda Söder ofta hade Götgatan som sitt vardagsrum om kvällarna. Oroligheterna kulminerade på annandagen när kanske 10 000 ungdomar samlades kring Medborgarplatsen. Åtskilliga hamnade i handgemäng med polisen. Demonstranterna kastade flaskor och stenar och polisen ingrep med stor kraft, bl a med ridande poliser. Sablar blänkte, ridpiskor och batonger ven över massorna, åtskilliga ungdomar skadades och ett fyrtiotal greps. Som så ofta gick meningarna isär om vem som bar skulden till att händelserna urartade. Men många chockades av polisen brutalitet och tjänstemän vid staden barnavårdsnämnd ansåg att polisen uppträtt hårt och opsykologiskt. Det är lokaler och klubbar ungdomen behöver, ansåg de. Just det blev också resultatet av Götgatskravallerna. Den stora utbyggnaden av ungdomsverksamheten i form av ungdomsgårdar och föreningsstöd som genomfördes Under 1950-talet var i stor utsträckning ett svar på myndigheternas oro för ”den föreningslösa ungdomen” annars skulle ta sig för. Text och bild: www.stockholmskallan.se Unga Dramaten våren 2015
