Välkommen till Stockholms universitet

Nyckeln till läsframgång
– tidig upptäckt, tidiga
insatser
Christina Hellman
Stockholms universitet
Dyslexi hos barn och ungdomar
Tester och insatser
Publicerad 13 aug 2014
 Det vi kan lära oss av SBUrapporten
Socialstyrelsens fråga till SBU:
2012-02-10
Vilken evidens finns för de tester & insatser
som ges till barn och ungdomar med dyslexi?
Bakgrund
• Oklart vilka tester och insatser som är belagt effektiva
• Stora skillnader i landet
2015-01-23
/ christina.hellman@su.se
Rapportens syfte
• Att identifiera vilka tester och
insatser som har vetenskapligt stöd
• Att identifiera kunskapsluckor
• Att stimulera till ny kunskap
• Att informera om resultaten
2015-01-23
/christina.hellman.su.se
Kunskapsluckor
 Över 50 olika kartläggnings- och utredningstest används i
svenska skolor. Det saknas vetenskapligt underlag för att
avgöra vilka av dem som är tillförlitliga. Att underlag saknas
innebär inte att alla test är dåliga – vi vet bara inte.
 En utvärdering av och prioritering av tester skulle möjliggöra
ett mer enhetligt utredningsförfarande vid misstänkt dyslexi.
Idag varierar förfarandet mellan skolor och kommuner.
 Vi behöver fler studier som undersöker nyttan av olika
alternativa verktyg som appar/program/surfplattor och
liknande, som kan stödja dyslektiker.
 Vi behöver fler studier av hög vetenskaplig kvalitet som
undersöker nyttan av olika insatser för dyslektiker.
2015-01-23
/ christina.hellman@su.se
Vetenskapligt stöd
 Det finns vetenskapligt stöd för att
systematiskt uppbyggd och välstrukturerad
träning av fonem-grafemkoppling har positiv
effekt för att förbättra läsförmågan hos
dyslektiker - men rapporten betonar också att
enbart en träningsinsats oftast inte hjälper alla
barn och ungdomar med dyslexi.
 Det finns vetenskapligt underlag för att brister
i fonologisk medvetenhet, automatiserad
benämningsförmåga och bokstavskännedom
kan förutsäga dyslexi innan barn fått
möjligheten att lära sig läsa och skriva.
2015-01-23
/ christina.hellman@su.se
Läsning med förhinder
• Matteuseffekten (Stanovich, 1986). Barn som
halkar efter i läsutvecklingen i de tidiga skolåren
utvecklar sitt ordförråd långsammare och får
sämre läsförståelse. Klyftan ökar under
skolåren.
• Hinder i läsutvecklingen = hinder i kunskapstillägnandet.
• Tidiga upptäckt och tidiga insatser är avgörande
och kan bryta trenden.
• Tidiga insatser är ingen resursfråga.
2015-01-23
/ christina.hellman@su.se
Tidig upptäckt, tidiga
insatser: Finland
• Finland satsar mer än övriga OECD-länder på
att identifiera och stödja elever i riskzonen.
• En femtedel av alla elever får någon form av
specialpedagogiska insatser – och det lönar sig.
• Merparten av alla specialpedagogiska resurser
används för stöd i läsning och skrivning i de
lägsta årskurserna (över 90% i årskurs 1).
• Specialundervisning är en väletablerad ickesegregerande stödform som är inbyggd i skolans
pedagogiska arbete.
2015-01-23
/ christina.hellman@su.se
Insatser
• Tidig identifiering av barn i riskzonen (barnrådgivning,
daghem,förskola, årskurs 1-2)
• Omedelbart stöd (specialpedagogiskt utbildad personal finns i
daghem/förskola/skola)
• Övergången från förskola till skola förbereds och följs upp
2015-01-23
/ christina.hellman@su.se
Tidig upptäckt, tidiga
insatser: Kanada
Vancouverstudien
Leseau, Rapp & Siegel (2007)
• Följde alla barn i Norra
Vancouver (973 st) från
förskolan till åk 7.
• 80% engelska = modersmål
20% engelska =andraspråk
• 32 språk talades
• Andraspråksbarnen började
skolan med liten eller ingen
kunskap i engelska,
integrerades genast och fick
inget särskilt stöd i engelska.
2015-01-23
/ christina.hellman@su.se
Förhållandena i
British Columbia
• Börjar förskolan vid 5 års
ålder.
• Total integrering – alla går i
samma klass oavsett språk
och fysisk eller mental
funktionsnedsättning.
• 99% i BC går i statliga
skolor.
• RTI-pedagogik (Response to
Intervention): Tät
uppföljning, tidiga insatser
2015-01-23
/christina.hellman@su.se
Screening
• Bokstavsbenämning,
fonologisk medvetenhet,
syntaktisk medvetenhet,
bildbenämning och satsrepetition.
• = 25% av S1-barnen, 50%
av S2-barnen inom riskzonen
för läs- och skrivsvårigheter.
Interventionsprogrammet
”Firm foundations”
• Från förskolan: Fonologisk
medvetenhet (rim,
identifikation och
segmentering av stavelser
och fonem, sammanljudning
av stavelser och fonem samt
ordförråd tränas i lekform.
• S1 och S2 barn indelas efter
sin fonologiska
medvetenhetsnivå,
undervisningen fortsätter så
länge den behövs., 3-4 ggr/v
i 20 min.
• Från åk 2
Reading44 = läsförståelsestrategier och ordförrådsutveckling.
Resultat vid åk 7
• S2-barnen var i princip
lika bra på lästesten
som E1-barnen i åk 7.
• Notera dock att detta
tagit tid. I åk 4 fanns
fortfarande skillnader i
syntaktisk medvetenhet
och verbalt korttidsminne.
• 1.7% av S1 och 2,1%
av S2 var dyslektiska.
(Jfr 5-6% förväntade)
2015-01-23
/christina.hellman@su.se
• Socioekonomisk status
(SES):
Inför förskolan var
korrelationen SESläsrelaterade förmågor
stark. Efter 1,5 år hade
den minskat och i åk 3 var
den inte längre signifikant.
Lesaux, N.K., Rupp, A.A., & Siegel, L.S., (2007)
Growth in reading skills of children from diverse
linguistic backgrounds: Findings from a 5-year
longitudinal study. Journal of Educational
Psychology, 99, 4. 821-834.