2014 - NBV

NBV – DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER – ÅRSSKRIFT 2014
NBV – där människor
och idéer växer
Årsskrift 2014
www.nbv.se
V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E LS E 2 0 1 1 – 2 0 1 3
NBV finns över hela landet. På vår hemsida
hittar du aktuella kontaktuppgifter.
VÅRA
MEDLEMSORGANISATIONER
NBV Norr
NBV MittSverige
NBV, Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet
NBV Dalarna
NBV Uppsala län Gotland
Layout:
Torkel Edenborg
Tryck:
Mixiprint AB, 2014
BHRF – BOSNIEN-HERCEGOVINAS
RIKSFÖRBUND
NSF – NYKTERHETSRÖRELSENS
SCOUTFÖRBUND
BIS – BOSNIAKISKA ISLAMISKA
SAMFUNDET
SAN – SVERIGES AKADEMIKERS
NYKTERHETSFÖRBUND
BOSNISKHERCEGOVINSK-SVENSKA
KVINNOFÖRBUNDET BHSKF
SFF – SVENSKA FRISKSPORTFÖRBUNDET
HÄLSO-
RIKSFÖRBUNDET HÄLSOFRÄMJANDET
SLN – SVERIGES LÄRARES
NYKTERHETSFÖRBUND
IOGT-NTO
SBU – SVERIGES BLÅBANDSUNGDOM
JUNIS – IOGT-NTO:S JUNIORFÖRBUND
SVERIGES BLÅBANDSFÖRBUND
KRIS – KRIMINELLAS REVANSCH
I SAMHÄLLET
TR – TEMPEL RIDDARE ORDEN
LÄNKENS KAMRATFÖRBUND
UNF – UNGDOMENS
NYKTERHETSFÖRBUND
MHF – MOTORFÖRARNAS
HELNYKTERHETSFÖRBUND
UNGA KRIS – KRIMINELLAS REVANSCH
I SAMHÄLLETS UNGDOMSFÖRBUND
främjandet
NBV Värmland
NBV Örebro län*
NBV Stockholms län
Några av artiklarna har tidigare publicerats i NBVs
årsskrift för 2012 resp 2013.
Fotografer:
Birgitta Andersson, Peter Axelsson, Mats Blomgren,
Torkel Edenborg, Anders Edlund, Mariama Elyadini,
Pontus Fagerstedt, Jonas Forsberg, Jocke
Gustavsson, Jessica Hagman, Tommy Hvitfeldt,
Sandra Jansson, Sara Mac Key och Kjell Mårts.
MHF-UNGDOM
NBV Gävleborg
Årsskriftens intervjuer:
Eva Åhlström
Övriga skribenter:
Fadila Jasarevic, Mats Jönsson, Åke Marcusson
och Therese Ydremark.
BHKRF – BOSNIEN OCH HERCEGOVINAS
KVINNORIKSFÖRBUND I SVERIGE
NBV Mälardalen*
NBV Väst
NBV Halland
NBV Skåne
NBV Östergötland
NBV Jönköpings län
NBV Sydost
* Från den 1/1 2014
NBV ÖrebroMälardalen
Adress: NBV, Box 12825, 112 97 STOCKHOLM
E-post: info@nbv.se
Tel: 08-672 61 00
Besöksadress: Gammelgårdsvägen 38
Hemsida: www.nbv.se
WWW.NBV.SE/ORGANISATIONER
Där människor
och idéer växer
Den 6 juli 2014 är det 120 år sedan IOGTs Storlogemöte i Göteborg, med 333 röster för
och 41 emot, beslutade att bevilja 250 kronor till att starta studiekurser. Därefter
valdes Johan Bergman enhälligt till Studiedirektor. Där för 120 år sedan börjar NBVs
historia. Vi är Sveriges äldsta studieförbund med stolta traditioner även om namnet
då kom att bli Godtemplarordens Studieförbund.
Av de 250 kronorna som anslagits för verksamheten
användes bara 151,10. Det framgår av det första årets
bokslut, som finns bevarat hos Riksarkivet. 12,75 hade
använts för att trycka cirkulär nr 1, medan 70,65 var
resekostnader för styrelsen och 67,50 var bokinköp.
Resten var administrativa kostnader. Studiekurserna
startade alltså 1894 och folkbildningen bedrevs i den
formen fram till 1902, då Oscar Olsson kom med sitt
förslag till studiecirkel i stället.
När väl studiecirkeln kommit på plats startade
Nationaltemplarorden sitt studieförbund 1904 och
Sveriges Blåbandsförbund gjorde det 1909. Dessa
tre studieförbund är Sverige tre äldsta. De gick samman 1971 och det var först då studieförbundet fick
namnet NBV.
Vår långa historia hjälper oss att se helheter, fånga
upp människors behov idag och kunna blicka framåt.
Vår uppgift är att kunna hjälpa, stödja och inspirera
medlemmar i våra 20 medlemsorganisationer, liksom en allmänhet över hela landet, till att använda
folkbildningens metoder för att växa som människor.
Folkbildning i sig är den process som händer inom
oss när kunskap och erfarenheter, upplevelser och
diskussioner omvandlas till bildning. När man går in i
någonting och kommer ut med nya tankar och handlar på ett annorlunda sätt än tidigare. Det händer när
man träffar andra, får lära sig något nytt, diskutera
och reflektera. Det är det som sker i våra studiecirklar
varje dag, vecka efter vecka, månad efter månad runt
om i landet, och några exempel finns presenterade
här i materialet.
Det krävs kunskap för att bildningsprocessen ska
starta. Men kunskapen kan komma på så många sätt.
Det kan vara en bok du läst. Det kan vara en föreläsning du hört. Det kan vara en musikupplevelse eller
handens arbete i ett konsthantverk. Men det kan lika
gärna ske i ett samtal mellan människor i en grupp.
Det är själva processen som är folkbildning! Det är
därför som studiecirkelverksamhet och kultur så
tydligt stöder de mål som staten har satt upp för
folkbildningen:
•Stödja verksamhet som bidrar
till att stärka och utveckla demokratin.
•Bidra till att göra det möjligt
för människor att påverka sin
livssituation och skapa engagemang
att delta i samhällsutvecklingen.
•Bidra till att utjämna
utbildningsklyftorna och höja
bildnings- och utbildningsnivån i
samhället.
•Bidra till att bredda intresset för och
öka delaktigheten i kulturlivet.
Det är också i det perspektivet som studieverksamheten blir mötesplatsen där människor
och idéer växer.
Åke Marcusson
förbundsrektor
1
Ett NBV med
avstånd och
Efter tre år som ordförande för NBV är Jonatan
Hjort övertygad om att den strategi man valt
för att utveckla verksamheten ger både NBV
och medlemsorganisationerna ny kraft.
– Vi har minskat avstånden och arbetat mot ett gemensamt mål – Ett NBV – och vi har en tydlig strategi för den
fortsatta utvecklingen, säger han.
– Viktigast är att vi har fått ett stärkt förtroende mellan
alla som arbetar i organisationen, säger Jonatan Hjort. Nu
har vi fokus på gemensamt arbete, där alla avdelningar är
engagerade tillsammans med förbundet.
Vägen dit har varit en strategi i tre steg, där två steg är
genomförda eller håller på att genomföras och det tredje
inleds under 2014.
– Vi har sett till att involvera fler personer i gemensamt
arbete, framför allt avdelningarnas ordförande och verksamhetscheferna. Samtidigt har vi flyttat både ansvar
och resurser från den centrala nivån till den lokala, och
det har uppfattats positivt.
Det började med satsningen på ”Ett NBV”.
– Vi kunde inte ha 16 olika organisationer som drog åt
olika håll och arbetade på 16 olika sätt. Vi ville ha – och
har fått – 16 juridiska enheter som arbetar tillsammans, säger Jonatan Hjort. Det var första steget i vår
strategi, och det har gått snabbare än vi väntat oss.
– Det fick vi ett kvitto på hösten 2012. Då gjorde vi
om hela den interna fördelningen av statsbidrag. För
vissa avdelningar innebar det en stor förändring, men
vi hade stöd för den hos alla avdelningar.
2
minskade
ökad framtidstro
Beredda att hjälpa varandra
I de avdelningar som fick mindre resurser med den
nya fördelningen påbörjades ett omställningsarbete. För det skapades ett särskilt omställningsstöd
som finansierades av de avdelningar som hade mer
resurser.
– När avdelningar är beredda att avstå resurser för
att hjälpa andra, då har vi kommit långt på vägen mot
ett starkt studieförbund, tycker Jonatan Hjort. Om
det här hade varit för tio år sedan, hade avdelningarna sagt: ”Det är väl bra, men det får förbundet sköta.”
Det andra steget i strategin är att satsa mer resurser på verksamhet och mindre på administration.
– Det får vi dels genom att flytta resurser från central till lokal nivå, dels genom en ny förtroendemannaorganisation, förklarar Jonatan Hjort.
Förbundsstyrelsen beslutade 2012 att flytta 4
miljoner kronor från central till lokal nivå. För förbundskansliet betydde det en minskning med 20
procent.
– Det fick kansliet ta på sig, och 2014 är vi på den
nivån. Flytten av resurser har bidragit till att skapa
ökat förtroende inom förbundet. Att man kan finansiera mer verksamhet är ett kitt i arbetet mot
gemensamma mål.
Idéstyrd serviceorganisation
Förslaget om en ny förtroendemannaorganisation
ska behandlas vid förbundsmötet i maj.
– Syftet är tydligare fokus på verksamhet, förklarar
Jonatan Hjort. Vi vill styra resurser – såväl ekonomi
som personal och engagemang – till verksamhet
genom att skala bort mer administration och andra
måste-grejor.
Förslaget har mötts av en hel del kritik, framför allt
mot att medlemsorganisationerna får mindre att
säga till om på avdelningsnivå. Jonatan Hjort anser
att kritiken utgår från ett missförstånd om studieförbundets roll och uppgift.
– Det här är ett nytt och innovativt synsätt på hur vi
ska bedriva folkbildningsverksamhet i ett studieförbund. Kritiken kommer från medlemsorganisationer
som är folkrörelser.
3
– Vår utgångspunkt är att våra 20 medlemsorganisationer är folkrörelser. Det är bra, och det ger dem
och oss kraft. Men NBV är inte en folkrörelse, utan
en idéstyrd serviceorganisation med uppdrag att
organisera folkbildning till stöd för medlemsorganisationerna och deras roll i samhällsutvecklingen.
Tredje steget i utvecklingsstrategin beskriver
­Jonatan Hjort som en smartare organisation med
förändrat arbetssätt och innovationer.
– Det steget kommer under nästa mandatperiod.
Vi använder ny teknik för att minska pappershantering och administration. Det ska vara enkelt att vara
cirkelledare i NBV, och resurserna ska inte användas
till administration utan till pedagogik.
– Medarbetarna ska inte begravas i administration.
De ska möta människor, följa upp verksamheten och
delta i utvecklingen.
Tätare dialog
Den fortsatta satsningen på att utveckla ”Ett NBV”
kräver också en ständig dialog mellan förbundet och
avdelningarna. För att underlätta den har man de
senaste åren investerat i ett 30-tal anläggningar för
videokonferenser.
4
– De har avsevärt ökat förutsättningarna för en
tätare dialog.
Under året har NBV bytt grafisk profil. Det är också
ett sätt att markera det nya, menar Jonatan Hjort.
– Den nya grafiska profilen är pricken över I för ”Ett
NBV”. Det är en symbol för den förändring vi är inne
i och som vi fortsätter.
– Det är fantastiskt roligt att förändringen har kunnat genomföras utan någon stor kritik. Jag tolkar det
som att folk kände att det var rätt.
Mellan 2012 och 2013 har NBVs verksamhet minskat
med knappt 16 000 timmar.
– Men samtidigt har verksamhetens innehåll förändrats, förklarar Jonatan Hjort. Vi har fått fler
cirkeltimmar och mindre annan folkbildning, och
vi har mer verksamhet inom områden som staten
prioriterar, till exempel cirklar för funktionshindrade
och invandrare.
– Timmarna är olika mycket värda. Så trots färre
timmar fick vi ungefär lika mycket statsbidrag 2013
som 2012. Men det har också att göra med hur mycket statsbidrag andra studieförbund har fått.
– Inför 2012 fick vi en ganska stor resursökning, och
vi har idag ungefär samma belopp.
Samlar nykterhetsrörelsen
NBV har 20 medlemsorganisationer. Det är oförändrat sedan 2011, då man fick inte mindre än sex nya.
– Vi ställer ju krav på våra medlemsorganisationer,
säger Jonatan Hjort. Det ska vara demokratiska organisationer, och de ska kräva helnykterhet av sina
medlemmar. Det finns inte så många sådana organisationer i samhället idag. Så jag kan nog säga att vi
samlar alla nykterhetsorganisationer hos oss idag.
Den strategiska utvecklingen fortsätter, och Jonatan
Hjort tror att NBV går en spännande framtid till mötes.
– Den nya förtroendemannaorganisationen innebär förnyelse både på avdelningsnivån och på förbundsnivån.
Avdelningarnas årsmöten flyttas från våren till slutet av året och blir ett forum för diskussion av budget
och verksamhetsplan för kommande år.
– Förhoppningsvis betyder det mer diskussioner
och samtal med medlemsorganisationerna om verksamheten.
Strategiska frågor
På förbundsnivån blir det ännu större förändring
med huvudmannamöte var 16:e månad.
– Det är tillräckligt lång tid för att det ska hinna hända
saker mellan mötena, samtidigt som huvudmännen
träffas oftare och har möjlighet att faktiskt påverka
verksamhetsinriktningen.
När huvudmännen möts var 16:e månad är NBV varje
gång inne i olika delar av verksamhetscykeln, och de kan
se den från olika utgångspunkter. Första huvudmannamötet enligt den nya ordningen blir i september 2015,
nästa i januari 2017 och så vidare.
– Till skillnad från förbundsmötena ska de nya huvudmannamötena ta ställning till strategiska frågor, och
då ska de ha flera alternativ att välja mellan, förklarar
Jonatan Hjort. Det är något helt annat än att ha ett
möte för att godkänna en verksamhetsberättelse och
fastställa en verksamhetsplan.
– På förbundskansliet gäller det att hela tiden arbeta
med att förbereda de strategiska frågorna.
Jonatan Hjort har stora förhoppningar om att de nya
sätten att arbeta ska ge både NBV och medlemsorganisationerna ny kraft.
– Det jag ser framför mig är att om vi kan fokusera våra
resurser – ekonomiska och mänskliga – på verksamhet i
stället för på administration, har vi möjlighet att utveckla och utöka verksamheten och verkligen göra skillnad.
5
Mediesatsning får
avdelningen att växa
NBV ÖrebroMälardalen satsar stort på medieutveckling – datastudio, radio- och filmproduktion i nya former och ”uppgradering” av både medarbetare och medlemsorga­
nisationer. – Vi behövde förnya oss och hitta fler ben att stå på, säger verksamhetschef
Stefan Lahall.
Bakom satsningen ligger en kombination av en
intresserad ledning och lyckliga omständigheter.
­Stefan Lahall hade erfarenhet från mediebranschen
när han kom till NBV, och avdelningen hade en dyr datastudio. Samtidigt lades medielinjen ner i skolorna.
– Vi hade kontakt med en medielärare, Mats Blomgren, och började med att anlita honom per timme,
berättar Stefan Lahall.
– Vi hade också en stor datasal med luftkonditionering, kontakter i golvet med mera, tack vare en
satsning som gjordes innan jag började. Men vi hade
6
ingen verksamhet där, och datorerna var gamla. Så vi
köpte in tio 27 tums Imac och satte igång.
Det började med workshops, som var öppna för
alla som ville lära sig mer eller hade frågor om att
spela in musik, arbeta med Photoshop eller något
annat program. Alla jobbade med det de själva ville,
och läraren gick runt och kollade.
– Det arbetet fortsätter som annan folkbildning,
men efter hand går deltagarna vidare till studiecirklar, till exempel om Twitter, Photoshop, film eller
musik.
Det gäller att synas
Här görs också filmer, som visas i Öppna kanalen,
på Comhems analoga nät. NBV gör reklam för sin
verksamhet och medlemsorganisationerna för sin.
– Våra medlemsorganisationer med egna fastigheter har fått googla på de egna lokalerna och sett om
de kan hitta någon information om dem, berättar
Stefan Lahall. Det blev en aha-upplevelse. Om man
sätter upp en lapp i Konsum, syns den inte på nätet!
Nu kan föreningarna få hjälp med att göra en hemsida eller att göra egna radioprogram, till exempel
från föreläsningar, och lägga ut en länk för att nå fler.
I lokalerna i A-huset i centrala Örebro finns en studio, ett kontrollrum och ett intervjurum. Rockband
och andra musikgrupper kommer till NBV-studion
för att producera sin egen musik och göra webbradio
som de sänder själva.
– Om de vill kan de göra en pod. Men det är mer
nerv att sända live så att man kan lyssna i realtid.
En gång i veckan sänds ”Jordradion”, ett underhållningsprogram där lokala politiker och andra kända
personer medverkar. Programmen sänds live men
finns kvar som pod efteråt. Lyssnare kan också ringa
in till studion när programmet sänds och vara med
i direktsändning.
Lokalt och internationellt
– Vi har kurser för dem som vill göra egna radioprogram, berättar Stefan Lahall. Nyligen kom en
man som varit chef för en radiostation i Bagdad.
Han vill sända kulturradio på arabiska. Med den når
han människor i hela Sverige – och i världen om han
sprider sin länk. Här kan alla skapa på sitt språk – med
fokus lokalt eller internationellt.
I A-huset har IOGT-NTO investerat i en projektor
för högupplösta bilder och ljud, och NBV har satsat
på en ny scen och ljudanläggning. Där finns också
en jätteskärm. Med parabol kan man hämta hem en
opera från New York eller en konsert från Berlin –
eller Champions League-matcher.
– Vi kan inte konkurrera med pubarna, men i stället
tar vi ett litet inträde och bjuder på kaffe och macka
till matcherna. A-huset ligger längs vägen mellan
centrum och fotbollsarenan, så det är lätt att göra
reklam för en fotbollsintresserad publik.
– Vi växer själva genom den här satsningen, säger
Stefan Lahall. Vi har bytt ut alla gamla datorer, gett
alla medarbetare Iphone som standard. En del tyckte
först att det var onödigt, för de skulle ju bara ringa på
den, men nu använder de den som den naturligaste
sak i världen. De har med sig en bärbar dator när de
är ute och kan visa en Power Point-presentation och
koppla upp sig. De blir förebilder
NBV ÖrebroMälardalen ligger före övriga avdelningar, och andra studieförbund, i fråga om medieutveckling.
– Det har kostat en del i starten, det är än så länge
ingen lönsam affär. Men vi tar in pengar på annan
verksamhet. ”Ett NBV” betyder också att alla avdelningar inte behöver utveckla allt själva. Vi delar med
oss av det vi kan – och andra delar med sig av annat.
Nu försöker man också hitta kopplingar till andra
delar av verksamheten. En konsulent är utbildad kock
och har cirklar i matlagning i avdelningens utbildningskök. Nu kan man koppla ihop till exempel en
datacirkel och en cirkel i matlagning, äta och diskutera tillsammans.
– Det är ju mötena mellan människor vi är ute efter.
Vi vill att NBV ska vara en samlingsplats, och datasatsningen är en del i den helheten.
7
Ett möte som förändrade livet
Ett slumpartat möte på ett café blev livsavgörande för skulptören Salah Omar. Det
kan han tacka NBV-konsulenten Jashar Gashi för. Idag håller både Salah och hans fru
på att etablera sig i Sverige som konstnärer, samtidigt som de leder cirklar hos NBV.
Den där eftermiddagen kommer varken Salah eller
Jashar n
­ ågonsin att glömma. När Jashar kom in på
caféet i närheten av NBV-kontoret i Kalmar, satt Salah där och pratade med ägaren.
– Det är en kompis till mig, säger Salah. Han är kurd,
precis som jag, men han kommer från Turkiet och
jag från Syrien.
Jashar kände honom också, eftersom NBV brukar
ha utställningar på caféet ibland.
– Jag presenterade mig för Salah och började fråga lite om honom, berättar Jashar. Jag pratar lite
8
arabiska och är alltid nyfiken på dem som kommer
från arabländer.
Jashar fick veta att Salah är skulptör, utbildad i
Aleppo, och bor i Kalmar med sin fru, som också
är konstnär, och två barn. Då gick han på SFI och
lärde sig svenska. Han hade pratat med socialförvaltningen om att han ville ha en praktikplats som
slöjdlärare, men handläggaren tyckte att han måste
lära sig bättre svenska först.
– Jag bad honom komma till mitt kontor för att se om
vi kunde hitta något för honom att göra, säger Jashar.
Artikeln är tidigare publicerad i NBVs årsskrift 2012
Det gjorde Salah, och Jashar berättade vad NBV är
och vad de kan hjälpa till med.
– Jag blev jätteglad. Det var spännande att få en
sådan möjlighet efter nästan två år i Kalmar.
Salah flydde till Sverige med sin familj efter att ha
suttit i fängelse i Syrien. Hans ”brott” var att han hade
en utställning, dit det kom mycket folk.
– Polisen kom och anklagade mig för att bedriva
politik för ett kurdiskt parti. Jag försökte förklara att
jag var konstnär och att människor kom för att de var
intresserade av min konst. Men de trodde mig inte.
En kompis till Jashar hade en lokal som han kunde
dela av, så att en del kunde användas som ateljé, och
de kom överens om att NBV fick hyra den.
– Vi gjorde i ordning lokalen, skaffade verktyg, en
arbetsbänk och lite material – trä och lera – och satte
igång, berättar Jashar.
Det dröjde inte länge förrän de hade en grupp med
både barn och vuxna som ville lära sig skulptera.
– Jag lär dem göra figurer, rita och skära, arbeta
med lera, förklarar Salah. De har jätteroligt och vill
komma hit ofta.
I ateljén fick också Salah möjlighet att arbeta med
sin egen konst – uttrycksfulla träskulpturer i varierande stil.
– Jag arbetar helst i trä, men jag har jobbat en del
i sten också.
I Syrien arbetade han mycket i bok och mahogny,
här i Sverige är favoriten lindträ.
Hittills har Salah haft två utställningar på caféet
där han först träffade Jashar. Dessutom har han varit med på den traditionella skördefesten på Öland,
där han visat sina skulpturer och fått kontakt med
andra konstnärer.
Men det bästa av allt är att han tack vare NBV fick
kontakt med Högskoleverket och nu håller på att
validera sin utbildning från Syrien. Det gör han på
Folkuniversitetets yrkeshögskola i Tibro.
– Vi har uppmuntrat Salah och bidragit till att han
vuxit, säger Jashar. Det känns fantastiskt. Det här
samarbetet har betytt mycket både för oss och för
honom.
Salah var klar med första delen av valideringen redan efter en månad. I en andra del fortsätter han med
dekormålning och restaurering av gamla möbler.
– Det tar sex månader, och jag hoppas att det ska ge
mig större möjligheter att få jobb, säger han.
På helgerna är han cirkelledare hemma i Kalmar,
där numera också hans fru Zarifa Dawod, som är
bildkonstnär, leder cirklar för både barn och vuxna.
– Hon målar och tecknar, och hon är jätteduktig,
säger Salah stolt. I år hoppas jag att hon också kan
vara med på skördefesten. Både Salah och Zarifa har
deltagit i NBVs cirkelledarutbildning.
– Första steget än så länge, säger Jashar. Vi väntar lite med steg 2, för det är mycket för honom nu
med valideringen samtidigt som han jobbar med att
bättra på språket.
– Jag har berättat här på skolan att jag samarbetar
med NBV, berättar Salah. De tycker att det är bra,
det ger erfarenhet och praktik för framtida jobb.
9
10
Unga KRIS i nya cirklar
Hälsa, matlagning, gitarrspel. Det är populära ämnen för studiecirklar hos Unga KRIS
i Linköping. Cirklarna utgår från medlemmarnas behov och önskemål. Nya och efterlängtade cirklar är Skuldfällan och Bättre framtid.
– Vi har massor av cirklar, berättar Desirée Lindström
från Unga KRIS. Det är jätteskoj!
Unga Kris blev ny medlemsorganisation i NBV
2011, och avdelningen i Linköping var snabb med att
kontakta sitt studieförbund om studiecirklar för
medlemmarna.
– Vi tog kontakt med NBV-kontoret här i Linköping
och fick information om vad de kan hjälpa till med,
berättar Desirée.
– Jag var en av de första hos oss som fick gå cirkelledarutbildning hos NBV, och sedan har jag fått
ansvar för att hålla i cirklar.
Sedan dess har hon startat en rad cirklar. De handlar
till exempel om hälsa, matlagning eller gitarrkurser.
– Det är väldigt blandat, för vi utgår alltid från önskemål från våra medlemmar, förklarar Desirée. Vi
har en intresselista, där de får skriva vad de vill göra.
Det brukar vara mellan fem och femton deltagare
i cirklarna.
– För det mesta har det funkat bra, men ibland är
det rörigare än man trott. När man har tio deltagare
med var sin gitarr, kan det bli rätt högljutt. Då är
det lättare med matlagning, för där låter det inte
så mycket.
Kul att vara cirkelledare
Artikeln är tidigare publicerad i NBVs årsskrift 2013
Det är jätteroligt att vara cirkelledare, tycker Desirée.
Man får vara med i gruppen. Det är inte som att vara
lärare, utan man är en i gänget.
– Och vi är ofta flera cirkelledare. Det är bättre för
gemenskapen – och kunskapen.
Vi har skoj i cirklarna, tillägger hon. Ingen cirkel utan
att man skrattar! Det är viktigt att se till att deltagarna
även har skoj. Då kommer de gärna tillbaka.
Unga KRIS har cirka 160 medlemmar i Linköping.
Förutom studiecirklarna har de en rad andra aktiviteter.
– Vi försöker vara ute mycket, spela brännboll till
exempel.
Unga KRIS arbetar mest förebyggande.
– Vi har inga krav på att man ska ha någon speciell
bakgrund, betonar Desirée. Hos oss är alla välkomna
som vill ha något att göra efter skolan. Det kan vara
några som går på praktik via någon myndighet, några
som inte kan eller vill vara hemma – eller som vill hålla
sig borta från trubbel. Alla är välkomna!
Medlemmarna i Unga KRIS är mellan 13 och 25 år.
– Men om någon är över 25 kan han eller hon vara
stödmedlem, förklarar Desirée. Vi nekar aldrig någon
att vara med. Det är stor skillnad mellan aktiviteterna
i ungdomsförbundet och vuxenförbundet, och det
är inte alltid så enkelt att gå över.
KRIS har nyligen startat en vuxenavdelning i Linköping, men Unga KRIS var alltså först på plan.
– Vi har haft en utbildning i Basic, om förening och
stadgar, anpassad för oss, med både vuxna och ungdomar, berättar Desirée. Det gick bra, och vi funkade
bra tillsammans.
Nya cirklar
En kommande cirkel är Skuldfällan. NBV har tryckt
upp ett material speciellt för Unga KRIS om riskerna
med att skuldsätta sig.
– Det behövs, säger Desirée. Om man kommer in på
fel spår, är det lätt att man fortsätter. Vi vill förebygga,
och vi vill bryta ett beteende och lära ungdomar att
inte ta sms-lån. Vi kan också vara ett stöd för den
som vill ringa till kronofogden eller någon annan
myndighet.
– En annan ny cirkel är Bättre framtid, som vi också
tror mycket på.
Desirée är mycket nöjd med samarbetet med NBV.
– Det funkar jättebra! Vi har lokaler alldeles i närheten av varandra, så det är lätt att ta kontakt. Vi kan
gå dit, och vi kan be dem komma över till oss, när vi
behöver fråga om något eller repetera något.
– De flesta problemen kan vi lösa samma dag, och
det är vi tacksamma för.
11
12
NBV Music Box bryter normer
Music Box arbetar sedan 2012 med att bryta normer och att öppna verksamheten för
ett mer jämställt deltagande. Första steget har varit att utbilda musikkonsulenterna
i Crossing Boarders aktionsmaterial, som något förenklat är en checklista i nio steg
på hur en organisation kan agera mer jämställt.
Artikeln är tidigare publicerad i NBVs årsskrift 2013
NBV och flera andra studieförbund och organisationer i den ideella sektorn är för jämställdhet i sin
värdegrund. I verkligheten ser det annorlunda ut.
– Idag har inte alla likvärdiga möjligheter till en aktiv
fritid. Tjejer har färre aktiviteter att välja mellan och
är mindre aktiva än killar på fritiden. Det vill vi ändra
på inom musiken, säger NBVs musiksamordnare
Mats Jönsson.
I NBV var endast 11 procent av deltagarna i improvisatorisk musik tjejer under 2011. Inte acceptabelt
tyckte musikkonsulenterna. Även om siffrorna ser
ungefär likadana ut i övriga studieförbund.
Odemokratiskt
– Bara för att det alltid har sett ut så här, behöver vi
inte acceptera det. Det är odemokratiskt eftersom
tjejer älskar att spela musik tillsammans med andra,
lika mycket som killar gör. Det här handlar mycket om
hur vi som jobbar med musiken tidigare har bjudit
in till vår verksamhet. Ibland medvetet, men oftast
omedvetet, säger Mats Jönsson.
Sommaren 2012 hölls de första två utbildningsdagarna för NBVs musikkonsulenter på Wendelsbergs
folkhögskola utanför Göteborg.
– Det var ett uppvaknande. Därför fixade jag ytterligare ett musikrum i våra lokaler i Härnösand, där
måndags- och tisdagskvällarna endast är för tjejer.
Samtidigt kände jag till ett antal tjejer som jag antog
ville spela hos oss. Nu är alla tjejtiderna fyllda som
ett första steg, säger Hans Ödmark, musikkonsulent
hos NBV MittSverige.
Fällorna är många när du arbetar med jämställdhet.
Enskilda satsningar och projekt riskerar utan långsiktig planering att bli just det och inget annat. Efteråt
13
är allt som vanligt igen och ingen förändring har
skett. Därtill kan satsningarna skapa avundsjuka
och gnäll hos killar som känner sig förfördelade
och i skymundan. Men checklistan med de nio stegen som Crossing Boarders har skapat är en bra
grund att arbeta efter. Stegen är i tur och ordning
värdegrund, förebilder, särskilda satsningar, gemenskap, marknadsföring, ekonomi, långsiktighet,
samarbeten, integrering.
– Att göra tjejsatsningar kan kosta en del extra
pengar i inledningsskedet. Samtidigt är det korkat att inte satsa på jämställdhet av ekonomiska
skäl. För halva befolkningen är faktiskt tjejer och
en potentiell kundgrupp för NBV. Alltså är det bra
om vi kan ligga i framkant i denna fråga inte bara
av ideologiska skäl, säger Mats Jönsson.
Jämställdhetsbidrag hjälper
I Väst har man kommit längst inom NBV med tjejfrå-
14
gorna. Mycket tack vare förbundets jämställdhetsbidrag, samt att cheferna ställt sig välvilliga, och
hjälpt till att skaffa fram externa ekonomiska resurser. På musikhuset SKRIKET i Göteborg finns olika
åtgärder och uppföljningsprogram. Verksamheten
där är uppbyggd i olika steg för att garantera en
långsiktighet och går under namnet Remix.
I satsningen finns Camp Remix: Ett läger för
tjejer mellan 11 och 15 år, Miss Beat: Kontinuerlig,
ledarledd verksamhet under terminen där tjejerna spelar i band, spelar in, arrangerar gig och har
workshops, och Remix-repan: En subventionerad
utrustad replokal där banden måste bestå av minst
50 procent tjejer. I Remix-repan finns också möjlighet att få coachning från några av NBV Västs kvinnliga ledare. Utöver detta har under hösten 2012
en satsning inletts på hiphop för tjejer, Miss Diva.
– Vi hoppas kunna sammanföra tjejer som sysslar
med olika genrer och tillhör olika grupper. Just
nu arbetar vi för att kunna bygga upp en studio
där deltagare från de olika verksamheterna kan
mötas och gå vidare med sin musik, säger Elin Piel,
musikkonsulent hos NBV Väst.
Kreativ mötesplats
Andra organisationer med samma inriktning på
sin verksamhet, som till exempel Aktiva tjejer och
Popkollo, har bjudits in till SKRIKET och verkar nu
i lokalerna. På så sätt vill NBV Väst skapa en kreativ mötesplats så att korsbefruktning kan uppstå.
Eftersom alla dessa verksamheter befinner sig i
samma hus som de ordinarie replokalerna, är
förhoppningen att steget till en egen replokal blir
mindre för tjejerna.
– Att arbeta med jämställdhet handlar om att
ständigt vara på hugget och hitta nya vägar. Det
gäller att möblera om i hjärnan och bli medveten
om strukturer som förföljer oss. Det är inget som
går att ändra över en natt, utan kräver att alla inom
organisationen ser vikten av arbetet. Varje insats
för fler brudar i repan, om än liten, är en rörelse i
rätt riktning! säger Elin Piel.
Våren 2013 avslutades utbildningen och därefter
har olika uppföljningar hållits i jämställdhetsarbetet för NBVs musikkonsulenter. När 2013 sammanfattades visade det sig att NBV Väst genom sin
satsning höjt andelen tjejer i sin verksamhet från
11,6 till 22,5 procent och NBV Sydost från 9,4 till 13,4
procent. Siffrorna för NBV totalt är 13,8 procent
tjejer under 2013. Ett litet steg för NBV, men ett
stort steg för de tjejer som faktiskt nu har en aktiv
fritid i NBVs regi.
Framtiden får utvisa om NBV Music Box lyckas i
sin strävan för ett jämställt musikliv.
15
Sprallsång väcker
musikglädje
Det är fullt till bristningsgränsen i Stallet, när sprallsången drar igång. Deltagarna
sjunger med om de kan, eller bara gungar i takt med musiken. De njuter av att få
komma till en riktig konsertlokal och uppleva musiken tillsammans.
Stallet är Folk- och Världsmusiks lokal vid Blasieholmstorg i Stockholm, på baksidan av konserthuset Musikaliska vid Nybrokajen. Här träffas var
16
tredje vecka över 100 personer för att få vara med i
”Sprallsången”. Några tar sig hit själva, andra kommer tillsammans med ledsagare eller föräldrar.
Artikeln är tidigare publicerad i NBVs årsskrift 2013
– Det har blivit otroligt populärt, säger Jeanette
Scott, studiekonsulent på NBV Stockholms län,
som arrangerar träffarna. Inför varje ny termin
ringer deltagare och frågar när det ska börja.
– Det var Mai Eriksson, vår tidigare verksamhetschef, som för tio år sedan tog initiativ till Sprallsången, berättar Jeanette. Hon tyckte att det var
viktigt med aktiviteter för den här gruppen och
drog igång verksamheten tillsammans med konsulenten Lotta Nordh, som var den som hittade på
namnet – Sprallsång.
Började i liten skala
Det började i liten skala med två musiker som kom
till NBVs dåvarande lokaler på Östermalm.
– Det var trevligt, men lokalerna var små, och det
var besvärligt att komma in om man hade rullstol.
Lokalen rymde max 30 personer. Så det var skönt
när vi kunde flytta verksamheten till Stallet.
Sedan dess har intresset fortsatt att växa. Nu
kommer mellan 100 och 140 personer varje gång.
Man träffas var tredje lördag, och sammanlagt blir
det sex träffar per termin.
– Nu kommer så många att lokalen inte alltid räcker till, säger Jeanette. Tyvärr får vi ibland avvisa
deltagare på grund av platsbrist.
Fyra musiker som har gått på Musikhögskolan
bildar en liten orkester som spelar och sjunger
med deltagarna. De spelar piano, trummor, gitarr
och sjunger.
Bred repertoar
– Det är allt från Abba till Cornelis Vreeswijk till
Bellman. Texten visas på en stor filmduk vid scenen.
Alla kan inte läsa, och alla sjunger inte med. Men
alla kan njuta och gunga med i takten.
Bandet har bytts lite under de här åren. En av
dem som är med nu har varit med från början, de
övriga har kommit med efter hand.
– Bandet leder aktiviteterna, förklarar Jeanette.
Vid träffarna finns en värd som tar emot deltagarna, tar betalt och hjälper dem att hitta stolar. De
senaste två åren har man också behövt en hjälpvärd, eftersom det kommer så många.
Jeanette brukar vara med vid starten och avslutningen av varje termin.
– Det är härlig stämning! De uppskattar det verkligen, säger hon.
Deltagarna är mellan 20 och 65 år. För några år
sedan kom önskemål om en särskild grupp för
ungdomar, upp till 20 år, och nu arrangerar NBV
sprallsång även för dem, lite tidigare på dagen. De
flesta är 12–15 år, och då blir det förstås lite annorlunda musik än för de äldre.
NBV utvärderar verksamheten med jämna mellanrum och har bland annat frågat deltagarna om
de vill flytta till en skola, där det finns mer plats.
– Men det vill de inte. De uppskattar verkligen att
få komma till en riktig konsertlokal med en riktig
orkester och ett riktigt café. Stallet är så kul därför
att det är ”på riktigt”. Det har till och med varit ett
riktigt stall en gång.
17
Cirkeln berättar Bollstabruks
historia i bilder
Ytterlännäs hembygdsförening har i många år samlat bilder från gamla Bollstabruk. I somras kunde
de göra verklighet av drömmen om att visa dem för allmänheten.
En studiecirkel hos NBV MittSverige valde ut bilder och ställde samman utställningen ”Bollstabilder”.
18
Artikeln är tidigare publicerad i NBVs årsskrift 2013
– NBV tillsammans med hembygdsföreningen visade
utställningen på Café Genomfarten i somras, berättar cirkelledaren Margareta Näsman. Uppemot 400
personer såg den, och den blev så uppskattad att vi
har bestämt oss för att visa ”Bollstabilder” igen till
sommaren. Så vi fortsätter med cirkeln.
Den som åker genom dagens Bollstabruk möts av
ett rätt ödsligt centrum med många tomma butikslokaler. Men så har det inte alltid varit. I flera hundra
år blomstrade industrin i Bollstabruk. På 1700-talet
anlades en masugn och en smedja, och vid mitten
av 1800-talet tillkom sågverket. Då byggdes också
arbetarbostäderna i Kejsarstaden, som fortfarande
finns kvar och räknas som riksintresse. Sågverket
finns kvar och tillhör numera SCA, men behöver inte
längre så många anställda.
Aktiv bildinsamling
Många bilder av vackra gamla byggnader, både sådana som rivits och sådana som finns kvar som minnen
från storhetstiden, finns samlade i hembygdsföreningens arkiv i den gamla Stenskolan. Liksom bilder
av personer och miljöer.
– Vi har samlat bilder i en evighet, säger Margareta.
Åtminstone sedan slutet av 70-talet. En del har vi
fått genom att be folk komma till biblioteket med
sina gamla bilder, som vi sedan har fotograferat av.
Våren 2012 bestämde sig en grupp ur föreningen för att göra en utställning om gamla Bollsta. De
startade en studiecirkel hos NBV MittSverige och
arbetade sedan i flera månader med att välja ut och
sammanställa drygt 200 bilder till utställningen
”Bollstabilder”. Förutom Margareta Näsman har
Mats Ohlsson, Dagmar Wiklund och Monica Wiklund ingått i gruppen.
– Det har varit raseri på rivningar här i Bollsta, tycker Margareta. Det är en helt annan by idag. Många
affärer är nerlagda, och kommunen har också dragit
in en hel del verksamhet. Därför är det uppskattat
att vi kan visa hur det har varit.
I samlingen (och utställningen) ingår också bilder
av yrkesfotografen Georg Hedberg, som var verksam
i Bollstabruk under 1940-, 50- och 60-talen.
– Vi har också fått ta hand om Bollstafotografen
Carl Jonssons porträttarkiv. Det var han som hade
City Foto, berättar Margareta Näsman.
Medan utställningen visades under tre sommarveckor, fanns hela tiden någon från cirkeln på plats
på caféet för att svara på frågor om bilderna – och
få tips om fler bilder från gamla Bollsta.
– Vi hade en cirkel för flera år sedan, säger Margareta. Men det här var första gången vi var ute på byn.
Det var så roligt! Och vi har alltså bestämt oss för
att visa utställningen igen ett par veckor i sommar.
Så cirkeln fortsätter, och vi fortsätter att leta bilder.
Och även den här gången kommer cirkeldeltagarna
att vara på plats för att visa utställningen och berätta
om bilderna.
Minnen från gamla Bollstabruk finns också dokumenterade i en bok av Ingrid Norberg och Frank
Felton, som har lånat bilder av hembygdsföreningen.
En läsecirkel har sedan gått igenom bilderna och
dokumenterat varenda hus i boken.
– Nu drömmer vi om att få lägga upp ett urval av
bilderna på en CD som folk kan köpa, säger Margareta. Men det kostar pengar.
Vad är det då som driver gruppen att hålla på år
efter år?
– Det är så roligt! Och det väcker så många minnen.
19
Nya svenskar får jobb
på landsbygden
Varför ska alla nya svenskar försöka få jobb i städerna, trots att många av dem kommer
från landsbygden och har erfarenhet av jobb där? NBV i Östergötland gjorde en satsning på integration i landsbygdsföretagande och visade att det går alldeles utmärkt
att matcha behov och önskemål hos lantbrukare och nya svenskar.
– Vi har många nya svenskar som är arbetslösa och
som kommer från landsbygden i sina tidigare hemländer, förklarar projektledare Mariama El Yadini.
Många har arbetat med odling och djurskötsel, och
några är utbildade agronomer.
– Väldigt få nya svenskar bor eller arbetar på landet.
Det ville vi ändra på!
Samtidigt står lantbruket i länet inför stora pensionsavgångar. Att skapa förutsättningar för nya
jobb på landsbygden borde alltså vara ett gemensamt intresse.
20
– Vi ville först undersöka intresset hos nya svenskar
för arbete på landsbygden och behovet hos lantbrukarna, berättar Mariama El Yadini. Så vi började
med en förstudie.
Den följdes av ett pilotprojekt under 15 månader,
finansierat av länsstyrelsen och regionförbundet
Östsam, ett kommunalförbund som arbetar med
att öka samarbetet mellan länets 13 kommuner och
landstinget.
Pilotprojektet genomfördes i två kommuner, Linköping och Kinda. Deltagarna rekryterades via Ar-
betsförmedlingen, SFI och Jobb- och kunskapstorget, men det var Mariama som skötte rekryteringen.
Viktigt med matchning
– Jag arbetade mycket med matchning, för att alla
skulle hamna på rätt plats, förklarar Mariama El Yadini. Jag träffade alla för att ta reda på vad de ville
och kunde.
Under projektets gång har man arbetat intensivt
med både teori och praktik. Teorin i form av studiecirklar hos NBV och praktiken ute på landsbygden.
– Det finns inget material på lätt svenska inom det
här området, så vi har fått skapa det själva. Man behöver lära sig facktermer inom jord- och skogsbruk
för att kunna tala med sin arbetsgivare.
– Sedan har vi placerat ut dem ibland två och två,
en som kan bra svenska och en som kan lite svenska
– och de ska inte ha samma modersmål utan vara
tvungna att prata svenska med varandra.
I pilotprojektet deltog 31 personer. Tio av dem fick
jobb direkt efter projektet! Sex fick säsongsarbete,
och fyra har fått fast anställning – en som hantverkare och tre inom lantbruket.
På gårdarna har de lärt sig köra traktor, måla och
sätta upp staket, mjölka kor och mycket annat.
Nöjda arbetsgivare
De som fick säsongsarbete i skogen anställdes i två
månader för att röja 10 hektar skog. De gjorde ett
mycket bra jobb – och var klara efter en och en halv
månad.
– De hade ingen tidigare utbildning för det, men de
fick en mycket bra handledare som utbildade dem i
att hantera en röjsåg. Parallellt med det hade de teori.
– De gjorde ett fantastiskt jobb, och arbetsgivarna
var nöjda. Det här visar att många kan göra ett bra
jobb om de bara får chansen. Det ökar deras självförtroende.
Pilotprojektet, som genomfördes i två kommuner,
avslutades vid årsskiftet.
– Nu har vi tagit fram en modell som vi vill etablera
i hela Östergötland, i alla kommuner, säger Mariama
El Yadini.
– Vi var med på ett seminarium om lantbruksfrågor som Östsam ordnade, och dit kom politiker och
tjänstemän från kommunerna. Jag fick prata om vårt
projekt och våra goda erfarenheter. Två av kommunerna hörde av sig och ville veta mer.
Mariama arbetade ideellt tills förstudien var klar
och blev sedan projektanställd till årsskiftet. Nu är
hon anställd av NBV i väntan på en fortsättning och
arbetar under tiden bland annat med redovisning.
– Vi tror väldigt mycket på det här och kämpar för
att projektet ska få fortsätta. Vi vet hur vi ska arbeta
med människor och integration. Vi sätter människan i fokus och matchar behov hos arbetsgivare och
arbetstagare.
– När människor får jobb som de trivs med och
arbetsgivarna är nöjda, då blir jag också glad. Alla
är vinnare!
21
Här kan du kliva in
i Oscar Olssons värld
Kring ett bokskåp med böcker från den allra första studiecirkeln har NBV Skåne byggt
om sitt Oscar Olsson-museum för att ge liv åt folkbildningens historia och utveckling.
På Ehrensvärdsgatan i Malmö kan man nu kliva rakt in i Oscar Olssons värld.
OSCAR OLSSON
Oscar Olsson (1877–1950) var lärare och riksdagsledamot. Han var engagerad i nykterhetsrörelsen och startade den första studiecirkeln
i Lund 1902. Han var också med och startade
tidskriften Bokstugan, som han även var redaktör för.
För eftervärlden är han känd som ”studiecirkelns fader” och på grund av sitt iögonfallande
helskägg också som ”Oscar med skägget”.
22
När Oscar Olsson-museet invigdes 2007 var det världens minsta offentliga museum, inhyst på knappt 12
kvadratmeter i en korridor i NBVs lokaler på Kungsgatan i Malmö. 2010 flyttades det till en lite större
lokal på Ehrensvärdsgatan.
– Det var en rätt traditionell utställning, berättar
Monica Bokenstrand, NBV-konsulent och föreståndare för Oscar Olsson-museet. En kal lokal, där vi
satte upp tavlor med mycket text och en Power
Point-presentation som introduktion till utställningen.
– Nu vill vi i stället ge en känsla av att kliva in i Oscar
Olssons värld. Man ska få uppleva något när man
kommer hit.
Från Lunds stadsbibliotek har avdelningen fått ett
originalskåp med böcker som användes i den första
studiecirkeln, som ”folkbildningens fader” startade
i Lund 1902. Kring det har man, med hjälp av stylisten
Lotta Bergquist, byggt upp en miljö med tidsenliga
tapeter, en vägg klädd med böcker och till och med
ett cafébord med en gammal kaffeservis.
23
24
Cafémiljö
– Den första studiecirkeln hölls på Café Edelweiss,
som var ett nykterhetscafé i Lund, förklarar Monica
Bokenstrand. Därför är det viktigt för oss att få med
den miljön.
I museet berättas både Oscar Olssons historia och
folkbildningens historia – men inte längre med långa
tryckta texter.
– I stället har vi talat in berättelsen på band – hittills
på fyra språk: svenska, engelska, bosniska och somaliska, säger Monica Bokenstrand.
Till utställningen hör också ett vackert album med
bilder och texter på de fyra språken. På en TV-skärm
rullar bilder och filmer från Oscar Olssons framträdanden. Och på en av museets väggar hänger ett
målat porträtt av Oscar Olsson, som NBV fått låna
av släktingar till honom.
Museet var färdigt vid årsskiftet 2013/2014, och
Monica Bokenstrand hoppas på många besökare.
– Våra egna föreningar ska förstås komma till museet. Men vi vill också ha dit folk från andra studieför-
bund. Oscar Olsson lade ju grunden till all folkbildning i Sverige, så det vi visar här är vår gemensamma
historia.
Oscarspriset
NBV Skåne har också instiftat ett alldeles eget Oscarspris. Det delas ut en gång om året till en förening
eller person som utmärkt sig för gott folkbildningsarbete eller på annat sätt gjort något i god folkbildningsanda. Pristagaren utses av en jury, som leds av
landshövding Margareta Pålsson, och den skånska
Oscarsgalan hålls i hennes residens.
Oscarspriset delades ut första gången 2013 till Mötet ideell förening, som förutom äran fick 10 000
kronor till sin verksamhet. Mötet är en knytkonferens för människor från olika ideella organisationer
som tror på att ideellt engagemang kan och bör
förändra världen
– Nu väntar vi på nomineringar till årets Oscarspris,
säger Monica Bokenstrand. Nomineringstiden går
ut den 15 juni.
25
Datacirkeln ger säkerhet
och självkänsla
För Marian, Sahra och de andra deltagarna är datacirkeln hos NBV i Uppsala ett lyft.
Självkänslan stiger i takt med att de lär sig hantera och använda programmen. För
cirkelledaren Ramiro med rötter i Bolivia är det en ny och stimulerande utmaning att
leda en cirkel för kvinnor från Somalia.
Det är fredag eftermiddag. I ett studierum hos NBV
i Uppsala tar Sahra Ahmed Isse, Halima Ahmed Hussein, Marian Omar Elmi och Barlin Ahmed Isse plats
vid varsin dator, ivriga att komma igång med dagens
uppgifter.
– Idag ska vi träna på att göra kalkyler, förklarar
Ramiro Callisaya, medan han går runt bordet och
ser till att cirkeldeltagarnas datorer är uppkopplade.
Det är fjärde terminen som Ramiro leder datacirklar för kvinnor från Somalia. Några har varit med
sedan starten, andra har kommit med efter hand.
Den här terminen är de sex i gruppen, men två har
inte möjlighet att vara med den här fredagen.
Kvinnorna är medlemmar i en somalisk förening
som tillhör IOGT-NTO och har en lokal i samma hus.
– Vi har samarbetat länge med NBV, förklarar Marian, så när vi kände att vi behövde lära oss mer om
data, var det naturligt att fråga NBV.
– Det var nytt för dem, säger Ramiro. Även om
några hade dator hemma, har de inte haft tid och
möjlighet att träna. Men nu kan de en hel del – och
vill lära sig mer.
svenska”, sa jag. Så vi träffades och satte igång. Och
det gick bra! Nu är vi inne på fjärde terminen.
Marian är mycket nöjd med det hon lärt sig hittills
och hon vill gärna fortsätta.
– I dagens samhälle måste man kunna använda en
dator – hemma också, säger hon. Jag kunde skriva,
men jag kunde ingenting om några program. Förut
fick jag fråga barnen så fort jag skulle använda datorn,
men nu kan jag lära dem i stället. Det känns bra!
– Nu kan jag också kolla vad det är de tittar på när
de är ute på Internet. Det är viktigt.
Sahra, som sitter vid datorn intill, berömmer
­Ramiro:
– Han är en duktig lärare! När jag frågar barnen
hemma, säger de bara: ”Gör så här!” Och så visar de
alldeles för snabbt. Här får vi ta det i vår egen takt,
och då lär vi oss.
– Nu kan jag använda inte bara Word utan också
PowerPoint och Excel. Och vi har lärt oss att söka
på Internet, visa och skicka bilder. Om vi har några
frågor, kan vi ta med oss dem hit. Det är jättebra!
Ny erfarenhet
Ramiro ser glad ut och berömmer Sahra och de and­
ra för deras flit. I början träffades de bara en timme,
men de ville ha mer övningar, så nu sitter de här två
timmar varje fredag.
– De har lärt sig en hel del som de har nytta av, säger
Ramiro. De kan surfa och leta efter information som
de behöver, och ingen är längre rädd för att trycka
på ”Delete”. De lär sig kortkommandon och blir steg
för steg säkrare.
Han har fått mycket träning i att anpassa sig efter
deltagarnas olika förutsättningar. Några hade knappt
Ramiro, som har rötter i Bolivia, är studieledare hos
NBV i Uppsala för femte året. Tidigare arbetade han
i ett annat studieförbund, så sammanlagt har han 20
års erfarenhet som folkbildare. Han har också varit
ordförande för SIU, en paraplyorganisation för 25
olika invandrarföreningar i Uppsala
– Men det var nytt för mig att arbeta med muslimer, berättar han. Jag visste att det fanns vissa regler
som var viktiga, till exempel att jag inte skulle skaka
hand med dem. ”Men huvudsaken är att de kan lite
26
Steg för steg säkrare
suttit vid en dator när de började, medan andra
hade lite mer erfarenhet. Även språkkunskaperna
varierade.
– Några är bra på svenska, men för andra får vi
försöka hitta synonymer på lättare svenska, säger
han. De som kan lite mer kan också hjälpa till att
förklara på somaliska, när de är klara med sina egna
uppgifter.
Marian och Sahra rekommenderar gärna sina
vänner att komma hit och lära sig använda en dator.
– Absolut, säger Marian med eftertryck. Studiecirkeln har ökat min självkänsla. Nu kan jag göra fina
affischer och annat som vi behöver i föreningen
utan att behöva gå någonstans och be om hjälp.
– Jag känner mig också säkrare, säger Sahra. Det
här har vi verkligen nytta av.
27
Perfekt som i en film
Ungdomar som ville göra film, utrustning som bara stod och väntade på att bli använd
och ett par nyutbildade experter på medieproduktion. En perfekt kombination, när
NBV sammanförde dem.
Filmteam
Några har slutat för att börja en utbildning på annat
håll, men gruppen har fyllts på med nya deltagare.
– En av dem drog igång ett eget team, för att göra en
”riktig” filminspelning, berättar Christoffer. Hon fick
med sig ett 20-tal andra. De träffas mest på helgerna,
och vi är med som fackmän ibland – eller finns till
hands på telefon.
På fritidsgården produceras annars mest kortfilm
– av mycket blandad karaktär.
28
– Från början var det mest sketcher, berättar Andreas. Sedan har det blivit allt från skräckfilm till drama. Några gör dramatiska scener – om gräl, otrohet
och liknande, andra gör rena konstfilmer som är mer
abstrakta.
Olika roller
– Några av ungdomarna vill helst vara skådespelare
och stå framför kameran, andra är mer intresserade
av att redigera. Men vi försöker se till att alla får en
helhetsbild och kan göra både det ena och det andra.
I början vill ungdomarna ha mycket hjälp, men
Christoffer och Andreas försöker att inte ta över
utan låta dem försöka själva.
– Vi ser till att de förstår hur de ska hantera kameran och redigeringsprogrammet. Men vi kämpar
emot instinkten att hjälpa till för mycket, förklarar
Christoffer. Det är viktigt att de får komma på själva
hur de ska göra.
– Det är fantastiskt att se glittret i ögonen på dem
när de upptäcker att de kan själva.
Sammanlagt har det blivit hundratals filmer. Ett
20-tal av dem har lagts ut på YouTube. Några av filmerna har också visats på en liten bio, som finns på
fritidsgården.
– I samband med öppet hus eller andra tillställningar på gården har man också visat film, förklarar
Andreas.
– Men det vanligaste är att filmerna visas på YouTube – eller att man ser dem i telefonen.
Tittar på film
Christoffer och Andreas tittar också på film tillsammans med ungdomarna.
– Grundtanken är att visa filmer som vi tror att
de skulle uppskatta men som de inte nödvändigtvis
skulle ha sett på egen hand, förklarar Andreas. Det
fungerar bra som inspiration för det egna filmska-
Artikeln är tidigare publicerad i NBVs årsskrift 2012
– Vi kände Anne-Lie Sahlin på NBV här i Falun och fick
veta att det fanns ungdomar som var intresserade
av film, b
­ erättar cirkelledarna Christoffer Persson
och Andreas Norling. På fritidsgården Arenan hade
de kameror och redigeringsutrustning – men ingen
personal som kunde sköta dem. Så vi nappade direkt.
Det var drygt ett år sedan. Då hade Christoffer Persson och Andreas Norling nyligen slutat på Högskolan
Dalarna i Falun, där de studerat medieproduktion. De
hade också hunnit starta ett eget produktionsbolag.
– Vi satte upp informationslappar i gymnasieskolan,
och vi satte in en annons, berättar Christoffer. Några
intresserade hörde av sig på en gång. De ville prova på
att filma och redigera. När vi började var det sex-åtta
som kom, och sedan har det ökat hela tiden.
– De första är kvar fortfarande, och de tog med
sig andra, fortsätter Andreas. De berättar för sina
kompisar, och så sprider det sig.
Sedan dess har fler och fler ungdomar sökt sig till
Arenan för att få göra film.
– Det är en fröjd att få hålla på med både film och
ungdomar, tycker Andreas, och Christoffer instämmer.
Sammanlagt är det ett 40-tal ungdomar som deltar
mer eller mindre regelbundet, och 15–20 av dem är
med i en studiecirkel varje vecka. De flesta går på
gymnasiet, några är lite äldre.
pandet, samtidigt som det ger upphov till intressanta
diskussioner både om filmmediet och om livet i stort.
– Ingmar Bergmans filmer har blivit speciellt populära, fortsätter Christoffer. Som något av ”filmnördar” tycker vi naturligtvis att det är jätteroligt att de
uppskattar just Bergman.
För Christoffer och Andreas fungerar det bra att
kombinera arbetet i det egna bolaget och arbetet
med ungdomarna.
De hoppas att samarbetet med NBV ska fortsätta
länge.
– Vi tröttnar aldrig! Vi får så mycket tillbaka från
ungdomarna. Det är så häftigt att få vara med när
de upptäcker hur duktiga de är, säger Christoffer.
29
Abdullahi tar NBV till hjälp
för att bryta barriärer
Abdullahi Mahamoud ser det som sin och organisationen Safaris uppgift att bryta
barriärer mellan människor och underlätta tillvaron för nyanlända flyktingar
från Afrika. Det gör han så bra att han hösten 2012 fick NBVs stipendium för goda
insatser inom integration.
Starta eget-cirklar
– Vi har haft samarbete med NBV i Jönköping sedan 2006, berättar han. Studiecirklar är ett bra sätt
att främja integration.
Genom NBV ordnar AUIF bland annat studiecirklar om att starta eget.
– Många vill starta eget, till exempel inom handel
mellan Sverige och Afrika, säger Abdullahi. Det har
blivit lättare nu, när köpkraften ökar i flera afrikanska länder.
– Studiecirklarna har också hjälpts åt att kontakta
Tullverket och Livsmedelsverket med frågor om
import av livsmedel från Afrika till Sverige.
Andra cirklar handlar om att förebygga alkoholoch drogberoende, att hitta jobb, att driva projekt
och att vara arbetsgivare.
Safari arbetar också mycket med närradio och
lokal-TV, både i Jönköping och på flera andra platser. Programmen innehåller nyheter från Sverige
på flera afrikanska språk, bland annat somali och
swahili.
– Afro-TV och Afro-radio, säger Abdullahi. Här i
Jönköping har vi både radio och TV, i Linköping är
30
det radio, i Norrköping och Malmö är det TV, och
nu har de börjat med TV i Lund också.
– Vi har studiecirklar där vi lär oss redigering av
ljud och bild, teknik, att vara programledare.
Hösten 2012 belönades Abdullahi för sitt arbete
med NBVs stipendium för goda insatser inom integration. Han fick åka till förbundskonferensen i
Örebro för att ta emot stipendiet som utdelades
för tionde gången.
Han kan känna sig stolt över juryns motivering
till att just han fick årets stipendium: ”Abdullahi
Mahamoud är en stor visionär med ett omfattande
kontaktnät som verkar för afrikaners och andra
invandrares integration i det svenska samhället.
Abdullahi Mahamoud får med en positiv livssyn
saker att hända. Hinder passerar han och ser det
som en utveckling och lyckas på sitt ödmjuka sätt
göra något bra av dessa.”
Safari Riksförbundet i Sverige finns i dag i 13
kommuner i åtta län. Förbundet har cirka 1 600
medlemmar i 15 lokalföreningar från Uppsala till
Malmö, och flera av lokalföreningarna fanns alltså
innan riksförbundet bildades 2010.
Förbundet fortsätter att växa, och Abdullahi
vågar lova att de ska bilda lokalföreningar även
längre norrut.
Lockades av NBVs profil
Valet av NBV som samarbetspartner var mycket
medvetet, förklarar han.
– Vi kollade lite på olika studieförbund och blev
lockade av NBVs profil – mot alkohol och andra
droger.
– Jag har samarbetat med dem sedan 2006, och
det har fungerat jättebra hela tiden, tillägger han.
De har underbara anställda, som är lätta att kommunicera med.
Artikeln är tidigare publicerad i NBVs årsskrift 2013
Safari Riksförbundet i Sverige bildades 2010 av ett
antal lokalföreningar för nya svenskar med afrikanska rötter. En av föreningarna var Afrikanska
Utvecklings- och Integrationsföreningen, AUIF, i
Jönköping, där Abdullahi Mahamoud var och fortfarande är en av eldsjälarna.
AUIF och Safari arbetar för att bryta ner barriärer,
främja delaktighet och hälsosam livsstil, underlätta
förståelse mellan olika kulturer och underlätta integration av afrikanska flyktingar i Sverige.
– Vi utgår från hemmet, med stöd och rådgivning
till familjen, förklarar Abdullahi, som kom till Sverige från Somalia för 20 år sedan.
31
32
Hantverk som passion
och terapi
– Hantverk är min stora passion, säger Cathrin Lindgren. Nu har jag fått möjlighet att
arbeta med det jag tycker allra mest om och samtidigt hjälpa andra att komma igång.
Det känns fantastiskt.
Tillsammans med kompisen Lillemor Bergqvist leder
Cathrin hantverksgrupper i Karlstad. Sedan årsskiftet har de ”hantverkslördag” första lördagen i varje
månad i IOGT-NTO-föreningen Ägirs trivsamma
lokaler på Rud.
– Första lördagen i varje månad är fast, men ibland
träffas vi oftare. Om vi till exempel håller på med
lera, ska den torka och sedan målas. Så vi gör upp
från gång till gång när vi ska träffas.
De flesta av deltagarna kommer från IOGT-NTO:s
kamratstöd, men träffarna är öppna för alla, och de
gör reklam i området för att locka fler.
Hantverk som terapi
Artikeln är tidigare publicerad i NBVs årsskrift 2012
För Cathrin, liksom för flera av deltagarna, fungerar
hantverket som terapi.
– Jag stickar, virkar, tovar – ja nästan allt utom att
måla, det är inte riktigt min grej, säger Cathrin. En del
är traditionellt – visst kan jag sticka tröjor – men jag
försöker hela tiden hitta på nya saker. Virka mattor,
sticka kuddfodral som jag sedan broderar. Jag följer
många hantverksbloggar för att få inspiration.
Cathrin kom till NBV för 3–4 år sedan, via IOGTNTO:s kamratstöd. Hon är sjuksköterska, men det är
ett tag sedan hon arbetade inom sjukvården.
– Jag har ett missbruk i bakgrunden, berättar hon.
Men nu är jag på väg tillbaka, och jag ville göra något
inom nykterhetsrörelsen.
Hon sökte upp Anneli Eriksson, som är verksamhetschef för NBV Värmland och hörde sig för om
möjligheterna att få jobba där.
Utlopp för kreativ ådra
– Och det gick bra! Jag har fått en långtidspraktik,
via Arbets­förmedlingen, och är jätteglad för det. Hos
NBV har jag fått utlopp för min kreativa ådra och
samtidigt möjlighet att inspirera andra att komma
igång med något som jag vet att de mår bra av. Hantverk är självhjälp, för eget välbefinnande.
Hantverkslördag bedrivs som ”annan folkbildning”,
inte studie­cirkel, och rapporteras varje gång.
– Vi kunde ha kört som cirkel, men när vi började var
det något nytt, och vi visste inte riktigt vad det skulle
bli av det, förklarar Cathrin. Dessutom kan det vara
lite olika deltagare från gång till gång, och då passar
det inte så bra med en cirkel. Men nu kan alla vara
med – en gång eller flera.
– Det har blivit oerhört populärt. De som är med vill
fortsätta, och nu vill de inte att vi ska göra uppehåll
över sommaren. För tillfrisknande är det viktigt att
ha något att göra. Det är inte så bra att ligga hemma
på soffan.
Inga prestationskrav
I gruppen finns inga prestationskrav. Att träffas och
utvecklas i gemenskapen är viktigast. Lokalen på Rud
ligger centralt, och det är lätt att ta sig dit även om
man inte har bil.
Under våren har NBV och IOGT-NTO-föreningen
Ägir vernissage på en utställning. Då ska en del av
alstren från hantverksgruppen också vara med. Om
någon vill sälja sina alster kan de sätta en prislapp
på dem. Annars går det bra att bara visa upp dem.
– Vi ska informera om utställningen i bostadsområdet, och på vernissagen serveras snittar och alkoholfritt bubbel.
För Cathrin själv är hantverket en gammal kärlek.
– Jag kommer att fortsätta med hantverk i någon
form livet ut, försäkrar hon. Jag började redan i tonåren. Sedan blev det ett uppehåll när jag gifte mig
och fick barn. Nu är barnen vuxna, och jag är frånskild
och har en tuff period av missbruk bakom mig. Så nu
har jag kunnat ta upp det igen.
– För mig är hantverk terapi. När jag sitter själv och
stickar eller virkar är jag som i en bubbla. Huset skulle
kunna rasa ner utan att jag märkte det. Och i gruppen
får jag inspiration av andra. Det är otroligt givande.
33
Musiken bryter nya vägar
Musiken betyder mycket för NBV. Det är en stor verksamhet och den visar vägen för ett bra
folkbildningsarbete. Det blir tydligt i NBVs satsning Music Box med utbildning av cirkelledare, livespelningar och satsning på jämställdhet och integration.
Cirkelledarutbildning för musik
Våren 2011 startade den första cirkelledarutbildningen för musiker och band efter att många efterlyst en
specialanpassad utbildning. Music Box nådde under
2011 cirka 200 cirkel­ledare på sex platser – Göteborg,
Härnösand, Karlskrona, Örebro, N
­ yköping och Luleå. I
utbildningen blandas musikutövning och frågor som har
med musiken att göra med gruppdynamik, folkbildning
och NBV. Deltagarna har också diskuterat kopplingen
mellan rockmusik och droger.
Satsningen har fortsatt med utbildning av NBV-avdelningars musikkonsulenter för att de själva ska kunna hålla
i utbildningen. Det har redan gett resultat. Våren 2012
har Music Box haft sex utbildningar i Höör, Stockholm,
Göteborg, Nyköping och Härnösand med cirka 90 nya
utbildade cirkelledare.
Music Box Live Tour
Hösten 2011 genomfördes för första gången i NBVs historia en landsomfattande turné med 16 NBV-band. Musiken larmade i Sundsvall, Nyköping, Örebro, Göteborg,
Halmstad, Växjö och Karlskrona. Spelningarna arrangerades av de lokala avdelningarnas musikkonsulenter
med UNF som medarrangör.
Music Box försöker också ge cirkeldeltagarna möjlighet
till inspelning i studio, fördjupning i mediestrategier för
musiker, bra studiematerial, utlåning av PA-anläggning
eller mobil studioutrustning.
34
Jämställdhet
I NBVs musikcirklar är kvinnorna starkt under­repre­
sen­terade. Av deltagarna i improvisatorisk musik är
bara 11 procent kvinnor. Om man räknar all musik,
inklusive kör, folkmusik och enskild instrumentalundervisning, blir andelen betydligt högre. Men den är
fortfarande låg. Samma obalans finns i de andra studieförbunden.
För att komma till rätta med obalansen genomförs en
utbildning för musikkonsulenterna i NBV. Utbildningen
genomförs i samarbete med Crossing Borders som arbetar för tjejers rätt till en aktiv fritid. De har tagit fram
en speciell modell för att göra det enkelt att handfast
ta sig an frågan om att jobba jämställt och inkluderande
för att nå nya målgrupper.
NBV Music Box deltar även aktivt i Nätverket 5050 för
ett jämställt musikliv, tillsammans med andra organisationer och ett flertal studieförbund.
Musikhus är framtiden
Folkbildningen ska, enligt de syften som fastställts av
staten, bedrivas för att utjämna utbildningsklyftor och
göra det möjligt för människor att påverka sin livs­
situation – oavsett kön, etnicitet, ålder, bostadsort
eller ekonomisk kapacitet. Den ska också öka delaktigheten i kulturlivet, vilket i sin tur bidrar till att stärka
demokratin.
Allt detta kan musiken bidra till. Men det är förstås betydligt enklare att göra det i egna lokaler och musikhus, där
NBV har kontroll på kvalité, hyressättning och drogfrihet.
Trenden inom samtliga studieförbund är att banden allt
mer söker sig till ombonade musikhus istället för halvrisiga
privata replokaler.
Cirka 25 procent av de drygt 250 000 studietimmarna
2013 genomfördes i NBVs egna lokaler och musikhus.
Enligt en undersökning av Musik Net, en samarbetsorganisation för studieförbundens musikansvariga, har det
sedan 2005 startats 127 nya musikhus i landet, en ökning
med drygt 50 procent till 377 hus.
Under senare år har NBV satsat på två musikhus, ett i
Umeå och ett i Kalmar. NBV har nu 13 musikhus.
Artikeln är tidigare publicerad i NBVs årsskrift 2012
Musik bryter gränser och underlättar integration. I musiken kan människor med olika bakgrund och livsfilosofier
mötas, förstå och respektera varandra. Musik är kommunikation, och den är internationell. Musikens språk är
detsamma i hela världen. NBV skapar drogfria mötesplatser, musikhus och spelställen där människor tillsammans
utvecklas i musikens – och folkbildningens – värld.
Musiken i NBV har ökat i takt med övrig verksamhet i
NBV och svarar idag för nästan 25 procent av alla verksamhetstimmar inom studiecirklar och annan folkbildning. Om man även räknar in kulturprogram utgör musiken närmare 30 procent av all verksamhet inom NBV.
35
Nya medlems­
organisationer berikar NBV
Nya medlemsorganisationer med rötter i Bosnien och Hercegovina har förstärkt och
berikat NBV, samtidigt som mötet med folkbildningen gett dem verktyg för att lättare
komma in i och vara med och påverka det svenska samhället.
Vid NBVs förbundsmöte 2011 välkomnades sex nya
medlemsorganisationer. Fyra av dem har rötter
i Bosnien och Hercegovina: Bosniens och Hercegovinas Kvinnoriksförbund i Sverige
(BHKRF),
Bosnien-Hercegovinas Riksförbund
(BHRF), Bosniakiska Islamiska Samfundet
(BIS) och Bosniskhercegovinsk-Svenska Kvinnoförbundet i Sverige
(BHSKF).
36
Nykterhetsrörelsen har därigenom förstärkts
med närmare 40 000 medlemmar, och NBV har
berikats i fråga om mångfald, erfarenheter och
engagemang. NBV har sedan tidigare mycket god
erfarenhet av de här organisationerna som aktiva
och kreativa samarbetsorganisationer. Nu kan de
som medlemsorganisationer vara med och påverka
Demokratiprojekt
Med stöd av NBV har de bosniska organisationerna genomfört flera projekt och aktiviteter för att
lära sig mer om att dela makten, lyssna, förstå och
uppmuntra initiativ. Med andra ord: att alla ska ha
samma rättigheter och behandlas lika inför lagen,
att alla ska ha rätt till sin egen åsikt och rätt att uttrycka den.
Bland annat har projektet ”Att vara på riktigt”
genomförts. Syftet är att stärka inflytande och delaktighet i arbetslivet för grupper som riskerar att
Artikeln är tidigare publicerad i NBVs årsskrift 2012
– och påverkas av – utvecklingen av studie- och kulturverksamheten inom NBV.
De nya medlemsorganisationerna vet att folkbildning är en utmärkt metod för att få en förening eller
organisation att utvecklas. Genom att samarbeta
med NBV får de tips och idéer om hur de kan lägga
upp sitt folkbildningsarbete på ett sätt som bidrar
till att stärka och utveckla demokratin.
utsättas för dubbel diskriminering samt att utveckla
kompetensen hos kvinnor som riskerar dubbel diskriminering.
På utbildningskonferenserna ”Kvinnors makt”
utbildades 74 nyckelpersoner från föreningarna.
Där fick de möta experter, främst politiker, som
delade med sig av sina erfaren­heter. Utbildningen
har gett dem nya kunskaper, ett fördjupat nätverk
och en handlingsplan. På hemmaplan har de sedan
kunnat sprida de nya kunskaperna till sina medlemmar, starta studiecirklar, börja nätverka och påverka
lokala politiker och makthavare.
Ett annat projekt är ”Ljuset i tunneln” som
handlar om våld mot kvinnor. Målet är att öka medvetenheten hos medlemmar om det våld som sker i
det tysta. Med folkbildningens metoder vill man ge
ökad kunskap och utbilda medlemmarna att vara
mer öppna för signaler om våld i nära relationer.
Studiematerial i föreningskunskap har tagits fram
speciellt för de bosniska medlemsorganisationerna.
37
Artikeln är tidigare publicerad i NBVs årsskrift 2013
NBV arbetar för ständiga
förbättringar
Våren 2010 tog NBV det första steget mot en samlad satsning på organisationsutveckling. Målet var att hela organisationen inom ett par, tre år skulle arbeta med
ständiga förbättringar, och Lean var den arbetsmetod som förbundsledningen valde.
Syftet med att införa ett arbetssätt där ständiga förbättringar står i fokus var att
skapa bättre förutsättningar för att nå
de mål som satts upp för organisationen och exempelvis att kunna
ge bättre service till cirkelledare
och deltagare.
Snabb service
– När en grupp kommer till oss
för att starta en studiecirkel
vill de ofta komma igång direkt. Då gäller det att vi inte
har för långa handläggningstider, utan att vi snabbt kan ge
gruppen den service de behöver. Det här är ett exempel
på ett område som vi arbetat
aktivt med i vårt Lean-arbete
– att se till att vi har ett bra flöde i den process som påverkar
en cirkelledare så att cirklarna
kan komma igång, säger Ann
Borres Back, kvalitetsansvarig på
NBV-förbundet.
Resultatet av satsningen märks idag bland
annat genom de
verktyg och
metoder
som nu-
38
mera används i organisationen. Ständiga förbättringar innebär hos NBV att alla medarbetare deltar
i arbetet med att utveckla och förbättra verksamheten. På detta sätt tas allas idéer och kompetenser
till vara. NBV har också valt att arbeta avdelningsöverskridande, vilket leder till att alla får större
kunskap och förståelse för helheten. Detta gör
även att goda idéer och arbetssätt har möjlighet
att spridas inom organisationen på ett smidigare
sätt än tidigare.
En som är positiv till satsningen är Thomas Olli,
verksamhetschef för NBV Stockholms län. Han
menar att NBV idag har en metod för att hantera
frågor och utveckla organisationen.
Delaktighet
– Goda idéer sprids numera på ett systematiskt sätt
och inte genom tur, säger Thomas Olli.
Genom att samtliga avdelningar och enheter regelbundet har till exempel tavelmöten blir alla anställda involverade i arbetet med ständiga förbättringar. Tanken är att fånga upp idéer och sätta dem
på pränt och att inom den egna enheten lösa de
problem och flaskhalsar som kan finnas. I många fall
finns lösningen hos dem som arbetar närmast den
aktuella frågan och inte högre upp i organisationen.
Genom delaktighet utvecklas organisationen,
något som ligger helt i linje med den folkbildande
tradition NBV arbetar inom. Målet är att NBVs alla
delar ska ha större nytta och glädje av varandra i det
långsiktiga folkbildningsarbetet.
Statistik
Studietimmar
Totala antalet studietimmar har minskat med 1,2 procent jämfört med föregående
år och är nu 1 280 068. Föregående år redovisades 1 296 057 studietimmar.
Förbundets studietimmar 2009 till 2013
1500000
1200000
900000
600000
300000
0
2009
2010
2011
2012
2013
Fördelningen
verksamhetsformer 2011
Fördelningen verksamhetsformer 2013
Annan folkbildning
18,1 %
Annan folkbildning
12,9 %
Kultur
13,1 %
Studiecirklar
74,0 %
Kultur
14,7 %
Studiecirklar
67,2 %
Fördelningen
verksamhetsformer 2012
Annan folkbildning
16,1 %
Kultur
13,3 %
Studiecirklar
70,6 %
Drygt två tredjedelar av NBVs verksamhet genomförs i studiecirklar.
39
Antal studietimmar per stråk 2009 till 2013:
Droger
Folkhälsa
Integration
Internationellt
140000
120000
100000
80000
60000
40000
20000
0
2009
2010
2011
2012
2013
Totalt antal timmar inom stråken 2009 till 2013:
400000
350000
300000
250000
200000
150000
100000
50000
0
2009
2010
2011
2012
2013
Under 2013 har verksamheten inom stråken ökat med 16 200 timmar. Droger och internationellt har
ökat sin verksamhet medan folkhälsa och integration har minskat.
40
Avdelningarnas studietimmar 2011 till 2013:
200000
Timmar 2013
180000
Timmar 2012
160000
Timmar 2011
140000
120000
100000
80000
60000
40000
AVD
Up
ps
ala
st
er
gö
tla
nd
Ha
lla
nd
Vä
rm
lan
d
na
lar
len
Da
rd
a
Ö
M
äla
bo
rg
rr
vle
No
Gä
ige
St
oc
kh
ol
m
Jö
nk
öp
in
g
e
Sv
er
ån
Sk
M
itt
ro
t
re
b
Ö
Vä
s
Sy
do
0
st
20000
Timmar 2011
Timmar 2012
Timmar 2013
Sydost
174 944
169 054
177 454
Väst
154 334
148 615
148 964
Örebro
140 965
149 500
145 713
Skåne
106 639
102 414
117 526
MittSverige
103 447
110 406
99 576
Stockholm
74 847
81 563
84 159
Jönköping
75 800
74 035
80 876
81 915
92 183
73 157
Gävleborg
60 737
67 253
64 638
Mälardalen
47 878
65 096
64 180
Dalarna
60 159
69 426
60 497
Uppsala
55 641
59 257
45 384
37 111
36 524
44 106
Halland
32 234
35 045
36 991
Värmland
37 670
35 680
36 846
Norr
Östergötland
Åtta avdelningar har under 2013 ökat verksamheten och sju har minskat.
41
Ålders- och könsfördelning bland deltagare
Inom studiecirklar och annan folkbildning är åldersfördelningen
så här hos deltagarna:
Studiecirklar och annan folkbildning 2013
Saknar personnr 2 %
6–12 år 6 %
70– år 13 %
13–19 år 13 %
60–69 år 12 %
20–29 år 15 %
50–59 år 11 %
30–39 år 14 %
40–49 år 14 %
Studiecirklar
och annan folkbildning 2012
70– år 14 %
Saknar personnr 2 %
6–12 år 5 %
Studiecirklar
och annan folkbildning 2011
70– år 15 %
13–19 år 14 %
13–19 år 12 %
60–69 år 12 %
60–69 år 12 %
20–29 år 15 %
20–29 år 16 %
50–59 år 11 %
50–59 år 12 %
40–49 år 13 %
Saknar personnr 2 %
6-12 år 5 %
30–39 år 14 %
40–49 år 13 %
30–39 år 13 %
Inom studiecirklar och annan folkbildning är fördelningen mellan åldersgrupper relativt jämn. Förändringar
mellan åren är små.
42
Fördelningen mellan män och kvinnor som deltar i studiecirkel
eller annan folkbildning:
Fördelningen 2013
Män 47 %
Kvinnor 53 %
Fördelningen 2011
Fördelningen 2012
Män 45 %
Män 46 %
Kvinnor 54 %
Kvinnor 55 %
43
Timmar inom studiecirklar och annan folkbildning,
alla medlemsorganisationer
70000
BHRF
IOGT-NTO
60000
BIS
BHKRF
KRIS
50000
UNF
SBF
40000
JUNIS
Unga KRISförbundet
BHSKF
30000
SFF
MHF
NSF
SBU
IOGT-NTO
JUNIS
BHSKF
Tempelriddarna
MHF
Ungdom
BHKRF
Riksförbundet
LK
NSF
BIS
SFF
SLN
LK
Tempelriddarna
KRIS
Hälsofrämjandet
SBU
MHF
Riksförbundet
Unga KRIS-förbundet
UNF
Hälsofrämjandet
BHRF
SBF
SLN
20000
10000
MHF Ungdom
0
2009
Medlemsorganisation
2010
2011
2012
2011
2013
2012
2013
BHKRF
20 806
19 783
25 913
BHRF
58 794
46 340
55 413
98
1 607
2 484
BIS
33 394
37 681
28 921
IOGT-NTO
53 359
51 789
38 673
5 327
5 829
3 792
10 376
11 517
8 885
353
475
215
2 529
2 404
1 711
12
115
0
1 446
1 552
1 160
241
139
186
7 200
5 646
4 220
BHSKF
JUNIS
KRIS
LK
MHF
MHF Ungdom
NSF
Riksförbundet
Hälsofrämjandet
SBF
SBU
1 219
782
950
SFF
3 497
2 199
1 962
SLN
153
176
160
Tempelriddarna
UNF
Unga KRIS-förbundet
Totalt
214
349
483
11 936
9 555
4 779
1 694
2 941
2 737
212 648
200 879
182 644
När det gäller kulturarrangemang bland medlemsorganisationerna arrangeras de framför allt inom
IOGT-NTO. De genomförde 2 415 arrangemang under 2013 vilket är betydligt fler än övriga medlemsorganisationer. På andra plats kommer KRIS med 698 arrangemang och sedan BIS med 525 arrangemang.
De övriga medlemsorganisationerna hade mellan 1 och 228 arrangemang.
44
Verksamheten
organiseras genom engagerade medarbetare
45
Personal vid NBVs
förbundskansli 2011–2013
Åke Marcusson, förbundsrektor fr jan 2011
Stockholm:
Borlänge:
Jeanette Ahlgren, verksamhetsutvecklare
Leif Andersson, projektledare
Rolf Andersson, personalchef, fr sept 2013
Peter Axelsson, förbundssekreterare, fr okt 2011
Anders Castberger, senior adviser
Anders Edlund, webbutvecklare, t o m april 2012
Diana Idman, stabskoordinator, t o m jan 2013
Fadila Jasarevic, verksamhetsutvecklare, t o m dec 2012
Mats Jönsson, verksamhetsutvecklare
Katarina Kjellberg, enhetskoordinator och förbunds­
koordinator
Ulla Lingesjö, verksamhetsutvecklare, t o m juli 2013
Alma Mesic, verksamhetsutvecklare, fr o m sept 2013
Ann-Sofie Roberntz, verksamhetsutvecklare
Aida Serdar Landzo, verksamhetsutvecklare, nov
2011–juli 2012
Carina Sommarström, verksamhetsutvecklare
Stefan Sundvall, IT-ansvarig
Maria Winberg, verksamhetsutvecklare, t o m juni 2011
Therese Ydremark, verksamhetsutvecklare
Christina Åkerblom, personalchef
Monica Arnberg, administratör
Ann Borres Back, kvalitetsansvarig
Maria Carlsson, kvalitetshandläggare
Susanne Danielsson, ekonom
Elisabeth Elving, ekonom/platschef
Kristina Hagberg, t o m maj 2012
Marie Johansson, ekonom
Åsa Karlsson (fd Hagberg), ekonom
Linda Kjellberg, administratör, fr o m april 2012
Eva Liljegren, ekonom
Lennart Lundin, ekonomichef
Anita Olsson, ekonom/personalansvarig
Ann Thunell, administratör
Anna-Carin Öhrnberg, administratör
Brysselkontoret:
Emelie Aho, t o m dec 2011
Alina Anderberg, jan–dec 2011
Simon Olsson, okt 2011–juli 2012
Dalida Chomille, april 2012–mars 2013
Nathalie Parras, aug 2012–feb 2013
Irma Kilim, jan–dec 2013
NBVs förbundsstyrelse
Jonatan Hjort
Håkan Stegeby
Susanne Hedman-Petersson
Vidar Aronsson
Annette Fagerholm
Susanne Henriksson
Jan Linde
Lotta Lindskog
Ali Reunanen
Förbundsstyrelsen
Jonatan Hjort, förbundsordförande
Håkan Stegeby, vice ordförande
Susanne Hedman-Petersson, kassör
Ledamöter:
Axel Wigforss
Gunilla Zimmermann
Åke Marcusson,
förbundsrektor
Vidar Aronsson
Annette Fagerholm
Susanne Henriksson
Jan Linde
Lotta Lindskog
Ali Reunanen
Axel Wigforss
Gunilla Zimmermann
47
Innehåll
Där människor och idéer växer...................................................................................................................................... 1
Ett NBV med minskade avstånd och ökad framtidstro......................................................................2
Mediesatsning får avdelningen att växa............................................................................................................ 6
Ett möte som förändrade livet...................................................................................................................................... 8
Unga KRIS i nya cirklar...........................................................................................................................................................11
NBV Music Box bryter normer..................................................................................................................................... 13
Sprallsång väcker musikglädje...................................................................................................................................16
Cirkeln berättar Bollstabruks historia i bilder...........................................................................................18
Nya svenskar får jobb på landsbygden.............................................................................................................20
Här kan du kliva in i Oscar Olssons värld........................................................................................................ 22
Datacirkeln ger säkerhet och självkänsla......................................................................................................26
Perfekt som i en film..............................................................................................................................................................28
Abdullahi tar NBV till hjälp för att bryta barriärer...............................................................................30
Hantverk som passion och terapi............................................................................................................................33
Musiken bryter nya vägar ...............................................................................................................................................34
Nya medlems­organisationer berikar NBV....................................................................................................36
NBV arbetar för ständiga förbättringar.......................................................................................................... 38
Statistik................................................................................................................................................................................................39
Personal vid NBVs förbundskansli 2011–2013.......................................................................................... 46
NBVs förbundsstyrelse.......................................................................................................................................................47
48
NBV finns över hela landet. På vår hemsida
hittar du aktuella kontaktuppgifter.
VÅRA
MEDLEMSORGANISATIONER
NBV Norr
NBV MittSverige
NBV, Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet
NBV Dalarna
NBV Uppsala län Gotland
Layout:
Torkel Edenborg
Tryck:
Mixiprint AB, 2014
BHRF – BOSNIEN-HERCEGOVINAS
RIKSFÖRBUND
NSF – NYKTERHETSRÖRELSENS
SCOUTFÖRBUND
BIS – BOSNIAKISKA ISLAMISKA
SAMFUNDET
SAN – SVERIGES AKADEMIKERS
NYKTERHETSFÖRBUND
BOSNISKHERCEGOVINSK-SVENSKA
KVINNOFÖRBUNDET BHSKF
SFF – SVENSKA FRISKSPORTFÖRBUNDET
HÄLSO-
RIKSFÖRBUNDET HÄLSOFRÄMJANDET
SLN – SVERIGES LÄRARES
NYKTERHETSFÖRBUND
IOGT-NTO
SBU – SVERIGES BLÅBANDSUNGDOM
JUNIS – IOGT-NTO:S JUNIORFÖRBUND
SVERIGES BLÅBANDSFÖRBUND
KRIS – KRIMINELLAS REVANSCH
I SAMHÄLLET
TR – TEMPEL RIDDARE ORDEN
LÄNKENS KAMRATFÖRBUND
UNF – UNGDOMENS
NYKTERHETSFÖRBUND
MHF – MOTORFÖRARNAS
HELNYKTERHETSFÖRBUND
UNGA KRIS – KRIMINELLAS REVANSCH
I SAMHÄLLETS UNGDOMSFÖRBUND
främjandet
NBV Värmland
NBV Örebro län*
NBV Stockholms län
Några av artiklarna har tidigare publicerats i NBVs
årsskrift för 2012 resp 2013.
Fotografer:
Birgitta Andersson, Peter Axelsson, Mats Blomgren,
Torkel Edenborg, Anders Edlund, Mariama Elyadini,
Pontus Fagerstedt, Jonas Forsberg, Jocke
Gustavsson, Jessica Hagman, Tommy Hvitfeldt,
Sandra Jansson, Sara Mac Key och Kjell Mårts.
MHF-UNGDOM
NBV Gävleborg
Årsskriftens intervjuer:
Eva Åhlström
Övriga skribenter:
Fadila Jasarevic, Mats Jönsson, Åke Marcusson
och Therese Ydremark.
BHKRF – BOSNIEN OCH HERCEGOVINAS
KVINNORIKSFÖRBUND I SVERIGE
NBV Mälardalen*
NBV Väst
NBV Halland
NBV Skåne
NBV Östergötland
NBV Jönköpings län
NBV Sydost
* Från den 1/1 2014
NBV ÖrebroMälardalen
Adress: NBV, Box 12825, 112 97 STOCKHOLM
E-post: info@nbv.se
Tel: 08-672 61 00
Besöksadress: Gammelgårdsvägen 38
Hemsida: www.nbv.se
WWW.NBV.SE/ORGANISATIONER
NBV – DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER – ÅRSSKRIFT 2014
NBV – där människor
och idéer växer
Årsskrift 2014
www.nbv.se
V E R K S A M H E T S B E R ÄT T E LS E 2 0 1 1 – 2 0 1 3