Ljushäftet 12/13

Fysik, Blå enhet åk 8 & 9
Ht 12/Vt 13
Ljus och optik
Namn: _____________________________________, Blå 98
1
Fysik, Blå enhet åk 8 & 9
Ht 12/Vt 13
Planering för fysikavsnittet ljus och optik
Centralt innehåll
Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att
utveckla sin förmåga att
• använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor
som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
• använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska
samband i naturen och samhället.
Det vi jobbar med är:
•
Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara jordens strålningsbalans,
växthuseffekten och klimatförändringar.
•
Fysikaliska modeller för att beskriva och förklara uppkomsten av partikelstrålning
och elektromagnetisk strålning samt strålningens påverkan på levande organismer.
Hur olika typer av strålning kan användas i modern teknik, till exempel inom sjukvård och informationsteknik.
•
Ljusets utbredning, reflektion och brytning i vardagliga sammanhang. Förklaringsmodeller för hur ögat uppfattar färg.
Historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och hur de har formats av och
format världsbilder. Upptäckternas betydelse för teknik, miljö, samhälle och
människors levnadsvillkor.
De fysikaliska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar, giltighet
och föränderlighet.
Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering,
utförande och utvärdering.
Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga
rapporter.
•
•
•
•
•
Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i källor och
samhällsdiskussioner med koppling till fysik.
Dessa mål konkretiseras inom området optik genom att vi i undervisningen tar upp följande
delar:
• Ljusets brytning, reflektion och absorption i olika medier.
• Konkava och konvexa speglar.
• Konkava och konvexa linser.
• Ögats funktion.
• Prismor och spektrum.
• Polariserat ljus och laser.
• Optiska instrument.
• Genomförande av experiment.
• Rita figurer och strålgångar.
Vi arbetar främst med detta häfte där både fakta och arbetsuppgifter finns.
2
Fysik, Blå enhet åk 8 & 9
Ht 12/Vt 13
ljus
ljus är elektromagnetiska vågor. Man kan också säga att ljus är den del av den elektromagnetiska
strålningen som vi kan se. Andra delar av den, som vi alltså inte kan se, är ultraviolett strålning (UV),
röntgenstrålar, mikrovågor och andra radiovågor samt värmestrålning, som vi kan känna fast vi inte
kan se den.
Det som går i vågor är elektriciteten och magnetismen själv. Vågorna har en våglängd. Mikrovågor till
exempel har en våglängd på några centimeter. Det är i själva verket bara våglängden som skiljer alla de
olika vågorna åt.
Ljus har våglängder som är mikroskopiskt små. Ändå kan vi se skillnaderna i våglängd som skillnader i
färg. Rött har den längsta våglängden. Sedan har orange, gult, grönt och blått allt kortare vågor.
Kortast våglängd har violett. Sedan börjar UV-strålningen, som har ännu kortare vågor. Vitt ljus,
solljus mitt på dagen till exempel, är en blandning av alla våglängder eller färger.
Ljus kan återkastas (speglas eller reflekteras) på olika sätt. När vi ser ett vitt stycke papper beror detta
på att allt ljus återkastas från det. Men de flesta föremål återkastar bara vissa delar av ljuset. Om ett
papper bara återkastar rött ljus ser vi det som ett rött papper.
Ett matt papper återkastar ljus i alla riktningar. Men blanka ytor speglar ljuset. Det innebär att allt ljus
återkastas i en enda riktning. Det är därför vi kan se en bild i spegeln.
Ljus kan också ändra sin riktning, brytas. Linser och prismor bryter ljuset. Genom att låta dem kröka
ljus på olika knepiga sätt kan man bygga förstoringsglas och kikare och mikroskop och många andra
optiska apparater.
Ljuset rör sig med en hastighet av strax under 300 000 kilometer per sekund i tomrum. När det går
genom tätare ämnen som luft, vatten eller glas rör det sig lite långsammare.
foton
foton är den partikel som ljus består av. Fotonen har ingen massa, det vill säga den väger inget. Den
har heller ingen laddning. Fotonen är en stabil partikel som kan korsa universum och den bär på
energi.
Det var i början av 1900-talet som fysikerna förstod att ljuset kunde beskrivas som en ström av
partiklar. Det finns även en helt annan beskrivning av ljuset, nämligen som en vågrörelse.
Bägge beskrivningarna är riktiga. Fysikerna talar om att ljuset kan uppfattas på två helt olika sätt, både
som en vågrörelse och som en ström av partiklar.
färg
färg är först och främst vår upplevelse av färg när vi ser till exempel en röd ros eller en gul citron.
Färgämnen kallas också ibland färg, som målarfärg, färgen i färglådan eller i färgburken.
Vi upplever dagsljuset eller solljuset som vitt. Men vitt ljus är egentligen en blandning av alla färger
som vi kan se. Om vi låter vitt ljus gå genom ett prisma (ett stycke glas med vinklade plana sidor) delas
ljuset upp i ett spektrum med alla synliga färger: violett, indigo, blått, grönt, gult, orange, rött.
3
Fysik, Blå enhet åk 8 & 9
Ht 12/Vt 13
Uppdelningen beror på att de olika färgerna tar lite olika vägar genom glaset när ljusvågorna bryts i
övergångarna mellan luft och glas. (se spektrum nedan)
På en TV eller en datorskärm ser man många olika färger. Men i verkligheten finns där bara tre,
nämligen rött, grönt och blått. Går man nära skärmen med ett förstoringsglas ser man små lysande
punkter i de färgerna. Genom att dessa färger blandas i hjärnan upplever vi alla de andra. Gult till
exempel är en blandning av rött och grönt. Vitt är en blandning av lika delar rött, grönt och blått. Men
detta fungerar bara när det är ljus man blandar. Försöker man blanda röd och grön vattenfärg får man
svart eller mörkbrunt.
våglängd
våglängd är avståndet mellan två intilliggande vågtoppar eller vågdalar i en vågrörelse. Våglängden
mäts i enheten meter. Man talar också om begreppet frekvens, hur många vågtoppar som passerar
förbi per sekund. En lång våglängd innebär en låg frekvens och tvärtom.
Man kan se vågor med olika våglängder på många ställen i naturen. De bildas ofta av vindens
inverkan. Våglängden för havsvågor kan vara från någon centimeter till flera kilometer.
Elektromagnetisk strålning kan ses både som en vågrörelse i elektriska och magnetiska fält och som
fotoner som är partiklar med olika energier. Vanligt, synligt ljus är en del av den elektromagnetiska
strålning som vi kan uppfatta med våra ögon. Synligt ljus har våglängder som är mindre än en
tusendels millimeter. Radiovågor har våglängder från någon millimeter (mikrovågor) till en kilometer
eller mer (långvåg). Röntgenstrålning har våglängder som är tusen gånger kortare än för synligt ljus.
Eftersom våglängd är ett mått på energi är röntgenstrålning omkring 10 miljoners miljoner gånger mer
energirik än radiostrålning.
spektrum
spektrum är när ljuset delas upp i olika våglängder. När en ljusstråle passerar genom ett prisma delas
den upp i flera färger (våglängder). Detta kallas ljusets spektrum. Vitt ljus uppdelas i färgerna rött,
orange, gult, grönt, blått, indigo och violett, mätt från korta mot långa våglängder. Synligt ljus
innehåller alltså en blandning av dessa färger. Men även annat ljus som vi inte kan se med ögat, både
med kortare och längre våglängder, kan delas upp i våglängdsintervall som kan sägas motsvara det
synliga ljusets färger.
spektrum. Ett spektrum bildas när en ljusstråle passerar
genom ett prisma som bryter strålen i vinklar som beror
på ljusets våglängd. I ett prisma bryts rött ljus med den
minsta vinkeln och violett ljus med den största vinkeln.
Ljus som har längre våglängder än det röda ljuset,
infrarött ljus, bryts också av prismat men är osynligt
eftersom ögat inte är känsligt för dessa våglängder. På
motsvarande sätt bryts (för ögat osynligt) ultraviolett
ljus i större vinklar än violett ljus.
Ljus är elektromagnetisk strålning som
samverkar med omgivningen genom fotoner
med varierande energier (våglängder). På kortare (energirikare) våglängder än det synliga spektret
finns med ökande energi ultraviolett ljus, röntgenstrålning och gammastrålning. På längre
(energifattigare) våglängder finns med minskande energi infrarött ljus, mikrovågor och radiovågor.
Dessa energiintervall bildar tillsammans det elektromagnetiska spektret.
4
Fysik, Blå enhet åk 8 & 9
Ht 12/Vt 13
spegel
spegel (medellågtyska spêgel, ytterst av latin spe´culum,
se vidare spekulum), polerad metallyta eller med
metallskikt belagd glasyta som reflekterar ljusstrålar.
Förutom plana speglar finns speglar med krökt yta:
konkava med insidan speglande och konvexa med utsidan
speglande. Beroende på den speglande ytans form talar
man om sfäriska, paraboliska, elliptiska och cylindriska
speglar
spegel. En plan spegel, t.ex. en lugn vattenyta, ger en omvänd bild i
naturlig storlek. En konvex spegel, t.ex. en sidospegel i en bil, ger en
rättvänd men förminskad bild. En konkav spegel i en strålkastare
ger ett parallellt strålknippe om ljuskällan placeras i spegelns fokus.
brytning
brytning betyder inom optiken att en ljusstråle ändrar riktning.
Brytning i vatten
Brytning uppkommer till exempel om en ljusstråle träffar vatten. Då blir brytningsvinkeln mellan
ljusstrålen och riktningen vinkelrätt mot vattenytan (som kallas normalen) mindre. Man säger att
ljusstrålen bryts mot normalen. Att ljusstrålen bryts beror på att vatten har högre densitet än vad luft
har.
Tvärtom blir det om ljusstrålen färdas från något som har högre densitet till något som har lägre. Då
bryts ljusstrålen bort från normalen.
Man kan se att ljuset bryts i vatten om man stoppar ner en träpinne eller en åra i vatten. Åran ser ut att
ha en tydlig knyck, den får en annan riktning under vattenytan.
Brytningsindex bestämmer brytningsvinkeln
Olika material bryter ljuset olika mycket. Storleken på brytningsvinkeln bestäms av ämnets
brytningsindex. Brytningsindexet säger hur hög ljusets hastighet är i vakuum jämfört med i
materialet. I vakuum har brytningsindexet värdet exakt 1, i luft 1,0003, i vatten 1,33 och i glas ungefär
1,5. I glas är alltså ljushastigheten 1/1,5 = 0,67 av ljushastigheten i vakuum.
5
Fysik, Blå enhet åk 8 & 9
Ht 12/Vt 13
Brytningsfenomen i naturen
Brytningsvinkeln beror också på ljusets våglängd. Det är därför som en vit ljusstråle ger upphov till en
färggrann regnbåge då strålen bryts i en vattendroppe. Den röda delen av ljuset bryts minst och den
blå delen bryts mest. Detta fenomen kallas dispersion. Resultatet blir ett spektrum.
lins
lins är ett stycke buktigt glas som bryter
("kröker") ljusets strålar. När ljus faller i
sned vinkel in mot linsens yta, ändrar det
riktning. När ljuset fortsätter ut ur linsen,
ändrar det riktning igen.
Det är inte bara glas som kan bryta ljus.
Ljusets bryts varje gång, som det går i sned
vinkel från ett ämne med mindre täthet in i
ett med större täthet, eller tvärtom. Det är
därför som en käpp man doppar ner i vattnet
ser ut som om den vore knäckt. Ljuset från
käppen bryts när det går från vattnet upp i
luften.
Linser som har ytor som buktar utåt samlar
ljuset. De är samlingslinser eller positiva
linser. Saker som man ser genom en sådan
lins ser större ut om man håller linsen intill
sig. Ett förstoringsglas är ett bra exempel.
Buktar ytorna inåt, sprider linsen ljuset. Den
är en spridningslins eller negativ lins. Den
som är närsynt behöver glasögonglas som är
negativa linser. Positiva linser används både
i kikare och mikroskop och i kameror.lins.
6
Fysik, Blå enhet åk 8 & 9
Ht 12/Vt 13
öga
öga är ett yttre sinnesorgan som människor och andra djur ser med. Ögat är ett sinnesorgan
som tar emot ljusenergi från omvärlden och omvandlar ljusenergin till el i form av
nervimpulser. Nervimpulserna skickas i synnerverna till hjärnans syncentrum.
Ögats byggnad
En stor del av ögat består av en nästan klotrund, genomskinlig och geléartad kropp,
glaskroppen. Glaskroppen består till 99 % av vatten. Funktionen är antagligen att ge stöd åt
näthinnan. Glaskroppen är också täckt av andra hinnor.
· Den yttersta hinnan, senhinnan, kallar vi vanligen ögonvitan. De sex muskler som styr
ögats rörelser är fästa vid senhinnan.
· Framtill täcks glaskroppen av den genomskinliga hornhinnan, som skyddar ögat och är
mycket känslig för beröring. När hornhinnan retas bildas tårar, som försöker spola bort det
som fastnat i ögat.
· Framtill i ögat är linsen fäst. Mitt fram i ögat sitter den färgade regnbågshinnan eller iris,
som har en öppning i centrum, pupillen, där ljus kommer in till linsen.
· Bakom glaskroppen sitter näthinnan, där synbilden skapas. Från näthinnan leder
synnerven in till hjärnan.
· Innanför senhinnan och utanför näthinnan finns åderhinnan som är rik på blodkärl.
Blodkärlen försörjer näthinnan med syre och näring och forslar bort koldioxid och annat
avfall.
Människoögats yttre delar med tårkörteln
där tårarna bildas, och tårvägarna.
7
Fysik, Blå enhet åk 8 & 9
Ht 12/Vt 13
Ögonen med yttre
ögonmuskler och
synnerver. Sett
uppifrån,
omedelbart
ovanför
ögongloberna. öga.
Det mänskliga ögat
i genomskärning.
Ögats skydd
Ögat ligger skyddat på en kudde av fett inne i ögonhålan i skallen. Framtill skyddas ögonen
av ögonlocken, som kan täcka ögonen helt när det behövs. Det är det vi gör när vi blundar. Vi
blinkar ungefär var femte sekund. Det gör vi för att tårvätska ska fördela sig över ögat och
skydda det. Ögonlocken har fransar som skyddar ögat mot mindre skräp.
Hur ögat ser
Man kan jämföra ögat hos en människa med en kamera. Båda har en reglerbar öppning som
släpper igenom ljus. Pupillen drar ihop sig när det är ljust och vidgar sig när det blir mörkare,
som bländaröppningen i kameran. Både kameran och ögat har en lins, där ljuset bryts.
I kameran fastnar bilden på en ljuskänslig platta – i ögat på näthinnan. Näthinnan har
omkring 130 miljoner synceller. Ögats lins bryter, tillsammans med hornhinnan, samman
ljuset till näthinnan. Muskler runt linsen kan ändra linsens tjocklek så att ljuset bryts mer
eller mindre. Det gör att vi kan se saker på både långa och korta avstånd.
Näthinnan innehåller olika typer av synceller. De kallas för tappar och stavar. Tapparna
fungerar bäst på dagen när det är ljust. I det område på näthinnan som kallas gula fläcken
finns väldigt många tappar. Människor har tre olika sorters tappar, som är känsliga för ljus
med olika färger. Egentligen är det så att ljuset har olika våglängder som vår hjärna upplever
som färger. De tre typerna av tappar är mest känsliga för ljusvåglängder som vi upplever som
färgerna rött, grönt och blått. Hur kan vi då se en gul citron? Jo, dels registrerar tapparna
även andra ljusvåglängder, men inte lika starkt, dels ger kombinationer av minst två
ljusvåglängder andra färgupplevelser. Ett exempel är att vi upplever en kombination av lika
delar "rött" och "grönt" ljus som färgen gult.
8
Fysik, Blå enhet åk 8 & 9
Ht 12/Vt 13
Stavar fungerar när man ser i svagt ljus, till exempel på kvällen. Då kan man inte se olika
färger, för det finns bara en sorts stavar som alla är känsligast för blågrönt ljus. Därför ser blå
och gröna saker ljusare ut än röda när det är mörkt.
Från näthinnan går nervtrådar ihop i synnerven, en från vartdera ögat. I den punkt där
synnerven går ut ur ögat finns inga synceller. Den punkten kallas blinda fläcken eftersom vi
inte kan se ljus som träffar näthinnan där. Synnerverna går till syncentrum i nackloben i
hjärnan, där informationen från näthinnan bearbetas och omvandlas till en synupplevelse.
I starkt ljus stänger sig katters pupiller så att de bildar
upprättstående, smala streck. Människans pupiller behåller sin
runda form när de drar ihop sig, och kan inte stänga ute ljuset
lika bra som kattens.
Ögon och syn hos olika djur
I djurvärlden finns många exempel på ögon som överträffar
människans: stora rovfåglar har den bästa synskärpan, kolibrier
och dagfjärilar samt vissa kräftdjur har det bästa färgseendet och djuphavsfiskar, ugglor och
vissa nattaktiva däggdjur har det bästa mörkerseendet.
Bland ryggradslösa djur finner man många exempel på mycket små ögon (mindre än 0,1
millimeter hos bladlöss) såväl som djurvärldens största ögon (mer än 35 centimeter) hos
vissa jättebläckfiskar. Hos insekter och kräftdjur är den vanligaste ögontypen fasettögon som
har många små linser som samarbetar. Ögon som har en enda lins (som våra) kallas
kameraögon och finns hos bland annat ryggradsdjur, bläckfiskar, snäckor och spindlar.
Dessutom finns andra sorters ögon. Kammusslor och vissa kräftdjur har spegelögon, där en
krökt spegel skapar bilden på näthinnan. Flera sorters maskar har enkla ögon som kallas
pigmentbägarögon och kan uppfatta ljusets riktning.
katarakt
katarakt är en ögonsjukdom där ögats lins blir grumlig. Katarakt kallas ibland grå starr. Vid katarakt
blir ögonlinsen grumlig så att ljuset inte längre kan nå näthinnan. Katarakt är en vanlig sjukdom hos
äldre personer. Den leder till allt sämre syn, och till slut kan ögat bara skilja på ljus och mörker. I iländer opererar man katarakt, och den grumliga linsen byts ut mot en plastlins. I andra länder blir de
flesta som drabbas av sjukdomen blinda.
glaukom
glaukom, eller grön starr, är en ögonsjukdom. Grön starr är egentligen ett gammalt namn på
sjukdomen. Sjukdomen orsakas av för högt tryck i ögat. Det höga trycket kan skada synnerven och
synfältet. Glaukom behandlas med ögondroppar som sänker trycket i ögat. I svåra fall kan man
använda laserbehandling eller operera.
9
Fysik, Blå enhet åk 8 & 9
Ht 12/Vt 13
brytningsfel
brytningsfel är ett samlingsnamn för olika synfel. Dessa synfel gör att ljuset som kommer in i ögat
inte bryts till en skarp bild på näthinnan.
Det finns tre former av brytningsfel: översynthet, närsynthet och astigmatism.
brytningsfel gör att ljuset som kommer in i ögat
inte bryts till en skarp bild på näthinnan. 1. I ett
öga med normal syn bryts ljus till en skarp bild
på näthinnan. 2. Översynthet beror ofta på att
ögat är för kort. (a) Därför bryts ljuset till en
skarp bild bakom näthinnan. (b) Om linsen
ackommoderar (ändrar form) hamnar bilden på
näthinnan. (c) Om linsen inte kan ackommodera,
som hos äldre personer, används en positiv
(konvex) glasögonlins som hjälper ögat att bryta
samman ljusstrålarna, så att...
Närsynthet
Närsynthet är den vanligaste formen av
brytningsfel. Om man är närsynt ser man
ganska bra på nära håll, men sådant som
är längre bort är suddigt. Det beror
vanligen på att ögat är för långt i djupled.
Därför bryts ljuset så att en skarp bild
hamnar framför näthinnan i stället för på
den.
Översynthet
Mindre vanlig, i varje fall hos yngre
människor, är översynthet. Om man är
översynt ser man bra på håll, men sådant
som är nära är suddigt. Då är det svårt att
till exempel läsa texten i en bok. Det beror
på att ögat är för kort, så att ljusstrålarna
bryts så att en skarp bild hamnar bakom
näthinnan i stället för på den.
En yngre person som är lite översynt kan själv rätta till det genom att ändra ögonlinsens form extra
mycket. Man "skärper blicken". Det kallas att ackommodera. Men den förmågan avtar med åren. Då
drabbas man av ålderssynthet. Därför behöver många medelålders och äldre personer läsglasögon.
Astigmatism
En tredje, annorlunda form av brytningsfel är astigmatism. Det gör att kanter på ett föremål kan verka
suddiga och att raka linjer ser ut som om de var böjda. Brytningsfelet beror på att hornhinnan eller
linsen i ögat inte är sfärisk, det vill säga formad som ytan av ett klot. Ljuset som kommer in i ögat bryts
till olika punkter på näthinnan beroende på om ljusstrålarna faller in vågrätt eller lodrätt.
10
Fysik, Blå enhet åk 8 & 9
Ht 12/Vt 13
Del 1: Ljus och reflektion
Sidan 207-220 i fysikboken.
Efter att vi gått igenom denna del ska du:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Känna till hur ljus kan beskrivas och kunna ge exempel på olika typer av ljuskällor.
Känna till hur ljus reflekteras och kunna använda begreppen Infallsvinkel,
Reflektionsvinkel, Normal och Brytningsvinkel.
Kunna redogöra för reflektionslagen.
Känna till att ljuset har olika hastighet i olika medier.
Känna till hur ljuset reflekteras i olika typer av speglar.
Kunna använda begreppen konkav och konvex i samband med speglar.
Kunna använda begreppen fokus och brännpunkt i samband med speglar.
Känna till att ljuset bryts när det passerar mellan olika medier.
Känna till begreppet totalreflektion och veta att detta är principen för olika
tillämpningar inom medicin och teknologi.
Arbetsuppgifter som hör till:
•
•
•
Övningsuppgifter till del 1.
Laborationsuppgifter1-12 (Reflektion av ljus)
Laborationsuppgifter 13-19 (Ljusbrytning och reflektion)
Del 2: Linser och optiska apparater
Sidan 221-226 i fysikboken.
Efter att vi gått igenom denna del ska du:
• Känna till olika typer av linser, hur de bryter ljuset och vad de används till.
• Kunna använda begreppen fokus/brännpunkt och brännvidd i samband med linser.
• Känna till ögats uppbyggnad och funktion.
• Känna till några optiska apparater.
Arbetsuppgifter som skall göras:
• Övningsuppgifter del 2.
• Laborationsuppgifter 20-26 (Linser)
Läs själv: Spektrum, laser och osynligt ljus
Sidan 226-230 i fysikboken.
Efter att du läst denna del ska du:
• Känna till att vitt ljus kan delas upp i ett spektrum av färger med hjälp av ett prisma.
• Känna till vad det är som avgör vilken färg ett föremål får.
• Veta något om laser, infrarött och ultraviolett ljus.
11
Fysik, Blå enhet åk 8 & 9
Ht 12/Vt 13
Övningsuppgifter till del 1:
1.
2.
3.
4.
5.
Ge exempel på några olika ljuskällor och beskriv deras för- och nackdelar.
Vilken är ljusets hastighet i luft respektive vatten?
På vilka två olika sätt kan ljus beskrivas?
Beskriv reflektionslagen med ett exempel.
Här nedanför finns olika speglar, rita ut hur ljuset reflekteras i de olika speglarna.
51°
12
Fysik, Blå enhet åk 8 & 9
Ht 12/Vt 13
6. Nedanför finns tre olika plana speglar. Punkten är ditt öga som tittar på figurens
spegelbild. Rita ut hur strålgången går samt var ögat uppfattar att bilden finns.
7. Skriv vad de olika spegeltyperna heter och rita hur strålarna reflekteras.
13
Fysik, Blå enhet åk 8 & 9
Ht 12/Vt 13
8. Undersök med hjälp av en sked hur din spegelbild blir i en konkav respektive konvex
spegel. Förklara varför resultatet blir som det blir!
9. Hur bryts ljuset när det går från ett tunnare till ett tätare medium. Rita en bild och sätt
ut normal, infallsvinkel (45°), reflektionsvinkel samt brytningsvinkel.
10. Hur bryts ljuset när det går från ett tätare till ett tunnare medium. Rita en bild och sätt
ut normal, infallsvinkel (45°), reflektionsvinkel samt brytningsvinkel.
11. Rita hur ljuset bryts i ett prisma. Låt infallsvinkeln vara 45°.
12. Förklara hur totalreflektion uppkommer.
Övningsuppgifter till del 2:
1. Rita strålgången, markera brännpunkten samt skriv hur lång brännvidden är hos
respektive lins.
+5
+7
-5
14
Fysik, Blå enhet åk 8 & 9
Ht 12/Vt 13
-9
2. Sätt ut namnen på ögats olika delar.
3. Hur korrigeras ett synfel där personen är närsynt?
4. Hur korrigeras ett synfel där personen är översynt?
5. Vad ska en person med synfelet -2,5 dioptrier ha för typ av lins?
6. Ge exempel på några olika typer av optiska apparater och vad de kan användas till.
15
Fysik, Blå enhet åk 8 & 9
Ht 12/Vt 13
Laborationskompendium
Alla dessa försök gör ni i grupp. Använd optiklådorna på skolan . Titta aldrig in i lasern och
var aktsamma med utrustningen!
Reflektion av ljus
Plan spegel
Lägg ut gradskivan på bänken. Anslut
laserboxen och ställ in den på en laserstråle.
Placera boxen på gradskivan så att strålen
exakt följer linjalen.
1. Justera spegelmodellen så att den
blir plan och placera den på 90ºstrecket (bild 1). Laserstrålen ser ut
att ”fastna” i spegeln, varför?
2. Flytta laserboxen till 45º-stecket.
Vad händer? (bild 2)
3. Flytta laserboxen så att den lyser mot
centrum från 10º, 20º, 30º och 40ºstrecket. Vid vilken vinkel går strålen ut i
de olika försöken?
4. Rita en enkel skiss av ett av försöken i
uppgift 3.
5. Formulera med egna ord en regel för hur
infallsvinkeln i och reflektionsvinkeln r hänger
ihop.
16
Fysik, Blå enhet åk 8 & 9
Ht 12/Vt 13
Konkav spegel
Justera spegeln så att den blir böjd och placera den och laserboxen som på bild 4.
6. Rita en skiss av försöket med tre strålar.
7. Förklara vad som händer i försök 6.
8. Man pratar om en konkav spegels
brännpunkt. Vad är brännpunkten?
Varför tror det kallas brännpunkt?
9. Gör om försöket med fem strålar.
Konvex spegel
Vänd på spegeln och placera den som på bild 5.
Testa med fem strålar så du ser hur en konvex spegel
fungerar.
10. Vad händer? Rita en skiss.
Ta spegeln och håll den nära (5-10 cm)ansiktet och
spegla dig i den. Spegla dig både i den konkava och
konvexa sidan.
11. Vilken sida förstorar och vilken förminskar?
12. Vad händer om du speglar dig i den konkava sidan på lite längre avstånd? Testa både
att hålla spegeln lodrät och vågrät. Är det någon skillnad?
17
Fysik, Blå enhet åk 8 & 9
Ht 12/Vt 13
Ljusbrytning och reflektion
Halvcirkelformad lins
Lägg ut gradskivan på bänken. Lägg den halvcirkelformade
linsen mitt på 90º-strecket. Lys med en laserstråle mot centrum
utefter 45º-strecket, se bild 6.
13. Vad händer när ljusstrålen går in i linsen? Rita en skiss.
14. Vad händer när ljusstrålen går ut ur linsen? Rita!
Prisma
Placera prismat på gradskivan och skicka en laserstråle in i prismat
enligt bild 7.
15. Vad händer när ljusstrålen går in i prismat? Rita en skiss.
16. Vad händer när ljusstrålen går ut ur prismat? Rita!
17. I båda försöken ovan bröts ljuset när det gick in i plasten,
men det var bara i prismat som ljuset bröts när det gick ut ur plasten. Vad beror det
på? Varför bröts inte ljuset när det gick ur den halvcirkelformade linsen?
Totalreflektion
Placera laserboxen och rätblocket enligt bild 9.
18. Rita en skiss som visar hur ljusstrålen går.
19. Vad skulle hända om rätblocket var längre?
18
Fysik, Blå enhet åk 8 & 9
Ht 12/Vt 13
Linser
Konvex lins
Lys på den konvexa linsen enligt bild 11.
20. Vad händer när ljusstrålen går in i linsen?
Rita!
21. Vad händer när ljusstrålen går ut ur linsen?
Rita!
22. Varför går ljusstrålen på det sättet?
23. Testa med tre och fem ljusstrålar och se vad som händer. Rita!
Konkav lins
Gör om försöken med en konkav lins, se bild 12.
24. Vad blev det för skillnad?
25. Rita!
Se genom linserna
Lägg de två linsmodellerna över texten i läroboken, se
bild 13. Titta genom linserna, en i taget, samtidigt som
du lyfter dem upp från pappret.
26. Vad upptäcker du?
19
Fysik, Blå enhet åk 8 & 9
Ht 12/Vt 13
Instuderingsfrågor, Sid 207-231 i Fysikboken
1. Vad menas med ljuskällor?
2. Vilken är den viktigaste ljuskällan?
3. Varför kan vi se olika föremål i ett mörkt rum, om vi tänder en lampa?
4. Hur fort färdas ljuset i vakuum?
5. Hur rör sig ljuset?
6. Rita ett parallellt strålknippe.
7. Hur lyder reflektionslagen? Rita gärna figur.
8. Rita hur parallella strålar reflekteras som faller in mot en konvex spegel.
9. Rita hur parallella strålar reflekteras som faller in mot en konkav spegel.
10. Vad menas med brännvidd och brännpunkt (fokus)? Rita gärna figur.
11. Vilken typ av spegel ger alltid förminskade bilder?
12. Vilken typ av spegel ger en förstorad bild, om föremålet står innanför brännpunkten?
13. Nämn ett praktiskt användningsområde för en konkav och en konvex spegel?
14. Hur bryts parallella strålar som faller in mot en positiv lins? Rita figur och markera
även brännvidden och fokus.
15. Hur bryts parallella strålar som faller in mot en negativ lins? Rita figur.
16. a) Vilken typ av lins ska man använda till en lupp?
b)Vilken av linserna +5 och +10 förstorar mest?
c)Vad innebär det att en lins har beteckningen +12?
17. Vilka är kamerans tre viktigaste delar?
18. Vad kallas linserna i en kikare?
19. a) Vad händer när vitt solljus får passera ett prisma?
b) Hur kan en regnbåge uppstå?
20. Nämn två exempel på osynligt ljus?
21. Vilken färg reflekterar en röd bild en solig vinterdag på norra halvklotet?
22. Vad kallas den strålning som åstadkommer solbränna?
23. Hur bryts en ljusstråle som träffar en vattenyta vinkelrätt? Rita gärna figur.
24. Vad menas med totalreflektion?
25. I vilken enhet mäts
a) belysning
b) ljusflöde
20