novell om mänskligarättigheter

Elev­-­
­hand­ledning
ANGELÄGET
novell
om
mänskliga rättigheter
NOVELL OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Inledning
Under en tid framöver kommer du att dels
läsa en roman som behandlar mänskliga
rättigheter och dels skriva en novell med
samma tema som utgångspunkt. Syftet
med att läsa romaner som tar upp aspekter av detta ämne är bland annat att:
• du får ta del av vad andra personer velat uttrycka inom temat mänskliga rättigheter, vilket förhoppningsvis kommer att
inspirera dig
• du får en möjlighet att möta exempel
på och reflektera över olika inslag och
komponenter som utgör en väl berättad
historia
Syftet med att du också ska skriva en novell inom samma tema är bland annat
att:
• du får tillfälle att fördjupa dig inom ämnet mänskliga rättigheter, och dessutom
en chans att nå ut till andra och delge
dina tankar och idéer
• du får möjlighet att utveckla din kreativitet och ditt skrivande
Mänskliga rättigheter i
litteraturen
Det skrivna ordet har i århundraden varit ett viktigt sätt för människor att uttrycka
sig. Allt från små lappar som smugglats
ut ur fängelser, till litteratur, rapporter, och
journalistik har beskrivit förhållanden i
omvärlden. Litteraturen har tillsammans
med andra uttrycksformer spelat en stor
roll för att stärka de mänskliga rättigheterna. Detta märks inte minst genom
böcker och noveller som skildrar enskilda
människoöden, krigssituationer eller olika
minoritetsgruppers levnadsvillkor.
Skönlitteraturen har på så vis använts för
att skildra missförhållanden i omvärlden.
Att läsa dessa verk blir därför ett sätt att
få insyn i andra människors verklighet och
livssituation. Om man kan öka förståelsen
för olika synsätt, kulturer och tolkningar,
kan detta också leda till att minska fördomar och öka toleransen för olikheter. Inte
oväntat stärker detta de mänskliga rättigheterna.
I diktaturer, där yttrandefriheten ofta är
begränsad, har personer som beskrivit
landets förhållanden i böcker på ett ofördelaktigt sätt, försatt sig själva i fara. Flera författare har hotats till livet efter att ha
berättat om orättvisor, kränkningar eller
missförhållanden som råder i deras hemländer. Den begränsade yttrandefriheten
märks också i länder där minoritetsgrupper och kvinnor inte ges demokratiska
rättigheter att medverka i hur landet ska
styras eller publicera det ”fria ordet”. I Asien finns även länder där Internet till viss
del censureras. Att på olika sätt beskära
och censurera yttrandefriheten kränker de
mänskliga rättigheterna och bidrar till att
bromsa en sund samhällsutveckling.
I romaner och noveller beskrivs ofta ämnen som har en direkt koppling till brott
mot de mänskliga rättigheterna. Det kan
handla om korruption, kvinnomisshandel,
barnarbete, bortrövande av barn, slaveri, krigsförbrytelser, sexuella övergrepp,
hemlöshet, hedersmord, de aidssjukas
och homosexuellas situation. Dessa ämnen återkommer också i flera ”stora” verk
som skrivits av kända författare. Nobelpristagare från länder som Sydafrika, Turkiet, Chile och Egypten behandlar i flera
av sina böcker förhållanden som kränker
de mänskliga rättigheterna.
Mänskliga rättigheter i världen
Mänskliga rättigheter i Sverige
Innan arbetet med att skriva novell och
läsa roman på temat mänskliga rättigheter inleds, kan det vara bra att få inblick
i hur ”mänskliga rättigheter” uppkommit
och vad de består av.
Även om Sverige på många sätt följer de
mänskliga rättigheterna finns exempel
där stat och myndigheter medverkat till
att kränka individers mänskliga rättigheter. Under senare år har till exempel flyktingar som torterats i sina hemländer fått
avslag på asylansökningar, kvinnor som
utsatts för våld nekats det skydd de har
rätt till och människor som deltagit i demonstrationer utsatts för övervåld av polisen.
Mänskliga rättigheter reglerar staters och
individers förhållande till varandra. De
har funnits i olika former genom historien, men fick en mer formell struktur efter
andra världskriget då fem miljoner judar
och andra människor mördades i Nazitysklands koncentrationsläger. Efteråt bestämde världssamfundet att liknande
massmord måste förhindras i framtiden,
och år 1945 bildades de Förenta nationerna (FN). Den 10 december samma år
antogs FN:s allmänna förklaring om de
mänskliga rättigheterna som innehåller
30 artiklar. Här ingår bland annat rätten
till liv, yttrandefrihet och religionsfrihet. De
mänskliga rättigheterna är odelbara och
alla anses vara lika viktiga, vilket betyder
att de dels är beroende av varandra, dels
att de omfattar alla människor.
FN:s allmänna förklaring ligger också till
grund för flera ”konventioner” som bildats.
En konvention, är till skillnad från förklaring, ett juridiskt bindande dokument mellan stater som måste följas av de stater
som skrivit under dem. De mest kända
konventionerna är Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och Internationella
konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Idag finns
ytterligare ett antal konventioner där så
kallade Barnkonventionen och Kvinnokonventionen särskilt framhäver diskriminerade gruppers rättigheter.
Andra exempel på hur människors rättigheter kränks i Sverige har att göra med
hur individer beter sig mot varandra. Nedan beskrivs några exempel på kränkningar:
• Polisbrutalitet
• Mäns våld mot kvinnor
• Hatbrott
• Rasism
• Diskriminering av homosexuella
• Hemlöshet
• Våldtäkt
• Vanvård på äldreboende
• Sexuella trakasserier
• Mobbning
• Människohandel
• Utpressning
• Misshandel
• Fördomar vid brottsbekämpning
• Diskriminering av funktionshindrade
• Gömda flyktingars situation
Du kommer själv att välja vilken ”mänsklig
rättighet” du vill fördjupa dig inom, alltså
vilken roman du väljer och vad din novell
ska handla om. Kanske väljer du att läsa
en roman som handlar om tortyr i Kina
men väljer att skriva om en person som
blir diskriminerad för sitt funktionshinder
i Göteborg. Det viktiga är att du tycker att
det känns angeläget och intressant att
läsa och skriva om.
Romanläsning på temat mänskliga
rättigheter
I en lista längst bak finner du förslag på
romaner vars innehåll kan kopplas till
mänskliga rättigheter. När du sedan läst
en roman kommer ni i grupp att diskutera
innehållet.
Romanerna kommer att presenteras och
diskuteras i grupp. Bestäm tillsammans
med din lärare hur detta upplägg ska se
ut, hur ofta ni ska träffas, vilka som ska
vara med i gruppen o.s.v. Till varje möte
med gruppen har var och en förberett sig
väl och är redo att diskutera romanens
innehåll och form. Nedan ges förslag på
tänkbara frågor att reflektera kring och
diskutera. Tänk på att också lyssna aktivt
och låta alla komma till tals.
Första mötet • Varför valde du just den här romanen?
Vad väckte ditt intresse?
• Hur inleds boken? Läs eventuellt upp inledningen för gruppen och diskutera. Vilken typ av inledning är det? Väcker inledningen intresse? Får du några föraningar
om vad som ska hända?
• Berätta kort för gruppen vad som hänt i
romanen så här långt.
• Kommentera hur du upplever att boken behandlar mänskliga rättigheter. Kan
man så här långt i boken ringa in exempel på hur mänskliga rättigheter kränks?
Utveckla.
• Kommentera språket. Passar språket till
det som berättas? Är språket komplicerat
eller enkelt? Poetiskt?
Andra mötet
• Vad har hänt i romanen så här långt?
• Om romanen utspelar sig i vår samtid,
säger berättelsen något om vårt nutida
samhälle?
• Vilka samhällsfaktorer kan tänkas spela
roll för handlingen i berättelsen?
• Diskutera hur temat mänskliga rättigheter skildras. Blir du berörd? Varför/varför
inte?
• Diskutera romanens karaktärer så här
långt. Välj ut en personbeskrivning som
gjorde intryck på dig. Citera gärna ur romanen. Gestaltar eller berättar författaren? Försök ge exempel.
• Genomgår personerna någon slags
förändring? I så fall, hur då? Förstår man
som läsare varför?
• Präglas människornas liv i romanen av
konflikter? Skilj på yttre konflikter, som till
exempel att två personer bråkar, och inre
konflikter, som till exempel när en person
slits mellan två idéer eller val.
Tredje mötet
• Vad har hänt i berättelsen?
• Vad kan man lära sig av berättelsen?
Finns det något tydligt budskap?
• Vem är det som berättar i romanen?
Är det en allvetande berättare? Berättas
historien ur någon av karaktärernas synvinkel? Vilken betydelse har berättarperspektivet för just den romanen du läst?
• När och under hur lång tid utspelas romanen? Är berättelsen kronologisk eller
gör författaren till exempel framåt- eller
tillbakablickar?
• Vilken betydelse har miljöbeskrivningarna för boken? Har miljön någon inver-
kan på personerna i boken? Kunde handlingen lika gärna utspelat sig någon annanstans?
• Vad vill jag med min berättelse?
• Välj en miljöbeskrivning i romanen som
gjorde intryck. Läs upp den för gruppen
och diskutera.
• För vem skriver jag?
• Kommentera slutet. Var det väntat eller
blev du överraskad? Var det ett bra eller
dåligt slut? Motivera.
ATT SKRIVA novell
En novell är betydligt kortare än romanen,
ofta tät och koncentrerat skriven utan alltför många sidospår, med en händelse
i fokus. Ofta får vi möta en eller få plaster och personer som berättelsen kretsar
kring.
Det är viktigt att komma ihåg att det alltid är din kreativitet, dina tankar och idéer
som är det centrala i ditt skrivande. Precis som med annat skapande kan man
inte skriva en novell genom att mekaniskt
”bocka” av byggstenar som vanligtvis ingår. Tanken med informationen och övningarna som presenteras här är alltså
inte att de ska följas slaviskt när du sedan
ska sätta igång och skriva. Tvinga inte in
moment för sakens skull.
ÖVNING
Innan du börjar skriva kan det vara en bra
idé att göra en skiss över dina tankar om
din berättelse. Du kan ställa dig följande
frågor:
• Vad ska hända i novellen?
• Vem ska vara med?
• Var ska den utspela sig?
• Vad vill jag förmedla?
Som tidigare nämnts ska din novell på
något sätt beröra temat mänskliga rättigheter. Ofta är det lättare att på ett trovärdigt sätt berätta om sådant som ligger
nära ens egen verklighet. Har man aldrig kommit i kontakt med dödsstraff eller tortyr kanske det är svårt att skriva om
det, och det kan vara svårt att göra efterforskningar. På samma sätt det är svårt
att skriva om till exempel Afghanistan eller Irak om man aldrig har varit där. Det är
ofta lättare om du låter din berättelse utspela sig i en för dig bekant miljö. Listan
på sidan 3 som ger exempel på kränkningar kanske kan vara en bra utgångspunkt när du ska börja fundera på val av
tema till novellen.
Beskrivningar
Oavsett om det är personer eller miljöer
du beskriver finns det vissa saker du bör
tänka på:
Undvik klichéer som till exempel: ”regnet
stod som spön i backen” eller ”solen sken
från en klarblå himmel”.
Berätta inte allt! En oerfaren skribent säger ofta allt utan att lägga tonvikt vid något särskilt. Välj dina ord och detaljer med
omsorg. En bra beskrivning är sällan ett
långt uppradande av adjektiv eftersom
det då lätt blir ytligt, ointressant och mekaniskt.
Inom litteraturen talar man om att gestalta i stället för att berätta. Istället för
att skriva ”Han kände sig nervös” kanske
man istället skulle kunna beskriva den
röda färgen i hans ansikte, att hans hän-
der skakar eller att han svettas? Läsaren
får själv dra slutsatser av personens agerande.
ÖVNING
Prova själv att skriva om meningarna
nedan så att du gestaltar istället för att
berätta:
• Taxichauffören hade väldigt dåligt lokalsinne.
• Biljettkontrollanten var mycket upprörd.
• Rummet var smutsigt.
Tänk även på att undvika att använda
alltför många förstärkningsord när du
skriver, som till exempel: ”Vattnet var jättekallt men vi doppade oss jättesnabbt.
Det var väldigt skönt att äntligen få bada.”
Personbeskrivning
En person kan beskrivas på många olika sätt. Välj om du vill beskriva en person
med utgångspunkt i hans eller hennes
tankar, beteende eller utseende. Även här
gäller det att välja ut intressanta detaljer
snarare än att rabbla beskrivningar. Gör
medvetna val när du bestämmer dig för
vilken bild av personen du vill förmedla.
ÖVNING
Träna på att skriva personbeskrivningar
genom att skriva om en av de tre efterlysningarna nedan. Utifrån den informationen du får, fundera på vem personen
kan tänkas vara, hur han eller hon känner
sig, vad som nyss har hänt honom eller
henne. Försök även att gestalta i stället för
att bara berätta. Du behöver inte få med
all information utan det räcker att du låter dig inspireras när du skapar en bild av
personen.
För att illustrera ges först ett exempel på
hur detta kan göras. Om man använder
Efterlysning 3 som utgångspunkt skulle
en beskrivning kunna börja såhär:
Helvete, helvete, helvete!” väste
Kent om och om igen. Han sparkade till soptunnan som stod
bredvid busskuren. Han sparkade igen, denna gång med ännu
större kraft. Han drog den skitiga jeansjackan tätare omkring
sig. Kent visste att om han inte
fick tag på Jimmy eller någon av
hans polare samma kväll skulle han må riktigt kasst. Eller vågade han köpa av Sussie? Skulle
hon skvallra så han åkte in igen?
Satans brudar, de är bara bra
att ha till en sak.
I beskrivningen ovan får vi direkt eller indirekt veta att han:
• suttit inne
• är aggressiv
• har en negativ syn på kvinnor
• fryser
• har en smutsig jacka
• har abstinens och sannolikt börjar bli
desperat
• umgås med langare
Efterlysning 1
Sara Hellberg, 10 år, försvann från hemmet vid sjutiden igår efter ett bråk med en
klasskamrat. Flickan bar vid försvinnandet
en trasig röd kappa, träskor och blå kjol.
Signalement:
145 cm lång
nätt kroppsbyggnad
bruna ögon
glasögon
långt brunt hår
ett födelsemärke under vänster öga
Efterlysning 2
Sixten Karlsson, 92, rymde i söndags natt
från ålderdomshemmet. Sågs senast i
trädgården utanför hemmet. Mannen är
mycket förvirrad och har nedsatt syn. Bar
vid försvinnandet blågrå pyjamas och är
sannolikt barfota. Talar skånska.
Signalement:
skallig
172 cm lång
normal kroppsbyggnad
glasögon
blå ögon
Efterlysning 3
Kent Johansson, 28 år, rymde vid fyratiden i morse från Kumlaanstalten. Han
bar då mörka jeans, jeansjacka och en
brun skjorta. Enligt uppgift var han starkt
narkotikapåverkad. Mannen klassas som
mycket farlig.
Signalement:
195 cm lång
blont, kort hår
kraftigt byggd
sår i pannan
tatuering på vänster underarm
gröna ögon
Miljöbeskrivning
En lyckad miljöbeskrivning är en beskrivning där läsaren nästan kan känna att
hon eller han besöker platsen i berättelsen. Ett annat syfte med att beskriva miljön där novellen utspelar sig är att skapa
en viss stämning.
På den tiden som vi talar om
rådde i städerna en stank som
vi moderna människor knappast kan göra oss en föreställning om. Gatorna luktade spillning, bakgårdarna luktade urin,
trapphusen luktade ruttet trä och
råttlort, köken skämd kål och
fårtalg; de ovädrade boningsrummen luktade unket damm,
och i sovrummen stod en dunst
av flottiga lakan, fuktiga bolster
och den fränt söta odören från
nattkärlen.”
Süsskind väljer här luktsinnet, vilket passar bra med tanke på bokens handling.
Hur hade samma miljö tett sig om författaren valt att bara utgå ifrån hörsel, syn
eller känsel?
ÖVNING
Ett annat bra sätt att träna på miljöbeskrivningar är att välja en plats och beskriva den på två olika sätt. Exempelvis är
du glad, nyfiken och förväntansfull första
gången och andra gången du beskriver
den är du nedstämd och frustrerad.
Det är kanske inte så troligt att du kommer att välja ett enda sinne när du väl så
småningom skriver din novell, men det är
ett bra sätt att upptäcka hur mycket man
kan få ut av ett enda perspektiv.
Att inleda
ÖVNING
Träna på att skriva miljöbeskrivningar genom att beskriva en plats utifrån ett enda
sinne, som i till exempel Parfymen av
Patrik Süsskind:
Oavsett vilken typ av text du skriver är det
viktigt att inleda på ett sätt som väcker
nyfikenhet. Locka din läsare att fortsätta.
Hur gör man då det? Man kan till exempel börja mitt i en händelse, vilket kallas
in media res, eller med ett påstående, en
replik eller med att direkt tilltala läsaren.
Kanske passar en provocerande fråga
som inledning till just din text eller kanske
en replik?
ÖVNING
Nedan följer exempel på inledningar ur
romaner och noveller. Läs dem och fundera på hur inledningarna är skrivna. Om
du tycker att det är en bra inledning, vad
är det som får dig att vilja läsa vidare?
Jag blev den jag är i dag en kall,
solig dag vintern 1975 när jag
var tolv år gammal. Jag minns
det exakta ögonblicket, minns
hur jag satt hopkrupen bakom
en förfallen lervägg och kikade
in i en gränd i närheten av en
frusen bäck. De är länge sedan
nu men jag har upptäckt att det
inte stämmer, det där man säger om det förflutna, att man
kan begrava det. Det förflutna
kämpar sig alltid upp till ytan
igen.”
ur Flyga Drake
av Khaled Hosseini
--------------------------------------
Om ni verkligen vill höra den här
historien, så väntar ni er väl att
jag ska börja med att tala om
var jag föddes, min usla barndom, vad mina föräldrar sysslade med innan jag kom till världen och sånt David Copperfield-larv, men jag känner inte
för det.”
ur Räddaren i nöden
av J. D. Salinger
--------------------------------------
Oj, jag är en snabb hund. Jag är
supersupersnabb. Det är sant
och jag älskar att vara snabb,
det erkänner jag, jag bara älskar det. Ni vet snabba hundar.
Hundar som bara springer förbi
och ni säger: ”Åh, fan! Det var en
snabb hund!” Det är jag det.”
ur När jag hade kastats i floden och innan jag drunknade
av Dave Eggers
--------------------------------------
Varför inte börja med Jeromes
mail till sin far:
Till: HowardBelsey@fas.Wellington.edu
Från: Jeromeabroad@easymail.com
Datum: 5 november
Ämne:
Hej, pappa – jag tänker fortsätta
skriva de här breven till dig. Jag
förväntar mig inte längre att du
kommer att svara, men jag hoppas fortfarande att du ändå ska
göra det. Bara så du vet.”
ur Om skönhet av Zadie Smith
ÖVNING
Välj nu själv ut ett par inledningar ur skönlitterära verk och analysera dessa. Försök
att hitta olika slags inledningar. Arbeta i
grupp, läs upp inledningarna ni valt och
kommentera och diskutera dessa.
Dialoger
För att ge liv åt och öka tempot i din novell
kanske du vill använda dig av dialoger eller repliker. Indirekt säger dessutom dialogerna ofta något om personerna i berättelsen. Undvik emellertid att låta dialogen få alltför stort utrymme eftersom
texten då riskerar att bli lite ”pratig”. Var
dessutom noga med att det är lätt att förstå vem som säger vad.
Välj mellan att använda direkt eller indirekt anföring:
Direkt: – Jag vill inte ha glass, sa flickan.
Indirekt: Flickan sa att hon inte ville ha
glass.
ÖVNING
Skriv ett replikskifte mellan två personer och låt det vara underförstått vad de
egentligen talar om, alternativt avslöja i
de sista meningarna vad dialogen faktiskt handlar om. Läs upp för klasskamraterna och låt dem gissa vad personerna
talar om.
Att avsluta
Det är en bra idé att redan från början ha
tänkt ut hur din novell ska sluta. Ditt slut
ska vara medvetet. Berättelsen ska inte
ta slut för att du inte orkar skriva mer. Det
är inte heller bra att ta till nödlösningar
i stil med ”och så vaknade jag upp och
det var bara en dröm”, något man ju kan
undvika om man planerat sitt berättande
redan från början.
Slutet får gärna vara tankeväckande och/
eller överraskande.
Responsarbete
ÖVNING
När du väl skrivit din novell kan det vara
en bra idé att låta andra läsa den och ge
respons. Använd frågorna nedan som utgångspunkt när ni kommenterar varandras berättelser.
1. Vad var bra med novellen?
2. Fångar inledningen ditt intresse?
3. Vilket intryck får du av miljön i berättelsen? Får du en levande bild av platserna
som beskrivs? Kan något förbättras?
4. Lyckas författaren gestalta istället för att
berätta i sina beskrivningar?
5. Är eventuella dialoger trovärdiga?
6. Är berättelsen uppbyggd på ett bra
sätt?
7. Hur avslutas novellen?
Förslag på romaner på temat
mänskliga rättigheter.
Kertész, Imre. Mannen utan öde
Küchen, Maria. De heliga
Alakoski, Susanna. Svinalängorna
Kureshi, Hanif. Förorternas Buddha
Alvtegen, Karin. Saknad
Lindqvist, Sven. Utrota varenda jävel
Anand, Mulk Raj. Kastlös
Lion, Michael. Vanliga människor
Andersson, Lena. Var det bra så?
Mankell, Henning. Commedia infantil
Ardavan, Soudabeh. Slakten på blommorna
Mankell, Henning. Teabag
Ashworth, Andrea. En gång i ett hus
som brinner
Marklund, Liza. Gömda
Axelsson, Majgull. Rosario är död
Nilsson, Per. Korpens sång
Behros, Fateme. Som ödet vill
Nilsonne, Åsa. Ett liv att dö för
Boye, Karin. Kallocain
Orwell, George. Djurfarmen
Brinkemo, Per. Dumpad
Osorio, Elsa. Mitt namn är Luz
Chambers, Aidan. Dansa på min grav
Pelzer, Dave. Pojken som kallades det
Chang, Jung. Vilda svanar: tre döttrar
av Kina
Pohl, Peter. Vi kallar honom Anna.
Coetzee, J. M. Onåd
Romer, Knud. Den som blinkar
är rädd för döden
Doyle, Roddy. Kvinnan som gick in i dörrar
Schonstein, Patricia. Pinnock
Foley, Douglas. Ingen återvändo
Tamas, Gellert. Lasermannen
Frank, Anne. Anne Franks dagbok
Wahldén, Christina. Ingen behöver veta
Gardell, Jonas. En komikers uppväxt
Wahldén, Christina. Kort kjol
Gassilewski, Jörgen. Göteborgshändelserna
Wahldén, Christina. Till salu
Jalakas, Inger. Krokodilernas leende
Wennstam, Katarina. Smuts
Kafka, Franz. Processen
Whyman, Matt. Vid dödens sjö
˛ Låt tistlarna brinna
Kemal, Yasar.
Widerberg, Siv & Ukiqi, Rukije. Så många
tårar
10
Källförteckning
Augustsson, Lars-Åke (1997) Att skriva romaner och noveller. Stockholm: Ordfronts förlag.
Clod, Bente (1987) Skriv – en bok om att skriva. Stockholm: Alfabeta Bokförlag.
Eggers, Dave (2002) När jag hade kastats i floden och innan jag drunknade. Redaktör:
Hornby, Nick Samtal med en ängel. Forum: Stockholm.
Eriksson, Leif & Lundfall, Christer (2000) Litterär gestaltning. Liber AB: Stockholm.
Hosseini, Khaled (2005) Flyga drake. Wahlström & Widstrand: Stockholm.
Salinger, J.D. (1987) Räddaren i nöden. Albert Bonniers Förlag: Stockholm.
Smith, Zadie (2005) Om skönhet. Albert Bonniers Förlag: Stockholm.
11