Om DELTA - Samordningsförbundet Göteborg Hisingen

NYHETSBREV oktober 2012
Samordningsförbundet
Göteborg Hisingen
Det krävs många i god samverkan –
inte minst kring den som drabbats av stroke.
KunskapsDELTA delaktig i strokeutbildning
Samverkan extra viktig vid svår sjukdom
I
Sverige insjuknar 30 000 personer varje år i vad vi kallar
stroke, samlingsnamnet för hjärninfarkt och hjärnblödning. Hälften av dem dör eller får svåra funktionshinder.
Stroke är nummer tre bland de sjukdomar som orsakar
död och nummer ett när det handlar om svåra förvärvade
hjärnskador. Vården av dessa människor kräver stora och
långsiktiga insatser från många. Det är den sjukdom som
kräver flest vårddagar inom den kroppsliga sjukvården och
kostar samhället cirka
14 miljarder kronor
varje år.
DAGEN DÅ STROKEUTBILDNINGEN
avslutades hälsade förbundschef Ola Andersson välkommen till ”Hisingens gömda
juvel”, det vill säga till naturområdet kring
Kvillebäcken, på väg att bli ett vårdat
naturskönt område där förhoppningsvis
grön rehab kommer att ha sin plats så
småningom. Mängder av fågelarter har
redan hittat dit!
DELTA spelar roll i utvecklandet och har fått
personer i arbete i de insatser som gjorts
för att ge Hisingsborna en egen plats för
friluftsliv och återhämtning.
Förutom de uppenbara skadorna lider
många insjuknade av
dolda funktionsnedsättningar som till exempel
extrem trötthet, koncentrationssvårigheter
och humörsvängningar.
En sjukdom som
drabbar olika och som
det inte finns något
komplett facit att vårda
efter. De flesta som
får stroke är äldre men
tjugo procent är fortfarande i yrkesverksam ålder.
– Av dessa orsaker finns stora behov av samverkan. Utan
samverkande team blir inte vården bra vare sig på vård- eller
rehabiliteringssidan, menar Christian Blomstrand, professor
i neurologi och strokespecialist på Sahlgrenska akademin.
– Bredda kunskapen så får vi bättre team!
Och det är vad som håller på att hända på Hisingen.
Tillsamman med Västa Götalandsregionen, Göteborgs
Stad och Göteborgs Universitet har DELTA varit med och
under våren utbildat informationsbärare inom kommun,
primärvård, försäkringskassa och arbetsförmedling. Socialsekreterare, bostödjare, personliga assistenter, sjukgymnaster, habiliteringsassistenter, undersköterskor, samordnare,
arbetsterapeuter och biståndsbedömare har under fem
heldagar fått en gedigen basutbildning av strokespecialisten
Blomstrand som också höll i examinationen i slutet av september. Då skulle StrokeNålen erövras genom ett kunskapsprov och gruppvisa redovisningar av fallbeskrivningar där
gruppernas olika kompetenser samverkar för en god vård.
– Ett klockrent DELTA-projekt, tycker Christian Blomstrand som berättar att detta är en unik satsning som blivituppmärksammad på flera håll i landet och som nu gjort att
Hisingen ligger lite före.
Efter att ha lyssnat till gruppernas examinationsberättelser
så konstaterade en stolt kursledare att det kommer mycket
kraft ur de blandade och samverkande grupperna.
Beskrivningarna har visat på dilemman och etiska funderingar, besvärligheter och tapp av information mellan
de berömda stolarna. De har pekat på insatser som kan ge
upphov till rädsla och missförstånd, men också risker med
att göra ”för mycket” eller missuppfatta akut sorg som
depression.
Det finns en lång rad av fällor som det är lätt att trampa
i om inte samverkan är en självklar del i vård, omsorg och
rehabilitering. •
Går det att skapa ett
hållbart kompletterande arbetsliv?
– Det är en utmaning men jag tror på det, är
det trygga svaret från samordnare Hans Troedsson som jobbat med arbetsmarknadsfrågor
i 30 år. Nu har han undersökt förutsättningarna att utveckla arbetsmarknaden samtidigt
som arbetslösa får jobb. Intervjuer med en
lång rad parter – myndigheter, arbetsgivare,
fackföreningar, sociala kooperativ – har gett
vid handen att samtliga anser det vara en bra
idé att ta fram en arbetsmodell för hur det ska
gå till.
– Ett hållbart kompletterande arbetsliv behövs. För i Sverige saknas inte arbetsuppgifter; det finns massor av arbete
som idag görs på övertid av överkvalificerad personal.
– Det sägs att vi inte har råd att bemanna äldreomsorg,
skolor eller vård. Däremot anser vi oss ha råd att försörja
långtidsarbetslösa, säger Hans Troedsson förbluffat.
Enligt Troedsson har samhället under de senaste tjugo
åren förändrats i den riktning som gör att färre personer
förväntas göra mer. Som exempel kan man ta läkarna som
tvingades ta över de uppgifter som traditionellt tagits hand
om av läkarsekreterare. Och lagerarbetare, vaktmästare,
biträden och assistenter av olika slag gjordes ”överflödiga”
genom att överkvalificerade förväntades utföra uppgifterna
i förhoppning att det skulle bli mer effektivt. Det blev det
inte. Forskning visar bland annat att antal vårdtimmar
minskat för att vårdpersonal gör en massa ”icke-vård” och
att skolans undervisningstimmar är färre för att lärarna är
upptagna med uppenbara vaktmästarsysslor.
– Om man samordnar på ett vettigt sätt så kan de
mindre kvalificerade uppgifterma överlämnas till personer
som av olika orsaker har svårt att komma in på arbetsmarknaden och idag har försörjningsstöd. Det skulle utveckla
arbetsmarknaden och bli den olja som får samhällsmaskineriet att fungera mera gnisselfritt, är Hans Troedssons
uppfattning.
Ordet hållbarhet betyder här att det kompletterande
arbetslivet inte handlar om tillfälliga insatser. Det är ordinarie arbeten som varaktigt behöver utföras till avtalade
löner. Begreppet ”B-arbetsmarknad” är med andra ord inte
tillämpbart!
Detta nya utvecklingsarbete inom DELTA går vidare
genom att äldreomsorg, förskola och grundskola på Hisingen ser över vad det skulle behöva för arbetskraft. Sen
ska jobben matchas mot lämpliga långtidsarbetslösa personer, introduktioner ska göras och jobb utföras. I juni nästa
år får vi veta hur denna mer eller mindre unika utveckling
fallit ut. •
DISA: bättre än förväntat!
DISA är en DELTA-aktivitet som
erbjuder coachning till unga Hisingsbor med psykiatrisk diagnos
och aktivitetsersättning. Det handlar
om individuell stöttning för att öka
aktivitetsförmågan inför steget att
få ett arbete. I DISAs delårsrapport
för januari–augusti 2012 konstaterar
handläggare Eva Göransson Lycke
och aktivitetscoach Annika Brännberg
att rehabiliteringen i DISA blir betydligt mer framgångsrik i de fall där de
samverkande myndigheterna tar ett
gemensamt ansvar och visar engagemang. Och det gör de tydligen ganska
ofta för DISA fungerar bra. Många av
deltagarna har gått vidare till arbete,
studier eller är på god väg mot en ny
framtid.
– Vi gör verkligen skillnad! Och
RIn
DIS G G
äR
det går mycket
än vi kunde föA bättre
har -hand nA!
tfn
lä
0 0 ggar
ch
e Ev
akt 1vi
-11 startade.
reställa osspoånär
En absolut
031 ivitets 9 56 a Gör
6
ans
c
-36
son
7 9 oach 5,
Ma
48
Lyc
rtin vi kan
4.
ke arbeta
framgångsfaktor
är
att
Lar
sso
n sv
ara
r deltalångsamt, för ju lugnare våra
gare kan känna sig, desto bättre blir
resultatet.
Eva betonar också vikten av att
man i DISA arbetar helt och hållet
individuellt, utgående från vad var och
en vill.
DIS
A
vilk erbju
e
akt t inne der ak
iv
b
arb itetsfö är ind tivitets
e
c
Em te. Co rmåga ividue oach
n
plo
ym achnin n infö ll stött ing,
ent
Delt
-me gen g r stege ning a
örs
t
t
tod
För agare
iken enli att få t öka
s
få
gt S
e
.
kos äkring r skr
upp tt
iv
t
s
att nader kassa a på
orte
ett
n lä
förb
vid
d
sa
m
a
ättr
DIS
a ar ktivite nar er mtyck
Aä
e
s
t
bet
för
r
sför er som ättnin och
Ind en fö
g
m
syft
fö
åga
ersä
ivid
rko
ar t r
.
r
u
ill
me ttning ell Sa tning
ll
a
m
Soc an Fö och är verk v Delt
r
a
ia
a
kom l Res säkrin ett gem n krin uppd
g
r
u
g
form mun. rsförv skassa ensam Aktiv ag
U
it
a
n
förb 2010 ppdr ltning Hisin t uppd etsag
,
g
und
ra
in
et G finans et star om G en och g
ie
t
ö
a
öte
bor rat av de i p tebor
g
gH
r
S
isin amord ojekt- s
gen
n
Delt ingsa.
– Ingen behöver anpassa sig till en grupp,
utan deltagarna känner själva att de styr,
med oss som hjälpare. Vetskapen
om att ingen blir
utslängd efter
en viss tid ger
välbehövlig
trygghet. •
är
Du
n
har ånstan
akt en psy s mell
ivit
a
etse kiatris n 19
rsät k di och
DIS
2
tnin agn
nyt A kan
os o 9 år,
g
.
t fö
v
ch
r di ara v
äge
g.
n ti
ll n
ågo
t
Missgynnad grupp får stöd
av starkt team
Man räknar med att det finns omkring 800
personer på Hisingen som är sjuka långtidsberoende klienter hos socialtjänsten och lider
av smärta sen lång tid tillbaka.
– Det är en utsatt och underprivilegierad grupp som vi
nu vänder oss till med ett multimodalt rehabteam – med
inriktning på smärta – som kan göra kunskapsintensiva
insatser utifrån sju olika professioner, berättar samordnare
Christian Brunsson.
Det viktiga målet är att
deltagarna ska få arbete,
sysselsättning eller börja
studera. Och inte tillfälligt
utan långsiktigt, är tanken,
vilket forskning visar är
möjligt. Till det kommer
deltagaren sannolikt att höja
sin livskvalitet.
– Jag är optimistisk om att teamet kommer att göra
skillnad för våra deltagare, säger projektledaren som menar
att team som detta – med lika bred kompetens – är en bristvara. Om det överhuvudtaget finns några fler.
KBT-terapeut. Till detta kommer funktionen kallad coworker. Det betyder att deltagaren får en teammedlem som
stöttar och inte släpper taget förrän målet är uppnått.
– Vi fortsätter tills vi tillsammans har hittat en hållbar
lösning, försäkrar Christian Brunsson, väl medveten om att
det kan ta lång tid att komma tillbaka för en människa som
länge varit borta från arbetsmarknaden.
– Att lära sig att hantera sitt liv kan vara smärtsamt och
är en tuff uppgift. Men hos oss möter deltagarna människor som verkligen lyssnar och försöker förstå. Det kanske
aldrig har hänt dem tidigare.
800
De som arbetar kring varje deltagare är sjukgymnast,
arbetsterapeut, specialistläkare i psykiatri, psykolog med
utredningskompetens, arbetskonsulent. syokonsulent och
De 800 personerna som
utgör målgruppen kostar idag
närmare 66 miljoner kronor
i försörjningsstöd under ett
år och utgör en tredjedel av
Hisingens samtliga långtidsberoende socialbidragstagare
i åldrarna 18-64 år. Beräknad
kapacitet för det multimodala teamet är cirka 40 deltagare
per år. Om alla 40 kommer i arbete på grund av projektet
blir inbesparingen 3,3 miljoner kronor på ett år. Och då är
minskad sjukvårds- och medicinkonsumtion och minskade
handläggningskostnader på arbetsförmedling och socialtjänst oräknade. Liksom tillskottet av nya skatteintäkter.
Och inte minst: värdet av ökat välbefinnande hos 40
Hisingsbor. •
Bråttom
till fördjupningen!
I höst bjuder DELTA in till fördjupning. Det är kurserna ”Orientering till
missbrukspsykologi” och ”Riskbruk,
missbruk och beroendelära”. Varje kurs
omfattar två dagar med webb-föreläsningar och gemensamma diskussioner
om innehållet. Studiematerial ingår.
”Orientering till missbrukspsykologi”
hålls tisdag den 6/11 och tisdag den
20/11. Båda dagarna klockan 8.3016.30.
”Riskbruk, missbruk och beroendelära” hålls fredag den 9/11 och fredag
den 23/11. Båda dagarna klockan 8.3016.30.
Platsen är Försäkringskassan,
Vågmästaregatan 1 D, plan 3 och det
kan finnas platser kvar. Kontakta Keith
Alsterlind, tfn 366 75 26, genast! Eller
maila: keith.alsterlind@lundby.goteborg.
se.
Kurserna riktar sig till personal
inom socialtjänst, hälso- och sjukvård,
kriminalvård, försäkringskassa och
arbetsförmedling som möter personer
med riskbruk, missbruk och beroende.
Tydligare fokus på samverkan
utifrån vetenskaplig grund
Förbundschef Ola Andersson, hur ser
inriktningen ut för DELTA under 2013?
– Styrelsen vill att vi – förutom arbetet i alla våra verksamheter naturligtvis –
fokuserar på att mer systematiskt arbeta
enligt befintliga vetenskapliga resultat
om samverkan. I akt och mening för att
nå de allra bästa förutsättningarna för
arbetet.
Forskningen har kommit fram till
– mycket kort och enkelt uttryckt – att
de bästa villkoren för skapande av god
samverkan kräver tillit mellan inblandade myndigheter, tydlighet om uppdrag
och mål samt tillgång till goda ledare
med förmåga att se stort och brett;
”hela bilden”.
– Detta är, i praktiken, inga nyheter
för oss, men det kan nu innebära att vi
gör oss ännu mer medvetna om den
teoretiska och vetenskapliga grunden
till hur vi praktiskt arbetar. Det handlar
bland annat om att, till våra chefer och
ledare, förmedla mer kunskap i vad
samverkan verkligen kräver, kommenterar Ola Andersson.
– Vi ska också skaffa insikter om
vilka arbetssätt som passar för olika behov och i olika sammanhang samt värna
det öppna klimatet där tilliten är stark.
En översyn av mål- och uppdragsformuleringar kommer också att göras:
– Vi fortsätter att utgå från personalens erfarenheter om lämpliga arbetssätt,
insatser och organisering, säger Ola som
nu ser fram emot att förvandla tankar
till verkstad.
Under 2013 tar DELTA ytterligare
några steg för att främja och stärka samverkan. Nu med mer systematik utifrån
vetenskapliga teorier.
DELTA är ett mångtydigt begrepp
som kan stå för DELTA (DEL-TA) eller deltamynnningen
som bildas kring Hisingen av Nordre älv och Göta älv.
Delta är också det matematiska tecknet för skillnad.
DELTA gör skillnad.
Om DELTA
PÅ HISINGEN HAR VI EN LÅNG TRADITION av att utveckla samverkan mellan myn-
digheter. Sedan 1997 har vi ”DELTA-samverkan” där Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen kan erbjuda en helhetssyn
på personer mellan 16 och 64 år som står utanför arbetsmarknaden eller som har
önskemål och behov som inte kan uppfyllas i de enskilda myndigheterna.
DELTA ägs av myndigheterna och har en gemensam styrelse:
LEDAMÖTER Bertil Lidfeldt, Arbetsförmedlingen, ordförande; Elise Norberg
Pilhem (V), regionen; vice ordförande; Eva Svensson, Försäkringskassan; Gunilla
Dörner Buskas (S), kommunen
ERSÄTTARE Anders Östling, Arbetsförmedlingen; Mariella Olsson (FP), regionen;
Gunnel Amonsson, Försäkringskassan; Lennart Duell (FP), kommunen
KONTAKT DELTA finns på flera adresser på Hisingen med ett samlande kansli på
Vågmästaregatan 1 D, postadress Box 8813, 402 71 Göteborg.
På kansliet finns förbundschef
Ola Andersson, tfn 031 366 66 95, ola.andersson@vastrahisingen.goteborg.se
Cecilia Abrahamsson, tfn 031 366 66 96, cecilia.abrahamsson@forsakringskassan.se
För kontakt med aktiviteterna, gå in på hemsidan www.samordningsdelta.se för aktuella
uppgifter.
HÄSSEL & PALM
Så ökar vi välfärden –
Hisingsborna mår bättre
och vi utnyttjar resurserna
mer effektivt.