Ökat pressgenomslag

Ökat
pressgenomslag
- 35 tips som hjälper dig att bli
publicerad under en valrörelse
Av: Manne Bergström, pressansvarig MUF Stockholm.
Ansvarig utgivare: Tina Ghasemi, distriktsordförande MUF Stockholm.
2
Innehållsförteckning
3-4
Dina texter gör skillnad
5-13
Att tänka på när du skriver – så blir du relevant
14-16
Exemplifiering och analys av exempelinsändare
utifrån skrivtipsen
17-18
Så får lokalföreningar publicitet i lokalmedia
19-20
Så får MSU och MST-föreningar publicitet i skoloch studentpress
21
Insändaradresser – hit skickar du dina texter
22-23
Debattartiklar – så går du tillväga
24
Avslutning
3
Dina texter gör skillnad
Det känns som du är på ett badhus. Bortsett från att klorlukten uteblivit, de tjocka
och svettiga männen har ersatts med glada ungdomar och kakelplattorna har bytts
ut mot en grådaskig storstadsmiljö känns det som du är på ett badhus. Vattnet
stänker överallt. Allt är blött, inklusive din nyinköpta kostym och din mobil.
Du befinner dig snarare i barnpoolen än i simbassängen. Men du är varken på
Polisbadet, Eriksdalsbadet eller Centralbadet. Centralt befinner du dig dock.
Klockan är mycket och du är omgiven av mörker. Trots detta badar du ihärdigt
tillsammans med hundratals vänner. Lyckan sprider sig genom din kropp. Du går
upp ur vattnet och dina kalla kläder klibbar sig fast mot din hud. Inuti är du ändå
fortfarande varm. Du är lycklig.
Det är den 19 september 2010. Du befinner dig på Sergels torg i Stockholm.
Alliansen har vunnit valet och Fredrik Reinfeldt har just blivit omvald som Sveriges
statsminister. En moderatledd regering har för första gången i Sveriges historia
blivit omvald. Vi har vunnit. Du har vunnit.
Detta kan bli sanning. Du kan göra detta till mer än en töntig essä. Texten ovan
kan bli din egen känsla och sinnesstämning. Du kan vinna valet åt Alliansen.
I skrivandets stund leder den rödgröna röran i princip varje opinionsundersökning.
Alliansen har knappat in och de rödgrönas ledning kan knappast ses som
betryggande. Men vi ligger fortfarande efter och det tål att sägas mer än en gång.
Valet 2010 kommer utan tvekan att bli otroligt jämt. Varje röst räknas, varje
värvning är betydelsefull och varje publicerad insändare kan betyda skillnaden
mellan valvinst och valförlust. Du har som MUF:are idag större möjlighet att
påverka Sverige än du någonsin haft förut. På riktigt.
Alla kan skriva insändare och debattartiklar. Alla kan bli publicerade i DN, SvD,
Mitt i, City och Metro. Det spelar ingen roll vilken skriftlig talang du tror dig ha:
kombinera tips och trix med lite träning och vips ser du själv och tusentals
insändarläsare din signatur på SvD Synpunkt.
Denna skrivguide innehåller allmänna tips du kan använda dig av när du skriver.
Det är en guide jag själv skulle ha uppskattat och haft mycket hjälp av när jag själv
för två år sedan började skriva insändare och debattartiklar. Det är en skrivguide
som har utformats efter ett mål: att vinna valet åt Alliansen genom att öka MUF
Stockholms pressnärvaro under valrörelsen år 2010.
Det viktigaste när du skriver är inte hur många knep du använder dig av eller hur
fyndigt du formulerar dig. Skriv personligt och på ett sätt som passar dig och ditt
sätt att skriva. Låter du din personlighet lysa igenom i dina texter skriver du som
allra bäst – och blir publicerad.
Med denna skrivguide gör jag inte anspråk på att ha alla lösningar och tips. Denna
guide har skrivits för att ge dig inspiration och för att hjälpa MUF Stockholms
4
medlemmar att få texter publicerade. Hittar du något knäppt i den här guiden –
strunta i att använda det, följ alltid din egen magkänsla och om du har ett bra tips,
dela gärna med dig. Du är välkommen att maila mig ris och ros, men jag skulle
föredra om du istället lade ned din dyrbara tid på att skriva insändare om
vänsterrörans idioti eller Alliansens geni.
Häromveckan lyssnade jag på ett utbildningspass lett av en av Sveriges ledande
kommunikationsexperter, f.d. MUF:aren Martin Borgs. Han gav oss åhörare tipset
att kopiera det andra gör bra och sno fungerande tekniker och tips. Jag har lytt
detta tips och därför är några ryggdunkar på sin plats.
Denna skrivguide har skrivits med hjälp av mängder av källor och egna
erfarenheter. En källföreteckning ingår ej eftersom detta är resultatet av en fusion
av hundratals källor. Jag har först och främst utgått från mitt eget skrivande och
analyserat vilka tekniker och skrivsätt som fungerat samt vilka som fallerat. Jag
har även snappat upp kunskaper och visdomsord från diverse utbildningar, inom
och utom MUF, och försökt utnyttja smarta tankegångar som jag läst i böcker i
ämnet. Ibland har jag även sneglat på MUF:s eminenta skrivhandledning, utformad
och skriven av förbundets pressekretare Gustaf Stenlund.
Alla upphovsmakare, tänkare, pressgenier och skribenter som jag dragit lärdom av
och utnyttjat ska självklart ha en stor eloge. Utan er hade denna skrivguide aldrig
kunnat komma till.
MUF Stockholms distriktsstyrelse förtjänar ett extra tack för stöd, tips, idéer och
tankar. Pär Holmbäcks, distriktsstyrelseledamot i MUF Stockholm,
korrekturläsning har varit till stor hjälp. Victor Ingmo, ombudsman MUF
Stockholm, förtjänar även han en skriftlig applåd för de uppslag, idéer och tips han
bidragit med.
___________________________________________________________________________
Tänk om vi inte vinner valet. Då kommer det inte vara fontänstänk som blöter ner
dig, utan dina egna tårar. Tänk på allt slit du lagt ner, alla sömntimmar du offrat
och alla lektioner du skolkat. Allt detta slit, för en förlust.
Vi får inte förlora det här valet. MUF Stockholms pressnärvaro kan betyda
skillnaden mellan galen glädjeyra och en fyra års lång depression med Mona Sahlin
som statsminister. När du skriver ska du göra det med inställningen att dina texter
gör skillnad. För det gör de.
Manne Bergström
Pressansvarig MUF Stockholm
Maj 2010, Stockholm
5
Att tänka på när du skriver – så blir du relevant
1.
Berätta en historia
Någon vis person formulerade det absolut bästa tipset för skribenter i den
briljanta meningen ”stories are shared, theories are debated”.
Att berätta en historia, istället för att propagera för en åsikt, är effektivt av
flera anledningar. Berättelsen om sjuksköterskan som tjänar över 1500
kronor mer i månaden tack vare Alliansens skattesänkningar etsar sig
lättare fast på läsarens eller åhörarens hjärna än ett nationalekonomiskt
diagram om inkomstskatter. Historian är kraftfullare och mer gripande än
teorin. Din läsare blir känslomässigt berörd och har svårt att ställa sig
likgiltig inför de människoöden som skildras i din berättelse.
Historieberättartekniken används frekvent av alla politiker. Ofta definierar
dugligheten i berättelseteknik även hur duktig och framgångsrik en politiker
är. Sök på Youtubeklipp av Ronald Reagan, Margaret Thatcher eller varför
inte Fredrik Reinfeldt. De är alla mästare i historieberättandets ädla konst.
Knepet är (som tur är) inte exklusivt tillgängligt för partiledare och
frihetslegender. Vem som helst kan använda sig av det, både retoriskt och
skriftligt.
Det första du bör göra när du sätter dig ner för att skriva en text är att tänka
ut vilket budskap du vill framföra. När det är gjort är det dags att klura ut
vilka karaktärer som ska figurera i inlägget. Följande är de vanligaste
karaktärerna och de återfinns i 99 procent av såväl alla fantasyfilmer som
politiska debattartiklar:
Hjälten – En hjälte behöver inte alltid bära rustning och svärd. Hjälten
behöver inte heller vara en person, utan kan vara en idé, en grupp eller i
princip vad som helst. Huvudsaken är att hjälten representerar det goda i
din text. Hjälten kommer till den utsattes räddning och räddar den
försvarslösa prinssessan ur drakens klor. Den hjälte som du oftast kommer
att använda dig av är Moderaterna och de reformer vi genomfört och vill
genomföra. Vår idé om ett bättre Sverige är den största hjälten du kan hitta.
Monstret – Mellan riddaren och prinsessan står det alltid en ondskefull
drake, redo att förgöra såväl dig själv som världen. Monstret är din
motståndare, ondskan som din hjälte tvingas bekämpa. Precis som med
hjälterollen behöver monstret självklart inte utgöras av en enskild individ.
Som du säkert redan klurat ut kommer monstret i dina texter ofta att vara
Mona, vänsterexperimentet eller socialismen.
6
Draken behöver nödvändigtvis inte vara dömd att vara ond för evigt.
Monstret går ofta att förändra och omvända. Genom att göra om de svenska
trygghetssystemen gör vi något dysfunktionellt funktionellt, genom att klä
draken i en rosa kjol kan vi göra något läskigt gulligt. Att förändra monstret
Mona till en kompetent statsministerkandidat känns dock omöjligt.
Offret – Offret är den/det din hjälte räddat eller vill rädda. Det är den
utsatte, den förtryckte och den som ofrivilligt lidit. Offret kan vara alltifrån
din sjuka farmor som står i vårdkö, till det svenska folket som tvingas digna
under världens högsta skatter.
___________________________________________________________________________
De tre ovan nämnda karaktärerna återfinns som tidigare nämnts i nästan
varje historia som du kommer att berätta. Självklart finns det även
ytterligare karaktärer att ha med i texterna. Av dessa är följande två de
vanligaste:
Utmanaren – Ibland är hjälten lite för mesig. Visst är riddaren fantastisk
som räddar prinsessan, men han kanske borde tagit sig tid att rädda hennes
syster också.
Utmanarrollen är en roll som vi MUF:are ofta intar. Vi tycker att vår hjälte,
Moderaterna, gör mycket bra. Men vi tycker också att vårt parti ibland borde
ta andra vägar, eller helt och hållet ta ett annorlunda beslut. När vi
ifrågasätter partiets beslut intar vi utmanarrollen.
Experten – För att stärka ditt resonemang ytterligare kan du ta in en expert
i ämnet som instämmer i att din hypotes är korrekt. Socialdemokraterna
åberopar gärna LO som sin expertkälla, medan vi Moderater ofta finner stöd
hos Svenskt Näringsliv, Timbro eller mätningsinstitut av olika slag (objektiva
fakta är, som tur är, på vår sida).
Som ung insändarskribent bör utmanaren och experten användas med
försiktighet. Utmanaren kan vara nyckfull att använda under en valrörelse
(se tips nummer 10) och experten kan ibland ge din text en akademisk klang
snarare än en lättillgänglig, vilket ibland kan vara negativt.
Historieberättandet är ett otroligt effektivt och simpelt skrivknep att använda
sig av. Tror du mig inte? Öppna upp dagens DN-debatt och titta efter. Du
kommer att förbluffas över hur många tydliga karaktärer och sagoliknande
dispositioner du stöter på.
7
2.
Aktualitet
Försök alltid välja ett ämne som är aktuellt. Läs tidningar, kolla på
nyheterna och hör med vänner och bekanta. Vilka frågor diskuteras just nu
och vilka frågor kommer diskuteras de kommande dagarna? Med ett relevant
tema ökar dina chanser till publicering.
3.
Din ringa ålder är din styrka
En 17-årig gymnasieelev har inte lika mycket livserfarenhet som en 45-årig
riksdagsledamot. Vi unga har (tyvärr) färre erfarenheter, besitter mindre
kunskap och har mer kvar att lära än de äldre. Detta kan vid en första
anblick ses som svagheter, men när det kommer till skrivande är din
ungdomlighet ofta din största styrka.
Som ung skribent erbjuder du ett fräscht synsätt i alla typer av frågor och
sammanhang. Du företräder nästkommande generationer och detta ger dig
trovärdighet i framtidsfrågor. Du går i skolan, det var inte så länge sedan du
gick på dagis eller du har precis kommit ut i arbetslivet. Det går att tillämpa
ett ungt perspektiv på alla frågor – och det bör du göra.
Använd dig av din ungdom, vad du än skriver om. Vinkla ämnena så att de
handlar om unga. En artikel om köttfärs på ICA kan omvandlas till en
insändare om ungas matvanor, ett tv-inslag om kriminalitet kan vinklas till
att handla om ungdomsrelaterat gatuvåld och en insändare om kvaliteten
inom äldrevården kan handla om att du som ung tycker att de äldre bör tas
väl omhand.
En annan anledning till varför det är positivt att vara ung i
insändarsammanhang är att den typiske insändarskribentens medelålder är
hög. Lokaltidningarnas insändarsidor präglas ofta av sura inlägg från
pensionärer snarare än av konstruktiva förslag ifrån oss unga. För att
nyansera sina debatter är tidningarna därför ofta angelägna att publicera
texter skrivna av oss yngre skribenter .
Skriv gärna om de ämnen med starkast ungdomsanknytning som t.ex.
ungdomsarbetslöshet, studentbostäder och skolan. Men var inte rädd för att
ge dig in i andra debatter, så länge du tar upp frågan ur ett ungt perspektiv.
8
4.
Använd dig av personliga erfarenheter och kunskaper
Moderata Ungdomsförbundets medlemmar är, liksom samhället i stort,
präglat av individualism och mångfald. MUF har medlemmar som är
bergsklättrare, datanördar, äventyrare, traditionalister, jurister, djurvänner
och diplomatsöner. Alla har vi olika erfarenheter i bagaget, olika
framtidsdrömmar och olika livsmål.
Använd dig av dina spetskompetenser, erfarenheter och drömmar när du
skriver texter. På så sätt blir texten både mer personlig och trovärdig
samtidigt som du får skriva om ett ämne som du är intresserad av och redan
har kunskaper i.
5.
Tillför något nytt
Tidningar vill inte publicera något som precis redan skrivits, oavsett hur
aktuellt ämnet är. Tänk på att alltid försöka få din text att stå ut från
mängden. Har det redan skrivits mycket i ämnet gäller det att vinkla texten
på ett innovativt eller kontroversiellt sätt. Skriv från ett nytt perspektiv eller
angrip problemet ur en ny synvinkel. Annars riskerar din text att bli
bortsållad till högen ”en i mängden” (tidningsredaktionens papperskorg).
6.
Skriv förståeligt och folkligt
Oavsett hur duktig du är på att skriva ska du alltid försöka formulera dig så
att gemene man förstår vad du menar. Skriver du en bok för akademiker är
det fritt fram att slå i uppslagsböckerna efter sexiga 1800-talssynonymer.
Men när du skriver en insändare eller debattartikel är din målgrupp
medelsvenssons och vanliga ungdomar. Anpassa således skrivsätt och
formuleringar efter din texts målgrupp.
Samtidigt som det är viktigt att tänka på att skriva med ett vardagligt språk
vill du inte ge ett okunnigt och ovårdat intryck. Skippa fett, abow och asså.
Du vill ge intrycket att vara en kunnig och driven ung skribent, inte en
karaktär ur filmen Stockholmsnatt (se förövrigt rullen om du inte redan gjort
det).
9
7.
Formulera en tydlig hypotes
Innan du börjar skriva bör du försöka utkristallisera den åsikt du vill föra
fram i din text. Det kan tillexempel vara ”skolan är dålig”, ”sjukvårdsköerna
bör kortas ned” eller ”Socialdemokraterna är emot jämställdhet”. Försök
därefter tänka ut hur du på bästa sätt får fram detta budskap i en text.
Bestäm dig för vad du vill säga och säg det helt enkelt.
8.
Lär dig själv och lär läsarna
En majoritet av de frågor som du väljer att skriva om kommer du inte att
besitta några grandiosa kunskaper inom. You’re just a kid with a dream and
an opinion.
Försök läsa på lite om ämnet innan du börjar skriva. Har det nyligen släppts
någon rapport i ämnet? Eller har en expert gjort något intressant uttalande i
frågan? Vad säger egentligen statistiken? Hur mycket du orkar läsa på om
ämnet avgör du själv, men att göra en snabb ämnesöverblick genom några
googlesökningar är ofta välinvesterad tid.
När du själv lärt dig en del och fångat upp en gnutta av kunskapsflödet kan
du vidarebefordra dina nyvunna kunskaper till läsarna. Hänvisa till statistik,
experter och rapporter. Låt dock inte faktabiten ta överhanden – du vill trots
allt förmedla en åsikt och berätta en historia, inte ge insyn i en
statistikdatabas.
9.
Avväpna din motståndare
Det finns alltid motargument. Och det finns alltid (knäppa) människor som
inte håller med dig.
Därför kan ett effektivt knep vara att ta upp din motståndares motargument
i din egen text. Ta upp ett eller flera motargument som ofta kommer upp i
debatten och berätta sedan varför de inte stämmer.
10.
Hylla partiet
Även om vi MUF:are instämmer med en bred majoritet av Moderaternas
förslag finns det alltid frågor där vi förespråkar en annan linje. LAS och
IPRED är aktuella exempel på frågor där MUF driver en annan linje än
Moderaterna.
10
Vanligtvis är det fritt fram att kritisera vårt moderparti. På så sätt kan vi
påverka partiets ställningstagande och förhoppningsvis förändra det på lång
sikt.
I en valrörelse som den vi står inför 2010 så är det dock viktigt att tona ned
kritiken och förstärka hyllningarna. Vi vill att Moderaterna och Alliansen ska
framstå i så bra dager som möjligt och att den rödgröna oppositionen ska
framstå som bovarna. Kritisera därför oppositionen och hylla regeringen
under valrörelsen. Väljarna går trots allt till valurnan för att
(förhoppningsvis) rösta på Moderaterna, inte på MUF.
11.
Fatta dig kort
Tidningarna har aldrig svårt att fylla sina debatt- och insändarsidor med
texter. Konkurrensen varierar men är överlag hård. Skriv därför så kort som
möjligt och försök skala bort överflödiga stycken och meningar. Betona den
åsikt du vill föra fram och ta bort de bitar där du flutit iväg och börjat
diskutera annat.
De flesta tidningars maxteckengräns för insändare ligger runt cirka 2 000
tecken. De flesta insändare som publiceras är dock på långt färre tecken än
2 000 och många består bara av några korta meningar. Skriv därför kort och
kärnfullt.
12.
Avsluta och inled starkt
Börja alltid på ett fyndigt, intresseväckande, roligt eller gripande vis. På så
sätt fångar du läsarnas och redaktörernas intresse och ger dem en anledning
att läsa vidare.
Försök även alltid att avsluta så starkt som möjligt. Avslutningen bör
sammanfatta din text och upprepa din ståndpunkt, gärna på ett fyndigt och
slagkraftigt sätt.
13.
Skriv med andra
Hittar du varken mod eller inspiration att skriva en fullständig text kan det
vara en god idé att skriva texten tillsammans med någon annan. Fråga en
polare, en MUF:are eller kanske rentav din mamma.
11
14.
Jobba med texten
Skriv inte en text och skicka in den direkt. Arbeta med dina verk vid flera
skilda tillfällen, ta pauser mellan skrivsessionerna och läs igenom den
många gånger. Ju fler gånger du korrekturläser och arbetar med texten,
desto bättre blir den.
15.
Till läsarens fördel
Åsikten du företräder kommer sannerligen att vara allmänheten till nytta.
Inte minst tidningsläsaren kommer att få en bättre vardag om dina förslag
och åsikter blir/får fortsätta att vara sanning. Berätta detta för läsaren.
Efter maktskiftet 2006 har gymnasieeleven getts möjlighet att faktiskts lära
sig något i skolbänken, metallarbetaren har fått 1500 kronor mer i
plånboken varje månad och den som är sjuk behöver inte längre köa i veckor
eller år för att få vård. Alliansen har gjort Sverige till ett bättre land att leva i
och detta måste vi berätta för väljarna. Du skriver för att övertyga andra,
inte dig själv.
16.
Sök ovanliga allianser och förbluffa med dina åsikter
Att skriva en text tillsammans med en ärkefiende ökar nyhetsvärdet och
chansen till publicitet. Att skriva artiklar tillsammans med SSU är inte alltid
att rekommendera, men kan i vissa sammanhang vara positivt och effektivt.
Var inte heller rädd att söka publicitet i sammanhang där din politiska
åskådning vanligtvis inte söker publicitet. MUF och Moderaterna förknippas
ofta med såkallade ”hårda” frågor som jobb och skatter. Därför kan det vara
effektivt att skriva om ”mjuka” frågor som barnomsorg och äldrevård.
17.
Gladast vinner
En av de saker som främst skiljer en moderat från en socialdemokrat är
lynnet och sinnesstämningen. Vi moderater är nästan alltid glada och
positiva. Socialdemokraterna är däremot i princip negativa till allt och
nästan alltid sura. Titta på en debatt med Thomas Östros eller SSU:s
ordförande Jytte Guteland så förstår du vad jag menar.
12
Vår positiva syn på världen, människor och Sverige bör även förmedlas
genom våra texter. Försök alltid att ha en positiv och glädjefylld approach till
det ämne du skriver om.
Ifall du blir negativt bemött eller besvarad av någon sursosse är det viktigt
att du inte sänker dig till deras nivå (vilket lätt är hänt). Bemöter du sur
kritik med en glad approach kommer du chocka såväl motståndare som
väljare på ett positivt sätt.
18.
Anpassa din signatur
Den vanligaste insändarsignaturen är för- och efternamn samt statsdel eller
stad. Denna typ av signatur bör du alltid använda när du skickar insändare
till större tidningar som DN och SvD eftersom de inte publicerar texter
undertecknade med pseudonymer. Denna typ av medier är även restriktiva
när det kommer till att publicera förbunds- och partitillhörigheter.
Följaktligen bör du inte underteckna med att du är MUF:are eller moderat.
Lokaltidningar tillämpar dock oftast andra signaturpolicies. I Vårt
Kungsholmen och Vi i Vasastan signeras ofta insändarna med påhittiga
signaturer som ”skräpplockande mamma”, ”medveten miljövän” eller
”besviken gymnasieelev”.
En fyndig signatur kan få både positiva och negativa konsekvenser. Dels kan
du ge intrycket av att vara opretentiös och ”skön” som skribent, vilket kan
leda till sympatier för din text och dina åsikter. Men du kan även framstå
som oseriös och flummig ifall din signatur är alltför ”fyndig”.
Det bästa är därför oftast att signera med för- och efternamn. Ibland är det
även en god idé att lägga till ”MUF Stockholm”, ”Moderata
Ungdomsförbundet” eller din lokalförenings namn efter ditt eget namn när
du skickar till lokalpressen.
19.
Rubriksätt rätt
Rubriken du själv sätter kan ses som obetydlig. Nittio procent av alla texter
som du får publicerade kommer att ha en annan rubrik än den du själv
valde. I alla fall till dess du lär dig att rubriksätta rätt.
Rubriken ska sammanfatta ditt budskap i en mening. Var gärna fyndig, rolig
och uppseendeväckande i din rubrik. Glöm statistik, fakta och korrekthet.
13
Rubriken ska användas som ett effektivt verktyg för att intressera såväl
läsare som tidningsreportrar.
20.
Använd punchlines och upprepa dig
TV-debatterna mellan Reinfeldt och Sahlin är alltid roliga att titta på. Främst
eftersom Sahlin får konstant stryk. Ibland kan dock debatterna framstå som
långtråkiga och upprepande. Statsministerkandidaterna säger hela tiden
samma saker, ignorerar varandras frågor och upprepar gång på gång samma
fraser. Även om de kan framstå som tråkiga använder de sig av enkla knep
som även går att tillämpa inom skrivande – punchlines och upprepanden.
En punchline är en fyndig, simpel mening som sammanfattar det du vill
säga. Reinfeldt upprepar gång på ”det ska löna sig mer att arbeta” och
Sahlin kontrar ständigt med ”ni lånar pengar för att sänka skatten”. Att 140
personer om dagen förtidspensionerats de senaste tio sossestyrda åren är en
annan effektfull punchline som vi moderater gärna upprepat de senaste
månaderna.
Upprepningar kan ibland bli irriterande och uttjatade. Det fyller dock en
viktig funktion att upprepa det du vill betona i debatten. Det är med största
sannolikhet dina upprepningar som läsaren eller åhöraren kommer att
komma ihåg efter att ha läst din text eller hört dig debattera.
Upprepningar ska självklart användas med försiktighet vid skrivande. Kom
dock ihåg att hela tiden trycka på det mest vitala i din text, så att det är din
huvudståndpunkt som läsaren kommer ihåg efter att ha lagt ifrån sig
tidningen.
21.
Förbered dig innan du börjar skriva
Det är viktigt att betona att alla människor går tillväga på olika sätt när de
skriver. Personligen skriver jag i omgångar och lägger inte ned tid på
förberedelser eller mindmaps. Ibland kan det dock vara en bra idé att sätta
sig ner och lägga upp sin text innan man sätter sig vid tangentbordet. Stolpa
upp ditt textupplägg, sammanfatta vad du ska skriva i några korta meningar
eller gör en mindmap över de fragment du vill framhäva.
22.
Övning ger färdighet
Att skriva insändare och debattartiklar är inte svårt. Det blir dock ännu
enklare att använda sig av knep och skriva texter efter lite praktisk träning.
14
När detta skrivs är det mindre än fem månader kvar till valdagen. Börja
träna upp din skrivförmåga redan idag, så att du är väl förberedd att mata
ut insändare veckorna innan valet. Övning ger färdighet.
Exemplifiering
Det kan vara svårt att omsätta en massa uppradade regler i praktiskt
skrivande. För att exemplifiera en stor del av tipsen visas nedan en
huvudinsändare som publicerades i Svenska Dagbladet 2009. Insändaren
analyseras i nästkommande del utifrån några av de skrivtips som nämnts
och visar på hur dessa kan omsättas i praktiskt skrivande.
Meritpoäng leder till en sämre skola
Publicerad i Svenska Dagbladet den 19 augusti 2009
När aspirerande högskole- och universitetsstudenter nästa höst söker in till sina
drömutbildningar kommer de att bedömas med ett nytt betygssystem. Högsta möjliga
gymnasiepoäng kommer att höjas från 20.0 till 22.5 och vissa kurser kommer att bli mer
fördelaktiga att läsa. Moderna språk, matematik och engelska är exempel på kurser som
man kommer tilldelas meritpoäng för. Enligt mig har det nya systemet många svagheter och
meritpoängens vara eller icke vara borde föras fram i fler debatter.
Alla människor är olika. Alla har vi olika preferenser, skickligheter och svagheter. Detta är
endast positivt, då det skapar ett dynamiskt och mångfacetterat samhälle.
För olika arbeten behöver man olika typer av spetskompetens. Snickaren får inte ha
tummen mitt i handen. Diplomaten måste vara duktig på språk, konståkaren vältränad och
politikern påläst.
Därför är det också vitalt att individer får fatta egna beslut om sin gymnasieutbildning och
att politiker inte försöker styra ämnesvalen. Då alla ämnen bedöms likvärdigt så ges eleven
utrymme att utveckla sina starka sidor och får dessutom en roligare och mer givande
skolgång. Ungdomsstressen minskar då alla får läsa de ämnen som de själva föredrar.
Samhället vinner också på att alla ämnen ges likvärdiga betygspoäng. Människor ges tid och
resurser att utveckla sina starkaste sidor och slipper slösa bort tid på att plugga in fakta om
ämnen som de inte kommer att ha användning för i sina framtida arbetsliv.
Meritpoängen leder dock till ett annat typ av samhälle. Filmfantasten tvingas läsa tyska i
rädslan för att annars inte komma in på högskolan och tvingas välja bort favoritämnet
filmkunskap. Ungdomar tvingas gå till lektionerna i sina värsta ämnen med magkramper.
Snittbetygen sänks och färre får chans att utveckla sina talanger under sin skolgång.
Det är ett år kvar tills meritpoängen införs. Än finns det tid att stoppa ett system som
kommer att leda till en skola med sämre resultat, ökad stress och minskad spetskompetens.
Manne Bergström
Nybliven student, Stockholm
15
Analys utifrån skrivtipsen
1. Berätta en historia
Insändaren innehåller flera tydliga karaktärer. Hjälten är friheten att få välja
gymnasieämnen själv. Monstret är politiker som vill styra över ditt liv och dina
ämnesval. Offren är alla ungdomar som tvingas läsa de ämnen som de egentligen
inte vill läsa, t.ex. filmfantasten som tvingas läsa tyska.
2. Aktualitet
När denna insändare skrevs hade regeringen nyligen publicerat sitt förslag om att
införa meritpoäng. Ämnet var därför relativt aktuellt och nytt.
3. Din ringa ålder är din styrka
I texten har jag tydligt framhållit min ungdom, inte minst genom att underteckna
med att jag nyligen blivit student. Min ringa ålder gör mig till en relevant aktör i
frågan, eftersom jag själv som student påverkas av de föreslagna reglerna.
4. Använd dig av personliga erfarenheter och kunskaper
I texten har jag använt mig av de kunskaper och erfarenheter som jag fått under
min egen gymnasietid. Jag berättar om varför det är negativt att styra in eleverna
på ämnen som språk och matematik – ämnen som jag själv haft det svårt i och
bävat för att läsa.
5. Tillför något nytt
Även om meritpoängsidén var relativt nylanserad och fräsch var debatten inte
särskilt stor när denna insändare publicerades. Få unga röster hade höjts och
förslaget hade hamnat i skymundan. I texten lyfter jag fram ett ungt perspektiv på
en viktig ungdomsfråga. Detta hade inte gjorts tidigare, åtminstone inte i en särskilt
omfattande utsträckning.
6. Skriv förståeligt och folkligt
Texten håller en vardaglig ton – utan att vara talspråklig eller ovårdad. ”Clean and
simple”.
7. Formulera en tydlig hypotes
Hypotesen är minst sagt tydlig: meritpoäng är en dum idé.
11. Fatta dig kort
Denna insändare har strax över 2 000 tecken (med blanksteg). Detta är en
huvudinsändare, det vill säga den mest omfattande typen av insändare tidningarna
16
publicerar. Skriv helst kortare än denna insändare, då ökar publiceringschanserna.
Skriv absolut inte längre.
12. Avsluta och inled starkt
Texten inleds med en kort faktagenomgång av vad meritpoäng är och att jag tycker
att meritpoäng är dåliga. Avslutningen sammanfattar det viktigaste jag vill föra
fram: meritpoäng är en dum idé av flera orsaker.
14. Jobba med texten
Jag jobbade med denna text i cirka en veckas tid. Trots detta tog det inte mer än
max en timme att skriva den. Jag skrev ett utkast i veckans början, korrekturläste
texten flera gånger vid skilda tillfällen och gjorde småändringar varje gång jag gick
igenom den.
15. Till läsarens fördel
Det finns nog inte någon gymnasieelev som gillar alla skolämnen. Nästan alla hatar
åtminstone någon kurs. Därför kan unga som läser artikeln känna igen sig i
situationen där de tvingas läsa en kurs de egentligen skulle vilja välja bort.
18. Anpassa din signatur
Signaturen nybliven student har jag inte valt av slump. Den har inte heller
uppfunnits av någon fyndig redaktör. Genom signaturen visar jag på min ungdom
och mitt intresse för studier (eftersom jag pluggar). På så sätt manifesteras min
relevans som skribent och min relation till ämnet gör mig till en mer trovärdig
skribent.
19. Rubriksätt rätt
Detta är en av de få insändare som jag fått publicerad under min ursprungligt satta
rubrik. Rubriken är hela texten komprimerad i en kort mening: meritpoäng leder till
en sämre skola.
20. Använd punchlines och upprepa dig
Insändaren är (tyvärr) tom på fyndiga punchlines. Dock är den fylld med
upprepningar. I varje stycke upprepas på olika sätt valfrihetens förträfflighet och
meritpoängens förödande konsekvenser.
___________________________________________________________________________
Observera att alla skrivtips inte använts i denna text. Du behöver (och bör)
aldrig använda alla tips. Texten blir då visserligen ”korrekt” skriven, men
förlorar lätt sin röda tråd och får ett oklart budskap. Använd dig alltid bara
av de tips som du tycker passar din insändare bäst.
17
Så får lokalföreningar publicitet i lokalmedia
Tipsen som tas upp under rubriken ”att tänka på när du skriver – så blir du
relevant” går självklart att använda även av föreningar som vill synas i
medier. Som lokalförening med ambitionen att få medial publicitet kan dock
ytterligare ett par tips ges.
Det mest grundläggande tipset till föreningar som vill nå ut i lokalmedia är
att sätta upp press- och medienärvaro som en stående punkt på
styrelsemötesdagordningarna. Detta innebär inte att föreningen bör göra ett
pressutspel i veckan. Det viktiga är att kontinuerligt diskutera och arbeta
fram pressutspel och texter. Finns inte press- och media med på
dagordningen, finns inte heller er förening i press och medier.
23.
Skriv lokalt, skriv relevant
En fråga som man alltid bör ställa sig innan man fattar pennan för att skriva
en text är ifall man är en relevant aktör i det givna sammanhanget. För en
lokalförening är denna fråga av stor vikt vid ett medialt utspel. MUF
Kungsholmen är t.ex. inte särskilt relevanta i regionala Stockholmsfrågor
eller frågor rörande marknader i västerort. Däremot är MUF Västerort
relevanta i en stor del av de lokala västerortsfrågorna, samtidigt som MUF
Stockholm som distrikt är relevant i frågor rörande hela Stockholmsområdet.
Följ lokalmedia för att sätta dig in i aktuella och relevanta frågor. Ta med dig
en lokaltidning till nästa styrelsemöte och ögna igenom den tillsammans
med resten av styrelsen. Utkristallisera vad som är aktuellt, hur ni som
MUF-förening är/kan bli relevant i ämnet och hur ni kan gå till väga för att
få publicitet i frågan.
24.
Manifestera mera
Ett knep som effektivt kan användas för ökat mediegenomslag är att
manifestera det ni valt att skriva om. Skriver ni en debattartikel om att det
är skräpigt på er statsdel kan ni anordna en skräpplockardag med
föreningen (vilket MUF Östermalm föredömligt gjorde med bravur). Tycker ni
att det är otryggt att vara ute om kvällarna kan ni nattvandra. Det gör er
artikel eller ert redaktionella utspel trovärdigare och visar att ni verkligen är
redo att agera för förändring.
18
Kontakta lokaltidningarna innan ni genomför er manifestation. Har ni en bra
projektidé kommer de säkerligen att nappa och komma förbi för att göra
intervjuer och ta bilder (se tips 27).
25.
Ge ut rapporter
Ett annat knep som liknar det föregående är att ge ut en mindre rapport i
frågan ni vill synas i. Rapporten behöver inte vara längre än ett par sidor
lång och behöver inte ta mer än någon timme att skriva. Googla fram lite
fakta, dra några slutsatser och koppla rapportens slutsats till ert
ställningstagande i ämnet. Ni får på detta sätt empiriskt stöd för er
ståndpunkt och visar att ni är seriösa och insatta i ämnet.
26.
Ring redaktionerna
Genom att maila in ert pressutskick eller er artikel till en tidningsredaktion
blir ert meddelande ett av de tio- eller hundratals meddelanden som en
redaktion mottar varje dag.
Genom att ringa in till en tidningsredaktion kan ni knyta personlig kontakt,
betona de starkaste skälen till publicering och diskutera utspelet med
journalisten.
27.
Lokalmedia har inget att skriva om
Innan du ringer en redaktion eller mailar en journalist på en lokaltidning
kan du läsa igenom tidningens senaste nummer. Då kommer du snabbt att
inse hur lite vettigt journalister på lokaltidningar har att skriva om.
Var självsäker och gå alltid in med inställningen att er förening är relevant
och erbjuder någonting som tidningen efterfrågar. Det är mer än ett säljknep
– det är sanningen.
19
Så får MSU och MST-föreningar publicitet i skol- och
studentpress
Precis som för lokalföreningar är den viktigaste åtgärden för ökat
pressgenomslag att upprätta press- och medienärvaro som en stående punkt
på mötesdagordningen. När ni sedan ska diskutera hur ni kan nå ut och när
ni är relevanta kan ni använda er av tipsen nedan.
28.
Utnyttja skolpressen
De flesta gymnasieskolorna har någon form av skoltidning. Artiklarna är ofta
dåligt skrivna, layouten halvful och ”journalisterna” är många gånger
vänstersympatisörer. För en skolförening finns det dock inget bättre ställe
att bli publicerad på än i just skoltidningen. Hör av dig till den ansvariga
utgivaren, skicka in en debattartikel, fixa en intervju med er
föreningsordförande eller se till att någon tar bilder när ni kampanjar.
Du kommer att förundras över hur välvillig skoltidningen kommer att vara
att ge er publicitet. Skoltidningarna är ett effektivt forum att utnyttja för
MSU-föreningar. Genom skolpressen når ni ut till er huvudsakliga
målgrupp, skolans elever, och ges möjlighet att sprida ert budskap på ett
effektivt sätt.
Detta tips bör självklart även användas av föreningar vid universitet och
högskolor. I princip alla högre läroverk har en campustidning av något slag.
Där kan och bör en MST-förening synas ofta.
29.
Fokusera på skolfrågorna
Skolfrågorna är som mest relevanta på just skolorna. Därför bör din
gymnasie- eller MST-förening främst fokusera på de frågor som rör
gymnasieskolor eller universitet/högskolor. Kåravgifter, skolmat,
cafeteriapriser, skolböcker och undervisningskvalitet är bara några exempel
på frågor och problem som återfinns på i princip varje skola. Ta aktivt
ställning i dessa frågor genom att skriva texter och kom på så sätt närmare
eleverna i deras vardag.
20
30.
Ge ut er egna tidning
Vi moderater tror på individanpassning. Det finns inga universella lösningar
på några problem och det finns inga universella publicitetstips som går att
tillämpa för alla föreningar. Tipset att starta en egen tidning ska ses i ljuset
av detta.
MUF Stockholm har ett gäng högkvalitativa föreningar. Föreningar som
kampanjar kontinuerligt, som har stora medlemsskaror och som är duktiga
på att involvera nya medlemmar i sin verksamhet. För att ta dessa
föreningar till nya nivåer krävs en ständig framåtanda och öppenhet för nya,
mer avancerade projekt.
För denna typ av föreningar kan det vara en utmärkt idé att starta upp egna
skoltidningar som blå komplement till de (oftast) röda skoltidningarna.
Innan man startar upp en egen skol- eller campustidning ska man dock vara
medveten om att detta kräver mycket engagemang, tid och arbete.
31.
Kriga (eller flörta) med kårer och råd
Elevkårer, elevråd och studentkårer är bra. Ibland. Vissa
studentorganisationer gör fantastiska arbeten, andra styrs av
vänsterpampar som slösar skattepengar.
Fungerar elevorganisationen på ditt universitet eller gymnasium bra ska du
ta tillfället i akt och samarbeta med organisationen. Fixa bidrag, gör
gemensamma utspel och få hjälp med er eventuella tidning. Fungerar
organisationen dåligt kan ni aktivt ta ställning mot den och på så sätt vinna
sympatier från andra som är trötta på skolpamparnas förmynderi och
ineffektivitet. Oavsett hur studentorganisationen fungerar, försök utnyttja
den i era texter och utspel.
21
Insändaradresser – hit skickar du dina texter
Mitt i
http://www.mitti.se/sv/Insandare/
För att skicka in insändare till Mitt i tidningarna måste du gå genom deras
hemsida. Skicka din insändare till alla lokala Mitt i-tidningar – då är chansen till
publicitet som störst.
Vårt Kungsholmen/Vi i Vasastan/Södermalmsnytt m.fl.
Insandare.stockholm@direktpress.se
Dagens Nyheter
skrividn@dn.se
Svenska Dagbladet
synpunkt@svd.se
Metro
insandare@metro.se
Expressen
insandare@expressen.se
Aftonbladet
insandare@aftonbladet.se
Stockholm City
tycktill@city.se
22
Debattartiklar – så går du tillväga
Att skriva en debattartikel är något svårare än att skriva en insändare. Och
att få en debattartikel publicerad är bra mycket svårare än att få en
insändare publicerad.
En debattartikel är längre och mer ingående än en insändare. Debattartiklar
innehåller ofta mer fakta, en mer välunderbyggd argumentation och en
utförligare problembeskrivning än insändare. Medan insändare ofta är
kommenterande och granskande innehåller debattartiklar i många fall
konkreta idéer och konstruktiva förslag.
Att skriva en debattartikel är således något svårare än att skriva en
insändare och det kräver en större tidsinvestering från dig som skribent.
När du skrivit en debattartikel som du vill få publicerad bör du tänka på
några specifika saker:
32.
Maila och ring
Det pågår en ständig debatt mediemänniskor emellan om journalisten bör
mailas först och ringas sen eller vice versa. Personligen föredrar jag att maila
journalisten först och ringa efter. På så sätt kan man dra till med
kommentaren ”har du hunnit kolla på artikeln jag just skickade dig?”. Detta
har journalisten antagligen inte gjort, men efter ditt telefonsamtal bläddrar
han förhoppningsvis fram ditt mail.
Föredrar du att ringa journalisten först och maila efter samtalet fungerar det
också bra. Huvudsaken är att du både mailar och ringer journalisten.
33.
Knyt kontakter
Ifall din debattartikel hamnar på sida tre i morgondagens tidning eller i
redaktörens elektroniska papperskorg beror på en mängd omständigheter.
Kvaliteten på artikeln, skribentens relevans i ämnet och aktualiteten – flera
faktorer som tidigare tagits upp spelar självklart roll. När det kommer till
debattartiklar spelar dock inte endast texten i sig själv roll, utan kontakten
23
mellan dig och journalisten kan i många fall vara lika viktig som själva
texten.
Helst av allt ska man ha en välfylld visitkortssnurra, en släkting på
debattredaktionen eller ett tiotal nummer i telefonboken som inleds med
yrkestiteln journalist. Kontakter är tämligen viktiga när det kommer till att
få debattartiklar publicerade. Försök därför bygga upp relationer och
kontakter med journalister. Även om det på kort sikt kan ses som onödigt
kan det ge god framtida publicitetsavkastning.
34.
Förbered telefonsamtalet
Att ringa en journalist för att försöka sälja in en debattartikel kan vara både
nervöst och jobbigt. För att underlätta samtalet och se till att du får fram det
du vill säga kan du förbereda dig inför samtalet. Skriv upp ett antal stolpar
om hur du planerar att inleda, lobba för din artikel och avsluta samtalet.
35.
Var realistisk (välj rätt tidning)
Debattartiklar är, speciellt under en valrörelse, tämligen svåra att få i tryck.
Glöm därför DN, Aftonbladet, SvD och de andra giganterna. Det kommer
(tyvärr) inte att hända. Fokusera istället på att bygga upp en god relation
med lokalmedia och få dina texter publicerade genom dem.
24
Avslutning
I inledningen konstaterade jag att det är viktigare att skriva på ett sätt som
passar ens person än att följa skrivtips slaviskt. Kom ihåg det.
Du har förhoppningsvis lärt dig ett och annat genom att bläddra igenom
denna korta guide. Tycker du något är oklart, vill ge mig ris eller ros eller vill
ha hjälp med att skriva en text får du mer än gärna kontakta mig. Jag nås
enklast på manne.bergstrom@moderat.se eller på Facebook.
Nu är det dags att omsätta kunskap i praktik. Skriv mycket, skriv bra. Vi ses
i Sergelfontänen segernatten den 19 september. Nu vinner vi val!