Sjk14nr1 - Sjöviks folkhögskola

Sjövikskamraten
Sjöviks folkhögskolas Kamratförbund
Nr 2014:1
Kerstin -
en musikvisionär
sid 6
Utgivare
Sjöviks folkhögskola och Sjöviks
folkhögskolas Kamratförbund
Ansvarig utgivare:
Anita E Leanderson
Postadress:
Sjöviks folkhögskola
775 95 Folkärna Tel: 0226-678 00
E-post: exp@sjovik.eu
Hemsida: www.sjovik.eu
Sjöviks Kamratförbund
bg 5639-6518
Medlem
Medlemsavgiften är 100 kr per år,
900 kr för ständig medlem.
Betala in på bankgiro 5639-6518
Redaktion
Redaktionskommitte bestående
av personal.
Utgivning
Sjövikskamraten kommer ut två
gånger per år. Tidningen ingår
i medlemsavgiften för medlemmar
i Sjöviks folhögskolas Kamratförbund. Nästa nummer kommer i
november 2014.
Foto
Bengt Hallberg, Bojan Krogh,
Kerstin Björe, Anton LeandersonAndréas, Agnes Asker m fl
Omslagsfoto
Bo Weslien, Bengt Hallberg
Sjöviks
Kamratförbund
- för dig som studerat eller
studerar på Sjöviks folkhögskola
- för dig som vill stötta
skolans verksamhet
Inbetalning av medlemsavgiften 100 kr för kommande
år sker till årsskiftet.
Inbetalningsavi gällande 2015
medföljer höstens nummer.
Bidrag är välkomna när som
helst på året!
Kamratförbundets bankgiro
är 5639-6518.
Från mörker mot ljuset
Björkarna slår ut, Bäsingen ligger som en spegel,
vårfåglarna tar plats och tonar upp i det vackraste av
musik. Sjöviks folkhögskola uppbjuder sig av hela
sin kraft att möta våren och sommaren än en gång.
Efter för oss en arbetsam och mörk höst och vinter så
känns värmen och ljuset så välkommet.
För egen del blir det den tjugotredje sommaren
som jag går tillmötes på Sjövik. Ingen tidsrymd att
förhäva sig över när jag tänker på alla kollegor som
arbetat så mycket längre.
Men det är en tid man känner väldig tacksamhet
inför, mötet med alla medarbetare och studerande.
Många med mig har upplevt hur väl Sjöviks folkhögskola tar emot och välkomnar människor som
arbetar eller studerar här. Ett förhållningssätt som bidrar att man trivs och fortsätter
att vara kvar år efter år. Synsätt som skapar delaktighet och ansvar att göra sitt bästa
av det förtroende som tilldelas.
Att tillsammans med Peter Andersson få förtroende att leda verksamheten på Sjöviks
folkhögskola skänker ett ytterligare perspektiv på den tid man arbetat på folkhögskolan.
Vad är skillnaden när man för första gången klev in på Sjövik för att möta studerande
och personal i början på 90-talet och idag? Ingen av de undervisande lärarna på
allmän linje finns kvar. Hur skall det då gå?
Lugn, allt är sig likt fast i en annan skepnad. Nu heter inte lärarna på allmän linje
Kerstin, Lasse, Gunnel, Gunvor, Per eller Lisbeth. Idag är det Catrin, Matilda,
Kenneth, Anna-Karin, Jesper, Stina, Bert-Ola och Peter. Nya lärare men i samma
goda anda, Sjöviksandan, viljan att göra skillnad för våra studenter. Att förutom
undervisning ta tillvara på de möjligheter som uppdagas när människor möts på en
folkhögskola. Mötesplatser som folkhögskolor är minst lika viktiga idag som tidigare.
På folkhögskola uppmuntras den finaste av egenskaper att tillåtas att vara sig själv.
Vad är mer förtroendeskapande än människor som törs leva ut och stå för vem man
är?
Så vi kan med glädje och tacksamhet se på den generationsväxling som Sjöviks folkhögskola står inför. Värderingar som vilar på en lång tradition lever vidare med en
ny generation.
Ha en härlig sommar!
Lars Nilsson, t f rektor
Midsommar
på Sjövik
Midsommardialog 19 - 21 juni
Midsommarfirande 20 - 21 juni
Anmäl dig på mail:
exp@sjovik.eu eller
tel 0226-678 00
Styling av
Snickeriet
På Sjöviks snickeri har det hänt stora saker
på senaste tiden. Från att ha varit en ganska rörig plats med föga tilltalande estetik,
har det blivit en ren fröjd för ögat! Nymålat i vackra färger och fint ordnat med
verktygstavlor som gör att man lätt kan
hitta det man behöver. En vägg har flyttats
för att få ett stort rum och själva snickeriet
är målat i röd-rosa och grå-vitt.
Fikarummet har också fått sig en ansiktslyftning och blivit målat i ”stressless green”
(vad kunde passa bättre). Här kan man ta
av sig hörselskydden och slå sig ned för en
stunds välbehövlig fika och djupa inspirerande samtal.
Maskinrummet , som förut varit mörkt
som en grotta, har fått en härlig ljusgul färg
och blivit utrustat med praktiska hyllor i
fräscht vitt. Trevligare och säkrare arbetsmiljö, säger Bert-Ola Pettersson, som har
hand om byggprofilen och träslöjden på
skolan.
Kvinnan bakom färgsättningen är Catrin,
som är praktikant på Sjövik. Byggprofilen
har i huvudsak stått för målningen.
Bojan Krogh
Madeleine trivs på Sjövik
Filmtävling
Under våren har Sjöviks marknadsföringskommitté utlyst en filmtävling bland skolans
elever. Uppgiften var att göra en film på
temat ”Mitt Sjövik”, med enda regel att
filmen inte fick vara längre än två minuter.
Priset, 1000 svenska riksdaler, kammades
hem av Gabriel Hällqvist, elev på musiklinjen.
På en god andraplats kom L-blocket under
ledning av Yvonne Skoglund, som vinner en
tårta att kalasa på.
Sett
&
hört
Det
jag känner för Sjövik
Solen lyser så skönt över Sjövik. Jag sitter på bryggan i solen i endast
en tjock tröja i början av mars.
Jag känner hur jag har saknat solens ljus, kroppen bara alstrar Dvitaminer, huden går från jätteblek till vårblek och saknaden av vissa
människor ökar under våren.
Som alla årstider har även våren sina nackdelar, som allt pollen som yr
runt när värmen kommer efter en kall vinter. Jag hör hur vattnet och
fåglarna får nytt liv, allt har äntligen börjat röra på sig efter en stillsam
vinter. Isen är borta, flyttfåglarna har börjat flyga tillbaka till Sverige
och jag bara älskar Sjövik på våren, det är en speciell känsla som infinner sig i mig.
Det som jag skrivit här beskriver hur jag känner när jag är på Sjöviks
folkhögskola. Jag tycker denna dikt framhäver det fina på skolan, som
jag varit med om två år i rad.
Madeleine Ström, L-blocket
New Connexion
Personalen på Sjövik har haft besök av Birgitta och Elisabeth från New Connexion. New Connexion är en förening som arbetar för öppenhet och förståelse
mellan människor från olika kulturer och mot rasism. New Connexion startade
faktiskt på Johan-Olov skolan i Horndal. Birgitta och Elisabeth pratade väldigt
inspirerande om hur man möter vardagsrasismen i skolvardagen. Många frågeställningar lämnades också ut till åhörarna, skolans personal, för ställningstagande och för öppen diskussion. Eftersom personalen på Sjövik är väldigt kunnig och har stor erfarenhet av möten mellan olika kulturer kändes det som om
tiden för diskussionerna inte räckte till. Kanske en fortsättning i någon form vore
önskvärd. Några av lärarna uttryckte också att ”Det här ska vi jobba med nästa
läsår”. Ett stort tack till Birgitta och Elisabeth för en tänkvärd och inspirerande
föreläsning om vardagsrasism och hur man möter den i sitt arbete.
Peter Andersson
Vi tackar Sjöviks
hönsmamma
Inger Landberg,
vår medarbetare
i köket, har gått
i pension. Som
så många andra
som jobbar
på Sjövik fick
Inger den första
kontakten med
skolan som
elev. Hon gick
på TP 1 läsåret
1993 – 94. Därefter har Inger arbetat som
lokalvårdare och de senaste åren i köket.
Hon har varit en frisk fläkt och hon tyckte
mycket om kontakten med eleverna.
Hemma driver Inger och hennes man ett
hönseri och har under många år levererat
ägg till vårt kök. Detta kommer hon att
fortsätta med. Hönsen är både ett arbete
och ett fritidsintresse för Inger. Hon har
en stor samling prydnadshöns och –
tuppar.
Vi tackar Inger för de här åren och önskar
henne lycka till i fortsättningen.
Sonja Östman
På grundskolekursen skrattar vi
mycket
Grundskolekursen vänder sig till
ungdomar som inte riktigt är klar
med grundskolan. Våra ämnen är
svenska, matematik, engelska, samhällskunskap och motion.
Arbetet är mycket individanpassat
och varje elev arbetar utifrån sina
egna förutsättningar, målet är dock
att bli färdig med grundskolekursen
på ca ett år. Det kan gå fortare och
det kan också ta lite längre tid beroende på dina förkunskaper och dina
ambitioner. Målet är att komma
hit hit varje dag och medverka på
lektioner och gemensamma arrangemang. Då är sannolikheten mycket
stor att man kommer att lyckas.
Motion-friluftsliv är ett ämne där
vi vistas mycket ute i naturen och
prova på olika friluftsaktiviteter,
såsom skidor, svampplockning,
Ofta ger sig gruppen ut i naturen. Här ses
brödbakning, fågelskådning, islands- Madelene och Emu grilla korv
hästridning.
Ämnet bygger mycket på upplevelser och social samvaro, samt känslan av att må bra
av att röra sig.
Stina Hagberg
Lika ljuvligt som för 150 år sedan...
Man kunde känna förväntan i luften. Chokladtårtorna stod nybakta och doftade ljuvligt, lika ljuvligt som de doftat för 150 år sedan
då kokerskan i något förnämt hem följde receptet ur ”Anna Maria Zetterstrands kok- och hushållsbok”. Skillnaden var att just den här
eftermiddagen bakades tårtorna i en elektrisk ugn istället för i en vedeldad och herrskapet som skulle få nöjet att avnjuta bakverken
var inga andra än Sjöviks studenter. På Storköksprofilen gjorde man sig beredda. Förklädena var strukna och hättorna stärkta. Slipsen
var knuten och skorna putsade. Nervositeten började sprida sig bland den uppklädda serveringspersonalen. Det var dags att öppna
dörrarna och ge besökarna en tidsresa tillbaka till det romantiska och klassiska 1800-talet.
Elisabeth Embretsen
Livet på Sjövik I
.....fågellivet närmare bestämt
Vi har en stor trädgård här på Sjövik, alldeles vid den stora sjön Bäsingen,
som är en utvidgning av Dalälven. Nedre Dalälvsområdet sammanfaller med
Limes Norrlandicus, den naturliga norrlandsgränsen. Här blandar sig områden med typisk norrlandsnatur med naturtyper mer vanliga i södra delen
av landet. Det betyder att vi kan få se fåglar här, som är vanligare både längre
söder och norr ut.
Under hösten har vi haft fint besök av nötkråkor som har kalasat på kottarna från de cembratallar som står utanför gaveln på Storgården och utanför
Östergården. Vi har haft turen nästan varje år att se dessa silverprickiga svarta
fåglar med sina kraftiga näbbar. De har kommit långt österifrån och är inte
vana vid människor, så de är mycket orädda – nästan så att det har gått att
klappa dem över ryggen.
Just nu i dessa dagar hörs nötväckans energiska vi-vi-vi. Det är en fågel som
finns här hos oss året runt, en så kallad stannfågel. Det är den enda fågel som
kan klättra nedför ett träd med huvudet före. Man kan säga om någon som
är rastlös ”du far ju runt som en tätting”, och det är precis vad nötväckan gör,
den tillhör nämligen familjen tättingar. Den är väldigt högljudd av sig, kavat
och kaxig. Ser du en decimeterstor, strömlinjeformad grå fågel, med ett rejält
svart streck vid ögat så har du nog träffat nötväckan. En ”väcka” är egentligen ”den som hugger spånor”, och det skulle kunna passa in på en hackspett egentligen, det är väl därför den blivit kallad för den grå
hackspetten.
Pilfinkar finns nästan överallt där människor bor och odlar, så ock på Sjövik. Det är en utpräglad flockfågel som söker sin föda på
marken. Ofta förväxlas de med gråsparvar, båda är små och knubbiga med tjocka näbbar, vilket berättar att de inte är insektsätare.
Båda är brunspräckliga ovanpå, men pilfinken har en chokladbrun hätta på sitt huvud.
Pilfinken är en trogen stannfågel som bosätter sig i håligheter i byggnader, gärna under takpannor och i ventiler. Man kan se dem
sitta på kanten på takrännorna utanför sitt tillhåll. Ventiler är ett väldigt säkert boställe, där finns ju till och med galler på väggen
som hindrar obehöriga att ta sig in – okey, de får själva åla sig in också. Innanför finns ett decimetertjockt rör, in mot det ställe som
ska ventileras. I arbetsrummet i Hemskolan finns ett skåp som tidigare varit skafferi och där ventilen finns kvar. Birgitta, som använder arbetsrummet, tyckte det var konstigt när det plötsligt började ligga småpinnar och torrt gräs på hennes böcker. Mysteriet fick
sin lösning den dagen när en liten pilfink förirrat sig hela vägen in i röret och trillat ner i det före detta skafferiet, och inte förmådde
komma tillbaka ut igen. Som tur var, är vår vaktmästare Mats en god ornitolog och kunde ge pilfinken åter sin frihet. Han spikade
dessutom en skiva för ventilationshålet så detta inte skulle hända igen. Tur för fågeln att vi inte hade skollov!
Redan i slutet på januari hörs årets första talgoxsång. Talgoxen är en av våra mest orädda fåglar, som kan lära sig äta ur hand. Den
tillhör familjen mesar och är lätt att känna igen på det svarta bandet längs mitten på sin gulgröna mage. Ett vanligt läte är ti-tu. Det
kan vara en stor portion vardagslycka att höra årets första talgoxsång, en dag när man riktigt förnimmer att dagarna har blivit ljusare
och eftermiddagarna längre!
Kerstin Björe-Hallberg
Livet på Sjövik II
.....konstlivet, närmare bestämt
Intresset för konsten på Sjövik har detta år varit stort. På Sjövik finns många
tavlor av skiftande karaktär. Många har blivit förtjusta i den fina räven som
hänger i tidningsrummet(ska göra).
Flera somrar i början på 90-talet hölls målarkurs för personer med utvecklingsstörning. Deltagarna var främst tidigare elever från det som då hette TP 2,
nuvarande Steget. Kursen var veckolång och man varvade arbete i ateljén med
studier runt om i bygden. Alla bodde på Södergården under veckan. Ledare
var två ”riktiga” konstnärer; Maggan och Jossan, verksamma i Örebro. Maggan,
Margareta Lindman, gick här på Sjövik 1978-80 och är uppväxt utanför Fors.
Den stora frågan efter den första kursen (som hade sin vernissage på biblioteket i Falun) var: vem inspirerar vem? Och vem målade då RÄVEN? Hon
heter Margareta Green och bodde i alla fall på den tiden i Uppsala. Fler tavlor
från målarkursen finns på bl.a Södergården, med en tupp av Bernt Sörman från
Mora. Det blev ett riktigt kärngäng som träffades under flera somrar och jag
vet att flera av deltagarna har varit Maggans största inspiratörer!
Kerstin Björe-Hallberg
Trettiosex år av musik och folkbildning
I sommar slutar Kerstin Sonnbäck på Sjövik. Över en kopp kaffe försöker jag få Kerstin att
sammanfatta 36 år av folkbildning på musiklinjen.
Bosse: Vad är det roligaste som hänt under alla dessa år?
Kerstin: Jag har försökt att hitta någon enskild händelse. Det är så mycket roligt
som hänt, men egentligen är det nog det dagliga mötet med eleverna och att så
många hittat sin väg inom musiken här och kunnat utveckla det efteråt – det är
den stora glädjen.
B: Hur har musiklinjen utvecklats sen du började 1978?
K: När jag började var det en allmän linje med musikinriktning. På den tiden
så var vi tvungna att ha svenska, fysik och andra ”vanliga”
ämnen i kursplanen. På svensklektionerna skrev vi dikter
och på fysiken så var det ljudlaborationer. Sedan blev vi
en speciallinje. Då kunde vi bestämma mycket friare vad
kursinnehållet skulle vara, och det blev mycket bättre.
Den viktigaste förändringen kom i slutet av 90-talet.
Statsbidraget minskade och vi hade inte råd att ha så
mycket individuell undervisning som är nödvändig när man
ägnar sig åt klassisk musik. Ensemblerna blev kärnan och
då började satsningen på t ex vokalensembler och körledare. Jag tycker att det var en bra utveckling. Folkbildning
handlar så mycket om att få människor att mötas och
skapa tillsammans. Det handlar om demokrati och om att
respektera varandra. Det utvecklar man mycket bättre i en
grupp än ensam i ett övningsrum.
B: Så vad händer efter Sjövik?
Bosse och Kerstin är ett populärt radarpar på Timmerhuskvällarna, då som nu.
K: Jag kommer att ägna mej åt Humlebackens Kulturhus, fd Bäsinge missionshus, som jag köpte för 2 1/2 år sedan .Det har
redan blivit en mötesplats för människor, musik, kultur, konstutställningar, företagsmässor mm. Vi serverar alltid fika och
hembakat i samband med tillställningarna. I sommar ska jag börja med trädgården som får temat: ”Blommor och växter i
lyriken och musiken”. Jag börjar med några av Karlfeldts dikter eftersom det är jubileumsår 2014., det är 150 år sedan Karlfeldt
föddes. Humlebacken är också en viktig del i arbetet med biosfärområdet ÄLVLANDSKAPET Nedre Dalälven som jag är en av
ambassadörerna för.
Vidare har vi också bildat HUJB- Humlebackens Ung Jazz Bäsinge. Det är en förening med ungdomar som vill ägna sej åt
jazzmusiken. Sveriges Körförbund Dalarna har sitt kontor på Humlebacken, och den nybildade ”Fridolinkören” har också sin
hemvist i kulturhuset. Jag kommer också att samarbeta med Främby Udde Resort i Falun och Dala Sports Academy, Högskolan
Dalarna. Detta projekt handlar om kultur, idrott och friskvård.
Det kanske också blir att ta roddbåten över Bäsingen till Sjövik för att vara med och leda Timmerstugekvällar några gånger per
termin.
B: Tillslut, varför slutar du på Sjövik nu?
K: Det passar bra nu. Sjövik går in i en ny tid med Equmeniakyrkan som tar över efter Baptistsamfundet som en av skolas
huvudmän. Sergio och jag har delat på kursföreståndarskapet under det senaste året och nu är det dags att lämna över. Men jag
kommer att ha kvar några undervisningstimmar på Sjövik även i fortsättningen.
B: Så du slutar, fast bara nästan? Så kan man säga, svarar Kerstin och skrattar.
Bo Weslien
Inför schlagern - 3 dagar kvar ...
...2 och en halv dag kvar...
...2 dagar kvar...
och 10-årsjubileum
Årets vokalensembler fick ta del
av The Real Groups kunnande i
en workshop. Anders Edenroth
och Morten Vinther syns i mitten,
längst till vänster lärarna Anton
Leanderson Andréas och Kerstin
Sonnbäck Hagfelt
Tisdag den 29 april var ett datum som många av oss här på skolan hade sett fram emot. Inte bara för att det var dagen före valborgsmässoafton och det traditionsenliga firandet vid Bäsinge strand - utan för att vi fick besök av världsberömda The Real Group!
Vokalgruppen som bildades 1984, har släppt ett 20-tal skivor och haft enorm inverkan på hur a cappella musik sjungs idag. Inte
bara i Sverige utan för vokalgrupper världen över. Många grupper börjar sin bana med deras arrangemang och inspireras av deras
sätt att sjunga jazz och vokalpop.
Tisdagen inleddes med att The Real Group höll workshop för de som går vokalgruppsinriktningen på musiklinjen. De gjorde
övningar och arbetade musikaliskt och sceniskt med den repertoar som Sjöviksgrupperna har sjungit under det gångna året. Något
som eleverna verkligen uppskattade! Som om det inte vore nog så bjöds det på en konsert i Folkärna kyrka där eleverna fick stå
förband till sina idoler. Att The Real Group då för första gången någonsin höll en konsert i Avesta tillsammans med oss och i samarbete med Folkärna församling är något som vi är mycket stolta och glada över. Samt att konserten var utsåld denna afton i en av
Sveriges vackraste kyrkor som rymmer omkring 600 besökare.
En riktig höjdpunkt och ett celebert firande av musiklinjens vokalgruppsinriktning som i år firar 10 år - vilket vi också kommer att
uppmärksamma under vårfesten i maj.
Anton Leanderson Andréas
En schlager blir till....
Att utgå från ett tomt rum och förvandla det till en festivalsal, tar sina timmar. Ljud, ljus, kulisser, orkester, solister, kör, - allt ska vara
på plats på den stora festivaldagen.
Vinnare av Sjöviks Schlagerfestival 2014 blev Amandine Aupeix med sin egenkomponerade popballad Terrified. Amandine går första
året på Musiklivet, och med sin uttrycksfulla stämma och välskrivna låt lyckades hon vinna publikens hjärtan. Schlagerevenemanget
gick av stapeln onsdagen den 26 april, som brukligt i Jubileumshallen på Sjövik och med en livs levande schlagerorkester ledd av
Anton Leanderson-Andreas.
Förutom den stora äran får vinnaren välja ett välgörande ändamål dit pengarna som kommit in vid schlageraftonens fikaförsäljning
ska gå. Amandine har valt att skänka pengarna till förbundet Sane - en ideell förening som arbetar för att sprida kunskap om autoimmuna infektionsutlösta neuropsykiatriska tillstånd. Mer om dem och deras arbete kan du läsa om på www.panspandas.se
Vi säger GRATTIS till Amandine och tackar alla medverkande i årets schlagerevenemang. Det blev sannerligen en kväll att minnas!
Linnea Östblom
...27 timmar kvar - orkestern på plats...
...8 timmar kvar - ljuset testas...
...allt på plats - nu kör vi !
Friheten att få
skapa
Aline Granström går på Textilhantverk med
keramik och bild. Hon berättar hur det kom
sig att hon hamnade på Sjövik, om textilkursen,
skolan och internatet.
När jag i våras besökte en vän på hennes folkhögskola väcktes
tanken på att detta nog skulle vara något för mig, att bo tillsammans med härliga människor och samtidigt läsa något som jag gillade. Jag bestämde mig snabbt för att detta något jag skulle läsa
var något kreativt. Och då jag har tecknat och skapat under många år tittade jag främst efter sådana utbildningar, men insåg snart
att jag ville ha mer mångsidighet, fler uttrycksformer. När jag begränsade sökningen till mitt älskade Dalarna hittade jag Textilhantverk med keramik och bild, vilket lät som en underbar kombination. Det visade sig mycket riktigt förhålla sig just så.
Under måndagarna ägnar vi oss år keramik och bild, vi brukar ha olika teman. En av de första lektionerna ägnade vi oss till exempel åt får, vi inledde dagen med att promenera till en närbelägen hage med får och satte oss för att teckna av dem, väldigt opretentiöst och med många skratt. På eftermiddagen skulpterade vi får. Har man inte hållit på med bild eller keramik tidigare skall man
inte avskräckas från denna kurs, man får all den hjälp man vill och det finns ingen press på att något ska bli perfekt.
Tisdag till fredag är det textil som gäller, oftast har vi ett tema, eller snarare område även där, till att börja med ägnade vi oss åt
vävning, och fick lära oss om vävstolen, olika vävtekniker och inte minst hur man får upp alla trådar (även kallat varp) på vävstolen. Annat vi har ägnat oss åt är växtfärgning, tovning och min personliga favorit bandvävning. Man ägnar sig inte åt en sak i taget
utan kör allting parallellt och som det passar en själv. Detta gör att man ofta har både en väv, en stickning och en bandvävning
(eller något annat roligt) igång samtidigt. Detta gör att den ena dagen inte liknar den andra och man får själv styra över när man
vill göra vad, vilket jag tycker är helt underbart.
Jag bor på skolans internat och jag stormtrivs. Jag huserar i ett enkelrum men de flesta rummen är dubbelrum. Vår korridor, i nuläge bestående av 7 personer, delar på ett kök där vi dricker te på kvällen och lagar mat på helgerna. Det är en supermysig gemenskap och man går in och ut hos varandra mest hela tiden, man blir verkligen som en stor familj. Skolan har en jättetrevlig matsal
och väldigt bra mat, vi har vegetariska dagar vilket jag tycker är väldigt bra. På tisdagskvällar är det alltid en aktivitet av något slag
som man får vara med på om man vill, det kan till exempel vara spelkväll, innebandy eller timmerstugekväll då man berättar historier och sjunger i stearinljusens sken. Eleverna tar även egna initiativ till aktiviteter utanför tisdagsaktiviteten, till exempel reggaecafé och cirkelfys.
Sjövik har även en musiklinje med ett antal olika inriktningar och de har alltsomoftast konserter som man kan gå och lyssna på,
då jag älskar musik tycker jag att detta är underbart. Det finns även en kör där även sådana som inte går musiklinjen får vara med.
Till sommaren 2014 slutar jag på Sjövik och då väntar närmast sommarjobb. Sedan har jag lite olika planer, såsom universitetsutbildning inom juridik för att kunna jobba med mänskliga rättigheter och även en del idéer om att flytta till London. Tiden på Sjövik
har varit otroligt berikande då man fått möta så otroligt många olika människor med olika bakgrund och infallsvinklar, något som
jag tror är en fördel oavsett vad man väljer att göra med sitt liv i framtiden. Så oavsett om det blir juridikstudier eller London vet
jag att jag kommer packa väskorna fulla med stickor, bandgrindar och garn, och minnen av en hel massa underbara människor.
Aline Granström Textilkursen
www.sjovik.eu
Sjöviks folkhögskola 775 95 Folkärna tel: 0226-678 00 mail: exp@sjovik.eu