Marknadsprofil 2011 Italien

VisitSweden Marknadsprofil 2011, Italien
Marknadsprofil 2011
Italien
Foto: Erik Lindvall, Henrik Trygg & Nicho Södling/ VisitSweden
Källa: VisitSweden/Kairos Future. Varumärket Sverige - en netnografisk studie, 2011
1
VisitSweden Marknadsprofil 2011, Italien
Om Marknadsprofilen
Kontinuerliga marknads-, målgrupps-, konkurrent- och medieanalyser ger oss en uppdaterad bild av
vilka resenärer som har störst potential att öka sitt resande till Sverige. Dessa analyser ger oss möjlighet
att välja rätt målgrupp, budskap och kommunikationskanaler när vi arbetar tillsammans med
besöksnäringen.
Marknadsprofilen är en kortare sammanställning av marknadsrapporten som har tagits fram för Italien
och ytterligare elva av VisitSwedens prioriterade utlandsmarkander. Marknadsprofilen ger dig inblick i:
Generell landsprofil
•
•
•
•
•
Land, Befolkning
Ekonomisk bakgrundsinformation
Helgdagar och semester - överblick
Kulturella egenskaper
Medieprofil - överblick
Landets turistprofil
•
•
•
•
Semesterresor inrikes & utomlands
Profilen av utlandsresenären
Resor till Sverige
Tillgänglighet till Sverige
Vill du veta mer?
1
I våra marknadsrapporter , ca 60-70 sidor, får du svar på följande:
Vem är den italienska globala resenären?
•
•
•
•
•
•
•
•
Varför reser man?
Var reser man och hur bor man?
Vad gör man på semestern?
När reser man och hur länge stannar man?
Hur mycket spenderar man?
Vilket transportsätt använder man och hur tar man sig till Skandinavien?
Vilka informationskällor använder man och hur bokade man?
Vad vet man om Sverige? Vilka associationer har man och vilka regioner och attraktioner
känner man bäst till?
Vad har italienare för Sverigebild?
Hur stor är tillväxtpotentialen för målgruppen som planerar en resa till Sverige inom de tre närmaste åren?
Vad kännetecknar Meetings & Incentivesresor från Italien till Sverige?
Hur ser den italienska Travel Trade-marknaden med fokus på privatresenären ut?
Vilka globala trender/ trender inom turism och trender i Italien är viktiga att ta hänsyn till?
Här kan du se en mer detaljerad innehållsförteckning av rapporten.
Beställ marknadsrapporten hos analys@visitsweden.com.
Pris 2 marknader: 12 500 SEK (ex. moms) för besöksnäringen.
Priset för samtliga 12 marknader: 50 000 SEK för besöksnäringen.
Ord pris per marknad: 12 500 Sek, 12 marknader 75 000 SEK. I priset ingår en uppdatering 2012.
Kontakt: VisitSweden, Sveav. 21, Box 3030, 103 61 Stockholm
Tel + 46 8 789 10 00 Fax + 46 8 789 10 31, analys@visitsweden.com, http://partner.visitsweden.com.
1
Marknadsrapporter finns för följande 12 länder:
Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Kina, Nederländerna, Norge, Ryssland, Spanien, Storbritannien, Tyskland och USA.
2
VisitSweden Marknadsprofil 2011, Italien
G enerell landsprofil
Land & Befolkning
Figur: K arta Italien
Tabell: Land & Befolkning
Yta
301 340 km2 (världsrank: 72)
2
205,9 invånare/km2
Folkmängd
61 milj (juli 2011 beräknat),
världsrank: 23
tillväxttakt 2011: 0,4%
(2011 beräknat)
Städer
Huvudstad Rom (befolkning 3,4
milj), Milano 2,9 milj, Neapel
2,3 milj, Turin 1,7 milj, Palermo
872 000 (2009) 68% av
italienarna bor i städer (2010)
Italienska, tyska (delar av TrentinoAlto), franska (minoritet i regionen
Aostadalen), slovenska (minoritet i
Trieste-Gorizia område)
Språk
Åldersstruktur
0-14 år:
15-64 år:
65 år och över:
Genomsnittsålder
3
Källa: CIA World Factbook
Italien
13,8%
65,9%
20,3%
43,5 år
Sverige
15,4%
64,8%
19,7%
42 år
4
Källa: CIA World Factbook
Italiens befolkningsstruktur är jämförbar med Sveriges. Det finns dock drygt 1,6 procent färre barn
åldrarna 0-14 år i Italien. Detta bidrar till att genomsnittsåldern i Italien är 1,5 år högre än i Sverige.
När det gäller utveckling och prognosen av folkmängden skiljer sig länderna åt. Medan Sveriges
befolkning förutspås växa med ungefär 14 procent, kommer Italien bara växa med 6,1 procent mellan
5
1990 och 2020. Skillnaderna blir ännu större om man ser till vilka åldersgrupper som växer/minskar
mest. I Italien kommer befolkningsandelen över 65 år att växa med nästan 65 procent mellan 1990 och
6
2020, medan andelen barn åldrarna 0-14 år minskar med 14,4 procent under samma period. Italien har
därmed en starkt åldrande befolkning.
2
Worldbank, befolknings täthet, www.data.worldbank.org/indicator/EN.POP.DNST (2011-06-28).
CIA World Factbook, www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/ (2011-06-28).
4
Ibid.
5
Tourism Economics, 2011 (2011-07-19).
6
Ibid. (2011-07-19).
3
3
VisitSweden Marknadsprofil 2011, Italien
Ekonomiska Indikatorer7
Italien hade en ekonomisk blomstringstid under 1950- och 60-talen då den ekonomiska tillväxten var
hög, vilket lade grunden för Italien som en modern välfärdsstat. Sedan ett antal år tillbaka tillhör Italien
världens största industriländer och är medlem i den s.k. G8-gruppen och i den senare s k G20-gruppen.
Italien har en diversifierad industriell ekonomi, som är uppdelad i en utvecklad industri i norr, som
domineras av privata företag, och i en mindre utvecklad välfärds-beroende och jordbruks dominerade
region i söder, präglad av hög arbetslöshet. Den internationella finanskrisen förvärrade förhållandena på
Italiens arbetsmarknad och arbetslösheten steg från 6,2 procent år 2007 till 8,4 procent under 2010.
Efter en minskning av ekonomin med 5 procent under 2009 drev den globala ekonomiska
återhämtningen en ökning av export och investeringar, och bidrog till att ekonomin växte med ca 1
procent under 2010. Idag är dock Italien ett av EU:s problemländer pga djupa strukturella problem som
försvagat landets internationella konkurrenskraft. Ovanpå detta har räntebetalningarna på den höga
statsskulden, bidragit till stora underskott i statsfinanserna.
Tabell: Ekonomiska Indikatorer
8
Valuta
BNP (PPP)
BNP per capita (PPP)
BNP-tillväxt
Inflation
Arbetslöshet
World Economic Forums
Global Competitiveness
10
Report
11
Gini-koefficient
Euro (1 Euro = 100 cent) = ca 9,54 SEK
$ 1 774 miljarder , världsrank: 11
9
$ 30 500 = ca 219 749 SEK , världsrank: 43
1,3%, världsrank: 164
1,6%, världsrank: 48
8,4%, världsrank: 99
Italien ligger kvar på 48:e plats 2010 av 139 länder, fortfarande som det
lägst rankade G-7-land.
Human Development Index
12
(HDI)
0,35, vilket innebär en något mindre balanserad fördelning av inkomster,
jämfört med genomsnittsvärdet på 0,31 bland OECD medlemsländerna.
"Very High Human Development”, plats 23 av 169 rankade länder i världen
och med ett HDI värde på 0,854 (Sverige: 9:e plats, HDI värde: 0,885).
13
Källa: CIA World Factbook. Anmärkning: Alla siffror avser estimering för 2010, undantag valuta (* 2009).
V äxelkurs, kö
köpkraftsparitet och jä
jämfö
mf örande prisnivå
prisnivåindex
Av följande diagram framgår hur växelkursen SEK mot EUR har utvecklats hittills under 2000-talet.
Förhållandet mellan de båda valutorna har varit stabilt under en längre period, men under andra hälften
av 2008 sjönk kronans värde gentemot euron påtagligt, för att nå en topp på 11,17 SEK i mars 2009.
Kronan har nu återhämtat sig en del sedan kursraset vintern 2008/2009, i maj 2011 handlades den
14
svenska kronan till 8,96 kronor gentemot euron. Den instabila valutan gör att Sverige skiftar från att
15
vara ett prisvänligare land (2009) till att vara ett dyrare land för euroländer att semestra i (2011).
Medan italienska restauranger och hotell har i snitt 6,7 procent högre prisnivå än EU27 genomsnittet år
2010, hade svenska restauranger och hotell ett prisnivåindex som var 38,1 procent högre än EU27
16
genomsnittet. Sveriges ökning 2010 beror på en förstärkning av kronan.
7
CIA World Factbook, www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/ (2011-06-28).
Riksbankens snittkurs 2010 (1 EUR = 9,54 SEK), www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=15867 (2011-07-06).
9
Riksbankens snittkurs 2010 (1 USD = 7,2049 SEK), www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=15867 (2011-07-06).
10
Global Competitiveness Report 2010-11, www3.weforum.org/docs/WEF_GlobalCompetitivenessReport_2010-11.pdf (2011-0628).
11
Gini-koefficient, OECD Factbook 2010, www.oecd-ilibrary.org/economics/oecd-factbook-2010_factbook-2010-en (2011-07-05).
12
Human Development Index, www.hdr.undp.org/en/media/Swedish%20HDR%202010%20Summarypdf.pdf (2011-07-05).
13
CIA World Factbook, www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/ (2011-06-28).
14
Riksbanken, 2011, www.riksbank.se/templates/stat.aspx?id=16748 (2011-07-06).
15
För en dagligen uppdaterad växelkurs, se www.valutor.se/EUR.
16
Eurostat Databas 2011, Köpkraftsparitet (PPP) och prisnivåindex, www.epp.eurostat.ec.europa.eu (2011-06-28).
8
4
VisitSweden Marknadsprofil 2011, Italien
Figur: Vä
V ä xelkurs, Euro
11,5
11
10,5
10
9,5
9
8,5
8
17
Källa: Riksbanken, 2011. Anmärkning: Värdena i figuren anger växelkursen SEK mot EUR.
Helgdagar och semester
Anställda i Italien har rätt till 25 semesterdagar per år, som vanligtvis plockas ut mellan juni och
18
september. Då görs nämligen drygt hälften av alla semesterresor, varav ca en fjärdedel i augusti då
fabriker och många företag stänger. Det är även vanligt att resa under påsken, allhelgonahelgen, helger i
december samt över nyår, samtidigt som det blir vanligare att utlandsresandet sprids över hela året. En
ny trend tycks vara att allt fler väljer att resa under våren, samt i september, vilket antagligen beror på
att man inväntar lägre priser och undviker högsäsong (vilket även gäller för inhemsk turism).
Därutöver har Italien 12 allmänna helgdagar, vilka framgår av tabellen nedan, samt ytterligare en dag
som varierar regionalt.
17
Riksbanken, 2011, www.riksbank.se/templates/stat.aspx?id=16748 (2011-07-06).
Eurofound, Working time developments – 2010, www.eurofound.europa.eu/eiro/studies/tn1106010s/tn1106010s.htm#hd6
(2011-08-31).
18
5
VisitSweden Marknadsprofil 2011, Italien
Tabell: Helgdagar, Italien
Nyårsdagen
Trettondagen
Påskdagen
Annandag påsk
Italiens självständighetsdag
Första maj
Nationaldagen
Maria Himmelsfärd
All Helgons dag
Festa dell Madonna (Den Obefläckade Avlelsen)
Juldagen
Annandag jul
2012
1/1
6/1
8/4
9/4
25/4
1/5
2/6
15/8
1/11
8/12
25/12
26/12
2013
1/1
6/1
31/3
1/4
25/4
1/5
2/6
15/8
1/11
8/12
25/12
26/12
19
Källa Feiertage
Kulturella egenskaper
Hur vi människor tänker och agerar i olika situationer skiljer sig många gånger mellan olika länder.
Oftast handlar det bara om små diffusa skillnader, ibland om mer påtagliga olikheter. Turism förutsätter
kontakter med andra människor, kulturer och språk, men att veta hur vi alla tänker och agerar i olika
sociala situationer är en konst som man knappast kan kräva av någon att behärska till fullo. En god bit
på väg är dock den som är medveten om att skillnader finns, som är lyhörd, flexibel och inser att det
finns många sätt som är rätt. Här presenterar vi några av de skillnader som förekommer mellan italiensk
och svensk kultur.
Italienare är kända för sin kreativitet, savoir vivre och avsaknad av organisation till fördel för sin
individualistiska livsåskådning. Trots deras övertygelse om att vara unika i vad de gör beter sig
italienaren på ett homogent, om än italienskt sätt. Det som skiljer kan möjligtvis vara plånbokens storlek
alternativt social ställning. Italien är som vissa andra länder i Europa mycket regionalt och lokalt indelat.
Det är ett ungt land som enades först 1861 under stort rabalder. Landet sträcker sig från alpområden
där vardagsmenyn består av korv och ost och där man talar tyska eller franska, till sydligare breddgrader
där fisk och skaldjur oftare står på menyn. Även italienarna själva känner av de olika karaktärsdragen
mellan människor i norr och söder, och därför blir det extra svårt att generalisera italienare om inte utan
att vara lite tvetydig: ”italienskt” är elegant, stökigt, smart, hjärtligt, krävande, omständligt, trevligt,
byråkratiskt, smidigt.
Därför är också de inhemska kulturella skillnaderna stora och en person från exempelvis Parma är i
första hand parmabo, i andra hand från Emilia Romagna, i tredje hand norditalienare och i fjärde hand
italienare (eller europé). Men när det handlar om stora sportevent är alla italienare.
Familjen har en viktig roll i den italienska kulturen, vilket också påverkar deras beteendemönster –
kanske framför allt när det kommer till större köp och möjligheten att resa. Familjen utgör en viktig del i
sparandet, och många gånger hjälps alla åt vid större inköp. Det finns med andra ord stora tillgångar
som inte redovisas, och trots relativt låga löner har många råd att unna sig t.ex. en semesterresa.
19
Feiertage, www.feiertage.ch (2011-07-06).
6
VisitSweden Marknadsprofil 2011, Italien
Kulturella dimensioner
Den italienska mentaliteten uppvisar högre grad av hårda värden än den svenska
I detta avsnitt jämförs Italien och Sverige utifrån fyra kulturella dimensioner som den holländske
kulturforskaren Geert Hofstede har introducerat. De undersökningar som ligger till grund för värdena i
figuren nedan genomfördes mellan 1967 och 1973, med vissa kompletteringar och uppdateringar under
2001. Men de används fortfarande och refereras ofta till i olika sammanhang, och därför anser vi att de
fyller sin funktion även här.
Dimensionerna är som följer:
-Liten resp. stor maktdistans som visar på hur individer uppfattar skillnader i samt accepterar ojämlik
fördelning av makt. Generellt gäller att länder med lägre maktdistans är mer demokratiska.
-Individualism resp. kollektivism som visar på i vilken utsträckning individen interagerar i grupper,
såsom familj och släkt. Västerländska samhällen tenderar att vara mer individualistiska.
-Hårda resp. mjuka värden, eller som Hofstede kallar dimensionen: maskulinitet-femininitet, som
refererar till graden av traditionella skillnader mellan könsrollerna, men även vilken vikt man lägger vid
prestation och konkurrens i motsats till relation.
-Osäkerhetsundvikande som anger i vilken utsträckning man försöker undvika osäkra situationer,
exempelvis genom att vara tydlig med vad man tycker och tänker vilket kan leda till lägre grad av
konflikträdsla.
Dessutom har Hofstede definierat en femte dimension: Lång mot kort tidsorientering. Denna dimension
beskriver ett samhälles tidshorisont och den betydelse som läggs vid framtiden i jämförelse med nutiden
och det förflutna. I samhällen med lång tidsorientering är det historiska perspektivet viktigt och gamla
oförrätter glöms inte bort. Det ger ett samhälle där man inte gärna tar risker eftersom det kan skada det
personliga anseendet för mycket lång tid. På grund av att värdena delvis saknas för denna dimension är
den inte med i jämförelsen nedan.
Utifrån de här dimensionerna kan man dra slutsatser som att svenskar är mindre benägna att acceptera
hierarki och måste därför tänka på att bli tydligare i sin kommunikation med mottagare i mer
hierarkiska kulturer. I figuren nedan jämförs Italien med Sverige, och om vi får tro Hofstede skiljer sig
italienare och svenskar främst åt inom dimensionerna osäkerhetsundvikande och hårda värden.
Figur: Kulturella dimensioner,
dimens ioner, Italien
Italien
76
71
Sverige
75
70
50
31
29
5
Maktdistans
Individualism
Hårda värden
Osäkerhetsundvikande
20
Källa: Geert Hofstede™ Cultural Dimensions
20
Geert Hofstede™ Cultural Dimensions, 1967-73 med uppdatering 2001, www.geert-hofstede.com/hofstede_dimensions.php
(2011-07-06).
7
VisitSweden Marknadsprofil 2011, Italien
Skillnaderna i de olika dimensionerna innebär exempelvis att italienaren är mer positivt inställd till makt
och hierarkier, är starkare präglad av de hårda värdena och i större utsträckning söker undvika osäkra
situationer. Den större portionen hårda, eller maskulina, värden skvallrar också om landets hierarkiska
struktur och något större acceptans för skillnader i makt. Italienare har också en helt annan syn på
konflikter, långt ifrån den konflikträdsla som är vanlig i Sverige. Dessutom är Italien tätbefolkat och
man är van vid att behöva hävda sig för att göra sig hörd och inte försvinna i mängden.
Medieprofil
Medie profil
Utöver kännedom om konsumenternas värderingar, som gör det lättare att rikta och kommunicera ett
erbjudande som den potentiella besökaren tilltalas av, är det viktigt att även använda sig av rätt kanal –
dvs. ha kunskap om vilka kanaler det finns och vilka målgruppen använder sig av. Kortfattat
kännetecknas Italiens medielandskapat av följande:
Online 21
•
Internettillgång och internetpenetration ökar men är fortfarande lägre än i andra europeiska
länder.
•
Andelen som använde internet med sina smartphones är märkbart lägre i Italien (5 jfr med 20
procent i Sverige).
•
Sociala mediers ökande roll.
•
Andelen som e-handlar resor och semesterboende ökat stadigt med 3 procent till 7 procent
mellan åren 2008-2010.
Figur: Internettillgå
Internettillg ång 20082008- 2010 i procent, Italien j ä mfö
mf ört med Sverige
Sverige
Italien
84
86
88
47
53
59
2008
2009
2010
22
Källa: Eurostat Databas 2011
23
Bland de ledande resesidorna tillhör: edreams.it, ryanair.com, volagratis.com, paesionline.it,
lastminute.com och easyjet.com. Inom resor/lifestyle är följande potentiella viktiga kanaler:
Travelblog.it, Paesionline.it, Travelpoeple.it, Turistipercaso.it, Viaggiovero.com, Mondoviaggiblog.com
och Zingarate.it.
24
Bland de ledande sociala medierna tillhör: facebook.com, linkedin.com och netlog.com.
21
Eurostat Databas 2011, www.epp.eurostat.ec.europa.eu (2011-06-21).
Ibid.
23
Google Double click adplanner (Internet aktivitet/sökord: “Travel”), juli 2011, www.google.com/adplanner (2011-09-01).
24
Google Double click adplanner, (Internet aktivitet/sökord: “Social Networks”, juli 2011, www.google.com/adplanner (2011-0901).
22
8
VisitSweden Marknadsprofil 2011, Italien
Offline
Off line
Det italienska medielandskapet har länge varit präglat av premiärminister Silvio Berlusconis mediabolag
Mediaset, som bland annat kontrollerar de tre största kommersiella TV-kanalerna och har ungefär
hälften av de nationella tittarna, samt Publitalia, den ledande italienska reklam- och publicitetbyrån.
Berlusconi äger också det största italienska förlaget. Att en premiärminister samtidigt är mediemogul av
25
den här storleken, sätter förstås sin prägel på landets medielandskap.
•
Sett ur ett europeiskt perspektiv är tidningsläsandet i Italien lågt. De största dagstidningarna i Italien
26
är:
o La Gazzetta dello Sport 3,7 miljoner upplagor (sportdagstidning)
o La Repubblica 3,07 miljoner upplagor (Rom-baserade dagstidning, som ägs av L'Espresso
grupp)
o Corriere della Sera 2,9 miljoner upplagor (Milano-baserad)
•
Italienarna är stora läsare av veckotidningar och det finns ett enormt utbud av både vecko- och
månadsmagasin inom olika ämnen. Magasin och press med rese- och turismfokus är bland andra:
Dove Panorama Travel Qui Touring Traveller Bell’Europa. De flesta kvinnomagasin och
lifestylemagasin har också turismrubriker, bl a Corriere della Seras lördagsbilaga Io Donna, Elle,
Vanity Fair, Tu Style.
Landets turistprofil
Semesterresor inrikes & utrikes
Italienaren gör fortfarande relativt få semesterresor utomlands. Medan man i Norge gjorde 1,3
utlandssemesterresor per invånare, åkte endast var 4:e italienare utomlands år 2010. Detta går att
jämföra med Spanien, där var 5:e invånare gjorde en utlandsresa. Enligt tabellen nedan går 18 procent
av samtliga semesterresor till utländska destinationer, vilket motsvarar drygt 15,5 miljoner resor 2010.
Även om semesterresor utomlands har minskat mellan åren 2008-2010 så minskar dock semesterresorna
inrikes mest med ca 29 procent, medan korta semesterresor utomlands har tappat minst med bara -1,9
procent. Därmed kan man konstatera att det sker en förskjutning mot fler semesterresor utomlands
(2008: 15 procent, 2010: 18 procent).
Tabell: Alla semesterresor inrikes & utrikes, Italien
Antal 2008
Andel
Antal 2009
Andel
Antal 2010
Andel
16 347
15%
16 412
17%
15 524
18%
12 735
3 612
90 463
38 156
52 308
106 810
12%
3%
85%
36%
49%
100%
12 313
4 099
82 265
36 372
45 894
98 677
12%
4%
83%
37%
47%
100%
11 981
3 543
71 926
34 773
37 153
87 450
14%
4%
82%
40%
42%
100%
Alla semesterresor utomlands
Långa semesterresor utomlands
Korta semesterresor utomlands
Alla semesterresor inrikes
Långa semesterresor inrikes
Korta semesterresor inrikes
Alla semesterresor
27
Källa: Istat - Istituto nazionale di statistica
Anmärkning: Långa resor är resor med fyra eller fler övernattningar. Siffror i tusental.
25
European Journalism Centre 2009, www.www.ejc.net/media_landscape/article/italy/#l4 (2011-06-30).
Wikipedia, Lista av italienska tidningar, www.de.wikipedia.org/wiki/Liste_italienischer_Zeitungen (2011-06-30).
Anmärkning: Detta är inte nödvändigtvis de officiella källorna men ska ge en riktlinje om tidningarnas storlek.
27
Istat - Istituto nazionale di statistica, I viaggi in Italia e all’estero, www.istat.it (2011-10-18).
26
9
VisitSweden Marknadsprofil 2011, Italien
Profilen av den italienska utlandsresenären
Tabellen över resefrekvens nedan visar hur semesterresandet utomlands fördelar sig mellan olika
åldersgrupper i den italienska populationen. Åldersgrupperna 25-44 år samt 45-64 år reser mest per
person, som gör 72 procent av alla resorna. Siffrorna avser resor med minst fyra övernattningar.
Tabell: Resefrekvens fö
för lå
l å nga utlandssemesterresor, Italien
Förändr. 2010
jft 2009
Andel
2 073
13%
20%
3 732
-19%
36%
3 812
15%
36%
837
-16%
8%
10 454
-3%
100%
Resefrekvens
2008
2009
2010
15 - 24 år
2 014
1 838
25 - 44 år
4 796
4 602
45 - 64 år
3 578
3 312
988
996
11 376
10 748
65 år och äldre
Total
28
Källa: Eurostat Databas 2011 .
Anmärkning: Långa resor är resor med fyra eller fler övernattningar.
Resor till Sverige
När det gäller övernattningsstatistiken från Tillväxtverket/SCB minskade antalet övernattningar från
Italien med 6 procent år 2010.
Tabell: Ö vernattningar i Sverige
Italienska
315 351
296 578
-6,0%
2009
2010
Förändring 2009-2010
Utländska
Andel
12 329 657
12 802 832
3,8%
2,56%
2,32%
-0,24%
29
Källa: Tillväxtverket/SCB, 2011 .
Anmärkning: Avser övernattningar på hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och SoL (privata förmedlade stugor
och lägenheter).
Med inkvarteringsstatistiken från Tillväxtverket/SCB kan man belysa hur de italienska övernattningarna
fördelar sig i landet. Tabellen på följande sida visar att Stockholm har högsta antalet italienska
övernattningar, följt av Västra Götaland, vilket kan sammankopplas med tillgängligheten. Stockholm
har dock tappat flest övernattningar i absoluta tal under 2010. Gävleborg har procentuellt minskat mest
med 47,4 procent, medan Halland har ökat mest procentuellt med 128,4 procent. Därmed har Halland
även störst tillväxt i absoluta tal.
28
Eurostat Databas 2011, www.epp.eurostat.ec.europa.eu (2011-07-12).
Tillväxtverket/SCB, 2011.
www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/faktaochstatistik/omturism/boendeochinkvarteringsstatistik.4.21099e4211fdba8c87b80001730
2.html (2011-08-12).
29
10
VisitSweden Marknadsprofil 2011, Italien
Tabell: Ö vernattningar
vernattningar frå
fr å n Italien 2010
Region/Län
Övernattn.
2010
Andel
italienska
övernattn.
2010
Förändr 2010/2009
Nom.
i%
Stor-Stockholm
187 892
-15 620
-7,7%
Stor-Göteborg
27 038
-1 910
-6,6%
Stor-Malmö
15 094
-40
-0,3%
Stockholm
188 012
-15 761
-7,7%
63,4%
V Götaland
34 818
-1 251
-3,5%
11,7%
Skåne
20 368
-1 067
-5,0%
6,9%
Södermanland
7 818
-391
-4,8%
2,6%
Norrbotten
5 860
-1 295
-18,1%
2,0%
Dalarna
4 842
1 598
49,3%
1,6%
Östergötland
3 946
88
2,3%
1,3%
Värmland
3 853
-108
-2,7%
1,3%
Jönköping
3 146
-206
-6,1%
1,1%
Uppsala
3 062
-310
-9,2%
1,0%
Halland
3 008
1 691
128,4%
1,0%
Kalmar
2 808
334
13,5%
0,9%
Örebro
2 637
316
13,6%
0,9%
Västerbotten
2 301
-343
-13,0%
0,8%
Kronoberg
2 219
58
2,7%
0,7%
Västmanland
1 726
-266
-13,4%
0,6%
Blekinge
1 349
-1 022
-43,1%
0,5%
Gotland
1 263
411
48,2%
0,4%
Jämtland
1 207
-296
-19,7%
0,4%
Västernorrland
1 195
73
6,5%
0,4%
Gävleborg
1 140
-1 026
-47,4%
0,4%
Hela riket
296 578
-18 773
-6,0%
100%
Källa: Tillväxtverket/SCB
Anmärkning: Övernattningar på hotell, stugbyar,
vandrarhem, camping & SoL i Sverige från Italien, länsvis 2010
När det gäller övernattningar efter boendeform i Sverige från Italien utgör förmedlade privata stugor och
lägenheter den största ökningen med 22,3 procent, medan camping och hotell tappade mest:
Tabell:
Tabell: Ö vernattningar efter boendeform i Sverige frå
fr ån Italien 20082008- 2010
Övernattningar Italien
Hotell
Stugbyar
Vandrarhem
Camping
SoL
Totalt
2008
2009
2010
Förändr
2010/2009
i%
208 562
261 268
246 496
-5,7
2 276
2 019
2 223
10,1
32 613
32 955
31 521
-4,4
17 921
17 034
13 800
1 910
2 075
2 538
263 282
315 351
296 578
-19
22,3
-6
Källa ÅrsSM, Tillväxtverket/SCB
11
VisitSweden Marknadsprofil 2011, Italien
Tillgänglighet till Sverige
Många vägar leder till Sverige – via flyg (som är vanligast), med bil, tåg eller färja m m.
Flygförbindelserna mellan Italien och Sverige, i synnerhet från norra Italien, har förbättrats betydligt på
senare år. Det finns även allt fler direktflyg, vilket är viktigt för korttidsresenären som drar sig för att
resa om den inkluderar mellanlandning. Det finns nu ett flertal avgångar att välja mellan och idag kan
man flyga med ett antal olika flygbolag från Milano och Rom till Stockholm, Göteborg och
Malmö/Köpenhamn. Bästa direktförbindelser till Stockholm har Milano. Sommartid (april-oktober) kan
man även flyga till Sverige från Pisa, Cagliari och Treviso. Tabellen nedan visar en överblick över de
flygförbindelser som finns till Sverige. Viktigt att notera är dock att flygförbindelser inte längre är lika
beständiga som de var för några år sedan, vilket i undantagsfall kan innebära att några nyligen har lagts
ner, trots att de var aktuella när den här rapporten skrevs.
Tabell: Flygförbindelser till Sverige
Från Italien till Sverige
Ethiopian Airlines
Rom - Stockholm Arlanda (3 gånger i veckan)
Norwegian
Rom – Stockholm Arlanda (mellan april till oktober utökade linjer
– bl a Palermo-Stockholm, Venedig-Stockholm, Rom – Göteborg)
SAS
Milano Linate, Milano Malpensa Rom - Stockholm Arlanda
SAS länkar Stockholm med övriga flygplatser i Sverige, däribland
Luleå, Kiruna och Arvidsjaur.
Ryanair
Milano (Bergamo), Rom (Ciampino) – Stockholm-Skavsta
Med Flyg till Sverige via Danmark - urval
SAS
Venedig – Köpenhamn – Stockholm Arlanda, Malmö, Göteborg,
Örebro, Norrköping, Jönköping, Västerås och Arvidsjaur.
Köpenhamns flygplats kan användas som inkörsport till södra
Sverige www.dohop.com
Källa: Resan till Sverige. www.visitsweden.com/svezia/Consigli-per-il-viaggio/Come-arrivare/ (2011-09-23).
Anmärkning: Mer information: www.dohop.com
Vi reserverar oss för ändringar som sker kontinuerligt efter uppdateringen 2011-09-23.
Foto: Jakob Fridholm/VisitSweden
Foto: Miriam Preis/VisitSweden
Marknadsprofil Italien 2011
Copyright © V.S. VisitSweden AB
Stockholm i januari 2012
Layout: VisitSweden
Beställning och frågor: analys@visitsweden.com.
12