Nr 1 2012 - Mariehus

Vår hemmaplan
NR 1 / 2 0 1 2 Foto: Hilmer Jonsson/Mariestads bildarkiv
k u n d t i d n i n g f ö r b o s t a d s b o l a g e t M a r i e h u s AB
Ingrid minns att det var trevligt med många barnfamiljer på Mariagatan i början av 1960-talet.
Ingrids glada minnen från Mariagatan
Efter 54 år i en och samma lägenhet
på Mariagatan har Ingrid Lindberg nu
flyttat in i nybyggda Eklövet. Även
husen på Mariagatan var helt nybyggda när Ingrid med familj 1956 flyttade
in i den trea där hon sedan spenderade
över ett halvt sekel.
När de flyttade in bestod familjen av två
vuxna och tre barn. Det passade utmärkt
då det bodde många barnfamiljer i
området. Ingrids son, Sören, minns med
glädje hur han som barn var ute mycket
och lekte i lerhögarna kring huset.
Tiden gick, utemiljön blev med tiden
grönare och barn flyttade hemifrån
medan föräldrarna blev kvar i området.
Stannar gärna på Mariagatan
Det verkar som att de som flyttar till
Mariagatan ofta blir kvar en längre tid.
Lugnt familjeliv
i Gamla Stan s. 2
samsas om ett sovrum, men vi trivdes,
säger Ingrid.
På den tiden var många kvinnor
­hemma med barnen men Ingrid jobbade
på kontoret på Katrinefors.
– Sammanhållningen mellan grannarna
var bra, även om jag inte hade så mycket
tid att umgås med dem efter jobbet.
Ingrids anteckningsbok visar att grundhyran
1961 var 204 kronor.
Men Ingrid får nog ändå ses som ganska
unik med tanke på hur lång tid hon
bodde i samma lägenhet.
– Det var ju inte som nu. Vi fick ett
barn till 1960 och då fick alla fyra barnen
»Sammanhållningen
mellan grannarna var bra.«
Mariehus förvaltar
k-märkta byggnader s. 3
Mycket har förändrats
Sören minns tiden då han var liten och
de hade sjöutsikt. Nu har träden kring
husen växt sig så stora att man inte
längre ser sjön. Men det är inte bara
omgivningen som förändras.
– När vi flyttade in i lägenheten i
slutet av 50-talet låg hyran på strax över
200 kronor, skrattar Sören och pekar i en
bok där Ingrid noga antecknat alla hyror.
Ingrid tycker att boken är ett trevligt
minne från tiden på Mariagatan.
Bevara dina föremåls
historia s. 4
­
En av lägenhetens tre
fungerande kakelugnar.
Josefine uppskattar
också att det är högt
i tak, speciellt när
det är lekdags med
pappa Magnus.
Mariesta
äldsta h ds
us
E
tt av Ma
ri
boningsh estads äldsta
u
för Aron s kallas i folkmu
sh
n
låg t träh us. Det är ett rö
tt
us p å N ä
set i Gam ,
Stan. Ju
st Näset
la
var i prin
d en en d
cip
ad
som klara elen av staden
d
fattand e sig ifrån en om
e stadsb
rand 169
Därför ä
3.
rd
finns i G e flesta husen so
amla Sta
m
n
på 1700
- och 180 byggda
0 -talen.
Trots de
tta har M
ariestad
av lande
en
ts bäst b
evarand
stadskä
e
rnor.
Källa : By
g
gnadsvå
rdsfören
ingen
Hus med historia
Har du hört talas om beteckningen k-märkt? Den
används för att utmärka byggnader som har värden
som ska tas till vara. Mariehus har 41 k-märkta fastigheter i Gamla Stan. Flera av dem byggdes på 1700­talet och har alla sin egen historia.
Ett av husen i Mariehus ägor var bland annat
­Mariestads första läroverk, många av husen i Gamla
Stan har på olika sätt använts för brandkårens verksamheter och som bostäder för brandpersonalen.
I ett av husen på Kyrkogatan hade dåvarande prostinnan och hennes döttrar skolhushåll för stadens flickor
under första delen av förra sekelskiftet. »Bonn-Ivar«
uppförde en byggnad i två våningar på Telegrafgatan
omkring sekelskiftet 1900 och på Kyrkogatan 13 låg
den välkända Öhmanska matserveringen.
Det är viktigt att man vänder
sig till en hantverkare som har
god kunskap om gamla hus.
Balkongen vetter mot innergården och här finns
en av de få gaslampor som bevarats i Mariestad.
Familjeliv i Gamla Stan
Det är något speciellt med atmos­fären i Gamla Stan. De smala mysiga
gatorna, närheten till allt och lugnet
passar familjen Nilsson Modig al­ldeles utmärkt.
Trivs bra i den ljusa lägenheten
Huset som familjen bor i byggdes på
1700-talet och har sedan dess använts
som bostadshus. När det byggdes var
huset bara på en våning men under
1800-talets ekonomiska uppsving
Bevara den historia som ditt hus bär
– Det finns så många fina innergårdar här omkring och vi gillar att gå
runt och läsa på skyltarna som sitter på husen, förklarar Magnus.
»Vi har alltid pratat
om att vi skulle vilja ha
kakelugn.«
byggdes det på med ytterligare en vån­
ing. Det är just i den tillbyggda våningen
som Carolina och Magnus bor. Där gillar
de att det är högt i tak, gamla fönster
och att kakelugnarna går att använda
tycker de är ett mycket stort plus.
– Vi har alltid pratat om att vi skulle
vilja ha kakelugn. När min mamma var
här första gången sa hon direkt »Här ska
vi fira jul!«, med tanke på alla kakel­
ugnarna, säger Carolina och nickar m­ot
den stora kakelugnen som pryder vardagsrummet.
Det verkar inte som att Carolina och
Magnus har något att klaga på över
huvud taget.
– Det enda negativa jag kan säga om
att bo i ett gammalt hus är att det inte
finns en enda vägg som är rak, men det
är ju charmen, avslutar Magnus med ett
stort leende.
Efter tio år på Mariegärdes
väg kammade Jari Sarajärvi
hem högsta vinsten i Mariehus adventskalender.
Hur fick du reda på att du
hade vunnit?
– Det var jättehäftigt! Klockan 7.30 den 23 december
ringer Lotta Linusson från
Mariehus och säger »Jag har
äran att agera tomtemor.«
Lotta berättade att jag hade
vunnit magiska nummer 24
som alla vill vinna i adventskalendern. Det är inte så
viktigt med pengarna i sig,
men det är så häftigt att få
vinna. Att just mitt namn
drogs fram, det tror man ju
inte. Dessutom hände det
exakt tio år efter att jag
flyttat in i just den lägen­
heten så det var extra roligt.
Vad ska du göra för
­pengarna?
– De har redan gått åt. Jag
måste byta glasögon ofta så
pengarna gick till något
viktigt. Det känns jättebra.
I Sverige har vi varit
dåliga på att bevara
gamla byggnader som bär
vår historia. Det börjar
dock bli ändring på detta
nu när byggnadsvård
börjar bli trendigt.
tid då man blickade framåt.
Allt skulle vara funktionellt
och praktiskt. Det syns på
funkisköken att husmor
inte förväntades vara
hemma så mycket, hon
skulle ut i arbetslivet. Tiden
som tillbringades i köket
Byggnadsvård handlar om
skulle vara minimal.
att bevara vår kulturhistoTittar man å andra sidan
ria för att inte utplåna våra
på ett lantkök så luktar det
Byggnadsvårdaren
traditioner. Lägger vi våra
arbete. Här tillbringades
Honorine Stackelberg Ekman.
egna tidsaspekter och
det mycket tid och man
smak till ett gammalt hus
hade ofta anställda.
uppstår det stilförvirring. Det är då lätt
Att bo i ett gammalt hus behöver inte
att tappa kopplingen till varför huset en
betyda att du måste ge avkall på alla
gång byggts på ett visst sätt.
moderna bekvämligheter.
– Varje tidsperiod har ett uttryck som
– Kunskapen kring hur man integrerar
återspeglar det sätt vi lever på, säger
till exempel badrum i gamla hus har ökat
byggnadsvårdaren Honorine Stackeloch det finns många nya metoder för
berg Ekman.
energibesparing som inte förstör huset,
Funkishus avspeglar en modernistisk
förklarar Honorine.
Foto: stefan svensson
Carolina och Magnus bodde tidigare i en
tvåa i Gamla Stan, men när familjen
växte blev de tvungna att hitta något
större. Under en tid lämnade de Gamla
Stan men de är glada över att ha hittat
tillbaka igen.
– Jag känner mig hemma här, säger
Carolina och lutar sig tillbaka i fåtöljen.
Paret tycker att det är viktigt att bo
centralt men trivs bättre med lugnet i
Gamla Stan. På vintrarna gillar Carolina
att gå runt och njuta av de fina snöbeklädda backarna på de små gatorna. Både
Carolina och Magnus har flera gånger
varit på rundvandringar som anordnas
i stadens äldre delar om somrarna.
Storvinst
lagom till
10-års­
jubileumet
Var bor du?
– Jag bor på Mariegärdes
väg, vid den nybyggda
­Netto-butiken. Det är den
enda lägenheten jag haft
och jag trivs väldigt bra.
Vad tycker du om adventskalendern?
– Från och med nu tycker jag
att den är bra! Jag har ju sett
kalendern vid torget och
tycker att det är mysigt att
Mariehus har den. Nu vet jag
ju dessutom att alla kan
vinna!
Från 1 december lottar vi dagligen
fram en ny vinnare bland alla våra
hyresgäster. Man deltar auto­
matiskt då vi lottar bland alla våra
kundnummer.
De som blir vinnare i lucka 1–23
vinner fika, biobiljetter, choklad
eller rattkrycka och den hyresgäst
som gömmer sig bakom lucka 24
får en fri månadshyra.
Bostadstipset!
Fördjupa dig i
Mariestads historia
Är du intresserad av att läsa mer om
spännande byggnader i centrum?
Nedan finns en lista över de böcker
som Mariestads Stads­bibliotek
erbjuder i ämnet. Där finns dessutom
böcker om särskilt utmärkande
byggnader så som länsstyrelsen,
teatern och Trädgårdens skola.
Böcker om landsbygden finns på
biblioteket och Karströms bokhandel.
Anders Diös bygger vid Vänern, Josef
Sjögren (1965). Plan för bevarande
av stadsmiljön i centrala Mariestad,
Hans Lindberg (1977). Mariestad:
bevarandeprogram: Gamla stan
(1982). Bild av Mariestad (1983).
Översiktlig kulturhistorisk inventering
av vissa delar av Mariestads centrum,
Ing-Marie Gillberg (1984). Mariestads
historia, berättare Ulla-Britt Westelius DVD (2007).
Fäst en lapp med noteringar på baksidan av din tavla.
Låt historien kring dina saker leva vidare
Gammelfarmors vigselring och tavlan
som följt din familj i generationer bär
på spännande historier. Det enklaste
sättet att bevara och föra historierna
vidare är att göra anteckningar.
Det kan vara mycket enkla och korta
beskrivningar gjorda på en liten papperslapp, men tänk så värdefullt att ha
kvar när minnet sviker. Det bästa stället
att förvara anteckningarna på är att
fästa dem på de föremål de beskriver.
Här följer en checklista på saker som kan
vara bra att anteckna:
• Ditt eget namn
• När du ärvde saken i fråga
• Vem du ärvt och er relation
• Tillverkningsår
• Tillverkare eller designer
• Om saken gått i arv i flera generationer
så anteckna allt du vet om var saken
använts, av vem och hur.
Vill du ha ett udda hem?
Eriksson
Drömmen
om att bo
i ett udda
hem lockar
allt fler.
Väderkvarnar, kyrkor, stationshus,
gamla fabriker och skolor. Ja, listan på
udda byggnader som blir bostäder kan
göras lång. Gemensamt är att de alla
kan bli hem åt kreativa människor med
stor renoveringslust.
Trenden att bo i en udda byggnad sprider
sig som en löpeld över Sverige och det
verkar bara vara fantasin som sätter
gränser för vilka byggnader som kan bli
våra framtida bostäder.
Vissa byggnader, som till exempel
kyrkor, kan vara kulturskyddade. Det
innebär att boendet måste anpassas så
att man inte förändrar grundutseendet
på byggnaden. Men samtidigt är det ju
också lite av poängen att det ska märkas
att man bor i en udda byggnad.
Bo i prästgård med historia
Att bo i en kyrka är inte så vanligt, däremot är den närbesläktade präst­gården
en betydligt vanligare bostadsbyggnad.
Idag äger kyrkan bara en femtedel av
alla prästgårdar, resten är privatägda.
Prästgårdar, stationshus, kvarnar och
liknande byggnader är oftast inte kulturskyddade på samma sätt som kyrkor,
därför kan de vara enklare att bygga om
till bostäder och ändå bevara den charm
och historia som huset bär.
Vad vill du läsa om i Vår hemmaplan? Hör gärna av dig med tips och idéer till lotta.linusson@mariehus.se eller telefon 0501-686 15
Mariehus AB
Besöksadress: Österlånggatan 15
Box 119, 542 22 Mariestad
Växel: 0501-686 00
info@mariehus.se
www.mariehus.se
Journummer: 070-6068600
Ansvarig utgivare: Lotta Linusson, Mariehus, 0501-686 15
Produktion: Anna O Formgivning, www.anna.o.se
Formgivning: Anna O Söderström, Tryck: Vadsbotryck
Text: Madeleine Larsson, Foto och illustration: Anna O