NWT - Anders Melins hemsida

HELG.
Med tv 17-23 oktober
Sidan 2
Sidan 6
Sidan 10
W
W
W
W
W
W
W
W
Reportage: En norsk, en finsk och en Volvo
Teknik & prylar: Dyr och muskulös högtalare
Resor: Magisk mat i Bergslagen
DEL 3 LÖRDAG 15 OKTOBER 2011
FOTO: ANDERS HANSON
Nu märks sparvugglan extra mycket
Sidan 4
4 DJUR & NATUR
NWT / LÖRDAG 15 OKTOBER 2011
Hundra år med ringar om
I år är det hundra år sedan den
första fågeln ringmärktes i Sverige. Genom miljontals fåglar
med ring har vi fått veta var de
olika arterna övervintrar och
hur fågelfaunan mår.
Vid Hammarö fågelstation
ringmärktes häromdagen höstens 73:e sparvuggla.
Ringmärkning av fåglar sker i
stora delar av världen. Men det
började i Europa och den allra
första ringmärkningen var i Danmark 1899 och fortsatte sedan i
England några år senare. 1911
fångades och märktes den första
fågeln i Sverige. Men det dröjde
några år till man märkte fåglar i
större omfattning.
1946 startades Ottenby fågelstation på södra Öland som tillsammans med stationen i Falsterbo i
Skåne är de största och mest kända.
Nu finns 22 fågelstationer i landet
från Falsterbo i söder till Haparanda Sandskär i norr plus ett antal privata ringmärkare.
Sedan starten för hundra år sedan har drygt tio miljoner fåglar
försetts med ring. Cirka 150 000
tusen av dessa har hittats döda eller levande i naturen.
Genom dessa återfynd har fågelforskningen till exempel fått
reda på viktig information om
var och hur arterna flyttar, hur
fort de flyger, hur gamla de kan
bli och om de ökar eller minskar
i antal.
Ringmärkningen är i dag en
mycket viktig del i övervakningen av miljön i hela världen. Fåglarna reagerar snabbt på förändringar i naturen.
Längst ut på Hammarös sydspets
ringmärktes de första fåglarna
1959, och Hammarö fågelstation
är i dag en av landets största stationer i inlandet om ser till antalet fåglar. Här märker man mycket mesar, hackspettar och ugglor.
Stjärtmesar, kungsfåglar och
grönsiskor fångas vissa år i betydande antal.
Några fågelarter är så kallade
invasionsfåglar och förekommer
med några år års intervaller extra talrikt.
Denna höst är det en invasion
av sparvuggla. Den lilla ugglan,
som är Europas minsta uggla,
fångas nu nästan varje dag i nä-
Årets 73:e fångade och ringmärkta sparvuggla med siffrorna 6139767 förs in i statistiken av ringmärkare Anders Melin vid Hammarö fågelstation. Innan
ten på Hammarö. Hittills har 74
fått en ring om benet.
– Troligen blir det över hundra
sparvugglor innan vi stänger stationen i november, säger Björn
Ehrenroth som är ansvarig för
ringmärkningen på Hammarö.
Totalt till och med 2010 har 659
sparvugglor märkts. Antalet va-
Sparvugglans ben är kort och grov och har därför en specialring. På
ringen står förutom nummer, Riksmuseum Stockholm.
rierar dock mycket starkt mellan
åren. Förra året fångades inte en
enda och 2005 noterades 165 som
är årsrekord.
– Sparvugglorna är en av de intressantare arterna på stationen
och vi fångar nog mest ugglor i
landet för närvarande, säger Ehrenroth.
Ugglorna rör sig mest i Norge och
Sverige och når sällan Sydsverige. I Danmark är den mycket
sällsynt. Några återfynd av ugglor från Hammarö har noterats
på Västkusten och ett från norra
Hedmark i Norge.
Sedan starten av Hammarö
fågelstation för cirka femtio år
Rödhaken är en av de vanligaste fåglarna vid Hammarö fågelstation.
Ringen i aluminium är tillverkade i ett litet familjeföretag i Bankeryd.
sedan har cirka 300 000 fåglar
märkts varav ungefär en fjärdedel är kungsfåglar. Men de senaste årens kalla vintrar har tagit
hårt på kungsfåglarna.
– De bistra vintrarna märks
tydligt. Endast cirka sex hundra
per år mot toppåren på runt tre
tusen. Även den övervintrande
Vinterhämplingen är en ovanlig fågel i näten
hedar längs norska kusten men övervintrar
DJUR & NATUR 5
NWT / LÖRDAG 15 OKTOBER 2011
fåglarnas ben
Fjorton fjällvråkar ringmärktes vid Ottenby fågelstation i tisdags. Den
nöjda personalen visar stolt upp vråkarna innan de släpps för vidare
resa mot sydost.
FOTO: OTTENBY FÅGELSTATION
Lämmelår är bra
år för fjällvråkarna
Ovanligt många fjällvråkar
sträckte förbi Ottenby på
Öland i tisdags. 1 100 vråkar
flög mot söder.
Orsaken är den ovanligt
goda tillgången på lämlar i
fjällvärlden.
Fjällvråken häckar i Sveriges nordliga delar. Födan för de
flesta rovdjur i norr är gnagare.
Årets sommar blev ett riktigt
bra lämmelår och det är första
gången på cirka trettio år. Finns
det gott om mat föder djuren flera ungar.
De många fjällvråkarna som
nu sträcker mot sydost har gynnats av att det har varit extra
gott om fjällämlar under årets
häckningssäsong.
– Att 2011 har varit ett gott
häckningsår för fjällvråken är
uppenbart, säger Magnus Hellström i ett pressmeddelande
från Ottenby fågelstation.
Vid stationen fångades och
ringmärktes fjorton fjällvråkar i tisdags och samtliga var
årsungar. Även bland de förbisträckande vråkarna var de
flesta ungar födda i år.
ANDERS HANSON
054-19 97 84
anders.hanson@nwt.se
Många sörjer vita älgen Albins död
Sparvugglan har ”ögon” i nacken för att förmodligen
skrämma bort större rovfåglar.
ringmärkningssäsongen är över kommer minst hundra sparvugglor att märkas. Årets invasion är ovanligt kraftig.
lilla gärdsmygen har det kämpigt
med kalla vintrar, säger Björn
Ehrenroth.
För en fågelstation är återfynden naturligtvis extra intressanta. I Togo i Västafrika hittades en
död trädgårdssångare för många
år sedan som var märkt på Hammarö. Även mycket sällsynta fåg-
lar ger ringmärkarna fina upplevelser som när en svarthuvad
sparv och en sammetshätta fångades och blev märkt.
Hundra år av ringmärkning
i Sverige kommer att uppmärksammas och firas med ett möte
med föredrag, intressanta diskussioner och fältarbete vid fågelsta-
Den folkkäre vita älgtjuren Albin som blivit en ikon i Norge,
sköts för några dagar sedan av en dansk jägare i samband med
älgjakt. Händelsen har ruskat om bland ilskna jägare i Norge,
skriver norska medier.
Den sexårige älgen har varit fredad under många år men fälldes
alltså vid årets jakt. Det är nu nästan landssorg i trakten där den
sköts och övriga Norge.
NATURFRÅGAN
tionen på Falsterbo i slutet av oktober.
Text & foto
ANDERS HANSON
054-19 97 84
anders.hanson@nwt.se
Fotnot: Om man hittar en ring
ska den skickas till Riksmuseum Stockholm.
FOTO: ANDERS HANSON
på Hammarö. Den häckar på karga
milda vintrar i Värmland.
Ringmärkare Anders Melin plockar varsamt ur en talgoxe ur det mjuka slöjnätet.
En högrest växt som i blomningstid skiner i en gyllene färg.
Den växer allmänt över hela landet i skogar, fjällhedar, vägrenar och backar. Växten användes förr som medicin.
Vad är det för växt?
Skicka in svaret till: Naturfrågan, Box 28, 651 02 Karlstad, eller till: naturfragan@nwt.se.
Senast tisdag den 1 november vill vi ha svaret.
Rätt svar på förra naturfrågan var svart trumpetsvamp.
1:a pris, naturbok: Majvor Eklund, Mangskog. 2:a och 3:e
pris, tygkassar: Annika Flacking, Vålberg och Rune Nilsson, Töcksfors.