Gamla dialektord från Pauträsk med omnejd

Gamla dialektord från Pauträsk med omnejd

GAMLA DIALEKTORD FRÅN PAUTRÄSK
En sammanställning av
Ove Bengtsson
Gamla dialektord från Pauträsk med omnejd
(Lite om grammatik och förklaringar finns att läsa på sidorna 83 och 84)
Här följer ordlista Pauträskdialekt till Svenska
följd av en ordlista Svenska till Pauträskdialekt
Obs! Tjockt l är markerat. Ex: Bälefisken
A
a’ före kvinnonamn
Abbar, abbarn
Ackordér
Affäres
Ajtomát
Áksan
Áktdä!
Áktsä
Almycke (öppet a)
Alldeles oppa tok
Alltisänn
Ámpen
Ámpes
(a’Kerstin kömmä hit)
Abborre, abborren
Köpslå, förhandla
Göra affärer
Automat
Tvärstycke på t.ex skacklar (det hästen drar med)
Akta dig!
Akta sig
Mjölkört, rallarros
Alldeles galet, åt skogen
Rätt vad det är…, oförhappandes (Gäller framtid)
Ivrig, orolig, ängslig, bekymrad
Bekymra sig, oroa sig
Annandagsblia
Köldperioden mellan Lucia och Jul bryts tillfälligt
ungefär vid Annandag Jul av några dagars blidväder
Annsönns, annsjönnsch
Ánna
Ánnara
Ánnvar
Annvara
Annörja
Ánnsia
Armest (öppet a)
Arn (undearmslängd)
Asaforen
Asadelut
Aschulä
Askfisn
Avarne
Avarnom
Avavick
Motsols, bakvänt
Skördetiden t.ex. slåttanna = höslåttertid
Breda skidor det gick bra att åka på lös snö med
Varannan
Betrakta
Skidspåret
På andra sidan (om ett vattendrag)
Knappast
Alnmåttet (1 aln = 2 fot = 4 kvárter = 59,4 cm)
Vådslöshet (farlig sådan)
Riskabelt, farligt (okristligt)
Ändan
Yngsta barnet
Ovanpå
Ovanför
Obalans på grund av hög tyngdpunkt
1
B
Backen
Back-knix
Bakan, bakaven
Bakanför, bakarne
Bakerst, bakersti
Bakétter
Baklannä
Bakstammen
Marken, jorden
Liten kulle överst i en backe
Barkdelen på en timmerstock (Spill vid sågning)
Bakom
Längst bak
Bakom (efter)
Sluttning mot norr
Aktern på en roddbåt
Bakufjäla
Bakredskap med vilket man överförde brödet
från bakbordet till ugnen
Bakuspjalka
Bakredskap, med vilket man överförde brödet från
bakbordet till bakufjäla
Bakuvén
Ballongbyxen
Bannréjä
Basväg
Beg
Begés
Bejär, bejol, bejórt
Benut
Ber, bera
Ved att elda bakugnen med
Ridbyxor
Kobindsle. Att tjudra kon i båset med
Huvudväg vid timmerkörning
Tjurig, ovillig
Tvistar, är inte överens, har olika åsikter
Begär, begärde, begärt
Benig
Bär, bären
Berukang
Bärklase. Eller kvist eller grässtrå, som man trätt
upp bär på. (smultron?)
Besmí
Betárt (kort a)
Besvärligt arbete, besvärlig syssla
Betalt, betalning
Betroddn
Om man har betroddn är man betrodd och ansedd
vara pålitlig
Bettnäs,bettnäsä,bettnäsä
Beviljat (Ha hä)
Bi (långt i)
Bissmanä
Bju, bjudd, bjudd
Härsknar, härsknade, härsknat
Ha det bättre än man förtjänar
Hålla sig mätt länge
Besman (Förr vanlig handvåg)
Bjuder, bjöd, bjudit
2
b
Bjärka
Björken
Björn
Ett verktyg (som en hävarm), används för att binda
ett timmerlass med kättingar
Björnmöger
Black
Blaka
Blakatvetn
Blannbytta
Blask, blaskä, blaskä
Blaskut
Blattn ihop
Hästmyra som svärmar och då har vingar
Utan pengar
Grovbila timmer
Spån vid bilning
Bytta för vardagsdricka (vattenblandad kärnmjölk)
Blinkar, blinkade, blinkat
Tunt, vattnigt, dåligt. T.ex. svagt kaffe
Falla ihop (av ansträngning,fysisk eller psykisk)
Blattn, blattnä
Blöts upp, blöttes upp. Ex: Hårt tunnbröd, lera mm,
som blöts upp och därför mjuknar och ev. löses upp
Bleka
Bleksot
Blem, blemmen
Blia
Blisch
Blistér, blisträ, blisträ
Stämpla (märka) skog som ska avverkas
Blodbrist
Blåsa, brännblåsa/blåsor, brännblåsor
Töväder
Glad, ser gladlynt ut
Visslar, visslade, visslat
Blisterpunga=
Flatvattuskon = Skrenablemmen. Hemsydda kängor
av kohud med slät undersida
Blysch = blask
Blåisn
Blinka
När det är riktigt halt är det ”blåisn”
Blåjakob, blåhansch
Blåhjon. Blå skalbagge (callidium violaceum) Kan ses
i virkeshögar
Blåknut
Blåmjölka
Blåning
Bläckt
Hård knut, som är svår att lösa upp
Skummjölken
Blåmärke
Vifta (med armarna)
Blöta
Maträtt av tunnbröd, blöts, värms i mjölk
eller buljong
3
Blötskodd
Bogfjäla
Bondeförbundara
Bonnska
Bo näta
Borti
Bortjórt
Bottnsjyla
Bra däg!
Bránnbera
När man fått in vatten i stövlarna t.ex.
Skulderbladet
Kängor med snörning, gummerad skodel, läderskaft
Dialekt. T.ex. Pauträskbondska = Pauträskdialekt
Sätta telnar på näten, laga näten
Utav, av, från
Undanstökat, klart
Täcker bottnen
Snälla du!
Hallon
Brannjärnä
Ring med tre ben. (Trefot) Användes vid
Kokning - matlagning, över öppen eld
Brankä
Bröts sönder (is och skare)
Branntjäpp, branntjäppen Eldgaffel, eldgaffeln
Bráno
Ganska, rätt så, i mesta laget
Bratt
Brant
Bre, brea, bréen
Bräda, brädan, brädorna
Bredave
Bredvid
Brems, bremsn, bremsa
Broms, bromsen, bromsarna (insekt)
Brolysä
Utebelysningen
Bron
Farstutrappen
Bruck, brucke, brucke
Brukar, brukade, brukat
Bruschel,bruschlä,bruschlä Drar/drog/dragit ihop timmer för bortkörning
Bryckstun
Bagarstugan
Bryta
Maträtt (frukost) av tunnbröd eller knäckebröd
som brutits i bitar i långfil eller mjölk
Bråbär (långt betonat å)
Brågärv (långt betonat å)
Bråttomt
Bräsa
Bräst, brästä, brästä
Ko som kalvar på hösten är bråbär
Brådmogen, lillgammal
Bråttom
Stå bredbent eller ta ovanligt långt steg
Sprättar, sprättade, sprättat upp (Bräst opp
Brätt sjiden
Böja upp skidbrättena. Värma i hett vatten, böja
över stången, där man hängde spiskroken
Brönagga
Hopbundna stora fågelfjädrar, som man naggade
bröd med
4
Brörallra
Bakredskap som ersatte brönagga och rullades
över brödet
Brörern
Bröderna
Bröt
Flottningstimmer som fastnat i bäcken/älven och
stoppar upp timmer som kommer uppifrån
Bukjola
Rem i selen som spänns under hästens buk
Buksörja
Om man la för sig mer än en kaka i taget från kakfatet visade man buksörja. Ansågs mycket ofint
Bullerkús
Búltn
Bullersam man/pojke
Varpen läggs upp på denna i vävstolen
Búltn
Drogs efter häst för att packa snö på vintervägar
och på nysådd åker för att platta till jorden
Byxluka (långt u)
Båna (långt betonat å)
Bånbåna
Bånut (långt betonat å)
Bås-lädä
Båtlänninga
Båtsuda
Bäckel (betonat ä e)
Bäckel (betonat ä)
Bäckelkús
Bäckläs, bäckläsä
Bäckern (betoning ä e)
Gylfen
Barnen
Barnbarnen
Gravid
Skiljevägg mellan korna i ladugården
Båtplatsen. Där man drar upp båten
Relingen
Fumla med något, vara valhänt
Fumlig valhänt person
Person som ofta misslyckas (klantar sig)
Krånglar, krånglade
Baggen
Bälinga
Hud från underbenet hos djur,används vid
skotillverkning
Bäle (Läte från en tjur)
Bälefisken
Bängel (kort betonat ä)
Bänglut
Råma
Elritsa
Besvär, problem
Besvärligt, problematiskt
Bänner*, bännrä, bännrä
(*betonat ä och e)
Experimentera, experimenterade, experimenterat
5
Bänt
Bärarhärva
Bäraschulä
Bära till
Bäre
Bärfot
Bärhänt
Bärjola
Bärr
Bärskall
Bärsom
Bär å, bar å
Bätchäs, bätchäsä
Bätter
Böl
Böl
Böllspönnarplan
Böllspönninga
Bölä (långt betonat ö)
Bön, böna
Böngel, (bögel)
Bönglut
Svårt att komma åt, besvärligt
Träräfsa (kraftig) för hässjning av hö
Barändan
Bli av, hända
Bärga, skörda
Barfota
Bara händer. Utan handskar eller vantar
Barmark
Spreta
Barhuvad
Undvara
Bär iväg, bar iväg
Visar avsky, visade avsky
Bättre
Råm från en ko
Ko som bär kalv
Fotbollsplanen
Fotbollsspelandet
Bärande yta i kärra, släde eller säng
Gudstjänst, gudstjänsten, bönemöte, bönemötet
Buckla
Bucklig
Bönn
Fundersamt, trumpet, titta ner i marken
och vara tyst
Bönnjettingen
Getingblomfluga. Liknar geting och kan stå
stilla i luften
Böre, börjä, börjä
Börting
Bös (långt ö)
Böschn (långt ö)
Bösa deri båse (öppet ö)
Bösa ne (öppet ö)
Bössä
Börjar, började, börjat
Stor bäcköring
Ivrig, skyndar sig
Spöket
Strö ut torvströ i kobåset
Skräpa ner
Damm, finkornig smuts
D
Dagavill
Damn å
Osäker på vilken dag det är
Domna av
6
Darukang
Liten tunn kvist från barrträd. (Eller barrkluster:
Tallbarr sitter inte ett och ett, utan i kluster)
Darunål (långt öppet a)
Barr (ett barr)
Ditta
Till. Om platser i naturen, ej samhällen
Ex: Ditta Bäremyra
Ditti
Till (Gå ditti Kalles = Gå till Kalles) Ditti +faderns
förnamn i genetivform. Även ditti skola, ditti Resbäcken, ditti Bergnäs, ditti farfars, ditti morfars ...
Dittna
Divel
Dividér
Dockes
Dockslen
Domp, dompä, dompä till
Dongen
Donkesä
Dotra
Dra, dro, dräjje
Dráks vä (kort öppet a)
Dra snarkvarna
”Dra fälen ätter sä”
Dremn, dremnä, dremnä
Dit,däråt
Tvista, diskutera
Diskutera
Är knappt synbart, t.ex. ett översnöat skidspår
Dödsryckningar i klubbat djur
Slår, slog, slagit till (Slutföra en affär)
Hoptrampad gödsel i t.ex. fårkätten
Möglat
Dottern
Drar, drog, dragit
Arbeta med, syssla med
Snora
”Dra benen efter sig”
Smälter, smälte, smält (Ex: sockerbit i kaffet)
Dryckt/drycktä/drycktä sä Leker/underhåller; lekte/underhöll;
lekt/underhållit sig själv. (Tidsfördriv)
Dräp, drap(öppet a) drippe
Drävje
Drävjemyr
Dug, duggd, duggd
Dyngkäsa
Dyngrus (långt betonat u)
Dyngsjövla
Dyngspridarn
Dyngstavarn
Dyt, dytä, dytä
Dä, däg
Dödar, dödade, dödat
Gungfly
Sank myrmark, med gungfly
Duger, dög, dugt
Gödselstacken
Komocka (Koskit i en liten hög)
Skovel att utgödsla med
Gödselspridaren
Svinmålla
Signalerar, signalerade, signalerat (Bilhorn)
Dig
7
Däng, dängt, dängt onga
Dänna
Agar, agade, agat barnen
Där
Däri
När man skulle ange i vilket hem något skett eller
skulle ske, sa man däri följt av familjefaderns
förnamn i genitiv.
Ex. Däri Lasses. Även om orter Ex: Däri Bergnäs
Utan att nämna namn: Däri morfars, däri farfars …
Dävi
Döbb
Vid, ex: Han stod (dävi) vid en sten
Flytande markering av nät
Döbb, döbbä, döbbä
Försvinner, försvann, försvunnit under ytan
T.ex. Flötet när man metar
Döjja
Ett slags foder åt korna. Spill från höladan sopades
ihop, las i ett träkar tillsammans med varmt vatten
Dönarrä
Döra (långt betonat ö)
Dörabäcken
Döragåta
Dörna (långt betonat ö)
Lurad, grundlurad
Dörren
Tröskeln
Dörrkarmen
Skjuta hårt i bollsporter
Dörr, dörrä, dörrä
Skakar, vibrerar/skakade, vibrerade/skakat,
vibrerat
Dörsk
Döver*, dövrä, dövrä
Dövskall
Olustig, trött. Slapp slö och likgiltig
Bullrar, bullrade, bullrat *(betonat ö)
En som inte vill lyssna
E
Egennytti
Elltenä (långt betonat e)
Elljest
Enkomt
På dåligt humör
Näver och lättantändliga små kvistar
Annars, annorlunda
Gjort med beräkning
Enkronasväg
Enkel väg som byggdes med statsbidrag. En krona
per byggd meter. Enkronasväg byggdes på 30-talet
från Friheten till Pauträskvägen av Nicke Backlund
8
En töcken
Et, åt, itte
Etergäddn
Ettrut
Exingen
En sådan
Äter, åt, ätit (infinitivform: eta)
Små röda myror som finns i tuvor på myrar
Argsint
Kvickrot
F
Falér
Falåtä
Famn (verb)
Fangforä
Faren (öppet betonat a)
Farfars tobáckä
Fargångsstugun (öppet a)
Fargångströsta (öppet a)
Fark
Det fattas något, något är fel
Förhänge, draperi
Räfsa ihop hö, för att lägga upp i en hässja
Mossa, ris, bark, allt slags bristfoder i nöd
Fåror i jorden (plogfåror)
Rölleka
Undantagsstuga för de äldre (Fargånga)
Någon eller något som kan bli till glädje för äldre
Varna
Fárken
Långt handtag till dubbellien som man drog efter
båten vid fräkenslåtter
Fársmen
Lättflugen vit aska
Farstukammarn
I traditionella enkla hus (förr i världen) var det
vanligt att man på bottenvåningen hade tre rum.
Från farstun kom man genom en dörr in i farstukammarn, som ofta inte var uppvärmd vintertid.
Genom den andra dörren kom man till köket
och vidare in till kammarn.
Övervåningen hade ofta inte ens någon eldstad
Fassn, fassnä, fassnä
Féger
Féhunn
Féhusä, lagårn
Fastnar, fastnade, fastnat
Vackrare
Fähund
Ladugården (fähuset)
Féta
Talg = Det fasta fettet kring större organ hos
idisslande djur. Ex: Fårfeta, skärs i tärningar
och används bland annat i fetpalt
Fick på lakaskalln
Fick en ordentlig utskällning
9
Finn åt, fann åt
Fira
Fisse å
Fjaskut
Fjaskforen
Fjer, fjera, fjeren
Fjoling
Fjuster
Fjustrut
Fjöla
Flasa till
Hitta. hittade (något som var borttappat, förlagt)
Ta ledigt från jobbet, inte arbeta
Avtagit
Löjlig, larvig
Dumheter
Fjäder, fjädern, fjädrarna
Årsgammal älg (Kan ev. användas om andra djur)
Dåre
Dåraktigt
Sittbrädet på dass
Flamma upp (Elln flasa till = Elden flammade upp)
Flatvattuskon (öppet a) =
Skrenablemmen = Blisterpunga. Hemsydda kängor
av kohud, med slät undersida
Fli, flidd, flidd
Skamfilar, skadar, nöter/skamfilade, skadade,
nötte/ skamfilat, skadat, nött
Flin, flinä, flinä
Flister
Flir, flirä, flirä
Flott (kort o-ljud)
Flottkus
Flyhänt (är flyhänt)
Flöj, flöjd, flöjd
Folkforen
Forssparn
Fotspönna
Framstammen
Frest, frestä, frestä
Fri
Ler, log, lett
Mjäll
Småsnöar, småsnöade, småsnöat (Lätt kall snö)
Högt vattenstånd
E-formad munk
Utför ett arbete snabbt
Knuffar, knuffade, knuffat
Folkvett
Strömstaren
Sängens nedersta del
Fören på en roddbåt
Försöker, försökte, försökt
Ha en kärleksrelation med någon (Han fri vä á Eva)
Friar
Man som uppvaktar, eller har en kärleksrelation
en kvinna, utan att vara sambo eller särbo
Frostlännt
Främmen, främmena
Främmerst
Läge med risk för frost under odlingssäsongen
Besökare, gäst ; besökare, gäster
Längst fram
Frö, frödd, frödd
Förfryser, förfrös, förfrusit
(Ja tro ja ha frödd föttren)
10
Frön, frönt
Frönlivu
Frötjen
Fårgråtn
Fyromfot, gå fyromfot
Fårfittbrems
Fäjjen
Fälen (betonat ä)
Fäles (betonat ä)
Fällsjyra
Fära åt
Fär, for, furi
Fär, for, furi ill sä
Fögel
Föle, fördd, fördd vä
Följes
Förevis
Spröd, skör, bräcklig/sprött, skört, bräckligt
Sjuklig, dör tidigt
Matfrisk, glupsk
Ögonvar
Gå på alla fyra
Regnbroms
Upprymd, begajstrad, glad, förhoppningsfull
Fotspår, spår
Färdas
Skåra, som görs i träd innan fällning
Gå till väga
Far, for, farit (Åker, åkte, åkt) (infinitivform: fära)
Gör, gjorde, gjort sig illa
Fågel
Följer med, följde med, följt med
Pojke och flicka som ”har sällskap”
Förutseende
Förfálla
Tid när man inte kan färdas över sankmark, sjö
(Ex: Svag is, men inte öppet vatten)
För mer, ä för mer
Förning
Föskä (kort öppet ö)
Fö sä, född sä, född sä
Person som anser sig bättre än andra
Reskost, matsäck
Murket, ruttet trä
Försörjer sig, försörjde sig, försörjt sig
G
Gallko
Gamles
Gammalt
Gammfönna
Gammjänt
Gammkusn
Gammpiln
Gammpojk
Gangnelit
Steril ko (Kan inte bli med kalv)
Åldras
Förr i tiden
Fjolårsgräs på lägdor
Medelålders ogift kvinna
Namn på mörkrets furste
Namn på mörkrets furste
Ungkarl
Brukbart (Gangneli även om person)
Gaputt
Om person som pratar opassande högt om likt och
olikt i sällskap
11
Geschvint
Glapasnög
Glema
Gliver
Snabbt och lätt
Snöar stora blöta flingor
Glänsa, glimma
Flina, småskratta (eventuellt också hånle
Glo
Ett mindre område öppet vatten helt omgivet av
fräken och andra vattenväxter. Ett bra metarställe
Glommer
Ljud från häst – eller koskälla
Glup opp
Kasta upp = Lättare kräkning
Glyster, glysträ, glysträ
Lyser, lyste, lyst (mycket svagt)
Gnalm (substantiv)
Gnäll, jämmer eller dylikt (Även kattljud)
Gnalm, gnalmä, gnalmä
Gnäller tjafsar; gnällde tjafsade; gnällt, tjafsat
Gnetcha
Gnällande ljud Ex: Från dörr med osmorda gångjärn
Gníster
Pip från orolig hund
Gnup/gnuppt/gnuppt åt
Nyper/nöp/nypt åt
Gnus, gnust, gnust
Nyser, nös, nyst
Gnäg, gnäggd, gnäggd
Gnager, gnagde, gnagt
Gnäpäs
Gnabbas, bråka
Goakti
Givmild
Gockä däri Nickes (Nu ä hä)Det har gått galet, det är ”kört”
Go-prata
Prata för att få någon på bättre humör
Govér, govérä
Vackert och varmt väder
Govilli
Hjälpsam
Granntyckt
Tar lätt illa upp
Grejhojta
Ungefär som ”fina fisken”
Grést
Glest
Gre ut, gredd ut, gredd ut Reder ut, redde ut, rett ut (t.ex hår, trasslig lina)
Grin, grint, grint
Gråter, grät, gråtit
Grispären
Potatisar, för små som matpotatis. Blev grismat
Gromlut
Grumligt
Groova
Dalsänkan
Grotäs, grotäsä, grotäsä
Hotar/hotade/hotat att företa sig något mot någon
Gruv sä/gruvä sä/gruvä sä Oroar/oroade/oroat sig
Grådu (betonat å och u)
Äter mycket efter att ha svultit. jfr eng. greedy
Gråkalln
Tjädertuppen
Gräddsnicka
Gräddkanna för kaffegrädde
Gräftyxa
Spadyxa som bl.a. användes vid dikesgrävning
Grälut
Bråksjuk
12
Grämes, grämäsä, grämt sä Ångrar sig, ångrade sig, ångrat sig
Gräsbuk
Kalv som gått på bete under sommaren
och slaktas på senhösten
Gröbb, gröbben
Gröhull
Grötmälla
Gulltyppa
Gumödelit (betonat ö)
Gusslån
Gussris
Gå/jick/gått bet
Gåli
Gåt, gåta (långt å)
Gå åt byn, gå te byn
Gärv
Gärvfolkä
Göbb (öppet ö)
Göjvut (öppet ö)
Gömsn (öppet ö)
Görä
(öppet ö)
Görhöl (öppet ö, båda)
Görmut (öppet ö)
Görmstickar (öppet ö)
Görskutte (öppet ö)
Gösa
(öppet ö)
Gössekär
(öppet ö)
Götta
(öppet ö)
Göva
Grop, gropar
Gott läkkött för sår och skador
Snörstump för att förlänga byxans vidd
Nyckelpiga
Hjärtskärande
Mat, spannmål
Besvärlig, jobbig person
Misslyckas/misslyckades/misslyckats
Färdig (för en resa)
List, listen runt fönster och dörrar
Hälsa på (gå hem till folk)
Duktig för sin ålder
Vuxna
Gubbe, farbror, man
Dum, obegåvad
Baggen
Gyttja,slam, gegga
Gyttjehål
Gnällig, besvärlig. Aldrig nöjd
Renstekel, Renstyng
Skjuten i magen
”Riva upp himmel och jord” utan rimlig anledning
Ett kraftuttryck. Ex: Men gössekär, vilken fisk!
Karameller,godis
Strömmande varm luft från en värmekälla
H
Hagastör
Ha/hadd gulle
Hakafönsträ
Hakafark
Halvdeles
Halvhärdasklea
Halvtjytting
Halvtjävling
Halvylleblusn
Gärdsgårdsstör
Har/hade gått ; Hä sku ha gulle = Det skulle ha gått
Öppningsbart fönster med hakar
Båtshakeskaft
Nästan
Kläder man hade på sig på vardagskvällar.Lite finare
Tonåring, speciellt om pojkar
Yngling
Skogsarbetarplagg
13
Hamlut
Hams/hamsä/hamsä
Hanna, hännren
Hannvass
Haran (öppet a)
Fumlig, klumpig
Arbetar/arbetade/arbetat fort och slarvigt
Handen, händerna
Stark i nyporna
Haren
Hark, harkä, harkä
Bromsar, bromsade, bromsat (med foten, när man
med sparkstötting vill sänka farten, eller stanna)
Harnan
Harre Gu!
Harrmelit
Hane på vapen
Herre Gud!
Förargligt
Hárta
Hälften. En rolig fråga: Hur mycke ä hárta bórti
hárta å hárta bórti hä?
Hata (långt öppet a)
Sägs med grym röst till småbarn som är på väg att
stoppa något olämpligt i munnen
He
He bort
Hedd på sä
He hem dä!
He hit!
Herkusligen!
Sätta, ställa, lägga. Jämförbart med engelskans put
Göra sig av med
Tog på sig (olika klädesplagg)
Gå hem! (lite aggressivt, uppfordrande)
Ta hit! / Ge mig!
Herre min skapare
He ut, hedd ut, hedd ut
Ställer ut, släpper ut, häller ut; ställde ut, släppte
ut,hällde ut; ställt ut, släppt ut, hällt ut
Hev (långt e)
Het
Higrarn (långt i)
Hihaj (långt i)
Hilka
Hip ätt ann (långt i)
Hipä ätt ann (långt i)
Glad över något som lyckats, stolt
Ivrig (mycket ivrig)
Gran vars kvistar når till marken (bildar en kåta)
Överrumplande, plötslig brådska
Huvudduk
Andas in häftigt (med svårighet)
Andades in häftigt (med svårighet)
Hir, hirä, hirä (långt i)
Ilar, ilade, ilat (i magen) Exempelvis när man åker
berg-och dalbana.
Hitti
Hit, hit till (Kömm hitti skola = Kom till skolan)
14
Hittna
Hit (Används när man är inom syn och hörhåll)
(Kömm hittna! = Kom hit!)
Hitt, hittä, hittä opp
Hommla
Hopes
Hóptjukä
Hort ja sku ...
Hort elln tappå ta sä?
Hittar på, hittade på, hittat på
Humla
Ansamlas
Hopkurad
Om jag skulle ....
Jag undrar om elden börjar ta sig
Hovér
Tillsätta något efter gottfinnande, eller ta ett
ungefärligt mått
Hoverä
Ho vet? (långt o)
Huckér
Hull
Hunne
Hunnut
Hurvel
Hurves
Hurr/hurrä/hurrä
Huskäs (å huskäs)
Huvva!
Huvvaligen!
Huvaligen sä fin!
Huva sä hämst!
Huvvusvag
Huvvuvill
Hytt, hyttä, hyttä
Håll, hull, hulli
Tog till på ett ungefär
Vem vet?
Smågnägga (Häst)
Sparsam, försiktig, gnidig, snål
Hunnit
Sniken, lurar folk till höger och vänster
Örfil
Rysa av obehag, eller att man fryser så man skakar
Glider, kanar/gled, kanade
Hastig chockkänsla över något oangenämt
Usch!
Hu då! / Usch då!
Oh, så fin!
Oh, så hemskt! (farligt)
Höjdrädd
Yr
Gör/gjorde, gjort en hotande åtbörd
Håller, höll, hållit
Håvidja
Sammanvriden vidja. Användes för att hålla åran på
plats i årtullen
Hårhärna
Håret på huvudet
Häckla (betonat ä)
Linhäckla, skohöhäckla. Häckla lin =Kamma bort rest
skal från fibrerna. Skohöhäckla = skohökammen)
Hä gäll
Det gick
15
Hä gäll int
Hä jäll
Hä jäll int
Hällflygä
Hämtar
Hängna (betonat ä)
Hänna
Det gick inte
Det går
Det går inte
Bergsstupet
Hink, ämbar, kanna, kruka, mjölkhämtar, bärhämtar)
Inhängnaden (Inhängnad betesmark)
Här
Hänna kömm äggä
borti kätta
”Detta är pudelns kärna”
Härdasklea
Härva (betonat ä)
Härveln (betonat ä)
Helgdagskläderna
Höräfsa
En träställning för att varpa upp garnet till härvor
Härvelkors
Det man snurrade upp garnnystan på, för att göra
härvor. (knippor) Kan även användas i uttrycket
”Du går an som ett härvelkors” Om någon som är
överdrivet aktiv
Hästbrems
Hä va ba ojort
Hävi oss
Hä ä int sä vilyftit
Hä ä na i na
Höcken
Högfälut
Höppstor
Höcke du vill
Höcken
Höl, hölä (öppet ö)
Fäbroms
”Det var nära ögat”
Hos oss
Det är inte så noga.
Det är någorlunda bra
Vem, vilken
Högfärdig
Förväntansfull
Som du vill, vilket du vill
Vem, vilken
Hål, hålet
Höstol
Stol, med låda under sits med gångjärn. I den, som
stod nära spisen, förvarade man skohö
Hövvda
I
Ickorr
Idu
Ilag
(öppet ö)
Utskjutande taksprång
Ekorre
Eda, bakström (Exempel: Kvarnidun i Paubäcken)
Tillsammans, ihop
16
Illonn (betonat o)
Illsnikti
Illunnen
I lönnom
I maranom
I marest
Imen
Infött
Ingerst
Innarne
Inni
Int ä hä sä noga
Int vätt
Is
Isn´t
Itte opp
Ivälu
Illvillig, elak
Missundsam, ondsint, elak, bakslug
Avundsjuk
I hemlighet
I morgon
I morse
Fiskyngel
Går med fötterna vinklade inåt
Ingenstans
Innanför, inuti
Inuti
Inte är det så noga
Rakt ingenting
Ids
Ids inte, tänker inte
Ätit upp
Liten och klen
J
Jalp (kort a)
Hjälp
Je (kort e)
Je = Ni, användes förr då man inte fick dua äldre.
Je även = ni i pluralform. Därför får man det som
låter lite lustigt: Hö je je je, je je je? = Hör ni ni ni,
ger ni er?
Je (långt e)
Je ne
Jeru
Jestanes!
Jestanesligen!
Jet (Långt e)
Jeta (långt e)
Jettingdyll
Lä
Släppa ifrån sig mjölken (om kor)
Girig, uthållig i arbetet
Oj då!
Kära nån då!/Oj,oj,oj,då!
Vakta kor. (getare)
Den bakre kälken vid timmerkörning
Getingbo
Jett, gätt, gutte
Är tvungen, (måste) var tvungen, har/hade
varit tvungen
Jett fäll
Jett fära
Måste väl
Måste fara/åka
17
Jett int
Jétyppa, spittitjeta
Jevt
Jick åt
Jill
Jólbera
Jolsolva
Jufft
Just sä pass
Jå (långt å)
Jåå
Jäcklen
Jäddfresn
Jäddslir
Jägarn
Jäla
Jäll, gäll, gulle
Jänglen
Jäntóng
Järmes
Järt (kort ä)
Jästä (Nu jästä han!)
Jöla
Jöra bort
Jöralös
Jöra opp fisken
Jör mä lik (Ja)
K
Kack, kackä, kackä
Behöver inte, måste inte
Talltita
Lätthanterligt
Omkom, förolyckades
Lovlig
Smultron
Backsvala
Djupt
Nätt och jämnt
Andas häftigt
Jodå
Kindtänder
Bergfinken
Liten gädda
Ett slags gräs. Kruståtel eller tuvtåtel
Gärdet
Gå, gick, gått (I betydelsen fungera, lyckas)
Styltor
Flicka, flickebarn
Klaga, jämra sig
Idissla (om kor)
”Nu fick han så han teg!”
Porla
Göra färdigt
Saknar sysselsättning (arbetslös)
Rensa fisken
Jag bryr mig inte/Bara bra om jag slipper
Hamrar/hamrade/hamrat försiktigt. Knackar
knackade, knackat. Försiktigt (med verktyg)
Kagerhänt
Kaffebrännar
Darrhänt, eller skakig
Panna för rostning av kaffe
Kaffedarrn
Darrighet, när man druckit för mycket svagt kaffe
Oftast i samband med hårt kroppsarbete
(Egentligen blodsockerfall)
Kakukaveln
Kakurallra
Brödkavel (större)
Rulle med taggar (bakredskap)
18
Kalvdön
(änkestöt)
(käringstöt)
Om man får en smäll på armbågen vid ulnarisnerven,
gör det mycket ont och underarmen, handens
lillfinger och ringfinger, domnar av ett tag.
Att det kallas kalvdön i Norrland, beror nog på att
det påminner om dödsryckningar i en klubbad kalv
Kalvut
Kangero
Kangeronät
Kamen (långt a)
Kánken
Kankarygg
Dum, bär sig dumt åt
Spindel
Spindelnät
Åsryggen (Ex. Vackerkamen vid Björkås)
Tuppen
Bära någon på ryggen
Kantor (långt o)
Ett skåp där mjölktrågen förvarades svalt.
(Oftast i farstun, under trappan till övervåningen)
Kara
Kardusn
Kasch
Karnan
Klamn, klamnä, klamnä
Klava koen
Klea
Kleknäppara
Klestötn
Klin på
Klingerris, klingerrisä
Klingra, klingren
Klo
Klomp, klompa, Klompa
Klomrut
Klyvaryx
Klyvja
Klå, klådd, klådd
Klåfingrut
Klåtträ sä
Klåån, no ä hä väll klåån
Klöbb, klöbbä, klöbbä
Skrapa försiktigt
Tobaken
Kasse
Hyvelspån
Spricker, sprack, spruckit (Om vedträn t.ex.)
Binda korna
Kläderna
Klädnypor
Träpåk som användes vid klädtvätt
Smöra, bre på smör
Fjällbjörk, fjällbjörkarna (Betula nana)
Stavtruga, stavtrugorna
Toalett (Av vattenklosett)
Klump, klumpar, klumparna
Ovig, klumpig, ramlar lätt
Kilyxa för vedklyvning
Dubbelbeckasin (och/eller Gluttsnäppa)
Kliar, kliade, kliat
Klåfingrig
Skurit sig (Mjölka ha klotträ sä)
Nog är det väl själva …
Fryser, frös, frusit under (skidor, medar)
Klöbben
Träkloss, hängande ner från halsen framför benen
på kreatur, för att hindra dem från att springa
19
Klöbbsnön (Långt ö i snön)
Klömsn (öppet ö)
Knapana
Knerodd
Knippsträng
Knivbakan
Knivslirä
Knortn
Knul, knulut
Knula (långt u)
Knäppskörv, sprättskörv
Knöst, knöstä, knöstä
Knövel/knövlä/knövlä ihop
Kocka
Kockburn
Koen röt
Kramsnö
Frusen om fingrarna
Handtagen på lieorvet
Båt med låga årtullar så att man slår årorna i knäna
Järntråd som höll ihop höbalar
Knivens ryggsida
Knivslidan
Knotten
Knöl, knöligt
Fotknölen på fotens utsida
Snytbagge eller skalbagge i familjen knäppare
Stönar, stönade, stönat (kort öppet ö)
Knycklar/knycklade/knycklat ihop
Kokerska i timmerkoja/arbetarbarack
Kockans rum i timmerkojan
Korna råmade
Koksön
Kokande vatten (uttalas med vanligt k och betoning
på både o och ö)
Kosjälla
”Pingla” av plåt, som satts runt skällkons hals så att
den låter när kon rör sig, och får de andra korna
att följa efter, och som man själv hör och känner
igen, när man ska hämta korna som går på skogen.
Krágä
Krimen (långt i)
Kosöppen
Krimmermössa
Kringt
Krokut
Krondikä, basdikä
Krusjeru
Kråkhacka
Kräka (långt ä)
Kröjm
Kröjmut
Kúller, kúllrä, kúllrä
Kúllrut (avavick)
Kunn, kunnä, kunne
Kut, kutä, kutä (långt u)
Båge eller galler som fästes på lien vid myrslåtter
Snuva och hosta.
Karl Johanssvamp, som också heter stensopp
Fårskinnsmössa
Snabbt
Krokig
Större dike, grävt med statsbidrag
En som är nödbedd
Nariga händer
Boskap, kor
Jämra sig över småsaker, anse att allt är besvärligt
Klagande
Rullar runt, rullade runt, rullat runt
Om båt som är instabil – vinglig
Kan, kunde, kunnat
Springer, sprang, sprungit
20
Kvamn, kvamnä
Kvävs, kvävdes; får/fick kvävningskänsla
Kvamn å
Få kvävningskänsla så man nästan svimmar,
eller rentav svimmar.
(Hä va sä varmt sä ja hull på kvamn å)
Kvastlommen
Kvir, kvirä, kvirä
Kvirut
Kvirhöka
Kåtskiva
Käppes, käppäsä, käppäsä
Käppkut,käppkutä,käppkutä
Kärut
Kästbyt
Käst, kästä, kästä
Kästvén
Kätta
Kättkälln
Kök
Köks, köksä, köksä
Köm, kömme, kömmä ihag
Könt, könta
Köxiken (öppet ö)
Handtaget på riskvasten
Gnäller, gnällde, gnällt
Gnällig
Vråkar
Ändskiva på limpa
Tävlar, tävlade, tävlat
Springer/sprang/sprungit ikapp (tävla)
Kaxig
Byta jämnt
Kastar, kastade, kastat
Ved i enmeterslängder
Katten
Hankatten
Ropa, hojta
Tittar, kikar/tittade, kikade, tittat, kikat
Kommer ihåg, kom ihåg, kommit ihåg
Näverkont, näverkontarna
Lavskrika (Kommer från samiskan)
L
Lagrann
Lagårsvinn
Langn, langnä, langnä
Langnen
Lannkalln
Noggrann, kräsen
Höskulle, loft
Lägger, lade, lagt ut näten
Fisknäten
Strandkanten
Lannvaka
Öppet vatten längs sjöstranden, innan den direkta
islossningen, på grund av att sjön stigit
Lapphanska
Lappsko
Ovanligt stora snöflingor
Sko av renpäls
Lask
Sy med två becksnören i läder. Snörena möts
i samma hål
21
Látox
Láve
Le (långt e)
Ledelet, ledelitt
Lejd, lejden
Lekättn
Les
Leva om
Li, lia
Latmask
Tillsammans med
Spydig, sarkastisk
Förargligt
Gärde, gärden, vall, vallar
Hermelinen
Lås (Ex: Les döra! = Lås dörren!)
Störa, busa, vara högljudd
Berg, lid; berget, liden (Ex: Bergsäterlia)
Ligg på åhagan
Ligger och väntar på något speciellt (ev lite oroligt
utan väckarklocka)
Ligg å
Ligg å sä
Liks
Likvis (ä likvis)
Lon
Ludden
Vara i vägen, störa i arbetet
Bli sämre på att utföra något pga bristande övning
Ändå, i alla fall. (Då ja nu liks håll på...)
Förstår inte trots förklaring
Logen
Filtskor
Lur, lurä, lurä
Lindar, rullar/lindade, rullade/lindat, rullat
(Lur på isoleringsbannä!)
Lusjeru (ä lusjeru)
Lut ikull sä
Lúves
Lyng, lyngä
Lyngbera
Lyslinja
Lyssnen
Lysä brinn
Lyttchän
Låg å snusä
Låsses, låssesä, låsses
Lägg på pären
Lämmen (ä)
Länninga
Lärarinn
Person som har lätt för att få löss
Lägga sig och vila en stund
Luggas
Ljung, lingonris och blåbärsris
Lingon
Kraftledningen
Norrsken
Lampan är tänd
Öglor på tråd, snöre, rep eller dylikt
Sov
Låtsas, låtsades, låtsats
Kupa potatis
Träningsvärk, muskelvärk (har),
Båtplatsen
Björk (träd) växt som en klyka
Lätt
Låt (Lätt bli! = Låt bli!; Lätt mä va i fre! =
Låt mig vara ifred!)
22
Lög
Lömmeln
Lönndryg, lönndrygt
Löns int (öppet ö)
Ljuga
Fjällämmeln
Mer/längre än man kan tro (t.ex. om avstånd)
Lönar sig inte
M
Magahov
Mangn, mangnä
Mala på
Maran
Maransia
Maraväl
Martn,* martnäsä
Masa
Matfrisk
Max ätt dä!
Minuter
Miskes, miskesä
Missun
Mitta, mitti
Mixtrut
Mjukkakun
Mjälthugg
Mjölksétä
Mjölvacka
Mótför
Munläppa
Murn, murpipa
Musskara
My
Myrmäckra
Myskrank
Mågen
Mält
Förmåga att hejda sig från att äta för mycket
Magra, magrat
Gå sakta
Morgonen
Morgonsidan
Förmiddagsmåltid
Förmultna, förmultnade *(kort öppet a)
Krypa (Gäller småbarn)
Om man är matfrisk har man god aptit
Flytta dig sidledes! (Gäller sittplats)
Rast (I arbetet)
Mjölk som skär/skurit sig p.g.a. mycket lingonsylt
Mese, mesost
Mitt i, på mitten
Händig
Hembakt mjukt tunnbröd
Håll
Mjölkpallen (som man sitter på när man mjölkar)
Laggkärl med lock, för förvaring av mjöl
I jämförelse med
Läpparna
Skorstenen
Näbbmus
Mygg
Enkelbeckasin
Harkrank
Käpp som håller kaffepanna över öppen eld
Gro (förgro) (Pären mältä = Potatisen grodde)
Möcklut
Är den som har svårt för att utföra vissa saker,
är ovan vid ett arbete och därför gör fel
Mödä (betonat ö)
Möger, mögren
Mögerkäs
Smulor (ofta använt som beteckning på brödsmulor)
Myra, myror/myrorna
Myrstack
23
Möka (långt öppet ö)
Mökrömme (öppet ö)
Möl
Mölä
Mönn (öppet ö)
Möring
Mörn i (hä) (öppet ö)
Mösan (öppet ö)
Mösamanke (öppet ö)
Mösamyr, -myra (öppet ö)
Mösatarven (öppet ö)
Mösatjäring (öppet ö)
Utgödsla
Gödselrännan
Krama hårt
Kramade hårt
Backa, vid rodd
Häftigt skummande vatten
Det gör sitt till
Mossa
Stor mosstuva på myr
Myr/myren där man tog mossa
Torvströ
Snigel utan skal. Påträffas i myrlandskap
N
n’, en framför mansnamn
Na
Nageltjälln
Nagerst
(n’Bertil va hem, eller: En Bertil va hem)
Någonting
Frostvärk i fingrarna
Någonstans, osäkert var
Nagga (kort betonat a)
Buntar av rip- eller andra större skogfågelfjädrar,
som användes vid tunnbrödbak
Naglut
Nálta
Nanless
Nánsin
Napp, nappä, nappä
Napp bera
Narr, narrä, narrä
Na som
Nasänär
Nattskatu, flädermus
Navar
Navarvinn
Neom
Neätt
Nolibyssen
Nolesti
Nolomsjön (långt ö i sjön)
Nu ä hä gockä däri Nickes
Nyest
Nyfuri
Klåfingrig
Lite
Någon råd (No val hä väl nanless)
Någonsin
Plockar, plockade, plockat
Plocka bär
Lurar, lurade, lurat
Ungefär som, nästan som
Någotsånär
Fladdermus
Stor handborr, som användes vid timring
Borrsväng
Nedanför
Nedåt i betydelsen nedefter (bäcken)
Finnäsarna om pauträskarna
Längst norrut
Norr om sjön
Det har gått galet, det är ”kört”
Nyss, alldeles nyss
Nyss farit/åkt
24
Nypären
Nyvure
Näsakus
Näst
Nästn
Nätchen
Färskpotatis
Nyss varit
Snorkråka
Fästa ihop lite
Matsäck i arbete eller vid resa
Låter som näcken. I dialekten synonymt
med den onde
Näverryv -ryva, -ryven
Skopa/skopan/skoporna. (Tillverkad
av näver i skogen)
Nävä
Nää
Näbben
Nädå
O
Ofuri
Ofärdi
Ogangnelit
Ohaga
Ohull
Ohäpp
Oitte
Olicklit
Olännt
Omasslit
Omatfrisk
Onaskeli, onaskelit
Ong, onga
Onnes, onnesä
Oppa bottn
Oppa vinn
Oppi öga
Opplégun
Oppnéa
Oppstillt
Oppätt
Ormsnära
Oruvli, oruvlut
Oskodd
Om någon som skulle ha gett sig av, men
fortfarande är kvar (Han ha ofuri)
Kroppsligt handikappad. Tillfälligt eller permanent
Obrukbart (Ogangneli även om person)
Negativ till att gå med på att göra en viss sak
Slösaktig
Olyckor, krämpor och motgångar
Inte ätit än
Väldigt, hemskt
Dåligt markförhållande
Oätbart, osmakligt
Dålig aptit, petig i maten
Smutsig, oren/smutsigt, orent
Unge, barn/ungar, barn
Någonting krånglar/krånglade
Uppe på vinden
Uppe på vinden
För nära vid samtal
Snö som tynger ned träd
Upp och ner
Uppfödd
Uppåt i betydelsen uppefter (bäcken)
Ormslån, kopparormen
Skrymmande
Barfota
25
Ostgnupa
Oslög, oslögt
Ostäda
Otterbera
Otäjje
Ovér, ovérä
Oxromp, oxrompa
Smakbit vid ystning
Vårdslös, vårdslöst
Stöka till inomhus
Odon
Inte tagit än
Oväder, ovädret
Oxsvans, oxsvansen
P
Packethållarn
Pakethållaren
Paltn
Fetpalt
Fläskpaltn
Flatpaltn (öppet a)
Palt (Kams på jämtska)
Rund palt med inbakade talgtärningar
Rund palt med inbakade fläsktärningar
Platt palt utan inbakning
Pickeljöra
Picklut
Arbete som kräver fingerfärdighet
Vek, svag och eländig
Pinnfisn
Leksak, konisk träpinne, som låter som en fis. Man
sprätter iväg den och får den att snurra i luften
Pjöllér, pjöllrä, pjöllrä
Pjöller (substantiv)
Pjöllrut (är)
Pjött
Plannboka
Ploppen
Plyppen
Plåträppen
Pooparsparrn
Portn
Priskurántn
Pratar,pratade, pratat (Sägs mest om barns prat)
Prat (Oviktigt sådant)
Pratar strunt, barnslig, löjlig
Lite grann
Plånboken, börsen
Smörbollar (= en blomma; Trollius...)
En sorts kaffebröd (Hastbullar)
Rökfånget över eldpallen i skogskojan
Pärlugglan
Utrymme mellan fähus och hölada
Katalogen T.ex. Åhlen och Holms
Proppsn
Massaved (Ordet propps kommer från engelskans
pitprops = Gruvstöttor)
Pulfäkt
Pypplen
På de visä
På jäsken
På pjöttmyra
Hantera ovarsamt eller hårdhänt
Njure (som tillagas till mat)
Med barn (havande)
Med nöd och näppe
Sur (på någon eller över något)
26
Pären
Pärgräv
Pärkårn
Pärlannä
Pärlov
Pärskalar
Pärstampa
Pärstannar, pärstannara
Pävlut
Pönt (öppet ö)
Pöntä (öppet ö)
Pös
Potatis
Potatishacka, som man gräver potatis med
Potatisblast (I Jämtland säger man pärgräsä)
Potatislandet
Hade vi i mitten av september (för å gräv pären)
Potatisskalare
Potatismos
Potatisblast, potatisblasten
Svag, orkeslös
Söla ner, trasa sönder, skada
Sölat ner, trasat sönder,skadat
Andfådd vid ansträngning
R
Ráckel (sustantiv)
Krångel, trassel, slarv
Rackél, racklä, racklä
Är/var/har varit oförsiktig
Rackelkús
En mixtrare, som håller på med lite av varje
Rackles
Går inte bra, krånglar,misslyckas
Rada
Styra kälke eller sparkstötting
Raka
Senvuxen gran
Rall, rallä, rallä
Skvallrar, skvallrade, skvallrat
Rámmel, rámlä, rámlä
Faller, föll, fallit
Raning
Slåtteräng vid bäck, slåttermyr
Ráppel (substantiv)
Dålig konstruktion
Rappél, rapplä, rapplä
Grejar, grejade, grejat; håller, höll, hållit på med
Rápplut (är)
Klen konstruktion, opraktisk , går lätt sönder
Rássan
Rasande, ursinnig
Rattåt(betoning på a och å) Nära till hands
Rat, ratä (långt a)
Skräp, avfall, avlagda saker
Ravel (långt öppet a)
Prata om ditt och datt
Ravelkus (långt öppet a)
En som tycker om att fabulera och berätta
Rej
Fara omkring. (ragga?)
Rej te byn
Springa på byn och samla skvaller
Reka
Sitta löst (Om tand t.ex.)
Rekordeli
Ordentlig
Remmitér, remittérä
Fantisera, fantiserade
Rengnspira
Tornsvala (Som egentligen heter tornseglare)
Ríckä
Käpp som håller kaffepanna
Riskäsa
Rishögen
Risselslean
Släde för persontransport vintertid
27
Ritä (långt i)
Ro, ron
Romp, rompa
Rompjola
Romptangen
Skranglig liten byggnad
Vrå, vrån (eller hörn, hörnet)
Svans, svansen
Del av hästsele som fästs runt svansroten
Svansens infästning
Rómsén
Långa slanor som man använde som underlag för
diverse göromål
Rop, rofft, rofft
Rugu, rugun
Ropar ropade ropat
Sårskorpa, sårskorpan
Rusk
Inte riktigt klok (Ä du alldeles rusk?) Kom troligen
efter 1809 (rusk = rysk)
Rust
Se till att. Ex: Rust in je ba! =Se till att komma in n!
Rust je borti annörja! = Se till att ta er ur vägen nu!
Rust sä, rustä sä
Ruvlätt (svagt v)
Ryp
Rypkälln
Rå
Råblakasalting
Råkes
Rål, rålä, rålä
Råm, råmä, råmä
Råm
Rånen (långt å)
Rå ve, rådd ve, rådd ve
Räddlivä
Ränn ihop
Ränn (på sjiden)
Rännskitn
Ränt, hä ränt
Räppen
Rättch fälen
Rättch, rättchä, rättchä
Skaffa sig, skaffade sig
Rödkindad
Ripa
Riptuppen
Utväg (No val hä väl nan rå = Det ska nog ordna sig)
Hårding, tuffing
Träffas
Skriker, skrek, skrikit; vråla, vrålade, vrålat
Gråter, grät, gråtit
Koljud
Fukten
Orkar, orkade, orkat
Väldigt försiktig, feg
Dra samman, krympa
Åka skidor
Diarré
Arbetet går undan med tillfredsställande resultat
Rökfånget ovanför eldpallen i en skogskoja
Spåra djur eller människa
Galopperar, galopperade, galopperat (Hästn rättch)
Rättches, rättchäsä,
rättchäsä
Sträcker, sträckte, sträckt på sig (häftigt)
28
Rättchnagel
Röbbtoska
Röj, röja
Römpel
Röstä
S
Sakerlåa
Användes vid skinnberedning
Padda
Tjäderhöna, tjäderhönan
Hästföl på tillväxt
Taknocken
Låda med ”bra att ha-grejer”. Ex: Lim, solution,
ringavtagare, lagningslappar
Saln
Sammaless
Samn å, samnä å, samnä å
Saxsolva
Schansér
Scheka
Schekamarn (bet. e, a)
Scher
Schir, schira
Finrummet (Användes inte till vardags)
Likadant
Somnar, somnade, somnat
Ladusvala
Försämras
Glappa (fattas, saknas)
Rörelsemån (T.ex. i skaklar och stötting)
Skygg
Skata, skatan
Schvegan
Mjuk vidja som man tog om en höbunt
för att kunna bära den
Schär, skär,(öppet ä) skure
Séa
Seckél, secklä, secklä
Seglivu
Sek
Sékale
Sekames
Skär, skar, skurit (infinitivform: schära)
Utsädet
Dreglar, dreglade, dreglat
Blir ej lätt sjuk, lever länge
Sinka, fördröja (Sek mä int, ja ha ju brattomt)
Långsamt arbetande
Långsam, slö person
Selapinn
Metallpinne som används för att fästa skakeln
vid selen
Sell (pl. sella)
Lugnvatten mellan två forsar
Sélskre
Luskung = En samling larver som i stor klump
sakta färdas framåt
Sésela
Sesspären, sättpären
Sinnt
Gulärla
Potatis som får förgro inomhus innan den ska sättas
Arg, irriterad
29
Sisselsjitn
Si, sia, sien
Si åt
Sjéa, sjéen
Sjerun
Sjíöla (sje-ljud)
Sjut, sköt, skutte
Sjylle fästmöa 25 öre
Gulsparven
Sida, sidan, sidor/sidorna
Se efter
Skeden, skedarna
Skära som användes för lövtäkt
Skidbindning av läder
Skjuter, sköt, skjutit (sköt och skutte med k-ljud)
Har gylfen öppen
Sjynn, sjynnä, sjynnä sä
Skyndar sig, har bråttom/skyndade sig,
hade bråttom/skyndat sig, haft bråttom
Sjyr, sjyra (långt betonat y)Skåra, spricka/skåran, sprickan
Själjes, sjärdes, sjärdes
Grimaserar, grimaserade, grimaserat
Självestn
Djävulen
Sjölven
Själv
Skackeltre
Låsträ mellan skackel och kälke (bock)
Skackerhänt
Darrhänt
Skaffa
Äta matsäck i skogen (skogsarbetare)
Skadli
Skadlig, eller kan betyda för fin för att användas
till vardags. T.ex. Den där klänninga ä skadli
Skagrut
Skalln
Skálmá (öppet a)
Skogsschira
Skohökammen
Skolong, skolonga
Skolstut
Sko på sä (mä, dä, je)
Skóva
Sko å sä (mä, dä, je)
Skrabbslåttn
Skramboling
Skráta
Skrattabbarn
Skakande, darrande
Huvudet
Bokpärmar, glasögonbågar
Nötskrika
Användes vid tillverkning av skohö
Skolbarn, skolbarnen
Lärarinnas make
Ta på sig skorna
När det bränner fast, blir det skóva i t.ex. en gryta
Ta av sig skorna
Att slå ej odlat område med lie
Skurk
Jaga bort något, mest fåglar och djur
Vattensalamander
Skre, skredd, skredd
Rensar, sorterar/rensade, sorterade/
rensat, sorterat
30
Skrena, skrenä, skrent
Halkar, kanar/halkade, kanade/halkat, kanat
Skrenablemmen
= Flatvattuskon = Blisterpunga. Hemsydda kängor av
kohud. Slät undersida
Skrépen
Skrin, skrinnt
Skryfft
Skryp
Skrättja
Skrävlen
Skrävlut
Skrömta
Skrövli, skrövlut
Sku
Sku tro, Ja sku tro …
Tunn isig skare
Mager, magert (Om jordmån, växtlighet mm)
Odrygt
Odryg
Småskrake
Fötter, på en människa
Skrytsam
Spöken
Skrynklig, rynkig
Skulle
Gissar = Jag skulle tro, jag gissar att …
Skurlov
Lov i februari för att skolan skulle storstädas.
Sportlov kallades det inte på 40 – och 50-talen
Skursjuk
Skvala
Leksugen
Porla
Skvalplock
Ett runt trälock som lades på mjölkytan i en
träspann när man skulle bära mjölk från fäboden
(För att minska risken att spilla)
Skvink, skvinkä, skvinkä
Spiller/spillde/spillt ut (Om man bär hinken
oförsiktit kun man skvink ut vattn)
Skvittér, skvitträ, skvitträ
Skvättn
Skäff, skäffä, skäffä sä
Skärv
Sköttn
Sladdertaska
Sla, slo, släjje
Sla, slo, släjje ihäl
Sla, slo, släjje lakan
Sla, slo, släjje skrabbä
Slárva
Stänker, stänkte, stänkt
Lättskrämd
Skaffar sig, skaffade sig, skaffat sig
Överdriva, ljuga
Båttoften (sittbrädan)
Skvallerkärring
Slår, slog, slagit
Slår, slog, slagit ihjäl
Klubbar klubbade, klubbat lake
Slår, slog, slagit svåråtkomliga ställen med lie
Disktrasan
31
Slarvén
Slasaakti, slasut
Slasadelut
Slasaforen
Slasalannä
Slasakus
Slasarn
Trasor, både om tyg och trasiga ting
Benägen att vara slarvig i arbete, klädsel mm
Oordentlig, oordentligt
Slarvig i arbete, klädsel m m.
Vått småbuskigt landskap
Slamsig person
Stormhatt (vild)
Slaskhögen
Dit slängde man det som inte kunde brännas eller
återanvändas. (Väldigt lite slängdes före 60-talet)
Slea, slean, slea
Slek (långt e)
Slip, slifft, slifft
Slipa
Slotik
Släjjes
Slängder
Slämt, slämtä, slämtä
Slög
Smagn, smangnä, smangnä
Smeder å smeder
Släde, släden, slädarna
Slicka
Slipar, slipade, slipat
Mun, läppar (Gäller i första hand häst)
Tik som löper
Slagits
Kan det mesta. Klarar sig alltid
Slår, slog, slagit (Exempel: Döra stå å slämt)
Ovass (Exempel: Kniven ä slög)
Spricker sprack, sönder
Mindre och mindre
Smärtingsko
Tygsko med gummisula. Vanlig gymnastiksko
på 40 – och 50-talen
Smörbrunn
Snarkvarna
Snarut
Snarn
Snattermyr
Snattren
Sni, snidd
Snick
Sniver (långt betonat i)
Sno, snodd, snodd
Snus, snusä, snusä
Snusträ
Snåläs, snåläsä
Snäll
En smörklick i en urgröpning i gröten på tallrik
Näsan
Snorig
Snoret
Hjortronmyr
Hjortron
Iskall vind (I dag sni hä kallt)
Snickra
Kasta flat sten från sidan med skruv Kasta smörgås
Vänder om, vände om, vänt om
Luktar, luktade, luktat
Luktade försiktigt
Vara sugen på, var sugen på
Snabb
32
Snällsnodd
Snärpa
Snöjven (öppet ö)
Kvick i vändningen
När frosten just kommit
Lindrigt kraftord
Snör, snörd, snört (iväg
Kastar, kastade, kastat(öppet ö i imperfekt
och supinumform)
Snörp, snörpä, snörpä
Snört (öppet ö)
Snöv
Snövklippt
Solsteka
Som lusa på tjerusticka
Som rättest
Sopen (långt o)
Sparkarn, sparkara
Sparrn
Spegläs, spegläsä
Spett
Spit-uv
Sprutn
Spänningen
Spärr, spärrä, spärrä
Spöckt, hä ä spöckt
Spönn, spönnt, spönnt
Spönnes
Stada
Drar ihop, drog ihop, dragit ihop (öppet ö)
Bortkastat
Kal
Snaggad, kortklippt
Solgasset
Mycket långsamt
Genaste vägen, raka spåret
Mjölborste, vid bakning, räv- eller hundsvans
Sparkstöttingen, sparkstöttingarna
Samlingsnamn för småfåglar
Speglas, speglades
Lite, väl lite, i minsta laget
Upptågsmakare, en som hittar på allt möjligt
Diarré
Rovfåglar, hökar med flera
Glo, glodde, glott ( Envist, glo )
(Det är) som förgjort
Sparkar, sparkade, sparkat
Sparkas
Stycka, plocka isär
Stadun (betonat a och u)
Den som, vid hyggesrensning, i arbetslaget, håller
ena kanten och rätt riktning (riktkarl)
Stalp, stalpä, stalpä
Starn, starn å (öppet a)
Starnä, starnä å
Startnä
Stavarn
Stenbitn
Ramlar, ramlade, ramlat / tippa, tippade, tippat om
Stanna
Stannade
Stelnade (om t.ex. flott)
Hink att mjölka i (Ursprungligen träspann)
Forell, bäcköring
Stendrög
Hästsläpa, som användes för att köra bort större
stenar vid nyodling
33
Stenfjera (stenfjerun)
Stenskravel (öppet a)
Stensmättja
Stern, sternä
Stig ått dä!
Still kräka
Stinges
Stom, stommen, stomma
Stommbrytar
Stommel
Storhopen
Storkär (långt ä)
Strannstritja
Streglut
Strisäck
Stritt (vattnet är)
Stenig strandkant
Ett väldigt stenigt område
Stenskvätta
Används som uttryck för att ett djur självdör
Flytta på dig! Stig åt sidan!
Utfordra kreaturen
Stångas
Stubbe, stubben, stubbarna
Stubbrytare
Stor rund och hög burk (plåtburk)
Majoriteten
En som tror sig vara förmer än andra (storkarl)
Drillsnäppa
Glest
Jutesäck
Vattnet rinner snabbt, men forsar inte
Strucka
Där strömmen är så stark att det krävs en van
roddare för att orka ro motströms
Strungn, strungnä
Struphämtar
Stup, stöp, stuppe åskall
Styfft
Stygg
Stylä
Styngen
Ståen, vart ståen
Stäl, stal, stuli *
Stöp
Tappa/tappade luften; Få/fick något i vrångstrupen
Mjölkhämtare som smalnar av upptill
Ramlar, ramlade, ramlat framlänges
Drygt
Ful
Fågelstjärten
Bröstsmärta
Blev stående, i betydelsen kunde inte ta sig vidare
Stjäl, stal, stulit *Öppet a i stal,infinitivform: stäla
Degen som står och jäser i degtråget inför baket
Stöpa (långt ö)
Vatten som kommer upp mellan kärnisen och snön
och fryser till
Stöppelfött
Stöppsolva
Stöptrågä
Störnkråka
Störn, störnä, störnä
Stöttingen/bocken
Suda (långt u)
Är en person med gångsvårigheter
Hussvala
Degtråget
Spillkråka
Stönar, stönade, stönat
Främre kälken vid timmerkörning
Båtkanten
34
Sunn
Sup
Surann
Sönder
Dricka sprit
Dålig andedräkt
Súrvén
Ved som är fuktig/inte torkad
(Betoning på både u och e)
Svagli
Orkeslös, inte så stark
Svalbacksfull
När vårfloden har fyllt flottningsbäcken, så att
vattnet når upp till grässvålen, är den svalbacksfull
Flottarna använde detta begrepp
Svammél, svamlä, svamlä
Svammel (substantiv)
Svammelkus
Svarn
Svarv
Svarvä (betonat a)
Svi, svidd, svidd
Sviarn
Svenan: Hä lukt svenan
Svöle, svörd, svörd *
Pratar, pratade, pratat strunt
Struntprat
Pratar en massa utan att ha något vettigt att säga
Svål, översta lagret på en gräsmatta (grässvarn)
Vinden vänder i olika riktningar ”hä svarv”
Hö som korna lämnat i krubban
Svider, sved svidit
Svidknott (Svidjom på jämtländska)
Det luktar bränt/vidbränt
Sväljer, svalde, svalt *(öppet ö)
Sylfäll bjärka
Fälls vid lövsprickning. Växande löv drar ur vatten.
Kvistas och kapas på hösten. Körs hem, sågas, klyvs
Sytar, bånsytar
Sä
Sälestol
Sämmer
Barnskötare, barnvakt
Så
Yvig sälgbuske
Sämre
Sänna
Så här (Används också för att säga att det är
mycket av något. T.ex. Hä va sänna my sä ja kunne
int va ut)
Söersti
Södä (långtö)
Söomsjön
Söl
Söll
Längst söderut
Köttspad och potatisspad. (Grund för grismat)
Söder om sjön (långt ö i sjön)
Dra ut på tiden
Slamsa med vatten
35
Sönksten
Sönnstraff
Söomsjöara
Söpp, söppen
Sörrkus
Sötakus
Sötmjölka
Söv sövvd, sövvd *
Sövlä (öppet ö)
Sten fäst i ett rep för att ankra båten vid mete
Oangenämt arbete, eller person
Pauträskborna kallade finnäsborna detta
Svamp, svampen
Svamlig man
Slöfock
Oskummad mjölk
Sover, sov, sovit
*(öppet ö)
Kött eller fisk i maträtt
T
Tagut
Ta sä
Ta, to, täjje
Ta å nennes
Tappå
Tappå si (Nu få/ska vi)
Tappå va slut (Hä)
Tappå val
Tegas
Framåt, driftig
Förbättras (T.ex. om eld som börjar brinna bättre)
Tar, tog, tagit
Väljer ej, tar det som ges
Börjar . I betydelsen: Börjar hända, brinna, gå ...
Börja se (hur någonting går, utvecklas, artar sig)
Håller på att ta slut ta slut
Börjar bli
Föraning (Hä tegas folkä)
Tettn
Täte (Lite långfil i mjölk för att göra ny långfil) Har
man inte själv, eller kan få av en granne, får man gå
ut i skogen och leta tätört
Tevun
Tilleto
Tilten
Timmerkus
Tin
Tin, tinä, tinä
Tissn
Tjálan
Tjarvipå
Tjasa
Tjasut
Tjeka fast
Tjennlit ått dä!
Tjerugädd
Tjesn
Tjesutt (ä tjesutt)
Stark dålig lukt
Person som är ovanligt långsam, trög och tafatt
Plogfåror
Långhorning
Tiden
Tinar, tinade, tinat
Kvinnobröst
Tjälen
Gå mödosamt
Gå sakta, släpandes, ”dra benen efter sig”
Långsam i arbetet
Suger fast t.ex. i lera
Rätt åt dig! / Där fick du!
Tjärved i stubbar och träd. Torr tjärig tall
Kalvens löpmage, användes som ostlöpe
Har svårt att bestämma sig, härmar
36
Tjetas
Tjettn
Tjickren
Tjippskodd
Tjockmjölka
Tjuflip (långt betonat i)
Tjufritt
Tjuka
Tjuk, tjuken
Tjurut
Tjyvsletta
Tjå dä!
Tjädervin
Tjägelryva
Tjäglen
Tjälinga
Tjällarluka
Tjänn
Tjäril, tjärilä, tjärila
Tjöjes
Tjöp, tjöfft, tjöfft
Tjörv
Tjörves
Tjörvut
Tokes
Tokforen
Tokut
Tommel,tomlä, tomlä
Tommom
Topptittar
Toska
Toskpilla
Tóstér, hä toster
Tranuéla
Tríblada
Trudjen (långt u)
Trälj, träljen, trälja
Trätt, trättä, trättä
Tröbbskall
Trödd
Kittlas
Kätten (Avbalkning i ladugården för grisar, får etc.)
Små mjölklumpar i välling eller gröt
Utan strumpor i skorna. Eller skor som glappar
Långfil
Gråsparv
Fredad plats vid jagande lekar
Ko har koskälla av plåt. Häst har kjuka av malm.
Ticka, tickor (På träd)
Tjurig
Helt kalt
Lugna dig! Du får ha tålamod
Tjäderspel
Korsnäbb
Kottar
Hustrun
Lucka i köksgolvet till källaren
Tjärn
Kärl, kärlet, kärlen
Kväljas, närapå kräkas
Köper, köpte, köpt
Outredd härva, trassel
Trassla till sig, trassla in sig, vara oredig
Hoptrasslat
Skoja
Dumheter
Tokig
Rullar/rullade/rullat runt (Gäller häst)
Tomhänt, utan last
Förman i skogen
Groda
Grodyngel
Gnistrar från brasa
Sädesärla
Vattenklöver
Snöskor
Att binda korna med. Har kon om halsen
Skäller, skällde, skällt på någon
En som har svårt för att fatta, obegåvad
Stukad fot eller handled
37
Tröj, otröjen
Tröstarn
Tugún
Tulla
Tulln
Túres, túresä
Tuttn
Tvagun, tvagan
Tvarun
Tvetn (twetn)
Tvärsno
Tvillrut
Tvintn (twintn)
Tvisjöt
Tyllen
Tåp, tåpä, tåpä
Tått, tåtte, tåttä
Täjput
Täle, tärdd, tärdd
Tännren
Tättomt
Töcke barnsliforen
Töcke där
Törkä
Tö fäll
Töreln
Törrjädda
Törrveknarrn
Tösut
Trivs, otrivs
Nappen
Kopplingsögla i skacklar
Vagga
Toppändan på ett träd som avverkats
Lyckas, lyckades
Nappen
Diskborste av granris eller kråkbärsris
Grötvisp av trä
Flisor av ved
Vända tvärt
Villrådig,obeslutsam
Bofinken
Höhässja med tre hässjestörar
Rullar av kardad ull
Sträcker/sträckte/sräckt sig efter något
Trycker tryckte, tryckt (Lätt tryckning)
Ohågad att äta, har dålig aptit
Täljer, täljde, täljt
Tänderna
Ofta
Sådana barnsligheter
Sånt där
Torkat
Torde (Hä tö fäll gå = Det går nog, det kanske går)
Stöten i smörkärnan
Torkad gädda
Hackspetten
Senfärdig
U
Unnaverä
Urmännes
Utanskrifta
Utarne
Utböling
Utför (långt ö)
Utfött
Utlevanes
Ut å rall
Medvind
Apa sig, spela apa
Text på etikett eller på emballage
Utanpå
Person från annan ort
I vägen, till hinders
Går med fötterna vinklade utåt
Gammal. Inte längre någonting att ha
Fara omkring
38
V
Va, vu
(Ä, va, vu, ska va)
Var, varit
Konjunktivform: vo Ex: Om ja vo
statsminister = Om jag vore statsminister
(Är, var, varit, ska vara)
Vafför hä?
Vaint sä
Vájä
Val, vart, vurti
Val, vart, vurte å ve
Vann
Varddasklea
Vart staa
Vart vis
Várna (á = kort öppet a)
Varför det?
Kunde inte
Barns småprat
Blir, blev, blivit
Blir, blev, blivit av med
Åkersork
Vardagskläderna
Blev stående
Fick syn på, fick se, såg
Varifrån
Vasch
Var, vart (Samma ord för både riktning
och befintlighet)
Vasch nagerst?
Va sä (kort öppet a)
Vattubrea
Vattulok, -a, -en
Vattuvann
Va vä (kort öppet a)
Veétt
Véhus, vehusä, vehusa
Vékäst, vekästn, vékästa
Vélåa
Vem å je?
Vérkorn, vérkornä
Vérstinn
Vérä
Ve (kort e)
Ve tin (långt i)
Vifta (med armarna)
Viller
Villes
Var någonstans?
Kunde (Va sä göra = Kunde göra)
Golvsockeln
Vattenpöl, vattenpölen, vattenpölarna
Vattensork
Vara med
Jämt, alltid
Vedbod, vedboden, vedbodarna
Vedstapel, vedstapeln, vedstaplarna
Låda för ved, nära köksspisen
Vem av er?
Luktsinne, luktsinnet
Gasfylld
Väder, vind, (även väderspänd)
Vi
Med tiden
Bläckt
Bättre, annorlunda
Gå vilse
Vill-go
Benägen att ge med sig vid tvist om pris eller
ersättning för arbete etc (eftergiven)
39
Vinn
Vinn
Vischlut
Sned
Stukad eller överansträngd handled
Ostadig
Vitch näta
Kolla näten, ta upp ev. fisk och lämna
kvar näten i sjön
Vogen
Vogmora
Vorrn, vörra, vörra
Vril
Vrin, vrensk
Vu (ä, va, ha vu)
Vu sä, vure sä
Vägaschel (betonat ä, e)
Väggsme
Väla
Väle, värdd, värdd
Välän
Välansnörä
Vämmanschbyxen
Värmarn
Värne sä
Värne sä å ve
Värnt sä å ve
Västet
Västersti
Västomsjön
Väv, vov, vuvi
Völja (kort öppet ö)
Völtrut
Varet
Varböld
Orren, orrar, orrarna
Knölformig utväxt på träd (Bra som skålämne)
Gnägga (Häst)
Varit (är, var, har varit)
Klarat av, lyckats
Vägskäl
Dödsur
Världen
Väljer, valde, valt
Matstrupe hos djur
Snöre, vid slakt, för att avsnöra matstrupen
Vadmalsbyxor
Vedeldad vattenvärmare som användes vid tvätt
Vänja sig
Vänja sig av med
Vant sig av med
Västerut
Längst västerut (Västersti byn)
Väster om sjön (långt ö i sjön)
Väver vävde, vävt.
Gröna alger som fastnar i nät
Klumpig, ovig
Å
Åbäkes
Åla (långt betonat å)
Ånyest
Åsta (betonat å)
Ått
Ått oxn
Ått torsdan
Göra sig till (Negativt laddat ord)
Potatisgroddar
På nytt
Till att(Han sku åsta gå = Han skulle till att(just gå)
Till (Ja fär ått Storuman = Jag far till Storuman)
En ko som är brunstig är ått oxn
Svar på fråga om vilken veckodag något ska ske:
Ått + veckodag
40
Åttabak
Åttill
Åt å fram
Baklänges, bak-och-fram, tillbaka, bakåt
Nära, vid, bredvid
Fram och tillbaka
Åtä (långt betonat å)
Mygg, knott och andra stickande eller bitande
insekter
Ä
Äck (Hä äck mä att ja
int hann fram)
Det grämer mig att jag inte hann fram
Ä sä
Äint sä
Äle
Klarar, kan
Klarar inte, kan inte
Föda upp, uppfostra
Äle gräddn
Ta översta lagret på mjölk som stått, så att grädde
flutit upp (Skumma mjölk)
Ämmer, ämmerä, ämmera
Ärdd
Äschen
Ätt, ätter
Ättavelln
Hink, hinken, hinkarna
Fågelfamilj
Tillgiven, tam, trånad
Efter
Grönt gräs som växer upp efter slåttern
Ävläs, ävläsä, ävläsä
Bemödar, bemödade, bemödat sig. Gör, gjorde,
gjort sitt bästa
Ö
Ögel åt, öglä åt, öglä åt
Ögä, öga
Ölä, Öla
Ördder, örddra
Örsnipa
Örstola
Örä, öra
Örstyngen
Östersti
Östomsjön
Överståndara
Övervänt
Ser, såg, sett på någon/något med olust/avsmak
Ögat, ögonen
Öglan, öglorna
Al, alen
Trollslända
Ytteröra
Örat, öronen
Smärta i öra. (öroninflammation)
Längst österut (östersti byn)
Öster om sjön (långt ö i sjön)
Fröträd kvarlämnade vid avverkning
Är man när man fått vänta alldeles för länge
(1290 ord)
41
ORDLISTA
FRÅN SVENSKA TILL PAUTRÄSKDIALEKT
A
Abborre, abborren
Agar, agade, agat barnen
Akta dig!
Akta sig
Aktern på en roddbåt
Al, alen
Alldeles galet, åt skogen
Alnmåttet (1 aln = 2 fot = 4 kvárter = 59,4 cm)
Andas häftigt
Andas in häftigt (med svårighet)
Andades in häftigt (med svårighet)
Andfådd vid ansträngning
Andra sidan (På andra sidan om ett vattendrag)
Annars, annorlunda
Ansamlas
Apa sig, spela apa
Arbeta med, syssla med
Arbetar/arbetade/arbetat fort och slarvigt
Arbetar snabbt
Arbete som kräver fingerfärdighet
Arbetet går undan och visar gott resultat
Arg irreterad
Argsint
Automat
Avtagit
Avundsjuk
Abbar, abbarn
Däng, dängt, dängt onga
Áktdä!
Áktsä
Bakstammen
Ördder, örddra
Alldeles oppa tok
Arn (undearmslängd)
Jå (långt å)
Hip ätt ann (långt i
Hipä ätt ann (långt i)
Pös
Ánnsia
Elljest
Hopes
Urmännes
Dráks vä (kort öppet a)
Hams, hamsä, hamsä
Flyhänt (är)
Pickeljöra
Ränt, hä ränt
Sinnt
Ettrut
Ajtomat
Fisse å
Illunnen
B
Backa vid rodd
Backsvala
Bagarstugan
Baggen
Baggen
Bakom
Bakom (efter)
Mönn
Jolsolva
Bryckstun
Bäckern (betoning (ä e)
Gömsn (öppet ö)
Bakanför, bakarne
Bakétter
42
Bakredskap, med vilket man överförde
brödet från bakbordet till ugnen
Bakufjäla
Bakredskap, med vilket man överförde
brödet från bakbordet till bakufjäla
Bakuspjalka
Bakredskap som ersatte brönagga,
rullades över brödet
Brörallra
Baklänges, bak-och-fram, tillbaka, bakåt
Bakre kälken vid timmerkörning
Bara händer. Utan handskar eller vantar
Barfota
Barhuvad
Barkborre
Åttabak
Jeta
Bärhänt
Bärfot, oskodd
Bärskall
Timmerkus
Barkdelen på en timmerstock
Bakan, bakavén (Spill vid
sågning)
Barmark
Barnbarnen
Barnen
Barnskötare, barnvakt
Barns småprat
Barr (ett barr)
Barändan
Begär, begärde, begärt
Behöver inte, måste inte
Bekymra sig, oroa sig
Bärjola
Bånbåna
Båna (långt betonat å)
Sytar, bånsytar
Vájä
Darunål (långt öppet a)
Bäraschulä
Bejär, bejol, bejórt
Jett int
Ámpes
Bemödar, bemödade, bemödat sig,
gör, gjorde, gjort sitt bästa
Ävläs, ävläsä, ävläsä
Benig
Benägen att vara slarvig i arbete, klädsel mm
Berg, lid; berget, liden
Bergfinken
Bergsstupet
Besman (Förr vanlig handvåg)
Besvär, problem
Besvärlig jobbig person
Benut
Slasaakti, slasut
Li, lia (Ex. Bergsäterlia)
Jäddfresn
Hällflygä
Bissmannä
Bängel (kort betonat ä)
Gussris
43
Besvärligt, problematiskt
Besvärligt arbete, besvärlig syssla
Besökare, gäst; besökare, gäster
Betalt, betalning
Betrakta
Betrodd och pålitlig (Om man är, har man)
Binda korna
Bjuder, bjöd, bjudit
Björken
Björk (träd) växt som en klyka
Blev stående
Bänglut
Besmí
Främmen, främmena
Betárt, (kort a)
Annvara
Betroddn
Klava koen
Bju, bjudd, bjudd
Bjärka
Lärarinn
Vart staa
Blev stående, i betydelsen, kunde
inte ta sig vidare
Ståen, vart ståen
Bli av, hända
Blidvädersperiod vid Jultiden
Blinka
Blinkar, blinkade, blinkat
Blir, blev, blivit
Blir, blev, blivit av med
Bära till
Annandagsblia
Blysch = blask
Blask, blaskä, blaskä
Val, vart, vurte
Val, vart, vurte å ve
Bli sämre på att utföra något
På grund av bristande övning
Ligg å sä
Blodbrist
Blåhjon. Blå skalbagge (callidium violaceum)
Blåmärke
Blåsa, brännblåsa/blåsor, brännblåsor
Bleksot
Blåjakob, blåhansch
Blåning
Blem, blemmen
Blöts upp, blöttes upp. Ex: Hårt tunnbröd,
lera mm, som blöts upp och därför mjuknar
och eventuellt löses upp
Blattn, blattnä
Bofinken
Bokpärmar, glasögonbågar
Borr, stor handborr, som användes vid timring
Borrsväng
Bortkastat
Boskap, kor
Brant
Tvintn (twintn)
Skálmá (öppet a)
Navar (husnavar)
Navarvinn
Snört (öppet ö)
Kräka (långt ä)
Bratt
44
Breda skidor, som det gick bra
att åka på lös snö med
Ánnara
Bredvid
Broms, bromsen, bromsarna (insekt)
Bredave
Brems, bremsn, bremsa
Bromsar, bromsade, bromsat (med foten
mot marken, när man med sparkstötting i
en utförslöpa vill sänka farten, eller stanna
Hark, harkä, harkä
Brukar, brukade, brukat
Bruck, brucke, brucke
Brukbart
Gangnelit (Gangneli även om
person)
Brådmogen, lillgammal
Bråksjuk
Bråttom
Bräda, brädan, brädorna
Bränt/vidbränt (det luktar)
Bröderna
Brödkavel (större)
Bröstsmärta
Bröts sönder (is och skare)
Buckla
Bucklig
Bullersam man/pojke
Brågärv (långt betonat å)
Grälut
Brattomt
Bre, brea, bréen
Hä lukt svenan
Brörern
Kakukaveln
Styngen
Brankä
Böngel, (bögel)
Bönglut
Bullerkus
Bullrar, bullrade, bullrat
Döver*, dövrä, dövrä
*(betonat ö)
Bult, gjord av mycket grov timmerstock.
Drogs efter häst för att packa snö
på vintervägar (Även på nysådd åker)
Búltn
Buntar av rip- eller andra större skogsfågelfjädrar som användes vid tunnbrödsbak
Nágga
Byta jämnt
Båge eller galler på lien vid myrslåtter
Båtkanten
Kästbyt
Krágä
Suda (långt u)
45
Båt med låga årtullar, så att årorna slog i knäna
Båtplatsen. Där man drar upp båten
Båtshakeskaft
Båt, som är instabil – vinglig – är
Båttoften (sittbrädan)
Bär, bären
Bära någon på ryggen
Bärande yta i kärra, släde eller säng
Bärga, skörda
Bär iväg, bar iväg
Knerodd
Båtlänninga, Länninga
Hakafark
Kúllrut (avavick)
Sköttn
Ber, bera
Kankarygg
Bölä (långt betonat ö)
Bäre
Bär å, bar å
Bärklase. Eller kvist eller grässtrå, som man
trätt upp bär på. (smultron?)
Berukang
Bättre
Bättre, annorlunda
Bätter
Viller
Böja upp skidbrättena, värma i hett vatten,
böja över stången på järnspisen, där man
brukade hänga spiskroken
Brätt sjiden
Börjar. I betydelsen: Börjar hända, brinna, gå
Börjar, började, börjat
Börjar bli
Börja se (hur någonting går, utvecklas)
Tappå
Böre, börjä, börjä
Tappå val
Tappå si
D
Dalsänkan
Damm, finkornig smuts
Darrhänt, eller skakig
Darrhänt
Groova
Bössä
Kagerhänt
Skackerhänt
Darrighet, när man druckit för mycket
(svagt) kaffe. Oftast i samband med
hårt kroppsarbete
(Egentligen blodsockerfall)
Kaffedarrn
Degen som jäser inför tunnbrödsbaket
Degtråget
Del av hästsele som fästs runt svansroten
Stöp
Stöptrågä
Rompjola
46
Den som, vid hyggesrensning, i arbetslaget
håller ena kanten och rätt riktning (riktkarl)
Stadun (betoning på a och u)
Det grämer mig att jag inte hann …
Det går
Det går inte
Det gör sitt till
Det har gått galet. Det är ”kört”
”Detta är pudelns kärna”
”Det var nära ögat”
Det är inte så noga
Dialekt, t.ex. Pauträskdialekt
Diarré
Dig
Dike, större. Grävt med statsbidrag
Diskborste av granris eller kråkbärsris
Disktrasan
Diskutera
Dit, däråt
Djupt
Djävulen
Domna av
Dottern
”Dra benen efter sig”
Dra samman, krympa
Dra ut på tiden
Drar, drog, dragit
Hä äck mä att ja int hann …
Hä jäll
Hä jäll int
Mörn i, hä mörn i (öppet ö)
Gockä däri Nickes (Nu ä hä)
Hänna kömm äggä borti kätta
Hä va ba ojort
Hä äint sä vilyftit
Bonnska
Sprutn, rännskitn
Dä, däg
Krondikä, basdikä
Tvagun, tvagan
Slárva
Dividér
Dittna
Jufft
Självestn
Damn å (öppet a)
Dotra
”Dra fälen ätter sä”
Ränn ihop
Söl
Dra, dro, dräjje
Drar, drog, dragit ihop timmer
för bortkörning
Bruschel, bruschlä, bruschlä
Drar, drog, dragit ihop
Dreglar, dreglade, dreglat
Dricka sprit
Drillsnäppa
Drygt
Dubbelbeckasin (och, eller Gluttsnäppa)
Duger, dög, dugt
Duktig för sin ålder
Dum. Bär sig dumt åt
Dum, obegåvad
Snörp, snörpä, snörpä
Seckel, secklä, secklä
Sup
Strannstritja
Styfft
Klyvja
Dug, duggd, duggd
Gärv
Kalvut
Göjvut (öppet ö)
47
Dumheter
Dålig andedräkt
Dålig aptit, petig i maten
Dålig, klen, opraktisk konstruktion
Dåligt markförhållande
Dåraktigt
Dåre
Där
Dödar dödade, dödat
Dödsryckningar i klubbat djur
Dödsur
Dörren
Dörrkarmen
Tokforen, fjaskforen
Surann
Täjput, omatfrisk
Ráppel (substantiv)
Olännt
Fjustrut
Fjuster
Dänna
Dräp, drap, drippe (öppet a)
Dockslen
Väggsme
Döra (långt betonat ö)
Döragåta
E
Eda, bakström
Idu Ex: Kvarnidun i
Paubäcken
E-formad munk
Efter
Flottkus
Ätt, Ätter
Eftergiven. Benägen att ge med sig vid
tvist om pris, eller ersättning för arbete
Villgo
Ekorre
Eldgaffel, eldgaffeln
Elritsa
Enkelbeckasin
En sådan
Ickorn
Branntjäpp, branntjäppen
Bälefisken
Myrmäckra
En töcken
Experimentera,(-de, -t)
Bänner, bännrä, bännrä
(betoning på ä och e)
F
Fabulerare, tycker om att fabulera
Falla ihop (av fysisk eller psykisk ansträngning)
Faller, föll, fallit
Fantisera, fantiserade, fantiserat
Ravelkus (långt öppet a)
Blattn ihop
Rammel, ramlä, ramlä
Remmitér, remmitéä,
remmitérä
48
Far, for, farit (åker, åkte, åkt)
Far omkring
Fara omkring (ragga?
Farstutrappen
Fastnar, fastnade, fastnat
Fattas, felas
Femininum a’
Fick syn på, fick se, såg
Filtskor
Finnäsarna om pauträskarna
”Fina fisken” (ungefär som)
Fär, for, furi
Ä ut å rall
Rej
Bron
Fassn, fassnä, fassnä
Falér
a’ före kvinnonamn
Vart vis
Ludden
Nolibyssen
Grejhojta
Finrummet
Saln (Användes inte till
vardags)
Fisknäten
Fiskyngel
Fjolårsgräs på lägdor
Fjäder, fjädern, fjädrarna
Fjällbjörk, fjällbjörkarna (Betula nana)
Fladdermus
Flamma upp (Elden flammade upp)
Flicka, flickebarn
Flina, småskratta (eventuellt också hånle)
Flisor av ved
Langnen
Imen
Gammfönna
Fjer, fjera, fjeren
Klingerris, klingerrisä
Nattskatu, flädermus
Flasa till (Elln flasa till)
Jäntóng
Gliver
Tvetn (twetn)
Flottningstimmer som fastnat i bäcken/älven
och stoppar upp timmer som kommer uppifrån
Bröt
Flytande markering av nät
Flytta dig sidledes!
Flytta på dig! Stig åt sidan!
Folkvett
Forell, bäcköring
Fotbollsplanen
Fotbollspelandet
Fotknölen på fotens yttersida
Fotspår, spår
Fram och tillbaka
Framåt, driftig
Fredad plats vid jagande lekar
Döbb
Max ätt dä! (Gäller sittplats)
Stig ått dä!
Folkforen
Stenbitn
Böllspönnarplan
Böllspönninga
Knula (långt u)
Fälen
Åt å fram
Tagut
Tjufritt
49
Frostvärk i fingrarna
Frusen om fingrarna
Fryser, frös, frusit under (skidor, medar)
Främre kälken vid timmerkörning
Fröträd kvarlämnade vid avverkning
Fukten
Ful
Fumla med något, vara valhänt
Fumlig, klumpig
Nageltjälln
Klömsn (öppet ö)
Klöbb, klöbbä, klöbbä
Stöttingen/bocken
Överståndara
Rånen (långt å)
Stygg
Bäckel (betonat ä e) (verb)
Hamlut
Fumlig, valhänt person
Bäckel (betonat ä)
(substantiv)
Fundersamt titta ner i marken och vara tyst
Fågel
Fågelfamilj
Fågelstjärten
Fåror i jorden (plogfåror)
Fårskinnsmössa
Fäbroms
Fähund
Färdas
Bönn
Fögel
Ärdd
Stylä
Faren (öppet betonat a)
Krimmermössa
Hästbrems
Féhunn
Fäles
Fälla björk vid lövsprickningen. Växande löv
får dra ur vatten. Kvista och kapa på hösten.
Köra hem, såga och klyva.
Sylfäll bjärka
Färdig/klar (för en resa)
Färskpotatis
Fästa ihop lite (provisoriskt)
Föda upp uppfostra
Följer, följde, följt med
Föraning
Förargligt
Förargligt
Förbättras (T.ex. om eld som brinner bättre)
Fören på en roddbåt
Gåli
Nypären
Näst
Äle
Föle, fördd, fördd vä
Tegas (Hä tegas folkä)
Ledelitt
Harrmelit
Ta sä
Framstammen
Förfryser, förfrös, förfrusit
Frö, frödd, frödd
(Ja tro ja ha frödd föttren)
50
Förgjort. Det är som forgjort
Förhänge, draperi
Förman i skogen
Förmiddagsmåltid
Förmultna, förmultnade
*(kort öppet a)
Förmåga att hejda sig från att äta för mycket
För nära vid samtal
Förr i tiden
Förstår inte, trots förklaring
Försämras
Försöker, försökte, försökt, göra sitt bästa
Förväntansfull
Spöckt, hä ä spöckt
Falåtä
Topptittar
Maraväl
Martn,* martnäsä
Magahov
Oppi öga
Gammalt
Likvis (ä likvis)
Schansér
Ävläs, ävläsä, ävläsä
Höppstor
Försvinner, försvann, försvunnit, under ytan
Döbb, döbbä, döbbä
(Ex: Flöte)
Försöker, försökte, försökt
Försörjer sig, försörjde sig, försörjt sig
Förutseende
Fötter på en människa
Frest, frestä, frestä
Fö sä, född sä, född sä
Förevis
Skrävlen
G
Galopperade, galopperade, galopperat
Gammal, inte längre något att ha
Ganska. I mesta laget
Gasfylld
Genaste vägen, raka spåret
Getingbo
Rättch, rättchä, rättchä
Utlevanes
Bráno (Hä ä bráno kallt)
Vérstinn
Som rättest
Jettingdyll
Getingblomfluga. Liknar geting och
kan stå stilla i luften
Bönnjettingen
Girig, uthållig i arbetet
Gissar = Jag skulle tro, jag gissar att …
Givmild
Gjort med beräkning
Glad, förhoppningsfull
Glad, ser gladlynt ut
Glad över något som lyckats
Glappa (fattas, saknas)
Glest
Jeru
Sku tro, Ja sku tro …
Goakti
Enkomt
Fäjjen
Blisch
Hev (långt e)
Scheka
Grést, streglut
51
Glider/kanar/gled, kanade/glidit, kanat
Glo, glodde, glott (Envist glo)
Glänsa, glimma
Gnabbas, bråka
Gnager, gnagde, gnagt
Gnistrar från brasa
Gnägga (Häst)
Gnäller, gnällde, gnällt
Gnällig, besvärlig. Aldrig nöjd
Gnälljud Ex: Dörr med osmorda gångjärn
Gnäll, jämmer och dylikt (även kattljud)
Gnäller/tjafsar; gnällde/tjafsade; gnällt/tjafsat
Gnällig
God aptit (Har)
Golvsockeln
Gott läkkött för sår oc.h skador
Gran, vars kvistar når ner till marken
Gravid
Grejar, grejade, grejat med
Grimaserar, grimaserade, grimaserat
Hurr, hurrä, hurrä
Spärr, spärrä, spärrä
Glema
Gnäpas
Gnäg, gnäggd, gnäggd
Tóstér,hä tóstér
Vrin, vrensk
Kvir, kvirä, kvirä
Görmut (öppet ö)
Gnetcha
Gnalm (substantiv)
Gnalm, gnalmä, gnalmä
Kvirut
Matfrisk
Vattubrea
Gröhull
Higrarn (långt i) Bildar ”kåta”
Bånut (betonat å)
Ráppél, rapplä, rapplä
Själjes, sjärdes, sjärdes
Gro, förgro
Mält: Pären mältä = Potatisen
grodde
Groda
Grodyngel
Grop, gropar
Grovbila timmer
Grumligt
Gråsparv
Gråter, grät, gråtit
Gråter, grät, gråtit
Gräddkanna för kaffegrädde
Grässort, kruståtel eller tuvtåtel
Gröna alger, som fastnar i nät
Grönt gräs, som växer upp efter slåttern
Grötvisp av trä
Gubbe, farbror, man
Gudstjänst, gudstjänsten
Gulsparven
Gulärla
Toska
Toskpilla
Gröbb, gröbben
Blaka
Gromlut
Tjuflip (långt betonat i)
Råm, råmä, råmä
Grin, grint, grint
Gräddsnicka
Jägarn
Völja (kort öppet ö)
Ättavälln
Tvarun
Göbb (öppet ö)
Bön, böna
Sisselsjitn
Sésela
52
Gungfly
Gylfen
Gyttja, slam, gegga
Gyttjehål
Gå, gick, gått (I betydelsen fungera lyckas)
Gå hem! (lite aggressivt uppfordrande)
Gå mödosamt
Gångsvårigheter (är person med)
Gå på alla fyra
Gå till väga
Gå sakta
Gå sakta släpandes. ”Dra benen efter sig”
Gå vilse
Går med fötterna vinklade inåt
Går med fötterna vinklade utåt
Gärdet
Gärdsgårdsstör
Gödselrännan
Gödselspridaren
Gödselstacken
Göra affärer
Göra färdigt
Göra sig av med
Göra sig till
Gör, gjorde, gjort sig illa
Drävje
Byxluka (långt u)
Görä (öppet ö)
Görhöl (öppet ö, båda)
Jäll, gäll, gulle
He hem dä!
Tjarvipå
Stöppelfött
Gå fyromfot
Fära åt
Mala på
Tjasa
Villes
Infött
Utfött
Jäla, lejda
Hagastör
Mökrömme
Dyngspridarn
Dyngkäsa
Affäres
Jöra bort
He bort
Åbäkes (negativt laddat ord)
Fär, for, furi ill sä
H
Hackspetten
Ha det bättre än man förtjänar
Hallon
Halkar, kanar/halkade, kanade/halkat, kanat
Törrveknarrn
Beviljat (Ha hä)
Brannbera
Skrena, skrenä, skrent
Hamrar/hamrade/hamrat fösiktigt;
Knackar, knackade, knackat försiktigt
(med verktyg)
Hane på vapen
Handborr, stor, som användes vid timring
Handen, händerna
Handikappad, tillfälligt eller permanent
Handtagen på lieorvet
Handtaget på riskvasten
53
Kack, kackä, kackä
Harnan
Navar
Hanna, hännren
Ofärdi
Knapana
Kvastlommen
Hankatten
Hantera ovarsamt eller hårdhänt
Har gylfen öppen
Harkrank
Har svårt att bestämma sig. Härmar
Haren
Hastbullar. En sorts kaffebröd
Hastig chockkänsla över något oangenämt
Helgdagskläderna
Helt kalt
Kättkälln
Pulfäkt
Sjylle fästmöa 25 öre
Myskrank
Tjesutt (ä tjesutt)
Haran (öppet a)
Plyppen
Huskäs (å huskäs)
Herdasklea
Tjyvsletta
Hemsydda kängor av kohud med slät undersida
Flatvattuskon = blisterpunga
= skrenablemmen
Hermelinen
Herre gud!
Herre min skapare!
Lekättn
Harre gu!
Herkusligen!
Hink att mjölka i
Stavarn (Ursprungligen
träspann)
Hink, ämbar, kanna, kruka
Hämtar (mjölkhämtar,
bärhämtar)
Hink, hinken, hinkarna
Ämmer, ämmärä, ämmera
Hit (Används när man är inom syn och hörhåll)
Hittna (Köm hittna!
= Kom hit!)
Hit, hit till
Hitti (Köm hitti skola
Hitta. hittade (något som var borttappat, förlagt) Finn åt, fann åt
Hittar, hittade, hittat på
Hitt, hittä, hittä opp
Hjortron
Snattren
Hjortronmyr
Snattermyr
Hjälp
Jalp (kort a)
Hjälpsam
Govilli
Hjärtskärande
Gumödelit (betonat ö)
Hopbundna stora fågelfjädrar, som man
naggade bröd med
54
Brönagga
Hopkurad
Hoptrampad gödsel i t.ex fårkätten
Hoptrasslat
Hos oss
Hotande åtbörd (Gör, gjorde, gjort en)
Hotar, hotade, hotat att företa sig något
Hud från underbenet på djur. Bra skomaterial
Hu då! / Usch då!
Humla
Hunnit
Hoptjukä
Dongen
Tjörvut
Hävi oss
Hytt, hyttä, hyttä
Grotes, grotesä, grotesä
Bälinga
Huvvaligen!
Hommla
Hunni
Hus, traditionella enkla hus (förr i världen)
hade oftast tre rum på bottenvåningen.
Från farstun kom man till farstukammarn,
som ofta inte var uppvärmd vintertid
Genom den andra dörren kom man till köket
och vidare in till kammarn. Övervåningen
hade ofta inte ens någon eldstad
Farstukammarn
Hussvala
Hustrun
Huvudet
Huvudduk
Huvudväg vid timmerkörning
Hyvelspån
Hål, hålet
Håll
Hålla sig mätt länge
Håller, höll, hållit
Håller på att ta slut ta slut
Hårding, tuffing
Hård knut, som är svår att lösa upp
Håret på huvudet
Häftigt skummande vatten
Hälften
Hälsa på (gå hem till) folk
Händig
Här
Härsknar, härsknade, härsknat
Hästföl på tillväxt
Hästmyra som svärmar och då har vingar
Stöppsolva
Tjälinga
Skalln
Hilka
Basväg
Karnan
Höl, hölä
Mjälthugg
Bi (Långt i)
Håll, hull, hulli
Tappå va slut (Hä)
Råblakasalting
Blåknut
Hårhärna
Möring
Harta (kort öppet a)
Gå åt byn, gå te byn
Mixtrut
Hänna
Bettnäs, bettnäsä, bettnäsä
Römpel
Björnmöger
55
Hästskälla: Kon har skälla av plåt.
Hästen har kjuka av malm. Finare!
Tjuka
Hästsläpa, som användes för att köra bort
större stenar vid nyodling
Stendrög
Högfärdig
Högt vattenstånd
Höjdrädd
Hö som korna lämnat i krubban
Höräfsa
Höskulle, loft
Högfälut
Flott (kort o-ljud)
Huvvusvag
Svarvä (betonat a)
Härva (betonat ä)
Lagårsvinn
I
Idissla (om kor)
Ids
Ids inte, tänker inte
I hemlighet
I jämförelse med
Ilar,ilade, ilat (Ex:Då man åker berg-och dalbana)
Illvillig, elak
I morgon
I morse
Ingenstans
Inhägnaden (inhägnad betesmark)
Innanför, inuti
Järt (kort a)
Is
Isn't
I lönnom
Mótför
Hir, hirä, hirä
Illonn (betonat o)
I maranom
I marest
Ingerst
Hängna (betonat ä)
Innarne
Inte riktigt klok (Ä du alldeles rusk)
(Kom troligen efter 1809)
Rusk
Inte tagit än
Inte är det så noga
Inte ätit än
Inuti
Ishalka (När det är riktigt halt)
Iskall vind
Ivrig (mycket ivrig)
Ivrig, orolig, ängslig, bekymrad
Ivrig, skyndar sig
I vägen, till hinders
Otäjje
Int ä hä sä noga
Oitte
Inni
Blåisn
Sni, snidd (I dag sni hä kallt)
Het
Ámpen
Bös (långt ö)
Utför (långt ö)
56
J
Jaga bort något, mest fåglar och djur
Jag bryr mig inte/bara bra om jag slipper
Jag undrar om elden börjar ta sig?
Jodå
Julblidväder
Jutesäck
Jämra sig över småsaker, anse allt besvärligt
Jämt, alltid
Järntråd, som höll ihop höbalar
Skráta
Jör mä lik (Ja)
Hort elln tappå ta sä?
Jåå
Annandagsblia
Strisäck
Kröjm
Veétt
Knippsträng
K
Kal
Snöv
Kalv, som gått på bete under sommaren
och slaktas på senhösten
Gräsbuk
Kalvens löpmage. Användes som ostlöpe
Kam, som användes för tillvekning av skohö
Kan, kunde, kunnat
Kan det mesta, klarar sig alltid
Karameller, godis
Karl Johanssvamp, som också heter stensopp
Kasse
Kastar, kastade, kastat
Tjesn
Skohökammen
Kun, kunnä, kunne
Slängder
Götta (öppet ö)
Kosöppen
Kasch
Käst, kästä, kästä
Kastar, kastade, kastat (iväg, bort)
Snör, snörd, snört (öppet ö
i imperfekt och supinum)
Kasta upp = Lättare kräkning
Kasta flat sten från sidan med skruv (smörgås)
Katalogen Ex: Åhlen och Holms
Katten
Kaxig
Kindtänder
Kittlas
Klaga, jämra sig
Klagande
Klarar, kan
Klarar inte, kan inte
Klarat av, lyckats
Glup opp
Sniver (långt betonat i)
Priskurántn
Kätta
Kärut
Jäcklen
Tjetas
Järmes
Kröjmut
Ä sä
Äint sä
Vu sä, vure sä
57
Kliar kliade kliat
Klubbar, klubbade, klubbat lake
Klump, klumpar, klumparna
Klumpig, ovig
Kilyxa för vedklyvning
Klåfingrig
Klåfingrig
Klå, klådd, klådd
Sla, slo släjje lakan
Klomp, klompa, klompa
Völtrut
Klyvaryx
Klåfingrut
Naglut
Kläder man tog på sig på vardagskvällar
om man inte bara stannade hemma
Halvhärdasklea
Kläderna
Klädnypor
Knappast
Knappt synbart T ex skidspår som snöat över
Knivens ryggsida
Knivslidan
Knotten
Knuffar, knuffade, knuffat
Knycklar/knycklade/knycklat ihop
Knöl, knöligt
Knölformig utväxt på träd
Kobindsle. Har kon om halsen
Klea
Kleknäppara
Armest (öppet a)
Dockes
Knivbakan
Knivslirä
Knortn
Flöj, flöj, flöjd
Knövel, knövlä, knövlä ihop
Knul, knulut
Vril (Bra som skålämne)
Trälj, träljen, trälja
Kobindsle att tjudra kon i båset med
Kockans rum i timmerkojan
Bannréjä
Kockburn
Kofoder, spill från höladan sopades ihop
och las i ett träkar med varmt vatten
Döjja
Kokande vatten
Kokerska i timmerkoja/arbetarbarack
Koljud
Kolla näten.Ta upp ev. fisk, lämna näten i sjön
Kommer, kom, kommit ihåg
Komocka (Koskit i en liten hög)
Konisk träpinne, snurras iväg, låter som fis
Kopplingsögla i skacklar
Korna råmar
Korsnäbb
Ko, som bär kalv
Koksön (k-ljud; bet. o och ö)
Kocka
Råm
Vitch näta
Köm, kömmä, kömmä ihag
Dyngrus
Pinnfisn
Tugún
Koen röt
Tjägelryva
Böl
58
Ko som kalvar på hösten är
Ko som är brunstig är
Kottar
Kraftledningen
Kraftuttryck. Ex: Gössekär vilken fisk!
Krama hårt
Kramade hårt
Kramsnö
Krokig
Krypa
Krångel, trassel, slarv
Krånglar, krånglade
Krånglar, krånglade
Krånglar, misslyckas, går inte bra
Kunde
Kunde inte
Kupa potatis
Kvick i vändningen
Kvickrot
Kvinnobröst
Kväljas, närapå kräkas
Bråbär (långt betonat å)
Ått oxn
Tjäglen
Lyslinja
Gössekär
Möl
Mölä (långt betonat ö)
Klöbbsnön (Långt ö i snön)
Krokut
Masa (Gäller småbarn)
Ráckel (substantiv)
Bäckläs, bäckläsä
Onnes, onnesä
Rackles
Va sä (kort öppet a)
Vaint sä
Lägg på pären
Snällsnodd
Exingen
Tissn
Tjöjes
Kvävningskänsla så att man nästan svimmar
eller rent av svimmar
Kvamn å (Hä va sä varmt, sä
ja hull på kvamn å)
Kvävs, kvävdes. Får/fick kvävningskänsla
Kvamn, kvamnä
Kängor med snörning, gummerad skodel
och läderskaft
Bondeförbundara
Käpp, som håller kaffepanna över elden
Kära nån då!/Oj,oj,oj,då!
Käringstöt, änkestöt
Kärl, kärlet, kärlen
Kärleksrelation med någon. Utan att bo ihop
Kätten (Avbalkning för grisar, får etc.)
Köper, köpte, köpt
Köpslå, förhandla
Kött eller fisk i maträtt
Köttspad, potatisspad (grund för grismat)
Mågen,rickä
Jestanesligen!
Kalvdön
Tjäril, tjärilä, tjärila
Fri (han fri ve á Eva)
Tjettn
Tjöp, tjöfft, tjöfft
Ackordér
Sövlä (öppet ö)
Södä (långt ö)
59
L
Ladugården, fähuset
Ladusvala
Laggkärl med lock, för förvaring av mjöl
Lampan är tänd
Latmask
Fehusä, lagårn
Saxsolva
Mjölvacka
Lysä brinn
Látox
Lavskrika
Köxiken(öppet ö)
(från samiskan)
Ledigt från jobbet (ta ledigt) Inte arbeta
Fira
Leker/underhåller; lekte/underhöll
lekt/underhällit sig själv. (Tidsfördriv)
Dryckt/drycktä/drycktä sä
Leksugen
Ler log, lett
Ligger och väntar på någonting speciellt
Likadant
Lindar, rullar/lindade, rullade/lindat, rullat
Lindrigt kraftord
Lingon
Linhäckla, skohöhäckla
List. Listen runt fönster och dörrar
Lite, en gnutta
Lite grand
Skursjuk
Flin, flinä, flinä
Ligg på åhagan
Sammaless
Lur, lurä, lurä (på)
Snöjven (öppet ö)
Lyngbera
Häckla (betonat ä)
Gåt, gåta
Nálta
Pjött
Liten tunn kvist från barrträd. (Eller barrkluster Darukang
Tallens barr sitter inte ett och ett utan i kluster)
Lite väl lite. I minsta laget
Liten gädda
Liten kulle, överst i en backe
Liten och klen
Ljud i häst – eller koskälla
Ljuga
Ljung, lingonris och blåbärsris
Logen
Spett
Jäddslir
Back-knix
Ivälu
Glommer
Lög
Lyng, lyngä
Lon
Lov i februari för att skolan skulle storstädas.
Sportlov kallades det inte på 40 – och 50-talen
Skurlov
60
Lovlig
Lucka i köksgolvet till källaren
Luggas
Lugna dig! Du får ha tålamod!
Lugnvatten mellan två forsar
Luktade försiktigt
Luktar, luktade, luktat
Luktsinne, luktsinnet
Lurad, grundlurad
Lurar, lurade, lurat
Jill
Tjällarluka
Lúves
Tjå dä!
Sell (pl. sella)
Snusträ
Snus, snusä, snusä
Vérkorn, vérkornä
Dönarrä
Narr, narrä, narrä
Luskung = En samling larver, som i stor
klump sakta färdas framåt
Sélskre
Lyckas, lyckades
Lyser, lyste, lyst (väldigt svagt)
Lyssnar inte, vill inte lyssna
Túres. túresä
Glyster, glysträ, glysträ
Dövskall
Låda med ”bra att ha-grejer.” Ex: Lim,
solution, ringavtagare och laglappar
Sakerlåa
Långa slanor, som man använde som
underlag för diverse göromål
Rómsén
Långfil
Långhorning
Långsam i arbetet
Långsam, slö person
Långsamt arbetande
Tjockmjölka
Timmerkús
Tjasut
Sekames
Sékale
Långt handtag till dubbellien, som man
drog efter båten vid fräkenslåtter
Farken
Låtsas, låtsades, låtsades
Låsses, låssesä, låsses
Lås!
Les! (Ex: Les döra! = Lås
dörren!)
Låsträ mellan skackel och kälke (bock)
Skackeltre
Låt
Lätt bli! = Låt bli!; Lätt mä va
i fre! = Låt mig vara ifred!
61
Lä
Läge med risk för frost under odlingssäsongen
Lägga sig och vila en stund
Lägger, la, lagt ut näten
Längst bak
Längst fram
Längst norrut
Längst västerut
Längst österut
Läpparna
Lärarinnas make
Lättflugen vit aska
Lätthanterligt
Lättskrämd
Löjlig, larvig
Lönar sig inte
Je (långt e)
Frostlännt
Lut ikull sä
Langn, langnä, langnä
Bakerst, bakersti
Främmerst, främmersti
Nolesti
Västersti (Västersti byn)
Östersti (Östersti byn)
Munläppa
Skolstut
Fársmen
Jevt
Skvättn
Fjaskut
Löns int (öppet ö)
M
Magra, magrat
Mager, magert
Majoriteten
Mangn, mangnä
Skrin, skrinnt
Storhopen
Man, som uppvaktar, eller har en kärleksrelation med kvinna, utan att vara sambo
Friar
Marken, jorden
Backen
Maskulinum n’
n’ före mansnamn (n’Bertil va
hem eller: en Bertil va hem)
Massaved
Mat, spannmål
Matfrisk, glupsk
Proppsn (från eng. Pitprops)
Gusslån
Frötjen
Maträtt av tunnbröd
Blöta (Värms i mjölk eller
buljong)
Maträtt (frukost) av tunnbröd eller knäckebröd
som brutits i bitar i långfil eller mjölk
Bryta
Matsäck vid arbete eller resa
Nästn
62
Matstrupe hos djur
Med barn (havande)
Med nöd och näppe
Med tiden
Medvind
Mer/längre än man kan tro (t.ex. om avstånd)
Mese, mesost
Metallpinne, för att fästa skakeln vid selen
Mindre och mindre
Välan
På de visä
På jäsken
Ve tin (långt i)
Unnaverä
Lönndryg, lönndrygt
Missun
Selapinn
Smeder å smeder
Mindre område öppet vatten, helt omgivet
Av fräken och andra vattenväxter
Ett bra metarställe
Glo
Misslyckas/misslyckades/misslyckats
Missundsam, ondsint, elak, bakslug
Mitt i, på mitten
Mixtrare, håller på med lite av varje
Gå, jick, gått bet
Illsnikti
Mitta, mitti
Rackelkús
Mjuk vidja, som man tog om höbunt
för att kunna bära den
Schvegan
Mjäll
Mjölborste, vid bakning, räv- eller hundsvans
Mjölkhämtare som smalnar av upptill
Mjölkpallen (sitter på och handmjölkar)
Mjölk som skär/skurit sig pga mycket lingonsylt
Mjölkört, rallarros
Morgonen
Morgonsidan
Mossa
Mossa, ris, bark, bristfoder i nöd
Mossmyr
Mosstuva (stor) på myr
Motsols, bakvänt
Flister
Sopen
Struphämtar
Mjölksétä
Miskäs, miskäsä
Almycke (öppet a)
Maran
Maransia
Mösan (öppet ö)
Fangforä
Mösamyr- myra (öppet ö)
Mösamanke (öppet ö)
Annsönns, annsjönnsch
Mun, läppar
Slipa (Gäller i första hand
häst)
Murket ruttet trä
Mycket långsamt
Föskä (kort öppet ö)
Som lúsa på tjerusticka
63
Mygg, knott, stickande och bitande insekter
Mygg
Myra, myror, myrorna
Myrstack
Måste, var, har/hade varit tvungen
Måste fara/åka
Måste väl
Möglat
Åtä (långt betonat å)
My
Möger, mögren, mögren
Mögerkäs
Jett, gätt, gutte
Jett fära
Jett fäll
Donkes
N
Namn på mörkrets furste
Namn på mörkrets furste
Nappen
Nariga händer
Nedanför
Negativ till att göra en viss sak
Nedåt i betydelsen nedefter (bäcken)
Gammkusn
Gammpiln
Túttn, Tröstarn
Kråkhacka
Néom
Ohaga
Neätt
Ni (Användes förr, när man inte fick dua äldre)
Je (kort e) Ni även i
Pluralform
Njure (som tillagas till mat)
Noggrann, kräsen
Nog är det väl själva …
Norr om sjön
Norrsken
Norrsluttning
”Nu fick han så han teg!”
Nyckelpiga
Nyper, nöp, nypt åt
Nyser, nös, nyst
Nyss
Nyss farit/åkt
Nyss varit
Pypplen
Lagrann
Klåån, no ä hä väll klåån
Nolomsjön (långt ö)
Lyssnen
Baklannä
Jästä (Nu jästä han!)
Gulltyppa
Gnup, gnuppt, gnuppt
Gnus, gnusst, gnusst
Nyest
Nyfuri
Nyvure
Någon eller något som kan bli
till glädje för äldre person
Fargångströsta (öppet a)
Någonstans
Någonting
Någon råd
Nagerst
Na (kort öppet a)
Nanless No val hä väl nanless
64
Någonsin
Någorluda bra (Det är)
Någotsånär
Näbben
Näbbmus
Nánsinn
Hä ä na i na
Nasänär
Nävä
Musskara
Näcken
Nätchen (I dialekten ”Den
onde”)
Nädå
Nära, nära till hands
Nära, vid, bredvid
När det bränner fast, blir det
När frosten just kommit
När man fått in vatten i stövlarna är man
Nää
Rattåt(betoning på a och å)
Åttill
Skóva i t ex en gryta
Snärpa
Blötskodd
När man skulle ange i vilket hem något skett
Däri
eller skulle ske, sa man däri, följt av familjefaderns förnamn i genitiv.
Ex: Däri Lasses Även om orter Ex: Däri Bergnäs
Utan att nämna namn: Däri morfars, däri farfars
Näsan
Nästan
Nätt och jämnt
Näver och lättantändliga småkvistar
Näverkont, näverkontarna
Näbben
Nödbedd
Nötskrika
Snarkvarna
Halvdeles
Just sä pass
Elltenä
Könt, könta
Nävä
Krusjeru
Skogsschira
O
Oangenämt arbete, eller person
Obalans på grund av hög tyngdpunkt
Obegåvad, har svårt för att fatta
Sönnstraff
Avavick
Tröbbskall
Obrukbart
Ogangnelit (även ogangneli
om person)
Ogift medelålders kvinna
Gammjänt
65
Odon
Odryg
Odrygt
Ofta
Oförsiktig (är, var, har varit)
Oh, så fin!
Oh, så hemskt! (farligt)
Oj då!
Olustig, trött. Slapp slö och likgiltig
Olyckor, krämpor och motgångar
Om jag skulle ...
Omkom, förolyckades
Otterbera
Skryp
Skryfft
Tättomt
Rackél, racklä, racklä
Huvaligen sä fin!
Huvva sä hemst!
Jestanes!
Dörsk
Ohäpp
Hort ja sku …
Jick åt
Om man la för sig mer än en kaka i taget från
kakfatet, visade man buksörja. Mycket ofint!
Buksörja
Om någon som skulle ha gett sig av, men är kvar
Om person som pratar opassande högt i sällskap
Oordentlig, oordentligt
Ordentlig
Orkar, orkade, orkat
Orkeslös. Inte så stark
Ofuri (Han ha ofuri)
Gaputt
Slasadelut
Rekordeli
Rå ve, rådd ve, rådd ve
Svagli
Oroar/oroade/oroat; bekymrar/
bekymrade/bekymrat sig
Gruv sä/gruvä sä/gruvä sä
Ormslån, kopparormen
Orren, orrar, orrarna
Oskummad mjölk
Ostadig
Osäker på vilken dag det är
Outredd härva, trassel
Ovanpå
Ovanför
Ovanligt stora snöflingor
Ovass
Ovig, klumpig, ramlar lätt
Oväder, ovädret
Oxsvans, oxsvansen
Oätligt, osmakligt
Ormsnära
Vorrn, vörra, vörra
Sötmjölka
Vischlut
Dagavill
Tjörv
Avarne
Avarnom
Lapphanska
Slög (Kniven ä slög)
Klomrut
Ovér, ovérä
Oxromp, oxrompa
Omasslit
66
P
Padda
Pakethållaren
Röbbtoska
Packethållarn
Palt (Kams på jämtska)
Rund palt med inbakade talgtärningar*
Rund palt med inbakade fläsktärningar
Platt palt utan inbakning
Paltn
Fetpaltn *fetatärningar
Fläskpaltn
Flatpaltn (öppet a i flat)
Panna för rostning av kaffe
Pauträskborna kallade finnäsarna detta
Person från annan ort
Person som anser sig bättre än andra
Person som har lätt för att få löss
Person som ofta misslyckas (klantar sig)
Person som är ovanligt långsam, trög och tafatt
Kaffebrännar
Söomsjöara
Utböling
För mer, ä för mer
Lusjeru (ä lusjeru)
Bäckelkús
Tilleto
”Pingla” av plåt, som satts runt skällkons hals så
Kosjälla
att den låter när kon rör sig, och får de andra
korna att följa, och som man själv hör och känner
igen, när man ska hämta korna som går på skogen.
Pip från orolig hund
Plocka bär
Plockar, plockade, plockat
Plogfåror
Plånboken, börsen
Plötslig överrumplande brådska
Pojke och flicka som ”har sällskap”
Porla
Potatis
Gnister (betonat i)
Napp bera
Napp, nappä, nappä
Tilten
Plannboka
Hihaj
Följes
Skvala, jöla
Pären
Potatisar, för små som matpotatis
Grispären (Kokades till
grismat)
Potatisblast, potatisblasten
Potatisblast
Potatisgroddar
Potatishacka, som man gräver potatis med
Potatislandet
Potatismos
Pärstannar, pärstannara
Pärkårn
Åla (långt betonat å)
Pärgräv
Pärlannä
Pärstampa
67
Potatisskalare
Potatis, som får förgro imomhus
Prat (oviktigt sådant)
Prata för att få någon på bättre humör
Prata om ditt och datt
Pratar en massa utan att ha någonting att säga
Pärskalar
Sesspären (sättpären)
Pjöller (substantiv)
Goprata
Ravel (långt öppet ö)
Svammelkus
Pratar, pratade, pratat
Pjöllér, Pjöllrä, pjöllrä
(småbarn)
Pratar strunt, barnsligt, löjligt
På dåligt humör
På nytt
Pärlugglan
Ä pjöllrut
Egennytti
Ånyest
Pooparsparrn
R
Rakt ingenting
Ramlar, ramlade, ramlat framlänges
Int vätt
Stup, stöp, stuppe åskall
Ramlar, ramlade, ramlat/tippar,
tippade, tippat omkull
Stalp, stalpä, stalpä
Rasande, ursinnig
Rast (i arbetet)
Reder, redde, rett ut
Regnbroms
Relingen
Rem i selen som spänns under hästens buk
Rensa fisken
Rassan
Minuter
Gre, gredd, gredd ut
Fårfittbrems
Båtsuda
Bukjola
Jöra opp fisken
Rensar, sorterar/rensade, sorterade/
rensat, sorterat
Skre, skredd, skredd
Renstekel, Renstyng
Reskost, matsäck
Ridbyxor
Ripa
Riptuppen
Rishögen
Riskabelt, farligt, okristligt
Ropa, hojta (i skogen)
Görmstickar
Förning
Ballongbyxen
Ryp
Rypkälln
Riskåsa
Asadelut
Kök
68
Ropar, ropade, ropat
Rovfåglar, hökar med flera
Rullade, rullade, rullat runt (gäller häst)
Rullar av kardad ull
Rullar runt, rullade runt, rullat runt
Rulle med taggar (bakredskap)
Rop, rofft, rofft
Spänningen
Tommel, tommlä, tommlä
Tyllen
Kúller, kúllrä, kúllrä
Kakurallra
Runt trälock som lades på mjölkytan i en
träspann när man skulle bära mjölk från
fäboden. (För att minska risken att spilla)
Skvalplock
Rysa av obehag/Att man fryser så man skakar
Råm från ko
Råma (Läte från en tjur)
Räfsa (kraftig av trä) För hässjning av hö
Rätt vad det är…, oförhappandes (gäller framtid)
Rätt åt dig! / Där fick du!
Röda små myror, som finns i tuvor på myrar
Rödkindad
Rökfånget ovanför eldpallen i en skogskoja
Rölleka
Rörelsemån (T.ex. i skaklar,stötting)
Hurves
Böl
Bäle
Bärarhärva
Alltisänn
Tjennlit ått dä!
Etergäddn
Ruvlätt (svagt v)
Räppen, plåträppen
Farfars tobáckä
Schekamarn (bet. e, a nr 2)
S
Saknar sysselsättning (arbetslös)
Samlingsnamn för småfåglar
Sank myrmark med gungfly
Se efter
Senfärdig
Senvuxen gran
Ser, såg, sett på något med olust, avsmak
Se till att Komma in!
Ur vägen!
Sida, sidan, sidor/sidorna
Signalerar, signalerade, signalerat (bil)
Jöralös
Sparrn
Drävjemyr
Si åt
Tösut
Raka
Ögel åt, öglä åt, öglä åt
Rust in je!
Rust je borti annörja!
Si, sia, sien
Dyt, dytä, dytä
Sinka, fördröja
Sek (Sek mä int, ja ha
Bråttomt
Sitta löst (Om tand t ex)
Sittbrädet på dass
Reka
Fjöla
69
Själv
Självdö, självdör (om djur)
Sjölven
Stern, sternä
Skadlig. Eller kan betyda: För fin
för att använda till vardags
Skadli
Skaffa, skaffade, skaffat sig
Skaffar, skaffade, skaffat sig
Skakande, darrande
Rust, rustä, rustä sä
Skäff, skäffä, skäffä sä
Skagrut
Skakar, vibrerar/skakade, vibrerade/
skakat, vibrerat
Dörr, dörrä, dörrä
Skamfilar, skadar, nöter/skamfilade
skadade, nötte/skamfilat, skadat, nött
Fli, flidd, flidd
Skata, skatan
Skeden, skedarna
Skidbindning av läder
Skidspåret
Skolbarn, skolbarnen
Skopa/skopan/skoporna (av näver)
Skiljevägg mellan korna i ladugården
Skinnberedningsverktyg
Sjuklig, dör tidigt
Skjuta hårt i bollsporter
Skjuten i magen
Schir, schira
Sjéa, sjéen
Skíöla (sje-ljud)
Annörja
Skolong, skolonga
Näverryv -ryva -ryven
Bås-lädä
Rättchnagel
Frönlivu
Dörna
Görskutte (öppet ö)
Skjuter, skjöt, skjutit
Skjut, sköt, skutte (k-ljud i
sköt och skutte)
Sko av renpäls
Skoja
Skogsarbetarplagg
Skollov i september
Skovel, att utgödsla med
Skorstenen
Skrapa försiktigt
Skranglig liten byggnad
Skriker, skrek, skrikit; vråla, vrålade, vrålat
Skrymmande
Lappsko
Tokes
Halvylleblusn
Pärlov (För å gräv pären)
Dyngsjövla
Murn, murpipa
Kara
Ritä (långt i)
Rål, rålä, rålä
Oruvli, oruvlit
70
Skrynklig, rynkig
Skrytsam
Skräp, avfall, avlagda saker
Skräpa ner
Skulderbladet
Skulle
Skrövli, skrövlut
Skrävlut
Rat, ratä (långt a)
Bösa ne (öppet ö)
Bogfjäla
Sku
Skumma mjölk. Ta översta lagret på mjölk
som stått så att grädde flutit upp
Äle gräddn
Skummjölken
Skurit sig
Skurk
Skvallerkärring
Skvallrar, skvallrade, skvallrat
Skygg
Blåmjölka
Klåtträ sä (Mjölka)
Skramboling
Sladdertaska
Rall, rallä, rallä
Scher
Skyndar sig, har bråttom/Skyndade sig,
hade bråttom/skyndat sig, haft bråttom
Sjynn, sjynnä, sjynnä sä
Skåp där mjölktrågen förvarades svalt.
Kantor (Långt o)
(oftast i farstun, under trappan till övervåningen)
Skåra, som görs i träd innan fällning
Skåra, spricka/skåran, sprickan
Skäller, skällde, skällt på någon
Skär, skar, skurit (infinitivform: schära)
Skära, som användes vid lövtäkt
Skördetiden
Slagits
Slamsa med vatten
Slamsig person
Slarvig i arbete, klädsel m m
Slicka
Slipar, slipade, slipat
Slå ej odlat område med lie
Slår, slog slagit
Slår, slog, slagit (Ex: Döra stå å slämt)
Slår, slog, slagit ihjäl
Slå, slog, slagit till (Slutföra affär)
Slå svåråtkomliga, ej odlade ställen, med lie
Slåtteräng vid bäck, slåttermyr
71
Fällsjyra
Sjyr, sjyra (långt betonat y)
Trätt, trättä, trättä
Schär, skär, (öppet ä) skure
Sjerun
Ánna. Slåttanna=höslåttertid
Släjjes
Söll
Slasakús
Slasaforen
Slek (långt e)
Slip, slifft, slifft
Skrabbslåttn
Sla, slo, släjje
Slämt, slämtä, slämtä
Sla, slo, släjje ihäl
Domp, dompä, dompä till
Sla skrabbä
Raning
Släde för persontransport vintertid
Släde, släden, slädarna
Släppa ifrån sig mjölken (om kor)
Slöfock
Slösaktig
Smakbit vid ystning
Smulor (oftast om brödsmulor)
Smultron
Smutsig, oren/smutsigt, orent
Smågnägga (Häst)
Små mjölklumpar i välling eller gröt
Småsnöar, småsnöade, småsnöat (Lätt kall snö)
Småskrake
Smälter, smälte, smält (Ex: Sockerbit i kaffet)
Smärta i öra (öroninflammation)
Smöra, bre på smör
Smörbollar (blommor) Trollius
Smörklick i urgröpning i gröten
Snabb
Snabbt
Snabbt och lätt
Snaggad, kortklippt
Sned
Snigel utan skal. Påträffas i myrlandskap
Snickra
Sniken. Lurar folk till höger och vänster
Snora
Snoret
Snorig
Snorkråka
Risselslean
Slea, slean, slea
Ge ne
Sötakús
Ohull
Ostgnupa
Mödä (betonat ö)
Jolbera
Onaskeli, onaskelit
Huckér
Tjickren
Flir, flirä, flirä
Skrättja
Dremn, dremnä, dremnä
Örstyngen
Klin på
Ploppen
Smörbrunn
Snäll
Kringt
Geschvint
Snövklippt
Vinn
Mösatjäring (öppet ö)
Snick
Hunnut
Dra snarkvarna
Snarn
Snarut
Näsakus
Snurrade man upp garnnystan på, för att
göra härvor (knippor)
Härvelkors. Används i uttrycket ”Du går an som ett
härvelkors. Om någon som är
överdrivet aktiv
Snuva och hosta
Snytbagge eller skalbagge i fam. knäppare
Snälla du!
Snöskor
Snö som tynger ned träd
Snöar stora blöta snöflingor
Krimen (långt i)
Knäppskörv, sprättskörv
Bra däg!
Trudjen (långt u)
Opplegun
Glapasnög
72
Snöre, vid slakt, för att avsöra matstrupen
Snörstump för att förlänga byxans vidd
Solgasset
Som du vill, vilket du vill
Välansnörä
Grötmälla
Solsteka
Höcke du vill
Sophögen. Dit slängde man det som inte
kunnde brännas eller återanvändas
Slaskhögen
Sov
Sover, sov, sovit
Spadyxa som bl.a. användes vid dikesgrävning
Sparkar, sparkade, sparkat
Sparkas
Sparkstöttingen, sparkstöttingarna
Sparsam, försiktig, gnidig, snål
Speglas, speglades
Låg å snusä
Söv, sövvd, sövvd (öppet ö)
Gräftyxa
Spönn, spönnt, spönnt
Spönnes
Sparkarn, sparkara
Hull
Spegläs, spegläsä
Spiller, spillde, spillt ut
Skvink, skvinkä, skvinkä
Bär man int vattuhinken
försiktit kun man skvink ut
vattn
Spillkråka
Spindel
Spindelnät
Spreta
Spricker, sprack, spruckit sönder
Störnkråka
Kangero
Kangeronät
Bärr
Smangn, smangnä, smangnä
Spricker, sprack, spruckit
Klamn, klamnä, klamnä
(t.ex. vedträ)
Springa på byn och samla skvaller
Springer, sprang, sprungit
Springer, sprang, sprungit ikapp (tävla)
Sprättar, sprättade, sprättat upp sömmen
Spröd, skör, bräcklig/sprött, skört, bräckligt
Spydig, sarkastisk
Spån vid bilning
Spåra djur eller människa
Spöke, spöken
Spöket
Rej te byn
Kut, kutä, kutä
Käppkut, käppkutä, käppkutä
Bräst, brästä, brästä opp
Frön, frönt
Le (långt e)
Blakatvetn
Rättch fälen
Skrömta
Böschn (långt ö)
73
Stanna
Stannade
Stark, dålig lukt
Stark i nyporna
Stavtruga, stavtrugorna
Stelnade (Om t ex flott)
Sten, fäst i ett rep för att ankra båt vid mete
Stenig strandkant
Stenigt, väldigt stenigt, område
Stenskvätta
Steril ko. Kan inte bli med kalv
Stjäl, stal, stulit (öppet a i stal)
Starn, starn å (öppet a)
Starnä, starnä å
Tevun
Hannvass
Klingra, klingren
Startnä
Sönksten
Stenfjera, stenfjerun
Stenskravel
Stensmättja
Gallko
Stäl, stal, stuli
Stol, med låda under sits med gånjärn. I den
som stod nära spisen, förvarade man skohö
Höstol
Stor bäcköring
Stor rund och hög burk (plåtburk)
Stormhatt (vild)
Stubbe, stubben, stubbarna
Stubbrytare
Stukad eller överansträngd handled
Styltor
Styra kälke eller sparkstötting
Strandkanten
Börting
Stommel
Slasarn
Stom, stommen, stomma
Stommbrytar
Vinn
Jänglen
Rada
Lannkalln
Strömmen är så stark, att det krävs en van
roddare för att orka ro motströms
Strucka
Struntprat
Svammel (substantiv)
Sträcker, sträckte, sträckt på sig (häftigt)
rättchäsä
Rättches, rättchäsä,
Sträcker, sträckte, sträckt sig efter något
Strö ut torvströ i kobåset
Strömmande varm luft från värmekälla
Strömstaren
Stukad fot eller handled
Stycka, plocka isär
Tåp, tåpä, tåpä
Bösa däri båsä (öppet ö)
Göva
Forssparn
Trödd
Stada
74
Stå bredbent eller ta ovanligt långt steg
Stångas
Bräsa
Stinges
Ställer ut, släpper ut, häller ut;
ställde ut, släppte ut, hällde ut;
ställt ut, släppt ut, hällt ut
He ut, hedd ut, hedd ut
Stämpla (märka) skog som ska avverkas
Stänker, stänkte, stänkt
Stöka till inomhus
Stönar, stönade, stönat
Störa, busa, vara högljudd
Stöten i smörkärnan
Suger fast t ex i lera
Sur på någon eller över något
Svag, orkeslös
Svamlig man
Svamp, svampen
Svans, svansen
Svansens infästning
Svar på frågan om vilken veckodag det händer
Svider, sved, svidit
Svidknott
Svinmålla
Svål. Översta lagret på en gräsmatta
Svårt att komma åt, besvärligt
Sväljer, svalde, svalt
Bleka
Skvittér, skvitträ, skvitträ
Ostäda
Störn, störnä, störnä
Leva om
Töreln
Tjeka fast
På pjöttmyra
Pävlut
Sörrkus
Söpp, söppen
Romp, rompa
Romptangen
Ått +veckodag (Ått torsdan)
Svi, svidd, svidd
Sviarn (Svidjom på jämtska)
Dyngstavarn
Svarn, grässvarn
Bänt
Svöle, svörrd, svörrd
Sy med två becksnören i läder.
Snörena möts i samma hål
Lask
Så
Såna barnsligheter
Sä
Töcke barnsliforen
Så här. Används också för att säga att det är
mycket av något
Sänna (Hä va sänna my sä ja
kunnä int va ut)
Sånt där
Sårskorpa, sårskorpan
Sädesärla
Sägs saker vara, som lätt går sönder
Töcke där
Rugu, rugun
Tranuela
Rápplut
75
Sämre
Sängens nedersta del
Sätta, ställa, lägga
(långt e i he)
Sätta telnar på näten, laga näten
Söder om sjön
Söla ner, trasa sönder, skada
Sölat ner, trasat sönder, skadat
Sönder
Sämmer
Fotspönna
He (jfr med engelskans put)
Bo näta
Söomsjön (långt ö)
Pönt öppet ö)
Pöntä (öppet ö)
Sunn
T
Ta av sig skorna
Ta hit! / Ge mig!
Taknocken
Sko å sä (mä, dä, sä)
He hit!
Röstä
Talg = Det fasta fettet kring större
organ hos idisslande djur
Féta. Ex: Fårféta, skärs i
tärningar. Används i fetpalt
Talltita
Tappa/tappade luften; Få/fått i vrångstrupen
Tar lätt illa upp
Tar, tog, tagit
Ta på sig skorna
Text på etikett och emballage
Ticka, tickor (På träd)
Tiden
Jetyppa, spittitjeta
Strungn, strungnä
Granntyckt
Ta, to, täjje
Sko på sä
Utanskrifta
Tjuk, tjuken
Tin
Tid, när man inte kan färdas över sjö eller
sankmark Ex: Svag is, men inte öppet vatten
Förfalla
Till
Till (Om platser i naturen ej samhällen)
Ått (Ja fär ått Storuman)
Ditta Ex: Ditta Bäremyra
Till
Ditti: Ditti + familjefaderns
förnamn i genitivform
(Gå ditti Kalles
Ditti bergnäs, ditti farfars)
Tillgiven, tam, trånad
Tillsammans med
Tillsammans, ihop
Äschen
Láve
Ilag
76
Tillsätta något efter gottfinnande
eller ta ett ungefärligt mått
Hovér
Tik som löper
Till att…
Slotik
Han sku åsta gå = Han skulle
till att (just) gå
Timmerbindsle. Som en hävarm. Används
för att binda ett timmerlass med kättingar
Björn
Timmer kus
Tinar, tinade, tinat
Tittar, kikar/tittade, kikade/tittat, kikat
Tjurig
Tjurig, ovillig
Tjäderhöna, tjäderhönan
Tjäderspel
Tjädertuppen
Tjälen
Tjärn
Tjärved i stubbar och träd
Toalett
Tobaken
Tog på sig (olika klädesplagg)
Tog till på ett ungefär
Tokig
Tomhänt, utan last
Tonåring. Speciellt om pojkar
Toppändan på ett träd, som avverkats
Barkborre
Tin, tinä, tinä
Köks, köksä, köksä
Tjurut
Beg
Röj, röja
Tjädervin
Gråkalln
Tjálan
Tjänn
Tjerugäddn
Klo (Av vattenklosett)
Kardusn
Hedd på sä
Hovérä
Tokut
Tommom
Halvtjytting
Tulln
Torde
Tö fäll (Hä tö fäll gå =
Det går nog)
Torkad gädda
Torkat
Tornsvala (Heter egentligen Tornseglare)
Torvströ
Trasor. Både om tyg och trasiga ting
Trasslatill sig, trassla in sig, vara oredig
Trebent ring för kokning över öppen eld
Trivs, otrivs
Törrjädda
Törkä
Regnspira
Mösatarven (öppet ö)
Slarvén
Tjörves
Brannjärnä
Tröjen, otröjen
77
Trollslända
Tror sig vara förmer än andra (storkarl)
Trycker, tryckte, tryckt (Lätt tryckning)
Träffas
Örsnipa
Storkär (långt ä)
Tått, tåttä, tåttä
Råkes
Träkloss, hängande om halsen, framför benen
på kreatur, för att hidra dem att springa
Klöbben
Träningsvärk, muskelvärk (har)
Träpåk som användes vid klädtvätt
Träräfsa (kraftig) för hässjning av hö
Träställning, för att varpa upp garn till härvor
Tröskeln
Tunnbröd, mjukt hembakt
Tunn, isig skare
Tunt, vattnigt, dåligt. T ex svagt kaffe
Tuppen
Tvista, diskuttera
Tvistar, är inte överens, har olika åsikter
Tvärstycke på t.ex. skacklar
Lämmen (betonat ä)
Klestötn
Bärarhärva
Härveln (betonat ä)
Dörabäcken
Mjukkakun
Skrépen
Blaskut
Kánken
Divel (långt i)
Begés
Áksan
Tygsko med gummisula. Vanlig gymnastiksko
på 40 – och 50- talen
Smärtingsko
Täcker bottnen
Täljer, täljde, täljt
Tänderna
Bottnsjyla
Täle, tärdd, tärdd
Tännren
Täte
Tettn (Lite långfil i mjölk,
för att göra ny långfil)
(Har man inte själv, eller kan
få av en granne, får man gå
ut i skogen och leta tätört)
Tävlar, tävlade, tävlat
Töväder
Käppes, käppäsä, käppäsä
Blia
U
UngkarL
Undantagsstuga, för de äldre
Undvara
Gammpojk
Fargångsstugun (öppet a)
Bärsom
78
Unge, barn/ungar
Undanstökat, klart
Ungefär som, nästan som
Uppfödd
Upp och ner
Uppe på vinden
Upprymd, begajstrad, glad
Upptågsmakare, som hittar på allt
Uppåt i betydelsen uppefter (bäcken)
Usch!
Utan pengar
Utanpå
Utan strumpor i skorna, eller skor som glappar
Utav, av, från
Utebelysningen
Utfordra kreaturen
Utgödsla
Utskjutande taksprång
Utskällning (fick en ordentlig)
Utsädet
Utrymmet mellan fähus och hölada
Ong, onga
Bortjórt
Na som
Oppstillt
Oppnéa
Oppa bottn
Fejjen
Spit-uv
Oppätt
Huvva!
Black
Utarne
Tjippskodd
Borti
Brolysä
Still kräka
Möka (långt öppet ö)
Hövvda (öppet ö)
Fick på lakaskalln
Séa
Portn (kort o)
Utväg
Rå (No val hä väl nan rå =
Det ska nog ordna sig
V
Vackrare
Vackert och varmt väder
Vadmalsbyxor
Vagga
Vall, vallar, gärde, gärden
Vakta kor (Getare)
Vant sig av med
Féger
Goverä
Vämmanschbyxen
Tulla
Lejd, lejden
Jet
Värnt sä å ve
Var, varit
Va, vu Konjunktivform: vo
Om ja vo rik=Om jag vore rik
(Ä, va, vu, ska va)
(Är, var, varit, ska vara)
Var, vart
Vasch (Samma ord för både
riktning och befintlighet)
Varannan
Ánnvar (kort a båda)
79
Vara i vägen, störa i arbetet
Vara med
Vara sugen på, var sugen på
Varböld
Vardagsdricka (vattenblandad kärnmjölk)
Vardagskläderna
Varet
Varför det?
Varifrån
Varna
Ligg å
Va vä (kort öppet a)
Snåles, snålesä
Vogmora
Blannbytta
Vardaskléa
Vogen
Vafför hä?
Várna (á = kort öppet a)
Fark
Varning: Sägs med grym röst till
småbarnsom är på väg att stoppa
något olämpligt i munnen
Hata
Var någonstans?
Varpen läggs upp på denna i vävstolen
Vasch nagerst?
Búltn
Vatten som kommer upp mellan kärnisen
och snön, och fryser till
Stöpa (långt ö)
Vattenklöver
Vattenpöl, vattenpölar, vattenpölarna
Vattensalamander
Vattensork
Vattnet rinner snabbt, men forsar inte
Ved att elda bakugnen med
Vedboden, vedbodarna
Vedeldad vattenvärmare för tvätt
Ved i enmeterslängder
Vedlådan (Låda för ved, nära köksspisen)
Ved som är fuktig, inte torkad
Vedstapel, vedstapeln, vedstaplarna
Vek,svag och eländig
Vem, vilken
Vem av er?
Vem vet?
Vi
Vid
Vifta (med armarna)
Villrådig, obeslutsam
Vinden vänder i olika riktningar
Triblada
Vattulok, -a, -en
Skrattabbarn
Vattuvann
Stritt (Vattnet är)
Bakuvén
Véhus, véhusä, véhusa
Värmarn
Kästvén
Vélåa
Survén
Vékäst, vékästn, vékästa
Picklut
Höcken
Vem å je?
Ho vet? (långt o)
Ve (kort e)
Dävi (Han sto dävi en sten)
Bläckt
Tvillrut
Svarv (Hä svarv)
80
(Långt öppet a)
Visar avsky, visade avsky
Visslar, visslade, visslat
Vrå, vrån (eller hörn hörnet)
Vråkar
Vuxna
Vårdslös, vårdslöst
Vådslöshet (Farlig sådan)
Bätches, bätchäsä
Blister, blisträ, blisträ
Ro, ron
Kvirhöka
Gärvfolkä
Oslög, oslögt
Asaforen
Vårfloden har fyllt flottningsbäcken
så att vattnet nårupp till grässvålen
(svarn) Då är den svalbacksfull
Svalbacksfull
Vått småbuskigt landskap
Väder, vind (även väderspänd)
Slasalannä
Vérä
Väg, enkel, som byggdes med statsbidrag.
En krona per sträckmeter. Sådan byggdes
på 1930-talet av Nicke Backlund från
Friheten till Pauträskvägen
Enkronasväg
Vägskäl
Väldigt försiktig, feg
Väldigt hemskt
Väljer, valde, valt
Väljer inte, tar vad som ges
Vända tvärt
Vänder om, vände om, vänt om
Vänja sig
Vänja sig av med
Väntat för länge
Världen
Väster om sjön
Västerut
Väver, vävde, vävt
Vägaschel (betonat ä och e
Räddlivä
Olicklit
Väle, värdd, värdd
Ta å nennes
Tvärsno
Sno, snodd, snodd
Värne sä
Värne sä å ve
Övervänt
Väla
Västomsjön (långt ö)
Västet
Väv, vov, vuvi
Y
Yngling
Yngsta barnet
Ytteröra
Yvig sälgbuske
Yr
Halvtjävling
Askfisn
Örstola
Sälestol
Huvvuvill
81
Å
Åka skidor
Åkersork
Åldras
Ångrar sig, ångrade sig, ångrat sig
Årsgammal älg
Ränn (på sjiden)
Vann
Gamles
Grämes, grämäsä, grämmt sä
Fjoling
Årvidja (sammanvriden vidja) Användes för
att hålla åran på plats i årtullen
Håvidja
Åsryggen Ex: Vackerkamen vid Björkås)
Kamen (långt a)
Ä
Ändan
Ändskiva på limpa
Ändå, i alla fall
Aschulä
Kåtskiva
Liks (Då ja nu liks håll på ...)
Är den som har svårt att utföra
vissa saker, eller är ovan vid arbetet
Möcklut
Äta matsäck i skogen (skogsarbetare)
Äter mycket, på grund av att ha svultit
Äter, åt, ätit
Ätit upp
Skaffa
Grådu (jfr eng. Greedy)
Et, åt, itte Infinitivform: eta
Itte opp
Ö
Ögat, ögonen
Öglan, öglorna
Öglor på tråd, snöre, rep eller dylikt
Ögonvar
Ögä, öga
Ölä, öla
Lyttchen
Fårgråtn
Öppet vatten längs sjöstranden innan
islossningen, på grund av att sjön stigit
Lannvaka
Öppningsbart fönster med hakar
Örat, öronen
Örfil
Öster om sjön
Överdriva, ljuga
Överrumplande, plötslig brådska
Hakafönsträ
Örä, öra
Hurvel
Östomsjön (Långt ö i sjön)
Skärv
Hihaj (långt i)
82
NÅGRA ORD OM GRAMMATIK MED MERA
DENNA DIALEKT HAR LIKSOM TYSKAN TRE GENUS
MASKULINUM: MAN MÅSTE HA LÄRT SIG FRÅN BARNSBEN, ELLER HA EN
VÄLUTVECKLAD SPRÅKKÄNSLA FÖR AFÖRSTÅ VILKA ORD SOM ÄR MASKULINUM
DESSA ORD KAN ERSÄTTAS MED HAN.
Exempel: Mansnamn, hästn, kniven, bocken, älgen, hunn, vargen, grisn,
spisn, magan, halsn, skalln, snön, strömmen, blixtn, dörabäcken ...
FEMININUM: DET ÄR LÄTTARE ATT FÖRSTÅ VILKA ORD SOM ÄR FEMININUM
DÅ DESSA ORD, FÖRUTOM NAMNEN, SOM REGEL SLUTAR MED VOKALLJUDET A
I BESTÄMD FORM SINGULARIS. (ENTAL) DESSA ORD KAN ERSÄTTAS MED HON.
Exempel: Kvinnonamn, koa, sleva, sjea, gryta, jeta, kätta, schira, råtta,
lampa, åska, hanna, döra, döragåta, brea, gardina, stekpanna, saxa, mjölka ...
DIALEKTENS TREDJE GENUS FÅR VI VÄL KALLA NEUTRUM. DIT HÄNFÖR VI DE
SUBSTANTIV SOM VARKEN ÄR MASKULINUM ELLER FEMININUM OCH SÅDANA
SUBSTANTIV SOM NORMALT BARA FÖREKOMMER I PLURALIS. (FLERTAL)
DESSA ORD KAN ERSÄTTAS MED HÄ ELLER DEM.
Exempel: Ballongbyxen, brannbera, gärvfolkä, sjiöla, vardasklea, fangforä,
hakafönsträ, hällflygä, langnen, pärlannä, skvalplock, stommel, unnaverä …
När olika verbformer ges, är det presens, imperfekt och supinum
inte temaformerna infinitiv, imperfekt och supinum, eftersom särskild
infinitivform är mycket sällsynt i denna dialekt. I denna lista endast eta,
fära, schära, stäla, och söva. När verben är lika, eller nästan lika, rikssvenskans, har också vi naturligtvis infinitivform.
Jag har försökt att inte ta med ord som tillkommit efter 1950-talet, inte
heller ord som ligger väldigt nära rikssvenskan.
Undantag: *Ajtomat och packethållarn *Uttalades förr allmänt så i AC län.
Då jag inte är säker på att jag minns rätt, vill jag gärna få reda på vilka ord
som är fel, så att jag kan plocka bort dem från listan. Föreslå också gärna
andra andra ord som borde vara med.
83
Du som orkat ända hit, kanske också orkar läsa några avslutande ord
När jag har arbetat med ordlistan har jag inte intervjuat en massa personer.
Däremot har jag i minnet lagrat mängder av ord som använts i min närhet, och av
mig själv. Under arbetet med ordlistan har dessa ord ”poppat upp” ur minnet. Det
är massor av ord jag inte visste att jag kunde.
När jag har varit riktigt osäker har jag ringt min mor i Storuman, som är född i
Bergnäs 1916, och stor del av sitt liv bott i Pauträsk.
Det är svårt att fästa Pauträskmål och de flesta andra dialekter på pränt. Jag har
på internet sett avskräckande exempel, med långa förklaringar om hur olika
fonetiska tecken ska tolkas, så att jag ledsnat innan jag kommit fram till själva
texten. Därför bestämde jag mig för en stavning som är en blandning mellan
något som liknar vanlig svensk stavning, och vad som också liknar fonetisk skrift.
Jag har dock enbart använt vanliga bokstäver i förhoppning om att det ska vara
lättläst och lätt att förstå.
Pauträskdialekten, som har utvecklats som ett välfungerande talspråk, har aldrig
använts som skriftspråk. Därför finns det mycket att utveckla när det gäller hur
orden bör stavas. Jag har inte haft några tydliga principer, utan försökt avgöra
detta från fall till fall, och mest gått ”på känn”, d.v.s. vad jag tror kan fungera för
att kunna kommunicera uttalet via skriftspråket.
Tje – och sje-ljuden har jag försökt stava så ljudenligt som möjligt. Tje-ljudet har
jag stavat med tj utom efter t inuti ord där jag använt ch. Exempel: Bätchäs,
lyttchen.
Sje-ljudet har jag stavat med sj eller sch beroende av vad som för mig känts rätt i
det aktuella fallet
Som jag nämnde i inledningen har jag inte tagit med ord som ligger väldigt nära
rikssvenskan. Nedan ger jag ett exempel på ett verb som jag inte tagit med, för
att det ligger för nära rikssvenskan.
DIALEKT
presens
imperfekt
SVENSKA
supinumform
presens imperfekt supinumform
Bär, bar,(öppet a) buri
Bär, bar, burit
Detta exempel bör ge läsaren en uppfattning om ungefär var jag dragit gränsen.
Om jag hade tagit med många fler ord skulle det nog ha bivit en trist läsning.
(Uppdaterat i Eskilstuna 31 januari 2012)
Ove (Bengt-Ove) Bengtsson född 42
E-post: ove.bengtsson@comhem.se
84