Sammanfattning Karlander pdf

Högre seminarium/doktorandseminarium
i tvåspråkighetsforskning
Tisdag 11 december kl. 15.00–16.30 i rum C512
David Karlander
david.karlander@biling.su.se
Varför älvdalska? Presentation av avhandlingsarbete
Sammanfattning. Fokus för mitt avhandlingsarbete ligger på språkbytesprocesser i Älvdalen, på
användningen av älvdalska samt på hur människor som i någon mån berörs av dessa fenomen uppfattar och
värderar desamma. Något svepande låter sig denna målsättning sammanfattas i frågan om varför människor
talar älvdalska. Detta seminarium handlar om avhandlingsarbetets ramverk och målsättningar ur teoretiska,
metodologiska och paradigmatiska perspektiv. Det berör således frågan om hur älvdalska avgränsas som
vetenskapligt objekt, samt varför man från språkvetenskapligt håll överhuvudtaget närmar sig älvdalska.
Det senaste tio åren har ett förhållandevis stort antal vetenskapliga publikationer om älvdalska utkommit
(Bondi-Johannessen & Garbacz 2011, Melerska 2011, Garbacz 2010, Rosenkvist 2010, Dahl 2009, Dahl &
Koptjevskaja-Tamm 2006, Garbacz 2006, Dahl 2005, Riad 2005, Ringmar 2005). Nästan uteslutande rör det
sig om språkstrukturellt orienterade studier, vilka dock alla lämnat den tidigare dominerande dialektologiska
traditionens frågeställningar och angreppssätt. Däremot har de flesta av arbetena i fråga behållit den i det
närmaste kanoniska, från dialektologin härrörande uppfattningen om vad som konstituerar älvdalskans särart
i förhållande till svenska. Levanders deskriptiva arbete om älvdalsk grammatik (Levander 1909) används
antingen som data eller figurerar som ett slags ideal för en arketypisk älvdalska. Trots att de förändringar
som omfattat den älvdalska talargruppen är allmänt kända, avgränsas och definieras älvdalska rutinmässigt
som ett temporalt statiskt objekt.
Trots att språkbytet bland befolkningen i Älvdalen utgör en del av det akademiska medvetandet, är
älvdalska i språkvetenskapliga sammanhang paradoxalt nog likställd med älvdalska i sin arketypiska form. I
mitt avhandlingsarbete riktas fokus istället mot dagens talare och hur dessa använder sig av älvdalska.
Förutom att fokusera på hur den svensk-älvdalska tvåspråkigheten i Älvdalen ter sig, samt vilka faktorer som
ligger bakom språkbyte och språkbevarande, hoppas jag kunna belysa betydelsen och innebörden av att tala
älvdalska, både i ett lokalt, socialt sammanhang, liksom för enskilda talare. Överhuvudtaget erbjuder axeln
språk-samhälle flera synnerligen intressanta och outforskade ingångar till studiet av samtida älvdalska, vilka
jag också hoppas kunna ta fasta på i avhandlingsarbetet.
Bondi-Johannessen, Janne & Garbacz, Piotr (2011) Övdalian from 1909 to 2009 i Bentzen, Kristine & Rosenkvist, Henrik (red.)
(under tryck) Studies in Övdalian Syntax, Amsterdam: John Benjamins.
Dahl, Östen (2005) Att sätta älvdalska på kartan i Nyström, Gunnar (red.) Rapport från Första konferensen om älvdalska.
Dahl, Östen (2009) Testing the assumption of complexity invariance: the case of Elfdalian and Swedish, i Sampson, Gil & Trudgil,
Peter (red.) Language Complexity as an Evolving Variable, Oxford: OUP.
Dahl, Östen & Koptjevskaja-Tamm, Maria (2006) The resilient dative and other remarkable cases in Scandinavian vernaculars i
Sprachtypologie und Universalienforschung 56.
Garbacz, Piotr (2010) Word Order in Övdalian, doktorsavhandling, Lundastudier i nordisk språkvetenskap 70, Lunds universitet
Levander, Lars (1909) Älvdalsmålet i Dalarna, Stockholm: Nordstedts.
Melerska, Dorota (2011) Älvdalskan – mellan språkdöd och revitalisering, doktorsavhandling, Uniwersytet im. Adama Mickiewicza,
Poznań.
Riad, Tomas (2005) Balans och harmoni i älvdalsmål, i Nyström, Gunnar (red.) Rapport från Första konferensen om älvdalska.
Ringmar, Martin (2005) En önordisk språkö på fastlandet, i Nyström, Gunnar (red.) Rapport från Första konferensen om älvdalska.
Rosenkvist, Henrik (2010) Null referential subjects in Övdalian, Nordic Journal of Linguistics 33.
Vi önskar alla hjärtligt välkomna till seminariet och till postseminarium efteråt i C585! Kari Fraurud