Här kan du läsa hela uppsatsen!

Implantatstödd protetik
Patientupplevelser före och efter behandling
En tvärsnittsstudie
Charlotta Lindmark
Examensarbete, 15 hp, magisteruppsats
Oral hälsovetenskap
Jönköping, juni 2014
Handledare: Ulrika Lindmark, universitetslektor
Examinator: Tomas Magnusson, professor
Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping
Avdelningen för naturvetenskap och biomedicin, ANB
Box 1026, SE-551 11 JÖNKÖPING
Sammanfattning
Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av tandimplantatbehandling samt patienttillfredsställelse före och efter behandling. Ytterligare syfte var att studera eventuella skillnader mellan
män och kvinnor i olika åldrar samt med avseende på avsaknad av tänder. Metod: En empirisk tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats utfördes med patienter som behandlats med tandimplantat på någon av Tandlagets kliniker i Boden, Kiruna och Luleå. Ett slumpmässigt klinik- och könsstratifierat urval utfördes. Totalt 150 patienter varav hälften kvinnor och hälften
män erbjöds att delta i studien. Datamaterialet samlades in med hjälp av en enkät. Dataanalys
genomfördes med hjälp av IBM SPSS Statistics 21. Resultat: Majoriteten var nöjda med tandimplantatbehandlingen i stort avseende tuggförmåga, estetik, funktion, information och
egenvård. Viss skillnad och samband sågs avseende ålder, kön samt i förhållande till hur
länge deltagaren saknat tänder i ett visst område. Slutsats: Resultatet av denna tvärsnittsstudie
visar att majoriteten deltagare skattade tandimplantatbehandlingen som en positiv upplevelse.
Studien visar att de flesta var mycket nöjda med slutresultatet. Avseende egenvård upplevde
de flesta att det inte var besvärligare att hålla rent runt tandimplantat än naturliga tänder. Vanligaste informationskällan till behandlingsalternativet är tandläkaren och majoriteten av deltagarna var positiva till slutresultatet och skulle välja behandling med tandimplantat igen om de
fick en ny möjlighet.
Nyckelord: egenvård, erfarenhet, funktion, information, förväntning
Dental Implantsupported fixed prostheses
Patients experiences before and after treatment
A Cross - Sectional study
Summary
Purpose: The aim of this study was to describe patient’s experiences before and after treatment with dental implants. Further aim was to find out if there were any differences between
men and women in different ages and in respect of time for missing teeth. Method: an empirical cross-sectional study with quantitative method was carried out with patient´s that had
been treated in any of Tandlagets clinics in Boden, Kiruna and Luleå, Sweden. A randomized
clinic- and gender strategic selection took place. A total of 150 patients were offered an opportunity to take part. The data was collected whit a questionnaire. Analyses of responses
were performed in IBM SPSS Statistics 21. Results: Majority were satisfied with their dental
implant treatment according to chew ability, aesthetic, function, information or self-care.
Some differences and connections were seen according to gender, age and time for missing a
tooth. Conclusion: The results from this study shows that most patients estimated their dental
implant treatment as a positive experience and a majority were very pleased with the final
results. According to self – care most of the patients didn’t felt it more difficult to take care of
dental implants than natural teeth. Most common source about dental implants as an alternative was the dentist. Majority of the patients would undergo the same treatment again if they
had the same opportunity.
Keywords: self-care, information, experience, function, expectations
Innehållsförteckning
Inledning .............................................................................................................. 1 Bakgrund ............................................................................................................. 1 Patientsäkerhet .................................................................................................................. 1 Tandförlust och tandvårdsersättning ................................................................................. 1 Tandimplantat ..................................................................................................................... 2 Tandimplantatets konstruktion och procedur ................................................................... 2 Behandling av tandförlust ................................................................................................. 2 Tandimplantat ur ett patientperspektiv ............................................................................. 3 Problemformulering .......................................................................................................... 3 Syfte ...................................................................................................................... 3 Frågeställningar ................................................................................................................... 4 Material och metod ............................................................................................. 4 Design.................................................................................................................................... 4 Population och urval ........................................................................................................... 4 Datainsamling ...................................................................................................................... 4 Datainsamlingsinstrument .................................................................................................. 5 Databearbetning .................................................................................................................. 5 Etiska överväganden ........................................................................................................... 5 Resultat ................................................................................................................ 6 Upplevelse av tandimplantatbehandling ........................................................................... 6 Skattning av resultatet efter tandimplantatbehandling ................................................... 7 Egenvård och tandimplantatkontroll ................................................................................ 8 Kännedom om tandimplantat som behandlingsalternativ ............................................ 10 Förväntningar kring behandling med tandimplantat .................................................... 10 Sammanställning av patienternas öppna kommentar ................................................... 11 Diskussion .......................................................................................................... 11 Metoddiskussion ................................................................................................................ 12 Resultatdiskussion ............................................................................................................. 14 Klinisk implikation ............................................................................................................ 16 Slutsats ................................................................................................................................ 16 Fortsatt forskning .............................................................................................................. 17 Referenser .......................................................................................................... 18 Bilaga .................................................................................................................................. 21 Inledning
Behandling med tandimplantat har blivit ett allt vanligare och mer tillgängligt alternativ för
individer som helt eller delvis saknar tänder. Sedan 30 år tillbaka ses käkbensförankrade tandimplantat som en etablerad behandlingsmetod vid tandförlust (1, 2). Att sakna en eller flera
tänder kan inverka på såväl individens utseende som den orala funktionen (3).
Oral hälsa påverkar människor fysiskt och psykiskt och kan påverka såväl tal, smak, tuggförmåga som känsla av socialt välbefinnande (4, 5). Detta kan även ses i en av definitionerna
som framtogs vid konsensuskonferensen i Jönköping 2002, där oral hälsa definieras som ett
tillstånd där individens upplevelse tas med: ”oral hälsa är en del av den allmänna hälsan och
bidrar till fysiskt och psykiskt välbefinnande med upplevda och fullgoda orala funktioner satta
i relation till individens förutsättningar samt frånvaro av sjukdom” (6).
Behandling av tandförlust kan leda till ökad självkänsla samt förbättra den orala funktionen
(7). Tandimplantat är för många en stor investering, avseende såväl hälso- som kostnadsmässigt, men som med rätt omhändertagande kan vara en livslång lösning. En grundläggande förutsättning är dock att patienten får adekvat information inför och efter behandling gällande
bland annat behandlingsgång och egenvård (8).
Bakgrund
Patientsäkerhet
Målet för tandvården är enligt Tandvårdslagen (1985:125) en god tandhälsa och en tandvård
på lika villkor för hela befolkningen där kravet är att tandvården ska vara av god kvalitet och
lägga särskild vikt vid förebyggande åtgärder. I Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (1998:531) ingår även verksamhet som omfattas av tandvårdslagen. I 2 kap.
2§ finns bland annat föreskrifter om att patienten ska ges individuellt anpassad information
om sitt hälsotillstånd samt att information ska ges om de olika metoder för undersökning, vård
och behandling som finns att tillgå (9).
Avseende kvalitetssäkring inom tandvården ska kvaliteten i verksamheten enligt tandvårdslagen systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras (SFS 1985:125; SOSFS 2011:9). Ett
systematiskt kvalitetsarbete enligt Tandvårdslagen § 16, innebär bland annat ett fortlöpande
arbete som syftar till att styra verksamheten mot uppställda kvalitetsmål samt förebygga vårdskada. Detta kvalitets- och säkerhetsarbete ska utgå från syftet med verksamheten, identifiera
vårdbehov och processerna i vården. Det ska även omfatta rutiner för prioritering av vårdbehov, vara anpassat till verksamhetens inriktning och omfattning samt utgå från mätbara mål.
Som vårdgivare innebär det exempelvis att se till att ändamålsenliga rutiner, metoder och
vårdprocesser som säkerställer kvaliteten finns (9, 61).
Tandförlust och tandvårdsersättning
Andelen tandlösa individer i Sverige minskar. En svensk studie visar att antalet tandlösa individer i åldersgruppen 40-70 år minskade från 16 % till 8 % mellan åren 1973-1993. År 2003
var endast 1 % helt tandlösa. Medeltalet kvarvarande tänder ökade under perioden och upp till
60 års ålder var individerna näst intill fullt betandade (10). Tandlossning kan ha olika etiologi
där karies och parodontit (tandlossning) hör till de vanligaste. Bland yngre är karies, sjukdomar i tandpulpan och i vävnaderna kring tandroten samt perikoronit (inflammation i mjuk1
vävnaden kring visdomständer) de vanligaste orsakerna till tandförlust. Hos äldre är parodontit den vanligaste orsaken till extraktion (tandutdragning) av en tand (11).
Tandvården i Sverige omfattas av ett tandvårdsstöd. I tandvårdsstödet finns ett högkostnadsskydd. Detta innebär att patienter vid större behandlingar endast betalar en del av kostnaden
själv. Försäkringskassan ersätter den andra delen direkt till vårdgivaren. Ersättningen betalas
utifrån ett referenspris vilket fastställs av staten. Högkostnadsskyddet gäller från det att en
patient under en ettårsperiod fått behandling utförd där det sammanlagda referenspriset överstiger 3000 kronor. Därefter får patienten 50 % av kostnader med ett referenspris mellan 3000
och 15 000 kronor och 85 % av kostnader med ett referenspris som överstiger 15 000 kronor.
Grundregeln för ersättning från det statliga tandvårdsstödet är att det för varje diagnos/tillstånd finns en eller flera ersättningsberättigande åtgärder (12).
I vissa fall kan en ersättningsberättigad åtgärd bytas ut mot en annan, en så kallad utbytesåtgärd. Implantatstödd protetik är en väletablerad och vanlig behandlingsmetod vid partiell
eller total tandlöshet. Sedan 1986 har den varit ekonomiskt ersättningsberättigad genom det
allmänna tandvårdbidraget. En ny reform för tandvårdsstöd trädde i kraft 1 juli 2008, vilken
medförde en ökad ersättning för implantatrelaterade behandlingsåtgärder (11). Under 2011
fick 24 400 patienter 63 900 tandimplantat inopererade. Av dessa utfördes 74 % av privata
vårdgivare (7).
Tandimplantat
Tandimplantatets konstruktion och procedur
Sedan upptäckten av osseointegrerade tandimplantat på 1960- talet har konstruktionen och
dess behandling utvecklats (14). Ett tandimplantat består av två huvudkomponenter, fixtur och
distans. Fixtur är den del som opereras in i käkbenet och motsvarar tandens rot, distans är det
som förbinder fixturen med proteskonstruktionen till exempel en singelkrona eller käkbensförankrad bro (15). Vid tandimplantatinstallation används främst två tekniker, enstegs- och
tvåstegsteknik. Vid enstegsteknik opereras samtidigt både fixtur och distans. Tvåstegsteknik
innebär att fixturen opereras in och därefter får läka in under slemhinnan. Efter inläkning
öppnas slemhinnan och distansen fästs på fixturen varpå proteskonstruktionen, till exempel
singelkrona, sedan tillsätts. Inläkning av en fixtur tar omkring 3 - 6 månader (2).
Behandling av tandförlust
Behandling av vuxna patienter med tandförlust av olika omfattning kan göras med hjälp av
olika metoder. De huvudsakliga metoderna är fasta eller avtagbara konstruktioner som förankras på befintliga tänder eller tandimplantat, eller som vilar direkt på munnens slemhinnor (7).
Individer med enstaka tandförluster kan behandlas med tandstödd bro, etsretinerad bro eller
implantatstödd krona. Individer som har mer omfattande tandförluster kan behandlas med
tand- respektive implantatstödda broar alternativt avtagbar delprotes. Helt tandlösa eller tandlösa i över- eller underkäke kan behandlas med slemhinnestödda respektive implantatstödda
konstruktioner. Vid behandling med någon av dessa alternativa tandersättningar förväntas 9095 % finnas kvar efter 5-10 år (16).
För att tandimplantat ska ha en så god långtidsprognos som möjligt bör patienter som genomgår behandling ha ett individuellt och långsiktligt stödbehandlingsprogram. Stödbehandling
innebär en professionell vård av tandläkare och/eller tandhygienist i syfte att bevara tänder/tandimplantat och att främja frisk stödjevävnad för dem (17, 18). Studier har visat att
plackkontroll runt tandimplantat är lika viktigt som vid naturliga tänder. Det är därför av
2
största vikt att patienten förstår sin egen roll och sitt ansvar vad gäller skötsel av tandimplantaten (17, 19). Intervallet för stödbehandling är individuell och beror på patientens sjukdomsstatus, benägenhet att drabbas av parodontit/periimplantit samt kooperation och risknivå (17).
Ett vanligt förekommande intervall för uppföljning hos tandläkare/tandhygienist är 3, 6 och
12 månader (18, 19). Målet med stödbehandling är att bevara mjukvävnaden och benstödet
kring tandimplantaten frisk och intakt. Det primära syftet är att förhindra sena biologiska och
mekaniska komplikationer och att de, om de uppkommer, behandlas i tid (17).
Tandimplantat ur ett patientperspektiv
Individer som förlorar tänder förlorar många gånger också livskvalitet. Att mista sina tänder
och att ha tandluckor kan upplevas som en fysisk defekt (7). Flertalet patienter påverkas socialt och präglas av sämre självkänsla och lägre social status. Att få behandling för tandförlust
innebär för många ett sätt att komma tillbaka till ett normalt liv och en högre livskvalitet (7).
Det finns studier som har påvisat att patienter som genomgått tandimplantatbehandling upplever sig mer säkra i sitt sociala umgänge (20, 21).
En ökad patientkännedom om olika behandlingsmetoder och dess effekter, såväl positiva som
negativa, ökar vårdgivarens möjligheter att ge information till sina patienter och därmed ges
patienten möjligheter att bedöma olika behandlingsalternativ (7). Studier har visat att patienters önskan om tandimplantatbehandling ökat över tid. Något som kan förklaras med ökad
kännedom kombinerat med ökat antal kvalificerade utövare (22, 23).
Patienters förväntningar efter tandimplantatbehandling är höga. Studier har visat att tandimplantat kontra löstagbar protetik har bättre komfort och är estetiskt mer attraktivt (22, 24).
Att återfå normal oral hälsa och en fullgod tuggförmåga har för många föranlett beslut att vilja
genomgå tandimplantatbehandling (25). Förtroendet för tandläkaren och dennes personal samt
möjligheten att kunna diskutera fram en individuell behandlingsplan med tandläkaren har
uppgetts vara en avgörande faktor (26).
En god patienttillfredsställelse efter tandimplantatbehandling har påvisats (27, 28). Faktorer
som studerats är estetik, funktion, fonetik och egenvård (26). Fåtalet studier belyser patientens perspektiv gällande egenvård efter tandimplantatbehandling, men en ökad medvetenhet
om vikten av att upprätthålla en god egenvård har setts (28).
Problemformulering
Patientens upplevelse och tillfredsställelse är en mycket viktig del i tandimplantatbehandlingen. Ökad kunskap om olika faktorer som kan påverka patienter som ska genomgå eller har
genomgått tandimplantatbehandling är av betydelse. Genom att identifiera negativa faktorer
öppnas möjligheter till en kvalitetsförbättring, och olika åtgärder kan vidtas för att förebygga
dessa. Genom att identifiera positiva faktorer klargörs vad som fungerar bra och som fortsättningsvis bör underhållas. Denna studie kan på så sätt bidra till utveckling av rutiner kring tandimplantatbehandling. Målsättningen är att resultatet av studien kan bli ett led i Tandlagets
kvalitetssäkring gällande omhändertagande av patienter som ska eller har genomgått tandimplantatbehandling.
Syfte
Att beskriva upplevelser av tandimplantatbehandling samt patienttillfredsställelse före och
efter behandling. Ytterligare syfte är att studera eventuella skillnader mellan män och kvinnor
i olika åldrar samt avseende på hur länge patienten saknat tänder i ett område.
3
Frågeställningar
1.
2.
3.
4.
5.
Hur skattar patienterna upplevelsen av sin tandimplantatbehandling?
Hur skattar patienterna resultatet av sin tandimplantatbehandling?
Hur upplever patienterna egenvård och kontroll av sina tandimplantat?
På vilket sätt kom patienten i kontakt med tandimplantat som behandlingsalternativ?
Motsvarar behandlingen de förväntningar som fanns innan?
Material och metod
Design
Designen är en empirisk tvärsnittsstudie (29, 30) med kvantitativ metod där en självrapporterad enkät använts som datainsamlingsinstrument (29). En kvantitativ såväl kvalitativ ansats
har genomförts i dataanalysen.
Population och urval
Tandlaget AB är ett privatägt företag med säte i Boden, Kiruna, Luleå och Piteå. Totalt finns
omkring 23 000 patienter registrerade. På Tandlagets kliniker arbetar totalt 10 tandhygienister
och 11 tandläkare, fyra av dessa tandläkare utför implantatkirurgi. Tandlaget har lång erfarenhet av behandling med tandimplantat och tandimplantatbehandlingar har utförts på Tandlaget
i Luleå sedan år 1988, Kiruna sedan år 1990, Boden sedan år 2004 och i Piteå sedan år 2013.
Det huvudsakliga implantatsystem som används på Tandlaget är Straumann, Nobel Biocare
används i viss utsträckning. Årligen genomgår omkring 150 patienter tandimplantatbehandling på någon av dessa kliniker.
Ett slumpmässigt klinik- och könsstratifierat urval utfördes där samtliga patienter i populationen, totalt 217, vilka föll inom ramen för inklusionskriterierna hade samma möjlighet att
delta i studien. Populationen delades först in i tre grupper vilka representerade varje klinik.
Därefter delades populationen in ytterligare sorterat efter kön vilket resulterade i sex homogena grupper med män och kvinnor fördelade utifrån respektive klinik. Patienter ur varje
grupp tilldelades en kod från ett och uppåt. Därefter matades koderna in i dataprogrammet
Microsoft Office Excel 2007. En lottning utfördes med hjälp av funktionen SLUMP. Denna
lottning utfördes sex gånger. Två lottningar per klinik, en med endast män och en med endast
kvinnor. De 25 första koderna som slumpades ut ur varje klinik- och könsstratifierade grupp
översattes tillbaka till patienterna. Totalt 150 patienter, jämnt fördelat mellan kön och ort,
erbjöds deltagande. Inklusionskriterier för att delta i studien var patienter, 20 år och äldre,
vilka behandlats med två eller flera tandimplantat i en sammanhängande konstruktion under
perioden 2010-01-01–2013-12-31 på någon av klinikerna i Boden, Kiruna eller Luleå. Då få
tandimplantatbehandlingar utförts på Tandlaget i Piteå under den aktuella perioden har Piteå
exkluderats ur studien.
Datainsamling
Data insamlades med hjälp av en självrapporterande enkät. Totalt 150 enkäter (Bilaga 1)
skickades ut tillsammans med ett informationsbrev (Bilaga 2) och ett frankerat svarskuvert till
patienter som uppfyllde kriterierna för deltagande. I det medföljande informationsbrevet fanns
information om studien, att svaren behandlades konfidentiellt, samt kontaktuppgifter dit deltagaren hade möjlighet att vända sig vid eventuella frågor. Svar önskades inom 14 dagar. Då
enkäten var anonym då den returnerades till författaren skickades en påminnelse (Bilaga 3) ut
till samtliga 150 deltagare två veckor efter det första utskicket. Tid för att besvara enkäten
efter påminnelsen var sju dagar.
4
Datainsamlingsinstrument
Enkäten som använts i denna studie är delvis baserad från en studie som Försäkringskassan
genomfört på uppdrag av regeringen för att utvärdera förändringar som skett i tandvårdsreformen efter 2008 gällande tandimplantatbehandling (20). Enkäten har kompletterats med
ytterligare sex egenformulerade frågor, för att fånga in informationsaspekten samt tandhygienistens profession i studien. Dessa är frågorna 6, 7, 11, 13, 15 och 16 i enkäten.
Den slutliga enkäten bestod av 16 frågor med fasta svarsalternativ med en möjlighet till en
avslutande övrig kommentar. Enkäten är uppbyggd i sex delar fördelade på upplevelse, behandlingsresultat informationen före och efter, behandlingsförslag, egenvård samt tillfredsställelse. För att testa enkätens relevans och validitet (31, 32) gjordes en pilotstudie. Fem enkäter skickades till patienter registrerade på Tandlagets klinik i Kiruna. Ett strategiskt urval
där de fem första patienterna som behandlats 2009, vilka uppfyllde inklusionskriterierna i
övrigt, valdes ut för pilotstudien. Dessa uppmanades besvara enkäten och kommentera enkätens utformning vid oklarheter. Fyra enkäter returnerades. Resultatet av pilotundersökningen
medförde inga justeringar. För att testa enkätens reliabilitet och hur de enskilda frågorna samvarierade kontrollerades även Chronbachs alpha.
Databearbetning
Vid databearbetningen har en deskriptiv statistikmetod använts och data har presenterats i
siffror och procent. Data från de sexton slutna frågorna har matats in och analyserats med
hjälp av IBM® SPSS® Statistics 21. För att underlätta inmatningen av data i statistikprogrammet gavs samtliga enkäter ett löpnummer från ett och uppåt. Frekvenstabeller har använts för att få en översikt av materialet och korstabeller har använts för att jämföra olika variabler mot varandra. Icke parametriska test har använts då insamlad data ligger på ordinaloch nominalskalenivå. För att studera hur skillnader och samband i de olika frågeställningarna
förhåller sig med avseende på kön, ålder och tid för avsaknad av tänder har Chi- 2 test använts. Mann Whitney U har använts för att analysera om det fanns någon skillnad mellan två
oberoende stickprovsfördelningar. Spearman’s rangkorrelation har använts för att se om variationen hos en variabel är relaterad till variationen hos en annan. För att få en bättre överblick
av materialet och för att få tillräckligt stora grupper för att analysera, genomfördes dikotomisering av ålder: yngre än 67 år och äldre än 67 år samt avseende på hur länge patienterna saknat tänder: kortare tid än 6 månader samt längre tid än 6 mån. Signifikansnivån sattes till p ≤
0,05 (5 %). Deltagarnas avslutande övriga kommentar i enkäten har analyserats med en kvalitativ ansats. I syfte att kategorisera data från kommentarerna har dessa tolkats och sammanställts i två steg genom kodning och kategorisering (33). I första steget lästes kommentarerna
översiktligt och kodades utifrån textens mening, vilka blev till subkategorier. Därefter sammanställdes gemensamma nämnare inom subkategorierna till övergripande kategorier. Analysmetoden var inspirerad av manifest innehållsanalys (34). Resultatet presenteras i tabeller,
figurer och löpande text.
Etiska överväganden
En etisk egengranskning enligt Hälsohögskolan i Jönköpings anvisningar har genomförts (35).
Verksamhetschef vid Tandlaget AB har informerats och godkänt studiens utförande. Vid all
forskning som sker är det av betydelse att ta hänsyn till att forskningsetiska aspekter tas i beaktande. Det är viktigt att värna om enskilda individers integritet. Fyra övergripande etikregler har formulerats av vetenskapsrådet (35). De fyra huvudkraven är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (31). Deltagarna i denna studie har
erhållit skriftlig information om studiens syfte samt informerats om att deltagandet är frivilligt. Deltagarna har även informerats om att data behandlas konfidentiellt. Information gavs
5
om att resultatet databehandlas på gruppnivå vilket innebär att enskilda uppgifter inte kan
identifieras. Att besvara enkäten innebar samtidigt att ge sitt samtycke till studien. Nyttan med
studien är att Tandlaget får kännedom om hur patienter som erhållit tandimplantat på Tandlagets kliniker upplever sin behandling och resultatet av den. Därmed ges en möjlighet till att
behandlingsrutiner kan ses över. På så vis kan studiens resultat ses som ett underlag till kvalitetsutveckling för inkluderade kliniker.
Resultat
Av de totalt 150 enkäter som skickades ut returnerades 115, vilket innebär en svarsfrekvens
på 77 %. Trots påminnelse besvarades inte 35 enkäter, vilket medför ett externt bortfall på 23
%. Av de som besvarade enkäten var 47 % (n=54) kvinnor och 53 % (n=61) män, med en
medelålder på 66.9 år. Den yngsta deltagaren i studien var 32 år och den äldsta 83 år. Flertalet
deltagare uppgav att de saknat tänder mindre än 6 månader (Tabell 1). Möjligheten att med
egna ord lämna en kommentar i slutet av enkäten utnyttjades av 25 deltagare. Av dessa bedömdes 19 kommentarer vara relevanta för studien medan sex av kommentarerna var av annan karaktär.
Tabell 1. Könsfördelning avseende åldersgrupp och tid för avsaknad av tänder samt totalt (n%).
Åldersgrupp, tid för avsaknad av tänder Man (n %) Kvinna (n %) Totalt (n %) 27(46,6) 31(53,4) 40 (65,6) 21 (34,4) 3 (4,9) 61 (53) 26 (55,3) 21 (44,7) 41 (75,9) 13 (24,1) 7 (13) 54 (47) 53 (50,5) 52 (49,5) 81 (70,4) 34 (29,6) 10 (8,7) 115 (100) Yngre än 67 år Äldre än 67 år Saknat tänder mindre än 6 mån Saknat tänder mer än 6 mån Ålder saknas Totalt Upplevelse av tandimplantatbehandling
När det handlade om deltagarnas upplevelse av tandimplantatbehandling uppgav majoriteten
av deltagarna 61,7 % (n=71) att de inte upplevde behandlingen som obehaglig, ungefär en
fjärdedel 38,2 % (n=44) tyckte att behandlingen var ganska eller mycket obehaglig (Figur 1).
Vid granskning av resultatet kunde en procentuell skillnad ses, där 44,4 % av männen yngre
än 67 år, upplevde mer obehag än kvinnor i samma åldersgrupp (26,9 %), skillnaden var dock
inte statistiskt signifikant.
Avseende den information som deltagaren erhållit inför tandimplantatoperationen svarade
majoriteten 89,6 % (n=103) att de fått tillräckligt med information, ett fåtal 10,4 % (n=12)
uppgav att de inte var nöjda eller hade inte någon åsikt. Likvärdiga resultat sågs vid analys av
frågan som handlade om den information deltagaren erhållit efter tandimplantatoperationen
(Figur 1). Inga statistiskt signifikanta skillnader kunde ses med avseende på kön, ålder eller
tid för avsaknad av tänder.
6
Upplevelse av tandimplantatbehandling 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Hur upplevde du behandlingen med tandimplantat? Upplevde du aB du fick Fllräckligt med informaFon inför behandlingen? Upplevde du aB du fick Fllräckligt med informaFon eKer behandlingen? Figur 1. Fördelning av svarsfrekvens avseende deltagarnas upplevelse av tandimplantatbehandling,
samt hur de upplevt informationen före och efter tandimplantatbehandling (%).
Ingen linjär korrelation kunde ses mellan deltagarnas upplevelse av tandimplantatbehandling
och information före eller efter operationen. Korrelationskoefficienten (r) tyder däremot på ett
svagt positivt samband mellan deltagarens upplevelse av behandling och om de haft några
besvär med sina tandimplantat (p=0,015; r=0,226) samt deltagarens förslag på alternativ behandling (p=0,015; r=0,195). Deltagarnas upplevelse av information före behandling sågs
även korrelera med hur behandlingen påverkat hur deltagaren känner sig i socialt umgänge
(p=0,049; r=0,184). Ytterligare korrelation sågs avseende deltagarens upplevelse av information efter behandling samt hur nöjd deltagaren upplever resultatet av tandimplantatbehandlingen (p=0,016; r=0,223). Dessa samband är dock att beteckna som svaga (r= ≤ 0,3).
Skattning av resultatet efter tandimplantatbehandling
Avseende om deltagarna var nöjda med resultatet i stort av sin tandimplantatbehandling svarade majoriteten 95,7 % (n=110) att de var mycket eller i stort sett nöjda och 4,3 % (n = 5)
uppgav att de inte var särskilt nöjda med behandlingsresultatet. Vid kontroll av fördelning
mellan grupperna sågs en statistiskt signifikant skillnad ibland deltagare yngre än 67 år där
75,5 % uttrycker sig mer positiva till slutresultatet än den äldre gruppen 67 år (55,8
%)(p=0,028). När det handlade om deltagarna var nöjda med utseendet på tänderna efter tandimplantatbehandlingen uppgav 66,1 % (n=76) att de var mycket nöjda och 29,6 % (n=34) att
det var i stort sett nöjda. En statistiskt signifikant skillnad kunde ses avseende ålder där 75,5
% av deltagarna yngre än 67 år uppgav sig vara mycket nöjda i större utsträckning än de som
är äldre än 67 år (57,7 %)(p=0,043). Avseende hur tuggförmågan påverkats efter tandimplantatbehandling uppgav majoriteten 72,2 % (n=83) att den blivit mycket eller något bättre. Ungefär en fjärdedel av deltagarna, 24,3 % (n=28) uppgav att de inte märkt någon skillnad. Fyra
deltagare upplevde att tuggförmågan försämrats. En statistisk signifikant skillnad sågs avseende kön, där 93,6 % (n=51) av männen tyckte att tuggförmågan blivit mycket eller något
bättre i större utsträckning än kvinnorna (59,3 %) (n=32)(p=0,036). Gällande på vilket sätt
tandimplantatbehandlingen påverkat hur deltagarens sociala umgänge förändrats uppgav
övervägande antalet deltagare 67 % (n=77) att de kände sig något eller mycket säkrare, 33 %
(n=38) uppgav att de inte märkt någon skillnad. En tendens kunde ses avseende ålder där 55,8
% av deltagarna äldre än 67 år upplevde sig mer säkra i socialt umgänge efter tandimplantat7
behandlingen jämfört med den yngre gruppen (39,6 %)(Figur 2). Denna skillnad var dock inte
statistiskt signifikant (p=0,095).
SkaFning av resultat eGer tandimplantatbehandling 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Är du nöjd med resultatet av din behandling? Är du nöjd med utseendet på dina tänder eKer behandling? Hur har din tuggförmåga förändrats eKer din behandling? Hur har behandlingen påverkat diB sociala umgänge? Figur 2. Fördelning av svarsfrekvens avseende hur nöjda patienterna är med resultatet, tändernas utseende, tuggförmåga samt hur socialt umgänge påverkats (%).
Korrelationskoeffecienten (R) visar på ett svagt positivt samband mellan hur nöjd deltagaren
var med resultatet i stort av sin tandimplantatbehandling i förhållande till hur tuggförmågan
förändrats (p=0,036; r=0,168). Hur deltagaren upplevde resultatet av behandlingen i stort sågs
svagt korrelera till hur säker deltagaren kände sig i socialt umgänge (p=0,039; r=0,165) samt
hur deltagaren upplevt den information som erhållits inför behandling (p=0,049; r=0,184).
Ytterligare korrelation kunde ses avseende den information som erhållits efter operation och
hur nöjd deltagaren var med behandlingsresultatet (p=0,016; r=0,223). Hur nöjd deltagaren
var med tändernas utseende sågs också korrelera till om deltagarna skulle föredra behandling
med tandimplantat igen om de fick en ny möjlighet (p=0,011; r=0,237). Positiva samband
sågs mellan flertalet variabler när det handlar om hur deltagarna skattade resultatet efter tandimplantatbehandlingen, dessa samband är dock att beteckna som svaga (r = ≤ 0,3).
Egenvård och tandimplantatkontroll
När det handlade om deltagarna haft några besvär med sina tandimplantat efter behandling
uppgav majoriteten 65,2 % (n=75) att de aldrig haft några besvär, en tredjedel av deltagarna
30,4 % (n=35) hade haft besvär vid något enstaka tillfälle och ett fåtal 4,3 % (n=5) uppgav att
de haft bekymmer vid upprepade tillfällen. En procentuell skillnad kunde ses avseende kön
där 44,4 % av männen yngre än 67 år, upplevt besvär vid något enstaka tillfälle i större utsträckning än kvinnor i motsvarande ålder (19,2 %), skillnaden var dock inte statistiskt signifikant.
De flesta patienter besöker regelbundet sin tandläkare eller tandhygienist för kontroll av sina
tandimplantat. Majoriteten, 87,8 % (n=101) uppgav att de kallades till/uppsökte sin tandläkare
eller tandhygienist en gång per år för kontroll, 5,2 % (n=6) uppgav att de gick minst en gång
vartannat år och ett fåtal 3,5 % (n=4) sökte enbart vid akuta besvär (Figur 3). Inga statistiskt
signifikanta skillnader kunde ses avseende kön, ålder eller tid för avsaknad av tänder.
8
Besvär -­‐ Kontroll 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Har du haK några besvär från dina tandimplantat? Går du regelbundet på kontroll av dina tandimplantat? Figur 3. Fördelning av svarsfrekvens avseende om deltagaren haft besvär med sina tandimplantat samt
om de går regelbundet för kontroll (%).
Avseende egenvården upplevde flertalet 60 % (n=69) av deltagarna att det fungerade mycket
bra att hålla rent runt tandimplantaten, några av deltagarna 13,9 % (n=16) tyckte att det fungerade mindre bra och en fjärdedel 21,7 % (n=25) hade inte upplevt någon skillnad. Ett fåtal, 4,3
% (n=5) upplevde att det var svårt att hålla rent (Figur 4). Av de som saknat tänder längre tid
än 6 månader kunde en procentuell skillnad ses, där 20,6 % tyckte att egenvården fungerade
mindre bra i jämförelse med de som saknat tänder under en kortare tid (11,1 %), skillnaden
var dock inte statistiskt signifikant (p=0,096). Inga statistiskt signifikanta skillnader kunde
heller ses avseende kön eller ålder.
När det handlade om deltagarna önskat sig mer information angående egenvård/rengöring
innan behandling svarade 91,4 % (n=53) av männen att de var nöjda med informationen de
fått. Endast 8,6 % (n=5) av deltagarna upplevde att de hade velat ha mer information. Motsvarande siffror bland kvinnorna var 76,6 % (n=36) vilka tyckte att de fått tillräckligt med information och 23,4 % (n=11) hade önskat veta mer, en skillnad som var statistiskt signifikant
(p=0,035).
Egenvård 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Hur upplever du egenvård/
rengöring? Hade du önskat mer informaFon kring egenvård/rengöring innan behandlingen? Figur 4. Fördelning av svarsfrekvens avseende hur deltagarna upplever egenvården samt om mer information varit önskvärt (%).
9
Avseende samband mellan de olika frågeställningarna som handlar om deltagarnas egenvård
och kontroll tyder korrelationskoeffecienten på flertalet samband även om dessa är att ses som
svaga (r= < 0,3). Positiv korrelation sågs mellan hur deltagaren upplever egenvården av tandimplantaten och om de går regelbundet till tandläkare/tandhygienist för kontroll (p=0,028;
r=0,179). Negativ korrelation kunde ses avseende om deltagarna önskat bättre information/instruktion gällande egenvård/rengöring innan tandimplantatbehandlingen och hur deltagaren upplevde egenvården (p=0,019; r=-0,193) samt om deltagaren uppsökte tandvården
regelbundet för kontroll av sina tandimplantat (p=0,019; r=-0,218). Ytterligare en positiv korrelation kunde ses mellan hur deltagaren upplever egenvården och om de skulle valt behandling med tandimplantat igen om de fick en ny möjlighet (p=0,024; r=0,216).
Kännedom om tandimplantat som behandlingsalternativ
Majoriteten av deltagarna 69,6 % (n=80) uppgav att tandläkaren var den vanligaste källan till
deltagarens kännedom om tandimplantat som behandlingsalternativ. Drygt 23,5 % (n=27) av
deltagarna hade själva föreslagit behandlingen. Ett fåtal 6,1 % (n=7) hade fått vetskap genom
familj eller bekanta och endast 0,9 % (n=1) av deltagarna hade fått informationen av en tandhygienist. Alternativ behandling hade erbjudits i 31,3 % av fallen, 20,9 % uppgav att inget
alternativ fanns och 47,8 % uppgav att det inte varit aktuellt med någon annan typ av behandling.
En procentuell skillnad kunde ses mellan män och kvinnor när det handlar om vem som föreslagit behandlingen med tandimplantat där 30 % av männen yngre än 67 år oftare själva föreslagit tandimplantat som behandlingsalternativ än vad kvinnorna gjort (18,2 %). En procentuell skillnad sågs även bland kvinnorna i samma åldersgrupp där 12,1 % av kvinnorna, uppgav
att de diskuterat behandlingsalternativet med familj/bekant i större utsträckning än männen
(3,3 %). Dessa skillnader var emellertid inte statistiskt signifikanta.
Förväntningar kring behandling med tandimplantat
Figur 5 beskriver svarsfrekvens avseende deltagarnas upplevelse om behandlingen motsvarat
patienternas förväntningar samt om de skulle föredra behandling med tandimplantat om de
fick göra ett nytt val idag. Avseende deltagarnas upplevelse om förväntningarna infriats svarade 95,1 % (n=58) av männen och 90,6 % (n=48) av kvinnorna att behandlingen motsvarat
förväntningarna, 1,6 % (n=1) respektive 3,8 % (n=2) tyckte inte att den gjort det och 3,3 %
(n=2) respektive 5,7 % (n=3) var tveksamma. Vid jämförelse av fördelning avseende om deltagaren skulle välja behandling med tandimplantat om de fick en ny möjlighet, visade resultatet att 93,1 % (n=54) av männen skulle välja det och 6,9 % (n=4) var tveksamma. Bland kvinnorna svarade 74,5 % (n=35) att de skulle välja tandimplantat igen, 19,1 % (n=9) var tveksamma och 6,4 % (n=3) skulle välja något annat. En statistiskt signifikant skillnad kunde ses
avseende kön där 91,8 % av männen var mer positiva till att välja tandimplantat igen om de
fick en ny möjlighet än kvinnor (77,8 %)(p=0,030). Inga signifikanta skillnader kunde ses
avseende ålder eller tid för avsaknad av tänder. Inga linjära samband kunde heller ses mellan
de olika variablerna.
10
Förväntningar -­‐ Ny behandlingsmöjlighet 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Tycker du aB behandlingen motsvarade dina förväntningar? Om du skulle välja idag skulle du då föredra behandling med tandimplantat? Figur 5. Fördelning av svarsalternativ avseende om deltagaren tycker att behandlingen motsvarat förväntningarna samt de skulle välja tandimplantat igen om de fick en ny möjlighet (%).
Sammanställning av patienternas öppna kommentar
Deltagarnas övriga kommentar (n=19) har sammanställts ur citat vilka kategoriserats i subkategorier och därefter i kategorier. Två övergripande kategorier framträdde utifrån kommentarerna: tillfredsställda med tandimplantatbehandling samt mindre tillfredsställda med tandimplantatbehandling. Sex olika subkategorier baserades på dessa två kategorier; egenvård,
funktion/socialt, bemötande, känsla, anpassning och kostnad. Exempel på citat från deltagarnas kommentarer relaterade till subkategorierna under de två kategorierna presenteras i tabell
2.
Tabell 2. Exempel på citat från kategorin: Tillfredsställda med tandimplantatbehandling (id= patientidentifikation)
Subkategorier Kategorier Tillfredsställda med tandimplantatbehandling Egenvård "är mer noggrann med rengöring vid tandimplantat" (id 24) Funktion/Socialt "Jag fick ett nytt mycket bättre liv efter tandimplantatbehandlingen" (id 35) Bemötande "mycket väl omhändertagande, kände trygghet under behandlingen, mycket professionell behandling, gott engagemang, noggrannhet och empati" (id 49) Mindre tillfredsställda med tandimplantatbehandling Känsla Anpassning Kostnad "kändes klumpig, tandläkaren sa att det inte gick att justera men jag gav inte efter, tänderna justerades hos tekniker och nu är de bra "(id 65) "har haft en tendens att bita mig i tungan i början, bättre nu" (id 101) "stora prisskillnader mellan olika metoder" (id 83) Diskussion
Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av tandimplantatbehandling gällande patienttillfredsställelse före och efter behandling samt om detta skiljer sig med avseende
på kön, ålder eller hur länge patienten saknat tänder i ett visst område. Utifrån den självrapporterade enkäten visar huvudresultatet att majoriteten av patienterna upplevt sin tandimplantatbehandling som en positiv erfarenhet avseende behandlingsupplevelse, resultat, information, egenvård, behandlingsalternativ och förväntning.
11
Metoddiskussion
En empirisk tvärsnittsstudie med kvantitativ metod sågs som lämplig då författarens önskan
var att studera och återge ett förhållande i en population vid en viss tidpunkt (29, 30, 36).
För att besvara studiens syfte valdes en självrapporterad enkät som datainsamlingsinstrument.
Fördelen med en enkätstudie är att den kan undersöka och sammanställa information från ett
stort antal individer på kort tid (36). När en enkät utformas och valideras behöver den genomgå ett antal steg för att den ska vara meningsfull att använda. Till exempel bör olika skalor ses över så som ordinal-, nominal-, intervall etcetera, vilka kan vara lämpliga att använda
för att klassificera de variabler som ska mätas. En vanlig kompromiss är dock att kombinera
en redan färdigtestad enkät med några egenformulerade frågor specifikt anpassade för den
aktuella studien (60). Enkäten som användes vid denna studie är delvis baserad från en studie
som Försäkringskassan gjort på uppdrag av regeringen (20). Enkäten har kompletterats ytterligare med sex egenformulerade frågor vilka behandlar informationen före och efter behandling, behandlingsförslag, behandlingsresultat samt egenvård. Författaren av denna studie har
försökt formulera dessa sex frågor så att förutfattade meningar och åsikter inte ska kunna påverka svaren.
En begränsning som kan ses vid användning av en enkät med strukturerade frågor är att den
som besvarar enkäten inte kan gå utanför svarsalternativen (37). Av den anledningen lades en
möjlighet till en övrig kommentar sist i enkäten. En öppen fråga ger en möjlighet att berätta
fritt utifrån den egna upplevelsen (37). En annan begränsning i denna studie är att enkäten
som använts inte är formellt validerad även om flertalet av frågorna använts vid en annan studie. För att resultaten från en studie ska kunna generaliseras behöver mätmetoden ha god reliabilitet och validitet. Validering av frågeformuläret utfördes bland annat genom att resonera
kring frågorna med kollegor och kurskamrater insatta i ämnet. Även en pilotstudie genomfördes för att få en uppfattning om enkäten kunde besvaras utifrån frågeformuleringarna (31).
Reliabilitet avser en studies tillförlitlighet (37). Ett sätt att utvärdera en enkäts reliabilitet och
beräkna dess tillförlitlighet samt hur enskilda frågor samvarierar är att beräkna Cronbach’s
Alpha (36). Resultatet på ett sådant test kan variera mellan 0,00 till 1,00. Desto högre siffra
desto högre tillförlitlighet, önskvärt är att värdet ligger över 0,70. Litteraturen menar emellertid att det i ett frågeformulär är vanligt med ett värde som ligger mellan 0.50 och 0.90 (38).
Vid analys av denna studies Cronbach’s Alpha blev resultatet 0.67, vilket då kan ses som ett
gränsfall. Detta innebär att frågeformuläret som använts i denna studie kunnat ses över ytterligare innan genomförande. Ett annat sätt att utvärdera ett frågeformulärs reliabilitet är att
göra ett ”test–retest–reliability”. Ett sådant test innebär att studien utförs ytterligare en gång,
och vid överensstämmande med den tidigare gjorda studien stärks studiens reliabilitet ytterligare (36). Avseende denna studie fanns dock begränsat med tid varför sådant test inte skulle
hinna genomföras.
Anledning till formulering av inklusionskriterierna avseende ålder var att endast vuxna individer behandlats med tandimplantat på Tandlagets kliniker. Ett annat kriterium var att deltagarna skulle ha behandlats under de senaste tre åren. Detta för att deltagarna skulle ha en rimlig möjlighet att minnas upplevelsen av sin tandimplantatbehandling. Ytterligare ett kriterium
var att deltagaren skulle ha erhållit två eller flera tandimplantat i en sammanhängande konstruktion. Detta för att en sådan konstruktion ofta ställer högre krav avseende egenvården
jämfört med de som erhållit singelimplantat. För att kunna generalisera resultat från ett stickprov måste stickprovet vara representativt för populationen. En förutsättning för att uppnå
detta är ett slumpmässigt urvalsförfarande (36). I denna studie gjordes ett slumpmässigt klinik- och könsstratifierat urval av deltagarna genom lottning, där samtliga patienter som upp12
fyllde inklusionskriterierna hade möjlighet att bli utvalda för deltagande. På så sätt kan detta
stickprov ses representera populationen. Avseende deltagarnas kön och ålder sågs en jämn
fördelning mellan grupperna vilket stärker generaliserbarheten av denna studie ytterligare.
Den avslutande öppna möjligheten till en övrig kommentar har analyserats med hjälp av en
kvalitativ metodansats. Resultatet från denna analys tillför en förståelse för patienternas uttryck, vilket författaren av denna studie ser som positivt. Att utföra en fullständig kvalitativ
intervjustudie inom samma område som föreliggande studie hade kunnat ge en djupare inblick
och förståelse för patienternas upplevelser.
Avseende denna studies signifikansnivå valdes denna till 0,05. Då Spearman’s rangkorrelation användes för att se om det fanns något samvariation mellan de olika variablerna erhölls
såväl positiva som negativa samband, dessa var dock generellt svaga (r =≤ 0,3). I resultatet
från analysen presenterades även korrelationer där signifikansnivån var 0,01. Här kunde ett
starkt positivt samband ses mellan om deltagaren var nöjd med resultatet av sin tandimplantatbehandling och om deltagaren var nöjd med utseendet på sina tänder (p= 0,000; r = 0,588).
Att ändra studiens signifikansnivå till p = ≤ 0,01 var trots allt inte aktuellt då detta inte hade
medfört några större skillnader gällande styrka och svagheter i korrelation mellan de övriga
variablerna, där de flesta r- värden låg kring 0,2 – 0,3, och därmed hade en svag korrelation.
När det handlar om studiens interna och externa bortfall hade det externa bortfallet eventuellt
kunnat påverkas genom ytterligare ett påminnelsebrev. Av 150 enkäter besvarades inte 35
vilket medför ett bortfall på 23 %. Efter ett första utskick räknas med att drygt hälften av enkäterna besvaras. Efter en påminnelse uppskattas att ytterligare hälften av de som inte svarat
tidigare svarar. Ytterligare en påminnelse kunde ha gett svar från ytterligare cirka 16-17 individer (10 %). Enligt litteraturen anses dock att en svarsfrekvens på ≥70 – 75 % är acceptabelt
(39), vilket också uppnåddes i denna studie (77 %). Om svarsfrekvensen i en studie är för låg
(under 50 %) behöver en bortfalls analys genomföras för att resultatet ska kunna generaliseras. Denna studies svarsfrekvens är dock att räkna som acceptabel, varför resultatet anses
kunna generaliseras till att representera studiens totala målgrupp.
Ett internt bortfall i denna studie var patientens ålder vilket sju kvinnor och tre män valde att
inte fylla i. Ett sätt att påverka detta hade kunnat vara att ha ett åldersspann i enkäten ex 40-50
år, 50-60 år, 60-70 år etcetera i stället för att endast fylla i sin ålder i en ruta. Kanske kände
sig patienterna utlämnade i och med att de skulle skriva in sin ålder i en ruta.
Ett annat internt bortfall som kunde ses var möjligheten till en övrig kommentar där endast 25
av 115 skrivit något. Av dessa 25 kommentarer var sex av annan karaktär. Exempelvis att en
deltagare hade bytt efternamn och en annan hade aldrig varit tandlös. Avseende begreppet
tandlös, har författaren av denna studie i efterhand funderat på om ett annat begrepp, exempelvis ”tid för helt/delvis saknade tänder”, kunnat användas i enkäten istället eller om frågan
kunnat formuleras på ett annat sätt. Ordet tandlös innebär för många att sakna samtliga tänder
vilket för en del individer kan vara ett känsligt område, medan det för tandvårdspersonal innebär såväl hel som partiell tandlöshet. Samtliga deltagare har trots frågeställningens utformning besvarat frågan (n=115). Av denna anledning har dock författaren av denna studie valt
att använda andra uttryck så som tid för avsaknad av tänder etcetera vid presentationen av
resultatet. Det interna bortfallet för den övriga kommentaren är således 78 %. Potentiella anledningar till den låga svarsfrekvensen kan vara att deltagaren inte hade något ytterligare att
tillägga eller att de inte kände sig motiverade till att skriva något.
Det interna bortfallet i denna studie är mycket lågt vilket kan anses stärka enkätens validitet.
13
En nackdel med att enkäterna var anonyma då de returnerades till författaren var att det inte
kunde ses vilka deltagare som avstått från att besvara enkäten. Om enkäterna hade varit kodade hade en riktad påminnelse kunnat skickas till en specifik deltagare vilket bland annat
hade kunnat medföra lägre administrationskostnader.
Ytterligare en nackdel med enkäten var att det inte markerats till vilken klinik deltagaren
hörde, därmed finns en potentiell risk att samtliga som avstått att besvara enkäten skulle
kunna vara från en och samma klinik, även om det känns mindre troligt. En annan aspekt är
att ytterligare analys hade kunnat göras för att se om det fanns några skillnader mellan klinikerna avseende de olika frågeställningarna i enkäten. Sådan typ av information hade kunnat
leda till att rutiner på en specifik klinik kunnat ses över och förbättras. Intressant information
kan på så sätt ha gått förlorad vilket kan ses som en svaghet.
Resultatdiskussion
Resultatet från denna studie tyder på att majoriteten av deltagarna i studien var nöjda med sin
tandimplantatbehandling i stort. Vissa skillnader och samband kunde dock ses med avseende
av deltagarens ålder, könstillhörighet samt i förhållande till hur länge deltagaren saknat tänder
i ett visst område.
Föreliggande studies resultat tyder på att de flesta deltagare ansåg att behandlingen med tandimplantat inte var särskilt obehaglig och majoriteten ansåg sig även nöjda med den information som erhållits före och efter operation. En procentuell skillnad avseende kön och åldersgrupp kunde emellertid ses, där nästan hälften av männen i den yngre åldersgruppen uppgav
att de upplevt operationen något mer obehaglig än vad kvinnorna gjorde. Motstridiga resultat
avseende kön ses i en annan studie där yngre kvinnor beskrev att de upplevt ett större obehag
gällande tandimplantatbehandling än män (39). En tänkbar anledning till denna skillnad kan
vara att den som informerar om behandlingsförfarandet har olika sätt att informera, beroende
av patientens kön. Kanske antas att män inte är lika känsliga, vilket leder till att informationen
omedvetet kan se olika ut. En annan möjlig anledning till dessa skillnader kan vara att kvinnor
i högre grad uttrycker sina känslor än män, något som påvisats i studier vilka handlar om
skillnad i kommunikation mellan vårdgivare och patient beroende av könstillhörighet (39, 40).
Det anses även vara av stor vikt att patienter som genomgår olika former av protetisk behandling ges möjlighet till att diskutera kring behandlingsproceduren (41), på så sätt är patienten
mer förberedd. Ett sätt att komma till rätta med att män upplever större oro och obehag inför
operation kan vara att varje klinik ser över sina rutiner för hur det professionella omhändertagande ska ske, oavsett kön, vid planerade tandimplantatoperationer.
Ett statistiskt signifikant samband som sågs i föreliggande studie var att deltagarens upplevelse av information före operation med tandimplantat, påverkade upplevelsen av behandlingen i stort. Ett samband som påvisats i andra studier där majoriteten patienter upplevt att god
information inför operation påverkade den totala behandlingsupplevelsen (42, 43). En annan
studie lyfter att det är av största vikt att ge adekvat information och instruktion såväl före som
efter operationen för att tandimplantatbehandlingen ska få så hög lyckandefrekvens som möjligt. Resultatet i denna studie visar på att majoriteten av deltagarna var mycket nöjda med
behandlingsresultatet i stort gällande variablerna: tändernas utseende, tuggförmåga och hur
det sociala umgänget påverkats. Jämförbara resultat har setts i andra studier där dessa variabler ofta ses påverka deltagarens totalintryck av tandimplantatbehandlingen (27, 45, 46). Motsägande resultat ses dock i en grekisk studie där patienter uppgav sig mindre tillfredsställda
med sina tandimplantat avseende estetik och funktion (40). Föreliggande studie visade en
skillnad avseende åldersgrupp när det handlar om estetik, där yngre deltagare var mer nöjda
än äldre, inga könsskillnader påvisades. Detta resultat stöds i en annan studie vars resultat
14
tyder på att individer med högre ålder ses vara mindre nöjda än yngre. I samma studie kunde
även påvisas att kvinnor oftare hade högre förväntningar på utseende och estetik än vad män
hade (47). En anledning till dessa skillnader kan vara att yngre individer ofta har lättare att ta
till sig och acceptera något nytt än vad äldre har. Avseende könsskillnaden kan antas att kvinnor överlag har högre krav vad gäller utseende och estetik än vad män har. Något som även
påvisas i en kanadensisk studie där äldre kvinnor oftare var mindre tillfredsställda än män
med implantatförankrad protetik avseende estetik och funktion (48). Denna studies resultat
visar att övervägande andel av deltagarna upplevde att de kände sig mycket säkrare i socialt
umgänge. Detta resultat stöds bland annat i en svensk kvalitativ studie där individer som erhållit käkbensförankrade protetiska lösningar uttrycker att deras behandling medfört ”en resa
från socialt stigma till välbefinnande”. En resa som grundade sig i en försämrad oral hälsa
med smärta, låg självkänsla och socialt stigma till upprymdhet att bli den person de en gång
var (26). Förväntningar gällande tuggförmåga är många gånger höga. Föreliggande studies
resultat visar att majoriteten av deltagarna upplevde att tuggförmågan förbättrats. En statistiskt signifikant skillnad kunde ses avseende kön där män påtalade att de var mer nöjda än
kvinnorna. Detta resultat stöds delvis av en annan studie där två tredjedelar av männen såg
tuggförmågan som en av de mest betydande faktorerna till att vilja genomgå behandling (24).
I en annan studie avseende förväntade fördelar med tandimplantat kontra löstagbar protetik,
ansåg hälften att en fast konstruktion hade bättre komfort och var estetiskt mer attraktiv. En
fjärdedel jämställde tandimplantat med naturliga tänder (14).
Resultatet i denna studie visar på att majoriteten av deltagarna besökte sin tandläkare eller
tandhygienist regelbundet för årliga kontroller. Avseende om deltagarna haft några besvär
med sina tandimplantat kunde i föreliggande studie ses skillnader avseende åldersgrupp, där
yngre män uppgav att de haft besvär i större utsträckning än kvinnor i samma ålder. Dock bör
tilläggas att endast ett fåtal deltagare ur den totala studiens population, uppgav att de haft besvär vid upprepade tillfällen. Till skillnad från detta resultat kunde en annan studie påvisa ett
statistiskt signifikant samband avseende kön och ålder, där män och individer med högre ålder
sågs ha en sämre munhygien än kvinnor och yngre individer. De som gick mer sällan för kontroll av sina tandimplantat hade oftare en sämre munhygien och högre förekomst av inflammation runt sina tandimplantat varför god egenvård och regelbundna kontroller hos tandvården rekommenderades (49). Patienter som är inskrivna och behandlas på Tandlaget kallas
med regelbundna intervaller för undersökning/kontroll, en del avstår dock från detta. En
grundläggande förutsättning för att inte drabbas av besvär kring tandimplantatet är en god
daglig egenvård (50). Tandimplantat kan med rätt omhändertagande vara en livslång lösning,
detta förutsätter dock en patientmedvetenhet om vikten av noggrann egenvård (8). En av
tandhygienistens uppgifter är att utbilda och instruera patienter så att de har rätt material och
teknik för att hålla rent runt tandimplantatkonstruktionen, utifrån design och placering (51).
God oral hälsa måste finnas före, under och efter tandimplantatbehandling och patienterna är
ofta angelägna om att få veta vilken vård deras tandimplantat kommer att kräva (52). En genomgång avseende vilken egenvård som krävs innan och efter behandling ses av föreliggande
studies författare som nödvändig, detta för att undvika eventuella besvär och missnöje hos
patienten.
Avseende behandlingsalternativ av hel- eller partiell tandlöshet är det av största vikt att patienten erhåller adekvat information om vilka behandlingsalternativ som finns. Det för att
kunna ge bästa möjliga förslag utifrån patientens förutsättningar (53). Resultatet i föreliggande studie visade att tandläkaren är den vanligaste informationskällan till tandimplantat
som behandlingsalternativ vilket även överensstämmer med tidigare gjorda studier (50, 54).
Andra vanliga informationskällor som uppges är familj, vänner, media och internet (22, 24). I
15
denna studie visade resultatet på att tandimplantatbehandling endast i ett fall rekommenderats
av tandhygienist vilket kan ses som intressant. Då tandhygienisten dagligen träffar individer
med olika behov, så som hel- eller partiell tandlöshet, anser författaren av denna studie att
tandhygienisten har utmärkta förutsättningar att föreslå de olika tandersättningsmetoder som
finns däribland tandimplantat. Detta är något som stöds ytterligare i en artikel där det uttrycks
att tandhygienisten många gånger är den som har en god möjlighet att informera om tandimplantat som behandlingsalternativ och ofta finns en redan etablerad kontakt med patienten
(55).
Att många trots allt avstår tandimplantatbehandling även om information ges är kostnaden.
Flertalet artiklar visar att kostnader för tandimplantat är höga och ofta en anledning till att
avstå, det finns dock undantag där vissa är beredda att betala stora summor (22, 24, 54, 56,
57). Behandling med tandimplantat ses öka och en anledning till denna förändring anses vara
en ökad kännedom kombinerat med ökad tillgång på kvalificerade utövare (23). En anledning
till att antalet tandimplantatbehandlingar ses öka i Sverige är också det statliga tandvårdsstödet som trädde i kraft 2008, vilket ger en ökad ersättning för tandimplantat (13).
Föreliggande studie visade på att majoriteten av deltagarna upplevde att tandimplantatbehandlingen motsvarat deras förväntningar och att de skulle genomgå behandlingen igen om de fick
göra ett nytt val. En återkommande angiven anledning till att välja tandimplantat som behandlingsalternativ är att de har bra komfort, höjer självkänslan, gör det enklare att äta, förbättrar
utseendet, påverkar talet och den orala hälsan som helhet.
Klinisk implikation
Denna studie kan bidra till att de rutiner som finns kring tandimplantatbehandlingar ses över
och förbättras, något som kan ses som en del i ett kvalitetsutvecklingsarbete. Genom att identifiera positiva och negativa faktorer kan Tandlagets rutiner kring tandimplantatbehandling
revideras och utvecklas på klinikerna i Boden, Kiruna, Luleå och Piteå.
Tandhygienisten innehar legitimation och med det en skyddad yrkestitel. Tandhygienistens
kompetensområde kan beskrivas utifrån tre områden; munhälsa i teori och praktik, forskning
utveckling och utbildning samt samverkan och ledarskap (58). I munhälsa ingår hälsofrämjande åtgärder för att identifiera och förebygga hälsorisker samt bedöma patienters möjlighet
och förmåga till egenvård. Utöver detta ingår att informera och stödja patienter om sjukdomar
i munhålan och möjligheter till förebyggande åtgärder, instruktion i munhygieniska hjälpmedel och metoder, kostrådgivning samt tobaksförebyggande åtgärder (59). Utifrån ett tandhygienistperspektiv innebär detta att hon/han med sin kompetens med fördel kan involveras i tandimplantatbehandlingens samtliga delar avseende information, instruktion, förebyggande och
sjukdomsbehandlande åtgärder.
Slutsats
Resultatet av denna tvärsnittsstudie visade att majoriteten av deltagarna i studien skattade sin
tandimplantatbehandling som en positiv upplevelse. Studien visar även på att de flesta var
nöjda eller mycket nöjda med slutresultatet, vissa skillnader sågs dock avseende kön och ålder. Avseende egenvård upplevde de flesta att det inte var besvärligare att hålla rent runt tandimplantat än naturliga tänder. Den vanligaste informationskällan till behandlingsalternativet
var tandläkaren och majoriteten av deltagarna var positiva till slutresultatet och skulle välja
behandling med tandimplantat igen om de fick en ny möjlighet.
16
Fortsatt forskning
Trots att tandimplantat funnits länge på marknaden finns fortfarande få studier vilka belyser
tandimplantatbehandling ur patientens perspektiv. För att kunna möta upp patienters behov
och förväntningar vad gäller kostnader, estetik, funktion etcetera är det viktigt att lyssna på
deras åsikter. En kvalitativ studie hade kunnat belysa dessa deltagares åsikter i ett djupare
perspektiv. Denna studie kan ligga till grund för fortsatt forskning i ämnet, där den kan utvecklas och ge en djupare innebörd utifrån patienters upplevelse av tandimplantatbehandling.
17
Referenser
1. Carlsson. G. E., Omar. R. The future of complete dentures in oral rehabilitation. A critical
review. J Oral Rehabil 2010; 37:143-156
2. SBU (2004). Tidig belastning av tandimplantat
3. Roumanas E. D. The social solution – denture esthetics, phonetics, and function. Int J Prosthodont. 2009; 18: 112-115
4. Locker D. Concepts of oral health, disease and the quality of life. In: Slade GD, editor.
Measuring oral health and quality of life. Chapel Hill: University of North Carolina, Dental
Ecology; 1997, pp. 11-23
5. Hobdell M, Petersen PE, Clarkson J, Johnson N. Global goals for oral health 2020. Inter
Dent J. 2003,53(5):285-8.
6. Hugoson, A., Koch, G., Johansson, S. Konsensusfrågor och uttalanden. I: Konsensuskonferens Oral hälsa. Hugoson, A., Koch, G., Johansson, S, redaktörer. Stockholm: Gothia; 2003
7. SBU (2010). Tandförluster – en systematisk litteraturöversikt
8. Drewinski. A. Hygiene and the implant patient – a preventive perspective. Juli, 2009
www.rdh.se
9. Tandvårdslagen (1985:125).
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Tandvardslag1985125_sfs-1985-125/?bet=1985:125
10.Hugoson. A, Koch. G, Göthberg et al. Oral Health of Individuals aged 3 – 80 years in
Jönköping, Sweden during 30 years (1973-2003). Swed Dent J. 2005; 29(4):125-38
11. Socialstyrelsen (2011). Lägesrapport 2011- Hälso- och sjukvård och socialtjänst
12. Försäkringskassan.
http://www.forsakringskassan.se/tandvard/statligt_tandvardsstod/hogkostnadsskydd/
2014-03-26
13. Försäkringskassan https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/18af374c-b2fe-4367-9e665cc7cb4557b5/rupp74853_08_svar.pdf?MOD=AJPERES&attachment=true&CACHE=NON
E&CONTENT CACHE=NONE 2014-02-08
14. Albrektsson. T., Wennerberg. A. The Impact of Oral Implants – Past end Future, 19662042. J Can Dent Assoc 2005; 71(5):327
15. Darby, M. L & Walsh, M. M. Dental Hygiene theory and practice 2ndedition Philadelphia:
N.B Saunders Company; 2003
16. SBU http://www.sbu.se/sv/Vetenskap--Praxis/Vetenskap-och-praxis/Tandforlust---viktigtatt-ersatta-tander-men-metoderna-ar-daligt-testade/ 2014-02-11
17. Nieminen, A., Jokela – Hietamäki, M., Uitto, V-J. Implantatets livslängd beroende av
stödbehandlingen. Tandläkartidningen. 2010; 102 (2): 86-95
18. Drewinski, A. Hygiene and the implant patient – A preventive perspective.
www.rdhmag.com 20140323
19. Todescan, S., Lavigne, S., Keleksis – Cholakis, A. Guidance for the Maintenance Care of
Dental Implants: Clinical review. J Can Dent Assoc 2012; 78: c107
20. Derks, J. Tandimplantatbehandling i Sverige. Preliminär rapport. Göteborgs universitet.
21. Henricson, M. Vetenskaplig teori och metod – från ide till examination inom omvårdnad.
Lund: Studentlitteratur; 2012
22. Pommer. B, Zechner. W, Watzak. G, Ulm. C, Watzek. G, Tepper. G. Progress and trends
in patients´mindset on dental implants. I: level of information, sources of information and
need for patient information. Clin Oral Implants Res. 2010; 22:223-229
23. Narby. B, Kronström. M, Söderfeldt. B, Palmqvist. S. Changes in Attitudes Toward Desire for Implant treatment: A Longitudinal Study of a Middle-Aged and Older Swedish Population. Int J Prosthodont.. 2008; 21: 481-485
18
24. Rustemeyer. J., Bremerich. A. Patient´s knowledge and expectations regarding dental implants: assessment by questionnaire. Int J Oral Maxillofac Implants. 2007; 36: 814-817
25. Grey. E. B, Harcourt. D, O´Sullivan. D, Buchanan. H, Kilpatrick. N. M. A qualitative
study of patient´s motivations and expectations for dental implants. Br Dent J. 2013; 214: E1
26. Narby. B, Hallberg. U, Collin-Bagewitz, Söderfeldt. B. Grounded Theory on Factors Involved in the Decision-Making Process of patients Treated with Implant Therapy. Int J Prosthodont. 2012; 25: 270-278
27. Pjetursson. B. E, Karoussis. I, Bürgin. W, Brägger. U, Lang. N. P. Patients´satisfaction
following implant therapy – A 10 – year prospective cohort study. Clin Oral Implants Res.
2005; 16: 185-193
28. Moghadam. M, Dias. R, Kuyinu. E, Ferguson. M. B, Mucciolo. T, Jahangiri. L. Predoctoral Fixed Implant Patient Satisfaction Outcome and Challenges of a Clinical Implant
Competency. J Dent Educ. 2011; 2: 437-442
29. Backman, J. Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur; 2008
30. Willman, A., Stoltz, P., Bahtsevani, C. Evidensbaserad omvårdnad – En bro mellan
forskning & klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur; 2011
31. Patel, D., Davidson, B. Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur; 2011
32. Djurfeldt, G., Larsson, R., & Stjärnhagen, O. Statistisk verktygslåda. Samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur AB; 2010
33. Kvale, S., Brinkmann, S. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB;
2009
34. Graneheim, U.H, Lundman, B. Qualitative content analysis in nursing research: consepts,
procedures and measures to achive trustworthiness. Nurse Educ Today. 2004; 24: 105-113
35. Vetenskapsrådet.
Http://www.vr.se/download/18.3a36c20d133af0c12958000491/1321864357049/God+forskni
ngssed+2011.1.pdf 2014-02-11
36. Forsberg, C., Wengström, Y. Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur &
Kultur; 2013
37. Ejlertsson, G. Enkäten I praktiken: En handbok I Enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur;
2005
38. Polit, D. F. Data Analysis & Statistics for nurcing research. Stamford, CT: Appleton &
Lange; 1996.
39. Sondell, K., Söderfeldt, B., Palmqvist, S., Adell, Å. Communication during Prosthodontic
Treatment-Dentist, Patient, and Dental Nurse. Int J Prosthodont 2000; 13:506–512
40. Levi, A., Psoter, W., Agar, J., Resine. S., Taylor, T.Patient Self-reported Satisfaction with
Maxillary Anterior Dental Implant Treatment. Int J Oral Maxillofac Implants. 2013; 18:113120
41. González-Lemonnier, S., Bovaira-Forner, M., Peñarrocha-Diago M. A., Peñarrocha-Oltra
D. Relationship between preoperative anxiety and postope-rative satisfaction in dental implant
surgery with intravenous conscious sedation. Med Oral Patol Oral Cir Bucal. 2010 Mar 1; 15
(2):e379-82
42. Johannsen, A., Wikesjö, U., Tellefsen, G., Johannsen, G.(2012) Patient attitudes and expectations of dental implant treatment – a questionnaire study. Swed Dent J 2012; 36:7-13
43. González-Lemonnier S, Bovaira-Forner M, Peñarrocha-Diago MA, Peñarrocha-Oltra D.
Relationship between preoperative anxiety and postope-rative satisfaction in dental implant
surgery with intravenous conscious sedation. Med Oral Patol Oral Cir Bucal. 2010; 1;15
(2):e379-82
44. Coxon, M. Case selection and education of a patient for implant placement. Dental Nursing. 2011; 7(11): 630-632
19
45. Johannsen. A, Westergren. A, Johannsen. G. Dental implants from the patients perspetive:
transition from tooth loss, through amputation to implants – negative and positive trajectories.
J Clin Periodontol. 2012; 39: 681-687
46. Misje, K., Björnland, T., Saxegaard, E., Jensen, L. Treatment Outcome of Dental Implants
in the esthetic Zone: A 12- to 15- year Retrospective Study. Int J Prosthodont. 2013; 26:365369
47. Da Lima. E. A., dos Santos. M. B. F., Marchini. L. Patient´s expectations of and Satisfaction with Implantsupported Fixed partial Dentures and Single Crowns. Int J Prosthodont.
2012; 25: 484-490
48. González-Lemonnier S, Bovaira-Forner M, Peñarrocha-Diago MA, Peñarrocha-Oltra D.
Relationship between preoperative anxiety and postope-rative satisfaction in dental implant
surgery with intravenous conscious sedation. Med Oral Patol Oral Cir Bucal. 2010 Mar 1;15
(2):e379-82
49. Chareyeva, O., Altynbekov, K., Zhartybaev, R., Sabdanaliev, A. Long-term dental implant
success and survival – a clinical study after an observation period up to 6 years. Swed Dent J.
2012; 36:1-6
50. Tilling, E. Care of implants to ensure their long-term success. Dental Nursing. 2013;
9(8):446-447
51. Schmeling. W. S., Krasher. C. M. Oral Health Maintenance of dental Implants. The Dental Assistant. 2010; 3: 27-35
52. Wingrove. S. Focus on Implant Home Care – before, during and after restoration. September, 2013. www.rdh.se
53. Guyatt, G. H., Cook, D. J. Health ststus quality of life, and the individual. J Am Med Assoc. 1994; 272(8):630-631
54. Saha A, Dutta S, Vijaya V, Rajnikant N. Awareness among patients regarding Implants as
a treatment option for replacement of missing teeth in Chattisgarh. J Int Oral Health 2013;
5(5):48-52
55. Draper. C. The Dental Hygienist´s Role in Implant Therapy – from treatment planning to
Maintenance. Contemp Oral Hygiene May 2007
56. Suprakash. B, Ahammed. A. R Y, Thareja. A, Kandaswamy. R, Kumar. N, Bhondwe. S.
Knowledge of Patients toward ental Implant as an Option for Replacement of Missing Teeth.
J Contemp Dent Pract. 2013; 14(1):115-118
57. Müller. F, Kalem. S, Barbezat. C, Herrmann. R. F, Schimmel. M. Knowledge and attitude
of elderly persons towards dental implants. Gerodontology. 2012; 29:914-923
58. Socialstyrelsen, 2005. Kompetensbeskrivning för legitimerad tandhygienist
http://socialstyrelsen.se/publikationer2005/2005-105-3 59
59. Socialstyrelsen, 2007. Utvidgad kompetens för tandhygienister – förutsättningar för en
försöksverksamhet. http://socialstyrelsen.se/publikationer2007/2007-107-1
60. Draper, J. The relationship between research question and research design. I Crookes, P &
Davies, S. (Eds.). Research in nursing and Health Care. Edinburgh: Bailliere Tindall; 2004
61. Socialstyrelsen (SOSFS 2011:9). Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18389/2011-6-38.pdf
20
Bilaga
Bilaga 1 Enkät
Kryssa i ett alternativ på vardera nedanstående frågeställningen
Kvinna
Man
Ålder
1. Är du nöjd med resultatet i stort av din tandimplantatbehandling?
Ja, mycket nöjd
Ja, i stort sett nöjd
Nej, inte särskilt nöjd
Nej, absolut inte nöjd
2. Är du nöjd med utseendet på dina tänder efter din tandimplantatbehandling?
Ja, mycket nöjd
Ja, i stort sett nöjd
Nej, inte särskilt nöjd
Nej, absolut inte nöjd
3. Hur har din tuggförmåga förändrats efter din tandimplantatbehandling?
Blivit mycket bättre
Blivit något bättre
Ingen skillnad
Blivit sämre
4. Hur har behandlingen med tandimplantat påverkat hur säker du känner dig i
socialt umgänge?
Mycket säkrare
Något säkrare
Ingen skillnad
Mindre säker
21
5. Hur upplevde du behandlingen med tandimplantat?
Mycket obehaglig
Ganska obehaglig
Ej obehaglig
6. Upplevde du att du fick tillräckligt med information inför operationen?
Ja
Nej
Vet ej
7. Upplevde du att du fick tillräckligt med information efter operationen?
Ja
Nej
Vet ej
8. Har du haft några besvär med dina tandimplantat?
Ja, vid upprepade tillfällen
Ja, vid något enstaka tillfälle
Nej, aldrig
9. Hur lång tid var du tandlös innan tandimplantatbehandlingen genomfördes?
Mindre än 6 månader
6 månader men mindre än 2 år
2-5 år
Mer än 5 år
10. Vem föreslog behandling med tandimplantat?
Tandläkare
Tandhygienist
Familj/bekant
22
11. Fick du förslag på alternativ behandling?
Ja
Nej
Det var inte aktuellt
12. Går du regelbundet till tandläkaren/tandhygienist för kontroll av dina tandimplantat?
Ja minst 1 ggr/år till Tandläkare/Tandhygienist
Ja, minst 1 ggr/vartannat år till Tandläkare/Tandhygienist
Nej, jag söker enbart tandvård vid akuta besvär
Nej, jag har inte varit hos Tandläkare/tandhygienist
sedan tandimplantatbehandlingen gjordes
13. Tycker du att behandlingen motsvarade dina förväntningar?
Ja
Nej
Tveksam
14. Om du skulle välja idag, skulle du då föredra behandling med tandimplantat?
Ja
Kanske
Nej
15. Hur upplever du egenvården/rengöring av dina tandimplantat?
Mycket bra/enkelt
Mindre bra
Ingen skillnad
Sämre/svårt
23
16. Hade du önskat dig bättre information/instruktion vad gäller egenvård/rengöring
innan behandling?
Ja
Nej
Övriga kommentarer:
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Tack för Er medverkan!
24
Bilaga 2 Informationsbrev
Hej
Du har blivit utvald att delta i en studie!
Jag heter Charlotta Lindmark och arbetar som legitimerad tandhygienist på Tandlaget i Kiruna.
Jag studerar på magisterprogrammet i Oral hälsovetenskap på Hälsohögskolan i Jönköping.
I mitt examensarbete kommer jag att genomföra en enkätstudie som riktar sig till patienter
som erhållit två eller flera tandimplantat.
Syftet är att utvärdera patientupplevd nytta/tillfredställelse av tandimplantatbehandling som
utförts på någon av Tandlagets kliniker i Boden, Kiruna eller Luleå.
Idag finns ytterst få studier som belyser detta och förhoppningen är att denna studie kan bidra
till att rutiner och omhändertagandet av patienter i samband med tandimplantatbehandling kan
utvecklas och förbättras.
Ditt deltagande är frivilligt men för att enkäten ska få så representativ bild som möjligt krävs
ett högt deltagande varför ditt svar är av mycket stor vikt.
Bifogat i detta brev finns ett frågeformulär samt ett färdigfrankerat, adresserat kuvert. Om Du
önskar delta i studien, fyll i frågeformuläret och posta det i bifogat kuvert.
Svar önskas inom 14 dagar.
Enkäterna kommer att avidentifieras genom kodning och resultatet från dessa kommer att
databehandlas på gruppnivå vilket innebär att enskilda uppgifter inte kommer att kunna identifieras. Resultaten kommer att redovisas till handledare samt lärare på Hälsohögskolan i Jönköping.
Uppsatsen där resultatet kommer att redovisas kommer även att distribueras till klinikerna,
vilket ger dig som deltagare en möjlighet att ta del av resultatet vid ditt besök på kliniken.
Har du några funderingar kring studien, vänligen kontakta mig via telefon eller e- post:
Charlotta Lindmark, Legitimerad Tandhygienist
Telefon
XXX – XX XX XXX
E- post
lich1112@student.hj.se
Handledare: Ulrika Lindmark, lektor i Oral hälsovetenskap på Hälsohögskolan i Jönköping
E- post
liul@hhj.hj.se
Tack på förhand, för Er medverkan!
25
Bilaga 3 Påminnelsebrev
Hej!
För ungefär två veckor sedan fick Du en förfrågan om att medverka i en enkätundersökning
där syftet är att utvärdera patientupplevd nytta/tillfredställelse av tandimplantatbehandling
som utförts på någon av Tandlagets kliniker i Boden, Kiruna eller Luleå.
Eftersom att jag ännu inte fått något svar från Dig, antar jag att du glömt bort eller inte haft tid
att fylla i formuläret. Jag skulle vara enormt tacksam om Du ville besvara frågorna och skicka
in svaren så snart som möjligt, dock senast 28/3.
Om du redan har skickat in enkäten kan du bortse från denna påminnelse
Även om ditt svar är frivilligt så är det av stor betydelse för mig att du fyller i enkäten så
att jag får in tillräckligt många svar för att undersökningen ska kunna slutföras.
Om Du har några frågor eller synpunkter gällande formuläret eller studien kontakta mig gärna
Telefon: XXX - XX XX XXX
E- post: lich1112@student.hj.se
Tack på förhand, för Din medverkan!
Vänliga hälsningar Charlotta Lindmark, Legitimerad Tandhygienist
26