Svanå Bruk

Sigulsqwarn / Svanå bruk, Harakers socken, Västmanland
Det ursprungliga namnet på platsen är Sigulsqwarn, vilket bör innebära att den första
verksamhet som etablerats i Svartån, vid nuvarande Svanå var en kvarn. Det kan ha varit
såväl en såg- som en mjölkvarn. Sådana finns angivna på en del äldre kartor. Ägaren kanske
hette Sigul eller Sigurd.
Adels- och andra släkter som ägt Svanå bruk i Västmanland.
Riksdrotsen Magnus Brahe ägde
Axholm, uppströms Svartån i
Fläckebosjön. Hans dotter Ebba
ärvde ett stort antal egendomar
i Västmanland, bl.a. Sigulsqwarns ägor med kvarn och
hammare.
Ebba Brahe är mest känd som
Gustaf II Adolfs ungdomskärlek. Hon var en stark och
beslutsför ägare av Svanå.
Inspektor på Svanå var Per
Larsson Gyllenhöök, som börjat
som skrivare hos grevinnan.
Vid Ebba Brahes död 1674 var
hennes kvarlåtenskap bl.a.
52 418 lod guld och silver dvs
716 kilogram.
Adels- och andra släkter som ägt Svanå bruk i Västmanland.
Magnus Brahe
Ebba Brahe
Pontus De la Gardie
Johanna De la Gardie
Hedvig Stenbock
Knut Posse
Knut Posse
Knut Lindorm Posse
Knut Posse
Ebba Brahe och sonen Pontus De la Gardie ägare av Svanå.
Jacob Pontusson De la Gardie
(1583-1652), riksmarsk, greve
1615, gift med Ebba Brahe
(Magnusdotter) (1596-1674)
Pontus Fredrik De la Gardie
(1630-92), general, riksråd,
gift med Beata Elisabet von
Königsmark (1640-1723)
Bilderna visar Ebba Brahe och hennes son Pontus Fredrik De la Gardie
Det äldsta dokumentet i Svanås bruksarkiv från 6 maj 1590.
”Wij Johan the tredie medh Guds nådhe Sveriges Götes och
Wendes konungh Storfurste till Finland, Karelen, etc.
giöre vetterligt att våra undersåte som bygge och boo i Haraker
Sochn, uti Västerås biskops stickle, haffva klageligen givit till
känna, att Nils Larsson till Frödsåker, för några åhr sedan, utan
Lagh och dom skelf haffer vellet sigh till ett torp Karssbodha
benemdd som framledne Jöns Oloffsson till Redhebro yrpnara
fordom gifvit haffverr till prestebolet i förbenom de Sockn såsom
hans breff der på, år 1508 uthgifvit förmedler, hvilket sedan, efter
förr de Nils Larsson hede hverkan breff eller elliest något laga
fångh …
… dette uråd upne brott, kvest epterlåte och gifher för: de wåre
undersåter i Haraker Sochn lof och tillstånd att veder kunna och
taga oförnämde torp med åker, engs, fiskevatten och alla the ägor
der till lyde och aff ålder tillydt ….., under prestebolet igen, att
niuta …..”
I R S = Johan Rex Sveciae eller Sveriges Konung
Av brevet framgår att Nils Larsson
egenmäktigt lagt beslag på torpet, som
donerats till kyrkan av Jöns Olofsson
1508. Kungl. Maj:t beslutade att
socknen skulle ha rätt att återta
egendomen, i likhet med en dom i
häradsrätten. (1543?)
Det äldsta dokumentet i Svanås bruksarkiv från 6 maj 1590.
Varför har det redovisade brevet, undertecknat av Johan III, hamnat i Svanå bruks arkiv?
1. Det tillhör Harakers socken prästbol och bör finnas bland kyrkans handlingar.
2. Torpet/ägorna som behandlas ligger på mark som inköpts av Sigulsqvarn / Svanå.
3. Brevet är underskrivet av Pontus De la Gardies (d.y.) farmors far – Johan III – och därför
intressant för honom att tillvarata..
De la Gardie är en grevlig släkt, härstammande från en fransk borgarsläkt som på oklara
grunder tillskrivits adlig status. En del av släkten var dock möjligen lokal lantadel. Om detta
råder delade meningar i forskningen.
I Frankrike hette släktend'Escouperie och den förste kände stamfadern var Robert
d'Escouperie (levde omkr. 1387). Han uppges bl.a. ha ägt gården La Gardie i departementet Aude.
Släktens svenska gren härstammar från köpmannen Jacques Scoperier (†1565) i staden
Caunes nära Carcassonne i södra Frankrike. Hans son Ponce d'Escouperie invandrade till
Sverige 1565 och antog namnet Pontus De la Gardie – efter släktgården i Languedoc.
I sitt äktenskap med en illegitim dotter till Johan III - Sofia Johansdotter - blev han far
till riksmarsken Jakob de la Gardie, gift med Ebba Brahe.
Sigulsqwarn eller Svanå anges platsen heta på kartan från 1718
I 1635 års jordebok anges att
fältherren Magnus De la Gardie
äger Sigulsqwarns hemman
omfattande 3 ½ öresland.
1641 fastställdes skatten för
hammaren till 300 Riksdaler
silvermynt.
Den äldsta bevarade relationen av
bruket är från 1651. På denna
anges att Sigulsqwarns bruk bestod
av 4 Hamrar och 8 Härdar.
Kartan från 1718 visar platsen för
de två dammarna över Svartån,
samt Hamarsmedjorna, Såg- och
Mjölkvarnen.
Svanå bruks stångjärn skeppades ut från Västerås hamn till Stockholm.
Största leverantörer 1745
1745 vägdes 4 713 ton stångjärn in vid
järnvågen i Västerås.
Det motsvarar mellan 235 - 260 000
stänger à 18 - 20 kg/st.
Ramn: Mag. Schenström
Olsbenning
Långshyttan
Gersjö
Stabäck
Fagersta
Antal foror blir mera än 32 st per dag,
med 400 kg/fora under 350 dagar. Som
mest kunde 70-talet foror anlända/dag.
Ludvika
Karbenning
Bäckhammar
Sura bruk
Högfors
Vid Svanå bruk vägdes 225 ton in vid
vågen, mellan 11 – 12 000 stänger.
Horndahl
Trångfors
Seglingsberg
Antal foror från Svanå blir med samma
beräkning ca 2 st per dag.
Semla
Ramn: Christiernin
Engelsberg
Norns
Under april och november skedde få
transporter, på grund av det dåliga
väglaget.
Ramn: Sam Wendelin
Wirsbo
Svanå
Grängshammar
0
50
100
150
200
250
300
Ramnäs hade fyra bruk och med en
invägning 1745 på ca 560 ton.
Vågboken från 1768 är den äldsta i Västerås där varje dags invägning redovisas.
Bruket/Faktor
Antal järn Borgarj. Främmande järn (Skepp. Lisp. Skålp.)
Den 19 januari 1768 vägs det från
22 leverantörer in 6 434 stänger
enligt utdraget från vågboken.
Största volymen och antalet järn
kommer från Ängelsberg med ca 28
ton samt 1 600 + 198 stänger
(längst ner) dvs ca 16 kg/st.
Från Svanå vägs det in 318 stänger
med en vikt på 39 skeppund 16
lispund 10 skålpund.
Kolumnerna är:
Främmande järn
(Skeppund, Lispund och Skålpund)
Antal stångjärn
Borgarjärn
(Skeppund, Lispund och Skålpund)
Bruket / Faktorn
(ex. Rådman Helberg i Västerås)
Lantmätaren Carl Gustaf Vimans avmätning i Svanå 1792. Beteckning; T14-29:12.
”År 1792 den 10de Maij infant sig undertecknad Landtmätare vid Swanå Bruk i Wästmanland
Norrbo härad och Harakers Socken, att till följe af Swanå Respektive Ägare Högvälborne
Herr Grefve Posses begäran laga delning förrätta emellan samtlige till bemälte Bruk hörande
Smeder och Smedje drängar så väl å åker som äng och kålgårdar, hvarvid nedanför i
Beskrifningen…….
för att höra hvad deras yrkanden voro; hvarvid anmältes att enär hwar och en Mästare kan få
berga 6 Lass (Hö) och hwarje Swän och hjälpsmederne i samma proportion, Swännerne till 3
Lass och hjälpsmederne 1 ½ lass så vore de alla nöjde,….
och de som intet hafva efter den skedde graderingen till fulla värde i lasstal genom penningar
efter 40 skilling Lasstalet, hvilket Herr Grefven till vinnande af redigt skull samtyckte…”
Lantmätaren Carl Gustaf Vimans avmätning 1792. Beteckning; T14-29:12.
Beskrivning över Smedjevretarna
Östra Hammarsmedjan
Mästaren Jacob Hane,
Mästersvän Magnus Ersson,
Mästersvän Lars Hane,
Mästersvän Jonas Wekholm.
Gärdessmedjan
Mästaren Anders Nyström,
Mästersvän Anders Westerfors,
Mästersvän Johan Knipe,
Mästersvän Per Årén
Hjälpsmeden Petter Tysk
Knipe och Årén ”äro nu endast
hjälpsmeder, men nyttar Mästersväns
indelningen i sin tid”
Manufakturvärket, Östra Spiksmedjan
Mästaren Petter Svan,
Mästaren Petter Svanbäck,
Mästaren Daniel Svanström,
Drängen Jan Svanberg,
Drängen Carl Adamsson,
Drängen Petter Svanström,
Drängen Eric Dunderberg,
Drängen Johan Utter.
Den tilldelade arealen varierade mellan
1 Tunnland 18 Kappland resp. (ca 35 x 220 m)
1 Tunnland 25 kappland
(ca 35 x 250 m)
Lantmätaren Carl Gustaf Vimans avmätning 1792. Beteckning; T14-29:12.
Utdraget visa den största av de 11 vretarna, som fördelades för smedernas egna
odlingslotter eller kålland. Beskrivningar av smedernas mathållning visar att basfödan var
Råg och Kålrötter. Man var länge skeptisk mot potatisen, när den började introduceras.
Husförhörslängden i Svanå 1786 – 1795, under den tid avmätningen skedde.
Husförhörslängden Haraker AI:6 (1786-1795) Arkiv Digital Bild 115 / sid 122, visar Mästaren
Per Årén född 1728, gift 1752 och inflyttad till Svanå 1760 från Norberg. Han var den först
nämnda hammarsmeden, efter Greve Posse och hans betjäning samt brukets Inspektor.
Sonen Per Persson Årén, född 20/6 1765 i Svanå, var mästersven vid den tidigare visade
lantmäteriförrättningen.
Svanå bruks arkiv i en av brukets ladugårdar.
På bilderna syns en liten del av arkivbeståndet i Svanå bruks arkiv.
Arkivarien Tomas Adolfsson, från Arkiv Västmanland som sköter arkivet på uppdrag av
dagens ägare, söker här efter Svanå bruks kapitalbok från 1792.
Register öfver Svanå Capital Bok Pro Anno 1790.
Arkivet i Svanå innehåller ett stort antal böcker
över verksamheten som pågått från 1500-talet
fram till början av 1920-talet.
Efter bolagsbildning har bruket ägts av
Surahammars bruk, som senare köptes av ASEA
som senare blev ABB.
ABB sålde herrgården, med vidhängande arkiv
till AB Arvid Svensson i Västerås.
Arkiv Västmanland sköter arkivet på uppdrag
av dagens ägare.
En av dessa har anfäder som varit bergsmän i
trakterna av Grythyttan, Ängelsberg och andra
orter. Men även hammarsmeder vid bl.a.
Ramnäs bruk.
På bilden första sidan av kapitalbok för 1790.
Inspektoren Harald Fredric Wedholm, avräkning 1792.
Wedholm hade 292 Rdl i årslön o förmåner. Tog ut 322:39. Skulden till bruket ökade med 31:3
Från 1791 i ”Balance”
25 Rdl
Contantuttag
240 Rdl
Uttag Råg, Korn, Havre m.m. 78 Rdl
Kyrkoh., Pastor, Smidesjärn
Hästskor m.m
4 Rdl
Summa
348 Rdl
16 Skill
28 Skill
11 Skill
19 Skill
Detta års Lön
250 Rdl
Årets stat Råg, Korn o Havre 41 Rdl
Kosthåll vid kolkörning
1 Rdl
Lön och stat m.m.
292 Rdl
”Balance” till 1793
56 Rdl 19 Skill
Summa
348 Rdl 19 Skill
Factoren Herr Anders P Ihrfors i Westerås / Svanå bruk 1792.
Debet
Rdl Skil Rst
Förlags conto
200
9 Skp 9 lisp Smidesj.
3
Balance conto
40
29
35
4
1
Summa
16
5
244
Släkten Ihrfors
• Anders Petter Ihrfors var född 1748 i Västerås.
handelsm. Petter Ihrfors född 1714 i Irsta.
• Fadern
Ihrfors har varit borgmästare, förlagsmän,
• fartygsägare
och handelsmän i Västerås. Namnet
från stamfaderns födelseort Irsta. (Ihrsta)
Anders Petter var först gift med
• Handelsmannen
Birgitta Hülphers född 1751, dotter till rådmannen
Abraham Hülphers och Christina Westdahl. Hon dör
1780 varefter Anders P gifter sig med Anna Brita
Brodin som dör …. Han benämns 1783
”Kronobränneri Inspektören”.
ett tredje äktenskap med Beata Uggla får de sonen
• IGustaf
född 1790.
Gustaf Ihrfors och Edla Boman
• Handelsmannen
hade dottern Hilda Evelina född 1839, Hon gifter sig
1858 med Frans Henric Schartau född 1828 i Sjösås,
Kronobergs län. Denne kom 1851 till Forsby från
Stockholm.
Factoren Herr Anders P Ihrfors i Westerås / Svanå bruk 1792.
Texten på denna
sida är förtydligad
på nästa sida/bild.
Factoren Herr Anders P Ihrfors i Westerås / Svanå bruk 1792.
250 ton
Riksd Skill Rst
Riksd Skill Rst
13 38
6
Balance Conto
Stångjerns Conto i Stockholm
Afskeppnings Omkostnader för
1 749 Skp 14 ½ lisp Stångjern á 4 2/3 skill
Wägarens arvode för dito 4 skill per 100:de
Wanlig Discretion till Wägaren
170
1
3
5
22
16
4
-
174 43
4
Diverse Spik Sorters Conto
Afskeppnings Omkostnad för
182 Skp 2 lisp Diverse Sorters Spik à 5 skill
Wägarens Arfvode för dito 8 skill per 100:de
18
14
46
6
6
-
19 13
--
33 41
2
1 16
--
1
8
5
244 16
5
Svanå Gårds Hushålls Conto för
Ankommit Gods från Stockholm
Bruks Omkostninga Conto Gottgör
Detta Års Post Conto med
HofMarskalken Högvälborne Grefve Herr
Knut Posse för Ett Rese Pass til Gefle
Summa Riksd
Balansräkningen för Svanå bruk 1792.
Större poster på debetsidan var ”Herrar Deneke & Pommenesche ” på 2 339 Rdl 8 skill.
”Öfversten Evert Plaan” på 160 Rdl
Harald Wedholm 56:11 (56:19 just. sista post på -:8)
Några smeder hade skulder
Jonas Hammerbom 23:38:6
Omsättningen 8 666 Rdl 26 skill 3 rst
Balansräkningen för Svanå bruk 1792.
Större poster på kreditsidan var
”Faktoren Anders P Ihrfors”
”Hof Maskalken Högvälborne Grefven Herr Knut Posse”
”Grefvinnan Högvälborne Fröken Beata Posse”
”Inventarie conto”
Omsättningen 8 666 Rdl 26 skill 3 rst
40 Rdl 35 skill. 1 rst
3 472 Rdl 13 skill. 7 2/3 rst
1 820 Rdl 38 skill. 1 2/3 rst
3 312 Rdl 17 skill. 17 rst
Hammarsmedsmästaren Per Årén Svanå
Avräkningslängden för Svanå bruk för
verksamhetsåret 1789/90.
På sidan 11 börjar redovisningen för Hammarsmedsmästaren Per Årén. Den första debetsidan (redovisas
som intäkt för bruket) avser nov. 1789 – maj 1790.
Sidan visar hans uttag
av Råg och Korn samt
Kontanter.
Även ersättningar som
utgått för perioden, för
Åhréns medhjälpare
eller de som ingått i
hans arbetslag.
Råg och Korn i tunnor
(Tu) och (Fj) fjärdingar.
Kontanter i Riksdaler,
Skilling och
Runstycken.
1 Tu Råg
1 Tu Korn
Contant
4 Fj Råg
4 Fj Korn
Contant
1 Tu 6 Fj Råg
4 Fj Korn
Contant
2 Tu Råg
1 Tu Korn
Contant
Contant
Anders Nyström
Petter Tysk
Hans Åman
Magnus Ersson
Jonas
Hammarbom
Jan Högberg
Petter Granström
Olof Tysk
Daniel Aska
2
2
5
1
1
3
3
20
4
2
2
13
10
21
22
21
16
8
17
18
13
46
24
27 5 59 7 11
34 2
7
25 1
35 9
32
13
20 9
30 9
2 3 150 2 4
209 10 3
Hammarsmedsmästaren Per Årén Svanå
Avräkningslängden för Svanå bruk för
verksamhetsåret 1789/90.
På sidan 13 fortsätter Per Årén uttag av Råg,
Korn och Kontanter. Även ersättningar till
medhjälparna (Arbetslaget)
Slutavräkningen för året innehåller även
kostnader för nytt skaft till hammaren samt skatt
och ersättningar till kyrkan.
Råg och Korn i
tunnor (Tu) och
(Fj) fjärdingar.
Kontanter i
Riksdaler, Skilling
och Runstycken.
2 Tu Råg
1 Tu Korn
2 Tu Råg
1 Tu Korn
1 Tu Råg
Contant
1 Tu Råg
2 st Hammarskaft
Kronofogde Bellander
Prosten Georg Schotte
Pastor Johan Hillbom
Klåckaren Johan Lund
Förlags Conto
Anders Nyström
Petter Tysk
Hans Åman
Magnus Ersson
Jonas Hammarbom
Jan Högberg
Petter Granström
Olof Tysk
Daniel Aska
Cassa Conto
Summa
4
2
4
2
2
20
2
36
8
4
4
12 4
9 4
2 8
8
17 43 2
27 20 7
27 11
26 39
12 15
5 23 9
17 20 8
17 27 9
12 47 1 170 8 8
50 45 9
257 6 5
Hammarsmedsmästaren Per Årén Svanå
Korn; 12,0
Ham.skaft; 0,2
Råg; 20,5
Cassa Conto;
50,9
50,0
45,0
40,0
35,0
30,0
25,0
20,0
15,0
10,0
5,0
0,0
Förlags Conto;
0,2
Kontant; 60,6
Det övre diagrammet
visar fördelningen av
olika kostnaderna bruket
haft eller har för Per
Årén.
Brukets ”Cassa conto”
är de fordringar Per
Årén har på bruket.
Det nedre diagrammet
visar ersättningarna som
bokförs på Per Årén
eftersom förtjänsterna
för smidet redovisas på
Mästaren.
Hammarsmedsmästaren Per Årén Svanå
Kreditsidan visar att Mästaren Per Årén och hans lag, första halvåret smitt;
Vid Östra Stångj.hammaren 512 Skp 4 1/2 Lisp á 12 skill./skp
Vid Gärdeshammaren 196 Skp. 6 1/2 Lisp. à 12 skill./skp
Rdl:skill. rst
128: 2. 5
48:43. 2
176:45. 7
Hammarsmedsmästaren Per Årén Svanå
Andra ersättningar
Överjärn; 2 Skp 20 Lisp. à 1 Riksdaler/Skp
Rdl:skill. rst
2: 36. 11
Arbetslön för En Ny Stångjerns Hammare på Öster
2: -. -.
General Kohl Conto Ett års Kolskottning vid Östra
1: 24. -.
Hammarsmedsmästaren Per Årén Svanå
Under första halvårets redovisning uppgick även ersättningar för arbetet i Per Åréns arbetslag
till nedanstående belopp.
Dessa redovisas även i respektive persons avräkning i brukets avräkningslängd.
Under andra halvåret tillkommer Petter Granström och Johan Knipe.
Under andra halvåret tillkommer även ersättning för 720 stigar överkol med 80 Riksdaler.
Hammarsmedsmästaren Per Årén Svanå
Per Årén hade med hjälp av sina medhjälpare, mästersvenner och koldrängar producerat
1 298 Skeppund 39 Lispund stångjärn.
I Östra hammaren nämns att det fanns två härdar medan Gärdeshammaren antagligen
bara hade en härd.
Omräknat till ton uppgick årsproduktionen till 194,5 ton. Förutsättningen är enligt
Bergsvikten 149, 6 kg/skp.
Varje stångjärn vägde i allmänhet ca 20 kg. Antalet stänger uppgick då till 9 724 stycken.
Stångjärnssmide
Skeppund
Lispund
Ton
Stänger
Östra hammaren
949
17
142,1
7 105
Gärdeshammaren
349
22
52,4
2 619
1 298
39
194,5
9 724
Totalt
Hammarsmedsmästaren Per Årén Svanå
Av ”Kolkontoboken” nedan benämnd ”Stångjerns Hamaren Credit” framgår att man
för produktion av 1 037 Skeppund 2 Lispund stångjärn, från 1 november 1789 till samma
tid 1790, använt sig av 2 074 stigar kol. Värdet var 495 Rdl 42 Skill 8 Rst.
En kolstig kallades även ”ryss” eller ”läst” och innehöll 12 tunnor eller cirka 19 hektoliter.
Kolförbrukningen var 254 hl kol / ton stångjärn
Husförhörslängden Haraker för åren 1850 - 1860.
På husförhörslängden AI:12 pag. 232 antecknas; ”Spiksmedsdrängarna
Johan Peter Qvist, fol 234, Per Johansson Svanbäck och Johan Fredric
Åhlström, se nedan, af Norrbo Häradsrätt, enligt utslag af den 16de Januari
1854, den 30 oktober 1853, föröfvadt olofligt tillgrep och föryttrande av
Svanå Bruks jern, dömde att för första resan snatteri, böta, Qvist fulla värdet
af 12 Lisp. med 21 skill 7 1/5 rst, Svanbäck värdet af 2 lisp med 1 Rdl 24
skill., och Åhlström, fulla värdet af 1 lisp med 36 skill samt för sabbatsbrott 3
Rdl 16 skill hvardera, äfvensom att alla enskildt skrift undergå. Böterne för
dem alla fullt erlagda, enligt krono Länsman Wijkmans Emb. Skr. D 1/9
1854, och enskilda skriften i Harakers kyrkas Sacristia verkstäld den 17de
September, 1854.”
Hammarsmedsmästaren Johan Sundberg vid Svanå bruk.
Ett antal anställda hade söndagen den 30 oktober 1853 gjort sig
skyldiga till stöld av stångjärn.
Den som fick det strängaste straffet var hammarsmedsmästaren
Johan Sundberg, född 1817 i Årsunda och inflyttad till Svanå, från
Hamrånge 1849.
Han var 36 år, mästare och familj med hustru och åtta barn. De
övriga var yngre samt mästersvenner och koldrängar.
På husförhörslängderna benämns Johan Sundberg olika eftersom;
1. Hammarsmedsmästare,
2. f.d. Hammarsmedsmästare,
3. Mästersven,
4. Dagkarl.
Hammarsmedsmästaren Johan Sundberg fick största straffet.
Efterföljande längd anges han vara räckare och hammarsmedsmästare.
Han dör vid 48 års ålder 1865 av ”hjärtsjukdom”. Han benämns
hjälpsmed i dödboken. I den första längden, 1839-50, då han anlände till
Svanå skrivs ”En gång för en mindre stöld undergått hemlig kyrkoplikt.
Sedan oförvitlig.” Fanns detta med honom när han kom till Svanå?
Johan Sundberg fick böta för det sexdubbla värdet av stångjärnet, med
14 Riksdaler 19 skilling 2 2/5 runstycken. För sabbatsbrottet fick han
böta 3 Rdl 16 skill. Dessutom fick han en söndag i Harakers kyrka
undergå ”uppenbar kyrkoplikt”. Den uppenbara kyrkoplikten hade enligt
Wijkman verkställts den 17/9 1854.
Johan Sundberg fick stå på pliktpallen, längst fram i kyrkan, som straff
för sin stöld av stångjärn.
De andra, som inte var mästare, fick lindrigare straff. De fick sitt
kyrkliga straff, som förmaningar av prästen i sakristian.
Mästersvennen Per August Kling var ytterligare en av järntjuvarna.
Även mästersvennen Per August Kling, född 1825 i Malma, hade gjort sig
skyldig till samma förseelse, som övriga ”järntjuvar”.
Han får böta 25 skilling 2 2/5 runstycken för tillgrepp av 14 lispund.
Böter för sabbatsbrott uppgick till 3 Rdl 16 skill.
Han fick ”enskildt skrift undergå.”
Per August dör den 29 juli 1857 i Svanå, efterlämnande hustru och två
barn. Dödsorsaken var ”svår frossa”.
Johan Fredric Åhlström, från Ramnäs var en tredje av järntjuvarna.
Johan Fredric Åhlström, född 1835 kom 1851 till Svanå från Ramnäs. Han
var smedsdräng hos f. d. spiksmedsmästaren Johan Erik Svanbäck, född
1801 och död 1857 i Svanå.
Tidstypiskt är kanske att bötesbeloppet var högre för ”sabbatsbrottet”. Deras
tilltag, finns noterad vid deras namn i husförhörslängderna, under mera än
20 år framöver.
Johan Fredric fortsatte efter stölden att arbeta på Svanå, som koldräng hos
hammarsmedsmästaren Erik Groth, och senare hos mästersvännen
Stålnacke. 1856 blir Johan Fredric smältaredräng hos smältaren Johan
Ludvig Nyström, född 1828 i Norberg.
Johan Fredric Åhlström arbetade kvar i Svanå hela livet och gifter sig två gånger.
1858 gifter sig Johan Fredric med änkan efter hammarsmedsmästaren
Åberg, Stina Cajsa Bengtsdotter född 1821 i Nysund, Värmlands län.
Hon hade vid det tillfället fyra barn. De får tillsammans sonen Carl Gustaf i
december 1858. Cajsa Stina dör i jan.1877, vid 56 års ålder.
Den då 42 årige smältaren, Johan Fredric Åhlström, gifter om sig i
december 1877. Hans nya hustru, Johanna Ericsdotter, var född 1847 i
Ljusnarsberg. Hon var änka efter stalldrängen på Bengtsbo gård, Jacob
Wilhelm Jacobsson.
Johan Åberg och hans hustru kom till Svanå från Karlskoga.
Fredric Åhlström,
född 1835 gifter sig
1858 med den 14
år äldre änkan
Stina Cajsa
Bengtsdotter, född
1821.
”Kyrkoplikt, jur., kallades förr den kyrkliga handling, hvarigenom en
statskyrkans medlem, som genom ett begånget brott förverkat sin delaktighet i
församlingen, åter upptogs i församlingens gemenskap.
Den bestod deri att brottslingen erkände sin skuld, betygade sin ånger
deröfver, bad Gud och församlingen om tillgift samt utlofvade bot och
bättring, hvarefter presten tillsade honom förlåtelse. Kyrkoplikten var
antingen uppenbar eller enskild.
Den uppenbara kyrkoplikten egde rum inför hela församlingen vid den
allmänna gudstjensten, hvarunder brottslingen hade sin plats å den s. k.
pliktpallen. Enskild kyrkoplikt försiggick i sakristian eller i kyrkan före eller
efter gudstjensten i närvaro af några af presten bland församlingens äldste
utsedda personer.
Ursprungligen hade kyrkoplikten varit en försoningsakt, hvilken stod öppen
för en ångerfull brottsling, som ville åter blifva delaktig af
kyrkogemenskapen. Efter hand hade emellertid verldslig lag stadgat
densamma såsom en påföljd för vissa förbrytelser, hvilken påföljd förbrytaren
genom yttre tvångsmedel tillhölls att underkasta sig.
Sålunda skulle uppenbar kyrkoplikt undergås af den, som enligt lag gjort sig
förfallen till dödsstraff, men förskonats derifrån, af den, som begått stöld, af
den, som slagit eller smädat föräldrar, o. s. v.
Enskild kyrkoplikt åter ålades för snatteri, för hor eller annat lägersmål m. fl.
förbrytelser. Derigenom hade kyrkoplikten från att vara en religiös akt
öfvergått till ett verkligt straff, ett s. k. skamstraff. Såsom sådant qvarstod den
i lagstiftningen ända till midten af 1800-talet.
Först d. 4 Maj 1855 utkom en förordning, som stadgade, att kyrkoplikt, vare
sig offentlig eller enskild, icke vidare skulle ådömas. Genom en annan
förordning af samma dag föreskrefs, att sådana förbrytare, som förut skolat
undergå kyrkoplikt, vore skyldiga att, innan de finge komma i åtnjutande af
Herrans nattvard, låta sig af sin själasörjare i närvaro af några
församlingsmedlemmar enskildt skriftas och aflösas.
I Finland afskaffades ådömandet af kyrkoplikt och föreskrefs i stället enskildt
skriftermål genom kejs. förordn, d. 19 Dec. 1864. J. H-r.”
Fredric Åhlströms uttag av Tackjärn och inlämning av Stångjärn Maj och Juni 1880.
Summa
centner
Tackjern
för
Lördag
för veckan månad
Maj 7 Uttag
114
14 "
108
21 "
111
28 "
47
380
Juni 4 "
99
11 "
76
18 "
90
25 "
39
Summa
Ton
4,85
4,59
4,72
2,00
4,21
3,23
3,83
1,66
Denna sida visar uttag av Tackjärn på
lördagar i centner. Inom ramen omräknat
till ton tackjärn.
Lördag
Maj 7 Inv.
14
21
28
Juni 4
11
18
25
"
"
"
"
"
"
"
Summa
Centner
för
Centner månaden
88 75
Ton
4,06
92 35
4,06
89 30
3,91
50 75
321 15
2,44
63 65
2,95
72 55
3,29
91 10
3,91
48
2,04
Denna sida visar inlämning av Stångjärn även
det på lördagar i centner. Inom ramen
omräknat till ton tackjärn. Tabellen är
reducerad, se nästa sida.
Fredric Åhlströms uttag av Tackjärn och inlämning av Stångjärn Maj och Juni 1880.
Lördag
Maj 7 Invägt
Juni
Blooms
Smält
Summa
Större Mindre stycken Centner
18 20
7 85 62 70
88 75
Summa
Centner
för
månaden
Utsmid
nings %
Ton
4,06
%
84%
14
"
6 35
12 45
73 55
92 35
4,06
88%
21
"
12 25
12 40
64 65
89 30
3,91
83%
28
"
12 15
10
28 60
50 75
2,44
122%
4
"
22 45
13 80
27 40
63 65
2,95
70%
11
"
26 50
6 85
39 20
72 55
3,29
102%
18
"
40
19 20
31 90
91 10
3,91
102%
25
"
20 60
7 30
20 10
48
2,04
123%
321 15
Det som inlämnades var dels blooms och smältstycken. Varje del vägdes upp i Centner. Det
var en vikt som infördes 1739 för större viktualiteter. 1 skeppund va 4 centner. 1 centner var
42,5076 kg. 1855 infördes decimalsystemet och 1 centner var 100 skålpund.
I tabellen är centner med fet stil och skålpund mager stil.
Liggare med uppgifter om uttag av olika matvaror m.m. Svanå bruk.
Varje kolumn avser speciella varor som Råg, Malt, Salt, Mjöl etc. På varje rad antecknas
datum, namnet på den anställde och uttaget. Längst till höger värdet av varan.
I en särskild
liggare
summeras varje
persons
sammanlagda
uttag.
Slutligen görs en
avräkning mot
den anställdes
intäkter.
Saldot förs
vidare i ny
räkning och
ränta utgår för
innestående
pengar.
Smältaren Fredric Åhlströms intäkter vid Svanå bruk 1880 - 1881.
Intäkterna 1880 / 81
Dagsverken
Halm
Byggnadslön
Hö
Smältjärn
Talg
Ränta
Överjärn
Överkol
Smältjärn
Balans från 1880
Fredric Åhlström Intäkter 1880 - 81
1 502,24
Balans från 1880
906,79
Överkol
380,41
Överjärn
114,71
Hö
60,00
Halm
15,00
Byggnadslön
10,00
Dagsverken
4,65
Talg
3,75
Ränta
45,00
Smältaren Fredric Åhlströms intäkter vid Svanå bruk 1880 - 1881.
Fredric Åhlström Svanå bruk
Kronor
Nov - 80
Okt – 81
Balans från 1880
Smältstycketillverkningen
Arbetslön för 6008,94 Centner
Smältjern à 25 öre
Byggnadslön
7 1/2 lisp Talg à 50 öre
Utfodring 20 Ctr Hö a 3,00
Utfodring 20 Ctr Halm a 0,75
1 502,24
10,00
3,75
60,00
15,00
Kronor
906,79
1 590,99
Jernräkning med Smältsmederna
76,47 Centner Öfverjern 1,50
114,71
Kolräkning med Smältarne
152 2/12 Stigar Öfverkol à 2,50
380,41
Dagsverken
3 Mansdagar à 75 öre
4 Gossedagar à 60 öre
2,25
2,40
Intresse
Ett års ränta å 900 kr à 5 %
4,65
45,00
Kronor
3 042,55
Smältdrängen Carl Åhlströms intäkter vid Svanå bruk 1880 - 1881.
Av denna avräkning kan man se att Carl Åhlström hade en fordran från bruket på 58,20 vid
verksamhetsårets början 1/11 1880.
Under 1881 fick han 220:- av sin far smältaren Fredric Åhlström samt ränta på det
balanserade beloppet.
Smältdrängen Carl Åhlström
Kronor
Nov 1 Balans från 1880
58,20
Okt 31 Svanå Fr. Åhlström
220,00
Intresse Ett års ränta
2,50
Kronor
280,70
Avräkningsbok för Smältsmeden C Åhlström, vid Svanå bruk nov. 1883 – okt 1884
Intäkter och dess värde i avräkningsboken. (Brukets kreditsida)
Skummjölk
Sötmjölk
Fordran
på bruket
Byggnadslön
Dagsverken
Talg Mansdagsv.
3 142,20 Centner
smältstycken (133,5 ton)
Kr.
785,55
63 10/12 stigar Överkol
159,59
Fordran på bruket
91,58
18,33 Centner Överjärn
27,50
91 1/4 ka Sötmjölk
22,81
91 1/4 ka Skummjölk
10,95
Överjern
Överkol
Smältstycken
Byggnadslön
5,00
5 1/2 dagsverken
5,25
3 3/4 lisp Talg
1,88
Kronor
Intäkter 1883 - 84 C Åhlström
1 centner är 42,5 kg
1 110,11
Avräkningsbok för Smältsmeden C Åhlström, vid Svanå bruk nov. 1883 – okt 1884
Uttag av matprodukter och dess värde i avräkningsboken. (Brukets debetsida)
Humle Fisk
Salt
Korn
Vetemjöl
Potatis
Sill
Råg
Kött
Malt
Mjölk
Matprodukter, C Åhlström 1883 - 84.
Prod.
Råg
Mjölk
Malt
Kött
Potatis
Vetemjöl
Sill
Korn
Humle
Fisk
Salt
Kr.
90,10
59,56
28,89
23,76
15,00
11,76
10,74
6,00
4,00
0,85
0,50
Avräkningsbok för Smältsmeden C Åhlström, vid Svanå bruk nov. 1883 – okt 1884
Uttag av övrigt och dess värde i avräkningsboken. (Brukets debetsida)
Skift
Hjelpsmide Halm
Skoning Kolkärra Hammarskaft
Utlagor
Mäl
Kol
Bibel
Skift
Slöjdauktion
Fattigvård
Kontant
Kr.
576,60
Fordran på bruket 220,11
Glasinsättn.
Mäl
(Vad är det??)
Kol 40 1/12 stigar
Fordran på bruket
Kontantuttag
Övriga omkostnader för C Åhlström 1883 - 84
10,80
10,02
Utlagor
7,58
Skift à 0,75
7,50
Skift à 1,0
7,04
Bibel
6,15
Skoning Kolkärra
4,00
Hjelpsmide
2,40
Halm
2,25
1/4 i Hammarskaft
2,00
Slöjdauktion
1,25
Fattigvård
0,75
Glasinsättn.
0,50
Arbetslaget efter sista smältan i 1920-talets början. Det finns filmat och på CD-skiva.
1.
2.
3.
4.
5.
6.
Anders Henrik Vågberg,
Lars Sundqvist,
Carl Johan Åkerberg,
Carl Åhlström,
Per Johansson Vestling,
Carl August Vestling,
född 19/9 1848 Graninge
född 4/4 1851 Söderbärke
född 25/1 1850 Tysslinge
född 25/12 1858 Svanå
född 30/7 1851 Djura
född 6/2 1880 Sundborn
död 2/5 1930 Svanå
död 15/6 1931 Svanå
död 15/6 1931 Svanå
död 11/5 1931 Svanå
död 11/11 1934 Svanå
död 27/12 1965 Västerås Domkyrkoförs.
Carl Åhlström
Född 1858 i Svanå
Smältsmed
Död 1931 Svanå
Gunnar Åhlström
född 1915 i Svanå
Kommunalråd i
Surahammar
Död 1994 i Surahammar
Per Åhlström
född 1946 i
Surahammar
Chefredaktör
i Sollefteå och
Stockholm
Bosatt i
Philadelphia USA
Abraham Åhlström var koldräng
Född 1808 i Gunnilbo Död i Ramnäs
Johan Fredic Åhlström var smältsmed i Svanå,
född 1835 i Ramnäs och död 1910 i Svanå
Sedan generationer tillbaka har ”Åhlströmmare” varit sysselsatta med järnhantering.
Smältsmeden Johan Fredrik* Åhlströms far är smedsdrängen Abraham Åhlström, född 1808
i Gunnilbo. Abrahams far var skepparen Hans Hansson Åström född 1763 i Åvestbo,
Västanfors (Fagersta kommun) Han var skutskeppare på Kolbäcksån.
Nedanstående del av antavlan visar att
Hans Hanssons far, farfar, farfars far och
farfars farfar, var bergsmän i Västanfors
socken. Man kan ha varit bergsmän
redan under 1500-talet, eller tidigare.
Några hyttorna i Västanfors socken (Fagersta)
På bilden syns ett antal hyttor
(även hamrar fanns) i Västanfors
socken, där anfäder till Åhlström
varit bergsmän.
 Hedkärra, hytta där Anders
Olsson var bergsman.
 Åvestbo hytta där Abraham
Andersson och hans son Hans
Abrahamsson var bergsmän.
Strömsholms kanal passerar sjön
Lilla Aspen fram till slussen i
Västanfors.
Ytterligare slussar finns på väg
uppför Kolbäcksån/Strömsholms
kanal, bl.a. vid Semla, innan man
hamnar i Vad, Söderbärke socken.
I Vad, vid Södra Barken fanns en
av många bergsvågar. Där vägdes
stångjärnet, innan frakten ner till
Mälarens städer – över Västerås,
Köping och Arboga – till
Stockholm.
Väster Hedkärra (Akt 19-fag-7) från 1691. Gård 1 är Johan Hanssons, 2 är Nils Olssons,
3 är Jöns Hanssons och 4 (utanför bilden) är Herr Per Månssons, kallas Nya Skrikebo.