Finansiering av europeiska skolor: Mekanismer - EACEA

Finansiering av europeiska skolor: Mekanismer - EACEA

Vad är Eurydike
Nätverket
Eurydikes
uppgift
är
att
Eurydike Rapportsammandrag
förstå och förklara hur Europas olika
utbildningssystem är uppbyggda och
hur de fungerar. Nätverket tillhandahåller beskrivningar av de nationella
utbildningssystemen,
jämförande
studier som tar upp specifika frågor,
indikatorer och statistik. Alla Eurydikes
publikationer finns tillgängliga gratis på
Eurydikes
beställas
webbplats
och
tryckt
form.
i
kan
Finansiering av europeiska skolor: Mekanismer,
metoder och kriterier i offentlig finansiering
även
Eurydikes
målsättning är att genom sitt arbete
främja
förståelse,
samarbete,
förtroende och mobilitet på europeisk
och
internationell
består
av
nivå.
nationella
Nätverket
enheter
i
europeiska länder, och samordnande
organ är EU:s Education, Audiovisual
and
Culture
Executive
Agency.
För
ytterligare information om Eurydike, se
http://eacea.ec.europa.eu/education/eurydice
Europeiska kommissionen har länge påtalat för medlemsländerna vikten av att värna
om eller främja långsiktiga investeringar inom utbildningsområdet. En effektiv och
jämlik fördelning av resurser har också stått högt på den politiska agendan. Mot
bakgrund av dagens ekonomiska situation, tycks de målen vara mer relevanta än
Den fullständiga rapporten
Finansiering av europeiska skolor:
Mekanismer, metoder och kriterier
i offentlig finansiering finns på
engelska på Eurydikes webbplats
http://eacea.ec.europa.eu/educat
ion/eurydice/thematic_reports_en
.php
Liechtenstein, Norge och Turkiet.
Tryckta exemplar av
rapporten
kan beställas på:
eacea-eurydice@ec.europa.eu
Fördelning av medlen sker på flera olika administrativa nivåer,
beroende på vilka resurser det handlar om
Kontakt
Wim Vansteenkiste,
Kommunikation och
publikationer:
+32 2 299 50 58
någonsin. Den här rapporten erbjuder ett ramverk för diskussioner kring det andra
målet,
dvs.
effektiv
och
jämlik
fördelning
av
resurser.
Den
tar
upp
hur
finansieringsmekanismerna fungerar, och granskar vilka kriterier och metoder som
används
för
att
fastställa
volymer
för
resurstilldelning
till
grundskolan
och
gymnasieskolan. Den täcker 27 av de 28 EU-medlemsstaterna, liksom Island,
Att ge en överskådlig bild av finansieringsflödena, och visa vilken roll de olika
myndigheterna spelar, är en komplex uppgift, vilket delvis beror på de administrativa
och politiska förhållandena i de olika länderna, delvis på hur ansvaret i stort delas
mellan myndigheterna. I den här rapporten har myndighetsnivåerna delats in på central
(ofta nationell nivå), regional och lokal (eller mellannivå) och skolnivå.
Utbildning
2
Det är ofta fler än en administrativ nivå som har hand
och Liechtenstein). Det är däremot mer troligt att en
om fördelningen av medlen, beroende på vilka resurser
eller
det handlar om (skolans personal, varor och tjänster
resursfördelningen för den icke undervisande personalen.
flera
myndigheter
på
mellannivå
sköter
som rör den löpande verksamheten eller kapitalvaror).
I de flesta länder är det två eller tre myndighetsnivåer
Utgifter för personal (särskilt lärare) utgör den största
som fördelar resurserna för varor och tjänster i den
posten i offentliga skolor. I mer än en tredjedel av
löpande verksamheten och för kapitalvaror, även om det
länderna är det ministerierna, alltså central nivå, som
skiljer sig mycket åt från land till land. De jämförande
fördelar resurser för den undervisande personalen direkt
landdiagrammen över Polen och Sverige här nedanför
till
Cypern,
visar tydligt på detta. Antalet myndigheter och budgetar
Nederländerna, Portugal och Slovenien), eller betalar
inblandade i fördelningen av medel är genomgående
lärarnas löner (Belgien, Tyskland, Italien, Ungern, Malta
större i Polen än i Sverige.
skolorna
(Irland,
Spanien,
Kroatien,
Ekonomiskt flöde för offentliga skolor
(grundskola och gymnasieskola) – Polen
Ekonomiskt flöde för offentliga skolor
(grundskola och gymnasieskola) – Sverige
Källa: Eurydike
Myndigheter på mellannivå fattar politiska beslut om finansieringen
I visa fall har myndigheter på mellannivå ansvaret för att
medel som ska täcka kostnader för minst två av tre
fatta
politiska
beslut
som
rör
finansieringen.
Det
resursområden inom utbildning (t.ex. varor och tjänster
myndighetsnivå
till
för den löpande verksamheten och icke undervisande
tilldelning
av
en
personal), och de har ett visst inflytande över vilka
mellannivå
får
då
summor som ska tilldelas de olika resursområdena.
medel för offentlig verksamhet inom flera olika områden,
Myndigheterna på mellannivå kan alltså själva bestämma
som t.ex. hälsovård, utbildning, fritidsanläggningar, och
om de öronmärkta medlen ska användas på resurser
de fördelar medlen mellan dessa. Då klumpsummorna
som skolböcker till exempel, eller på löner för ett ökande
ska täcka ett sådant omfång allmännyttiga tjänster, kan
antal
summan som öronmärks för utbildning variera märkbart,
rapportens huvudtema, är det viktigt att påpeka att
beroende på politiska prioriteringar, socioekonomiska
lokala eller regionala myndigheter också kan bidra till
och demografiska faktorer i de olika regionerna eller
finansieringen av skolutbildningen med egna medel
kommunerna. De kan också få ett ramanslag från
(skatter).
ekonomiska
mellannivå
flödet
kan
klumpsumma.
från
ske
i
central
form
Myndigheterna
av
på
centrala myndigheter för utbildning, vilket utgörs av
sekreterare.
Även
om
det
inte
är
den
här
3
Länder där myndigheter på mellannivå får en klumpsumma eller ett ramanslag som de
tilldelar olika resursområden (personal, löpande utgifter och kapitalvaror)
Ramanslag som ska tilldelas
olika resursområden
Klumpsumma som ska tilldelas
olika resursområden
Uppgifter inte tillgängliga
Inga ramanslag eller
klumpsummor ges för tilldelning
till olika resursområden
Källa: Eurydike
Myndigheter på central nivå beslutar om resursnivån för undervisande personal och
den löpande verksamheten med hjälp av en anslagsformel
En av utmaningarna för utbildningsväsendet är att
verksamheten (eller bidrag till detta). Däremot är det i
anpassa tilldelningen av resurser efter skolornas behov,
de allra flesta länderna de centrala myndigheterna som
på ett jämlikt och effektivt sätt. Utbildningsmyndigheter
beslutar om nivån för kapitalvaror (eller bidrag till dem)
på central nivå använder sig av flera olika metoder för
baserat på en uppskattning av behoven eller enligt
att fastställa vilka belopp som ska tilldelas skolorna; ofta
budgetförfarandet. Detta kan bero på att resursbehovet
med hjälp av en allmänt accepterad regel för vilka
för tjänsterna varierar, på grund av de omständigheter
kriterier som ska gälla för att fastställa den exakta
som råder i skolorna, t.ex. om det finns ett akut behov
summan skolorna ska få (anslag enligt formel). Det är
av renovering eller en helt ny skola. Som den senaste
det vanliga förfarandet när man beslutar om resursnivån
finanskrisen har visat, påverkas också skolornas anslag
för
av den aktuella ekonomiska situationen.
undervisande
personal
och
den
löpande
Omkring två tredjedelar av länderna tar hänsyn till olikheterna mellan skolor eller
områden när man fastställer resurser för personal
Rapporten konstaterar att i alla länderna använder
flesta länderna införlivar kriterier som bidrar till att
myndigheterna på central nivå sig av ett antal mätbara
minska olikheterna mellan skolor eller områden, i avsikt
kriterier för att ange tilldelning av resurser till skolorna,
att
eller till myndigheterna på mellannivå för personal. I
möjligheter. I många länder tar man till exempel hänsyn
ungefär hälften av utbildningssystemen, där myndigheter
till elevernas språkliga eller etniska bakgrund, vilket
på mellannivå även beslutar om vilka belopp skolorna
kartan här nedanför visar. Utöver de resurser som
tilldelas för personalkostnader, används alltid samma
beviljas
kriterier, vilka fastslagits av den centrala myndigheten. I
beslutats på central nivå, kan skolorna också ansöka om
alla systemen tar man hänsyn till antalet elever eller
särskilda medel om det finns ytterligare behov bland
försäkra
sig
utifrån
om
de
att
alla
elever
gemensamma
får
samma
kriterierna
som
anställda när man fastställer resurser för skolorna. I de
eleverna. Observera att i vissa system har myndigheter
flesta fall beaktas också vad som är utmärkande för
på mellannivå rätt att själva välja vilka kriterier de ska
skolorna eller elevunderlaget, vilket kan göra skillnad vid
använda, men den här rapporten sätter inte den gruppen
tilldelning av medel. Sammantaget kan sägas att de
i fokus.
4
Vid resurstilldelning för undervisande och icke undervisande personal tas hänsyn till skillnader i elevunderlaget på grundskolan
och gymnasieskolan, 2013/14
Elevernas socioekonomiska och
språkliga eller etniska
bakgrund
Elevernas språkliga
eller etniska bakgrund
Elever med särskilda
behov
Skillnader i
elevunderlaget finns
inte bland de
gemensamma
kriterierna som
fastställts på central
nivå
Inga beslut på central
nivå om
gemensamma kriterier
Informationen är inte
tillgänglig
Källa: Eurydike
.
Den fullständiga rapporten Finansiering av europeiska skolor: Mekanismer, metoder och kriterier i offentlig
finansiering finns på engelska på Eurydikes webbplats:
http://eacea.ec.europa.eu/education/eurydice/thematic_reports_en.php
För ytterligare information, se:
Funding of Education in Europe 2000-2012: The Impact of the Economic Crisis
http://eacea.ec.europa.eu/education/eurydice/documents/thematic_reports/147EN.pdf
Teachers and School Heads Salaries and Allowances in Europe, 2012/13
http://eacea.ec.europa.eu/education/eurydice/documents/facts_and_figures/salaries.pdf
National Sheets on Education Budgets in Europe, 2013
http://eacea.ec.europa.eu/education/eurydice/documents/facts_and_figures/National_Budgets.pdf
Focus on: Education budgets at a time of crisis: How much can make a difference?
http://eacea.ec.europa.eu/education/eurydice/focus-on/education_budget_crisis_en.php
Eurypedia: http://eacea.ec.europa.eu/education/eurydice/eurypedia_en.php
EC-02-14-725-SV-N
ISBN 978-92-9201-641-8
doi:10.2797/39465
© EACEA, 2014.