Untitled - Dropbox

Transcription

Untitled - Dropbox

Upp till kamp!
Ackordtabell för gitarr eller luta
Siffrorna anger fingersättning: l första fingret (pekfingret),
2 andra fingret, etc. Med 0 betecknas lös (oförkortad) sträng,
och med kryss ackordets grundton (baston).
f~i - pekfingret över bandet, s.k. barréackord
UPP TILL KAMP!
Sånger om arbete,
frihet och fred samlade av
Enn Kokk
Bokförlaget Prisma Stockholm
Omslag av Tor Lindmark
Notskrift av Sven Ström
© 1970 Bokförlaget Prisma
En originalbok i Prismaserien
Berlingska Boktryckeriet, Lund 1970
109/900/70
Innehåll
UPP TILL KAMP! ARBETARRÖRELSENS SÅNGER, ARBETSSÅNGER,
PROTESTSÅNGER
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
v - 12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
Arbetets söner 9
Balladen om Joe Hill/Joe Hill 11
Bandiera rossa 14
Cylinderhatten 17
Den röda fanan/The Red Flag 20
Det unga gardet/Lied der Jugend 24
Det är kraft i vårt förbund/There is Power in a
Union 27
Första maj 31
Halleluja, gå och driv/Hallelujah, I'm a Bum 32
Helgdagskväll i timmerkojan 35
Ingen rubbar oss/We Shall Not Be Moved 37
Internationalen/L' Internationale 39
Jopp hej-di 45
Kapitalismen 48
Och livet drar förbi/Passing Through 50
Oss alla unga 55
Räkna noga/Coffee An' 57
Små lådor/Little Boxes 61
Till den nya tiden 64
Till seger 65
Vad har du lärt dej i skolan idag?/What Did You
Learn in School Today? 67
Varför ska jag gå här och släpa? 70
23. Vi går också med!/Which Side Are You On? 72
24. Vi äro smeder 75
25. Vårt Förbund/Solidarity Forever 77
VI SKA ÖVERVINNA. FRIHETSSÅNGER
26. Ami go home! 83
27. Ballad om mannen som egenhändigt högg av sig båda
fötterna/Ballade vom Mann, der sich eigenhändig
beide Fiisse abhackte 86
28. Befria Södern 90
29. Denna frihet/Oh, Freedom 92
30. Den svarta tuppen/Los Gallos 94
31. Jag står här på ett torg/Le Déserteur 98
32. John Browns lekamen/John Brown's Body 102
33. Marseljäsen/La Marseillaise 107
34. Tankar är fria/Die Gedanken sind frei 112
35. Vad har vi gjort?/Senzenina 115
36. Vi ska övervinna/We Shall Overcome 116
I NATT JAG DRÖMDE . . . VISOR OM FRED
37.
38.
39.
40.
41.
42.
•43.
44.
45.
De fattigas piano/Le piano du pauvre 121
Den okände soldaten 127
Den vackraste visan 128
En ensams händer/One Man's Hands 130
I natt jag drömde något som .../Last Night I Had
the Strangest Dream 134
Inga blommor finns det mer/Where Have All the
Flowers Gone? 136
Mitt eget land 141
Och nu ljuder nya toner/Hymn for Nations 143
Och vinden ger svar . . ./Blowin' in the Wind 146
46. Släggan/The Hammer Song 149
Bibliografi 152
Diskografi 157
UPP TILL KAMP!
Arbetarrörelsens sånger, arbetssånger,
protestsånger
"Jag skulle bli slaf! Nej, så djäflar anamma'." utropade
Fabian Månsson i sin berömda "Stridssång" från 1903,
publicerad i Socialdemokratiska Ungdomsförbundets tidskrift Fram.
Då, när arbetarrörelsen sköljde över landet som en flodvåg, var sången en viktig kampform, också en del av en ny
folklig kultur, en arbetarkultur.
Nu, 1970, är sångtraditionen inom svensk arbetarrörelse
en tämligen förtorkad flodfåra. Det har inte sjungits på
åratal på de socialdemokratiska arbetarekommun- och föreningsmötena. Jo, naturligtvis vid högtidliga tillfällen som
jubileer och första maj. Då dammas "Internationalen" och
"Arbetets söner" av igen. Men inte annars.
Jag tror att sången är en emotionell faktor, som inte får
vara politiskt engagerade — på allvar politiskt engagerade
— människor främmande. Politik är inte teknokrati.
Arbetarrörelsens gamla sånger speglar — i all sin vulgaritet och valhänthet — en rättfärdighetslidelse, som rymmer
enorma kvantiteter emotionellt sprängstoff. Det var den
rättfärdighetslidelsen som bar fram arbetarrörelsen till de
politiska segrarna.
Jag antar att det stockar sig i halsen på många goda folkhemssvenskar, när man ska sjunga verser av typen "Många
rovdjur på vårt blod sig mätta" eller "dö för den tro, som
bröder helgat med blod".
Själv tycker jag visst att det går att sjunga de gamla
7
sångerna, definitivt om man inte är en historielös människa.
Det är dock inte nödvändigt att anlägga ett historiskt
perspektiv: "Internationalens" budskap är lika aktuellt idag
för majoriteten av världens människor som det var när
sången skrevs. Men det ursäktar inte försumligheten. Arbetarrörelsens sångskatt har under senare år inte förnyats
och aktualiserats i nämnvärd utsträckning.
En av den här bokens uppgifter är att försöka reparera
den skadan. Några av de viktigare äldre sångerna har
tryckts om. Några nya försök i genren finns med, liksom
några moderna "protestsånger" i samma tradition. Slutligen
har några internationella klassiker — "Bandiera rossa",
"Solidarity Forever" och "We Shall Not Be Moved" —
översatts till svenska.
8
1. Arbetets söner
•
Text:
Henrik Menander, 1885
Musik: Nils Möller ("Upp genom luften"/"Vindarnas kör")
Henrik Menander (1853—1917) var ursprungligen korkskärare, sedermera
journalist i August Palms Folkviljan och Axel Danielssons Arbetet. Han
var fackligt verksam och valdes bl. a. till andre suppleant för LO-ordföranden Fredrik Sterky vid LO:s konstituerande kongress 1898. Menanders bästa bidrag till arbetardiktningens kamplyrik är "Arbetets söner",
som skrevs när Föreningen for Socialismens Fremme i Sverrig den 2
augusti 1885 skulle göra en utflykt till Malmö; den delades ut till deltagarna i utfärden och sjöngs under överfarten från Köpenhamn. Melodin
var den då allmänt kända skolsången "Vindarnas kör" med text av
P. D. A. Atterbom och musik av kantorn vid Lunds domkyrka N. P.
Möller. Sången publicerades i Social-Demokratens första nummer den
25.9 1885. Den spreds också pä flygblad, som August Palm sålde under
sina agitationsresor. "Arbetets söner" har blivit den svenska arbetarrörelsens strids- och samlingssång framför andra.
9
Arbetets söner, sluten er alla
till våra bröder i syd och i nord!
Hören I ej hur mäktigt de skalla,
ut över världen befrielsens ord?
Ur den förnedrande träldomens grift,
upp till en hedrande ädel bedrift!
Oket med påskriften: "Bed och försaka"
länge oss nedtryckt i mörker och nöd;
:||: Människovärdet vi fordra tillbaka.
Kämpa för rättvisa, frihet och bröd. :||:
Icke naturen hårdhänt har dragit
gränser som skilja fattig och rik;
Hjärtlöst har makten under sig slagit
alla dess håvor, rovdjuret lik.
Mot den förödande guldkalvens stod
kämpen med glödande känslor och mod!
Käckt mot förtrycket ett värn vi oss dana.
Fältropet genom nationerna går.
:||: Sluten er under vår enighets fana.
fällen ej modet och segern är vår! :||:
10
2. Balladen om Joe Hill
Svensk text: Rune Lindström, 1963
Musik: Earl Robinson ("Joe Hill")
Om sångdiktaren och agitatorn Joe Hill kan de intresserade Utsa i Joe
Hills sånger. Prisma 1969. Där kan man också förvissa sig om att hjälteballader om enskilda människors bedrifter inte ingår i Joe Hills repertoar. Det är alltid organisationen, IWW, som står i förgrunden. Men i
och med Joe Hills avrättning hade IWW fått en martyr. Joe Hill blev
snabbt en legend. Mannen som aldrig dog heter Barrie Stavis Joe Hillbiografi, och Alfred Hayes dikt från 1925, tonsalt av Earl Robinson, har
J a g d r ö m d e o m J o e Hill i natt.
Vi stod d ä r m a n m o t m a n .
J a g s a till J o e : " D u ä r j u d ö . "
" J a g k a n ej d ö " , sa h a n .
" J a g k a n ej d ö " , sa h a n .
" D o m sa d u h a d e m ö r d a t nån
vid S a l t L a k e C i t y s s j ö .
D o m sköt dej mitt i hjärtat, Joe."
H a n sa: " J a g ä r ej d ö . "
H a n sa: " J a g ä r ej d ö . "
" M e n plutokrater sköt dej, Joe.
D o m t o g d i t t liv till s l u t . "
" A t t m ö r d a sången m i n " , sa Joe,
11
"vill mera till än krut.
Vill mera till än krut."
Han stod där vid min säng och log
och sa i självklar ton:
"Jag sått ett frö, som ej kan dö —
vår organisation.
Vår organisation."
"Joe Hill kan aldrig nånsin dö",
sa Joe, "jag lever än!
När män går ut till strejk och strid,
då går Joe Hill igen.
Då går Joe Hill igen."
"Från San Diego och till Maine,
varhelst vår kamp slår till
för mänskovärde, lag och rätt,
där hittar ni Joe Hill.
Där hittar ni Joe Hill."
Jag drömde om Joe Hill i natt.
Vi stod där man mot man.
Jag sa till Joe: "Du är ju dö."
"Jag kan ej dö", sa han.
"Jag kan ej dö", sa han.
Joe Hill
Amerikansk text: Alfred Hayes, 1925
I dreamed I saw Joe Hill last night
Alive as you and me.
Says I, "But, Joe, you're ten years dead."
12
"I never died," says he.
"In Salt Lake, Joe, by God," says I,
Him standing by my bed,
"They framed you on a murder charge."
Says Joe, "But I ain't dead."
Says Joe, "But I ain't dead."
"The copper bosses killed you, Joe,
They shot you, Joe," says I.
"Takes more than guns to kill a man,"
Says Joe, "I didn't die."
Says Joe. "I didn't die."
And standing there as big as life
And smiling with his eyes,
Joe says, "What they forgot to kill
Went on to organize.
Went on to organize."
"Joe Hill ain't dead," he says to me,
"Joe Hill ain't never died,
Where workingmen are out on strike
Joe Hill is at their side.
Joe Hill is at their side."
"From San Diego up to Maine
In every mine and mill.
Where workers strike and organize."
Says he, "You'll find Joe Hill."
Says he. "You'll find Joe Hill."
I dreamed I saw Joe Hill last night
Alive as you and me,
13
Says I, "But Joe, you're ten years dead."
"I never died," says he,
3. Bandiera rossa
Svensk text: Gösta Åberg
Musik: Italiensk
revolutionssång
Också den italienska arbetarrörelsens främsta sång handlar om den röda
fanan. För att den inte ska blandas ihop med engelsmännens "Den röda
fanan" — se nedan — har den Sven i Gösta Åbergs svenska översättning
fått heta "Bandiera rossa", under vilket namn sången är relativt välbekant
i Sverige. Melodin uppges vara en gammal italiensk revolutionssång.
Framåt kamrater, till uppror manar
vår röda fana, vår röda fana.
Framåt kamrater, till uppror manar
vår röda fana som segern ger.
Refräng
Röda fanan ska mot seger gå!
Röda fanan den ska segern nå!
Röda fanan ska mot seger gå!
Röda fanan den ska segern nå!
Leve socialismen
och leve friheten!
För alla utsugnas stora skara
ska röda fanan signalen vara.
O proletärer, stå upp och kämpa,
vår röda fana ska seger ge.
Refräng
Röda fanan ska mot seger gå! etc.
Arbetets frukter
åt dem som arbetar!
På land, till sjöss, i gruvor och fabriker —
du som har hoppet, som aldrig sviker,
håll dig beredd för revoltens timma!
Vår röda fana ska seger ge.
Refräng
15
Socialismen är
den sanna friheten!
Ej fiendskap, inga gränser mera
ska hindra oss, vi ska triumfera.
O socialister, stå upp och kämpa,
vår röda fana ska seger ge.
Refräng
Med socialismen
för freden och friheten!
Bandiera rossa
Italiensk text: Träd.
Avanti popolo alla riscossa.
bandiera rossa, bandiera rossa!
Avanti popolo alla riscossa.
bandiera rossa trionferà!
:||: Bandiera rossa trionferà!
Bandiera rossa trionferà! :||:
E viva il Socialismo e la libertà!
Degli sfruttati l'immensa schiera
la pura innalzi, rossa bandiera.
O proletari, alla riscossa,
Il frutto del lavoro a chi lavora andrå!
16
Dai campi al mare, alla miniera
all'officina, chi soffre e spera
sia pronto. È Tora délia riscossa.
Soltanto il Socialismo è vera libertà!
Non più nemici. non più frontière
sono confini rossa bandiera.
O socialisti. alla riscossa.
Dal Socialismo a pace e libertà!
4. Cylinderhatten
Text och musik: CornelisVreeswijk,1966
SSU fyllde SO Ar 1967 och firade detta med en jubileumskampanj med
debatter om den framtida samhällsutvecklingen, kallad "Utblick". I
kampanjen ingick debattfilmen "Makt och jämlikhet", i vilken "Cylinderhatten" i sin tur ingick. Visan, specialkomponerad för SSU av Cornelis
Vreeswijk, gavs av SSU också ut på en single från Metronome (J 45-721)
och publicerades i SSU:s tidskrift Frihet nr 10 1966.
Cylinderhatt, cylinderhatt, säg minns Du forna dagar
där societeten syntes, syntes Du i all Din glans.
Magnater och bankirer med cigarr och istermagar.
Bar upp Dig som en stolt symbol för makt och storfinans.
Förr satt den på en dignitär
nu sitter den på sötare Pär.
Då fick den bäras endast av en rik och mäktig man.
Nog är det väl beklagligt att det modet försvann?
18
Bankirer och baroner och ministrar och magnater
och den som förr i världen högt på samhällsstegen satt,
de skilde sig från mängden med fasoner och med låter.
Och allihopa gick dom med cylinderhatt.
De skilde sig från plebsen
och Johansson med kepsen
behövde aldrig tvivla på hur herrarna såg ut.
Nog är det ganska synd att det modet tog slut?
Med höga svarta hattar och med ordnar och medaljer
slogs man för kapitalet och för Kung och fosterland.
Och dom som gick med kepsar på var slödder och kanaljer.
Dom skulle hålla käften med kepsen uti hand.
Hög hatt betydde: pengar.
Keps bars enbart av drängar.
Man såg på huvudbonaden vad slags person det var.
Nog vore det behändigt om det modet fanns kvar?
Cylinderhatt, cylinderhatt, var är revolutionen?
Envar skulle bli lika. nu skulle allt bli fritt.
— Cylinderhatt farväl! sa brukspatronen och baronen
och köpte sig kostymer av demokratiskt snitt.
Och alla miljonärer
ser ut som proletärer.
"Adjö. adjö cylinderhatt, nu är jag folkets man."
Men visst är det beklagligt att det modet försvann?
Men bakom stängda dörrar finns han nu. Han kalkylerar
på löner och på priser och på avbetalningsskuld.
Sen trycker han på knapparna; han styr och dirigerar.
Han ruvar som en höna på andras gods och guld.
Men ingen känner till han. Vad heter han? Vad vill han?
Var är cylinderhatten som han alltid bar förut?
Nog är det väl beklagligt att det modet tog slut?
19
Men Johansson med kepsen, han tycker allt är toppen.
(Fast lönen är för liten men regeringen är fin!)
Han hyr sig en cylinderhatt — den sätter han på knoppen
och gifter sig i kyrkan och köper diskmaskin.
Men kåken som han hyr i och trucken som han styr i.
Ägs av en anonym person; det finns det papper på.
Cylinderhatt, cylinderhatt, — vad äger han då?
Men stackars lilla Lundström,
han sitter där och grubblar.
På priser som är höga och på lönen som är låg.
På dem som utan möda sin förmögenhet fördubblar
funderar lilla Lundström med ganska tveksam håg.
Visst är vi alla lika
men somliga är rika.
Men många fler är säkert lika fattiga som jag.
Cylinderhatt, cylinderhatt, var finns Du idag?
5. Den röda fanan
Svensk text: Ture Agrup, senast 1934
Musik: Tysk träd. ("Tannenbaum")
"The Red Flag" är den engelska arbetarrörelsens främsta sång. Författaren, Jim Connell (1853—1929), var en välkänd personlighet inom den
engelska vänstern. Bland hans många sysselsättningar kan nämnas fåruppfödare, lossningsarbetare, järnvägsman, klädeshandlare, journalist samt
tjuvskytt och tjuvfiskare. Melodin är i anglosaxiska länder känd som
"Maryland" men är i själva verket tysk: 'Tannenbaum". Ture Agrups
översättning fanns i Tidens sångbok första gången 1934, men redan 1920
tryckte Stormklockan en annan översättning, gjord av Ture Nerman.
20
Se folkets fana lyser röd.
Den färgats vid martyrers död.
Den minner oss om deras mod,
som gett sitt röda hjärteblod.
Refräng
Så låt oss höja vårt standar:
Vi vigt vårt liv till dess försvar.
Trots feghet och förräderi
vår röda fana följa vi.
Den glänste, när vår makt var ung,
när natten tycktes lång och tung.
Den vittne var till ord och dåd;
ej blekas får dess röda våd.
Refräng
Så låt oss etc.
Den minner oss om segrars tid.
Den ger oss hopp om fred och frid,
21
vår röda fana, vår symbol,
av mänskors rätt, av mänskors mål.
Refräng
Så låt oss etc.
Med blottat huvud gå vi ed,
att aldrig sänka fanan ned.
Kom bödel barsk, kom galge grym.
Vår fansång blir vår avskedshymn.
Refräng
Så låt oss etc.
The Red Flag
Engelsk text: Jim Connell
The people's flag is deepest red;
It shrouded oft' our martyred dead.
And ere their limbs grew stiff and cold
Their hearts' blood dyed its ev'ry fold.
Chorus
Then raise the scarlet standard high!
Within its shade we'll live or die;
Tho' cowards flinch and traitors sneer,
We'll keep the red flag flying here.
Look round—the Frenchman loves its blaze;
The sturdy German chants its praise;
In Moscow's halls its hymns are sung;
Chicago swells its surging throng.
22
Chorus
Then raise, etc.
It waved above our infant might,
When all ahead seemed dark as night;
It witnessed many a deed and vow—
We must not change its colour now.
Chorus
Then raise, etc.
It will recall the triumphs past;
It gives the hope of peace at last;
The banner bright, the symbol plain
Of human right and human gain.
Chorus
Then raise, etc.
It suits today the weak and base.
Whose minds are fixed on pelf and place,
To cringe before the rich man's frown
And haul the sacred emblem down.
Chorus
Then raise, etc.
With heads uncovered swear we all
To bear it onward till we fall.
Come dungeon dark or gallows grim,
This song shall be our parting hymn.
Chorus
Then raise, etc.
23
6. Det unga gardet
Svensk text: Carl Boström, senast 1934
Musik: Tysk trad. ("Zu Mantua")
Carl Boströms svenska översättning Återfinns första gången i 'Tidens
sångbok" 1934. Originalet, Heinrich Eildermanns "Lied der Jugend"
(1907), är liksom så många andra av den svenska arbetarrörelsens sånger,
tyskt. Även melodin, "Zu Mantua", kommer från Tyskland; den är en
gammal studentvisa.
M o t m o r g o n r o d n a n tåga
vi f r a m i k a m p g l a d t a k t ,
och våra hjärtan låga.
Till strids m o t m ö r k m ä n s m a k t !
V i v a n d r a f r a m i t ä t a led.
Arbetarungdom, går du med?
Refräng
Vi ä r ditt unga garde.
D u proletariat.
24
Vi är ditt unga garde.
Du proletariat.
Vår barndoms dystra minnen
av fädrens slaveri
ha stålsatt våra sinnen.
Så strida även vi!
För frihet kämpa alla med,
för frihet, broderskap och fred.
Refräng
Vi är ditt unga garde . . .
I dagens id och tunga
för våra herrars väl
vi lärt oss trotsigt sjunga:
Ej mer är någon träl.
Så ligger i vår egen hand
att bygga lyckans ljusa land.
Refräng
Vi är ditt unga garde . . .
Så mötas våra händer
kamrater i förbund.
Till strids i alla länder,
till strids kring jordens rund.
När nöden mer ej råda får
vi fira folkens röda vår.
Refräng
Framåt du unga garde,
av proletariat!
Framåt du unga garde,
av proletariat!
25
Lied der Jugend
Tysk text: Heinrich Elldermann, 1907
Dem Morgenrot entgegen,
ihr Kampfgenossen all!
Bald siegt ihr allerwegen,
bald weicht der Feinde Wall!
Mit Macht heran und haltet Schritt!
Arbeiterjugend, will sie mit?
:||: Wir sind die junge Garde
des Proletariats! :||:
Wir haben selbst erfahren
der Arbeit Frongewalt
in düstren Kinderjahren
und wurden früh schon alt.
Sie hat an unserm Fuß geklirrt,
die Kette, die nur schwerer wird.
: 11: Wir sind die junge Garde
Die Arbeit kann uns lehren
und lehrte uns die Kraft,
den Reichtum zu vermehren,
der unsre Armut schafft.
Nun wird die Kraft, von uns erkannt,
die starke Waffe unsrer Hand!
:||: Wir sind die junge Garde
Wir reichen euch die Hände.
Genossen all. zum Bund!
Des Kampfes sei kein Ende,
eh' nicht im weiten Rund
der Arbeit freies Volk gesiegt
26
und jeder Feind am Boden liegt.
: 11: Vorwärts, du junge Garde
7. Det är kraft i vårt förbund
Svensk text: Rune Lindström, 1963
Musik:LewisE. Jones ("There Is Power In the Blood of the Lamb")
Sången publicerades första gången 1913 i femte upplagan av IWW:s
lilla röda sångbok, Songs lo Fan the Flames of Discontent. Som så
många andra av Joe Hills (1879-1915) sånger har den en frikyrklig
förlaga ("There is Power in the Blood of the Lamb", sv. "Det finns
kraft, det finns kraft", skriven av Lewis E. Jones (1865—1936), och som
i flera andra fall polemiserar texten mot innehållet i originaltexten;
den knyter direkt an till vändningar där. En mer näraliggande frälsning
än "the blood of the Lamb" ger "the Grand Industrial Band". Organisera er, arbetare i alla länder, och ni ska behärska världen! — Monica
Nielsen gjorde under sin valturné med Tage Erlander 1968 sången känd
och spridd inom svensk arbetarrörelse.
Tror du på frihet och människorätt?
Kom då och var med uti våra led!
Vill du att slaven skall äta sig mätt?
Kom, nu skall just du vara med!
Refräng
Det är kraft, det är kraft
där vi vandrar hand i hand.
Kom nu med, led vid led!
Det är kraft, det är kraft
som skall styra alla land
med vår enhets heta brand.
Tror du på paradissalarnas fröjd
men bor i barack med pöbel och pack?
Vill du ha vingar i himmelens höjd
du som svalt i klov och i black?
Refräng
Det är kraft, det är kraft etc.
Om du på gudslammets blod blivit mätt
kom då och var med uti våra led!
Vill du ha skinka och äggomelett?
28
Refräng
Gillar du busar som spöar dig mör.
du utanför står vår arbetarkår.
Önskar du ingenting innan du dör?
Ät ur basens hand som ett får.
Refräng
Arbetarbröder i syd och i nord
kom och var med uti våra led!
Kräv nu vår människorätt på vår jord!
Refräng
There is Power in a Union
Amerikansk text: Joe Hill (Joseph Hillstrom/Joel Hägglund), 1913
Would you have freedom from wage slavery.
Then join in the Grand Industrial Band;
Would you from misery and hunger be free?
Then come! Do your share like a man.
Chorus
There is power, there is power
In a band of working men.
When they stand, hand in hand.
That's a power, that's a power
That must rule in every land—
One Industrial Union Grand.
29
Would you have mansions of gold in the sky,
And live in a shack, way in the back?
Would you have wings up in heaven to fly.
And starve here with rags on your back?
Chorus
There is power, there is power etc.
If you've had 'nuff of the "blood of the lamb",
Then join in the Grand Industrial Band;
If, for a change, you would have eggs and ham,
Then come! Do your share like a man.
Chorus
If you like sluggers to beat off your head.
Then don't organize, all unions despise.
If you want nothing before you are dead.
Shake hands with your boss and look wise.
Chorus
Come all ye workers, from every land,
Come, join in the Grand Industrial Band,
Then we our share of this earth shall demand.
Come on! Do your share like a man.
Chorus
30
8. Första maj
Text: Hannes Sköld, 1911
Musik: Svensk trad.
Hannes Skölds (1886—1930) text publicerades första gången i Sånger om
striden och om kärleken. 1911. Hannes (Johannes) Sköld, fil. dr och
docent i Lund samt författare, var bl. a. med om att tillsammans med
Z. Höglund och Fredrik Ström ge ut den antimilitaristiska och socialistiska handboken Del befästa fattighuset 1913.
Första maj. första maj
varje sliten kavaj
blir en mantel av strålande ljus,
varje trött proletär
glömmer mödornas här
och går drucken av vårvindars rus.
O du älskogens vår,
som befriande går
över landen i segrarefärd.
du är drömmens också,
och var blick i det blå
är en blick in i undrenas värld.
Vart förtryckarnas hot,
varje vardag med sot
31
blir i dag som en lumpen legend.
Och vår håg och vår hand
röres fritt utan band,
och vår blick är mot framtiden spänd.
9. Halleluja, gå och driv
Svensk text: Jacob Bruiting, 1969. Musik: Sir Henry Rowley Bishop
(uvertyren lin operan "The Miller and His Men", 1813)
Musiken till "Hallelujah, I'm a Bum" är uvertyren till en opera frän
1813, "The Miller and His Men", skriven av Sir Henry Rowley Bishop
(1786—1885). Uvertyren spreds som religiös sång och kallades d i "Revive
Us Again". Den vanligaste texten med titeln "Hallelujah, I'm a Bum"
skrevs 1897 eller 1898 av Harry McClintock, som alltså hade "Revive Us
Again" som förlaga. McClintocks text publicerades i Industrial Union
Bulletin 4 april 1908. "Hallelujah, I'm a Bum" sjöngs 1908 på IWW:s
konvent och blev mycket populär bland medlemmarna, "wobblies".
McClintock och Joe Hill kamperade ihop på Hawaii, och Hill skrev en
variant av McClintocks text, som finns återgiven i Joe Hills sånger.
Prisma 1969.
32
När andra har jobb. varför jobbar ej ni?
Men hur fan får man jobb i en stängd industri?
Refräng
Halleluja, gå och driv,
halleluja, vilket liv!
Halleluja, ge mej ett bidrag,
jag är "friställd" igen.
Jag kom till ett hus, där jag knackade dörr.
Hon som öppna sa: "Stick, du har varit här förr!"
Refräng
Halleluja, gå och driv, etc.
Jag kom till ett hus, och där bad jag om bröd.
Hon som öppna sa: "Lessen, men bagarn är död."
Refräng
Jag älskar min chef, han är min hjärtevän,
det är därför jag går här och stämplar igen.
Refräng
Och varför har du inte löningen kvar?
Om jag svälter ihjäl blir jag välbärgad karl.
Refräng
2 — Upp till kamp!
33
Hallelujah, I'm a Bom
Amerikansk text: Harry McClintock, 1897 eller 1898
Oh, why don't you work, like other men do?
How the hell can I work when there's no work to do?
Chorus
Hallelujah, I'm a bum,
Hallelujah, bum again!
Hallelujah, give us a handout
To revive us again!
I went to a house; I knocked on the door;
The lady said, "Scram, bum, you've been here before!"
Chorus
Hallelujah, etc.
I went to a house; I asked for some bread;
The lady came out, said, "The baker is dead."
Chorus
Hallelujah, etc.
Oh, I love my boss; he's a good friend of mine;
That's why I am starving out on the bread line.
Chorus
Hallelujah, etc.
Oh, why don't you save all the money you earn?
If I didn't eat. I'd have money to bum.
Chorus
Hallelujah, etc.
34
10. Helgdagskväll i timmerkojan
Text: Dan Andersson, 1915
Musik:
Sven Scholander, 1923
Dan Anderssons visa är mer en bild ur svenskt arbetsliv än en "kampsång" av det slag som de flesta sångerna i den här antologin är. Men
ingen antologi med anspråk på att ge åtminstone någon inblick i svensk
arbetarrörelses sångtradition kan undvara Dan Andersson (1888—1920).
Otaliga är de möten där Dan Andersson har sjungits eller reciterats.
"Helgdagskväll i timmerkojan" publicerades första gången i Kolvaktarens visor. 1915. Musiken skrev Sven Scholander på tåget 3.2 1923.
35
Bort, längtande vekhet, ur sotiga bröst,
vik, bekymmer, ur snöhöljda bo!
Vi ha eld, vi ha kött, vi ha brännvin till tröst,
här är helg, djupt i skogarnas ro!
Sjung, Björnbergs-Jon, ur din fullaste hals
om kärlek och rosor och vår!
Stäm fiolen, Brogren, och spela en vals
för spökblåa, månlysta snår!
Det är mil efter mil till lador och hus
där frosten går tjurig vid grind,
här är lustigt i stockeldens gula ljus,
som darrar i nattens vind.
Du är fager, Brogren, i eldglans röd,
där du gnider din svarta fiol,
för mat och för brännvin du glömt all nöd,
och din panna är ljus som en sol.
Och Jon, där du sitter vid grytan din,
en baron i din mollskinnsskrud,
se, fast åren ha garvat ditt sega skinn,
i ditt sot är du ung som en gud!
Och Vargfors-Fredrik, du skrattande man,
som vill alla uslingar väl —
kom, sjung om din ungdoms synd, om du kan,
och en skål för din gossesjäl!
Och när morgonens stjärnor blekna och dö
och när ångorna stelna till is,
och när dagningen skälver på myr och sjö
vi sova på doftande ris.
36
Då sova vi alla på granris tungt
och drömma om bleka mör
och snarka och vända oss manligt och lugnt.
medan elden falnar och dör.
11. Ingen rubbar oss
Musik: Träd. amerikansk andlig sång från tiden före inbördeskriget
Originalet Sr en andlig sång från tiden före inbördeskriget; den sjöngs
av slavarna. Sin nuvarande funktion och form fick den på 1930-talet av
medlemmar av Southern Tenant Farmers Union. Det finns många både
tillfälliga och mer långlivade versioner. 1938 sjöngs den av strejkande
arbetare i Rockwool, Tennessee, på sextitalet av medborgarrättsdemonstranterna. Under protestmarscherna mot Vietnam-kriget har man
använt strofer som "Johnson is a stinker, We shall not be moved . . . " .
Förbundet är med oss, ingen rubbar oss,
förbundet är med oss, ingen rubbar oss,
vi är som träd med djupa djupa rötter,
ingen rubbar oss.
Refräng
Ingen, nej ingen rubbar oss.
ingen, nej ingen rubbar oss.
ingen rubbar oss.
Vi ska slåss tillsammans, ingen rubbar oss.
vi ska slåss tillsammans, ingen rubbar oss,
ingen rubbar oss.
Refräng
Ingen, nej ingen rubbar oss, etc.
Svart och vit står eniga, ingen rubbar oss,
svart och vit står eniga, ingen rubbar oss.
ingen rubbar oss.
Refräng
Ingen, nej ingen rubbar oss, etc.
38
W e Shall N o t B e M o v e d
Amerikansk text: medlemmar av Southern Tenant Farmers Union,
1930-talet
T h e u n i o n is b e h i n d us, w e s h a l l n o t b e m o v e d .
T h e u n i o n is b e h i n d us, w e s h a l l n o t b e m o v e d .
Just like a tree that's standing by the water.
W e shall not be moved.
W e shall not, we shall n o t b e m o v e d .
W e shall not. w e shall n o t b e m o v e d .
Just like a tree that's standing by the water.
W e shall not be moved.
W e will s t a n d a n d fight t o g e t h e r , w e shall not. etc.
W e s h a l l n o t , w e shall n o t b e m o v e d , etc.
W e a r e b l a c k a n d white together, w e shall not, etc.
W e s h a l l n o t , w e s h a l l n o t b e m o v e d , etc.
12. Internationalen
Svensk text: Henrik Menander, 1902
Musik: Pierre Degeyter ("L'lnternationale", 1888)
Henrik Menander har också översatt "Internationalen", den enda sång
som inom svensk arbetarrörelse från tid till annan har lyckats konkurrera
med hans egen "Arbetets söner" i popularitet. Det franska originalet
skrevs i samband med Pariskommunens fall 1871 av Eugène Pottier.
Dikten återger centrala marxistiska tankegångar från första international e « berömda upprop, Inauguraladressen, från dess program samt från
Marx och Engels kommunistiska manifest. Den publicerades postumt i
39
Podiers Revolutionssånger 1887. Pierre Degeyter — sången har länge
felaktigt tillskrivits hans bror Adolphe — f. 1848 och d. 1932, som var
formsnickare i Lille och verksam i arbetarsångföreningen "Arbetarnas
lyra", tonsatte dikten 1871.
Upp, trälar uti alla stater,
som hungern bojor lagt uppå.
Det dånar uti rättens krater,
snart skall utbrottets timma slå.
Störtas skall det gamla snart i gruset.
Slav. stig upp för att slå dig fri!
Från mörkret stiga vi mot ljuset,
från intet allt vi vilja bli.
Refräng
Upp till kamp emot kvalen.
Sista striden det är.
ty Internationalen
åt alla lycka bär.
Upp till kamp emot kvalen.
Sista striden det är.
ty Internationalen
åt alla lycka bär.
I höjden räddarn vi ej hälsa,
ej gudar, furstar stå oss bi.
Nej. själva vilja vi oss frälsa,
och samfälld skall vår räddning bli.
För att kräva ut det stulna, bröder,
och för att slita andens band,
vi smida medan järnet glöder
med senig arm och kraftig hand.
Refräng
Upp till kamp etc.
I sin förgudning avskyvärda,
månn' guldets kungar nånsin haft
ett annat mål än att bli närda
av proletärens arbetskraft?
41
Vad han skapat under nöd och vaka
utav tjuvarna rånat är;
när folket kräver det tillbaka,
sin egen rätt det blott begär.
Refräng
Upp till kamp etc.
Båd' stat och lagar oss förtrycka,
vi under skatter digna ner.
Den rike inga plikter trycka,
den arme ingen rätt man ger.
Länge nog som myndlingar vi böjt oss,
jämlikheten skall nu bli lag.
Med plikterna vi hittills nöjt oss.
Nu taga vi vår rätt en dag.
Refräng
Upp till kamp etc.
Arbetare, i stad på landet,
en gång skall jorden bliva vår.
När fast vi knyta brodersbandet,
då lättingen ej råda får.
Många rovdjur på vårt blod sig mätta
men när vi nu till vårt försvar,
en dag en gräns för dessa sätta,
skall solen stråla lika klar.
Refräng
Upp till kamp etc.
42
Internationalen
Svensk Irai: Sven Backlund och lohn Berg, 1932
Många har varit kritiska mot Menanden översättning av "Internationalen". Jean Almfeldt berättar i "Sommardagar i Brunnsvik", Studiekamraten 22/32 s. 467, om att Sven Backlund sommaren 1932 höll ett fängslande föredrag om Socialistiska internationalen och dess uppgift, och att
Åhörarna då sjöng följande text av Sven Backlund och John Berg.
Upp, världens alla proletärer,
som fjättras än av hungerns lag.
Förnuft och helig vilja bär er
fram till kampens segerdag.
Lös din tanke, i det gamla bunden,
du som trälar. res dig fri.
Vår värld skall skapas ny från grunden.
från intet allt vi skola bli.
Upp till kamp, hör signalen
till vår strid, ty du vet,
att Internationalen
skall bli en mänsklighet.
Upp till kamp, hör signalen
till vår strid, ty du vet,
att Internationalen
skall bli en mänsklighet.
L'Internationale
Frank l o t : Engine Pottier, 1871
Debout, les damnés de la terre.
Debout, les forçats de la faim
La raison tonne en son cratère.
C'est l'éruption de la fin.
43
Du passé, faisons table rase.
Foules esclaves, debout, debout.
Le monde va changer de base.
Nous ne sommes rien, soyons tout!
Refrain
:||: C'est la lutte finale.
Groupons-nous et demain,
L'Internationale,
Sera le genre humain. : 11 :
Il n'est pas de sauveur suprême:
Ni Dieu, ni César, ni tribun;
Producteurs, sauvons-nous mêmes!
Décrétons le salut commun!
Pour que le voleur rende gorge.
Pour sauver l'esprit du cachot.
Soufflons nous-mêmes notre forge.
Battons le fer quand il est chaud!
Refrain
C'est la lutte finale, etc.
Hideux dans leur apothéose.
Les rois de la mine et du rail
Ont-ils jamais fait autre chose
Que dévaliser le travail?
Dans les coffres-forts de la bande
Ce qu'il a créé s'est fondu;
En décrétant qu'on le lui rende
Le peuple ne veut que son dû.
Refrain
C'est la lutte finale, etc.
Les rois nous saoulaient de fumées.
Paix entre nous, guerre aux tyrans!
Appliquons la grève aux armées.
Crosse en l'air et rompons les rangs!
S'ils s'obstinent ces cannibales,
A faire de nous des héros,
Ils sauront bientôt que nos balles
Sont pour nos propres généraux.
Refrain
Ouvriers, Paysans nous sommes
Le grand parti des travailleurs;
La terre n'appartient qu'aux hommes,
L'oisif ira loger ailleurs.
Combien de nos chairs se repaissent?
Mais si les corbeaux, les vautours.
Un de ces matins disparaissent.
Le soleil brillera pour toujours!
Refrain
13. Jopp hej-di
Svensk text: Bror Ejve, fritt efter Max Kegel
Musik: Tysk studentvisa
Bror Ejve (1897—1962) var redaktör på Tidens förlag 1921—47 och bl. a.
VD i Folkrörelsernas konstfrämjande. Max Kegel (1850—1902), som står
för originaltexten, var socialdemokratisk publicist och journalist i Tyskland.
45
Låt oss stämma upp en sång,
Jopp hej-di, jopp hej-da!
lagom vacker, lagom lång.
Jopp hej-di, hej-da.
Om hur gode borgare
oss med sina brillor se.
Refräng
Jopp hej-di, hej-di, hej-da.
Jopp hej-di, jopp hej-da.
Jopp hej-di. hej-di, hej-da.
Jopp hej-di, hej-da!
När vi i fabriken gå.
När vi plöja eller så,
alltid när vi knoga brått
gillas vi i rikligt mått.
46
Refräng
Jopp hej-di, etc.
Gäller det betala skatt,
tar man också mot oss glatt.
Vi bli lika präktiga
som de stora mäktiga.
Refräng
Jopp hej-di, etc.
Men om vi i samlad hop.
höja några klagorop,
blåser strax en annan vind,
man blir både döv och blind.
Refräng
Jopp hej-di, etc.
Därför ökom nu vårt lag.
Så vårt tramp en vacker dag
borgarns ro så grundligt stör
att han både ser och hör.
Refräng
Jopp hej-di, etc.
47
14. Kapitalismen
Svensk text: Per-Anden Boquist ("Patrik"), 1967
Musikbearbetning och dansk tat: Per Dich
"Kapitalismen" är en av de få politiska visor som har blivit så populära
att dc har kommit upp på Svensktoppen. Fred Åkerström stod för den
svenska tolkningen. Originaltexten har skrivits av dansken Per Dich,
populär trubadur som sitter i Socialistisk Folkepartis partistyrelse.
H o n var fattig, h o n v a r ärlig
o c h en stolthet f ö r sin bygd,
f ö r e n rik b l e v h o n b e g ä r l i g
o c h s å tog h a n h e n n e s d y g d .
Refräng
Sådan är kapitalismen
o t a c k ä r den a r m e s lön
48
de e' dom rikas paradis, men
ingen hör en fattigs bön.
Men en dag så får hon höra
att han är på nytt på jakt
hon sa: "Se, men inte röra",
men det skull' hon aldrig sagt.
Refräng
Sådan är etc.
Hon tar tåget in till staden
för att glömma bort hans svek.
nu går hon på esplanaden
tio spänn för kärlekslek.
Refräng
Sådan är etc.
I ett fattigt torp i gläntan
hennes mor med stor passion
frossar lax och ål på räntan
av sin dotters profession.
Refräng
Sådan är etc.
Flickan drar där fram i storstan
klädd i lackväska och tyll
som en missanpassad julgran
vilken underbar idyll.
Refräng
Sådan är etc.
49
H o n har m a r d r ö m m a r i sömnen
lite f n a t t . ni vet sä d ä r
s å h o n k a s t a r sig i S t r ö m m e n
skyll d e t p å d e n h o n höll kär.
Refräng
S å d a n ä r etc.
H o n till s t r a n d e n s n a r t b l e v b ä r g a d
k l ä d d i sjögräs a v sitt b a d
steg h o n u p p så blek o c h h ä r j a d
s t ä m d e u p p sin r ö s t o c h k v a d .
Refräng
S å d a n ä r etc.
15. Och livet drar förbi
Svensk text: Enn Kokk, 1965
Musik: Amerikansk träd.
Det amerikanska originalet, "Passing Through", skrevs 1948 till en gammal gospelmelodi av en Chicago-student, Dick Blakeslee. Den användes
i valkampanjen det året av anhängarna till Henry Wallace. Förre vicepresidenten Wallace kandiderade för ett radikalt utbrytarparti ur demokratiska partiet, Progressive Party, som samlade 1,1 milj. röster. Den
svenska texten är ingen översättning — den handlar om den svenska
arbetarrörelsens förgrundsgestalter — men den följer ganska troget originalets uppbyggnad: de historiska personligheterna, frågor—svar, refrängens innehåll (som näs/an är en översättning) etc. — Pete Seeger sjunger
"Passing Through" på Folkways-LP:n "Pete Seeger at Carnegie Hall
with Sonny Terry" (FA 2412). Komp av typen gitarr och munspel samt
snabbt tempo rekommenderas.
50
Jag såg mäster Palm domdera
första maj för längesen.
"Måste massorna förbli i slaveri?"
Han sa: "Välstånd ska ni få,
om vi alla pressar på.
Jag har så lite tid,
och livet drar förbi."
Refräng
Drar förbi, drar förbi.
Som en maning att ta vid.
Verka för en bättre tid!
Tala om för folk, vad du såg dra förbi.
51
Jag såg Danielsson tala
i ett nybyggt Folkets hus.
"Får vi makten åt vårt arbetarparti?"
Han sa: "Värva om ni kan
varje kvinna, varje man.
Refräng
Drar förbi, etc.
Jag såg Branting stå och tala
i Nationernas Förbund.
"Att predika fred, är det nån mening i?"
Han sa: "Verka med ditt ord,
så får vi fred här på vår jord.
Refräng
Drar förbi, etc.
Jag såg Kata tända bränderna
för könens lika rätt.
"Tror du inte traditioner sitter i?"
Men hon sa: "Jag anger ton
för en ny generation.
Refräng
Drar förbi, etc.
Jag såg Wigforss vid sitt skrivbord
sia om en skördetid.
52
"Är inte klasskampspolitikens tid förbi?"
Han sa: "Varje mänska vet,
att vårt mål är jämlikhet.
Refräng
Drar förbi, etc.
Jag ser led av mänskor flockas
i ett tåg i röda maj.
Det här är dagens socialdemokrati:
frihet, solidaritet,
broderskap och jämlikhet.
Vi har så lite tid,
och livet drar förbi.
Refräng
Drar förbi, etc.
Passing Through
Amerikansk text: Dick Blakeslee, 1948
I saw Jesus on the Cross, on that
hill called Calvary,
"Do you hate mankind for what they
done to you?"
He said, "Talk of love, not hate.
Things to do it's getting late.
I've so little time and I'm just
passing through."
53
Chorus
Passing through, passing through.
Sometimes happy, sometimes blue.
Glad that I ran into you.
Tell the people that you saw me
passing through.
Yes. I saw Adam leave the garden,
with an apple in his hand,
I said. "Now you're out, what are
you going to do?"
"Plant my crops and pray for rain.
Maybe raise a little Cain.
I'm an orphan now. and only
passing through."
Chorus
Passing through, etc.
Well. I shivered with George Washington,
one night at Valley Forge,
"Why do the soldiers freeze here
like they do?"
He said. "Men will suffer, fight.
Even die for what is right.
Even though they know they're only
passing through."
Chorus
I was at Franklin Roosevelt's side,
just a while before he died.
He said, "One world must come out of
World War II;
54
Yankee. Russian, white or tan,
Lord, a man is just a man.
We're all brothers and we're only
passing through."
Chorus
16. Oss alla unga
Svensk text: Nils Flyg, senast 1934
Musik:
Polsk frihetssång (marsch),
1863
Nils Flyg (1891—1943) är en av de mest tragiska gestalterna i svensk
arbetarrörelse. Typografen Flyg var ursprungligen verksam inom socialdemokratiska ungdomsförbundet. Vid brytningarna 1917—24 höll han
alltid kurs åt vänster. 1917 blev han vänstersocialist, 1921 höglundare,
1924 moskvatrogen kilbomare; i det senare partiet blev han ordförande
i centralkommittén. Vid brytningen 1929 mellan sillénarna och kilbomarna blev han dock kilbomare. Han verkade som utrikesredaktör i Folkets
Dagblad Politiken. 1934 spelade han en ledande roll vid partiets omdaning till Socialistiska partiet, 1936 blev han chefredaktör och 1937
partiledare. Från 1937 var Nils Flyg alltmer influerad av nationalsocialismen, vilket gjorde, att hans parti 1940 miste samtliga riksdagsmandat
och reducerades till en obetydlig sekt. "Oss alla unga" är inte blodigare
än många andra av arbetarrörelsens traditionella sånger. Melodin, känd
som "Warszawianka", en text skriven av polacken Waclaw Swiecick
1883, är en av de allra vackraste i genren.
Oss alla unga. som längta och strida,
oss väntar handlingen, som kräver mer än mod,
oss skänkes lyckan att offra och lida,
dö för den tro, som bröder helgat med blod.
:||: Ja, hör hur den brusar, hör hur den dånar,
stormen, som bådar oss frihetens vår.
Det är de unga bland folken som sjunga
jublande hymn att ädel strid förestår. :||:
En gång när vi alla unga är gömda
djupt under tuvorna där fejden hetast stod.
skall våra handlingar ej vara glömda
av framtidsfolket, som är barn av vårt blod.
56
:||: Ja, ungdom är livets härliga vårtid,
ungdom förpliktar mot kommande år.
Vi alla unga i kampen vi sjunga.
Hänförda, starka mot vårt öde vi går. :||:
17. Räkna noga
Svensk text: Jacob Branting, 1969
Musik: E. O. Excell, 1897 ("Count Your Blessings")
"Coffee a n ' " fanns med i den fjärde upplagan av "Den lilla röda sängboken" (1912); i en senare upplaga (den 17:e, ca 1922) har den kallats
"Count Your Workers—Count Them!". Originaltexten, "Count Your
Blessings", är skriven av Johnson Oatman. Det starka förbund som det
talas om i sängen var för Joe Hill IWW, Industrial Workers of the
World, en radikal fackföreningsrörelse som ville organisera arbetarna
oavsett deras utbildning, yrke, ras, språk, tro eller bakgrund. Den frän
Gävle bördige immigranten Joel Hägglund (1879—1915), som i USA
kallade sig Joseph Hillstrom, förkortat till Joe Hill, anslöt sig Ull IWW
1910 och blev snabbt agitator och organisatör inom rörelsen. Framför
allt blev han rörelsens sångare.
57
En förmedlingshaj en dag jag träffa på,
och han sa: "Följ med. ett jobb det ska du få.
Bara några dollar kostar avgiften,
resan fri och stadigt jobb det har du sen."
Refräng
Räkna noga. räkna örena,
resten finns hos profitörerna.
Räkna noga, och gå in på ett kafé,
kaffe kan du klara, kanske smörgås me'.
Jag for dit och slet mig blå och sov i en barack.
Maten smaka pyton i en rödmyrstack.
Sju dar slet jag, sen sa chefen hej och tack:
"Du får sparken, stick nu med ditt pick och pack."
Refräng
Räkna noga, räkna örena, etc.
På kontoret fick jag lön för alla skift
minus väg- och brand- och skol- och sjuk-avgift.
När man räknat färdigt och lagt på procent
svimma jag, för jag var skyldig femti cent.
58
Refräng
Jag gick hem på ben som blev allt skralare,
men i staden hörde jag en talare.
Och han sa att arbetarna handlat fel,
om de håller hop så får de ut sin del.
Refräng
Och han sa: "Kom med, vi har ett starkt förbund!
Vilka vill bli medlemmar i denna stund?"
"Hit med medlemskortet genast", ropa jag,
"sammanhållning är precis vad jag vill ha."
Refräng
Räkna noga proletärerna,
vi kan ordna upp affärerna.
Slut er samman nu i obrytbara led,
mer än kaffe klarar vi när ni gått med.
Coffee An'
Amerikansk text: Joe HilI (Joseph Hillström/Joel Hägglund), 1912
An employment shark the other day I went to see.
And he said, "Come in and buy a job from me.
Just a couple of dollars for the office fee.
But the job is steady and the fare is free."
Chorus
Count your pennies, count them one by one,
And you'll plainly see how you are done.
Count your pennies, take them in your hand.
Sneak into a Jap's, and get your coffee an'.
59
I shipped out and worked and worked and slept in lousy
bunks.
And the grub it stunk as bad as forty-'leven skunks,
When I slaved a week the boss he said one day,
"You're too tired, you are fired, go and get your pay."
Chorus
Count your pennies, count them one by one, etc.
When the clerk commenced to count. Oh, holy gee!
Road and school and poll tax and the hospital fee.
Then I fainted and I nearly lost my sense
When the clerk he said, "You owe me fifty cents."
Chorus
When I got back to town with blisters on my feet.
There I heard a fellow speaking on the street,
And he said, "It is the workers' own mistake.
If they stick together they get all they make."
Chorus
And he said, "Come in and join our union grand.
Who will be a member of this fighting band?"
"Write me out a card," says I. "By gee!
The Industrial Workers is the dope for me."
Chorus
Count your workers, count them one by one.
Join our union and we'll show you how it's done.
Stand together, workers, hand in hand.
Then we'll never have to live on coffee an'.
60
18. Små lådor
Musik: Malvina Reynolds ("Little Boxes", 1963)
Sjuttiåriga Malvina Reynolds, en av de största författar begåvningarna i
den amerikanska protest- och folksångstraditionen, har ett rikt liv bakom
sig. Under mellankrigstiden studerade hon vid University of California i
Berkeley och blev vid trettinio års Ålder fil. dr i engelska. Hon har
också arbetat som journalist. Med arbetarrörelsen kom hon i kontakt
bl. a. genom sin man. Bud, som var fackföreningsorganisatör. Under
folksångsrenässansen på 40-talet lärde hon sig spela gitarr, men det var
inte förrän vid sexti års ålder hon började uppträda inför publik. Främst
är hon dock känd som sAngförfattare. Hon skriver både barnvisor och
protestsånger; de senare rymmer ofta en poesi som de enklare agitatorerna på området sällan eller aldrig lyckas Åstadkomma. "Little Boxes"
(1963) har Daly City utanför San Francisco som förebild i sinnevärlden,
men sången har räckvidd långt utanför både Daly City och USA.
61
Små små lådor på en sluttning,
små små lådor som är rena smäcket,
små små lådor, små små lådor,
små precis likadana lådor.
Där finns gröna, där finns skära,
där finns blåa och där finns gula.
Allihopa är dom rena smäcket
och dom liknar varann som bär.
Alla dom som bor i husen
dom har legat vid universitet
i små små lådor, små små lådor,
Det är doktorer, advokater
och diverse direktörer.
Allihopa spelar golf och
allihopa dricker dry martini,
allihop har söta ungar,
alla ungarna går i skola.
Och dom far på sommarläger
och så in med dom på universitetet,
och där sätts dom in i små små lådor
och blir lika varann som bär.
Sen blir pojkarna affärsmän
och så skaffar dom sej familj och bor i
små små lådor, små små lådor, ^
Där finns gröna, där finns skära,
där finns blåa och där finns gula
62
Little Boxes
Amerikansk text: Malvina Reynolds, 1963
Little boxes on the hillside, little
boxes made of ticky tacky.
Little boxes, little boxes, little
boxes all the same.
There's a green one and a pink one and a
blue one and a yellow one
And they're all made out of ticky tacky
and they all look just the same.
And the people in the houses all went
to the university
Where they were put in boxes, little
boxes, all the same.
And there's doctors and there's lawyers
and there's business executives
And they're all made out of ticky tacky
and they all look just the same.
And they all play on the golf course
and drink their martini dry
And they all have pretty children and
the children go to school
And the children go to summer camp
and then to the University
Where they all get put in boxes and
they all come out the same.
And the boys go into business and
marry and raise a family
In boxes, little boxes, little boxes
all the same.
There's a green one and a pink one and
63
a blue one and a yellow one
A n d t h e y ' r e all m a d e o u t of t i c k y t a c k y
a n d t h e y all l o o k j u s t t h e s a m e .
19. Till den nya tiden
Text: Arnold Ljungdal, 1926. Musik: Sune Waldimir
Arnold Ljungdal (1901—1969) var en av de få betydande marxisterna
inom svensk arbetarrörelse. Han är annars känd som skönlitterär författare och var ordförande i författarföreningen 1941—48. "Till den nya
tiden" publicerades första gången 1926 i en diktsamling med samma
namn. Sune Waldimir har skrivit musiken.
V i hälsa dig gryende stolta tid,
s o m stiger u r k v a l m o c h n ö d .
O c h lyfter för folken i dådlös frid
64
din fackla flammande röd.
I år av förnedring och fasa
vi bidat ditt heliga sken.
Låt det bli till en dånande brasa
som bränner all världen ren.
Sänd högt, ja sänd högt över torg och tak
dina eldslågors tungor mot skyn.
Låt de vacklande murarna störta med brak
och allt murket begravas i dyn.
Ur en kullstörtad världs ruiner
vi resa skimrande ny
den stad där rättfärdighet skiner
i glansen av dagar som gry.
20. Till seger
Text och musik: l o d Ljungquist
Joel Ljungquist, f. 1897, har under en lång period varit verksam på den
socialdemokratiska tidningen Folket i Eskilstuna. Han var kassör och
förbundssekreterare i SSU 1928-35.
Hör en susande vind genom ungdomens led,
se hur ungdomen rustar till kamp.
Är du redo till strid, är du med, är du med,
hör du dånet av skarornas tramp?
Hör du sången som klingar mot blånande höjd
som en stormvind på härjarestråt?
Den är käck. den är ung. den är fylld utav fröjd
ty se ungdomen vandrar framåt.
Det är storm, det är strid, det är liv eller död,
det är seger för sanning och rätt.
Det är ungdomens livslust så flammande röd
som ger färg åt den stig de beträtt.
Det är morgonens glans över sovande värld,
det är sprudlande känsla och mod,
det är solljus och glädje vid fattigmans härd,
som i mörker och elände stod.
Fram till seger för sanningens röda baner,
för den kämpande ungdomens här!
Vilken känsla av liv och förhoppning den ger,
vilket segervisst märke den bär.
66
Det är framtidens k ä m p a r f ö r framtidens sak,
det är styrka och kraft i dess gång.
Det är frihet från låghetens trånga gemak,
d e t ä r livslust o c h g l ä d j e o c h s å n g .
21. Vad har du lärt dej i skolan idag?
Svensk text: Enn Kokk
Musik: Tom Pluton ("What Did You Learn In School Today?", 1962)
Amerikansk samhällskritik är svår att översätta
Paxton, en protestsångare i den folkliga traditionen,
glidning åt pop, har skrivit om Vietnam, dödsstraff
inte har någon direkt erfarenhet av. Emellertid: det
skilt stora justeringar av texten för att den ska drabba
till svenska. Tom
sedermera med en
och annat som vi
behövs inte så säräven oss.
Vad har du lärt dej i skolan idag.
kära lilla pojken min?
Vad har du lärt dej i skolan idag.
kära lilla pojken min?
Jag har lärt mej att vi står för sanning och rätt.
Att soldatema dör. det är lögn rätt och slätt.
Och det här är väl frihetens stamort, säj?
Det var vad lärarna sa till mej.
Det har jag lärt mej i skolan idag.
Det har jag lärt mej idag.
Vad har du lärt dej etc.
Jag har lärt mej att polismannen är min vän.
Jag har lärt mej att rättvisan varar än.
Jag har lärt mej att mördarens ånger blir lång.
(Även om vi gör ett litet misstag nån gång.)
Jag har lärt mej att bolagens styrka är vår.
Och oppositionen ser till att de består.
Dess ledare är såna nobla män.
68
så i valen väljer vi dem om och om igen.
Jag har lärt mej att krig ger oss ökad kraft.
Jag har läst om alla vi hittills har haft.
Vi slogs i Tyskland för längesen,
och nån gång kommer väl chansen igen.
What Did You Learn in School Today?
Amerikansk text: Tom Paxton, 1962
What did you learn in school today.
dear little boy of mine?
What did you learn in school today,
dear little boy of mine?
I learned that Washington never told a lie,
I learned that soldiers seldom die,
I learned that everybody is free,
And that's what the teachers said to me.
That's what I learned in school today.
That's what I learned in school.
What did . . .
I learned that policemen are my friends,
I learned that justice never ends,
I learned that murderers die for their crimes.
69
Even if we make a mistake sometimes.
That's what I learned in school today.
What did . . .
I learned our government must be strong,
It's always right and never wrong.
Our leaders are the finest men.
And we elect them again and again.
That's what I learned in school today,
What did . . .
I learned that war is not so bad,
I learned about the great ones we have had,
We fought in Germany and in France,
And someday I might get my chance.
That's what I learned in school today,
22. Varför ska jag gå här och släpa?
Text: Ena Kokk, 1966. Musik: Träd. amerikan* andlig sång
("What Month Was Jesus Born In?")
Originalet, "What Month Was Jesus Born In?", är en amerikansk julgospel. Den svenska texten är alltså ingen översättning. Men i uppbyggnaden påminner den svenska texten om originalet: försångare och kör
etc. Och refrängen, med årets månader, är en förvanskning, gjord med
mycket lätt hand. Pete Seeger sjunger originalet på Folkways-LP: n
"With Voices Together We Sing" (FA 2452). Det är hans sätt att sjunga
sången som den svenska texten knyter an till. Försångare: "Varför ska
jag gå här och släpa?" Kör: "Snart går ännu ett år." På motsvarande
70
sätt gör man i de andra stroferna. I refrängen upprepar kören "januari"
och "februari", det som står inom parentes, efter försångaren, sjunger
"fan anammat" och sista versen, "Snart går ännu ett år"; i övrigt
sjunger försångaren.
Varför ska jag gä h ä r och släpa?
S n a r t g å r ä n n u ett år.
V a r f ö r ska jag gå h ä r och släpa?
S n a r t g å r ä n n u ett å r .
71
Å, januari (januari).
Februari (februari).
Mars — fan anamma!
Sen april o c h m a j .
J u n i , juli, a u g u s t i , s e p t e m b e r .
O k t o b e r o c h så n o v e m b e r .
Sen å t e r s t å r b a r a d e c e m b e r .
Snart g å r ä n n u ett år.
Ingenting h a r jag själv att b e s t ä m m a . Etc.
Å, j a n u a r i . . .
Bolaget skiter i h u r m a n h a r det. Etc.
Å, j a n u a r i . . .
K o m allihop, låt oss ä n d r a p å saken. Etc.
Å, j a n u a r i . . .
23. Vi går också med!
Svensk text: Molly Åsbrink, 1958. Musik: Engelsk träd. ("Jackaroon,
"Jack Munro", "Jack Went A-Sailing" mil.) I bearbetning
Liksom "Och livet drar förbi" handlar den här sången om den svenska
socialdemokratins förgrundsgestalter. Den skrevs 1958 inför första maj
och framfördes vid det första maj-möte som arbetarekommunen i Arvidsjaur anordnade och dit Molly Åsbrink hade inbjudits att komma och
tala. Molly Åsbrink, f. 1916, är vis- och romanssångerska med bl. a. ett
30-tal grammofoninspelningar bakom sig. 1946—54 reste hon regelbundet
i folkparkerna med ett visprogram. Hon är politiskt aktiv och har under
50-talet framträtt med bl. a. politiska visor vid otaliga ABF- och arbetarekommunmöten. "Vi går också med!" har ingen direkt anknytning till
det amerikanska originalet, men detta, "Which Side Are You On?", är
en kampsång. Sången skrevs av Florence Reece, hustru till en gruv72
arbetare, under en gruvarbetarstrejk i USA 1931. Melodin är en variant
av en engelsk folksång och alltså mycket äldre. "Which Side Are You
On?" har blivit känd främst tack vare Pete Seeger. Sjung snabbt och
taktfast!
På åttitalet hördes
en mäktig stämmas malm.
Den kom ifrån en märklig man,
hans namn var Mäster Palm.
Refräng
Han gick i våra led.
Vi går också med!
Han gick i våra led.
Vi går också med!
Den röda fanan höjdes
och trötta hjärtan brann.
I täten gick en ung student
och Branting hette han.
73
Refräng
Han gick etc.
För kvinnorna i hemmen
var rösträtt en chimär.
Men när man kom på mötena,
ja, då var Kata där.
Refräng
Hon gick etc.
Fast utan stora pengar
och utan kassaskrin
tillsammans med Per Albin har
vi byggt demokratin.
Refräng
Han gick etc.
För morgondagens Sverige
vi nu tar nya tag,
och alla veteranerna
de följer oss i dag.
Refräng
De går etc.
Which Side Are You On?
Amerikansk text: Florence Recce, 19)1
Come all of you good workers, good news to you I'll tell,
of how that good old union has come in here to dwell.
74
Chorus
Which side are you on? Which side are you on?
Which side are you on? Which side are you on?
My daddy was a miner, and I'm a miner's son.
And I'll stick with the union, till every battle's won.
Chorus
Which side, etc.
They say in Harlan County, there are no neutrals there.
You'll either be a union man, or a thug for J. H. Blair.
Chorus
Which side, etc.
Oh, workers can you stand it? Oh, tell me how you can.
Will you be a lousy scab, or will you be a man?
Chorus
Which side, etc.
Don't scab for the bosses, don't listen to their lies.
Us poor folks haven't got a chance, unless we organize.
Chorus
Which side, etc.
24. Vi äro smeder
Svensk text: Bror Ejve, senast 1934. Musik: Rysk trad.
Bror Ejve (1897—1962) har betytt Åtskilligt för svensk arbetarrörelse»
sAngtradition. Som tidigare nämnts var han 1921—47 anställd på Tidens
förlag, och han har också personligen bidragit till den förnyelse Tidens
75
sångbok har genomgått under årens lopp. "Vi äro smeder", som publicerades i Tidens sångbok 1934, är ursprungligen skriven av F. Schkulow
1912 till en gammal rysk folkmelodi.
Vi äro smeder som smida nyckeln
som världens framtid öppna skall.
Så glatt vi svänga de stora släggor
som bli den gamla tidens fall.
Vi äro smeder. Den nya dagen
vi ringa in vid städens sång.
I nattens mörker vi sända gnistor
som bli till morgonljus en gång.
Med varje slag, som i luften rungar,
vi bryta ok och bojor loss.
Och stora skaror som förut tvekat
gå ut till frihetskamp med oss.
Vi äro smeder med kraft i armen
och uti hjärtat frihetsglöd.
Låt främst i striden vårt fältrop skalla:
Framåt till seger eller död.
76
25. Vårt Förbund
Svensk text: Hans Nygren. Musik: Amerikansk metodist psalm
("Say, Brothers, Will Yon Meet Us on Canaan's Happy Shore")
Melodin är densamma som till "John Browns lekamen" — se längre
fram — eller "Halta Lottas krog". Originaltexten, "Solidarity Forever",
skrevs av IWW-aren Ralph Chaplin i början av 1900-talet, och den var
en av de populäraste sångerna i "Den lilla röda sångboken". Sången har
överlevt det numera nästan utplånade IWW och räknas som den amerikanska fackföreningsrörelsens kampsång framför andra; den sjungs
alltså t. ex. inom CIO.
77
När Förbundets anda genomsyrat varje löneslav.
står vi starkare än allt på jord. i himmel och på hav.
När en ensam sate talar, lyssnar ingen till hans krav
— blott Förbundet ger oss kraft.
Refräng
Eniga i striden står vi,
enade mot målet går vi,
enighetens prov består vi.
ty Förbundet ger oss kraft.
Det var vi som plöjde jorden, byggde krämarväldet stort,
vi la räls, vi slet i skogen, krökte rygg i gruvans ort.
Och nu går vi här och svälter och beundrar allt vi gjort,
men Förbundet ger oss kraft.
Refräng
Eniga i striden står vi, etc.
De har skördat guld och ära — bara slit blev oss beskärt —
men om inte vi stod bi så skulle hjulen stanna tvärt.
Vi kan bryta deras makt och vinna frihet när vi lärt
att Förbundet ger oss kraft.
Refräng
Vi har fått en kraft långt större än all världens rikedom,
ja långt större än atomers kraft, mångtusen gånger om.
Och ur askan av det gamla går en bättre värld i blom.
ty Förbundet ger oss kraft.
Refräng
78
Solidarity Forever
Amerikansk text: Ralph Chaplin, början av 1900-talet
When the union's inspiration through the workers' blood
shall run,
There can be no power greater anywhere beneath the sun;
Yet what force on earth is weaker than the feeble strength
of one,
For the union makes us strong.
Chorus
Solidarity Forever, (three times)
It is we who ploughed the prairies, built the cities where
they trade,
Dug the mines and built the workshops, endless miles of
railroad laid;
Now we stand outcast and starving 'mid the wonders we
have made.
But the union makes us strong.
Chorus
Solidarity Forever, etc.
They have taken untold millions that they never toiled to
earn,
But without our brain and muscle not a single wheel can
turn;
We can break their haughty power, gain our freedom when
we learn
That the union makes us strong.
Chorus
79
In our hands is placed a power greater than their hoarded
gold.
Greater than the might of atoms magnified a thousandfold;
We can bring to birth a new world from the ashes of the
old,
Chorus
80
VI SKA ÖVERVINNA
Frihetssånger
"Man kan inte beskriva den vitalitet och känsla den här
sången väcker över hela Södern. Jag har hört den sjungas
vid stora massmöten av tusentals röster; jag har hört ett
halvt dussin människor stilla sjunga den bakom gallren i
Hinds County prison i Mississippi; jag har hört gamla
kvinnor sjunga den på väg till jobbet i Albany, Georgia;
jag har hört studenter sjunga den medan de släpades iväg
för att sättas i arrest. Den skapar en kraft, som inte går att
beskriva."
Wyatt Tee Walker om "We Shall Overcome"
Denna avdelning rymmer frihetssånger från många länder.
Sångernas bakgrund är skiftande, men ett har de gemensamt. I samtliga fall används sången som vapen mot förtryckarna. ("Den här maskinen dödar fascister", stod det
på Woody Guthries gitarr.)
'Tankar är fria" skrevs i femtonhundratalets Tyskland.
"Marseljäsen" i sjuttonhundratalets Frankrike och "John
Browns lekamen" i artonhundratalets USA. Frihetssångerna. protestsångerna är inte något nutida påfund; i alla tider
har människor i visans och sångens form kommenterat sina
herrar, berättat om krig och fred och om vardagens kamp
för levebrödet. Från modern tid har vi här samlat sånger
från Vietnam och USA, från Väst- och Östtyskland, från
Spanien och Sydafrika och från algerietkrigets Frankrike.
"Internationalen" återfinns i den avdelning som rymmer
81
arbetarrörelsens sånger. Givetvis kunde den lika gärna ha
placerats bland frihetssångerna. För alla dessa sånger manar till det trälamas uppror som första internationalen avsågs bli instrumentet för.
Den svenska arbetarrörelsen, som allt sedan sin begynnelse har sjungit "Internationalen", bör se sånger som dessa
som en påminnelse om sitt internationella ansvar. Att ta
trälarnas ord i munnen är en första gärd av solidaritet.
82
26. Ami go home!
Svensk test: Gustav Johansson ("Hjorvard"). Musik: Hanns Eisler
(efter amerikansk frälsningssång, "Jems Lova the Little Children"
av George Frederick Root, M o tiden före Inbördeskriget)
Textförfattaren, Ernst Busch, deltog i spanska inbördeskriget i internationella brigaden. Under efterkrigstiden har han verkat inom Berliner
Ensemble och räknas som en av de främsta Brecht-interpretörerna. Bakom Hanns Eislers melodi lean man, allt efter läggning och bakgrund,
spira George Frederick Roots (1820—1895) bekanta frälsningssång "Jesus
Loves the Little Children", sv. "Jesus älskar alla barnen", en sing från
amerikanska inbördeskriget 1861—65, 'Tramp, Tramp, Tramp, the Boys
Are Marching", eller Joe Hills "The Tramp" (1913), i Rune Lindströms
svenska översättning från 1963 "Luffaren". Ernst Busch knyter an till
ett välbekant slagord från det kalla kriget, ett slagord som inte har
blivit mindre aktuellt sen dess, som Gustav Johansson visar. Gustav
Johansson, f. 1895 och känd som sign. "Hjorvard", har varit verksam
som journalist på Folkets Dagblad, Stormklockan och Ny Dag.
Hundratals miljoner ton
bomber ifrån Washington
vräkes mot Vietnam för att slå allt i kras.
Gift förbränner skördefält
för att öka folkets svält.
Barn och kvinnor dödas med napalm och gas.
Refräng
Go home ami! Ami, go home!
Stormen växer till orkan.
Vill man ha demokrati,
vill man kämpa världen fri,
bör Amerika dra sig bort ifrån Vietnam.
Ifrån syd och öst och väst
höjs miljonernas protest:
stoppa kriget mot ett tappert litet land.
Varje fredens vän har känt
att den eld Amerika tänt
snart kan sätta hela världen uti brand.
Refräng
Go home ami etc.
Skaffa alla negrer jobb.
skydda dem från lynchningsmobb,
84
ge dem mänskorätt och sopa egen gård.
Har ni sedan krafter kvar:
Fixa Franco, Salazar.
Ky och Chiang och Smith, Suharto och Verwoerd.
Refräng
Go home ami etc.
Ami go home!
Tysk (ext: Emst Bosch
Was ist unser Leben wert,
wenn allein regiert das Schwert
und die ganze Welt zerfällt in toten Sand?
Aber das wird nicht geschehn,
denn wir wolln nicht Untergehn.
Und so rufen wir durch unser deutsches Land:
Go home, Ami! Ami go home!
Spalte für den Frieden dein Atom.
Sag: Good-bye! dem Vater Rhein.
Rühr' nicht an sein Töchterlein
— Lorelei, so lang du singst,
wird Deutschland sein.
Clay und Cloy aus USA
sind für die Etappe da:
„Solln die German boys verrecken in dem Sand."
Noch sind hier die Waffen kalt,
doch der Friede wird nicht alt,
hält nicht jeder schützend über ihn die Hand.
Go home, A m i . . .
Ami, lern die Melodei
85
von der Jungfrau Lorelei,
die dort oben sitzt und kämmt ihr goldnes Haar.
Wer den Kamm ihr bricht entzwei,
bricht sich selbst das Genick dabei.
Uralt ist das Märchen, traurig, aber wahr!
Go home, Ami, Ami go home,
laß in Ruh den deutschen Strom!
Denn für deinen „Way of life"
kriegst du uns ja doch nicht reif.
Gruß von Lorchen: „Bon plaisir",
der Kamm bleibt hier.
Ami, hör auf guten Rat,
bleib auf deinem Längengrad,
denn dein Marshall bringt uns zuviel Kriegsgefahr.
Auch der Frieden fordert Kampf.
Setz die Kessel unter Dampf.
Anker hoch! Das Schiff ahoi!
Der Kurs ist klar!
Go home, A m i . . .
(som i första strofen)
27. Ballad om mannen som egenhändigt
högg av sig båda fötterna
Svensk text: lon Andrew Nilsen och Sebastian Lybeck, 1968
Musik: Wolf Biermann, 1965
Wolf Biermann, f. 1936 i Hamburg, flyttade till DDR 1953. Några data:
Studier i filosofi. Regiassistent vid Berliner Ensemble. Kabarésångare.
Hans relationer till den östtyska regimen är inte de bästa. Den här
balladen är hämtad ur Die Drahtharfe, 1965. Den svenska tolkningen är
tagen ur En diktare är ingen sockersäck. Nio lyriker från DDR. FIB:s
lyrikklubb 1968. Norstedts ger 1970 ut en komplett samling Biermannsånger med svensk text, originaltext och noter.
86
Det var en gång en man
som med sin ena fot
sin ena bara fot
steg i den värsta skiten.
Han äcklades så grymt
av denna ena fot
han ville ej med denna fot
gå vidare ett steg.
Och vatten fanns där ej
att tvätta foten med
87
nej vatten för hans fot
det fanns det inte där.
Till yxan grep vår man
och högg med den sin fot
högg plötsligt foten av
i hast allt med sin yxa.
Så väldig var hans hast
att han sin rena fot
att han tog orätt fot
i hast och högg den av.
Helt blind av raseri
då mannen strax beslöt
att kapa ock sin andra fot
i hast allt med den yxan.
Nu låg de båda där
och slut var deras sak
bredvid satt mannen blek
hänvisad till sin bak.
Så högg också partiet
utav sig fot för fot
så mången präktig fot
högg vårt parti utav.
Men se partiet kan
i motsats till vår man
ibland ha tur att få
helt nya fötter på.
Ballade vom Mann, der sich eigenhändig beide Füsse
abhackte
Tysk text: Wolf Biermann, 1965
Es war einmal ein Mann
der trat mit seinem Fuss
mit seinem nackten Fuss
in einen Scheisshaufen.
Er ekelte sich sehr
vor seinem einen Fuss
er wollt mit diesem Fuss
kein Stück mehr weiter gehn.
Und Wasser war nicht da
zu waschen seinen Fuss
für seinen einen Fuss
war auch kein Wasser da.
Da nahm der Mann sein Beil
und hackte ab den Fuss
den Fuss hackte er ab
in Eil mit seinem Beil.
Die Eile war zu gross
er hat den säubern Fuss
er hat den falschen Fuss
in Eile abgehackt.
Da kriegte er die Wut
und fasste den Entschluss
auch noch den andern Fuss
zu hacken mit dem Beil.
89
Die Füsse lagen da
die Füsse wurden kalt
davor sass kreideweiss
der Mann auf seinem Steiss.
Es hackte die Partei
sich ab so manchen Fuss
so manchen guten Fuss
abhackte die Partei.
Jedoch im Unterschied
zu jenem obigen Mann
wächst der Partei manchmal
der Fuss auch wieder an.
28. Befria Södern
Svensk text: Ola Palmer, 1966
Musik: vietnamesisk frihetssång ("Gla'i phóng mièn nam")
Det här är FNL:s nationalsång. Den har blivit känd i Sverige genom
FNL-grupperna, inte minst sånggruppen Freedom Singers.
90
Till vapen vi i sorg och vrede går,
ett enat folk bakom gevären står.
När vi askan ser från den brända byn,
så stiger vårt hat mot skyn.
Refräng
Vi slår tillbaka,
vi går mot seger,
och USA fördrivs från Söderns land
med fasor, död och brand.
Så svär soldat med dessa ord
i våra döda hjältars namn
att hämnas den förödda jord
91
d ä r fienden drog fram.
D e t stundar tider f ö r oss m e d
n ä r vi ska f å en evig f r e d .
V å r t land har delats — sedan många år
d e s s h ö g a berg och f l o d e r skilda går.
N u vi lova dig m ä k t i g a M e k o n g
o c h e r stolta berg T r u n g Son.
Refräng
V i s l å r t i l l b a k a , etc.
29. Denna frihet
Svensk text: Jacob Braating
Musik:
Amerikansk (trad. (negro spiritual)
"Oh, Freedom" vann stor spridning under 60-talets medborgarrättsdemonstrationer i USA. Redan för femti Ar sen användes den för första
gängen av demonstrerande negrer i Atlanta, Georgia. Jacob Branting
har i sin svenska tolkning valt att helt plantera "Oh, Freedom" i svensk
Denna frihet
denna frihet
denna frihet
efter fem, efter fem . . .
det är bra för industrin
att jag står vid en maskin
tills jag stämplar ut och går hem.
Jämlikheten
jämlikheten
jämlikheten
ska vi nå. ska vi nå
när vi ligger i vår grop
är vi lika allihop
och vår arvskatt dras av i det blå.
Broderskapet
broderskapet
broderskapet
tror vi på. tror vi på
när en varg vill kyssa lammet
och när säckväv är som sammet
och när flera har makt över få.
Denna frihet,
jämlikheten,
broderskapet
vackra ord, vackra ord.
Men vi har ett liv, ett enda,
bara vi kan få dem tända
som små eldar på människans jord.
93
Oh, Freedom
Amerikansk text: Negro spiritual I bearbetning av medlemmar I SNCC
Oh Freedom, Oh Freedom. Oh
Freedom over me, over me.
And before I'll be a slave, I'll be
buried in my grave
And go home to my Lord and be free
(and there'll be . . . )
No segregation, no segregation, no
segregation over me.
And before I'll be a slave, I'll be
buried in my grave
And go home to my Lord and be free
(and there'll be . . . )
No
No
No
No
more weeping . . .
more shooting...
burning churches . . .
more jail house . . .
Oh, Freedom . . .
No more Jim Crow . . .
No more Barnett...
No more Pritchett...
30. Den svarta tuppen
Svensk text: Jacob Branting, 1965
Musik: anonym spanjor ("Los Gallos")
Antalet politiska fångar i Spanien är i dag mycket stort. Dessa fångar
fortsätter sin kamp i fängelserna: genom brev och inlagor till fängelse-
94
direktörer och ministrar kämpar de för sina rättigheter, för avskaffande
av tortyr m. m.; dikter, böcker och konstverk görs i och smugglas ut ur
fängelserna. Här är ett exempel. Jacob Brantings svenska tolkning
gjordes för ett TV-program, "En sång, ett vapen", med Fillie Lyckow,
Evabritt Strandberg och Jan-Olof Strandberg som medverkande. Programmet finns inspelat på en LP från SweDisc med samma namn
(SWELP-X 39).
95
Svarta tupp, när du hörs gala,
blir det mörkt, natten är inne.
Men när den röda tuppen gal,
då gryr morgonens timme.
Refräng
Vind, vinden ska föra
bort min sång om jag sagt
vad ingen får höra.
Vind, vad ska vi göra?
Vinden ger jag min sång
som ingen får höra.
Och de möts på en arena
näbb mot näbb mitt för varandra.
Sporre av järn har den ena
men sitt mod äger den andra.
Refräng
Vind, etc.
Svarta tupp, tror du du vunnit?
Säg mej vem slipade sporren?
Den röda tuppen har aldrig dött
ni möts kanske i morgon.
Refräng
Vind, etc.
Svarta tupp, tupp svart som natten
snart blir din tid att förblöda.
Den svarta tuppen är stor
men segrar ej över den röda.
Refräng
Vind, etc.
96
Los Gallos
Spansk text: anonym ("Los Gallos")
Cuando canta el gallo negro
es que ya se acaba el día.
Si cantara el gallo rojo
otro gallo cantaría.
Ay, si es que yo miento,
que el cantar que yo canto
lo borre el viento.
Ay, que desencanto
si me borrara el viento
lo que yo canto.
Se encontraron en la arena
los dos gallos frente a frente,
el gallo negro era grande
pero el rojo era valiente.
Ay, s i . . .
Se miraron cara a cara
y atacó el negro primero,
el gallo rojo es valiente
pero el negro es traicionero.
Ay, s i . . .
Gallo negro, gallo negro,
gallo negro, te lo advierto,
no se rinde un gallo rojo
más que cuando está ya muerto.
Ay, s i . . .
4 — Upp till kamp
97
31. Jag står här på ett torg
Svensk
text:
Lars
Forssell
Musik: Boris Vlan ("Le Déserteur")
Detta är Boris Vians berömda visa om algerietkriget, "Le Déserteur",
som förbjöds av den franska censuren. Boris Vian föddes 1920 i Villed'Avray och dog 1959 i Paris. Ursprungligen var han ingenjör, men han
blev författare — av dramer, lyrik, romaner, essäer och sånger — och
hörde till kretsen kring Ionesco.
98
Jag står här på ett torg.
Ett cirkuståg passerar.
En clown, en vind passerar.
Men jag är full av sorg.
Mitt hjärta är en sång.
Den handlar om hans läppar.
Den handlar om hans ögon
som spelade en gång.
O, säj. Ni som är här,
vad skulle Ni då höra.
vad skulle Ni då göra
om den som Ni har kär
blev borta i ett krig
till ingen, ingen nytta
där mänskor blev förbytta
som djävlarna med dig.
Jag står här på en square.
Det regnar i mitt hjärta.
Det säjer i mitt hjärta
att han är inte här.
Fast fåglarna ger hals
och träden gröna v a k n a t . . .
jag ser det med min saknad.
Jag ser det inte alls.
För den som jag höll av
har stympats, bränts och satsats,
förlorats, glömts och kastats
med andra i en grav.
99
Vem spelar detta spel
med blod och svett och tårar,
med kulsprutor och bårar . . .
Jag vet att det är fel.
Ni vet att det är fel.
Jag vet att jag är dum.
Säj ingenting om riken,
de Gaulle och politiken,
för då så blir jag stum.
men säj. hr President
om Ni har tid att svara . . .
å. kunde Ni förklara
det onda som har hänt?
Vem är det som ställt till
så vi som är som andra
ska slåss emot varandra
fast ingen av oss vill?
Le Déserteur
Fransk text: Boris Vian
Messieurs qu'on nomme grands, je vous fais une lettre
que vous lirez peut-être
si vous avez le temps.
Je viens de recevoir mes papiers militaires
pour aller à la guerre
avant mercredi soir.
Messieurs qu'on nomme grands, je ne veux pas la faire,
je ne suis pas sur terre
pour tuer les pauvres gens.
C'est pas pour vous fâcher, il faut que je vous dise.
100
les guerres sont des bêtises,
le monde en a assez.
Depuis que je suis né, j'ai vu mourir des pères,
j'ai vu souffrir des mères
et pleurer des enfants.
Les mères ont tant souffert et d'autres se gobergent
et vivent à leur aise
malgré la boue, le sang.
Il y a des prisonniers, on a volé leur âme,
on a volé leur femme,
et tout leur cher passé.
Demain je partirai, je fermerai ma porte,
au nez des années mortes,
j'irai par les chemins.
Je menderai ma vie sur la terre et sur l'onde,
aux yeux du nouveau monde,
et je dirai aux gens:
Profitez de la vie, éloignez la misère.
nous sommes tous des frères.
gens de tous les pays.
S'il faut verser le sang, allez verser le vôtre,
messieurs, les bons apôtres,
messieurs qu'on nomme grands.
Si vous me poursuivez, prévenez vos gendarmes
que je n'aurai pas d'armes
et qu'ils pourront tirer,
et qu'ils pourront tirer.
101
32. John Browns lekamen
Svensk text: Gunnar Hirdman. Musik: Amerikansk metodistpsalm
("Say, Brothers, Will You Meet Us on Canaan's Happy Shore")
Den här gamla metodistpsalmen — "Say, Brothers, Will You Meet Us
on Canaan's Happy Shore" — har blivit en av de mest kända politiska
sångerna, eller kanske hellre några av de mest kända politiska sångerna.
Först och främst givetvis "John Brown's Body", som användes som
marschsång av nordstatsarmén i amerikanska inbördeskriget 1861—63;
här nedan återges dels den vanligaste amerikanska textvarianten, dels en
mer politiskt betonad. När Clara Ward Howe i december 1861 hörde
förbimarscherande soldater sjunga den, skrev hon sin "Battle Hymn of
the Republic". En annan text till samma melodi är IWW-aren Ralph
Chaplins "Solidarity Forever", den amerikanska fackföreningsrörelsens
kampsång framför andra, som återges på annan plats i denna bok. Den
har i sin tur förvandlats till nidverser på temat "When the Red Revolution Comes", vilket också finns utformat i en svensk-engelsk biandvariant, 'Tages byxor". John Browns ande lever än. Gunnar Hirdman
(1888—1963), som står för översättningen, har utfört en viktig folkbildar- och fostrargärning inom den fackliga och den politiska arbetarrörelsen, framför allt som lärare på Brunnsvik. Det är knappast bara på
skämt man ofta avslutar med att sjunga en extra strof på "John Browns
lekamen": "översättning Gunnar Hirdman . . . Hans ande lever än."
John Browns lekamen
den multnar i sin grav.
John Browns lekamen
John Browns lekamen
Hans ande lever än.
Glory! Glory halleluja!
Glory! Glory halleluja!
' Glory! Glory halleluja!
Himlens alla stjärnor
de blicka vänligt ner.
Etc.
Där du vilar Johnny Brown.
Refräng
Glory! etc.
Han gitt bort att kämpa
i en stoltare armé.
Etc.
Refräng
Glory! etc.
John Browns ränsel
den stramar på hans rygg.
103
Etc.
Refräng
Glory! etc.
Alla hans vänner
möter honom på hans väg.
Etc.
Till gemensam marsch framåt.
Refräng
Glory! etc.
John Brown's Body
Amerikansk text: Nordsstatssång från inbördeskriget, 1861
John Brown's body
lies amould'ring in the grave,
John Brown's body
lies amould'ring in the grave,
John Brown's body
lies amould'ring in the grave.
But his soul goes marching on!
Chorus
Glory, Glory, Hallelujah!
His soul goes marching on!
The stars above in heaven
now arc looking kindly down,
etc.
On the grave of old John Brown.
104
Chorus
Glory, glory, etc.
He's gone to be a soldier
in the army of the Lord,
etc.
His soul is marching on!
Chorus
Glory, glory, etc.
John Brown's knapsack
is strapp'd upon his back,
etc.
His soul is marching on!
Chorus
Glory, glory, etc.
His pet lambs
will meet him on the way,
etc.
And they'll go marching on.
Chorus
Glory, glory, etc.
We'll hang Jeff Davis
on a sour apple tree,
etc.
As we go marching on.
Chorus
Glory, glory, etc.
105
Version 2
John Brown's body
lies amould'rin in the grave,
John Brown's body
lies amould'rin in the grave,
John Brown's body
lies amould'rin in the grave.
But his soul goes marching on.
Chorus
Glory, glory, hallelujah.
Glory, glory, hallelujah.
Glory, glory, hallelujah,
He captured Harper's Ferry
with his nineteen men so true.
He frightened Old Virginia
till she trembled through and through,
They hanged him for a traitor,
they themselves the traitor crew,
Chorus
Glory, glory, etc.
John Brown died
that the slave might be free,
John Brown died
that the slave might be free,
John Brown died
that the slave might be free.
And his soul is marching on.
106
Chorus
Glory, glory, etc.
Well, he's gone to be a soldier
in the army of the Lord,
etc.
Chorus
Glory, glory, etc.
The stars of heaven
are looking kindly down,
etc.
On the grave of old John Brown.
Chorus
Glory, glory, etc.
Now has come the glorious jubilee,
etc.
When all mankind are free.
Chorus
Glory, glory, etc.
33. Marseljäsen
Svensk text: Edvard Fredin, omkring IMS
Musik: Joseph Rooget de l'Isle ("La Marseillaise", 1792)
"Marseljäsen", den franska revolutionens sång, behöver väl ingen närmare presentation. Ett märkvärdigt faktum är dock att denna den
borgerliga revolutionens kampsång också togs upp av arbetarrörelsen. I
Tidens sångbok har den följt med genom samtliga upplagor, över-
107
sättaren, Edvard Fredin (1857—1889), räknas trots sin intellektuella bakgrund (avbrutna studier i läroverk, journalistik, föreläsningar i statskunskap vid arbetarinstitutet) till arbetardiktningens pionjärer. Det är att
märka att det är den ursprungliga "Marseljäsen" och inte den s. k.
Arbetarmarseljäsen som har vunnit spridning inom arbetarrörelsen i
Framåt, I bara av fosterlandet,
vår äras morgon lyser klar!
Emot oss fräckt förtryckarbandet
: 11: djärvs höja sina blodsstandar. : 11:
Vårt öra re'n från fjärran lystrar
till soldateskens hemska larm,
som smyger skonlöst vid vår barm
att strypa mödrar, viv och systrar.
:||: Giv akt, medborgare!
Slut leden rot vid rot!
Framåt, framåt, om orent blod
än forsar kring vår fot! :||:
Vad vill då denna hord av trälar,
som piskas våra led emot?
Tror man sig kuva fria själar
: 11: med fängsel och med fjättrars hot? : 11:
Mitt folk! I forna dar de brände
på krökta ryggar skymfens sår.
Nu ingen tvinga oss förmår
i träldom åter och elände!
Giv akt. medborgare! etc.
Vad? Skola främlingar befalla
och våra bygder stifta lag?
Och våra unga krafter falla
:11: för fala soldenärers slag? :||:
O. gud! Om trälar skola böja
vår nacke under okets tvång!
Och nidingar ännu en gång
till våra härskare sig höja!
Giv akt, medborgare! etc.
Ve er, tyranner! Ve och bäva!
Med fasa ser er an en värld!
109
Ve er, menedare! Där sväva
:||: i rymden redan domsens svärd! :||:
Ett folk i vapen står mot eder,
och stupar i sitt blod en man,
strax föder jorden d l en ann'
och jämna, tätna våra leder.
Dock, skona denna arma skara,
som ej sitt ödes skam förstått.
Låt högsint glömska straffet vara,
:||: som drabbar legohjonens brott! :||:
Men slå till jorden utan skoning
de blodsmän. som dem driva fram,
som skända, sölande i skam,
sin egen moders helga boning!
O kärlek, du. till fosterjorden,
sänk dina flammor i vår barm!
Kom frihet, segerängel vorden,
: 11: och led oss du i stridens larm! : 11:
Inför all världen så vi bära
ett vittnesbörd om samlad makt:
Och ovän vi till fota lagt,
ser döende triumfens ära.
Giv akt. medborgare! etc.
La Marseillaise
Fransk text: Joseph Rouget de l'Isle, 1792
Allons, enfants de la patrie !
Le jour de gloire est arrivé.
Contre nous de la tyrannie
110
: 11 : L'étandard sanglant est levé. : 11 :
Entendez-vous dans les campagnes
Mugir ces féroces soldats ?
Ils viennent jusque dans nos bras
Egorger nos fils, nos compagnes.
Aux armes, citoyens !
Formez vos bataillons !
:||: Marchons, marchons.
Qu'un sang impur
Abreuve nos sillons ! : 11 :
Que veut cette horde d'esclaves,
Contre nous en vain conjurés ?
Pour qui ces ignobles entraves,
: 11 : Ces fers dès longtemps préparés ? : 11 :
Français, pour nous, ah ! quel outrage !
Quels transports il doit exciter !
C'est nous, qu'on ose méditer
De rendre à l'antique esclavage
Aux armes, citoyens etc.
Quoi! des cohortes étrangères
Feraient la loi dans nos foyers ?
Quoi! des phalanges mercenaires
: 11 : Terrasseraient nos fiers guerriers ? : 11 :
Grand Dieu, par ces mains enchaînées
Nos fronts sous le joug se ploieraient.
De vils despotes deviendraient.
Les maîtres de nos destinées !
Tremblez, tyrans, et vous perfides,
L'opprobre de tous les partis !
Tremblez ! vos projets parricides
: 11 : Vont enfin recevoir leur prix ! : 11 :
111
Tout est soldat pour vous combattre;
S'ils tombent nos jeunes héros,
La terre en produit de nouveaux,
Contre vous tout prêts à se battre.
Amour sacré de la patrie.
Conduis, soutiens nos bras vengeurs !
Liberté, liberté chérie.
: 11 : Combats avec tes défenseurs ! : 11 :
Sous nos drapeaux que la victoire
Accoure à tes mâles accents;
Que tes ennemis expirants
Voient ton triomphe et notre gloire !
34. Tankar är fría
Svensk text: Roland von Malmborg, 1965
Musik: Trad. tysk sång, märgen från 1524 ("Die Gedanken sind frei")
Den här gamla femtonhundra talssången fick förnyad aktualitet under
nazitiden i Tyskland.
112
Tankar är fria — vem kan dem förbjuda?
Ja, tankar är fria — vem kan dem påbjuda?
Ingen mänska kan dem tvinga
när de vill sej bevinga:
Refräng
Så är och ska förbli,
ja, Tanken är fri!
Så är och ska förbli,
ja. Tanken är fri!
Med åren jag lärt mej allt mera och mera —
mitt samvetes röst jag måste värdera!
Skulle kroppen än förblöda —
en idé kan man ej döda:
Refräng
Så är etc.
Och kastar man mej inom galler och murar,
min tanke känner ej begränsning och burar.
Min tanke ingen binder,
den klarar alla hinder:
Refräng
Så är etc.
113
Die Gedanken sind frei
Tysk text: Trad. tysk sång, möjligen från 1524
Die Gedanken sind frei, wer kann sie erraten?
Sie fliehen vorbei wie nächtliche Schatten.
Kein Mensch kann sie wissen,
kein Jäger erschiessen,
:11: es bleibet dabei: Die Gedanken sind frei! :||:
Ich denke was ich will und was mich beglücket,
doch alles in der Still, und wie es sich schicket.
Mein Wunsch und Begehren
kann niemand verwehren,
:||: es bleibet dabei: die Gedanken sind frei! :||:
Und sperrt man mich ein im finsteren Kerker,
das alle sind rein vergebliche Werke;
denn meine Gedanken
zerreissen die Schranken
:||: und Mauern entzwei, die Gedanken sind frei! :||:
Drum will ich auf immer den Sorgen entsagen
und will mich auch nimmer mit Grillen mehr plagen,
Man kann ja im Herzen
stets lachen und scherzen
:||: und denken dabei: die Gedanken sind frei! :||:
114
35. Vad har vi gjort?
Svensk text: Enn Kokk, 1966
Musik: Artonhundratalspsalm i trad. sydafrikansk bearbetning
"Senzenina" är en sydafrikansk protestsång. Originaltextens enda fras,
"Senzenina", betyder just "Vad har vi gjort?", och det råkar också gå
bra att sjunga "Vad har vi gjort?" i stället för "Senzenina" till melodin.
Sången har nynnats av tusentals människor på gatorna i Sydafrikas
städer som en lågmäld protest "Senzenina" är av allt att döma skriven
till melodin av någon artonhundratalspsalm.
V a d h a r vi g j o r t ? V a d h a r vi g j o r t ?
V a d h a r vi g j o r t ? V a d h a r v i g j o r t ?
Senzenina
Sydafrikansk text: Trad.
Senzenina. Senzenina
Senzenina, Senzenina
115
36. Vi ska övervinna
Svensk text t Roland von Malmborg, 1965
Musik: Amerikansk trad, andlig melodi ("I'll Overcome Someday")
"We Shall Overcome" är en modem version av en gammal negerpsalm,
"111 Overcome Someday". Den har blivit ett slags inofficiell kampsång
för integrationsrörelsen i den amerikanska Södern. Den gamla texten
löd: "111 be all right . . . I'll be like Him . . . Ill wear the crown . . .
I'll overcome . . .". En fackförening, Negro Food and Tobacco Union
i Charleston, South Carolina, tog upp den gamla psalmen igen, nu för
bruk i en strejkvaktskedja (picket line) 1945, och därifrån kom sången
till Highlander Folk School. Den kom snart att bli skolans speciella
sång och förknippades med Zilphia Horlons sätt att sjunga den. Hon
lanserade den vid fackföreningsmöten över hela Södern. Vid en av
hennes resor till New York lärde sig Pete Seeger sjunga den. Pete spred
sången över hela norra USA. Pete, Zilphia och andra lade till strofer
som knöt an till verksamheten inom fackförenings-, freds- och integrationsrörelserna: "We will end Jim Crow . . . , We shall live in peace . . . ,
We shall organize . . . , The whole wide world around . . . " etc. 1959,
några år efter Zilphia Hortons död, kom Guy Carawan till Highlander
Folk School och fortsatte hennes arbete. I studentdemonstrationerna för
de amerikanska negremas jämlikhet kom "We Shall Overcome" att
spela en stor roll som samlande sång. När t. ex. bussbojkotten i Montgomery, Alabama, under ledning av Martin Luther King kulminerade,
sjöngs den av demonstrerande negrer i ansiktet på den fientliga, vita
mobben — och TV-kamerorna bar ut sången över hela landet.
116
Vi ska övervinna,
Vi ska övervinna.
Vi ska övervinna
en dag.
Å, djupt i mitt hjärta
känner jag:
Vi ska övervinna en dag.
Vi vandrar hand i hand . . .
Hela jorden kring . . .
Ljuset strålar fram . . .
Alla ska bli fria . . .
Fred i hela världen . . .
Vi bygger en ny värld . . .
idag!
Vi är inte rädda . . .
idag!
Vi ska övervinna . . .
We Shall Overcome
Amerikansk text: Trad, amerikansk andlig sång ("I'll Overcome Someday") I bearbetning och med tillägg av medlemmar av Negro Food and
Tobacco Union samt av Zilphia Horton, Frank Hamilton, Guy Carawan,
Alex Comfort och Pete Seeger
We shall overcome, we shall overcome,
We shall overcome some day.
Oh, deep in my heart, (I know that) I do believe,
That we shall overcome some day.
We are not alone . . . (today)
117
The truth will make us free . . .
We'll walk hand in hand . . .
The Lord will see us through . . .
Black and white together . . . (today)
We shall all be f r e e . . .
We shall live in peace . . .
The whole wide world around . . .
We're building a new world . . . (today)
The light is shining forth . . .
We shall brothers be . . .
We are not afraid . . .
We shall organize . . .
We shall overcome . . .
118
I NATT JAG DRÖMDE . . .
Visor om fred
"Ned med vapnen!
Då det för hvarje dag som går blir allt tydligare, att den
svenska öfverklassen och de reaktionära tidningarne söka
drifva upp en stämning för att med vapenmakt möta Norge
i dess kamp för sin frihet, så uttala de i Stockholm samlade
representanterna för Sveriges arbetande ungdom:
att det är ett brott mot Sveriges fredliga folk att hetsa till
krig mot broderfolket;
att det är Sveriges arbetares och dess arbetande ungdoms
oryggliga beslut att aldrig efterkomma en vädjan till vapen;
att Sveriges arbetande ungdom helt säkert är besjälad af
den uppfattningen att det är dess plikt att vid en eventuell
mobiliseringsorder vägra inställa sig under fanorna, väl
vetande att vapnen — om de skulle riktas mot någon —
icke borde riktas mot norrmännen-, och uppmana vi till sist
arbetare och bönder landet rundt
att anordna massmöten för att afhandla hvad situationen
kräfver.
Fred med Norge!
Socialdemokratiska ungdomsförbundets kongress."
Detta upprop var författat av Zeth Höglund. Flygbladet beslagtogs, och författaren fick sex månaders fängelse.
Denna lilla text illustrerar tydligt hur inom arbetarrörelsen
en stark antimilitaristisk och pacifistisk strömning har gjort
sig gällande vid sidan om den revolutionära. Den brutalt
119
ironiska antimilitarismen i "Den okände soldaten" och, i
ännu högre grad, Ture Nermans vekt poetiska pacifism i
"Den vackraste visan" kan vid en första anblick te sig som
schizofreni, om man känner till arbetarrörelsens blodigaste
kampsånger. Märk dock orden "att vapnen — om de skulle
riktas mot någon — icke borde riktas mot norrmännen"!
Bättre än så kan man inte uttrycka att klasskampen inte
riktar sig mot folken i några länder, men mot kapitalisterna
i alla länder.
Under femtitalet och början av sextitalet upplevde den
pacifistiska visan en renässans. Orsaken är given. Vad valet
nu gällde var fred i världen eller världen sliten i stycken.
Eller som det, med en oöversättlig ordlek, heter i en antikärnvapenvisa: "Peace in the world or the world in pieces."
120
37. De fattigas piano
Svensk text: Lars Forssell. Musik: Léo Ferré ("Le piano du panvre")
Visrenässansen i slutet av femtitalet och början av sextitalet var i hög
grad Lars Forssells (f. 1928) förtjänst. I stor utsträckning använde Forssell franska förlagor. Bl. a. översatte han många visor av Léo Ferré.
121
De fattigas piano,
som klinkar dag och natt
på barer från Milano
till Stockholm, säger att
kom nu och ta en drink
till mitt förtjusta klink
och glöm bort slit och skatter .
Kom låt oss dansa runt
och prata lite strunt
nånstans bland folk och katter ,
De fattigas piano —
se där en liten, sliten en!
Vad han har stora blan, oh!
Men han är allas vän!
Han svänger runt sin käpp
och tar en liten stepp —
och sen så börjar alla skratta . .
och någon föll i gråt
fast vad han gråter åt
kan ingen riktigt fatta . . .
De fattigas piano
som klinkar i Paris
ger rytm åt hela stan. Åh . . .
tavaritsch, spiele, please
ej mer om sorg och nöd
men mer om kärleksglöd,
du minns väl den där sången
som diktats av Prévert
om hur man kan bli kär
för hundrasjätte gången.
122
De fattigas piano!
Mitt hjärtas metronom!
Hör Louis Mariano
på restaurang Atom
och Maurice Chevalier
på Café De välver!
Då vet man att man lever!
Jag tror att Patachou
ger mera fred och ro
än varje duskål i Genève — er . . .
(Musiken spelar. Talar:)
Sitt nära, kom nära intill mig!
Läs något för mig. The hollow men?
Så skall världen sluta, inte med
en smäll utan med en snyftning.
Läs den och sitt nära!
Minns du den tiden med kulsprutor...
och stalinorglar... stalinorglar,
det är numera . . . helt e n k e l t . . .
De fattigas piano
som värpte pling-plong-pling
en skur av blyguano
som döda* — ingenting!
Nu har dom andra knep
än orglar, hjul och rep
för nu så har dom väte,
som sås i koncentrat
och blir miljoners mat
under ett kusligt läte,
värre än själva fan å
mot det är åskans knall
DEN FATTIGES PIANO,
en lärka i en tall!
123
Sitt lugnt min kära vän
och läs "The hollow men",
låt ingen oro störa!
En smäll blir slutet men
kanhända snyftningen . . .
ändå blir svår att höra!
De fattigas piano,
som klinkar dag och natt
på barer från Milano
till Stockholm, säger att
kom nu och ta en drink
till mitt förtjusta klink
och glöm bort slit och skatter . . .
Kom låt oss dansa runt
och prata lite strunt
nånstans bland folk och katter...
De fattigas piano —
se där en liten, sliten en!
Vad han har stora blan, oh!
Men han är allas vän!
Han svänger runt sin käpp
och tar en liten stepp —
och sen så börjar alla skratta . . .
och någon föll i gråt
fast vad han gråter åt
kan ingen riktigt fatta!
Le piano du pauvre
Fransk text: Léo Ferré
Le piano du pauvre
Se noue autour du cou
La chanson guimauve
124
Toscanini s'en fout
Mais il est pas chien
Et le lui rend bien
Il est éclectique
Sonate ou java
Concerto polka
Il aim' la musique
Le piano du pauvre
C'est l'Chopin du printemps
Sous le soleil mauve
Des lilas de Nogent
Il roucoule un brin
A ceux qui s'plais', bien
Et fait des avances
Ravel ou machin
C'est déjà la fin
Mais v'ià qu'y r'commence
Le piano du pauvre
Se noue autour des reins
Sa chanson guimauve
Ça va toujours très loin
Car il n'est pas chien
Toujours il y r'vient
Il a la pratique
C'est pour ça d'ailleurs
Qu'les histoir's de coeur
Finiss'nt en musique
Le piano du pauvre
Est un joujou d'un sou
Quand l'amour se sauve
Y'a pas qu'lui qui s'en fout
Car on n'est pas chien
125
On le lui rend bien
On est éclectique
Jules ou bien machin
C'est déjà la fin
Mais v'là qu'on y r'pique
Le piano du pauvre
C'est pas qu'il est voyou
La chanson guimauve
On en prend tous un coup
Car on n'est pas chien
On a les moyens
Et le cœur qui plisse
Quand Paderewsky
Tir'de son étui
L'instrument d'service
Le piano du pauvre
N'a pas fini d'jacter
Sous le regard fauve
Des rupins du quartier
Pendant qu'les barbus
Du vieil Institut
Posent leurs bésicles
Pour entendre au loin
Le piano moulin
Qui leur fait l'article
Le piano du pauvre
Dans sa boite à bobards
S'tape un air guimauve
En s'prenant pour Mozart
S'il a l'air grognon
Et joue sans façons
Des javas perverses
126
C'est qu'il est pas chien
Et puis qu'il faut bien
Fair' marcher l'Commerce .
38. Den okände soldaten
Text och musik: Roben Nilsson, 1935
Ruben Nilsson (f. 1895) var ursprungligen bleck- och plåtslagare, men
har onekligen blivit mer känd som konstnär och visdiktare. "Den okände
soldaten" trycktes först i Van värdiga visor, 1935.
Här vilar jag. den okände soldaten
inunder en triumfbåges vita marmorvalv.
Man hittade min kropp — nåja — åtminstone en halv.
och jag fick fin begravning utav staten.
Jag slets itu av tyskamas granater.
Det var på sista tampen — sen blåstes "eld upphör".
127
ty det ska vara tyst o c h lugnt n ä r s o m e n m ä n s k a d ö r
— d e n regeln gäller ä v e n f ö r soldater.
Jag plockades ihop utav kamrater
och lades i en kista, som var förfärligt fin.
M i n vänstra a r m h a r suttit p å en j u d e f r å n Berlin —
m e n sånt, det spelar inte n å n teater.
N u blir jag hyllad utav diplomater,
och en och a n n a n furste h a n lägger ner en k r a n s
och ber en bön för ruttet kött f r å n landet "Ingenstans"
och p r a t a r stort o m mina hjältedater.
H ä r ligger j a g , d e n s a n n e d e m o k r a t e n ,
och skrattar g a n s k a gott m e d m i n skalles d ö d a flin.
E t t ben f r å n P r a g , en a r m f r å n Kiel och en ifrån Berlin,
det kallar d o m Den o k ä n d e soldaten.
39. Den vackraste visan
Text: Tore Nerman
Musik: Lille Bror Söderlundh
Ture Nerman (1886—1969) har under hela den del av nittonhundratalet
som hittills gitt räknats som en av de färgstarkaste personligheterna
inom arbetarrörelsen. Några data: fil. kand. i Uppsala 1908, redaktionssekreterare på Nya Samhället i Sundsvall 1909, redaktör 1910-15,
redaktör för Politiken 1916—17 och för den antinazistiska Trots allt!
1939—45, riksdagsman 1931—37 och 1946—53. Dessutom både skönlitterärt författarskap och en omfattande kulturhistorisk publicistik med
anknytning till arbetarrörelsen. Mycket av det Ture Nerman har sagt
och gjort är omstritt, men till det som kommer att leva vidare hör avgjort hans visor, Joe Hill-tolkningarna, kampsångerna och inte minst
"Den vackraste visan".
128
S — Upp (ill kamp!
129
Den vackraste visan om kärleken
kom aldrig på pränt.
Den blev kvar i en dröm på Montmartre
hos en fattig parisstudent.
Den skulle ha lyst över länderna
och tvingat en vår på knä,
och en värld skulle tryckt till sitt hjärta
en ny, en ny Musset.
Han skulle ha vandrat vid kajerna
med en blek liten blåögd Lucile
och diktat violer och kyssar
nu en natt i april.
Den vackraste visan om kärleken
kom aldrig på pränt.
Den begrovs i en massgrav i Flandern
med en fattig parisstudent.
40. En ensams händer
Svensk test: Roland von Malmborg, IMS
Musik: Pete Seeger ("One Man's Hands"), 1962
Fredssångerna är ett viktigt inslag i efterkrigstidens folksångs renässans.
Texten har skrivits av Alex Comfort, brittisk geriatriker som bl. a. tidigt
engagerade sig i Aldermaston-marscherna mot kärnvapen. Musiken står
Pete Seeger för.
En ensams händer kan ej bygga en fredens värld.
Två mänskors händer kan ej bygga en fredens värld.
Refräng
Men av två och två blir hundra och miljoner.
Då kommer denna dag.
Då kommer denna dag.
En ensams ögon kan ej se, hur vi ska gå.
Två...
Refräng
Men av etc.
En ensam röst kan ej ropa, så folken hör.
Två...
Refräng
Men av etc.
En ensams tro kan ej ge oss broderskap.
Två...
Refräng
Men av etc.
131
En ensams händer kan ej bygga en fredens värld.
Två...
Refräng
Men av etc.
One Man's Hands
Engelsk text: Alex Comfort, 1962
One man's hands can't build a world of peace.
Two men's hands can't build a world of peace.
Chorus
But if two and two and fifty make a million.
We'll see that day come 'round.
We'll sec that day come 'round.
One man's eyes can't see the way ahead.
Two men's . . .
Chorus
But if, etc.
One man's voice can't shout to make men hear.
Two men's voices . . .
Chorus
But if, etc.
One man's hands can't break a prison down,
Two men's . . .
Chorus
But if. etc.
132
One man's strength can't ban the atom bomb,
Two men's . . .
Chorus
But if, etc.
One man's strength can't break the color bar.
Two men's . . .
Chorus
But if, etc.
One man's strength can't make the union run.
Two men's . . .
Chorus
But if. etc.
One man's feet can't walk around the land.
Two men's . . .
Chorus
But if, etc.
One man's love can't warm the frozen souls.
Two men's . . .
Chorus
But if. etc.
One man's faith can't bring forth brotherhood.
Two men's . . .
Chorus
But if, etc.
133
41.1 natt jag drömde något som . . .
Svensk text:C o r n e l i sVreeswijk, 19(5
Musik: Ed McCurdy ("Last Night I Had the Strangest Dream"), 1950
Cornells Vreeswijks "I natt jag drömde . . . " har en förlaga skriven av
en kanadensare vid namn Ed McCurdy, "Last Night I Had the Strangest
Dream". Den har gjorts känd bl. a. av The Weavers.
I natt jag d r ö m d e något som
jag aldrig d r ö m t förut.
Jag d r ö m d e det var fred p å jord.
o c h alla krig v a r slut.
134
Jag drömde om en jättesal
där statsmän satt i rad.
Så skrev dom på ett konvolut
och reste sej och sa:
"Det finns inga soldater mer,
det finns inga gevär
och ingen känner längre till
det ordet militär."
På gatorna gick folk omkring
och drog från krog till krog
och alla drack varandra till
och dansade och log.
I natt jag drömde något som
jag aldrig drömt förut.
Jag drömde det var fred på jord
och alla krig var slut.
Last Night I Had the Strangest Dream
Kanadensisk test: Ed McCurdy, 1950
Last night I had the strangest dream
I ever had before,
I dreamed the world had all agreed.
To put an end to war.
I dreamed there was a mighty room.
And the room was filled with men.
And the paper they were signing said
They'd never fight again.
135
A n d w h e n t h e p a p e r w a s all s i g n e d ,
A n d a million copies m a d e .
T h e y all j o i n e d h a n d s a n d c i r c l e d r o u n d .
A n d grateful prayers were made.
A n d the p e o p l e o n the streets below
Were dancing 'round and 'round,
With swords and guns and uniforms
All scattered on the ground.
Last night I had the strangest d r e a m
I ever had before,
I d r e a m e d t h e w o r l d h a d all a g r e e d
T o put an end to war.
42. Inga blommor finns det mer
Svensk text: Beppe Wolgers
Musik: Pete Seeger (»Where Have All the Flowers Gone?"), 1961
Pete Seeger fick idén till "Where Have All the Flowers Gone?" från en
strof ur en gammal visa, återgiven av Michail Sjolochov i Stilla flyter
Don. Uppbyggnaden är klassisk; den förekommer i mängder av äldre
folksånger. Pete Seeger står egentligen bara för de tre första stroferna,
övriga strofer fir tillägg av andra sångare. Även i så måtto har alltså
"Where Have All the Flowers Gone?" blivit en folksång. På skiva har
visan blivit en stor succé i tolkningar av bl. a. Pete Seeger själv, The
Kingston Trio och, på tyska ("Sag mir wo die Blumen sind"), Marlene
Dietrich.
Inga blommor finns det mer.
Det är sommar.
Ingen sommaräng vi ser.
Säj vad har hänt?
Inga blommor finns det mer.
Flickor plocka blommorna.
Lär dom sej aldrig nå't?
Var har alla flickor gått?
Det är sommar.
Säj vad har hänt?
Dom har gått till unga män.
Säj mej var har männen gått?
Det är sommar.
Säj vad har hänt?
137
Jo, soldater är dom nu.
Men var är soldaterna?
Det är sommar.
Ja, var är soldatema?
Säj vad har hänt?
Ja, var är soldatema?
Jo. i jorden är dom nu.
Vi ser inga gravar här.
Det är sommar.
Vi ser inga gravar här.
Säj vad har hänt?
Var är alla gravar nu?
Vi ser blommor överallt.
Lär vi oss aldrig nå't?
Where Have All the Flowers Gone?
Amerikansktext:Pete Seeger,
Where have all the flowers gone?
Long time passing.
Long time ago.
Young girls picked them every one.
When will they ever learn?
138
Where have all the young girls gone?
Long time passing.
Long time ago.
Gone to young men every one.
Where have all the young men gone?
Long time passing.
Long time ago.
They are all in uniform.
Till dessa strofer har sen andra sångare
lagt till följande:
Where have all the soldiers gone?
Long time passing.
Long time ago.
Gone to graveyards every one.
alt.:
Where have all the armies gone?
Long time passing.
139
Long time ago.
They're in the graveyards every one.
Where have all the graveyards gone?
Long time passing.
Long time ago.
(They're) Covered with flowers every one.
Long time passing.
Long time ago.
The people picked them every one.
Where have all the people gone?
Long time passing.
Long time ago.
The bomb has taken every one.
And now they will never learn.
And now they will never learn.
140
Hymn for Nations
Amerikansk text: Josephine Bacon, tredje strofen av Don West
Brother, shout your country's anthem.
Sing your land's undying fame.
Light the wondrous tale of nations
With your people's golden name;
Tell your father's noble story,
Raise on high your country's sign.
Join then in the final glory.
Brother, lift your flag with mine.
Hail the sun of peace, now rising.
Hold the war clouds ever furled;
Blend your banners, O my brother.
In the rainbow of the world!
Red as blood and blue as heaven,
Wise as age and proud as youth.
Melt your colors, wonder woven.
In the great white light of truth.
Build the road of peace before us,
Build it wide and deep and long;
Speed the slow, remind the eager.
Help the weak and guide the strong.
None shall push aside another,
None shall let another fall.
Work beside me, O my brother.
All for one and one for all!
145
45. Och vinden ger svar . . .
Svensk text: Tore Lagergren
Musik: Bob Dylan ("Blowin' In the Wind"), 1962
"Juni 1962. — Det Ur inte särskilt mycket jag kan säga om den här
sängen, utom att vinden ger svar. Svaret finns inte i nån bok eller film
eller i nåt TV-program eller i nån debattgrupp. Du, vinden ger svar —
och svaret blåser för vinden. Alldeles för många av dom här hippa
människorna försöker säja mej var svaret finns men jag tror inte på d e t
Jag säjer fortfarande alt vinden ger svar, och precis som ett stycke
papper i rörelse miste svaret komma ner nån gång . . . Enda felet är att
ingen plockar upp det när det kommer ner, så inte särskilt många
människor kommer att se och känna till det . . . och sen s i flyger det
iväg igen. . . . Fortfarande si säjer jag att några av dom största skurkarna
är dom som vänder bort huvudet, när dom ser nåt som är fel och vet
alt det är fel. Jag är bara 21 och jag vet att det har varit många krig . . .
Ni som är mer än 21 borde veta bättre . . . för när allt kommer omkring
så är ni äldre och klokare."
Bob Dylan
146
Hur mänga steg går en vandringsman
innan han tappar sin stav?
Ja. och hur många fartyg på världens hav
finner i djupet sin grav?
Ja. och hur många bomber skall fällas i krig
innan det blir evig fred?
Refräng
Och vinden ger svar, blott vinden kan ge svar
på alla de frågorna du har.
Hur många lyfter mot himlen sin blick,
hur många ser den är blå?
Ja, och hur många öron skall lyssna till gråt
från andra vars dagar är grå?
Ja, och hur många vänner skall liemannen ta
och när är det sedan din tur?
Refräng
Och vinden etc.
Hur högt kan bergen mot himmelen nå
innan de smulas till sand?
Ja, och hur många år kan ett folk hålla på
att kämpa och slåss för sitt land?
Ja, och varför går alla sin väg och tittar ner
så blinda och ingenting ser?
Refräng
Och vinden etc.
147
Blowin' in the Wind
Amerikansk text: Bob Dylan, 1962
How many roads must a man walk down
Before he's called a man?
How many seas must a white dove sail
Before he sleeps in the sand?
How many times must the cannon balls fly
Before they're forever banned?
Chorus
The answer, my friend, is blowin' in the wind,
The answer is blowin' in the wind.
How many years can a mountain exist.
Before it's washed in the sea?
How many years can some people exist,
Before they're allowed to be free?
How many times can a man turn his head.
And pretend he just doesn't see?
Chorus
The answer . . .
How many times must a man look up
Before he can sec the sky?
How many ears must one man have.
Before he can hear people cry?
How many deaths will it take 'til he knows
That too many people have died?
Chorus
The answer...
148
46. Släggan
Svensk text: Jacob Branting. Musik: Lee Hays och Pete Seeger
("The Hammer Song"/"If I Had a Hammer"), 1990
Kring 1950 fanns det i USA en folksång-grupp som kallade sig The
Weavers. Den bestod av Pete Seeger, Lee Hays, Ronnie Gilbert, Fred
Hellerman, Erik Darling, Frank Hamilton och Bernard Krause. Gruppen
blev en fantastisk succé och hade den ena fullträffen efter den andra på
hitlistorna. Några, t. ex. "Godnatt, Irene", blev också landsplågor här
hemma. Efter gruppens upplösning 1953 har flera av medlemmarna gjort
lika stor succé som soloartister. Gruppens medlemmar skrev ofta i olika
kombinationer sånger tillsammans. Det är således Pete Seeger och Lee
Hays som tillsammans har skrivit "If I Had a Hammer", som Trim
Lopez för några år sen i en upp-popad version hade en stor försäljningsframgång med.
Om det fanns en slägga
att slå med när det ljusnar,
att slå med när det skymmer
i hela vår värld;
149
då slog vi för fara
vi slog för att varna
då smidde vi kärlek
till vår broder och vår syster
i hela vår värld.
Om det funnes klockor
att ringa när det ljusnar,
att ringa när det skymmer
i hela vår värld;
vi ringde för fara
vi ringde att varna
vi ringde in kärlek
i hela vår värld.
Om det funnes sånger
att sjunga när det ljusnar,
att sjunga när det skymmer
i hela vår värld;
då sjöng vi för fara
vi sjöng för att varna
då sjöng vi för kärlek
i hela vår värld.
Nu finns det en slägga
och klockor som ringer
och nu finns det sånger
för hela vår värld.
Det är rättvisans slägga
och frihetens klockor
Det är kärlekens sånger
i hela vår värld.
150
The Hammer Song/If I Had a Hammer
Amerikansk text: Lee Hays och Pete Seeger, 1950
If I had a hammer, I'd hammer in the morning,
I'd hammer in the evening—
All over this land.
I'd hammer out danger, I'd hammer out a warning,
I'd hammer out love between my brothers
and my sisters,
All over this land.
If I had a bell, I'd ring it in the morning,
I'd ring it in the evening—
All over this land.
I'd ring out danger, I'd ring out a warning,
I'd ring out love between my brothers
and my sisters.
All over this land.
If I had a song, I'd sing it in the morning,
I'd sing it in the evening—
All over this land.
I'd sing out danger, I'd sing out warning,
I'd sing out love between my brothers
and my sisters,
All over this land.
Well, I've got a hammer, and I've got a bell.
And I've got a s o n g All over this land.
It's the hammer of justice, it's the bell of freedom.
It's the song about love between my
brothers and my sisters.
All over this land.
151
Bibliografi
I
II
III
n
=
=
=
=
Upp till kamp!
Vi ska övervinna
I natt jag drömde . . .
noter
Anti-imperialistisk sångbok, FNL-kontoret, Stockholm 1969. II: "Befria
Södern" / "Gia'i phóng miéñ nam" / n.
Avanti Popolo Alla Riscossa. Antología della canzone socialista in Italia,
I Dischi del Sole DS 158/60/CL, texthäfte, prodotti della Edizioni del
Callo S. p. A., Milano 1968. I: "Bandiera rossa"; "Internationalen"
(it. text).
Biermann, Wolf: En samling visor är under utgivning på Norstedts,
Stockholm. II: "Ballad om mannen som egenhändigt högg av sig båda
fötterna" / "Ballade vom Mann der sich eigenhändig beide Füsse
abhackte".
Branting, Jacob: En sång, ett vapen. 6 spanska motståndssånger, Carl
Gehrmans musikförlag, Stockholm 1965. II: "Den svarta tuppen" /
"Los Gallos" I n.
Carawan, Guy and Candie: Freedom Is a Constant Struggle. Songs of
the Freedom Movement. Music Transcriptions by Ethel Raim, Oak
Publications, New York 1968. I: n till "Vi går också med!"; II: n till
och uppl. om "Vi ska övervinna".
Carawan, Guy and Candie: We Shall Overcome! Songs of the Southern
Freedom Movement Compiled for the Student Non-Violent Coordinating Committee (SNCC), Oak Publications, New York 1963. I: n till
"Halleluja, gå och driv"; "We Shall Not Be Moved" / n; n till "Vi
går också med". II: "Oh, Freedom" / n; "We Shall Overcome" / n /
uppl. Ill: "One Man's Hands" / n; "Last Night I Had the Strangest
Dream" / n.
Forssell, Lars: Snurra min jord och andra visor, Albert Bonniers förlag,
Stockholm 1958. II: "Jag stir här på ett torg". III: "De fattigas
Forssell, Lars: Snurra min ¡ord och nya visor, FIB:s lyrikklubb, Stockholm 1966. II: "Jag står här på ett torg". III: "De fattigas piano".
Freedom Singers: Freedom Singers 68. Texthäfte till LP från Befria
Södern, "Freedom Singers 68", BS 1 A-B, FNL-kontoret, Stockholm
1968. II: "Befria Södern" / "Gia'i phóng mièñ nam" / n.
Haufrecht, Herbert: Folksing, Berkley Medallion Books, New York
1959, 6:e uppl. 1966. I: "Solidarity Forever" I n. II: "John Brown's
Body" I n. Ill: "Last Night I Had the Strangest Dream" / n.
Haufrecht, Herbert: 'Round the World Folksing. Berkley Medallion
Books, New York 1964. II: "We Shall Overcome" / n.
Hetmann, Frederik: Protest — Lieder aus alter Welt, Fischer Bilcherei,
Hamburg 1967. I: "Joe Hill"; "Bandiera rossa"; "We Shall Not Be
152
Moved"; "Little Boxes". II: "Los Gallos"; "Le Déserteur"; "We
Shall Overcome". Ill: "Last Night I Had the Strangest Dream". I
samtliga fall tysk prosaöversättning.
Hille, Waldemar: The People's Song Book. Boni and Gaer, New York
1948; senaste upplagan Oak Publications, New York 1961. I: "Joe
Hill" I n; n till "Hallelujah, I'm a Bum"; "We Shall Not Be Moved" /
n; "Which Side Are You On?" / n; "Solidarity Forever" / n. II:
"John Brown's Body" / n; "La Marseillaise" / am. t. / n; "Oh FreeHughes, David: Sound of Protest. Sound of Love, Sveriges Radio,
Köbenhavn 1968. I: "Little Boxes". Ill: "If I Had a Hammer";
"Blowin" in the Wind".
Industrial Workers of the World (IWW): Songs To Fan the Flames of
Discontent, vanligen kallad The Utile Red Song Book, Chicago
1909—. "Den lilla röda sångboken" eller "Den lilla röda djävulen",
som den också kallades, har därefter kommit ut i nya upplagor, vars
innehåll ständigt varieras. Sångboken innehåller texter men inte noter.
31st Edition, Chicago 1964. I: "The Red Flag"; "There is Power in a
Union"; "Coffee An' "; "Solidarity Forever".
I.W.W.:s sångbok. Svenska upplagan, utgiven av Stockholm Branch av
Marintransportarbetarnas Industriella Union (MTAIU) no 510 av
IWW, Föreningstryckeriet, Stockholm 1929 (6:e uppl.). I: "Den röda
fanan"; "Det är makt i en sådan Union" (="Det är kraft i vårt
förbund"); "Internationalen".
IOGT/NTO: Nykterhetsfolkets sångbok, Oskar Eklunds bokförlag, Stockholm 1945. II: "Marseljäsen" / n / "La Marseillaise".
Järnefors, Eva Britta: Freedom Singers, Freedom Singers, FNL-kontoret,
Stockholm 1967. I: "Internationalen". II: "Ami Go Home!" (sv. t.);
"Befria Södern" / n / "Gia'i phóng mién nam".
Kassius, Gabriella, Tarschys, Bernhard och Weibust, Ulla: Dikt och
tanke för fackskolan, So+Ek 1, Gleerups, Lund 1967. I: "What Did
You Learn in School Today?" I n . II: 'Tankar Br fria" / n / "Die
Gedanken sind frei"; "Vi ska övervinna" / n / "We Shall Overcome" /
upplysningar.
Kokk, Enn: Joe Hills sånger i översättning av Jacob Branting och Rune
Lindström, Prisma / FIB:s lyrikklubb, Lund 1969. I: "Det är kraft i
vårt förbund" / n / "There is Power in a Union" / upplysningar;
"Halleluja, gå och driv" (Joe Hills text) / n / "Hallelujah, I'm a Bum"
I upplysningar; "Räkna noga" / n / "Coffee An' " / upplysningar. II:
n till "Ami Go Home!".
Lämmel, Inge: Mil Gesang wird gekämpft. Lieder der Arbeiterbewegung,
Dictz Verlag, Berlin 1967. I: "Bandiera rossa" (tysk text) / n; "Internationalen" (tysk text) / n; "Oss alla unga" (tysk text) / n; "Vi äro
smeder" (tysk text) / n. II: "Ami Go Homel" (tysk text) / n.
Lindström, Rune: Joe Hills sånger, Abr. Lundquist Musikförlag, Stockholm 1963. I: "Balladen om Joe Hill" / n / "Joe Hill"; "Det är kraft
i vårt förbund" / n / "There is Power in a Union". II: n till "Ami go
Home!".
Lomox, Alan: Hard Hilling Songs for Hard-Hit People. Oak Publications, New York 1967. Notes on the songs by Woody Guthrie. Music
transcribed and edited by Pete Seeger. Foreword by John Steinbeck. I:
n till "Halleluja, gå och driv"; "We Shall Not Be Moved" / n; "Which
153
Side Are You On?" / n; "Solidarity Forever" / n. II: "John Brown's
Body" I n. Ill: "The Hammer Song" — "If I Had a Hammer" / n.
The Mitchell Trio Song Book. Quadrangle Books, Chicago 1964. I:
"What Did You Learn in School Today?" / n. Ill: "Last Night I Had
the Strangest Dream".
Morse, Jim: Great American Folk Songs. Dell Publishing Co, New York
1963. I: "Solidarity Forever" / n. II: "John Brown's Body" / n.
Nilsen, Jan Andrew och Lybeck, Sebastian: En diktare är ingen sockersäck. Nio obekväma poeter i DDR, FIB:s lyrikklubb, Stockholm 1968.
Bl.a. Wolf Biennann. II: "Ballad om mannen som egenhändigt högg av
sig bida fötterna".
Paxton, Tom: Ramblin' Boy and Other Songs, Oak Publications, New
York 1965. I: "What Did You Learn in School Today?" / n.
Reynolds, Malvina: Utile Boxes and Other Handmade Songs, Oak
Publications, New York 1964. I: "Little Boxes" I n.
Rosin, Gun: Svenska visor, FIB:s lyrikklubb, Stockholm 1969. II: "Jag
stir här p i ett torg". III: "De fattigas piano"; "Den okände soldaten"; "Mitt eget land".
Röd front, Clarté / Zenit, Lund 1967 (stencil). I: "Arbetets söner"; "Balladen om Joe Hill"; "Bandiera rossa" (it. och tysk text); "Den röda
fanan" / "The Red Flag"; "Det unga gardet"; "There is Power in a
Union"; "Första maj"; "Internationalen" (sv., dansk, rysk och tysk
text samt fransk:) / "L'Internationale"; "Oss alla unga" (sv. och rysk
text); "Till seger"; "Solidarity Forever". II: "Befria Södern" / "Gia'i
phóng mièn nam"; "La Marseillaise"; "Die Gedanken sind frei"; "We
Shall Overcome". III: "Den okände soldaten".
Schlagernas schlager. Svenska visförlaget, Stockholm 1965. III: "Och
vinden ger svar".
Seeger, Pete: American Favorite Ballads, Tunes and Songs as Sung by
Pete Seeger, Oak Publications, New York 1961, 17:e uppl 1966. I:
"We Shall Not Be Moved" / n; "Passing Through" / n; "Which Side
Are You On?" / n; "Solidarity Forever" / n. II: "John Brown's Body" /
n. Ill: "Last Night I Had the Strangest Dream" / n; "The Hammer
Song" — "If I had a Hammer" / n.
Seeger, Pete: American Favorite Ballads. Tunes and Songs as Sung by
Pete Seeger, texthäfte till Folkways LP (FA 2445), New York 1961 I:
"Hallelujah, I'm a Bum".
Seeger, Pete: The Bells of Rhymney and Other Songs and Stories from
the Singing of Pete Seeger, Oak Publications, New York 1964. I:
"Little Boxes" / n; n till "Varför ska jag gå här och släpa?". II: "Die
Gedanken sind frei" (am. och tysk text) / n; "We Shall Overcome" /
n. Ill: "One Man's Hands" / n; "Where Have All the Flowers
Gone?" I n.
Seeger, Pete: Pete Seeger at Carnegie Hall with Sonny Terry, texthäfte
till LP från Folkways (FA 2412), New York 1958. I: "Passing
Through".
Seeger, Pete m.fl.: Sing Out! Hootenanny, texthäfte till LP från Folkways
(FN 2513), New York 1963. II: "We Shall Overcome".
Seeger, Pete: Songs of Struggle & Protest: 1930—1950. texthäfte till LP
från Folkways (FH 5233), New York 1959. I: "Joe Hill". Ill: "Hymn
for Nations".
Seeger Pete / Almanac Singers: The Original Talking Union with the
154
Almanac Singers & Other Union Songs with Pete Seeger and Chorus,
texthäfte till LP från Folkways (FH 5285), New York 1955. I: "We
Shall Not Be Moved"; "Which Side Are You On?"; "Solidarity ForSeeger, Pete: With Voices Together We Sing, texthäfte till LP från Folkways (FA 2452), New York 1956. II: "Senzenina".
Shelton, Robert: The Folk Box, texthäfte till Elektra / Folkways 4 LP
(EKL 9001), New York 1964. I: "Which Side Are You On?". II:
"John Brown's Body"; "We Shall Overcome". Ill: "The Hammer
Song" — "If I Had a Hammer".
Silber, Irwin: Lift Every Voice! The Second People's Songbook. Introduction by Paul Robeson, Oak Publications, New York 1953, 7:e uppl.
1964. I: "Joe Hill" / n; "Passing Through" / n; "Which Side Are You
On?" I n; "Solidarity Forever" / n. II: "John Brown's Body" / n;
"Die Gedanken sind frei" (am. och tysk text) / n. Ill: "Last Night I
Had the Strangest Dream" / n; "The Hammer Song" — "If I Had a
Hammer" / n.
Silber, Irwin: Reprints from Sing Out!, Vol. 1, Oak Publications, New
York 1962. Ill: "Hymn for Nations" / n.
York 1960. I: "There is Power in a Union" / n.
York 1962. Ill: "Where Have All the Flowers Gone?" / n.
York 1963. I: n till "Varför ska jag gå här och släpar'. III: "One
Man's Hands" / n.
York 1964. II: "We Shall Overcome" / n. Ill: "Blowin' in the Wind"
In.
York 1964. I: "What Did You Learn in School Today?" / n.
York 1965. II: "Le Déserteur" (am. och fr. text) / n; "Die Gedanken
sind frei" (am. och tysk text) / n.
Silber, Irwin: Reprints from the People's Songs Bulletin 1946—1949, Oak
Publications, New York 1961. I: uppl. om "Hallelujah, I'm a Bum".
Sjung med Handels, Handelsan ställdas förbund, Malmö 1959. I: "Arbetets söner"; "Internationalen"; "Jopp hej-di"; "Till den nya tiden";
"Vi går också med!" / n. II: "John Brown's Body".
Sjöberg, Sten: "Internationalen — Pottier, Degeyter och Menander",
Notiser från Arbetarnas kulturhistoriska sällskap. Årsbok årgång 42,
sid. 13—25, Stockholm 1968. I: "Internationalen" / "L'Internationale"
/
uppl.
Socialistiska kampsånger att sjungas vid arbetarmöten, Bokförlaget
Brand, Stockholm 1925. I: "Arbetets söner"; "Internationalen".
Socialistisk sångbok. Socialdemokratiska Arbetarpartiet, Malmö 1907.
I: "Arbetets söner"; "Internationalen". II: "Marseljäsen".
Solomon, Maynard: The Joan Baez Songbook, Ryerson Music Publishers,
New York 1964. I: n till "Vårt förbund". II: n till "John Browns
lekamen"; "We Shall Overcome" / n. Ill: "Last Night I Had the
Strangest Dream" / n; "Where Have All the Flowers Gone?" / n.
SSUH: Sångbok, SSUH:s förlag, Jönköping 1951. I: n till "Jopp hej-di".
155
Stavis, Barrie and Hannon, Frank: The Songs of Joe Hill, People's
Artists, New York 1955, 5:e tryckn., Oak Publications, New York
1966. I: "There is Power in a Union" / n. II: n tili "Ami Go Home!".
Ta lon. Sångbok för ungdom, Frikyrkliga studieförbundet Moderna
läsare, Falköping 196«. II: "Oh, Freedom" / n; "We Shall Overcome"
/ n. III: "Mitt eget land" / n.
Tidens sångbok. Tidens förlag, Stockholm 1925. I: "Arbetets söner";
"Första maj"; "Internationalen" / n. II: "Marseljäsen" / n.
Tidens sångbok. 3:e uppl., Tidens förlag, Stockholm 1934. I: "Arbetets
söner" / n; "Den röda fanan" / n; "Det unga gardet" / n; "Företa
maj" / n; "Internationalen" / n; "Jopp hej-di" / n; "Oss alla unga" /
n; 'Till den nya tiden" / n; "Till seger" / n; "Vi äro smeder" / n.
Tidens sångbok. 4:e uppl., Tidens förlag, Stockholm 1942. I: "Arbetets
söner" / n; "Den röda fanan" / n; "Det unga gardet" / n; "Första
maj" / n; "Internationalen" / n; "Jopp hej-di" / n; "Till den nya
tiden" I n; "Till seger" / n; "Vi äro smeder" / n; n till "Värt förbund". II: "John Browns lekamen" / n.
Tidens sångbok. Tidens förlag, Stockholm 1963. I: "Arbetets söner";
"Den röda fanan"; "Det unga gardet"; "Första maj"; "Helgdagskväll
i timmerkojan"; "Internationalen"; "Oss alla unga"; "Till den nya
tiden"; 'Till seger". II: "John Browns lekamen" / "John Brown's
Body"; "Marseljäsen" / "La Marseillaise". III: "Den vackraste visan".
Tidens sångbok. Pianoarrangemang i urval, Tidens förlag, Stockholm
1962. n till I: "Arbetets söner"; "Den röda fanan"; "Det unga gardet"; "Första maj"; "Internationalen"; "Jopp hej-di"; "Oss alla
unga"; 'Till den nya tiden"; "Till seger"; "Vi äro smeder"; "Vårt
förbund". II: "John Browns lekamen"; "Marseljäsen".
Uhlén, Axel: Arbetardiktningens pionjärperiod 1885—1909. Bokförlaget
Vanadis, Borås 1964. I: uppl. om "Arbetets söner"; "Första maj";
"Internationalen" (äv. sv. text). II: uppl. om "Marseljäsen".
Unga örnar (stencil, årtal ej angivet). I: "Helgdagskväll i timmerkojan".
II: "Jag står här på ett torg". Ill: "Mitt eget land"; "Och nu ljuder
nya toner".
Åkerström, Fred: Dagsedlar åt kapitalismen, Multitone AB musikförlag,
Stockholm 1967. I: "Balladen om Joe Hill" / n; "Kapitalismen" / n.
II: n till "Vårt förbund".
156
Diskografi
I = Upp till kamp!
II = Vi ska övervinna
III = I natt jag drömde . . .
American Folksongs (Verve Folkways FV-9011). Pete Seeger: I: "Little
Boxes". Ill: "Blowin' in the Wind".
Avanti Popolo Alia Riscossa. Antología della canzone socialista in Italia
(I Dischi del Sole DS 158/60/CL). Bande e coro di Salsomaggiore
Terme: I: "Bandiera rossa"; "Internationalen" (musikversion).
Baez, Joan: Joan Baez. at Newport Live! (Amadeo Vanguard AVRS EP
15637). II: "Oh, Freedom".
Baez, Joan: Joan Baez in Concert II (Amadeo Vanguard AVRS 9118). I:
Mel. till "Vårt förbund". II: Mel. till "John Browns lekamen"; "We
Shall Overcome".
Baez, Joan: One Day at a Time (Vanguard VSD 79310). I: "Joe Hill".
Canciones de la resistencia española año 1963 (Clartí CL-001). II: "Los
Gallos".
Chad Mitchell Trio: Blowin' in the Wind (Kapp KS-3313). III: "Blowin"
in the Wind".
Chad Mitchell Trio: The Chad Mitchell Trio at the Bitter End (Kapp
KS-3281). Ill: "Last Night I Had the Strangest Dream".
Chad Mitchell Trio: Reflecting (Mercury SR 60891/MG 20891). I: "What
Did You Learn in School Today?".
Chad Mitchell Trio: What Did You Learn in School Today? (Mercury
72257). I: "What Did You Learn in School Today?".
Chants des maquis du Viet-Nam. Autentiska ljudupptagningar från Vietnam av W. Burchett och Madeleine Riffaud (Le chant du monde
LDX-S-4316). II: "Gia'i phóng mièñ nam".
Dietrich, Marlene: Marlene (His Master's Voice CLP 1659). III: "Inga
blommor finns det mer" (tysk text).
Dylan, Bob: The Freewheelin' Bob Dylan (CBS CL 1986). III: "Blowin'
in the Wind".
En sång, ett vapen. Artister: Fillie Lyckow, Evabritt Strandberg och JanOlof Strandberg (SweDisc SWELP-X 39). II: "Den svarta tuppen".
Felix, Julie: The Third Album (Decca LK 4820). I: "What Did You
Learn in School Today?". Ill: "One Man's Hands".
The Folk Box (Elektra Folkways EKL 9001). I: "Which Side Are You
On?". II: "John Brown's Body"; "We Shall Overcome". Ill: 'The
Hammer Song" — "If I Had a Hammer".
Folksong Digest (Amadeo Vanguard AVRS 9125). Ill: "The Hammer
Song" — "If I Had a Hammer".
Forssell, Lars: Visor (Telstar TR 11017). Ulla Sjöblom: II: "Jag står här
p i ett torg". III: "De fattigas piano".
157
Freedom Singers: Freedom Singers 68 (Befria Södern BS 1 A-B). II:
"Befria Södern".
Förslå maj 1967 (Socialdemokratiska partistyrelsen / Pogo produktion
AB). I: "Arbetets söner"; "Internationalen".
Gilbert, Ronnie: Songs for a Better Tomorrow (UAW Education Department and John O'Brien Productions Inc.). II: "Joe Hill".
Glazer, Joe and Friedland, Bill: Songs of the Wobblies (Labor Arts LA 3
AB). I: "There is Power in a Union"; "Hallelujah, I'm a Bum". II:
Mel. till "Ami Go Home!".
Green way, John: The Great American Bum (Riverside 12-607). I: "Hallelujah, I'm a Bum".
Grimstad, Birgitte: Birgille Grimstad (RCA Victor LPNES 61). II: "Jag
stir här på ett torg" (norsk text). III: "Blowin' in the Wind".
Hep Stars: 1 nail fag drömde (Olga Records SO 29). III: "I natt jag
drömde något som . . .".
Houston, Cisco: Songs of the Open Road (Folkways FA 2480). II: Mel.
till "Ami Go Home!".
Jackson, Mahalia: Let's Pray Together (CBS EP 5.709). II: "We Shall
The Kingston Trio: The Best of the Kingston Trio (Capitol /S/T 1705).
Ill: "Where Have All the Flowers Gone?".
The Kingston Trio: Biggest Hits (Capitol EAP 20592). Ill: "Where Have
All the Flowers Gone?".
The Kingston Trio: College Concert (Capitol T 1658). Ill: "Where Have
All the Flowers Gone?".
The Kingston Trio: Time to Think (Capitol T 2011). Ill: "Last Night I
Had the Strangest Dream".
Live Folk from the Mayfair Theatre London (Ember FA 2014). Ill: "The
Hammer Song" — "If I Had a Hammer".
Lopez, Trini: Trini Lopez at Pi's (Reprise RS 6093). Ill: "The Hammer
Song" / "If I Had a Hammer".
Lopez, Trini: Trini Lopez Live at Basin St. East (Reprise RS 6134). Ill:
"The Hammer Song" — "If I Had a Hammer".
Lopez, Trini: The Trini Lopez Show (Reprise RS 6361). Ill: ' H i e Hammer Song" — "If I Had a Hammer".
von Malmborg, Roland: Räck din hand (RCA-Victor, LSP 10.079). II:
'Tankar är fria" / "Die Gedanken sind frei"; "Vi ska övervinna".
III: "En ensams händer"; "I natt jag drömde något som".
von Malmborg, Roland: Tankar Sr fria (RCA Victor FAS 759). II:
'Tankar är fria" / "Die Gedanken sind frei".
von Malmborg, Roland: Vi ska övervinna (RCA Victor FAS 748). II:
"Vi ska övervinna".
von Malmborg, Roland: Vårt klotrunda fosterland (Globalist / Roland
von Malmborg, Majorsvägen 9, 133 00 Saltsjöbaden). II: "Jag står hår
på ett torg" (alt. sv. text).
Negro Folk Music of Alabama (Folkways). Vera Hall Ward: I: Mel. till
"Varför ska jag gå här och släpa?".
Nielsen, Monica: Monica Nielsen—Sandro Key-Åberg (Kulturarbetarnas
socialdemokratiska förening KSF EP:1). I: "Balladen om Joe Hill".
Nye, Herman: Ballads of the Civil War, Vol 1, 1831—1861 (Folkways
2187). I: Mel. till "Vårt förbund". II: "John Brown's Body".
Odetta: It's a Mighty World (RCA Victor RD 7615). III: "One Man's
158
Hands".
Odetta: My Eyes Have Seen (Amadeo Vanguard AVRS 9021). I: Mel.
till "Vårt förbund". II: Mel. till "John Brown's Body".
Odetta: Odetta in Japan (RCA Victor LSP-3457). II: "We Shall Overcome". Ill: "One Man's Hands"; "The Hammer Song" — "If I Had
a Hammer".
Odetta: Odetta Sings Ballads and Blues (Tradition TLP 1010). II: "Oh,
Freedom".
Odetta: Odetta Sings Folk Songs (RCA Victor LSP-2643). Ill: "Blowin'
in the Wind".
Odetta: Odetta Sings Spirituals (Amadeo Vanguard AVRS 9030). I: Mel.
till "Varför ska jag gå här och släpa?".
Paulson, Mats: Songs and Letters of Joe Hill (Sonet SLP-20). I: "There
is Power in a Union". II: Mel. till "Ami Go Home!".
Paxton, Tom: Ramblin' Boy (Elektra EKS-7277). I: "What Did You
Learn in School Today?".
Peter, Paul and Mary: Peter. Paul and Mary in Concert (Warner Bros.
2W 1555). Ill: "Blowin' in the Wind"; "The Hammer Song" — "If I
Had a Hammer".
Redgrave, Vanessa: Where Have All the Flowers Gone? (Topic STOP
111). Ill: "Where Have Ail the Flowers Gone?".
Robeson, Paul: Ballad for Americans (LP med texten: "Custom Dubb.
For private use only. Not for resale." Ägare: Hans Haste). I: "Joe
Hill".
Robeson, Paul: Let Freedom Sing! (Othello L-301). I: "Joe Hill".
Robinson, Earl: Earl Robinson singt (Eterna 4 10 038). I: "Joe Hill"
(am. och tysk text).
Ryska arméns sångkör/Sovjetakademins kör: Chants révolutionnaires
(Musidisc CV 949). I: "Internationalen" (rysk text); "Oss alla unga"
(rysk text); "Vi äro smeder" (rysk text). II: "Marseljäsen" (den s. k.
arbetarmarseljäsen på ryska).
Röstival. En Riv-i-gång med socialdemokraterna. Orkester under ledning
av Eckert Lundin (PRO 3007). I: "Internationalen".
Save the Children (Women Strike For Peace W-001). Odetta: I: Mel. till
"Varför ska jag gå här och släpa?".
Seeger, Pete: American Favorite Ballads. Vol. 3 (Folkways FA 2322).
I: Mel. till "Vårt förbund". II: "John Brown's Body".
Seeger, Pete: American Favorite Ballads: Songs and Tunes, Vol. 5 (Folkways FA 2445). I: "Hallelujah, I'm a Bum".
Seeger, Pete: The Bitter and the Sweet (CBS SBPG 62488). II: "We Shall
Overcome". Ill: "Blowin' in the Wind".
Seeger, Pete: Broadsides (XTRA 1016). Ill: "Blowin* in the Wind".
Seeger, Pete: Broadsides (Broadside BR 302). I: "What Did You Learn
in School Today?".
Seeger, Pete: Dangerous Songs!? (CBS SBPG 62751). I: Mel. till "Vi går
också med" och "Vårt förbund". II: "John Brown's Body"; "Die
Gedanken sind frei" (am. och tysk text). Ill: "Hymn for Nations".
Seeger, Pete: Greatest Hits (CBS S 63008). I: "Little Boxes"; "Which
Side Are You On?". II: "We Shall Overcome". Ill: "Where Have All
the Flowers Gone?".
Seeger, Pete: Live Concert. Vol II (Aravel AB 2004). I: "Which Side
Are You On?". Ill: "Last Night I Had the Strangest Dream".
159
Seeger, Pete: Love Songs for Friends and Foes (Folkways FA 2453). I:
"Passing Through". Ill: "Last Night I Had the Strangest Dream";
Seeger, Pete: Pete Seeger (Archive of Folk Music / Everest FS 201). II:
"Die Gedanken sind frei" (am. och tysk text).
Seeger, Pete: Pete Seeger and Sonny Terry (Folkways FA 2412). I:
"Passing Through".
Seeger, Pete: The Pete Seeger Box (XTRA 1026). Ill: "One Man's
Hands".
Seeger, Pete: The Rainbow Quest (Folkways FA 2454). I: "Joe Hill".
Ill: "Where Have All the Flowers Gone?".
Seeger, Pete: Sing Out! Hootenanny (Folkways 2513). II: "We Shall
Overcome".
Seeger, Pete: Sin* Out With PeteI (Folkways FA 2455). Ill: "The Hammer Song" — "If I Had a Hammer".
Seeger, Pete: Songs of Struggle & Protest: ¡930—1950 (Folkways FH
5233). I: "Joe Hill". Ill: "Hymn for Nations".
Seeger, Pete: Songs of the Civil War (Folkways FH 5717). I: Mel. till
"Vårt förbund". II: "John Brown's Body".
Seeger, Pete: Strangers and Cousins (CBS SBPG 62528). Ill: "The Hammer Song" — "If I Had a Hammer".
Seeger, Pete: The Original Talking Union with the Almanac Singers &
Other Union Songs with Pete Seeger and Chorus. I: "We Shall Not
Be Moved"; "Which Side Are You On?"; "Solidarity Forever". II:
Mel. till "John Brown's Body".
Seeger, Pete: Waist Deep in the Big Muddy and Other Love Songs (CBS
S 63 061). Ill: "Last Night I had the Strangest Dream".
Seeger, Pete: We Shall Overcome (CBS BPG 62209). I: "Little Boxes";
What Did You Learn in School Today?". II: "Oh, Freedom"; "We
Shall Overcome".
Seeger, Pete: Where Have All the Flowers Gone? (Folkways FTS 31026).
I: "Joe Hill". Ill: "Where Have All the Flowers Gone?".
Seeger, Pete: Wimoweh (Folkways FTS 31018). Ill: "Hymn for Nations";
Seeger, Pete: With Voices Together We Sing (Folkways FA 2452). I:
Mel. till "Varför ska jag gå här och släpa?". II: "Senzenina".
Seeger, Ruth Crawford: American Folk Songs for Christmas (Folkways
FC 7053). I: Mel. till "Varför ska jag gå här och släpa?".
SSU Norrboda klubbgäng: Slut er samman bröder (Redtone RTLP 1).
I: "Det är kraft i vårt förbund"; "Halleluja, gå och driv"; "Räkna
Vreeswijk, Cornells: Cylinderhatten (SSU/Metronome J 45-721). I: "Cylinderhatten".
Vreeswijk, Cornelis, Hanson, Ann-Louise och Åkerström, Fred: Visor
och "oförskämdheter"
(Metronome MLP 15176). III: "I natt jag
drömde något som . . . " .
Zetterholm, Finn: Joe Hill på svenska (Intersound ISOLP 100-S). I:
"Halleluja, gå och driv" (Joe Hills text). II: Mel. till "Ami Go
Home!".
Åkerström, Fred: Dagsedlar dl kapitalismen (Metronome MLP 15291).
I: "Balladen om Joe Hill"; "Kapitalismen". II: Mel. till "Ami Go
Home!".
Denna bok innehåller politiska visor och kampsånger
från många länder: USA, Vietnam, Italien, Tyskland,
Danmark, England, Ryssland, Spanien, Frankrike,
Sydafrika och givetvis Sverige. Bland sångförfattarna
finns både korkskärare Menander — som skrev Arbetets söner — och sextitalspoeten Bob Dylan. Andra
namn: Pete Seeger, Lars Forssell, Tom Paxton, Malvina Reynolds, Ture Nerman, Dan Andersson, Wolf
Biermann. I bokens tre avdelningar återfinns arbetarrörelsens traditionella sånger, frihetssånger från olika
delar av världen och visor om fred.
Alla sånger återges med svensk text, melodistämma
och ackordanalyser. Till de utländska sångerna finns
även originaltexten. Varje sång har en intresseväckande ingress, och i slutet av boken finns värdefulla förteckningar över sångutgåvor och grammofonskivor.
PRISMA

Untitled - Dropbox

Transcription

Similar documents

Program 2010 - Svenskarnas Dag

Lucas Stark sjunger Joe Hill STREJK I PARADISET

Egenskaper hos Lakka-blocken

Refr - Fest i byn

villkor för konvertibelt förlagslån 2013/2016 i scandinavian biogas

Bevisupptagning i svenska skiljeförfaranden Jesper Tiberg

Port regulations - Helsingborgs Hamn AB

Att leva med smärta

TAPiano Bruksanvisning

ISIN DE000CR77567