Sömntutan! - Apnéföreningen i Göteborg

4/2012
Sömntutan!
Medlemsblad från Apnéföreningen Väst
MUSIK SOM JULGODIS!
Snart är det jul igen och önskelistornas klappar förbereds, julbaket
doftar och skinkan väntar på att griljeras! Allt medan julens musikutbud
stimulerar, stressar, uppmuntrar eller stör. Många längtar efter en ”Stilla
Natt” medan ”Raska fötter springer tripp, tripp, tripp” och ”Räven raskar
över isen”! Varför så brått och hektiskt innan man kan slå sig till ro och
njuta den omtalade julefriden?
Julsånger och julmusik är medicin för själen och för alla stressade om
man lyckas välja rätt tempo och nyansering av utbudet som bör stämma
överens med den sinnesstämning man befinner sig i.
Att nynna med i ”Stilla natt” tills ”Juldagsmorgon glimmar”, kan med
fördel övergå till Johannes Brams ”Wiegenlied” med ”Nu i ro somna in”.
CPAPENs stilla sövande sus ackompanjerar diskret och släpper in ”John
Blund med sitt paraply”. Tankarna binds upp med ord som kommer av
sig själv och hålls i styr utan att ältandet får en chans att bli störande.
Som effektivt sömnmedel skänker ”Ave Maria” och ”Oh helga natt” det
välbefinnande som är förutsättningen för en god natts sömn innan det är
dags att tända tusen juleljus.
Julens musikutbud är otroligt rikt och kan passa varje skiftande
sinnesstämning, men måste givetvis väljas med stor omsorg.
Klas Klättermus sjöng de små musbarnen till sömns på sitt vis och
Trollmor knöt fast sina trollungar i svansen innan hon hoajjade dem till
sömns. Radio, TV och alla torg och affärer dränker oss med säljande
melodier, men bara DU själv kan göra ditt val av godnattmusik!
Apnéföreningen Västs styrelse har laddat Kalendariet med vårens
aktiviteter och ber ER att redan nu reservera lördagen den 6 april för
ÅRSMÖTET och Jan Hedner som delger oss allt nytt inom forskning
och apnékopplade sjukdomar!
Vi önskar alla medlemmar en
GOD OCH TRIVSAM JUL!
POPULÄRA ”MASKKURSER”!
BLI MEDLEM I APNÉFÖRENINGEN!
VARFÖR?
Vi arbetar för apnoiker så att vården skall
ha den kvalité som Du har rätt till!
Vi erbjuder kurser och information till alla
som är intresserade!
Vi ordnar träffar där Du får information
och träffar andra personer som vet mycket
om apné!
Du får vår medlemstidning 4 gånger om
året!
Medlemskapet kostar endast 150:-/år,
stödmedlem 100:-/år.
Välkommen att kontakta oss på
Tel : 0705-353524 eller
Email : Max.lindskog@swipnet.se
Även i höst har Ulla Söder från ResMed hållit i våra
maskkurser. Vi har haft tre välbesökta kvällar, som bjudit
på god information och erfarenhetsutbyte. Stämningen är
hög och så snart Ulla avslutat sin information, sätter
diskussionen igång och frågorna är många. Som vanligt
var olika maskers passform för olika individer på tapeten.
Tips om hur man undviker läckage och maskers specifika
reglage och anpassningsfinesser togs emot med
tacksamhet. En viktig återkommande fråga var om
rengöring av masker och slangar. Milt diskmedel och
ljummet vatten mår materialet bäst av, vilket noggrant
noterades.
Ulla var noga med att avstå från att göra reklam för ”sina”
produkter, men åskådningsmateriel saknades inte eftersom
kursdeltagarna hade med sina egna masker och apparater.
Att alla apparater kan kopplas till olika masker var en glad
nyhet.
Under februari 2013 planerar vi kurser i hjärt-lungräddning. Kurserna är viktiga för oss apnoiker, så
ANMÄL DIG!
Samtidigt har vi erfarenhetsutbyte med fika och
Caféstämning.
Är Du en av våra
ANONYMA INBETALARE
av medlemsavgiften?
Glöm inte ange namn och adress på
inbetalningskortet!
Går Du i flyttankar?
Ge oss din nya adress så får Du
sömntutan även i fortsättningen!
Välkommen!
HEJ ALLA CPAPARE!
Man ska vara - inkopplad - påkopplad - uppkopplad och - avkopplad!
2
MEDICINSKA FRÅGOR
LUDGER GROTE Docent och överläkare på Sahlgrenska
Universitetsjukhuset i Göteborg svarar på frågor och
funderingar kring apné.
Vad gäller för oss apnoiker vid nedsövning inför
operationer?
I en del fall har – med hänvisning till sömnapné – narkos
uteslutits och ersatts med ryggmärgsbedövning och till och med
i några fall lokalbedövning. När ska vi vakna upp på intensiven
för att få lite extra övervakning och när är vi en patient i
mängden utan extra övervakning. Ska CPAPen appliceras under
uppvaknandet eller finns inget behov av den där och då?
Svar från Dr Ludger Grote:
Finns det några generella regler vid nedsövning av patienter
med sömnapné? Vilka är riskerna?
Operations – och narkosrisk bedöms av narkosläkare och kirurger alltid på individuell bas. Det finns några
punkter som gäller för sömnapnépatienter, framför allt om det samtidigt finns andra komplikationer och risker
på grund av sjukdomar som hypertoni, hjärtsjukdomar, övervikt och fetma, diabetes, tidigare hjärtinfarkter
eller stroke.
Forskningen har visat att en narkos och det postoperativa förloppet hos sömnapnoiker behöver särskilda
överväganden.
1. Patienter med sömnapné kan reagera mer känsligt på narkosmedel – val av narkostyp och narkosmedel kan
påverkas.
2. Andningsstörningar kan bli mer frekventa och längre under uppvakningsperioden på grund av kvarvarande
effekt från narkosmedel.
3. Muskelavslappnande läkemedel som används under narkosen kan hänga kvar och förvärra sömnapnén.
4. Intubation kan vara svårare att få på plats på grund av att det är trångt i svalget (stora tonsiller eller stor
uvula).
5. Patienter med sömnapné har ofta funktionsstörningar i det kardiovaskulära systemet. Läkemedel som
används under operationen som stöd och styrning av blodtryck och hjärtfunktion kan behöva finjusteras
mer hos sömnapnépatienter. Detta är också mycket beroende på den individuella patienten.
6. Smärtbehandlingen efter kirurgi kan – helt beroende på typ av läkemedel – negativt påverka både
vakenhetsgraden och andningen. Specifik övervakning kan behövas.
Sammanfattningsvis:
Genomförande av narkos och övervakning efter operaton sker via professionell personal med stort kunnande
och skicklighet. Med åren har det blivit mycket säkrare för patienten att genomgå en narkos och en operation.
Konsekvent säkerhetsarbete och forskning har bidragit till denna utveckling.
Ovan nämnda punkter kan lösas säkert nuförtiden – men, det är oerhört viktigt att såväl kirurgen och
narkosläkaren som personalen vet att en patient har sömnapné och att det berättas i förväg. I vissa fall blir man
ombedd att ta med sig behandlingen mot sömnapné (i form av CPAP) så att den kan appliceras efter
operationen under uppvakningsproceduren. Även det kan variera från ingrepp till ingrepp och från sjukhus till
sjukhus.
HÄLSOTEKETS RÅDGIVNING på Frölunda Kulturhus
I Hälsohörnan innanför bibliotekets entré finns någon av Apnéföreningens medlemmar TISDAGAR KL 14.00- 15.30
(udda veckor) för rådgivning och erfarenhetsutbyte. Där hittar du också våra SÖMNTUTOR, FOLDRAR och Hjärt &
Lungfondens utmärkta broschyrer om apné, som du gärna får ta med dig hem. Kom gärna för ett samtal och en fika!
VÄLKOMNA!
3
HÖSTMÖTE PÅ NORDENGÅRDEN DEN 13 OKTOBER 2012-10-22
Många förväntansfulla medlemmar bänkade sig för att lyssna till våra proffsiga och underhållande
föreläsare. Ett särskilt tack till alla våra utställare som tålmodigt demonstrerade och svarade på frågor
FINNS DET NÅGON KOPPLING MELLAN SYREBRIST OCH ALZHEIMER?
Henrik Zetterberg, professor vid institutionen
för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska
Akademien.
En psykiater med namnet Alzheimer i Tyskland hade en
kvinnlig patient, som han följt under 50 år. Hon hade
minnessvårigheter och paranoida tankar. Hon blev inlagd på
hans sjukhus, och han gjorde djuplodade intervjuer med henne.
Hon dog när hon var 56 år gammal. Hon obducerades och
hennes hjärna undersöktes mikroskopiskt. Genom speciella
silverinläggningar av det mikroskopiska preparatet kunde han
se, att det bildats plack(klumpar) utanför nervcellen och nystan
inne i nervcellen. Dessutom fanns det nervcellsförluster i den
grå hjärnsubstansen. Hon dog i en nervdegenerativ sjukdom.
Om detta skrev psykiater Alzheimer 1907, och han har fått ge
namn åt denna sjukdom. Sjukdomen Alzheimer är
åldersrelaterad men kan även drabba unga personer.
Sjukdomen benämns ibland ”senildemens”, ”åderförkalkning” eller ”åldersrelaterad nedsättning av korttidsminnet”.
Sjukdomen kan i nuläget inte behandlas med mediciner.
Dålig eller nedsatt blodkärlsförsörjning av hjärnan kan vara förödande. I hjärnan finns ett område, som kallas
Hippocampus. Om detta område drabbas av en blodpropp, kan man få en akut närminnesförlust. Det bildade placket
utanför nervcellen är stort som en halv nervcell. Vad består placket av? Det visade sig vara en amyloidos bestående av
26 aminosyror (äggviteämnen) och genen sitter på kromosom 21, vilket är den gen, som ger Downs Syndrom. Vid
Downs Syndrom såg man ofta plack och Alzheimerliknande symptom.
Vid sjukdomen klistrar enzymet betaamyloid ihop sig till en klump och bryter ner och skadar hjärnans nervceller.
Betaamyloid finns normalt i hjärnvävnaden, men hos en del klumpar den ihop sig.
Hubertsson i Uppsala undersökte 25 patienter, som drabbats av hjärtstopp och som på intensivvårdsavdelningen hade
återupplivats. Alla hade således upplevt stor syrebrist till hjärnan innan hjärtfunktionen åter kom igång. Han tog
4
blodprov på dessa patienter efter 4-6-8-12 timmar och fann att betaamyloidhalten hade femfaldigats och i andra fall
sjufaldigats p.g.a. syrebristen.
Professor Jan Hedner fann i en undersökning att obehandlad sömnapné inte gav någon ökning av betaamyloid!
Man talar idag om bromsmediciner mot Alzheimers sjukdom. Dessa mediciner är enbart symptomlindrande men botar
ej. Att vaccinera mot Alzheimers sjukdom kanske är en framtida möjlighet genom att injicera antikroppar mot
betaamyloi.
Vid pennan AA
MOTION SOM MEDICIN!
Carl Johan Behre, docent och överläkare vid
Akutsektionen på Sahlgrenska sjukhuset,
Ring genast 112 om du eller en närstående känner en
plötslig domning, förvirring, synstörning eller får
problem att gå. Med tidig diagnos och behandling kan
man minska risken för en efterföljande stroke.
Till akuten kommer 50.000 patienter per år. Alla som
betraktas som feta kontrolleras om de har
åderförfettning. Man talar även här om plack (klumpar),
som sitter på insidan av blodkärlen.
Under Koreakriget stupade många amerikanska
soldater. De var oftast unga pojkar i tjugoårsåldern. Vid
obduktion fann man, att många av dem hade
fettstrimlingar i sina blodkärl. Åderförfettning kan
påbörjas redan i tonåren.
Placket i kärlväggen är en levande och föränderlig
vävnad. Kanske finns det inte kvar på samma plats om
tio år. Å andra sidan kan det växa i omfattning och
inflammationsceller och blodkärl kan växa in och täppa
till ett blodkärl. Bitar (en blodpropp) kan lossna och
transporteras vidare och täppa till ett mindre blodkärl.
Tia (transitorisk ischemisk attack) är en allvarlig
varning. Det innebär, att en del av hjärnan drabbats av
en övergående syrebrist. Orsaken är ett övergående
symptom, orsakat av en mindre blodpropp i hjärnan.
Feta människor, som lever riktigt osunt med sprit,
rökning och utan att minska sin vikt, kan leva ett rikt liv
och uppnå hög ålder. Winston Churchill är ett exempel
på detta. Feta människor kan ha normala värden på
blodtryck, blodfetter och insulinkänslighet, medan
slanka personer kan ha avvikande värden.
Insulinkänsligheten ökar vid fetma. Fetma är en
”körtel”. Leptin är ett ämne som endast utsöndras från
fettceller. Det finns ett femtiotal hormoner, som
utsöndras från fettvävnaden. Det finns olika sorters fett,
som även skiljer sig mellan folkslag.
MOTION är bra även i små doser. Motion är lika bra
mot depressioner som antidepressiva medel. Motion är
bra även om vikten inte går ner. Den hormoniella
balansen påverkas av motion. Det är viktigare att röra
på sig än att stirra sig blind på att gå ner i vikt. Kan man
stoppa fettinlagringen i blodkärlen, så kan man få
mindre inflammationsbildande plack.
Man ska inte konsumera snabba kolhydrater, som ger
snabb men kortvarig mättnad. Fett ger mättnad, och det
är de fleromättade fetterna man ska satsa på, som finns i
fisk, olivolja, rapsolja och nötter. De fleromättade
fetterna påverkar balansen i placket. Statiner
(blodfettsänkande mediciner) påverkar placket hos
hjärtsjuka. Vin och sprit i måttlig mängd kan sänka
kolesterolet.
Vid pennan AA
”Det är bättre att ha några kilo för mycket och röra på sig,
än att vara smal och helt passiv!”
(Källa: Carl Johan Behre, Docent, överläkare och initiativtagare till Göteborgsklassikern)
5
SOLSKEN OCH DAGSLJUS
Ljus är som vitamindrinkar (James Turner)
Ljus i tillräcklig mängd får
ögat att sända en signal till
hjärnan, som då utsöndrar
hormonet kortisol vilket gör oss PIGGA.
Solsken och dagsljus har en bevisat positiv effekt
på oss människor och de flesta tycker sig ha mer
energi under det ljusa halvåret då det naturliga
ljuset hjälper till att justera vår dygnsrytm och gör
det lättare att lämna kudden. Ljus i tillräcklig
mängd får ögat att sända en signal till hjärnan som
då börjar utsöndra hormonet kortisol, vilket gör
oss pigga. När det sedan mörknar tillverkar hjärnan hormonet melatonin, som gör oss trötta. De
SKOLANS LJUS!
Nu är det bevisat att nioåringar som får så
kallat ”omfältsljus” som komplement till
vanlig belysning i sina klassrum, presterar
bättre i matte, läsning och skrivning. De har
även lägre nivåer av sömnhormon under
vintermorgnar och tenderar att må bättre året
om, jämfört med kontrollgrupper. Omfältsljus balanserar direkt och indirekt ljus genom att belysa tak och väggar. Forskningsstudien, av Lunds universitet och London
City University, gjordes i samarbete med
belysningsföretaget i Fagerhult.
(Källa: Hälsa nr 4, 2012)
flesta är eniga om att vår ”biologiska klocka” följer ljuset.
Problemet är att få människor lyssnar till den. Vi
släcker istället lampan på morgonen och tänder på
kvällen, få personer tar dessutom den 20 min
långa lunchpromenaden, som skulle kalibrera systemet under en stor del av året.
Thorbjörn Laike, forskare i miljöpsykologi vid
Lunds universitet, påtalar under ett URseminarium att dagsljus även påverkar inlärning
positivt. Enligt Medicinsk Vetenskap så lider cirka
3 procent av befolkningen av så kallad årstidsbunden depression, något som i vissa studier har kunnat behandlas med ljusterapi.
(Källa:SvD 23 sept 2012; NE, Energimyndigheten)
SNÄLLT FÖR NÄSAN
Efter förkylning är det nu dags för
många näsors utmaning: Sömnapnéproblematik i CPAP-användandet.
Kortisonsprej gör lätt näsborrarna torra
och då kan Nozoil Eukalyptus, en sesamolja med eukalyptosol vara som
hjälp. Eukalyptol från eukalyptusolja
har i tablettform visat effekt mot
nästäppa och rinnsnuva, något som är
välbekant för apnoiker.
(Källa: Hälsa nr 4, 2012)
SNYFTA DIG GLADARE!
SLUTA SNARKA UTAN PILLER ELLER OPERATION
Känns vardagen trist och deppig?
Kryp upp i soffan framför en
sorglig film! Ett tårdrypande
drama får oss att värdesätta våra
verkliga relationer och kan därför
lindra depression, visar en studie
vid Ohio University
Det finns kosttillskott som kan sätta stopp för snarkaren , hävdar professor Björn Petruson, öron-näs och halsspecialist, och
allmänläkaren Anders Nordquist, på Läkarhuset +7 i
Göteborg.
Nyligen gjorde de en mindre studie med Zedopor, som är en
sprej som består av olivolja, solrosolja och pepparmintsolja.
När oljorna fuktar slemhinnan i svalget lär också elasticiteten i
vävnaden att öka. På så sätt minskas vibrationerna och därmed
också snarkningarna.
I undersökningen deltog 20 personer i åldern 30-67 år och resultatet visade att åtta av tio snarkare sover bättre med
Zedopor. Dessutom upplevde 75 procent mindre besvär med
muntorrhet och 60 procent av snarkarnas partner upplevde
sänkt ljudnivå från sin sängkamrat.
(Källa: Året Runt nr 34, 2012)
(Källa: Hälsa nr 4 2012,
6
VARANNAN KVINNA
LIDER AV SÖMNAPNÉ
”Vi
blev
själva
förvånade över att
förekomsten av så
kallad sömnapné bland
kvinnor var så hög.
Resultaten
bör
få
betydelse för den framtida vården av kvinnor
med sådana besvär”
Säger professor Eva Lindberg, Uppsala
Störd andning under sömnen är betydligt
vanligare bland kvinnor än man tidigare trott.
Hälften av alla kvinnor har minst fem
andningsuppehåll per timme när de sover. För
sex procent ligger andningsuppehållen över
den gräns där de visats vara en klar hälsorisk.
Det visar forskare vid Uppsala universitet och
Umeå universitet i en studie, publicerad i
European Respiratory Journal.
I studien har forskarna bearbetat uppgifter om
400 kvinnor i åldrarna 20 till 70 år i Uppsala,
som genomgått en hel natts sömnregistrering
då bland annat deras andning och syresättning
av blodet undersökts.
Traditionellt brukar sömnapné betraktas som
ett problem som leder till trötthet under dagen
och som nästan bara drabbar snarkare.
”Vi ser visserligen att upprepade andningsuppehåll under sömnen var klart vanligare
bland snarkarna, men de flesta fallen av
sömnapné inträffade ändå bland den stora
majoritet som inte brukade snarka och hade
inget samband med dagtrötthet,” säger Eva
Lindberg. ”Däremot var sömnapné betydligt
vanligare bland kvinnor som hade högt
blodtryck och feta kvinnor, än bland
normalviktiga kvinnor med normalt blodtryck.
I dag är det vanligtvis snarkbesvär och
dagtrötthet som väcker misstanken att en
patient kan ha svår sömnapné. Våra resultat
talar för att det finns skäl att i ökad
utsträckning också undersöka om feta
patienter och patienter med högt blodtryck har
det.”
Viktnedgång är den åtgärd som i första hand
brukar rekommenderas för personer som har
upprepade andningsuppehåll under sömnen.
Både fetma och högt blodtryck kan behandlas,
men i studien sågs också en tredje faktor för
sömnapné som det INTE går att påverka –
nämligen stigande ålder!
Den effektivaste behandlingen sker med
hjälpmedel som CPAP-behandling (Continous
Positiv Air Pressure) och speciella tandskenor,
för att hålla andningsvägarna öppna och
motverka andningsuppehåll under sömnen.
(Källa: Upsala Nya Tidning 16/8 2012)
DÄRFÖR BLIR DU TRÖTT NÄR DET ÄR VINTER
Många känner sig tröttare under vintern än sommaren. Tröttheten
gör att vi känner oss missmodiga och nedstämda. Den solfattiga
sommaren har ingen betydelse. Söderut, runt Medelhavet,
förekommer inte årstidsdepressioner. Höst och vinterdepressionerna
pågår under ett par veckor och brukar klinga av när ljuset
återvänder.
Tröttheten gör att vi får svårt att koncentrera oss, blir sura och arga.
Dessutom blir vi hungriga och sugna på sötsaker. Det är extra illa
eftersom förbränningen går på lägsta nivå när kroppen är inställd på
sömn och vila.
Se till att få riktigt starkt ljus på morgonen. När ögat exponeras för
dagsljus aktiveras kroppens olika stresshormon och vi blir mer
pigga och alerta. De nya väckarklockorna som successivt lyser upp
rummet fungerar bra för många. Det blir som en konstgjord
soluppgång i sovrummet. Tipsen är många: ta en promenad mitt på
dagen, tänd många lampor hemma, åk på solsemester, gå till en
upplyst simhall och bada. Då får du både motion, som gör oss pigga
och mycket ljus som reflekteras i vattnet.
Maten kan också påverka. Näringsrik mat med mycket tryptofan i
gör dig pigg. Tryptofan är en aminosyra som krävs för att serotonin
(en signalsubstans som gör oss glada) ska kunna bildas. Tryptofan
finns i kött, ägg, havre, mjölk, valnötter, bananer, aprikoser, kiwi,
plommon och tomater.
Om ljusbehandling råder delade meningar. Det finns många goda
resultat, men det är inte vetenskapligt bevisat att det ger effekt.
Ljusterapi fungerar ofta snabbare än läkemedel och är utan
biverkningar. De ljusbehandlingsrum som finns i landstingens regi
kräver remiss, men det finns många lampor att köpa privat idag.
(Källa: 1.6miljonerklubben nr 4, 2011)
HEJDA DIG KVINNA!
Fyra års överdrivet drickande försvagar
kvinnors serotoninsystem, som styr impuls
kontroll och sinnesstämning, med 50 procent.
För män tar det tolv år innan skadan är lika allvarlig. Forskare på Psykologiska institutionen
vid Göteborgs universitet som studerat alkoholisters hjärnor,
råder nu både vården och kvinnor som söker hjälp för
depression, ångest eller SÖMNPROBLEM, att alltid fråga sig
om symptomen kan bero på alkoholvanorna .
(Källa:Hälsa nr4, 2012)
SOV TILLSAMMANS - LEV LÄNGRE!
Att sova tillsammans med sin partner är
bra för hälsan – oavsett om man störs av
snarkningar eller inte. Förmodligen beror det på att nivåerna av stresshormonet
kortisol minskar när man har sällskap i
sängen. Det gör att man känner sig trygg
och kan slappna av. Kanske det kan vara
en av förklaringarna till att lyckliga par
är friskare och lever längre än andra.
(Hälsa nr 4,2012: Sex at dawn – how we mate, why we
stay, and what it means for modern relationships, av
Christoffer Ryan och Cavilda Jethá)
7
KALENDARIUM VÅREN 2013
HÄLSOTEKET Apnéföreningens
rådgivning, Frölunda Kulturhus i
biblioteket tisdagar varje udda
vecka kl. 14.00 -15.30 med start
den 15:e januari.
20 Februari
Caféträff med hjärt- och
lungräddning. Anmälan till Max
Lindskog. Tel: 0705-353524
27 Februari
Caféträff med hjärt- och
lungräddning. Anmälan till Max
Lindskog. Tel: 0705-353524
6 April
Vårmöte Nordengården
16 April
Vårpromenad. Kl.12.00. Samling
Önnereds brygga. Ingen anmälan
NÄSTA
NUMMER AV
SÖMNTUTAN
KOMMER I
MITTEN
AV MARS
2013!
”Sömngångarnas
Promenader”
Då vår aktivitet som
Sömngångare rönt stor
uppskattning utökade vi i
år med ytterligare en
promenad med fika. Vi
hade som vanligt tur med
vädret och det slutade
regna när vi samlades för
att starta promenaden och
uppehållet höll i sig ända
tills vi var tillbaka. Denna
gång startade vi vid
Hästevik (Tångudden) och
gick utefter Göta Älv med
några små avstickare för
att närmare studera det
som i folkmun alltid kallats
för Kvinnofängelset. Vi
gav oss också ut i
terrängen för att kolla in en
geotechmarkering.
Vi passerade den gamla ruinen av ett bryggeri, en nybyggd ”by” med ett
otal små företag lokaliserade och det tidigare militära Nya Varvet, innan
fikasug och skoskav gjorde att vi föll till föga och stannade för fika på
Nya Varvet Studios. Sedan styrde vi åter kosan tillbaka mot Hästevik.
Nästa gång vi gör denna promenad skall vi gå hela vägen bort till
Klippan där promenaden för spårvagns- och bussburna deltagare kan
utökas med en sightseeingtur med Älvsnabben bort till Lilla Bommen.
Den traditionella promenaden till Fiskebäck lockade nya deltagare. Den
fridfulla miljön utmed Eskils kanal bjöd på strålande solsken och salta
havsvindar och inomhus väntade de härligaste räkmackor och fika. Visst
är livet skönt!
Apnéföreningen i Göteborg skall arbeta för att förbättra livssituationen för personer med sömnapné, bevaka och
tillvarata deras intressen samt bidra till att skapa kontakter i syfte att stötta denna grupp funktionshindrade och deras
närstående.
Föreningen är inte knuten till något medicintekniskt eller annat kommersiellt företag. Föreningens målsättning är att
ständigt utvecklas och förbättras till sin form och sitt innehåll.
Föreningen arrangerar regelbundna medlemsmöten med professionella föreläsare. Informationen förmedlas på flera
sätt, antingen via vår hemsida www.apnegbg.se eller genom denna tidning Sömntutan som du får hem i brevlådan inför
kommande medlemsmöten, men också via separata brev.
I redaktionen:
Britt-Marie Liberås, Henrik Golinski och Kerstin Allgulander
I övrigt deltar styrelsen och medlemmar aktivt i tidningens arbete. Önskar du också delta så maila till:
info@apnegbg.se