Vad vore jakten och fisket utan kaffepausen? och utan den väl

Gör din egen
träkåsa
B
engt Kroon, 58, har sin verkstad i
ett rödmålat hus på landet någon
mil väster om Uppsala. Det är
här han sitter och täljer sina träkåsor.
Mest för eget behov eller för vänner
och bekanta.
– Det här ska bli min nästa fiskekåsa, upplyser han och täljer bort
några spån på sin senaste skapelse.
För mig förhöjer en riktig träkåsa
upplevelsen i naturen. Och har man
gjort den själv så gillar man den förstås
extra mycket.
Vad vore jakten och fisket utan kaffepausen?
Och utan den väl använda träkåsan? Ja, bra
mycket fattigare anser flugfiskaren och
konstnären Bengt Kroon som själv gör kåsor
på det gamla viset.
Att framställa kåsor och andra kärl
från vrilar (knotiga utväxter på träd)
är ett urgammalt hantverk i Norden.
Kunskapen har funnits över hela Sverige även om den i dag mest förknippas med samekulturen. Belägg finns
för att träkåsor tillverkades redan på
1500-talet men tekniken och kunskapen är med all säkerhet mycket äldre
än så.
Det finns också praktiska skäl
som talar för träkåsan, menar Bengt
Kroon. Han säger:
– En träkåsa håller kaffet varmt
betydligt längre tid än en metallkåsa.
I alla fall om metallkåsan saknar isolering. Även de vanliga plastkåsorna
har sämre värmeisolering än träkåsorna.
Han tillägger att
en rätt tillverkad
träkåsa dessutom
är slitstark och
tålig mot stötar.
Något som förklaras av träfibrernas
växtsätt. Fibrerna
växer som i en
båge runt vrilen Traditionell plastkåsa.
och bildar en skål Just den här modellen kan fällas
som man bara kan ihop till halva storleken när den
gröpa ur. Skulle inte används.
kåsan göras av vanligt rakt virke är
risken stor för trista skador i framtiden, till exempel att flisor slås bort i
ändträet.
Text och foto:
Thomas b andersson
Bengt Kroon med en av sina
favoritkåsor – känslan i en kåsa
är viktig för honom
Vanligast är att man tar vrilen från
24
JAKTMARKER & FISKEVATTEN 6 - 2011 www.jof.se
JAKTMARKER & FISKEVATTEN 6 - 2011 www.jof.se
25
▲
björk. Helt enkelt för att detta träslag
inte ger någon bismak till den dryck
eller mat man häller i. Men innan du
hugger dig en vril i skogen måste du
självfallet först be markägaren om lov.
Bästa tid på året att gå ut och leta
gör din egen träk åsa
Vill du göra din egen kaffekåsa?
▼
▼
GÖR SÅ HÄR:
är höst och vinter; på våren är virket
för blött och faran att misslyckas vid
täljningen blir därmed större.
– Idealet är om du hittar en vril
som har ungefär samma storlek som
det kärl du ska göra, fortsätter Bengt
Kroon.
– Sen gäller det att hantera vrilen på
rätt sätt. Jag brukar låta den ligga på
en mörk plats, till exempel under huset,
i ett år för att torka lagom fort. Du ska
absolut inte förvara den inomhus.
Vad har du för råd om jag inte har
tid att göra träkåsan själv och vill köpa
en istället?
– Titta på hur hantverket är gjort,
påpekar Bengt Kroon. Själv skulle
jag välja en kåsa som är täljd för
hand före en som är slipad. En täljd
träkåsa behåller sitt utseende längre.
Är den slipad kan den få fläckar och
beläggningar som kan vara svåra att
få bort.
– För mig är kåsan som en vän som
B ÖR JA K A RVA ! Spänn fast
stycket i en bänk och börja gröp ur
insidan. Arbetet underlättas om du
har tillgång till böjda specialknivar,
så kallade skölpar. Viktigt är att
vrilen inte får torka för fort under
bearbetningen. Då kan det uppstå
sprickor. Förvara gärna ämnet svalt
utomhus eller i en hög med spån
eller under en handduk när du inte
jobbar med det.
TÄL J NING AV U TSIDA N .
Parallellt med urgröpningen av
kåsan täljer Bengt till utsidan och
handtaget. Han använder en täljkniv med kort blad. Ta försiktigt
så att väggarna inte blir för tunna
eller du hamnar fel på annat sätt.
Enklast är att jobba med vrilen när
den fortfarande är rå men inte blöt.
Om vrilen fått torka för mycket blir
veden stenhård och nästan omöjlig
att bearbeta.
”
Arbetet underlättas
om du har tillgång till
böjda specialknivar,
så kallade skölpar
NÄSTA N FÄRDIG . Här anar vi
de små fasetter på ytan som är så
typiska för en handtäljd kåsa. Lägg
märke till att kåsan har inböjda kanter, så kallat skvimpskydd. Bengt
har ritat in ett mönster med blyerts
på sidan som återstår att göra
färdig.
u
följer med mig jämt när jag är ute i
naturen. För många tror jag att den
är en lika självklar del av utrustningen
som fiskespöt eller bössan. Så ta en
kåsa du verkligen gillar.
Hur sköter jag min träkåsa?
– Egentligen bara genom att skölja
av den och torka den när du kommer
hem, svarar Bengt Kroon. Diska den
aldrig med diskmedel eller i diskmaskinen! Smörj in utsidan med rå linfröolja
eller paraffinolja någon gång då och
då om ytan ser torr ut.
Bengt avråder från att olja in en
använd kåsa invändigt. Risken är stor
att den tar smak av sådant. Däremot
får en väl använd kåsa gärna smaka
och lukta lite gammalt kaffe eller te.
Det hör liksom till.
SK A FFA EN V RIL . Låt vrilen
torka på ett mörkt ställe utomhus i
ungefär ett år. Såga till kåsans yttermått med rätt mycket marginal.
Innan du börjar jobba kan du rita
några stödlinjer som hjälp vid täljningen. Här syns undersidan av kåsan, den yta som den ska stå på.
Fotnot: Sätergläntan i Insjön i Dalarna, www.saterglantan.se, har både
kortare och längre kurser för dig som
vill lära dig att snida i trä. Kurser på
närmare håll kan du få reda på via
hemslöjdskonsulenten i ditt hemlän,
sök på www.hemslojden.org.
26
KL A RT ! Så här kan en färdig
kåsa se ut. Bengt avslutar sitt
arbete med att behandla hela kåsan med rå linolja. Detta kan göra
att kaffet smakar lite linolja första
gången men det brukar försvinna
sedan. Man kan även använda paraffinolja.
JAKTMARKER & FISKEVATTEN 6 - 2011 www.jof.se
JAKTMARKER & FISKEVATTEN 6 - 2011 www.jof.se
27