Arkitekten nov 2013

Så överlever du i ett gränslöst arbetsliv
(Nej, du måste inte alltid vara tillgänglig!)
Sveriges
arkitekters
bransch- och
medlemstidning
jämställdhet:
Vartannat
kontor
uppfyller inte
kraven
NummeR 11
november 2013
Expanderande
kontor satsar
på rekrytering
Vinnande bro
blir dubbelt nav
i Linköping
Hammarkullen
– nu och då
Han driver
världens minsta
bomässa
”En stor del av vårt jobb
ligger i frågan: Vad vill vi veta
om projektet om 30 år?”
–Maria Johansson
Sim
sala
BIM
plus
Chef över
kompisarna?
Så undviker du de vanligaste
fällorna
Adina Jägbeck och Maria Johansson
testar gränserna för BIM
på Nya Karolinska Solna
ORD&BILD REKLAMBYRÅ
– KAN SJÄLV.
D MINI
A
P
I
N
VIN
på
uiz
Dubbelq
Lös A+I ion.se/quiz
aipens
Varför ska vi anförtro våra pensionspengar till någon annan, som i sin tur ska tjäna på dem?
Precis så resonerade vi när vi startade 1955. Hos oss är alla sparare delägare som delar på hela
vinsten. Och även du är välkommen – om du är arkitekt eller ingenjör förstås. www.aipension.se
November 2013
I detta nummer
Nu får aktiviteten
styra utformingen
De monotona kontorslandskapens tid är förbi.
Nya friare sätt att jobba innebär en utmaning
för arbetsplatsens struktur.
Sidan 32
3
4
November 2013
Innehåll
38
42
26
28
Briefing
61
9 Byggboom i vårdsektorn.
10 Först ut. Ruben Albertsson är arkitekten som utbildar hantverkare.
tiskt jämställdhets- och mångfaldsarbete.
11 Just nu. Nyheter i korthet.
12Fokus. Var tredje kontor saknar systema-
Reportage
14 Ny dom stärker kamp mot prisdumpning.
15Utrett. Ekosystemtjänster.
16 Få husarkitekter praktiserar på kommun.
19 Byggandet i siffror. Långt kvar till effektiv byggprocess.
20Synpunkt. ”Byggherren behöver ekono-
miska morötter för att skapa gröna stads-
landskap”, menar Mattias Gustafsson.
222013.11.08. Arkitekturgalan.
24Pristagarna. De fick Sveriges Arkitekters arkitekturpriser.
26Nyöppnat. Brasserie KP i Malmö.
27 På plats. Passivhuskonferens i Göteborg.
28Tävling. Metro och Rundquist vann
Linköpingstävling.
30Guiden. Utställningar, seminarier, konfe-
renser med mera.
32 De aktivitetsbaserade kontoren har
kommit till Sverige.
38 Hammarkullen under 40 år.
42 Så används BIM i Nya Karolinska i Solna.
55
Perspektiv
50 Rädsla för gentrifiering ökar segregatio-
nen, skriver Alexander Ståhle.
52 Shop Show på Form/Design Center.
Verktyg
55 Chef över sin kompis, hur gör man?
56 Koppla ner. Så klarar du det gränslösa Karriär
61 Peter Ullstads kontor har vuxit från 7 till 22 på bara ett år.
63 Arkitekter på nytt jobb och nya företag.
Sveriges Arkitekter
arbetet.
72 Sveriges Arkitekter informerar.
78Friyta.
58 Så gjorde jag. Peter Sundin utformade avluftstorn efter luftflödet.
November 2013
5
Välkommen
Arkitektens releasemingel den
22 oktober blev en succé!
Ordförande Jaco
b Sahlqvist fanns
på plats.
Kan en skateboard
främja kreativiteten?
Maria Blom
Chefredaktör och ansvarig utgivare
maria.blom@arkitekt.se
Arkitekter och branschfolk kom
förbi.
Jag vill rikta ett stort tack till alla som hört av sig med kommentarer om tidningens nya
form och innehåll. De allra flesta verkar uppskatta att vi satsat ännu mer på aktualiteter
och tävlingsbevakning. Dessutom verkar en så enkel sak som att tidningen numera går
att rulla ihop och ta med sig, ha fallit i god jord. Tanken är ju att den ska vara en viktig
nyhetskälla och ett praktiskt verktyg i vardagen, inte något man känner sig tvungen att
spara årgångsvis i bokhyllan.
Stort tack också till alla arkitekter, branschkollegor och övriga gäster som kom till
vårt releasemingel på Arkitekturgalleriet i Stockholm för några veckor sedan. Det var
en underbart trevlig kväll, och roligt att för första gången ta del av alla
reaktioner på den nya tidningen.
I det här numret skriver Nina Gunne om hur man utformar de nya
aktivitetsbaserade arbetsplatserna, ett arbetssätt som de senaste
åren börjat omsättas i praktiken. Den som inte provat har nog svårt
att föreställa sig hur det är att inte ha ett fast revir på jobbet. Men
visst funkar det. Tidigare arbetade jag i det nyligen ROT-prisade
Jarlahuset och där kunde man via ljusgården kika upp till Spotifys
glasade våningsplan och förundrat betrakta hur de anställda rullade
runt på skateboards mellan kontorslandskapets ”chill rooms” och
”war rooms”(!). Frågan är om och när det första arkitektkontoret med
liknande arbetssätt dyker upp. Det kanske redan finns? Hör av er i så
fall, det vill vi gärna berätta om.
Annika Jensfelt
Redaktionssekreterare/
redaktör/reporter
annika.jensfelt@arkitekt.se
Nina Gunne
Redaktör/reporter
nina.gunne@arkitekt.se
Sveriges
Arkitekters
bransch- och
medlemsmagasin
foto: peter phillips
Storgatan 41
Box 5027
102 41 Stockholm
Kontaktuppgifter till Sveriges
Arkitekter finns på sid 73.
Vill du prenumerera?
Prenumerationer på den tryckta
tidningen, eller e-prenumeration
beställs på www.arkitekt.se/
arkitekten
Vill du annonsera?
Produktannonser:
Margareta Karlsson,
margareta.karlsson@arkitekt.se
Plats- och eftertextannonser:
Ina Flygare,
ina.flygare@arkitekt.se
Webbannonser:
Bengt Samuelsson,
bengt.samuelsson@arkitekt.se
Utgivningsplan 2013
Annons- och
Nr
manusstopp Utgivning
11/2013
30/10
12/2013 27/11
23/11
18/12
Vill du bidra till tidningen?
Mejla till arkitekten@arkitekt.se
eller de enskilda journalisterna.
Allt redaktionellt material i tidningen publiceras också på
Sveriges Arkitekters webbplats
www.arkitekt.se/arkitekten
Omslagsfoto:
Henric Lindsten
Rebecka Gordan
Redaktör/reporter
rebecka.gordan@arkitekt.se
Jonas Lindgren
Reporter/Redigering
jonas.lindgren@arkitekt.se
Elisabet Näslund
Redaktör/reporter
elisabet.näslund@arkitekt.se
Tryck och repro:
Ineko Stockholm
ISSN 0347-058X
TS-upplaga:
12 300
November 2013
7
Brev till redaktionen
Hör av dig till oss!
Skicka ditt mejl till:
arkitekten@arkitekt.se
?
Fler än arkitekter Man blir sugen
jobbar över
på att läsa
Kommentar till förra numrets
ledarsida: Det är självklart viktigt
att som fack jobba för de sinas
bästa! Dock känns det mycket
samhällsfrånvänt att få det att låta
som att inga andra yrkesgrupper
skulle jobba över. Vårdpersonal,
barnmorskor, lärare och många
fler vänder ut och in på sig för att
räcka till varje dag. Många med
betydligt lägre löner.
Minna Hatti, arkitekt
Svar: Givetvis har du rätt. Det
finns många andra grupper som
också jobbar över. Men att nio av
tio inom arkitektkåren gör det
regelbundet kan väl knappast
vara hållbart ur ett mänskligt perspektiv, oavsett lönen.
Maria Blom, chefred
Ville bara gratulera till en grymt
bra nylansering av Arkitekten.
Ni har verkligen skapat något
nytt, framför allt känns det som
en produkt som man direkt
blir sugen på att läsa. Jag gillar
de nya vinjetterna och nyhetsupplägget med många korta
grejer, lite ”smörgåsbord” över
det. Uppskattar också de korta
insändarna som lyfts till början.
Överhuvudtaget känns det som
personer fått ta mer plats på ett
trevligt sätt, som under vinjetten
”Så gjorde jag”. Det enda som
förvirrar mig lite är att avdelningen ”Briefing” är så pass lång
och innehåller så mycket olika
saker. Kanske något som man
vänjer sig vid.
Ronneby kommun bjuder in till
ARKITEKTUPPDRAG
om Sveriges första Cradle to Cradle -inspirerade
®
stadsdel Kilen.
Var med på workshopen i mars 2014 där idéer
och modeller för området utvecklas!
Förfrågningsunderlaget hämtas på
www.ronneby.se/upphandling
Gustav Björeman, arkitekt
Edge Vägg
Edge Golv
Edge Bord
www.lintex.se
Vi på Folksam engagerar oss i det som våra kunder bryr sig om. Och en sak har
vi lärt oss genom åren: försäkringar är, precis som arkitektur, så mycket mer
än siffror i ett Excelark. Det handlar om känslor. Om allt du håller kärt och bryr
dig om i livet – ditt hem, dina ägodelar, dina intressen, din familj och din framtid.
Därför är det extra roligt att vi är Sveriges Arkitekters nya samarbetspartner.
Det innebär att vi kan erbjuda dig försäkringar till ett fördelaktigt pris, men också
att vi utvecklat och finslipat våra produkter och tjänster så att de passar just
dig. Vi vet att du har annat att göra på dagarna än att grubbla över dina försäkringar. Men nästa gång du tänker på allt det du bryr dig om, som du älskar och
vill skydda - då vet du vem du kan prata med. Vi finns på tel 0771-950 950.
Varmt välkommen!
Briefing.
November 2013
9
Briefing
Nyheter
Tävlingar
Trender
Arkitekternas världsnamn är med och
fajtas när vårduppdragen blir fler
och kvalitetskraven på vårdbyggnader
höjs. Snøhetta har ritat det senaste
Maggie’s Centre, en serie hospice för
cancerpatienter i Storbritannien.
Det våras
för vården
Nu boomar vårdbyggandet igen. Nya behov, sprungna ur förändrad demografi, och snabb teknikutveckling ställer krav på
fler och andra typer av vårdanläggningar.
Vad utmärker dagens vårdmiljöer? Goda material, ljus och
grönska, svarar Peter Fröst som är professor på Centrum för
vårdens arkitektur (CVA) på Chalmers:
– Landstinget är ju den perfekta beställaren i och med att man alltid
bygger för egen, långsiktig förvaltning och därför satsar på kvalitet. Så
har det kanske alltid varit – Huddinge sjukhus är ingen lågprislösning –
men man hade andra arkitektoniska ideal tidigare.
En medvetenhet har växt fram om att du blir friskare av rätt utformad vårdmiljö. Forskning visar att bra arkitektur ger vinster för hälso-
foto: PHILIP VILE
Trend
och sjukvården; exempelvis behöver depressiva patienter tre–sex
dagars kortare vårdtid om de placeras så att de utsätts för direkt solljus
på morgonen.
Det, i kombination med en strävan att sätta patienten i centrum och
ett allmänt högre krav på offentliga miljöer från medborgarna, höjer
ribban på vårdens arkitektur.
– Att upplevelsen av arkitekturen påverkar hur vi uppfattar bemötandet är ingen ny insikt för de som bygger hotell. Men det är nytt
inom vården, säger Peter Fröst.
Elisabet Näslund
På sidan 44 kan du läsa om Sveriges största pågående vårdprojekt,
universitetssjukhuset Nya Karolinska i Solna.
10
Briefing
November 2013
Först ut
”Det finns annat än att
bara bygga nytt”
Arkitekten Ruben Albertsson insåg
att det behövs engagerade praktiker när
1900-talets bostadsbestånd ska rustas
upp. Nu leder han den ettåriga utbildningen Ombyggnad och renovering för
bygghantverkare vid Nässjöakademin.
Varför behövs utbildningen?
– De treåriga byggprogrammen på gymnasiet hanterar väldigt lite ombyggnad. Samtidigt hamnar många på ombyggnader och
använder där samma tänk och metoder som
vid nybyggnad. Men ombyggnad handlar
mer om problemlösande, att man i arbetet
stöter på det som inte är förväntat. De som
idag är skickliga inom yrket är ofta över 50
år och har lärt av lång erfarenhet.
Ni har också sjösatt Världens minsta bomässa. Vad är det?
– Under förra läsåret renoverade vi i kursen en vattenskadad lägenhet, en tvåa i ett
traditionellt trevånings tegelhus från 1955,
ritat av Erik Sigfrid Persson. Vi öppnade lägenheten för studenter och byggföretag som
kom och tittade.
Varför bryr du dig så mycket om
ombyggnad?
– Jag har alltid varit intresserad av återbruk och när jag gick på KTH slängde vår
lärare Jan Magnus Berg ut oss i containrarna
för att samla material till att bygga en by. Det
blev som en bekräftelse för mig och satte
ribban i min själ, att det finns annat än att
bara bygga nytt.
Annika Jensfelt
Vad är det era studenter får lära sig?
ruben albertsson
Aktuell: Med utbildningens nästa ombyggnadsprojekt: Ett lägenhetshus
i centrala Nässjö, med
fyra lägenheter, byggt
1946. ”Det är förfallet men en riktig pärla,
fint hantverk och fina
material som parkettgolv.
Framtiden här är inte att
riva utan att rusta.”
Foto: sofia runarsdotter
– Teknik- och bebyggelsehistoria är en
bas i utbildningen. Tre och en halv dag
i veckan är vi ute och bygger. Då uppstår situationer som leder till samtal
om hur vi gör, vilka kvaliteter som är
viktiga för det liv som finns i bostäderna idag. Det skapas ett engagemang för frågorna hos den yngre
generationen och det är jätteviktigt! Det handlar inte främst om
kulturbevarande byggnadsvård
utan om att unga ska få ta
plats och påverka.
11
Briefing
November 2013
Just nu
För övrigt ...
… öppnar brittiska bevarandeorganisationen
National Trust inspelningsplatsen för Big Brother
för allmänheten. Vilket för diskussionen om definitionen av kulturarv till en ny nivå.
Värmland
regerar
i statistiken
Konjunktur
Emporia.
Redaktör Rory Olcayto på
architectsjournal.co.uk den
17 oktober.
Tre tecken på
… och två tecken
att bostäderna
på att de faktiskt
borde krympa… gör det
Singelhushållen har ökat
med en halv miljon sedan
1991. Idag bor singlar i 60% av
Stockholms bostäder.
Den största ökningen av
2 singelhushåll sker i gruppen 50–66-åringar.
Sverige tillhör de länder
3 som har flest självständiga, individualistiska och
självförverkligande medborgare, enligt World Values Survey. Forskarna ser ett samband
med singel­hushållen.
1
”Villasäljarna” försvann
som målgrupp för bostadsbolagen 2008 när bland
annat reavinstskattereglerna
skärptes. När osålda projekt
med stora lägenheter ritas om
till små, finns efterfrågan.
I Boverkets nya byggregler
2 (BBR) som gäller från 1 juli
2014 finns särskilda regler som
lättar på utformningskraven för
student- och ungdomsbostäder.
Regeringen hoppas att det ska
öka byggandet av små bostäder.
1
Inhämtat på Whites seminarium ”Varför bygger vi för kärnfamiljer när singlarna är i majoritet?”
den 16 oktober. Siffrorna kommer från SCB.
Appropå
Erskinejubileet
Nynäshamn tar
hjälp av mobilen
Arkitektur- och designcentrum, Arkdes, har
också (liksom Nynäshamn) valt
appen som verktyg för att nå
fler. Appen vid namn Arkitektur
Nu/Stockholm innehåller 40
av de senaste årens byggnader,
inredningar och landskapsprojekt. Tanken är att lägga till fler
städer under nästa år.
2014 är också
året då Ralph
Erskine skulle
ha fyllt 100 år.
Det kommer
Arkdes att
fira – med en
app.
Nynäshamn har skapat
en app för att få in medborgarnas synpunkter. På knappt
en månad fick man 499 svar som
bildar underlag för arbetet med
en fördjupad översiktsplan, FÖP.
Ett mål med appen var att nå yngre och medelålders medborgare,
vilket man också lyckats med.
Bland de svarande var det ungefär lika många i åldern 18–40 som
41–65 och tillsammans utgjorde
de den största gruppen.
Hur vill då medborgarna
helst använda Stadshusplatsen och Fredstorget
i centrala Nynäshamn?
55 procent svarade ӊta
och shoppa”. Fritt wifi
hamnade också högt på
önskelistan.
Mobilt
Talk of the WAF
Wingårdhs knep priset för
bästa köpcentrum med
Emporia på World Architecture
Festival, WAF. Det finaste priset,
årets byggnad, gick till australiska kontoret Francis-Jones Morehen Thorp för sitt Auckland Art
Gallery. Festivalens snackis blev
Sancaklar-moskén i närheten
av Istanbul, ritad av EAA-Emre
Arolat Architects som ersatte
traditionell moskétypologi med,
enligt AJ:s chefredaktör Christine Murray, ”en poetisk dans av
materialitet och ljus”.
Prisat
”Arkitektur är en
magisk handling.
Att bygga ett hus
är som att dra en
kanin ur en hatt
– fast mycket,
mycket långsammare.”
Dialog
16
... gånger per dag
får riktvärdet för
flygbuller, max 70
dBA vid uteplats,
överskridas
enligt förslag i
delbetänkandet av
Bullersamordningsutredningen,
som behandlar flygbuller. Det
följer samma principer som övriga
utredningen (se Arkitekten 8.12). Tengbom
får ny vd
Den nya vd:n på
Tengbom heter Bo
Ringdahl och kommer från IToch managementkonsultbolaget
HiQ Stockholm där han varit vd i
sju år. Han börjar den 1 december
och efterträder Magnus Meyer,
som varit Tengboms vd i åtta år.
Han i sin tur går vidare till posten
som vd för WSP Sverige.
Ledarbyte
Bo Ringdahl.
foto: stefan kalm/SAAB AB
Sveriges Bygg­
industriers (BI)
konjunkturprognos får ofta redaktionen att hicka till. Så också
denna gång när Värmland toppar
länslistan över ökade bygginvesteringar. Sett i procentuell
förändring 2013/14 ökar Värmland med 21 procent – att jämföra
med storstadslänen Stockholm,
Västra Götaland och Skåne som
ökar med mer beskedliga 1, 4
respektive 2 procent. Två stora
privata projekt i Karlstad drar
upp statistiken. I kronor och ören
är dock Stockholms investeringar (2012:s siffror) högst: 94,5
miljarder kronor, mot Värmlands
4,8 miljarder. I övrigt spår BI att
Sveriges förbättrade konjunktur
spiller över på byggsektorn, där
bostäder och privata investeringar drar byggandet 2014.
Singellägenheter
i Rindö hamn för
Vasallen av White
Arkitekter. Hälften
av lägenheterna är
under 35 kvadrat.
12
Briefing
November 2013
Fokus
För Liljewall arkitekter blev
jämställdhets- och mångfaldsarbetet
en ögonöppnare.
Flera kontor saknar
mål för jämställdhet
Även Sveriges Arkitekter står utan den plan
och de strategier som lagen kräver
Nära hälften av de svenska arkitektkontor
som enligt lag ska ha både en jämställdhetsplan och ett målinriktat arbete för
jämställdhet och mångfald har det inte.
Sveriges Arkitekter har varken en egen
plan som arbetsgivare eller utåtriktat
jämställdhetsarbete som förbund.
– Det är ett viktigt fackligt arbete, men frågan finns inte med
i vårt nuvarande verksamhetsprogram, säger
förbundsdirektör Catherina Fored.
Skälet till att Sveriges Arkitekter inte
driver frågan om jämställdhet och mångfald
beror enligt Catherina Fored på att styrelsen
prioriterat annat sedan hon tillträdde i januari
2012.
– Samtidigt vill jag säga att vi hela tiden
arbetar med frågan. Den finns inbakad, till
exempel i ett projekt vi har med Saco om det
gränslösa arbetet. Och vi för statistik över
löneskillnader mellan kvinnor och män.
Enligt diskrimineringsombudsmannen har
facket en nyckelroll i arbetet med att främja
lika rättigheter och möjligheter och motverka
diskriminering. En kartläggning Saco gjort
visar att många förbund satsar på jämställdhetsfrågorna i en större omfattning än vad
Sveriges Arkitekter gör, till exempel genom
att driva kampanjer, anordna normkritiska
chefsutbildningar och bjuda in till särskilda
löneseminarier för föräldralediga.
Att som fackförbund göra satsningar av
det här slaget är inget lagen kräver. Däremot
måste Sveriges Arkitekter i egenskap av
arbetsgivare ha en jämställdhetsplan och
arbeta målinriktat med frågorna. Josefin
Edström, Sacos utredare i jämställdhet och
integration, anser att förbunden bör föregå
med gott exempel.
– Är man inte medveten om frågan är det
allvarligt. Det målinriktade arbetet är till för
att upptäcka var det behövs insatser och vem
Diskriminering
det av en jämställdhetsgrupp, djupintervjuer
med medarbetare samt kartläggningar på ett
flertal områden, exempelvis lön, beslutspositioner, rekrytering, sjukfrånvaro, föräldraledighet och vård av sjukt barn.
– Det som kom fram var en ögonöppnare. Vi
såg att det i vår struktur fanns vissa konkreta saker vi kunde göra för att
undanröja hinder. Till exempel
Så svarade
visade det sig att det var svårt
kontoren
för deltidsarbetande småbarnsFråga: Har ni en
föräldrar att få krävande
jämställdhetsplan
samt arbetar planmässigt
uppdrag, säger Per-Henrik
med jämställdhet och
Johansson och berättar att man
mångfald?
nu utformar grupperna med
målsättning att det ska finnas
stöd för de med ansvar och att
ej
inga viktiga möten läggs efter
svar:
5
klockan fyra.
som ska ansvara för att bedriva och följa upp
dem, säger hon.
Catherina Fored säger att hon insåg att
det saknades en jämställdhetsplan på förbundskansliet när hon började 2012.
– Nu är det på gång. Jag hade önskat att
arbetet kommit längre men vi har inte hunnit
med, säger hon.
I Sverige finns det 41
arkitektkontor med 25 eller fler
anställda vilket betyder att de
enligt lag ska ha en jämställdhetsplan och ett målinriktat
arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnicitet och religion.
Arkitektens undersökning,
riktad till vd:ar och personalNej:
ansvariga, visar att 17 kontor
17
Det insamlade materialet
av de 36 som svarat, alltså
Ja:
19
ligger till grund för kontorets
nästan hälften, saknar antinnya handlingsplan där mål,
gen plan eller målinriktat
kartläggningar, analyser och
arbete eller både och – precis
konkreta åtgärder finns med.
som Sveriges Arkitekter.
Nio av dessa kontor har
Vid rekrytering kallar man
Ett kontor som arbetar
en aktuell jämställdhetsplan men arbetar
nu till exempel sökande som
aktivt med frågorna är Lilinte målinriktat med
kan bidra med bredd, som
jewall arkitekter i Göteborg.
jämställdhet och/
kunskaper i språk eller om
När Per-Henrik Johansson
eller mångfald. Åtta konandra länders arkitektur. Det
tillträdde som vd 2010 visade
tor saknar plan. Av dem
har sex inget jämställdhar gett resultat. Att han som
en medarbetarenkät att de
hets- och mångfaldsarvd deltar aktivt i jämställdhetsanställda inte tyckte att män
bete alls.
gruppen och det fortsatta aroch kvinnor hade samma
betet ser Per-Henrik Johansson
möjlighet att avancera. Detta
som en viktig markering.
trots att kontoret hade en
– Det ger en tydlig signal att vi prioriterar
jämställdhetsplan.
frågorna. De är viktiga för oss. Vi har kommit
– Då bestämde vi oss för att jobba med det
en bit på vägen men har mycket kvar att
här. Vi vill vara en attraktiv arbetsplats, och
åstadkomma.
då måste alla få möjlighet att utvecklas efter
Rebecka Gordan, Annika Jensfelt
bästa förmåga, säger han.
I samarbete med en genusexpert startade
Fotnot. Antal anställda på kontoren är enligt STD:s
de flera aktiviteter, som föreläsningar om aksenaste branschöversikt.
tuella begrepp, lagar och strategier, grundan-
13
Briefing
November 2013
foto: nicke johansson
”Våra kvantitativa mätningar har
hjälpt oss att se att vi är på rätt väg. De
ger ett förbättrat underlag för styrning och beslut”, säger Monica Österberg, HR-chef på Liljewall arkitekter.
”För vår del har det handlat om
att få syn på de hinder och strukturer som finns på ett omedvetet
plan”, säger Per-Henrik Johansson, vd på Liljewall arkitekter.
”Jämställdhet och mångfald är
inte längre bara ord på intranätet.
Det känns bra att vara del av ett
företag som medvetet arbetar för
en god arbetsmiljö.”, säger Annelie Idermark, fackklubbens ordförande på Liljewall arkitekter.
4 �
Det säger
lagen
rbetsgivare med 25 anställda
A
eller fler ska var tredje år upprätta en plan för jämställdhetsarbetet. Jämställdhetsplanen
ska innehålla de åtgärder som
behövs på arbetsplatsen för att
det exempelvis ska vara möjligt
att förena arbete och föräldraskap, för att främja en jämn
könsfördelning och förhindra
att sexuella trakasserier uppkommer.
Arbetsgivaren ska vart tredje år
kartlägga och analysera löner
och andra anställningsvillkor
för att upptäcka, åtgärda och
förhindra osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. På
arbetsplatser med 25 anställda eller fler ska det finnas en
handlingsplan för arbetet med
jämställda löner.
Arbetsgivaren ska även arbeta
målinriktat med att främja lika
rättigheter och möjligheter oavsett etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning
inom områdena arbetsförhållanden och rekrytering.
Fackets representanter på
arbetsplatserna ska företräda
medlemmar som blivit utsatta
för diskriminering, men också
samverka med arbetsgivaren
om aktiva åtgärder för att uppnå
lika rättigheter och möjligheter
på arbetsplatsen.
Checklistor och mer information på
www.do.se
Kontoren med jämställdhetsplan och målinriktat
arbete för både jämställdhet och mångfald
Liljewall arkitekters jämställdhetsgrupp bildades 2012. Johan
Brendelökken, Annelie Idermark,
Calle Hellberg, Per-Henrik Johansson, Lotta Josefsson och Monica
Österberg ingår i gruppen.
White
Tengbom
Temagruppen
Wingårdhs
Liljewall arkitekter
Fojab
Krook & Tjäder
Semrén & Månsson
ÅWL Arkitekter
Strategisk Arkitektur
Wester + Elsner
Aperto
Reflex Arkitekter
BSK Arkitekter
Equator Stockholm
Berg/C. F. Møller
Abako Arkitektkontor
Pyramiden Arkitekter
MAF Arkitektkontor
Så satsar andra
saco-förbund
– några exempel:
nordnar normkritiska chefsA
utbildningar.
Driver kampanjer om lika lön.
Anordnar kurser för förtroendevalda om aktivt jämställdhetsarbete.
Driver skräddarsydda mentorsprogram för invandrade
akademiker.
Arrangerar seminarier för
medlemmar som ska vara
föräldralediga.
14
Briefing
November 2013
Nyheter
Stenpriset till Stortorget
Sienapristagaren från 2011, Stortorget i Gävle
av Anderson Jönsson Landskapsarkitekter, fick
Stenpriset 2013 för användandet av natursten på
ett estetiskt, hållbart och nyskapande sätt.
Ny dom stöd i kamp mot prisdumpning
Domen är goda
nyheter för Sveriges
Arkitekter som vill sätta stopp för
prisdumpning i arkitektupphandlingar.
– Det ska bli intressant att se
om de företag som fått sina anbud uteslutna går vidare till Högsta förvaltningsdomstolen. Står
sig domen kan det ge råg i ryggen
för upphandlande myndigheter
att förkasta onormalt låga
Upphandling
anbudspris även i arkitektupphandlingar, säger Ulrik Östling,
jurist på Sveriges Arkitekter.
Så kallad prisdumpning är
en het fråga i Sveriges Arkitekters styrelse. Den har satt upp
företeelsen som en av sina
fokusfrågor under hösten, som
ett tillägg till verksamhetsplanen
för 2013 och 2014. Sveriges
Arkitekter konstaterar att
genomsnittspriset på en arkitekttimme idag ligger på cirka 795
kronor men att det inte är ovanligt att ramavtalsupphandlingar
sker till genomsnittliga timpriser
runt 500 kronor, i sämsta fall 200
kronor eller faktiskt noll kronor
för vissa tjänster.
– Många medlemmar vi
Foto: patrick miller
Ett upphandlingsbolag i
Göteborg förkastade fem
byggbolags anbud på grund
av omotiverat låga timpriser.
Byggbolagen överklagade
men nu har Kammarrätten gett
upphandlaren rätt.
Jacob Sahlqvist, ordförande
i Sveriges Arkitekter.
pratat med känner sig allt oftare
tvungna att agera pristaktiskt
istället för att ge väl underbyggda
och realistiska anbud. Om några
företag accepterar uppdrag på
dåliga villkor lär sig beställarna
att arkitekttjänster kan köpas
billigt och det kan och bör vi
bekämpa, säger Jacob Sahlqvist,
Sveriges Arkitekters ordförande.
Kampen mot prisdumpning
ska ske bland annat genom
debattartiklar. Förbundet har
också startat en utredning för att
ta fram relevanta fakta som ska
ligga till grund för en kampanj.
I lagen om offentlig upphandling, LOU, finns regeln som
säger att en upphandlande myndighet har möjlighet att förkasta
anbud som de tycker är onormalt
låga, så som skett i Göteborg.
– Regeln ger en möjlighet men
inte en skyldighet att förkasta
anbudet. För att komma åt prisdumpning hade det varit bra om
regeln innehållit en skyldighet,
säger Ulrik Östling.
Annika Jensfelt
IfoElectric_Arkitekten_93,5x131mm_131104_IfoElectric_AoB_90x130 2013 1
®
Betong
i nya
banor
6 nya modeller med sensor!
rörelse för ljus
Sockel i vitt underhållsfritt porslin, kapslingsklass IP44.
Du ser det nya sortimentet med inbyggd rörelse- och
dagsljusdetektor på www.ifoelectric.com
www.graphicconcrete.com
Helsinki Kathy and Helsinki Neptun
GCPro™
Tel 0456-265 00 / www.ifoelectric.com
November 2013
Nyheter
Betänkandet
i korthet
För att inkludera ekosystemtjänster i samhällsplanering och näringslivsutveckling måste de integreras
i beslutsprocesserna. Det krävs
också bättre kunskapsunderlag och ökat lärande. För detta
föreslås en kunskapsnod i form av
en tillfällig myndighet, verksam
fram till 2018 då målet om värdet
av ekosystem ska följas upp.
1
2
Se över hur de lagar som
styr mark- och vattenanvändningen, såsom
Plan- och bygglagen (PBL),
gynnar ett hållbart nyttjande av
viktiga ekosystemtjänster. Ändra
lagen om det finns brister.
Utred om ekologisk
kompensation, det vill
säga att förorenaren
betalar för negativ inverkan på
ekosystemtjänster vid exploatering, är effektivt. Om så är fallet,
ta fram nationella riktlinjer och
verktyg för genomförande och se
över gällande lagstiftning.
3
Elisabet Näslund
Utredare: Maria Schultz, enhetschef på Stockholm Resilience
Centre. Ekosystemtjänster är
de funktioner hos ekosystem
som gynnar människan. Genom
att främja dem kan vi dra nytta
naturens förmåga till exempelvis
klimatstabilisering och luftrening.
Mer på sidan 20.
Foto: Nora Lidfeldt
Ekosystem
in i PBL
15
Briefing
Utrett:
Synliggöra värdet
av ekosystemtjänster
– Åtgärder för välfärd
genom biologisk
mångfald och ekosystemtjänster
(SOU 2013:68)
Gunnar
Lidfeldt
F. d. stadsarkitekt i Gävle protesterar genom Hembygdsföreningen
mot kommunens planer på att göra
saluhall av gamla Rådhuset.
”Gävle saknar
stads­arkitekt”
Varför protesterar du?
– Rådhuset är stadens förnämsta märkesbyggnad och bör ha
ett värdigt innehåll. Planerna
på kommersiell användning är
hårresande och vittnar om total
brist på förståelse för byggnadens
karaktär och dess historiska och
arkitektoniska värde. Ponera att
M3 Mobil Glas
www.lintex.se
Hallå där
Stockholms stadshus skulle konverteras till saluhall! Vilket liv det
skulle bli! Bara ett restaurangkök
kräver ombyggnader som enligt
mig är omöjliga att genomföra utan att man förgriper sig
allvarligt på Rådhusets interiör.
Hade jag varit i tjänst som stadsarkitekt hade jag inte kunnat
godta detta. Jag hade agerat
kraftfullt för att starta en diskussion både internt och utanför. Nu
saknar Gävle stadsarkitekt.
Huset har stått tomt sedan i
mars, vad ska man göra istället?
– Ett förslag som jag tror har
stöd bland många är att kommunalråden flyttar in med kansli.
Det skulle innebära en värdig
användning som gav byggnaden
skäl för namnet. Annars kunde
man använda en del av bottenvåningen till ett stadsmuseum
och turistinformation. Så har man
gjort i Sundsvall. Annika Jensfelt
M3 Mobil
16
Briefing
November 2013
Nyheter
av de svarande angav att de
praktiserat på ett kommunalt
stadsbyggnadskontor eller på en
statlig myndighet.
Christer Malmström är skolchef på arkitektskolan i Lund.
Han är förvånad över siffrorna.
– Det är märkligt, jag har ingen
känsla av att studenterna helst
vill praktisera på privata kontor.
Jag har haft studenter som praktiserat kommunalt och många
är stadsbyggnadsintresserade,
säger han.
Foto: Annika Jensfelt
Islossning
för ny
arkitekturpolitik
Nu finns en öppning för en
ny arkitektur-, form- och
designpolitik. Kulturdepartementet kartlägger hur
målen i nuvarande politik
har nåtts. Resultatet kan bli
grund för en utredning.
Något beslut om att en
utredning ska starta
har regeringen dock inte tagit.
– Vi får se när vi är i mål om
utredningsdirektiv. Ambitionen nu är att titta på målen,
säger Martin Sundin, avdelningschef på Kulturdepartementet.
Regeringen har droppat
löften om att 1998 års arkitekturpolitiska handlingsprogram Framtidsformer ska ses
över och eventuellt ersättas
med en ny statlig politik för
arkitektur, form och design vid
några tillfällen under året.
I oktober startade en tjänstemannagrupp med att göra
en förstudie som ska lägga en
grund för fortsatt arbete med
översynen. Den kartlägger
Framtidsformer och andra
dokument samt intervjuar
fackfolk. Uppdraget ska vara
klart vid årsskiftet.
Politik
Elisabet Näslund
Carolina Biasca är
praktikant på arkitektkontoret Jägnefält
Milton i Stockholm.
Flest praktiserar
på privata kontor
Alla husarkitektstudenter
praktiserar på privata kontor,
visar Sveriges Arkitekters enkät till masterstudenterna.
Av de 97 studenter som
deltog i undersökningen, svarade 69 stycken att
Praktik
de gjort praktik. 37 av dessa
var husarkitekter och 23 var
landskapsarkitekter. Samtliga
svarande husarkitekter angav att
de gjort sin praktik på ett privat
arkitekt- eller teknikkonsultföretag. Bland landskapsarkitekterna
var det inte lika ensidigt. Hälften
En förklaring kan enligt
Christer Malmström vara att det
inte finns så mycket ritarbete på
en kommun.
– Det är det studenterna kan
efter tre år på utbildningen, då
de flesta gör sin praktik. För
landskapsarkitekter däremot kan
jag tänka mig att det finns fler
relevanta arbetsuppgifter inom
till exempel praktisk parkförvaltning.
Ytterligare en förklaring kan
vara att studenterna inte har tillräcklig kännedom om kommunalt arbete, att de helt enkelt inte
hittar dit. Men det beror enligt
Christer Malmström inte på att
utbildningen missat att uppmärksamma det alternativet.
– Jag är ganska säker på att vi
uppmärksammar det. Men det är
som med allt annat, det behövs
sägas minst tre gånger innan det
fastnar och det gäller oss alla:
studerande, praktiserande och
skrivande arkitekter. Liksom
människor i gemen!
Annika Jensfelt
Omstritt arkitekturprogram klubbat till slut
Den 14 november klubbades
Arkitektur Stockholm – en
strategi för stadens gestaltning, i Stockholms byggnadsnämnd. Under utställningen 28 juni till 6 september
2013, engagerade sig många
Stockholmsarkitekter och
kom med både ris och ros.
Tobias Olsson, arkitekturpolitisk chef på
Sveriges Arkitekter som lämnade
remissvar, är positiv till att StockPolitik
holm nu får en arkitekturstrategi.
Sveriges Arkitekter har däremot
påpekat att utställningsförslaget
var otydligt kring till exempel hur
den nya byggnadsordningen ska
kopplas till dokumentet.
– Programmet blir som ett
skyltfönster för arkitektur, att
använda mot beställare och politiker. Det är generellt hållet, men
exempelsamlingen blir viktig att
mäta arkitektonisk kvalitet mot,
säger Tobias Olsson.
Stockholms Arkitektförening
lämnade in remissvar med kommentarer. De arrangerade den 21
oktober ett rundabordssamtal på
Liljewalchs. Där deltog medlemmar i föreningen, gruppen
Samhällsdebattörerna och representanter för SBK.
Samhällsdebattörerna hade
lämnat kommentarer till utställningen med ett brev ställt till
SBK den 6 september. Gruppen
skrev bland annat att programmet borde redovisa hur riksintresset i Stockholms innerstad
ska tas om hand.
Karolina Keyzer, stadsarkitekt i Stockholm, påpekar
att programmet är ett levande
dokument som fortfarande kan
införliva goda exempel för att
konkretiseras.
– Med ett arkitekturpolitiskt dokument kopplat till
översiktsplanen blir stadens
strävan efter hög kvalitet på
arkitektur tydlig. Det viktigaste
är att dokumentet finns!
Nina Gunne
FUSION RT 570
FUSION RT 571
FUSION RT 572
FUSION RT 573
UNIKA ATTIKA RT 546
SLAGNA NYHETER
På Randers Tegl arbetar vi kontinuerligt och målinriktat med att skapa nya
tegeltyper till innovativa projekt. Senast utökades vårt sortiment med Unika Attika
och fyra nya varianter i vår helt nya Fusion serie, som bjuder på harmoniska och
exklusiva färgnyanser.
randerstegl.se | tegl@randerstegl.se
+48 22 879 8907
sweden@flowcrete.com
www.flowcrete.se
@flowcrete
Hållbara
golvlösningar för
kommersiella ocH
industriella miljöer
Möt Flowcrete Sweden på
Arkitekturgalan 2013
Stockholm, Waterfront
8 november
Var du på Arkitekturgalan? Missade du
vår trollkarl? Vill du lära dig
använda kortleken? Besök oss online...
www.flowcrete.se/arkitekturgalan
19
Briefing
Oktober 2013
Byggandet i siffror
Elisabet Näslund
Byggkostnaden
och dess variation
Enligt beställaren och platschefen (antal fel i % av totalt antal)
Baserat på 274 projekt, rangordnade efter kostnad i kr/kvm BTA
Mer än 50 projekt
har haft ett enskilt
fel som kostat över
1 miljon kronor.
Felkostnad (tkr)
Så nöjda är
beställarna och
platscheferna
med konsulterna
Beställare
Platschef
75-percentil
17 675 kr
Projektnummer
Arkitekt
Konstruktör
El-konsult
VS-konsult
Vent-konsult
75%
74%
73%
69%
69%
64%
66%
65%
62%
63%
Källa: Produktivitetsläget i svenskt byggande 2013, av Per-Erik Josephson på uppdrag av Svenska byggbranschens utvecklingsfond, SBUF. Bygger på data från 625 intervjuade projektledare
i beställarorganisationer och byggplatschefer i 444 projekt.
M5 Konferens
M Box
www.lintex.se
274
243
210
177
144
0
Byggkostnad
(Kr/kvm BTA)
111
Beställare
Platschef
78
5 000
90-percentil
21 490 kr
50-percentil
14 456 kr
25-percentil
12 000 kr
45
0
Antal fel (%)
10-percentil
10 490 kr
12
10 000
5 000+
5
2 000–5 000
15 000
1 000–2 000
10
500–1 000
20 000
200–500
15
100–200
25 000
30–50
30 000
50–100
25
20
10–30
Det är variationerna som slår
läsaren av rapporten Produktivitetsläget i svenskt byggande
2013. Varken byggkostnader
eller ledtider är likformiga, felen är legio och kostar massor.
Dessutom beskrivs samarbetet
som generellt. Det står klart
att byggbranschen har långt
kvar till de effektiva, industrialiserade processer som gör att
delar av tillverkningsindustrin
kvalitetssäkrat sin produktion.
Produktivitet
Kostnad för att åtgärda
byggets största fel
1–10
Långt kvar
till effektivt
byggande
20
Briefing
Oktober 2013
Synpunkt
”Hemlösheten ökar med 500 personer
per år, i takt med bostadsbristen.”
Chefen för Stockholms Stadsmission Marika Markovits är kritisk
till att många av Sveriges kommuner inte skapar riktlinjer för
bostadsförsörjningen trots att det är ett lagkrav. Intervjuad av
Mikael Delin i Dagens Nyheter den 17 oktober.
Reagera, replikera eller debattera:
synpunkt@arkitekt.se
Mattias Gustafsson:
”Ge byggherren skäl att skapa gröna städer”
Byggherren behöver ekonomiska morötter för att
skapa anläggningar med urbana ekosystemtjänster,
menar landskapsarkitekt Mattias Gustafsson.
N
är den hållbara staden
ska ta form kommer
programmeringen av
offentliga utemiljöer att
spela en avgörande roll
för ett lyckat stadsliv.
I ett tätare stadslandskap
måste grönstrukturen bli
smartare för att kunna
hantera det trånga och
hårdgjorda och samtidigt bidra med positiva
effekter.
Landskapsarkitekturen bör inte bara berika
människors upplevda
välbefinnande, den måste
dessutom leverera urbana
ekosystemtjänster. Vi stadsbor behöver
rekreativa vardagsmiljöer med ren luft och
rent vatten som också ger oss en utjämning av
oönskade effekter av ett lynnigare klimat. Vad
kan skynda på utvecklingen av mellanrummens kompetens i Sverige?
Först och främst handlar det om att öka
kunskapsnivån om urbana ekosystemtjänster
inom både arkitektkåren och bland byggherrar. Det är viktigt att få fram en palett av goda
exempel på väl gestaltade och funktionella
anläggningar. Hållbara systemlösningar
måste förstås fungera på våra breddgrader.
”I ett tätare stadslandskap måste
grönstrukturen
bli smartare.”
som levererar urbana ekosystemtjänster?
Det är dags för kommunerna att börja ta
ekosystemtjänsterna på allvar och prissätta
dessa mervärden i projekten! Eftersom vi
skattebetalare är vinnarna på att hållbarheten verkligen realiseras i våra
Urbana
städers mellanrum, är det inte
ekosystemtjänster
orimligt att kommunerna tar på
sig ledartröjan och inför ekonoEkosystemtjänster
miska morötter som katalyserar
är de funktioner hos
hållbara landskap.
ekosystem som gynnar
Här krävs kvalitativt innovationsarbete, kombinerat med
uppföljning av byggda exempel
och utvärdering av dess faktiska
effekter.
människan; naturens
Eftersom landskapsarki”gratistjänster” som
Så varför inte införa en ”ekotekturen iordningsställs sist
pollinering av grödor
systemtjänstpremie”? Byggheri husprojekten är det inte helt
eller fotosyntesen som
ren betalar fullt markpris men
sällan där det också prutas. Då
möjliggör andning.
Urbana ekosystemfår efter uppvisande av byggd
är det viktigt att ha kunskapen
tjänster är nyttor som
anläggning med hållbara funkom att gemensamma takterrasnaturen tillhandahåller
tioner tillbaka en summa efter
ser, blomstrande biotoptak och
på stadsnivå.
verifierad grönytefaktor.
renande regnträdgårdar faktiskt
En ”ekosystemtjänstpremie”
för relativt små summor pengar i
skulle definitivt driva på grön
sammanhanget ger stor socioinnovation och en diskussion
ekologisk utväxling.
LÄS OM
kring vad som verkligen ger en
Det grundläggande ansvaret
Miljödepartehållbar stadsutveckling. Vi skulle
för att få till stånd landskapsmentets utredning
så småningom få uppleva en rad
lösningar som levererar urbana
”Synliggöra värdet
byggda goda exempel och kunna
ekosystemtjänster ligger hos
av ekosystemtjänster” på sid 15
verifiera effekten av de urbana
kommunerna. Visst är det bra
ekosystemtjänsterna.
att kommuner på många håll
När dessa typer av system blir
har börjat ställa hårdare hållmer standardiserade kommer vi också få se en
barhetskrav på byggherrarna, exempelvis
kostnadseffektivisering.
genom flödeskrav på utgående dagvatten och
Med hjälp av ”ekosystemtjänstpremier”
grönytefaktor. Det är propåer som skyndar på
kan Sverige ta täten och visa omvärlden
en hållbar samhällsutveckling.
hur framtidens hållbara stadslandskap ska
Därför är det djupt problematiskt att
gestaltas.
ambitiösa miljökrav i stadsutvecklingsprojekt
som Norra Djurgårdsstaden sammanfaller med kraftigt stigande markpriser. Faran
är att byggherren, för att få ihop kalkylen,
i slutändan är tvungen att banta bort goda
miljölösningar. Här behöver byggherren
Mattias Gustafsson är landskapsarekonomiska incitament för att kunna försvara
kitekt, driver landskapsarkitektkonokonventionella miljölösningar högre upp i
toret Urbio och verkar i gröna stadssin organisation.
byggnadsprojekt som Hammarby
sjöstad, Norra Djurgårdsstaden och
Frågan är: vad kostar det lokalsamhället att
Årstafältet i Stockholm.
det inte kommer fram gröna stadslandskap
Denna produkt är anpassad till
Branschregler Säker Vatteninstallation.
Purus AB garanterar produktens
funktion om branschreglerna och
monteringsanvisningarna följs.
DITT NYA BADRUM
BÖRJAR MED DEN HÄR
Purus Line golvbrunn ger dig helt nya
valmöjligheter. Placerar du den väggnära är
du fri att välja badrumsklinker i vilken storlek
som helst. Lite mer som du vill ha det.
www.purusline.se
22
Brifeing
November 2013
November 2013
2013.11.08
Kändistätt på
välbefolkad gala
För att vara på plats när Sveriges
största arkitekturpriser delas ut av en
lättklädd Erik Haag, höra politiker debattera
med arkitekter och mingla med varann kom
omkring 800 personer till årets Arkitekturgala
på kongresscentret Waterfront i Stockholm.
Enrique Peñalosa var ett av dragplåstren i
programmet. Kanske lyckades han påverka de
politiker som var på plats för att debattera, Stefan Attefall, Åsa Romson och Katrin Stjernfeldt
Jammeh, med berättelsen om hur han som
borgmästare i Bogota, 1998–2001, förändrade
stadens trafikstruktur och gjorde trottoaren till
en publik, demokratisk plats. Francis Kéré drog
ner applådåskor för sin föreläsning om en arkitektur som verkligen gör skillnad. Med arkitektkontor i Berlin gör han sina viktigaste projekt
när han bygger skolor i hembyn i Burkina Faso.
Också Arkitektur i Sverige, en kavalkad över
aktuella projekt i Sverige, uppskattades, liksom
Pecha Kucha med inspirerande arkitekter.
Dessutom lyckades kvällens dj Stephen Simmonds efter galamiddagen med konststycket
att få ihop ett dansgolv fullt av arkitekter.
Stockholm
Text: Nina Gunne Foto: Patrick Miller
23
Briefing
24
Briefing
November 2013
Arkitekturpriser
Dubbla vinster för
foto: johan celsing arkitektkontor
Ett skogskrematorium, ett småhusområde, en liten armatur, en nationalpark och en chefredaktör. Det är årets pristagare. Två kontor tog hem två
pris var vid Arkitekturgalan i Stockholm.
foto: henrik lindvall
foto: Studio Daniel Rybakken
Kasper Salin-priset:
Det nya krematoriet
på Skogskyrkogården,
Skogskrematorium II
Arkitekt: Johan Celsing
Arkitektkontor
Byggherre: Stockholms
Kyrkogårdsförvaltning
Ur juryns motivering: ”... ett
lugnt och precist tillägg till den
helhetskomposition som Lewerentz och Asplund en gång
skapade /…/ Detta är ett projekt
som snabbt kommer att bli en
naturlig del av världsarvet.”
Guldstolen:
Armaturen Ascent
Formgivare: Daniel Rybakken.
Producent: Luceplan.
Ur juryns motivering: ”... en armatur
i litet format men med överraskande möjligheter att variera och
skapa en ljusmiljö som är helt
anpassad efter situationen.”
Sienapriset: Hamra nationalpark
Arkitekt: White Arkitekter genom Martin Ehn Hillberg.
Beställare: Naturvårdsverket. Ur juryns motivering: ”Hamras nationalpark och dess nya entréer kännetecknas av några av de viktigaste
egenskaperna i god landskapsarkitektur – originalitet, enkelhet och
hållbarhet.”
foto: ioana marinescu
Årsta kyrka, även den ritad av
Johan Celsing Arkitektkontor,
fick Helgopriset som delas ut
av Statens fastighetsverk.
25
Briefing
November 2013
Kritikerpriset tilldelas ...
... Dan Hallemar, chefredaktör för tidskriften Arkitektur
”Kritikerpriset 2013 tilldelas Dan Hallemar för ett mångårigt
och engagerat bidrag till att bredda och fördjupa svensk
arkitekturkritik.”
foto: carlmagnus johansson
Celsing och Griab
”Nomineringarna
blir ett kvitto på
att vi jobbar
på rätt sätt”
Byggherren Förbo, ett kommunalt bostadsbolag, var
nominerade till två priser på
galan. Dels för flerbostadshuset Höjdpunkten av Nordmark
och Nordmark, dels renoveringen av miljonprogramsområdet Säteriet av QPG.
– Nja, det är inget
självändamål för
oss att sticka ut med
arkitektur för att få
priser. Men för att
axla vårt samhällsbyggnadsansvar är
Peter
det grundläggande Granstedt.
att ha bra arkitektur
som ger långsiktigt hållbara
värden. Nomineringarna blir
ett kvitto på att vi jobbar med
frågorna på rätt sätt, säger Förbos
vd Peter Granstedt.
Vad gör ni som blir så rätt i prissammanhang?
bostadspriset:
Kvarteret Rosmarinen i Mariastaden i Helsingborg, 14 friliggande enfamiljshus
Arkitekt: Griab genom Anders Lundin, Abbas Chahrour
och Juha Huhtilainen (de två sistnämnda nu Chahrour
Huhtilainen A+D). Byggherre: HSB Nordvästra Skåne.
Ur juryns motivering: ”... ett mycket vackert och stilsäkert
projekt som är konsekvent genomfört intill sista spiken.”
Anders Lundin och Abbas Chahrour fick även priset Ung
svensk arkitektur som delas ut av tidskriften Arkitektur.
– Som ny vd här sedan ett
halvår är jag imponerad över
de goda processerna. I Säteriet
är det samspelet med hyresgästerna, att man är duktig på
att ta in de boendes önskemål.
När det gäller Höjdpunkten är
det en nyexploatering i kuperad
skogsmark och det har handlat
mycket om att bygga på naturens
villkor. Alla aktörer har varit
trogna den visionen och samarbetet har fungerat väldigt väl.
Elisabet Näslund
foto: förbo
Hårdsatsar ni på högklassig
arkitektur?
26
Briefing
November 2013
Nyöppnat
Restaurang: Brasserie KP, Posthusplatsen 4, Malmö.
Arkitekter: Sandellsandberg genom Thomas Sandell,
ansvarig arkitekt, och Ida Wanler, handläggande
inredningsarkitekt.
Uppdragsgivare: Volito Fastigheter.
Möblerna är genomgående i naturmaterial.
Knoppen är specialtillverkad för
projektet och utgår ifrån den gamla
logotypen som kan ses i originalfrisen på väggarna.
Nytt liv
i Posthuset
De två cocktailbarerna ligger i
anslutande rum.
Sandellsandberg har förvandlat gamla Posthusets kassahall
till ett klassiskt brasserie i modern tappning. I den kulturminnesmärkta lokalen från 1900-talet har inredningsarkitekterna
valt äkta material som ska åldras med värdighet och vara lika vackra
om 50 år: Mässing, opalt glas och kalkstensgolv. Och i möblerna
återfinns naturmaterial som skinn, ulltyger och vitkalkad ek. Flera
möbler är specialritade för projektet, däribland det centralt placerade
Malmö
soffskeppet. Det är också de ballonglampor som står utplacerade längs
salens mitt.
De ska kunna möta ljuskronorna och tillsammans med ekpanelen
på väggarna, som har återställts till originalhöjden från sekelskiftet,
ta ner tyngdpunkten i rummet och skapa en intim och välkomnande
känsla.
Jonas Lindgren
foto: felix gerlach
Gedigna material låter brasseriet åldras med värdighet
27
Briefing
November 2013
På plats
Vad? Passivhus Norden,
konferens om passivhus.
Var?Chalmers i Göteborg.
När? 15–17 oktober.
Skärpta
byggregler
efterfrågas
Den sjätte nordiska passivhuskonferensen samlade cirka
200 deltagare. Huvudtema i år
var befintliga byggnader som
behöver renoveras inom en
snar framtid.
Höjdpunkter:
Vallda Heberg. Den första efter-
middagen ägnades åt studiebesök. Ett objekt var Vallda Heberg
i Kungsbacka, ett område som
innehåller bostäder av olika slag,
förskola och äldreboende. Energianvändningen i området uppgår
bara till en tredjedel av kraven i
Boverkets byggregler, BBR och
40 procent av områdets energiförsörjning kommer från solen.
Christer Kilersjö, vd på Eksta
Bostads AB, berättade att det är
en självklarhet för företaget att
bygga till passivhusstandard.
Det spar pengar i driftskedet
och hyresgästerna är nöjda med
inneklimatet. Certifiering är bra.
Kontrollerna höjer kvaliteten och
husägarna får ett papper på detta,
som höjer fastighetsvärdet.
Fiskarhedenvillan. Michael Staffas
berättade i sitt föredrag om en fö-
foto: helena Westholm
Första dagens
studiebesök i
Kolla Parkstad,
Kungsbacka,
med byggnader som ritats
av Kjellgren
Kaminsky
Architecture
och Markgren
Arkitektur.
redömlig process där utbildning,
erfarenhetsinhämtning, samverkan och noggrannhet gjort att
man uppnått sitt mål, nämligen
att passivhuscertifiera en hustyp
enligt internationell standard.
Bara det inte stannar vid ett
flaggskepp, tänker jag. Det borde
inte vara svårt för Fiskarhedenvillan och de andra typhusföretagen att förmå alla sina kunder
att köpa ett passivhus, om man
pratar om miljö, boendekostnad,
värdet vid en försäljning, och inte
bara pris.
Where next
is now!
Arkitekter och inredningsdesigners
träffas där det bästa av det bästa inom
textil inredningsdesign visas. Heimtextil
är den största internationella plattformen
för textil i offentlig miljö och främjar
kontakter och utbyten på högsta nivå.
Det man letar efter hittar man här.
Mer information och inträdeskort till
förköpspris på contact-contract.com
info@messefrankfurt.se
Tel: 08-660 00 45
Byggkrav. I den avslutande pa-
neldebatten var alla eniga om att
de svenska byggreglerna skulle
kunna skärpas ordentligt. I Norge
kommer byggreglerna att ligga på
passivhusnivå efter 2015. Nu halkar Sverige efter. I frågan om huruvida kraven ska samordnas enligt Byggkravutredningens förslag
eller inom Norden var församlingen däremot inte alls överens.
Så var det:
Konferensen lockade bara ett tiotal arkitekter. Det fick till följd att
arkitektoniska, konstnärliga och
sociala aspekter knappt fick något
utrymme alls. Är det för att det är
så tekniskt som arkitekterna inte
kommer – eller är det för att arkitekterna inte anmäler sina projekt
som det är så tekniskt?
Helena Westholm
8/1 – 11/1 2014
28
Briefing
November 2013
Tävling
Tre skissar på museum
Bron blir
station i
Linköping
Statens fastighetsverk har bland 63 intresse­
anmälningar valt ut tre kontor som får rita på
en utbyggnad av Skissernas museum i Lund:
Elding Oscarson, Powerhouse Company och
White Arkitekter. Museet fick egna lokaler 1941
i en före detta gymnastiksal från 1882 och har
vuxit i flera etapper. Den senaste utbyggnaden, av Johan Celsing, stod färdig 2005.
Så kan man dra
dubbel nytta av
stationsläget
Ett förslag med ena foten i den gamla
staden och andra foten i den nya. Det är
vinnaren i den inbjudna tävlingen om hur
Linköping ska växa över Stångån när Ostlänken dundrar in med nya järnvägsspår.
– Trafikverket står för tekniken men
kan inte planera Sveriges städer. Det
behövs balans mellan stat och kommun och
Linköping har visat hög ambitionsnivå genom
att själva ta initiativet, säger arkitekt Henrik
Rundquist.
Han är en av huvudpersonerna i teamet
Metro Arkitekter och Rundquist som vann
tävlingen. En stadsplanetävling som ville ge
svar på mycket.
– Det handlar inte bara om en strukturplan.
Med den tekniska förutsättningen att åtta spår
ska dras in i stadskärnan måste man också
visa hur vissa saker kan komma att se ut. Det
är en stor uppgift, säger Henrik Rundquist.
Den bärande idén, att låta bron över ån bli
själva stationen med ingångar på båda sidor,
kom nästan första dagen. Arkitekterna förVinnare
stod att den innebar vissa risker. I programmet angavs att stationsbyggnaden skulle vara
på den nordöstra sidan av ån.
– Vi undrade om vi höll oss inom tävlingsprogrammet. Och vi insåg att det skulle bli
ett pedagogiskt problem att förklara att vår
brolösning kan vara bättre fast den är fysiskt
större än den luftigare konstruktion som en
ren järnvägsbro kan vara. Vi bestämde oss för
att köra på idén, det var vinna eller försvinna,
säger Henrik Rundquist.
En annan aspekt att ta ställning till blev:
Hur unik var idén?
– Man vet ju aldrig vad de andra tävlande
gör. Man vet inte om det är viktigt att visa en
detalj som gör att vårt förslag sticker ut från
de andras eller om man är ensam om idén och
den i sig blir utslagsgivande.
Det visade sig att de var ensamma om idén
bland de sex tävlande lagen. Och juryn var
enig i sitt utlåtande där de konstaterar att vinnarförslaget ger mening åt det stora greppet i
stadskärnan.
Annika Jensfelt
r=500m
r=250m
r=100m
Den nya stationen på bron i hjärtat av den förstorade innerstaden ger två målpunkter. Den blir
en klammer kring ån som håller ihop den gamla
bebyggelsen på den sydvästra sidan och den
nya på den nordöstra. Stadsutvecklingen kan
ske i flera riktningar och lägen och ge en rundare
stad. Förslagsställarna vill transformera Stångån
från en barriär till ett samlande stadsrum. De vill
bejaka spårdragningen ovan jord och över bron
genom att göra den till en del av staden, något att
visa upp och vara stolta över.
29
Briefing
November 2013
”Samtidigt som området anpassas för
att klara framtidens stormar vill vi
stärka själva lokalsamhället.”
Sander Schuur, ansvarig arkitekt för Whites tävlingsgrupp som vann tävlingen om hållbar stadsbyggnad
för Rockaway i New York, ett bostadsområde som
drabbades hårt av orkanen Sandy i oktober förra året.
Illustration: Martin Lorenz, Metro Arkitekter
I förslaget Åstad, av Metro Arkitekter och
Rundquist Arkitekter, finns valv som refererar
till klassiska broar, där järnvägsviadukter vid
brofästena i närmiljön fungerar som fasader
med innehåll bakom.
Link hoppar av:
”Det är konsultjäv”
Nu presenteras förslagen i den
inbjudna tävlingen om ett högspecialisthus vid Örebro sjukhus. Men
det som skulle ha varit fyra förslag
är bara tre. Link arkitektur tyckte villkoren var för dåliga och hoppade av.
– Vi tycker att tävlingen
är förfärligt dåligt skött!
Det förekom konsultjäv som innebar
att Sweco fick ett klart försprång.
Dessutom var arvodet på 350 000
kronor alldeles för lågt i förhållande till
inlämningskraven. Vi skulle ha behövt
lägga ner tre gånger så mycket arbete.
Det finns inga andra yrkesgrupper som
jobbar gratis på det sättet! säger Elisabeth Berglund, vd på Link.
Tävlingen om Örebro sjukhus skulle
ha börjat i mars men startmötet sköts
upp till slutet av maj. Anledningen var
att Örebro läns landsting ville förankra
tävlingsprogrammet med verksamheten. En så kallad designdialog genomfördes och det var ett av de inbjudna teamen, Sweco Architects, som fick
uppdraget att genomföra dialogen.
”Då tävlar man inte på samma
villkor!”, skrev Elisabeth Berglund i ett
brev till beställaren redan före sommaren. Undertecknare av brevet är även de
andra tävlande kontoren, White och BSK.
Det var dock bara Link som gick hela
vägen och hoppade av tävlingen.
– Jag tycker inte att man bara kan
gnälla och sedan ändå ställa upp.
Pågående
Henrik Rundquist, Rundquist, och Claes R Janson, Metro, på prisutdelningen. Deras team har
samarbetat med Sydväst arkitektur och landskap,
Büro Happold, Ramböll och Urbanisma.
foto: oscar lindgren
Någon måste sätta ner foten. Här har
Sveriges Arkitekter en hel del att göra,
säger Elisabeth Berglund.
Att arkitektkontor gör förarbeten till
inbjudna tävlingar är inget ovanligt.
Men det hanteras på väldigt olika sätt.
I tävlingen om Kvillebäckens saluhall
tilläts inte kontoret som gjort förarbetet att delta i tävlingen. I andra fall,
som Psykiatrins Hus i Uppsala och
utbyggnaden av Mörby Centrum, fick
arkitekterna som gjort förstudier också
vara med och tävla.
– Det är inte självklart hur man ska
göra. I de fall där arkitekterna som gjort
förarbeten inte tillåts delta uppstår stor
besvikelse hos berörda arkitekter och
värdefull kunskap går förlorad. Om de
tillåts delta uppstår diskussionen om
konkurrensfördelar, säger Claes Larsson, ansvarig för tävlingar på Sveriges
Arkitekter.
I fallet med Örebro sjukhus rekommenderade Sveriges Arkitekter
landstinget att tillgängliggöra all information som funnits och tagits fram
i förarbetet.
– Om alla tävlande har tillgång
till materialet har man likställt
förutsättningarna. Erfarenheten från
till exempel Psykiatrins Hus och Mörby
Centrum visar att det har fungerat och
att arkitekterna som deltagit i förarbetet inte har haft någon fördel, säger
Claes Larsson.
Annika Jensfelt
Juryn kräver omtag för Liljevalchs
Samtliga fem förslag i den inbjudna
tävlingen om konsthallen Liljevalchs är för stora och för dyra, konstaterar
juryn som därför föreslagit Stockholms stad
att göra en omtävlan. Detta är ett ovanligt jurybeslut men helt okej enligt tävlingsreglerna.
Ett nytt program har tagits fram, baserat
på de insikter staden fått. De fem lagen, med
Snøhetta, Wingårdhs, Lundgard & Tranberg,
Kengo Kuma respektive Petra Gipp, får ytterligare 300 000 kronor var. Deadline för deras
nya förslag är 20 januari. Annika Jensfelt
Pågående
Nu utreds alternativ med tunnel
Ostlänken ska förstärka järnvägsnätet mellan
Järna och Linköping och staten ska börja bygga
år 2017. Vid tävlingsstarten 2012 var det givet att
järnvägsspåren skulle dras över Stångån på en
bro. Tunnelalternativet ansågs för dyrt. Nu utreds
dock tunnelalternativet igen. Vinnararkitekterna
kommer oberoende att fortsätta att ta fram ett
planprogram utifrån sitt broförslag.
Så mycket som möjligt är ett av
de fem förslag på tillbyggnad av
Liljevalchs konsthall som juryn inte
tycker är förenliga med tävlingens
intentioner.
30
Briefing
Missa inte!
26 november
Guiden
Inspirationsdag om ungas boende
Forever Young!? är en nationell konferens om ungas bostadssituation.
Under dagen kommer effekterna av förra årets UngBo-initiativ diskuteras
samt hur idéerna kan utvecklas. Inspirationsföreläsningar varvas med
workshops, konkreta projekt och debatt med representanter från regering,
opposition, kommun, byggbransch och intresseorganisationer.
Anmälan senast 20 november. På Media Evolution City i Malmö.
Skicka dina tips till guiden@arkitekt.se
24
Virserum jämförs
med Venedig
27
1
Utställning. Under en
stor del av 1900-talet
levde mänskligheten
apr
med hotet om det globala kärnvapenkriget. Utställningen Atombomb över Stockholm
kartlägger kalla krigets kulturarv. Bland annat diskuteras bevarandet av den då topphemliga
atombombssäkra ledningscentralen Elefanten i Sollentuna.
På Stockholms läns museum.
Fram till
Lyckade exempel
på städers täthet
från
11
Konferens. Hur ska
Utställning. Den amerikanska arkitekten
Louis Kahn inspirerade
jan
många av sina norska
samtida kollegor. Nu visas 40 av
hans projekt i utställningen
The Power of Architecture på
Nasjonalmuseet i Oslo. Originalmodeller, ritningar, skisser,
film, fotografi och orealiserade
projekt finns med, okända och
kända – som National Assembly
Building i Dhaka, Bangladesh.
vi bygga en stad för
alla där vi lever nära
dec
och samverkar med
varandra? Konferensen
till
Förtätning av staden – att
bygga kompakt, grönt
dec
och rymligt bjuder på
exempel på aktuella kommunala
förtätningsprojekt, expertis och
ny forskning kring framtidens
täta och attraktiva stad. Teknologisk Institut arrangerar. På Hotel
Birger Jarl i Stockholm.
Fram till
26
12
Sammansmält
från Brasilia
Fram till
5
Utställning. Fotografen
Stéphane Couturier ser
staden som en levande
jan
organism intrasslad i
oändliga rotsystem. Smältpunkt
är resultatet av hans fotografiska
studier i Brasilia, Chandigarh,
Barcelona och Havanna. Två
negativ har smälts samman till
en bild vilket skapar illusionen av
helt nya och fantastiska arkitektoniska kroppar och volymer. På
Bildmuseet i Umeå.
6
Legendariskt och
okänt av Kahn
Foto: Jukka Suvilehto
Installation. Rumsliga
rörelsespår är en ljudinstallation där arkitekdec
ten Jenny Lönneborg
och dansaren John Moström
utforskat hur rörelse påverkar atmosfären och upplevelsen i rum
och lämnar spår i form av ljud-,
doft- och temperaturförändringar. Ett flertal ljudupptagningar av
dans har blivit till ett ljudcollage
i samarbete med tonsättaren
Isak Edberg. På Färgfabriken i
Stockholm.
Fram till
Återupplev
kalla kriget
Foto: Stéphane Couturier
Spatiala avtryck
i ljudligt uttryck
Askimsbons klimatutmaning ut jämfört
dec
med Angeredsbons
och Alingsåsbons? På Mistra
Urban Futures lunchseminarium
berättar Pernilla Hellström från
miljöförvaltningen på Göteborgs
stad och Jörgen Larsson från
Chalmers hur en klimatomställning konkret skulle kunna se ut
för göteborgarna. På Göteborgs
stadsmuseum.
Foto: Johan Warden
22
10
Föreläsning. Hur ser
Foto: Elisabeth Boogh
Kaktävling. Hur ser
framtiden ut om den
konstrueras som ett
nov
bakverk? Arkitekturoch designcentrum efttill
erlyser nu smarta idéer
om morgondagens hem,
nov
byggnader och platser
– formade av pepparkaksdeg. De
tävlande delas in i tre kategorier,
där en är ”arkitekter, formgivare
och bagare”. Samtliga skapelser
ställs ut till den 5 januari.
från
Göteborg
i nytt klimat
Foto: Robert C. Lautman Photography Collection
Foto: Emma Fredriksson
Kavla ut
framtidens hus
Samtal. På Virserums
konsthall i Småland
hölls i somras en
Nov
utställning om trä, nödvändighetens arkitektur
och hållbart samhällsbyggande.
Nu träffas avgående konsthallschefen Henrik Teleman och
arkitekturprofessorn Claes Caldenby för ett samtal under rubriken Kan Venedig kan Virserum.
På Göteborgs stadsmuseum.
November 2013
Alvar Aaltos verk
i norra Finland
Fram till
2
Utställning. I det lapp-
ländska landskapet
i norra Finland finns
feb
många byggnader och
stadsdelar med Alvar Aaltos
signatur. Utställningen Timeless
belyser ikonens verk i området,
från Rovaniemis kulturhus till
Korkalorinnes trädgårdsstad.
Aaltos byggnader ur ett användarperspektiv diskuteras
också. På Alvar Aalto-museet i
Jyväskylä.
Stimulerar
nya synsätt
Utställning. Genom
storlek, rumslighet och
process utforskar verken
i Otherworldly hur våra
livserfarenheter påverkar hur vi
läser och tolkar det vi ser – och
hur vi stimuleras att se saker
på nytt. Medverkar gör Annika
von Hausswolff, Anish Kapoor,
Charles Long, Per B Sundberg
och Pipilotti Rist, den senare med
installationen Deine Raumkapsel från 2006. På Magasin 3 i
Stockholm.
Fram till
juni
The world’s leading trade fair
for Architecture and Technology
Design meets Technology.
New international design ideas and sustainable solutions
for energy efficiency are in the spotlight at the world’s
largest trade fair for lighting, electrical engineering, home
and building automation and software for the construction
industry. Discover ecologically and economically smart
ways of saving energy. Themed expert guided tours also
offer a wealth of inspirations for architects.
Frankfurt am Main, 30. 3 – 4. 4. 2014
www.light-building.com
info@messefrankfurt.se
Tel. 08-660 00 45
Wivian Eidsaunet ansvarade för
ombyggnad och inredning av
Microsofts nya kontor, tillsammans
med Anna Wallerstedt Öberg.
Foto: Jonas Ericsson
l
Gräns
löst
Ett nytt gränsöverskridande arbetsliv där allt
fler jobbar när, var och hur de vill har lett till
många tomma skrivbord på arbetsplatserna.
Nu kommer de aktivitetsbaserade kontors­
miljöerna på allvar till Sverige.
Foto: Jason Strong
Text Nina Gunne
34
November 2013
Microsofts
huvudkontor i Sverige.
Finlandsgatan 36,
Akalla
8 500 kvm för 650 anställda.
Ritat och projekterat av en
grupp arkitekter på Murman
arkitekter som från 1 novem­
ber bildat Spectrum arkitek­
ter: Wivian Eidsaunet, Anna
Wallerstedt Öberg, Pontus
Söderström (nuvarande
Spectrum). Ansvariga för
change management: Wivian
Eidsaunet och Anna Waller­
stedt Öberg.
draget var tydligt: att skapa ett aktivitets­
baserat kontor – något som Microsoft redan
gjort ett tjugotal gånger tidigare över hela
världen – anpassat till svenska förhållanden.
– Bill Gates såg den bärbara tekniken
komma och förutspådde att det mänskliga
beteendet skulle ändras åt det här hållet. Nu
tror jag inte det går att stoppa.
Från cellkontor till öppet landskap till
aktivitetsbaserade miljöer. Resan har gått
relativt fort och fortfarande byggs många
arbetsplatser som öppna kontorslösningar,
även om det peakade för tio år sen. Som en
parentes kom på 1990-talet de så kallade
flexkontoren, som aldrig blev någon succé.
Ingen hade en fast plats, bara en privat hurts
att flytta runt.
– Det öppna landskapet passar lite lag­
om dåligt för många arsbetsuppgifter och
mänskliga behov. Fram till nu har många fått
samma verktyg – ett skrivbord, ett skåp en
dator och en telefon – oavsett uppgifter. Då
ger en aktivitetsbaserad miljö helt andra, och
många fler, valmöjligheter. Från traditionella
skrivbord till arbetsrum, soffor och aktiva
miljöer, säger Wivian Eidsaunet.
It-företagen och andra konsultbaserade
” I den bästa av världar
ska de anställda få fler
verktyg för allt man
behöver göra på en dag,
få ihop sitt liv, må bättre,
ha roligare på jobbet och
prestera mer.”
–Wivian Eidsaunet
Foto: jason Strong, Jonas Ericsson
I
det gränslösa arbetslivet är vi inte
längre bundna till ett skrivbord.
Med all ny teknik till hands kan
vi egentligen jobba var och när
vi vill. De nya aktivitetsbaserade
arbetsplatserna blir istället plats­
er att mötas på, att vara kreativa
i och för många, olika sätt att ar­
beta under en dag. För företagen
blir de ett sätt att stärka varumär­
ket och locka med en attraktiv ar­
betsplats. Dessutom kan de spara
kontorsyta.
– Det intressanta är att man
flyttar fokus från ett färdigt facit
till den anställdes behov. I den
bästa av världar ska de anställ­
da få fler valmöjligheter och fler
verktyg för allt man behöver
göra på en dag, få ihop sitt liv, må
bättre, ha roligare på jobbet och
prestera mer.
Det säger Wivian Eidsaunet
som tillsammans med Anna
Wallerstedt Öberg ansvarade
för den nya inredningen och
ombyggnaden av Microsofts nya
kontor i Kista i Stockholm. Upp­
Xxxxxx 2013
35
På Vasakronans huvudkontor, av
BSK Arkitekter, finns platser för
olika typer av arbete. Metaforen är
staden, med gator, rum och platser
att mötas på. Istället för reception
finns ett café.
Foto: Per Kristiansen
företag var först att anamma konceptet inter­
nationellt. När det nu kommer till Sverige är
det likadant, men också statliga myndigheter
som länstyrelser och Försäkringskassan gör
om sina inredningar efter konceptet.
– Den nya tekniken har gjort att närvaron
på arbetsplatserna har gått ner drama­
tiskt. Så varför ställa ut hundra likadana
skrivbord för hundra personer när sjuttio av
dem knappt är där? Så ser det ut på många
arbetsplatser. Resten försöker klumpa ihop
sig vid skrivborden, försöker koncentrera
sig, ha möten där. För inte kan man gå någon
annanstans. Ytan är ju full av skrivbord som
knappt används.
På den aktivitetsbaserade arbetsplatsen
har man utgått från vad medarbetarna be­
höver för att utföra sitt arbete under en dag.
– Det är viktigt att inte tro att man har ett
facit för hur det här kan göras. Man måste all­
tid utgå från en analys av företaget om vilka
variationer och verktyg som behövs i paletten.
Aktivitetsbaserat arbetssätt eller miljö är
det generella begrepet, men många kontor har
sin egen metod och använder egna termer. På
Microsoft kallar man det svenska konceptet
för DNA, Det nya arbetslivet, en term för att
Vasakronans huvudkontor,
Mäster Samuelsgatan 56.
2 500 kvm för 120 stationerade på HK och
ytterligare 110 personer från regionkontor.
Inflyttning 1 december 2012.
Inredningsarkitekt: BSK Arkitekter genom
Marco Checchi (uppdragsansvarig),
Boel Allende, Cilla Pettersson, Axel Bjurström,
Mia Cullin samt Nuno Azevedo.
uttrycka det nya gränslösa arbetet. Företaget
har också dragit konceptet så långt man kan:
Där finns inga fasta arbetstider och tekniken
gör att alla kan logga in var de vill.
Före ombyggnaden ställde man bland
annat frågan till de anställda om var de
helst jobbade för att vara kreativa. De flesta
svarade hemma, i bilen, i badkaret eller på
hotellrum. Men inte på jobbet.
– Då insåg man att det inte var en funge­
rande arbetsmiljö. Man kunde varken
koncentrera sig eller vara kreativ där, säger
Wivian Eidsaunet.
På Microsofts nya kontor, som stod klart
för inflyttning vid årsskiftet 2012–13, finns
nu sex olika typer av arbetsplatser, som tysta
platser, stora projektbord, soffor och tradi­
tionella skrivbord. Tanken är att man aldrig
ska ha mer än fem meter till en annan typ
av arbetsplats. Därför blir det hela tiden en
mix av olika platser i ett stjärnmönster som
upprepas på de olika våningarna.
– A lla har olika önskemål om sin arbets­
plats. Alltid är det någon som gnäller över
tempe­raturen eller ljuset. Nu kan man välja
hur man vill sitta. Jag har sett att många väl­
jer en aktiv zon på morgonen för att senare
under dagen dra sig mot ändarna av kontoret
för att få mer lugn.
Microsoft har sparat en tredjedel av ytan
genom att ge tillbaka delar av lokalen till fas­
tighetsägaren, och ändå fått fler arbetsplats­
er. På kontoret med 600 anställda finns 1 800
sittplatser, men färre traditionella skrivbord
än tidigare.
Ingen äger ett eget bord men varje person
har tillgång till ett personligt skåp. Regeln är
att man får lämna kvar sina saker på en plats
i två timmar.
– Visst händer det att det står en fotoram en
stund på ett skrivbord, men den packas snällt
ner igen.
Microsoft gör regelbundet mätningar och
utvärderingar av resultat, trivsel och närva­
ro. Efter ombyggnaden kommer fler in till
kontoret än tidigare.
– Många kommer in för att de behöver
arbetsmaterial och för kollegornas kunskap.
Man vill träffas. Och kontoret har också blivit
ett bättre verktyg för att genomföra arbets­
uppgifterna.
Ändå bygger Microsofts metod på att
med­arbetarna kan jobba var, när och hur de
vill. Det finns inga arbetstider. Företaget har
också en ”jobba hemma-dag” en gång per år
36
Ett annat av de första aktivitetsbaserade
kontoret i Sverige är Vasakronans lokaler i
centrala Stockholm som invigdes i decem­
ber 2012. Tidigare hade
BSK hjälpt flera företag
med förändringen mot
ett aktivitets­baserat ar­
betssätt, men det här är
det mest konsekvent ge­
nomförda och inne­fattar
allt från ett förändrat ar­
betssätt för medarbetarna
Marco Checchi.
till inreding, it och audio­
visuell utrustning. Marco
Checchi är affärschef på BSK Arkitekter och
har varit ansvarig för projektet. Han jämför
det öppna kontorslandskapet med de nya ak­
tivitetsbaserade.
– Ingen väljer en schweizisk armékniv, där
alla verktyg finns men inte riktigt fungerar,
om det finns en fullfjädrad verktygslåda där
man har perfekt avsedda verktyg för varje
ändamål.
När utvecklingen gick från egna cell­
kontor till öppna landskap var det för att
hitta gemenskap och skapa blixtsnabb
kunskapsöverföring. Vilket man också fick.
– Nackdelen är att egentligen funkar inget
riktigt bra. Man kan inte vara fullt koncen­
trerad och det funkar inte heller så bra om vi
vill ha kreativa diskussioner. För då stör man.
Om en anställd säger: ”Jag måste koncentre­
ra mig idag så jag sitter hemma och jobbar”,
då har man misslyckats som företag.
BSK kallar sin egenutvecklade process­
modell för ABA, aktivitetsbaserat arbetssätt,
vilket innebär att de utgår från ett företags
mål och personalens olika arbetsuppgift­
er och aktiviteter för att skapa en optimal
arbets­plats. Processen inleds med en analys­
fas med målformulering och varumärke­
sanalys. De jobbar också med intervjuer och
enkäter för att fånga upp medarbetarnas
farhågor och önskemål inför förändringen.
– Det största ”problemet” är ofta var man
ska sätta upp fotoramen. Den frågan kommer
alltid. Man vill skapa sig en privat zon och
trygg­het, säger Marco Checchi.
SJ:s huvudkontor, av Strategisk
Arkitektur, finns arbetslounger där
de anställda kan hitta olika typer
av arbetsplatser. Här finns stora
projektbord, tysta bord med utsikt
eller soffgrupper.
Under workshops och genom spel jobbar
BSK Arkitekter tillsammans med kunden se­
dan fram vad den behöver. Utifrån resultatet
utformas programmet och sedan ett koncept
för gestaltning.
– Vi går inte in och säger till kunden vad de
ska ha. Det blir tydligt för dem att det är de
själva som sätter sambanden mellan olika
aktiviteter.
Vissa verksamheter har förstås mycket lät­
tare att gå över till aktivitetsbaserade kontor.
För mobila konsultföretag går det ofta smi­
digt. Det är svårare för papperstunga organ­
isationer, men det kan också variera mellan
olika avdelningar inom samma företag, säger
Marco Checchi.
BSK Arkitekter har precis påbörjat resan
själva, just nu utförs enkäter och analyser,
och han anar att den blir annorlunda än Va­
sakronans.
– På arkitektkontor är de flesta arkitekter
med ungefär samma uppgifter och behov där
projektbaserat är grunden. Vi kommer be­
höva många projektplatser för flera personer
”För unga är det mer
självklart att jobba lite
här och där. Därför är
det delvis en generationsfråga. Men analyserna visar faktiskt att
det främst handlar om
personlighet.”
–jonas falk
Foto: Per Kristiansen
då alla uppmuntras att jobba någon annan­
stans än på kontoret.
– Det är inte ovanligt med en företags­
kultur där det är viktigt att man sitter vid sitt
skrivbord för att anses arbeta. Därför är det
viktigt att prata initialt om vad arbete är och
vad det är man ska leverera på just det före­
taget. Vi måste hitta nya verktyg för att mäta
prestationen.
Hon betonar att arkitektarbetet i den här
typen av projekt innehåller mycket mer än
gestaltning och logistik. De har arbetat my­
cket också med förändringsprocesser och
ledarskap. Det är också en hållbarhetsfråga
att inte bygga rum eller arbetsplatser för
specifika personer, menar Wivian Eidsaunet.
– Det här är förstås en inspiration för alla
oss som jobbar interiört. Det är inte bara en
möbellösning. Egentligen vet vi inte särskilt
mycket om framtiden. Säkert är att vi kommer
förändra oss och våra arbetssätt men vi vet
inte hur. Idag sker omorganisationer överallt
och snabbt, i alla typer av verk­samhet.
November 2013
November 2013
37
SJ:s huvudkontor,
Vasagatan 10 Stockholm
5 500 kvm för 550 medarbetare.
Inflyttning maj 2013. Inredningsar­
kitekt: Strategisk Arkitektur genom
Jonas Falk, Karin Gedda, Anders
Johnsson och Elin Varga.
”De nya miljöerna kan
sedan både stödja
affärsmålen och
inspirera till nya sätt
att jobba, de regisserar
i viss mån beteenden.”
–karin gedda
och vi kommer fortsätta behöva ha möjlighet
att skriva ut och visualisera vårt arbete.
Strategisk Arkitektur har arbetat med
aktivitetsbaserade kontor, eller aktivitets­
baserade arbetssätt som de väljer att tala om,
i några år. Jonas Falk, som är kundansvarig
på kontoret, definierar konceptet som ett sätt
att analysera vad medarbetarna bör göra och
para ihop det med företagets vilja och mål.
– Förenklat kan man säga att man ersätter
konceptet ”var sitt skrivbord” med en hel
palett av miljöer att dela på, kopplad till just
det företagets aktiviteter, förklarar Jonas Falk.
Karin Gedda har varit ansvarig arkitekt och
inredningsarkitekt på Strategisk Arkitektur
för inredningen av SJ:s nya lokaler.
– Vi råder företagen att ta avstamp i sina
affärs­mål och analysera hur medarbetar­
na bör utföra sina arbetsuppgifter. De nya
miljöerna kan sedan både stödja målen och
inspirera till nya sätt att jobba, de regisserar i
viss mån beteenden, förklarar Karin Gedda.
På SJ var en av drivkrafterna att locka
duktiga medarbetare till sig. En annan att
stärka varumärket. Det är förstås en kon­
kurrensfördel att ha en trivsam kontorsmiljö.
– För unga är det mer självklart att jobba
lite här och där. Därför är det delvis en gen­
erationsfråga. Men analyserna visar faktiskt
att det främst handlar om personlighet, säger
Jonas Falk.
Strategisk Arkitektur utgår från studier som
holländska analysföretaget Veldhoen+Co
har gjort och som visar att vi lägger ner halva
vår tid på individuellt arbete och resten på
gemensamt.
Under en fjärdedel av vår arbetstid har vi
ett behov av att arbeta ensamma och ostört.
Det analyserna också visar är att folk jobbar
väldigt varierat och ofta har behov av olika
miljöer i sitt arbete under samma idag, oav­
sett vilken roll de har på företaget.
– Öppna kontorslösningar stödjer bara ett
arbetssätt: Individuellt arbete där man blir
störd. Det som händer är att det uppstår en
rad regelverk, som att vara tyst. Då försvin­
ner poängen, menar Jonas Falk.
I maj kunde SJ:s personal flytta in i nya
lokaler på Vasagatan i Stockholm. Eftersom
analysfasen gick relativt fort hann arkitek­
terna inte gå på djupet. De rekommenderade
därför ett antal traditionella skrivbord, men
inte ens vd:n har ett eget. Kontoret är uppdelat
i tre zoner. Den interna zonen innehåller ett
tiotal arbetsmiljöer för olika behov för kon­
centration.
Med det gränslösa arbetssättet skulle
man kunna tro att fler väljer att jobba utanför
kontoret. På SJ liksom i andra exempel har
det visat sig att fler kommer in till kontoret
än tidigare. Dessutom tar de gärna med sig
kunder dit. Arkitekterna ser också en annan
användning än de tänkt sig när de ritade
inredningen. På de stora borden i arbetsloun­
gen pågår till exempel ibland flera möten
samtidigt.
– Lokalen är tillåtande och skapar möjlig­
heter för medarbetare att välja, säger Karin
Gedda.
– Miljön har helt enkelt blivit mer använd­
Ett barn
av sin
tid
I fyrtio år har fotografen Jens S Jensen dokumenterat
Hammarkullen i Göteborg. Han har sett hur
området förändrats, förfallit och utvecklats.
Och hur den unika ­Hammarkullenandan lever kvar.
Jesper, 3 år.
Hammarkullen 1973.
November 2013
39
2013
nästan 40 år senare åkte Jens S Jensen
tillbaka. Han hade sett området byggas och
hur snabbt det blev utsatt för kritik, hur det
förändrats, byggts till och rivits ner. Hur
människor flyttat ut och flyttat in. Det blev en
lång resa. Och en stor berättelse.
Första anteckningen skriver fotografen
Jens S Jensen i sin dagbok den 8 mars 1973.
”11.30-13.30. Varmt, solsken – gick runt i vita
området, villorna och centrum. Plåtade bara
lite för att känna på avtryckaren. Alla var
glada.” Året därpå publiceras den första bo­
ken ”Hammarkullen”. Han hade precis tagit
arkitektexamen på Chalmers, men de första
bilderna i Hammarkullen blev istället början
till ett liv som fotograf.
Jens S Jensen återkom 1979 och sedan
1992. Skildrade vad han såg; hur Ham­
markullen liksom många områden från sam­
ma tid snabbt blev en segregerad sovstad.
Följde upp människor han mött och förän­
dringarna. Träd växte upp, hus byggdes till
och putsades om, hela hus revs.
Nästan tjugo år hade gått. En generation. Han trodde länge att han hade satt
punkt, men en höstmorgon 2008 vaknade
han och tänkte på Hammarkullen. Tillbaka
igen året därpå var det med fokus på det nya
Hammarkullen och de nya invånarna. Om­
rådet hade drabbats hårt av sociala nedskär­
ningar. Masterstudenter från Chalmers har
skaffat ritsal i området och föreslår föränd­
ringar i dialog med boende. Ett förbättrat
centrum. Nya mötesplatser.
Under alla år har Jens S Jensen hållit kon­
takt med människor han mött i Hammarkul­
len, vissa är nära vänner. Men bara två av de
han lärde känna 1973 bor fortfarande kvar
i Hammar­k ullen. ”Mycket är förändrat.
Men den unika Hammarkullenandan fanns
kvar.” Nina Gunne
1973
40
November 2013
1973
2013
hammarkullen
– fyrtio år senare
Utställningen visades på
Hasselblad Center fram till den
13 oktober.
Fotoböcker om Hammarkullen
av Jens S Jensen:
”Hammarkullen”, 1974.
”Ljuva drömmar – Hammar­
kullen åtta år senare”, 1982.
”Tänk om allting var under­
bart – Hammarkullen tjugo
år senare”, 1995.
”Hammarkullen – 40 år
senare”, 2013.
Läsare och öppnaknappar
för moderna dörrmiljöer
Öppnaknapp
Scoria Touch
Serien Scoria består av robusta läsare och öppnaknappar
för en elegant och säker dörrmiljö. Både läsare och
öppnaknappar indikerar tydligt öppen eller stängd dörr
med både ljud och ljus och serien finns i flera olika färger.
Grön
Blå
YOUR
LOGO
Konfigurerbar
ljudsignalering
YOUR
LOGO
Diodram för
visuell indikering
Scoria Bio SW
Scoria Bio
Scoria Prox
Scoria MF
Scoria Touch
Biometriläsare
för utomhusbruk
Biometriläsare
EM-läsare
Mifare-läsare
Öppnaknapp
Välj ditt
eget motiv
PAS Card AB • Årstaängsvägen 1A • 117 43 Stockholm • Tel. 08-685 45 60 • info@pascard.se • www.pascard.se
SVERIGE | DANMARK | NORGE
Röd
Grå
Silver
Vit
42
Adina Jägbeck och Maria Johansson
på toppen av NKS: helikopterplattan
med plats för två landningsbanor
som byggs på taket till ett tolv­
våningshus.
November 2013
BIM – rätt modell
för Nya
Karolinska
November 2013
43
BIM har förändrat sättet att rita och bygga universitetssjukhuset
NKS i Solna. Men NKS förändrar också BIM. Välkommen till Sveriges
största fullskale­laboratorium i bygginformationsmodellering.
Text: Elisabet Näslund Foto: Henric Lindsten
En ganska liten svart skylt. Det är vad
vi blir förevisade när vi besöker projektet
NKS, Nya Karolinska Solna, för att kunna
berätta hur BIM används på Sveriges största
byggarbetsplats. Fotografen tar bilder, jag
lyssnar och får reda på att 52 som skyltens
nummerserie inleds med står för medicinska
gaser enligt klassifikationssystemet BSAB.
Just det, ett av rören som går upp bakom skylten är märkt med lustgas.
För BIM är som familjen Wallenberg,
verkar utan att synas. Visst, datamodellering
ger snygga renderingar. Men det är sättet att
jobba som är den stora förändringen. Våra
guider på byggarbetsplatsen talar med glöd i
ögonen om en snabbare, enklare och effekti­
vare process med färre fel. Om ordning och
reda, om att slippa dubbelarbetet att mata in
samma information flera gånger.
Hur ska man vara för att passa för att jobba
med BIM, frågar jag, efteråt i omklädnings­
rummet där vi tar av oss skyddshandskar,
-skor och -glasögon, reflexväst och hjälm.
– Skanska är noga med säkerheten. Tror de
ska komma med adjektiv som noggrann och
strukturerad men istället svarar Adina Jäg­
beck, arkitekt och BIM-veteran på Skanska:
– Man behöver vara lite lat. Man ska vilja
automatisera allt som går. Om informationen
finns ska man inte behöva skriva in den på
nytt.
Lat, hm. Det är inte intrycket Adina Jäg­
beck, Maria Johansson och Fredrik Olofsson
ger. Snarare effektivitetsjägare. Adina Jäg­
beck är spindeln i BIM-nätet på NKS. Det är
hon som styr de gigantiska mängderna infor­
mation; tar emot och kontrollerar modeller
från projektörerna, informerar underentre­
prenörer samt levererar BIM-dokument och
därtill kopplad dokumentation till kunden.
Hennes lördagsrutin består i att dra igång
tvättmaskinen samtidigt som hon kör igenom
programmet som kollar de nya modeller hon
fått under veckan.
Maria Johansson är byggnadsingenjör
och modellansvarig på WTT, Whites och
Tengboms joint venturekontor för NKS.
Hennes uppgift är att se till att projekterin­
gen utförs enligt projektets plan och att infor­
mationen finns i modellen på objekten. Allas
arbetssätt bygger på konsekvent användning
av BIM. Och Fredrik Olofsson, väg- och
vatteningenjör från Tjuren projektpartner,
leder samtliga ventilationsentreprenader och
stöttar projekt- och arbetsledare.
Vilket leder tillbaka till skylten. Den finner
vi under rundvandringen i projektets mest
färdigställda byggnad – det märks när lukten
av halvtorkad betong byts mot målarfärgslukt. Här är de flesta installationerna klara
och skylten, som visar att här ska ske nö­
davstängning av medicinska gaser, är i och
med BIM mer än en skylt. Det är ett objekt,
BIM-modellen i Fredrik Olofssons Ipad
visar att ett 250 millimeters frånluftsspiro
ligger allra högst upp mot taket.
Vad är BIM?
Kort för bygginformations­modellering:
teknologi/arbetssätt där objekt, exempelvis
en vägg, kläs med egenskaper, såsom
iso­leringsförmåga eller kostnad och stoppas
in i en intelligent digital modell. I informations­
vyer kan man hantera sektioner, energisimule­
ringar, kalkyler, med mera så att alla i projektet
får tillgång till samma information samtidigt.
44
märkt med ett unikt objekt-id av den arkitekt
eller konstruktör som levererar objekt in
i BIM-modellen. I förvaltningsskedet kan
sedan den som driftar anläggningen utläsa
skyltens objekts-id och därigenom se vad det
är för byggkomponent och hur den ska un­
derhållas. Objekten har också materialdekla­
rationer som är kopplade till Byggvarubedömningen, branschens gemensamma
organ för miljöbedömning av produkter.
De stora offentliga beställarna är BIM:s
avantgarde. Det är Stockholms läns land­
sting som ställde kraven på konsekvent
användning av BIM. Med utvecklad byggin­
November 2013
formationsmodellering kan fastighetsägaren
se vilka slags byggkomponenter som installe­
rades och när och var de stoppades in.
– En stor del av vårt jobb ligger i frågan:
vad vill vi veta om byggnaderna om 30 år,
säger Maria Johansson.
Adina Jägbeck beskriver det i termer av
produktion och konsumtion av information.
Projektörerna producerar information som
förvaras i modeller i databaser. Informa­
tionen läggs in i takt med projekteringen och
konsumeras allt eftersom projektet fortskrid­
er i olika skeden: Kalkyl, upphandling, inköp
och till sist i förvaltning.
” Ska man jobba med
BIM behöver man vara
lite lat. Man ska vilja
auto­matisera allt som
går. Om informationen
finns ska man inte
be­höva skriva in den
på nytt.”
– Adina Jägbeck
November 2013
45
Situationsplan över Nya Karolinska Solna.
kostnad. Som mest jobbar 2 000 yrkesar­
betare och tjänstemän på byggarbetsplatsen.
Att stapla siffror är ett sätt att beskriva NKS:s
betydelse. För White och Tengbom är det en
kraftsamling som inbegriper totalt 120 av
deras arkitekter och underkonsulter under tre
år i gemensamma företaget White Tengbom
Team.
Det är Skanskas största projekt någonsin –
och de har gjort en hel del stora projekt runt
om i världen – tillika koncernens första svens­
ka projekt enligt OPS, offentlig-privat samver­
kan. Skanska är totalentreprenör, delägare i
Scandinavian Hospital Partner som är pro­
jektägare och i entreprenadbolaget Skanska
Healthcare som för totalsumman 52 miljar­
der finansierar, bygger och sköter driften av
sjukhuset fram till 2040. Ett upp­lägg som blev
häftigt kritiserat när Stock­holms läns landsting beslöt sig för att göra NKS till Sverig­
es andra OPS-upphandling (efter Arlan­
dabanan). Kritikstormen växte sedan till
orkan när inget annat konsortium än det
Skanskaledda lämnade anbud och landstin­
get likväl fullföljde OPS-upphandlingen.
När ett av Sveriges största byggprojekt tar
form är Ipaden ett av de viktigaste arbets­
redskapen. Fredrik Olofsson visar metoder
och ändringar i projektet. Adina Jägbeck och
Maria Johansson tar en titt på modellerna.
Hur tar de som jobbar på NKS emot BIM?
Adina, Maria och Fredrik menar att det i
mångt och mycket är en generationsfråga.
Medan dataspelsgenerationen ser det som
självklart att information och instruktioner
återfinns på en skärm är en del äldre yrkesar­
betare misstänksamma. Samtidigt berättar
de om seniorer i konsultledet som längtat
efter att jobba på det här sättet i många år.
Vi vandrar vidare och fuktig betong-lukten
kommer tillbaka. Vi har kommit till byggnad
U:1 5, grannbyggnaden som är steget efter i
bygget. U:1 5-huset ska, precis som intillig­
gande U:1 6, inrymma lokaler för ”akut och
trauma”: akutmottagning, IVA, vårdrum,
med mera. På taket byggs en helikopterplatta
med två landningsbanor.
Jättesjukhus som NKS är stadsdelar i sta­
den. Om nuvarande Karolinska är skapat en­
ligt hus-i-parkprincipen gör WTT:s arkitekter
NKS till en tät kvartersstad, en fortsättning
på framväxande Hagastaden som bygger
ihop Stockholm och Solna. U:1 5- och U:1 6husen ligger i projektets centrum medan mer
planerad vård och dagverksamhet placeras
mot Solnavägen.
320 000 kvadratmeter, 8 000 rum, 6 000
arbetsplatser, 14,5 miljarder kronor i bygg­
Men NKS är mer än skandaler. Det är ett
spjutspetsprojekt inom vård, med ledordet
”patienten alltid först”. Det realiseras genom
exempelvis enkelrum för alla patienter, bra
flöden och så få förflyttningar av patient­
en som möjligt. Arkitektuppgiften är alltså
central.
Och enorm. Nu har vi tagit bygghissen
upp till ett våningsplan där rad på rad med
cirka tio kubikmeter stora paket är uppställ­
da. Prefabricerade badrum från Kalix som
ska in i de kommande vårdrummen, berättar
Adina Jägbeck. Och så börjar hon och Maria
Johansson förklara rummets betydelse för
projekteringen.
Rummets funktion – ett resultat av landst­
ingets många och avancerade krav – har varit
styrande och WTT har använt sig av det på
flera sätt i projektets olika skeden. Kontoret
har utvecklat fem produkter för BIM-mod­
ellering, bland annat en databas för rums­
beskrivningar som hämtat information om
rummet direkt ur modellerna (med en kop­
pling som uppmärksammar om förändringar
uppstår) och som används för bygghandl­
ingar. Den ger också underlag för fortsatt
beskrivning av rummets utförande.
46
November 2013
Alla sjukhus är installationstunga.
Att göra beräkningar som undviker
logistikkrockar och underlättar just in timeleveranser är en styrka med BIM.
– Centralt i BIM är att det är objektet som
är bärare av informationen, den finns ingen
annanstans. Geometrin är inte det viktiga
här, säger Maria Johansson.
Övriga produkter som WTT har utveck­
lat är externa databaser för hantering av
bland annat granskningskommentarer och
ett verktyg som automatiserar generering
av unika rumsritningar utifrån typritningar.
Kontoret jobbar med grundläggande infor­
mation i Revit och kopplar den mot externa
databaser, där den samlas och förfinas. Där
kan WTT handskas med flera Revitmodellers
information samtidigt. Exempelvis kan de
beskriva samtliga skåp i projektets 700 vårdrum i ett moment, trots att de är spridda i
olika Revitfiler.
Eftersom projektet är så stort har en
mängd andra lösningar utvecklats, både
inom organisationen och hos programlever­
antörerna. Adina Jägbeck exemplifierar med
en integration mellan databasen för rums­
funktionsprogrammet och den medicinska
utrustningen som kommunicerar med pro­
jekteringsverktygen.
NKS är en drivkraft för teknikutveck­
ling men också för arbetssätt. Storleken på
projektet ställer krav på att varje konsult­
grupp koordinerar sig internt och att de noga
dokumenterar sitt arbetssätt. Det finns en ge­
mensam överenskommelse bland projektörer
och projekteringsledare om en grundstruk­
tur för modeller, leveranser, etcetera, som
samlats i en CAD-manual. Projekteringen
koordineras i modeller. Att jobba så är inte
längre helt ovanligt, men Adina Jägbeck på­
pekar att det nya är volymen och intensiteten
i samarbetet.
– Vi har inte bara en gemensam plats där
ritningar publiceras, vi har också en gemens­
am filserver för modellerna. Koordinerade
modeller som kompletterats av flera kon­
sulter används av projektörer, projektering­
sledare och entreprenörer. De ger en bra
överblick, säger Adina Jägbeck.
För Maria Johansson är NKS ett BIMsprång. På WTT, där hon jobbat i två år, finns
en fast grupp om 20 personer som jobbar
med BIM-frågor. Den jobbar med att se till
att arkitekterna följer de fastställda kraven,
samordning med övriga konsulter, utbildning
och stöd för kolleger i projekteringsverktyg
samt att ta fram metodik. Om BIM-utveck­
” I mitt jobb att leda
­entreprenörer behöver
jag lägga ner betydligt
mindre tid att förstå hur
systemen är uppbyggda. BIM sparar tid och
­resurser.”
–fredrik olofsson
lingen säger hon att ”det går väldigt snabbt
nu”. Hon lyser när hon säger det.
Fredrik Olofsson släpper sällan taget om
sin Ipad under rundturen. Det är hans vik­
tigaste arbetsredskap i kommunikationen
på bygget. Eftersom projektet är så stort och
komplext är det statt i ständig förändring och
han har genomgångar med arbetsledarna ”i
princip dagligen”. Hur skulle NKS-projek­
tet fungera utan BIM, frågar jag. Fredrik ser
stressad ut bara av tanken.
– Jag kan hämta så mycket information på
kort tid. I mitt jobb att leda entreprenörer
behöver jag lägga ner betydligt mindre tid
att förstå hur systemen är uppbyggda. BIM
sparar tid och resurser, svarar han.
Trots att NKS är ett föregångsprojekt inom
BIM-användande jobbar inte alla mot mod­
eller. Yrkesarbetarna får metoder visade som
modeller men jobbar efter pdf-ritningar. De
fungerar också som juridiskt giltiga bygg­
handlingar.
Återigen: NKS är ett stort projekt. Totala
mängden dokument inför byggstart kräver
en halvmeters hyllbredd.
– Av den mängden handlar två och ett halvt
ark om BIM. Men det är väldigt styrande
papper eftersom det står hur alla modeller
ska göras. Jag vet inte om alla i projektet
insåg hur styrande de var, men jag tror att de
har större förståelse för det nästa gång, säger
Adina Jägbeck.
Hon ler lite i mjugg när hon säger det. En
BIM-veteran som historien ger rätt.
47
47
Briefing
Xxxxxx
November
2013
2013
Fakta BIM
Ökar starkt – men än finns frågor
Läget:
Hinder:
Kritiska frågor:
Risker:
Från att ha varit teknik­driven av
it-entusiaster börjar BIM-användningen bli affärsdriven och hamnar
allt oftare i företagsledningen.
Idag driver krav från byggherrarna,
framför allt de stora statliga, fram
förändringar. BIM-projekten blir allt
fler: Enligt en enkät i hela sektorn
från Sverige Bygger/Byggindustrin i
slutet av 2011 använde 46% av företagen BIM och 53% planerade att
öka användningen under 2012. Men
utvecklingen reser frågetecken.
Fragmenteringen.
Branschens ”stafettpinneprocess”
funkar dåligt ihop med BIM, som
istället möjliggör att processen går
i ”loopar”. Till exempel kan konsulter och kalkyl ingå i en gemensam
process och tillsammans lämna
underlag.
Affärsmodellerna.
Arkitekter och teknikkonsulter
får inte betalt för att jobba på
ovanstående sätt och heller inte
för att fylla sina modeller med den
information som aktörer längre
fram i processen har nytta av.
Pengarna.
Ny teknik och utbildning är
kostsam.
Tekniken?
Nja, programvarorna finns liksom
tillräckligt kraftfulla datorer för att
bearbeta stora datamängder.
Hur gör vi affärer?
Arkitektföretag och övriga konsulter bör se över både hur man
paketerar tjänster och tar betalt för
dem och innehållet i det man erbjuder. Att erbjuda helhetsansvar för
informationsleveranser i projekteringsfasen, kanske genom att knyta
till sig andra kompetenser, kan vara
en väg till lönsamhet.
Hur ser processen ut?
Tidiga skeden där de intelligenta
modellerna byggs upp får större
tyngd.
Hur ser begreppen ut?
Att skapa gemensamma standarder är en nyckelfråga.
Vem tar ansvar om det är
fel i den digitala modellen?
Datormodellen blir den nya bygghandlingen men har idag ingen
juridisk status.
Vem har rätt att använda
modellen, vem får ändra
i den, vem får skicka den
vidare?
BIM kommer att påverka ABK och
andra branschöverenskommelser.
Hur handskas man med BIM
i ett projekt som är
känsligt ur säkerhets­
synpunkt?
Alla filer kan inte delas. Medan man
idag styr rättigheter till information
på dokumentnivå styrs de i BIM på
modell- eller objektsnivå. En fråga
som måste lösas.
46 %
53 %
BIM i projektets alla skeden
I dag:
Planering
Visualisering i samråd.
Projektering
Samgranskning för
att undvika kollisioner
i modeller/ritningar.
Produktion
Tidplaner, kalkyler.
Projektering
Bättre underlag
i analyser genom
bredare jämförelser.
Produktion
Modellen tar fram styrfiler
som producerar byggsystem,
m m, efter indata.
Förvaltning
Koll på uthyrningsbara
ytor.
Imorgon:
Planering
Planprocess,
fastighetsbildning och
bygglov kopplas till GIS.
Stadsmodeller kan kopplas
till försörjningssystem.
Förvaltning
Internet of things, IOT,
små sensorer som byggs in
och samlar in data som
fukthalt och rörelser
i byggnader men även
beteendemönster.
*I morgon inträffar (ifråga om BIM) alltid längre fram än man tror, men inom fem år med undantag för förvaltningsskedet där det går trögare.
Detta enligt Olle Samuelson, forsknings- och innovationsstrateg på IQ Samhällsbyggnad, som bistått redaktionen med fakta.
CJHDesign Foto: Magnus Mårding
Norma fåtölj Roger Persson 2013 Rondo bord 2013
För att en möbel ska ta plats i vår kollektion
måste den vara något man hittills inte sett.
Och något man vill fortsätta att fästa blicken på.
Den måste ha originalitet, elegans och vitalitet.
Den måste ha funktionalitet, komfort,
hantverksskicklighet och de rätta materialen.
Den kan vara skapad på 1950- eller 2010-talet,
bara den har tiden framför sig.
Detta är vad vi kallar en Swedeseklassiker.
Aldrig gammal, alltid ny.
www.swedese.se
50
Perspektiv
November 2013
Perspektiv
”Be inte om tillstånd. Konsultera
inga professionella eller politiker.
Det är vår arbetsmetod.”
Pam Waters om projektet The incredible edible
som började i staden Todmoden i England.
Social uppgradering
möter motstånd
För att undvika negativa effekter av snabb gentrifiering behöver vi
öka utbudet av bra bostadsmiljöer, men också blanda och koppla ihop
staden, skriver Alexander Ståhle. Men för det krävs mer forskning
och politiskt mod.
I
s our only option to live in fear of
gentrification? skriver stadsforskaren Saskia Sassen till organisationen
Arbeitskreis Umstrukturierung
Wilhelmsburg, som i ett öppet brev
kritiserat Sassen för att tala positivt
om den stadsutveckling som pågår i
Hamburg och som i praktiken inneburit höjda hyror och social uppgradering. Det handlar om gentrifiering.
Ett tveeggat begrepp som å ena sidan
beskriver konsekvensen av stadstillväxt och ökat välstånd men å andra
sidan innebär att människor som inte
har råd med de höjda bostadspriserna
och hyrorna måste flytta. Det är lätt att
känna för de båda sidorna samtidigt.
Det är ju bra att människor får det
bättre men det är också problematiskt
att människor som inte har råd måste flytta. En
sak är säker. Gentrifiering drabbar alla växande
städer, överallt. Även miljonprogrammen.
Och reaktionerna är starka, från Hammarbyhöjden till Husby, från Haga till Hammarkullen, från Möllevången till Rosengård.
Motståndet mot höjda hyror och social
omvandling förstärks av hembygdskänslan
och känslan av maktlöshet, vilket leder till
motstånd mot renoveringar och förtätningar
och i de mest extrema fall lokala upplopp och
maktdemonstrationer. Det synes vara ett
samband mellan vårens upplopp i Husby och
motstånden mot de förtätningsplaner som
senaste året presenterats för Husby. ”Om vi
marginaliserar människor… då är det här det
man får räkna med. Om det har kostat några
brända bilar… är det värt det om ungdomarna i
Husby får känna att de har makt”, säger Emine
Karakaya, uppvuxen i Husby, i P1:s Tendens.
Kulturgeograf Sara Westin konstaterar i sin artikel i tidskriften Kritik att planerna för Husby,
att skapa stadsgator och upphäva trafiksepa-
reringen, mötte hårt lokalt motstånd, vilket
stöds av Ulrika Sax i boken Kista: Den tudelade
staden. Hon menar att planprocessen förstärkt Husbybornas känsla av maktlöshet och
utanförskap. Ett utanförskap som förstärks i
massmedia av skribenter som Johanna Langhorst och Per Wirtén som använder ord som
”förortshat” och ”nya almstrider”.
Jag tar upp detta i ett samtal med Enrique
Peñalosa, Bogotas förra borgmästare, under
Almedalen i år. Jag var verkligen nyfiken på
hur han som modig och visionär politiker, som
lyft flera slumområden genom satsningar på
infrastruktur och utbildning, resonerar kring
gentrifieringsproblemet. Peñalosa menar att
allt i grund och botten handlar om utanförskap
och isolering. Upploppen i London, Paris,
Istanbul, Kairo, Sao Paulo, och Husby är inget
annat än ett uttryck för detta. Han nämner
stadsdelen ”Guds stad” i Rio de Janeiro, känd
från filmen med samma namn. Stadsdelen är
inte känd som en kåkstad utan är en del i ett
offentligt finansierat ”miljonprogram” som avsågs att lösa bostadsbristen. Media förstärker
bilden av utanförskap, men Peñalosa menar
att det framför allt finns en okänslighet för de
reella problem och möjligheter som faktiskt
finns här. Han menar att gentrifiering inte är
”Det kan inte vara ett
problem att förbättra
livsmiljön för de som
har det sämst ställt
i samhället, för att
minska utanförskap
och isolering.”
ett problem i de mest utsatta områdena. Det
kan inte vara ett problem att förbättra livsmiljön för de som har det sämst ställt i samhället,
för att minska utanförskap och isolering.
Här sätter Peñalosa fingret på baksidan av
rädslan för och motståndet mot gentrifiering,
och egentligen all stadsförändring, som ibland
kommer i formen ”not-in-my-backyard”, Nimby. Den som inte vill förändras i en föränderlig
värld kommer att bli allt mer isolerad. Är man
redan tydligt segregerad så som i Husby eller
Danderyd, så kommer detta förstärkas om allt
annat utvecklas. Det framstår således som att
rädslan för gentrifiering står i direkt konflikt
med målet om minskad segregation. Saskia
Sassen menar att detta är djupt problematiskt.
”We cannot sacrifice the possibility of upgrading and detoxifying poor areas. But it must be
done with care, and recognizing the threats,
and yes, it may well bring some increases in
costs for residents, but the effort should be
to keep them as low as possible, rather than
simply accept – ’we better do nothing because
otherwise we do gentrification’.” Den extremt
segregerade och krympande staden, som vi ser
i exempelvis konkursdrabbade Detroit idag, är
det ju i praktiken ingen som önskar sig.
Att gentrifieringen på många sätt är
oundviklig i växande städer kan beskrivas på
följande sätt: När befolkning och välstånd
ökar så ökar efterfrågan och priser på boende.
Det blir så kallad bostadsbrist. Men framför
allt förskjuts lägen. Det som förut var perifert
blir centralt och mer attraktivt när staden
växer. När Hammarbyhöjden byggdes ökade
Södermalms attraktivitet, när det byggs i
Sollentuna ökar Husbys attraktivitet. Utan att
något görs i Husby, därför att Husby blir mer
centralt. Vi har sett arbetarstadsdelar bli till
medelklasstadsdelar, påskyndat av ekonomisk tillväxt och bostadsrättsomvandlingar,
men även avspeglat i hyresrätters kölängder.
51
Perspektiv
November 2013
”Fem fula fastigheter på rad är okej
så länge de inte är likadana.”
Maja Ivarsson och Stina Nyberg, Okidoki Arkitekter på Arkitekturgalan om fördelen med
olika tomtägare och beställare.
foto: cecilia larsson lantz
Här är ytterligare en komplikation. Även om
hyresmarknaden är reglerad och möjliggör
låginkomsttagare att bo i attraktiva dyra lägen
så skapar kölängderna en svart marknad och
en orättvis fördelning av attraktivt boende.
Dessutom verkar det som att hyresregleringen
är på väg att avvecklas.
Vad finns det då för lösningar? Hur ska vi
hantera bostadsbrist och gentrifiering? Om
detta har fastighetsprofessor Hans Lind skrivit
mycket. Nu senast i Fastighetsnytt nr 3/13, då
han lyfte vikten av att det på marknaden finns
”dåliga” (billiga) bostäder, vilket innebär att
vi inte ska vara så ivriga med renoveringsprojekten. Detta argument överensstämmer
med den New York-baserade stadsteoretikern
Jane Jacobs som på 1960-talet hävdade att en
stad behöver gamla lågvärdiga byggnader och
lägenheter för att hålla hyrorna nere.
Denna idé kritiseras dock senare av Harvardekonomen Edward Glaeser i boken The
Triumf of the City där han menar att så länge utbudet är litet av det som är efterfrågat så hålls
priserna uppe. Han tar exemplet Greenwich
Village, som Jacobs kämpade för att bevara
på 1970-talet men som idag är superdyrt just
för sin charmiga exklusiva karaktär mitt på
Manhattan.
Och detta är ju precis vad som drabbat
centrala Stockholm. Innerstadens priser
pressas upp av det låga utbudet av bostäder
med stadskvalitet. Just relationen utbud och
efterfrågan är något som Glaeser pekar på som
grundläggande för städers prisnivåer, vilket
han med emfas redogjorde för på den stora
konferensen The Electric City arrangerad av
London School of Economics i oktober i år.
Ur detta makroekonomiska perspektiv är
miljonprogrammet särskilt intressant. Det
var ett försök att möta 1960-talets brist på
bra bostäder. Man försökte sänka priset på
Att koppla ihop miljonprogrammens stadsdelar
med varandra skulle kunna minska segregationen
och jämna ut gentrifieringen, skriver Alexander
Ståhle. Här Husby i Stockholm.
hög boendekvalitet med ett ökat utbud, vilket
också fungerade under en kortare tid. Miljonprogrammen konkurrerade ut innerstaden på
1970-talet. Det sorgliga är att kvalitetsambitionerna inte höll i längden, bland annat för att
man byggde in en rumslig segregation.
Nya studier av Stockholms bostadsmarknad
visar att det faktiskt är mer efterfrågat och attraktivt att bo integrerat med andra i tät blandad
stadsmiljö. Medelklassen flyttade snart från
miljonprogramsområdena för att den antingen
sökte småhusboende eller lägenheter med
stadskvaliteter, även om lägenheterna höll en
hög standard. Detta betyder i praktiken att om
man idag bara renoverar lägenheterna i miljonprogramsområden så ökar hyran men inte
bostädernas värde på bostadsmarknaden. Om
man till detta lägger att det inte verkar finnas
ett lokalt stöd för större förändring av stadsmiljön så står områdena inför ett konkret segregationsproblem, ett utanförskap som av varken
marknaden eller de boende är villiga att lösa.
Den enda rimliga lösningen på denna problemparadox ser jag i att bejaka både-och. Vi
måste lösa bostadsbristen genom att öka utbudet av bostäder med stadskvaliteter (alternativet är en oattraktivare stad) och vi måste följa
John Rawls rättviseteori som innebär att alltid
försöka gynna de som har det sämst ställt (alternativet är ökad orättvisa). Med det extremt
segregerade stadslandskap vi har fått ärva från
1900-talets modernister skulle det från ett
”För att skapa en
mer blandad befolkning måste nog någon
slags ’social housing’
introduceras.”
stadsbyggnadsperspektiv betyda att försöka
sprida stadsutvecklingen i centrala lägen.
Problematisk blir gentrifiering framförallt när
den går för fort, som till exempel vid storskaliga upprustningsprojekt (Järvalyftet) och
stora nybyggnadsprojekt (Hammarby sjöstad).
Taktiken blir att sänka gentrifieringshastigheten genom att hela tiden sprida förtätningen
och därmed prisnivåerna mer jämnt över hela
staden. Detta kan med stadsbyggnad göras på
i grunden två sätt, genom 1) rumslig blandning
och 2) rumslig integration.
Den första strategin skriver Harvardprofessor Susan Fanstein om i sin bok The
Just City. Fanstein menar att gentrifiering
och segregation främst bör motarbetas med
mångfald och en blandning av bostadstyper,
bostadsstandarder, bostadsstorlekar och lokaler. I Sverige talar vi ofta om att en blandning
av upplåtelseforner är lösningen. Men frågan
är om det gör någon skillnad när månadskostnaden för nya hyresrätter och bostadsrätter
idag är ungefär desamma. Helt nya stadsdelar
som Hammarby sjöstad och Annedal är, trots
blandning i upplåtelser, redan från början
socialt ensidiga. Gamla billiga hyresrätter har
hittills bromsat upp gentrifieringen i innerstäderna, men sannolikt bara tillfälligt.
Så, för att skapa en mer blandad befolkning
måste nog någon slags ”social housing” introduceras, i synnerhet i välbärgade områden.
Men blandning som utjämningsstrategi innebär
faktiskt att exklusiva lägenheter och efterfrågade stadskvaliteter måste tillkomma i delar av
utsatta områden som miljonprogrammet.
Den andra strategin för att sakta ner gentrifieringen är rumslig integration, att sprida ut
centraliteten i staden och koppla ihop stadsdelar med nya gator. Stadsbyggnadsforskarna
Lars Marcus och Ann Legeby vid Arkitekturskolan KTH har visat att miljonprogramsstadsdelar som är bättre kopplade till omgivande
stadsdelar har en naturligare genomströmning
av besökare och också blir mer självklara delar
av hela staden och samhället. Exempelvis
betraktas inte de miljonprogramskvarter
som finns på Södermalm som segregerade
på samma sätt som Tensta och Rinkeby. Att
koppla ihop Tensta och Spånga, Husby och
Sollentuna, Bredäng och Mälarhöjden skulle
minska segregationen och förhoppningsvis
jämna ut gentrifieringen, men för detta krävs
stort politiskt mod, vilket får mig att tänka
på Enrique Peñalosa. Han byggde gångoch cykelgator mellan kåkstäderna och de
välbärgade områdena för att han hävdade att
det skapade en bättre mer rättvis stad, under
devisen: ”In every detail a city should reflect
that human beings are equal.”
Alexander Ståhle, landskapsarkitekt
LAR/MSA, tekn dr stadsbyggnad och vd för
analysföretaget Spacescape
52
Perspektiv
November 2013
Perspektiv
”To buy land around cities to create
public parks in the future, is the
most urgent thing in cities today.”
Enrique Peñalosa om hur regeringar kan säkra
tillgången till publika platser i framtiden. På
Arkitekturgalan.
Hållbarhet kräver politiska lösningar
Utställning. Går det att skapa
schysta arbetsförhållanden i
fattiga länder genom att shoppa
rätt? Under hösten lanserar Berlinbaserade Durated en app som
tillåter konsumenten att spåra
produkters ursprung. I Form/
Design Centers utställning Stop
Show finns också jeans, möbler,
tofflor och annat som produceras
på schysta villkor. Det mesta
kommer från Norden, men det är
lite si och så med omvärldsanalysen. Wellproven Chair av britterna James Shaw och Marian van
Aubel är helt gjord av vad som blivit över i möbelfabriken. Men den
kan inte mäta sig med brödernas
Campanas Favela som tillverkats
utifrån en liknande idé.
Bäst på Shop Show är i mina
ögon Brave Production med
Margot Barolo och Ulrika Mårtensson, när de med ett bitskt
och ironiskt plakat efterlyser en
fullständigare märkning av våra
kläder. Nya piktogram kan samsas med tvättråden och upplysa
”Kan verkligen
enskilda formgivare göra något mer än vad
de redan gör?”
om illegal arbetskraft, barnarbete, transportmetoder med mera.
Och här punkteras också utställningsupplägget, som tagit sin
utgångspunkt i Ingrid Sommar
och Susanne Helgessons med
rätta rosade bok Köp dig fri! från i
fjol. Kan verkligen enskilda formgivare göra något mer? Är det inte
producenterna som måste ta sitt
ansvar, de som har kontroll på var
de lägger ut produktionen och var
de inhandlar alla råvaror?
Redan för mer än 20 år sedan
formulerade Thomas Lindhqvist
vid Lunds universitet ett krav på
EPR (extended producer responsibility) som innebär att tillverkare
tar ansvaret för återvinningen av
sina egna produkter. Skulle man
tillämpa idén fullt ut skulle Apple
ta hand om sina uttjänta mobiltelefoner istället för att som idag låta
dem hamna i svällande sopberg.
Kapitalismens krav på ständigt
expanderande produktion och
externaliserande av miljökostnaderna går tvärt emot hållbarhetstänk. De här frågorna kan inte
reduceras till enbart individuella
val utan kräver politiska lösningar i form av regelverk och
lagstiftning. Visst kan vi ta ett
större ansvar, men då krävs det
nog bättre exempel än de som
visas på Shop Show.
Well proven chair av James
Shaw och Marjan van Aubel,
helt tillverkad av det som blivit
över i möbelfabriken.
Leo Gullbring
Audiorama...
... är en fantastisk plats för ljud, lyssnande och upplevelsen av rum.
Här håller Arkus stämma för medlemmar följt av mingel för alla
den 28 november. Läs mer om Audiorama på www.audiorama.se
och programmet inför stämma och Arkusmingel på www.arkus.se.
FORSKNING OCH UTVECKLING INOM
ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNAD
StoColor System
golvmetoder
Fasadsystem
Akustik BIM Strukturer
Interiör
Teknik Funktionalitet
Visualiseringar
Rådgivning
Estetik
Täv l a o c h v i n n e n
Trendig vikcykel
f r å n B r o m p T o n på
sTo.se/arkiTekTur
sto scandinavia aB
Telefon 013-37 71 00
www.sto.se
FRoSTIng.SE
Kulörkoncept Betong
Designidéer Inspiration
Effekter
StoViewer
[ark] Materialkoncept
StoDesign Center
Verktyg.
November 2013
55
Tips / Metoder
Hjälp! Jag har
blivit chef över
mina kolleger
Hur ska man agera när man tagit klivet
uppåt och ska arbetsleda sina jobbarkompisar? Ledarskapsexperten och
psykologen Birgitta Ahltorp guidar.
foto: petter arvidson
Vad är den vanligaste fällan för den som
chefar över sina forna kolleger?
– Det svårdefinierade mandatet – vad
har man för roll? I arkitektkretsar tenderar
begreppet chef att väcka motsägelsefulla
förväntningar. Att axla auktoritetsrollen är
ofta inte lätt. Alla är inte förberedda på att
tackla den ensamhet som följer med chefsrollen.
… och vad gör man åt det?
– Att definiera mandatet, både uppifrån
och nerifrån. Nerifrån handlar det om att
kollegerna ska godkänna ens auktoritet,
uppifrån att högsta cheferna inte ska göra
mellanchefen till ett rundningsmärke.
Jag har sett många exempel i växande
företag när ledningen fortsätter med
direktstyrning.
Vilka fördelar finns det att internrekryteras?
– Du kan verksamheten och
förstår vad som behöver göras.
Du har kunskapen att gå direkt
på de områden som behöver
förstärkning.
Och när är det bättre att
komma in utifrån?
– Du har inga personliga
band, kan se mer objektivt
på situationen och vad som
behöver göras. Det är lättare
att vara externrekryterad,
det tycker jag man bör tänka
på om man vill bli chef: sök
hellre till andra kontor än att
göra karriär på det man redan
jobbar på.
Elisabet Näslund
4 �
Undvik
fällorna
änk efter före: Vad har du för
T
stöd i organisationen? Det gäller
både uppifrån och nerifrån.
Bygg nätverk uppåt i organisationen. Chefskapet innebär en
auktoritet som isolerar.
Ha en extern mentor.
Vaska fram glädjen i chefskapet!
Att påverka verksamheten är en
stimulerande utmaning.
56
Verktyg
November 2013
Koppla ner
Så överlever
du när jobb och
fritid flyter ihop
D
Text: Nina Gunne Illustration: Istock Photo
et gränslösa
arbetet fungerar
olika bra för olika individer. Det är när de
gränser vi har behov
av överträds, som vi
reagerar med stress
och ohälsa.
Det säger Christine Mellner,
doktor i psykologi
och forskare inom
arbets- och organisationspsykologi
på Psykologiska
institutionen vid
Stockholms universitet. Sedan början
av 2000-talet har
hon studerat det nya
arbetslivet i spåren
av den nya ekonomin, utvecklingen av ny
informations- och kommunikationsteknik
och nya organisationsformer. Gränserna
mellan arbete och privatliv har luckrats upp
”I bästa fall blir det en
win-win-situation där
individen upplever
större flexibilitet, ökad
livsbalans och minskad
trötthet, medan företaget får lägre kostnader
och samtidigt ökad
prestation.”
och allt fler jobbar, via ny teknik, när och var
och produktionsledning. Den visade att 82
som helst. Man talar idag om det gränslösa
procent av de tillfrågade gärna vill separera
arbetslivet.
arbete och fritid. Av dem upplever 62 procent
– När de yttre regleringarna luckras upp
att de klarar av detta.
blir det alltmer upp till var och en att reglera
– Gemensamt för båda grupperna är att det
sitt arbetsåtagande. Ansvaret har överförts
handlar mycket om individens förmåga till att
från arbetsgivare till individ,
själv reglera sitt arbete, att kunna
förklarar Christin Mellner.
arbeta självständigt, organisera
Det gränslösa arbetssättet
arbetet effektivt, att sätta gränser
3 �
gäller framför ­allt specialiseoch ha konstruktiva strategier
rade tjänster som kräver stor
för att hantera en hög arbets­
Tips för
kunskap samt hög social och
belastning.
att
värna
teknisk kompetens.
Christine Mellner menar att
fritiden
– I bästa fall blir det en
de som klarar av att integrera
win-win-situation där indiviarbete och fritid ofta är individer
Läs inte jobbmejl
den upplever större flexibilitet,
som är bra på att sätta gränser
när du är ledig.
ökad livsbalans och minskad
i varje given situation och har
Boka in möten med
trötthet, medan företaget får
strategier för att göra det. De som
dig själva för att få tid
lägre kostnader och samtidigt
saknar strategier och har svårare
att arbeta ostört. Ta
ökad prestation.
att stänga av tankar på arbetet
tillbaka den tid arbetet
Men studier visar också på
får oftare sömn­svårigheter och
har tagit från fritiden.
negativa effekter och risker.
hälsoproblem.
Diskutera på
Många upplever högre krav,
– Att vi inte kan stänga av
arbetsplatsen hur
större arbets­belastning, krav
tankar på arbetet kan handla
mycket obetalt
på konstant tillgänglighet och
om att ha en prestationsbaserad
övertidsarbete som
fler konflikter mellan arbete
självkänsla men också att det
utförs och normer för
och fritid.
saknas utrymme för en flexibitillgänglighet på mejl
litet som också gagnar individen.
och mobil.
Christine Mellners studier
Arbetsgivaren har också en
visar på två tydliga grupper: de
som föredrar att dela upp sin tid mellan arbete viktig roll, säger Christine Mellner. Målen
­behöver vara tydligt formulerade och de
och fritid och de som föredrar mer flytande
gränser. Bland de två grupperna finns både de anställda behöver stöd och återkoppling i sitt
arbete för att uppnå dem. Dessutom är det
som klarar av sin ambition om gränssättning
viktigt med ett rimligt arbetstempo, tilloch de som inte gör det. Under våren 2013
gängliga ledare och en fungerande kommugjorde hon en undersökning där närmare
nikation.
3 500 personer ingick, från specialiserade
– Är det något som människor behöver i det
yrken och branscher som arkitekter, präster,
nya gränslösa arbetslivet så är det nya gränser
skolledare, it/telekom, teknik och design,
och en ny form av stöd och struktur.
kommunikation och media samt försäljning
November 2013
57
Verktyg
58
Verktyg
November 2013
Så gjorde jag
3xNYA material
foto: elisabet näslund
Larver,
cellulosa,
mycel.
”Formen är framtagen
utifrån luftströmmen”
Peter Sundin på Rundquist om uppdraget att
utforma avluftstorn till Norra Länken i Stockholm. Beställare är Trafikverket och entreprenör Martinsons. Projektet är klart i april och tas i
drift under hösten 2014.
Tornet är skivat, varje
ring består av sex delar.
Så nöjd
är jag
100%
Så
svårlöst
var det
75%
”Formen, ’supertriangeln’, är framtagen utifrån hur luften ska strömma genom tornet
för att avgaserna ska spridas så snabbt och
högt som möjligt. Tillsammans med Martinsons valde vi att ”slica upp” formen i 170
millimeter höga ringar. Varje ring är uppdelad i sex bitar som sågas ut ur korslaminerade träskivor, KL-trä. Bitarna sätts ihop till
element som efter montaget spänns ihop med dragstag. Vi definierade
först tornet i en 3D-modell med programmet Grasshopper för att göra
styrfiler som konverteras till CNC-fräsens språk. Sågningen optimeras
för att få ut så mycket som möjligt ur varje skiva.
KL-träskivan är gjord i gran och dragstagen har en fjäder för att inte
dra sönder konstruktionen, som kommer att röra sig. Cederträspånen
i fasaden är underhållsfritt och vackert. Och de löser formens problem
genom att vi kan lägga dem i horisontella band.
Allt har gjorts i tätt samarbete med Martinsons. De är superduktiga
och vi har hittat en samarbetsform som är unikt bra.”
Berättat för Elisabet Näslund
LANDSKAPS
ARKITEKTUR
DAGEN 2014
www.landskapsarkitekturdagen.se
Insektsplasten Coleoptera
Skalbaggslarver som dött
efter att de lagt
sina ägg får
ny funktion i
nya biologiska
materialet som
den holländska
designstudenten Aagje Hoekstra
tagit fram. Det är ämnet kitin i baggens skal som används och pressas
samman under värme till en ”insektsplast”. Hoekstra låter också larvens
struktur synas i materialet.
Hårdplast av cellulosa från Zeoform
Låt stolen bli
till mull när du
tröttnat på den.
Ett nytt cellulosabaserat
material tar upp
konkurrensen
med oljebaserade plaster skapade av fossila bränslen. Ett australiensiskt företag har
utvecklat ett material utifrån naturens
vanligaste ingredienser: cellulosa och
vatten. Tidigare har cellulosa mest
använts för mjuka material som papper och textil. Det nya är att det kan
omvandlas till ett hårt material.
Svampplast från Ecovative
Lika komposterbart är en
plast som
istället skapas
av svampmycel.
Materialet vann
nyligen första
pris i Buckminster Fuller Challenge. Svampmaterialet
som växer ur levande organismer kan
användas till förpackningar, möbler
och snart också delar till elektriska
bilar. Som Buckminster Fuller sa: ”För
att förändra något, bygg en modell
som gör den existerande modellen
föråldrad”. Nina Gunne
SVERIGES STÖRSTA BRANSCHDAG
FÖR LANDSKAPSARKITEKTER
25.04.2014 | | ALNARP
VILL NI VARA MED?
VI SÖKER NU UTSTÄLLARE OCH SPONSORER.
KONTAKTA larkdagen@stud.slu.se
till DiG SoM
är ArkitEkt!
Business Arena
Stockholm 17-18 september
Ett perfekt tillfälle att
träffa nya kunder!
På Business Arena träffar du potentiella
uppdragsgivare och samarbetspartners
från kommuner, fastighetsbolag och
andra samhällsbyggare.
Business Arena
Göteborg 8 april
Business Arena arrangeras i Stockholm,
Göteborg, Malmö och i Almedalen.
Seminarierna tar upp viktiga ämnen
och håller högsta kvalitet. De generösa
pauserna ger möjlighet utmärkta
möjligheter till möten med befintliga och
potentiella kunder.
Business Arena
Malmö 3 april
Öka din affärsnytta!
Vill ditt företag medverka som partner till Business Arena?
kontakta mig så berättar jag mer!
Henrik Zetterstedt
henrik.zetterstedt@fastighetsnytt.se
070-735 22 12
Business Arena
Almedalen v27
Hur svårt kan det vara
att få ihop en välsmakande
fruktkorg?
Vi på Årsta Partiaffär menar att det krävs en hel del kunskap och erfarenhet.
Därför väljer vi sen många år leverantörer med omsorg, inte bara på pris.
Vi söker hela tiden efter den mest välsmakande frukten oavsett om det handlar
om eko eller vanlig frukt. Innan packning och transport provsmakar vi alltid
frukten. Och självklart alltid svensk frukt efter säsong och helst närodlat.
Idag levererar vi bl a till Sveriges Arkitekter, TT Tidningarnas Telegrambyrå,
Energimarknadsinspektionen, Konkurrensverket och Fair Trade Sverige.
Prova gärna, kostnadsfritt, en av våra välsmakande fruktkorgar: maila till
info@arstaparti.se eller ring direkt mobilnummer: 0705 12 65 60.
ADRESS Marknadsvägen 18 120 44 Årsta, Stockholm TEL 08 911 404 E-POST info@arstaparti.se www.arstaparti.se
Produkt från
ÖSTERLEN
apa_annons.indd 1
13-10-25 11.18.35
Karriär.
November 2013
61
Nya jobb
Nya företag
Stipendier
Från 7 till 22
på drygt ett år
Codesign som grundades 1997 har det
senaste året tagit ett jättekliv från litet
till stort. Ägaren Peter Ullstad lägger åtta
timmar i veckan på rekrytering.
Rekrytering
Hur stora ska ni bli?
– Det bestämmer inte vi utan
kunderna. Men allt hänger ihop, det blir
lättare att hinna med när vi är fler. Jag jobbar
stenhårt med att hitta spjutspetspersonlig­
heter med kompetens. Om ett fastighetsföre­
tag säger att det handlar om läget, läget och
läget, så säger jag att för oss handlar det om
rekrytering, rekrytering och rekrytering.
Du har sagt att du fokuserar på hur ni ska
behålla gruppdynamik och samarbete när
ni blir fler. Har du kommit på några svar?
– Jag är trött på skapandet av ikonarkitekter
och har inga förebilder bland arkitektföre­
tagen rent organi­satoriskt. Jag vet inte hur
man ska göra men jag har läst mycket och
har en styrelse med personer från helt
andra branscher. Upp till 20 är det enkelt,
men sedan händer något. Det beror på att
man inte har samma sociala koll. Vems
mamma var det nu som hade cancer?
Man vet inte om någon maskar eller är
vid sjukhussängen. Nu har vi måndags­
möten där alla får berätta om vad som
händer och där vi skrattar åt och lär
oss av veckans misstag. Jag vill att vi
ska fortsätta vara en platt organisation
utan mellanchefer.
Du säger att du letar efter spetspersonligheter snarare än spetskompetens. Vilken är din mest
udda rekrytering?
– En är Elis Forsgård, han var 22 år
och vakt­mästare på Stads­missionen.
Han skötte kontorets administration
under ett års tid då vi dubb­
lade vår vinst.
Foto: jonas ericsson
Annika Jensfelt
Peter ullstad
Ägare till Codesign.
Företaget jobbar just
nu med kontorsprojekt
för Stadsmissionen
och Kelios, Kinnarps
Visual Guidelines och
en utställning om olja
på Norges tekniska
museum. Tio procent av
vinsten går till en väl­
görenhetsorganisation.
I år blir det Bris.
STIF TELSEN
ANNA AHRENBERGS FOND
för vetenskapliga m.fl. ändamål
ANNA AHRENBERGS
ROMSTIPENDIUM
till arkitektstudent vid Chalmers
Seminar
ium
Allt ljus på jobbet
Om vinster med bra belysning i arbetslivet
Snygga lampor och mysbelysning ger inte alltid det
bästa arbetsljuset. Att se dåligt kan leda till belastningsskador för att man spänner sig och kisar. Är
ljuset bra mår man bättre och jobbar mer effektivt.
På förmiddagsseminariet om syn och belysning får
du djupare kunskap om vinsterna med bra syn och
belysning i arbetslivet.
Ur programmet:
•
Per Nylén (verksam vid KTH och Arbetsmiljöverket) om synen, ljuset och att skapa bättre
synergonomi
•
Peder Wibom (teknisk chef på belysningsföretag) om hur man väljer rätt belysning
•
energirådgivare om klimatsmart belysning med
bibehållen ljuskvalitet
•
optiker om de senaste synhjälpmedlen.
Umeå 26/11, Jönköping 5/12, Malmö 15/1, Göteborg
21/1 och Stockholm 30/1.
500 kr inkl. lunch och boken ”Syn och belysning i
arbetslivet”. Prevent arbetar med arbetsmiljöfrågor
på uppdrag av LO, PTK och Svenskt Näringsliv.
Läs mer eller
anmäl dig:
prevent.se/
seminarier
Göteborgsdonatorn Anna Ahrenberg (1861–
1948) hade ett genuint intresse för italiensk
kultur. Stipendiets syfte är att i hennes anda
befrämja blivande arkitekters kunskap om den
italienska arkitekturens och stadsbyggnadskonstens historia.
Stipendiet på 75.000 kr avser stöd till en vistelse i Rom för att genomföra examensarbete
eller annat studieprojekt. Stipendiaten bereds
möjlighet att ha en dator- och biblioteksplats
på Svenska Institutet i Rom och kan, i mån av
plats, även beviljas bostad på Institutet.
Rätt att söka har student vid Chalmers efter
fyra års studier i arkitektur. Ansökan skall innehålla CV, senaste betygsutdrag och kortfattad
plan för examensarbete eller studier i Rom.
Ansökan (särskild blankett finns ej) sänds till
Stiftelsen Anna Ahrenbergs fond för
vetenskapliga m. fl. ändamål
c/o Danske Bank, Stiftelseförvaltning,
Box 111 44
404 23 Göteborg
Ansökan skall vara Stiftelsen tillhanda
senast 2014-01-25
63
Karriär
November 2013
På nytt
jobb
Nystartade
företag
Till vårt kontor i Göteborg
LANDSKAPSARKITEKT
minst 5 års erfarenhet
Nytt jobb eller företag? Mejla 200
tecken till: nyttjobb@arkitekt.se
A&EXTENT är ett nystartat arkitektkontor i Göteborg, grundat av Aila
Hirvonen och Kittima Laochoojaroenkit. Kontoret inriktar sig på
hållbarhetslösningar, främst inom
ombyggnad av bostäder och kontor. Grundarna har tidigare arbetat
i Asien med utveckling av bland
annat bostäder och urbana miljöer.
mer info på www.mareldlandskap.se
MARELD
L A N D S K A P S A R K I T E K T E R
Mats&Arne Arkitektkontor AB är ett växande kontor med engagerade och kvalitetsmedvetna beställare i Göteborg och Bohuslän.
ARKITEKT
Vi söker dig som har flera års erfarenhet av detaljprojektering och övergripande
gestaltning. Hos oss får du ta stort eget ansvar och tillsammans med våra engagerade medarbetare vara med och påverka kontorets utveckling. Du kan välja
att jobba i Göteborg eller i Stenungsund där vi har våra kontor. Du har goda kunskaper i Auto-Cad, Revit, SketchUP, Adobe- och Office-programmen och gärna
erfarenhet av BIM-projektering. Vill du veta mer? Ring Arne på 070-630 91 12 eller
gå in på www.matsoarne.se. Välkommen att mejla din ansökan senast 30/11 till
arne@matsoarne.se.
matsoarne.se
Planeringsarkitekt Johanna Eriksson har fått nytt jobb på Göteborgs
stads trafikkontor. Hon arbetar med
detaljplaner från ett trafikmässigt
perspektiv. Hon studerade fysisk
planering på BTH.
M AT S & A R N E A R K I T E K T KO N T O R A B
PLANARKITEKT
till planavdelningen, stadsbyggnadskontoret
Lunds kommun har lång erfarenhet av att arbeta med hållbar stadsutveckling, högt expansionstryck, ständig mediebevakning och är samtidigt en stad med levande historia och höga bevarandevärden. Stationsnära bebyggelse
och förtätning i befintliga stadsdelar ingår i planeringsstrategin. Aktuella projekt är bland annat omdaningen av
stationsområdet Lund C, ny spårväg och stadsutveckling i Kunskapsstråket, forskningsanläggningarna MAX IV
och ESS och en ny hållbar stadsdel i LundNE/Brunnshög.
Din primära uppgift blir att upprätta detaljplaner. Du deltar som handläggare i alla skeden i planprocessen, ofta
som projektledare för de planer och program du ansvarar för. Det är ett mångsidigt, ansvarsfullt och händelserikt
arbete. Det ställer krav på dig att ha en hög grad av självständighet i ditt arbete och insikt om din professionella
roll i en politiskt styrd organisation. En hög språklig kompetens och förmåga att illustrera idéer och koncept är
centralt, liksom goda kunskaper i den lagstiftning som reglerar planeringen.
Arbetet som planarkitekt har många kontaktytor både inom och utanför kontoret. Det kräver god förmåga till
helhetssyn och problemlösning i situationer som växlar mellan helhet och detalj och som innehåller ständiga
intresseavvägningar. Det är i denna utmaning som din kompetens verkligen kan göra skillnad och bidra till att vi
upprätthåller kvalitet, hög servicenivå och framsynthet. Vi vill att dessa värden ska genomsyra verksamheten och
det önskar vi din hjälp med!
I april 2014 flyttar fem av kommunens förvaltningar, inklusive stadsbyggnadskontoret, in i helt nybyggda lokaler
på centralt och strategiskt läge vid Lunds C. Det kommer att bli en spännande tid med nya arbetsformer och nytt
lärande. Välkommen till Kristallen i Lunds kommun!
Läs mer och ansök på www.lund.se /Lediga jobb Välkommen med din ansökan senast den 15 december!
Lidköpings kommun rekryterar nya
medarbetare som vill bidra till ett gott
Kommunerna Avesta, Fagersta och Norberg samverkar i en
sammanslagen organisation Västmanland-Dalarna miljö- och
byggförvaltning. Detta möjliggör ett effektivare arbetssätt och
möjlighet att utveckla god service med hög kompetens.
värdskap, ett hållbart förhållningssätt och
bästa möjliga service. Vill du vara med?
Västmanland-Dalarna miljö- och byggförvaltning omfattar
kompetenser inom naturvård, energi- och klimat, miljö,
kart & mät samt plan & bygg.Vi är ca 45 personer på
förvaltningen och sitter i Avesta.
Plan & Bygg består av tretton medarbetare. Sex arkitekter och ingenjörer arbetar med lov- och tillsynsärenden,
en tekniker handlägger ärenden om bostadsbidrag och
fem arkitekter och ingenjörer arbetar med översiktsoch detaljplaner, program mm.
Vi söker nu
Bygglovarkitekt/Bygglovhandläggare
och Planarkitekt
Intresserad? Läs mer på www.avesta.se/
lediga jobb
Planarkitekt
Mer information finns på www.lidkoping.se
Avesta kommun 774 81 Avesta tel 0226-64 50 00
Stockholms stad söker:
Arkitekter/planerare till Stadsbyggnadskontoret
Stockholms stad är en av Sveriges största arbetsgivare. Stockholm kommer att växa till en miljonstad vilket ställer höga
krav på oss som arbetar i Stockholms stad. Därför söker vi dig som vill utveckla verksamheten för stockholmarna och
ett Stockholm i världsklass.
Stockholm växer!
Planavdelningen utökar och söker erfarna arkitekter som vill vara med och bidra till att stadens ambitioner om hög
kvalitet i den bebyggda miljön förverkligas!
Du kommer få möjlighet att driva stora komplexa stadsbyggnadsprojekt med ett övergripande ansvar för innehåll,
utformning och planprocess.
Välkommen att ansöka och läsa mer om tjänsterna på stockholm.se/jobb
The Capital of Scandinavia
Kunshan Eastern Healthcare Center, tävlingsvinst, Kunshan, Kina
Sino Swedish Eco City, Wuxi, Kina
Jing’An Tower, Shanghai, Kina
IDC International Data Center, preliminär konceptplan, Guangdong, Kina
Tengbom söker internationell chef
Arkitektkontoret Tengbom befinner sig i ett expansivt skede och
riktar sig nu mot marknader bortom de nordiska länderna. Därför
söker vi dig som har ett gediget intresse för affärer i internationell
miljö och vill leda arbetet med arkitektur utanför Norden.
Du har mångårig internationell erfarenhet från arkitekt- eller ingenjörsföretag alternativt bygg- eller fastighetsbranschen. Erfarenhet av
projekt inom samhällsplanering eller hållbarhet är meriterande.
Du är en driven, affärsinriktad och positiv person som ser möjligheter. Du stimuleras av och har erfarenhet av att leda och utveckla
medarbetare. Du är redo för ett flexibelt arbete där resor i Europa och
Asien ingår.
Vi vill gärna att du talar ett skandinaviskt språk och flytande engelska. Erfarenhet av marknaderna i Kina, Ryssland, Sydostasien och/eller
norra Europa är meriterande. En fördel är om du har ett kontaktnät
inom den internationella stadsbyggnads- och byggbranschen.
Vi erbjuder dig ett utvecklande arbete i en internationell miljö där du
blir en nyckelperson för Tengboms vidare internationella expansion.
För mer information kontakta marknadschef Jannice Johansson,
jannice.johansson@tengbom.se. Skicka din ansökan till vår personalchef Linn Nordgren, linn.nordgren@tengbom.se.
Välkommen med din ansökan senast den 15 december 2013.
Tengbom är ett av Nordens ledande arkitektkontor och står för en framåtblickande och
levande arkitektur med hus och miljöer som
människor vill besöka, och bo och arbeta i.
Tengbom har omkring 550 medarbetare
fördelade på tolv orter i Sverige och Finland.
Tengbom grundades 1906 av Ivar Tengbom,
förgrundsgestalt inom svensk arkitektur.
Läs gärna mer om oss och aktuella projekt på
www.tengbom.se.
OKIDOKI SÖKER...
Okidoki arkitekter AB är 35 arkitekter och ingenjörer som sitter runt samma bord. Vi är
idag Sveriges snabbast växande arkitektkontor. Vår verksamhet är främst koncentrerad till
Västsverige men vi kommer även att etablera oss i Malmö och i Stockholm.
Okidoki arbetar med arkitekturens hela skala från stadsutveckling till inredning utifrån begreppen täthet, friktion
och öppenhet. Vår vision är att nå en kapacitet för att kunna påverka samhället på riktigt med arkitektur, genom
analys och aktion. Vi skall vara med och bygga ett mer hållbarart och roligare Sverige. En god samhällsförståelse
är därför meriterande för dig som söker - oavsett tjänst. Du kommer att vara ambassadör för varumärket Okidoki
i dina möten med omvärlden och det ställer krav på dig som en god kommunikatör och strateg. Ett måste är att du
bokstavligen vill sitta runt samma bord med alla oss andra.
KONTORSCHEF
Vi söker dig som vill vara med och utveckla Okidoki arkitekter till att bli ett av Sveriges ledande arkitektkontor.
Du kommer att ansvara för den övergripande resursplaneringen tillsammans med våra teamledare. Vi söker därför
dig som är strukturerad och är van att arbeta under press, såväl med korta deadlines som i en ständigt föränderlig
omvärld och organisation. Som kontorschef är du ansvarig för personalfrågor och som ledare är du därför både
ödmjuk och tydlig. I ditt arbete nära ledningsgruppen kommer du även att ha ett helikopterperspektiv och ett
delansvar för ekonomin. Maila CV till jobb@okidokiarkitekter.se senast den 15 december. Skriv ”Kontorschef 2014”
i ämnesraden. Frågor kopplade till rekrytering av kontorschef hänvisas till Roland Nordahl på telefonnummer
0708 – 22 38 66.
MINST TRE HANDLÄGGANDE ARKITEKTER
Vi lever på att producera idéer och att gestalta i olika skalor och att älska arkitektur är ett måste för dig som söker.
Du skall vara självgående, kreativ och du skall vara intresserad av arkitektur. Det är en förutsättning att du gillar
det som Okidoki gör och har en vilja att utveckla och förbättra den upplevelserika gestaltning som skall prägla
våra projekt. Maila portfölj och CV till jobb@okidokiarkitekter.se senast den 15 december. Skriv ”Handläggande
arkitekt 2014” i ämnesraden.
MINST TRE BYGGNADSINGENJÖRER VARAV EN ANSVARIG INGENJÖR
För att förstärka vår projekteringskapacitet långsiktigt söker vi er som vill vara med och utveckla denna avdelning.
Ni kanske har arbetat tillsammans tidigare? Erfarenhet från arkitektkontor och från Revit är meriterande. Vi söker
dig som är engagerad, kreativ och drivande med ett starkt intresse för arkitektur, teknik och BIM. Du behöver
kunna delegera och ställa krav samt stötta dina yngre kollegor. Lämplig utbildning är byggnadsingenjör eller
motsvarande. Maila ev portfölj och CV till jobb@okidokiarkitekter.se senast den 15 december. Skriv ”Ingenjör
2014” i ämnesraden.
KOMMUNIKATÖR
Se separat annonsering hos Bohmans nätverk på: http://www.bohmans.com/aktuella-uppdrag
För frågor kopplat till rekrytering av kommunikatör, se länk ovan.
Arkitekt sökes.
Boverket söker
expert inom
översiktsplanering
till Karlskrona
Arkitekt med minst fem års projekteringserfarenhet sökes till vårt Nyköpingskontor.
Svar till: info@carlstedtark.se senast 2013-12-15
Boverket är en statlig myndighet under
Socialdepartementet och arbetar med frågor
som rör samhällsplanering, byggande och
boende. Vi har regeringens uppdrag att leda
arbetet med ett hållbart samhällsbyggande
till nytta för medborgarna.
Boverket är en myndighet i utveckling både
vad det gäller uppgifter och arbetssätt. Vi
är ca 230 anställda och finns i Karlskrona.
Myndigheten har också en mindre del av sin
verksamhet lokaliserad till Stockholm.
På Carlstedt Arkitekter jobbar vi nära beställare,
medkonsulter och de som ska använda
byggnaden vi ritar. Det kräver närvaro, skärpa
och engagemang.
Idag är vi cirka 50 medarbetare som är
fördelade på våra två kontor, ett i Stockholm
och ett i Nyköping. I Nyköping sitter 17 av oss.
www.carlstedtark.se
Nyköpings brandstat
ion
Läs mer om tjänsten och ansök
senast den 8 december 2013, via
www.boverket.se/sokajobb
Partille kommun växer genom flera stora samhällsbyggnadsprojekt
de närmsta åren. Ett större centrum med fler bostäder, en ny arena
och utökad handel. Vill du bli en av nyckelpersonerna i vår utmaning?
Planarkitekt
-söker nya medarbetare:
Arkitekt
Vi söker dig med 0-2 års erfarenhet, som är kreativ och kommunikativ med
mycket god gestaltningsförmåga och som tycker det skulle vara spännande att
arbeta med både privata och offentliga uppdrag i lite olika skalor.
Tillsammans ska vi bl.a. arbeta fram en plattform för kontorets layout
och bildarbete i Archi-CAD och dess renderingsapplikationer som t.ex
Artlantis. Därför är det viktigt att du är van vid och intresserad av
bildskapande.
www.partille.se
Byggnadsingenjör
Vi söker dig med minst 3-5 års erfarenhet som byggnadsingenjör, gärna på
arkitektkontor.
Du ska kunna projektera enligt SIS-och AMA- standard samt Bygghandling 90.
Det är en fördel om du behärskar Archi-Cad. Du bör känna dig bekväm med
att arbeta med allt från handgripliga byggtekniska lösningar, uppställningar
samt texter, till byggnadsbeskrivningar.
Välkommen att skicka in din ansökan till:
johnny.andersson@jordens.se
Samhällsbyggnadsförvaltningen söker
PLANARKITEKT
Mer information om tjänsten hittar du under
www.borgholm.se - Lediga tjänster
Välkommen med din ansökan!
TEL:
N 12
+4
6
8
JO
4
E
TA
.S
EN
GA
06
MM
RS
00
NS
D
Ö
INFO@J
AN
JORDE
E
KO
MM
7
E
KO
0
RD
EKTER
GAT
JO
KIT
RS
.SE
AR
DÖ
KOMMENDÖRSGATAN 12
TEL: +46 8 407 06 00
INFO@JORDENS.SE
S
N
N
En bra vardag
för alla
göteborgare
Projektledare för
Frihamnen
Enhetschef på
Planavdelningen
Stadsbyggnadskontoret
Frihamnen är ett av Göteborgs mest spännande
stadsbyggnadsprojekt och har en central roll i
Göteborgs 400-årsjubileum. Som projektledare driver
du projekt och deltagare framåt och ansvarar för att
resultat levereras i tid.
Som enhetschef på Planavdelningen leder, utvecklar
och följer du upp verksamheten och medverkar till att
avdelningen når sina mål. Du finns tillgänglig för dina
medarbetare och stödjer dem i deras arbete.
Sista ansökningsdag är 27 november
Sök jobben på: goteborg.se/lediga jobb
boras.se
boras.se
boras.se
Strategisksamhällsplanerare
samhällsplanerare
Strategisk
Strategisk samhällsplanerare
Samhällsplaneringsavdelningen
tilltill
Samhällsplaneringsavdelningen
till Samhällsplaneringsavdelningen
Vi söker dig som med brinnande intresse för strategisk planering vill
Vi söker
dig
som brinnande
med brinnande intresse
intresse förför
strategisk
planeringplanering
vill
Vi söker
dig
somutveckla
med
strategisk
vill
vara med
och
Borås.
vara med och utveckla Borås.
varaSamhällsplaneringsavdelningen
med och
utveckla Borås. leder och
ochutvecklar
utvecklar
översiktliga
Samhällsplaneringsavdelningenleder
BoråsBorås
översiktliga
Samhällsplaneringsavdelningen
leder
och
utvecklar
Borås
översiktliga
planering.
Vi föreslår
åtgärder
kräver
strategiska
planering.
Vi föreslår
åtgärdersom
som
kräver
strategiska
beslutbeslut
inom inom
exempelvis
infrastruktur,
bebyggelse,
kollektivtrafik
och natur.
exempelvis
infrastruktur,
bebyggelse,
kollektivtrafik
ochbeslut
natur. inom
planering.
Vi föreslår
åtgärder
som kräver
strategiska
exempelvis infrastruktur, bebyggelse, kollektivtrafik och natur.
Läs mer om tjänsten på
boras.se/ledigajobb
Läs mer om tjänsten på
boras.se/ledigajobb
Läs mer om tjänsten på
Belatchew Arkitekter söker en formsäker
handläggande arkitekt med ca 5 års
erfarenhet.
Institutt for urbanisme og landskap har en flerfaglig innfallsvinkel til urbanismefaget. Gjennom forskning og undervisning vektlegges byutvikling som gir en mer
helhetlig forståelse av byenes omdanning, kunnskap for å kunne gripe inn i og
styre disse prosessene og ferdigheter til å formgi bystruktur og landskap i det
geografiske rom.
landskap
Arkitektur- og designhøgskolen i Oslo (AHO) er en vitenskapelig høgskole på
universitetsnivå og en ledende internasjonal arkitektur- og designhøgskole som
gir utdanning innen arkitektur, urbanisme, landskapsarkitektur og industridesign.
AHOs kunnskapsfelt har formgivning som fokus, og arbeider med formgivning i
alle skalaer; gjenstander, bygninger, by- og landskapsforming. AHO er organisert
i fire institutter, og har ca. 700 studenter og 120 ansatte.
design
Mejla ansökan med portfolio till
jobb@belatchew.com
Institutt for urbanisme og landskap søker:
Professor/førsteamanuensis
i landskapsarkitektur
Vi søker en landskapsarkitekt med både design- og undervisningserfaring. Aktuelle søkere bør dokumentere landskapsdesignprosjekter på internasjonalt nivå. Doktorgrad er en
fordel, men ikke et krav for å søke.
For fullstendig kunngjøringstekst og elektronisk
søknadsskjema se www.aho.no.
Søknadsfrist for begge stillinger er 15.01.2014
arkitektur
Vi søker en arkitekt med både design- og undervisningserfaring.
Phd-grad eller annen sammenlignbar, dokumentert forskningskompetanse er nødvendig for å bli vurdert.
www.aho.no
Professor i urbanisme
urbanisme
Institutt for urbanisme og landskap søker:
Planarkitekter till Halmstads Kommun
En tillsvidareanställning och ett vikariat
Arbetsbeskrivning
Som planarkitekt erbjuds du intressanta och varierande arbetsuppgifter i en växande och attraktiv kommun. Ditt huvudfokus
kommer att vara detaljplanarbete, men du kommer även att
beröra utredningar. Som planarkitekt är du en projektledare
som utarbetar planhandlingarna självständigt men i nära samarbete med tjänstemän på och utanför förvaltningen. Du får även
möjlighet att medverka i förvaltningsövergripande projekt.
Du som planarkitekt i Halmstads Kommun kommer att ingå i en
avdelning med flera ansvarsområden och kompetenser. Förutom
planarkitekter består avdelningen bland annat av en planstrateg,
en miljöstrateg, en trafikstrateg, två kommunekologer, två kommunikatörer samt administratörer. Du kommer att vara placerad på
planavdelningen, där vi idag är 22 personer, och ingå i samhällsbyggnadskontoret som arbetar mot kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott. Samhällsbyggnadskontoret består även av en stab, en
mark- och exploateringsavdelning samt en ekonomiavdelning.
Kvalifikationer
Vi söker dig som har högskoleutbildning inom arkitektur eller fysisk planering och gärna med några års arbetslivserfarenhet inom
området. Du ska ha god kunskap om tillämpliga lagar, i första hand
plan- och bygglagstiftningen (PBL). Du ska ha förmåga att självständigt driva, handlägga och leda utredningar i enlighet med uppsatta
tidsplaner. Som person är du positiv, initiativrik och har en god
organisations- och samarbetsförmåga. Vi lägger stor vikt vid dina
personliga egenskaper. Vi förutsätter att du har en fallenhet för att
kommunicera tydligt i tal, text och bild. Erfarenhet från Focus detaljplan är meriterande.
Varaktighet/omfattning
1 tillsvidareanställning, 100 %
1 vikariat, 100 %, 8 månader med möjlighet till förlängning
Tillträde enligt överenskommelse
Kontaktperson Cecilia Bergström, Planchef 072-510 36 69
Facklig företrädare Charlotte Örnbring, Sveriges Arkitekter
035-13 72 18 alt. 070-214 19 91
För mer information: http://www.halmstad.se
Välkommen med din ansökan, senast 2013-11-30, via
offentligajobb.se
Vi undanber oss alla erbjudanden om annonserings- och rekryteringshjälp i
samband med denna annons.
www.halmstad.se
Eskilstuna utvecklar!
Eskilstuna utvecklar!
Eskilstuna växer och utvecklas snabbt i framtidsregionen StockholmMälardalen. Vi är 8 500 medarbetare som trivs bättre än de flesta på
jobbet. Vi är stolta över att vi 2012 utsågs till Sveriges miljöbästa
kommun och Årets studentstad.
Eskilstuna växer och utvecklas snabbt i framtidsregionen StockholmMälardalen. Vi är 8 500 medarbetare som trivs bättre än de flesta på
jobbet. Vi är stolta över att vi 2012 utsågs till Sveriges miljöbästa
kommun
och Årets studentstad.
Stadsbyggnadsförvaltningen
söker
Planarkitekter
Stadsbyggnadsförvaltningen
söker
Trafikplanerare/Samhällsplanerare
Planarkitekter
Trafikplanerare/Samhällsplanerare
Orust är västkustens största
ö belägen cirka 6 mil norr om
Göteborg. Kommunen har drygt
15 000 invånare men på sommaren mångdubblas antalet. Vi
har cirka 1 200 anställda.
Miljö- och byggnadsförvaltningen söker
Förvaltningschef
Tillsvidare 100% ref nr KS 2013:1892.
För fullständig annons gå in på vår webbplats
eller ring till:
Miljö- och Byggchef
Arne Hultgren
0304-33 41 49
Bygglovsarkitekt
Cecilia Segerstedt
0304-33 40 16
Kommunchef Jan Eriksson
0304-33 42 68
Välkommen med din
ansökan senast 2013-11-30.
Välkommen med din ansökan via eskilstuna.se/ledigajobb. Urval sker löpande.
Vid frågor, kontakta rekryteringskonsult Helena Swärd, tf 016-710 25 73.
Välkommen med din ansökan via eskilstuna.se/ledigajobb. Urval sker löpande.
Vid frågor, kontakta rekryteringskonsult Helena Swärd, tf 016-710 25 73.
Orust kommun
Miljö- och byggnadsförvaltningen
473 80 Henån
www.orust.se
R
A
R
E
T
Y
R
K
E
R
O
C
E
W
S
n
ch bygg
o
r
e
t
k
e
r arkit
er där fö just nu.
k
ö
s
h
c
diga
digt o
xer stän jänster vi har le
ä
v
i
.
V
.
n
Gerlach
i Norde e och se vilja t
to: Felix
r
o
e
F
t
.
r
2
o
1
0
ställt 2
på 18
eco.s
. Färdig
tor finns in på www.sw
n
Lidman
o
a
k
js
t
a
k
K
e
och
arkit
r. Gå
r Wigow
Swecos till våra konto
itekt: Pe
rk
a
g
ri
a
rer
. Ansv
ingenjö
tockholm
liS
Anneda
olägget,
S
.
v
K
s
hu
Bostads
ads-
Sustainable engineering and design
72
Sveriges Arkitekter informerar
Sveriges Arkitekter
November 2013
Sveriges Arkitekter är en intresseorganisation för Sveriges
arkitekter, inredningsarkitekter, landskap­sarkitekter och
planeringsarkitekter med 12 000 medlemmar.
Ordföranden:
En het potatis
Det finns en fråga som det pratas mycket om men som vi inte för en öppen
diskussion om.
Byggherrar och arkitekter vittnar om att stadsbyggnadskontor har bestämda uppfattningar om vilka arkitekter som ska få vara med och rita på viktiga
byggnader oavsett om det sker privat eller i kommunens regi. Det är inte bara
vi arkitekter som muttrar. Byggherrar och beställare klagar därför att stadsbyggnadskontor anser att deras projekt inte duger och insisterar istället på
parallella uppdrag eller tävlingar – de vill se fler möjligheter och kanske andra
arkitekter. Stadsbyggnadskontoren säger att ”vad ska vi göra när byggherren
inte gör något åt ett projekt som inte håller kvalitetskraven?”.
Vad är det som sker? Är det sant att det finns stadsbyggnadskontor som
försöker påverka byggherrar när det gäller vilken eller vilka arkitekter de ska
välja?
Vi utgår från att alla inblandade – arkitekter, byggherrar och stadsbyggnadskontor – önskar se att det som byggs har en hög kvalitet. Jag tror också
att vi arkitekter accepterar att konkurrera med våra lösningar och med vad vi
kan åstadkomma. Det är många som stimuleras av att delta i tävlingar – det är
utvecklande och lärorikt. Vi gillar när kommunerna ställer krav och har höga
ambitioner. Sveriges Arkitekter uppmuntrar kommunerna att ta fram arkitekurpolicies, bra gestaltningsprogram och genomarbetade planer. Det finns
också många tjänstemän som på ett bra sätt kan föra en dialog med byggherrar och arkitekter om vilken kvalitet som kommunen har som ambition.
Men det som absolut inte är acceptabelt, överhuvudtaget, är om tjänstemän i kommunerna direkt eller indirekt försöker påverka byggherrar i deras
val av arkitekt, än mindre i uppdrag och processer som redan är
etablerade. Där går gränsen. Där
kan också arkitekter och byggherrar göra gemensam sak.
Sveriges Arkitekter kommer
att belysa och undersöka denna
fråga noggrant framöver. Men
vi kommer inte att begränsa oss
bara till hur kommunerna agerar
gentemot byggherrar. Vi kommer också att titta på prekvalificeringar och urvalsprocedurer
i tävlingar och upphandlingar.
Vi tror att det behövs mer tydlighet och transparens. Tveka
inte att höra av er till oss om du
vill berätta om hur du upplever
verkligheten.
Jacob Sahlqvist, ordförande
Sveriges Arkitekter
Info
Nytt från
förbundet
Ny på kansliet
Ariella Nisell är ny
kommunikationschef
på Sveriges Arkitekter
Personal
Vem är du?
– Jag är 35 år, gift och har två
barn. Jag har varit på mitt nuvarande jobb på Gullers Grupp i sju
år och ser nu fram emot att gå
vidare till Sveriges Arkitekter.
Vad ser du mest fram emot
med att börja jobba på Sveri­
ges Arkitekter?
– Jag ser fram emot att jobba i
en organisation som arbetar med
viktiga frågor och som vill skapa
en förändring i sin kommunikation. Jag ser också fram emot att
träffa nya medarbetare och få
vara en del av en ny spännande
organisation.
Tävlingsverksamheten
utvecklas
Arbetet med att
utveckla Sveriges
Arkitekters tävlingsverksamhet
har startat. En grupp bestående
av tävlande arkitekter, beställare
och kommuntjänstemän diskuterade i oktober arkitekttävlingar
under temat ”Varför tävla?”.
Utvecklingsarbetet kommer att
presenteras vid Sveriges Arkitekters stämma 2014.
Tävling
73
Sveriges Arkitekter informerar
November 2013
Sveriges Arkitekter
Storgatan 41 • Box 5027, SE-102 41 • Stockholm, Sweden
Tel +46(0)8 505 577 00 • Fax +46(0)8 505 577 05
kansli@arkitekt.se • www.arkitekt .se
Ordförande: Jacob Sahlqvist, Jacob.sahlqvist@tengbom.se
Förbundsdirektör: Catherina Fored, Catherina.fored@arkitekt.se
Redaktör: Erika Sjöö, Erika.sjoo@arkitekt.se
Golden Cubes
Awards
På lunch med
bostadsministern
Nu är det dags att
börja fylla i blanketter och skicka in förslag till
nästa omgång av Golden Cubes
Awards, en internationell tävling
om bästa Arkitektur i skolanaktivitet eller projekt, bok, film
eller dataspel. Fyra kategorier av
tävlande finns:
Skola
Institution
Tryckt media, böcker
läromedel med mera
Audio visual media
Sista dag för inlämning 15 januari
2014.
Tävling
Läs mer om tävlingen här:
www.arkitekt.se/s78485
Arkitektrollen
i fokus
I mitten av oktober
samlades Sveriges
Arkitekters lokalföreningars
ordförande i Stockholm. Detta är
ett årligt möte som syftar till att
utbyta erfarenheter och tankar
mellan de olika lokalföreningarna sinsemellan och mellan
styrelsen och lokalföreningarna.
– Jag tycker att det var en utmärkt diskussion om arkitektrollen och behovet av ökad fokus på
de offentliganställda arkitekternas erfarenheter och synpunkter
på planering och byggande,
som grund för en tydligare och
starkare arkitektroll i samhället.
Det var också mycket bra med
ett bredare medlemsperspektiv
på fler frågor än traditionella
företags- och storstadsfrågor,
säger Lars Estlander, ordförande
i lokalföreningen Blekinge –
Kalmar.
Möten
Förbundsdirektör
Catherina Fored blev
i oktober bjuden på lunch av
bostadsminister Stefan Attefall
(KD).
Möten
Vad pratade ni om?
Parkour
i Nyköping
I strålande väder gav sig en
grupp entusiaster ut i Nyköping
för att lära sig om hur man utövar
parkour, en metod som går ut på
att utan hjälpmedel träna kroppen för att snabbt och effektivt
ta sig över hinder, och hur det kan föda tankar om stadsbyggnad
och arkitektur. Det var Sveriges Arkitekter Södermanland som
arrangerade stadsvandringen som avslutades med en föreläsning
av arkitekten och parkourentusiasten Sara Vinterhav. Föreningen
Werun guidade under turen. Kroppen och stadsmiljön i samspel
utgör onekligen en möjlighet till både fysisk och mental träning
och uthållighet. Monica Santa Cruz
Tack för era löner
Tack alla ni som svarat
på löneenkäten! Den är
öppen och vi behöver fort­farande
få in svar från er som ännu inte
har svarat. Dina uppgifter är
viktiga för dig och dina kollegor
vid nästa löneförhandling och
löneöversyn. Du når enkäten
via www.arkitekt.se/loneenkat.
Har du frågor kan Sandra Olséni
svara på dem, på mejl sandra.
Lön
olseni@arkitekt .se
– Vi pratade om
arkitekturens
betydelse och
hur viktigt det
är att få in arkitekter tidigt
i processen.
Catherina
När man från
Fored.
regeringens sida
tillsätter arbetsgrupper eller kommittéer
eller andra strategiskt viktiga
utredningar som har med samhällsbygge att göra ska det vara
självklart att man alltid har en
arkitekt med sig i dessa arbetsgrupper. Det är dags för Stefan
att han berättar om sin vision
– vad han vill med vårt samhälle
och hur vi tillsammans ska forma
det på bästa sätt!
12 000
Den 20 oktober fick Sveriges
Arkitekter sin 12 000:e medlem.
Ylva Svärdson Wächter från
Stockholm blev den lycklige.
Populärt med
arkitektrådgivning
Med egen monter deltog Sveriges Arkitekter
under Hem och Villa på Stockholmsmässan i början av oktober.
Besökarna erbjöds 20 minuters
gratis arkitektrådgivning. 24 arkitekter deltog som rådgivare och
kön var lång. Rådgivarna jobbade
ideellt och gav besökarna en uppfattning om vad ett arkitektråd
kan ha för betydelse och värde.
På plats
Grattis hur känns
det?
– Tack , det känns
jätteroligt att Sveriges
Arkitekter nu har så
många medlemmar och det ska
bli spännande att gå på ännu fler
av de mycket bra gästföreläsningar som anordnas.
Vem är du?
– Jag är utbildad arkitekt på
KTH och Milano. Jag har ett
nystartat företag som heter
Vindhus där jag håller på med
restaurering av äldre gårdar och
ombyggnation av äldre våningar.
Jag arbetar också med digital
bildproduktion.
74
Sveriges Arkitekter informerar
November 2013
Sveriges Arkitekter
”Fakta är sexigt!”
Urbanhistorikern Håkan
Forsell, som tillsammans med
Dan Hallemar är en av programledarna i
podradioprogrammet Staden som har laddats
ner 14 000 gånger och gjort succé.
Podcast
Hur känns det?
”Det gav mig
energi och en
spark i baken”
ArkitektService håller
under hösten en serie
frukostseminarier för sina
medlemmar. Syftet med mötena
är att att inspirera och ge
kunskap inom områden som är
viktiga och intressanta för
arkitektföretagare men också att
ge deltagarna möjlighet att
utbyta erfarenheter och bygga
nätverk.
Det första seminariet hölls den
2 oktober och gästades av författaren och entreprenören Johan
Sköld. Han föreläste på temat
”så blir arkitekten en strategisk
partner”.
Seminarium
Åsa Kallstenius, delägare i
Kod arkitekter, var en av deltagarna på seminariet. Hon beskriver det som proffsigt, enkelt,
trevligt och som en temperaturhöjare med goa skratt.
På vilket sätt kommer se­
minariet att hjälpa dig i ditt
företagande?
– Det gav mig energi och en
spark i baken mot ökat driv,
initiativ och ansvarstagande
men också att jobba ännu mer på
alla typer av relationer. Och så
vågade jag ställa frågan om jag är
lite lat och ursäktande…
Nästa seminarium äger rum
den 11 december. Anmäl dig på:
www.arkitekt.se/s78886
Ulrik Östling och Erika Sjöö
– Något överraskande men samtidigt
väldigt kul. Jag tror att människor vill ha en
pod som handlar om städer eftersom vi lever
i en tid som är urban. Vi funderar på hur vi
vill att våra städer ska vara och vi oroar oss
över att städer verkar
utvecklas orättvist,
med bostadsbrist,
miljöproblem och
stora samhällsklyftor.
Vi är beroende av våra
städer och investerar
känslomässigt i dem.
Vad är en urban­
historiker?
– Det är en historiker som specialiserat
Håkan Forsell forskar
sig på städer och
om planeringsfrågor.
stadsutveckling. Just
nu tycker jag att jag
har världens roligaste jobb. Jag har en modernhistorisk inriktning och har forskat om
egendomsförhållanden och planeringsfrågor,
både internationellt och i Sverige. På senaste
tiden har jag intresserat mig för 50-, 60- och
Bli mentor!
Det finns fortfarande platser kvar till
Sveriges Arkitekters mentorsprogram
som drar igång i januari. Två av dem
som ska bli mentorer är arkitekterna
Sara Vinterhav och Svante Berg.
Varför ställer du upp
som mentor?
Sara
Vinterhav,
arkitekt,
Tema­gruppen.
Sara Vinterhav: ”Det finns
alltid något att lära sig i mötet
med en annan människa och
vi har alla vårt personliga förhållningssätt och erfarenhet
av yrket. En yngre arkitekt har
troligen delvis andra visioner
och idéer än en mer erfaren
arkitekt har. Därför tror jag
att både jag som mentor och
70-talets stadsutveckling.
Till vem riktar sig podden?
– Programmet ska tilltala många
människor som är nyfikna på städer. Vi
vill inte ha någon akademisk ton utan
vara inbjudande och breda i ämnesval. En
metod har ju växt fram vart eftersom vi har
gjort programmet. Vi tar utgångspunkt
i en specifik stad, men sen lämnar vi
ofta den staden för att utforska ett tema
som vi visserligen hittade där men som
för oss vidare. I Manchester exempelvis
var det industristadens förvandling till
kunskapsstad. Det är viktigt att vi inte sitter
och uttrycker åsikter eller gissar oss genom
våra samtal. Inför varje nytt avsnitt gör vi
alltmer research. Fakta är sexigt!
Storstad eller småstad – vad föredrar du?
– Ett av poddens uppdrag är att ha
samma nyfikenhet för alla typer av
urbana gestaltningar, kanske framförallt
uppmärksamma vilka fantastiska berättelser
det finns och vilka iakttagelser man kan
göra om man tittar på mindre eller obekanta
städer. Vi vill visa att det finns fullvärdiga
stadsliv även i småstäder.
Staden produceras av Sveriges Arkitekter
och Arkitektur förlag.
På den här adressen hittar du alla tidigare
avsnitt av Staden: www.staden.arkitekt.se
Erika Sjöö
adepten kan ha ett utbyte av
att träffas. Om jag kan dela
med mig av mina erfarenheter från branschen så gör jag
gärna det. Vad adepten får
ut av mentorsprogrammet
är till största delen beroende
Svante
Berg, pen­
av vilka ambitioner han eller
sionär,
hon har med utbytet. Som
arkitekt och
mentor är man inte styrande,
före detta
företags­mer vägledande.” ledare
Svante Berg: ”Det är kul att
kunna bidra till andras utveckling och erfarenheter, särskilt nu när jag inte är aktiv
som företagsledare längre. Jag har varit
mentor tidigare och är det fortfarande. Det
är intressant för det ger mig kunskaper om
vad som sker i branschen just nu samtidigt
som jag kan förmedla mina erfarenheter.
Det är dubbelriktat.” Erika Sjöö
75
Sveriges Arkitekter informerar
November 2013
FOTO: xxxxxxx
Vad händer?
Förbundskalendern
Årsmöte
Sveriges Arkitekter Örebro.
Datum: 21 november
Tid: 17.00
Adress: White Arkitekter, Hant­verkargatan
10,Medborgar­huset, Västerås.
Groruddalen och Järvafältet
Sveriges Arkitekter Stockholm arrangerar
dialog mellan Oslo kommun och Stockholms kommun.
Datum: 27 november
Tid: 18.30
Adress: Tensta museum,
Taxingegränd 10, Stockholm
Bashir Hajo
Ålder: 59.
Bor: I Bollnäs.
Familj: Gift, har tre barn och
två barnbarn.
Gör på fritiden: Målar tavlor
med oljefärg, lyssnar på
musik och spelar bandy.
Favoritarkitekt: Alvar Aalto.
Favoritbyggnad: Guggen­
heimmuseet i Bilbao.
Arkitektur är hans liv
Bashir Hajo är ordförande i Gävle-Dalas lokalförening
Han är stadsarkitekten som drivs av att
koppla samman det historiska arvet med
nutiden samtidigt som det är hållbart och
estetiskt tilltalande. Vid sidan av sitt arbete
är han ordförande i Gävle-Dalas lokalfören­
ing. ”Jag tänker hela tiden på arkitektur”,
säger han.
För tjugotre år sedan kom Bashir
Hajo till Bollnäs i Hälsingland. I
staden som omringas av blånande berg började
han sitt första jobb som arkitekt i kommunen.
– Att det blev Bollnäs passade mig bra. Jag
är särskilt förtjust i gammal träarkitektur och
har studerat just Hälsingegårdar på Kungliga
konsthögskolan, säger han.
Bashir Hajo, som är född och uppvuxen i
Damaskus i Syrien, tror att hans brinnande
intresse för arkitektur väcktes redan som barn,
närmare bestämt på ett berg där hans morfar
hade hus.
– Från berget kunde man se hela Damaskus.
Morfar visade mig alla gamla byggnader. Där
fick jag upp ögonen för planering, säger han.
Porträtt
Som tjugoettåring kom Bashir Hajo till
Moskva för att studera arkitektur. Efter avslutade studier återvände han till Damaskus för
att arbeta som arkitekt och sedan bar det av till
Bollnäs där hans första uppdrag blev att göra en
skissidé för det gamla SJ-området. Under några
år pendlade han till Norrköping i sitt jobb som
planarkitekt.
– Den tiden var mycket intressant. Jag jobbade
med översiktsplanen för industrilandskapet och
med allt från små bostadshus, torg och köpcentrum, säger Bashir Hajo.
Bashir Hajo har varit aktiv i lokalföreningen
sedan i början av 2000-talet och nu är han
ordförande.
– Vi är en aktiv förening. Våra styrelsemöten
kombineras med aktiviteter och föreläsningar.
Det viktigaste för oss är att driva arkitekturfrågor, engagera allmänheten och att ha kul, säger
han.
Vad händer härnäst?
– Vi planerar för aktiviteter i samband med
Ralph Erskines 100-årsjubileum och att Hälsingegårdar utsetts till världsarv. Erika Sjöö
SAMN årsmöte med val
Henrik Rundquist kommer att berätta om
den nya E4-bron i Sundsvall etc.
Datum: 27 nov
Säsongsavslutning för Senior­
arkitekterna med jullunch
Sveriges Arkitekter Skåne arrangerar
busstur i Helsingborg för att diskutera ny
arkitektur.
Datum: 28 november
Tid: 10.00
Adress: Knutpunkten
Anmälan görs till brechensbauer.stefan@
telia.com eller tel.
070–25 28 821.
Kostnad: 400 kr/person
Årsmöte
Sveriges Arkitekter Västmanland håller
­årsmöte med julbuffé.
Datum: 2 december
Tid: 17.30
Adress: Konstnärsföreningens
Galleri K, Slottsgatan 17, Västerås.
Akademin för inredningsarkitektur om
framtidens inredningsarkitekt
Datum: 4 dec
Tid: Meddelas senare
Adress: Färgfabriken, Lövholms­brinken 1,
Stockholm
ABAR med
Jan Jörnmark
Sveriges Arkitekter Skåne arrangerar bar
med författaren och fotografen Jan Jörnmark.
Datum: 10 december
Tid: 18.00
Adress: Form/Design Center,
Lilla torg 9, Malmö
Styrelse, vd- och ledningsfrågor
i mindre företag
Frukostseminarium
Datum: 11 december
Tid: 07.30–09.30
Adress: Sveriges Arkitekter,
Storgatan 41, Stockholm
Öppet hus på Sveriges Arkitekter
Presentation av ny tävlingsdokumentation.
Datum: 12 december.
Tid: 16.00–18.00
Adress: Sveriges Arkitekter,
Storgatan 41, Stockholm
76
Sveriges Arkitekter informerar
Sveriges Arkitekter
Proffsprogram:
Studentspalten:
Programmet för professionsutveckling ingår i Sveriges Arkitekters medlemsservice. Dess syfte är att hjälpa medlemmarna att arbeta med regelverket kring
professionen, att förstå affären och att ta ett ledarskap genom ett återkommande program i tre steg. Programmet vänder sig till alla medlemmar, både i
offentlig och privat sektor.
Kontakt: Pehr Mikael Sällström, pm.sallstrom@arkitekt.se
Diplomerade: Steg 2
Anna Enberg,
LAR/MSA,
Värmdö
kommun
Britta Böhm,
A MSA, bb
arkitekter
OBS!
Du missar väl inte
att lämna ditt bidrag till
MEMs resestipendium 2014
Ansökan ska vara inlämnad
senast 1 december.
www.arkitekt.se/mem
Heidi Edholm,
SIR/ MSA,
Murman
arkitekter
Ari Halinoja, SAR/
MSA, Grontmij
Arkitektur
Cecilia Öberg,
SAR/MSA, Metod
Arkitekter AB
Francisco Barriga, SAR/MSA,
Alma Arkitekter
AB
Jörgen Pudeck,
MSA, Cedervall
Arkitekter
Karin Arnberg,
A MSA, Kod
arkitekter AB
Lotta Palmgren, LAR/
MSA, Enköpings
kommun, park­
kontoret
Måns Kärnekull,
SAR/MSA,
Nyréns Arkitektkontor
Åsa Myhr,
LAR/MSA Tengbom
Maria Hörberg
L, MSA, Vectura
consulting
Marika Strömberg, SIR/MSA,
regeringskansliets fastig­
hetsavd.
Per Qvist, LAR/
MSA Tengbom
Annelie
Håkansson,
A MSA
Tillgänglighet
rör oss alla
En klasskamrat och jag går upp för en gata i Stockholm.
Vi stannar upp. En äldre kvinna står och krånglar med sin
rullator vid en port. Det är hennes port. Vi erbjuder oss att
hjälpa och hon skiner upp, blir pratsam och berättar om
sin situation. Värden vill inte anpassa porten, eller ens
bygga in en dörröppnare. Om porten skulle ändras skulle
kvinnan bli skyldig att bekosta återställandet vid eventuell flytt. Det har hon inte råd med. Det är tveksamt om
värden kan kräva det, men det spelar ju inte så stor roll för
nu är det som det är. Vi känner på porten. Den är tung.
Standardiseringen av lägenheter, arbetsplatser och
andra byggnader har bland annat till syfte att förhindra
sådana situationer som den äldre kvinnan råkat ut för.
Problemet åtgärdas innan det uppstår. Det är ett krav från
början att toaletter i till exempel
studentlägenheter ska kunna användas av rullstolsburna hyresgäster. Det slukar mycket boyta,
det ställer till problem. När det
gäller studentlägenheter finns
det många innovativa förslag,
och många elever som studerar
på arkitekturprogrammet tar sig
an frågan om trångboddhet. Loft
och nivåskillnader i golvet kan ge
”En dörr eller
mer utrymme som hyresgästen
en list kan vara kan använda utan att inkräkta på
avgörande för lägenhetens egentliga area. Men
blir svårare när man försöker
en människas det
kombinera innovationerna med
livskvalitet”
kravet på tillgänglighet.
Marie Ekblad,
Arkitekturskolan KTH
Anna Nordenson
SIR/MSA, Thomas
Eriksson
Arkitekter
Molly Möller, SIR/
MSA, Tengbom
Pontus Tebäck,
A MSA, Fojab
Arkitekter AB
Anmäl dig till vårens kurser
Steg 1: Om yrkesrollen
Stärker dig i din yrkesroll. Du får
inblick i de viktigaste lagar, regelverk
och yrkes­etik som rätt tillämpade ger
arkitekter in­flytande i processen.
Plats:
Stockholm
Tid:
23 januari till 13 juni
Pris: 19 900 ex moms
Steg 2: Om affärsrollen
En utbildning med fokus på affärs­
mässighet. Du får verktygen som
hjälper dig att ta ett ökat ansvar för
effektiviteten och lönsamheten på
din arbetsplats.
Plats:
Stockholm
Tid:
30 januari till 10 oktober
Pris:
24 900 ex moms
Mer information och anmälan på www.arkitekt.se
Att bygga för äldre och
funktionsnedsatta innebär att
tillgänglighetsfrågan måste bli en utgångspunkt. Det är
inte speciellt populärt att arbeta med bland oss som studerar arkitektur. Kanske beror det på att det fortfarande
finns en stigmatisering av den svagare delen av samhället. Trots att den åldrande delen av befolkningen växer
ses den ofta som ett oönskat undantag. Hur kommer det
sig att urbaniseringen är en intresseväckande motor i ett
projekt, medan tillgänglighetsfrågor ofta blir ett hinder
som måste överkommas så fort som möjligt? Jag tänker
att arkitektyrket inte är helt olikt författarens uppgift. Vi
måste vara empatiska och skifta perspektiv för att se de
viktigaste detaljerna. En dörr eller en list kan vara avgörande för en människas livskvalitet. Det kan vara skillnaden mellan möjligheten att gå ut eller att sitta fängslad i
sitt eget hem. Som arkitektstudent är det kanske det viktigaste valet: ur vilket perspektiv vi ser på framtidens arkitektur. Där är den empatiska förmågan oumbärlig.
77
Sveriges Arkitekter informerar
November 2013
Vad undrar
du över?
FOTO: istock
illustration: istock photo
Fråga juristen:
Förbundets jurister nås
på telefon: 08–5055 7700
Hur lång
upp­sägningstid
har jag?
Jag har fått nytt jobb
och ska säga upp mig.
Problemet är att jag
bara hittar uppsägningstider
för när man blir uppsagd.
Gäller samma sak åt ”båda
hållen”? Jag har jobbat tre år
på privat arkitektkontor, under
den här tiden har jag varit för­
äldraledig i 10 månader. Hur
lång uppsägningstid har jag
egentligen?
?
Om du arbetar i ett företag som är bundet av vårt
kollektivavtal har du en
månads uppsägningstid om du
har varit anställd kortare tid än 2
år, två månaders uppsägningstid
om du varit anställd mellan 2 och
6 år och tre månaders uppsägningstid om du varit anställd
längre än 6 år.
Det har ingen betydelse att
du varit föräldraledig. Det är
anställningstiden som räknas.
Om företaget inte är bundet av
kollektivavtal gäller reglerna
i Lagen om anställningsskydd
(LAS). Då har du alltid 1 månads
uppsägningstid oavsett hur länge
du varit anställd. Sandra Olseni
!
Har jag rätt till semester?
Jag började 1 oktober
på min nuvarande
arbetsplats. Nu vill jag
ta ledigt en vecka i december.
Kan jag ta ut semester då?
?
Det beror lite på. Är du
anställd i en kommun
tjänar du in semester
samtidigt som du arbetar, och det
!
innebär att du har 6 dagars betald
semester från din första anställningsdag. Samma sak gäller om
du är anställd på ett privat kontor
som tillämpar det som kallas för
”sammanfallande intjänandeoch semesterår”. Om du är
anställd på ett kontor där lagens
semesterår tillämpas tjänar du in
semester 1 april–31 mars ett år och
har sedan rätt till 25 dagars betald
semester året efter, med början 1
april. Tillämpas lagens semesterår
har du visserligen rätt till ledighet,
om det fungerar för verksamheten, med det är upp till arbetsgivaren om du får betald semester eller
inte. Får du betald semester får du
så kallad förskottssemester.
Ulrik Östling
Debatt:
Sprid ut evenemangskolosserna
Hur ofta brukar du besöka
en mässa, se favoritlaget spela
match och gå med vännerna
på bio? Under loppet av en och
samma dag? Sedan många år tillbaka har det i Göteborg funnits
en uttalad strategi när det gäller
stadens översiktliga planering
som går ut på att samla och koncentrera evenemangsverksamhet, det vill säga publikdragande
verksamhet såsom mässhall,
idrottsarenor, nöjesfält, museer
och biografer med mera längs
ett och samma stråk i staden.
Debatten kring detta så kallade
evenemangsstråk har nu åter
aktualiserats i och med planerna
på att riva det välbesökta och
omtyckta Valhallabadet för att
ge plats åt en ny multiarena längs
stråket. Badet är en av Göteborgs
mest välbesökta mötesplatser för
stadens medborgare och idag ger
det området en vardagsfunktion
och samlar människor i alla åldrar, med vitt skilda bakgrunder
och från alla delar av staden.
Man kan fråga sig om det är
rimligt att koncentrera liknande
verksamheter på en och samma
plats till den grad att en hel stadsdel till slut upplevs som en enda
storskalig monokultur? Särskilt
när det sker på bekostnad av en
för medborgarna viktig mötesplats.
Idag är det svårt att se hur ett
rikt stadsliv utspelar sig mellan
dessa evenemangskolosser eftersom deras sammanhang sak-
nar konturer. Det är nästan så att
man undrar om rummen mellan
dem helt enkelt blivit över. Istället för att riva det som fungerar
är det dags att titta på andra delar av staden som en möjlighet
till att sprida kolosserna och att
se den spridningen som en viktig
tillgång för staden.
Johan Rehngren,
ledamot Akademin för
landskapsarkitektur,
Sveriges Arkitekter
78
Arkitekten
November 2013
Friyta
Bludder:
Månadens
burspråk.
Bludder från Blandaren,
exklusivt för Arkitekten
Årets Blandaren kommer ut
6 december
Nästa nummer ute
18 december.
Arkitekten Francis Kéré:
Utbildning är en lyx i Burkina Faso.
Air Skrivtavla
M Box
www.lintex.se
re
t!
l
r
äl ke ge
st c la
be s bö för
n
le rån
f
ju
di
kt
Rabatt till tidskriften Arkitekturs prenumeranter
och medlemmar i Sveriges Arkitekter!
Svensk land­
skapsarkitektur!
Här presenteras för första gången Sveriges landskapsarkitektur i helbild! Mer än 200 miljöer beskrivs med nytagna
fotografier, ritningar och texter. Boken är en ovärderlig
vägvisare för trädgårds- och landskapsturisten, men också
en källa till kunskap om landskapsarkitekturens historia.
Bland projekten märks allt från ståtliga slottsparker,
till mindre bostadsgårdar, via torg, stadsparker och miljön
kring ett kärnkraftverk.
PRIS: Arkitekturs prenumeranter och medlemmar i Sveriges Arkitekter
234 kr. Ordinarie pris 286 kr. Priser inkl frakt inom Sverige.
Sveriges naturum!
Sedan 1970-talet har Naturvårdsverket byggt besökscentra,
så kallade naturum, i anslutning till några av det svenska
landskapets pärlor. Som Abisko, Hemavan, Fulufjället, Höga
Kusten, Tåkern, Hornborgasjön, Kosterhavet, Stenshuvud
och Store Mosse – en unik satsning på arkitektur som saknar
motstycke i Sverige. 150 nytagna fotografier, ett rikt ritningsmaterial och texter på svenska och engelska.
PRIS: Arkitekturs prenumeranter och medlemmar i Sveriges Arkitekter
345 kr. Ordinarie pris 395 kr. Priser inkl frakt inom Sverige.
• Abisko
• Ammarnäs
• Hemavan
beStäll böckeRnA häR:
webbshop.arkitektur.se/nyheter
• Höga Kusten
• Vålådalen
fyndA böckeR till julpRiSeR i våR webbShop!
• Ånge
• Fulufjället
webbshop.arkitektur.se/julerbjudande2013
• Dalarna
• Färnebofjärden
• Värmland
• Nationalparkernas hus
• Kosterhavet
Hornborgasjön •
• Stendörren
• Vänerskärgården
• Tåkern
• Sommen
• Västervik
Obs Vid beställning av fler än 5 exemplar ring på
tel 08-702 78 57 eller mejla erica.enwall@arkitektur.se
för info om våra mängdrabatter!
• Fjärås Bräcka
Getterön •
• Store Mosse
• Trollskogen
• Gotland
• Kronoberg
Kullaberg •
Blekinge •
Söderåsen •
Vattenriket •
Skrylle •
• Stenshuvud
• Ottenby
ISBN 978-91-86050-80-1
9 789186 050801
POSTTIDNING
ARKITEKTEN
Box 5027
SE-102 41
Stockholm
2 0 0 7 8 1 7 3
DESIGN
|
PÅ L I T L I G H E T
|
E R FA R E N H E T
Cibes A8000 är den rymliga plattformshissen för
byggnader med krav på förbättrad tillgänglighet.
Med plattformsmåttet 1405 x 2480 mm är hissen
funktionell i både publika och kommersiella miljöer.
Cibes Lift levererar kundanpassade hisslösningar.
designfrihet
HISSAR FRÅN CIBES LIFT FÖR ALLA MILJÖER
cibeslift.se