Kartfolder_svensk_0603
Transcription
Kartfolder_svensk_0603
Förvaltning och administration – Vindelfjällens natur reservat förvaltas av Länsstyrelsen i Västerbottens län. För mer information skriv till; Länsstyrelsen i Västerbottens län, Natur vårdsenheten, 901 86 Umeå eller besök www.vindelfjallen.se Naturbevakare – Länsstyrelsens naturbevakare sköter tillsyn och inventeringar i reservatet. Kontakta naturreservatets naturbevakare via länsstyrelsens växel 010-225 40 00. sig förpackningar ut i naturen orkar också ta tillbaka dem. Renhållning – Håll naturen ren! Den som orkar bära med att; störa djurlivet, jaga andfågel och vadare, störa rennäringen, klättra i boträd eller medvetet uppehålla sig närmare rovfågelbo, lya eller gryt än 100 meter. Fågelskyddsområdet Mársevággie har beträdnadsförbud 15 maj – 1 augusti. Skoterkörning är ej tillåtet utom på särskilda leder. För allmänheten är det förbjudet att fälla växande eller döda träd eller göra åverkan på växtlighet, torrträd och vindfällen. Du får ta ved till kaffeelden. Hjälp oss skydda naturen genom att följa reservatsbestämmelserna! Fjällgås Fjällpipare Fjällsippa Älg Järv Björn [Anser erythropus] Längd 56–66 cm. Vingspann 115–135 cm. Häckar sällsynt vid myrar och småsjöar i fjällen. Snarlik bläsgås men med mindre och kortare hals vilket ger ett näpet intryck. Under flyttningen i maj–juni ses den årligen i Ammarnäs och vid Tjulträsket. Arten är akut hotad. [Charadrius morinellus] Längd 20–24. Vingspann 57–64 cm. Häckar på kalfjället, från juni till mitten av augusti, oftast på höga platåer med kort vegetation. Sommardräkt med rostbrunt bröst med vitt bröstband är karaktäristisk. Ofta förvånas man av hur orädd fjällpiparen är under häckningen. [Dryas octopetala] Längd 5–10 cm. Blommar i juli– augusti. Krypande dvärgbuske som växer på torra, öppna och ofta vindpinade lokaler. Finns ofta på kalkrika sand- eller skiffergrusmarker där den kan bilda mattor. [Alces alces] Vikt upp till 600 kg. Älgen är det största däggdjuret i Vindelfjällen. Pälsen är raggigt brunsvart med undantag för benen som är gråvita. Handjuren börjar utveckla horn redan under sitt första levnadsår. Hornen blir sedan större för vart år fram till 6–9 års ålder. Älgens spår är stora och spetsiga. Under sommaren strövar älgarna omkring på fjället för att under vintrarna vandra ner i skogarna, ofta tiotals mil långt ner i granskogen där snötäcket är tunnare. [Gulo gulo] Längd 80 cm, svansen 15–25 cm. Järven är kraftigt byggd, kortbent och har stora tassar. Den bruna pälsen har ett ljusare gult band på sidan om kroppen. Länsstyrelsen inventerar och bevakar årligen järvföryngringar i Vindelfjällen. [Ursus arctos] Längd 135–250 cm, vikt 100–300 kg. Vistas oftast i skogslandet, men betar i fjällsluttningarna. Björnen är allätare. Örter, rötter, bär, myror och ibland får, ren eller älg ingår i födan. Björnen kan äta bär motsvarande en tredjedel av sin vikt varje dygn under hösten. Björnen är ganska ovanlig i reservatet, men ett tiotal individer förekommer årligen. Text: Tomas Staafjord, Andreas Karlsson Foto: Staffan Widstrand, Jörgen Wikström, 65° Nord, Lasse Strömgren, Tomas Staafjord, Andreas Karlsson, Jenny Parnesten och Ludmilla Wieslander Kartillustration: Hans Sjögren, Saltsjö-Boo Grafisk form: Plakat Tryck: Taberg Media Group AB 3:e upplagan (10 000 ex) finansierad av Naturvårdsverket/Länsstyrelsen Omslag : Murtsertopparna, foto:Andreas Karlsson naturvårdsverket länsstyrelsen i västerbottens län Bestämmelser i naturreservatet – Det är förbjudet Jakt och fiske – Bestämmelser om jakt och fiske i Vindelfjällens naturreservat kan variera från år till år. Kontakta Fiskecentrum i Ammarnäs, Sorsele eller Tärnaby för mer information. Naturum och turistinformation kan också hjälpa dig. Mat, bensin, service och friluftsutrustning – Bensinstationer och matvarubutiker finns i Storuman, Sorsele,Ammarnäs, Tärnaby, Hemavan och Slussfors. Sorsele, Storuman, Hemavan och Tärnaby har välsorterade sportaffärer. För mer detaljerad information hänvisas till turistinformationen eller naturum i någon av orterna. Tåg – Till Umeå och därifrån buss till Hemavan eller Ammarnäs. Inlandsbanan till Sorsele och vidare till Ammarnäs eller Hemavan. Tåg till Mo i rana och hyrbil eller buss till Hemavan. Mellan Mo i rana och Hemavan är det 100 km. väg 363 och Blå vägen. Exempelvis kan du åka både Umeå–Hemavan och Umeå–Ammarnäs så gott som dagligen. Lapplandspilen trafikerar Stockholm–Hemavan tre–fyra gånger i veckan. Buss – Det går länsbussar till alla orter kring reservatet, längs Flyg – Till Hemavan går flyg Hemavan–Arlanda så gott som dagligen. Båttaxi – Båttaxi körs på Tjulträsken och Tärnasjön. Kontakta turistinformation eller naturum för mer information. Utflykt med bil – Det är lätt att nå gränsområdena till Vindelfjällens naturreservat med bil, tack vara ett välutbyggt nät av småvägar. Röding Dalripa Tall Fjällämmeln Ren Fjällräv [Salvelinus alpinus] Längd upp till 75 cm, Vikt upp till 7 kg. Kallas även fjällröding. Buken är röd, orange eller gul. Fenkanterna lyser på långt håll i vattnet. Rödingen är en arktisk fisk som lever i Vindelfjällens kalla sjöar och tjärnar. Den måste ha syrerikt vatten och lever på små kräftdjur, mygglarver, insekter och annan fisk. [Lagopus lagopus] Längd 37–42 cm. Vingspann 55–66 cm. Hönsfågel med växlande fjäderdräkt. Sommardräkten har rödbrunare färg än fjällripans och kroppens och näbbens mått är större. Dalripan trivs både i barr- och fjällbjörkskog. Spelet är först spöklikt skrattande för att sedan övergå i ett nasalt kabau kabau kabau. [Pinus sylvestris] Höjd 10–30 m. Äldsta tallen i Sverige är minst 715 år. I Vindeloch Juktådalen växer tallskogen långt västerut. Tallen älskar sol och i fjällens sydsluttningar kan tallfrö vissa år gro. Spår efter tidigare brukande syns många hundra år i tallarnas bark i form av bleckor och täkter. [Lemmus lemmus] Fjällämmeln förekommer endast i Skandinavien. Längd 10–15 cm. Lever på mossa och starr. Den kan under vissa år förekomma i stort antal, s k lämmelår. Lämmeln har en snabb förökningstakt. En hona kan föda upp till 13 ungar redan 3 veckor efter sin egen födelse. Vid höga tätheter kraschar populationen naturligt vart fjärde år. Under senare år har lämmelåren blivit ovanligare. Orsaker som isbildning på marken, sjukdomar, samt växtgifter från starr har spekulerats i. Lämmeln är fjällrävens huvudföda. [Rangifer tarandus] Vindelfjällen är Sveriges rentätaste område med ca 150 000 renar fördelat på 3 samebyar (Ran, Gran och Umbyn). En rentjur kan väga uppemot 150 kg. Båda könen har horn.Sarven (handjuret) fäller hornen efter brunsten i september/ oktober.Vajorna (hondjuren) fäller sina efter kalvningen i maj. Klövarna är kraftigt månformade, till skillnad från älgens som är spetsiga. Renen är det enda hjortdjuret som äter lavar. Men de tycker även om örter och skott. Stör inte renarna när du besöker Vindelfjällen! [Alopex lagopus] Vikt 3–5 kg. I Vindelfjällen finns hundratals fjällrävslyor i sandiga åsar och mellan stenar i storblockig mark. Idag är det endast ett fåtal som används av fjällräv. Efter fridlysningen 1928 har fjällrävsstammen fortfarande inte hämtat sig. Idag är bristen på mat ett stort problem. Fjällräven är en allätare med förkärlek för lämlar och sork och nyttjar även kadaver på vintern. Per Erik Persson ur »Lappia« »Varför skall då natur hållas undan från att exploateras på det sätt som tidsandan, utvecklingen och markägarna kräver? Varför skall just det här området skyddas från ett intensifierat utnyttjande så att inte den gamla skogen huggs ner, vägar dras genom vildmarken, älvar däms, hus byggs och kärr och myrar dikas ut? Bara få fria älvar finns kvar och av naturskogar och urskogsartade skogar återstår bara fragment. Denna utveckling har gjort att vad som återstår av naturlig natur fått ett med tiden allt större värde.« Vindelfjällen angränsande byar. Övernattning – Hotell, vandrarhem och stugbyar finns i Det är viktigt att elda med förnuft! Ibland kan eldningsförbud råda. Eldning – Läs Vindelfjällens kaffekokarskola på hemsidan. Service och bestämmelser naturreservat i västerbotten Här börjar Vindelfjällen Vindelfjällens naturreservat välkomnar dig till en storslagen och spännande del av Norden. Besök ett fjällandskap som skulpterats av inlandsisen, enorma arealer av öppna alpina hedmarker, prunkande fjällbjörkskogar, våtmarker och lavrika granurskogar. Med sina 560 000 hektar av varierad natur är Vindelfjällens naturreservat ett av de största skyddade områdena i Europa. År 1974 avsattes större delen av området som naturreservat. 1988 utökades reservatet med fjällnära barrurskogar i Giertsbäcksdalen, Matsorliden och Kirjesålandet. Forskare har arbetat i Vindelfjällen under ett drygt sekel. Geologen Axel Gavelin begav sig till området år 1896 för att kartlägga glaciärer. LUVRE (Lund University Vindel River Expedition) har studerat häckande fåglar i området sedan 1963. Fjällrävsforskningen har också lång tradition inom Vindelfjällen. Kungsleden är Vindelfjällens pulsåder. Under färden från Ammarnäs till Hemavan passeras Tärnasjöns breda nordsydliga dalgång och foten av Norra storfjället. Från dalgångarnas botten omkring 500–600 m ö h reser sig högfjällen med toppar på 1500–1768 m ö h. Under sommaren kan du följa AMMARNÄS kalfjällets förändring genom låg-, HEMAVAN mellan- och högalpina zoner och hitta UMEÅ typiska fjällväxter. Vintern erbjuder gnistrande scenerier och möjlighet att spåra fjällens små och stora STOCKHOLM däggdjur. geologi & flora Sjöar och vattendrag Skogar Vildmark är kulturmark upplevelser i vindelfjällen Naturum visar vägen – Vindelfjällens naturum i Ammarnäs och Hemavan visar vägen till Vindelfjällens naturreservat. Naturum har en utställning och informationsservice om naturen och kulturen i Vindelfjällen. Naturum säljer kartor, vykort och informationsmaterial. Personalen kan besvara dina frågor om vandringsleder, övernattning, guidade turer och intressanta besöksmål. Naturum erbjuder även guidade turer, temadagar och föredrag. I Hemavan finns dessutom en fjällbotanisk trädgård under somrarna där besökarna kan bli guidade. Välkommen in! Naturum i Ammarnäs tel 0952-601 65 Naturum i Hemavan och fjällbotaniska trädgården tel 0954-380 23 Vindelfjällens hemsida: www.vindelfjallen.se. Vindelfjällen finns även på facebook. Leder – I Vindelfjällen finns 500 km leder. Kungsleden (78 km) är lättvandrad och går tvärsigenom hela reservatet. På folderns karta finns alla statliga leder utmärkta. För ytterligare information se fjällkartan eller kontakta naturum eller turistinformation. Om du skall färdas i området, skaffa en detaljerad fjällkarta. Denna folder är inte tillräcklig för orientering. Geologi och flora De västligaste delarna av Vindelfjällen består av mjuka kalkrika skiffrar, vilket gör området till ett av Skandinaviens både grott- och florarikaste områden. På Artjället, vid Kåta viken och i Ältsvattenområdet finns ett flertal grottor utbildade i kalkstenen. Kåtaviken är lättillgängligt från väg E 12. Vid övre Ältsvattnet finns en marmorkanjon. På den kalkrika bergrunden är fjällsippan en karaktärsart och bildar hedar som prunkar av olika fjällväxter, s k fjällsippshedar. Den vaniljdoftande fjällvityxne Pseudorchis albida och dvärgyxne Chamorchis alpina, Sveriges minsta orkidé, är vanliga. Totalt finns 15 orkidéarter i området. Fjällripfjället är en hotspot. Här hänger fjällbruden Saxifraga cotyledon ur stenarna, lapsk alpros Rhododendron lapponicum blommar vid snösmältningen och guckusko Cypripeduim calceolus växer på sin högst belägna punkt i Sverige. Mer lättillgängliga är S Brandsfjället, Rödingsnäset och Gierravardo. På Rödingsnäset växer en raritet, brudkullan Gymnadenia runei, en purpurröd orkidé, återfunnen på 4 platser i Västerbottens fjällvärld och världen. Floran är även rik längs Vindelån, vid Framaksel, Vitnjul och Aitenjas branter. Här blommar lapsk alpros Rhododendron lapponicum och fjällviva Primula scandinavica. För den som vill se fjällets växter på närmare håll rekommenderas ett besök på den fjällbotaniska trädgården i Hemavan. Fjällbjörkskogen är en av Vindelfjällens största naturtyper. Den täcker minst 150 000 hektar, vilket är den största arealen skyddad fjällbjörkskog i fjällvärlden. Dessutom är den sannolikt Skandinaviens äldsta skogstyp och koloniserade barsmält land redan vid tillfälliga värmeperioder under istiden. Fjällbjörken Betula pubescens ssp. czerepanovii är moderarten i fjällbjörkskogen. I den magra och lättgångna hedbjörkskogen är snöns påverkan tydlig. Enbusken Juniperus communis och viden Salix sp. skjuter sällan skott över snöns nivå. På de krokiga björkstammarna växer snömärkeslav Parmelia olivacea endast ovanför medelsnödjupet. Ängsbjörkskogarna med manshög tolta Cicerbita alpina och nordisk stormhatt Aconitum septentrionale är för många sinnebilden av yppighet i fjällen. Nedanför fjällbjörkskogen tar den fjällnära barrskogen vid. Här i taigans västra utpost finns de sista stora naturskogarna i Skandinavien. I Kirjeså landet, Juktådalen, Matsorliden och Gierstsbäcksdalen är gran Picea abies vanlig. Utmed Juktån kan du även hitta månghundraåriga tallar. Den fjällnära skogen i Vindelfjällen har ett mycket exklusivt djurliv med arter som björn Ursus arctos, järv Gulo gulo, lodjur Lynx lynx, tjäder Tetrao urogallus och lavskrika Perisoreus infaustus. Vindelfjällens vattendrag är fria och oexploaterade. Vindelälven är en av Sveriges fyra nationalälvar. Fisket i älven mellan Storvindeln och Ammarnäs är internationellt känt. Den imponerande storöringen Salmo trutta, vandrar nedströms Gautsträsket och uppströms Storvindeln för att leka. Utmed den orörda älven växer en mycket artrik flora. Fjällkvanne Angelica archangelica, kung karls spira Pedicularis sceptrum-carolinum och fjällvedel Astragalus alpinus sprider sina frön i älven och kan hittas många mil från fjällen. Tärnaån och Juktån är två andra stora vattendrag i Vindelfjällen. Dramatiska vattenfall finns i Guoletsbäcken i nedre delen av Vindelådalen och Vuomejukke väster om lilla Tjulträsket. En annan sevärd jokk är Rutjebäcken. Där den rinner ned från Artfjället i Tängvattsdalen finns fina vattenfall och jättegrytor. Det finns hundratals sjöar i Vindelfjällen. Överstjuktan, ca 2000 hektar, är reservatets största sjö. Tärnasjön är något mindre men har ett mycket intressant fågelliv. I södra delen, där Kungsleden passerar, finns en arkipelag av långsträckta moränryggar. Människan kom tidigt till det område som idag kallas Vindelfjällen. Troligen var Atlantkusten befolkad och när jungfrulig mark frilades efter inlandsisen och klimatet tillät började man nyttja fjällområdet. På Rasteklippan vid Tärnasjön har arkeologer funnit pilspetsar, avslag och en eldstad som är daterad till ca 8000 år före nutid. Vindelfjällen är ett samiskt kulturlandskap och tillhör Saepmie, sameland. Inom reservatet finns 3 samebyar; Gran, Ran och Umbyn. Samernas kulturhistoria är en mångtusenårig anpassning till den arktiska naturen. Spåren efter mänsklig verksamhet är finstilta och smälter in i landskapet. Endast för den som kan läsa spåren, som känner namnen och minns berättelserna, är landskapet tydligt. Människor har under kanske 250 generationer lämnat varsamma avtryck i naturen kring Vindelådalen, Tjul träsket, Överstjuktan och Tärnasjön. Renarna har påverkat markerna genom betning av lavar och ris och gett ett öppet landskap. Idag är intresset för att nyttja Vindelfjällen för vandring, skidåkning, jakt och fiske stort. Låt oss fortsätta förvalta Vindelfjällen varsamt. Stugor – I Vindelfjällens naturreservat finns ett flertal stugor och kojor att övernatta i. Stugorna utmed Kungsleden bemannas av STF både vinter- och sommarsäsong. Mer information om stugorna finns på Vindelfjällens och STFs hemsidor. Björnmöte – Om du skulle ha turen eller oturen att ha valt samma stig som en björn. Stanna upp och ge dig till känna genom att tala lugnt. Försök behålla lugnet. Gå försiktigt från platsen – men spring inte. Mer information om björnmöten kan beställas från Länsstyrelsen eller Viltskadecenter. Aktiviteter – I Vindelfjällen kan man vandra, rida, jaga, fiska och mycket mera. Inom Vindelfjällens naturreservat finns flera godkända arrangörer av ekoturism. De visar vägen till samisk kultur, islandshästridning, hundspann och flugfiske. Skidåkning – I och omkring Vindelfjällen finns fina möjligheter till skidåkning i alla former. Se till att ha färsk information om fjällsäkerhet, laviner och fjällvädret. Mer information om fjällsäkehet finns på fjallsakehetsradet.se och på naturum. Skoter – Vindelfjällen har flera leder som är öppna för skoterkörning. Det går att köra igenom hela reservatet från Ammarnäs till Hemavan längs Kungsleden. På fjällkartorna AC2 och BD16 står skoterlederna inom reservatet utmärkta. Informera dig om vilka bestämmelser som gäller där du planerar att färdas. Vatten – Drick och njut av rent vatten. Färd i fjällen – Vindelfjällens naturreservat och dess omgivningar har mycket att erbjuda. Om du som besökare har en bra utrustning och är välinformerad kommer upplevelsen garanterat bli stor. Tältplats – Man kan tälta en natt nästan var man vill i reservatet. Tältar man i anslutning till STFs stugor utmed Kungsleden kan man mot avgift nyttja bekvämligheter som kök och bastu m m som stugan har att erbjuda. Inga speciella campingplatser finns förberedda i naturreservatet. Visa hänsyn till renskötseln och privat egendom. x SEVÄRT i vindelfjällen 79 80 Laiskojan 89 Virvattnet 77 81 Kaldvattnet 83 84 Marmorkanjon 82 42 27 41 64 29 Grottor 86 24 22 23 19 21 30 91 71 Umasjö 20 18 16 39 40 87 Laisvall by Rierrogaise Marsivaggie Strimasund Laisvall 25 26 65 Gausjosjö 43 Mankeforsen 78 Lilluman Grottområde Bredviken 28 66 omärkta leder 85 Adolfström 17 31 15 14 Umfors 13 10 76 12 8 9 7 6 11 88 32 36 44 45 38 Klippen 70 Urskog 33 35 48 34 37 2 67 50 47 Västansjö Nedre Jovattnet Väg m ot 73 68 90 Vatjostugan 51 52 Hemfjäll 53 49 1 72 54 ell 55 46 l da Ha tt fj 3 Kraddsele 5 Vaellientjåhke Jofjället Södra Storfjället 74 56 Sörsandsnäset Urskog 75 Björnkojan 57 Tärnamo 1267 4 58 Geavhta Fjällsjönäs 59 Botanisk sevärdhet Bro Fiske Fornlämningar Fågeltorn Geologisk sevärdhet Handikappadsanpassad vandringsled Kulturminne Kyrka Kåta Naturstig Påbjuden skoterled Rastskydd. Ej övernattning Sevärdhet Utsiktspunkt Vandrarhem Vindskydd Öppen kåta Övernattningsstuga med utrustning Övernattningskoja utan utrustning 61 62 Magasjökojan 63 60 Stor Aisekojan Urskog Grannäs 1Storvindeln 2Gillesnuole 3 Råvojaurekojan (obemannad) 4 Giertsbäckskojan (obemannad) 5 Vindelälven (nationalälv) 6Örnbo 7Fågeltornet 8 Ammarnäs delta (rastlokal för fåglar) 9Potatisbacken 10Fårkammarn 11 Aigertstugan (bemannad viss tid) 12 Stuor Ájgart (topp) 13 Servvejuhka (bäck) 14 Servestugan (bemannad viss tid) 15 Givnjuovárdduo (topp) 16 Suvlåjvvie (topp) 17 Karsbäcken (bäck) 18 Mársevággie (fågelskyddsområde) 19Stabburet 20 Ågguovárrie 21 Lisvuojuhka (bäck) 22 Guoletsbäcken (bäck) 23Tallskog/Barktäkter 24 Aitenjas branten 25 Rävfallsstugan (obemannad) 26Skebleskalet 27 Vitjulstugorna (jordkula, obemannade stugor, västra öppen, östra låst. Nyckel hämtas ut mot avgift*) 28 Dalavardostugan (obemannad) 29 Skidbäcksstugan (obemannad) 30 Åjkije 31 Tärnasjöstugorna (bemannad viss tid) 32 Tjieluotjårruo (topp) 33Tärnasjöbroarna 34 Forsavan (obemannad) 35 Syterstugan (bemannad viss tid) 36 N. Sytertoppen – utsiktsplats (topp) 37Syterskalet 38 Viterskalsstugan (bemannad viss tid) 39 Glimmerstugan (obemannad) (Glimmerbrott) 40Sotsbäckgrottan 41 Mjölkbäcken (bäck) 42 Kåtaviken (grottområde) 43 Oxtindane (toppar, glaciär) 44Rödingsnäset 45 Ruhtjiejohke (jättegrytor) 46Aatoeklhpievaajja/Atoklimpen 47Gieravardo 48 S. Sytertoppen – utsiktsplats (topp) 49Tärnaån 50Biellojaure 51Slätvik 52Ájvák 53 Ruvssá (samiskt viste) 54 Överst-Juktan (sjö, Fjällripfjället + Miesehken) 55Viktoriakyrkan 56 Vapskojan (obemannad) 57 Vapsliden (urskog) 58Juktån 59Kirjesålandet (urskog) 60Kirjesån 61 Valoberget (topp) 62 Märsabäckskojan (obemannad) 63 Stor-Aisekojan (obemannad) 64 Fjällripfjället 65 Södra Brandsfjället 66 Ältsvattenområdet 67 Bånjounåive – utsiktsplats (topp) 68 Gurkfjället – utsiktsplats (topp) 69 Rierruogaijse – utsiktsplats (topp) 70 Syterbäcken (bäck, vattenfall) 71 Jirestugan (obemannad) 72 Tärnaåleden 73 Solbergs badstrand 74 Atostugan (obemannad) 75 Björnkojan (obemannad) 76 Led längs Tjulån 77 Vindelkroken (obemannad) 78 Mankeforsen (obemannad. Låst. Nyckel hämtas ut mot avgift*) 79 Corraskoia 80 Virvasshytta (obemannad) 81 Kveipsendalskoia 82 Kvitsteindalstunet (obemannad) 83 Sauvasshytta (obemannad) 84 Umbukta fjellstue 85 Grasfjellkoia 86 Gresvasshytta (obemannad) 87 Balskota 88 Steikvasselv gård 89 Laiskojan (obemannad. Låst. Nyckel hämtas ut mot agift**) 90 Aijvak 91 Gausjosjö sameviste *Nyckelutlämning till stugorna utmed Vindelvaggieleden lämnas ut på Ammarnäs hotell, Krokstrand fjellkafé, Adolfström handelsgård, naturum Vindelfjällen - Hemavan samt Hemavans fjällstation. **Nyckel till Laisstugan lämnas ut av Adolfsström handelsgård.