Kartfolder_svensk_0603

Transcription

Kartfolder_svensk_0603
Förvaltning och administration – Vindelfjällens natur­
reservat förvaltas av Länsstyrelsen i Västerbottens län. För mer
information skriv till; Länsstyrelsen i Västerbottens län, Natur­
vårdsenheten, 901 86 Umeå eller besök www.vindelfjallen.se
Naturbevakare – Länsstyrelsens naturbevakare sköter tillsyn
och inventeringar i reservatet. Kontakta naturreservatets
­natur­bevakare via länsstyrelsens växel 010-225 40 00.
sig förpackningar ut i naturen orkar också ta tillbaka dem.
Renhållning – Håll naturen ren! Den som orkar bära med
att; störa djurlivet, jaga andfågel och vadare, störa rennäringen,
klättra i boträd eller medvetet uppehålla sig närmare rovfågelbo,
lya eller gryt än 100 meter. Fågelskyddsområdet Mársevággie har
beträdnadsförbud 15 maj – 1 augusti. Skoterkörning är ej tillåtet
utom på särskilda leder. För allmänheten är det förbjudet att fälla
växande eller döda träd eller göra åverkan på växtlighet, torrträd
och vindfällen. Du får ta ved till kaffeelden. Hjälp oss skydda naturen
genom att följa reservatsbestämmelserna!
Fjällgås
Fjällpipare
Fjällsippa
Älg
Järv
Björn
[Anser erythropus]
Längd 56–66 cm. Vingspann
115–135 cm. Häckar sällsynt
vid myrar och småsjöar i
fjällen. Snarlik bläsgås men
med mindre och kortare hals
vilket ger ett näpet intryck.
Under flyttningen i maj–juni
ses den årligen i Ammarnäs
och vid Tjulträsket. Arten är
akut hotad.
[Charadrius morinellus]
Längd 20–24. Vingspann 57–64
cm. Häckar på kalfjället, från juni
till mitten av augusti, oftast på
höga platåer med kort vegetation.
Sommardräkt med rostbrunt bröst
med vitt bröstband är karaktäristisk. Ofta förvånas man av
hur orädd fjällpiparen är under
häckningen.
[Dryas octopetala]
Längd 5–10 cm. Blommar i juli–
augusti. Krypande dvärgbuske
som växer på torra, öppna och
ofta vindpinade lokaler. Finns ofta
på kalkrika sand- eller skiffergrusmarker där den kan bilda mattor.
[Alces alces]
Vikt upp till 600 kg. Älgen är det
största däggdjuret i Vindelfjällen.
Pälsen är raggigt brunsvart med
undantag för benen som är gråvita.
Handjuren börjar utveckla horn
redan under sitt första levnadsår.
Hornen blir sedan större för vart år
fram till 6–9 års ålder. Älgens spår är
stora och spetsiga. Under sommaren
strövar älgarna omkring på fjället
för att under vintrarna vandra ner i
skogarna, ofta tiotals mil långt ner i
gran­skogen där snötäcket är tunnare.
[Gulo gulo]
Längd 80 cm, svansen 15–25 cm.
Järven är kraftigt byggd, kortbent
och har stora tassar. Den bruna
pälsen har ett ljusare gult band på
sidan om kroppen. Länsstyrelsen
inventerar och bevakar årligen
järvföryngringar i Vindelfjällen.
[Ursus arctos]
Längd 135–250 cm, vikt
100–300 kg. Vistas oftast
i skogslandet, men betar i
fjällsluttningarna. Björnen
är allätare. Örter, rötter, bär,
myror och ibland får, ren eller
älg ingår i födan. Björnen kan
äta bär motsvarande en tredjedel av sin vikt varje dygn under
hösten. Björnen är ganska ovanlig i reservatet, men ett tiotal
individer förekommer årligen.
Text: Tomas Staafjord, Andreas Karlsson
Foto: Staffan Widstrand, Jörgen Wikström, 65° Nord,
Lasse Strömgren, Tomas Staafjord, Andreas Karlsson,
Jenny Parnesten och Ludmilla Wieslander
Kartillustration: Hans Sjögren, Saltsjö-Boo
Grafisk form: Plakat
Tryck: Taberg Media Group AB
3:e upplagan (10 000 ex) finansierad av Naturvårdsverket/Länsstyrelsen
Omslag : Murtsertopparna, foto:Andreas Karlsson
naturvårdsverket
länsstyrelsen i västerbottens län
Bestämmelser i naturreservatet – Det är förbjudet
Jakt och fiske – Bestämmelser om jakt och fiske i Vindelfjällens
naturreservat kan variera från år till år. Kontakta Fiskecentrum
i Ammarnäs, Sorsele eller Tärnaby för mer information.
Naturum och turistinformation kan också hjälpa dig.
Mat, bensin, service och friluftsutrustning –
Bensinstationer och matvarubutiker finns i Storuman,
Sorsele,Ammarnäs, Tärnaby, Hemavan och Slussfors. Sorsele,
Storuman, Hemavan och Tärnaby har välsorterade sportaffärer.
För mer detaljerad information hänvisas till turistinformationen
eller naturum i någon av orterna.
Tåg – Till Umeå och därifrån buss till Hemavan eller Ammarnäs.
Inlandsbanan till Sorsele och vidare till Ammarnäs eller Hemavan.
Tåg till Mo i rana och hyrbil eller buss till Hemavan.
Mellan Mo i rana och Hemavan är det 100 km.
väg 363 och Blå vägen. Exempelvis kan du åka både Umeå–Hemavan
och Umeå–Ammarnäs så gott som dagligen. Lapplandspilen trafikerar
Stockholm–Hemavan tre–fyra gånger i veckan.
Buss – Det går länsbussar till alla orter kring reservatet, längs
Flyg – Till Hemavan går flyg Hemavan–Arlanda så gott som dagligen.
Båttaxi – Båttaxi körs på Tjulträsken och Tärnasjön. Kontakta
turistinformation eller naturum för mer information.
Utflykt med bil – Det är lätt att nå gränsområdena till
Vindelfjällens naturreservat med bil, tack vara ett välutbyggt nät
av småvägar.
Röding
Dalripa
Tall
Fjällämmeln
Ren
Fjällräv
[Salvelinus alpinus]
Längd upp till 75 cm, Vikt
upp till 7 kg. Kallas även
fjällröding. Buken är röd,
orange eller gul. Fenkanterna
lyser på långt håll i vattnet.
Rödingen är en arktisk fisk
som lever i Vindelfjällens
kalla sjöar och tjärnar. Den
måste ha syrerikt vatten
och lever på små kräftdjur,
mygglarver, insekter och
annan fisk.
[Lagopus lagopus]
Längd 37–42 cm. Vingspann
55–66 cm. Hönsfågel med
växlande fjäderdräkt. Sommardräkten har rödbrunare färg än
fjällripans och kroppens och näbbens mått är större. Dalripan trivs
både i barr- och fjällbjörkskog.
Spelet är först spöklikt skrattande
för att sedan övergå i ett nasalt
kabau kabau kabau.
[Pinus sylvestris]
Höjd 10–30 m. Äldsta tallen i
Sverige är minst 715 år. I Vindeloch Juktådalen växer tallskogen
långt västerut. Tallen älskar sol
och i fjällens sydsluttningar kan
tallfrö vissa år gro. Spår efter
tidigare brukande syns många
hundra år i tallarnas bark i form
av bleckor och täkter.
[Lemmus lemmus]
Fjällämmeln förekommer endast
i Skandinavien. Längd 10–15 cm.
Lever på mossa och starr. Den kan
under vissa år förekomma i stort
antal, s k lämmelår. Lämmeln har
en snabb förökningstakt. En hona
kan föda upp till 13 ungar redan 3
veckor efter sin egen födelse. Vid
höga tätheter kraschar populationen
naturligt vart fjärde år. Under senare
år har lämmelåren blivit ovanligare.
Orsaker som isbildning på marken,
sjukdomar, samt växtgifter från
starr har spekulerats i. Lämmeln
är fjällrävens huvudföda.
[Rangifer tarandus]
Vindelfjällen är Sveriges rentätaste
område med ca 150 000 renar
fördelat på 3 samebyar (Ran, Gran
och Umbyn). En rentjur kan väga
uppemot 150 kg. Båda könen har
horn.Sarven (handjuret) fäller
hornen efter brunsten i september/
oktober.Vajorna (hondjuren) fäller
sina efter kalvningen i maj. Klövarna
är kraftigt månformade, till skillnad
från älgens som är spetsiga. Renen
är det enda hjortdjuret som äter
lavar. Men de tycker även om örter
och skott. Stör inte renarna när du
besöker Vindelfjällen!
[Alopex lagopus]
Vikt 3–5 kg. I Vindelfjällen finns
hundratals fjällrävslyor i sandiga
åsar och mellan stenar i storblockig mark. Idag är det endast
ett fåtal som används av fjällräv.
Efter fridlysningen 1928 har
fjällrävsstammen fortfarande
inte hämtat sig. Idag är bristen
på mat ett stort problem.
Fjällräven är en allätare med
förkärlek för lämlar och sork
och nyttjar även kadaver på
vintern.
Per Erik Persson ur »Lappia«
»Varför skall då natur hållas undan från att
exploateras på det sätt som tidsandan, utvecklingen och markägarna kräver? Varför skall just
det här området skyddas från ett intensifierat
utnyttjande så att inte den gamla skogen huggs
ner, vägar dras genom vildmarken, älvar däms, hus
byggs och kärr och myrar dikas ut?
Bara få fria älvar finns kvar och av naturskogar
och urskogsartade skogar återstår bara fragment.
Denna utveckling har gjort att vad som återstår av
naturlig natur fått ett med tiden allt större värde.«
Vindelfjällen
angränsande byar.
Övernattning – Hotell, vandrarhem och stugbyar finns i
Det är viktigt att elda med förnuft! Ibland kan eldningsförbud råda.
Eldning – Läs Vindelfjällens kaffekokarskola på hemsidan. Service och
bestämmelser
naturreservat i västerbotten
Här börjar
Vindelfjällen
Vindelfjällens naturreservat välkomnar dig till en storslagen och spännande del av Norden. Besök ett
fjällandskap som skulpterats av inlandsisen, enorma
arealer av öppna alpina hedmarker, prunkande fjällbjörkskogar, våtmarker och lavrika granurskogar.
Med sina 560 000 hektar av varierad natur är Vindelfjällens
naturreservat ett av de största skyddade områdena i Europa.
År 1974 avsattes större delen av området som naturreservat.
1988 utökades reservatet med fjällnära barrurskogar i
Giertsbäcksdalen, Matsorliden och Kirjesålandet.
Forskare har arbetat i Vindelfjällen under ett drygt sekel.
Geologen Axel Gavelin begav sig till området år 1896 för att
kartlägga glaciärer. LUVRE (Lund University Vindel River
Expedition) har studerat häckande fåglar i området sedan 1963.
Fjällrävsforskningen har också lång tradition inom Vindelfjällen.
Kungsleden är Vindelfjällens pulsåder. Under färden från
Ammarnäs till Hemavan passeras Tärnasjöns breda nordsydliga
dalgång och foten av Norra storfjället.
Från dalgångarnas botten omkring
500–600 m ö h reser sig högfjällen med toppar på 1500–1768 m
ö h. Under sommaren kan du följa
AMMARNÄS
kalfjällets förändring genom låg-,
HEMAVAN
mellan- och högalpina zoner och hitta
UMEÅ
typiska fjällväxter. Vintern erbjuder
gnistrande scenerier och möjlighet
att spåra fjällens små och stora
STOCKHOLM
däggdjur.
geologi
& flora
Sjöar och vattendrag
Skogar
Vildmark är kulturmark
upplevelser
i vindelfjällen
Naturum visar vägen – Vindelfjällens naturum i Ammarnäs
och Hemavan visar vägen till Vindelfjällens naturreservat.
Naturum har en utställning och informationsservice om naturen
och kulturen i Vindelfjällen. Naturum säljer kartor, vykort och
informationsmaterial. Personalen kan besvara dina frågor om
vandringsleder, övernattning, guidade turer och intressanta
besöksmål. Naturum erbjuder även guidade turer, temadagar och
föredrag. I Hemavan finns dessutom en fjällbotanisk trädgård under
somrarna där besökarna kan bli guidade. Välkommen in!
Naturum i Ammarnäs tel 0952-601 65
Naturum i Hemavan och fjällbotaniska trädgården tel 0954-380 23
Vindelfjällens hemsida: www.vindelfjallen.se.
Vindelfjällen finns även på facebook.
Leder – I Vindelfjällen finns 500 km leder. Kungsleden (78 km)
är lättvandrad och går tvärsigenom hela reservatet. På folderns
karta finns alla statliga leder utmärkta. För ytterligare information
se fjällkartan eller kontakta naturum eller turistinformation. Om
du skall färdas i området, skaffa en detaljerad fjällkarta. Denna
folder är inte tillräcklig för orientering.
Geologi och flora
De västligaste delarna av Vindelfjällen består av mjuka
kalkrika skiffrar, vilket gör området till ett av Skandinaviens
både grott- och florarikaste områden. På Artjället, vid Kåta­
viken och i Ältsvattenområdet finns ett flertal grottor utbildade
i kalkstenen. Kåtaviken är lättillgängligt från väg E 12. Vid
övre Ältsvattnet finns en marmorkanjon. På den kalkrika
bergrunden är fjällsippan en karaktärsart och bildar hedar
som prunkar av olika fjällväxter, s k fjällsippshedar. Den
vanilj­doftande fjällvityxne Pseudorchis albida och dvärgyxne
Chamorchis alpina, Sveriges minsta orkidé, är vanliga. Totalt
finns 15 orkidéarter i området. Fjällripfjället är en hotspot.
Här hänger fjällbruden Saxifraga cotyledon ur stenarna, lapsk
alpros Rhododendron lapponicum blommar vid snösmältningen och guckusko Cypripeduim calceolus växer på sin högst
belägna punkt i Sverige. Mer lättillgängliga är S Brandsfjället,
Rödingsnäset och Gierravardo. På Rödingsnäset växer en
raritet, brudkullan Gymnadenia runei, en purpurröd orkidé,
återfunnen på 4 platser i Västerbottens fjällvärld och världen.
Floran är även rik längs Vindelån, vid Framaksel, Vitnjul och
Aitenjas branter. Här blommar lapsk alpros Rhododendron
lapponicum och fjällviva Primula scandinavica. För den som
vill se fjällets växter på närmare håll rekommenderas ett
besök på den fjällbotaniska trädgården i Hemavan.
Fjällbjörkskogen är en av Vindelfjällens största
naturtyper. Den täcker minst 150 000 hektar, vilket är den
största arealen skyddad fjällbjörkskog i fjällvärlden. Dessutom är den sannolikt Skandinaviens äldsta skogstyp och
koloniserade barsmält land redan vid tillfälliga värmeperioder
under istiden. Fjällbjörken Betula pubescens ssp. czerepanovii
är moderarten i fjällbjörkskogen.
I den magra och lättgångna hedbjörkskogen är snöns
påverkan tydlig. Enbusken Juniperus communis och viden
Salix sp. skjuter sällan skott över snöns nivå. På de krokiga
björkstammarna växer snömärkeslav Parmelia olivacea
endast ovanför medelsnödjupet.
Ängsbjörkskogarna med manshög tolta Cicerbita alpina
och nordisk stormhatt Aconitum septentrionale är för många
sinnebilden av yppighet i fjällen. Nedanför fjällbjörkskogen
tar den fjällnära barrskogen vid. Här i taigans västra utpost
finns de sista stora naturskogarna i Skandi­­­navien. I Kirjeså­
landet, Juktådalen, Matsorliden och Gierstsbäcksdalen är
gran Picea abies vanlig. Utmed Juktån kan du även hitta
månghundraåriga tallar. Den fjällnära skogen i Vindelfjällen
har ett mycket exklusivt djurliv med arter som björn Ursus
arctos, järv Gulo gulo, lodjur Lynx lynx, tjäder Tetrao urogallus och lavskrika Perisoreus infaustus.
Vindelfjällens vattendrag är fria och oexploaterade. Vindelälven är en av Sveriges fyra nationalälvar. Fisket
i älven mellan Storvindeln och Ammarnäs är internationellt
känt. Den imponerande storöringen Salmo trutta, vandrar
nedströms Gautsträsket och uppströms Storvindeln för att
leka. Utmed den orörda älven växer en mycket artrik flora.
Fjällkvanne Angelica archangelica, kung karls spira Pedicularis sceptrum-carolinum och fjällvedel Astragalus alpinus
sprider sina frön i älven och kan hittas många mil från fjällen.
Tärnaån och Juktån är två andra stora vattendrag i Vindelfjällen.
Dramatiska vattenfall finns i Guoletsbäcken i nedre delen
av Vindelådalen och Vuomejukke väster om lilla Tjulträsket.
En annan sevärd jokk är Rutjebäcken. Där den rinner ned
från Artfjället i Tängvattsdalen finns fina vattenfall och
­jättegrytor.
Det finns hundratals sjöar i Vindelfjällen. Överstjuktan,
ca 2000 hektar, är reservatets största sjö. Tärnasjön är något
mindre men har ett mycket intressant fågelliv. I södra delen,
där Kungsleden passerar, finns en arkipelag av långsträckta
moränryggar.
Människan kom tidigt till det område som idag
kallas Vindelfjällen. Troligen var Atlantkusten befolkad
och när jungfrulig mark frilades efter inlandsisen och
klimatet tillät började man nyttja fjällområdet. På Rasteklippan vid Tärnasjön har arkeologer funnit pilspetsar,
avslag och en eldstad som är daterad till ca 8000 år
före nutid.
Vindelfjällen är ett samiskt kulturlandskap och tillhör
Saepmie, sameland. Inom reservatet finns 3 samebyar;
Gran, Ran och Umbyn. Samernas kulturhistoria är en
mångtusenårig anpassning till den arktiska naturen.
Spåren efter mänsklig verksamhet är finstilta och smälter
in i landskapet. Endast för den som kan läsa spåren, som
känner namnen och minns berättelserna, är landskapet
tydligt. Människor har under kanske 250 generationer lämnat
varsamma avtryck i naturen kring Vindelådalen, Tjul­
träsket, Överstjuktan och Tärnasjön. Renarna har
­påverkat markerna genom betning av lavar och ris och
gett ett öppet landskap. Idag är intresset för att nyttja
Vindel­fjällen för vandring, skidåkning, jakt och fiske stort.
Låt oss fortsätta förvalta Vindelfjällen varsamt.
Stugor – I Vindelfjällens naturreservat finns ett flertal stugor
och kojor att övernatta i. Stugorna utmed Kungsleden bemannas
av STF både vinter- och sommarsäsong. Mer information om
stugorna finns på Vindelfjällens och STFs hemsidor.
Björnmöte – Om du skulle ha turen eller oturen att ha valt
samma stig som en björn. Stanna upp och ge dig till känna genom
att tala lugnt. Försök behålla lugnet. Gå försiktigt från platsen –
men spring inte. Mer information om björnmöten kan beställas från
Läns­styrelsen eller Viltskadecenter.
Aktiviteter – I Vindelfjällen kan man vandra, rida, jaga, fiska
och mycket mera. Inom Vindelfjällens naturreservat finns flera
godkända arrangörer av ekoturism. De visar vägen till samisk
kultur, islandshästridning, hundspann och flugfiske.
Skidåkning – I och omkring Vindelfjällen finns fina möjligheter
till skidåkning i alla former. Se till att ha färsk information om
fjällsäkerhet, laviner och fjällvädret. Mer information om fjällsäkehet
finns på fjallsakehetsradet.se och på naturum.
Skoter – Vindelfjällen har flera leder som är öppna för skoterkörning.
Det går att köra igenom hela reservatet från Ammarnäs till Hemavan
längs Kungsleden. På fjällkartorna AC2 och BD16 står skoterlederna
inom reservatet utmärkta. Informera dig om vilka bestämmelser som
gäller där du planerar att färdas.
Vatten – Drick och njut av rent vatten.
Färd i fjällen – Vindelfjällens naturreservat och dess omgivningar
har mycket att erbjuda. Om du som besökare har en bra utrustning och
är välinformerad kommer upplevelsen garanterat bli stor.
Tältplats – Man kan tälta en natt nästan var man vill i reservatet.
Tältar man i anslutning till STFs stugor utmed Kungsleden kan man
mot avgift nyttja bekvämligheter som kök och bastu m m som stugan
har att erbjuda. Inga speciella campingplatser finns förberedda i naturreservatet. Visa hänsyn till renskötseln och privat egendom.
x
SEVÄRT
i vindelfjällen
79
80
Laiskojan
89
Virvattnet
77
81
Kaldvattnet
83
84
Marmorkanjon
82
42
27
41
64
29
Grottor
86
24
22
23
19
21
30
91
71
Umasjö
20
18
16
39
40
87
Laisvall by
Rierrogaise
Marsivaggie
Strimasund
Laisvall
25
26
65
Gausjosjö
43
Mankeforsen
78
Lilluman
Grottområde
Bredviken
28
66
omärkta leder
85
Adolfström
17
31
15
14
Umfors
13
10
76
12
8
9
7
6
11
88
32
36
44
45
38
Klippen
70
Urskog
33
35
48
34
37
2
67
50
47
Västansjö
Nedre Jovattnet
Väg m
ot
73
68
90
Vatjostugan
51
52
Hemfjäll
53
49
1
72
54
ell
55
46
l
da
Ha
tt fj
3
Kraddsele
5
Vaellientjåhke
Jofjället
Södra Storfjället
74
56
Sörsandsnäset
Urskog
75
Björnkojan
57
Tärnamo
1267
4
58
Geavhta
Fjällsjönäs
59
Botanisk sevärdhet
Bro
Fiske
Fornlämningar
Fågeltorn
Geologisk sevärdhet
Handikappadsanpassad vandringsled
Kulturminne
Kyrka
Kåta
Naturstig
Påbjuden skoterled
Rastskydd. Ej övernattning
Sevärdhet
Utsiktspunkt
Vandrarhem
Vindskydd
Öppen kåta
Övernattningsstuga med utrustning
Övernattningskoja utan utrustning
61
62
Magasjökojan
63
60
Stor Aisekojan
Urskog
Grannäs
1Storvindeln
2Gillesnuole
3 Råvojaurekojan (obemannad)
4 Giertsbäckskojan (obemannad)
5 Vindelälven (nationalälv)
6Örnbo
7Fågeltornet
8 Ammarnäs delta (rastlokal för fåglar)
9Potatisbacken
10Fårkammarn
11 Aigertstugan (bemannad viss tid)
12 Stuor Ájgart (topp)
13 Servvejuhka (bäck)
14 Servestugan (bemannad viss tid)
15 Givnjuovárdduo (topp)
16 Suvlåjvvie (topp)
17 Karsbäcken (bäck)
18 Mársevággie (fågelskyddsområde)
19Stabburet
20 Ågguovárrie
21 Lisvuojuhka (bäck)
22 Guoletsbäcken (bäck)
23Tallskog/Barktäkter
24 Aitenjas branten
25 Rävfallsstugan (obemannad)
26Skebleskalet
27 Vitjulstugorna (jordkula, obemannade stugor, västra öppen, östra låst. Nyckel hämtas ut mot avgift*)
28 Dalavardostugan (obemannad)
29 Skidbäcksstugan (obemannad)
30 Åjkije 31 Tärnasjöstugorna (bemannad viss tid)
32 Tjieluotjårruo (topp)
33Tärnasjöbroarna
34 Forsavan (obemannad)
35 Syterstugan (bemannad viss tid)
36 N. Sytertoppen – utsiktsplats (topp)
37Syterskalet
38 Viterskalsstugan (bemannad viss tid)
39 Glimmerstugan (obemannad)
(Glimmerbrott)
40Sotsbäckgrottan
41 Mjölkbäcken (bäck)
42 Kåtaviken (grottområde)
43 Oxtindane (toppar, glaciär)
44Rödingsnäset
45 Ruhtjiejohke (jättegrytor)
46Aatoeklhpievaajja/Atoklimpen
47Gieravardo
48 S. Sytertoppen – utsiktsplats (topp)
49Tärnaån
50Biellojaure
51Slätvik
52Ájvák
53 Ruvssá (samiskt viste)
54 Överst-Juktan (sjö, Fjällripfjället + Miesehken)
55Viktoriakyrkan
56 Vapskojan (obemannad)
57 Vapsliden (urskog)
58Juktån
59Kirjesålandet
(urskog)
60Kirjesån
61 Valoberget (topp)
62 Märsabäckskojan (obemannad)
63 Stor-Aisekojan (obemannad)
64 Fjällripfjället
65 Södra Brandsfjället
66 Ältsvattenområdet
67 Bånjounåive – utsiktsplats (topp)
68 Gurkfjället – utsiktsplats (topp)
69 Rierruogaijse – utsiktsplats (topp)
70 Syterbäcken (bäck, vattenfall)
71 Jirestugan (obemannad)
72 Tärnaåleden
73 Solbergs badstrand
74 Atostugan (obemannad)
75 Björnkojan (obemannad)
76 Led längs Tjulån
77 Vindelkroken (obemannad)
78 Mankeforsen (obemannad. Låst.
Nyckel hämtas ut mot avgift*)
79 Corraskoia
80 Virvasshytta (obemannad)
81 Kveipsendalskoia
82 Kvitsteindalstunet (obemannad)
83 Sauvasshytta (obemannad)
84 Umbukta fjellstue
85 Grasfjellkoia
86 Gresvasshytta (obemannad)
87 Balskota
88 Steikvasselv gård
89 Laiskojan (obemannad. Låst. Nyckel hämtas ut mot agift**)
90 Aijvak
91 Gausjosjö sameviste
*Nyckelutlämning till stugorna utmed Vindelvaggieleden lämnas ut på
Ammarnäs hotell, Krokstrand fjellkafé, Adolfström handelsgård, naturum
Vindelfjällen - Hemavan samt Hemavans fjällstation.
**Nyckel till Laisstugan lämnas ut av Adolfsström handelsgård.