Klicka här för att läsa hela domen

Transcription

1
STOCKHOLMS TINGSRÄTT
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
meddelad i
Stockholm
Mål nr B 2026-09
PARTER (Antal tilltalade: 3)
Åklagare
Vice chefsåklagare Yngve Rydberg
Ekobrottsmyndigheten
Nationella ekobrottskammaren i Stockholm
Tilltalad
ALEKSANDAR Adamovic, 741127-0577
Höjdgatan 13
641 32 Katrineholm
Offentlig försvarare:
Advokat Per E Samuelson
Advokatfirman Samuelson, Schönmeyr & Wall HB
Box 12704
112 94 Stockholm
DOMSLUT
Åtalet ogillas.
Ersättning
1. Alexandar Adamovic tillerkänns ersättning av allmänna medel med 22 500 kr
avseende utlägg för vittne.
2. Advokat Per E Samuelson tillerkänns ersättning av allmänna medel med 480 532
kr. Av beloppet avser 96 106 kr mervärdesskatt.
3. Kostnaden för försvaret ska stanna på staten.
Postadress
Box 8307
104 20 Stockholm
Besöksadress
Scheelegatan 7
Telefon
Telefax
08-561 654 10
08-561 650 04
stockholms.tingsratt.avdelning4@dom.se
E-post:
www.stockholmstingsratt.se
Expeditionstid
måndag - fredag
08:00 - 16:00
2
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
meddelad i
Stockholm
Mål nr B 2026-09
Åklagare
Tilltalad
Ehsan Ashrafi, 730914-0650
Grangärdevägen 8
167 75 Bromma
Advokat Tomas Nilsson
Sju Advokater KB
Box 22016
104 22 Stockholm
DOMSLUT
Åtalet ogillas.
Ersättning
1. Advokat Tomas Nilsson tillerkänns ersättning av allmänna medel med 316 412 kr.
Av beloppet avser 63 282 kr mervärdesskatt.
Postadress
Box 8307
104 20 Stockholm
Besöksadress
Scheelegatan 7
Telefon
Telefax
08-561 654 10
08-561 650 04
E-post:
Expeditionstid
måndag - fredag
08:00 - 16:00
3
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
meddelad i
Stockholm
Mål nr B 2026-09
Åklagare
Tilltalad
Jean-Noel Lacoste, 750114-0433
Sibyllegatan 22
114 42 Stockholm
Advokat Leif Gustafson
Advokatgruppen i Stockholm AB
Box 5153
102 44 Stockholm
DOMSLUT
Åtalet ogillas.
Ersättning
1. Jean-Noel Lacoste tillerkänns ersättning av allmänna medel med 22 500 kr
avseende utlägg för vittne.
2. Advokat Leif Gustafson tillerkänns ersättning av allmänna medel med 271 412 kr.
Av beloppet avser 54 282 kr mervärdesskatt.
Postadress
Box 8307
104 20 Stockholm
Besöksadress
Scheelegatan 7
Telefon
Telefax
08-561 654 10
08-561 650 04
E-post:
Expeditionstid
måndag - fredag
08:00 - 16:00
4
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
YRKANDEN M.M.
Åklagaren har framställt de yrkanden som framgår av bilaga 1.
Jean-Noel Lacoste har förnekat brott. Han har vitsordat att han varit anställd på
Carnegies tradingavdelning och att det legat i hans arbetsuppgifter att handla med
finansiella instrument på olika marknadsplatser. Han har vidare vitsordat att han
lagt de order som påståtts. Transaktionerna har haft affärsmässigt och logiskt syfte.
De har inte varit ägnade att otillbörligen påverka marknadspriset eller andra villkor.
De har inte heller varit ägnade att vilseleda andra aktörer. Han har med hänsyn till
syftet med handeln inte förfarit på ett sätt som han insett eller bort inse varit ägnat
att påverka marknadspriset eller andra villkor för handeln med finansiella instrument eller på annat sätt vilseleda köpare eller säljare av sådana instrument.
Aleksandar Adamovic har förnekat brott på såväl objektiv som subjektiv grund.
Han har hävdat att samtliga transaktioner har varit affärsmässiga. Hans syfte har
varit att köpa och sälja optioner successivt för att öka sitt innehav. Han har köpt så
billigt som möjligt och sålt så dyrt som möjligt, allt har skett inom spreaden. Prisförändringarna har skett med så små steg som möjligt. Det saknas koppling mellan
den aktuella portföljen och Carnegies totala innehav.
Ehsan Ashrafi har förnekat brott. Han har vitsordat att han varit anställd i Carnegie
med uppgift att bl.a. handla med optioner och vitsordat att han utfört transaktionerna under punkterna 3a – 3g. Dessa har varit såväl affärs- som marknadsmässiga.
Han har vidare bestritt att transaktionerna varit ägnade att otillbörligen påverka
marknadspriset eller andra villkor för handeln med finansiella instrument eller på
annat sätt vilseleda köpare eller säljare av sådana instrument. Han har vidare bestritt
uppsåt. Han har också bestritt att han skulle ha haft något brottsligt uppsåt eller varit
oaktsam.
5
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
Jean-Noel Lacoste och Adamovic har i händelse av frikännande dom yrkat ersättning för rättegångskostnader avseende bevisning med 22 500 kr vardera.
DOMSKÄL
På åklagarens begäran har vittnesförhör hållits med Joakim Strid samt på Aleksandar Adamovics och Jean-Noel Lacostes begäran med Michael Tiemann. Därutöver
har parterna åberopat skriftlig bevisning.
ALLMÄN SAKFRAMSTÄLLNING
Åklagaren har till utveckling av åtalet anfört bl.a. följande. Handeln avser köp och
säljoptioner. De misstänkta har genomgående varit aktiva i slutminuterna i respektive månad och medvetet påverkat kurserna på ett för dem gynnsamt sätt. Detta har
lett till en övervärdering av deras portföljer. Syftet kan varit att dölja dåliga affärer
eller att påverka den rörlig ersättning de fick på Carnegie. Stockholmsbörsen skickade den 2 januari 2007 brev till Carnegie med information om handeln i det absoluta slutskedet av handeln den 29 december 2006 med begäran om en redogörelse
från Carnegie av vad man efter utredning kommit fram till. Carnegie svarade den 6
februari varefter Stockholmsbörsen ställde kompletterande frågor. Den 9 maj 2007
lämnade Stockholmsbörsen rapport enligt 10 § lagen om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument till Finansinspektionen. Denna rapportering sker vid mycket låg misstankegrad och är en skyldighet. Finansinspektionen
överlämnade därefter den 8 maj 2007 rapporten till Ekobrottsmyndigheten (EBM).
Även Carnegie rapporterade i maj 2007 till EBM och förklarade att de ansåg sig ha
skäl att anta att de transaktioner som genomförts vid årsskiftet utgjorde eller hade
samband med otillbörlig marknadspåverkan, eller att de nu tilltalade i vart fall hade
agerat i strid med Stockholmsbörsens derivatregelverk. I pressmeddelande från
Carnegie den 24 maj 2007 redogjorde Carnegie för att tradingpositioner omvärderats efter slutförd utredning. Resultatet av omvärderingen var att Carnegies vinst
6
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
efter skatt för perioden 2005 till 2007 hade påverkats med sammanlagt 227 mkr,
varav 101 mkr avsåg 2007. Disciplinnämnden vid OMX Nordic Exchange Stockholm har i beslut den 28 november 2007 ålagt Carnegie ett vite med 5 mkr.
Jean-Noel Lacoste har till utveckling av sin talan anfört bl.a. följande. Han var anställd sedan år 2002 på Carnegies tradingavdelning och underordnad Adamovic.
Han arbetade med Carnegies egenhandel. I arbetsuppgifterna låg bl.a. att värdera
och sätta pris på finansiella instrument. Sedan många år har tillämpats en teoretisk
värderingsmodell. Denna baseras på bl.a. volatilitet (den förväntade genomsnittliga
dagliga kursrörelsen i aktien), räntefaktor och utdelning. Det finns inte något direkt
samband mellan portföljen och den faktiska handeln i och med att man använder sig
av den teoretiska värderingsmodellen. Syftet med den angivna modellen är att man
ska undvika stora och många gånger omotiverade svängningar i värdet, vilket lätt
blir fallet om man utgår från begränsad ofta enstaka handel med breda spreadar i
optioner med förfallodag långt fram. Transaktionerna kan därför inte få effekten att
öka portföljvärdet. Det har inom banken inte funnits någon vägledning eller skriftliga instruktioner för hur den teoretiska prissättningen skulle göras. Hans sätt att göra
detta har aldrig ifrågasatts och han har gjort efter bästa förmåga. Han har dagligen
rapporterat resultat till ekonomi- och riskavdelningarna och hans handel har de facto även blivit granskad. Om skillnaden mellan marknadspris och teoretisk prissättning, edge, varit särskilt stor har han fått motivera sig. Hans bedömningar har aldrig
ifrågasatts. Hans affärer har aldrig makulerats av börsen. Några om prissättningar
har inte heller skett. Det portföljvärde som han förvaltade närmade sig 3 miljarder
kr. Den kurspåverkan som de aktuella transaktionerna har inneburit en ökning med
0,15 promille. Det har inte gjorts gällande eller ifrågasatts att de optioner han handlat har felvärderats. Det svar som Carnegie inledningsvis lämnade till börsen ger en
god bild av hur prissättningen gått till och att ingen resultatpåverkan har skett. Av
oklara skäl har synen ändrats. Finansinspektionen har i sitt beslut konstaterat att
man inte kunnat verifiera hur nedskrivning med 630 mkr gått till. Nedskrivningen
berodde på att man ändrade värderingsmodell. Prövningen i disciplinnämnden har
7
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
inte tagit sikte på de enskilda personerna och deras handlande. SwedSecs ärende är
vilandeförklarat i avvaktan på prövningen i detta mål.
Aleksandar Adamovic har till utveckling av sin inställning anfört bl.a. följande. Han
började på Carnegie år 2002 och blev chef 2003. Han slutade på egen begäran 2007
och gick vidare till annan bank. Han förvaltade år 2006 en av nordens största tradingportföljer. Värdet på portföljen var 30 miljarder kr. Det var inte hans utan Carnegies portfölj. Via transaktioner omsatte han omkring 1 miljard kr varje börsdag
och var en av de mest aktiva tradinghandlarna i Sverige. Han hade fast månadslön.
Därutöver fick han en diskretionär bonus. Det var en bonus som inte följde resultat
utan var en diskretionär bedömning av helhetsinsatsen av hans arbete. Han placerade till sin bonus till 90 procent i en kapitalförsäkring som ägdes av Carnegie. Han
har än idag inte tillgång till dessa pengar. Han hade som princip att inte ha någon
privat aktiehandel, optionshandel eller terminshandel. Ingen har tidigare hört hans
förklaring avseende de aktuella transaktionerna. Börsens disciplinnämnd har uttalat
att de inte kunde göra någon slutlig bedömning eftersom de inte hört handlarna.
Carnegie bytte ståndpunkt i maj 2007 till den som börsen hade. Det blev därför ingen kritiskt granskning. Inte heller Finansinspektionen har inhämtat hans förklaring.
SwedSec, som är ett organ som kan återkalla tradinglicenser, har vilandeförklarat
ärendet i avvaktan på utgången i detta mål. Han har åtalats för 10 transaktioner under fyra handelsdagar, den 31 oktober, den 20 november, den 29 december 2006
och 31 januari 2007. Alla avser optioner Ericssons B-aktie. Han var chef bl.a. för de
två andra tilltalade. Han har dock inte haft någon insyn i den handel dessa gjort. Det
var inte så det gick till på avdelningen. Han hade ett genuint intresse att öka på den
portfölj som han förvaltade. Det framgår av de transaktioner han gjort att de stämmer med hans affärsstrategi avseende optionerna i Ericsson. Han har köpt säljoptioner så billigt som möjligt och sålt köpoptioner så dyrt som möjligt. De prisförändringar som skett beror i allt väsentligt på prisförändringar i den underliggande aktien. Alla transaktioner som han företagit ligger inom spreaden och det innebär att
han följt marknaden i övrigt. Han har när han ändrat sina bud gjort det med minsta
8
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
möjliga steg. Hans allmänna affärsstrategi avseende optioner i Ericssonaktien var
att satsa på att köpa säljoptioner. Han hade ett massivt köpintresse för säljoptioner.
Han köpte så mycket att han stundom hade över 90 procent av alla sådana på marknaden. Skälet till hans handel var att aktiens kurs i Ericsson under år 2006 låg på
omkring 27 kr. Han köpte rätten att sälja Ericsson för 22 kr. I oktober 2007 vinstvarnade Ericsson nedåt. Detta ledde till ett kursfall på Ericsson och aktien dök till
16 kr. Det betyder att den huvudsakliga strategin avseende säljoptioner under år
2006 var ett antagande om ett snabbt kommande kursfall i Ericsson. Hela positionen
och innehavet var byggt på denna spekulation. Hade Carnegie behållit positionen
hade man kunnat göra miljardvinster den 17 oktober 2007. Carnegie paniksålde
dock i maj 2007. Detta ledde till förlusten vilken man polisanmälde honom för. Vad
avser köpoptionerna: Att sälja en köpoption innebär att man ikläder sig skyldigheten att sälja aktien för angivet pris. Likviditet som detta medförd kunde han använda
för att köpa fler säljoptioner. Det är samma sak att köpa säljoptioner och sälja köpoptioner – både satsar på ett framtida kursfall och föll inom ramen för den nämnda
strategi han hade. Carnegie gjorde denna bedömning. Han var en av analytikerna.
Man ansåg att Ericssonaktien var övervärderad. Detta skiljde sig från resten av
branschen.
Han gjorde runt 2 000 transaktioner per dag. En trader har sju till åtta datorer vid sin
arbetsplats. De transaktioner åklagaren hänfört sig till måste sättas in i ett större
sammanhang. Alla transaktioner i Ericsson följer strategin.
Ehsan Ashrafi har till utveckling av sin inställning anfört bl.a. följande. Han är född
i Iran och kom till Sverige 1985. Efter studier vid Uppsala universitet började han
arbeta i finansbranschen. Han har arbetat på Reuters, som fondinformationsansvarig
på PPM och under åren 2000 – 2003 på Handelsbanken som trader och market maker. Han anställdes på Carnegie år 2003. Han arbetade där till juni 2007. Han har
haft ansvar för en portfölj om ca 15 miljarder kr. Värdet på affärerna den aktuella
dagen var totalt ca 500 milj. kr. De aktuella transaktioner som åklagaren tar upp
9
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
avser ca 1,5 milj. kr. Under de tio min som följde efter stängningen av optionsmarknaden utförde han affärer i aktier och derivat för 110 milj. kr. Det var ca 100
affärer. Det är inte konstigt att affärer utförs under slutet av dagen. Affärer strax
innan stängningen kan vara en spekulation i vad som händer under de 10 min som
följer efter optionsmarknaden stängt. Call-förfarandet stänger 10 min senare än derivatmarknaden. Handlaren kan inte påverka priset på optionen eftersom aktien
handlas flera minuter senare. Det förekommer ett stort antal affärer under dessa minuter. Handeln har endast skett i instrument som han redan hade och det berodde på
att han inte ville ha optioner i andra serier än de han redan hade. Det har påståtts att
andra aktörer inte skulle hinna reagera, dock sker handeln i stor utsträckning mot
datorer. Handeln måste få ske tills marknadsplatsen stänger. Den teoretiska prissättningen får betydelse när man ser till vissa av de affärer som han har gjort. Det gäller
sådana som ligger utanför en spread. Det har i dessa varit fråga om illikvida instrument. Att han blev avskedad anser han oberättigat och han fick stöd av facket. Carnegie ansåg sig ha anspråk mot honom och civilmålet som följde slutade i en förlikning. Avskedet har undanröjts och parterna har inga ytterligare krav mot varandra.
DE TILLTALADES ALLMÄNA REDOGÖRELSER
Jean-Noel Lacoste har berättat bl.a. följande. Han tog år 2000 examen i finansiell
ekonomi vid University of Arizona. Efter examen arbetade han som tradingassistent
på Knight Capital i New York. Han lärde sig där grunderna till trading, bl.a. genom
kurser där han fick lära sig teknisk analys och olika marknadsmekanismer. Han fick
lära sig om de faktorer som styrde marknaden. Efter att ha arbetat på New Yorkkontoret i sex månader flyttade han till London och arbetade på Knight Capitals
kontor där, mestadels med att handla europeiska aktier. Han blev rekryterad av Carnegie i Stockholm i februari 2002. Han började där som juniortrader och blev seniortrader tre år senare, vilket han var även när han slutade på Carnegie år 2007. Han
har alltså handlat med aktier sedan år 2000 och med optioner sedan år 2002. Han
har licens att handla på Nasdaqbörsen, Londonbörsen, New York-börsen, Eurex och
10
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
de svenska börserna. För att få dessa licenser har han gått igenom utförliga utbildningar. Dessa utbildningar har fokuserat på marknadsmekanismer, marknadsetik
och alla olika marknadsregelverk.
Hans arbetsuppgifter som trader på Carnegie innebar att förvalta det kapital som
tradinggruppen hade ställts till förfogande. Förvaltningen gjordes dels genom egna
positionstaganden i aktier och derivat, dels genom att erbjuda bankens större kunde
priser i större volymer i aktier och derivatinstrument som inte fanns att köpa på
marknaden utan fick skapas av banken. Han kan då ge kunden ett något högre pris
än det som annars gäller för säljsidan, p.g.a. den stora volymen. Han får då täcka
risken på de sätt han hade till förfogande. Förvaltningen på tradinggruppen delades
in på tre olika segment: handlarens strategiska positioner, vilka man kunde bygga
upp under flera års tid; handlarens dagliga positioner, som man innehade en kort
stund under dagen, t.ex. någon minut, för att sedan sälja till en förhoppningsvis högre kurs samt handlarens kundpositioner, vilka gick ut på att man erbjöd bankens
kunder priser i finansiella instrument. Idén med förvaltningen var att köpa instrument för att sälja vidare till marknaden till högre pris och på så sätt tjäna pengar.
Handlargruppen på Carnegie var en av nordens främsta under den tid han arbetade
där. Den portfölj han förvaltade hade 12 olika aktier och över 250 olika optioner i
olika positioner. Den var värd totalt 2,8 miljarder kr.
Optionshandel är en väldigt komplex investeringsform. De grundläggande principerna är mycket förenklat som följer. En option ger innehavaren rätten eller skyldigheten att i en bestämd tidsperiod eller tidpunkt i framtiden köpa eller sälja den
underliggande tillgången, till ett på förhand bestämt pris. Huruvida innehavaren
utnyttjar optionen beror på vad den underliggande tillgångens värde är i förhållande
till lösenpriset. Det finns grundläggande sätt att handla optioner och de skiljer sig åt
markant. Det första sättet är att använda en sälj- och en köpoption som en riktningsposition – d.v.s. man spekulerar i om aktien ska öka eller minska i värde. Köper
man en köpoption hoppas man på att aktien går upp i värde och köper man en sälj-
11
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
option så hoppas man att aktien går ned i värde. Den här typen av investeringsmetod används främst av privatpersoner eller olika fonder som vill positionera sig inför
en framtida uppgång eller nedgång, beroende på deras tro om marknaden
Det andra sättet att handla optioner, vilket används av alla professionella aktörer så
som banker och tradinghus, är att handla volatilitet. Volatilitet mäter marknadens
tro på hur mycket priset på en finansiell tillgång kommer att svänga eller variera
dagligen. När man talar om optioner så mäts hur mycket marknaden tror att den
underliggande aktien kommer att röra sig i genomsnitt per dag fram till förfallodatum. Ett exempel: Om man tror att aktien rör sig en procent per dag till dess förfallodag så kommer han köpa optioner till ett värde som motsvarar denna rörelse. Att
handla volatilitet är inte så komplicerat som det låter. Det egentliga syftet med handeln är att minska risken med optionen. Det gör man genom att neutralisera optionen. Vad betyder det att neutralisera en option? Om man köper en köpoption, eftersom man tror att aktien kommer att gå upp i värde, så måste man sälja aktier mot.
Detta måste man göra för att få värdet neutralt. Det värde man tjänar på köpoptionerna då aktien går upp förlorar man då i de sålda aktierna, i det ”aktiebenet”. Om
han t.ex. sålt ABB-aktier för 120 kr och aktien sedan står i 122 kr, då har han förlorat två kr på ”säljbenet”. Dessa två kronor tjänar han dock på köpoptionen. Summan
av denna position, vilken har två ben, blir noll. På samma sätt neutraliseras en säljoption genom att köpa aktier.
Genom att man har neutraliserat optionen så har riktningsparametrarna försvunnit.
Det spelar ingen roll om aktien går upp eller ned eftersom han har en motsatt position mot aktien. Det som är kvar är rörelseparametern, d.v.s. volatiliteten. Det innebär kort och gott att man försöker avgöra den framtida rörelsen av en underliggande
aktie fram till förfallodatumet. Att förutsäga volatilitet är en oviss och komplex process. Man vet aldrig hur marknaden och bolagens värderingar kommer att se ut i
framtiden. Ett väldigt förenklat exempel på hur man tänker: Inför en rapportsäsong
är osäkerheten ganska stor eftersom man inte vet hur rapporten kommer att bli och
12
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
med all sannolikhet kommer rörelsen bli ganska kraftig när rapporten kommer. Genom osäkerheten vill folk köpa någon form av säkerhet och det är vad man gör genom att köpa optioner vilket leder till att volatiliteten i optionerna går upp. För att
ge ett motsatt exempel: Under t.ex. perioden runt jul och nyår, då det är många lediga dagar och aktiviteten på börsen är låg kan man tro att handeln på börsen inte är
så stor och att rörelsen i aktien inte heller kommer att vara så stor. Därmed kommer
volatiliteten i de olika optionerna att vara mycket lägre än under t.ex. rapportperioden.
Som ett riktmått gäller att om aktien rör sig 1 procent om dagen varje dag fram till
förfallodatum så kommer volatiliteten på optionen att vara 16. Om aktien istället rör
sig 2 procent om dagen så kommer volatiliteten att vara 32, osv. Hur utnyttjar man
då detta för att tjäna pengar? Om han tror att en aktie kommer röra sig 1 procent om
dagen så ska man köpa alla optioner som är billigare än 16 volatilitet. Om han tror
att aktien kommer röra sig 2 procent om dagen så ska han köpa alla optioner upp till
32 volatilitet. Då tjänar man pengar. Handlar man optioner på detta sätt är volatiliteten den enskilt viktigaste värderingsmåttstocken. Det är den parameter på vilken
handlaren baserar alla sina köp- och säljbeslut. Varför är inte priset den naturliga
värderingsmåttstocken, som för aktier? Varje option är neutraliserad genom ett ”aktieben”. Det viktiga är relationen mellan aktiepriset och optionspriset. Det är det
som volatiliteten anger.
Om man ser till en utskrift från ett av de informationssystem som en handlare normalt har tillgängligt avseende avslut den 25 mars 2010 för en köpoption i ABB med
lösenpriset 160 kr och förfallodatum i april, så ser man att optionen under dagen
först handats för priser mellan 1,05 kr och 1,55 kr. Det skiljer alltså nästan 50 procent och kan se ut som en stor kursförändring för ett otränat öga. För en professionell handlare betyder detta dock att det underliggande aktiepriset ändrats. Det som
hänt är att aktien har gått upp i värde. Köpoptionen har då också gått upp i värde. Är
man en professionell handlare köper man optionerna på 1,05 kr och säljer samtidigt
13
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
aktier på 155,2 kr för att neutralisera optionen. Om man sedan handlar på 1,55 kr –
som är ett betydligt högre pris – får sälja aktierna till ett betydligt högre pris – 156,8
kr. Vad är då skillnaden på dessa relationer mellan aktiepris och optionspris? Det
ser man i den angivna volatiliteten, vilken är nästan densamma. Avslutet på 1, 05 kr
och på 1,55 kr är värda lika mycket för en professionell aktör. Priset är detsamma.
Han har lika stor chans att tjäna pengar på transaktionen i båda fallen.
Ett annat, lite omvänt, exempel avseende samma option finns för hans handel den
12 april. Det första avslutet görs strax efter kl. nio på morgonen till priset 2,5 kr och
aktien står då i 161,4 kr. Ett par timmar senare handlas optionen för 2,2 kr och aktien har gått ned något i pris till 160,9 kr. Det är relationen mellan priset 2,2 kr och
aktiekursen 160,9 kr och priset 2,5 kr när aktiekursen stod i 161,4 kr som är relevant. Ser man till volatiliteten är affären till 2,5 kr en något bättre affär eftersom
volatiliteten vid denna affär lägre.
Ett ytterligare exempel avseende handel med samma option, från den 30 mars: Första avslutet sker till priset 1,15 kr, det andra sker på 1,3 kr och senare under dagen
har priset gått upp med 40 procent, till 1,6 kr. Detta kan verka som en stor rörelseskillnad. Det som har skett är dock att aktiepriset har gått upp och då går priset på
optionen upp. Volatiliteten är däremot så gott som densamma eftersom relationen
mellan priset 1,15 kr och aktiekursen 155,9 kr är i stort sett densamma som mellan
priset 1,6 kr och aktiekursen 157,3 kr. Som professionell handlare har man därför
lika stor chans att tjäna eller risk att förlora pengar oavsett vilken av de båda transaktionerna man gjort.
Ett till exempel, avseende samma option, från den 17 mars. Mellan den första avslutet på 1 kr och avslutet på 1,25 kr har optionspriset ökat med 25 procent men också
aktievärdet har ökat. Detta har ökat med 1 kr. Volatiliteten vid de båda transaktionerna är så gott som densamma. Som professionell handlare har man gjort en precis
jämförbar affär oavsett vilken av transaktionerna man gjort.
14
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
Ser man till utdrag ur informationssystem avseende handel med den aktuella optionen under dagarna den 6 till och med den 9 april framgår att priset på optioner rör
sig väldigt mycket under en dag såväl som mellan dagar, utan att något oegentligt
eller ovanligt har hänt. Detta är helt vanliga procedurer för optioner. Det är såhär de
handlas och det är därför de har skapats, för att de rör sig i relation till en underliggande aktie. Den 6 april handlas optionen inledningsvis kl. 09:20 för 1,85 kr för att
sedan vid kl. 17:19 ha gått upp i pris till 2,6 kr. Aktien har då gått upp i värde från
158,9 kr till 160,8 kr. Dagen efter, den 7 april, öppnar optionen på 2,25 kr, ett betydligt lägre pris än det på vilket den stängt dagen innan. Detta gör den eftersom
aktien har gått ned i värde. Under dagen den 7 april handlas optionen därefter på
1,85 kr för att sedan gå upp till 2,35 kr vid slutet av dagen. Påföljande dag, den 8
april, har priset på optionen nästan halverats. Den handlas den dagen först gången
för 1,3 kr eftersom priset på den underliggande aktien har gått ned till 158 kr. Man
ser att det optionerna slaviskt följer det underliggande priset. Aktien går sedan ned i
värde under denna dag eftersom aktien går ned i värde och optionen stänger på 1,15
kr. Nästa dag, den 9 april öppnar optionen på 1,4 kr, vilket är nästan 20 procent
högre, och stänger sedan på 2 kr eftersom aktien har gått upp i pris till 160 kr. Det
som är viktigt är att optionspriser kan röra sig mycket och att allt beror på den underliggande aktiens rörelse. Eftersom aktierna inte öppnar på samma nivå som de
stängde dagen innan gör inte heller optionerna det.
Av utskriften från transaktionerna i den aktuella optionen den 25 mars 2010 ser man
att volatiliteten skiljer sig mellan första och andra avslutet. Det första, vilket sker kl.
10:21, görs vid en volatilitet på 18,11 procent och det andra, vilket sker kl.11:09,
sker vid en volatilitet på 20,75 procent. Detta innebär inte att det hänt något märkvärdigt. Aktier och optioner handlas båda till en köpkurs respektive en säljkurs. Den
som vill köpa en option får göra detta till säljkurs och den som vill sälja en option
får göra det till köpkurs, precis som för aktier. I det här fallet har spreaden, dvs.
skillnaden mellan köp och säljkurs, varit mellan 1,05 kr som köpkurs och 1,30 kr
15
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
som säljkurs. Volatiliteten på en marknadsplats är alltid lägre på köpsidan än på
säljsidan. Köpsidan är alltid billigare än säljsidan. Det är den spreaden man får betala när man handlar.
Av utskrift från informationssystem på marknadspriser på köpoptioner för aktier i
ABB kan man se att ”IVB”, dvs. den volatilitet som köpsidan innebär, är 18,88 kr
om man handlar optionen vid ett köppris på 50 öre vid den vid tillfället aktuella
aktiekursen. På samma sätt så framgår av utskriften att volatiliteten vid ett säljpris
på 75 öre vid den vid tillfället aktuella aktiekursen är 21,56 kr.
Av utskrift från informationssystem på marknadspriser på säljoptioner för aktier i
ABB kan man se att handeln går till på exakt samma sätt. Man ser till exempel att
”Implied Volatility Bit” för en viss option motsvarar 21,28 vid ett pris på köpsidan
på 1,05 kr och att volatiliteten på säljsidan, ”IVA”, motsvarar 23,38 vid ett pris på
1,35 kr. Det kan alltså råda två punkter skillnad mellan att köpa på säljsidan eller
köpa på säljsidan, utan att något inträffat. Det är den spread man ger bort.
Aleksandar Adamovic har berättat bl.a. följande. Han är född och uppvuxen i Sverige. Hans föräldrar kommer från Jugoslavien Han är gift och har tre barn. Han gick
naturvetenskaplig linje på gymnasiet och ville då bli läkare. Efter gymnasiet läste
han på college i Kalifornien och hade filosofie och nationalekonomi som huvudämnen. Det var på denna bana som han kom i kontakt med finansmarknaderna och mer
bestämt trading. Detta förde honom vidare till studier på Uppsala universitet, där
han med start hösten 1994 läste ekonomprogrammet. Under denna höst kom han i
kontakt med det s.k. finansrummet på Uppsala universitet. Där fanns de system som
används för börshandel från Reuters och Blomberg, vilka i utbildningssyfte drevs av
studenter och vissa hängivna lärare. Han blev omedelbart mycket fascinerad över
finansmarknaderna och dess samspel i realtid med vad som händer runt om i världen. Tradingverksamhet blev hans stora intresse. Under studietiden spenderade han
tillsammans med ett antal andra sina dagar i finansrummet. De anordnande kurser
16
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
och bjöd in föreläsare. Han var bl.a. med och startade en kurs i teknisk analys vid
universitetet. Han fick år 1999 fast anställning på Handelsbanken som juniortrader.
Han fick först gå alla kurser som behövdes för att få licens att handla på stockholmsbörsen och andra börser. Han fick handla lite mindre aktier till att börja med
samt fick göra lite assistentuppgifter. Han var då 25 år gammal. Under den ordinarie
den ordinarie Ericssonhandlarens semester fick han chansen att handla med Ericssonaktier, vilket var den största och mest handlade aktien på Stockholmsbörsen sedan länge. Detta gjorde han i tre till fyra veckor och tjänade under denna tid mer
pengar än vad föregående handlare hade gjort under hela det föregående året. Han
fick då ta över ansvaret för att handla telekomsektorn. Efter en tid blev han rekryterad till en investmentbank i London. Han fick där se hur de stora bankerna handlade
och tänkte. För att bilda familj flyttade han och hans nuvarande fur tillbaka till Sverige.
Under hösten 2002 blev han rekryterad av Carnegie. Carnegie var då inte en bank
utan en fondkommissionär. Det var då en mytomspunnen firma, som gjorde de
största affärerna och som t.ex. hade tagit Telia till börsen. Det var någon slags prestige i allt Carnegie gjorde. Alla ville jobba där oasvett om det var inom analys,
trading eller corporate finance. Det var dock vid tidpunkten ett rätt desillusionerat
företag. Efter extremt goda år i slutet av nittiotalet var marknaden under hösten
2002 ganska deprimerande. I synnerhet tradingen hade byggt på stjärnkultur men
tjärnorna hade slutat. Chefen kändes inte särskilt motiverad. Gruppen saknade
egentligen någon vision. Den gamla typen av handel var inte längre lukrativ. Tiden
hade passerat för den typen av strategi. År 2003 fick han ta över ansvaret för tradingen och bygga upp den enligt sina visioner tillsammans med sina medarbetare.
De var till slut 14 stycken personen på avdelningen. Ledningen vill ha en ny inriktning, en helt ny typ av handel som var mycket mer riskkrävande. De skulle satsa på
nya produkter och utvecklad teknologi. Han hade en fast lön och han tillhörde
vinstandelssystemet, i vilket precis all personal ingick. Det var en diskretionär bonus som sattes på subjektiva grunder efter gruppens och individens insatser för fir-
17
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
man. Det fanns ingen formell för hur bonusen skulle bestämmas. Man visste inte i
förväg om och i så fall hur mycket man skulle få. Det fanns ingen koppling till någon värdering. Han fick en pott fördelad till sin grupp som han föreslog hur den
skulle fördelas i gruppen efter medlemmarnas insats i firman. Själv fick han sin
bonus tilldelad av annan. Sedan år 2004 har han valt att sätt av sin bonus i en direktpensionslösning. Han har satt av 80 till 90 procent av all bonus han fått sedan
dess. Carnegie äger pengarna och han är förmånstagare. Han har i princip inte fått ut
en enda krona av denna. Han sade upp sig den 12 april 2007. Han hade då förhandlat sedan sommaren 2006 men en utländsk bank som skulle etablera sig i Sverige
och Norden. Det var skälet till att han sade upp sig. Han fick lön av Carnegie till
och med juli 2007. Han har inte fått sparken av Carnegie även om Carnegie den 8
maj 2007 valde att sprida ut sina dimridåer och rökridåer över en massa påstådda
transaktioner. Han har sedan april 2007 aldrig fått någon förfrågan av Carnegie vad
tanken var med positioner han tagit, hur de var underbyggda och uppbyggda och
hur de skulle förvaltas. Det har inte kommit några sådana frågor från hans vd, chef,
riskchef eller någon annan. Det enda han har fått är ett rekommendationsbrev från
personalchefen. Det kan tyckas märkligt att man låter någon ansvara och få bygga
upp en portfölj med en balansomslutning på troligen över 30 miljarder kr utan att
vilja fråga mer detaljerade frågor. Detta är första gången han får chansen att förklara
hur han arbetat och hur hans grupp arbetat. Transaktionerna har varit kommersiella
och följt den handel han bedrev varje dag.
Han var antagligen den största handlaren och risktagaren i hela Norden. Han omsatte personligen ca en miljard kr dagligen på bl.a. Stockholmsbörsen. Han gjorde ca
2000 transaktioner dagligen. Han hade ungefär 300 miljarder kr i omsättning per år.
Han handlade aktier från att börserna i Europa öppnade kl. nio morgonen svensk tid
till tio på kvällen, då de stängde i USA. Han har aldrig haft en depå själv för att inte
vilja ha några intressekonflikter mellan banken och personliga portföljer. Tradingen
bestod av delmoduler. Hans vision för den nya tradingen var som följer. Carnegie
saknade en särskilt substantiell balansräkning eftersom Carnegie delade ut de mesta
18
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
medel. De var därför tvungna att försöka bygga ifrån andra parametrar, som kompetens, teknologi och snabba system. Tradingen var uppdelad enligt följande. En första del var proprietary trading – man kan kalla det egenhandel. Det var här den absolut största risken var engagerad och det var här de största positionerna handlades.
Den handeln byggde på extremt välanalyserade antaganden och vyer om marknaden
som genomfördes av ett antal personer på uppdrag av Carnegie. Alla deras positioner har alltid hållit sig inom det av Carnegie satta riskmandatet. Det riskmandatet
ökade successivt under de åren han arbetade på Carnegie. Trading och i synnerhet
proprietary trading var ett prioriterat område. Han sade till och med nej till ökade
risklimiter under år 2007. Det fanns en uppsjö av olika strategier. Positionerna kunde vara extremt kortsiktiga, från några minuter, till långsiktiga positioner, som kunde sträcka sig ett år eller ett och ett halvt år fram i tiden. Den i målet aktuella positionen i Ericsson var ett exempel på det senare och byggdes upp via optionsinnehav.
Man kan likna avdelningen vid en slags intern hedgefond. Det här var navet i tradingen. Gruppen hade även ett s.k. market making-åtagande. Market making kan
sägas innebära att ställa köp- och säljkurser i ett visst instrument. Man förbinder sig
att vid en viss tidpunkt, t.ex. just nu, att köpa ett visst instrument för 1 kr och sälja
för 1,2 kr. Detta är den s.k. spreaden. En market maker lever på skillnaden mellan
köp- och säljkurs. Carnegie var extern market maker mot Stockholmsbörsen. Man
var förbunden att köpa och sälja optioner i en rad serier. Carnegie var även market
maker mot sina stora kunde, t.ex. pensionsfonder, AP-fonder och andra stora hedgefonder. Där var prisställandet av en annan karaktär. Det gällde ofta väldigt stora
affärer, så som Lacoste har talat om. Det kunde gälla stora fonder som ville göra
extremt stora affärer, d.v.s. med stor volym, som marknaden i det ögonblicket inte
kunde hantera. De kunde genom sin kompetens och sina system bedöma prissättningen av sådan risk så att kunden på ett effektivt sätt kunde bli av med sin risk och
göra den affär den ville. Därefter kunde Carnegie hantera den aktuella risken. I vissa affärer gjordes riskneutraliseringen under en mycket kort tid medan riskneutraliseringen för andra affärer kunde ta flera månader. Mot slutet bedömdes som mycket
bra på prissättning av risk och fick därför göra mycket stora affärer. Carnegie satsa-
19
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
de mycket på teknologisk utveckling. De identifierade att datorer skulle ta över
mycket av börshandel, vilket också har hänt. En dator kan generera tusentals order
och avslut varje sekund. De satsade pengar och tid på att tillsammans med ORCsoftware utveckla en superdator på vilken de hade ensamrätt initialt. Den hjälpte
dem att göra extremt snabba affärer i hela världen. Den hjälpte dem att kvotera,
d.v.s. ställa pris, i olika instrument som Carnegie noterade på börsen. Det fanns
även en avdelning för strukturerade produkter, t.ex. warrants. I detta avseende gick
Carnegie tack vare sitt försprång i teknologi från att vara en obetydlig spelare på
marknaden till att hamna på andra till tredje plats. Det fanns även en avdelning för
vad som kan kallas global handel. Idén med hans vision och strategi var att försöka
handla 24 timmar per dygn och därigenom utnyttja all sin kompetens och teknologi
och egentligen allt det riskmandat de getts. På sätt kunde de sätta de olika parametrarna i spel hela tiden. De hade därför en global handel. Ett antal personer kom in på
kvällen när europabörserna hade stängt och handlade med amerikanska börsen. Han
talade med dem varje kväll. Deras risk skickades vidare via superdatorn till Asien,
där de handlade aktivt varje dag. Det fanns någon på Carnegies trading-desk nästan
24 timmar om dygnet. Till slut började de även handla valuta. Slutprodukten av
hans visioner blev den mest avancerade fristående tradingorganisationen i norden.
Eftersom verksamheten blivit global kom han att svara direkt inför en baserad i
New York som i sin tur talade direkt med hans vd i Sverige. Detta var eftersom
Carnegie ville ha en god dialog med New York och då Carnegie skulle satsa mycket
resurser och pengar på den här verksamheten. Tradingen var extremt lönsam för
Carnegie. Det var även viktigt eftersom tradingavdelningen stod för 60 till 70 procent av Carnegies på börsen genererade omsättning. Utan tradingavdelningen var
inte Carnegie inte en andraspelare utan åttonde- till tiondespelare på börsen. Det
märktes tydligt när han och Jean-Noel Lacoste och Ehsan Ashrafi slutade på Carnegie. Det var extremt viktigt att hålla denna andel för att kunna göra andra affärer,
t.ex. sätta Telia på börsen.
En typisk dag för honom hade han kl. 8 slagit på sina sex till åtta skärmar hemma.
20
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
Han hade samma arbetsplats hemma som på kontoret. Kl. 8 gick han igenom vad
som hänt i Asien som kunde påverka den Europeiska börsen vid öppning. Från kl. 9
till kl. 17:30 satt de i princip klistrade vid skärmarna. Han gjorde ungefär 2000
transaktioner omsatte omkring en miljard kr per dag. De åt lunch framför skärmarna. Man kunde ofta sitta i flera timmar utan att kunna gå på toaletten eftersom risken de förvaltade för Carnegie var så stor och var så viktigt att sitta kvar vid skärmarna. Utöver arbetet vid skärmarna svarade han och de två andra tilltalade på
hundratals samtal om dagen. Mäklare från olika länder ringde om olika institutioners intressen i olika finansiella instrument. Det var extremt viktigt information i
deras beslutsprocess avseende hur de ville positionera sig, hur olika instrument
skulle prissättas etc. Vidare var de tvungna att följa förändringar på olika marknader, statistik och geopolitiska händelser runt om i världen. Dagligen fick de även
förfrågningar från framförallt stora kunder om hjälp med prissättning av risk så att
dessa kunde handla sina positioner. Man kunde få förfrågningar på affärer som avsåg flera hundra miljoner om vilka man var tvungen att besluta momentant. Som ett
exempel: En gång, när han inte hade särskilt mycket positioner, ville ha gå på toaletten i fred. Han tog dit med sig den mobila enhet han hade och med vilken ha
kunde följa kursförändringar och handla. När han satt på toaletten ringde hans chef
från New York och sa att denne viktigaste kund måste få ett pris på 20 miljoner kr
Ericsson nu. Han förklarade situationen men var ändå tvungen att sätta pris momentant. Det var en affär på 600 miljoner kr och det blev avslut i den. På vägen hem
följde han marknaden i den mobila enheten och handlade t.o.m. i denna. När han
kom hem vid sjutiden spenderade han en timma med sina barn. Sedan var han ständigt uppkopplad och uppdaterad. Han hade på slutet tre telefoner där han var tvungen att stänga av all annan information än den han fick från olika mäklare som ringde
från New York för att informera om olika intressen som olika fonder hade. Arbetet
var 24 timmar om dygn. Det gick aldrig att koppla av, inte heller på semestern. Han
hade på semestern alltid med sig laptop med alla system han behövde. Som kuriosa
kan nämnas att Carnegies mest lönsamma dag var en dag på hans semester. Han
handlade på natten denna dag från hotellobbyn och handlade med en förtjänst för
21
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
Carnegie på 42 milj. kr. Han älskade sitt arbete och gjorde sitt bästa varje dag.
Han var sedan år 2000 den största aktören i Ericsson både vad gällde aktien och
optionshandeln. Han var den som omsatte mest och hade störst positioner, troligtvis
i hela världen. Ericsson var, i vart fall i början av 2001, en av de mest omsatta aktierna i världen. Sedan 2006 hade hos honom, i samråd med Carnegies telekomanalytiker Martin Nilsson, vuxit fram en tanke om att det antagligen inte skulle gå så bra
för Ericsson. Han började därför bygga en extremt stor position för att Ericsson
skulle vara tvunget att vinstvarna under andra halvåret 2007. De byggde därför upp
med framförallt optioner som förföll år 2008. De satsade på ett utfall i Ericssons
kursrörelse som ingen i marknaden förväntade sig. En option är mycket förenklat en
rättighet att köpa eller sälja en tillgång, t.ex. en aktie, vid ett förutbestämt datum och
till ett förutbestämt pris. Man kan likna det vid om man går in till en cykelhandlare.
Går man in och direkt köper en cykel för 1 000 kr har man gjort en vanligt avista
affär, vilket är en vanlig aktieaffär. Man har fått det man betalat för. Om man däremot går in till cykelhandlaren och säger att man får lön om en månad och ber honom lägga undan cykeln en månad och för det betalar 100 kr så har man gjort en
optionsaffär. Man kan välja att sedan köpa cykeln för 1 000 kr och då netto ha betalat 1 100 kr för den eller att låta bli att utnyttja optionen att köpa cykeln. Genomgående i sina positioner i Ericsson köpte han ett väldigt stort antal säljoptioner, i bl.a.
M22 för 2008, och sålde ett väldigt stort antal köpoptioner. I många av dessa hade
han eller Carnegie stora eller hela delen av den öppna balansen, dvs. antingen ägde
eller hade sålt, de optioner som fanns på marknaden. Den 16 oktober 2007 vinstvarnade Ericsson och dess aktie sjönk extremt kraftigt, från 26 till 27 kr ned till 16 kr.
Det hade inbringat enorma pengar om Carnegie hade behållit de positioner de valt
att bygga upp. Carnegie hade tvångsstängt alla positioner i totalt förvirrat tillstånd
och i en panikåtgärd. Carnegie hade dessutom i maj 2007 i princip annonserat att
banken stänga stora delar av positionerna. På en marknad med få aktörer är detta
förmodligen det mest korkade man kan göra. Positionerna hade byggts upp i över
ett års tid och var en investering i en portfölj av finansiella tillgångar som krävde
22
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
både kompetens och tanke för att bygga upp och ackumulera och sedan att förvalta.
För att förklara hur obegåvat det är att bygga upp positioner och sedan vräka ut dem
kan man se till den s.k. spreaden. Om man köper för t.ex. 1,2 kr och dess kurs sedan
inte ändras så får man sälja den för t.ex. 1 kr. Bara genom att köpa och sälja en option eller annan finansiell tillgång kommer man alltid ge bort spreaden. Genom att
bygga upp en stor position och skapa ett köptryck ger man automatisk bort en viss
form av spread. När Carnegie sedan vräkte ut optionerna var det den största kapitalförstöring han känner till. Carnegie gav helt enkelt bort pengar till sina konkurrenter.
Positionen i Ericsson var mycket stor men enligt Carnegies instruktion och uppdrag.
Dessutom ansåg sig Carnegie ha väldigt god uppfattning om telekomsektorn. Alla
hans transaktioner styrdes av strategin att ackumulera positionerna och bygga upp
dem. Hans transaktioner styrdes enbart av aktiens rörelse. En person som genererar
2 000 transaktioner per dag och har den vardag som han berättat om varken kan
eller hinner hålla på med några manipulationer. Han har varje dag handlat inom den
minimala spreaden, dvs. med så små variationer som möjligt. Det går inte att handla
snällare och mer kursvårdande När han insett att det inte finns fler säljare eller köpare på marknaden så har han stannat för att inte riskera våldföra sig på priset. Det
ser man i exemplet där han stannat på 3,85 kr. Han har aldrig i sin karriär forcerat
något pris på en aktie eller en option. Värderingen har alltid varit gjord i samråd
med ekonomiavdelning samt den externa och interna revisionen. Han har alltid utifrån sin kompetens, den information han har och hans arbete rekommenderat Carnegie vilken värdering banken bör använda. Det är dock ekonomiavdelningen och
slutligen vd som gör bokslutet. Det är inget handlarna styr över. Carnegie har, på
det sätt som framgår av i målet aktuella brev, alltid kontrollerat värderingen, särskilt
vad gäller stora positioner. Det har aldrig varit något frågetecken kring positionerna.
Riskavdelningen var involverad i tradingverksamheten. Riskavdelningen bevakade
inte enbart marknadsrisken utan alla former av risker. Den dåvarande riskchefen var
lärare vid Handelshögskolan i just optionsteori och man kan inte påstå att det inom
23
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
Carnegie inte fanns kompetens om optionsvärdering. Man är tvungen att använda
teoretiska modeller när en portföljd är stor och ett fåtal kontrakt inte kan styra värderingen. Modellerna är helt inbyggda i handlarsystemet från ORC-software. Det är
ett helt stängt system och dess formler kan inte påverkas av handlarna. Det går inte
att påverka värderingsparametrar, så som det påstås på vissa ställen. De flesta värderingsparametrar är där i de flesta fall p.g.a. optionens villkor. Volatilitet är det
som de inför. Alla modeller är vedertagna och Carnegie ville att de skulle använda
dem. Alla parametrar kontrolleras dagligen av riskchefen, tradingassistenter etc.
Parametrarna kan ses av alla som ska kunna se dem. Alla transaktioner som han har
gjort har varit kommersiella. Det har inte gått att köpa på något annat pris och med
mindre spread. Inte en enda transaktion är gjord utanför spreaden. Tidsmässigt är
alla transaktioner normala. Ingen av transaktionerna är gjord i sista sekunden, så
som påstås i åtalet. Alla transaktioner har följt priset på aktien. Alla transaktioner
har styrts av aktiens rörelse. Det är helt fel att påstå att optionerna och förändringen
av de optionspriser som visats inte styrts av förändringar i aktiens värde. All värdering är gjord efter det teoretiska priset och vissa andra faktorer, så som vad han ansett att priset varit på den stora marknaden. Det är också viktigt att beakta hans kännerom om andra aktörers agerande, positioner och andra parametrar. Detta har gett
honom det stöd och den inblick som gör att han vet hur andra kommer att agera vid
olika potentiella framtida händelser. Alla transaktioner är gjorda i syfte att bygga
upp och förvalta det stora riskmandat han fått från Carnegie. Ingen av hans transaktioner är otillbörliga och ingen av dem har någonsin påverkat någon värdering. Det
vara bara han som handlade Ericssonaktien och dess derivat för Carnegies räkning.
Det fanns dock andra grupper som gav ut strukturerade produkter som hanterade
risk i Ericsson och kundhandel m.m. Det fanns även andra i tradinggruppen som
hade positioner i Ericsson. Han har kvar sin licens i SwedSec. Hans ärende hos
SwedSec har vilandeförklarats.
Ehsan Ashrafi har berättat bl.a. följande. Han föddes i Iran år 1973. Han kom till
Sverige med sin mor och syster år 1985. De lämnade Iran med anledning av hans
24
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
mors och hennes släktingars politiska engagemang i motståndsrörelsen där. Han
läste mellan år 1995 och 1998 ekonomisk historia och statistik vid Uppsala universitet. Hans första riktiga arbete var i kundtjänst på Reuters. Arbetade sedan på fondinformationsansvarig på PPM där han ansvarade för framtagandet av den första
fondkatalogen samt för information och presentation av fonder på nätet. År 2000
fick han arbete som trader på Handelsbanken. Tre år senare blev han kontaktad av
Carnegie arbetade sedan där som trader. Han är gift sedan nio år och har två barn.
Carnegie var en investmentbank. En sådan vänder sig framförallt till större kunder
och hjälper dem med affärer på börsen. Banken var uppdelad tre huvudenheter: Kapitalförvaltning, Corporate Finance och Securities. Han tillhörde Securities. Där
fanns flera avdelningar. Analys och mäkleri arbetade tillsammans på det sättet att
analys analyserade bolag och kom fram till köp och säljrekommendationer. Mäklarna hade sedan till uppgift att sälja dessa analyser till kunder. För detta fick man ett
courtage. Enheten Equity Finance arbetade med avancerad kreditrådgivning och
strukturerade produkter. Han tillhörde enheten för trading. Tradingen kan liknas vid
en hedgefond med en enda kund, banken. Det var 14 personer som arbetade där och
växte med åren. De arbetade med en omfattande handel med aktier och derivatinstrument. Ett derivat är en rättighet eller skyldighet att köpa eller sälja ett underliggande instrument, i det här fallet en aktie, till ett visst pris vid en viss tidpunkt i
framtiden. En option är exempel på ett derivatinstrument. Alla instrument värderas
naturligtvis och åsätts ett pris. Enkelt uttryckt var det man gjorde inom tradingen att
köpa det man i förhållande till den egna prissättningen ansåg vara billigt och sälja
det man i förhållande till denna ansåg vara dyrt.
Alla inom tradingavdelningen arbetade i ett öppet front office-system från ORCsoftware. Det är ett handlarsystem som han tror många banker och finanshus använder sig av och i vilket de handlar. I detta system kan man dygnet runt, i realtid,
se och ha tillgång till alla positioner, risker, värderingar och all former av parametrar som finns inlagda. Förutom all inom avdelningen så hade riskkontroll, ekonomi-
25
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
avdelningen, ett antal mäklare inom banken samt front och back office tillgång till
systemet och kunde se varenda affär som utfördes, på alla marknader. Front och
back office var integrerade på Carnegie och hade till uppgift att kontrollera att alla
affärer var korrekt utförd på en viss marknad, d.v.s. att det fanns en motpart för varje affär. Skulle en affär läggas som inte var på riktigt skulle den upptäckas inom ett
par minuter. Om affären inte var elektroniskt utförd ringde de upp till motparten för
att få bekräftelse på att den var korrekt utförd. De som arbetade med detta var anställda av bankens back office och middle office, det var ingen där som han kände
personligen. Dessa personer satt i ett annat rum. Hade de någon fråga ringde de upp
eller kom och frågade.
Han arbetade med market making och prop-trading, d.v.s. propriatery trading eller
handel för eget lager. Market making kan sägas vara en typ av smörjolja för systemet, börsen. Carnegie hade ett market making-avtal med börsen, enligt vilket man
förbundit sig att ställa köp- och säljkurser dagligen i vissa instrument. I utbyte fick
Carnegie handla billigt på börsen, vilket var syftet med åtagandet för Carnegie då
den egna handeln var omfattande. Market making-åtagandet syftade inte till tjäna
pengar till banken utan banken ställde kurser väldigt brett. Åtagande omfattade
mindre än någon promille av den dagliga omsättningen. Ingen av de i målet aktuella
transaktionerna omfattades av market maker-åtagandet. Därutöver ingick en intern
funktion, som var viktigare. Det var att erbjuda priser på aktier och derivat till bankens egna, större, kunder när dessa hörde av sig för att få ett pris på en större affär.
De priser de fick var aldrig det pris som angavs på börsen. Detta eftersom priset
skiljer sig om man köper 10 eller 1000 optioner. Sammanfattningsvis skulle man
ställa snabba priser och värdera den risk affären innebar. Den andra delen, som kallas prop-handeln, fokuserade på att ta positioner i aktier och derivat enbart p.g.a.
vad banken hade för tro om framtiden. Man hade också ansvaret för att omsätta så
mycket som möjligt på börsen. Anledningen till detta var att det var bra reklam för
banken att ha så stor omsättning som möjligt. Prop-handeln stod för en andel av
handeln om åtminstone över 50 procent och omsatte åtminstone 2 miljarder kr dag-
26
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
ligen. De gjorde åtminstone 3500 till 4000 transaktioner dagligen. Gruppen bestod
av, i princip, fyra personer, tre seniorhandlare, vilka är de tilltalade i målet, samt en
juniorhandlare. Tradingavdelningens totala portfölj, vilken till största del var allokerad till prop-handel, hade en balansomslutning på 30 miljarder kr. Han tror att deras
avdelning var den största i norden vad gäller balansomslutning och omfattningen på
dess handel. Har man en portfölj i den storleken och vill sälja eller köpa en option
kan man inte göra det över en dag utan får ta positioner som man under längre tid
får arbeta in eller ut, beroende på om man vill sälja eller köpa. Positionerna är avsedda att hållas under en längre tid för att få bästa möjliga utfall av innehavet. Han
själv handlade i flera börsbolag, t.ex. H&M och Nordea, men även i index, som är
en korg av börsens 30 största bolag. Han handlade även i ett 80-tal mindre bolag
och illikvida bolag. Han handlade också de flesta illikvida optioner. Han ansvarande
också för prissättning av icke-standardiserade optioner. Med det som avses optioner
som inte redan existerar på börsen och som banken kan skapa. Då var det honom
man vände sig till och räknade då med hjälp av bankens modeller vad en sådan
skulle kosta med hänsyn till olika parametrar. Han ansvarade även för personaloptioner för olika företag. Han var specialiserad på att handla sådant som för vilket det
inte fanns någon egentlig marknad. När Carnegie som första svenska bank började
ställa kurser i optioner på Eurex var det han som ställde dem eftersom ingen visste
hur mycket kurssättningen skulle ske. Det fanns olika risker. En var ”market making”-risk. Den fick man från affärer med kund. Det var en risk man egentlige inte
ville ha eftersom man inte valt den själv utan den valts av kund. Den försökte man
avveckla så snabbt som möjligt. Det kunde ta allt från några minuter till några
veckor. En annan kallas för intradagsrisk. Det var positioner man tog för att avyttra
under dagen. Man kunde bära den allt från en sekund till några timmar. Den skulle
inte vara kvar när man gick hem. Den sista typen var den strategiska risken. Det var
den som var mest resurskrävande i termer av kapital och band det mesta kapitalet.
Det är positioner som gruppen tillsammans med banken hade bestämt att man ska
inta under längre tid och inneha under längre tid. Vad det gäller strategisk risk, eftersom dessa intogs och innehades under längre tid var man tvungen att alltid att ha
27
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
bemanning som var tillgänglig för att köpa och sälja. Inom gruppen och avdelningen arbetade de väl under satta risklimiter, eller riskramar. Dessa sattes upp av styrelse, vd, riskkommitté och riskkontroll. Dessa personer, eller grupper, hade i tur
och ordning daglig tillgång till deras positioner och värderingar och alla de parametrar som förts in i systemet. Dagligen upprättades rapporter baserat på dessa parametrar och detta innehav. Hur portföljerna såg ut, vilket värde de hade och vilket
kapital de krävde var välkänt i realtid året runt, dagligen. Rapporten sattes ihop följande sätt. Avdelningens två assistenter skickade underlag till riskavdelningen och
ekonomiavdelningen som sedan satte ihop en skriftlig rapport som distribuerades
till nämnda personer.
Angående hur optioner värderades på Carnegie: Optioner har tre okända parametrar
– framtida ränta, framtida utdelningar och framtida volatilitet. Med volatilitet menas
måttet på vad man tror om aktiekursens framtida svängningar under optionens löptid. Desto högre volatilitet desto större svängningar tror man att aktien kommer att
ha och vice versa. Den framtida volatilitet är okänd. Detta gör att prissättningen på
optioner kan variera kraftigt beroende på var och ens uppfattning. Enkelt uttryckt
kan man säga att det inte finns något rätt pris på en option. Desto längre löptid optionen har desto osäkrare blir det nutida värdet.
Inom avdelningen fanns det, förutom de fyra prop-handlarna, fanns två warranthandlare och en kvantanalytiker. Den senare var involverad i bestämmandet av
de tre parametrarna. Kvantanalytikern brukade med jämna mellanrum ta fram olika
typer av historiska rapporter till underlag och vägledning för att bedöma parametern
volatilitet. Parametern ränta bestämdes genom att man tog marknadens prognoser
för ränta. Parametern utdelning bestämdes till viss del av officiella prognoser och
sammanställningar. Den bestämdes dock i samråd med bankens analys och i de fall
bankens analytikers uppfattning avvek från officiella prognoser brukade bankens
egen analys antas. För t.ex. aktier i Nordea och H&M brukade bankens egen prognos ange högre utdelningar än andra analyser på marknaden. Ett viktigt påpekande
28
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
angående bestämmandet av dessa tre parametrar är att vad gäller ränta och utdelningar finns officiella prognoser och analyser som man kan få vägledning av. Vad
gäller volatilitet finns ingenstans att vända sig till för vägledning. Varje bank eller
företag får göra sin egen bedömning av denna. Den enda vägledning som kan fås är
att se bakåt i tiden och från detta göra ett hypotetiskt antagande angående framtiden.
Det kunde hända saker under tiden som gjorde att parametrarna behövde justeras.
Det skedde inte från dag till dag eller åt till år utan endast när det krävdes av situation. Det fanns ett flertal portföljer inom avdelningen som hade positioner i samma
och det innebar att det fanns flera personer som handlade i samma instrument, i olika omfattningar. Skulle någon av de sju personerna (de fyra prop-handlarna, de två
warranthandlarna och kvantanalytikern) ändra någon av dessa parametrar var man
ytterst tydlig med att ange det. Man brukade helt enkelt ropa ut de till de övriga så
att övriga kunde se vad det innebar för deras portföljer i fråga om värdering och risk
att man gjorde ändringen. Man var också noga med att tala om vad man tänkte göra
och varför så att alla skulle vara överens. De satt i nära anslutning till varandra och
kunde hålla en dialog. Parametrarna åsattes inte för varje option utan för varje optionskedja. Man definierar ränta, utdelning och volatilitet för en månad i en viss
option. Vad priset sedan blev var inget de räknade fram själva utan det räknades
fram av systemet, som räknade det exakta värdet. Värdet ändrades varje sekund allt
eftersom aktien gick upp eller ned. I avdelningen, allt eftersom portföljen växte gick
avdelningen över till teoretisk värdering . Anledningen var att man var tvungen att
ha teoretiska värderingar och egna modeller för att kunna göra en daglig resultatuppföljning när man har stort innehav i illikvida aktier. Enbart för att en option en
dag inte har en kurs behöver den inte vara värdelös. Den kan ha ett värde om t.ex.
tio kr. Om den nästa dag har en kurs på 15 kr betyder de inte att den då är värd 15
kr. Den har inte sålts eller omsatts. Värdet är fortfarande 10 kr. Optionspriser i
marknaden kan variera kraftigt utan att någon därför gör något eller bryr sig om det.
Skulle man använda dessa priser skulle det innebära att portföljen fick resultatsvängningar från dag till dag utan att man skulle veta vad som var rätt eller fel. Det
framgår att en del optioner har omsatts mycket, andra lite, och att de flesta optioner
29
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
saknar köp-/säljkurs eller både och. Detta är ytterst vanligt och han har ytterligare
1 000 sidor ytterligare utdrag, som är sådant han skrivit ut dagligen under en period
av fyra månader. Man ser av utdraget optionens namn, dess löptid, köp-/säljkurs,
senast betalt (vilket inte behöver vara det som är betalt under dagen, högsta och
lägsta pris optionen har omsatts på, antal utställda kontrakt som finns, volym (d.v.s.
under den dagen omsatta kontrakt) och antal underliggande instrument. När det är
blankt betyder det att kurs saknas. Att en kurs saknas betyder inte att optionen är
värdelös Man kan inte heller utifrån enbart sälj-/köpkurs bestämma vad optionen är
värd. Det skulle vara rent av felaktigt. Av utdraget framgår bl.a. att för en option
avseende Atlas Copco är skillnaden mellan köp- och säljkurs väldigt bred. Har man
då trettio miljarder kan man få vilket värde man vill om man använder köp- eller
säljkurs eller något där i mellan. Då kan man verkligen fråga sig vad det rätta värdet
är och finna att det rätta värdet är det som framgår av de parametrar som ligger till
grund för värderingen. Man kan inte se orderdjupet av detta utdrag. Dock är det
med all sannolikhet bara 10 till 20 kontrakt på varje sida. Det är inte som en vanlig
aktie i Nordea där det ligger 10 000 till 20 000 aktier på varje tick, d.v.s. på varje
femöring. Han vill betona att optionsmarknaden i allmänhet är illikvid och att det
gäller i synnerhet de optioner han handlat. Det är en helt annan värld är aktiemarknaden. Av Carnegies av Finansinspektionens kritik föranledda överklagande till
länsrätten den 15 november 2007 påpekas problematiken med att värdera illikvida
instrument. Under rubriken 4.4.5.4 angående tillämpning av teoretiska modeller och
praktisk värderingsproblematik, i dess näst sista stycke, anges att värderingsteknik
har tillämpats av Carnegie under flera år och att då tekniken inte har gett några väsentliga utslag på resultat i samband med realisering av positioner får den anses ge
tillförlitliga uppskattningar av priser. Det är precis detta han talar om – man måste
använda andra tekniker än när man värderar något som inte omsätts dagligen. Ett
exempel ur verkligheten: Om han skulle äga 100 lägenheter i Vasastan skulle han
inte kunna värdera dessa efter en annons eftersom priset skulle bli ett annat om han
sålde dem alla samtidigt. Det kan vara stor variation på skicket på lägenheterna och
det är samma sak med optionerna. Liten volym ger ett helt annat pris än större vo-
30
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
lymer osv. På sidan tre i överklagande anger banken fyra exempel på situationer då
marknadspriser behöver valideras för att säkerställa att dessa ger en rättvisande bild
då marknaden inte är aktiv. Under punkt ett skrivs om illikvida instrument och situationer där spreaden är orimligt stor, vilket gäller de optioner han handlat och säkert
80 procent av optionerna på börsen. Under punkt tre skrivs om icke-synkrona priser
i olika finansiella instrument, exempelvis när priset på derivatinstrument inte återspeglar priset på den underliggande tillgången t.ex. när derivatmarknaden är stängd.
Det han vill visa och kommer återkomma till är att derivatmarknaden i Stockholm
aldrig stängde vid samma tidpunkt som aktiemarknaden under den tiden han var
anställd och under den tid de i målet aktuella transaktionerna företogs. Aktiemarknaden stängde alltid tio minuter senare. Det som händer under dessa tio minuter kan
aldrig återspeglas i derivatmarknaden då denna är stängd. Det är det främsta skälet
till att man inte ska lita till de här derivatkurserna.
Utfallet av alla optioner är okänt fram till lösen. Det är inte säkert att det värde man
åsätter en option i dag är detsamma som det faktiska värde den senare har när den
går till förfall. Det är omöjligt att värdera optioner till ett exakt pris. Det finns inget
exakt pris. Framtiden är osäker för alla. Det fanns vedertagna ramar och rutiner
inom avdelningen med avseende på risk. Vid slutet av en handelsdag så sände assistenterna på avdelningen de använda parametrarna, priser och allt som man kunde
samla och som fanns till ekonomi- och riskavdelningen. Det framgick av informationen om marknadspriser när det var Carnegie som hade en position. Baserat på
denna information togs risk- och resultatrapporter fram och skickades tillbaka till
avdelningen, ett antal chefer, riskkommitté, vd osv. Av förevisat utdrag framgår hur
denna information såg ut. Man ser klart och tydlig vilka instrumenten är, hur stor
positionen är och vilka riskparametrarna är. Den teoretiska värderingen framgår.
Detta är alltså helt transparent. Risk- och ekonomiavdelningen kunde också själva, i
realtid, gå in och granska denna information i sina system. Man kunde alltså extremt tidigt se om det var någon från Carnegie som stod i marknaden Om risk- eller
ekonomiavdelning hade någon fråga om någon värdering skickade de helt enkelt ett
31
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
mail och den ansvarige handlaren fick förklara grunden för värderingen. Under hans
tid på Carnegie har värderingar ifrågasatts men ingen värdering har, vad han vet,
någonsin ändrats till något annat än vad som funnits i systemet.
Allmänt om hur hans arbetsdag såg ut på Carnegie: De satt tätt intill varandra. Han
brukade komma in vid åttatiden på morgonen. På vägen in läste han morgontidningarna. Vad som hänt under kvällen i USA hade han redan sett eftersom han hade
en arbetsstation hemma, i vilken han kunde logga in. Han kunde även blivit uppdaterad per telefon. När han kom in på kontoret uppdaterades han om vad som hänt på
den Asiatiska marknaden av den som handlade där. Sedan brukade det förekomma
olika företagshändelser så som split eller utdelning och eftersom han handlade i
hundratals bolag brukade det vara något varje dag. Systemet hade normalt redan
justerat av ”back office” men han brukade för säkerhets skull gå igenom detta ändå.
Han åt frukost framför dataskärmarna. Redan kl. åtta började handeln på Eurex.
Han brukade börja småhandla lite där. Klockan nio öppnade Stockholmsbörsen. Då
var han i full gång med att handla. Handeln är som intensivast första och sista timmen, med koncentration på de första och sista tio minuterna varje dag. Han hade 6
datorskärmar framför sig och två datormöss. Två av skärmarna var för handel och
fyra för information. Han var på detta sätt uppkopplad mot börserna i Stockholm,
Helsingfors, Oslo, Köpenhamn, Nice, Nasdaq och Eurex. På sin vänstra sida hade
han en stor telefonbox med högtalartelefon och två lurar. Med denna vara han kopplad till Carnegies kontor i Göteborg, Malmö, Helsingfors, Oslo, Köpenhamn, New
York och London. De surrade och pratade hela tiden och ville de honom något hörde han det konstant i högtalaren. Via boxen var han också kopplad till Stockholmsbörsen derivatmäklare. Dessa ropade var och varannan minut olika intressen i optioner, att någon ville köpa eller sälja något och letade efter ett kurspris. Han brukade ha 35 – 40 samtal i timmen då det ringde en handfull Londonmäklare och ville
ha optionspriser för kunders räkning samt bankens egna kunder och andra mäklare.
Bakom sig hade han också bankens egna 15 – 20 mäklare som surrade och ropade
ut affärer och order till honom. Han åt lunch framför skärmen. När han kom hem
32
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
vid 18.30- till 19-tiden ville han stänga av tv, radio och allting och bara ha det tyst.
När man som handlare talade med optionsmäklarna, både Stockholmsbörsens och
Londonmäklarna, som ringde och jagade kurser helt enkelt för att hitta motparter till
affärer och göra affärer, talade man alltid om priset i förhållande till en refererad
aktiekurs. Det gör man eftersom det inte är priset som är intressant utan volatiliteten. Skulle någon säga att priset på optionen är 8 kr skulle det inte säga honom något. Han var tvungen att simulera den i systemet med referens på den aktiekursen
för att se vad den ger för volatilitet och med denna avgöra om priset är billigt eller
dyrt. Det finns alltid olika värderingar av optionerna eftersom alla har olika bedömningar av volatiliteten. Ansåg han att en option var billig finns det alltid någon annan som ansåg att den var dyr. Av sammanställning över de affärer han gjort den 29
december, som var en ganska normal dag, framgår att han gjort över 700 transaktioner till ett värde av åtminstone 500 miljoner kr. Man ser av utdraget också att det
är som intensivast mellan kl. 17:20 och 17:30. Det framgår också att handeln pågått
även efter börsen stängt då han har handlat ända till kl. 18:33 i olika aktier, per telefon eller internt med olika mäklare.
Varför han har gjort de transaktioner som åtalet gäller: Åtalet rör sju av de över
hundra transaktioner han gjorde under de sista sekunderna på börsen denna dag.
Han har i sex fall sålt säljoptioner och i ett fall köpt en köpoption. Det innebär helt
enkelt att han spekulerat i en nedgång på marknaden. Han har handlat i dessa optioner i flera månader, d.v.s. under denna tid sålt de optioner han i de aktuella transaktionerna sålt och köpt den optioner han i den aktuella transaktion köpt. Hans syfte
var att bygga upp en strategisk position som byggde på att han trodde på att aktiemarknaden skulle sjunka kraftigt under år 2007, vilket också skedde och då särskilt
från april – maj. Anledningen till att han köpte vid just det aktuella ögonblicket var
att derivatmarknaden stänger kl. 17:20 och om han förväntade sig att aktiemarknaden skulle komma att falla kraftigt under det efterföljande auktionsförfarandet så är
det precis innan detta ögonblick man ska köpa optionerna. Det är då man får dem så
billigt som möjligt. Efter detta finns ingen möjlighet att handla optioner eftersom
33
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
det är stängt. Ser man till smartgraf som återspeglar Stockholmsbörsens termin december månad just den dagen ser man två saker. För det första ser man av staplarna
att dessa är störst kl. 17:30. Detta visar att volymerna som omsätts på Stockholmsbörsen är som störst just när börsen ska stänga. Man ser att alla vill handla mot slutet. Det är som sista låten på diskoteket. Givetvis är han och Carnegie, som är
marknadens nästa största aktörer, en stor aktör vid denna tid. För det andra framgår
av prick på höger sida samt siffran 1 153 vad marknaden var kl. 17:20 när derivatmarknaden stängde. Av grafik från Reuters ser man avseende den 29 december att
marknaden var nästan på dagshögsta när derivatmarknaden stängde kl. 17:20 men
att kl. 17:30, efter auktionsförfarandet, hade aktiemarknaden fallit som ett korthus
och stängde nästan på dagslägsta på 1 147,5 kr. Det är en nedgång på nästan 0,6
procent. Det är inte bara nedgångens i och för sig ansenliga storlek som är viktig
utan att hur kraftigt och plötsligt denna skedde under endast en auktion, efter att
marknaden hela dagen stigit. Det är en enormt stor rörelse för en som sitter och
handlar. Han tror att han till och med ropade ut frågan om man verkligen fick göra
på det sättet. Om han har skaffat optioner kl. 17:20 eller precis innan för att han tror
att denna rörelse ska ske så är det naturligt och hans arbetsuppgift att pricka just
sådana här tillfällen, för att kunna köpa så billigt som möjligt och sälja så dyrt som
möjligt. Det framgår av ingivna dokument att fr.o.m. kl. 17:20 och framåt har han
massivt köpt börsens trettio största aktier i glädje över att börsen faller och att han
får köpa billigt. Under börsens sista sekund har han förutom de i målet aktuella
transaktioner gjort över hundra transaktioner till ett värde över 110 miljoner kr. Detta visar att han spekulerade i nedgång och när det väl skedde så köpte han. Hade
han inte gjort det hade marknaden fallit ännu mer. Optionsaffärerna hänger ihop
med detta eftersom han spekulerar i nedgång och när han väl får bekräftelse på detta
så köper han stort, dels som en hedge till sina optioner dels för att han trodde att det
var alldeles för billigt. Hur kommer det sig att han trodde att detta skulle ske? Av
sammanställning över hans den dagen gjorda transaktioner ser man att det för en
transaktion kl. 15:00 står ”NEO” som kommentar. Det står för Neonet. Han har i det
ögonblicket köpt terminer, d.v.s. en korg av börsens aktier, till ett värde av 90 mil-
34
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
joner kr av en motpart som ringde upp honom per telefon från Neonet. Neonet är en
fondkommissionär som uteslutande har stora kunder. När en av Neonets kunder vill
sälja något i ett block vet han av erfarenhet att det inte är kundens första affär, att
kunden nog har en del till att sälja och att detta är så att säga mjukstarta, att få en
bra start. Han hade då goda skäl att tro att kunden hade mer att sälja. I detta fall
kunde han ana vilken kund det var och en kund av den typen säljer fram till stängning och trycka ned kursen så mycket det går att för att dess försäljning skulle framstås om så bra som möjligt. Den typen av kunder arbetar så. Han hade därför goda
skäl att tro att kunden skulle göra som vanligt och att marknaden skulle gå ned.
Inom banken hade de säljprogram i några aktier som syftade till att sälja några större bolag och köpa mindre bolag. Han var inblandad i dessa. Att han köpt optioner i
det han redan äger och sålt optioner i det han redan sålt är rimligt och naturligt. Har
man införskaffat dessa optioner under längre tid så är det något man fortsätter med
även just den dagen, för att öka på eller minska det man vill. Värdet av de sju aktuella optionsaffärerna framgår av ingivet dokument. Deras värde är sammanlagt 1,5
miljoner kr. Det sammanlagda värdet av de affärer han gjorde med kunder vid börsens stängning var över 110 miljoner kr. Värdet på affärerna han gjorde den dagen
är minst 500 miljoner kr. Värdet på de portföljer han handlade i var minst 15 miljarder kr. Värdet på aktuella transaktionerna är alltså mycket litet, endast någon
promille, beroende på vilken siffra han vill laborera med. Vidare är aktierna mycket
illikvida. Inte heller ligger priserna på de optioner han handlat i denna dag till grund
för priser nästa dag. De öppnas med tomma orderböcker. Hur en option handlats en
viss dag är ointressant. Det är bara aktiens rörelse som är intressant.
Ett förtydligande angående hans uppgift att hans värderingar har ifrågasatts: Han
har naturligtvis fått frågor från ekonomi- och riskavdelningarna avseende varför han
har haft de värderingar han haft och det är detta han menar med ”ifrågasatt”. Värdet
på optionerna i hans portfölj har inte ändrats av transaktionerna den 29 december.
Faktum är att denna dag minskade värdet på portföljen med en och en halv miljon
kr. Man kan av dokumentation avseende värderingar portfölj för portfölj, som han
35
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
har tillgänglig, se att man använt en teoretisk värdering. Fluktuationerna i resultat är
väldigt små. Det är ett bevis på att man använder teoretisk värdering. Annars hade
resultaten ändrats mer. Delar av denna dokumentation finns med i det kompendium
som lämnats in av Jean-Noel Lacoste. Han har dock inte lämnat in denna dokumentation eftersom den har uppfattats som en företagshemlighet av banken när han
lämnade in den i ett tidigare ärende. Han visar den dock gärna inom stängda dörrar
eller på annat lämpligt sätt. Beskedet är att hans portfölj har minskat med 1,5 miljoner kr per den 29 december.
Han förstår inte mönstret och systematiken i det åklagare påstår. Man har plockat ut
sju stycken mindre transaktioner av hundratals transaktioner som skett i samma
ögonblick. Man har också valt att inte ta med flera likadana transaktioner längre bak
eller fram i tiden. Alla derivatens parametrar är till fullo synliga, dygnet runt och i
realtid, för alla kontrollerande enheter inom banken. Man har också haft tillgång till
dagliga order och priser där de som hänför sig till honom har haft en annan färg.
Det är mot denna bakgrund omöjligt att påstå att något inte varit inte synbart för
någon. Dessutom har Carnegie, så som framgår av vad banken skrivit till börsen,
gjort stickprovskontroller. Carnegie har själv sagt att stora positioner har kontrollerats dagligen. Positionerna har värderats teoretiskt och marknadspriser på optionerna har inte haft någon betydelse för de teoretiska värderingarna. Det är bara de tre
interna parametrarna och aktiekursens utveckling som har varit av betydelse.
Derivatmarknaden stänger tio minuter innan aktiemarknaden. Det är aktiemarknadens kursrörelser som påverkar optionsmarknaden och inte tvärtom. Med anledning
av att åklagaren hänfört sig till Carnegies pressmeddelande vill han också påpeka att
de aktuella transaktionerna inte på något sätt kan orsaka någon övervärdering eller
dölja något så långt bak i tiden som år 2005, så som påstås. Det är absurt och inte
ens teoretiskt möjligt. Den så kallade mittkursen eller mittpriset finns inte, den är på
låtsas, fiktiv. Ingen trader eller handlare i världen handlar på den. När kurser förmedlas talas om en fast kurs, en fast volatilitet och en aktiekurs. Han har utfört upp-
36
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
skattningsvis 1,5 miljoner transaktioner till ett värde om 1000 miljarder kr för Carnegie. Han har aldrig fått en transaktion makulerad eller prisjusterad. Vid fel pris
gör börser alltid det. Vad det gäller hans tvist med Carnegie, efter vilken han fick
avsked: Efter att antal förhandlingar valde Finansförbundet, inte han, att stämma
Carnegie för felaktigt avsked med begäran om att få avskedet makulerat. Det var i
detta sammanhang som han lämnade in den pärm som Carnegie menade innehöll
företagshemligheter. Efter två års skriftväxling förlikades de. Carnegie har dragit
tillbaka avskedet. Angående pressmeddelandet vill han särskilt påpeka att Finansinspektionen på s. 24 sista stycket i sin rapport av den 30 september 2007 skriver att
den inte har kunnat verifiera eller fastställa att någon övervärdering har skett av
portföljen, om någon övervärdering har skett varför så har skett och att den inte kan
se hur den korrigering som banken har gjort av värderingen har skett eller om de
gjorts på ett korrekt sätt. Detta då alla spår är bortsopade av Carnegie. Han har i
arbetsvisten begärt att få del av informationen om övervärderingarna men inte naturligtvis inte fått det eftersom spåren bortsopade. Han har även under förundersökningen frågat Ekobrottsmyndigheten efter denna information eller om de kan ta
fram den. Han har då fått svaret att Ekobrottsmyndigheten inte har för avsikt att ta
fram den.
ÅTALSPUNKTERNA
Åtalspunkt 1
Åklagaren har till utveckling av åtalet anfört bl.a. följande.
ABB8N80 är en säljoption i ABB som handlades på OMX Stockholmsbörsen med
lösenpriset 80 kr och slutmånaden februari 2008. Näst sista handelsdagen på året,
den 28 december 2006, var senast betalt i marknaden 0,95 kr. Handel och orderläggning har skett på följande sätt.
Kl. 13:22. Optionen omsätts till priset 1 kr i marknaden.
37
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
Kl. 17:04:51. Lacoste förbereder en order att köpa 140 kontrakt på 1,40 kr. Detta
innebär att han specificerar alla villkor såsom värdepapper, pris antal och köp eller
sälj. Ordern är därmed helt klar att skickas in i marknaden när så önskas. Den kan
sedan när som helst aktiveras och skickas ini marknaden tillsammans med flera
andra order i en enda knapptryckning.
Kl. 17:19:58. Lacoste aktiverar manuellt ovanstående order så att den sänds till
marknaden.
Kl. 17:20:00. Lacoste får köpa 70 kontrakt på 1,35 kr och 70 kontrakt på 1,40 kr.
Marknaden stänger med köpkurs 1 kr och säljkurs 1,85 kr, mittpriset blir därmed
1,43 kr.
Effekten av Lacostes order: Senast betalt ökar från 1 kr till 1,40 kr (40%) och
mittkusen ökar från 1,18 kr till 1,43 kr genom Lacostes order. Avsluten står för 100
procent av omsättningen under den sista timmens handel.
Lacoste har 10 700 kontrakt innehavda. Genom sina transaktioner i slutsekunden
har han höjt mittkursen med 0,25 kr från 1,18 kr till 1,43 kr, positionen värderas till
teoretiskt pris 3,75 kr. Värdeökningen på portföljen blev 267 500 kr.
ABB7N110 är en säljoption i ABB som handlades på OMX Stockholmsbörsen med
lösenpriset 110 kr och slutmånaden februari 2007. Näst sista handelsdagen på året,
den 28 december 2006, handlas optionen mellan 0,6 kr och 0,8 kr betalt i marknaden. Handel och orderläggning har skett på följande sätt.
Kl. 16:37. Optionen omsätts till priset 0,75 kr i marknaden.
Kl. 16:53:16. Lacoste förbereder en order att köpa på 1,10 kr, men han skickar inte
in ordern till marknaden i detta läge utan väntar till strax före stängning.
Kl. 17:19:58. Lacoste aktiverar manuellt ovanstående order så att den sänds till
marknaden. Det är nu endast två sekunder till stängning.
Kl. 17:20:00. Lacoste får besked att han köpt 90 kontrakt på 1,10 kr. Marknaden
har stängt med köpkurs 1 kr och säljkurs 1,45 kr, mittpriset blir därmed 1,28 kr.
Effekten av Lacostes order: Senast betalt ökar från 0,75 kr till 1,10 kr (46%) och
38
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
mittkusen ökar från 0,93 till 1,28 kr genom Lacostes order. Avsluten står för 91
procent av omsättningen under den sista timmens handel.
Lacoste har 5 440 kontrakt innehavda. Genom sina transaktioner har han höjt mittkursen med 0,35 kr från 0,93 kr till 1,28 kr. Detta gör att värderingen av optionen,
som sker till mittpris stiger kraftigt. värderas till teoretiskt pris 3,75 kr. Värdeökningen på portföljen blev 3 190 400 kr.
Jean-Noel Lacoste har berättat i huvudsak följande. Det händelseförlopp som ledde
till ABB-avsluten den 29 december 2006 startade med att en mäklare den 27 oktober ringde och förklarade att han hade en kund som var intresserad av ett stort antal
köpoptioner i ABB. Eftersom kunden inte kan köpa ett så stort block optioner i
marknaden vände sig mäklaren till honom. Carnegie erbjöd kunden att skapa en
affär med den storlek denne efterfrågade och erbjöd kunden ett pris där kunden
kunde köpa hela positionen omedelbart. Detta trots att det skulle ta veckor för honom att neutralisera positionen. Det var den största affär i ABB som han har gjort.
Han diskuterade affären med sin chef, Adamovic, först. Efter att ha talat även med
bankens riskmanager så erbjöd de ett pris, inräknat risk. Kunden accepterade priset
och köpte 30 000 köpoptioner med lösenpris 105 kr och förfall i december 2006 för
7 kr styck. Denna position gav kunden rätten att köpa 3 milj. aktier (varje option
avsåg 100 aktier) i ABB på 105 kr vid förfallodatumet, tredje fredagen i december
för 21 milj. kr. Detta var ett s.k. riktningsvad. Om aktien skulle gå upp skulle kunden tjäna stora pengar. Banken var tvungen att neutralisera risken för att kunna sälja
till kunden. Genom att köpa aktier neutraliseras köpoptionen. När aktierna är köpta
så får optionen ett värde och handlaren vet vilken volatilitet optionen har handlats
på. Det är en service att erbjuda kunderna sådana här affärer. De stora bankerna gör
så här. Det är inget konstigt. Han hade neutraliserat positionen genom att köpa
ABB-aktier. Portföljen han förvaltade låg dock över bankens riskmandat för det fall
ABB exempelvis skulle vinstvarna. För att neutralisera risken förknippad med att
aktiekursen i ABB skulle gå ned var han tvungen att köpa optioner i ABB-aktier.
39
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
För att neutralisera måste man köpa optioner. Det finns dock förmodligen ingen
som säljer på samma pris. Man får köpa på kringliggande pris för att gardera positionen. När väl den stora affären var gjord så enades man om att han skulle göra allt
för att täcka risken över tiden. Han skulle köpa optioner. Han ville verkligen neutralisera positionen. Han lyckades redan dagen efter affären köpa 7 440 optioner. Hans
dagar gick ut på att ringar runt till mäklare och köpa ABB-optioner. Fram till den 29
november hade han lyckats köpa sammantaget 19 020 optioner. Från den 27 oktober till och med den 4 januari hade han hela tiden en diskussion med bankens riskmanager om hur denna position fortlöpte. Den 29 november ringde samma storkundsmäklare med prisförfrågan om på ytterligare 30 000 köpoptioner med samma
lösenpris om 105 kr, men med förfallodatum i februari 2007. Även denna gång
samrådde han med sin närmaste chef och riskmanagern. Kunden fick köpa till ett
pris om 30 milj. kr. Han köpte genast ABB-aktier och optioner för att neutralisera.
Hade detta inte skett hade förlusten kunnat bli 90 milj. Risktäckningsprocessen pågick till den 4 januari 2007. Han hade då köpt 33 930 ABB-optioner i marknaden.
Kunden sålde tillbaka i december och risken förbättrades. Den 29 december 2006
var sista handelsdagen på året. Den besvärliga positionen i ABB fanns kvar. På eftermiddagen ringde en småkundsmäklare som ville köpa 150 ABB-optioner. Han
fick köpa dem för 1,10 kr som var på optionens säljsida. I och med denna transaktion ökade portföljrisken ytterligare. Innan han lade på med småkundsmäklaren fick
han köpa 40 ABB-optioner och på en volatilitet jämförbar med den han hade sålt
på. Han väntade med att köpa in fler optioner till senare under dagen eftersom det
inte fanns några attraktiva priser. Han inväntade att börsen i USA skulle öppna för
att se vad det skulle betyda för kurserna. Ingen var dock intresserad av att sälja till
några bra priser. Han hade därför inte något annat val än att köpa de optionsposter
som fanns på säljsidan i slutet av dagen. Vid kvartalsavslut brukade han även gå
igenom sina positioner. Han brukade lägga upp order i förväg för att de ibland finns
fördelaktiga priser i slutet av året Han lade order på priser han tyckte var lukrativa.
Han aktiverade dem vid slutet på dagen i förhoppning att få göra affärer. I de åtalade affärerna så förberedde han order för att köpa ABB-optioner och neutralisera sin
40
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
risk. I ABBN110 förberedde han för att köpa för motsvarande pris han sålt till kund
för. I ABB8N80 så förberedde han pris för samma volatilitet som han tidigare sålt
till kund på.
Beträffande punkten 1 hade aktien handlats för 0,95 kr vid ett avslutet kl 10:06 nästan två dagar tidigare. Mellanskillnaden mellan köp- och säljkurs den 28 var 1,17
kr, alltså närmare 25 procent högre än tidigare avslut på 0,95 kr. Denna rörelse var
helt naturlig eftersom den underliggande aktiekursen gått ned i pris. Den 29 december var säljkursen 1,40 kr stora delar av dagen. Det var högre än dagen innan. Om
man köper får man köpa på säljpriset och vice versa. Måste man köpa optioner så
måste man då köpa på 1,40 kr. Avsluten på 1,35 kr och 1,40 kr handlades helt i linje
med dagen innan. Det skilde inte ens två volatilitetspunkter mot avslutet dagen innan.
Beträffande punkten 2 stängde optionen på 0,95 kr d.v.s. 35 procent högre än vad
som är med i åtalet. Åklagaren har inte tagit med att det kl. 13:14 omsattes 150 kontrakt på 1,10 kr. Det som sedan hände kl. 17:19 är helt normalt. Att man köper på
samma pris som man sålt till tidigare är helt normalt och sker varje sekund någonstans i världen. Sammanfattningsvis sålde han kl. 13:14 150 kontrakt till en mäklare
och köpte sedan tillbaka samma kontrakt på samma pris kl 17:19. Aktien har bara
rört sig 25 öre och volatiliteten är nästan densamma. En optionsportfölj som värderas efter teoretisk modell påverkas inte av aktuella marknadspriser. Ibland är spreaden liten och ibland är den stor. Om man skulle värdera enligt marknadspriser skulle man se stora fluktuationer. Man måste använda teoretiska priser, vilket Carnegie
anfört i sitt brev till Stockholmsbörsen i februari 2007.
Av utskick från Carnegies ekonomiavdelning framgår att optionsvärdet i portföljen
hade sjunkit till 70 öre beroende på ABBN110. Alltså har inte hans transaktioner
medfört någon ökning på hans portfölj. Detsamma gäller ABBN80.
41
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
Beträffande påståendet om systematik har han aldrig tidigare handlat vid stängning i
någon av dessa optioner vid något närliggande månadsslut. Senast han handlade i
någon av dessa optioner sista dagen i månaden var den 31 oktober 2006 då han köpte 20 kontrakt kl. 09:43 och 140 kontrakt kl. 16:47. Det är en förvridning av sanningen att kalla det systematiskt att transaktionerna skett sent. Ingen har ens påstått
att hans värdering av ABB skulle ha varit felaktig och någon omvärdering av ABB
har inte skett. Carnegie har förlikats med honom.
Det fanns inga interna regler på Carnegie angående hur positioner skulle värderas.
Börsens regelverk gällde givetvis. För att värdera positioner fanns dels en analytiker
som hade en vy på aktien, dels deras egna teoretiska modeller som tillämpades och
dels historisk volatilitet. De teoretiska modellerna arbetades fram genom att analytikern följde aktien och man förde en dialog med denne, vidare såg man till historisk volatilitet. Volatiliteten är den enda okända parametern i en option. Man fick
göra en rimlig bedömning av vad man trodde att denna skulle vara. Om det hände
något på marknaden, t.ex. en börskrasch eller vinstvarning, fick volatilitetsbedömningen ändras. Priserna på marknaden berördes inte av värderingen. Marknadspriset
är helt irrelevant för modellen. Modellen grundades på ränta, utdelning och volatilitetsantaganden, en modell som sannolikt alla använder. Om marknadspriset var
samma som det teoretiska priset, då var det relevant. Om marknadspriset skilde sig
mycket från det teoretiska priset så fick man en lista från ekonomiavdelningen på
optioner där det var stor skillnad, stor edge. Han fick då kommentera denna skillnad. Det fanns inget intresse att ligga så nära teoretisk pris som möjligt. Det som
var intressant var att ha rimliga inställningar, som är rimliga angående volatilitetsantaganden och framtida antaganden om aktien. Han följde marknadspriset, men
många av optionerna var illikvida vilket gjorde att marknadspriset ändrade sig
mycket. Ett kontrakt är rätten att köpa/sälja 100 aktier. 30 000 kontrakt innebär alltså rätten att köpa 3 milj. aktier. Det fanns inget intresse att agera på marknaden för
att få marknadspris som låg nära det teoretiska. Marknadspriset är irrelevant. Det är
det teoretiska värdet som är viktigt. Det stämmer att han varje månad hade diskus-
42
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
sioner med sin chef, Adamovic, angående sina positioner. De diskuterade marknaden och volatiliteter varje dag, det var en del av jobbet. Samma diskussioner fördes
med Ashrafi och övriga medlemmar i gruppen, t.ex. de som handlade i Asien.
Adamovic talade aldrig om för honom hur han skulle handla. De var helt självgående. Han frågade om råd när det gällde större block, då var han även tvungen att tala
med risk managern. Sådana transaktioner var utanför hans riskmandat. Det går inte
att använda marknadsvärdering när det gäller stora portföljer. En stor spread innebär
att man kan få t.ex. upp till 100 milj. kr i skillnad i resultat per dag. Det visar inte en
riktig bild av resultatet. Han tror att det var ledningen som bestämde att teoretisk
värdering skulle ske. Han tror att detta skedde år 2006. Det har förekommit att han
ansett att marknadspriset varit mer relevant och rimligt än det teoretiska priset.
Det är fundamentalt med riskavtäckning. Under tiden den 27 oktober 2006 – 4 januari 2007 utgjorde 96,5 procent av hans handel riskavtäckning. I den handeln ingick
nu aktuella kontrakt. Anledningen till att han inte köpte tidigare på dagen var att
han inte ville köpa av det bästa priset med en gång. Han väntade till sista tidpunkten
för att vänta på ett bättre pris. När det inte dök upp så köpte han. Han kan bara köpa
på säljsidan, det är bara där de är tillgängliga. Det fanns en möjlighet att det kom in
avvikande priser eftersom det var sista dagen på året och månaden. Det har han varit med om tidigare. Det hade varit stor volym i handeln i aktier och terminer den
dagen. Han har inte haft något annat syfte än att täcka av den risk som uppstått med
kundaffärerna. Under år 2007 ville Carnegie ändra värderingsmodell från teoretiska
priser till marknadspriser. Han vet inte varför. Han var mot ändringen. Han var inte
delaktig i nedskrivningsprocessen. Ingen frågade honom. Carnegie drog ned alla
volatiliteter till marknaden och göra dem extra konservativa. Det har visat sig efteråt att det var helt felaktigt. Han rapporterade sin handel dagligen till ekonomiavdelningen. Carnegies beskrivning till börsen den 6 februari 2007 om hur kontrollen
gick till är riktig. Hans volatilitetsantaganden har granskats och han har ibland fått
förklara sig, men har aldrig behövt ändra sina inställningar.
43
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
Han handlade inte varje dag i slutskedet. Han hade inte alltid den här typen av position. Vidare eftersom det var kvartalsslut kunde det komma in avvikande priser.
Han har aldrig ansett eller funderat på om det skulle kunna var vilseledande eftersom det var helt marknadsmässigt och inte fanns någon anledning att fundera på
detta. Han hade koll på slutkurser på det optioner som han hade intressen i. De hade
han såklart intresse att följa slutkurserna på.
Åtalspunkt 2
Åtalspunkt 2a
Åklagaren har anfört följande. ERICB8A26 är en köpoption i Ericssons B-aktie som
handlades på OMX med lösenpriset 26 kr och slutmånaden januari 2008. Handel
och orderläggning i ERICB8A26 den 31 oktober 2006 ser ut som följer:
Kl. 17:15:36. Spreaden i marknaden är 3,90 – 3,95 kr och Adamovic lägger en order att sälja 500 optioner på 3,90 kr. Det får till följd att alla köpare på 3,90 kr säljs
bort och ny köpkurs blir 3,85 kr.
Kl. 17:19:27. Adamovic lägger en säljorder om 1 000 kontrakt på 3,85 kr.
Kl. 17:19:28. En sekund senare får han sälja 900 kontrakt på 3,85 kr.
Kl. 17:19:31. Efter ovanstående transaktioner lägger han omedelbart in en ny säljorder med 1 000 kontrakt på 3,85 kr.
Effekten av Adamovics transaktioner: Adamovic har 202 950 kontrakt utställda
och de värderas högre vid ett lågt värderingspris. (Detta gäller givetvis oberoende
om optionspositionen värderas till mittpris eller teoretiskt pris). Genom sina transaktioner har han sannolikt bidragit till att hålla kursen i optionen på en lägre nivå än
vad som annars vore fallet. När börsen har stängt är Adamovic ensam säljare på
3,85, 3,90 och 3,95 kr. Nästa säljare finns på 4 kr. Optionen stänger med spreaden
3,70 – 3,85 kr vilket ger ett mittpris på 3,78 kr. Detta gör att hans teoretiska värdering av optionen (3,70 kr) ligger närmare mittpriset än om han inte genomfört för-
44
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
säljningarna i slutskedet av dagen. Värdeökningen på portföljen blev 3 044 250 kr.
Aleksandar Adamovic har till utveckling av åtalet anfört bl.a. följande. Han sålde
de aktuella optionerna och detta gav honom likviditet. Han hade som övergripande
strategi att det kunde komma ett börsfall i Ericsson. Detta hände också i oktober
2007. Vid sådant förhållande skulle optionen aldrig lösas ut och han skulle aldrig
behöva infria åtagandet samtidigt som han fick behålla premien för utfärdandet. I
gärningsbeskrivningen saknas tre säljorder under dagen med avseende den aktuella
optionen. Det gör att man inte ser det marknadsmässiga i transaktionerna. Parallellt
med dessa 6 order genomförde han en mängd andra transaktioner. Sannolikt har
alltså order 1 ersatts av order nr 2. Efter 25 minuter har inget köp skett. Ingen nappar på priset och det var orsaken till ordern på 3,90 kr. Dock såldes bara 500 kontrakt, inte hela ordern. Ytterligare order på 3,90 kr lades några sekunder senare.
Detta skedde för att visa att han var beredd att sälja rejält. Inte heller denna order
finns med i gärningsbeskrivningen. Ingen handel skedde på 4 minuter, vilket är en
lång tid i detta sammanhang. Den gamla kursen på 3,90 kr var då också kvar, vilket
innebar att det fanns sammanlagt 1500 kontrakt på den nivån. Då utfärdade han en
ny order, på 3,85 kr. Den nya ordern ledde till avslut. Han försökte därefter locka
fram ytterligare köpare genom de sista orderna. Det fanns då 29 sekunder kvar till
handeln stängde. Det är en lång tid. Den underliggande aktien hade gått upp tidigt
under dagen, men stod i stort still under den tid åtalet rör. Optionen stod också still.
Man ser att han genom sina första order pejlar in var marknaden ligger. Det är inte
riktigt korrekt att han stod för alla avslut, det måste ju finnas någon att göra avslut
med. Den spread, 3,90 – 3,95 kr, som åklagaren har pekat på gällde under en liten
del av dagen. Han har hela tiden försökt sälja så dyrt som möjligt.
Aleksandar Adamovic har berättat i huvudsak följande. Positionen i ERICB8A26
var relativt stor. Kl. 16:49:12 har han försökt att sälja. Han försökte sälja med så lite
förändring i pris som möjligt. Antagligen var kursen 4 kr innan. När det inte hänt
något efter 15 min hade han inget annat val än att sänka priset. Dessutom rörde sig
45
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
inte aktien märkvärt under denna tid. Han gick därför ned till 3,90 kr. Han fick bara
sälja 500. Ny säljkurs blev 3,90 kr för resterande 500 optioner. Efter några sekunder
lade han en ny order på 3,90 kr. Det gjorde han för att locka fram ett intresse. När
han efter 4 min inte hade fått något avslut tvingades han gå ned till 3,85 kr eftersom
han ville sälja. 0,05 kr är minsta steg (tick-size) på nivåer under 4 kr. Han fick avslut och lade in 1000 till för att få sälja mer. Ingen nappade trots att det var 29 sekunder kvar. Enligt åklagaren slutade kursen på 3,70 – 3,85 kr. Det fanns ett genuint
intresse att sälja. Han började kl. 16:49 för att han handlat andra optioner innan.
Han har handlat ca 2000 ggr den dagen. Aktiekursen är det enda som styr optionens
värde. Men de facto är utbud och efterfrågan två andra parametrar. Han ville inte
sälja på 3 kr, för det var inte en bra affär. Går aktien upp så går köpoptionen upp i
värde men det är ingen slavisk följsamhet i marknaden. Däremot blir det så i den
teoretiska modellen. Sistnämnda modell genererar ett värde i varje option som uppdateras i realtid.
När han kl. 16:49 lade sin första order på 3,95 kr höjdes priset från bästa säljkursen
med 0,05 kr. Hade han velat köra kursen så hade han satt kursen i linje med 3,70 kr,
som var bästa köppris och inte försökt sälja på 3,85 kr. Det är inte korrekt att säga
att alla köpare på 3,90 kr säljs bort. Det som sker är att det blir ett avslut. Inget värderas högre vid ett lågt pris. Det är omöjligt.
Åtalspunkt 2b
Åklagaren har anfört följande. ERICB8M22 är en säljoption i Ericssons B-aktie
som handlades på OMX med lösenpriset 22 kr och slutmånaden januari 2008.
Handel och orderläggning i ERICB8M22 den 30 november 2006 ser ut som följer:
Kl. 17:19:53. Spreaden i marknaden är 1,15 – 1,20 kr och Adamovic lägger en order att köpa 10 000 optioner på 1,20 kr. Det får till följd att alla säljare på 1,20 kr
köps bort (400 kontakt) och ny spread blir 1,20 – 1,25 kr.
46
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
Kl. 17:19:54. Adamovic får köpa ytterligare 200 i marknaden på 1,20 kr.
Kl. 17:20:00. Marknaden stänger 1,20 – 1,25 kr med Adamovic på de tre bästa
köpkurserna.
Effekten av Adamovics transaktioner: Adamovic har när dagen är slut 310 290
kontrakt innehavda och positionen värderas således högre vid ett högt pris. Genom
sina transaktioner har han sannolikt bidragit till att hålla kursen i optionen på en
högre nivå än vad som annars vore fallet. Adamovic är ensam köpare på 1,20, 1,15
och 1,10 kr. Nästa köpare finns på 1 kr. Optionen stänger med spreaden 1,20 – 1,25
kr vilket ger ett mittpris på 1,23 kr. Värdeökningen på portföljen blev 1 551 450 kr.
Aleksandar Adamovic har berättat i huvudsak följande. Han hade en av de största
positionerna i världen. Han tror att det rörde sig om 550 000 kontrakt när han slutade på Carnegie. Han försökte köpa 5000 optioner på1 kr kl. 10:36. Kl. 10:42 gjordes
en affär på 50 000 på 1.03 antagligen av en engelsk mäklare per telefon mot en investmentbank i USA. När han inte fick köpa på 1 kr försökte han på 1,05 kr och
1,10 kr, men fick gå upp till 1,15 kr för att få lite sålt. Han visade rätt länge för
marknaden att han ville köpa. När han inte fick köpa något höjde han till 1,20 kr.
Genom att lägga ett bud på 10 0000 visade han seriositet. Han fick endast köpa en
liten del. Han stannade där eftersom han inte tyckte det var värt att köpa på ett högre pris. Förklaringen till att optionen gick upp var att aktien gick ned. Hans beteende
var endast styrt av att aktien gick ned under dagen. När man att säljarna är villiga att
sälja för 1 kr på morgon är det bara en effekt av att aktien då hade ett värde, som
sedan gick ned. Som representant för det röda fältet tvingas han upp i pris för att
kunna köpa. Han anser inte att handeln skedde särskilt sent, 7 sekunder är en ocean
av tid. Det finns massvis med förprogrammerade datorer. Alla felprissättningar och
dylikt tas hand om av datorer, som reagerar på millisekunder. Värderingen från
ekonomiavdelningen gjordes varje månad. Av dokumentet framgår att han bedömt
faktorerna och ansett att värdering till mittpriset 1,23 kr var okey.
Åtalspunkt 2 c
47
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
handlades på OMX med lösenpriset 26 kr och slutmånaden januari 2008. Spreaden
är 3,30 – 3,50 kr innan nedanstående handel inleds. Handel och orderläggning i
ERICB8A26 den 30 november 2006 ser ut som följer:
Kl. 16:54:19. Adamovic lägger in en order att sälja 500 optioner på 3,45 kr.
Kl. 17:00:10. Adamovic lägger in en order att sälja 250 kontrakt på 3,40 kr.
Kl. 17:18:25. Spreaden i marknaden är 3,30 – 3,40 kr och Adamovic lägger en order att sälja 1 000 optioner på 3,30 kr. Det får till följd att alla köpare på 3,30 kr
säljs bort, 700 kontrakt. Ny köpkurs blir efter detta 3,20 kr.
Kl. 17:18:26. Adamovic får sälja ytterligare 200 kontrakt på 3,50 kr.
Kl. 17:20:01. Efter ovanstående transaktioner försöker han lägga in en ny säljorder
med 200 kontrakt på 3,20 kr, men marknaden hann stänga och han missade med en
sekund.
och positionen värderas högre vid ett lågt pris. Genom sina transaktioner har han
sannolikt bidragit till att hålla kursen i optionen på en lägre nivå än vad som annars
vore fallet. När börsen har stängt är Adamovic ensam säljare på 3,30 och 3,40 kr.
Nästa säljare finns på 3,50 kr. Optionen stänger med spreaden 3,20 – 3,30 kr vilket
ger ett mittpris på 3,25 kr. Detta gör att hans teoretiska värdering av optionen (3,10
kr) ligger närmare mittpriset än om han inte genomfört försäljningarna i slutskedet
av dagen.
Aleksandar Adamovic har berättat bl.a. följande. Han försökte sälja kl.16:54:19 på
1,45 kr, men fick inget avslut. Han gick ned till 1,40 kr men inte heller där skedde
några avslut. Aktien började dala. Han tvingades gå ned till 3,30 kr och fick sälja
först 700 och sekunden senare 200 optioner. Han försökte sälja fler på 3,20 kr när
aktien fortsatte dala. Han missade tiden, antagligen p.g.a. mycket andra transaktioner från hans sida när aktien gick ned. Aktien fortsatte sjunka mot slutet. Spreaden
48
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
hade var stor på morgonen. Den gick sedan ned under dagen. Han fick gå innanför
spreaden, med minsta möjliga skillnad, för att få avslut. Köparna drog sig undan när
aktien gick ned. Det var en helt normal handel som följde aktien under dagen. Vid
Carnegies värdering har han rekommenderat ett teoretiskt pris på 3,10 kr i stället för
förslaget på 2,84 kr. Det innebar att han värderade ned sin portfölj.
Åtalspunkt 2 d
handlades på OMX med lösenpriset 26 kr och slutmånaden januari 2008. Spreaden i
marknaden var 3,85 – 3,95 kr när Adamovics transaktioner inför stängningen påbörjades, mittpriset var således 3,90 kr. Handel och orderläggning i ERICB8A26 den
29 december 2006 ser ut som följer:
Kl. 17:18:36. Adamovic säljer 100 kontrakt på 3,85 kr.
Kl. 17:18:43. Adamovic säljer 100 + 100 kontrakt ytterligare på 3,85 kr.
Kl. 17:19:35. Adamovic säljer 100 kontrakt på 3,80 kr. Därefter saknas det köpsida
i optionen.
Kl. 17:19:41 Adamovic lägger in en säljorder, 1 000 kontrakt på 3,85 kr. Spreaden i
optionen är därefter 0 – 3,85 kr, vilket också blir slutkursen när börsen stängt.
(Mittpris 1,93 kr).
och positionen värderas därför högre vid ett lågt pris. Genom sina transaktioner har
han sannolikt bidragit till att sänka mittkursen från3,90 kr till 1,93 kr. Han har sålt
bort köparna och köpkurs saknas (0), 3,85 kr lägre än tidigare. Optionen stänger
med spreaden 0 – 3,85 kr. Detta gör att hans teoretiska värdering av optionen (3,59
kr) ligger närmare mittpriset än om han inte genomfört försäljningarna i slutskedet
av dagen.
Det teoretiska priset han anger till 3,59 kr är 0,31 kr lägre än mittpriset som gällde
49
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
innan han påbörjade sina försäljningar.
Aleksandar Adamovic har berättat bl.a. följande Han handlade med optionen från
kl. 09:27 på morgonen. Han fick inte köpa på de första priserna. Han försökte locka
fram köpare, men buden gick inte till avslut. Han tvingades gå ned i pris. Det är fel
att säga att han ”raderade ut köpkursen”, det är något annat. Han har bara handlat
med minimal spread och minimal tick-size. Han har agerat så snällt som det gick för
att sälja denna option. Den sista ordern är lagd 20 sekunder innan stängning. Där
höjde han t.o.m. priset från 3,80 kr till 3,85 kr. Att köparna försvann har inget att
göra med hans order. Den underliggande aktien rörde sig inte så mycket. Han försökte få så bra betalt som möjligt och sälja så dyrt som möjligt. Hans rekommendation på den teoretiska värderingen var 3,59 kr, ett värde som låg mycket över det
mittpris som åklagaren hävdat som det rätta. Priset skulle vara så lågt som möjligt
för att det skulle gynna hans resultat. Han lade en säljorder på 1 000 kl. 17:18:35.
Någon köpte 100 av dessa kontrakt kl 17.18.36. Därefter sker ytterligare två köp av
någon eller ett par köpare på hans tidigare lagda order. Eftersom det inte fanns någon köpkurs i slutet av dagen hade han kunnat lägga ett mycket lägre pris om han
hade velat.
Åtalspunkt 2 e
Åklagaren har anfört följande. ERICB8M22 är en säljoption i Ericsson som handlades på OMX med lösenpriset 22 kr och slutmånaden januari 2008. Spreaden i
marknaden var 0,85 – 0,95 kr när Adamovics transaktioner inför stängningen påbörjades, mittpriset var således 0,90 kr. Handel och orderläggning i ERICB8M22 den
29 december 2006 ser ut som följer:
Kl. 17:18:37. Adamovic lägger upp totalt 300 kontrakt på 0,90 kr. Han får köpa
samtliga tre avslut om 100 kontrakt vardera.
Kl. 17:18:38. Adamovic lägger upp att köpa ytterligare 100 kontrakt på 0,90 kr.
50
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
Kl. 17:19:38. Adamovic får köpa 100 på 0,90 kr och Adamovic lägger återigen in
en köporder på 100 kontrakt på 0,90 kr. Dessutom har Carnegie köporder inne på
både 0,80 och 0,85 kr. Optionen stänger med spreaden 0.90 – 0,95 kr och Adamovic
föreslår att den ska värderas till hans teoretiska pris 1,03 kr.
Effekten av Adamovics transaktioner: Adamovic har 437 840 kontrakt innehavda
och positionen värderas således högre vid ett högt pris. Han har etablerat en ny
köpkurs som är 0,05 kr högre än tidigare. Det teoretiska priset anger Adamovic till
1,03 vilket är 0,13 kr högre än mittpriset som gällde innan han genomförde en serie
av köp i slutminuterna. Värdeökningen på portföljen blev 1 313 520 kr.
Aleksandar Adamovic har till utveckling av sin inställning anfört bl.a. följande. Det
handlar om en säljoption där resultatet för Carnegie blir bättre desto högre pris som
sätts på optionen. Det teoretiska priset var på 1,03 kr. Transaktionerna på 0,90 kr
har inte påverkat bedömningen att det teoretiska priset skulle användas. Det var
inget konstigt att han stod för många avslut. Han hade antagligen den största positionen i världen. Tidigare under dagen hade det skett 11 avslut på 0,90 kr. Den sista
ordern han lade var kl. 17:18:24 på 1 000 kontrakt.
Aleksandar Adamovic har berättat i huvudsak följande. Antalet kontrakt i positionen har ökat till drygt 440 000 eftersom han fortsatt att köpa dessa. Han inledde
dagen och fick köpa några på 0,75 kr. Det skedde inga mer avslut till det priset och
han höjde till 0,80 kr där han fick köpa ett fåtal. Han gick upp till 0,85 kr och sedan
till 0,90 kr och fick en del avslut. De fyra näst sista avsluten gick mot budet
kl.16:56. Kl. 17:10:40 försökte han köpa billigare och lade en order på 0,85 kr. Han
fick inga avslut på 8 minuter. Han gick därför upp igen till 0,90 kr och fick köpa.
Det är här det enligt åklagarens material verkar ha skett fyra avslut. Åklagaren har
tagit ut ordern kl. 17:10:40 som referenspunkt där han lagt en order utan att få något
avslut. Aktien gick ned och optionen ökade i värde och det etablerades en jämvikskurs. Det skedde inget märkvärdigt förutom dippen till 0,85 kr som inte var en
dip.
51
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
Åtalspunkt 2 f
handlades på OMX med lösenpriset 26 kr och slutmånaden januari 2008. Handel
och orderläggning i ERICB8A26 den 29 december 2006 ser ut som följer:
Under dagen omsätts optionen först till kursen 5,25 kr och sedan till 5 kr, där Adamovic säljer i omgångar.
Kl. 17:19:09. Adamovic lägger in en order att sälja 260 kontrakt på 4,75 kr.
Kl. 17:19:10. Hela ordern går till avslut på 4,75 kr.
Kl. 17:19:28. En annan aktör lägger en köporder med 500 kontrakt på 4,75 kr.
Kl. 17:20:01. Adamovic lägger in en order att sälja ytterligare 550 kontrakt på 4,75
kr men missar med en sekund och marknaden är stängd. Optionen stänger med
spreaden 4,75 – 5 kr, vilket ger ett mittpris på 4,88 kr.
och positionen värderas därför högre vid ett lågt pris. Hans säljkurs är en krona lägre än nästa säljare. Genom sin transaktion i slutminuten har han fått senast betalt att
bli 4,75 kr. Det innebär att senast betalt och Adamovics teoretiska värdering av optionen (4,75 kr) sammanfaller. Under hela december fram till den 29 december har
Adamovic bara lagt tre order i ERICB9A26. Ingen av dessa order läggs i närheten
av slutminuten.
Den nya nivå som Adamovic säljer ned optionen till i slutminuten kan inte förklaras
av någon motsvarande nedgång i Ericssonaktien. Adamovic är ensam säljare på fem
kronor, nästa säljare hittar vi, enligt OMX, först på sex kronor. Värdeökningen på
portföljen blev 3 187 500 kr.
Aleksandar Adamovic har berättat bl.a. följande. Under dagen etablerades en kurs
på 5 kr. Han sålde hela dagen. Kl. 17:10 gick det segare och kl. 17:18:06 lades sista
ordern på 5 kr. Efter att inte ha sålt något gick han efter en minut ned till 4,75 kr.
52
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
Där fick han ett avslut, men hann inte med det sista p.g.a. att han höll på med annat.
Han har sänkt med minsta möjliga tick-size, som är 25 öre vid kurser över 4 kr.
Optionen följde helt aktiens rörelse. Spreaden gick upp och ned på ett odramatiskt
sätt. Den parkerade på 4,75 – 5 kr hela dagen. Han tror att de 1 000 kontrakt han
lade ut kl. 17:18:06 låg kvar till dagens slut.
Hantverket är att sälja så dyrt som möjligt. Han börjar med en liten order för att få
med någon mindre köpare. Sedan läggs en större order på 1000 kontrakt för att försöka få med någon större köpare. Alternativet till att lägga en order på 4,75 kr hade
varit att inte lägga några fler bud. Aktien stod i princip still. Han hade försökt sälja
på 5 kr. För att få handla var han tvungen att sänka. Priset styrs i slutändan av anbud
och efterfrågan även om dess värde styrs av den underliggande aktien. Ett pris på
4,75 kr rekommenderades som värdering p.g.a. att de hade en stor position, men han
hade gynnats av ett lägre värde. Han sänkte portföljvärdet.
Åtalspunkt 2 g
Åklagaren har anfört följande. ERICB9A30 är en köpoption i Ericsson som handlades på OMX med lösenpriset 30 kr och slutmånaden januari 2009. Handel och
orderläggning i ERICB9A30 den 29 december 2006 ser ut som följer:
Spreaden i marknaden är 3,10 – 3,45 kr.
Kl. 16:57:11. Adamovic säljer 20 kontrakt på 3,10 kr, avslut mot annan aktör.
Kl. 16:57:15. Adamovic lägger in en säljorder, 260 kontrakt på 3,20 kr.
Kl. 17:10:19. Adamovic får sälja 250 kontrakt på 3,20 kr.
Kl. 17:11:13. Adamovic lägger in en säljorder 50 kontrakt på 3,25 kr. Spreaden är
därefter 3 – 3,25 kr.
Kl. 17:19:11. En annan aktör köper 50 på 3,25 kr av Carnegie. Ny spread i marknaden blir nu 3 – 3,90 kr.
Kl. 17:19:18. Adamovic lägger in en ny säljorder, 100 kontrakt på 3,70 kr. Optionen stänger med spreaden 3 – 3,70 kr.
53
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
och positionen värderas därför högre vid ett lågt pris. Genom upprepade transaktioner säljer han optionen på kurser mellan 3,10 och 3,25 kr. Det omsätts utan problem 250 + 50 kontrakt på 3,20 – 3,25 kr och mittpriset blir på stängningen 3,35 kr.
Slutligen lägger Adamovic en säljorder på 3,70 kr, vilket sänker säljkursen med
0,20 kr. Adamovics försäljningar i slutskedet av dagen av dagen gör att hans teoretiska värderingskurs (2,85 kr) ligger närmare mittpriset än om han inte genomfört
försäljningarna i slutskedet av dagen. Värdeökningen på portföljen blev
378 500 kr.
Aleksandar Adamovic har berättat bl.a. följande. Spreaden kl. 10:00 var 2,75 kr till
4,25 kr. Han fick gå ned från 3,75 kr till 3,35 kr, successivt, för att få avslut. Han
låg på 3,35 kr i nästan 25 min. Han fick gå ned ytterligare till 3,2 kr för att någon
skulle köpa. Han försökte därför höja och får lite sålt på 3,25 kr. Därefter höjde han
till 3,7 kr. Han har under den aktuella tiden höjt priset från 3,25 kr till 3,7 kr. Aktien
gick ned lite i början av dagen, men därefter hände det inte så mycket. Höjningen
till 3,7 kr, som var kraftig, kan ha berott på att man i grafen kan se två strimmor,
varav den ena kan ha föranlett honom att tro att det skedde försäljning på 3,9 kr.
Han sänkte till något under detta. Om han lagt 3,25 kr på slutet så hade optionen
stängt med 3 – 3,25 kr, vilket för honom varit mer gynnsamt. Det var till hans nackdel att lägga ett bud på 3,7 kr. De första orderna han lade på dagen var ett sätt att se
var priserna låg. Carnegies värdering hade inget samband med dagens säljpris.
Åtalspunkt 2 h
Åklagaren har anfört följande. ERICB8M22 är en säljoption i Ericsson som handlades på OMX med lösenpriset 22 kr och slutmånaden januari 2008. Större delen av
dagen är spreaden 0,80 – 0,90 kr i optionen. Handel och orderläggning i
ERICB8M22 den 31 januari 2007 ser ut som följer:
54
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
Kl. 17:03:47. Adamovic köper av 0,90 kr och därefter blir spreaden 0,90 – 0,95 kr.
Kl. 17:19:43. Adamovic får 17 sekunder före stängning köpa på 0,95 kr och spreaden är då 0,95 – 1 kr.
Kl. 17:20:00. Carnegie slutar som bästa köpare på både 0,95 kr och 0,90 kr, nästa
köpare finns först på 0,80 kr. Optionen stänger med spreaden 0.95 – 1 kr.
Effekten av Adamovics transaktioner: Adamovic har 450 720 kontrakt innehavda
och positionen värderas således högre vid ett högt pris. Genom sina transaktioner
under slutet av handelsdagen har han höjt mittkursen med 0,13 kr från 0,85 kr till
0,98 kr. Detta gör att hans teoretiska värdering av optionen (1,25 kr) ligger närmare
mittpriset än om han inte genomfört försäljningarna i slutskedet av dagen. Carnegie
gör samtliga köp under dagen. Adamovic föreslår att optionen ska värderas till hans
teoretiska pris 1,25 kr, vilket är 0,40 kr högre än mittpriset som gällde i marknaden
innan han genomförde sina köp i slutet av dagen. Värdeökningen på portföljen blev
5 859 360 kr.
Aleksandar Adamovic har berättat bl.a. följande. Av tio transaktioner under dagen
omfattar åtalet tre. Han gick upp från 0,9 kr till 0,95 kr kl.17:15:15 eftersom han
inte fick några avslut på det lägre priset. Han handlade på 0,95 kr i fem minuter,
inte endast 17 sekunder som det står i åtalet. Avslutet kl. 17:19:43 var ett avslut där
någon sålde till honom på en gammal order som varit i gång sedan kl.17:15:21. Han
lade kl. 17:19:51 en order på 10 000 optioner på samma pris. Den ordern finns inte
med i åtalet. Aktien rörde sig rätt mycket nedåt under dagen. Detta var den enda
orsaken till att han höjde priset, alltså ett kommersiellt syfte. Affärerna i åtalet har
inte påverkat värderingen.
Åtalspunkt 2 i
55
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
orderläggning i ERICB9A26 den 31 januari 2007 ser ut som följer:
Spreaden i optionen är 5 – 5,25 kr större delen av förmiddagen och de flesta avslut
sker på 5,25 kr.
Kl. 17:17:06. Adamovic säljer 500 kontrakt på 5 kr, 350 går till avslut och ny spread blir 4,50 – 5 kr.
Kl. 17:17:14. Adamovic lägger in en order att sälja ytterligare kontrakt på 5 kr.
Kl. 17:19:03. Adamovic lägger in en order att sälja 250 kontrakt på 4,75 kr, som
blir ny säljkurs. Köparen drar då undan sitt bud och därefter saknas köpkurs.
Kl. 17:11:13. Adamovic lägger in en säljorder 50 kontrakt på 3,25 kr. Spreaden är
därefter 3 – 3,25 kr.
Kl. 17:20:00. Optionen stänger med spreaden 0 – 4,75 kr, vilket ger ett mittpris på
2,38 kr.
och positionen värderas därför högre vid ett lågt pris. Genom sina transaktioner i
slutminuterna har han sannolikt bidragit till att etablera en säljkurs som är 0,50 kr
lägre än tidigare. Detta gör att hans rapporterade värde av optionen (4,50 kr) ser
rimligare ut än om han inte genomfört försäljningarna i slutskedet av dagen. Värdeökningen på portföljen blev 35 942 500 kr.
Aleksandar Adamovic har berättat bl.a. följande. Han försökte sälja på 5,25 kr, men
blev tvungen att gå ned till 5 kr för att få avslut. Senare på dagen gick han ned ytterligare, till 4,75 kr utan att få något avslut. Aktien dalade under hela dagen rätt
mycket. Sänkningen av priset berodde endast på detta. Att aktien dalade visade sig
också av att ingen köpte på 4,75 kr. Det kan vara därför köparna dragit tillbaka.
Hade priset varit fel hade köp skett via en dator. Det har inget med priset att göra
vad priset på optionen var tidigare på dagen. Det var inte hans fel att köparna drog
undan sina bud. Mittpriset används inte till något. Det är irrelevant. Han utnyttjade
inte mittpriset i sin värdering. Spreaden i optionen har varit 4,75 – 6,25 kr halva
dagen och inte blivit mindre förrän senare på dagen. Säljarna har varit tvungna att
gå ned för att matcha köparna. Att köparna dragit sig undan har med andra saker att
56
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
göra. Transaktionerna har inte haft något med hans värdering att göra.
Åtalspunkt 2 j
orderläggning i ERICB9A30 den 31 januari 2007 ser ut som följer:
Spreaden i marknaden är 3,25 – 3,35 kr.
Kl. 17:10:11. Adamovic säljer 900 kontrakt på 3,30 kr, avslut mot annan aktör.
Kl. 17:15:03. Adamovic lägger en säljorder 0m 10 000 kontrakt på 3,25 kr. 750 av
dessa går till avslut.
Kl. 17:19:10. Adamovic lägger in en säljorder 1 000 kontrakt på 3,20 kr.
Kl. 17:20:00. Marknaden har stängt och spreaden i marknaden är nu 3,05 – 3,20 kr,
mittpriset blir således 3,13 kr.
och positionen värderas därför högre vid ett lågt pris. Genom upprepade transaktioner säljer han i slutet av handelsdagen optionen på kurser mellan 3,30 och 3,20 kr
och mittpriset blir på stängningen 3,13 kr. Detta innebär att hans rapporterade värderingskurs (2,50 kr) ligger närmare mittpriset än om han inte genomfört försäljningarna i slutskedet av dagen. Värdeökningen på portföljen blev
495 830 kr.
Aleksandar Adamovic har berättat bl.a. följande. Av de 11 säljorder som han lagt
under dagen har åklagaren valt ut de transaktioner som skedde sent på dagen. Det
ser ut som om han fått avslut på 3,40 kr och han försökte ytterligare på samma pris,
men fick inga avslut. Han sänkte till 3,25 kr när aktien gick ned. Han fortsatte sedan
däromkring hela dagen. Optionspriset har förändrats på samma sätt som aktien. Det
som gick igenom kl. 17:10 var en order han hade lagt tidigare och som någon handlade på. Han gick ned till 3,20 kr för att få avslut. Han gick inte ned mer i pris, eftersom han ville ha så bra betalt som möjligt. Kl. 17:30 fick han ett avslut. Någon
57
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
hade sett att han sålde på 3,20 kr och den aktören, i call-förfarandet för aktier, ringde upp honom och ville köpa på eftermarknaden. Avslutet påverkade ingen prissättning på börsen. Ingen skulle sälja på detta om han ville manipulera. Han hade kunnat tacka nej. Värderingen har inte påverkats av priserna under dagen.
Åtalspunkt 3
Åtalspunkt 3 a
Åklagaren har anfört följande. BOLI8M140 är en säljoption i Bolidenaktien med
lösenpriset 140 kr och slutmånaden januari 2008. Optionen har köpkurs 6,75 och
säljkurs 9,50 kr i marknaden, genomsnittet av dessa köp- och säljkurser ger ett mittpris på 8,13 kr
Kl. 17:19:58. Ashrafi lägger en köporder på 11 kr, vilket resulterar i ett köp av 40
kontrakt på 9,50 kr och 10 kontrakt på 10,25 kr.
Kl. 17:19:59. Han får slutligen köpa 40 kontrakt på 11 kr och det blir också senast
betalt för dagen.
När marknaden har stängt är den nya köpkursen 11 kr och alla säljkurser är helt
borta efter Ashrafis köp.
Effekten av Ashrafis transaktioner: Ashrafi har 13 270 kontrakt innehavda och
positionen värderas således högre vid ett högt värderingspris. Detta gäller oberoende om man använder mittpris eller teoretiskt pris till sin värdering. Genom sina
transaktioner har Ashrafi etablerat en ny köpkurs, 4,25 kr högre än tidigare. Eftersom han köpt bort alla säljare går längre inte ett mittpris att beräkna. Hans teoretiska pris, som är 12,38 kr, ligger nu inom spreaden. Värdet av hans kontrakt har ökat
5 639 750 kr. Det hade innan Asharfis handel i optionen inte skett några avslut under dagen.
58
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
Ehsan Ashrafi har till utveckling av sin inställning anfört bl.a. följande. Det vitsordas att köpet har skett. Strategin var att aktien skulle falla under år 2007, vilket den
också gjorde. Tidpunkten för affären berodde på att han räknade med en nedgång
efter kl. 17:20. Att inget avslut skett tidigare under dagen har naturligtvis betydelse
för den köporder han lade. Det handlade om en mycket illikvid option. Senast det
fanns en kurs på den var den 22 december. Men det gjordes inget avslut. Det var en
dator som hade ställt köp- och säljkurs. Det fanns ingen affär tidigare den 29 att
hämta ledning från när han lade sin köporder. I motsats till vad åklagaren har påstått
så började man med nya orderböcker dagen efter. Kursen har därför inte påverkats.
Han har inte påverkat värdet av portföljen eftersom värdet bygger på teoretiska priser. Det teoretiska priset har sänkts till 12,38 kr från 12,41 kr.
Ehsan Ashrafi har berättat bl.a. följande. Carnegies teoretiska värde på optionen var
den 28 december 2006 12,41 kr och den 29 december 12,38 kr. Det var inte han
som räknade fram värdet utan datorn. Hans handel på börsen har inte haft någon
påverkan på detta värde. Optionen hade senast kurs den 22 december. Det förekom
ingen omsättning den dagen. Optionen omsattes extremt sällan. Prissättningen blev
därmed extremt svår. Den 29 december upptäckte han att en dator hade ställt en
kurs på 40 kontrakt på köp- respektive säljkurs. Inga affärer hade dock gjorts. Som
handlare är det dumt att köpa direkt på dessa. Han ringde därför till en mäklare i
London för att kolla om någon var beredd att sälja fler kontrakt på dessa värden.
Han vill köpa många fler kontrakt än dessa 40. Vid dagens slut, när han inte hade
fått något köp, vill han köpa dessa. Han lade ett bud på 11 kr för att han ansåg att
det var skäligt att köpa upp till detta värde. I termer av volatilitet såg han att den
med 385 dagar kvar till lösen låg på 37,024 procent. Optionssimuleringen är gjord i
Bloomberg. Sista transaktionen på 11 kr och med samma förutsättningar var volatiliteten 39,86 procent. Genomsnittet på affärerna den dagen gav volatiliteten 39,397
procent. Det som är rimligt att titta på är volatiliteten 300 dagar eftersom det är över
300 dagar kvar till förfall. Volatiliteten då var 56,657. Ser man på 200 dagar var den
61,459. Att köpa på 38 – 39 procent volatilitet var ytterst rimligt. Därför vill han
59
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
köpa. Ingen har hellre velat sälja till honom i större volym vilket tyder på att priserna var billiga. Dessutom kan det vara fler som ringer och vill sälja efter att börsen
har stängt kl. 17:20. Ingen har dock ringt, vilket visar att det var ett pris som var för
bra. Han förstår inte vad åklagaren menar med ”inom spreaden” eftersom det inte
fanns någon köpkurs. Hans teoretiska värde ligger enligt hans mening inte inom
någonting. Han förstår inte vad ett mittpriset skulle ha för nytta. Det finns många
optioner som det inte går att räkna mittpris på. Det finns ingen skyldighet att kunna
räkna ut ett sådant.
Det fanns köpare och säljare den 22 december, men de har varit för långt ifrån varandra. Kurserna den 22 december var inte intressanta, endast volatiliteten. Det som
var intressant med den 22 december var att han såg att optionerna sällan har pris.
När han ser kurserna den 29 december var han intresserad av tidigare kurser. Gamla
kurser kan de ha betydelse för volatiliteten, om det har skett en affär. Hans affärer
den 29 december kan ha intresse för senare affärer. Han lade priset på 11 kr eftersom han kunde tänka sig att köpa på detta. Det kan finnas datorer som reagerar och
säljer för att någon annan har handlat. På så sätt skulle han kunna få fler avslut än
om han lagt sig på 9,50 kr. Transaktionen på 11 kr var en sådan automatorder. Den
säljaren dök upp först när han gjort sin affär. Anledningen till att han inte gjorde det
tidigare var att han såg att det var en dator som lagt de 40 kontrakten. Han ville inte
skrämma bort den. Han ringde därför en mäklare för att hitta någon som var villig
att sälja fler kontrakt. Det fanns en risk att någon köpte bort de 40 kontrakten. Han
har beaktat den risken men valt att försöka hitta en affär på betydligt fler kontrakt.
Värdet på de omsatta optionerna var 92 250 kr.
Det är klart att tidigare transaktioner har betydelse för volatilitet. Däremot har priset
på affären dagen innan ingen betydelse för affärsbesluten dagen efter. De kurser
som kommer att finnas efter den 29 december beror helt och hållet på vad aktien
stod i dagen efter och ett godtycke hos den som ställer kurserna dagen efter på datorn. Det gör man inte genom att titta på alla optioner utan genom att datorn räknar
60
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
ut detta automatiskt. Det är först och främst aktiekursen som avgör, därefter olika
intressen i marknaden, inte priset på optionen.
Åtalspunkt 3 b
Åklagaren har anfört följande. BOLI8M150 är en säljoption i Bolidenaktien med
lösenpriset 150 kr och slutmånaden januari 2008. Optionen har köpkurs 9,75 och
säljkurs 12,50 kr i marknaden, genomsnittet av dessa köp- och säljkurser ger ett
mittpris på 11,13 kr.
Kl. 17:19:58. Ashrafi lägger en köporder på 13 kr, vilket får till konsekvens att han
köper bort hela säljsidan, 40 kontrakt på 12,50 kr.
Kl. 17:20:00. Marknaden har stängt med den nya köpkursen 13 kr och ingen säljkurs, mittpriset kan därmed inte beräknas och hans teoretiska pris, 15,96 ligger nu
”inom” spreaden.
positionen värderas således högre vid ett högt värderingspris. Genom sin transaktion har han höjt köpkursen med 3,25 kr från 9,75 kr till 13 kr. Mittpris kan inte
längre beräknas eftersom säljkursen är avköpt och Ashrafis eget teoretiska pris
15,96 kr ligger inte längre utanför spreaden. Värdet av hans kontrakt har ökat med
1 657 500 kr.
Ehsan Ashrafi har berättat bl.a. följande. Det var en illikvid option och ingen handel
tidigare under dagen. Den 28 december var det teoretiska värdet 15,98 kr och den
aktuella dagen 15,96 kr. Bolidenoptionen var inte föremål för någon omvärdering
av Carnegie. Säkert har samma dator ställt kursen i den här optionen som i den förra. Kursen 12,50 kr motsvarade volatiliteten 36,000 procent. Löptiden var 385dagar.
Den kurs han satte på 13 kr men inte fick handla på hade motsvarat en volatilitet på
36,84. Den historiska volatiliteten med 300 dagar var 56,657. När han var villig att
61
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
betala upp till en volatilitet på 36.84 procent var det väldigt snålt. Säljaren gjorde
sannolikt en mycket dålig affär. Även här kunde han ha haft tur och fått köpa fler
kontrakt automatiskt via dator på 13 kr. Professionella aktörer värderar inte efter
marknadskurser utan efter sina egna modeller, som är var och ens affärshemlighet.
Antagligen hade någon annan aktör lägre volatilitet. Det kan vara så att den som
egentligen sålde inte ville sälja, men gjorde det för att neutralisera sin position. Det
är omöjligt att någon använda sälj-, köp- eller slutkurs för att värdera optionen.
Den aktuella affären var mycket liten och omfattade 40 kontrakt till ett värde om
50 000 kr. Skälet till att handeln sker så sent på dagen var att han hade anledning att
tro att aktien i det efterföljande call-förfarandet skulle handlas ned och att han till
följd av det skulle kunna få ett förmånligt pris. Hade han gjort affären tidigare på
dagen så hade maskinen försvunnit och det hade inte blivit någon mer affär. Det
hade inte blivit några fler affärer och inte längre funnits någon kurs. Han ville få till
så många affärer som möjligt och inte skrämma bort dem. Därför gör han inte affären tidigare. Han ringde mäklaren och bad dem leta efter fler säljare.
Åtalspunkt 3 c
Åklagaren har anfört följande. HMB7Q370 är en säljoption i H&M med lösenpriset
370 kr och slutmånaden maj 2007. Optionen har köpkurs 37,75 kr och säljkurs 39 kr
i marknaden, genomsnittet av dessa köp- och säljkurser ger ett mittpris på 38,38 kr.
Kl. 17:19:58. Ashrafi lägger in en order att köpa 250 kontrakt på 39,25 kr. Han får
omedelbart köpa 50 kontrakt på 39 kr och han får köpa ytterligare 50 kontrakt på
39,25 kr av en annan aktör.
Kl. 17:20:00. Marknaden har stängt med den nya köpkursen 39,25 kr och säljkurs
41 kr, mittpriset har därmed stigit med 0,75 kr till 40,13 kr.
62
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
positionen värderas således högre vid ett högt värderingspris. Genom sina transaktioner har han höjt mittkursen med 1,75 kr från 38,38 till 40,13 kr. Han har etablerat
en ny köpkurs, som är 1,50 kr högre än tidigare. Värdet av hans kontrakt har ökat
med 1 722 000 kr.
Ehsan Ashrafi har till utveckling av sin inställning anfört följande. Det handlade om
en illikvid option. Det hade tidigare under dagen inte gjorts några avslut att hämta
ledning i. Värderingen var teoretisk. Därmed har inte portfölj eller optionen ändrats
i värde. Det har skett en nedgång i värdet på optionen från 39,36 kr den 28 december till 38,02 kr dagen efter. Strategin har varit densamma som för övriga transaktioner.
Ehsan Ashrafi har berättat bl.a. följande. Värdet av denna option har räknats ned
från dagen av Carnegies dator till 38,02 kr. Den har alltså inte ökat i värde. Han
lade en köporder på 39,25 kr trots att marknaden stod i 39 kr eftersom han trodde att
marknaden skulle falla. Om man ser till optionens spread under dagen låg den enda
säljkursen vid dagens början på 41,25 kr. Kursen sjönk sedan ned till 39 kr mot slutet av dagen. När börsen öppnar har ett 15 minuter långt call-förfarande pågått och
man har då hittat ett jämviktspris. Ingen vet dock vilket värde som optionen ska ha.
Därför vågade ingen lägga ett bättre pris än 41,25 kr. Det är inget konstigt att han
senare lade ett pris på 39,25 kr eftersom osäkerheten i call-förfarandet efter det att
börsen stängt är större än innan den öppnar. Beträffande volatiliteten har han utgått
från det högsta, 39,25 kr, han gjorde avslut på. Det gav en volatilitet på 22,668 procent. Det var 140 dagar kvar till förfall och den historiska volatiliteten på 150 dagar
var 22,1584 procent. Det är en halv punkt under vad han handlat för. Om man som
han trodde att aktien skulle falla var det en försumbar skillnad. Det var marknadsmässigt att lägga denna order. Han hade samma tanke som tidigare och ville locka
fram en annan säljare. Han har dock inte ringt runt och frågat efter säljare. Han
hoppades på att marknaden skulle falla. Han hoppades på 250 kontrakt, vilket han
lade en order på. Han fick dock bara handla 100. Värdet på de omsatta optionerna i
63
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
H&M var 391 250 kr. Ingen nedvärdering har skett från Carnegies sida i den aktuella optionen.
Åtalspunkt 3 d
Åklagaren har anfört följande. NDA8M70 är en säljoption där Nordea är underliggande aktie. Lösenpriset är 70 kr och slutmånaden januari 2008. Optionen har köpkurs 0,55 kr och säljkurs 0,90 kr i marknaden, genomsnittet av dessa köp- och säljkurser ger ett mittpris på 0,73 kr.
Kl. 17:19:58. Ashrafi lägger en köporder på 1,10 kr. Han får köpa 50 kontrakt på
0,90 kr, vilket motsvarar hela säljsidan. Köpkursen flyttas därmed upp från 0,55 kr
till 1,10 kr.
Kl. 17:20:00. Marknaden har stängt med den nya fördubblade köpkursen 1,10 kr
och utan säljkurs, mittpriset kan därmed inte beräknas.
Effekten av Ashrafis transaktioner: Ashrafi har 149 560 kontrakt innehavda. Han
har helt köpt bort säljarna med dagens enda avslut och etablerat en ny köpkurs som
är 0,55 kr högre än tidigare, d.v.s. dubbelt så hög. Detta gör att hans teoretiska värdering av optionen, 1,72 kr ligger närmare mittpriset än om han inte genomfört köpen i slutskedet av dagen. Värdet av hans kontrakt har ökat 8 225 800 kr.
Ehsan Ashrafi har till utveckling av sin inställning anfört bl.a. följande. Det hade
inte skett någon handel tidigare under dagen. Priset på optionen ändrades inte p.g.a.
transaktionerna utan p.g.a. en nedgång i priset på aktien. Detsamma gäller förändringen dagen efter.
Ehsan Ashrafi har berättat bl.a. följande. Det teoretiska priset den 28 december var
1,65 kr och dagen efter 1,72 kr. Prisökningen har skett p.g.a. aktiens fall. Transaktioner i optionen skedde den 28 december på kurser mellan 80 och 85 öre. Den ak-
64
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
tuella dagens enda transaktion var när han handlade på 90 öre. Det finns inga volatilitetsbilder p.g.a. det hade skett en nyemission i bolaget och det medför att det inte
gick att göra en bra simulering. Aktiekursen föll under dagen och fallet accelererade
under slutet av dagen. Efter att derivatmarknaden stängt sjönk aktiekursen med 40
öre. Den hade under dagen sjunkit totalt 1,50 kr. Detta borde ha avspeglat sig i derivatmarknaden, men den hade stängt. Under dagen har spreaden legat mellan 20 öre
till 1,15 kr. Trots att aktien föll rörde sig inte säljkursen i optionen, viket var märkligt. Optionen blev alltså billigare och billigare. Självklart vill han då köpa optionerna, även till ett något högre pris. Han satsade på kursen 1,10 kr, vilket var lägre
än högsta säljkurs under dagen. Ingen vill trots detta sälja, vilket skulle skett om det
var ett högt pris. Han vet inte varför värderingen skrevs ned av Carnegie. Varken
han eller Finansinspektionen har kunnat se varför. Att den skrevs ned betyder inte
att den var övervärderad. Hans bevekelsegrunder för handeln var desamma som för
övriga transaktioner. Han avvaktade till sista sekunden för att få köpa så billigt som
möjligt vilket han hade skäl att tro att han skulle få. Hade han köpt tidigare hade
han köpt de säljkurser som fanns och sedan skulle det inte ha funnits fler säljkurser.
Värdet på de omsatta optionerna var 4 500 kr.
Åtalspunkt 3 e
Åklagaren har anfört följande. NDA8M80 är en säljoption i Nordea med lösenpriset
80 kr och slutmånaden januari 2008. Optionen har köpkurs 1,60 kr och säljkurs 1,95
kr i marknaden, genomsnittet av dessa köp- och säljkurser ger ett mittpris på 1,78
kr.
Kl. 17:19:57. Ashrafi lägger en köporder på 2 kr. Han får köpa 100 kontrakt på
1,95 kr.
Kl. 17:19:58. Han får köpa 50 kontrakt på 2 kr, vilket motsvarar hela säljsidan.
Kl. 17:20:00. Marknaden har stängt med den nya, 25 procent högre, köpkursen 2
kr. Säljkursen är avköpt och mittpris kan inte beräknas.
65
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
Effekten av Ashrafis transaktioner: Ashrafi har 22 200 kontrakt innehavda. Genom sina transaktioner har han höjt köpkursen med 0,40 kr från 1,60 kr till 2 kr. .
Han har angett en teoretisk värdering till 2,92 kr, vilket ligger närmare mittpriset än
om han inte genomfört transaktionerna i slutskedet av dagen. Ashrafis teoretiska
värdering ligger 1,14 kr högre än det tidigare mittpriset (2,92 – 1,78 = 1,14). Värdet
av hans kontrakt har ökat 880 000 kr.
Ehsan Ashrafi har berättat bl.a. följande. Värdet på de omsatta optionerna var
29 500 kr. Det teoretiska värdet den 28 december var 2,82 kr och den 29 december
2,92 kr. Värdeförändringen beror endast på aktiens fall. Optionens spread var 1,30
kr – 2,10 kr under dagen och inga affärer gjordes förutom hans affärer. Han har
handlat dagen innan på kursen 1,85 kr. Säljoptionen steg i värde när aktien föll med
1 procent. Därför var det mycket rimligt att han kunde betala 10 – 15 öre mer för
optionen. De största volymerna såldes vid dagens slut. Det är naturligt att man aktivt handlar i detta ögonblick. Till valet av pris kan hänvisas till tidigare spread. Han
har inte betalat ens så mycket han skulle kunna ha gjort med tanke på aktiens fall.
Att han handlade dagen innan mitt på dagen kan ha berott på situationen på marknaden vid tillfället. I det ögonblicket var optionen antagligen köpvärd utefter de då
rådande förutsättningarna. Han har handlat optioner både mitt på dagen och i slutet.
Åtalspunkt 3 f
Åklagaren har anfört följande. OMXS307P940 är en säljoption på OMX-index med
lösenpriset 940 kr och slutmånaden april 2007. Optionen har köpkurs 6,75 kr och
säljkurs 8 kr i marknaden, genomsnittet av dessa köp- och säljkurser ger ett mittpris
på 7,38 kr.
Kl. 15:47:58. Mer än en och en halv timme före stängning förbereder Ashrafi en
köporder på P940. Från början avser den att köpa 1 000 kontrakt på 8 kr men han
66
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
ändrar den först till 8,25 kr och sedan till 8,50 kr.
Kl. 17:19:57. Ashrafi aktiverar sin köporder om 1 000 kontrakt på 8,50 kr, vilket
genererar tre avslut, 75 kontrakt på 8 kr samt 75 + 50 kontrakt på 8,50 kr.
Kl. 17:20:00. Marknaden har stängt är den nya köpkursen 8,50 kr och säljkurs 13
kr, att jämföra med spreaden 6,75 – 8 kr som gällde kl. 17:19:57.
positionen värderas således högre vid ett högt värderingspris. Genom sina transaktioner har han höjt mittkursen med 3,37 kr från 7,38 kr till 10,75 kr. Han har etablerat en ny köpkurs, som är 1,75 kr högre än tidigare. Detta gör att hans teoretiska
värdering av optionen (8,59 kr) ligger närmare mittpriset än om han inte genomfört
transaktionerna i slutskedet av dagen. Värdet av hans kontrakt har ökat 7 920 124
kr.
Ehsan Ashrafi har berättat bl.a. följande. Spreaden under dagen var 6,50 – 8,25 kr.
Det teoretiska värdet dagen innan var 8,86 kr och den aktuella dagen 8,59 kr. Såväl
optionens teoretiska värde som portföljen sjönk i värde. Han handlade kl. 10:46 i
samma option. Han handlade då på 7,50 kr. Strax efter finns ett avslut på 8,25 kr.
Det var inte hans transaktion. Börsen gick upp något under dagen. Att optionen var
illikvid framgår av att någon annan betalat 8,45 kr, d.v.s. ganska mycket mer trots
att börsen stod nästan still just då. Detta visar hur optionsmarknaden fungerar. Priserna ändras från sekund till sekund trots i princip samma förutsättningar. Vid börsens stängning köpte han optionen på 8 kr och 8,50 kr. Det var naturligt att han köpte optionen till de priserna för aktiekursen föll på slutet av dagen. Transaktion kl.
10:46 skedde till volatiliteten 27,34 procent. Senare transaktioner skedde till volatiliteter på 27,61 och 28,077 procent. Det är försumbara differenser. De två sista avsluten är gjorda mot en dator. Det är inte ovanligt att han förbereder sin handel som
han gjorde i det här fallet kl. 15:47. Att han ändrat priset berodde på att han när han
gör det kan se vilken volatilitet en prisändring skulle innebära och att han då anser
ett annat pris mer rimligt. Värdet på de omsatta optionerna var 166 250 kr.
67
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
Åtalspunkt 3 g
Åklagaren har anfört följande. OMXS308A1100 är en köpoption på OMX-index
med lösenpriset 1100 kr och slutmånaden januari 2008. Optionen har köpkurs 90 kr
och säljkurs 118,50 kr i marknaden, genomsnittet av dessa köp- och säljkurser ger
ett mittpris på 104,25 kr.
Kl. 15:51:17. Ashrafi förbereder en säljorder 1 000 på 112 kr.
Kl. 17:19:57. Ashrafi aktiverar ovanstående order manuellt, vilket innebär att den
skickas in i marknaden när bara sekunder återstår av handelsdagen.
Kl. 17:19:58. Han får sälja 75 kontrakt på 112 kr, 925 kontrakt återstå och säljkursen förblir intakt på 112 kr.
Kl. 17:20:00. Marknaden har stängt med köpkursen på 90 kr och den nya säljkursen 112 kr, mittpriset har därmed sjunkit med 3,25 kr.
Effekten av Ashrafis transaktioner: Ashrafi har 9 981 kontrakt utställda och positionen värderas därför högre vid ett lågt pris. Genom sina transaktioner har han etablerat en ny säljkurs, som är 6,50 kr lägre än tidigare och därmed sänkt mittkursen
med 3,25 kr från 104,25 kr till 101 kr. Detta gör att värderingen av optionen som
sker till mittpris stiger kraftigt. Värdet av hans kontrakt har ökat 3 273 825 kr.
Ehsan Ashrafi har berättat bl.a. följande. Optionen har inte värderats utifrån mittpris
utan från ett teoretiskt värde. Det var den 28 december 100,28 kr och den 29 december 100,21 kr. Det var en marginell positiv förändring. Den har inte orsakats av
hans handel. Det har från under ett fåtal minuter under dagen inte funnits någon
köpkurs över huvudtaget. Spreaden under stor del av dagen har varit 118 kr som
säljkurs och 0 som köpkurs. Han har handlat denna option vid fyra tillfällen under
dagen. Han har handlat på mellan 111,5 kr och 113,25 kr. Det framgår att också
andra aktörer handlat i den här optionen vid några tillfällen. Ingen har handlat på
68
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
118,5 kr, som kan sägas vara en låtsaskurs. All handel har skett mellan 111,5 kr och
115 kr. Bara för att det finns en kurs behöver den inte vara rätt. Hans första avslut
skedde till en volatilitet på 18,115 procent. Löptiden var 392 dagar. Nästa avslut
skedde på en volatilitet på 18,182 procent, det var en något högre volatilitet, men
försumbar. Trenden var att han sålde dyrare och dyrare. Nästa avslut var på en volatilitet på 18,082 och därefter på 18,573 procent. Aktien hade stigit på börsen. Den
historiska volatiliteten med 400 dagars löptid var 16,972 procent. Han sålde på lite
högre, det var det mest självklara. Avsaknad av köpkurs visar att det var en dator
som köpte. Handeln var väldigt sporadisk. Värdet på optionen gick ned från 100,68
kr den 28 december till 100,21 kr den 29 december. Värdeminskningen berodde
bara på att aktiekursen gick ned den dagen. Värdet på de omsatta optionerna var
840 000 kr.
Han förberedde säljordern kl.15:51:17 för att han vid tidigare terminsaffären hade
goda skäl att tro att marknaden skulle gå ned. Han handlade i flera portföljer och
hade positioner i 400 aktier och derivat. Det var vanligt att han förberedde order.
Joakim Strid har omvittnat i huvudsak följande. Han är chef för handelsövervakningen på de nordiska börserna och ansvarar för en verksamhet med syfte att övervaka handeln på samtliga marknaderna och som har till uppgift att identifiera marknadsmissbruk och regelöverträdelser. I de i målet aktuella transaktioner som han har
granskat reagerade man på att larmsystemet genererade larm i det absoluta slutskedet av handelsdagen då det skedde hastiga handelsrörelser i det absoluta slutskedet
av den sista handelsdagen under år 2006. Det skedde orderläggning och i vissa fall
avslut i de sista sekunderna eller minuten. Kurser kom därigenom att bli annorlunda
än de varit dessförinnan. Han har granskat de transaktioner som gjordes under de
två – tre sista minuterna av handelsdagen den 29 december 2006. Det är handel den
dagen som börsens anmälan avsåg. Det var dock möjligt att han även har granskat
handel andra dagar.
69
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
Carnegie har sagt att mittpriser har använts för värdering av vissa kontrakt. Då påverkar köp- och säljkurser värderingen. Genom t.ex. handeln i optionen
OMXS308A110 i slutet av handelsdagen den 29 december 2006 har mittpriset flyttats upp. Om Carnegie använt mittpris för värdering har dess värdering därmed påverkats positivt. Marknaden har påverkats genom att köp- och säljkurs har blivit
högre. En annan aktör som använt mittpris hade påverkats på samma sätt. Om en
aktör använt senaste betalpris för värdering skulle en sådan värdering också förändrats. Carnegies handel har påverkat priset.
Köp- och säljkurser kan även användas för rimlighetsbedömning av teoretiska priser. Detta kan man göra om det finns ett marknadspris. Ett av Carnegie använt teoretiskt pris på en option har kunnat framstå som mer rimligt genom att en order från
Carnegie har ändrat köp- eller säljkurs. Han har svårt att se att man helt kan bortse
från marknadspriser. Avseende slutkurser gäller att den som vill skaffa sig en uppfattning om värdet på ett visst instrument använder marknadspriser. Användare drar
dock olika slutsatser, men det är klart att marknadspriser påverkar. Marknadspriset
är en spegelbild av vad marknaden värderar ett visst instrument till även om man
kan diskutera vad ”marknaden” innebär. Om mittpriset har använts för värdering så
har Carnegies värdering i vissa fall påverkats positivt. Marknaden har påverkats
genom att köp- och säljkurs har blivit högre. En annan aktör som använt mittpris
hade påverkats på samma sätt. Om en aktör använt senaste betalpris för värdering
skulle en sådan värdering också förändrats. Carnegies handel har påverkat priset.
Från börsens sida har man haft invändningar mot det samlade mönstret i Carnegies
handel. Det är över huvud taget mönstret i Carnegies handel som man från börsens
sida funnit vara anmärkningsvärt. Börsen kan inte se vilken individuell handlare hos
Carnegie som lagt en viss order. Börsens larmsystem kan generera larm även för
marknadsmässiga transaktioner och transaktioner där en säljorder har lagts med
minsta tick-size som nedsättning av priset. Det beror på vad systemet jämför med
för referenspris. Det finns i och för sig inget hinder mot att lägga order sent på han-
70
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
delsdagen och inte heller att förbereda order att läggas vid en senare tidpunkt, för
vilket det kan finnas skäl.
Den viktigaste parametern som styr prisnivån på en option under en dag kan vara
priset på den underliggande tillgången eller värderingen av volatiliteten. Befinner
man sig väldigt nära slutdatum är det säkert tiden. Det är marknadsmässigt och att
försöka sälja så dyrt som möjligt och det är marknadsmässigt försöka köpa så billigt
som möjligt. Är man angelägen om att där och då sälja en köpoption och inte får
något avslut på sin order får man sänka sin säljkurs, eventuellt upp till befintlig
köpkurs. På motsvarande sätt får den som är angelägen om att där och då köpa en
säljoption och inte får något avslut på sin order höja sin köpkurs, eventuell till befintlig köpkurs.
Han har ingen uppfattning om Aleksandar Adamovics affärsstrategi med avseende
på optionerna ERICB8M22, ERICB8A26, ERICB9A26 och ERICB9A30. Om man
köper en stor position i en säljoption och har den som en isolerad position så spekulerar man i en nedgång i den underliggande aktien. Värdet på aktien i Ericsson gick
ned före januari 2008, men han vet inte hur mycket. Han har heller ingen uppfattning om Jean-Noel Lacostes portfölj, om denne haft någon risk, som denne varit
instruerad att täcka och kan inte kommentera dennes strategier. Det är normalt att
man lägger ifrån sig risken i ett instrument genom innehav i andra instrument. En
tro på att en till en option underliggande aktie ska handlas ned i den handel som
följer efter optionsmarknaden har stängt kan, allt annat lika, var ett affärsmässigt
och rimligt motiv för en transaktion.
Carnegies köporder för optionen ABB8N80 i slutet av handelsdagen den 29 december 2006 har varit ägnad att få Carnegies teoretiska värdering att framstå som rimligare. Detta är dock en relativt illkvid option. Om man där och då ansåg att man
måste genomföra den i målet aktuella transaktionen så var inte priset fel.
71
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
Beträffande den i åtalet aktuella handeln i optionen ABB7N110 den 29 december
2006 har mittpriset flyttats upp. Om detta av Carnegie använts för värdering har
dess värdering påverkats positivt.
Carnegies i åtalet aktuella handel i optionen ERICB8A26 den 31 oktober 2006 har
medfört en förändring av köp- och säljkurs mot slutet av handelsdagen och att spreaden flyttats nedåt. Aktien har gått upp i pris under denna dag och man kan därmed
förvänta sig att priset på optionen, allt annat lika, går upp. Anledningen till att Aleksandar Adamovic har sänkt priset när han lagt sina order är rimligen att denne ville
ha avslut. Med hänsyn tagen bara till förevisade uppgifter för denna transaktion är
transaktionen inte anmärkningsvärd.
Den i målet aktuella handeln i ERICB8M22 den 30 november 2006 visar att avslut
har skett tidigare under dagen och att det mot slutet av handelsdagen framstår som
att det lades köporder som förändrade köpkurserna uppåt. Köpkursen och spreaden
flyttades därmed uppåt. Den blå pricken på denna illustration är ett manuellt avslut
som rapporterats in. Man är inte skyldig att rapportera sådana, men om ett avslut
sker på börsen måste det rapporteras in. Det sker under dagen ett prisfall i den underliggande aktien och man kan, allt annat lika, då förvänta sig att priset på säljoptionen stiger.
Avseende optionen ERICB8A26 framgår av handlingarna att det den 30 november
2006 inte sker några avslut förrän i slutskedet av handelsdagen. I slutskedet skedde
ett eller flera, vid samma tidpunkt och då för relativt många kontrakt. Spread samt
köp- och säljkurser gick därmed ned. Aktien föll denna dag och priset på köpoptionen kunde därmed också förväntas falla. Om man är angelägen om att genomföra en
transaktion är det inte konstigt att sänka sitt pris.
Den 29 december 2006 står aktien i Ericsson still efter ett initialt kursfall. Han har
ingen anledning att tro att Aleksandar Adamovic här sänkte priset på sin säljorder i
72
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
optionen ERICB8A26 till 3,85 kr av annat skäl än att det inte fanns något köpintresse vid priset 3,90 kr. Allt annat lika är det inte otillbörligt att sänka med minsta ticksize. Ser man enbart på underlaget för denna transaktion var det inget konstigt med
den.
Carnegies handel i optionen ERICB8M22 den 29 december 2006 medförde att
spreaden flyttades, om än inte så mycket. Det fanns här inga säljare på en order till
priset 0,85 kr, vilket lades av Aleksandar Adamovic, men han har ändå utgått från
detta pris när han angett vilken spread som förelåg innan den i målet aktuella orden
lades eftersom han sett endast de sista transaktionerna under handelsdagen och de
priser som förelegat omedelbart innan dessa. Han vet inte om det är något fel på
prisnivån 0,90 kr men den aktuella åtgärden har varit ägnad att sätta den prisnivån.
Det är mönstret i Carnegies samlade handel som är anmärkningsvärt.
Beträffande den i målet aktuella sänkningen med 25 öre av priset på Aleksandar
Adamovics säljorder i optionen ERICB9A26 den 29 december 2006 behöver inte
priset ha varit fel. Genom att lägga priset vid slutet av dagen på 4,75 kr i stället för
5,0 kr åstadkoms en positiv värderingseffekt. Allt annat lika är det dock inte förbjudet.
Det förefaller som att de order som lagts i slutet av dagen den 29 december 2006 för
optionen ERICB9A30 har uppfattats som attraktiva för andra aktörer. Optionen är
mer illikvid. Orderna är lagda med användande av en lägre värdering än vad som
använts innan dessa order lades. Åtgärden att sänka marknadspriset och spreaden
har varit förenliga med ett syfte att få en sådan värdering att framstå som mer rimlig. Mot slutet av dagen verkar det inte ha hänt någonting med spreaden. Man måste
se den aktuella handeln i denna option i ett sammanhang.
Den 29 december 2006 skedde inga avslut i optionen BOLI8M140 förrän Carnegie
mot slutet av dagen lade köporder i sådan utsträckning att säljkursen flyttades upp
73
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
till där köpkursen tidigare låg. Liggande säljorder har omsatts genom dessa köporder och det finns därmed inte någon spred längre.
Även i optionen BOLI8M150 skedde den 29 december 2006 avslut i det absoluta
slutskedet av handelsdagen varvid köpkursen blev högre än den säljkurs som tidigare använts och det inte längre fanns någon säljkurs. Carnegies teoretiska värdering
framstod genom handeln som rimligare.
Carnegies handel i optionen NDA8M70 i slutet av handelsdagen den 29 december
2006 medförde att det inte längre fanns någon säljkurs. Man ifrågasatte om inte
denna handel syftat till att påverka prisbilden för att motivera den teoretiska värdering som Carnegie hade av instrumentet.
I optionen NDA8M80 gjordes den 29 december 2006 transaktioner först i det absoluta slutskedet av handelsdagen då order lades med påföljd att befintliga säljorder
handlades av och det inte längre fanns någon köpkurs. Det anmärkningsvärda är här
att den teoretiska värderingen avvek från intervallet för köp- och säljkurser. Den
teoretiska värderingen har genom handeln framstått som rimligare. Vad det gäller
aktiekursens svängning denna dag ska man vara försiktig att dra några slutsatser om
graden av förändring som svängningen medför för optionspriset. Det som man med
säkerhet kan se är riktningen på prisförändringen i optionen.
De köporder som Carnegie lagt i slutet av handelsdagen den 29 december 2006 i
optionen OMXS307P940 har framstått som alltför attraktiva för andra aktörer. Genom handeln fanns inte längre någon säljkurs. Carnegie har uppgett att dess teoretiska värdering av optionen var 8,59 kr, vilket innan den aktuella handeln låg utanför spreaden men efteråt kom att ligga inom den.
Den i åtalet aktuella handeln den 29 december 2006 i optionen OMXS308A110 har
mittpriset definierats av de två order som Carnegie lagt i slutet av handelsdagen,
74
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
d.v.s. köpordern på 90 kr, vilken innebär ett pris långt under det där optionen tidigare handlats, och säljordern på 112 kr. För börsen har det sett ut som att detta mittpris
var lägre än det där avslut tidigare skedde i instrumentet.
Michael Tiemann har omvittnat bl.a. följande. Han är utbildad civilekonom med
erfarenhet av optionshandel och trading från HQ Bank och Swedbank. Han har sedan år 2001 hållit utbildningar avseende derivat, bl.a. för de nordiska börserna inklusive Stockholmsbörsen, de stora svenska bankerna, svenska fondkommissionärsfirmor o.s.v. Företaget han arbetar med håller även utbildningar för SwedSec, Finansinspektionen och Ekobrottsmyndigheten. Han har under år 2003 arbetat på
Carnegie, och då tillsammans med de tre tilltalade.
De finns flera parametrar som styr en options värde. Den tydligaste är den underliggande aktiens värde samt det utbud och den efterfrågan som finns på optionen. Volatiliteten är den näst viktigaste parametern. Om en aktör vill köpa en säljoption
men inte får något svar på en order han eller hon lagt med ett pris inom spreaden är
det ”snällaste” sättet denne kan få till ett köp antingen att avvakta eller att förbättra
sitt bud ett tick. Vill man sälja en köpoption gäller det motsatta, d.v.s. man får avvakta eller gå ned ett tick i pris. Det är säkert svårare att göra jämförelser med priser
för andra optioner vid handel med illikvida optioner och det förekommer säkert att
det för sådana inte funnits kurser eller avslut under flera dagar. Man kan dra nytta
av att handla en option innan optionsmarknadens stängning om man tror att aktiekursen kommer att gå ner under den efterföljande handeln.
Det är mer aktivitet vid tiden för marknadens öppning och stängning än däremellan.
Det förekommer att det vid dessa tidpunkter förekommer avvikande priser på optioner då optioner är mer illikvida än aktier. Det förekommer generellt mer aktivitet på
börsen under den sista handelsdagen på månaden eller året. Han har noterat att den i
målet aktuella handeln har skett i slutminuterna på sista handelsdagen för oktober,
november och december 2006 samt sista handelsdagen januari 2007. Han tycker
75
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
inte det stämmer med Aleksandar Adamovics handel, som har varit konsekvent under alla dagar, att denna skulle ha skett för att påverka kurser i aktuella instrument
för att passa en viss värdering. Han instämmer inte med Finansinspektionens uppfattning eller börsens disciplinnämnds misstankar. Han hade själv kunnat handla på
liknande sätt om han hade haft liknande intressen i aktuella optioner.
Om den underliggande aktien går upp i värde kan man förvänta sig att en köpoption
i aktien går upp i värde och att en säljoption i aktien går ned i värde. Om aktiekursen står still kan man förvänta sig endast små variationer i optionens värde. Av vad
som framkommit angående hur Aleksandar Adamovic byggt upp positioner i optionerna ERICB8M22, ERICB8A26 och ERICB8A26 framstår det som att denne hoppades på en nedgång av priset för aktien i Ericsson. Säljoptionerna skulle då ha gått
upp i värde och köpoptioner skulle ha gått ned i värde.
Av materialet angående Aleksandar Adamovics handel i optionen ERICB8A26 den
31 oktober 2006 framgår att denne har velat sälja fler kontrakt och försökt sälja dessa så dyrt som möjligt.
Avseende Aleksandar Adamovics handel i optionen ERICB8M22 den 30 november
2006 framgår av materialet att denne fortsatte att köpa nedsida och att denne således
hoppats på en krasch i Ericssonaktien. Det ser ut som att Aleksandar Adamovic
försökt köpa så billigt som möjligt. Inget i Aleksandar Adamovics handel i denna
option den aktuella dagen framstår som konstigt. Aleksandar Adamovic hade ett
stort köpintresse och optionens värde har gått upp, sannolikt p.g.a. att den underliggande aktien har gått ned i värde, men det är svårt att förstå vad åklagaren avser
med att Aleksandar Adamovic skulle ha ”låst kursen” på en viss nivå.
Alexander Adamovics handel i optionen ERICB8A26 den 30 november 2006 framstår av materialet inte som egendomlig. Det rör sig om mycket stora volymer i förhållande till marknaden, vilket inte spelar någon roll för frågan om handeln är
76
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
marknadsmässig. Priserna i spreaden vid stängningen föranleddes av att den underliggande aktien hade gått ned under dagen.
De order som Aleksandar Adamovic lade för kontrakt i optionen ERICB8A26 den
12 december 2006 stämmer vad det gäller priser med att den underliggande aktien
föll i pris inledningsvis för att sedan stå still under resten av dagen. Aleksandar
Adamovics handel kan stämma med den angivna affärsstrategin. Det är inget ovanligt att det saknas en köpkurs i slutet av handelsdagen och inget som var Aleksandar
Adamovics fel.
Den 29 december 2006 handlades ERICB8M22 på 0,85 kr till 0,90 kr under dagen.
Aleksandar Adamovic försökte, efter att handeln en tid skett till priset 0,90 kr, få
köpa optionen för 0,85 kr. Detta var marknadsmässigt. Så är det även när Aleksandar Adamovic har försökt köpa på 0,90 kr när denne inte fick köpa några optioner
för priset 0,85 kr. Det hade varit mer rättvisande av åklagaren att välja 0,90 kr än
0,85 kr som utgångspunkt eftersom det var där marknaden förefaller ha legat.
Prisutvecklingen för optionen ERICB9A26 under handelsdagen den 29 december
2006 stämmer med aktiekursens utveckling under dagen i den underliggande aktien
och vad som framkommit om Aleksandar Adamovics affärsstrategi. Det är inte
ojuste av Aleksandar Adamovic, när denne inte fick sålt några kontrakt för priset
5,0 kr i slutet av handelsdagen, att sänka sitt pris med ett tick, vilket är minsta möjliga sänkning. Det fanns ett köpintresse vid priset 4,75 kr och det var uppenbarligen
där marknaden låg.
Aleksandar Adamovic sänkte under handelsdagen den 29 december 2006 sitt säljbud i kontrakt i optionen ERICB9A30 tills det att denne fick avslut på priset 3,10
kr. Efter avslutet lade denne order till allt högre priser. Om Aleksandar Adamovic
hade utställda köpoptioner, d.v.s. en negativ position, var agerandet att höja priset
inte förenligt med åklagarens misstanke att priset skulle ha påverkats för att passa
77
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
den teoretiska värderingen. Marknadsvärdet av optionen ökade när säljpriset ökade.
Prisutvecklingen i optionen ERICB8M22 under handelsdagen den 31 januari 2007
stämmer överens med kursrörelsen i den underliggande aktien. Det är inget konstigt
med Aleksandar Adamovics handel och den stämmer med den uppgivna strategin.
Det är inte anmärkningsvärt att det lades en order nio sekunder innan marknadens
stängning. Ordern är dessutom lagd till samma köpkurs som tidigare.
Prisnedgången i optionen ERICB9A26 handelsdagen den 31 januari 2007 kan rimligtvis förklaras med att aktiekursen i den underliggande aktien har gått ned. Det
framgår att det inte fanns något köpintresse på nivån 5,25 kr till 4,75 kr. Det är inte
något anmärkningsvärt med att Adamovic sänkte priset för sina säljbud.
Det är naturligt att priset på optionen ERICB9A30 gått ned under handelsdagen den
31 januari 2007. Den sista order som Aleksandar Adamovic lade, på 3,2 kr, är inte
lagd anmärkningsvärt nära marknadens stängning.
Han har sett utdrag ur uppgifter om Jean-Noel Lacostes portfölj. Det som framför
allt var intressant ur riskperspektiv var att Lacoste hade fått sälja väldigt mycket
optioner på nedsida. Denne var kort många kontrakt. Det hade för Lacoste blivit
mycket dyrt om det hade blivit ett kraftigt fall i den aktuella aktien. Dels skulle Lacoste då förlorat på nedgången som sådan, dels skulle Jean-Noel Lacoste ha förlorat
på att denne var kort optioner generellt. Detta har att göra med att den implicita volatiliteten går upp vid en krasch och att de då blir extra dyrt att köpa tillbaka optioner. För att få ned risken är det enda man kan göra att köpa sälj- eller köpoptioner
på nedsida i den specifika aktien. Det är inget märkligt att man handlar för att täcka
risk i slutet av handelsdagen.
Beträffande Jean-Noel Lacostes handel i optionen ABB7N110 den 29 december
2006 framgår av materialet inte om det hade gått att handla billigare, dock framgår
78
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
att den som ville handla direkt i marknaden inte hade kunnat handa billigare. Detsamma gäller för handeln i optionen ABB8N80 den dagen.
Tingsrättens bedömning
Av 8 § lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella
instrument följer att den som vid handel på värdepappersmarknaden eller annars
förfar på ett sätt som han eller hon inser är ägnat att otillbörligen påverka marknadspriset eller andra villkor för handel med finansiella instrument eller på annat
sätt vilseleda köpare eller säljare av sådana instrument döms för otillbörlig marknadspåverkan till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller
fängelse i högst sex månader. Är brottet med hänsyn till omfattningen av marknadspåverkan eller övriga omständigheter att anse som grovt, skall dömas till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.
För otillbörlig marknadspåverkan döms också den som vid handel på värdepappersmarknaden eller annars förfar på ett sätt som han eller hon borde inse är ägnat
att påverka eller vilseleda på sätt som anges i första stycket. I dessa fall döms till
böter eller fängelse i högst ett år. Om gärningen är ringa döms inte till ansvar.
Marknadsmissbruksdirektivet (2003/6/EG) definierar otillbörlig marknadspåverkan
som transaktioner eller handelsorder som ger eller kan förväntas ge falska eller vilseledande signaler om tillgång, efterfrågan eller pris på finansiella instrument. Detta
gäller dock inte om det funnits ett legitimt skäl att utföra transaktionen och transaktionen eller ordern stämmer överens med godtagen marknadspraxis på den berörda
marknaden. Exempel som nämns är transaktioner som sker strax innan marknaden
stänger på ett sådant sätt att de investerare som handlar på grundval av slutkursen
vilseleds.
79
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
Av utredningen framgår att övervakningssystemet på Stockholmsbörsen den 29
december 2006 reagerade på hastiga handelsrörelser i det absoluta slutskedet på
dagen.
Aleksandar Adamovic och Ehsan Ashrafi hade lagt ett flertal order i slutskedet av
den 29 december 2006. Även Jean-Noel Lacoste har lagt sina order i slutskedet av
denna dag. De omständigheter under vilka orderna lagts utgör förhållanden som
kan vara signaler, som enligt nämnda direktiv ska beaktas när man tar ställning till
om ett agerande utgör otillbörlig marknadspåverkan. Köp- och säljkurser kan naturligtvis vara ägnade att påverka värderingen inte bara av aktier utan även av optioner
även om de för de senare instrumenten inte är av lika stor betydelse. De tilltalade
har anfört att den i målet aktuella handeln har skett konsekvent och på ett sätt som
de tillämpat även andra dagar och vid andra tidpunkter.
De prisändringar som förekommit i orderläggningen i slutskedet av dagen har enligt
de tilltalade gjorts för att få avslut och har skett med, i vart fall när det gäller Aleksandar Adamovic minsta möjliga prisförändringar.
Aleksandar Adamovic och Ehsan Ashrafi har förklarat att deras orderläggning och
handel följt en strategi som under några månader varit densamma. För Adamovics
del handlade det om en spekulation i att Ericsson-aktien skulle komma att falla och
för Ashrafis del att han spekulerat i en kraftig nedgång på marknaden.
Jean-Noel Lacoste har även han hävdat att han konsekvent har handlat i samma
riktning under de sista två – tre månaderna år 2006 med avsikt att eliminera risken i
sin position. Enligt Lacoste har Carnegie inte heller omvärderat ABB-kontrakten.
Joakim Strid har varit noga med att påpeka att det varit mönstret i Carnegies samlade handel under en längre tid som varit anmärkningsvärt. Joakim Strid har förklarat
sig inte ha någon uppfattning om huruvida den aktuella handeln har företagits av de
80
Avdelning 4
Enhet 42
DOM
2010-12-15
B 2026-09
skäl de tilltalade anfört. Michael Tiemann har bekräftat att den aktuella orderläggningen skulle vara förenlig med de strategier de tilltalade uppgivit sig ha haft. Inget
av vittnena har gjort gällande att de enskilda order som de tilltalade har lagt behöver
stå i strid med godtagen marknadspraxis.
Mot bakgrund av vad de tilltalade och vittnena anfört har åklagaren inte visat att de
tilltalades orderläggning inte har betingats av de skäl dessa anfört. Handeln får därför anses legitim. Det kan inte heller mot bakgrund av vad vittnena redovisat eller i
övrigt anses styrkt att handeln varit oförenlig med godtagen marknadspraxis.
Vad Stockholmbörsens disciplinnämnd uttalat i ditt beslut den 28 november 2007
tar sikte på Carnegies handel under lång tid, åren 2005 – 2007. Disciplinnämnden
har för övrigt inte haft till uppgift att granska de enskilda handlarna och har dessutom inte haft underlag för att göra en sådan bedömning.
Med hänsyn till det anförda ska åtalet i dess helhet ogillas.
De offentliga försvararnas ersättningsanspråk får anses skäliga.
Med hänsyn till utgången i ansvarsdelen ska Aleksandar Adamovic och Jean-Noel
Lacoste tillerkännas begärd ersättning för vittneskostnader.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 400)
Överklagandet ska vara ställt till Svea hovrätt och ska ha kommit in till tingsrätten
senast den 5 januari 2011.
Ann-Britt Jansson
Bilaga 1
Enhet 42
INKOM: 2010-03-17
MÅLNR: B 2026-09
AKTBIL: 10
Bilaga 2
Bilaga
ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE – DOM I BROTTMÅL
Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller
ett i domen intaget beslut, ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas
till tingsrätten. Överklagandet prövas av den
hovrätt som finns angiven i slutet av domen.
2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det
slut som tingsrätten har kommit till,
3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas
av högre rätt, eller
Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten
inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen.
DV 400 • 2008-11 • Producerat av Domstolsverket
Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får
också motparten överklaga domen (s.k. anslutningsöverklagande) även om den vanliga
tiden för överklagande har gått ut. Överklagandet ska också i detta fall skickas eller lämnas till tingsrätten och det måste ha kommit in
till tingsrätten inom en vecka från den i domen angivna sista dagen för överklagande. Om
det första överklagandet återkallas eller förfaller kan inte heller anslutningsöverklagandet prövas.
Samma regler som för part gäller för den som
inte är part eller intervenient och som vill överklaga ett i domen intaget beslut som angår
honom eller henne. I fråga om sådant beslut
finns dock inte någon möjlighet till anslutningsöverklagande.
För att ett överklagande ska kunna tas upp i
hovrätten fordras i vissa fall att prövningstillstånd meddelas. Hovrätten lämnar prövningstillstånd om
1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har
kommit till,
4. det annars finns synnerliga skäl att
pröva överklagandet.
Om prövningstillstånd krävs och sådant inte
meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det
är därför viktigt att det, i de fall prövningstillstånd krävs, klart och tydligt framgår av överklagandet till hovrätten varför klaganden anser
att prövningstillstånd bör meddelas.
I vilka fall krävs prövningstillstånd?
Brottmålsdelen
Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten
ska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade
1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller
2. frikänts från ansvar och brottet inte har mer
än 6 månaders fängelse i straffskalan.
Enskilt anspråk (skadeståndstalan)
För att hovrätten ska pröva en skadeståndstalan krävs prövningstillstånd. Från denna regel
gäller följande undantag:
Överklagas domen även i brottmålsdelen och
avser överklagandet frågan om den tilltalade
ska dömas till ansvar för en gärning krävs inte
prövningstillstånd för ett till denna gärning
kopplat enskilt anspråk i de fall
www.domstol.se
1. det enligt ovanstående regler inte krävs
prövningstillstånd i brottmålsdelen, eller
skäl enligt klagandens mening är oriktiga,
5. de bevis som åberopas och vad som
ska styrkas med varje bevis, samt
2. prövningstillstånd i brottmålsdelen
meddelas av hovrätten.
6. om prövningstillstånd behövs, de omständigheter som åberopas till stöd för
att prövningstillstånd ska meddelas.
Beslut i övriga frågor
Krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävs
även prövningstillstånd vid beslut som endast
får överklagas i samband med överklagande av
domen.
Skrivelsen med överklagande ska innehålla
uppgifter om
1. den dom som överklagas med angivande av tingsrättens namn samt dag
och nummer för domen,
2. parternas namn och hemvist och om
möjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benämns klagande respektive motpart,
3. den ändring av tingsrättens dom som
klaganden vill få till stånd,
4. grunderna (skälen) för överklagandet
och i vilket avseende tingsrättens dom-
Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska
ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller
en förnyad syn på stället, ska han eller hon
ange det och skälen till detta. Klaganden ska
också ange om han eller hon vill att målsäganden eller den tilltalade ska infinna sig personligen vid huvudförhandlingen i hovrätten. Är
den tilltalade anhållen eller häktad, ska det anges.
Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden
eller hans/hennes ombud. Till överklagandet
ska bifogas lika många kopior av skrivelsen
som det finns motparter i målet. Har inte klaganden bifogat tillräckligt antal kopior, framställs de kopior som behövs på klagandens bekostnad. Ytterligare upplysningar lämnas av
tingsrätten. Adress och telefonnummer finns
på första sidan av domen.
www.domstol.se

Klicka här för att läsa hela domen

Transcription

Similar documents

Läs hela artikeln från Dagens Industri (pdf).

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella

Nya Carnegiebryggeriet AB (publ)

Skrivelsen - Snaphanen.dk

Hur analyser innehållet i en SIE4 fil med hjälp av Excel och

UPPROPSLISTA - Allehandaland.se

Mycket allvarlig kritik riktas om jäv mot domare Ingela Klinteberg vid

finner du här - Nätverket Stoppa Pedofilerna

Läs domen här - Kriminellt.com