AGILITYDOMARENS DIREKTIV

Transcription

Finska Agilityförbundet
Finska Agilityförbundet / förbundets möte
Finska Kennelklubben / prov- och tävlingskommittén
B.1_Agilitydomarens direktiv
14.10.2012
5.3.2013
1(21)
AGILITYDOMARENS DIREKTIV
DEL I
AGILITYDOMAREN
Allmänt
Agilitydomaren skall ha behörighet i en nationell kennelorganisation som godkänns av FCI. En utländsk
domares behörighet bör kontrolleras via Kennelklubben hos domarens land.
Agilitydomaren skall upprätthålla sin kompetens så att han/hon är kapabel att klara av domarens uppgifter
och är medveten om grenens allmänna trender. Noggrannare bestämmelser om agilitydomarnas utbildning
och behörighet ges i gällande skolnings- och behörighetsdirektiv för provdomare (Bilaga C).
Principer som styr domarens verksamhet
Agilitydomaren skall känna till innehållet i agilitystadgarna samt äga en bred kännedom om grenen.
Agilitydomaren skall också känna till gällande agilityregler och tolkningsdirektiv (Judging
Guideslines). Agilitydomaren skall följa de nationella tolkningsdirektiv som agilitydomarna gemensamt
kommit överens om. Agilitydomaren skall vara omutlig, ärlig och rättvis och skall behandla alla ekipage enligt
samma principer. Agilitydomaren skall handla objektivt och han/hon får inte låta sina egna känslor påverka
besluten. Agilitydomaren skall uppträda artigt och sakligt.
Agilitydomaren skall vara opartisk. Agilitydomaren skall inte ta emot ett uppdrag som äventyrar hans/hennes
opartiskhet som domare i tävlingen.
Domarens uppgifter
Domarens uppgift är att övervaka att agilitystadgarna följs i tävlingen. Agilitydomaren är ansvarig för
planerandet av banan och byggandet av denna samt bedömningen av banloppen i enlighet med
agilityreglerna.
Agilitydomaren skall ta i beaktande rådande förhållanden då han/hon bedömer huruvida tävlingen kan
genomföras på ett tryggt och jämlikt sätt.
Vid tävlingsplatsen gör agilitydomaren tillsammans med tävlingsarrangören beslut i frågor som har med
tävlingens arrangemang och genomförande att göra. Agilitydomaren har rätt att ingripa om förarna uppträder
olämpligt på tävlingsplatsen (disciplinärenden). Dessutom avgör domaren, inom gränserna för hans/hennes
befogenheter meningsskiljaktigheter (besvärsärenden) som uppstår under tävlingens eller
tävlingsevenemangets gång. Agilitydomaren skall meddela till FIAGI och Kennelklubben om sådana brott
mot agilitystadgarna där domarens befogenheter att lösa ärendet inte är tillräckliga.
Agilitydomaren skall i tävlingen eller tävlingsevenemanget








ge direktiv åt ansvariga provfunktionären om eventuella granskningar av ID-märkningar och löp,
bestyrka hundens tävlingsbok före första tävlingen,
döma de tävlingsklasser som man på förhand kommit överens om,
säkerställa att hindren är säkra och regelmässiga,
övervaka byggandet av banan,
bestyrka tävlingsprotokollen, samt certifikaten,
övervaka domaraspiranternas övningsbedömningar och ge ett skriftligt utlåtande om dessa samt
göra en anteckning om domaraspiranten i tävlingsprotokollet samt
tillsammans med den ansvariga provfunktionären övervaka funktionärsaspiranternas arbete och ge
ett skriftligt utlåtande om deras verksamhet.
14.10.2012
5.3.2013
2(21)
Assisterande agilitydomare och tekniska hjälpmedel
Tävlingsklassens ansvariga agilitydomare bestämmer hur denna och den assisterande domaren delar på
uppgifterna på banan. Vid internationella tävlingar ansvarar den assisterande domaren enbart för
bedömningen av kontaktfältet på bommens uppfart, i enlighet med FCI:s Judging Guidelines.
Som hjälp vid bedömningen kan agilitydomaren använda sig av tekniska hjälpmedel som godkänts av FCI,
Kennelklubben eller FIAGI.
Antalet hundar som skall bedömas
Tävlingsarrangören kommer redan i samband med domarkallelsen överens med agilitydomaren om antalet
hundar som denna skall döma. Man skall alltid i god tid komma överens med agilitydomaren om
överskridningar i antalet hundar som avtalats om. Agilitydomaren godkänner tidtabellen som
tävlingsarrangören lagt upp.
Klädseln
Agilitydomaren bör klä sig sakligt och praktiskt. Agilitydomaren får inte bära på sig sponsorers eller
föreningars emblem.
Resekostnader, dagtraktamenten och andra kostnadsersättningar
Agilitydomarens resekostnader, dagtraktamenten samt inkvarterings- och måltidsersättningar betalas i
enlighet med de beslut som skatteverket årligen gör (Skatteverkets beslut: Skattefria
resekostnadsersättningar och Hur resekostnadsersättningar som ett allmännyttigt samfund betalt ska
antecknas på årsanmälan)
Domarpraktikant
Den som har för avsikt att bli agilitydomare skall efter domarskolningen utföra övningsbedömningar för att
skaffa sig kompetens som agilitydomare. Man anhåller skriftligen om lov till övningsbedömning av
tävlingsarrangören och den för tävlingen utsedda agilitydomaren. Detta skall ske före anmälningstiden går
ut.
Tävlingsarrangören eller agilitydomaren har rätt att vägra ta emot en domarpraktikant.
Agilitydomaren godkänner på förhand de av domarpraktikanten planerade banorna som denna dömer under
uppsikt av agilitydomaren. Ifall det ordnats med mat på tävlingsplatsen bjuds domarpraktikanten på mat.
14.10.2012
5.3.2013
3(21)
DEL II
TÄVLINGSBOKENS ANTECKNINGAR
Bestyrkande av tävlingsboken
Agilitydomaren bestyrker tävlingsboken före hundens första officiella tävling. I samband med bestyrkandet av
tävlingsboken kontrollerar agilitydomaren hundens registeruppgifter och ID-märkningen. Hunden skall vara
minst 18 månader och 1 dag gammal. Ifall en hund som är född efter 1.1.2001 har kuperad svans eller öron
skall det, för att tävlingsboken skall bestyrkas, uppvisas ett veterinärintyg över att kuperingen har gjorts på
veterinärmedicinska grunder. Hos hundar som är naturligt stubb- eller kortsvansade skall det i registerbeviset
stå antecknat ”TÖ” eller ”LY”.
Bestämmande av storleksklassen
Agilitydomaren bestämmer hundens storleksklass i samband med att tävlingsboken bestyrks. Hunden
behöver inte mätas om den klart hör till en viss storleksklass. Fastän hunden inte skulle bli mätt skall den
vara på plats så att domaren kan handskas med den när tävlingsboken bestyrks.
Ifall hunden inte klart hör till en viss storleksklass mäts den. Hunden skall stå i normal ställning och rätt
vinklad. Mätningen utförs ovanpå skulderbladen.
Agilitydomaren antecknar storleksklassen i tävlingsboken samt bestyrker tävlingsboken.
Hunden får inte delta i tävlingen ifall dess storleksklass inte kan bestämmas.
Bestämmande av storleksklassen med tilläggsmätningar
Den agilitydomare som utförde den första mätningen kan kräva att hunden mäts på nytt. Bestämmandet av
storleksklassen grundar sig i detta fall på mätresultat av högst tre olika agilitydomare. Varje agilitydomare
antecknar storleksklassen i tävlingsboken. Hundens slutliga storleksklass bestäms av majoriteten av
mätresultaten. Den första mätningen/storleksklassen är i kraft tills den slutliga storleksklassen är bestyrkt. De
resultat som uppnåtts förblir giltiga fastän storleksklassen skulle ändra.
Hundens storleksklass kan bestämmas på nytt när det har förflutit minst 6 månader från föregående
fastställande av storleksklass. Ett nytt bestämmande av storleksklass sker alltid via ett kollegium. Endast en
agilitydomare kan på basen av en förhandsmätning föreslå ett nytt bestämmande av storleksklassen. Den
agilitydomare som föreslår ett nytt bestämmande av storleksklassen kan inte höra till detta kollegium. Vid det
nya bestämmandet av storleksklassen skall det alltid finnas tre agilitydomare närvarande som oberoende av
varandra utför en mätning av hunden. Hundens slutliga storleksklass bestäms av majoritetens
mätningsresultat.
Ifall mätningen utförs av en utländsk agilitydomare som godkänts av en FCI-behörig kennelorganisation skall
den finländska agilitydomare ge anvisningar om de finländska principerna vid mätning.
Hunden kan vid behov kontrollmätas ifall den väljs till landslaget. Kontrollmätningen sker alltid i ett kollegium.
Eventuella åtgärder efter en kontrollmätning finns inskrivna i direktivet för arrangerande av landslagets
uttagningstävling (Bilaga B.2)
Ifyllande av tävlingsboken
I tävlingsboken antecknas, förutom uppgifter om hunden alla resultat från värdetävlingar och internationella
mästerskapstävlingar (FM-tävlingar, landslagets uttagningstävlingar, landskamper, Nordiska
mästerskapstävlingarna, världsmästerskapstävlingarna), betydelsefulla resultat från nationella och
internationella tävlingar och vinstresultat från distriktsmästerskapstävlingar samt vid behov anteckningar av
domaren som klargör resultatet. Resultat av betydelse är alla resultat som krävs för byte av nivåklass och
alla nollresultat (0,00). Namnet på tävlingens domare samt alla resultat som berättigar till klassbyte och
14.10.2012
5.3.2013
4(21)
certifikat skall antecknas i tävlingsboken. Resultat från lagtävling antecknas inte i tävlingsboken. Den
ansvariga provfunktionären bestyrker anteckningarna i tävlingsboken i enlighet med det av domaren
bestyrkta tävlingsprotokollet.
Om ibruktagandet av elektroniska tävlingsboken och anteckningarna i denna ges ett skilt direktiv.
Gällande ett utländskt ekipage görs anteckningarna i tävlingsboken enligt den praxis som gäller i det land
som ekipaget representerar.
De betydelsefulla resultat som ekipaget uppnår utomlands, i en FCI-behörig kennelorganisations officiella
tävlingar kan antecknas i tävlingsboken om en i FCI-behörig kennelorganisations agilitydomare bestyrker
resultaten (tävlingsplats, tävlingens tidpunkt, förare, tävlingsklass, banfel, tid, resultat) i tävlingsboken.
Dessutom skall föraren vid behov kunna ge noggrannare uppgifter om tävlingstillfället och en utredning om
tävlingsklassens motsvarighet till de klasser som ordnas i hemlandet.
Föraren själv har inte rätt att göra ändringar eller tillägg i tävlingsboken.
Flyttning tillbaka till 2-klassen
Efter anhållan från ägaren kan en hund som tävlar i 3-klassen flyttas permanent att tävla i 2-klassen. Man
anhåller om flyttningen av FIAGI. Av anhållan skall framgå hundens tävlingsklass, officiella namn,
smeknamn, ras, kön, registernummer samt ägarens namn och kontaktuppgifter.
Agilitydomaren bestyrker flyttningen tillbaka till 2-klassen utgående från utlåtandet från FIAGI. Flyttningen
antecknas i tävlingsboken. Det är bra att också senare ha utlåtandet med vid tävlingar.
Glömmande av tävlingsboken
Ifall föraren glömt att ta med tävlingsboken till tävlingsplatsen kan ekipaget delta i tävlingen om hundens
storleks- och nivåklass kan bekräftas i FIAGI´s resultatdatabas, Kennelklubbens avelsdatabas eller andra
motsvarande tillförlitliga källor. Hunden kan inte delta i tävlingen ifall hundens förare inte på tävlingsplatsen
kan bestyrka hundens storleks- och nivåklass.
Ifall ekipaget erhåller ett betydelsefullt resultat som skall antecknas i tävlingsboken skall föraren på egen
bekostnad skicka tävlingsklassens bedömningsblankett och hundens tävlingsbok till tävlingens ansvariga
provfunktionär för att bestyrkas i efterskott. Den ansvariga provfunktionären skall på tävlingsplatsen, med sin
underskrift bestyrka en bedömningsblankett som ersätter anteckningen i tävlingsboken.
Tävlingsbokens försvinnande
Om tävlingsboken försvinner kan föraren be om ett utlåtande av FIAGI där det framgår hundens namn,
registernummer och nivåklass samt en lista på de betydelsefulla resultaten (t.ex. resultat som berättigar till
klassbyte, championattitel eller deltagande i värdetävling) och i vilka tävlingar de uppnåtts. Vid behov har
FIAGI rätt att begära tilläggsutredningar av föraren i samband med utlåtandet.
På basen av utlåtandet, eller en bestyrkt kopia av tävlingsboken som grund kan agilitydomaren bestyrka den
nya tävlingsboken.
14.10.2012
5.3.2013
5(21)
DEL III
BANPLANERING
ALLMÄNT
Vid planerandet och byggandet av banan bör agilitydomaren använda sig av olika nationella hinder på ett
mångsidigt sätt. Skillnaderna mellan nivåklasserna utgörs av banans svårighetsgrad och hastigheten på
banan. Man använder sig av hastigheten på banan samt banans längd vid bestämmandet av idealtiden. För
varje nivåklass skall man planera en bana som har lämplig svårighetsgrad.
På en bra planerad bana krävs det både skicklighet och snabbhet av ekipaget och ekipaget kan avancera
lätt och smidigt. Målsättningen är att hitta en balans mellan kontrollen över hunden, undvikandet av fel samt
hastigheten.
Direktiv för banplaneringen
På agilitybanan får man använda alla nationella hinder. På agilitybanan skall det ingå minst två (2)
utföranden på kontakthindren; här rekommenderas att man använder sig av sinsemellan olika kontakthinder.
På hoppbanan används inte kontakthinder och inte heller bordet. På agilitybanan rekommenderas att man
använder sig av minst sju (7) olika hinder och på hoppbanan av minst fem (5) olika hinder.
Banans längd är 100 – 200 meter. Beroende på klass så skall hunden utföra 15 – 22 hinder varav minst sju
(7) är hopphinder med ribba (hopp och oxer). Banan planeras fritt av domaren men banan skall byta riktning
minst två gånger.
Avståndet mellan två hinder som skall utföras efter varandra är 4 - 7 meter (mini) och 5 – 7 meter (medi,
maxi).
Föraren borde kunna passera vartenda hinder på båda sidorna.
Det första hindret skall vara ett enskilt hopphinder, och det sista hindret kan vara ett hopphinder eller oxer.
Slalom, och däcket utförs högst en gång under tävlingsloppet.
Oxer, däck, långhopp och slutna tunneln skall placeras så att hunden från föregående hinder har möjlighet
att söka en rak linje för att närma sig hindret. Däcket skall placeras så att däckets fötter inte klart korsar
förarens eller hundens löplinje.
På 1-klassens agilitybana kan det finnas högst tre utförande på kontakthinder. På 2- och 3-klassens
agilitybana kan det finnas högst fyra utförande på kontakthinder enligt agilitydomarens val.
Byggande av banan
Agilitydomaren granskar hindren som finns till förfogande före tävlingen startar och ger banritningen åt den
tävlingsarrangör som svarar för byggandet av banan.
Hindren på banan som agilitydomaren planerat skall numreras i den ordningsföljd som de utförs från 1
framåt till högst 22. Numreringarna och märkningarna skall placeras så att ekipaget kan välja det sätt att
utföra hindret som passar ekipaget bäst och så att hunden kan utföra hindret tryggt.
Agilitydomaren granskar banan, numreringen av hindren, banlängden och bestämmer ideal- och maxtiden
före tävlingsklassen börjar.
Tidtagning
Bantiden klockas med minst två klockor som klarar av att visa tiden med hundradelssekunders noggrannhet.
I värdetävlingar, internationella och andra av FIAGI separat bestämda tävlingar skall bantiden i första hand
tas med elektronisk tidtagarutrustning. I övriga officiella tävlingar använder man sig av elektronisk tidtagning
om det bara är möjligt att genomföra. FIAGI kan ge direktiv angående tidtagarutrustningen.
14.10.2012
5.3.2013
6(21)
Idealtiden
Agilitydomaren bestämmer idealtiden utgående från tävlingens nivåklass, särdrag och de rådande
förhållandena. Idealtiden bestäms genom att dividera banans längd med hastigheten på banan. Hastigheten
på banan bestämmer hur många meter per sekund som hunden skall röra sig på banan. Hastigheten på
banan är dock riktgivande och snabbheten borde inte vara den huvudsakliga bedömningsgrunden.
Överskridande av idealtiden ger tidsfel. Exempel: Banans längd är 160 meter, hastigheten 4,0 m/s, idealtid
40 sekunder (160m : 4,0 m/s)
Idealtiden kan korrigeras utgående från de fem (5) första ekipagens prestationer. Agilitydomaren skall
meddela om korrigeringen av idealtiden till domarsekreteraren omedelbart efter femte ekipagets
tävlingsprestation.
I direktivet för arrangerande av mästerskapstävlingar kan man ge skilda anvisningar för uträknande av
idealtiden på matematiska grunder. En idealtid uträknad på detta sätt bestäms skilt för de olika banorna så
att det skall vara möjligt att jämföra rangordningen då systemet grundar sig på poängräkning.
Maxtiden
Maxtiden är 1,5 – 2 gånger idealtiden.
14.10.2012
5.3.2013
7(21)
DEL IV
BEDÖMNING AV BANLOPPET
Allmänt
Alla banlopp som ekipagen gör bedöms enligt enhetliga bedömningsprinciper. Oklara fall döms till ekipagets
fördel. Man kan inte protestera mot beslut gjorda vid bedömningen av banloppet.
Bangenomgång
Hundar som deltar i tävlingen får inte komma in i tävlingsringen före sitt eget banlopp.
Förarna har möjlighet att bekanta sig med tävlingsbanan före den egna tävlingsklassen börjar.
Bangenomgången föregås vid behov av en briefing med domaren. För bangenomgången skall reserveras
minst 5 minuter. Ifall det är flera än 40 tävlande borde gruppen delas i två delar eller tiden för genomgången
förlängas. I en grupp som gör bangenomgång får det inte finnas fler än 50 hundars förare och vid behov
skall bangenomgången delas i två eller flera delar. Tiden som är reserverad för grupperna skall vara lika
lång och grupperna skall vara ungefär lika stora. Tränarna eller andra medhjälpare får inte delta i
bangenomgången.
Med specialtillstånd för tävlingsverksamhet kan man ge lov åt förare att fortsätta bangenomgången med 2
minuter ensam eller tillsammans med andra förare som har specialtillstånd eller andra privilegier gällande
bangenomgången.
Föraren får inte under bangenomgången lämna eller tappa någonting på banområdet. Föraren får inte ändra
eller flytta på platsen för hindren eller numrorna. Eventuella anmärkningar om hinder eller numror skall göras
till agilitydomaren.
Efter att bangenomgången tagit slut så skall första ekipaget ges minst 2 minuter tid att förbereda sig för
tävlingsloppet.
Utförandets förlopp
Föraren anländer in i tävlingsringen och sätter hunden bakom startlinjen i valfri ställning. Koppel och
halsband tas bort ifall hunden ännu är kopplad. På grund av säkerhetsfaktorer får hunden aldrig ha på sig
dessa under loppet.
Ekipaget startar loppet efter att det fått startlov. Tidtagningen startar när hunden passerat startlinjen eller
föraren satt igång tidtagningen. Alla sorts kommandon och signaler är tillåtna under tävlingsloppet.
Förarens uppgift är att styra hunden så att den utför hindren i rätt ordningsföljd utan att själv vidröra hunden
eller hindren. Föraren får inte själv utföra hindren och inte gå över eller under dem. Tävlingsloppet avslutas
och tidtagningen stannar när hunden passerat mållinjen efter att ha utfört det sista hindret. Ekipaget skall
omedelbart avlägsna sig från tävlingsringen.
Startlov
Agilitydomaren ger startlov tydligt. Ifall t.ex. tidtagaren ger startlov skall man berätta om det i
domarbriefingen. Efter att ekipaget fått startlov skall loppet påbörjas utan dröjsmål. Föraren kan lämna
hunden vid starten och placera sig på egen önskad plats på banan. Ifall föraren återvänder till hunden eller
annars dröjer med starten på prestationen anmärker domaren om dröjandet genom att blåsa två gånger i
visselpipan. Ifall föraren fortsätter att dröja med starten kan domaren avvisa startlovet för tävlande genom att
blåsa tre gånger i visselpipan.
14.10.2012
5.3.2013
8(21)
Nationella hinder
Hindren skall vara regelmässiga och följa här åtföljande ritningar. Agilitydomaren är den som i sista hand
ansvarar för att endast trygga hinder används på banan. Tävlingsarrangören ansvarar för att agilitydomaren
får tillgång till regelmässiga och trygga hinder som är i bra skick. FIAGI kan ge kompletterande direktiv
angående hindrens säkerhet.
Utsmyckning av hindren och tävlingsbanan är tillåten såvida det inte förorsakar olägenheter eller fara för
ekipaget under loppet.
Vid byggandet av banan skall domaren använda sig av nationella hinder och dessa är:
Hopphinder
Kontakthinder
Övriga hinder
hopphinder
oxer
mur
långhopp
(delbart) däck
A-hinder
balansbom
gungbräda
slalom
bord
rund tunnel
platt tunnel
Till agilitydomarens förfogande skall finnas en regelmässig hinderuppsättning som innehåller minst:
14 ribbhinder (1 kvisthinder, 1 hinder med skiva och 1 hinder med port godkänns också), 1 mur, 1 långhopp,
1 däck (delbart), 1 A-hinder, 1 balansbom, 1 gungbräda, 1 slalom, 1 bord, 2 runda tunnlar och 1 platt tunnel.
Bordet får användas i en tävling endast om tiden på bordet kan mätas elektroniskt.
Fel
De sammanlagda felen innebär summan av tidsfel och banfel. Under tävlingsloppet kan man få fel enligt
följande:
Tidsfel:
Bantiden mäts med hundradelssekunders noggrannhet och tidsfel uppkommer ifall bantiden överskrider den
idealtid som uppgetts: För varje sekund som överskrider idealtiden kommer det lika många felpoäng med
hundradelssekunders noggrannhet. T.ex. om idealtiden överskrids med 1,56 sekunder innebär det 1,56
felpoäng.
Banfel:
Alla banfel ger fem (5) felpoäng.
b) förarens fel
 föraren går mellan stolparna som märker ut start- eller mållinjen eller annars skär eller överskrider
linjen som går mellan stolparna
 föraren vidrör hunden på ett sätt som ger fördel
 föraren vidrör ett hinder på ett sätt som ger fördel
b) hinderspecifika fel
 separat omnämnda hinderspecifika banfel
 ifall flera än en del faller eller stjälper under utförandet medför detta endast ett fel på det aktuella
hindret
 ifall en del av hindret faller efter att hunden har utfört följande hinder ges inte fel
c) vägran
 hunden stannar på banan

14.10.2012
5.3.2013
9(21)
separat omnämnd hinderspecifik vägran.
d) övriga banfel
 förnyade prestationen (Force Majeure–situationer) är inte tävlingsmässig
Vägran vid hinder skall alltid korrigeras; ifall detta inte görs är påföljden diskvalificering.
Hunden anses ha avlägsnat sig från ett kontakthinder samt den runda och den platta tunneln när den har
vidrört marken med alla fyra tassar.
Diskvalificering av tävlingsloppet
De allmänna grunderna för diskvalificering har definierats i tävlingsregeln.
Agilitydomaren kan i samband med domarbriefingen ge lov att ekipaget efter diskvalificering får utföra banan
till slut på ett tävlingsmässigt sätt och att ekipaget efter diskvalificeringen inte får lämna kvar på banan och
träna. Ifall prestationen inte är tävlingsmässig kan domaren kräva att ekipaget omedelbart avlägsnar sig från
banan.
14.10.2012
5.3.2013
10(21)
DEL V
HINDERMÅTT, UTFÖRANDE OCH BEDÖMNING
Start- och målområde
Start- och målområdena skall vara tillräckligt stora. Det utrymme som reserveras för dessa skall vara minst 6
meter före första hindret och 6 meter efter sista hindret. Start- och målområdena kan vara belägna inne i
tävlingsringen.
START
Startlinje
Startlinjen markeras med en linje som förenar två märkstolpar samt dess förlängning på andra sidan av
stolparna. Startlinjen är en del av tävlingsbanan. Startlinjen och dess märkstolpar är dock inga hinder.
Stolparna får inte vara placerade i förarens eller hundens löplinje. Första hindret efter startlinjen är alltid ett
enskilt hopphinder. Startlinjen kan vara högst en (1) meter från första hindret.
Tidtagning
Tidtagningen startar alltid när hunden passerar startlinjen, oberoende om den utför första hopphindret eller
inte. Banfel ges som normalt efter att hunden passerat startlinjen.
Tidtagningen startar också om föraren skär eller passerar över linjen som förenar tidtagningsstolparna.
UTFÖRANDE
Hunden passerar startlinjen och fortsätter loppet.
HINDERSPECIFIK BEDÖMNING OCH FEL.
Diskvalificering
 hunden placeras på nytt bakom startlinjen efter att den en gång redan passerat startlinjen (ifall inte
domaren bestämt att så görs).
Banfel
 föraren går mellan märkstolparna eller annars skär eller överskrider linjen som går mellan stolparna
(tidtagningen startar)
MÅL:
Mållinjen
Mållinjen visas med en linje som går via två märkstolpar. Mållinjen är en del av tävlingsbanan. Mållinjen och
dess märkstolpar är dock inga hinder. Stolparna får inte vara placerade i förarens eller hundens löplinje.
Hindret före mållinjen är alltid ett hopphinder eller oxer. Mållinjen kan vara högst en (1) meter från sista
hindret.
Tidtagningen stannar först när också det sista hindret utförts på ett godkänt sätt.
UTFÖRANDE
Hunden passerar mållinjen och banloppet avslutas.
Banfel
 föraren går mellan märkstolparna eller annars skär eller överskrider linjen mellan stolparna
(tidtagningen stannar inte).
14.10.2012
5.3.2013
11(21)
HOPPHINDER
ENSKILT HOPPHINDER
Höjd:
maxi (L)
medi (M)
mini (S)
55 - 65 cm
35 - 45 cm
25 - 35 cm
Bredd: delen som skall utföras 120 - 150 cm
Ett hopphinder kan bestå av ribbor, skivor, galler, kvistar osv. Hopphindrets översta del skall vara en ribba
som lossnar lätt. Förutom hållaren som håller upp ribban får det inte finnas någon del (ribbhållare eller fåra),
varken lös eller fast som sticker ut från stolpen eller infångaren.
Ribbans diameter skall vara minst 28 mm och högst 50 mm och där skall finnas minst tre, från varandra
urskiljbara färgfält. Ribban kan tillverkas av trä eller annat säkert syntetiskt material; användande av
metallribbor rekommenderas inte. Ribban får inte vara för lätt och inte orimligt tung, och den får inte ha
vassa kanter som orsakar smärta vid slag. Det får inte förekomma stora skillnader mellan olika hopphinder i
hur lätt ribborna lossnar. Obs. användandet av metallribbor är förbjudet i internationella tävlingar. I
internationella tävlingar skall diametern på ribban vara minst 30 mm.
Infångarens inre stolpe skall vara minst 100 cm och infångarens inre kant minst 75 cm hög. Infångarens
bredd är 40-60 cm. Infångare får inte fästas vid varandra. Infångaren borde vara sådan att hunden inte har
möjlighet att gå under eller genom den.
Vad gäller infångarnas mått följer man i nationella tävlingar övergångsregeln.
UTFÖRANDE
Hunden hoppar över den del av hindret som skall utföras.
Diskvalificering
 föraren eller hunden stjälper eller söndrar hindret så att hindret inte kan utföras på rätt sätt
Vägran
 hunden går förbi hindret
 hunden svänger bort från hindret och blir tvungen att återvända till hindret
 hunden går under hindret
 hunden stannar framför hindret
 hunden hoppar över infångaren
Banfel
 någon del av hindret faller eller stjälper vid utförandet
14.10.2012
5.3.2013
12(21)
OXER
Höjd:
maxi (L)
medi (M)
mini (S)
55 - 65 cm
35 - 45 cm
25 - 35 cm
Maximalt djup:
maxi (L)
medi (M)
mini (S)
55 cm
40 cm
30 cm
En oxer består av två enskilda ribbhopp som placeras så att de ger också längd åt hoppet. Hopphindren
placeras i stigande ordningsföljd sett från riktningen för utförandet. Höjdskillnaden mellan ribborna på
hopphindren är 15 - 25 cm. Bakre hopphindrets ribba skall vara minst 10 cm längre än första hopphindrets
ribba. I mini- och mediklasserna skall den lägsta hållaren på oxerns infångare också kunna sättas på 10 - 20
cm:s höjd. I maxiklassen skall den lägsta hållaren på oxerns infångare också kunna sättas på 50 cm´s höjd.
Förutom hållaren som håller upp ribban får det inte finnas någon del (ribbhållare eller fåra), varken lös eller
fast som sticker ut från stolpen eller infångaren. Bredden på den del av oxern som skall utföras är 120 - 150
cm.
UTFÖRANDE
Bedöms som enskilda hopphinder. Ifall båda ribborna faller räknas det som endast ett banfel.
MUR
Höjd:
maxi (L)
medi (M)
mini (S)
55 - 65 cm
35 - 45 cm
25 - 35 cm
Bredd: delen som skall utföras minst 120 – 150 cm
Tjocklek: undre delen ca 20 cm; övre delen minst 10 cm
Tornen: Klart högre än hindret och fristående, ca 120 minst 100 cm höga. Tornens tjocklek kan variera
mellan 20 – 40 cm. Tornen räknas som en del av hindret.
Höjden på muren kan justeras genom att sätta förhöjningsdelar antingen under eller ovanpå muren eller
alternativt använda toppdelar av olika höjd.
Ovanpå murdelen skall 3-4 rivningsbara, säkra toppdelar placeras. Deras form skall vara enligt bilden.
De rivningsbara toppdelarna skall vara aningen åtskiljda så att de kan falla ohindrat. Muren kan vara sluten
eller den kan ha en eller två tunnelliknande öppningar.
UTFÖRANDE
14.10.2012
5.3.2013
13(21)
Från muren kan endast ett banfel fås fastän flera än en del faller eller stjälper.
Diskvalificering
Vägran
 hunden går genom öppning i muren
Banfel
 en eller flera delar av hindret faller eller stjälper vi utförandet
 murens torn stjälper
LÅNGHOPP
Hindrets totala längd är:
maxi (L)
120 - 150 cm. (4 - 5 delar)
medi (M)
70 - 90 cm
(3 - 4 lägsta
delarna)
mini (S)
40 - 50 cm
(2 lägsta delarna)
Delarnas bredd: 120 – 150 cm
Högsta delens höjd: 28 cm
Lägsta delens höjd: 15 cm
Delarnas djup: 15 cm
Hindret består av 2 – 5 delar som är skilda från
varandra med jämna mellanrum. Långhoppets delar
placeras med jämna mellanrum i stigande ordning.
Långhoppets första del skall vara minst 120 cm
och sista del kan vara högst 150 cm bred.
Hindrets fyra hörn skall märkas ut med fristående,
minst 120 cm höga hörnkäppar. Ändorna på
käpparna skall vid behov skyddas för att trygga
hundens och förarens säkerhet. Hörnkäpparna är
inte en del av hindret.
.
UTFÖRANDE
Hunden hoppar med ett hopp över hindret i den riktning det skall utföras.
För en kortvarig beröring ges inga banfel. Långhoppets hörnkäppar underlättar bedömningen av hindret.
Fel ges inte om hunden eller föraren vidrör en hörnkäpp eller stjälper den fastän en del av hindret som
följd skulle stjälpa. På långhoppet kan man få endast ett banfel fastän flera än en del skulle stjälpa.
Diskvalificering
Vägran
 hunden hoppar snett över hindret
 hunden hoppar från sidan och kommer rätt ut
 hunden går över hindret
Banfel
 hunden stiger på en hinderdel eller mellan delarna
 en eller flera hinderdelar stjälper vid utförandet
14.10.2012
5.3.2013
14(21)
(DELBART) DÄCK
Öppningens diameter: 45 - 60 cm
Öppningens mittpunkt mätt från marken:
maxi (L)
80 cm
medi (M) och mini (S)
55 cm
Däckets tjocklek: 8-18 cm
Höjden på däcket skall kunna justeras. Fastsättningen och justeringen av däcket skall vara tryggt
förverkligade; fasta eller styva fastsättningar godkänns inte.
Maximala bredden på däckets ram är 150 cm. Mellan däcket och ramen skall det på båda sidorna lämna ett
utrymme på minst 15 cm.
Längden på hindrets stödfötter skall vara cirka en och en halv gånger längre än höjden till däckets
övre kant från marken mätt när det aktuella däcket används i maxiklassen. Hindret skall vara stadigt och
orörligt.
Rekommenderas att man använder delbart däck. Delbara däcket blir obligatoriskt senast fr.o.m. 1.1 2017.
Vad gäller tjockleken på däcket och måtten på ramen följer man i nationella tävlingar övergångsregeln.
UTFÖRANDE
Hunden hoppar genom däcket.
Diskvalificering
 föraren eller hunden stjälper eller söndrar hindret (inkl. delbart däck) så att hindret inte kan utföras
på rätt sätt
Vägran
 hunden hoppar mellan däcket och ramen
Banfel
 hindret stjälper under utförandet
 delbara däcket öppnas när hunden utför hindret
14.10.2012
5.3.2013
15(21)
KONTAKTHINDREN:
A-HINDRET
Bredd: minst 90 cm, får breda ut sig i nedre delen till 115 cm.
Delens längd: 265 – 275 cm.
Höjd: 170 cm.
A-hindret består av två delar/flatsidor som bildar formen av ett A. Toppen på hindret bildar en vinkel.
A-hindret skall vara stabil och ytan får inte vara hal. På båda delarna fästs lister med jämna, ungefär 25 cm:s
mellanrum, som förhindrar halkning och underlättar klättrandet. Listen får inte fästas närmare än 10 cm från
kontaktområdets gräns. Listerna bör vara 20 mm breda och 5 – 10 mm höga, och de får inte ha vassa
kanter. Krönet på A-hindret skall vid behov skyddas så att det inte är farligt för hunden. Nedre kanterna på Ahindret får inte vara vassa och kanterna skall säkras så att hundens tassar inte kan glida in under hindret. Ahindrets stödkonstruktioner får inte förhindra ett säkert placerande av tunneln under hindret.
Kontaktområdet på båda delarna märks ut 106 cm från nedre kanten genom att ovansidan och sidorna
målas med en färg som avviker från övriga hindret. Det rekommenderas att vitt, svart eller brunt inte används
som färg på kontaktfältet.
Vad gäller färgen på kontaktfältet följer man i nationella tävlingar övergångsregeln.
Elektroniska kontaktfält är tillåtna.
UTFÖRANDE
När hunden stiger upp på hindret vidrör den med minst en tass eller del av tassen kontaktfältet
på uppfarten, går över hindret och när den avlägsnar sig från hindret vidrör den med minst en
tass eller del av tassen nedfartens kontaktfält.
Diskvalificering
Vägran
 hunden avlägsnar sig från hindret förrän den helt har överskridit krönet
Banfel
 hunden passerar ett kontaktfält utan att vidröra det med minst en tass eller del av tassen
14.10.2012
5.3.2013
16(21)
BALANSBOM
Höjd: 120 – 130 cm
Bredd: 30 cm
Delarnas längd: 360 - 380 cm
Balansbommen skall vara stabil och ytan får inte vara hal. På båda sluttande delarna fästs lister med jämna,
ungefär 25 cm:s mellanrum, som förhindrar halkning och underlättar klättrandet. Listen får inte fästas
närmare än 10 cm från kontaktområdets gräns. Listerna bör vara 20 mm breda och 5 – 10 mm höga, och de
får inte ha vassa kanter. Nedre kanterna på balansbommen får inte vara vassa och kanterna skall säkras så
att hundens tassar inte kan glida in under hindret. Balansbommens stödfötter får inte skjuta upp över
bommens yta. Balansbommens fötter och övriga stödkonstruktioner får inte förhindra ett säkert placerande
av tunneln under hindret.
Kontaktområdet på de sluttande delarna märks ut 90 cm från nedre kanten genom att ovansidan och sidorna
målas med en färg som avviker från övriga hindret. Det rekommenderas att vitt, svart eller brunt inte används
som färg på kontaktfältet.
Vad gäller höjden och längden på balansbommen samt färgen på kontaktfältet följer man i nationella
tävlingar övergångsregeln.
UTFÖRANDE
tass eller del av tassen nedfartens kontaktfält.
Diskvalificering
Vägran
 hunden avlägsnar sig från hindret förrän den är helt på nedfarten
Banfel
14.10.2012
5.3.2013
17(21)
GUNGBRÄDA
Bredd: 30 cm
Längd: 360 – 380 cm
Höjd: Höjden 60 cm mätt från mitten av gungbrädans ovansida
Gungbrädan skall vara stabil och dess yta får inte vara hal. Lister som förhindrar halkning godkänns dock
inte. Kontaktområdet på brädans båda ändor märks ut 90 cm från nedre kanten genom att ovansidan och
sidorna målas med en färg som avviker från övriga hindret. Det rekommenderas att vitt, svart eller brunt inte
används som färg på kontaktfältet.
Gungbrädan skall vara rätt balanserad: den får inte gunga över för fort och inte för långsamt, och små
hundar skall kunna få den att gunga över utan problem. Gungbrädans axel får inte vara belägen lägre än 10
cm mätt från gunganbrädans yta. Nedre kanterna på gungbrädan får inte vara vassa och kanterna skall
säkras så att hundens tassar inte kan glida in under hindret.
Vad gäller längden, höjden och färgen på gungbrädan samt axelns placering följer man i nationella tävlingar
övergångsregeln.
Kontroll: Den ända på gungbrädan som svänger ner skall slå mot marken 2 - 4 sekunder från det att en vikt
som väger ett (1) kilogram satts på den del som svänger ner; i annat fall skall gungbrädan justeras.
Justerandet av gungbrädan skall vara så okomplicerat som möjligt. Gungbrädan skall också återvända till
utgångsläget inom 2 – 4 sekunder. Obs. i internationella tävlingar använder man sig av gungbräda som
justerats enligt FCI´s agilityregler.
UTFÖRANDE
tass eller del av tassen nedfartens kontaktfält. Gungans nedsvängande del skall vidröra marken
innan hunden avlägsnar sig från gungan.
Diskvalificering
Vägran
 hunden avlägsnar sig från hindret innan den helt har passerat mittpunkten
Banfel
 hunden avlägsnar sig förrän gungans nedsvängande del slagit ner i marken
14.10.2012
5.3.2013
18(21)
ÖVRIGA HINDER:
SLALOM
Antalet slalomkäppar är 12
Käpparnas höjd: 100 – 120 cm
Käpparnas tjocklek: 3 – 5 cm
Slalomkäpparna skall vara styvaktiga, och de skall stå på ett avstånd av 60 cm från varandra (fria
mellanrummet). Slalomkäpparna skall vara av trä eller annat säkert syntetiskt material (metall
rekommenderas inte). Obs. användande av metallkäppar i slalom i internationella tävlingar är förbjudet.
Käpparnas ställning skall vara stadig och säker. Ställningens fötter skall inte vara placerade på den rutt som
hunden tar när den utför hindret enligt reglerna. Ställningens maximala tjocklek är 8 mm och maximala bredd
8 cm.
Vad gäller måtten på ställningen följer man i nationella tävlingar övergångsregeln.
UTFÖRANDE
Hunden påbörjar slalom så att den första käppen lämnar på hundens vänstra sida, och utför alla
käppar i rätt ordningsföljd och avslutar slalom så att den sista käppen lämnar på hundens högra
sida.
Varje fel början är vägran. I slalom kan man få endast ett banfel om man går förbi ett käppmellanrum.
Diskvalificering
 hindret måste avslutas på rätt sätt, annars diskvalificeras hunden på nästa hinder
 hunden utför slalom tillbaka mer än två käppmellanrum
Vägran
 hunden påbörjar slalom fel
Banfel
 hunden går förbi ett käppmellanrum
14.10.2012
5.3.2013
19(21)
BORD
Höjd
maxi (L)
60 cm
medi (M) och mini (S) 35 cm
Bordets yta skall vara minst 90 x 90 cm och högst 120 x 120 cm. Bordet skall vara stadigt och ytan får inte
vara hal. En sensor för elektronisk tidtagning som ger en tydlig ljudsignal efter 5 sekunder kan installeras
eller fästas på bordets yta. Ett område på 10 cm från kanten skall då vara utan den elektroniska
tidtagningens sensorer.
Bordets hörn får inte vara farliga för hunden. Bordets stödkonstruktioner får inte förhindra hunden från att gå
under bordet. Bordets sidolist bör till färgen skilja sig från bordets yta.
UTFÖRANDE
Hunden stiger upp på bordet från de sidor som är närmast riktningen för utförandet och hålls på
bordet den tid som krävs.
Hunden skall vara fem (5) sekunder på bordet. Ställningen kan variera under utförandet men hunden skall
hållas på bordet hela tiden. Tidtagningen startar genast då hunden stigit upp på bordet. Tiden på bordet skall
mätas elektroniskt med en sensor eller med en skild elektronisk tidräknare som används av domaren.
Agilitydomaren meddelar före tävlingen startar på vilket sätt tiden räknas. Om hunden avlägsnar sig från
bordet före räknandet har avslutas och domaren gett lov så skall den återvända upp på bordet och
räknandet börjar om från början.
Hunden kan stiga upp på bordet från tre olika håll (antingen A, B eller C). Ifall hunden går förbi bordet, kryper
under det eller avlägsnar sig från bordet innan tiden som krävs gått ut kan den stiga upp på bordet från vilket
håll som helst (antingen A, B, C eller D).
Diskvalificering
 föraren eller hunden stjälper eller söndrar hindret så att detta inte kan utföras på rätt sätt
 hunden avlägsnar sig från bordet före tiden som krävs gått ut och återvänder inte; hunden
diskvalificeras då på nästa hinder
 föraren startar den elektroniska tidtagningen
Vägran
 hunden går under hindret
Banfel
 hunden avlägsnar sig från bordet före tiden gått ut
14.10.2012
5.3.2013
20(21)
RUND TUNNEL
Inre diameter: 60 cm
Längd: 3 - 6 m
Man skall säkra att tunneln hålls på plats och i rätt
form.
Tunneln skall vara böjlig så att den kan bilda en
eller flera böjar. I tävlingar rekommenderas det att
man inte använder svarta tunnlar.
UTFÖRANDE
Hunden går genom tunneln.
Diskvalificering
 föraren eller hunden stjälper hindret så att hindret inte kan utföras på rätt sätt
Vägran
 hunden hoppar eller går över hindret
 hunden tränger in endast lite i tunneln och drar sig tillbaka
Banfel
 finns inte
PLATT TUNNEL
Ingång:
Höjd: 60 cm
Bredd: 60 – 65 cm
Längd: 90 cm
Den egentliga tunneldelen är gjord av ett
flexibelt material.
Ytan på botten i ingången i platta tunneln får inte
vara hal. På kanten till ingångsöppningen skall
skyddsmaterial användas. Man skall säkra att
platta tunnelns välvda del hålls på plats. Om
möjligt skall tunneldelens utgångsöppning kunna
fästas vid underlaget med kilar. Fästpunkterna
skall vara högst 50 cm från varandra.
Längd: 250 – 300 cm
Diameter: 60 - 65 cm
UTFÖRANDE
Hunden går genom tunneln.
Diskvalificering
 föraren eller hunden stjälper hindret så att hindret inte kan utföras på rätt sätt
Vägran
 hunden hoppar eller går över hindret
 hunden tränger in endast lite i tunneln och drar sig tillbaka
Banfel
 finns inte
ÖVERGÅNGSREGEL
14.10.2012
5.3.2013
21(21)
De skilt omnämnda ändringarna på hindrena skall göras under övergångsperioden före nästa uppdatering av
FCI´s regler d.v.s. senast före 31.12.2016.
ÄNDRINGAR I AGILITYDOMARENS DIREKTIV
Ändringar i direktivet bekräftas av Kennelklubben på förslag från FIAGI´s styrelse.

AGILITYDOMARENS DIREKTIV

Transcription

Similar documents

Ansökan om plats på Jällagymnasiet hunddagis

Att vara blodgivarhund

Här - Vårdhundskolan

Här

Svenska Griffonsektionens Hälsoenkät för griffon bruxellois/griffon

Det smäller lite då och då och en assistanshund som är skotträdd