Topas Avloppsreningsverk

Transcription

Topas Avloppsreningsverk
Användarhandbok
Användarhandbok
Topas Vatten AB
Topas Avloppsreningsverk
Skötsel
och
Tillsyn
av
TOPAS
Avloppsreningsverk
-1-
Uppdaterad 2011 08 10
Topas Vatten AB
Användarhandbok
Topas Vatten AB
1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING ............................................................................................................. - 2 -
2.
VARFÖR RENAR VI AVLOPPSVATTEN ............................................................................................. - 2 -
3.
BESKRIVNING AV TOPAS RENINGSVERK ........................................................................................ - 3 -
3.1.
3.2.
3.3.
3.4.
3.5.
3.6.
OM TOPAS RENINGSVERK ............................................................................................................................- 3 -
BESKRIVNING AV GRUNDLÄGGANDE DELAR I TOPAS RENINGSVERK .......................................................................- 3 SÅ HÄR FUNGERAR TOPAS RENINGSVERK ........................................................................................................- 4 TILLSYN OCH KONTROLL ..............................................................................................................................- 6 KONTROLL AV SLAMMÄNGD .........................................................................................................................- 7 DRIFT AV TOPAS RENINGSVERK .....................................................................................................................- 7 -
2. VARFÖR RENAR VI AVLOPPSVATTEN
Om orenat avloppsvatten släpps ut i sjöar och
vattendrag börjar organismer i avloppsvattnet
förbruka syre. Följden av utsläppet kan generera
syrebrist.
Syreförbrukningen mäts i BOD7 (Biological Oxygen
Demand) = mg O2/l. Siffran 7 betyder att mätningen utförs under 7 dygn.
På detta sätt hålls den ”arbetande” bakteriekulturen under stabila levnadsförhållanden.
Fosfor avlägsnas genom att man sätter till fällningskemikalier som binder fosfor och bildar slam.
Fosfor kan också kemiskt avlägsnas i en efterbehandlingsprocess med hjälp av kalkbaserad
filtermassa i ett externt filter, Topas Filtra.
Avloppsvatten innehåller även kväve och fosfor,
klassiska gödningsmedel i jordbruket. Ett
avloppsreningsverk skall reducera utsläpp av dessa
näringsämnen, då dessa skapar övergödning i
vattendrag. Kväve reduceras i den biologiska
processen, men fosfor måste man avlägsna med
hjälp av fällningskemikalier. Fosforinnehållet i
avloppsvatten mäts i Ptot, ”totalfosfor” = mg/l.
Driftstörningar kan dock uppstå vid t.ex:
I Topas reningsverk renas avloppsvattnet biologiskt
i en så kallad Aktivt Slam-process, med kemisk
fällning av fosfor samt i ett renande sandfilter.
Detta innebär att mikroorganismer förbrukar syret
i processen. När detta är avklarat kan vattnet
släppas ut utan att det fortsätter att förbruka syre.
Reningsverket reglerar den biologiska processen av
avloppsvattnet genom att tillföra syre samt genom
att hålla koncentrationen av aktivt slam konstant.
-2-
 Tillsats av icke avsedda kemikalier.
 Icke önskvärda bakterier i det aktiva
slammet.
 För stor mängd slam i reningsverket.
 Ovidkommande föremål.
 Igensättning eller andra mekaniska fel.
Regelbunden tillsyn krävs därför av
ägare/verksamhetsutövare av ett enskilt
avloppsreningsverk.
Att utföra regelbunden tillsyn ger också möjlighet
till tidig felavhjälpning vid eventuell driftstörning.
Uppdaterad 2011 09 05
Användarhandbok
Topas Vatten AB
3. BESKRIVNING AV TOPAS RENINGSVERK
3.1. OM TOPAS RENINGSVERK
Topas reningsverk är avsedda för rening av
avloppsvatten från hushåll och likvärdigt.
Reningsverk finns i olika storlekar, från 5 till 700
personer (PE), och används för t.ex. villor, stugor,
fritidshus, hotell och samfälligheter.
3.2. BESKRIVNING AV GRUNDLÄGGANDE DELAR I TOPAS RENINGSVERK
En tystgående kompressor inuti reningsverket
förser vattnet med luft. Kompressorn, tillsammans
med magnetventil(er), driver också de luftpumpar
som pumpar avloppsvattnet mellan kamrarna i
reningsverket. Luftpumparna, är av typ mammut-
E) Kompressorkammare
pump, och fungerar enligt principen att luft pressas
ner till botten av pumpröret och därefter trycker
upp vattnet.
Ingående delar i Topas reningsverk med
funktionsbeskrivning framgår av nedanstående
bild:
C) Sedimenteringstank/
Klargöringszon
B) Processtank
utlopp
Inlopp
A) Utjämningsstank/Råvattentank
D) Slamlager
F) Sandfilter
Inlopp, alt.
Ingående delar i Topas reningsverk
Uppdaterad 2011 09 05
-3-
Användarhandbok
Topas Vatten AB
Förklaringar bild 1
1
Utlopp råvattenpump
11
Rengöringspump sandfilter
2
Råvattenpump
12
Luftning utjämningstank
3
Luftare/Pump för slamlager
13
Larmvippa (flottör)
4
Cirkulationspump för aktivt slam
14
Styrvippa (flottör)
5
Pump från sandfilter
15
Hårfångare
6
Luftning i processtank
16
Slampump till slamavvattnare
7
Luftning av sedimenteringstank
(under kompressorkammaren)
17
Elektrod för jord
18
Trevägs magnetventil
8
Pump för överskottsslam
19
Kopplingsskåp för el
9
Ytslampump sedimenteringstank
20
Kompressor
10
Luftare sandfilter
21
Sandfiltervippa (flottör)
A) Utjämningstank – Tank för inkommande
avloppsvatten, utgör utjämningstank vid
ojämna inflöden under dygnet, och är en
uppsamlingstank för fasta föroreningar.
D) Slamtank – Överskottsslammet från
processen stabiliseras i det luftade slamlagret. Tanken töms en gång var 4 - 6 månad
beroende på reningsverkets aktuella
belastning och inflöde av avloppsvatten.
B) Processtank – Tank där avloppsvattnet
behandlas med aktivt slam, med kemisk
fällning av fosfor samt med luftning.
E) Kompressorkammare – Kompressorn
används för att förse utjämningstanken,
processtanken och slamtanken med luft.
Lufttillförseln är nödvändig dels för att
mikroorganismerna skall kunna överleva och
dels för verkets pumpar. Samtliga pumpar i
reningsverket är luftdrivna.
C) Sedimenteringstank/Klargöringszon –
Tank där tyngdkraften gör att överskottssIam, i det behandlade avloppsvattnet, sedimenterar. Slammet sjunker
ner till botten av tanken och härifrån
pumpas det tillbaka till processtanken. Det
renade vattnet rinner från ytan i
sedimenteringstanken in i sandfiltret.
F) Sandfilter - Det sista steget i den biologiska
reningsprocessen.
G) Ultraviolett filter – För efterbehandling av
virus och bakterier, typ E-coli. Placerad i
Utjämningstanken. (Tillbehör, ej standard).
3.3. SÅ HÄR FUNGERAR TOPAS RENINGSVERK
Flödet genom reningsverket går igenom följande
funktionella steg:
1) Biologiskt steg bestående av:
 Utjämningstank (A)
 Processtank (B)
 Slamlager för bearbetat överskottsslam (D)
förinställd nivå pumpas råvattnet till processtanken
som innehåller en konstant mängd aktivt slam. I
processtanken sker reduktion av biologisk massa.
När flödet till reningsverket är lågt, t.ex. på natten,
kopplas verket automatiskt om till backspolningsfas (se nedan), och överskottsslammet pumpas till
slamlagret och sandfiltret backspolas.
Inkommande vatten samlas i utjämningstanken.
Vattnet luftas för att undvika lukt samt för att lösa
upp fast materia som suspenderat. Vid uppnådd
-4-
Uppdaterad 2011 09 05
Användarhandbok
2) Kemisk fällning genom direktfällning.
Den biologiska processen kompletteras med en
process där man genom att tillsätta fällningskemikalier i processtanken fäller ut fosfor som
finns i avloppsvattnet. Som fällningskemikalier
används Kemira PAX 21 eller likvärdigt.
3) Sandfilter.
Sandfiltret fungerar som ett första polersteg där
man fångar upp fr.a. små flockar som inte hinner
sjunka under sedimenteringsfasen. Vattnet
kommer efter detta steg att ha BOD< 10 mg/l och
fosfor ~ 0.5 mg/l. En reduktion på över 99% av BOD
och 95% av fosfor har därmed uppnåtts.
4) Efterbehandling.
4.1 Alt. 1 UV-filter.
Det med sand filtrerade vattnet passerar ett filter
där vattnet behandlas med UV-ljus som reducerar resten av ev. bakterier i det renade vattnet.
4.2 Alt.2 Fosforfälla, Topas Filtra.
Fällning i ett extrasteg i fall då det är svårt att
komma ned till förhöjda krav. Det renade vattnet
filtreras i sandfiltret och leds sedan till en kassun
med filtermaterial. Filtermaterialet binder fosfor
och bidrar också till en hygienisering av vattnet
genom en pH-höjning. Bakterier klarar inte
plötsliga pH-förändringar och dör. En annan
positiv faktor är att man inte behöver överdosera
fällningskemikalier i primärsteget. Reduktion av
fosfor är efter detta steg c:a 99%.
5) Larm:
Reningsverket levereras med en operatörspanel
som visar larm. Larmen visar fel i process, bräddning samt brist på kemikalier. Operatörspanelen
kan kopplas till en GSM-baserad larmsändare för
fjärrövervakning.
6) Kontroll av funktion:
Kontroll sker dels vid tillsyn, som består av en
visuell kontroll, dels en enkel kontroll av slammängd samt kontroll av larm på operatörspanelen.
Reningsgrad kontrolleras genom provtagning.
Provtagning görs direkt i reningsverket eller i Topas
Filtra, lätt åtkomlig för provtagaren.
7) Slamtömning:
Hantering av överskottsslam görs genom tömning
med slambil eller hanteras lokalt med en slamavvattnare. Slammet komposteras sedan i vanlig
kompost. Topas vatten kan tillhandahålla lösningar
för slamvassbäddar för större reningsverk.
Topas Vatten AB
Topas avloppsreningsverk arbetar i 2 faser,
Processfas (Framfas) och Backspolningsfas.
Processfas:
Startar när styrvippan (14) är i högt läge och pågår
tills vippan hänger lodrätt neråt. På operatörsterminalen, TOM-C, står det ”Framfas”. Processfasen pågår så länge det finns vatten att pumpa
från utjämningstanken (A) till processtanken (B).
I Processfasen sker följande:
 Avloppsvatten pumpas från utjämningstanken till
processtanken.
 Luftning av processtanken.
 Cirkulation av aktivt slam mellan processtanken
och sedimenteringsröret i klargöringszonen (C).
 Luftning av överskottsslam i slamlagret (D).
 Det renade vattnet i klargöringszonen rinner
över ett överfall till sandfiltret (E).
 När nivån i sandfiltret är hög pumpas
vattnet ut till recipienten eller till efterpoleringstanken, Topas Filtra
(Tillbehör, ej standard).
Backspolningsfas:
Startar när styrvippan är i lågläge.
Operatörsterminalen visar ”Backfas”. Reningsverket
vilar i 10 minuter när denna fas startar för att
överskottsslammet i processtanken skall hinna
sedimentera.
I backspolningsfasen sker följande:
 Överskottsslam pumpas från processtanken till
slamlagret.
 Ingen luftning i slamlagret – d.v.s. överskottsslammet tillåts sjunka ner och lämna plats för
mer slam.
 Överskottsslam pumpas från processtanken till
slamlagret, slammet sjunker och ytvattnet
recirkuleras över till utjämningstanken.
 Sandfiltret backspolas med luft och smutsvattnet
med partiklar pumpas tillbaka till utjämningstanken.
 Luftning av utjämningstank för att lösa upp
papper och fekalier m.m.
 Eventuellt ytslam i klargöringszonen återförs till
processtanken via en pump och en ytslamhävert.
Backspolningsfasen är viktig för att reningsverket
inte skall slamma igen. Backspolning bör inträffa
minst en gång per dygn. Utebliven backspolning är
ett tecken på fel i reningsverket och löser ut ett
larm i operatörsterminaten.
En kort säkerhetsspolning görs var 4:e timme.
Uppdaterad 2011 09 05
-5-
Användarhandbok
Topas Vatten AB
3.4. TILLSYN OCH KONTROLL
Tillsyn bör utföras av fastighetsägaren med 1-2
veckors mellanrum. Som stöd vid tillsyn finns
nedan en checklista samt en Operatörs- och
Larmterminal som visar de viktigaste larmtillstånden.
För att underlätta vid service och eventuell
felsökning bör utförda serviceaktiviteter antecknas
i den loggbok som levereras med reningsverket.
Förvara loggboken i kompressorkammaren (E) eller
på annan plats nära reningsverket.
När tillsyn påbörjas kan reningsverket vara i
antingen process- eller backspolningsfas. Utför
först kontroll i den fas som reningsverket befinner
sig i.
Om backsploningsfas pågår, utför kontroller och
vänta på omslag till processfas.
Om processfas pågår kan man, efter utförda
kontroller, manuellt koppla om verket till
backspolning genom att trycka på knapp 2 på
operatörsterminalen. Verket går då i backspolning i
2 minuter.
Läs mera om operatörsenheten TOM-C i den
separata broschyren Styrning och Övervakning.
KONTROLLERA
OBSERVERA
ÅTGÄRD
Operatörsterminal
Larm
Se kapitel 2.7 i ”Styrning
och Övervakning”
Öppna luckorna
Utjämningstanken (A)
Kemikalietank
Nivåvipporna (13, 14)
Skumbildning
Lukt
Nivå
Nivå
Kontrollera att vipporna
kan röra sig fritt
Skummängd, karaktär
Kontroll i processfas
Kontroll av slammängd
30 %
Luftning i processtank
(B) och slamlager (D)
Råvattenpump (2)
Klargöringszon (C)
Cirkulationspump för
aktivt slam (4)
Kontroll i
backspolningsfas
Sandfilter (F)
Pump för
överskottsslam (8)
Generellt
Väggar och slangar
Luckor
-6-
Fyll på vid behov
KONTAKTA SERVICEFÖRETAGET OM:
Bräddningslarm
Stark eller ovanlig lukt
Hög nivå (= bräddning)
Beställ vid brist
Fast skum i
klargöringszonen
Se kapitel 3.5
Process – finbubblig
Slamlager – lågintensiv
omblandning
Flöde
Minst c:a 10 cm klarfas
Flöde
40-50 %.
Slamtömning behövs
Process – stora bubblor
Lågt flöde
Sandfiltret luftas jämnt
över hela ytan.
Rengöringspumparna (11)
fungerar
Flöde
Renspola
Stäng och lås
Uppdaterad 2011 09 05
Användarhandbok
Topas Vatten AB
3.5. KONTROLL AV SLAMMÄNGD
Slammängden kontrolleras då reningsverket
befinner sig i processfas för att processen då inte
innehåller för mycket slam och att slammet då har
förmågan att lättare separera från vattnet och
sjunka till botten av provkärlet.
När reningsverket befinner sig i processfas tas ett prov ur processtanken med ett genomskinligt litermått.
Provet med aktivt
slam ställs på ett
stadigt underlag.
Efter c:a 20 minuter ska slammet ha sjunkit till
botten.
Under ideala förhållanden är slaminnehållet i
provet c:a 1/3, se bild. Om slaminnehållet
överstiger 1/2 kärlet måste en slamtömning av
reningsverket göras.
3.6. DRIFT AV TOPAS RENINGSVERK
Topas Vatten har en serviceorganisation för att underlätta och säkerställa driften av ett avloppsreningsverk
Driftsättning
Under driftsättning
etableras en stabil
biologisk process.
Dosering av
fällningskemikalier
anpassas till det
verkliga behovet med
upprepade mätningar
Uppdaterad 2011 09 05
Tillsyn
Utförs av
fastighetsägare, efter
utbildning, utifrån ett
kontrollprogram
Service
Planerad service och
underhåll av utrustning
samt kontroll av den
biologiska processen
Felavhjälpning
Telefonsupport ingår i
serviceavtalet. Vid
behov sker felavhjälpning på plats
-7-
Användarhandbok
Topas Vatten AB
Topas Vatten AB
Förrådsvägen 9
181 41 Lidingö
Tel. 08 767 00 30
info@topasvatten.se
www.topasvatten.se
-8-
Uppdaterad 2011 09 05