VA-plan 2014

VA-plan 2014
Senast reviderad 140226
Vattenplanering
VA-översikt
VA-policy
1
VA-plan
Innehåll
sid
1
Inledning
3
2
Övergripande ställningstaganden
4
3
Målsättningar för framtida VA-försörjning
4
4
Principer för allmän VA-utbyggnad
6
5
Plan för utveckling av allmänna VA-anläggningar
6
6
Plan för utveckling av enskilda VA-anläggningar
8
7
I väntan på kommunalt VA
9
8
Plan för utveckling av gemensamma VA-anläggningar
9
9
Vattenförvaltning
10
10 Hållbarhetsindex
14
11 Handlingsplan
15
2
Inledning
Värmdö kommun inleder en vattenplanering som en tematisk del av kommunens översiktliga
planering med målsättningen att skapa en robust och hållbar vatten- och avloppsförsörjning
och långsiktigt säkerställa en levande kust och skärgård. VA-planen är den sista delen i
vattenplaneringen. Planen är ett heltäckande och långsiktigt styrinstrument för hantering av
frågor som rör vatten och avlopp inom och utom verksamhetsområde för allmän VAförsörjning.
Vattenplaneringen omfattar en VA-översikt, en VA-policy samt en VA-plan. Den bygger på
ställningstaganden i översiktsplan 2012-2030, som beskriver användningen av mark och
vatten, vattenförvaltning med mera samt nuvarande VA-policy, från 2008. Dagvattenförhållandena finns redovisade i en särskild policy reviderad 2012. Vattenplaneringen har samma
tidsperspektiv som översiktsplanen, nämligen 2030. Översikt och policy redovisas i separata
dokument.
Syftet med vattenplaneringen är att på ett samlat och samordnat sätt redovisa hantering av
allmänt och enskilt vatten och avlopp som underlag för planering och beslut i frågor som rör
mark och vatten. Vattenplaneringen ger också staten besked om hur kommunen arbetar för att
nå en god vattenstatus till år 2015 och 2021. I planens avsnitt om vattenförvaltning redovisar
kommunen de åtgärder som man avser att vidta. Med vattenplaneringen visar kommunen även
hur man säkerställer människors hälsa och miljön genom utbyggnad av det kommunala VAnätet och genom tillsyn av gemensamma och enskilda anläggningar.
Värmdö kommun bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten kan nås i samverkan med
ägare av jord- och skogsbruk samt innehavare av enskilda avlopp. Möjligheterna att uppnå
normerna är även beroende av regionala åtgärder eftersom Värmdö är en nedströmskommun
till många kommuner inom Norra Östersjöns vattendistrikt.
Arbetet med vattenplaneringen bedrivs i en förvaltningsövergripande arbetsgrupp av Lars
Fladvad kommunledningskontoret, Anna Sandahl, samhällsbyggnadskontoret och Staffan
Stafström, bygg- och miljökontoret. Lena Kjellson, Tyréns biträder gruppen.
Denna VA-plan är en redovisning av hur kommunen planerar att utveckla det allmänna vattenoch avloppsnätet och enskilda avloppsanläggningar. Planen antogs av kommunfullmäktige
2014-xx-xx.
3
Övergripande ställningstaganden
VA-planen bygger på fakta om kommunens och enskildas VA-anläggningar redovisade i VAöversikten samt på mål och rekommendationer från översiktsplan 2012-2030 och principer för
vatten och avlopp hämtade ur VA-policy 2014.
Hållbar och robust VA-försörjning
Kommunen har ett lagstadgat ansvar att ordna vatten och avlopp om det behövs av hälso- och
miljöskäl. En långsiktigt god vattenförsörjning är säkerställd via avtal med Stockholm Vatten
AB om överföring av Mälarvatten via Nacka. Genom avtal och överledning av avloppsvatten
till Käppala har kommunen säkrat möjligheten att på ett hållbart sätt ta hand om avloppsvatten
från i stort sett hela kommunen utom skärgårdsområdet.
Även fortsättningsvis ska hushållning med grundvatten prioriteras inte minst när det gäller
enskild vattenförsörjning. Skyddet av grundvattentäkter ska respekteras vid bebyggelseutveckling för att lokala täkter har stor betydelse för dricksvattenförsörjningen.
Utbyggnaden av det allmänna VA-nätet ska utgå från den prioriteringsordning som lagts fast i
översiktsplanen, med fokus på utveckling av tätorter och prioriterade förändringsområden.
VA-utbyggnaden ska samordnas med detaljplanering så att anslutning till kommunalt vatten
och avlopp är möjlig innan ökade byggrätter medges.
Övergripande ställningstaganden






VA-försörjning med god kapacitet och reningsgrad är en förutsättning för kommunens
utveckling. Driftsäkerheten i kommunens anläggningar ska successivt höjas
VA-utbyggnaden ska prioriteras efter principen inifrån och ut samt med satsning på
områden med risk för människors hälsa och miljön. Utbyggnad i och kring tätorter och
väl belägna förändringsområden prioriteras
Riktad information och rådgivning samt tillsyn av enskilda avlopp. Särskilt till fastigheter som inte kommer att kunna anslutas till det kommunala nätet
Krav på kommunalt VA eller bra enskild lösning är en förutsättning för utökad
byggrätt
Samordnad prövning av bygglov och VA-lösning för att underlätta för fastighetsägare
och främja en god miljö
God ekologisk vattenstatus ska uppnås i ytvattnen till år 2021 och god kemisk status
till 2015. För grundvatten ska kemiska och kvantitativa mål vara uppnådda till 2015.
Parallellt ska miljömålen om kretsloppsinriktad avloppshantering och ingen övergödning uppnås
Målsättningar för framtida VA-försörjning
Ytterst är målsättningen att förbättra vattenmiljön i Värmdö och skapa goda förutsättningar
för ett attraktivt och hälsosamt liv samtidigt som möjligheterna till hållbar tillväxt främjas.
Genom insatser från medborgare, fastighetsägare, markägare och kommunen ska nationella
mål om Ingen övergödning och Levande kust och skärgård uppnås i likhet med vattendirektivets mål om god vattenstatus till år 2021. God vattenstatus preciseras i miljökvalitetsnormer
för vatten.
4
Eftersom Värmdö kommun är en nedströmskommun inom Norra Östersjöns avrinningsområde måste en omfattande samverkan mellan olika aktörer ske för att nå god status i
Värmdös kustvatten och utsjövatten. Förutom regionens kommuner måste jord- och
skogsbruket som svarar för halva närsaltläckaget vidta åtgärder.
I VA-policy 2014 redovisas kommunens målsättningar för VA-planeringen. De är:
Mål för kommunal vattenförsörjning
 Kommunen ska svara för en långsiktigt hållbar vattenförsörjning inom områden med
kommunalt vatten och avlopp
 Kommunen ska verka för att lokala grundvattentillgångar skyddas och brukas uthålligt
 Kommunen ska verka för att alternativa vattenförekomster värnas för långsiktig
vattenförsörjning
Mål för enskild vattenförsörjning
 Uttag av grundvatten ska anpassas till naturgivna förutsättningar, försiktighetsprincipen
ska alltid tillämpas. Fastighetsägaren är ansvarig för uttag och egen förbrukning
 Vid stor risk för problem bör vattenuttag styras med information, föreskrifter och/eller
villkor
 Kommunen ska inventera och informera om vattensituationen i olika delområden
 Modern teknik bör användas inom riskområden för att minimera grundvattenuttag
Mål för kommunal avloppshantering
 Kommunen ska svara för en långsiktigt hållbar avloppsrening inom områden med
kommunalt avlopp
 Kommunen ska medverka till utvecklingen av gemensamma system som på sikt kan
kopplas till kommunens system
Mål för enskild avloppshantering
 Varje fastighet ska ha en långsiktigt hållbar och kretsloppsanpassad lösning som inte
påverkar omgivningen negativt i form av smittspridning eller närsaltläckage
 Fastighetsägare ska ta ansvar för sina utsläpp genom bra drift och egenkontroll
 Kommunen ska bidra till utvecklingen av bra enskilda avlopp genom information om mer
hållbara lösningar
 Kommunen ska följa utvecklingen genom tillsyn
Mål för båtliv- och besöksnäring
 Kommunen ska medverka till ett ökat omhändertagande av fritidsbåtars latrin
Som utgångspunkt för kommunens VA-planering, tillsyn och prövning av bygglov gäller
förutom de övergripande ställningstagandena och målen de åtgärder som kommunen föreslagit för att uppfylla de sex krav på insatser som Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns
avrinningsområde ålagt kommuner att göra till år 2021, se avsnitt Vattenförvaltning nedan.
Föreslagna åtgärder och andra lokala aktörers åtaganden är en del av statens samlade åtagande
för att uppnå god vattenstatus i Stockholms skärgård. Utöver dessa insatser krävs en betydande regional medverkan från aktörer som ansvarar för utsläpp uppströms i avrinningsområdet Norra Östersjön.
5
Principer för allmän VA-utbyggnad
Värmdö kommun genomför en omfattande utbyggnad av det kommunala VA-nätet.
Kommunen är huvudman för utbyggnad av allmänna VA-anläggningar. Utbyggnaden sker
efter principen inifrån och ut och med prioritering av förändringsområden med miljöproblem
med eller med risk för människors hälsa. I översiktsplan 2012 – 2030 har en rangordning skett
av vilka förändringsområden som ska planläggas och förses med kommunalt vatten och
avlopp fram till 2015 respektive 2025. Rangordningen och principen styr VA-planeringen.
I och med att detaljplan upprättas för ett område beslutar kommunen att området ska förses
med kommunalt vatten och avlopp genom att fastställa ett VA-verksamhetsområde. Inom
området bygger kommunen ut vatten och avlopp vart efter området exploateras. I och med att
fastigheterna förses med en förbindelsepunkt får fastighetsägaren betala anslutningsavgift.
Löpande och fasta avgifter för driften tas ut enligt fastställd taxa.
VA-kollektivet ekonomi baseras på självkostnadsprincipen och kostnaderna för utbyggnad ska
täckas av de avgifter som tas ut. Av miljöskäl planerar kommunen att bygga ut vatten och
avlopp till stora delar av fastlandsområdet i kommunen. Gränsen för utbyggnaden avgörs av
var det är ekonomiskt motiverat och tekniskt möjligt att bygga ut.
Plan för utveckling av allmänna VA-anläggningar
Den utbyggnadsordning som redovisas i översiktsplan 2012-2030 kan eventuellt justeras på
grund av ändrade förutsättningar för samhällsbyggande, lokal miljösituation eller akuta
problem med vatten- och avloppsförsörjningen. Planen uppdateras och kompletteras löpande
av samhällsplaneringsnämnden. Åtta områden har prioriterats i en första fas fram till 2015 och
ytterligare åtta områden ingår i nästa utvecklingsfas som sträcker sig till 2025. Se nedan i
avsnittet Handlingsplan.
Utbyggnadsordning
Exakt när i tiden VA-utbyggnaden kommer igång beror på hur detaljplaneläggningen fortlöper
och om den överklagas. Normalt inleds projektering, upphandling och utbyggnad i och med
att planen vunnit laga kraft. För att ge möjlighet till VA-utbyggnad innan ombyggnad av
bebyggelse inleds förskjuts genomförande tiden två år. Det innebär att kommunen har två år
på sig för att lägga ned ledningar i området innan enskilda fastighetsägare har möjlighet att
bygga om och ut sina hus. Fastigheter som erhåller kommunalt VA ska omgående ansluta sig
till nätet och ta bort den enskilda anläggningen för vatten och avlopp.
Prioriterade områden till 2015
Mörtnäs och Korpholmen
Kolvik
Torsby
Brunn och Lövhamra
Värmdövik, Herrviksnäs, Strömma
Norra Kopparmora
Näverängen och Torshällsvägen
Ingaröstrand
Prioriterade områden till 2025
Enkärret och Återvall
Koviksudde och Skeviksstrand
Värmdö-Evlinge
Saltarö och del av Skärmarö
Älvsala, Fagerdala och Bullandö
Stora Barnvik, Barnviksnäs och Tranarö
Skälsmaraområdet och Hanskroka
Norra Lagnö
6
Avloppsvatten
Avloppsvatten i Värmdö tas om hand regionalt i Käppalaverket eller lokalt i verken på Djurö
och Telegrafholmen. Under ytterligare några år används även Södernäs reningsverk innan
avloppsvattnet leds till Käppala. Detta bidrar till att målen om Ingen övergödning och en
Levande kust och skärgård kan uppnås. Bästa tillgängliga teknik används för att rena spillvatten i enlighet med gällande villkor för respektive verk.
Driften av anläggningar säkerställs successiv vid utbyggnad av systemet för att möta den
ökade efterfrågan på rening av avlopp. Reningsanläggningar i kommunen ska klara höggradig
rening med reduktion av närsalter.
Dagvatten och dränvatten
Kommunen har en särskild dagvattenpolicy som stöd för omhändertagande av dagvatten.
Utgångspunkten är att dagvatten i första hand ska tas om hand lokalt genom utjämning av
flöden och primär rening. Bortledning av dagvatten sker genom separata dagvattenledningar
eller öppna diken. För att utjämna flöden inom exploateringsområden ska vid behov utjämningsmagasin och reningsdammar byggas.
På sikt bör det lokala omhändertagandet utvecklas med översilningsmarker och återföring av
vatten till marken för att skapa så naturliga flöden som möjligt och undvika störtfloder vid
häftiga regn.
Dagvatten i Värmdö ska ledas till tåliga recipienter om inte ett lokalt omhändertagande kan
ordnas.
Dag- och dräneringsvatten ska inte avledas via spillvattenledningar för att minska flödet till
reningsverk. Dränvatten bör tas om hand som lokalt dagvatten.
Dricksvatten
Utveckling och drift av det allmänna vattennätet ska säkerställas så att alla som är anslutna får
dricksvatten av god kvalitet, som uppfyller livsmedelsverkets krav. Vid behov ska kapaciteten
utökas genom avtal om ökad överledning av Mälarvatten.
De lokala grundvattentäkterna skyddas genom fastställande av skyddsområden och utfärdande
av skyddsföreskrifter. I detaljplanering ska särskild hänsyn tas till vattenskyddsområden.
Vattensnål teknik ska främjas och mark reserveras för vattentorn eller lågreservoarer i
Hemmesta, Östra Ekedal och Ålstäket. Ledningsnätet ska byggas ut så att rundmatning
möjliggörs där det går för att öka driftssäkerheten.
Överföringsledningar
Kommunen ska fortsätta utvecklingen av det allmänna nätet genom att anlägga överföringsledningar med god kapacitet, som möjliggör fortsatt anslutning och utbyggnad av lokala nät i
olika kommundelar. Allt mer avloppsvatten ska ledas till Käppala. Från lokala verk i
Hemmesta och Södernäs ska nya överföringsledningar anläggas så att ett mera hållbart VAsystem är i drift till 2015.
Mer detaljerade åtgärder som rör avlopp, dagvatten och dricksvatten redovisas i avsnittet om
Värmdö kommuns svar på Vattenmyndighetens förvaltningsplan för 2010-2015 och i avsnittet
Handlingsplan, se nedan.
7
Vattenskyddsområden
Exploatering eller förtätning av bebyggelse inom vattenskyddsområde är möjligt, men endast
om det inte äventyrar skyddet av vattentäkten. Varje planerad åtgärd ska bedömas med utgångspunkt från gällande skyddsföreskrifter.
För att klara miljökvalitetsnormerna för grundvatten får byggnation inom primär vattenskyddszon inte ske. Inom sekundär vattenskyddszon kan viss bebyggelse övervägas, men
enbart i de fall det inte påverkar grundvattenkvaliteten negativt. Exploatering på mark som
inte är ianspråktagen inom vattenskyddsområde ska prövas restriktivt med beaktande av
risker. Förutom risker i driftskede ska risker under hela planerings och byggskedet vägas in.
För entreprenadarbeten inom vattenskyddszon har samhällsplaneringsnämnden fastställt
särskilda entreprenadbestämmelser.
Plan för utveckling av enskilda VA-anläggningar
Hushålla med grundvatten är kommunens högst prioriterade miljömål. I kustnära områden
med tätare bebyggelse förekommer saltvatteninträngning och vattenbrist. För att säkra tillgången på vatten i bristområden har kommunen inrättat vattenskyddsområden. I områden med
enskilda VA-lösningar är det ett gemensamt ansvar att hushålla med grundvatten och motverka risk för föroreningar genom bra rening av avloppsvatten. Tillsyn och övervakning är
viktigt för att säkerställa en långsiktig vattenförsörjning i områden som inte har eller väntas få
kommunalt vatten och avlopp.
En enskild avloppsanläggning ska uppfylla miljöbalkens krav på rening och funktion. Det är
fastighetsägaren som är ansvarig för att anläggningen har tillstånd och inte leder till risk för
människors hälsa eller miljön. Genom egenkontroll ska fastighetsägaren analysera anläggningens funktion och behov av skötsel. Enligt kommunens renhållningsordning ska en
avloppsanläggning slamsugas minst vart annat år. Infiltrations- eller markbäddar bör byggas
om med 10-20 års intervall beroende på bäddens reningsfunktion och omgivningspåverkan.
Kommunen utövar tillsyn genom att områdesvis inventera enskilda VA-anläggningar och
genom att pröva tillstånd eller anmälningar. Kommunens målsättning är att ha inventerat alla
15 000 enskilda avloppsanläggningar i kommunen till år 2020. Cirka 8 000 avloppsanläggningar återstår att inventera. Kommunens målsättning är att inventera över 1 000 fastigheter
per år, se avsnitt Handlingsplan.
Kommunens analys av tillsynsverksamheten visar att två tredjedelar av inspekterade enskilda
avloppsanläggningar som regel har bristande funktion i någon del. För att kustvattnet i
Värmdö skärgård ska uppnå god status är det viktigt att alla enskilda avlopps har fullgod
funktion.
Ny forskning, inom ramen för projektet Levande Kust som stiftelsen BalticsSea2020 genomför, visar att latrin inte bör tas om hand lokalt i kustnära områden för att marken här som regel
är mättad på närsalter. Tillskott av fosfor och kväve läcker ur tunna jordlager ut i diken och
vikar. Vikar som i många fall har döda bottnar till följd av många år med för stora utsläpp
fosfor, kväve och slam.
8
Latrin bör istället tas om hand via snålspolande WC och sluten tank eller via en form av torr
lösning och föras till Käppala eller andra stora anläggningar. Slam kan efter behandling även
tas om hand som näring inom jordbruket, men eftersom det finns få aktiva lantbruk i
kommunen är denna lösning svår att förverkliga.
Värmdö kommuns långsiktiga plan är att flertalet enskilda anläggningar inom fastlandsområdet ska anslutas till det allmänna VA-nätet inom en 20-årsperiod om det är tekniskt
möjligt och ekonomiskt motiverat. I väntan på utbyggnad av nätet är det fastighetsägarens
ansvar att ha ett avloppssystem med fullgod rening som sköts genom slamtömning och
egenkontroll.
Mer detaljerade åtgärder som rör enskilda avloppsanläggningar redovisas nedan i avsnittet om
kommunens svar på Vattenmyndighetens förvaltningsplan för 2010-2015 och i avsnittet
Handlingsplanen.
I väntan på utbyggnad av kommunalt VA-nät
Inom områden som kommer att få kommunalt vatten och avlopp inom cirka 10 år gäller vissa
övergångsprinciper för fastigheter med enskild VA-anläggning:







En enskild avloppsanläggning ska ha fullgod rening av avloppsvatten fram till dess
inkoppling till kommunalt avlopp sker. Krav på åtgärder ska vara skäliga och anpassas
till riskbild och tidpunkt för anslutning
I områden med akut vattenbrist eller saltvatteninträngning kan kommunen under en
övergångstid hänvisa till kommunala tappställen för dricksvatten
För besiktigad och godkänd VA-anläggning som är nyare än 10 år finns möjlighet till
viss ersättning vid övergång till kommunal lösning
I områden där detaljplanering pågår bör ansökan om bygglov vilandeförklaras i två år.
Medges bygglov ska krav på anslutning till allmänt VA säkerställas i särskilt avtal
Bygglov får endast medges om det finns möjligheter att ordna hållbara vatten- och
avloppslösningar på en fastighet. Temporära lösningar med till exempel tank för
avloppsvatten och avsaltningsanläggning kombinerat med vattensnål teknik för
dricksvatten kan medges som kortsiktig lösning om fastighetsägaren i avtal förbinder
sig att ansluta och använda det kommunala VA-systemet när det är utbyggt
I områden som kan utvecklas utan genomgripande förnyelseplanering kan byggrätten
justeras med ett enkelt planförfarande efter att kommunal VA byggts ut
I vissa fall kan det vara nödvändigt att ange en genomförande tid i nya detaljplaner
som inleds i och med att vatten och avlopp är utbyggt i området. En förskjutning av
genomförandetiden i två år är lämplig för att hinna bygga ut vatten och avlopp
Plan för utveckling av gemensamma anläggningar
En gemensam VA-anläggning kan bestå av ett ledningsnät för en grupp fastigheter som byggts
ut av fastighetsägarna och anslutits till det kommunala nätet. Det kan också vara en enskild
anläggning med gemensamma ledningar och rening. En gemensam anläggning kan bildas
genom att fastighetsägare går samman och tar ett gemensamt ansvar eller att man bildar en
samfällighet genom en förrättning enligt anläggningslagen.
9
Gemensamma lösningar kan vara en fördel i områden med svåra förhållanden där det är risk
för föroreningar av grundvatten på grund av att anläggningarna kommer att ligga nära vattentäkter. Det kan även vara en fördel i områden där det inte planeras för kommunalt vatten och
avlopp.
Mer detaljerade åtgärder som rör gemensamma VA-anläggningar redovisas nedan i avsnittet
om kommunens svar på Vattenmyndighetens förvaltningsplan för 2010-2015 och i avsnittet
Handlingsplanen.
Vattenförvaltning
Nationell vattenförvaltning
År 2000 antog EU ett ramdirektiv för vatten för att bevara och förbättra Europas vatten.
Målsättningen är att uppnå god vattenstatus genom att långsiktigt trygga en hållbar vattenkvalitet och vattenanvändning. I Sverige har fem vattenmyndigheter tillsammans med
Naturvårdsverket och senare Havs- och vattenmyndigheten ansvar för vattenförvaltningen.
Förvaltningsarbetet sker i sexårscykler. Vattnen övervakas, kartläggs och klassas i ekologisk
och kemisk status. Utifrån detta arbete har miljökvalitetsnormer tagits fram för olika vattenförekomster. För att nå miljökvalitetsnormerna i de olika vattnen upprättas åtgärdsprogram
som presenteras för EU i förvaltningsplaner vart sjätte år. Den första perioden är mellan 2010
och 2015. Arbetet med en ny förvaltningsplan för perioden 2016-2021 pågår.
Havs- och vattenmyndigheten har, som svar på EU:s krav på god miljöstatus i våra hav,
presenterat ett förslag till havsmiljödirektiv för att uppnå god miljöstatus i de svenska delarna
av Nordsjön och Östersjön till år 2020. Havsmiljödirektivet gäller från strandzonen till den
svenska ekonomiska zonen, 12 nautiska mil utanför strandlinjen. Direktivet överlappar
vattendirektivet som gäller från strandlinjen till 1852 meter (en nautisk mil) ut i havet.
Direktiven gäller parallellt i kustzonen.
Enligt EUs avloppsdirektiv omfattas hela Stockholms län av regler för utsläpp av fosfor och
kväve. Värmdö kommun har därför år 2013 antagit en åtgärdsplan för att öka återvinningen av
fosfor och kväve.
Värmdö kommun ingår i Norra Östersjöns vattendistrikt. Till distriktet hör Mälardalen och
hela Stockholms skärgård. Vattenmyndighetens bedömning är att de största miljöproblemen i
Värmdös kustvatten är övergödning. I VA-översikten finns en redovisning av statusen på
kommunens olika vattenförekomster, som klassades år 2009. Grundvatten i Värmdö ska ha
uppnått kemiska och kvantitativa mål till 2015. Ytvattnen ska ha uppnått god kemisk status
till 2015 och god ekologisk status till år 2021.
För att klara målet om en god kemisk och ekologisk status, krävs att utsläppen av fosfor
minskar med cirka 20-35 procent och utsläppen av kväve med cirka 40-60 procent av den
totala tillförseln från hela tillrinningsområdet. För att klara god kemisk status krävs främst att
halterna av tennföreningar i våra kustvatten minskar.
10
Lokal vattenförvaltning
I översiktsplan 2012-2030 slår kommunen fast att det man i första hand kan satsa på är
utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp samt ökad tillsyn av enskilda avlopp för att
minska utsläppet av fosfor och kväve. Kommunen klargör också att det krävs en omfattande
regional samverkan mellan olika aktörer för att Värmdös kustvatten påverkas av utsläpp från
Mälardalsregionen. Bland annat måste jord- och skogsbruket i regionen vidta åtgärder och
över 50 000 enskilda avlopp förbättras för att målet om god vattenstatus ska nås. Målet är
preciserat i form av miljökvalitetsnormer för olika vattenområden.
I åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns avrinningsområde för perioden 2010-2015
finns 37 åtgärder varav sju riktar sig till kommuner. Här redovisas i punktform de
åtgärder som Värmdö kommun genomför för att bidra till att god vattenstatus uppnås.
En mera kortfattad beskrivning av kommunens insatser redovisas i handlingsplanen, sist i
denna VA-plan.
Åtgärd 32. Kommunerna ska i sin tillsyn prioritera de områden med vattenförekomster
som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk
status.
För att svara upp mot kravet har kommunen:
- Inlett rening av allt kommunalt avloppsvatten i Käppala reningsverk som har en
höggradig reduktion av närsalter
- Inlett en omfattande utbyggnad av vatten och avlopp till förändringsområden för att
minska utsläpp av fosfor och kväve samt smittämnen från enskilda avlopp
- Planer på att ansluta alla fastigheter som det är tekniskt möjligt och ekonomiskt
motiverat att göra till allmän VA-försörjning inom 20 år. Perifert belägna områden i
skärgården ska även på sikt att ha bra enskilda lösningar
- Skapat möjligheter för områden med gemensamma avloppsanläggningar att ansluta till
det kommunala avloppsnätet. För anslutning gäller kommunens krav på funktion och
material i ledningsnät
- För avsikt att genom tillsyn se till att fastigheter som har kommunal förbindelsepunkt
ansluter till och använder det kommunala VA-nätet
- System för att ta emot slam som hämtats från enskilda anläggningar
- Antagit en handlingsplan för tillsyn av enskilda avlopp som innebär att takten i
tillsynen ökas radikalt med målsättningen att till år 2020 ha genomfört tillsyn av
samtliga cirka 15 000 enskilda avlopp
- Inlett ett samarbete med stiftelsen Baltic Sea 2020 för att rena Björnöfjärd och
samtidigt verka för att all latrin förs bort från det kustnära området kring fjärden för att
minska nytillskottet av näring. Åtgärder med stöd av Baltic Sea 2020 vidtas även inom
jord- och skogsbruket runt fjärden
- Initierat utveckling av nya tekniska lösningar för avloppsrening som innebär förbättrad
slamhantering och närsaltsreduktion
- Framfört behov av en ny typ av besökstoaletter i skärgården som inte läcker närsalter
och smittämnen
- Främjat utbyggnaden av mottagningsstationer för latrin från fritidsbåtar
- Gjort en utredning om bräddningens konsekvenser och ansökt om tillstånd för den
miljöfarliga verksamhet som avledning av avloppsvatten till Käppala innebär
11
Åtgärd 33. Kommunerna ska ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som
bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god
ekologisk status.
För att svara upp mot kravet har kommunen:
- Tillämpat kravet på hög skyddsnivå för flertalet enskilda avlopp eftersom bebyggelsetrycket är stort, kustvattnet påverkat och de geologiska förutsättningarna inte alltid
lämpar sig för traditionella lösningar med lokalt omhändertagande
- Genom rådgivning och information ökat medborgarnas insikt och ansvarstagande
- Skapat förståelse hos fastighetsägare för behov av kretsloppsanpassade avloppslösningar och egenkontroll. Det ska bland annat ske genom tydligare villkor och
tidsbegränsade tillstånd
- Rekommenderat val av enskilda avloppslösningar med utgångspunkt från naturgivna
förutsättningar. Förutsättningar för vattenspolande lösningar är att systemen är
långsiktigt hållbara och anpassade till miljömålen. I områden med stora problem
förordas moderna lösningar med minimal eller ingen vattenkonsumtion. Grundläggande krav är att man klarar en kretsloppslösning inom i första hand den egna
fastigheten som inte medför läckage till omgivningen
- Rekommenderat att latrin förs bort från kustnära områden genom WC kopplat till
sluten tank eller torr lösning där latrin separeras och tas om hand
- Rekommenderat att lokalt omhändertagande inte ska tillåtas kring Björnöfjärden för
att medverka till att mängden närsalter som läcker ut från bebyggelseområdet minskas
- Rekommenderat bildandet av gemensamhetsanläggningar för avlopp i tätbebyggda
områden som inte kommer att kunna få kommunalt VA
- Uttryckt behov av en nationell certifiering av tekniska lösningar samt auktorisation av
entreprenörer som anlägger enskilda avlopp. Med ökad kunskap öppnas möjligheter
för den enskilde fastighetsägaren att välja rätt avloppslösning samtidigt som behovet
av samhällskontroll minskar.
Åtgärd 34. Kommunerna ska inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för
kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjningen, så att
dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk status och god kvantitativ
status.
För att svara upp mot kravet har kommunen:
- I samverkan med länsstyrelsen sett över skyddsområden för kommunens vattentäkter
på Ingarö, i Stavsnäs och i Sandhamn
- Pekat ut sju kustnära områden där tillstånd krävs för att anlägga vattentäkt för att
främst minska risken för saltvatteninträngning och risken för vattenbrist
Åtgärd 35. Kommunerna ska se till att vattentäkter som inte är kommunala, men som
försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m3/dygn, har god
kemisk status och god kvantitativ status och ett långsiktigt skydd.
För att svara upp mot kravet har kommunen:
- Informerat samfällighets-, tomtägar- och vägföreningar som svarar för gemensamma
vattentäkter om kraven på god vattenkvalitet
- Ökat tillsynen av gemensamma vattentäkter. Kommunen utgår i sin tillsyn från
Livsmedelsverkets regler för dricksvatten
12
Åtgärd 36. Kommunerna ska utveckla sin planläggning och prövning så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds.
För att svara upp mot kravet har kommunen:
- Lagt fast en ny utvecklingsstrategi i översiktsplan 2012-2030 som innebär att
utvecklingen inom kommunen främst ska ske i kollektivtrafiknära lägen i tätorterna
samt i väl belägna förändringsområden
- Fört in avsnitt om hållbar utveckling och livsstil i översiktsplanen samt ett särskilt
avsnitt om vattenförvaltning. Dessutom innehåller översiktsplanen en rad
rekommendationer för kommunalt, gemensamt och enskilt vatten och avlopp
- Redan år 2008 antagit en VA-policy med mål och strategier för kommunalt,
gemensamt och enskilt vatten och avlopp
- Redan år 2006 antagit en dagvattenpolicy med krav på primär reduktion och rening
inom fastigheten samt avledning till tålig recipient. Policyn har reviderats under 2012
Åtgärd 37. Kommunerna ska, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla VA-planer,
särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte
uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status.
För att svara upp mot kravet har kommunen:
- Inlett arbetet med kommuntäckande VA-översikt, revidering av VA-policy samt
framtagande av denna VA-plan
Lokala åtgärder för att uppnå god vattenförsörjning
För att svara upp mot kraven i vattendirektivet och kunna garantera en säker allmän
vattenförsörjning har kommunen:
- Genom avtal med Stockholm Vatten sett till att mer vatten kan ledas över från
Mälaren via ledningsnätet genom Nacka kommun
- Förstärkt skyddet av lokala vattentäkter genom att besluta om nya och utökade
skyddsområden
- Planer för utbyggnad av ett huvudledningsnät så att det på sikt möjliggör vattenförsörjning även av perifert belägna områden inom fastlandsområdet med vattenproblem
- För avsikt att utreda möjligheterna att förbättra vattenförsörjningen vid beredskapsläge
genom skydd även av potentiella ytvattentäkter, som Storsjön, Korsmosjön, Långträsk.
För att svara upp mot kraven i vattendirektivet och främja en säker enskild vattenförsörjning
har kommunen:
- Ökat medborgarnas insikt och förståelse för problem med grundvatten genom
information om grundvattensituationen i olika delar av kommunen och rådgivning om
vattensnål teknik. Fastighetsägare inom riskområden har ett gemensamt ansvar att
hushålla med grundvatten
- Analyserat möjligheterna till alternativ vattenförsörjning inom områden med
grundvattenproblem genom till exempel system med avsaltat havsvatten eller intag av
sjövatten kombinerat med ett begränsat grundvattenuttag
- Infört tillståndsplikt för anläggande av ny brunn inom områden med stor risk för
grundvattenproblem. Viss ytterligare bebyggelse kan tillåtas om krav på begränsat
vattenuttag ställs vid prövning av bygglov
- Tagit fram rekommendationer för gemensamma lösningar som alternativ i områden
med grundvattenproblem
- Rekommenderat certifierade brunnsborrare som beaktar risker vid borrning av brunnar
för dricksvatten och bergvärme
13
Hållbarhetsindex
Värmdö kommuns inriktningsmål om ett hållbart Värmdö har sin utgångspunkt i Brundtlandkommissionens definition av hållbar utveckling. En utveckling av samhället som inkluderar
sociala, ekonomiska och miljömässiga parametrar. För att belysa i vilken omfattning som en
samlad satsning på VA-utbyggnad leder till ett mera hållbart Värmdö analyseras här utbyggnaden ur en social, ekonomisk och miljömässig dimension. Sett ur ett socialt perspektiv ska
vatten och avlopp ge brukarna en långsiktigt hållbar service med ett bra vatten och en god
avloppsrening. Ur ekonomisk synvinkel ska en långsiktigt hållbar VA-verksamhet karaktäriseras av stabil ekonomi och funktionell drift utan störningar. Miljömässigt hållbar är VAutbyggnaden om den är resurseffektiv och innebär att man hushållar med ändliga resurser och
miljön.
För att bedöma om VA-verksamheten i kommunen är hållbar har en analys av samtliga
ingående parametrar utförts i en tregradig skala:
grön färg = positiv utveckling och god hushållning
gul färg = utveckling som innebär att befintliga kvalitet vidmakthålls
röd färg = negativ utveckling som innebär att miljö- och naturresurser skadas
Kommunal VA-verksamhet
Hållbar tjänst för brukare
Hälsomässigt säkert vatten
Hög leveranssäkerhet
Nöjda kunder
Bra information
Hållbart resursutnyttjande
Stabil ekonomi
Robust teknik
Hög driftssäkerhet
Kompetent personal
Miljömässigt hållbar
Hushållar med naturresurser
Säker vattentillgång
Ringa miljöpåverkan
Liten klimatpåverkan
Hushållar med energi
Hållbart resursutnyttjande
Stabil ekonomi
Robust teknik
Hög driftssäkerhet
Kompetent personal
Miljömässigt hållbar
Hushållar med naturresurser
Säker vattentillgång
Ringa miljöpåverkan
Liten klimatpåverkan
Hushållar med energi
Enskilt vatten och avlopp
Hållbar tjänst för brukare
Hälsomässigt säkert vatten
Hög leveranssäkerhet
Nöjda kunder
Bra information
14
Handlingsplan
I avsnittet redovisas i korthet olika insatser som planeras inom kommunen och vem som
ansvarar för planering och genomförande.
Åtgärd
Tidsperiod
Ansvarig
VA-utbyggnad till
prioriterade förändringsområden, se tabell nedan
Utbyggnad av
huvudledningsnät
2003-2015
2016-2025
Tillsyn av enskilda avlopp
2014-2020
SBK, VAVA och plan
och renhållningsenheten
SBK, VAVA och plan
och renhållningsenheten
BMK
VA-rådgivning
Löpande från BMK via
2014
konsult
Anslagsfinansiering
Mottagningsstationer för
latrin från fritidsbåtar i
skärgården
2014-
Anslagsfinansiering
och LOVA-bidrag
2003-2015
2016-2025
SBK och
Värmdö
Hamnar
Samverkan
Budget
Avgiftsfinansiering
Avgiftsfinansiering
Avgiftsfinansiering
Krav på hög skyddsnivå vid 2014utsläpp från enskilda avlopp
BMK
Nya principer för
2014omhändertagande av latrin i
kustnära områden
Reviderat skyddsområden
2013för vattentäkter
SBK, VABalticSea2020
och renhållningsenheten
SBK, VAAnslagsfinansiering
och renhållningsenheten
BMK
Avgiftsfinansiering
Mer tillsyn av gemensamma 2013vattentäkter
Riktad information till
entreprenörer och
brunnsborrare
Löpande från BMK
2014
15
Utredningsläge för prioriterade förändringsområden
Område
Utredningsläge 2013/14
Antal
fastigheter
Andel permanent
bebodda
fastigheter
Prioriterade 2003-2015
Mörtnäs och
Korpholmen (6)
M1,M2, M4 VA-utbyggnad klar
M3 VA-utbyggnad klar
M6, M7 Detaljplan laga kraft
M5, M10 Planarbete pågår
M8 utlyft ur planen
Kolvik (7)
Torsby (8)
K1,K2,K4 VA-utbyggnad klar
K1+K2=140
K3 Planarbete pågår
K4=60
T1,T2 VA-utbyggnad klar
T3, T4 Planarbete pågår
Brunn och Lövhamra
(9)
I1 VA-utbyggnad klar
I2 Detaljplan laga kraft
I2 VA-utbyggnad klar
I3, I4 Planarbete pågår
Värmdövik,
Herrviksnäs,
Strömma(10)
S1, S2 VA-utbyggnad klar
1100
S4a VA-utbyggnad klar
S3 Planarbete pågår
S4b-S7 avvaktas med
Norra Kopparmora (11)
VA-utbyggnad klar
Näverängsvägen ,
Torshällsvägen (12-13)
N1 Detaljplan överklagad
Ingaröstrand (14)
221
T Detaljplan laga kraft
Detaljplan laga kraft
VA-utbyggnad klar
Prioriterade 2016-2025
Enkärret och Återvall
(15)
Detalj- och VA-planering pågår
200
60 %
Koviksudde,
Skeviksstrand (16)
Detalj- och VA-planering pågår
270
55 %
Värmdö- Evlinge (17)
Detalj- och VA-planering inleds
efter 2016
350
65 %
Saltarö och del av
Skärmarö (18)
Detalj- och VA-planering inleds
efter 2016
750
40 %
Älvsala, Fagerdala,
Bullandö (19)
Detalj- och VA-planering pågår
i delområden
850
35 %
Stora Barnvik,
Barnviksnäs, Tranarö
(20)
Detalj- och VA-planering inleds
efter 2016
320
45 %
Skälsmaraområdet,
Hanskroka (21)
Detalj- och VA-planering inleds
efter 2016
720
40 %
Norra Lagnö (22)
Detalj- och VA-planering inleds
efter 2016
200
60 %
16
Karta – Förändringsområden visar vilka områden som prioriteras fram till 2015 och vilka
som ska planeras och förses med VA perioden 2016-2025.
Prioriteringsordning för inventering av enskilda avloppsanläggningar
Nummer
1
Antal berörda
fastigheter
Cirka 200
2
300-1000
3
4
Cirka 2300
Cirka 800
5
Cirka 3700
Område och inriktning på tillsynen
Tidigare inventerade områden där uppföljning inte skett
av alla inventerade fastigheter
Fastigheter inom verksamhetsområde som inte anslutits
tills det kommunala VA-nätet
Områden som planeras få kommunalt VA efter 2025
Områden på fastlandet som inte kommer att få
kommunalt VA
Områden i skärgården som inte kommer att få kommunalt
VA
17