docSÄRSKILD HANDRÄCKNING
download 
Report Transcription
SÄRSKILD HANDRÄCKNING
1(12) PM Betalningsföreläggandeenheten Datum 2013-04-16 SÄRSKILD HANDRÄCKNING Webbplats: www.kronofogden.se Postadress Box 50 971 03 Luleå Besöksadress Skeppsbrogatan 41 E-postadress: kronofogdemyndigheten@kronofogden.se Telefon 0771-529 400 Telefax 010-573 8970 2(12) PM Betalningsföreläggandeenheten Datum 2013-04-16 Innehåll Allmänt...................................................................................................................................3 Lagtexten................................................................................................................................3 Skillnad mot vanlig handräckning och mot stämningsansökan i tingsrätt.............................4 Olika situationer när man kan ansöka om särskild handräckning..........................................4 KFM:s handläggning..............................................................................................................6 Vem kan ansöka om särskild handräckning?.........................................................................7 Vem ska ansökan riktas mot?.................................................................................................8 Krav på ansökan / checklista..................................................................................................9 Svaranden / bestridandet.....................................................................................................11 Närmare om bevisningen.....................................................................................................12 3(12) PM Betalningsföreläggandeenheten Datum 2013-04-16 Allmänt Särskild handräckning är en något annorlunda processform, som skiljer sig en hel del från hur övriga mål hanteras hos Kronofogdemyndigheten (KFM). Formen är skriftlig men mer domstolslik och påminner om tingsrättens beslut om kvarstad och andra säkerhetsåtgärder. Mycket förenklat kan man säga att särskild handräckning går ut på att rätta till när någon har gjort något olovligt med/på annans egendom. Det finns också vissa lagar – t.ex. planoch bygglagen och hyreslagen – som uttryckligen säger att KFM i vissa situationer får besluta om särskild handräckning. Nedan ska vi beskriva de olika situationerna närmare och förklara hur processen (hanteringen) går till. Men först några ord om det domstolslika i hanteringen. Det är nämligen viktigt att förstå att det är parterna som styr över processen. KFM gör inte någon egen utredning. KFM:s beslut grundas bara på den information som parterna har lämnat in och den skriftliga bevisning som har åberopats Sökanden måste förklara vad hon vill och varför hon har rätt till den begärda åtgärden. Dessutom måste hon normalt bevisa sin rätt. En ansökan om särskild handräckning ska innehålla 1. ett yrkande, d.v.s. en förklaring vad sökanden vill att motparten (svaranden) ska göra, 2. grunderna för yrkandet, d.v.s. en förklaring varför motparten är skyldig att göra det och 3. skriftliga bevis som visar att det är på det sättet. Det finns också andra krav på en ansökan. Se mer nedan. Om kraven inte är uppfyllda kan ansökan komma att avvisas eller avslås eller så kan hanteringen av målet komma att fördröjas. Lagtexten Ansökan om särskild handräckning regleras i 4 § lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning (BfL); En ansökan om särskild handräckning får avse åläggande för svaranden att 1. vidta rättelse när sökandens besittning har egenmäktigt rubbats eller annan olovlig åtgärd har vidtagits beträffande fast eller lös egendom eller utövningen av sökandens rätt till viss egendom på annat sätt olovligen hindras, 2. vidta eller tåla en åtgärd när särskild handräckning får ske enligt föreskrift i lag. Särskild handräckning enligt första stycket 1 får inte avse avhysning i fall som anges i 3 § 1. Skillnad mot vanlig handräckning och mot stämningsansökan i tingsrätt Som redan nämnts handlar särskild handräckning normalt sett om att rätta något till när någon har gjort något olovligt med annans egendom. Ett exempel på en sådan situation är 4(12) PM Betalningsföreläggandeenheten Datum 2013-04-16 när A utan lov har tagit en sak, t.ex. en bil, från B. Att det är olovligt behöver inte betyda att B äger bilen. B kanske hyr bilen av A och då får inte A ta tillbaka bilen utan vidare. I en sådan situation kan KFM i ett mål om särskild handräckning besluta att A ska lämna tillbaka bilen till B. Men – och nu kommer vi till skillnaden mot t.ex. en dom i tingsrätt eller ett utslag i mål om vanlig handräckning – KFM:s beslut innebär inte att det en gång för alla har slagits fast vem av A och B som har bäst rätt till bilen. Beslutet betyder bara att det var fel av A att självsvåldigt ta tillbaka bilen från B. Det här innebär att A (eller B) kan väcka talan i tingsrätt för att få fastställt vem som har bäst rätt till bilen. En sådan talan kan börja hos KFM genom en ansökan om vanlig handräckning för att återfå bilen. På samma sätt är det i alla andra situationer av särskild handräckning; ett beslut av KFM hindrar inte parterna från att väcka talan om den bakomliggande materiella rätten. Exemplet ovan visar också att man i vissa fall antingen kan ansöka om särskild handräckning eller väcka talan i tingsrätt eller att ansöka hos KFM om vanlig handräckning. Vad ska man då välja? I huvudsak gäller det för sökanden att fråga sig vad hon vill uppnå och hur hon bedömer sitt bevisläge. Som framgått ovan hindrar inte ett beslut i mål om särskild handräckning att parterna väcker talan i tingsrätt etc. Den som vill ha ett rättskraftigt avgörande, som alltså inte kan ändras genom en ny process, ska därför inte välja särskild handräckning. Men det finns också andra aspekter, vilket har att göra med att målen hanteras på lite olika sätt. Vanligtvis handläggs mål om särskild handräckning snabbare än ett tvistemål, vilket kan vara nog så viktigt i valet av processform. En annan tydlig skillnad är hur bevisningen förs. I mål om särskild handräckning är förfarandet helt och hållet skriftligt, vilket gör att bara skriftliga bevis får användas. För den som har god skriftlig bevisning (eller som räknar med att svaranden inte kommer att ha några invändningar) kan särskild handräckning vara en lämplig processform. Men för den som har muntlig bevisning (alltså vittnen) ligger det antagligen närmare till hands att väcka talan i tingsrätt, där det finns större möjligheter att föra olika slags bevisning. Olika situationer när man kan ansöka om särskild handräckning Särskild handräckning kan användas i fyra olika situationer (se utdrag ur lagtexten ovan, 4 § BfL). Här ska vi förklara dem lite närmare. Men först ska vi nämna en situation där särskild handräckning inte kan användas. Avhysning En viktig begränsning av den särskilda handräckningen är att man inte kan ansöka om avhysning, d.v.s. att någon ska flytta. Detta gäller oavsett om personen ska flytta från en lägenhet eller från ett markområde och oavsett om personen tidigare har varit ägare eller haft nyttjanderätt (hyresgäst, arrendator etc.). Då måste man i stället ansöka om vanlig handräckning hos KFM eller väcka talan i tingsrätt. 5(12) PM Betalningsföreläggandeenheten Datum 2013-04-16 Men, den här begränsningen gäller alltså bara för tidigare ägare och hyresgäster, arrendatorer etc. Begränsningen gäller inte för rena ockupationer, d.v.s. när någon utan lov bosätter sig på en fastighet. I en sådan situation kan man alltså ansöka om särskild handräckning för att få den personen att flytta på sig. Besittningsrubbning Ansökan om särskild handräckning kan för det första avse situationen då ”sökandens besittning har egenmäktigt rubbats”. Situationen innebär att 1. A har haft besittning till (kontroll över) en sak eller en fastighet och att 2. B har rubbat (fråntagit) sökandens besittning utan att B hade lov till det. Exempel: - B har stulit en cykel från A. - B har utan A:s tillåtelse tagit tillbaka en cykel från A. Även om B anser att hon äger cykeln (hon hade kanske lånat/hyrt ut den till A) så får B normalt inte ta tillbaka den om inte A går med på det. Om A vägrar måste B i stället ansöka om handräckning (vanlig eller särskild) eller väcka talan i tingsrätt. - B har utan A:s tillåtelse bytt lås till en lägenhet där A bor. Även om B tycker att A är skyldig att flytta och A vägrar får inte B själv ta sig rätten att byta lås. B skulle i stället ha ansökt om avhysning hos KFM eller tingsrätt. A kan ansöka om särskild handräckning i syfte att återställa dennes besittning till lägenheten. Annan olovlig åtgärd med egendom Ansökan om särskild handräckning kan också avse situationen då ”annan olovlig åtgärd har vidtagits beträffande fast eller lös egendom”. Situationen innebär i princip att B har gjort något som hon inte får med A:s sak eller fastighet. Exempel: - B har utan lov placerat någonting på A:s mark. - Markägaren B har stängt av en väg som A använder sedan lång tid tillbaka. Olovligt hindrande Ansökan om särskild handräckning kan också avse situationen då ”utövningen av sökandens rätt till viss egendom på annat sätt olovligen hindras”. Den här situationen innebär alltså att 1. A har en rätt till en sak eller en fastighet och att 2. B hindrar A utan lov från att utöva (använda) sin rätt till den egendomen. Exempel: -A lånar ut sin cykel till B. Efter en tid begär A att få tillbaka cykeln, men B vägrar. 6(12) PM Betalningsföreläggandeenheten Datum 2013-04-16 I de här fallen krävs inte att sökandens besittning till egendomen har rubbats. I exemplet ovan fick ju B cykeln frivilligt av A. Men B borde ha lämnat tillbaka den när A begärde det. B:s vägran är olovlig och hindrar A från att utöva sin (ägande)rätt. Särskild föreskrift i lag Slutligen kan särskild handräckning användas om det uttryckligen sägs så i någon lag. Exempel på sådana lagar är hyreslagen, bostadsrättslagen, plan- och bygglagen och miljöbalken. I vissa av dessa fall handlar det om tvister mellan enskilda personer, t.ex. när en hyresgäst inte låter hyresvärden komma in i lägenheten när hyresvärden har rätt till det (t.ex. för att besikta lägenheten eller utföra förbättringsarbeten). I andra fall kan lagen ge en myndighet rätt att ansöka om att en privatperson ska göra något, t.ex. riva ett hus utan bygglov. Vi kan inte beskriva alla dessa situationer här, utan får hänvisa till de lagar där det sägs att särskild handräckning får användas. De vanligaste är - 12 kapitlet 26 § jordabalken, - 7 kapitlet 13 § bostadsrättslagen, - 11 kapitlet 39 § plan- och bygglagen och - 26 kapitlet 17 § miljöbalken Dessutom finns bestämmelser om särskild handräckning i begravningslagen, väglagen, lagen om vissa rörledningar, lagen om vissa torvfyndigheter, lagen om kulturminnen och minerallagen. KFM:s handläggning Handläggningen hos KFM är helt och hållet skriftlig och kan sägas ske i olika steg. I det följande beskriver vi dessa steg i huvudsak. Avslutningsvis följer några ord om handläggningstid. 1. Komplett ansökan Målet inleds med en ansökan. KFM granskar att ansökan uppfyller de krav som gäller. Om något av dessa krav inte är uppfyllda begär KFM vanligtvis sökanden att komplettera ansökan. Om ansökan fortfarande är bristfällig kan den komma att avvisas (målet avslutas). 2. Interimistiskt beslut Om sökanden har yrkat interimistiskt beslut beslutar KFM om det yrkandet ska bifallas eller inte. Det blir ett särskilt beslut som kan överklagas separat under tiden som handläggningen av målet fortsätter. 3. Delgivning När ansökan är komplett skickas den till svaranden tillsammans med ett föreläggande att svaranden ska svara på ansökan. För att KFM ska kunna utgå från att svaranden verkligen får handlingarna ska de delges. Det finns olika delgivningssätt, men det vanligaste är att svaranden skickar tillbaka ett kvitto på att hon har fått handlingarna. 7(12) PM Betalningsföreläggandeenheten Datum 2013-04-16 4. Skriftväxling När (om) svaranden kommer in med ett svaromål/bestridande så skickas det till sökanden som får möjlighet att komma in med ett yttrande. 5. Avgörande När skriftväxlingen är avslutad ska KFM avgöra målet. KFM beslutar utifrån vad parterna har anfört och den bevisning de har skickat in. Om KFM beslutar på det sätt som sökanden har yrkat kallas beslutet ett utslag. I annat fall avslår KFM ansökan. KFM beslutar också om någon ska betala den andras kostnader i målet om det finns ett sådant yrkande. 6. Verkställighet Om inte sökanden har begärt annat skickas ett utslag automatiskt för verkställighet, d.v.s. till den avdelning hos KFM som arbetar med att genomföra vad som har bestämts. Ett utslag kan verkställas även innan det har vunnit laga kraft (d.v.s. innan överklagandetiden har gått ut). 7. Överklagande Den som är missnöjd med ett utslag eller ett annat beslut kan överklaga det till tingsrätt. Av beslutet framgår hur det går till. Handläggningstid De olika handläggningsstegen ovan kan ta mycket olika tid, vilket gör det omöjligt att säga hur lång tid det kommer ta att handlägga ett visst mål. Det kan röra sig om allt från några veckor till flera månader. De handläggningssteg som generellt tar längst tid är punkterna 1, 3 och 4 ovan. För sökandens del handlar det främst om att ge in en komplett ansökan redan från början (se nedan angående krav på ansökan). Delgivningen är dock svårare att påverka och kan ta mycket olika tid från mål till mål. I övrigt sker KFM:s handläggningvanligtvis ”slag i slag”. Vem kan ansöka om särskild handräckning? Om vi bortser från de fall då en myndighet får söka om särskild handräckning (i dessa fall framgår det av lagen vilken myndighet som får ansöka) så är det normalt den person som drabbas av den olovliga handlingen som ska ansöka om särskild handräckning. Det finns inte plats här att redogöra för de olika situationer som kan förekomma. Dessutom är det här en fråga som parterna kan ha olika åsikter om (vem som har rätt till vad) och det blir i sådant fall någonting som parterna får försöka förklara och bevisa. Den som ska göra en ansökan bör dock fråga sig själv om hon är rätt sökande. Ibland kan det faktiskt vara någon annan som bör göra ansökan. Flera sökande Ibland kan flera tillsammans ha rätt till en viss sak/egendom. I ett sådant fall kan det vara så att alla måste ansöka tillsammans. 8(12) PM Betalningsföreläggandeenheten Datum 2013-04-16 Företrädare Vissa personer kan bara göra ansökan genom en företrädare. Det gäller bl.a. minderåriga (förmyndare), personer med särskild företrädare (förvaltare etc.) och olika juridiska personer i form av bolag, stiftelser, föreningar m.m. I sådana fall måste behöriga företrädare underteckna ansökan åt sökanden. Ombud Sökanden kan ta hjälp av ett ombud för att göra ansökan. I sådant fall ska det tydligt anges i ansökan. KFM kommer då att skicka handlingarna i målet enbart till ombudet. Normalt sett krävs inte att fullmakt ges in för ombudet. Vem ska ansökan riktas mot? Ansökan ska riktas mot den person eller de personer som är skyldig att rätta till den olovliga handlingen. Här gäller i övrigt samma resonemang som under rubriken ”Vem kan ansöka om särskild handräckning?”. Okända personer Ibland kan det vara svårt att veta vem som är svarande, vad den personen heter, vilket personnummer den har eller var den bor. Information kan fås bl.a. genom Skatteverket, Näringslivsregistret och Bilregistret. I vissa fall kan polismyndigheten vara behjälplig med att hämta in sådana personuppgifter. Men i hanteringen hos KFM är det alltid sökanden som ansvarar för att utreda och ange vem/vilka som är svarande i målet. KFM kan inte hjälpa till med det. Om sökanden inte förklarar för KFM vem som är svarande kan inte KFM handlägga ansökan; då kommer den att avvisas. Flera svarande Samma ansökan kan rikta sig mot flera svaranden, men bara om ansökan ”stöder sig på väsentligen samma grund”. Detta betyder ungefär att skälen för ansökan ska träffa alla svaranden. Så är t.ex. fallet när flera personer ockuperar en fastighet. Ibland måste ansökan rikta sig mot flera svaranden. Så är det t.ex. om ansökan innebär att något ska göras på en fastighet som ägs av flera tillsammans. Då måste ansökan rikta sig mot samtliga fastighetsägare. Krav på ansökan/checklista Här beskriver vi vilka krav som måste uppfyllas i en ansökan om särskild handräckning. Om de inte uppfylls kan ansökan komma att avvisas. I vart fall kommer hanteringen med all sannolikhet att fördröjas om kraven inte är uppfyllda. Följande punkter kan också ses som en checklista och kan med fördel användas som rubriker i en ansökan. Det finns ingen blankett för särskild handräckning. 9(12) PM Betalningsföreläggandeenheten Datum 2013-04-16 1. Ansökan om särskild handräckning Det måste framgå att det är en ansökan om särskild handräckning. Annars kommer KFM att hantera ansökan som en vanlig handräckning. 2. Parter Av ansökan ska framgå vem/vilka som är sökande respektive svarande. Varje person ska anges med - namn, - person- eller organisationsnummer, - adress där personen nås med post, - telefonnummer och e-postadress, - eventuellt andra uppgifter som behövs för delgivning. Om sökanden/a företräds av ombud ska detta framgå, samt kontaktuppgifter för denne. Om svaranden/a har företrädare (se ovan) ska det framgå vem som får ta emot delgivning för svaranden samt postadress till den personen. 3. Yrkande I ansökan måste det framgå vad sökanden vill att KFM ska besluta. Detta kallas för ett yrkande. Det är viktigt att yrkandet är genomtänkt, eftersom det styr hela hanteringen av målet. KFM utgår bara från vad som sägs i ansökan. Ett yrkande ska vara klart och tydligt formulerat dels för att svaranden ska förstå vad denne föreläggs att utföra dels för att Kronofogdemyndigheten vid en eventuell verkställighet oberoende ska kunna avgöra vad det är som ska verkställas Vanligtvis skrivs ett yrkande i formen att sökanden ”yrkar att svaranden ska förpliktas att...” (göra något), där ordet ”förplikta” kan bytas ut mot exempelvis ”förbjuda”. Exempel: - Sökanden yrkar att Kronofogdemyndigheten ska förplikta svaranden att till sökanden ge ut den egendom som framgår av bilaga 1. - Sökanden yrkar att Kronofogdemyndigheten ska förplikta svaranden att bortforsla personbil med registreringsnummer XXX XXX från fastigheten XX:YY, se bilaga 1 (karta). - Sökanden yrkar att Kronofogdemyndigheten ska förplikta svaranden att återställa sökandens besittning till lägenhet nr 2004 på adressen XX-vägen 1 i XX-stad. Ett särskilt yrkande rör de kostnader som parten har haft i målet, (jämför rättegångskostnader). Om sökanden vill att svaranden ska ersätta henne för dessa kostnader måste hon ange det och vilket belopp hon yrkar. Sökanden kan få ersättning för 10(12) PM Betalningsföreläggandeenheten Datum 2013-04-16 ansökningsavgiften, som f.n. är 300 kr, samt för det arbete som ansökan medfört (eget arbete eller arvode till ombud), normalt 375 kr. Sökanden kan beviljas ersättning för mer än 375 kr för arbetet, men bara om det finns ”särskilda skäl” för det. I sådant fall måste sökanden förklara varför. 3a. Interimistiskt yrkande I ansökan kan man yrka att KFM ska fatta ett s.k. interimistiskt beslut. Ett interimistiskt beslut gäller tillfälligt under tiden som målet handläggs hos KFM. Ett sådant beslut fattas omedelbart innan svaranden har fått komma till tals, dvs. innan svaranden blivit delgiven. Det ställs därför höga krav på ansökan för att KFM ska fatta ett interimistiskt beslut. För det första måste sökanden förete sådan bevisning att hennes rätt framstår som i stort sett obestridlig. Detta är ett mycket högt krav på bevisningens styrka. För det andra måste sökanden göra sannolikt (också det ett beviskrav) att saken inte tål uppskov. Med det sistnämnda uttrycket menas i princip att utslaget skulle förlora sitt värde för sökanden om målet skulle handläggas på vanligt sätt och meddelas vid ett senare tillfälle. Den som vill att KFM ska besluta interimistiskt måste tydligt yrka detta. Ett vanligt sätt att uttrycka det är genom att direkt efter det huvudsakliga yrkandet skriva: ”Yrkandet framställs även interimistiskt”. Sökanden måste också förklara varför det finns skäl för att besluta interimistiskt och ge in tillräckliga bevis för detta. 4. Grunder/omständigheter Av ansökan ska också framgå varför KFM ska bifalla ansökan, dvs. den rättsliga grunden till varför svaranden är skyldig att göra/underlåta det som sägs i yrkandet. Förklaringen kallas för grund(er). Exempel: ”B har lånat A:s cykel. B har inte lämnat tillbaka cykeln trots att A har begärt det. B hindrar därmed A från att utöva sin rätt till cykeln.” En sådan grund som i exemplet uppfyller kraven på en ansökan. Många gånger kan det dock finnas anledning att beskriva mer utförligt vad det är som har hänt. En sådan beskrivning kallas ofta för bakgrund eller ”omständigheter” och kan ha en egen rubrik i ansökan. Under den rubriken kan A beskriva exempelvis när och hur det gick till när B lånade cykeln av A, vad de kom överens om och på vilket sätt hon har begärt att få tillbaka cykeln. 5. Bevisning I ansökan bör framgå vilka bevis som sökanden åberopar. det är lämpligt att sökanden i ansökan förklarar vad bevisningen ska styrka. Exempel: ”Sökanden åberopar följande bevisning: 11(12) PM Betalningsföreläggandeenheten Datum 2013-04-16 - Kvitto den 5 augusti 2012 (bilaga 1), till stöd för att B har fått låna A:s cykel. - E-postmeddelande den 12 september 2012 (bilaga 2), till stöd för att A har begärt att få tillbaka cykeln.” Bevisningen ska skickas in som bilagor till ansökan. 6. Underskrift Ansökan ska skrivas under av sökanden själv eller av sökandens företrädare eller ombud. Svaranden/bestridandet Efter att svaranden har blivit delgiven ansökan har hon tio dagar på sig att komma in med ett bestridande till KFM. Om hon inte gör det kommer KFM att utgå från att sökandens berättelse stämmer, vilket vanligtvis innebär att KFM meddelar utslag (beslutar) enligt sökandens yrkande. Om svaranden skickar in ett svaromål bör hon förklara hur hon ställer sig till ansökan och vad som sägs i den. Hon ska också förklara om hon vill ha ersättning av sökanden för sina kostnader samt bifoga sin bevisning. Svaromålet bör innehålla följande. 1. Inställning/svar Svaranden förklarar att hon bestrider sökandens yrkande. Om svaranden bara bestrider vissa delar av yrkandet/ansökan ska hon förtydliga vilka delar det är, annars kommer KFM att utgå från att bestridandet gäller för hela ansökan. Svaranden kan naturligtvis också förklara om hon medger (går med på) sökandens yrkande. 2. Yrkande om kostnader Svaranden förklarar om hon yrkar ersättning av sökanden för det arbete som ansökan medfört (eget arbete eller arvode till ombud). Normalt är beloppet maximalt 375 kr, men hon kan beviljas högre ersättning om det finns ”särskilda skäl” för det. I sådant fall måste svaranden förklara varför. 3. Grunder/omständigheter Svaranden förklarar vilka delar av sökandens berättelse som inte stämmer (och förklarar hur det egentligen ligger till). 4. Bevisning Om svaranden vill åberopa bevisning ska hon ange vilken den är och skicka in den tillsammans med sitt svaromål. Närmare om bevisningen Den som ansöker om särskild handräckning måste normalt bevisa att det är så som hon säger. Med juridiskt språkbruk ska hon styrka de omständigheter som ligger till grund för 12(12) PM Betalningsföreläggandeenheten Datum 2013-04-16 ansökan. I det tidigare använda exemplet måste A bevisa att B har lånat cykeln av henne, att hon har begärt att få tillbaka cykeln och att B inte har lämnat tillbaka den. Men, det här gäller bara om svaranden kommer in med ett svaromål och påstår att sökandens berättelse inte stämmer. Om svaranden inte gör det utgår KFM från sökandens berättelse. Och om svaranden bara invänder i vissa delar utgår KFM från att det övriga är riktigt. Exempel: B invänder att A inte har begärt att få tillbaka cykeln. Då måste A bevisa det. Men eftersom B inte sagt något annat om att B har lånat cykeln av A eller om att B fortfarande har kvar cykeln så utgår KFM från att dessa delar av A:s berättelse stämmer. Skriftlig bevisning I mål om särskild handräckning får bara skriftlig bevisning användas. Med det menas allt som kan fästas på ett papper, t.ex. olika skrivelser och fotografier. Man kan inte åberopa muntlig bevisning (vittnen). Däremot är det tillåtet att låta ett vittne skriva ner sina iakttagelser, ett s.k. vittnesintyg. Det är inte möjligt att åberopa ljud- eller bildupptagningar, t.ex. filmsekvens på DVD-skiva, som endast kan uppfattas med tekniska hjälpmedel
