Förändringsprocesser i samband med missbruksbehandling – vilka

NAD
Research report
NAD
Förändringsprocesser i samband med
missbruksbehandling – vilka faktorer beskriver
klienter som viktiga för att initiera och bibehålla
positiva förändringar?
NINIVE VON GREIFF & LISA SKOGENS
ABSTRACT
Processes of change during and after drug treatment, What factors are described by clients as
important to initiate and maintain positive changes?
AIMS – The aim is to describe and analyze how clients recovered from alcohol or drug abuse perceive
change in connection with treatment interventions. The specific questions are: What factors are
described as important to 1) initiate a process of change? 2) avoid returning to abuse? DESIGN – 40
clients were interviewed according to a brief interview guide. The analysis resulted in models with
factors that the clients considered important for initiating and maintaining positive changes. RESULTS
– The result suggests that a pattern is emerging in the process of change. Although the clients often
describe common factors as important, the variation of timing and severity for different factors makes
the individual story unique. CONCLUSIONS – The variation of timing and severity for different factors
implies that it is very difficult to predict when a factor is important or not. This underlines the importance
of treatment systems with a structure and a flexibility that enables supporting factors to be used when
they are of importance for the individual client.
KEY WORDS – alcohol and drug treatment, alcohol problems, process of change.
Submitted 17.10.2011
Final version accepted 19.12.2011
Inledning
Under de senaste åren har en rad aktörer
ens ram förutsätter en förbättring av den
hävdat att den nuvarande bristen på kun­
kunskapsmässiga basen för dessa insatser.
skap när det gäller såväl effekterna av som
Detta gäller särskilt för de interventioner
innehållet i socialtjänstens interventioner
som kan betecknas som behandling, detta
måste korrigeras via en radikal omorient­
då behandling med avseende på sin legiti­
ering i riktning mot en professionell och
mitet – i större utsträckning än administra­
kunskapsbaserad praktik – en evidensbas­
tiva/byråkratiska åtgärder – är beroende av
erad praktik. Utveckling och förbättring
en professionellt förvaltad kunskap beträf­
av kvalitén och tillförlitligheten hos de
fande procedurer/tekniker och resultaten
insatser som erbjuds inom socialtjänst­
av dessa.
Studien är finansierad med projektmedel från Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialveten­
skap (FAS).
10.2478/v10199-012-0013-z
NORDIC
STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS
Unauthenticated
Download Date | 4/1/15 5:30 PM
V O L . 29. 2012 . 2
195
Samtidigt som detta tryck mot en veten­
och öppna därmed upp för ett mer inter­
skaplig säkring av vilka effekter som följer
aktivt perspektiv på behandling; ett sy­
på behandlingsinterventioner visavi olika
nergistiskt system med interaktion mellan
typer av sociala problem har själva funda­
klienter, personal, behandlingstekniker,
mentet för ett dylikt angreppssätt genom­
behandlingskontext och externa omgivan­
gått en radikal förändring (Klingemann &
de faktorer.
Bergmark 2006; Finney 2000). Genomför­
Med utgångspunkt i frånvaron av ett
andet av ett konventionellt evidensbaserat
stöd för specifika behandlingsmekanismer
förhållningssätt förutsätter en direkt kopp­
och i likhet med Orford et al. (2006), un­
ling mellan diagnos och intervention av
dersöks i föreliggande studie vilka gemen­
den typ som återfinns inom det medicin­
samma komponenter som kan kondense­
ska paradigmet. Denna koppling är stadd
ras från klienternas upplevelse av behand­
i stark upplösning beträffande psykosoci­
lingsinterventionen och den kontext som
ala och psykoterapeutiska interventioner.
omger densamma. I studien intervjuas
Inom missbruksforskning har exempel­
klienter med missbruksproblem, som ge­
vis den amerikanska PROJECT MATCH-
nomgått en behandling och som uppvisat
studien (Babor & Del Boca 2003) – som i
en positiv förändring/påbörjat en föränd­
sig var designad för att undersöka speci­
ringsprocess, om deras perception av be­
fika mekanismer hos väl avgränsade inter­
handlingsrelaterade förändringsprocesser.
ventioner – pekat åt samma håll; de olika
Mer specifikt avser vi att belysa;
interventionerna gav i princip samma re­
sultat och de specificerade mekanismerna
1) Vilka faktorer beskrivs som viktiga för
som undersöktes gav inte de resultat som
förväntats på teoretisk grund. På ett likar­
att initiera en förändringsprocess?
2) Vilka faktorer beskrivs som viktiga för
tat sätt utföll UKATT-studien i Storbritan­
att inte återgå till missbruk?
nien (UKATT Research Team 2005); expe­
fektmässigt från den standardiserade och
Tidigare forskning om vägar ur
missbruk
mindre intensiva kontrollinterventionen.
Vägen ur ett missbruk, både vad gäller al­
rimentinterventionen skiljde sig inte ef­
Orford et al. (2006) har med utgångs­
kohol och narkotika, har beskrivits på flera
punkt i UKATT-studiens resultat anvisat
sätt i tidigare forskning och olika faktorer
en i allt väsentligt ny strategi för att söka
har lyfts fram som centrala för att indivi­
en förklaring till den relativa frånvaron av
der ska förändras. En vanlig beskrivning
skillnaden mellan olika typer av behand­
är att missbruk är något som avslutas av
lingsinterventioner inom såväl missbruks­
sig själv genom en s.k. mognadsprocess
vård som den mer generella psykoterapin.
(Winick 1962) eller att personer glider bort
Orford et al. (2006) genomförde en kva­
från missbruket p.g.a. att levnadsomstän­
litativt inriktad uppföljning av ett urval
digheter förändras och andra värden blir
av klienterna i UKATT-studien i syfte att
mer betydelsefulla (Waldorf 1983; Kris­
etablera en modell beträffande klienternas
tiansen 2009). Denna mognad kan dels
förändring under behandlingsprocessen.
vara kopplad till ålder (Drew 1968; Flynn
Studien baserades på klienternas utsagor
et al. 1985) och dels till yttre händelser
196
Unauthenticated
Download Date | 4/1/15 5:30 PM
NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS
V O L . 2 9. 2 0 1 2 . 2
som sjukdom, pensionering (Tucker et al.
exempel konstruerat en modell för förlopp
1994) och förändrad social kontext (Rob­
och drivkrafter för vägar in i och ut ur
bins 1993). Andra har beskrivit det som
missbruk. Han menar att vägen ut ur miss­
en förändringsprocess med flera steg som
bruk har en unik form i varje enskilt för­
individen måste passera, Prochaska och
lopp men med det gemensamt att det sker
DiClemente beskriver till exempel proces­
ett samspel mellan individuella förutsätt­
sen i stegen: precontemplation, contemp-
ningar, livshändelser, relationer och struk­
lation, preparation, action och mainte-
turella faktorer. Blomqvist lyfter särskilt
nance (Prochaska et al. 2002). Trots skill­
upp omgivningens stöd, men även utlö­
nader i antal steg så har flera forskare det
sande eller motiverande faktorer som kan
gemensamt att de lyfter fram vikten av en
vara såväl positiva som negativa händelser
identifierbar vändpunkt då individen tar
Andra studier visar att för upprätthållande
beslut att påbörja förändringsprocessen.
av förändringen är faktorer såsom socialt
Av vissa beskrivs vändpunkten som att nå
stöd, se vinster med att ha slutat, ”trick”
botten (rock bottom) (Maddux & Desmond
för att tänka och/eller handla annorlunda,
1980) och av andra som en existentiell
viktiga (Biernacki 1986; Klingemann 1992;
kris. Gemensamt är att individen känner
Orford et al. 2006).
att hon/han har passerat sin egen gräns för
I en studie av personer som behandlats
hur långt det får gå. Flera forskare länkar
för kokainmissbruk lyfts liknande teman
denna vändpunkt, denna s.k. ’trigger’, till
upp som viktiga för förändringsproces­
en händelse som stimulerar till beslutet att
sen, med tillägget att temana väger olika
påbörja en förändring. Förändringen kan
tungt i olika stadier av processen (Flynn
sedan vara såväl positiv som negativ (Stall
et al. 2003). En brittisk studie av före detta
& Biernacki 1986; Orford et al. 2006).
heroinmissbrukare visar på liknande re­
Även om det framkommit skillnader i vä­
sultat. Orsaker till att sluta relateras till
gar ut ur missbruk både för olika typer av
den psykiska hälsan och att ha tröttnat på
missbruk (Hänninen & Koski-Jännes 1999;
livsstilen, medan faktorer som påverkar
Blomqvist 2003) och med eller utan hjälp
upprätthållande av förändringen relatera­
av professionell behandling (Timko et al.
des till det sociala nätverket och praktiska
1993) så är många forskare överens om att
faktorer såsom arbete och bostad (Best et
liknande processer troligtvis är verksam­
al. 2008).
ma i de olika fallen (Moos 1994; Humph­
Även inom kriminologisk forskning
reys et al. 1995; Hänninen & Koski-Jännes
har förändring studerats, då med utgångs­
1999).
punkt i vad som får människor att sluta
begå brott. I en amerikansk studie fann
Forskning som utgår från klienters egna
Laub och Sampson (2006) att viktiga hän­
beskrivningar av förändring
delser i livet som påverkar individer att
Tidigare studier som utgått från klienters
hålla sig borta från kriminalitet hängde
egna beskrivningar av förändring i be­
samman med formell och/eller informell
märk­
elsen att bryta ett ”missbruk” eller
kontroll och socialt stöd samt skapande av
annat oönskat beteende har gjorts inom
nya rutiner i livet. De mest centrala fakto­
flera områden. Blomqvist (2003) har till
rerna som lyftes fram var lyckliga äkten­
NORDIC
STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS
Unauthenticated
Download Date | 4/1/15 5:30 PM
V O L . 29. 2012 . 2
197
skap, tillfredsställande jobb och militär­
både inom själva projektet (UKATT tre-
tjänsten.
atment) och tidigare behandlingar (other
I studier inom psykiatrins område an­
treatment), tar klienter också upp själva
vänds ofta det närliggande begreppet åter-
deltagandet i studien (UKATT assessment)
hämtning vid studier om personer som
som en betydelsefull faktor.
återhämtat sig från psykisk ohälsa. En
Orford et al. (2006) konstaterar att stu­
grupp svenska forskare menar, med stöd av
diens resultat är konsistent med ”the dodo
intervjudata från tre studier (Denhov 2000;
bird verdict” det vill säga att framgångs­
Topor 2001; Schön 2009), att återhämtning
faktorerna hos verkningsfulla behand­
är en social process som kan förstås med
lingsmetoder går att finna i att de ingår i
de överlappande dimensionerna det soci-
ett system av kognitiva, sociala och bete­
ala jaget (intern återhämtning, personliga
enderelaterade faktorer som är verksamma
strategier, förändring från ett passivt till
vid förändring. Utifrån de kvalitativa ana­
ett aktivt jag), sociala insatser (vård och
lyserna av intervjuerna föreslår Orford et
självhjälpsgrupper, framförallt relationen
al. (2006) att förklaringen till att de stude­
till behandlaren) och social samhörighet
rade interventionerna visade sig vara lika
(att återta känslan av sammanhang genom
verksamma kan ligga i att de båda stimule­
att återfå förmåga att ge och ta stöd från
rar delar av större sammanlänkade system
andra) (Schön et al. 2009).
som stimulerar förändringsprocesser. Att
Inom ramen för UKATT-projektet gjor­
höja motivationen samt att främja klien­
des, som nämnts, en intervjustudie i syf­
tens sociala stöd utgör båda viktiga men
te att utveckla förändringsmodeller som
inte exklusiva eller specifika faktorer för
grundade sig på klienternas egna berättel­
att åstadkomma förändring. Inte heller är
ser om, och förklaringar till, hur föränd­
de exklusiva för förändring med hjälp av
ring skett under och efter behandling för
behandling utan ingår snarare även i så
alkoholproblem (Orford et al. 2006). Från
kallade självläkningsprocesser.
ett underlag på över 400 korta intervjuer
Sammanfattningsvis visar forskning om
med klienter i UKATT-projektet konstrue­
förändringar av mänskliga beteendemöns­
rades en modell för förändring. Klienterna
ter inom flera vetenskapliga discipliner
beskriver sin förändring och refererar då
att förändring är en process. Gemensam­
till flera faktorer som både kan relateras
ma komponenter som kan urskiljas är att
till den egna motivationen (down to me,
denna process innehåller såväl interna
thinking differently, acting differently) och
faktorer (såsom egen vilja/beslutsamhet
faktorer som kan relateras till det sociala
och hälsoaspekter), sociala faktorer (exem­
nätverket (family/friend support). Nöd­
pelvis stöd från familj och vänner) och be-
vändiga beslut för att initiera behandling
handlingsrelaterade faktorer (vilka omfat­
benämns som catalysts och kan bestå av
tar såväl avgränsade behandlingsinsatser
till exempel ökade skador till följd av
som stödinsatser och självhjälpsgrupper).
missbruk,
specifika
”trigger”-händelser
eller påtryckningar från närstående. Även
Datainsamling och material
behandlingsfaktorer tas upp som viktiga.
De öppen- och slutenvårdsinstitutioner i
Förutom
Stockholmsområdet som skulle tillfrågas
198
faktisk
missbruksbehandling,
NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS
V O L . 2 9. 2 0 1 2 . 2
Unauthenticated
Download Date | 4/1/15 5:30 PM
om medverkan i studien skulle uppfylla
(efter genomförd behandling och helst mot
två kriterier. Det första var att institutio­
slutet av eftervårdsperioden) medförde
nen skulle vara tillräckligt stor för att ha
att tillgången på klienter kom i cykler och
en regelbunden genomströmning av kli­
under en längre tidsperiod. Tillvägagångs­
enter och det andra var att institutionen
sättet har medfört att vi inte har uppgifter
skulle tillhandahålla någon form av efter­
om eventuella klienter som tillfrågats men
vård. Behandlingsmetoder var inte någon
avböjt medverkan i studien. Av de som an­
central urvalsfaktor, men initialt fanns
mält intresse att delta har en person inte
önskemål om en viss spridning av meto­
gått att få tag på. Att urvalet av såväl insti­
der. Det visade sig dock att flertalet av in­
tutioner som klienter inte varit represen­
stitutionerna följde, eller var inspirerade
tativt för populationen har inte avgörande
av, 12-stegsmetoden. Kontakt etablerades
betydelse för studien då syftet är att utgå
med fyra institutioner som uppfyllde kri­
från klienter som har lyckats ta sig ur ett
terierna och var intresserade av att delta i
missbruk och hur de beskriver och uppfat­
projektets delstudier.1 En av institutioner­
tar sin förändringsprocess. Efter 30 inter­
na tillhandahåller såväl behandling i slut­
vjuer påbörjades arbetet med bearbetning
envård som regelbunden eftervård i öppen
och analys. Bedömningen gjordes att ytter­
form. En har mer karaktären av stödbo­
ligare ett antal intervjuer behövdes för att
ende där klienter förutom boende erbjuds
kunna bedöma om de preliminära tema­
stöd- och behandlingsinsatser samt hjälp
tiseringarna var rimliga. Efter ytterligare
att slussas ut i samhället. Den tredje in­
tio intervjuer avslutades datainsamlingen.
stitutionen som ingår i studien bedriver
Analyserna baseras med andra ord på ett
behandling i öppenvård i två steg, där det
material omfattande 40 intervjuer.
andra steget mer utgörs av eftervård (åter­
Intervjuerna, som varade i ca 30 minu­
fallsprevention). Den fjärde enheten erbju­
ter, spelades in och med utgångspunkt i det
der öppenvårdsbehandling som för vissa
inspelade materialet författades en rapport
av klienterna föregås av kortare behand­
om ca 1000 ord inom 48 timmar efter av­
ling i slutenvård.
slutad intervju. Utformning av rapporter­
Personalen på dessa fyra institutioner
nas innehåll och form utarbetades genom
ombads tillfråga klienter som de uppfatta­
att båda författarna inledningsvis parallellt
de hade genomgått en positiv förändring i
lyssnade igenom och skrev rapporter som
samband med behandling. Vi valde att inte
sedan jämfördes i bemärkelsen att samma
sätta upp några fasta kriterier för vad ”en
teman hade uppmärksammats. Efter detta
positiv förändring” innebar utan lät perso­
valideringsförfarande
nalen göra bedömningen, men med krav
ningsvis den författare som inte genomfört
på att förändringen skulle innefatta den
intervjun rapporten och den som intervjuat
missbruksproblematik klienten behand­
läste därefter rapporten. Under intervjun
lats för. Datainsamlingen pågick mellan
ombads intervjupersonerna att själva lyfta
våren 2009 och våren 2011. Att datainsam­
fram de faktorer som de uppfattade som
lingen pågick under en utdragen tid beror
viktiga för att initiera en förändringspro­
delvis på att projektet löpt på deltid, men
cess och för att det skulle fortsätta att gå
även på att kriterierna för att ingå i studien
bra. En intervjuguide med övergripande
NORDIC
STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS
Unauthenticated
Download Date | 4/1/15 5:30 PM
skapade
fortsätt­
V O L . 29. 2012 . 2
199
teman snarare än konkreta frågor, använ­
heter och agendor, av kulturell och social
des som checklista. Intervjuguidens teman
kontext, m.m. Denna subjektivitet står i
formulerades mot bakgrund av resultat
fokus för studien; det intressanta ligger
från tidigare forskning och var uppdelade
inte i sanningshalten i berättelserna utan
i interna, sociala och behandlingsrelatera­
i vad man väljer att beskriva eftersom vad
de faktorer. Såväl intervjuförfarandet som
klienter själva tillmäter betydelse också
den efterföljande bearbetningen är inspire­
får betydelse för förändring (Humphreys
rad av tillvägagångssättet som användes i
& Wilbourne 2006; Hänninen & Koski-Jän­
UKATT-studien (Orford et al. 2006).
nes 1999). Den egna uppfattningen av vad
som är viktigt för att en förändringsprocess
Analysförfarande
ska initieras och bibehållas finns troligtvis
Efter noggrann genomlyssning av inter­
inbegripet i det komplexa begreppet mo­
vjuerna och genomläsning av rapporterna
tivation som i ett antal studier har visat
fortsatte analysprocessen med att katego­
sig vara den enskilt viktigaste faktorn för
risera och sammanfatta materialet utifrån
utfallet av missbruksbehandling (se t.ex.
de teman som intervjun kretsat kring; be­
Cooney et al. 2003).
skrivningar av positiva förändringar och
De klienter som ingår i studien har till­
förklaringar av dessa förändringar uppde­
frågats om deltagande i studien av perso­
lade på interna, sociala och behandlings­
nal som bedömt att klienterna genomgått
relaterade faktorer. Bearbetningarna av
en positiv förändring i relation till de
materialet resulterade även i teman som
missbruksproblem de behandlats för. Med
inte var specificerade från början. För varje
detta förfarande undviks de selektionspro­
tema sammanfattades intervjuerna genom
blem som uppstår om klienter rekryterats
att för varje individ plocka ut relevanta de­
till studier genom någon form av annon­
lar av referatet. Dessa sammanställdes se­
sering och som innebär att klientgruppen
dan i mer och mer kondenserad form och
skulle bestå av de som aktivt väljer att få
resulterade i underteman/faktorer på en
berätta sin historia. Den typen av urval kan
generell/aggregerad nivå. För att bibehålla
i högre utsträckning tänkas medföra en se­
närheten till ursprungsmaterialet skrevs
lektion av klienter med en egen ”agenda”.
korta beskrivningar av respektive tema/
Å andra sidan medför nuvarande förfaran­
faktor med utgångspunkt i klientreferaten.
den risk att personalen väljer de klienter
Faktorerna presenteras grafiskt i två mo­
som de själva bedömer kommer att rela­
deller.
tera i positiva ordalag till behandlingen.
Den selekteringen ligger dock mycket nära
Metodologiska kommentarer
studiens syfte; att utgå från klienter som
Studiens resultat baserar sig på klienternas
har lyckats ta sig ur ett missbruk och hur
egna berättelser, dvs. retroaktiva bedöm­
de beskriver och uppfattar sin förändrings­
ningar av vilka inre och yttre skeenden de
process. Dessutom fokuserar intervjuerna
tillmäter betydelse. Dessa beskrivningar är
lika mycket på de faktorer som initierar
per definition subjektiva och selekterade
förändringsprocessen, vilket ganska ofta
och bygger på uppfattningar. Uppfattning­
föregår själva behandlingen.
ar påverkas i sin tur av personliga erfaren­
200
NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS
V O L . 2 9. 2 0 1 2 . 2
Unauthenticated
Download Date | 4/1/15 5:30 PM
Resultat och analys
slutna institutioner till kortare i öppna.
Beskrivning av klientgruppen
Klientgruppen har en mycket varierande
Av de klienter som intervjuats är 31 män
behandlingsbakgrund där flertalet har be­
och 9 kvinnor i åldrarna 21 till 70 år (m=
handlats i såväl öppen- som slutenvård.
45 år). En betydande majoritet har enbart
Bedömningen gjordes därför att inte heller
haft alkoholproblem, vissa har även be­
grupperingar av materialet grundat på kli­
handlats för narkotikaproblem. Lite drygt
entens senaste vårdform var meningsfullt.
hälften har varit i behandling tidigare.
Drygt hälften arbetar och räknar man in
Klienternas egna beskrivningar av hur
de som arbetar med lönebidrag är andelen
deras liv har förändrats
högre, några få är pensionärer, ett par är
Klienterna beskriver sin förändring inom
arbetslösa eller sjukskrivna. Hälften lever
framförallt två områden som, med hänvis­
med eller har nära kontakt med partner
ning till tidigare forskning, kan benämnas
och/eller barn. Ytterligare en fjärdedel har
som interna och sociala faktorer. Bland
annan nära familj, övriga saknar nära rela­
de interna faktorerna återfinns livsföring
tioner till familj och släkt. En övervägande
samt fysisk och psykisk hälsa. Livsföring
majoritet av intervjupersonerna (IP) gick
har att göra med IP:s sätt att handla/agera
vid tidpunkten för intervju i eftervård/ef­
och kan i många fall relateras till såväl
terbehandling, i genomsnitt hade de varit
psykisk och fysisk hälsa, men med den
i eftervård i ett halvår. Sex individer hade
skillnaden att det just handlar om indivi­
avslutat eftervård och två var fortfarande i
den som aktör. Flertalet av de intervjuade
behandling (för dessa har behandlingsvis­
förde resonemang kring förändringar rela­
telsen föregåtts av fängelsestraff/vård och
terade till livsföring. Exempel på utsagor
de var båda i slutet av sin behandling vid
som kategoriserats som livsföring är; ”gör
tidpunkten för intervju). Eftervården kan
saker så att jag är nöjd med mig själv”,
skilja sig åt, men följer generellt ett plane­
”lättare att ta tag i saker”, ”lyssnar bättre
rat upplägg av veckovisa möten i mellan
och är lugnare”. Stora skillnader i klient­
ett och två år (varierar både mellan institu­
gruppen avseende socioekonomisk status
tioner och individuellt). Trots variationer
och problemtyngd resulterar i att utsagor
i tid efter behandling har vi valt att inte
om livsföring har ett brett spektra från små
göra några grupperingar av materialet med
steg mot ett ”Svenssonliv” till att unna sig
hänsyn till detta. Detta motiveras med
mer och sätta guldkant på tillvaron. För­
att de stickprov av jämförelser av IP med
ändringar relaterade till en förbättrad psy­
kort respektive lång tid efter behandling
kisk hälsa var ett återkommande tema; att
inte visade några skillnader. Inte heller i
i högre utsträckning acceptera sig själv och
ovan nämnda UKATT-studie (Orford et
andra människor, att känna tillit och gläd­
al. 2006) som inspirerat föreliggande stu­
je. Vissa klienter med ångestsymptom och
die såväl innehållsmässigt som metodo­
depression vittnar om stora förbättringar.
logiskt, fann forskarna skillnader när data
En klient beskriver dock det motsatta, att
från olika uppföljningstillfällen studerats.
omställningen efter behandling gjort att
IP:s behandlingsvistelser varierar i tid och
han gått in i en depression. De som lyft
intensitet; från längre behandlingar på
fram förändringar i den fysiska hälsan ta­
NORDIC
STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS
Unauthenticated
Download Date | 4/1/15 5:30 PM
V O L . 29. 2012 . 2
201
lar både om generella förbättringar såsom;
Ett centralt tema är den ”egna viljan/
”orkar mer” och ”bättre hälsa” och spe­
insikten” om behov av förändring. Vissa
cifika hälsoförbättringar som exempelvis
IP relaterar den egna viljan till omgivan­
”gått upp i vikt”.
de faktorer såsom familj men för de flesta
De så kallade sociala faktorerna har ka­
handlade det om en inre vändpunkt, inte
tegoriserats i socialt nätverk och arbete/
sällan som en följd av en lång nedåtgående
skola och bostad. Socialt nätverk innefat­
spiral. Beskrivningarna innehöll uttryck
tar såväl familj – partner och barn – som
som ”det fick vara nog”, ”konsekvenserna
övrig släkt och vänner. Ett återkommande
blev för tuffa” och ”kört mig själv i botten”.
tema är betydelsen av det sociala nätverket
För vissa var faktorer relaterade till hälsa/
och beskrivningarna handlar om nya och
sjukdom viktiga. Även om flera av dessa
förbättrade relationer som ”bättre relation
personer vittnar om en längre tid med häl­
till föräldrar och syster”, ”min relation
soproblem – fysiska och/eller psyk­
iska
till mina barn är ärligare och roligare, de
– så beskrivs ofta en vändpunkt som ut­
känner sig tryggare”. Men också om rela­
löses av en dramatisk händelse relaterad
tioner som brutits som exempelvis ”bytt
till hälsa/sjukdom. Inte sällan är det svårt
bekantskapskrets” eller ”tagit avstånd från
att skilja psykiska från fysiska sjukdoms­
kriminalitet och gamla vänner”. Många
tillstånd, exempelvis har flertalet sökt akut
har även beskrivit positiva förändringar
hjälp på sjukhus och under vårdvistelsen
relaterade till arbete/skola och bostad. För
kommit till insikt om behov av förändring.
vissa handlar det om att få en bostad eller
Endast två personer har explicit beskrivit
gå från arbetslöshet till att få ett arbete, för
att de har tröttnat på missbruket, att anled­
andra om att jobba bättre/effektivare eller
ning till förändring var att de ”ledsnat” el­
att ha fått ett nytt jobb.
ler att ”det var inte roligt längre”.
Initiera förändring
ser relaterade till familjen; från dramatiska
Det som IP i sina beskrivningar lyfter fram
händelser, som att hitta sitt barn lekande
som centralt för att påbörja förändrings­
med kokainpåsar, till mer vardagliga påpe­
processen presenteras i en modell. Fak­
kande om att man är glömsk. Avgörandet
torerna i modellen kan sammanfattas i de
NINIVE & LISA
övergripande
kategorierna: ’interna fak­
kan komma när familjen uppmärksammar
torer’ (IF), ’sociala faktorer’ (SF) och ’be­
saker jag glömt”, då hot om splittrande av
handlingsfaktorer’ (BF) (figur 1).
familjen är uppenbara, ”hot om att sätta
Flera lyfter fram ett spektrum av händel­
INTERNA FAKTORER (25)
INTERNA FAKTORER (25)
Egen insikt/
vilja 14
Hälsa/
sjukdom 9
Tröttnat 2
problemen, exempelvis ”barnen påpekade
SOCIALA FAKTORER (30)
SOCIALA FAKTORER (30)
Familj 14
Arbete/
bostad 10
Annan yttre
händelse 6
BEHANDLINGSFAKTORER (13)
BEHANDLINGSFAKTORER (13)
Behandlingsinsats 10
Eftervård 1
Figur 1. Faktorer för initiering av förändring under missbruksbehandling.
Figur 1. Faktorer för initiering av förändring under missbruksbehandling.
202
NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS
Egen insikt/
vilja 14
V O L . 2 9. 2 0 1 2 . 2
Unauthenticated
Download Date | 4/1/15 5:30 PM
AA-möten 1
Tidigare
behandlingsinsats 1
flickvän och barn på skyddat boende” el­
(såsom arbetsgivare eller familj). Utöver
ler då en splittring redan skett, ”blev av
själva behandlingsinsatsen lyfter enstaka
med dotter och fru”. Det verkar alltså vara
individer fram vikten av tidigare behand­
mycket individuellt vad man uppfattar
ling, eftervård och AA-möten.
som avgörande och hur allvarliga famil­
I likhet med tidigare forskning visar
jens reaktioner är. Familjen kan således
klienternas beskrivningar av vad som ini­
fungera som stöd i en påbörjad förändring,
tierat förändringsarbetet att det kan se ut
att man tillsammans tar tag i problemet,
på en mängd olika sätt. Det är påtagligt
eller så kan hot om att familjen splittras
att såväl interna och sociala faktorer som
fungera som ”piska”. Vid skilsmässa kan
behandlingsfaktorer har betydelse men
umgänget med barnen fungera som en
det är troligtvis omöjligt att förutsäga när
”morot”. För vissa av IP var faktorer relate­
detta sker; för vissa personer fungerar ho­
rade till arbete och/eller bostad viktiga för
tet om att bli av med arbete, bostad eller
initierandet av förändringsprocessen. Det
familj som initieringsfaktor, för andra går
handlade om rädsla för att förlora jobbet
den sociala, fysiska eller psykiska nedåt­
antingen som en följd av att arbetsgivaren
spiralen betydligt längre innan den egna
ska upptäcka eller att arbetsgivaren har
viljan till förändring påverkas i tillräckligt
upptäckt missbruket. Vid ett par tillfällen
hög utsträckning. När det gäller interna
bekostas behandlingen av arbetsgivaren,
och sociala faktorer är det genomgående
vilket då beskrivs som en extra press att
så att de faktorer som beskrivs är av ne­
det ska gå bra. Det kunde också handla om
gativ karaktär, ingen har tagit upp något
att riskera att bli bostadslös. Temat ”an­
av det som i tidigare forskning beskrivits
nan yttre händelse” hänger samman med
som positiva utlösande eller motiverande
en eller flera faktorer och ser olika ut för
faktorer (förälskelse, att få barn, etc.). När
olika individer. Gemensamt är att det är
behandlingsfaktorer pekas ut som viktiga
en specifik händelse som på ett eller an­
för initiering av förändring är dessa dock
nat sätt beskrivits som avgörande för att
positivt beskrivna.
påbörja förändringsprocessen. För någon
handlar det om ett LVM, för någon annan
Framgångsfaktorer
om att riskera att få ett fängelsestraff och
I figur 2 nedan presenteras en modell över
för ytterligare en annan handlar det om en
de faktorer som IP lyfte fram i beskriv­
allvarlig kris. Flera beskriver att föränd­
ningar av vad som gör att det går bra, sk
ringsprocessen initierades under behand­
framgångsfaktorer. De faktorer som lyfts
lingstiden och lyfter fram behandlingsin­
fram överensstämmer i stort med de som
satsen som betydelsefull för att påbörja
var viktiga i initieringsfasen, men några
förändringsarbetet. Behandling har då
undantag är värda att notera: När det gäl­
initierats antingen mer eller mindre under
ler framgångsfaktorerna har hälsa/sjuk-
tvång (exempelvis som ett alternativ till
dom ersatts med fysisk och psykisk hälsa,
fängelsevistelse, vilket gör att det oavsett
vilket hänger samman med att klienterna
förändringsvilja hos klienten kan framstå
här på ett tydligt sätt skiljde mellan dessa,
som mer attraktivt) eller under frivilliga
jämfört med i initieringsfasen där en så­
former men på initiativ av någon annan
dan uppdelning av hälsa inte var möjlig.
NORDIC
STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS
Unauthenticated
Download Date | 4/1/15 5:30 PM
V O L . 29. 2012 . 2
203
NINIVE & LISA
INTERNA FAKTORER (50)
INTERNA FAKTORER (50)
Egen insikt/
vilja 12
Livsföring
18
Fysisk
hälsa 3
Psykisk
hälsa 17
SOCIALA FAKTORER (37)
SOCIALA FAKTORER (37)
Socialt
nätverk 28
Arbete/
bostad 9
BEHANDLINGSFAKTORER (66)
BEHANDLINGSFAKTORER (66)
AA-möten
15
Tidigare
behandlingsEftervård
insats 3
11
Behandlingsinsats 37
Figur 2. Framgångsfaktorer under missbruksbehandling.
Figur 2. Framgångsfaktorer under missbruksbehandling
Den sociala faktorn familj har ersatts av so-
går bra är en typisk beskrivning att: ”jag
cialt nätverk för att tydliggöra den skillnad
mår så mycket bättre, vill må bra och inte
Egen insikt/
som
vilja
12klienterna beskrev avseende vikten av
stödet från ett vidare nätverk.
Livsföring
Den egna viljan/insikten har stor bety­
18
delse för att det fortfarande går bra. Be­
Fysisk
skrivningarna består främst av att dekla­
hälsa 3
ha ångest”. I stor utsträckning handlar det
om att skapa balans och trygghet i tillva­
ron och att veta hur man ska hantera svåra
situationer.
Det sociala nätverket har stor betydelse
rera den egna viljans betydelse och beslut­
för att det fortfarande går bra. I det sociala
Psykisk
samhet som antyder en valsituation exem­
hälsa 17
nätverket återfinns förutom den närmaste
pelvis ”mitt sätt att vara – ta tag i saker
familjen även andra släktingar, kollegor
innan det spårar ur” eller ”du måste vilja
och vänner. Familjerelationer beskrivs av
det själv”. För nästan hälften av IP är livs­
vissa som att de blivit starkare med ökat
Socialt
föringen
nätverk
28 central för att det fortfarande ska
gå bra. Det handlar då om att man lärt kän­
Arbete/
na sig9 själv och vad man mår bra av och
bostad
ansvar och trygghet som följd. För andra
består förändringen i att kontakt återupp­
tagits med exempelvis barn och där är en
att agera därefter, exempelvis ”viktigt att
nära relation en målbild. Relationer till
ta det lugnt”, ”unnar mig saker”. Få perso­
familjen kan utgöra en stödjande funktion
ner har lyft fram positiva förändringar av
Behandlings-
men även fungera som sporre för utökad
insats
den 37
fysiska hälsan som viktiga för att det
kontakt. För vissa utgörs det sociala nät­
fortfarande ska gå bra. Det är något förvå­
AA-möten
verket främst av andra i samma situation
15
nande att så få av dem som beskrivit för­
och där är känslan av gemenskap viktigt.
ändringar av den fysiska hälsan (se under
Eftervård
11
avsnittet klienternas egna beskrivningar
Detta kan, men behöver inte, hänga sam­
av förändringar) även tillskriver den be­
Tidigare
behandlingstydelse. Man kan tolka materialet som att
insats 3
umgänget, något som flera nämner som
vissa förvisso mår bättre fysiskt men att
valt att lyfta fram arbete och bostad som
det inte har avgörande roll i förändrings­
framgångsfaktor jämfört med hur många
arbetet. Även andelen som angivit psykisk
som beskrivit att denna faktor förändrats.
hälsa är lägre när det gäller framgångsfak­
Bland dessa personer finns både de som
torer jämfört med beskrivningar av hur
upplever en yttre press från arbetsgivaren
förändringen ser ut. Bland den fjärdedel
att det ska gå bra, medan andra beskriver
som menar att förändringar av den psykis­
arbetet som lustfyllt eller att sysselsättning
ka hälsan är viktig för att det fortfarande
är viktigt.
204
Unauthenticated
Download Date | 4/1/15 5:30 PM
NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS
man med att man har brutit med det gamla
betydelsefullt. Det är betydligt färre som
V O L . 2 9. 2 0 1 2 . 2
Alla utom en intervjuperson lyfter på
bra handlar till största del om stöd från det
något sätt fram behandlingsrelaterade fak­
sociala nätverket, något som även tidigare
torer som viktiga i deras förändringsarbete.
forskning pekat på (exempelvis Blomqvist
Här återfinns faktorer som kan relateras till
2003; Orford et al. 2006). Värt att notera är
den specifika behandlingsinsats klienten
att IP talar om stöd från det sociala nätver­
fått men också AA-möten, eftervård och
ket – vilket utöver familjen även inklude­
tidigare behandlingsinsatser. Det är stora
rar vänner, släkt och arbetskamrater – till
skillnader hur dessa faktorer beskrivs,
skillnad från i initieringsfasen där stödet
dvs. vad som lyfts fram som särskilt vik­
tillskrevs familjen. Liksom Schön et al.
tigt. Vissa personer lyfter fram kunskapen
(2009) visar föreliggande studie att de so­
som förmedlats under behandlingen som
ciala faktorerna även handlar om att finna
central och något som varit till stor hjälp.
(ny) social samhörighet, exempelvis lyfter
Flera IP menar att deltagande i AA-möten
vissa IP fram vikten av att bryta med gamla
utgör en viktig del i att det fortsätter att gå
umgänget och finna nya sociala nätverk. I
bra. Andra saker som lyfts fram är hjälp
likhet med Orford et al. (2006) visar före­
med att skapa nya rutiner och gemenska­
liggande studie att framgångsfaktorerna
pen i gruppen under behandlingen. Flera
sällan är isolerade eller avgränsade, utan
lyfter också fram personalen som viktiga
består av ett samspel mellan kognitiva,
för
Skillnaderna
beteendemässiga och sociala faktorer. Re­
inom gruppen tycks kunna relateras till
sultaten från föreliggande studie pekar
skillnader i problemtyngd, något som
särskilt på betydelsen av det sociala nät­
stud­eras i en kommande artikel.
verket och mer emotionella faktorer såsom
förändringsprocessen.
De interna framgångsfaktorerna kan re­
förändringar av individens livsföring och
lateras till tidigare forskning som visat
psykiska hälsa, samt behandlingsrelate­
att faktorer som att se fördelar (seeing the
rade faktorer. De senare studeras mer in­
benefits, Orford et al. 2006), handla och
gående i en kommande artikel där fokus
tänka annorlunda (Biernacki 1986; Kling­
ligger på beskrivningar av vad i behand­
emann 1992; Orford et al. 2006). I förelig­
lingen som klienterna lyfter fram som vik­
gande studie har IP mer explicit relaterat
tigt och om det finns skillnader i beskriv­
framgångsfaktorer till hälsoaspekter, någ­
ningarna mellan olika klientgrupper samt
ot som inte framgår lika tydligt i tidigare
att relatera klientbeskrivningarna till hur
forskning. Detta kan ha flera tänkbara
behandlingspersonal beskriver erfarenhe­
förklaringar; skillnader i klientgrupperna
ter av kvalitativt bra behandlingsarbete.
(där variationer i problemtyngd kan på­
verka), ett fokus på hälsoaspekter gene­
Sammanfattande diskussion
rellt i samhället som är ett aktuellt tema
Tidigare forskning om förändringsproces­
i samhällsdebatten. Den troligaste orsaken
ser har ofta resulterat i mer eller mindre
har kanske med val av benämning där ex­
avgränsade teman, inte sällan presente­
empelvis seeing the benefits innehåller
rade i modellform eller i förändringssteg.
utsagor om hälsoförbättringar. De sociala
Även om modellerna skiljer sig åt vad gäl­
faktorer som IP i föreliggande studie lyft
ler benämningarna på de teman som tas
fram som viktiga för att det fortfarande går
upp och till viss del även till innehåll så
NORDIC
STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS
Unauthenticated
Download Date | 4/1/15 5:30 PM
V O L . 29. 2012 . 2
205
finns gemensamma faktorer på en övergri­
torer som IP lyfte fram relaterade till tid.
pande nivå. Dessa kan sammanfattas i ’in­
Tematisering av IP:s utsagor kring IF, SF
terna faktorer’ (IF), ’sociala faktorer’ (SF)
och BF resulterade i underkategorier som
och ’behandlingsrelaterade faktorer’ (BF).
i huvudsak var likadana till innehåll och
Svensk forskning med fokus på miss­
benämning. Vissa skillnader är dock värda
bruksklienters egna beskrivningar av för­
att diskutera. I initieringsfasen var hälsa/
ändringsprocesser har, med några få un­
sjukdom en underkategori till IF medan
dantag (exempelvis Blomkvists studier
det bland framgångsfaktorerna återfinns
om självläkning), varit relativt begränsad.
tre hälsorelaterade underkategorier till IF:
Däremot finns, som lyfts fram ovan, flera
livsföring, fysisk och psykisk hälsa vilket
studier som antingen fokuserat på föränd­
hänger samman med IP mer nyanserade
ringsprocesser inom andra (problem)om­
beskrivningar. Betydligt fler har dessutom
råden eller där strategier för att sluta med
beskrivit hälsorelaterade förändringar som
missbruk studeras utifrån andra perspek­
viktiga för att det fortfarande går bra jäm­
tiv och/eller med andra metoder. Ett exem­
fört med initieringsfasen. En annan skill­
pel på det senare är Storbjörk (2012) som
nad mellan de två faserna i processen är
studerat missbruksklienter ett respektive
beskrivningarna av det sociala stödet. I
sex år efter behandling. Hennes forskning
initieringsfasen var alla beskrivningar av
bekräftar resultaten från internationella
negativ karaktär, IP beskriver olika häl­
studier som visar på skillnader mellan
sorelaterade problem som kunde vara av
vad som påverkar beslutet att sluta och
fysisk och/eller psykisk karaktär och mer
vad som är viktigt för att inte gå tillbaka
eller mindre dramatiska. De framgångsfak­
i missbruk (exempelvis att behandlingsin­
torer som beskrivs är genomgående posi­
satsen får en mer central roll vid en kortare
tiva; de utgör förändringar som värderas
uppföljningstid, medan den förlorar i be­
högt och ger skäl till fortsatt avhållsamhet
tydelse vid längre uppföljningstider).
från alkohol och/eller droger. En annan
Föreliggande studie syftade till att be­
skillnad mellan de två faserna i processen
skriva och analysera på vilket sätt vuxna
är beskrivningarna av det sociala stödet. I
alkohol- och narkotikamissbrukare upp­
initieringsfasen beskriver IP familjen som
fattar förändringsprocesser i anslutning
betydelsefull medan det i den senare fa­
till
Föränd­
sen, där framgångsfaktorer beskrivs, hand­
ringsprocessen delades in i två faser: en
lar om ett socialt stöd från ett bredare soci­
initi­eringsfas och en som beskriver fakto­
alt nätverk innehållandes familj och släkt
rer som är viktiga för att människor inte
men också vänner och arbetskamrater. En
ska återgå till missbruk. Gemensamt för de
tolkning är att faktorer som är nära indivi­
personer som intervjuats är att de genom­
den är mer avgörande för att initiera för­
gått en behandlingsintervention och att de
ändring. När denna initierande fas är över
själva och behandlingspersonal bedömde
är en breddning av perspektiven, olika for­
att de i samband med behandlingen gen­
mer av stöd från omgivningen, viktiga.
behandlingsinterventioner.
omgått en positiv förändring. Genom att
Liksom i tidigare studier (se exempelvis
dela in materialet i två faser möjliggjordes
Flynn et al. 2003; Best et al. 2008) visar
jämförelser av de komponenter eller fak­
denna studie att olika teman väger olika
206
Unauthenticated
Download Date | 4/1/15 5:30 PM
NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS
V O L . 2 9. 2 0 1 2 . 2
tungt under olika stadier av processen. Det
annan man beskriver att han efter decen­
är också så att gemensamma komponenter
nier av intensivt arbete och missbruk och
på en övergripande nivå kan betyda väl­
flera tidigare försök att sluta missbruka nu
digt olika saker på individnivå. Ett sådant
för första gången är arbetslös och deprime­
exempel är beskrivningarna av vändpunkt
rad men också drogfri. Detta ger en mycket
där vissa klienter beskriver att detta sker
annorlunda bild än den vanliga beskriv­
efter flera behandlingar, när hot föreligger
ningen av att arbete och hälsa är viktiga
om att barnen ska placeras, medan andra
positiva faktorer. Ett annat exempel på
kommer till vändpunkten när de blir er­
olikheter är att risken att förlora familjen
tappade av sin partner eller när barnen
fungerar som en ”trigger” för vissa medan
påpekar att de glömmer saker. Sådana in­
andra låter familjestrukturen falla sönder
dividuella skillnader ställer höga krav på
i mycket högre utsträckning men ändå
dem som på professionell väg ska försöka
framhåller familjen som en viktig faktor.
hjälpa människor med missbruksproblem
En förklaring kan vara relaterad till hur
både avseende vilken hjälp som är aktuell
människor värderar olika faktorer, hur vik­
och när i processen hjälpen bör och kan
tiga de är i förhållande till missbruket. En
ges.
annan förklaring kan vara att olika faktorer
De två faser som analyseras, att initiera
blir viktiga tillsammans med andra fakto­
och bibehålla förändring, kan jämföras
rer; det vill säga helheten blir något annat
med de stadier i Prochaskas och DiCle­
än endast summan av de olika delarna.
mentes (2002) teoretiska modell för för­
Sammantaget kan det innebära att även
ändring som benämns handling/prövande
om forskning kan leda till att generella
(action) och bibehållande/ vidmakthållan­
mönster går att skönja så har de generella
defas (maintenance). Prochaska och Di­
mönstren liten betydelse på den individu­
Clemente framhåller att individer ofta rör
ella nivån. De ger ganska liten vägledning
sig fram och tillbaka mellan olika stadier
för professionella vårdarbetare; den stora
och även att förändringsprocessen ofta
variationen i tidpunkt och nödvändig
återupprepas (recycling). Det innebär att
tyngd för att olika faktorer ska bli betydel­
även om ett mönster av olika stadier finns,
sefulla har större dignitet.
så är enskilda individers rörelse i mönst­
Den kunskap som verkar finnas i nuläget,
ret mycket varierat. Liksom i flera tidigare
att det finns mönster men att den individu­
studier har resultaten i föreliggande studie
ella historien samtidigt är unik, bör ändå
sammanställts i modeller vilket indikerar
kunna ge vissa implikationer för professio­
någon form av mönster. Paradoxalt nog är
nellt behandlingsarbete. Det finns relativt
det mest påtagliga mönstret olikheterna
starka forskningsstöd att de faktorer som
mellan de berättelser som ges, det vill säga
i denna studie kallas interna, sociala och
avvikelserna från mönstret. Här finns till
behandlingsfaktorer har stor betydelse. Det
exempel en man som har sex barn och som
finns också stöd för att dessa faktorer väger
anger att barnen är viktiga både i initie­
olika tungt för olika individer samt att det
ringsfasen och som framgångsfaktor. Var­
även kan skifta i betydelse hos samma in­
för har det inte skett tidigare, barnen har ju
divid under olika delar av förändringspro­
uppenbarligen funnits där i många år? En
cessen. Och vidare att det inte går att pre­
NORDIC
STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS
Unauthenticated
Download Date | 4/1/15 5:30 PM
V O L . 29. 2012 . 2
207
dicera tidpunkten, när de blir viktiga för
inte bara för att förstärka utan även på att
individen. Konsekvensen blir då ett behov
påbörja en förändringsprocess.
av ett vidgat synsätt där behandlingsrelate­
rade komponenter ingår i ett samspel med
Declaration of Interest None.
andra faktorer som kan förstärka positiva
Ninive von Greiff, forskare förändringsprocesser och där samverkan
Stockholms universitet, Socialt arbete
mellan såväl olika professionella aktörer
Stockholm, Sverige
som aktörer i klientens omgivning under­
E-post: ninive.von.greiff@socarb.su.se
lättas och möjliggörs. Det är också viktigt
att framhålla att flera klienter både i tidi­
Lisa Skogens, forskare
gare studier (se exempelvis Orford et al.
Stockholms universitet, Socialt arbete
2006; Blomqvist 2003) och i denna studie
Stockholm, Sverige
framhåller själva behandlingen som viktig,
E-post: lisa.skogens@socarb.su.se
not
1 Föreliggande studie är den första av tre
delstudier inom ramen för projektet
”Behandlingens mekanismer om klienters
och behandlingspersonals perceptioner
av förändring vid behandling av
alkoholproblem”.
REFERENSER
Babor, T. & Del Boca, F. (2003): Treatment
matching in alcoholism. Cambridge:
Cambridge University Press
Best, D.W. & Ghufran, S. & Day, E. & Ray, R.
& Loaring, J. (2008): Breaking the habit: a
retrospective analysis of desistance factors
among formerly problematic heroin users.
Drug and Alcohol Review 27: 619–624
Biernacki, P. (1986): Pathways from Heroine
Addiction. Recovery without Treatment.
Philadelphia: Template University Press
Blomqvist, J. (2003): Vägar ut ur missbruket.
Om olika sätt att lösa alkohol- och
narkotikaproblem och om behandlingens
roll (Ways out of substance abuse. Different
ways of solving alcohol and drug problems
and about the role of the treatment). In: Blir
det bättre med behandling? Forskningsrådet
för Arbetsliv och Socialvetenskap
Denhov, A. (2000): Personalens bidrag till
208
NORDIC STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS
återhämtning – ett brukarperspektiv.
Stockholm: FoU-enheten/psykiatri. Västra
Stockholm Rapport 11
Drew, L.R.H. (1968): Alcoholism as a selflimiting disease. Quarterly Journal of
Studies on Alcohol 29: 956–967
Finney, J. (2000): Limitations in using existing
alcohol treatment trials to develop practice
guidelines. Addiction 95 (10): 1491–1500
Flynn, P.M. & Joe, G.W. & Broome, K.M. &
Simpson, D. & Brown, B.S. (2003): Looking
Back on Cocaine Dependence: Reasons
for Recovery. The American Journal on
Addictions 12: 398– 411
Humphreys, K. & Moos, R.H. & Finney, J.
W. (1995): Two pathways out of drinking
problems without professional treatment.
Addictive Behaviours 20 (4): 427–441
Humphreys, K. & Wilbourne, P. (2006):
Knitting together some ripping yarns.
Addiction 101: 4–5
Hänninen, V. & Koski-Jännes, A. (1999):
Narratives of recovery from addicitive
behaviours. Addiction 94: 1837–1848
Johnsson, E. & Laanemets, L. & Svensson, K.
(red) (2009): Narkotikamissbruk. Debatt,
behandling och begrepp (Drug abuse.
Debate, treatment and concepts). Lund:
Studentlitteratur
Klingemann, H. (1992): Coping and
maintenance strategies of spontaneous
V O L . 2 9. 2 0 1 2 . 2
Unauthenticated
Download Date | 4/1/15 5:30 PM
remitters from problem use of alcohol
and heroin in Switzerland. International
Journal of the Addictions 27: 1359–1388
Klingemann, H. & Bergmark, A. (2006): The
Legitimacy of Addiction Treatment in a
World of Smart People. Addiction 101:
1230–1237
Kristiansen, A. (2009): Frågan om att knarka
eller inte knarka. Ett sociokulturellt
perspektiv (The question whether to use
drugs or not? A sociocultural perspective).
In: Johnsson, E. & Laanemets, L. &
Svensson, K. (red): Narkotikamissbruk.
Debatt, behandling och begrepp. Lund:
Studentlitteratur
Laub, J.H. & Sampson, R.J. (2006): Shared
Beginnings, Divergent Lives. Delinquent
Boys to Age 70. Cambridge: Harvard
University Press
Maddux, J.F. & Desmond, D.P. (1980): New
light on the maturing out hypothesis in
opoid dependence. Bulletin on Narcotics
32: 15–25
Moos, R. (1994): Treated or untreated, an
addiction is not an island unto itself.
Addiction 89 (5): 507–509
Orford, J. & Hodgson, B. & Copello, A.
& John, B. & Smith, M. & Black, R. &
Fryer, K. & Handforth, L. & Alwyn, T.
& Kerr, C. & Thistletwaite, G. & Slegg,
G. (2006): The clients’ perspective on
change during treatment for an alcohol
problem. Qualitative analysis of follow-up
interviews in the UK Alcohol Treatment
Trial. Addiction 101: 60–68
Prochaska, J.O. & Norcross, J.C. & DiClemente,
C.C. (2002): Changing for Good. A
Revolutionary Six-Stage Program for
Overcoming Bad Habits and Moving Your
Life Positively Forward. New York: Harper
Collins Publishers
Robbins, L. (1993): Vietnam veterans rapid
recovery from heroin addiction: a fluke
or normal expectation? Addiction 88:
1041–1054
Schön, U.-K. (2009): Kvinnors och mäns
återhämtning från psykisk ohälsa (Women’s
and men’s recovery from psychological
ill-health). Rapport i socialt arbete 130.
Stockholms universitet
Schön, U.-K. & Denhov, A. & Topor, A. (2009):
Social relationships as a decisive factor
in recovering from severe mental illness.
International Journal of Social Psychiatry
55 (4): 336–347
Stall, R. & Biernacki, P. (1986): Spontaneous
remission from the problematic use of
substances: an inductive model derived
from a comparative analysis of the
alcohol, opiate, tobaco and food/obsesity
literatures. The International Journal of The
Addictions 21 (1): 1–23
Storbjörk, J. (2012): Exploratory analysis of
reasons for cutting down on drug and
alcohol use stated by women and men,
one and five years after treatment. Work in
progress Drug and Alcohol Review
Timko, C. & Finney, J.W. & Moos, R.H. & Moos,
B.S. & Steinbaum, D. P. (1993): The process
of treatment selection among previously
untreated help-seeking drinkers. Journal of
Substance Abuse 5: 203–220
Topor, A. (2001): Managing the Contradictions.
Recovery from Severe Mental Disorders.
Stockholm: Stockholm Studies of Social
Work 18
Tucker, J.A. & Vachinich, R.E. & Gladsjo, J.A
(1994): Environmental Events Surrounding
Natural Recovery from Alcohol-Related
Problems. Journal of Studies on Alcohol 55:
401– 410
UKATT Research Team (2005): Effectiveness of
treatment for alcohol problems: findings of
the randomised United Kingdom Alcohol
Treatment Trial. Brittish Medical Journal
331: 544–558
Waldorf, D. (1983): Natural Recovery
from Opiat Addiction: Some SocialPsychological Processes of Untreated
Recovery. Journal of Drug Issues 13 (2):
237–280
Winick, C. (1962): Maturing out of narcotic
addiction. Bulletin on Narcotics 14: 1–7.
NORDIC
STUDIES ON ALCOHOL AND DRUGS
Unauthenticated
Download Date | 4/1/15 5:30 PM
V O L . 29. 2012 . 2
209