Här är allt om nya gymnasiet

Transcription

26 oktober 2010
Här är allt om
nya gymnasiet
Caroline Salameh och Elanor Mowbray
Jones gillar bioteknik. Vad väljer du?
En hel tidning inför valet till gymnasiet!
F O T O : B E AT R I C E L U N D B O R G
Gymnasieskolan förändras i grunden sid 6 • Studievägledarens bästa tips sid 4
Nytt: Alla 18 program och 60 inriktningar sid 22 • Så kan du studera utomlands
sid 31
OKTOBER26 OKTOBER
2010 1
26 oktober 2010
It’s a jungle
out there!
4
Intervju. Tips från
studievägledare
och råd inför valet.
6
Nyheter. Allt görs
om – tolv stora
förändringar i nya
gymnasieskolan.
9
Reportage. Allt
om programmen
– vi har besökt sju
utbildningar.
ntligen är det dags för dig att ta ett
steg in i vuxenlivet. Få en nystart!
Lämna grundskolan och få nya
kompisar med liknande intressen.
Du är också först ut i en helt ny
gymnasieskola med nya program och inriktningar.
Det innebär att det kan vara svårt att få råd från
äldre kompisar och föräldrar – för du är först att
pröva den nya gymnasieskolan.
Den största förändringen är att gymnasiet delas
upp i tolv yrkesprogram och sex högskoleförberedande gymnasieprogram. På yrkesprogrammen
Ä
”Fundera noga över vad som passar
just dig innan du gör dina val.”
ingår mer yrkesämnen, för att rusta eleverna att
klara av ett arbete direkt efter gymnasiet. Och på de
högskoleförberedande programmen får teoretiska
ämnen större utrymme.
En viktig ändring är att yrkesprogrammen inte
längre med automatik leder till en grundläggande
behörighet för att studera vidare på högskolan. Så
om du tror att du kommer att läsa vidare på högskolan i framtiden ska du absolut läsa extra svenska och
engelska på gymnasiet – det har du rätt till om du
går på ett yrkesprogram.
Och viktigast av allt: Tappa inte modet! Läs DN
Gymnasieguiden, fråga din studieoch yrkesvägledare och fundera noga över vad som passar just dig
innan du gör dina val. Lycka till!
Tänk själv. Och välj den utbildning som
passar just dig. På Utbildningsinfo.se
hittar du allt du behöver.
Här finns alla program och skolor i
Sverige, info om yrken, arbetsmarknad,
fortsatta studier och stöd för att välja.
F O T O : E VA T E D E S J Ö
Välkommen till
nya gymnasiet
Tio sidor om
programmen!
Läs om el, sid 14.
17 Tävling. Vi lottar
ut tre matnyttiga
böcker.
20 Intervju. Råd
till föräldrar från
psykologen Malin
Bergström.
21 Krönika. DN:s
Lotta Olsson om
valets våndor.
22 Guide. Vi ger dig
koll på alla program, inriktningar
och viktiga datum.
24 Introprogram.
Fem nya sätt att få
behörigheten till
gymnasiet.
26 Idrottsgymnasier.
Så funkar det.
28 Spetsstudier.
Specialprogram
för särskilt
motiverade elever.
LENITA JÄLLHAGE
29 Ekonomi. Så får
du studiebidraget
att räcka till.
DN:s skolreporter
lenita.jallhage@dn.se
C h at t a
F O T O : D AV I D DA H L B E R G , F R E D R I K F U N C K
Utbildningsinfo.se väljer inte åt dig,
utan hjälper dig att gå din egen väg.
med psykolog
en
Malin Berg
onsdag den 27ström
oktober
kl 11.30–1
och studievägl2.30
ed
Per Ahnegårdaren
torsdag den 28
ok
kl 16.30–17.30tober
på DN.se
30 Studieteknik.
Plugga smart.
31 Utlandsstudier.
Tre studenter
berättar om
plugglivet
utomlands.
BESTÄLL FLER EXEMPLAR AV GYMNASIEGUIDEN
Klassuppsättningar om 30 exemplar kostar 225 kr + moms.
Beställ på kurser.utbildning@dn.se
Du kan också läsa Gymnasieguiden som PDF-tidning
på dn.se/gymnasieguiden2010
www.utbildningsinfo.se
2 GYMNASIEGUIDEN
REDAKTIONEN
DN Gymnasieguiden är en årlig bilaga i Dagens Nyheter. Ansvarig utgivare Gunilla Herlitz
Redaktör Maria Walde Kontakt DN Gymnasieguiden, 105 15 Stockholm, gymnasieguiden@dn.se
Bildredaktör Britt-Marie Schrammel Grafisk grundform Lotta Ek Redigering Lisa Österlund, Maria Walde
Annonser Helene Sjöman, Anette Widon
OKTOBER
“
Jag har lärt
mig att man aldrig ska
ge upp, brinner man
verkligen för någonting
har man möjlighet att
lyckas!”
Öppet Hus:
Tisdagen den 3 0/11
O n s d age n d e n 8 / 1 2
Torsdagen den 27/1
T is d age n d e n 1 / 2
Kl. 15.00 - 18.00
Cylinder vägen 2
Nacka Strand
tel. 08-55366300
ww w.medi ag ymn asiet .se
Alexandra Reichert,
läser foto i åk 3
www.fotobomb.se
M E D IAG Y M N A S IET
N AC K A S T R A N D
2 0 1 1 / 2 012
SAMHÄL LE
ESTETISK
T EK NI K
Goda råd. Gå på öppet hus. Prata med elever. Och
fråga, fråga, fråga. Studievägledaren Per Ahnegård
ger sina bästa tips inför gymnasievalet.
C h at t a
med Per
Ahnegård
torsdag
den 28
kl 16.30–17oktober
.3
på DN.se 0
Så hittar du rätt
– Vilken skola ska jag gå? Vad tjänar
en jurist? När ska ansökningarna vara
inne?
De fyra eleverna i årskurs nio på
Skogåsskolan i Huddinge som slagit
sig ner i studievägledare Per Ahnegårds
besökssoffor har många frågor. Per
Ahnegård har svar på det mesta. Han
är van. Så här några månader innan
det första gymnasievalet ska vara inne
är det många elever som ännu inte är
klara med vad de ska välja.
– De flesta vet inte vad de själva vill,
utan behöver hjälp med att komma
på vad det är de
”Det är bara egentligen är intresserade av och
du som
sortera bland det
vet vad du
enorma utbudet,
innerst inne säger han.
Ett tips som Per
vill.”
Ahnegård vill ge
dig som är osäker på ditt val är att prata med folk runt omkring. Kompisar,
föräldrar, lärare eller andra vuxna som
känner dig bra kan berätta vilken som
är din starkaste sida och vilket program
som kanske skulle kunna passa dig.
Om du ber äldre gymnasieelever om
råd måste du tänka på att gymnasiet
förändras i höst. Men Per Ahnegård
tycker inte att du behöver vara rädd
för att be äldre elever berätta om de
utbildningar de går i dag, bara du är
medveten om att program och ämnen
från föregående år kan ha ändrats.
Dessutom tillkommer det helt nya utbildningar, som ekonomiska och humanistiska programmet.
Alltså. Fråga, fråga, fråga. Och fråga en
extra gång. Samtidigt är det viktigt att
du väljer efter dina egna intressen.
– För det är bara du som vet vad du
innerst inne vill, säger han.
Men ibland är till och med det svårt.
Det är lätt att glömma bort sig själv när
skola efter skola lockar med generösa
erbjudanden. Per Ahnegård poängte-
rar vikten av att inte låta sig luras av
fina ord och förmåner som till exempel
bärbara datorer.
– Det absolut bästa sättet att ta reda
på hur en skola egentligen är, är att göra
ett besök när skolan har öppet hus. Då
kan du skaffa dig din egen uppfattning.
Ta gärna med dig en vuxen som kan ha
lättare att genomskåda lockbetena och
ställa de rätta frågorna.
Innan du besöker skolan kan det vara
bra att kolla upp lägsta intagningspoäng, betygssnitt och slutbetyg på de
program du är intresserad av, vilket
kan berätta något om nivån på utbildningen. (Se länkar här till höger).
Väl på plats i skolan tycker Per Ahnegård att du bör besöka en pågående
lektion. Andas in atmosfären, känn
stämningen och om du helt enkelt får
bra eller dåliga känslor av att befinna
dig i skolan.
Se också till att få ett kort samtal med
studievägledaren på den gymnasieskola du besöker och en elev som går där.
– Be eleven att berätta två mindre bra
och två bra saker med skolan. Är svaret
att det sämsta är lärarna och det bästa är
skolmaten kanske du ska ta dig en funderare på hur bra skolan egentligen är.
Trots alla ovan nämnda tips är det
viktigt att komma ihåg att ditt gymnasieval inte är livsavgörande. Väljer du
att läsa samhällskunskap på gymnasiet
finns det ingenting som säger att du inte
kan ändra dig och utbilda dig till läkare
efter studenten.
– Det viktiga är i stället att du fullföljer
din gymnasieutbildning och verkligen
är där. Så kan du ta ett steg vidare sen.
PHILIPPA MAGNUSSON
philippa.magnusson@dn.se
Torsdagen den 28 oktober kl 16.30
kan du chatta med Per Ahnegård. Han
svarar då på frågor om gymnasievalet.
Du kan ställa din fråga redan nu på
DN.se/gymnasieguiden2010.
BRA LÄNKAR
utbildningsinfo.se Skolverkets
stora sajt inför
gymnasievalet. Här
kommer allt om de
18 programmen
på nya gymnasiet
att finnas (från
november). Sök och
jämför utbildningar,
se hur arbetsmarknaden är och få
mängder av tips.
gyantagningen.
se Här väljer eleverna i Stockholms
län. Sökmotor
för utbildningar,
senaste antagningspoäng, samverkansavtal mellan
kommunerna samt
tider för öppet hus
och gymnasiemässa kommer finnas.
skl.se/jamforgymnasieskola
Här kan du jämföra
gymnasieskolor
i hela Sverige,
exempelvis deras
program, betygssnitt och slutpoäng.
siris.
skolverket.se
Skolverkets
databas med kvalitetsredovisningar.
ams.se Testa hos
Arbetsförmedlingen
vilka yrkesområden
som kan passa dig.
Klicka på: (1) För
arbetssökande,
(2) Hitta drömyrket,
(3) Tester och
guider och slutligen
(4) Intressetest.
”Det absolut bästa sättet att ta reda på hur en skola egentligen är, är att göra
ett besök när skolan har öppet hus”, tipsar studievägledaren Per Ahnegård.
Ditt val i åtta steg
1
Bestäm först
om du vill gå
ett högskoleförberedande
program eller ett
yrkesprogram.
Om du vet det blir
valet lättare sen.
2
Nästa
steg är
att sortera
mellan de sex
högskoleförberedande programmen och de tolv
yrkesprogrammen
som finns. Välj
sedan inriktning.
3
Ta reda
på vilka
skolor
som erbjuder den
inriktningen. Är
det en friskola
eller en kommunal
skola? Vad passar
dig? Fråga runt
omkring dig för
råd.
4
Ta reda
på dina
utvalda
skolors betygssnitt (se länktips
här intill) och hur
många elever som
verkligen avslutar
sin utbildning, det
kan säga något
om undervisningens kvalitet.
Shaida Salehie, samhällsvetenskapsprogrammet,
Fyrisskolan, Uppsala
– Jag pratade en del med mina
syskon och kompisar som
redan gick på gymnasiet. Jag
ville gå ett program som gör
att jag kan plugga vidare på
universitetet. Det är viktigt
eftersom det mesta kräver
utbildning i dag.
4 GYMNASIEGUIDEN
Sarah Ingren-Ahlman,
estetiska programmet för
bild och form på Tumba
gymnasium
– Mina föräldrar sa att jag fick
välja vad jag ville bara jag fick
behörighet till universitetet.
Jag är intresserad av bild, och
Tumba gymnasium var nära
och kunde ge behörighet, så
det var ett självklart val.
Kerry Zhang, natur med
internationell inriktning,
Kungsholmens gymnasium
– Jag tänkte att jag ville ha en
engelsk inriktning eftersom
landsgränserna suddas ut. Jag
vill kunna kommunicera med
andra bättre. Och naturvetenskapen har alltid intresserat
mig. Min pappa är kemist så
det har väl inspirerat mig.
Jennie Andersson,
frisörprogrammet, Enskede
gård, Stockholm
– Jag har alltid velat bli frisör
för jag tycker att det är så kul
att hålla på med hår och skapa
frisyrer. Jag känner ingen
annan som är frisör, utan det är
något som jag har kommit på
helt själv.
FOTO: ERIK ASK
FOTO: NORA MLIK
FOTO: ERIK ASK
FOTO: NORA MLIK
FOTO: ERIK ASK
FOTO: ULRICA NORDSTRÖM
Hur tänkte du när du valde till gymnasiet?
Ida Hedblom, samhällsvetenskapliga programmet
med körinriktning, Kungsholmens gymnasium
– Först var jag osäker, jag
visste inte om jag var en sameller naturmänniska. Men jag
kände att jag inte ville ha så
mycket fysik och sånt. Jag har
sjungit sedan jag var nio år och
ville inte släppa musiken.
Ibrahim Kango, samhällsvetenskapsprogrammet,
– Jag var jätteförvirrad från
början. Men jag vill jobba
som psykolog eller jurist i
framtiden och då trodde
studievägledaren att det här
skulle passa mig. Och det är en
jättebra utbildning, jag ångrar
inte alls att jag valde den.
OKTOBER
KÄNNER DU
DIG SJÄLV?
Sju frågor för att
försöka ringa in vem
du är och vad du vill.
%RNDV
H
DQR QDVW
YHPEH
U
RFKIÂ
N
U
LUDEDWW
1
Vad är du bra på?
Vad brukar folk i
din omgivning säga är
din starka sida? Fråga
kompisar, föräldrar,
lärare och andra vuxna
om hjälp.
2
Vilka ämnen
tycker du är
roligast? Och vilka
har du bäst betyg i?
)¢(77)³5635¢1*,1)³5*<01$6,(7
¢.3¢635¢.5(6$0('()6200$5(1
5ĔKILDKK@M,@KS@$MFK@MC%KNQHC@*@KHENQMHDM TRSQ@KHDM3XRJK@MC
2O@MHDMNBG%Q@MJQHJD
.RQWDNWDRVVUHGDQLGDJIÓUPHULQIR
3DKDENM
$L@HKROQ@JQDRNQDEBNL
(MSDQMDSVVVDERDKS
%@BDANNJVVVE@BDANNJBNLDERUDQHFD
3
Vad gör du på
fritiden? Är det
något du tror att du
kan ha som yrke i
framtiden, eller är det
mer en kul hobby?
4
Vill du ha nära till
gymnasiet? Eller
kan du tänka dig att
resa långt varje dag?
5
Flytta? Kan du
tänka dig att
flytta hemifrån för att
gå på gymnasiet?
6
Vänner? Är det
viktigt att du har
kompisar på samma
skola?
Liten skola
Ger jobb
Bred utbildning
inom el, teknik,
verkstad
Betald praktik
Hög lärartäthet
I topp på
gymnasieundersökningen
7
F O T O : DAV I D DA H L B E R G
5
Besök skolorna! Under
hela hösten
och våren kommer
de flesta skolor att
ha öppet hus-dagar.
Datum hittar du på
respektive skolas
hemsida. Träffa
studievägledare och
elever som pluggar
där, ställ frågor.
6
Gör ditt
första val.
Ta in tips
och råd men det
viktigaste är att
du i slutändan
väljer efter dina
egna intressen.
Observera att olika
skolor har olika sista
ansökningsdag.
7
Tänk på
att det är
betygen på
våren i 9:an som
avgör om du kommer
in på den linje som
du har sökt, inte
höstens betyg.
Vill du börja
jobba genast
efter gymnasiet?
Eller vet du att du
vill plugga vidare
på universitet eller
högskola?
www.industritekniska.se
8
Kom ihåg
att ditt
gymnasieval
inte är livsavgörande.
Det finns många vägar framåt.
Enkät: Erik Ask, Philippa Magnusson, Nora Mlik och Ulrica Nordström
Hasnaa Jabbar, naturvetenskapsprogrammet på
Tumba gymnasium
– Jag valde utifrån de ämnen
som jag gillar: biologi, matematik och naturkunskap.
Programmet ger många möjligheter och det går att komplettera senare. Jag rådfrågade
min syster som gick natur. Jag
vill bli läkare i framtiden.
Albin Borkins,
medieprogrammet
på Tumba gymnasium
– Programmet verkade kul
eftersom jag är en enorm
film-, spel- och boknörd. Först
drömde jag om att bli regissör,
men så upptäckte jag att
det var kul med ljud. Det blir
arbete inom film eller radio
i framtiden.
US
ET H
i
ÖPP 29 Januar
ag
Lörd . 10 -14
kl
MEN
Björn Rosvall, naturvetenskapsprogrammet, Christopher Polhemsgymnasiet,
Visby
– Jag ville välja en bred linje för
jag visste inte vad jag skulle
göra efteråt.
OM
VÄLK
SVERIGES LEDANDE INTERNATSKOLA
Natur- och samhällsvetenskapsprogrammen samt ekonomi- och
humanistiska programmen. Utbildning på svenska eller engelska.
IB-program sedan mer än 30 år med mycket goda resultat.
SIGTUNASKOLAN HUMANISTISKA LÄROVERKET
Telefon: 08-592 571 00 www.sshl.se
Fler svar på sidan 27.
OKTOBER26 OKTOBER 2010 5
12 nyheter i nya
Nu förändras gymnasiet i grunden. Det delas
upp i två stora kategorier: yrkesprogram och
högskoleförberedande program. Och det
krävs godkänt i fler ämnen för att komma in.
DN:s skolreporter Lenita Jällhage berättar om
de viktigaste nyheterna.
1
Uppdelning
en
av programm
ar”: yrkessiet in i två ”väg
Nu delas gymna
e program.
koleförberedand
program och högs
sprogram
ke
ad mellan de 12 yr
Det är stor skilln
h de 6
oc
ke
redo för ett yr
som ska göra dig
dig för
a
ed
er
rb
m som ska fö
gymnasieprogra
högskolestudier.
detta är att alla
En viktig följd av
m inte längre ger
gymnasieprogra
vidare på
hörighet att läsa
grundläggande be
högskolan.
3
Nu krävs fler godkända
betyg från grundskolan
Det räcker inte längre att vara godkänd i matematik,
svenska/svenska som andraspråk och engelska från
grundskolan för att vara behörig att söka till gymnasiet.
För att läsa på ett högskoleförberedande program ska du
vara godkänd i 12 ämnen av de 16 ämnen som du söker in
på till gymnasieskolan. Och för yrkesprogrammen gäller att
man måste ha godkänt i 8 ämnen.
Men det är mer komplicerat än så.
Precis som tidigare måste du vara godkänd i matematik,
svenska/svenska som andraspråk och engelska på alla
program. Men dessutom gäller ...
... för att söka till ekonomiprogrammet, humanistiska
programmet och samhällsvetenskapsprogrammet krävs
det också godkänt i geografi, historia, samhällskunskap
och religion plus 5 ”fria” ämnen.
... för att söka till naturvetenskapliga och tekniska programmet krävs godkänt i biologi, fysik och kemi plus 6 fria
ämnen.
... för det estetiska programmet väljer man själv vilka 9
godkända grundskoleämnen man vill räkna.
... och till yrkesprogrammen är det ytterligare 5 fria
ämnen som måste vara godkända.
6 GYMNASIEGUIDEN
men vill
t yrkesprogram
Du som går på et
gskolan
hö
udera vidare på
bli behörig att st
lska under
ge
en
h
svenska oc
behöver läsa extra
ra! De
t har du rätt att gö
gymnasietiden. De
a 2 och 3
sk
en
sv
är
in
a
höva läs
kurser du kan be
samt engelska 6.
4
2
Ny bety
gs
me d b o s k a l a
kstäver
Hittills ha
r betygen
va
rit Icke g
Godkänt,
odkänt,
Väl godk
änt och M
väl godkä
ycket
nt. Men n
u ersätts
bokstäve
de av
rna A till
F och ett
blir högsta
s
tr
eck. A
betyg me
dan E är g
F är unde
odkänt.
rkänt och
strecket
användas
ska bara
om en ele
v varit frå
så mycke
nvarande
t att lärare
n inte har
med und
tillräcklig
erlag om
t
elevens p
för att ku
restation
nna sätta
er
ett betyg
.
Nya alternativ
ersätter IV
Om du inte kommer in på gymnasiet,
på grund av att du inte har godkänt
i tillräckligt många ämnen, så kan
du fortsätta på något av de fem nya
introduktionsprogrammen efter
grundskolan. De ersätter det individuella
programmet.
Preparandutbildning
Programinriktat individuellt val (priv)
Yrkesintroduktion
Individuellt alternativ
Språkintroduktion
Läs mer om introduktionsprogrammen
på sid 24–25.
5
Examen
återinförs
För att få en
yrkesexamen eller
högskoleförberedande
examen krävs att
eleven har 2 500 poäng
betygssatta kurser. Av dem
måste 2 250 poäng vara
godkända inklusive ett
godkänt gymnasiearbete.
För yrkesexamen
krävs godkända betyg i
kurserna svenska/svenska
som andraspråk 1, engelska
5 och matematik 1 samt att
man har godkända betyg,
minst 400 poäng, inom de
för programmet gemensamma karaktärsämnena.
För att få en högskoleförberedande examen
måste man ha godkänt
i kurserna svenska/svenska
som andraspråk 1, 2 och 3,
engelska 5 och 6 och
matematik 1.
OKTOBER
gymnasieskolan
7
Nya program
och ändrat
innehåll
Alla gymnasieprogrammen har
fått nytt innehåll, även om flera
har samma namn som tidigare.
Tänk på att de program som
dina äldre kompisar talar om inte
kommer att vara de samma som
du själv söker. De kanske inte leder
till samma utbildningar eller yrken
som du själv är intresserad av, så
kontrollera noga med din studieoch yrkesvägledare vad programmen innehåller.
Specialutformade
program och lokala
inriktningar försvinner
6
Den nya gymnasieskolan kommer att innehålla 18 nationella
program med 60 nationella inriktningar. Förut har det
funnits ett stort utbud av specialutformade program, lokala
inriktningar och lokala kurser – men de försvinner nu.
De skolor som fortfarande vill göra avvikelser från de
nationella programmen måste få tillstånd från Skolverket.
Dessa utbildningar kallas då särskilda varianter inom ett
nationellt program.
Här är några exempel:
Dagens elprogram och energiprogram slås ihop till ett el- och
energiprogram.
Innehållet i dagens hotell- och
restaurangprogram och livsmedelsprogrammet förändras och delas
upp på ett annat sätt. De heter nu
i stället hotell- och turismprogrammet samt restaurangoch livsmedelsprogrammet.
De inriktningar som tidigare fanns
på samhällsvetenskapsprogrammet
som språk och ekonomi blir nu egna
gymnasieprogram: humanistiska
programmet och ekonomiprogrammet. Läs mer om dem på sid 13.
Vvs- och fastighetsprogrammet
blir ett nytt program.
Medieprogrammet försvinner
men delar av det återfinns inom
antingen det estetiska programmet
med inriktning estetik och media,
eller teknikprogrammets inriktning
informations- och medieteknik, eller
samhällsvetenskapsprogrammets
inriktning medier, information och
kommunikation.
Det kommer också att finnas riksrekryterande
utbildningar av tre slag:
Utbildningar som ges på grund av behov på
arbetsmarknaden
Spetsutbildningar antingen inom idrott eller estetiska
området
Spetsutbildningar inom matematik, naturvetenskap,
samhällsvetenskap eller humaniora.
Skolverket ger besked om vilka som får starta senast den
31 oktober i år.
Läs mer om riksidrottsgymnasier på sid 26 och om
spetsutbildningar på sid 28.
10
införs
Nya ämnen
s bort
och vissa ta
t läsa historia
mmer man at
ko
st
hö
i
ån
Fr
rsvinner det
m. Samtidigt fö
på alla progra
ram.
t från alla prog
estetiska ämne
t läsa något
ll ska ha rätt at
vi
m
so
la
al
Men
lt val. Den
som individuel
estetiskt ämne
vill ha fler
m
so
m
ller även de
rättigheten gä
h hälsa.
kurser i idrott oc
oriskt ämne
kap blir obligat
Entreprenörs
ndels- och
ha
,
rogrammet
sp
rk
ve
nt
ha
på
turbruksprogrammet, na
administrations
rammet.
h ekonomiprog
programmet oc
andra ämnen
ommer en rad
Därutöver tillk
m.
på olika progra
11
Yrkesutb
i l d n i nga r
knyts till
arbetsliv
Yrkesutbild
ningarna ä
et
r tydlig
att
man ska ku
are utform
nna gå ut d
ade för
irekt på en
efter skola
arbetsplats
n. Man ska
o
c
ks
å ha tydliga
yrkeshögsk
olan (som d
vägar till
ock är en e
utbildning
ftergymnasi
och inte en
al
högskoleutb
ildning).
Företräda
re för olika
branscher
utformar yr
är med och
kesutbildnin
garna så at
arbetsmark
t de fungera
naden.
r på
8
Svårare
att byta
mellan program
Eftersom gymnasieprogrammen
inte längre har samma kärnämnen
som bas i utbildningen så blir
det svårare att byta mellan olika
program om man valt fel.
9
Lärlingsutbildning
införs
Lärlingsutbildning har funnits
som
en försöksverksamhet, men
den blir
nu permanent och kommer att
vara ett
alternativ inom yrkesprogram
men.
Eleven genomför minst 50 pro
cent av
utbildningen på en eller flera arbe
tsplatser.
Man får samma yrkesexamen
som om man
gått ett yrkesprogram på skolan.
12
Meritpoäng
till högskolan
När man väljer mellan olika gymnasier
och program kan det vara viktigt att
undersöka om det finns kurser som ger
extra poäng, meritpoäng, tillsammans
med gymnasiebetyget.
Det lönar sig att läsa matematik,
engelska och moderna språk för den
som vill ta sig vidare till högskolan. Dessa
ämnen ger meritpoäng oavsett vilken högskoleutbildning en elev senare vill söka.
Dessutom kan ett godkänt betyg i vissa
kurser ge meritpoäng om de anses viktiga
för utbildningen som söks. Som mest kan
man få 2,5 meritpoäng extra att lägga till
gymnasiebetygets 20 meritpoäng.
Det är klokt att läsa de meritgivande
ämnena under gymnasietiden (inom
gymnasieprogrammet eller som utökad
studiekurs). Då kan man söka till högskolan direkt på sitt gymnasiebetyg, och det
ger störst chans att komma in. Elever som
kompletterat betyg i efterhand hamnar i
sökgrupper som tilldelas färre platser.
F O T O : B RYA N M U L L E N I X /A L A M Y
Mjölby gymnasium
erbjuder utbildning till
Sikta mot stjärnorna
GULDSMED
Rymdgymnasiet erbjuder:
Rymdvetenskapsprogrammet (RV)
Rymdteknikprogrammet (RT)
HÅLLBAR UTVECKLING
KÄR
ÖP
PET
HU
S
25 J
Profilkurser så som astronomi, astrobiologi och astronautkunskap har utvecklats i samarbete med European Space Agency
(ESA), Institutet för rymdfysik (IRF) och Esrange Space Center.
KÄRRTORPS GYMNASIUM
AN
UA
RI 2
011
På RT finns vinteridrott som har Newschool/Freestyle och
Snowboard som tillval. Här blir det intressanta valbara kurser
med tränare som har många års erfarenhet på proffsnivå.
www.karrtorpsgymnasium.se
På Påhlmans Gymnasium kopplas näringslivsanpassad utbildning till kunskaper om humanism
och beteendevetenskap.
lejut.se
fö
rs
Vi ses i monter C07:41
ig
na
Möt oss på mässan i monter C07:41 och läs mer
på www.pahlmansgymnasium.se
. se
Påhlmans Gymnasium Human Business School
Vill du ha en studietid som känns meningsfull,
är verklighetsnära och ger dig framgång på
högskola och i näringslivet?
ka
kulturama.se
Gymnasiemässan 25-27 nov 2010
ac
Estetiska programmet
Info och ansökan 08-505 900 00
ässan
Vi ses på m
8:40
0
C
i monter
.n
Kulturama Gymnasium
Dans Teater
Musikal
Sång Musik
Foto Film
Konst & Design
Nacka gymnasium
m
Gör det roligaste du vet!
siu
Kulturama tar dig vidare till de teoretiska
och konstnärliga högskolorna
NATURVETENSKAP BIOLOGISK FORSKNING
SAMHÄLLSVETENSKAP EKONOMI JURIDIK
MATEMATIK PROGRAMMERING ESTETIK MEDIA
Ö
pp
Lö
et
rd
K
ag hus
l.1
G
22
2.
ri
00
ff
ja
N
el
ac
n
15
v
w
20
ka
äg
w
.3
w.
11
en
na
0
ie
c
n
ka
kla
17
gy
ss
m
Gå in på www.rymdgymnasiet.com
EN DEL AV MEDBORGARSKOLAN
8 GYMNASIEGUIDEN
OKTOBER
Reportage. Följ med till sju gymnasieskolor runt om i landet
– tio sidor där eleverna berättar om sina val, sin skolvardag
och sina framtidsdrömmar.
Lagarbete i fokus
Samhälle har länge varit det program
som lockat flest elever på gymnasiet.
Nu får det en ny nationell inriktning
mot medier. Vi åkte till Visby och
pratade med två medieinriktade
tredjeårselever som just nu läser
tv-talkshow.
!
Sam
görs om
På golvet ligger sladdar i ojämna höPROGRAM:
gar och hyllorna är
SAM
proppade med rekvisita: en låda med texten
”blod” skrivet med röda bokstäver, en tomtedräkt och en Darth Vader-mask.
– Den använde vi vid vår senaste reklamfilmsinspelning, säger Hilda Gustafsson och
ställer tillsammans med klasskompisen Alexander Granvald vant fram en filmkamera på
ett stativ på golvet.
Hilda och Alexander läser tredje året på
samhällsvetenskapliga inriktningen med
journalistik- och medieprofil på Richard
Steffengymnasiet i Visby. De har tagit oss med
”Medier är
ner till skolans medieen grupprum där det mesta av
inriktad typ materialet till medieunav profil där dervisningen finns.
Fyra skoldagar i veckman hela
an läser Hilda, Alexantiden lär av der och de andra kamvarandra.”
raterna i klassen ämnen
Hilda Gustafsson, som i vilken vanlig samhällsklass som helst.
elev på sam
Men en dag i veckan
byts historia och religionskunskap ut mot
foto, artikelskrivande och tv-produktion.
Fram till nu
har samhällsvetenskapsprogrammet
varit det
absolut största
i Sverige. Cirka
en fjärdedel av
eleverna läser
på det.
För dem som
ska börja på
gymnasiet
i höst finns
några nya
alternativ. Nu
startar ekonomiprogrammet och det
humanistiska
programmet,
och en del av
niondeklassarna kommer
att välja något
av dem i stället
för samhällsvetenskapliga
programmet.
Läs mer om
dem på sid 13.
Anledningen till att både Hilda och Alexan-
der valde medier som inriktning i tvåan var
främst journalistiken.
I dag har de lärt sig skriva artiklar, grunderna inom mediehistoria, foto- och filmredigering och spelat in både reklamfilm
och vanlig film. Just nu lär de sig att göra
en tv-talkshow, där slutprovet blir en egen
live-sändning.
En stor del av det praktiska arbetet i klassen sker i grupp. Ett arbetssätt som passar
båda utmärkt.
– Medier är en gruppinriktad typ av profil
där man hela tiden lär av varandra. Det gör
man sällan i andra ämnen och jag tror man
kan ha stor nytta av det, säger Hilda.
Samtidigt
upphör medieprogrammet.
I stället
kommer en del
elever som är
intresserade
av medier och
journalistik att
välja samhällsprogrammet,
där en av de tre
inriktningarna
är just medier.
Läs mer i artikel
till vänster och
på sidorna 6–7.
Det samhällsvetenskapliga programmet är
PHILIPPA MAGNUSSON
Alexander Granvald och Hilda Gustafsson går sista året på samhällsvetenskapsprogrammet med medieprofil på Richard Steffengymnasiet i Visby.
Samhällsvetenskapsprogrammet
Högskoleförberedande program.
För vem? Samhällsvetenskapsprogrammet kan passa dig som är intresserad av att
fördjupa dig inom till exempel: animation,
digitalt skapande, entreprenörskap,
film- och tv-produktion, fotografisk bild,
grafisk kommunikation, gränssnittsdesign,
hållbart samhälle, juridik, ledarskap och
organisation, ljudproduktion, mediekommunikation, journalistik, reklam, musikproduktion, pedagogik, visuell kommunikation,
webbteknik eller utställningsdesign.
Det finns tre inriktningar:
Beteendevetenskap
Medier, information och
kommunikation
Samhällsvetenskap
F O T O : D H U R S T/A L A M Y
en bred inriktning som öppnar dörren för
många olika yrken. Det är högskoleförberedande och passar dem som, precis som
Hilda och Alexander, vill fortsätta sina studier även efter gymnasiet. Båda vet att de
vill jobba med något kreativt i framtiden,
men exakt med vad vet de inte. Klart är att
de har med sig mycket kunskaper efter sina
gymnasieår.
– Även om jag kanske inte kommer att jobba med medier har jag lärt mig att processen
är viktigare än slutmålet. Projektarbeten och
att jobba i grupp är mycket viktigare än bra
betyg på ett prov, säger Hilda och får nickande medhåll från Alexander.
”Det blir en väldigt härlig stämning när alla är esteter. Här pratar alla med alla och man känner sig friare”, säger
danseleven Elvira Eriksson på Kulturamas estetiska program. Här tillsammans med kurskompisen Simon Ekelöf.
Högtflygande planer
sign, musik, dans, musikal och teater. Och skoPROGRAM:
lan har nu ansökt
ESTETISKT
hos Skolverket om
att få fortsätta med
alla dessa som särskilda
varianter. Rektorn Per Magnus Byström vill bibehålla tonvikten på de estetiska ämnena så att eleverna får de
få alla dansämnena och samtidigt alla djupa kunskaper som krävs för att ta
teoretiska ämnen som jag vill. Och när sig vidare antingen till högre studier
jag suttit med matten på en lektion så inom konstnärliga utbildningar eller
går jag bara in och dansar mig pigg och till andra högskolor.
Skolan får besked senast den 30 nofokuserad igen. Den roliga mixen gör
att jag presterar mycket bättre i alla vember i år, men får den ett negativt
ämnen, säger Elvira, även om arbets- besked så måste skolan inrymma inriktningarna inom de nationella prodagarna på skolan är långa.
grammen.
Simon håller med.
– Och det är så härligt att komma
in här på morgnarna när några sit- När man söker till estetiska utbildter och spelar gitarr i ett hörn, några ningar gör man ofta ett färdighetsprov.
andra sjunger och en annan står och Det kan handla om att man lämnar in
stretchar.
foton som man tagit eller teckningar,
– Ja, det blir en väldigt härlig stäm- gör ett sångprov, en improvisation elning här när alla är esteter, inga kons- ler dansar. Och på Kulturama väger
tiga grupperingar, utan här pratar alla färdighetsprovet/arbetsprovet
lika
med alla. Man känner sig friare, förklarar Elvira.
Sinnligt. Det estetiska programmet är
högskoleförberedande, samtidigt som
det ger utrymme åt elevernas konstnärliga färdigheter. Intagningen sker med prov.
Den höga, rytmiska musiken pulserar
ut över den stora danssalen på Kulturamas gymnasieskola i Stockholm.
Danseleverna Elvira Eriksson, 17 år,
och Simon Ekelöf, 17 år, sveper tillsammans med sina klasskompisar som en
flödande våg över salen.
– Tänk på att det ska vara en lite flörtig känsla i den här dansen. Se inte så
allvarliga ut. Jazz handlar om att det
svänger, svänger,svänger, säger dansläraren Madeleine Cederlöf Ritzén och
gungar rytmiskt med kroppen.
I salen intill är musiken och dansen
helt annorlunda. Där övar sistaårseleverna, med långa kjolar och färgsprakande volanger, på en can-candans
med klassiska balettsteg till ”Champagnegaloppen” inför en föreställning till
jul.
– Det ska vara flaggigt och vilt – helt
galet. För kjolarna som om ni håller i
en stor ratt, förklarar Madelaine Daneberg.
Det estetiska programmet är inget yrkesprogram utan ett högskoleförberedande program.
– Det är en sådan fördel. Här kan jag
10 GYMNASIEGUIDEN
På Kulturama är det aktiviter under
större delen av dygnet. Där finns både
grundskola från årskurs 4, gymnasium
och vuxenutbildningar med tillsammans närmare 1 300 studerande.
Fram till hösten 2010 har skolan
haft sju olika inriktningar, specialutformade program inom det estetiska
programmet: foto, film, konst och de-
tungt som grundskolebetyget. Det är
cirka 1 200 ungdomar som söker till de
180 nya platserna varje år. Och cirka
20 procent som går på skolan kommer
från andra delar av Sverige.
– Ha, ha , ja jag var nog inte den bästa
på uttagningen. Men jag började dansa
barndans på Gotland, där jag kommer
ifrån, när jag var i sexårsåldern. Och
hade prövat det mesta som jazz, breaking, street. Och även lite klassisk balett strax innan jag sökte för att värma
upp lite inför provet. Men många som
sökte hade inte dansat klassiskt alls
innan de startade, utan mest street,
säger Simon.
Åsa E Jonsson,biträdande rektor för
scenkonsten på Kulturama, poängterar
att man inte är ute efter att få färdiga
artister till färdighetsprovet.
– Vi tittar på om man är formbar, har
musikalitet, rytmkänsla och utvecklingsmöjligheter. Resten ska vi lära
dem här, säger hon.
”Den roliga
mixen
gör att jag
presterar
mycket
bättre i alla
ämnen.”
Elvira Eriksson,
estetelev
LENITA JÄLLHAGE
För vem? Vänder sig till den som vill arbeta
inom kultur och estetiska yrken.
Några exempel på ämesområden: animation,
arkitektur, bild, cirkus, dans, design, digitalt
skapande, formgivning, fotografisk bild, journalistik,
konst och kultur, musik, teater, webbteknik.
Det finns fem
inriktningar:
Bild och formgivning
Dans
Estetik och medier
Musik
Teater
F O T O : M A R T Y N V I C K E RY/A L A M Y
OKTOBER
Naturvetare med språkkänsla
vidare till läkare, men hon läser även
tyska vid sidan om japanska och spanska.
– För mig kommer det att bli över
2 500 poäng eftersom jag också måste
ha mina naturämnen. Men på den här
skolan får vi utöka och läsa så mycket
kurser vi vill så länge vi får ihop schemat. Så jag läser även foto och ska ta
retorik i vår. Men jag måste självklart
känna efter och fokusera på så höga
betyg som möjligt i alla ämnen för att
kunna läsa vidare, säger Amanda.
Mångsidigt. Gillar
du både språk och
biologi? Genom
att använda det
naturvetenskapliga programmets
fördjupningar och individuella val får du
en bred utbildning
som öppnar många
vägar vidare.
Emmi har precis ansökt om att få en
mentor utanför skolan som är marinbiolog. Hon är nyfiken på det marina
och älskar biologi.
Linda tycker att naturvetenskapsprogrammet är perfekt eftersom det
är en så brett program och hon har lätt
för matematik. Hon gillar även datateknik och är väldigt spelintresserad.
Hon spelar fantasy och läser mangaserier vilket lett in henne på att läsa
japanska.
Ai, Ie, Ue, säger läraren Masako Lönnbro
Fukino taktfast med uppehåll mellan
orden. Snabbt hittar eleven Amanda
Swenningers flinka fingrar rätt bland
ett tiotal lappar på bänken med vackra
japanska tecken för kärlek, hus och
uppe. Det är minitävling i
klassen och Amandas
tredje lektionspass i
PROGRAM:
japanska.
NATUR
– Jag tycker
japanska är
svårt men otroligt roligt och smart uppbyggt, säger hon entusiastiskt efter lektionen på Calmare
internationella skola.
– Ja, det är verkligen systematiskt
och grammatiken är inte så svår, flikar
Emmi Åberg in, som också är naturvetare men som är inne på sitt andra
år med japanska.
– Det svåra är att komma ihåg orden eftersom de låter så annorlunda,
annars är det ett logiskt språk, säger
Linda Andersson, som är inne på sitt
tredje år. Hon har dessutom varit på
en tre veckor lång utbytesresa till Japan på skolans bekostnad med ett par
klasskompisar i våras.
Trots att de alla tre valt naturveten-
skapligt program och gillar naturvetenskapliga ämnen bäst, så har de även valt
att läsa mycket språk. Kombinationen
ger dem även extra meritpoäng när de
ska fortsätta att studera.
– Först tänkte jag att det var viktigt
för meritpoängen till universitetet men
nu har jag fortsatt bara för att det är så
kul med språken. Jag tycker inte man
Trots att Calmare bara är en skola med
Natureleverna Emmi Åberg, Amanda Swenninger och Linda Andersson
på Calmare internationella gymnasium i Kalmar har alla valt att läsa japanska
och ytterligare språk för att samla meritpoäng till sina högskoleansökningar.
”Varför ska
man inte
ta kurser
i språk,
retorik eller
psykologi
för att man
är naturvetare?”
Emmi Åberg,
naturelev
ska begränsa sig. Varför ska man inte
ta kurser i språk, retorik eller psykologi för att man är naturvetare? säger
Emmi.
På det fristående gymnasiet Calmare
internationella skola i centrala Kalmar
erbjuds såväl naturvetare, samhällsvetare och ekonomer fem moderna språk;
japanska, tyska, spanska, franska och
italienska vid sidan om svenska och
engelska.
Linda och Emmi kommer totalt att få
ihop minst 500 poäng i språken spanska och japanska. Men i det nya naturvetenskapliga programmet måste
man använda sina programfördjupningar och individuella val för att få
FOTO: KARL NIL SSON
ihop så många språkpoäng eftersom
programets gemensamma karaktärsämnen bara innehåller 100 poäng moderna språk.
Amandas favoritämnen är fysik och
kemi. Hon har siktet inställt på att läsa
225 elever så satsar den stenhårt på internationalisering med utlandsresor
och mentorer från arbetslivet som
träffar eleverna minst 8 gånger under
årskurs 2 och 3. Skolan erbjuder även
50 stipendier till elever i årskurs 2 och 3
som vill åka till USA, Japan, Frankrike,
Italien, Tyskland och Spanien.
– Hos oss genomför alla elever ett
internationellt projekt för att även
öka förståelsen för andra kulturer och
samhällen. Samhällsvetarna åker till
Gdansk i Polen medan naturvetarna
åker till vår samarbetsskola på Island
och arbetar med energiframställning,
hållbar utveckling och miljöns påverkan på hälsan. Allt hänger ihop med
kurser som de läser, säger Mattias Mild,
rektor på Calmare internationella skola.
LENITA JÄLLHAGE
Naturvetenskapsprogrammet
För vem? Om du är intresserad
att fördjupa dig inom till exempel
biologi, dator- och kommunikationsteknik, fysik, hållbart samhälle,
kemi, konstruktion, matematik,
programmering eller teknik.
Det finns
två inriktningar:
Naturvetenskap
Naturvetenskap och
samhälle
F O T O : J U L I E W O O D H O U S E /A L A M Y
Rudbeck. Gör skillnad.
MEST SÖKTA GYMNASIET I STOCKHOLMS LÄN
www.rudbeck.se
Välkommen till Rudbecks monter på Gymnasiemässan i Älvsjö, 25-27 november!
Fritt spelrum för fantasin
!
Kreativt. Gillar du
att spela datorspel?
Drömmer du kanske
om att skapa ett eget?
På teknikprogrammet i Edsbyn står
spelprogrammering
på schemat.
Teknikprogrammet
kan få ett fjärde år.
Behovet av gymnasieingenjörer är stort och
många efterfrågar ett fjärde
tekniskt år i gymnasieskolan. Därför
utreder Skolverket just nu hur ett
sådant år skulle kunna utformas.
Tanken är att projektet ska vara rikstäckande och inledningsvis omfatta
tio skolor. Förmodligen med start
hösten 2012.
Den 1 december redovisar
Skolverket vad det har kommit
fram till i sin utredning.
PROGRAM:
TEKNISKT
elever arbetade med digitalt skapande
och bestämde mig för att byta program,
berättar han.
Varelsen går på två ben, men är mer
När DN besöker Voxnadalens gymna-
sium står digitalt skapande på schemat – ett ”favoritämne” enligt ungdomarna själva. Kanske är det därför
klassrummet är så lugnt. Stämningen
är koncentrerad, nästan fridfull. Det
”Jag ville skapa en riktigt ond figur”, säger teknikeleven Rune Woxberg som
här har lektion i datorspelsprogrammering på Voxnadalens gymnasium i Edsbyn.
”Det är
roligt att
undervisa
när alla är
så intresserade.”
Tobias Lundquist,
lärare i datorspelsprogrammering.
enda som stör tystnaden är ett svagt
surr från datorernas fläktar.
– Det är roligt att undervisa när alla
är så intresserade, säger läraren Tobias
Lundqvist.
Knappt femton tekniktreor sitter ut-
spridda vid klassrummets datorer. På
skärmarna framför dem tar animerade
figurer form, den ena mer fantasifull än
den andra. Under terminens gång ska
eleverna skapa egna datorspel. Tanken
Da
Humanistiska programmet
Samhällsvetenskapsprogrammet
Teknikprogrammet
12 GYMNASIEGUIDEN
är att de animerade figurerna så småningom ska utgöra karaktärer i dessa.
Rune Woxberg betraktar sin skapelse. Det är ingen slump att den ser
ut som den gör.
– Jag är intresserad av fantasy och
har alltid gillat att spela RPG-spel, alltså rollspel på datorn, säger han.
En bit bort i klassrummet sitter Albin
Jonasson. Under sitt första gymnasiehalvår läste han naturvetenskap.
– Men så såg jag hur några teknik-
ERIK ASK
erik.ask@dn.se
Teknikprogrammet
Utbildningskontoret
WENDELA HEBBEGYMNASIET
FOT O : P E R N I L L A WA H L M A N
Väl på teknikprogrammet upptäckte
Albin Jonasson att det fanns många
andra kurser som också var roliga.
Programmet påminner om den naturvetenskapliga linjen med mycket matte
och fysik på schemat. Efter avklarad utbildning har eleverna en bred teknisk
grund att stå på och är behöriga att
söka till alla tekniska högskolor i landet. För många lockar en framtid inom
dataspelsbranschen.
– Det finns många bra utbildningar
i Sverige. Kanske blir det högskolan
i Gävle efter gymnasiet, säger Rune
Woxberg.
För vem? Om du är intresserad
av att fördjupa dig inom några av
följande ämnen: animation, anläggning,
automationsteknik, arkitektur, cad,
dator- och kommunikationsteknik,
datorstyrd produktion, design,
digitalt skapande, ellära, elektronik,
eventteknik, gränssnittsdesign,
husbyggnad, hållbart samhälle,
konstruktion, industritekniska
processer, ljudproduktion, matematik,
mekatronik, medicinsk teknik, musikproduktion, människan i industrin,
nätverksteknik, processteknik, produktionsutrustning, programmering,
svetsning grund, teaterljud och ljus.
FOTO: AL AMY
varg än människa. Öronen är spetsiga,
käften full med vassa huggtänder. Ur
ryggslutet växer en lång, hårig svans.
– Jag ville skapa en riktigt ond figur,
säger Rune Woxberg och pekar på skärmen.
Rune Woxberg läser tredje året på
teknikprogrammet vid Voxnadalens
gymnasium i Edsbyn. Ett program som
med sin inriktning mot spelprogrammering lockar många datorintresserade
ungdomar varje år.
Det
finns fem
inriktningar:
Design och produktutveckling
Informations- och medieteknik
Produktionsteknik
Samhällsbyggande och miljö
Teknikvetenskap
OKTOBER
Ekonomiprogrammet
FOTO: L ARS LIND QVIST
Högskoleförberedande
program
För vem? Programmet
vänder sig till den som vill fördjupa sig inom till exempel
entreprenörskap, ledarskap
och organisation, internationell handel, marknadsföring, redovisning, hållbart samhälle,
Humanistiska programmet
Högskoleförberedande
program
För vem? Programmet
vänder sig till den som
vill fördjupa sig inom till
exempel bild, engelska,
estetisk kommunikation,
entreprenörskap, filosofi,
geografi, historia, juridik,
företagsekonomi, beteende och ledarskap,
kultur och intergration, internationell ekonomi, kriminologi, juridik.
Det finns två inriktningar:
Juridik
Ekonomi
klassisk grekiska, konst och kultur, latin –
språk och kultur, matematik, mediekommunikation, moderna språk, pedagogik, psykologi,
religionskunskap, samhällskunskap, sociologi, svenska, teater, visuell kommunikation,
teckenspråk för hörande.
Kultur
Språk
F O T O : P E T E R S C H O L E Y/A L A M Y
Nya program: ekonom och humanist
Startar i höst. Tidigare har de ekonomiska och humanistiska ämnena funnits som inriktningar
på samhällsvetenskapliga programmet. Men från och med i höst är de egna program.
PROGRAM:
EKONOMI
Maria Bohlin är
inriktningsledare för
ekonomiska ämnen på
Thorildsplans gymnasium i Stockholm.
Vilka ämnen läser man mer?
– Fortfarande en hel del samhällsämnen, men fler timmar ekonomi. Sedan
har varje skola ganska stora möjligheter
att profilera sig. De kan välja att bredda
undervisningen eller att inrikta sig mot
ekonomi.
Vad är det bästa med det nya programmet?
Hur skulle du beskriva
det nya ekonomiprogrammet?
– Det får en tydligare inriktning. Det ger
fortfarande en bred samhällsvetenskaplig grund, men nu med större ekonomisk
inriktning.
Vilka ska söka, tycker du?
Erik Lidbaum är gymna-
sielärare vid Norra Real
och ämnesexpert på
Statens skolverk.
Berätta om de två inriktningarna!
Vad blir det bästa med
det nya humanistiska programmet?
– Ekonomiinriktningen är fokuserad på
just ekonomi. Juridikinriktningen är mer
samhällsvetenskapligt inriktad. Men båda
ger en bra grund för att söka vidare till
universitetet.
– Att två av inriktningarna på dagens
samhällsvetenskapliga program kommer
att bilda ett eget program, och att innehållet därför blir mycket tydligare framlyft än
i dagens gymnasieskola.
ERIK ASK
Hur kommer programmet att se ut?
– Det kommer att ha två inriktningar:
kultur respektive språk. Men alla på
pm.se
– De som söker ska vara intresserade
av siffror. Man läser mycket matte och
ekonomämnen.
– Tydligheten. Jag tror att valet blir
enklare för eleverna. I dag kan det vara lite
luddigt.
PROGRAM:
HUMA NISTISKT
programmet kommer att läsa
bland annat det nya ämnet
människans språk och två
kurser i historia. Den andra
historiakursen kommer att
ha kulturhistoriskt innehåll.
Vilka ämnen läggs mest fokus
på?
– Specifikt för humanistiska
programmet är mer historia
och stora möjligheter att fördjupa sig mer i språk. På språkinriktningen läser man också
kursen latin – språk och kultur.
Precis som på de andra fem högskoleförberedande programmen kommer
eleverna att läsa svenska i sex terminer.
Varför ska man välja humanistiska
programmet?
– För att du är intresserad av SO-
RG
RH
Öppet hus på Stockholms RH-gymnasium
pm.se
Riksgymnasium och gymnasiesärskola, 9/12, kl. 16–19.
Besök oss även på gymnasiemässan 25–27 november
i monter C03:48.
På Brännkyrka gymnasium söker vi mångfald, snarare
än likriktning. Här får du möta studiemotiverade
elever med olika kulturell bakgrund, som vågar gå
sin egen väg. Människor som bär på drömmar och
visioner och har modet att utforska dem. Vetgiriga
ungdomar som vägrar att slå sig till ro.
Väljer du Brännkyrka gymnasium blir du en del
i ett större sammanhang, där alla trivs – men där
ingen nöjer sig.
t
Kom till Öppe
jan
8 –20 eller 22
H us 2 de c k l 1
kl 11–14.
Varmt välkommen!
OKTOBER26 OKTOBER 2010
ÖPPET HUS
Från Europaskolan i Strängnäs till högre utbildning
och spännande jobb i Sverige och utomlands.
Den resan har våra elever gjort i femton år.
Även Du kan ta avstamp i Europaskolan.
Laddat. Av gymnasieprogrammen är det
tolv som är yrkesförberedande. En väg som
lockade Matilda Strömberg som nu går i tvåan
på elprogrammet med inriktning
järnvägsteknik.
PROGRAM:
EL
Öppet Hus På Europaskolan lördag 13 november kl.11.00 och
13.00. Håll utkik efter personlig inbjudan i brevlådan.
Välkommen!
kansli@europaskolan.se
0152 - 33 11 01
www.europaskolan.se
KUNGÖRELSE
GÅLÖSTIFTELSEN ledigkungör härmed
stipendier för teoretisk eller praktisk utbildning
under läsåret 2011/2012.
Stipendierna kan tidigast sökas av elever i årskurs åtta och kan beviljas för heltidsstudier från och med
nionde årskursen i grundskolan till dess sökande avlägger en akademisk grundexamen, dock längst
till och med det läsår då den sökande fyller 26 år. För sökande på gymnasienivå gäller studier på
nationellt program. Stipendier kan i särskilda fall även beviljas för studier under sommarferien 2012.
Sökande skall vara folkbokförd i Storstockholm (Stockholms län utom Norrtälje, Södertälje och
Nynäshamns kommuner).
Till stipendium kan ifrågakomma begåvade ungdomar med god karaktär, vilkas ekonomiska förutsättningar (innefattar även föräldrarnas inkomster) är begränsade.
Ansökan – på Gålöstiftelsens ansökningsformulär, 2010 års utgåva - skall insändas till Gålöstiftelsen,
Box 7444, 103 91 Stockholm, senast den 1 februari 2011.
Gålöstiftelsens kansli, tel 08 - 651 41 63, lämnar vid behov ytterligare upplysningar. Ansökningsblankett hittar du på Gålöstiftelsens hemsida: www.galostiftelsen.se (i början av november)
Ansökningsblanketter finns från och med detta år endast på vår hemsida!
Stockholm i oktober 2010
STYRELSEN
Hon
tar sikte
på spåret
– Jag bestämde mig redan i åttan
att det var el jag skulle gå. Jag
ville ha ett praktiskt arbete där
man jobbar mycket ute och slipper vara instängd på ett kontor,
säger Matilda Strömberg som går
på S:t Eriks gymnasium i Stockholm.
Hon har precis lagt ifrån sig
sina verktyg och tagit av sig sin
blå elektrikerväst. Förmiddagens pillande i ett numera lagat
säkringsskåp är precis avklarat.
När Matilda gick i ettan var det
dags att välja inriktning till de två
sista gymnasieåren.
–Jag tyckte helt enkelt att järnvägsinriktningen lät mest tilltalande. Sen var det en så liten del
som kom in, så jag ville se om jag
klarade det.
I Matildas klass går 14 elever. De
läser förstås ämnen som matematik och svenska, men har mycket
ellära och andra gemensamma
kurser för elprogrammet.
Minst en dag i veckan har de
ämnen inom järnsvägsteknik, på
schemat står då bland annat sig-
nalteknik, grundläggande järnvägsteknik och elkraft.
– Vi har lärt oss att löda ihop
små komponenter på kretskort,
skala kablar, elteori och järnvägshistoria. Snart kommer vi att få
arbeta mer praktiskt ute på en
riktig järnväg, det ser jag jättemycket fram emot.
Alla yrkesförberedande program innehåller långa praktikperioder för att man ska vara
redo att ge sig ut och jobba efter
studenten.
”Jag ville
ha ett
praktiskt
arbete där
man jobbar
mycket ute
och slipper
vara
instängd på
ett kontor.”
För den som vill går det att välja
till ämnen som ger även den som
pluggat på ett yrkesförberedande
program behörighet till högskolan.
Men Matilda, som vet att hon
vill ut och jobba direkt efter studenten, har bara en sak i sikte:
– Jag vill jobba på spåret med
kraftledningarna. Det finns inte
så många som är järnvägselektriker där ute och de som finns går
snart i pension. Marknaden ser
minst sagt bra ut, säger hon.
PHILIPPA MAGNUSSON
Yrkesprogram.
För vem? Om du är intresserad av att bli
till exempel drift- och underhållstekniker,
fastighetstekniker, hisstekniker, servicetekniker för vitvaror m m, robottekniker,
IT-supporttekniker, nätverkstekniker,
industrielektriker, installationselektriker,
järnvägstekniker, larm-och servicetekniker,
tele- och kommunikationstekniker,
vattenkraftsoperatör eller eventtekniker.
14 GYMNASIEGUIDEN
FOTO: FREDRIK FUNCK
El- och energiprogrammet
Det finns fyra inriktningar:
Automation
Dator- och kommunikationsteknik
Elteknik
Energiteknik
!
Tänk på att du har rätt
att läsa extra svenska
och engelska så att du får
högskolebehörighet.
OKTOBER
”Det finns inte så många järnvägselektriker och de som finns går snart i pension. Marknaden ser minst sagt bra ut”, säger el-eleven Matilda Strömberg.
ut och guida i stan till exempel. I vår
ska jag praktisera på Scandic, berättar hon.
– Jag ska förmodligen praktisera på
företaget 3. Jag har en kompis som jobbar där och det verkar kul och lärorikt,
säger Morgan.
Alla som väljer handels- och adminis-
trationsprogrammet läser entreprenörskap, servicekunskap och information
och kommunikation.
Går man inriktningen handel och
service ingår bland annat Lauras och
Morgans favoritkurs praktisk marknadsföring, liksom näthandel och
personlig försäljning. Det finns mycket valfrihet även
inom gymnasie”Jag tycker programmen, och
vill man kan man
att det är
kul för att vi göra som Laura
och välja ämnen
får komma som kryddar lite
ut på lång
extra.
– Jag valde fopraktik.”
tografisk bild och
Laura Canizales
desktop som individuellt val i tvåan.
Jag gillar att hålla på med foto. I trean
ska jag välja psykologi.
Som elev på ett yrkesprogram kan man
Morgan Hedquist och Laura Canizales går andra året på handels- och administrationsprogrammet på Nacka gymnasium.
FOTO: ANDREAS APELL
Idésprutor på väg
även välja att läsa till kurser så att man
får behörighet till högskolan om man
skulle vilja plugga vidare efter gymnasiet.
– Det är en grym linje, den är bred,
och eftersom man kan välja till ämnen
så kan man plugga vidare efteråt om
man skulle vilja, säger Morgan.
NORA MLIK
nora.mlik@dn.se
jobb efter studenten är stor eftersom
eleverna knyter värdefulla kontakter ”Man lär sig
Till hösten 2011 tillkommer en ny inriktunder praktiken. Det var det tyngsta att tänka
ning i programmet: administrativ serPROGRAM:
argumentet för Laura när hon
vice. Där ligger fokus på administration
HANDEL
själv här.”
gjorde sitt gymnasieval.
och man läser kurser som affärskom– Jag valde handels för att Morgan Hedquist
munikation och ledarskap och organidet är en praktisk utbildning. Och
sation. Inriktningen turism och service
jag tycker att det är kul att man får
försvinner och vill man utbilda sig inom
komma ut på lång praktik. Man lär sig
turism får man i stället söka hotell- och
bemöta folk på ett bra sätt. Man får gå
turismprogrammet.
jekt. De redovisar ofta praktiskt med
layout egna uppfinningar och övningar
i marknadsföring. Nyligen hade klassen
ett projekt där de fick göra egna skyltfönster fyllda med kreativa prylar.
Yrkesprogram.
– Vi får komma på egna uppfinningar
För vem? Om du är intresserad av att arbeta
Administrativ service
och idéer. Man lär sig att tänka själv
Handel och service
som exempel IT-administratör, personalassistent,
här. Därför blir uppgifterna vad man
redovisningsassistent, ekonomiassistent, med
gör dem till, förklarar Morgan.
kundservice och reception, som kommunikatör,
Handlingskraig. Är du full av idéer?
Gillar du att möta nya människor?
Eller vill du kanske starta eget? Då
kan handels- och administrationsprogrammet vara något för dig.
Det myllrar av gymnasieelever i kafeterian på Nacka gymnasium utanför
Stockholm. Två av dem är Laura Canizales och Morgan Hedquist som går
andra året på handels- och administrationsprogrammet.
– Jag vill bli entreprenör och egenföretagare, jag gillar att komma på nya
saker. Jag valde handels för att jag vill
jobba med försäljning. Det har jag testat lite tidigare och det tycker jag är kul,
säger han.
Laura och Morgan är vana vid att
komma på idéer och driva egna pro-
Handels- och administrationsprogrammet
En av fördelarna med handels- och
administrationsprogrammet är att
det innehåller hela 15 veckors praktik
på olika arbetsplatser. Chansen att få
projektadministratör, orderadministratör,
marknadsassistent, exponerings- och
utställningsdesigner, butikssäljare, företagssäljare, marknadsförare, inköpare, handlare.
!
och engelska så att du
får högskolebehörighet.
FOTO: AL AMY
International Baccalaureate Diploma Programme
Probably the Best Pre-university Education in the World.
IB SCHOOL SOUTH
Bredholmstorget 4, 127 48 Skärholmen
E-mail: ibschoolsouth.IBS@stockholm.se
www.ibschoolsouth.se
16 GYMNASIEGUIDEN
OKTOBER
”MVG i allt.
Hemligheterna
med att få högsta
betyg i skolan”
Rahman Mehrzad
(Bokförlaget
Redaktionen)
”Älskade
förbannade
tonåring”
Birgitta Kimber
och Virginia
Molgaard
(Natur & Kultur)
”101 tips för
framgångsrika studier”
Anna Tebelius Bodin
(Hjärna
utbildning)
TESTA DINA KUNSKAPER – VINN BÖCKER!
Yrkestekniskt Centrum
Svara rätt på tre frågor och ha chans att vinna en av böckerna! Vi har flera exemplar av varje.
Mejla rätt rad och din adress till gymnasietavling@dn.se senast den 15 november.
Skriv i ämnesraden vilken bok du helst vill ha.
FRÅGA 1
FRÅGA 2
FRÅGA 3
Hur många yrkesprogram finns det i
nya gymnasieskolan
från hösten 2011?
1. Sex
x. Tolv
2. Femton
Vilket land åker flest
svenska utbytesstudenter till för ett år
på high school?
1. Australien
x. USA
2. Frankrike
Vilka ämnen måste man ha godkänt
betyg i för att komma in på estetiska
programmet?
1. bild och musik
x. matematik, svenska och musik
2. matematik, svenska, engelska
och ytterligare nio valfria ämnen
VÄRMDÖ DISTANS
JÄRFÄLLA
Vi utbildar
framtidens
hantverkare!
verkstäder
Gymnasieutbildning på distans
Värmdö gymnasium har Skolverkets uppdrag att bedriva distansutbildning för svenska gymnasieelever i utlandet.
Vi erbjuder naturvetenskapligt program (inriktningarna naturvetenskap och matematik/data) och samhällsvetenskapligt program
(inriktningarna samhällsvetenskap, språk, kultur, beteendevetenskap och
ekonomi). Vi erbjuder även enstaka kurser.
Info och ansökan på www.varmdodistans.se
Besök oss på Gymnasiemässan i Älvsjö 25 - 27 nov
www.ytc.se
JENSEN gymnasium
– för dig med ambitioner
Vi på JENSEN gymnasium utgår från att du har höga ambitioner och mål. Vi tror också att du har en
fantastisk potential att utvecklas och nå dit du vill. Vi vill ta vara på det och arbeta tillsammans med dig
för att ge dig så goda förutsättningar som möjligt att nå dina mål – både under gymnasiet och när du
går vidare till högre studier och arbetsliv. Kärnan utgörs av vårt utbildningskoncept ”Träning för verkligheten”. I Stockholm har JENSEN gymnasium fyra skolor – Norra, Södra, Västra och Östra. Läs mer på
www.jensengymnasium.se
JENSEN gymnasium
VINNARE AV STOCKHOLMS
STADS KVALITETSUTMÄRKELSE
NORRA
SÖDRA
VÄSTRA
ÖSTRA
Program
EK: Ekonomi
EK: Juridik - Nytt!
NV: Naturvetenskap
SP: Journalistik
SP: Reklam
SP: Samhällsvetenskap
Program
EK: Ekonomi
HP: Försäljning och
entreprenörskap
NV: Naturvetenskap
Program
BF: Pedagogiskt arbete
EK: Ekonomi
NV: Naturvetenskap
SP: Beteendevetenskap
Vård- och omsorgsprogrammet
Program
EK: Ekonomi
ES: Bild och formgivning
TE: Design och
produktutveckling
TE: Teknikvetenskap
Öppet hus:
Lördag 4/12 kl 12-14
Onsdag 8/12 kl 18-20
Tulegatan 44
Öppet hus:
Lördag 4/12 kl 12-14
Katarina Bangata 79
Öppet hus:
Lördag 11/12 kl 12-14
Gjörwellsgatan 26–28
Öppet hus:
Lördag 11/12 kl 12-14
Tegeluddsvägen 31
Q=TEST VIT>>N26 OKTOBER 2010 17
Handarbete med precision
Färgstarkt. Alex har
alltid gillat fysiskt
arbete. Och Malin
bestämde sig eer
att ha målat huset.
Nu läser båda
måleri på byggprogrammet vid
Nyköpings gymnasium.
PROGRAM:
BYGG
doppar
penseln i färgburken.
– Jag har alltid tyckt om hantverk.
Det var därför jag sökte byggprogrammet, säger han och stryker ett
tunt lager färg över fönsterkarmen.
För hans klasskamrat Malin Pettersson var gymnasievalet inte lika
självklart. Länge hade hon siktet inställt på barnoch fritidsprogrammet.
– Men så hjälpte jag pappa att måla
huset i nian och tyckte att det var
jätteroligt. Det var då jag kom på att
jag ville bli målare, säger hon.
Byggprogrammet rymmer en rad
olika inriktningar. Det första läsåret
får eleverna bland annat pröva på
mureri, plåtslageri, husbygg”Det är kul
nad och måleri.
att målarI årskurs två är
yrket är så
det sedan dags
varierande.” att specialisera
sig. För Malin
Alex Bratt,
och Alex föll vamålarelev
let på måleri.
De kommer att delta i en rad större
och mindre projekt genom skolan. De
flesta inom den egna kommunen, men
också flera utanför Sveriges gränser.
Sedan 1995 arrangerar Nyköpings
gymnasium skolresor till Ryssland.
Under ett par veckor får byggeleverna
hjälpa till att rusta upp ett barnhem
på andra sidan Östersjön.
Alex Bratt
Skolan arbetar också aktivt med
hållbar utveckling. Tillsammans med
skolor från fem andra länder deltar
den i ett EU-projekt för att utveckla
klimatsmarta byggtekniker.
– Det är kul att målaryrket är så
varierande. Och det är kul att det är
fysiskt och att man inte bara sitter
inne på ett kontor hela dagarna, säger Alex Bratt.
Medan byggprogrammets övriga
inriktningar fortfarande domineras
av killar börjar det så sakteliga jämna
ut sig på målerilinjen. Av tvåans femton elever är knappt hälften tjejer.
Om ett och ett halvt år tar Alex
Bratt och Malin Pettersson studenten. Malin funderar på att läsa vidare, kanske ett år med inriktning mot
dekorativ målning. För Alex del är
det arbete som gäller.
– Jag vill skaffa ett jobb och tjäna
pengar så snabbt som möjligt efter
gymnasiet. Sedan vill jag ut och resa,
säger han.
ERIK ASK
erik.ask@dn.se
18 GYMNASIEGUIDEN
Malin Pettersson och Alex Bratt går andra året på byggprogrammet med måleriinriktning i Nyköping.
FOTO: FREDRIK FUNCK
Bygg- och anläggningsprogrammet
Yrkesprogram.
För vem? Om du är intresserad av att bli
anläggningsmaskinförare, betongarbetare, golvläggare, murare, målare, träarbetare, beläggningsarbetare, bergarbetare, järnvägstekniker, vägoch anläggningsarbetare, byggnadsplåtslagare,
ventilationsplåtslagare m m. Eller specialyrken
som glastekniker, stålbyggare, ställningsbyggare Måleri
Plåtslageri
eller plattsättare m m.
Det finns fem inriktningar:
Anläggningsfordon
Husbyggnad
Mark och anläggning
!
och engelska så att du
får högskolebehörighet.
F O T O : F R I E D R I C H S A U R E R /A L A M Y
OKTOBER
9
BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET
Yrkesprogram
Om du är intresserad av att bli till
exempel badpersonal, idrottsplatspersonal, personlig tränare,
barnskötare, elevassistent, väktare,
personlig assistent.
Tre inriktningar:
Fritid och hälsa
Pedagogiskt arbete
Socialt arbete
FORDONS- OCH TRANSPORTPROGRAMMET
Yrkesprogram
Om du är intresserad av att arbeta
som till exempel billackerare,
bilskadereparatör, lagerarbetare,
lastbilsförare, lastbilsmekaniker,
maskinmekaniker, personbilsmekaniker, terminalarbetare.
Fem inriktningar:
Godshantering
Karosseri och lackering
Lastbil och mobila maskiner
Personbil
Transport
andra
program
På sidorna 9–18 har vi skrivit om nio av de stora gymnasieprogrammen. Men det finns nio till! Här är korta fakta om dem
och vart de kan leda i framtiden.
HANTVERKSPROGRAMMET
Yrkesprogram
exempel båtbyggare, florist, frisör,
försäljare, glasblåsare, guldsmed,
inköpsassistent, inredningssnickare,
keramiker, låssmed, möbelsnickare,
sadelmakare, silversmed, skomakare,
smed, stylist, säljare, sömmerska,
tapetserare, tillskärare, timmerman,
urmakare.
Fem inriktningar:
Finsnickeri
Florist
Frisör
Textil design
Övriga hantverk
HOTELL- OCH TURISMPROGRAMMET
Yrkesprogram
med till exempel konferenser, reception, turism, guidning, bokning och
försäljning, olika sysslor på hotell.
Två inriktningar:
Hotell och konferens
Turism och resor
INDUSTRITEKNISKA
PROGRAMMET
Yrkesprogram
som till exempel processoperatör,
resemontör, teknisk säljare, underhållshydrauliker, underhållsmekaniker,
industrilackerare, laboratorietekniker
inom kemisk industri, livsmedelstekniker, processoperatör kemi,
automationstekniker, CNC-operatör
metall eller trä, maskinoperatör,
maskinsnickare, montör, originalare,
produktionstekniker, reprooperatör,
stentekniker, sågverksoperatör,
tryckoperatör, verkstadssnickare,
verktygsmakare, svetsare
Fyra inriktningar:
Driftssäkerhet och underhållsteknik
Processteknik
Produkt- och maskinteknik
Svetsteknik
NATURBRUKSPROGRAMMET
Yrkesprogram
exempel hästskötare med inriktning
på ridning eller körning, djurvårdare
Öppet Hus
2
S:t
Martins 12
gymnasium
med inriktning på djursjukvård eller
zoohandel, djurskötare inom lantbruk,
lantbruksarbetare med inriktning på
växtodling eller maskiner eller växter
och djur, skogsvårdare, skogsmaskinförare, naturguide, trädgårdsanläggare, trädgårdsodlare i växthus eller
på friland.
Inriktningar:
Djur
Lantbruk
Skog
Trädgård
RESTAURANG- OCH
LIVSMEDELSPROGRAMMET
Yrkesprogram
som till exempel bagare, konditor,
butikssäljare inom färskvaror och
delikatess, kock, servitris eller
servitör.
Inriktningar:
Bageri och konditori
Färskvaror, delikatess och
catering
Kök och servering
VVS- OCH
FASTIGHETSPROGRAMMET
Yrkesprogram
Om du är intresserad
av att arbeta som till
exempel fastighetsskötare, fastighetstekniker, fastighetsvärd,
industrirörsmontör, isoleringsmontör, kylmontör, kyltekniker,
ventilationstekniker, vvs-montör.
Inriktningar:
Fastighet
Kyl- och värmepumpsteknik
Ventilationsteknik
Vvs
VÅRD- OCH OMSORGSPROGRAMMET
Yrkesprogram
med till exempel akutsjukvård, barnoch ungdomssjukvård, hemsjukvård,
omsorg och sjukvård av äldre och/
eller människor med funktionsnedsättningar, hemtjänst, hemvård,
äldreboende, demensvård, personlig
assistans, gruppboende, daglig verksamhet, psykiatri.
Inriktningar:
Programmet har inga inriktningar
med det finns valmöjligheter och
tydliga programfördjupningar.
Gillar du att baka?
Kolla in restaurangoch livsmedelsprogrammet!
Utbildningar som ger
dig alla möjligheter
18.00-20.00
frisör, måleri, finsnickeri, personbil
och textil design
Du + Consensum
= En ljus framtid
Låt stå!
www.stmartinsgymnasium.se
o mme n
Varmt välk
us
på Ö ppet h
4/12 13-15
19/1 13-15
9/2 18-20
w w.co
ww
www.consensum-sollentuna.se
w.co
cons
nsen
nsen
ns
ensu
sum
su
m-sollentuna.se
Danderyds Gymnasium
- för dig framåt!
Dantemässan Täby galopp den 20/11
Gymnasiemässan i Älvsjö
den 25 - 27/11, monter C13:13
Öppet Hus på Danderyds Gymnasium
den 8/12. Information i aulan
kl 18.00 och 19.00
www.dagy.danderyd.se
www.dagy.danderyd.se
Malin Bergström är psykolog inom barnoch ungdomspsykiatrin (BUP) och doktorand på Karolinska institutet
vid institutionen för kvinnors och barns hälsa. Hon träffar många ungdomar i gymnasieåldern genom sitt arbete.
Föräldratips. Att välja till gymnasiet är en utmaning
för ungdomarna – och för föräldrarna som står bredvid.
Barn- och ungdomspsykologen Malin Bergström ger råd
om hur man kan stötta sitt barn i gymnasievalet.
FOTO: FREDRIK FUNCK
C h at t a
med Malin
Bergström
onsdag
den 27
kl 11.30–12oktober
.3
på DN.se 0
”Det behövs en vuxen röst”
Föräldrarnas frågor kring gymnasie-
valet kan bli många: ”Vad är bäst för
mitt barn? Hur ska det gå i framtiden?
Hur mycket ska jag lägga mig i?…”
Det är naturligtvis individuellt vad
man som blivande gymnasieelev behöver hjälp med i sitt val. Någon kanske
behöver hjälp att hitta motivationen,
en annan bekräftelse på att det egna
valet duger. Oavsett vilka betyg man
har och vilken framtid man önskar sig
är den egna personligheten central i
gymnasievalet.
– Det som jag uppfattar väldigt starkt
från de unga jag möter är att de vill passa in. I den här åldern längtar många
efter att hamna i ett sammanhang där
man känner sig lik andra, säger Malin
Bergström, psykolog inom barnoch
ungdomspsykiatrin.
Som förälder kan man hjälpa till genom att hålla sig uppdaterad om vilka
alternativ som finns och vara lyhörd
inför barnets önskemål, råder Malin
Bergström. Hon menar att gymnasieva-
20 GYMNASIEGUIDEN
TRE VÄRSTA
MISSARNA
1
Att välja åt
barnet.
Tänk på: Kör inte
över ditt barn,
försök att fatta
ett beslut ihop.
2
Att smitta
med oro.
Tänk på: Försök
att lägga band
på din egen oro.
Förmedla hopp.
Och att det går
att byta senare.
3
Att utgå från
sitt eget val.
Tänk på: Gymnasieskolan har förändrats mycket
på en generation,
ta dig tid att
reflektera över
olika alternativ.
let är ett stort beslut i ungdomarnas liv,
men att det är viktigt att komma ihåg
att det är långt ifrån livsavgörande.
– Det behövs en vuxen röst i valet.
Dels behöver man som vuxen förmedla att de inte väljer för livet. Dels kan
ungdomar lättvindigt ändra sig, det
kan vara väldigt snabba kast. Då måste
man som vuxen hålla i dem och ta tid
för att reflektera kring olika alternativ,
säger Malin Bergström.
Många unga är i dag vana att tycka och
tänka själva, men kan däremot ha svårare att se konsekvenserna av ett visst
val. De värdesätter ibland andra saker
än vuxna gör, som var ens kompisar ska
gå eller att man får en bärbar dator om
man väljer en viss skola, menar Malin
Bergström.
– Barn och ungdomar i Sverige är
vana att göra sin röst hörd, att ta beslut och att överväga saker. De räknar
med att de ska ha stort inflytande och
det krockar med att det här är ett så
pass viktigt beslut. Deras erfarenhet är
begränsad jämfört med föräldrarnas.
Därför behöver man göra det här tillsammans och då är det viktigt att man
lyssnar på dem.
Om ens barn undviker att tala om
gymnasievalet kan det som förälder
vara svårt att få i gång ett bra samtal.
Då gäller det att visa både att man tar
föräldraansvar och att man kan vara
lyhörd för sitt barn.
– Påtala att det är ett gemensamt
beslut där man som förälder har ansvar för en omyndig ungdom. När en
del ungdomar vägrar att prata med
föräldrarna är det för att de tycker att
man ”ändå aldrig lyssnar”. Då måste
man visa att man faktiskt kan lyssna
på dem för att vinna tillbaka det där
örat igen.
NORA MLIK
nora.mlik@dn.se
Onsdagen den 27 oktober kl 11.30
kan du chatta med Malin Bergström.
Ställ gärna din fråga redan nu på
DN.se/gymnasieguiden2010.
Fyra tips
1
2
3
Försök att se till barnets lust
och motivation när ni tittar på
olika alternativ.
Uppdatera dig om vilka
alternativ som finns. Gå
gärna på gymnasiemässor
och skolornas öppna hus.
Har ditt barn väldigt höga
ambitioner och pressar
sig? Titta även på alternativ
bortom elitskolorna. Man kan vara
”lagom ambitiös”. Tona ner kraven
och förmedla att barnet duger.
4
Har ditt barn svårt med
planering och disciplin?
Undvik skolor och program
med mycket egen studietid. Försök
hitta en gymnasieskola med personal
som hjälper ditt barn till struktur.
OKTOBER
Oj, ska man
välja nu igen?
När tjugoettåringen gick i nian och
skulle välja gymnasium var det inte helt
lätt. Intressen? Klasskamrater? Skolans
allmänna framtoning? Läge?
Som tur var hade vi en bekant som
var ett år äldre, och där var föräldrarna
betydligt mer aktiva än vad jag var. Det
hade å andra sidan vem som helst varit,
eftersom jag har en effektiv förmåga
att förtränga alla Öppna hus, gymnasiemässor samt det halva ton glättiga broschyrer som dimper ner på dörrmattan.
Hur sjutton ska man kunna välja? Det
som är fel för en är rätt för en annan,
nästan alla faktorer kan ändras över en
natt och själva tonåringen ändrar sig
också snabbare än en gris blinkar.
Det säger jag inget om. Jag gick själv
ÖPPET HUS
TISDAG 30/11
KL 18–20
www.taby.se/ava
Krönika. Dags igen för gymnasiemässa, öppet
hus, ett berg av broschyrer … DN:s skribent Lotta
Olsson berättar om lyckade och misslyckade
gymnasieval – och om en dam rakt stigen ur
Harry Potter-böckerna.
MÖT OSS OCKSÅ PÅ GYMNASIEMÄSSAN
EXPEDITION DANTE TÄBY GALOPP
LÖRDAG 20 NOV KL 10–16
kan lusläsa broschyrer och intervjua
gamla elever. Men man vet ändå inte hur
det blir.
Alltså tog jag det med knusende ro
när nästa barn skulle in på gymnasiet.
Välj vad som helst som verkar kul! Varpå
sextonåringen hamnade på en skola som
verkade bra, men där han vantrivdes
ohyggligt och hoppade av efter två
veckor. Vad gör man då?
På något sätt fick vi kontakt med
Gymnasieslussen, som vi aldrig hade
hört talas om tidigare. Vi var ytterst
misstänksamma.
Men där satt en redig dam som ordnade tillvaron för alla vilsna själar, i vårt
fall så mirakulöst att vi tappade hakan
kollektivt. Det tog henne två dagar att
ordna upp situationen så att sextonåringen hamnade med rätt kamrater på
rätt skola och rätt utbildning.
Jag begriper fortfarande inte hur hon
gjorde, förmodligen var hon utlånad
från Trolldomsministeriet i Harry Potterböckerna.
på en hel massa gymnasieskolor och
en folkhögskola, och höll på i sex år
innan jag slutligen lyckades trassla mig
igenom. (Tack, komvux! Utan kommunal vuxenutbildning hade jag aldrig
överlevt gymnasiet.)
Nå, våra bekanta
Nästan alla hade gjort en nogNu ska ytterligare två mig närstående
grann undersökning tonåringar välja gymnasieutbildning
faktorer
och skola. Jag är försiktigt optimistisk,
kan ändras av alla tillgängliga
gymnasieskolor,
trots den nya gymnasiereformen som än
över en natt och kommit fram till så länge verkar vara rena grekiskan (jag
och själva
att en skola var den
som precis började förstå den förra!).
absolut
bästa.
Trots allt är det inget definitivt val
tonåringen
Deras val råkade
man gör när man väljer gymnasium. Det
ändrar
som tur var samkan bli fel, men då kan man byta. Och
sig också
manfalla med det val går det helt åt skogen så finns det andra
sonen redan hade
vägar, även om de kan vara mer svårsnabbare
gjort.
framkomliga.
än en gris
Sen kritiserade
Tro inte på någon
blinkar.
sonen sin skola oavsom säger något
brutet i tre år, och
annat. Livet står
jag var inte heller imponerad. Men han
inte och faller med
klarade av sin utbildning i god ordning
gymnasievalet.
och gjorde bland annat en bejublad
powerpointpresentation av Ukrainas
LOTTA OLSSON
lotta.olsson@dn.se
jordbruksutveckling, eller vad det var.
Sensmoralen av detta är att man aldrig kan veta. Man kan gå på gymnasiemässor och Öppna hus till vanvett, man
Fyra skolor i samverkan
Besök oss på gymnasiemässan!
Stockholmsmässan 25–27 november
Dags att välja väg
Här är alla 18 program och deras 60 inriktningar
KALENDER
2010
HÖGSKOLEFÖRBEREDANDE PROGRAM
INRIKTNING
Naturvetenskap
Naturvetenskap och samhälle
November
Vad ska jag välja?
Från början av november hittar du
information om alla program i nya
gymnasiet på Skolverkets sajt:
utbildningsinfo.se. (Från december finns texterna översatta till
15 olika språk.)
Beteendevetenskap
Medier, information och kommunikation
Bor du i Stockholmsområdet kan
du kolla gyantagningen.se.
Den 25–27 november är det
gymnasiemässa på Stockholmsmässan i Älvsjö.
Samhällsvetenskap
Kolla datum för öppet hus på de
skolor du är intresserad av.
Undersök skolan! Ställ frågor till
elever, lärare och rektor: Hur
klarar sig eleverna? Hur stor andel
av lärarna är behöriga? Hur
många lektioner är lärarledda?
Lyssnar skolan på eleverna?
Juridik
Ekonomi
NATURVETENSKAPSPROGRAMMET
sid 11
SAMHÄLLSVETENSKAPSPROGRAMMET
sid 9
EKONOMIPROGRAMMET
sid 13
25—27 nov
Gymnasiemässa
i Älvsjö!
December
Bild och formgivning
Dans
Fortsätt att kolla upp intressanta
skolor och utbildningar. Be gärna
studievägledaren (syv) på din skola
om tips.
Estetik och media
ESTETISKA
PROGRAMMET
sid 10
Musik
Teater
2011
Kultur
Januari
Språk
Under vecka 4 får alla elever
i Stockholms län ett lösenord
till intagningssajten
hemskickat. Den 26 januari
öppnas hemsidan för
ansökningar.
26 jan
Nu kan man
börja söka!
Design och produktutveckling
Informations- och medieteknik
Produktionsteknik
HUMANISTISKA
PROGRAMMET
sid 13
TEKNIKPROGRAMMET
sid 12
Samhällsbyggande och miljö
Teknikvetenskap
Februari
Den 24 februari är
24 feb
sista ansökningsdag
Sista dagen
i Stockholm.
för ansökan!
Då stängs hemsidan
för ansökan.
Kom ihåg att datumet
för sista ansökningsdag varierar runt om
i landet. I Göteborg är det till exempel den
1 mars som gäller.
Kom ihåg!
Ju fler alternativ du väljer, desto större är
chansen att få en plats.
22 GYMNASIEGUIDEN
Mars
April
Maj
På flera estetiska och engelskspråkiga
utbildningar genomförs inträdesproven
i mars.
Den 21 april kan du som bor
i Stockholm se ditt preliminära
antagningsresultat på
www.gyantagningen.se.
Från och med den 27 april går det att
göra omval.
Den 13 maj är sista dagen för att
göra omval i Stockholm.
I Göteborg har man till den
1 juni på sig.
OBS! Man kan inte ändra sitt val i alla
kommuner i landet.
13 maj
I Stockholm,
sista chansen
att ändra sig!
OKTOBER
SEX SPECIELLA VÄGAR ATT GÅ
IB
SÄRSKILD VARIANT
AV NATIONELLT
PROGRAM
International Baccalaureate
(IB) är en internationell
gymnasieutbildning på hög
nivå som erbjuds på ett
30-tal skolor i Sverige.
Undervisningen sker på
engelska. Den som gått IB
har goda möjligheter att
söka till universitet över hela
världen. www.ibo.org
Tidigare har det funnits
många lokala och specialutformade program. Nu försvinner de. Skolor kan ändå
få ordna särskilda varianter,
om det finns goda skäl.
Skolverket fattar beslut
senast den 31 oktober.
INTRODUKTIONSPROGRAMMEN
LÄRLINGSUTBILDNING
För elever som inte är
behöriga till gymnasiet finns
introduktionsprogrammen.
Från och med hösten 2011
ersätter de dagens
IV-program. Introduktionsprogrammen finns i fem
varianter. Läs mer på sid 24.
Yrkesprogrammen kan även
läsas som lärlingsutbildning.
Minst hälften av utbildningen
ska vara förlagd till en arbetsplats. (Det är ännu inte
klart på vilka skolor det blir.
Följ utvecklingen på
Skolverkets hemsida.)
FOLKHÖGSKOLA
GYMNASIESÄRSKOLAN
Folkhögskolorna vänder sig
normalt till äldre elever, från
det år de fyller 18. I vissa fall
kan man få studera där om
man är yngre. Kommunen
kan köpa en plats på en
folkhögskola inom introduktionsprogrammets ram.
YRKESPROGRAM
En skolform för ungdomar
med en utvecklingsstörning.
Gymnasiesärskolan erbjuder
både nationella och individuella program, främst
inriktade på yrkesförberedelser. Utbildningen är fyra
år lång.
INRIKTNING
INRIKTNING
Fritid och hälsa
Pedagogiskt arbete
Socialt arbete
Anläggningsfordon
Husbyggnad
Mark och anläggning
HOTELL- OCH TURISMPROGRAMMET
Hotell och konferens
sid 19
sid 19
Turism och resor
BYGG- OCH ANLÄGGNINGSPROGRAMMET
INDUSTRITEKNISKA
PROGRAMMET
sid 19
sid 18
Driftssäkerhet och underhållsteknik
Processteknik
Produkt och maskinteknik
Svetsteknik
Måleri
Plåtslageri
Automation
Dator- och kommunikationsteknik
Elteknik
EL- OCH ENERGIPROGRAMMET
NATURBRUKSPROGRAMMET
sid 14
sid 19
Energiteknik
Godshantering
Karosseri och lackering
Lastbil och mobila maskiner
Djur
Lantbruk
Skog
Trädgård
FORDONS- OCH
TRANSPORTPROGRAMMET
RESTAURANG- OCH LIVSMEDELS PROGRAMMET
sid 19
sid 19
Bageri och konditori
Färskvaror, delikatess och catering
Kök och servering
Personbil
Transport
Administrativ service
Handel och service
HANDELS- OCH ADMINISTRATIONSPROGRAMMET
VVS- OCH FASTIGHETSPROGRAMMET
sid 19
sid 16
Fastighet
Kyl- och värmepumpsteknik
Ventilationsteknik
Vvs
Finsnickeri
Florist
Frisör
HANTVERKSPROGRAMMET
sid 19
sid 19
Inga
inriktningar
Textil design
Övriga hantverk
Juni
Juli
Augusti
Vårterminens betyg skickas in till
gymnasieintagningen.
Den 1 juli visas resultatet av den
slutliga antagningen på sajten och
möjligheten att svara på internet
öppnas. Det skickas också ut
antagningsbesked med post.
Om du har blivit reserv på en
utbildning kan du se vilken reservplats du har på antagningssajten.
I slutet av augusti börjar du din
gymnasieutbildning.
Den 21 juli är sista
dagen att svara på
antagningsbeskedet.
Reservantagningen sker i slutet av
månaden och i början av september.
1 juni
I Göteborg
sista chansen
att ändra sig!
21 juli
Svara skolan!
t
sie tet
a
mn i slu
y
G jar sti!
r
bö augu
av
FAKTA: ERIK ASK GRAFIK: DN
Andra vägar. Har du inte godkänt i tillräckligt många ämnen för att
komma in på gymnasiet? Introduktionsprogrammen ger dig det du
behöver för att ta dig in på gymnasiet – eller till ett jobb.
Nu kan du skräddarsy din
Saknar du ett ämne för att komma in
på ditt förstahandsval? Skulle skolan
fungera bättre för dig med lite extra
lärarhjälp? Eller behöver du kanske
plugga lite mer svenska innan du går
vidare till gymnasiet? De så kallade introduktionsprogrammen tar dig vidare
i gymnasiet oavsett vad du behöver.
– Introduktionsprogrammen ska öka
dina möjligheter att snabbare komma
vidare i gymnasieskolan. Det blir tydliga studievägar för dig som elev, säger
Peter Gröndahl på Skolverket.
Det kan finnas många anledningar
till att betygen inte räcker till för att
komma in på gymnasiet. Oavsett vad
som ligger bakom, har du som elev rätt
till fler chanser.
Det som förut kallades IV, individuella
programmet, har nu blivit fem skräddarsydda introduktionsprogram. Som
elev kan man läsa ett eller ett par ämnen
!
”Det ska finnas
någonting för alla.”
Peter Gröndahl, undervisningsråd
på Skolverkets gymnasieenhet.
för att snabbt gå vidare till ett gymnasieprogram. Eller plugga i kapp några
ämnen samtidigt som man börjar läsa
kurser på ett gymnasieprogram.
– Tanken är att fånga upp de olika
behoven som finns hos dig som elev.
Det ska finnas någonting för alla, säger
Peter Gröndahl.
NORA MLIK
nora.mlik@dn.se
Alla elever som börjar gymnasiet
hösten 2011 ska ha godkänt
i matematik, engelska och svenska/
svenska som andra språk för att
kunna börja en gymnasieutbildning.
5
varianter
finns av
introduktionsprogrammet
Dessutom behöver man ha
godkänt i fem eller nio ämnen
till, beroende på vilket program du
söker.
Läs mer på sid 6–7.
1
Preparandutbildning
För vem? Saknar du
godkänt i bara ett eller
ett par ämnen för att komma
in på ett gymnasieprogram?
Preparandutbildningen gör
att du snabbt kan komma in
på ett högskoleförberedande
eller yrkesprogram. Här går
du som längst i ett år men det
kan också vara mycket kortare
som till exempel några veckors
sommarskola. (Vid behov kan
man gå preparandutbildningen
i mer än ett år.)
Vad gör man? Man läser
till de ämnen som saknas för
att komma in på ett gymnasieprogram.
Vad händer sedan? Du
söker det program du vill gå
på och kan komma vidare i
gymnasiet.
Sökbar? Nej, utbildningen
utformas individuellt. Fråga din
studievägledare.
Finns i din hemkommun?
Ja, kommunen är skyldig att
erbjuda preparandprogrammet.
2
Programinriktat
individuellt val – priv
För vem? För dig
som har godkänt i svenska/
svenska som andraspråk och
ett av ämnena engelska/
matematik plus fyra andra
ämnen. Priv är för dig som vill
gå komma in på ett yrkesprogram.
Vad gör man? Du läser de
ämnen du saknar och går
sedan vidare till ett yrkesprogram. Om du läser på
priv kan du samtidigt börja
läsa gymnasiekurser från det
yrkesprogram du vill gå.
Vad händer sedan? Du blir
behörig till ett yrkesprogram
inom en bransch som du är
intresserad av.
Sökbar? Ja, priv är sökbar.
Kanske, men kommunerna är
inte skyldiga att erbjuda priv.
Fråga din studievägledare hur
det är i din kommun.
Teoretiska –
för dig som vill lite mer
Teoretiska Stockholm
EK NA SA TE
Besöksadress: Warfvinges väg 28,
T-bana Stadshagen·
ÖPPET HUS
Tisdag 30 november kl 17-19
Lördag 15 januari kl 11-13
Lördag 12 februari kl 11-13
Onsdag 27 april kl 17-19
För övriga tider, boka ett personligt besök
genom att kontakta rektor Pia Almgren,
pia.almgren@teoretiska.se
Teoretiska Sollentuna
EK NA SA
Besöksadress: Bergsbovägen 19,
Pendeltågstation Sollentuna
ÖPPET HUS
Onsdag 1 december kl 17-19
Onsdag 15 december kl 17-19
Onsdag 26 januari kl 17-19
Tisdag 8 februari kl 17-19
Torsdag 28 april kl 17-19
För övriga tider, boka ett personligt besök
genom att kontakta rektor Markus Andersson,
markus.andersson@teoretiska.se
www.teoretiska.se
24 GYMNASIEGUIDEN
OKTOBER
andra chans
3
Yrkesintroduktion
För vem? För dig
som saknar flera
ämnen för att komma in på ett
yrkesprogram.
Vad gör man? Man
förbereder sig för ett
yrkesprogram eller för
att direkt komma ut på
arbetsmarknaden. Det kan
även ingå praktik.
Vad händer sedan? När
du har läst in de ämnen som
du saknar kan du söka till ett
yrkesprogram på gymnasiet.
Sökbar?
Yrkesintroduktionen kan vara
sökbar om huvudmannen/
skolan utformar utbildningen
för en grupp elever. Annars
får du som elev en individuell
studieplan. Fråga din
studievägledare.
Ja, alla kommuner är skyldiga
att erbjuda yrkesintroduktion.
4
Individuellt alternativ
För vem? För dig
som har många ämnen
att ta igen och som vill ha lite
längre tid på dig och få mer
lärarstöd i undervisningen.
Vad gör man? Du läser
ämnen för att kunna gå
vidare till ett yrkesprogram,
arbetsmarknaden eller till
en annan fortsatt utbildning.
Studietakten bestämmer du
tillsammans med rektor och
din målsman.
Vad händer sedan? När
du är färdig på individuellt
alternativ kan du gå vidare till
yrkesintroduktion (se 3) eller
till ett yrkesprogram på gymnasiet, beroende på hur många
godkända ämnen du har.
Sökbar? Nej, den anpassas
efter dina behov i samråd
med skolan. Fråga din
studievägledare.
Ja, kommunen är skyldig
att erbjuda dig individuellt
alternativ.
5
Språkintroduktion
För vem? Du
som kanske inte har
svenska som modersmål
och behöver öva mer på
svenska språket.
Vad gör man? Man läser
i huvudsak svenska och
förbereder sig för att läsa
kurser på gymnasienivå.
Vad händer sedan?
När du har tillräckliga
kunskaper i svenska
kan du söka till ett
gymnasieprogram.
Sökbar? Nej,
språkintroduktionen är inte
sökbar utan är individuellt
anpassad. Prata med din
studievägledare.
Finns i din
hemkommun? Ja, alla
kommuner är skyldiga att
erbjuda språkintroduktion.
INGRIDSKOLANS GYMNASIUM i Solna
EN FRISKOLA ANPASSAD FÖR ELEVER MED ASPERGER SYNDROM
Skolan är öppen för alla och erbjuder Naturvetenskaplig gymnasieutbildning
med profil estetisk verksamhet och Estetisk gymnasieutbildning. Bägge
utbildningarna har APU-praktik.
På Ingridskolan har vi: • Små klasser
•
•
•
•
Behöriga gymnasielärare
Två studiepedagoger per klass
Lärare i estetämnen, språk och idrott
Trivsam miljö
/\K¸UGKHWRFK¸GPMXNKHW¦UY§UDULNWP¦UNHQ
Ingridskolan, Hjortstigen 1 (Bergshamraskolan) i Solna
Tel exp: 08-27 26 23, Tel kansli: 08-26 88 20, www.íngridskolan.se, info@ingridskolan.se
För mer information – kontakta rektor Ingrid Svedin på 070-950 62 23
GLOBEN
Måndag 6 dec, kl 18-20 Tisdag 14 dec, kl 18-20 Torsdag 27 jan, kl 18-20 Onsdag 23 feb, kl 18-20
Naturvetenskap
Natur/Samhälle*
Samhällsvetenskap
Medier, information och kommunikation
Beteendevetenskap*
EKONOMIPROGRAMMET
Ekonomi
Juridik*
Arenavägen 23, Stockholm Tel: 08-510 080 40
INTERNATIONELLA/LILJEHOLMEN
Onsdag 8 dec, kl 18-20 Lördag 5 feb, kl 10-14 Torsdag 17 feb, kl 18-20
Naturvetenskap
Natur/Samhälle
Samhällsvetenskap
Beteendevetenskap*
Årstaängsvägen 31H, Liljeholmen Tel: 08-510 081 30
KISTA
Måndag 22 nov, kl 18-20 Onsdag 1 dec, kl 18-20 Måndag 24 jan, kl 18-20 Onsdag 2 feb, kl 18-20
Naturvetenskap
Natur/Samhälle*
Samhällsvetenskap
EKONOMIPROGRAMMET
Ekonomi
Isafjordsgatan 30 C, Kista Tel: 08-506 915 70
OBSERVATORIET/SALTSJÖBADEN
Tisdag 30 nov, kl 18-20 Måndag 17 jan, kl 18-20 Lördag 22 jan, kl 10-13
Naturvetenskap
Natur/Samhälle*
Observatoriebacken, Saltsjöbaden Tel: 08-510 082 50
*Inriktningarna startar under förutsättning att Skolverket ger tillstånd.
Här får du extra sport på schemat
Är idrotten din största passion?
Då kan du söka till ett riksidrottsgymnasium eller till en nationell
idrottsutbildning. Här kombinerar du seriöst idrottande med en
vanlig gymnasieutbildning.
Riksidrottgymnasierna
– här är hela listan
Det är ingen omöjlig ekvation att kombinera idrott med fullständiga gymnasiestudier och samtidigt bli bäst i Sverige eller internationellt på sin sport.
Sarah Pettersson, 18, flyttade till Västerås från Hällefors i Närke för att få ägna
sig åt ishockey under gymnasietiden.
Hon tycker att det bästa med att
plugga på ett idrottsgymnasium är att
man får göra det man älskar samtidigt
som man får en utbildning. Därför var
ishockeygymnasiet ett självklart val.
– Lärarna förstår att man valt ett
idrottsgymnasium för att man älskar
sin idrott. Vi får spela hockey tre gånger
i veckan på skoltid. Men det betyder
inte att vi bara kan fokusera på sporten.
Klarar man inte studierna så får man
inte gå kvar, säger hon.
”Lärarna
förstår att
man älskar
sin idrott.”
FOTO: AL AMY
!
Nytt för det
nya gymnasiet
2011 är att stora
sporter som fotboll
och ishockey inte
längre finns med bland
riksidrottsgymnasierna.
De kommer i stället att
finnas på de nya nationella idrottsutbildningarna som utvecklas inom
kommunerna, men som certifieras av
respektive idrottsförbund.
Se faktarutan här intill.
Sarah Pettersson, 18, går på hockeygymnasiet i Västerås. Vid
intervjutillfället var hon skadad och fick följa träningen från bänken.
Även om möjligheterna att leva
på sin sport som damhockeyspelare är små, så ser Sarah Pettersson bara fördelar med att ha en
idrottsutbildning i bagaget. Det
finns andra inriktningar inom
F O T O : M A R TA E L- M A S R I
idrotten som lockar efter studenten.
– Det vore kul att arbeta som
tränare eller domare i framtiden.
ULRICA NORDSTRÖM
ulrica.nordstrom@dn.se
Så här söker du till idrottsgymnasierna
Den pågående reformen
av gymnasieskolan
påverkar också de
idrottsliga inriktningarna. De
kan komma att förändras.
Beslut tas av Skolverket före
den 31 oktober 2010.
Följ utvecklingen på
Riksidrottsförbundets
hemsida. www.rf.se
RIKSIDROTT
Du ansöker till
riksidrottsgymnasierna på
en speciell blankett som du
får av respektive specialidrottsförbund. Man väljer
mellan de vanliga nationella
programmen och utbudet
varierar beroende på kommunernas storlek.
Läs mer på www.rf.se.
1
NIU
Eleverna på de
nationella idrottsutbildningarna (Niu) kan
fortfarande läsa ämnet
specialidrott, men ibland i
mindre omfattning. Ansökan
skickas direkt till skolan, inte
till idrottsförbunden. Kolla
vilka alternativ som finns på
din kommuns hemsida.
2
SPORT
Badminton
Bandy
Baseball/Softball
Basket
Bilsport
Bordtennis
Bowling
Brottning
Bågskytte
Curling
Cykel
Dövidrott
Friidrott
Golf
Handboll
Handikappidrott
Innebandy
Judo
Kanot
Karate
Motorcykel
Orientering
Ridsport
Rodd
Segling
Skidor
Skidskytte
Skyttesport
Tennis
Triathlon
Vattenskidor
Volleyboll
ORT
Malmö och Täby
Nässjö och Sandviken
Leksand
Jönköping och Luleå
Mjölby
Köping
Nässjö
Arboga
Olofström
Härnösand
Skara
Örebro
Falun, Karlstad, Malmö,
Sollentuna, Umeå och Växjö
Klippan, Uppsala
Göteborg
Bollnäs
Umeå
Lindesberg
Nyköping
Haninge
Tibro
Eksjö och Sandviken
Hallstahammar
Strömstad
Lerum, Motala
Gällivare, Malung, Mora,
Sollefteå, Torsby och Åre
Sollefteå och Torsby
Sävsjö
Båstad och Lidköping
Motala
Fagersta
Falköping
FOTO: AL AMY
VI JOBBAR MED CASE
Verklighetsbaserad problemlösning som
gör dig bättre förberedd inför framtiden.
VÄLKOMMEN PÅ
ÖPPET HUS!
Sickla 1/12
Södermalm 6/12
Klockan 18.00
VÄLJ MELLAN 5 PROGRAM
Är du intresserad av
Teknik, Datorer, Handel
eller Media?
Naturvetenskapligt | Samhällsvetenskapligt
Humanistiskt | Ekonomiskt | Estetiskt
Kom på Öppet hus hos
oss i Sollentuna, Stockholm
eller Södertälje.
Läs mer på www.vittragymnasiet.se
www.ntigymnasiet.se
Sickla 08-555 862 00, Södermalm 08-556 024 80
Kvalificerad Estet- och Medieutbildning
med praktik i samarbete med
bransch och högskola
&
Stockholms första Medieprogram (sedan 1992) i ny utformning
26 GYMNASIEGUIDEN
OKTOBER
Hur tänkte du när du
valde till gymnasiet?
Linn von Köhler, frisörprogrammet, Enskede gårds
gymnasium
– Jag ville gå en yrkesutbildning. Då blir det enklare att få
jobb, plus att det är roligare
än att plugga i tre år och inte
veta vad man ska bli. Det är
ett kul yrke, men slitsamt för
kroppen.
FOTO: ERIK ASK
FOTO: ERIK ASK
Saif Fares, naturvetenskapsprogrammet på Tumba
gymnasium
– Jag pratade med en studievägledare på min högstadieskola som rekommenderade
naturvetenskapsprogrammet.
Och jag trivdes direkt på linjen
eftersom jag gillar matematik.
Det är ett bra program om
man inte vet vad man vill bli i
framtiden, eftersom det är en
utbildning som är bred.
Pernilla Pettersson, frisörprogrammet, Enskede gårds
gymnasium
– Jag valde frisörlinjen för att
jag tyckte att det verkade
roligt. Min syster är frisör och
jag tyckte att det såg kul ut
när hon jobbade. Jag skulle
också vilja jobba med det,
tänkte jag.
Sally Bagheri, 16 år, samhällsvetenskapliga programmet med internationell
inriktning på engelska,
Kungsholmens gymnasium
– Jag ville ha en så bred utbildning som möjligt för jag vet
inte vad jag vill göra med mitt
liv. Jag älskar de samhällvetenskapliga ämnena. Jag har en
internationell bakgrund, och
det var mycket därför jag ville
gå ett internationellt program.
FOTO: ERIK ASK
FOTO: NORA MLIK
Enkät: Erik Ask, Philippa Magnusson, Nora Mlik och Ulrica Nordström
Josef Eleftheriadis, naturvetenskapsprogrammet,
– Jag tänkte att naturprogrammet skulle vara bra eftersom
det är ganska brett. Så kan
man plugga vidare på universitet sen. Jag har flera släktingar
som är läkare. De tyckte att
jag skulle välja natur.
Olivia Bell, samhällsvetenskapsprogrammet, Richard
Steffengymnasiet, Visby
– Jag visste inte vad jag ville
bli så jag tyckte att samhälle
blir en bra grund tills jag
bestämmer mig.
Läs fler svar på sid 4–5.
GYMNASIEMÄSSA
PÅ TÄBY GALOPP
LÖR 20 NOV 10 –16
KUNSKAP
ÄR ÄVENTYR
EXPEDITIONEN
FORTSÄTTER MOT
VÄRLDENS ENDA OUTFORSKADE
KONTINENT - FRAMTIDEN.
HÄNG PÅ!
Skolan som kombinerar dina gymnasiestudier med
ditt passionerade intresse och personliga utveckling.
NAVIGERA MOT
DITT MÅL
Vår pedagogik genomsyras till stor del av Problembaserat lärande (PBL), med särskilt fokus
på problemlösning, ämnesintegration, verklighetsanknytning och samarbete som tillsammans
med ett passionerat intresse ger utmärkt kompetens för högskola och universitet. Alla
nationella program ger behörighet till högskola/universitet. Skolan erbjuder meritkurser.
Skollunch ingår. Skolan har bibliotek, skolsyster och kurator som har öppet måndag–fredag.
Gymnasieskolor i Täby-Danderyd
finns på plats för att ge dig personlig
vägledning och information i ett
mindre sammanhang.
MER INFORMATION: fryshuset.se/gymnasiet
PROGRAM: Estetiska programmet, Natur vetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet och
Introduktionsprogram.
ILLUSTRATION: INGELA OCH VI
PASSIONERADE INTRESSEN: Basket, skateboard,
speldesign, dans, teater, bild & form, skrivare och
musik (rock, soul, rap, musikproduktion).
INFORMATIONSMÖTEN: Välkommen till informationsmöten
på Fryshusets Gymnasium. Träffa lärare, elever, tränare och
pedagoger. Se skolan och ställ alla dina frågor. OBS! Mötet börjar
klockan 18.00 med gemensam information. Tisdag 30 november
2010, onsdag 19 januari 2011, torsdag 5 maj 2011.
Program för dagen
och vägbeskrivning hittar du på
www.expeditiondante.se
Danderyds gymnasium • EnergiGymnasiet i Täby
Marina läroverket i Danderyd • Mimers gymnasium • Mörby gymnasium
Sparre gymnasium i Täby • Tibble fristående gymnasium i Täby
Täby Enskilda gymnasium • Täby Praktiska Gymnasium • Täby yrkesgymnasium
Viktor Rydberg gymnasium i Djursholm • Åva gymnasium i Täby
Specialintresserad. Gillar du matematiska formler, kemiska
experiment eller arkeologi? Då kanske någon av landets tjugo
spetsutbildningar kan passa dig. DN besökte den nystartade
inriktningen i bioteknik vid Katedralskolan i Uppsala.
TILLSPETSAT
Den biotekniska spetsutbildningen
startade i höstas och kan kanske bäst
beskrivas som ett kraftigt utökat naturvetenskapligt program. På schemat
finns förutom de vanliga ämnena också
en rad tillägg, så som kurser i genteknik, mikrobiologi och etik och livsfrågor. Tempot är högt och precis som på
andra spetsutbildningar har eleverna
gjort antagningsprov för att komma in
på utbildningen.
I dag står biologi på schemat. Eleverna sitter i små grupper i klassrummet.
På borden ligger träbitar, uppslagna
böcker och mossor.
– Vi artbestämmer växter, berättar
eleven Anto Juko.
Ljudnivån är hög. Ungdomarna diskuterar livligt sinsemellan, det bläddras i böcker och frågor ropas rakt ut i
klassrummet. Läraren Mia Pontoppidan har fullt upp.
– Ettor är alltid livliga. Och just den
här klassen har väldigt mycket frågor,
säger hon.
Den biotekniska spetsklassen består
av 23 elever. Alla har skrivit matteprov
och deltagit i gruppintervjuer för att
komma in på utbildningen. Det är en
brokig skara ungdomar med en sak
gemensam: lusten att lära.
– Den största skillnaden mot nian är
att alla i den här klassen är intresserade
av att plugga. Man slipper dem som inte
orkar med skolan, säger Anto Juko.
Han får medhåll av sina klasskamrater.
– Det är mycket seriösare stämning
nu eftersom alla är så intresserade, säger Maja Janhans.
– När vi har håltimme är det flera
som sätter sig och pluggar, fyller Anna
Rosén i.
Mats Hansson är lärare i matematik
och kemi och har rollen som mentor i
klassen. Han säger att det är viktigt att
ungdomarna tidigt lär sig att organisera sina studier.
– Under antagningsintervjuerna pratade vi mycket om planering. Eleverna
behöver ha kommit någon vart med sin
3 frågor
och svar
1
Vad är en spetsutbildning?
Spetsutbildningarna ger
gymnasieelever möjlighet att
fördjupa och bredda sina kunskaper
inom specifika ämnen. I Sverige
finns tio spetsutbildningar inom
naturvetenskap/matematik och
tio inom samhällsvetenskap/
humanistiska ämnen. De första
utbildningarna startade hösten 2009,
de resterande ett år senare. Skolorna
är spridda över landet.
Under slutet av spetsutbildningen har
eleverna rätt att läsa kurser vid ett
universitet eller högskola parallellt
med sina ordinarie gymnasiestudier.
2
Hur avgörs vem som
kommer in?
Skolan tittar på betyg men
kan också komma att testa de
sökande. Testerna ser olika ut från
skola till skola och kan bestå av
prov, intervjuer och personliga brev.
Spetsutbildningarna får som mest ta
in 30 elever.
Kan man söka spetsutbildningar
i hela landet?
Ja. Spetsutbildningarna har
riksintag, vilket innebär att
skolan får ta emot elever från
hela landet. Elevens hemkommun är
skyldig att betala så kallad skolpeng
till den mottagande huvudmannen.
Det betyder att alla elever konkurrerar på lika villkor.
3
Stämningen är hög när spetseleverna Mohammad Dasouki, Patrik Lundström
och Anto Juko artbestämmer växter med läraren Mia Pontoppidan. Den biotekniska
spetsutbildningen i Uppsala är ett av tjugo spetsprogram som erbjuds i landet i höst.
”Det är
seriösare
nu eftersom
alla är så
intresserade.”
studieteknik för att klara utbildningen,
säger Mats Hansson.
Och att det är viktigt med planering håller de flesta i klassrummet
med om.
– Man får se till att göra så mycket
som möjligt i skolan och att använda
håltimmarna till att plugga, säger Maja
Janhans.
Anto Juko är inne på samma spår:
– Det går inte att bara sitta uppe sista
natten och plugga. Man måste ta eget
ansvar och se till att hänga med på lektionerna.
Han gör en paus.
– Fast det är ju det som är det roliga
med gymnasiet, att man får känna sig
mer vuxen, konstaterar
han sedan.
ERIK ASK
erik.ask@dn.se
20
Här kan du gå en spetsutbildning
1. Fysikprogrammet vid Polhemsskolan, Lund.
2. Historieprogrammet – spetsutbildning i historia vid Katedralskolan,
Lund.
3. Spetsutbildningen i moderna
språk, profil litteratur och film,
Katedralskolan, Lund.
4. Matematisk spetsutbildning
Leonardo vid Ehrensvärdska
gymnasiet, Karlskrona.
5. Spetsutbildning SP Individ
och samtidskultur vid Fässbergsgymnasiet, Mölndal.
28 GYMNASIEGUIDEN
6. Naturvetenskapsprogrammet
med matematikspets, Hvitfeldtska
gymnasiet, Göteborg.
7. Entreprenörsprogrammet, Sven
Eriksons gymnasium, Borås.
8. Marinbiologisk spetsutbildning,
Gullmarsgymnasiet, Lysekil.
9. Spetsutbildning inom Hållbar utveckling, Specialutformat
samhällsvetenskapligt program,
Folkungaskolan Gy, Linköping.
10. Forskar-Nv, Älvkullegymnasiet,
Karlstad.
11. FINEK – Finansgymnasiet, vid
Tumba gymnasium, Botkyrka.
12. Samhällsvetenskapligt
program – global inriktning vid
Globala gymnasiet, Stockholm
13. Matematikgymnasiet vid
Danderyds gymnasium, Danderyd.
14. Samhällsvetenskapligt
program med spetsinriktning
språk: engelska, Viktor Rydbergs
gymnasium Djursholm, Danderyd.
15. Scienceprogrammet
– naturvetenskaplig spetsutbildning
vid Europaskolan, Strängnäs.
16. Spetsutbildning i språk
Luleå
– Classe française, Katedralskolan,
Uppsala.
19 Härnösand
17. Bioteknisk spetsutbildning,
Katedralskolan, Uppsala.
18. Humaniora med
18 Gävle
specialiseringar inom historia,
16, 17Ritsem
Uppsala
arkeologi, egyptologi och religionsDanderyd
Karlstad
15
vetenskap vid Vasaskolan, Gävle.
12Stockholm
10 Strängnäs
11 Botkyrka
19. NV med spetskompetens Lysekil
Linköping
9
mot biomedicin vid Härnösands 86
7 Borås
Göteborg
gymnasium, Härnösand.
5 Mölndal
20. Matematik- och
4
naturvetenskapsprogrammet
1, 2, 3 Lund Karlskrona
vid Luleå gymnasieby, Luleå.
OKTOBER
Ska räcka
en månad.
Fika på lunchen, nya skolböcker
och busskort. Har du också svårt att
få pengarna att räcka till? Från och
med att du fyller 16 år och pluggar
heltid på gymnasiet får du studiehjälp.
Hej då barnbidrag – hej studiebidrag!
Fram tills du fyller 16 år har du fått barnbidrag från Försäkringskassan varje månad. Men från och med kvartalet efter
att du fyllt 16 och pluggar heltid på gymnasiet har du i stället rätt till studiehjälp
från Centrala studiestödsnämnden, CSN.
Studiehjälpen kan bestå av tre delar:
studiebidrag, extra tillägg och inackorderingstillägg.
Studiebidraget behöver du inte ansöka om, förutsatt att du studerar i Sverige. CSN kommer att skicka ett beslut om
studiebidrag inför varje nytt läsår. Bidraget är i dag på 1 050 kronor per månad.
Extra tillägg och inackorderingstillägg
måste du till skillnad från studiebidraget
själv ansöka om.
Extra tillägg betalas ut av CSN och
beviljas om du och din familj har en inkomst och viss del av förmögenhet som är
lägre än 125 000 kronor före skatt mellan
den 1 juli och den 30 juni. Du kan få 285,
570 eller 855 kronor per månad.
Inackorderingstillägg kan du söka
om din skola ligger långt bort från din
bostad eller om du flyttar hemifrån för att
gå på ett gymnasium på annan ort. Vart
du vänder dig beror på vilken typ av skola
du går i. Om du läser på en kommunal
gymnasieskola och ska bo och studera på
en annan ort än din hemort, ska du i regel
söka bidrag för boendet och resorna hos
din hemkommun. Går du däremot i en
fristående skola, riksinternatskola eller
folkhögskola ska du i stället söka inackorderingstillägg hos CSN.
Kriterierna för att få inackorderingstillägg ser lite olika ut. En förutsättning
är att studierna bedrivs på heltid och är
studiehjälpsberättigade. Det är inte heller
säkert att du får tillägget om den utbildning som du läser på annan ort också finns
i din hemkommun. Hur mycket pengar du
får beror på bestämmelser inom respektive kommun. Hör efter med din hemkommun eller gå in på www.csn.se/lattlast/
studiestod/studiehjalp/inackorderingstillagg för att veta vad som gäller i ditt
fall.
Studerar du på ett riksgymnasium och
är hörselskadad eller rörelsehindrad,
kan du även söka Rg-bidrag.
PHILIPPA MAGNUSSON
TÄNK PÅ ATT!
Studiehjälpen måste betalas tillbaka om
du inte haft rätt till stödet.Till exempel om
du avbryter studierna eller har haft hög
frånvaro.
Studiebidrag får man bara när man
studerar – alltså inte under sommarlovet.
Morgondagens
Mästerkockar
'()*+
Studiebidrag
– så funkar det
Restaurangskola
Gymnasieskolan för dig med höga ambitioner
inom restaurang och gastronomi
!"#$"%!"
&&&"
(QVNLOGD
*\PQDVLHW
Är du bäst på Bygg?
– Bli plåtslagare!
Plåtslagare är ett omväxlande, fritt och kreativt jobb där du får använda
både händer och huvud.
Välj det du tycker är roligast.
Du kan välja att plugga till byggnads- eller ventilationsplåtslagare.
Som byggnadsplåtslagare arbetar du både inne i verkstad med
tillverkning och ute på byggen med montering. Och som ventilationsplåtslagare får du även arbeta en hel del med teknik.
9LV|NHULQWH6YHULJHVElVWDHOHYHU
YLV|NHUGHPVRPYLOOJ|UDVLWWElVWD
gSSHWKXVGHFIHEDSUNO
ZZZHQVNLOGDJ\PQDVLHWVH
Jobba utomlands?
Med ett yrkesbevis som plåtslagare öppnas även dörrarna till att arbeta
i andra länder inom EU. Svenska plåtslagare är eftertraktade utomlands
och får bra betalt.
Fråga din Studie- och Yrkesvägledare eller gå in på www.platslagare.nu
eller www.pvf.se så får du veta mer om hur man blir plåtslagare.
PVF Yrke & Utbildning · Box 17150 · 104 62 Stockholm · Tel 08-556 06 280 · Fax 08-556 06 281
Mail: info@pvf.se Web: www.platslagare.nu · www.pvf.se
Så lyckas du på gymnasiet. När du börjar i skolan i höst är
det högre tempo, fler läxor och mer eget ansvar som gäller.
Här är tips som hjälper dig att klara studierna.
5 studieknep
Planering är a och o
– Eleverna måste lära sig att planera sin
arbetsvecka, säger specialpedagogen
Maria Sörgjerd.
Hon jobbar på Linnégymnasiet i Uppsala och möter dagligen elever som har
halkat efter med skolarbetet.
Många tycker att steget mellan högstadiet och gymnasiet har varit besvärligt, berättar Maria Sörgjerd. Gymnasiet innebär större frihet för eleverna,
men också mer eget ansvar. Ibland är
det svårt att få skolarbetet att gå ihop.
– Det vanligaste problemet är att eleverna skjuter upp studierna till sista dagen och börjar plugga för sent. De tänker ”det här är lugnt” och sedan blir de
sittande med jättemycket plugg kvällen
före provet, säger Maria Sörgjerd.
2
Sätt upp mål. ”Det är viktigt
att ha både kortsiktiga och
långsiktiga mål”, säger specialpedagogen Maria Sörgjerd. Om man
inte har något mål med läxläsningen
är det svårt att hitta motivationen.
Sätt upp ett högt mål med flera lättare
delmål längs vägen.
3
Hitta just din studieteknik.
Alla människor är olika. Vissa
lär sig bäst av att läsa böcker,
andra av att lyssna på lärare. Tänk efter vilka inlärningsmetoder som passar
just dig bäst.
4
Läs effektivt. Man kan spara
mycket tid genom att läsa på
rätt sätt. Börja med att läsa
rubriker, faktarutor och eventuella
sammanfattningar innan du ger dig på
själva huvudtexten. Då får du snabbt
ett grepp om innehållet och det blir
lättare att sätta sig in i materialet.
På så sätt blir elevernas dygnsrytm
förstörd. De blir trötta och i slutänden
får de allt svårare att hänga med på
lektionerna.
Enligt Maria Sörgjerd är planering a
och o för att klara gymnasiestudierna
på bästa sätt. Ett tips är att använda sig
av en kalender.
– Det gäller att se över vad som händer i veckan och sedan bestämma sig
för när man ska göra vad. Man måste
1
Planering. För att klara av
gymnasiestudierna krävs
planering. Skriv ner vad som
behöver göras i en kalender. Då får du
bättre kontroll och kan utnyttja tiden
mer effektivt.
”Många tycker att steget mellan högstadiet och gymnasiet är besvärligt”,
menar specialpedagogen Maria Sörgjerd, och rekommenderar en enkel kalender.
”Det gäller att
bestämma
när man
ska göra vad.”
lära sig att göra plats för studierna i det
som ser ut som ledig tid, säger hon.
Det är också viktigt att elever och
lärare pratar med varandra. Annars
kan det lätt bli missförstånd.
– På högstadiet ger läraren tydliga
instruktioner om vad som ska göras.
Men på gymnasiet måste eleverna arbeta mer självständigt och ofta själva ta
reda på vad som förväntas av dem.
ERIK ASK
5
Fira framgångarna. Man ska
inte glömma bort att fira när
det går bra. Har du jobbat hårt
för att nå ett bra resultat är det också
viktigt att koppla av efteråt. Gå på bio
eller ät en glass med kompisarna!
erik.ask@dn.se
TRAFIKSKOLOR
För annonsering: Telefon 08-738 22 85, e-post motor@dn.se
STOCKHOLM
ÖVRIGA LANDET
KÖRKORT
Intensivutbildning
i lugn Dalamiljö i MORA. Boka nu!
Se mer på vår hemsida!
0250-400 48, 188 48
Vi har behörigheterna: Bil, Bil-tungt släp, MC, AM
• Eco-Driving
• Heavy Eco-Driving
• Handledarkurser • Riskettan
• Vi utbildar: B BE C CE D
Kommunalvägen 16, Huddinge
08-711 95 10 • husens.trafikskola@str.se
10290.str.se
Räntefria körkortslån
Allt samlat under samma tak, tillgång till
datorer dygnet runt. Se bilder på vårt unika,
billiga & bra boende.
www.siljanstrafikskola.com
POPULÄR INTENSIVKURS!
10.900:-
Allt ingår: teori, böcker, riskettan,
risktvåan, 12*50 min körlektion,
uppvärmning 25 min, lån av bil
vid provet, 10st webbtester
Välkomna till Lindesberg
15 000 invånare, prov på orten
ningar
nsivutbild
te
In
•
sningar
• Pakedtldöarsytt efter behov
• Skrääven automat
Nu
•
8
Vi jobbar för
vår miljö!
Välkommen
till Falun!
TM TRAFIKSKOLA tel. 023-79 07 99
www.tmtrafikskola.se
www.korkortscenter.nu
Välkommen till familjeägda
Hägerstens
T rafikskola
KÖRKORT FÖR LIVET!
Handledarutbildning
Riskettan
Intensivutbildning
Skräddarsydda
privatistutbildningar
Dyslektikerkompetens
Hägerstensvägen 96
08-19 48 28 • 0739-05 07 52
www.hagerstenstrafikskola.se
30 GYMNASIEGUIDEN
Dags för körkort?!
• Teorikurser anpassad för dyslektiker
Dags för körkort?!
• Introduktionskurser
• Riskutbildning 1
• Handikappanpassad automatbil
• Intensivteori vecka 44
Dragarbrunnsgatan 53 Uppsala
Tel: 018-143553
www.nordlanders.se
Vi firar 4 år i Norbe
• Intensivkurser med boende
• Handledarutbildning
• Riskettan
• EcoDriving
Tfn. 0223-200 13
Engelbrektsgatan 65 • 73831 Norberg
info@trafikskolaninorberg.se
www.trafikskolaninorberg.se
OKTOBER
Utbytesår. Drömmer du om ett dopp
i Atlanten under rasten, eller en fransk
croissant till frukost? Möt tre elever som
studerar i USA , Tyskland och Spanien
och läs allt om vägen till utlandsstudier.
Våga plugga
utomlands
FRÅGOR & SVAR
Vilka alternativ finns det?
Vanligast är
att göra ett
utbytesår på en
high school. STS
och EF är de två
största organisatörerna av high
school-utbyten
och resmålen
är spridda över
hela världen.
Undervisningen
sker på det
språk som talas
i landet.
Du kan också
söka till någon av
de sex svenska
utlandsskolorna
med motsvarande
svensk gymnasie-
undervisning. De
finns i Bryssel,
Paris, Fuengirola,
Madrid, London
och Nairobi.
Undervisningen
sker till största
delen på svenska.
Det finns också
svenska gymnasieskolor som
erbjuder kortare
utlandsutbyten.
Hör efter med
Skolverket eller
din hemkommun!
Man kan åka
på ett så kallat
ettårsprogram
som internationella programkontoret
ordnar i Frankrike,
Spanien, Tyskland
och Österrike.
Man studerar vid
en inhemsk skola
och bor hos en
värdfamilj.
Ytterligare ett
sätt är att bo
utomlands och
läsa svenska
gymnasiekurser på distans
genom din
dator. Som enda
skola i Sverige
erbjuder Värmdö
gymnasium
utlandsstudier av
sådant slag.
Räknas studierna in i mina svenska betyg?
High schoolkurserna och ettårsprogrammen
är inte desamma
som motsvarande
gymnasieår i Sverige och kan inte
räknas in i dina
svenska betyg.
När du återvänder till Sverige blir
du alltså tvungen
att fortsätta dina
studier där du
slutade innan du
åkte.
Vid studier
på ett svenskt
gymnasium
utomlands får
du normalt
tillgodoräkna dig
dina utländska
betyg.
Vilka länder är det vanligast att åka till?
Flest elever
åker på utbytesår
Felicia Mellquist, 15 år, från Karlskrona
läser första året på Howell high school i
Michigan, USA.
Jag åkte på mitt utbytesår i USA så fort det bara
gick, i augusti efter
sommarlovet i nian. Anledningen till att det blev just USA var
att jag ville utveckla och kunna lita på
min engelska, och att det var billigare
än England.
Att resa runt halva jordklotet kändes också galet spännande!
Den största skillnaden från hemma
är att skolan i USA är striktare och att
uppgifterna bygger mer på att veta
än att förstå. Schemat är också annorlunda. Skolan börjar klockan 7.36
på morgonen och de udda tiderna
fortsätter under hela dagen, tills jag
slutar klockan 14.16.
Det var lätt att komma in i engelskan, men lättast var förvånansvärt
nog att passa in. Alla är trevliga, öppna och nyfikna och jag trivdes som
fisken i vattnet på ett ögonblick.
Mitt tips är att om du har chansen, ta
den! Gå in med attityden att du klarar
det och överväg aldrig möjligheten att
åka hem. Var glad, positiv och öppen
så kommer det att gå galant.
Robin Hildenborg, 18 år, från Eskilstuna
läser sista året på Romain Rollandgymnasiet i Dresden, Tyskland.
Det började med att
jag såg en annons på
min gymnasieskola
hemma i Sverige om
ettårsprogrammens studier i Österrike och Tyskland. Jag har alltid varit
intresserad av Tyskland och läst tyska
i skolan i fem år med målet att lära
mig språket flytande. Jag kollade upp
utbildningen som lät bra och inte var
alltför dyr.
Nu är jag här och bor hos en tysk
värdfamilj som har fyra barn på 10,
12, 14 och 17 år.
Hemma i Sverige går jag tekniskt
program och på min skola i Tyskland
är utbildningen mer allmän, men
jag kommer ändå att kunna tillgodoräkna mig vissa kurser i mina svenska
betyg. Eftersom jag lärt mig tyska betydligt bättre än vad jag kunde innan
jag åkte tror jag dessutom att jag
kommer att kunna tenta av kurser i
tyska språket när jag kommer tillbaka
till Sverige.
Att jag kommer att bli tvungen att
gå om ett år i Sverige och börja i trean
med studenter som är ett år yngre är
absolut inget problem. Erfarenhet som
jag får här är värd att gå om ett år för!
Sanna Askman, 18 år, från Lund läser
samhällsvetenskapliga programmet
årskurs tre på Skandinaviska skolan i
Madrid.
Jag åkte i väg efter jul i
andra ring tillsammans
med tio klasskamrater från min svenska
gymnasieutbildning. Skolans utbyte
gällde för en termin men jag och två
klasskompisar valde att stanna kvar
en termin till. Jag älskar livet här och
skolan är jättemysig.
På mitt vanliga gymnasium i Sverige går 2 000 elever, här i Madrid är
vi bara 60 elever på gymnasiet vilket
gör att skolan känns mer personlig.
Jag umgås framför allt med mina
svenska klasskompisar i skolan men
har träffat några spanska vänner.
Ibland umgås jag med min värdfamilj
och vänner till dem.
I början var språket svårt men jag
har lärt mig väldigt snabbt.
Nu är det svåraste saknaden efter
familj och vänner. Och så längtar
jag efter svensk frukost med grova
mackor. Här äter man bara vitt bröd
och muffins på morgonen.
till USA. Därefter
kommer Kanada,
Australien och
Nya Zeeland.
Håll utkik efter de nya EU-reglerna!
Enligt Mats
Söderberg,
gymnasieansvarig på
Sveriges
Kommuner och
landsting, håller
man nu på med
utformningen av
det europeiska
utbildningssystemet
Ecvat i Sverige.
När Ecvat är
infört kan man
tillgodoräkna
sig i princip vilka
utlandsstudier
i EU-länder
som helst i en
svensk gymnasieutbildning. Det
kan börja gälla
inom två år.
Fem länkar att kolla in
www.skolverket.se/sb/d/476
Skolverkets sida med alla godkända svenska utbildningar
i utlandet (från förskola upp till gymnasiet).
www.skolverket.se/sb/d/382/a/1066 – Mer information
om svensk utbildning, bland annat om vilka som kan få
statligt ekonomiskt stöd.
www.csn.se/utomlands
Samlad information från CSN.
www.varmdodistans.se
Om distansutbildning för den som bor utomlands men vill
studera vid ett gymnasium i Sverige.
Berättat för
www.programkontoret.se/Program-Stipendier/
Program1/Ettarsprogrammen
Mer om ettårsutbytena med Frankrike, Spanien, Tyskland
och Österrike.
PHILIPPA MAGNUSSON
PHILIPPA MAGNUSSON
Så mycket kostar utlandsstudierna – tre exempel
1
High schoolstudier.
Dessa
bekostar du
helt på egen hand.
Du får inte med dig
skolpengen från
Sverige. Om du
till exempel åker
till USA ett år med
STS blir den totala
kostnaden cirka
77 000 kronor (plus
fickpengar). Då
ingår resa, uppehälle, skolplats,
visum och försäkring under ett år.
2
Ettårsprogrammen.
De kan
kosta olika mycket
beroende på vilket
land du väljer. Räkna med cirka 3 000
till 6 000 kronor
per månad. Sedan
tillkommer kostnader för resan,
försäkring, lokala
transporter, böcker
samt fickpengar.
Man får inte med
skolpengen från
Sverige.
3
Skandinaviska
skolan
i Madrid.
Per läsår kostar
skolan sammanlagt cirka 150 000
kronor (plus
fickpengar). Då
ingår utbildning,
inackordering
hos en spansk
värdfamilj samt
skolmat. Vid
studier på svenska
gymnasier utomlands kan du få
med dig skol-
pengen, beroende
på i vilken kommun
du tillhör. Denna
summa dras då
av från den totala
kostnaden. Hör
efter med din hemkommun vad som
gäller för dig.
Om du har en
förälder eller vårdnadshavare som
arbetar i ett annat
land, har du i vissa
fall rätt till statligt
ekonomiskt stöd.
Du kan ansöka
om studiebidrag
från CSN om
du pluggar på
gymnasiet i
utlandet. Är du
svensk medborgare kan du
även ansöka om
inackorderingstillägg.
Psykolog,
speldesigner,
försvarsadvokat
eller marinbiolog
Vi har teoretiska program för dig med höga ambitioner.
Våra program är Ekonomiprogrammet, Teknikprogrammet,
Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet.
Träffa oss på öppet hus:
Klara Södra
Klara Norra
Tullgårdsgatan 12 (T-Skanstull)
Polhemsgatan 29 (T-Fridhemsplan)
Lördag
4/12 kl. 13.00–16.00
Lördag
4/12 kl. 11.00–13.00
Onsdag 8/12 kl. 18.00–20.00
Onsdag 2/2
kl. 18.00–20.00
Lördag 12/2 kl. 13.00–16.00
Tisdag
Lördag
1/2
kl. 18.00–20.00
12/2 kl. 11.00–13.00
Läs mer på www.klaragymnasium.se
Välkommen!

Här är allt om nya gymnasiet

Transcription

Similar documents

15 Nytt på marknaden - Välkommen till Reumatikertidningens arkiv

– Den gamla vårdcentralen i Älvängen har blivit skola

Alkohol och droger i våra ungdomars vardag

ELEVBOK

sveriges första och största vegetariska mattidning

Det smarta skolvalet

Välkommen till Bromma gymnasium läsåret 2013/2014 (783 kB, pdf)

Din Lokaltidning Att som ung drabbas av cancer