Mygg

Transcription

Mygg

| Forshaga naturvårdsförening |
Naturskyddsföreningen
Forshaga
NATURAktuellt
NUMMER 169 2012
Medlemsblad för Naturskyddsföreningens lokalkrets i Forshaga kommun
TEMA: MYGG
Myggfakta, Deje, besprutning & BTI
Bli aktiv du också, vi behöver dig!
Alla behövs! Välkommen till årsmöte!
Innehåll
3. Ledare
4. Dejemyggorna
6. Myggfakta
8. BTI vad är det?
10. Utvärderingsrapport
Mygg och BTI
12. Boktips om Löved!
14. Utflykter i sommar
16. Årsmöte 2012
Rovdjurssymposie
Naturskyddsföreningen i Värmland anordnade ett rovdjursymposie i Biblioteket
i Karlstad. Det fick ganska stor uppmärksamhet i medierna. Rovdjuren, och särskilt
vargen är fortfarande en het fråga och
kommer nog att så förbli.
Klippt ur medier:
Ur artikel vf.se:
”.. efter rovdjursseminariet är parterna överens om tre saker. Det behövs inga fler vargar i
Värmland, drabbade djurägare måste få bättre
ersättning och regeringen bums måste bestämma sig för en rovdjurspolitik.”
...så här sa Mikael Karlsson i artikeln:
” – Jag kommer aldrig någonsin att komma
överens med de som vill utrota vargen i länet
men däremot med de som vill sätta upp stängsel, sa Mikael Karlsson.”
...och i NWT:
” ..vargforskaren Olof Liberg konstaterade att
jägarkåren och regeringen målat in sig i var sitt
hörn. Vilket leder till att vargstammen ökar och
att antalet döda hundar och får bara blir fler och
fler
Olof Liberg menar att konfliktlinjen ligger någonstans mellan en reglerad vargstam på runt 400
djur, där man har släppt in nya djur och fått en
genetisk förstärkning. Eller en fri utveckling som
på sikt innebär en stam på runt 2 000 vargar.”
En inbjudan hade gått ut till både riksordförande
i Jägarförbundet och till ordförande i Jägarförbundet i Värmland. Men ingen av dem tackade
ja till detta och på deras hemsida kan man läsa
följande:
”Vi har beslutat att inte delta från någon nivå då
vi anser att förutsättningarna för grundtanken i
ert upplägg, en dialog runt rovdjurspolitiken, helt
saknas för närvarande.”
Kontakta Naturvårdsföreningen:
- du hittar styrelsen på näst sista sidan
Hemsidan hittar du på:
www.naturskyddsforeningen.se/forshaga
2 | Natur-Ak tuellt nr 169 2012
Redaktörens anmärkning:
Det är vid möte mellan människor som dialog är
möljlig, det är då förutsättningarna skapas...
Ledare
” Den ideella sektorn har på många sätt en viktig roll i det svenska
samhället, inte minst när det gäller att möjliggöra människors egen
makt att påverka såväl sin vardag som samhället i stort.”
Citatet ovan är hämtat från regeringen.se och visst är det så. I Forshaga finns många
ideella föreningar som strävar på och arbetar för det som de tycker är viktigt. Forshaga
Naturvårdsförening är en av dem.
Som aktiv medlem i vår förening kan du till exempel få chansen att påverka politiska
beslut som berör vårt intresseområde. Föreningen har bland annat skickat en skrivelse
till kommunen som berör frågan om myggbekämpning i Deje. Nu beslutade kommunen
vid ett kommunstyrelsemöte att ansöka om besprutning. Som åskådare vid det mötet kan
jag inte annat än undra om alla politiker har all den nödvändiga kunskap som de behöver
för att kunna rösta klokt i en sådan fråga. Jag fick uppfattningen att många av kommunens politiker inte verkar ha satt sig in i frågan särskilt noga. Men vårt politiska system ger
kommunalpolitiker makten att besluta med eller utan tillräcklig sakkunskap.
Efter kommunstyrelsens beslut fick föreningen en inbjudan att vara med på ett möte där
vi fick chansen att uttala oss om vad vi tycker. Anteckningar från det mötet protokollfördes och protokollet följer sedan med till Kemikalieinspektionen, som är den myndighet där beslutet ska tas om tillstånd för besprutning mot myggen. Trots att det inte
finns några studier som vetenskapligt slår fast att besprutning av mygg på det här tillvägagångssättet har några skadliga effekter på naturen,( i alla fall inte enligt konsulterna
som skrivit ansökan om tillståndet,) så reserverade sig föreningen och även Ornitologiska föreningen mot besprutningen.
I protokollet som skickades vidare till Kemikalieinspektionen står följande:
” De deltagande representanterna för föreningarna är eniga om att användning av
bekämpningsmedel helst bör undvikas då man är orolig för negativa effekter på andra
organismer. Man anser att det inte är bevisat att BTI är ofarligt på lång sikt och att andra
metoder, som att ändra vattenregleringen, är att föredra.”
Nu hoppas vi i och med detta att vi som en del av den ideella sektorn i Forshaga kommun har fått en chans att spela vår viktiga roll i samhället på det här sättet!
Vi närmar oss föreningens årsmöte den 28 mars. Läs mer om det på sidan 16. Om du
också vill bli aktiv så kan du höra av dig till oss i styrelsen! Vi behöver bli fler som värnar
om naturen och miljön i vår del av världen och även du behövs och tillsammans KAN vi
göra skillnad… tänk på det!
Hoppas vi ses på årsmötet!
Redaktör Cicci Wik redaktion@forshaga.org
Natur- Ak tuellt nr 169 2012 | 3
Dejemyggorna
Här följer en sammanfattning av den rapport om stickmyggor och översvämningsvåtmarker i Deje som Jan O Lundström och Martina Schäfer
sammanställt på uppdrag av Forshaga Kommun (finns på kommunens
hemsida att ladda ner om man vill läsa hela):
Stickmyggor, med totalt 47 arter i
Sverige, förekommer över hela landet
och orsakar problem i en del områden.
Risätter (ca 5 000 per fälla och natt).
Dessa områden ligger nedströms centrala Deje.
Forshaga kommun har initierat en undersökning av stickmyggfauna i Deje
vid Klarälven efter omfattande klagomål
från ortsbefolkningen.
Vår kartläggning visar att det förekommer flera lämpliga larvmiljöer för de
långflygande översvämningsmyggorna
Aedes sticticus och Aedes vexans i och
kring Deje.
Undersökningen syftar att mäta mängden mygg i området, att undersöka
förekomst av översvämningsmyggor,
samt att identifiera de områden som
har potential att producera stora mängder översvämningsmyggor.
Med hjälp av CDC-fällor har vi inventerat stickmyggfauna i fem områden
vid Deje med fångst varje udda vecka
under maj till september.
Potentiellt betydelsefulla produktionsområden har kartlagts såväl från marken som genom analys av digital geografisk information. Totalt fångades 11
292 stickmyggor av 20 arter i Deje med
omnejd under sommaren 2010.
Den vanligaste arten var Aedes sticticus (42% av fångsten) och översvämningsmyggorna dominerade (68% av
fångsten) områdets stickmyggfauna.
Den särklassigt högsta andelen översvämningsmygg förekom i Risätter
(96%) och Ådran (89%), med lägre
andel vid Idrottsplatsen (55%) och
Sjöbottnen (53%), och ännu lägre vid
Korset (45%).
Också de högsta mängderna stickmygg
uppmättes och beräknades vid Ådran
(1 249 per fälla och natt) respektive vid
Totalt har ca 179 ha översvämningsområden med potential att producera stora
mängder av dessa stickmyggor identifierats. Merparten, eller ca 149 ha,
ligger nedströms samhället i ett område
som inkluderar Ådran, Pannkakan, Skiljen och Vartorpstjärnen.
Att området producerar översvämningsmyggor visas också av att den
höga andelen översvämningsmyggor
fångade nära detta område, samt att
andelen översvämningsmyggor minskade med avståndet från detta område.
Sammantaget visar undersökningen att
området vid Deje har en rik stickmyggfauna med en dominans av översvämningsmyggor, att Aedes sticticus är den
vanligaste stickmyggan i området, samt
att de mest betydelsefulla potentiella
produktionsområdena för denna översvämningmygga finns inom ett distinkt
område nedströms Deje.
Likheter med högproduktiva områden
för Aedes sticticus i andra delar av
landet, indikerar att mycket stora mängder av översvämningsmyggor riskerar
produceras i områden vid omfattande
översvämningar sommartid.
Källa: Forshaga.se
Fångstområde
Ådran
Älvkroken
Sjöbotten
Korset
Risätter
Smårisvägen(ny)
v 25 v 27 v 29 v 31
130 8 400 7 300 2 572
104 1 070
136
95
145
490
218
195
55
280
177
120
37 2 600 1 145
340
480
117
v 33
831
22
16
33
84
10
v 35
74
7
53
17
74
17
v 37
551
16
24
181
100
83
Myggfakta
Hämtat från Wikipedia om stickmyggor:
Stickmyggor är uppbyggda av fina
segment, har två vingar och har beroende på födan olika storlekar men de
är vanligen inte mycket längre än 15
millimeter. Vingarna liknar tunn hud och
är delvis täckta av fjäll.
Från ägg till larv till puppa
till färdig till mygga
Deras håriga känselspröt består av
flera segment och dessutom finns en
ungefär lika lång sugsnabel. Hannarnas
hår vid antennerna är vanligen yvigare
än honornas hår. Vid varje sida av snabeln finns ytterligare två känselspröt.
Äggen läggs antingen var för sig (exempel Aedes eller Anopheles) eller
i sammanhängande paket (exempel
Culex).
Dessa är hos hannar samt hos honor
av underfamiljen Anophelinae ungefär
lika långa som snabeln och hos honor
av underfamiljen Culicinae betydlig
kortare.
Hannar är oftast mindre i storlek än
honor. Kroppen och extremiteterna är
smala. Stickmyggor väger bara omkring
2 eller 2,5 mg.
Stickmyggor når vid flykt maximalt en
hastighet mellan 1,5 till 2,5 km/h. Hur
högt över marken myggan flyger är
vanligen avhängig från arten, platsens
höjd över havet, väderförhållanden som
temperatur och lufttryck samt ljusförhållanden. Vid varmt väder utan kraftig
vind och med ett fåtal moln samt inte
alltför starkt solljus vistas stickmyggor
ibland på hög höjd. De använder sig av
termiska uppvindar och kommer på så
sätt 100 meter över marken.
Vid kallt och blåsigt väder med regn
flyger stickmyggor bara korta sträckor
nära marken eller inte alls.
Ägg
De förvaras på vattenytan eller i vattnets närhet. De flesta arterna föredrar
stillastående vattenansamlingar. Ibland
räcker det med ganska små pölar som
uppstår i bergsprickor, håligheter i träd,
ananasväxter eller i liknande objekt.
Ofta är äggen hos stickmyggorna resistenta mot torka (exempel Aedes
(Stegomyia) albopictus) och de överlever även när vattnet avdunstar. Släktet Wyeomyia är känt för att honorna
lägger sina ägg i behållaren hos vissa
köttätande växter. Äggen och larverna
okänsliga för växtens gift.
Många arter lägger sina ägg i träskmarker och äggen kläcks vid översvämningar. Hos dessa arter är äggen det
övervintrande stadiet.
Larven
Stickmyggornas larver lever uteslutande i vatten men andas luft. Medlemmar av underfamiljen Culicinae har vid
kroppssegment nummer åtta ett andningsrör som sticker upp till vattenytan.
Ett undantag är arterna av släktet Mansonia som med ett slags tänder öppnar
vattenväxternas celler för att komma
åt små luftblåsor som finns inuti cellen.
Hos underfamiljen Anophelinae hänger
larverna vågrätt på vattenytans underkant och andas genom en andningsöppning.
Födan utgörs vanligen av mikroorganismer och detritus (ruttnande växtdelar).
Larverna av släktet Toxorhynchites är
rovdjur och äter andra mygglarver. Vid
brist på föda förekommer kannibalism
hos detta släkte.
Blir larverna störda dyker de ner till
djupare ställen. Därför är de utrustade
med flera hårtofsar.
Hur länge en stickmygga förblir i larvstadiet är avhängigt av arten, temperaturen och tillgång till föda.
Puppa
Puppan äter inte alls. Djuret hänger
vanligen vid vattenytan och andas
genom två krökta rör som finns vid
prothorax. Även här nyttjar släktet Mansonia luft som finns inuti vattenväxter.
Liksom larverna har puppor möjlighet
att röra sig när de känner sig hotade.
Puppstadiet varar vanligen några få dagar.
Imago – eller den färdiga myggan
Det fullbildade djuret har flygförmåga
ungefär en timme efter att det lämnade
huden från puppstadiet. Hannar kläcks
ofta tidigare än honor. I tempererade
regioner övervintrar flera befruktade
honor av stickmyggor på skyddade
platser som grottor, källare eller ladugårdar.
BTI
- vad är det?
Bekämpningsmedlet Bti (Bacillus thuringiensis ssp. israelensis) är ett biologiskt bekämpningsmedel som angriper mygglarvens matsmältningskanal.
Bti är mycket speciellt då det selektivt dödar mygglarver. Både stickmyggor,
knott och fjädermyggor är känsliga för Bti, medan andra tvåvingade insekter
som flugor och bromsar är helt okänsliga.
Man har testat om Bti är skadligt för andra
djurgrupper, men kommit fram till att varken
vattenloppor, groddjur, fiskar, fåglar eller
däggdjur påverkas av Bti. Inte heller andra
grupper av insekter skadas av just varianten
Bti som biologiskt bekämpningsmedel.
av BTI är inte själva bakterien men en proteinkristall som produceras samtidigt med en
spor (vilostadie).
Bakterien Bacillus thuringiensis är en komplex grupp av bakterier med drygt 60 olika
varianter. Varje variant är unik i sin förmåga
att vara skadlig för olika grupper av insekter.
BT har hittats på många olika ställen, främst
i olika jordprover men också från döda insekter och på växter.
Proteinkristallen är en pretoxin dvs den är
inte toxisk i sig men blir det när den kommer
i basisk miljö (högt pH). Sådan miljö finns
det i stickmygglarvernas magtarmkanalen
medan vi människor har lågt pH i magen.
Stickmyggornas larver måste alltså äta proteinkristallerna, i deras magtarmkanal förvandlas de sedan till toxiner som fäster på
vissa celler och gör att dessa celler spricker,
och så dör mygglarverna.
Varianten Bacillus thuringiensis ssp. israelensis, BTI, upptäcktes 1976 i döda mygglarver i en pöl i Negev öken i Israel av Joel
Margalith. Han samlade in de döda mygglarver, och lyckades isolera BTI. Många olika
tester genomfördes därefter som visade att
BTI verkar selektivt mot vissa släkten inom
ordningen Tvåvingar, och stickmyggor är den
familj som är känsligast för BTI.
Bekämpningen genomförs efter varje översvämning mellan maj till augusti om mängden mygglarver motiverar en insats. För
att genomföra en bekämpning krävs det att
mängden stickmygglarver är minst 4 larver
per liter i stora översvämningsområden och
minst 50 larver per liter i mindre områden
och diken. Insatsen sätts i gång efter att
vattnet slutat stiga.
Andra mindre känsliga familjer är knott och
fjädermyggor. Varken andra grupper av
insekter, vattenloppor, groddjur, fiskar, fåglar
eller däggdjur påverkas av BTI. I Tyskland
i Rhendalen genomfördes 1978 det första
stora fältförsöket med BTI för att bekämpa
stickmygg. Sedan dess har
man fortsatt
med myggbekämpning baserad på BTI.
Den aktiva
beståndsdelen
För att hinna med alla områden så gäller det
att hålla farten, därför kan helikoptern vara i
luften från 07:00 till 23:00. Allmänheten och
speciellt berörda mark- och djurägare kommer att informeras före en bekämpningsinsats.
Hur ofta måste man bekämpa?
Bekämpningen med BTI måste genomföras
efter varje översvämning under våren och
sommaren eftersom proteinkristallerna i
medlet bryts ned efter ca 24 timmar. Medlet
har alltså ingen långtidseffekt.
Måste man fortsätta bekämpa,
går aldrig myggproduktionen ner?
Naturen sörjer för att alla ägg inte kläcks
samtidigt. Det finns en bank av myggägg
kvar i marken för flera års myggproduktion även efter en bekämpning. Dessutom
kan en biologisk bekämpning inte resultera
i 100% döda stickmygg, resultat av en bekämpning brukar hamna på mellan 90 till 98%
reducering av stickmygg. Några stickmygg
överlever alltså en bekämpning, andra flyger
in från närliggande obekämpade områden och
fortsätter att fylla på äggbanken.
Källor: mygg.se och Forshaga.se
Kemikalieinspektionen - KemI - om BTI:
KemI ansvarar i första hand för att behandla ansökan om godkännande av bekämpningsmedel. Det är även KemI som kan ge dispens för flygbesprutning.
När man tillverkar biologiska bekämpningsmedel baserade på Bti framställer man bakterierna i spor-form. Det som inträffar när Bti
övergår i spor-form är att det bildas proteiner i
form av kristaller. När de kristallformade proteinerna når en mygglarv omvandlas proteinerna
till ämnen (toxiner) som kan döda mygglarven.
Bti har vissa fördelar jämfört med många
kemikalier. Fördelarna bidrar positivt till miljökvalitetsmålet ”Giftfri miljö”. Det råder dock en
viss osäkerhet om användningen kan komma
i konflikt med miljökvalitetsmålet ”Ett rikt växtoch djurliv”.
Kritiken mot bekämpningen med Bti är att
användningen kan medföra långsiktiga och
indirekta ekologiska effekter. Nedre Dalälvsområdet är ett unikt område och mycket artrikt
vilket gör att kritiker uttrycker en allmän oro.
Det finns emellertid inga specifika misstankar att en viss annan art skulle vara hotad av
myggbekämpningen.
ställa dokumentation från den öppna litteraturen eller egna studier och göra en bedömning
av miljö- och hälsoriskerna. Företaget ska
göra riskbedömningen för den aktuella produkten och dess användning. Dokumentationen och bedömningen ska presenteras för
KemI som granskar och prövar ärendet. Det
ska göras för varje produkt oavsett om det
finns en bred allmänkunskap om produkten
eller inte. Vid prövningen kan förslag till beslut
komma att skickas på remiss för att få ett utlåtande från andra expertinstanser.
Flygbesprutning är förbjudet i Sverige
Flygbesprutning är generellt förbjuden i Sverige (14 kap. 7§ miljöbalken). Enligt kommande
EU-lagstiftning ska flygbesprutning regleras
inom hela EU (Europaparlamentets och rådets
direktiv om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar
användning av bekämpningsmedel).
Om ett företag ansöker om dispens för att få
flygbespruta i ett särskilt område prövar KemI
I samband med myggbekämpningen i Nedre
Dalälvsområdet görs uppföljningar i miljön. Så- ansökan. KemI kan bevilja dispens om det
dana uppföljningar är emellertid mycket svåra finns synnerliga skäl. Myggbekämpning i Neatt utforma så att de ger entydiga svar. Även i dre Dalälven har sedan 2002 utförts med hjälp
den vetenskapliga litteraturen efterfrågas den av flygbesprutning.
här typen av undersökningar och det är svårt
Eftersom flygbesprutning är förbjudet kommer
att veta vad man ska leta efter.
det alltid att krävas dispens för att flygbespruta
ett område. Dispens krävs alltså oavsett om
Det är företaget som vill använda bekämpprodukten är godkänd eller inte.
ningsmedlet som har ansvaret att sammanKälla: Kemikalieinspektionen
Utvärderingsrapporten Mygg och
Bti i nedre Dalälven – i korthet
För att försöka bemästra de höga tätheterna av stickmygg i nedre
Dalälven har ett myggkontrollprogram upprättats. Stickmyggornas larver
bekämpas med preparatet Bti som är ett biologiskt bekämpningsmedel. Medlet är inte tillåtet i Sverige och dess användning kräver därför
dispens. År från år har allt större områden i nedre Dalälven bekämpats
med Bti och under sommaren 2009 gavs även tillstånd till bekämpning i
Färnebofjärdens nationalpark.
Alltsedan bekämpningen av stick-
myggorna påbörjades har Naturvårdsverket bekostat en vetenskaplig uppföljning av de ekologiska effekterna.
Denna uppföljning har administrerats
av Uppsala universitet.
Efter att denna verksamhet pågått i
sju år (2002-2008) har Naturvårdsverket beslutat att utvärdera den
vetenskapliga uppföljningen av stickmyggsbekämpningen i nedre Dalälven.
Nedre Dalälven betraktas som ett av
landets värdefullaste områden från
naturvårdssynpunkt. I dess centrum
ligger Färnebofjärdens nationalpark.
Här finns ett osedvanligt rikt växt- och
djurliv med en ovanlig blandning av
nordliga och sydliga arter. Den naturliga karaktären samt fjärdens biologiska och estetiska värden har kvalificerat området till Natura 2000-område och Ramsarområde.
Slutsater i rapporten
I rapporten dras bland annat följande
slutsatser:
•B
ekämpning av stickmygg med
Bti är ingen långsiktigt hållbar
lösning på myggproblemet i nedre
Dalälven. Enligt rapporten kan
situationen till och med förvärras
av att kontinuerligt myggbekämpa.
Det är nödvändigt att hitta lösningar som är mer långsiktiga.
•S
tickmyggorna skapar svårigheter för människor och för olika
näringar, bland annat jordbruk,
skogsbruk och turism. Myggorna
kan skapa psykisk ohälsa och
innebära medicinska risker som
överkänslighet och spridning av
sjukdomar.
•A
nvändningen av Bti kan inte
betraktas som riskfri. Några stora,
direkta ekologiska effekter av
bekämpningen har inte kunnat
påvisas. Däremot kan stickmyggorna utveckla motståndskraft
mot medlet. Risk för långsiktiga
negativa effekter finns och vissa
studier visar att Bti kan föröka sig
och finnas kvar i ekosystemet.
•D
en tidigare vetenskapliga uppföljningen av eventuella effekter
av spridning av Bti har brustit i
försöksdesign och analys och
kan därför inte besvara viktiga
frågeställningar kring bekämpningens ekologiska effekter på naturmiljön.
Forskarna rekommenderar
Forskarnas rekommendationer inför
framtiden:
•U
ndersök hur älvens reglerade
vattenföring, som är en huvudorsak till myggrikedomen, kan
ändras för att varaktigt minska
myggmängden.
•S
tarta ett långsiktigt forskningsprogram där forskare får utvärdera ett vitt spektrum av tänkbara
effekter av stickmyggsbekämpning.
•F
ortsätt med generell myggbekämpning med Bti, även i
naturskyddade områden, till dess
att en mer långsiktig lösning är
nådd.
Uppdraget
Forskarnas uppdrag har varit att
titta på:
1. Har frågorna i uppföljningsprogrammet besvarats?
2. Ä
r ”rätt” frågor ställda?
3. Litteraturstudie: En sammanställning av internationella
studier av myggbekämpning
under liknande förhållanden.
4. F
örslag på fortsatt uppföljning.
Brister i uppföljningsprogrammet
Det konstateras att den vetenskapliga
uppföljningen av eventuella effekter av
spridning av Bti brustit i försöksdesign
och analys. Det insamlade materialet
ger inte underlag för de slutsatser
som dragits.
Flera frågor som ingått i uppföljningsuppdraget är ännu i allt väsentligt
obesvarade. På grund av att bekämpningsverksamheten med åren kommit att omfatta allt större arealer,
och sista sommaren även inkluderat
Färnebofjärdens nationalpark, är det
viktigare än någonsin att säkerställa
en professionell utvärdering av användningens effekter. De ursprungliga
frågorna är ännu relevanta.
Vattenregleringen bidrar till myggplågan
Det finns flera teorier om varför stickmyggorna blivit ett problem just här.
Efter att ha analyserat förutsättningarna
hävdar utredarna att den främsta
orsaken är det faktum att Dalälvens
vattenföring regleras på ett sätt som
start gynnar utvecklingen av översvämningsmyggor. Den viktigaste
frågan som bör ställas är hur Dalälven
kan omregleras för att reducera
myggproblemet.
Källa: Naturvårdsverket
Hela rapporten hittar du på
Naturvårdsverkets hemsida.
Boktips!
Löved - den rosa herrgården heter boken
som Gunnel Johansson och Peter Wallgren skapat tillsammans. Den handlar
om denna speciella plats där besökare
kan uppleva både vacker och annorlunda natur. Till exempel en stor och troligen
uråldrig odling av fjällkvanne. Där finns
även den udda växten Pestskråp med
sina rosa blomklasar på våren och sina
enorma blad på sensommaren. Herrgårdens ägare har äntligen fått köpa in
marken mellan gården och Norra Hyn av
skogsägaren Bergvik och nu kommer en
del av området att bli naturområde.
Gunnel Johansson och Peter Wallgren har
tillsammans skapat en bok om Löved som
fått namnet Löved den rosa herrgården.
Gunnel har skrivit och Peter har illustrerat med både foton och teckningar. Det är
mycket fin inbunden bok med hårda pärmar
och en inbjudande bild på herrgården i lummig grönska på framsidan. Den går att köpa
direkt av Gunnel Johansson eller av Peter
Wallgren men den går också att köpa i butiken Cosmos på Storgatan i Forshaga.
- Vi har sålt riktigt
bra, säger Gunnel.
Jag sålde över 30
stycken på Värmländska bokmässan
och Cosmos har nog
sålt 60 stycken nu.
Jag tror inte vi har
mer än 60 kanske 70
kvar nu. Det är jätteroligt att det har varit
så stort intresse.
Stenåldersyxa och riddare
Löved har anor 10 000 år tillbaka i tiden då
inlandsisens sydkant fanns i trakterna kring
Forshaga. Det har geologer fastställt. På
stenåldern fanns det människor i trakten.
Bland annat har en 5 500 år gammal stenyxa hittats. På bronsåldern byggde människor stenrösen på en höjd mellan Löved och
Ekenäs. Det finns två sådana där och ytterligare ett nordost om Ekenäs. Beräkningar har
visat att sjön Norra Hyn var tre meter högre
då än den är idag. Boken berättar vidare om
en riddare, Peder Knagh som köpte Löved
i slutet av 1400-talet. Hans ättlingar bodde
där fram till 1700-talet. Boken följer historien
ända fram till våra dagar och det finns även
fina färgfoton på växter i området.
Pestskråp och fjällkvanne
Gunnel har varje år blomstervandringar i
Löved då hon berättar om växterna. I boken
finns en blomstervandring i ord. På våren
sticker pestkråpens rosa blomkolvar upp och
senare på sommaren tar de stora bladen
över. Förr sa man att pestskråp kunde hjälpa
mot den fruktade digerdöden. På sensommaren blir även fjällkvannen hög och ståtlig
i hagen. Den lär ha varit ett botemedel mot
många olika sjukdomar.
Vågade satsa på bra tryck
Kommunen förbeställde böcker som Gunnel åker runt med till skolorna. Hon erbjuder
sig att göra blomstervandringar med barnen
samtidigt som kommer med boken.
- Leader Närheten köpte nog 150 stycken
också. De har en Leader-logga på baksidan.
Vi delar ut dem till människor som har anknytning till området kring Löved och till de
som är med i naturvårdsprojektet kring Norra
Hyn. Även miljökontoret har några böcker
som de kan använda som gåva vid olika tillfällen. Kommunen delar också ut böcker vid
olika tillfällen. Det var för att de lovade köpa
som vi vågade satsa på ett så bra tryck,
säger Gunnel. Tack vare det så fick vi en
grundplåt till tryckkostnaderna.
Men nu har det löst sig. Jonas Kullgren som
äger Löveds herrgård fick köpa in mark och
nu ska han ta hand om området.
- Ja, Hasseldungen och gammelskogen och
lite till har han fått köpa in. Och han har skrivit på ett naturvårdsavtal som innebär att det
blir ett naturvårdsområde där nu. Det ska bli
en led till som kommer att gå ända till Dyvelsten, en bred och fin led. Jonas ska ta ner
den planterade skogen och göra hagmark
där igen så som det var förr. Det är väldigt
mycket på gång i Löved nu och det är jätteroligt tycker jag. Bergvik var emot att han
skulle få köpa loss marken förut men plötsligt
gick det bra som tur var. Nu har Jonas köpt
marken ända ner till Norra Hyn. Det ska gallLöved en bortglömd plats
När kommunen delade ut stipendier i novem- ras sly från Hasseldungen och ner till sjön.
Då kommer man att kunna se sjön därifrån.
ber fick stipendiaterna varsitt ex av boken.
Det är verkligen jätteroligt och det kommer
- Det är jätteroligt tycker jag. Det känns
att skötas om på ett bra sätt också för Jonas
som om Löved var en okänd fläck på komhar ett stort intresse för det här arbetet.
munkartan. Det har skrivits historia kring
många andra delar av Forshaga. Förr skrev
Flera naturvårdande åtgärder har gjorts vid
till exempel Albert Jansson mycket och nu
på senare tid har Willy Håkansson gjort det. Norra Hyn. Men sedan ett par år tillbaka
Uppe i Mölnbacka har det också skrivits en drivs ett Leaderprojekt där som ska göra
området mer tillgängligt. I projektets regi har
del historia. Men Löved hade glömts bort
Gunnel gjort nya blomsterskyltar som ägarfast det finns så otroligt mycket där. Därför
na på Löveds herrgård ska hjälpa henne att
var det roligt att få göra en bok om den här
sätta upp i vår.
platsen, säger Gunnel.
- Vi ska byta ut de gamla skyltarna utmed
pilgrimsleden där nere mot de nya.
Naturvårdsområde
Det fanns en stor oro över vad som skulle
hända med skogen vid Löved. Om skogsägaren Bergvik skulle få för sig att ta ner
den, vad skulle i så fall hända med området.
Text och bild: Cicci Wik
redaktion@forshaga.org
Peter Wallgren är
konstnär, han har
skapat teckningar och
fotograferat till boken.
Peter är även den som
trycker den här tidningen. Han arbetar till
vardags på Forshaga
kommun.
Se nästa sida, sidan 14, läs om Gunnels blomstervandringar!
Välkommen till Årsmöte
onsdag 28 mars kl. 18.00
i Skidstugan i Deje.
Risbergs Gårdsbutik kl. 19.00
Provsmakning... gratis för
medlemmar!
Läs mer på sidan 16
Forshaga
Blomstervandring
vid Löved
Naturnatten
vid Norra Hyn-Apertin
Söndagen den 17 juni
Torsdagen den 7 juni
Den 17 juni är det de
vilda blommornas dag
och då kommer Gunnel
att hålla i en blomstervandring vid Löved med start
klockan 10. Gör en anteckning redan nu i almanackan så du inte glömmer!
Vi hoppas få uppleva en vacker skymning
över Norra Hyn och Apertin. Vi bjuder på
fika och ett Naturquiz! Stövlar eller kängor
och någon heltäckande klädsel kan vara
att rekommendera, då vi kommer vara på
både strandäng och parkmark.
Gunnel Johansson kommer även att två vandringar till. En vår- och
en höstvandring.
Datum, tid och plats
kommer att meddelas i
ForshagaDejebladet så
håll utkik efter annonsen!
Samling 19.00 vid Apertins parkering.
Aktiviteten genomförs tillsammans med
kretsarna i Kil och Karlstad.
Kontaktpersoner:
Lars-Ola Westerlund, tel. 073-656 64 69
och Leif Lövström, 070-534 81 36.
Norra Hyn. Foto Cicci Wik
21 sjöar och vattendrag innanför kommungränsen
Varför inte göra många utflykter under kommande sommar?
Besök sjöar och tjärnar i
kommunen från norr till söder?
1. Södra Hyn
2. Sörtjärn & Abborrtjärn
3. Blysjön
4. Bergstjärn
5. Tjunken
6. Syrsjön
7. Smårissjön
8. Karsjön
9. Vartorpstjärn
10. Lusten
11. Skivtjärn
12. Arnästjärn
13. Visten
14. Västra Örten
15. Emsen
16. Lillsjön
17. Fisktjärn
18. Åstjärn
19. Långtjärn
20. Ulvbergstjärn
21. Nottjärn
22. Häståstjärn
23. Norra Hyn
Välkommen till
Årsmöte 2012
När?
Var?
Onsdag den28 mars
klockan 18.00
i Skidstugan i Deje
På programmet:
Årsmötesförhandlingar kl. 18.00
Risbergs Gårdsbutik
Klockan 19.00
- berättar om sin verksamhetsidé och sin djurhållning och om nötkött.
Vi får provsmaka en tallrik med olika tillagningar av nötkött.
Pris: Gratis för medlemmar i Naturskyddsföreningen, 50:- för övriga.
Anmäl dig senast 23 mars i Blomsteraffärn i Deje, via e-post till:
Lena Piscator lena.piscator@gmail.com eller på telefon till:
Sylvana Löwed 073-572 89 45.
Glöm inte uppge om du är medlem i Naturskyddsföreningen eller inte när du
anmäler dig så att vi kan bocka av dig när du kommer.
Varmt välkomna önskar
Styrelsen i
Forshaga Naturvårdsförening
Forshaga
Dagordning årsmötet
1. Val av ordförande och sekreterare för mötet
2. Val av två justerare att jämte ordföranden justera dagens protokoll
3. Val av referent
4. Frågan om årsmötet blivit behörigen utlyst
5. Styrelsens verksamhetsberättelse
6. Styrelsens kassaberättelse
8. Frågan om ansvarsfrihet för styrelsen aktuellt år
9. Beslut om antal styrelsemedlemmar (sju ordinarie + två suppleanter)
10. Val av ordförande för 1 år
11. Val av två suppleanter för ett år
12. Val av två revisorer och en suppleant för ett år
13. Val av valberedning för ett år, två (tre) ledamöter
14. Val av ombud till riksstämman i Falkenberg 16-17 juni
15. Eventuella övriga val samt eventuella motioner
16. Styrelsens förslag till verksamhet
17. Övriga frågor
18. Avslutning
Övriga handlingar såsom årsberättelse och bokslut kommer att finnas tillgängliga
för utskrift från hemsidan, www.forshaga.naturskyddsforeningen.se, innan årsmötet.
De kommer även att finnas tillgängliga på årsmötet den 28 mars.
WANTED
Fler aktiva medlemmar!
Forshaga Naturvårdsförening, har inte haft någon
ordförande under det senaste året. I stället har vi
övriga i styrelsen delat på ordförandens uppgifter.
Våra styrelsemöten är trevliga och mysiga och när
vädret tillåter har vi dem för det mesta utomhus.
Vi brukar till exempel ha möte vid fågeltornet på
Forshagasidan av Norra Hyn till exempel. Där kan
man få härliga naturupplevelser samtidigt som
föreningens aktiviteter diskuteras.
Vi skulle bli glada om du också vill bli aktiv!
Alla behövs! Även du! Varmt välkommen!
Hör av dig till oss i styrelsen!
Cicci Wik,
ledamot
och redaktör för
NaturAktuellt
Besök oss på hemsidan: www.naturskyddsforeningen.se/forshaga
Skicka gärna in bilder eller andra bidrag till både tidningen och/eller
till hemsidan! Skicka till: redaktion@forshaga.org
Forshaga Naturvårdsförenings Styrelse
FÖR Verksamhetsår 2011
Ordförande: VAKANT
Styrelsen letar vidare efter ytterligare en styrelseledamot under året.
Sekreterare postmottagre
och firmatecknare;
Thomas Andersson,
Gärdesgatan 17,
667 31 Forshaga
054-873533,
thomas.paa@telia.com
Revisorer;
Kassör och Firmatecknare;
Lena Piscator,
Prästgårdsvägen 7,
669 30 Deje,
0733-248757,
lena.piscator@gmail.com
Per-Ove Fall,
Älvgatan 8,
667 30 Forshaga,
054-873720
per-ove.fall@telia.com
Ledamot & Redaktör för Naturaktuellt;
Cicci Wik,
Lingonstigen 5,
667 31 Forshaga,
054-870754, 0707-75 54 69
cicci@cvea.net
Revisorsuppleant;
Cecilia Kruse,
Lisasandsgatan 5,
667 30 Forshaga,
054-874341,
cissi_kruse@hotmail.com
Bengt Ge Jonsson,
Norra Parkgatan 49,
667 32 Forshaga,
054- 872266,
bj@jordabyran.se
Ledamot Sammankallande;
Göran Fallbråten,
Nybacksgatan 8,
667 33 Forshaga,
054-870213,
goran.fallbraten@telia.com
Ledamot och Kontaktperson;
Sylvana Löwed,
Laxgatan 41,
667 34 Forshaga,
054-870445,
sylvana.lowed@telia.com
Ledamot;
Annebeth Mangsbo,
Prästgårdsvägen 11,
669 30 Deje,
0552-10415,
mangsbo@telia.com
Suppleanter;
Synnöve Kilhage,
Visterud 10,
667 31 Forshaga,
054- 871624,
Cecilia Pärn,
Norra Parkgatan 36,
667 32 Forshaga,
054-872305,
cecilia.parn@telia.com
Tidningen NATURaktuellt
Hemsida: www.forshaga.naturskyddsforeningen.se
Redaktör/Ansvarig utgivare:
Cicci Wik
Cvea Kommunikation www.cvea.net
Lingonstigen 5
667 31 Forshaga
Telefon 054-87 07 54
Mobil: 0707-75 54 69
E-post: cicci@cvea.net
Tryckt hos Forshaga Kommun
Utkommer cirka fyra gånger per år
Når minst 200 hushåll i Forshaga kommun samt
flera offentliga lokaler som skolor och bibliotek.
Omslagsbild: Myggbild, illustration: Cicci Wik
Är du medlem?
- Om inte, bli en av oss nu!
Kontakta någon av oss i styrelsen så hjälper vi dig!
Du hittar oss på näst sista sidan
i den här tidningen!
Har Du idéer om aktiviteter, hör av DIG?
Vi vill vara DIN förening
och vill veta mer om just DINA idéer!
DU är varmt välkommen att höra av dig till oss!
Tillsammans blir vi starka!
Kontaktuppgifter till oss hittar du på näst sista sidan!
Välkommen!
Är du medlem sedan länge, har du kanske minnen, foton med mera som du vill
dela med dig av från de 40 år föreningen funnits i Forshaga, hör av dig!
www.naturskyddsforeningen.se/forshaga

Mygg

Transcription

Similar documents

De gör en nystart - Forshaga dentaldepå

Juni 2012 - Forshagabostäder

Kontakten 2-09

Smycken från Norrland

Kontakten 3-08

16 september - Länsbiblioteket i Värmland

dags att reparera! reparationserbjudande våren 2014!

2016 guide - Visit Karlstad

lillasjöns naturvårdsförening