Så klarar de sig efter examen Sid 4 Kennet alltid ute i fält - V-TAB

senaste nytt:
journalisten.se
Journalistförbundets tidning 12 maj – 1 juni 2011
#06
Helena giertta: ”Frusna ingångslöner i tio år. Det
måste vara ett skämt? ” Sid 2
tar över
Jonas Nordling ska leda Journalistförbundet
utbildning
reportage
på jobbet
Så klarar
de sig efter
examen Sid 4
Stalltips
varje
vecka Sid 26
Kennet
alltid ute
Sid 34
i fält
Sid 16
ingång
innehåll
Sedan september 2001 hålls journalisten
Dawit Isaak fängslad i Eritrea utan rättegång.
Mejla din protest till: info@eritrean-embassy.se
ledAre
Foto tomas ohlsson
Skämtar Almega?
22
anonym
mediekändis.
Alla journaliststudenter känner mycket väl till hans namn. Men hur Lennart
Weibull, medieforskare och författare
till boken Massmedier, ser ut är det
färre som vet. Vi har pratat medieframtid med Mr Massmedier.
12 36
Olika beslut
på olika orter
illustration
catharina nygård holgersson
n Kammarrätterna i landet gör
olika bedömningar om uppgifter ur
polisens Lisa-system är offentliga.
”Rättsosäkert”,
menar chefredaktör Matti Larsson.
Gör världen
lite mindre
n Panos-projektet vill länka
samman journalister från tredje
världen med medier i väst. Wambi
Michael och Aunohita Mojumbar
besökte Sverige.
52
På bar gärning.
Birgitta Ohlsson
bjuder på ett nödigt misstag under en reportagetur på
skånska landsbygden.
F
rusna ingångslöner i tio år.
Det måste vara ett skämt?
Arbetsgivarorganisationen
Almega, där Mediearbetsgivarna ingår, har uppenbarligen bestämt sig för strid inför
kommande avtalsrörelse. På Di.se i fredagskväll sa Jonas Milton, VD för tjänsteföretagens arbetsgivarorganisation Almega att ingångslönerna skulle frysas i tio år.
Trots att Sverige går bättre än någonsin
ska lönerna inte följa med, i alla fall inte
för de som är nya på arbetsmarknaden.
Kanske tror arbetsgivarna att kampviljan är låg? Kanske tänker de att motparten,
fackföreningarna, är fokuserade på annat,
och därför inte ska orka ta fajten?
Efter att ha varit på kongress med
Journalistförbundet i fyra dagar kan jag
med bestämdhet säga att i så fall misstar
de sig.
Stridsviljan är stark.
Under kongressen vittnade många om
de eländiga villkor som bemanningsanställda har i medievärlden. Journalistens
genomgång i nummer fyra visade samma
sak.
Gång efter gång, i diskussion efter diskussion betonades betydelsen av att sätta
stopp för det. Risken för smittoeffekter
kan vara tillräckligt skäl för att lägga denna
fråga högst av alla den närmaste tiden.
Om villkoren försämras för en grupp, så
dröjer det inte förrän arbetsgivaren vill försämra för nästa grupp.
På Upsala Nya Tidning har arbetsgivarna gjort just det. Där har de rivit upp ingångna avtal med de fast anställda för att
tvinga alla att jobba mer utan att ge någon
lönekompensation.
ringen av journalistyrket och det är helt
uppenbart att arbetsgivaren anstränger sig
för att komma dit, men jag citerar gärna
det fackliga löftet:
”Vi lovar och försäkrar att vi aldrig någonsin under några omständigheter ska
”om villkoren försämras för en grupp,
så dröjer det inte förrän arbetsgivaren
vill försämra för nästa grupp.”
arbeta till lägre lön eller sämre villkor än
det vi nu har lovat varandra, vi lovar detta i
den djupa förvissningen om att om vi alla
håller detta löfte måste arbetsgivaren gå
med på våra krav”.
Det gällde i mitten av 1800-talet och gäller i dag.
nnn
Vad jag inte förstår är vad ägarna tror sig
vinna. Om man ser personal som en tillgång, ungefär som huset de jobbar i, så är
anställningen en investering.
För att investeringen ska bära frukt och
löna sig måste huset skötas om och det gäller även den anställde.
En trygg och orädd journalist, skapar
bättre journalistik än en otrygg och rädd.
Men kanske är sanningen den, att arbetsgivarna inte bryr sig om kvalitet? I så
fall gräver de sin egen grav. För att kunna
ta betalt för journalistik är kvalitet a och o.
Genom att frysa ingångslönerna hoppas
arbetsgivarna förstås på liknande smittoeffekter. Med låga ingångslöner måste alltmer av potten fördelas till de med lägst lön
och så blir det sjunkande löner inom mediebranschen.
Det har tidigare varnats för proletarise-
Helena
giertta
chefredaktör
08-613 75 15
hg@journalisten.se
index
Nyheter
Webbnytt
Kongress2011
Profilen
Reportage
Noterat
Metod&etik
Krönika
Debatt
Folk
Utgång
12
15
16
22
26
30
32
33
37
39
49
Omslagsbild:JonasNordling,nyordförandeförJournalistförbundet.Iförgrundenavgåendeordförande
AgnetaLindblomHulthén.(Foto:TomasOhlsson)
2 Journalisten 12 maj – 1 juni 2011
Ljusare än befarat
Kokainet och etiken
Journalistens undersökning visar att samtliga
elever i en klass från
JMK hade jobb efter
två år. Det är långt från de domedagsprofetior vi matats med under 2000-talet. Men det är förstås
tråkigt att nästan ingen har en fast
tjänst. För att få det verkar man behöva lämna journalistiken. Det riskerar att dränera medierna på den bästa arbetskraften och trenden måste
brytas snarast.
SVT-profilen och Kamratpostens chefredaktör Ola
Lindholm hade substanser som tydde på att han
använt kokain. Enligt uppgift hade
Expressen vetskap om detta redan
vid den första publiceringen av uppgifterna kring programledaren. Det
hindrar inte att namnpubliceringen
kom för tidigt. Att nöja sig med preliminära provresultat vid en så allvarlig anklagelse känns varken ansvarsfullt eller etiskt.
!
håller
du med?
Kommenteraledaren
påJournalisten.se
Nu drar vi igång.
Var med från start!
I höst startar Helsingborgs Dagblad en lokal TV-kanal, som ska sända nyheter och program över nordvästra Skåne. Nu
söker vi dig som vill vara med och bygga upp kanalen från början, i TV-rutan, på webben och i mobilen!
Du kommer att ingå i ett litet tajt gäng där alla får vara beredda att hugga in där det behövs. Vi garanterar dig en
spännande utmaning och massor av hårt jobb! Tillsammans skriver vi TV-historia i nordvästra Skåne!
Nyhetschef
Du ansvarar för nyhetsarbetet och samordningen med övriga medier i
HD-huset. Vi söker dig som älskar nyheter och brinner för TV-mediet och
den rörliga bilden på webben. Du är chef över nyhetsredaktörer/programledare och videoreportrar. Kreativitet är lika viktigt som långsiktig planering för den som ska ratta vårt nyhetsarbete. Du jobbar vid nyhetsdesken,
tätt tillsammans med kollegorna i nyhetsledningen på Helsingborgs
Dagblad och hd.se.
3 st nyhetsredaktör/programledare
Tillsammans med nyhetschefen ansvarar du för, utformar och uppdaterar
nyhetssändningarna, som är navet i kanalen. Du är en erfaren journalist
med säker nyhetskänsla, dessutom blir du ett av ansiktena utåt som
programledare för nyhetssändningarna. Vid behov jobbar du som videoreporter på fältet. Du ska alltså kunna videofotografera och redigera inslag. Ansvar för ett eller flera program ingår också. Du går på ett rullande
schema från tidig morgon till kväll.
5 st videoreportrar
Programredaktör
Du ansvarar för och planerar programverksamheten. Vi sänder ett dagligt
lokalt sexminutersprogram inom olika områden, som sport, nöje, kultur,
näringsliv, etc. Du ansvarar själv för en eller ett par program per vecka
som redaktör/programledare och producerar och redigerar vid behov
program. Programredaktören jobbar tätt tillsammans med programproducenten, och rapporterar direkt till kanalchefen.
Programproducent/fotograf
Du ansvarar i första hand för programmens utformning och produktion,
i nära samarbete med programredaktören. Du har hand om arbetet i
studion, och kan producera och redigera program som görs av andra medarbetare på HD- och hd.se-redaktionen. Du sköter också tekniken i studion,
stöttar nyhetsredaktörerna och lägger upp sändningar på webben. Vi förutsätter att du är tekniskt driven och att du behärskar TV-hantverket väl.
Din ansökan vill vi ha senast den 29 maj via hd.se/ledigajobb
Här hittar du ytterligare information om tjänsterna.
Vi söker dig som gillar lokala nyheter och kan arbeta självständigt. Du
kan videofotografera, redigera och nyhetsvärdera inslag till nyhetssändningarna. Vi vill också att du ansvarar för ett eller flera program, som
videofotograf eller programledare. Du går på ett rullande schema från
morgon till kväll.
Helsingborgs Dagblad AB ger ut Sveriges största lokaltidning i tre editioner: Helsingborgs Dagblad,
Nordvästra Skånes Tidningar samt Landskrona Posten. Företaget ger även ut gratistidningarna
City Helsingborg och City Landskrona. HD Nya Medier driver företagets verksamhet inom digital
publicering, bland annat hd.se
utbildning, å sen?
K
07JP, JM
H
:
S
S
A
KL
4 Journalisten 12 maj – 1 juni 2011
nster:
en från vä
Övre rad ska
in
bm
Ania O
son
Ida Karls erg med dottern
gb
Nina Ljun
Ingrid
ykberg
Cecilia Fr th
ra
Audrey E gman
En
Johanna
indwall
Matilda L a Fagerlind
Lim
de
a
n
n
A
s
andi Roo
Petra Mar
vänster:
n
den frå
Nedre ra
er
Tove Mey
es
Erik Ljon
tavsson
Anton Gus
havar
Cecilia K esson
lk
Jenny Fo
eele
Johan Sch
n
Albin Gra
häll
Christin Ed
Infälld:
ah Bruze
nde: Sar
Frånvara
lsson
Eric Danie ila
áv
Milena D
feldt
t
Peter Ed
ngelbrech
Helena E ksson
ri
E
rd
Ricka
ehnberg
riksson R
Matilda E
her
Stina Fis
n
Joar Hor
on
a Jakobss
Charlott jons
on
J
ea
n
Lin
rulf
Philip Le Lind
ve
Mikael Lo borg
alm
Niklas M
stener
yr
Märta M
n
Ivar Nilsso vist
gq
Lena Rin
Det kommer att vara näst intill omöjligt för
er att få jobb. Och om ni får jobb så kommer det
inte att vara fast, och ni kommer att få jättedåligt betalt. Det fick vi i klass H07JP på JMK höra
om och om igen under vår utbildning. Nu är det
drygt två år sedan vi gick ut, och riktigt så illa
har det inte gått.
TexT anna de lima fagerlind FoTo tomas ohlsson
2009:
”Ni får aldrig jobb.”
2011:
”Jo, det fick vi.”
■ I januari 2009 gick jag och mina
dell
Mikael Sjö n
ri
Jonas Sve selius
or
Louise Th ter
es
Kristin W
Sara Wilk
on
Pia Åkess hman
Ö
Joachim
Den där stora
undergången,
den har inte
kommit.”
Cecilia Frykberg, H07JP,
vikarie på ST
40 klasskamrater i klass H07JP ut
från JMK, Stockholms universitet.
Vi hade precis avslutat våra praktikperioder, och ganska många fick
fortsätta på sina praktikplatser som
vikarier. Men framtiden såg allt annat än ljus ut.
I åratal har det utbildats fler journalister än det finns jobb, och så var
det även när vi gick ut. Dessutom
hade finanskrisen nyss slagit till
och lågkonjunkturen var ett faktum.
Statistiska centralbyråns Arbetskraftsbarometer visade en större tillgång på både nyutexaminerade och
yrkeserfarna journalister än vad arbetsgivarna efterfrågade, och andelen arbetsgivare som sökte personal
minskade stadigt. Många redaktioner skar också ned på personalen,
journalister med lång erfarenhet
och fasta tjänster blev av med jobben.
För oss nyutexaminerade kändes
det näst intill omöjligt att slå sig in
på arbetsmarknaden utifrån de förutsättningarna.
– Det var verkligen dåliga tider
precis när vi gick ut. De sista veckorna på utbildningen var stämningen
riktigt låg, säger Ida Karlsson, som
arbetar på nyhetsbyrån IPS.
Själv tror jag att jag sökte 15 som-
marvikariat den våren, utan att bli
kallad på en enda intervju. Men sedan på något magiskt sätt löste det
sig ändå. Jag har faktiskt inte varit
arbetslös en enda gång sedan utbildningen, och Journalistens undersökning visar att jag inte är ensam. I dag, två år efter att vi gick ut,
jobbar 78 procent av mina gamla
klasskompisar som journalister.
JMK för ingen statistik över sina
avgångsstudenter, men det gör de
tre andra största journalistutbildningarna, JMG, Södertörns högskola och Mittuniversitetet i Sundsvall.
Även Högskoleverket genomför undersökningar av arbetsmarknaden
för journalister och hur stor andel
av de examinerade som jobbar inom
yrket. Men till yrket räknar Högskoleverket också informatörer, vilket
gör statistiken ojämförbar med
JMGs, Södertörns och Mittuniversitetets uppföljningar.
Andelen studenter som jobbar
som journalister två till fem år efter utbildningen är i stort sett densamma visar de tre skolornas egna
undersökningar, omkring 70 procent. Det stämmer ganska väl med
hur det ser ut i min klass.
– Det är mycket bättre än den bild
lärarna byggde upp. Jag har gått och
väntat på den där stora undergången, men den har inte kommit, säger
Cecilia Frykberg, som är vikarie på
Sundsvalls Tidning.
Möjligheten att få ett journalistjobb tycks inte heller ha försämrats
med tiden. JMG har gjort uppfölj12 maj – 1 juni 2011 Journalisten 5
utbildning, å sen?
ningar på sina studenter sedan
2002, och andelen som arbetar
som journalister efter utbildningen är i stort sett oförändrad
genom åren. Som lägst arbetar
62 procent av studenterna som
journalister (2004) och som
högst 71 procent (2002).
När Journalisten 2005 gjorde
en enkätundersökning om hur
det gått för studenter från de
fyra största journalistutbildningarna var resultatet också ganska
likt klass H07JP. Då hade nästan
två av tio inte haft något journalistjobb sedan utbildningen, och
det vanligaste skälet till det var
att man helt enkelt inte fick jobb.
Så här gick det för studenterna efter examen
Åtta av studenterna från
0%
arbetslös
H07JP har i dag andra jobb och
en är föräldraledig. Men de flesta
som inte jobbar som journalister
nu har ändå haft journalistjobb
efter utbildningen, och väldigt få
ångrar valet att läsa till journalist.
– Jag gjorde absolut rätt val
som läste journalistik, säger
Kristin Wester, som är PR-konsult.
Hon har arbetat som journalist efter utbildningen men ville
se hur det fungerade bakom de
stängda dörrar där besluten fattas.
En annan av studenterna som
nu är PR-konsult är Eric Danielsson. Han tycker att han har stor
användning för både utbildningen och tidigare arbetserfarenheter som journalist i sitt nuvarande jobb.
– Sen tycker jag att utbildningarna generellt behöver anpassa
sig mer till vilken verklighet som
möter nyutexaminerade journaliststudenter. Ofta hamnar man
på ett vikariat eller en projektanställning. Men jag kommer inte
att ångra att jag har läst journalistik, säger Eric Danielsson.
Även Philip Lerulf, som i dag
arbetar på tankesmedjan Timbro, känner att han valde rätt utbildning. Han rekommenderar
också andra att läsa journalistik.
– Du behöver inte sikta på att
arbeta i en redaktionell miljö för
H07JP:
H07JP:
32 har journalistjobb
Hälften har vikariat
Ingen av de 41 studenterna är arbetslös, åtta har jobb i annan bransch.
2,4 %
föräldraledig (1)
19,5 %
annat
arbete
(8)
2005:
19 % var arbetslösa
Enkät med 237 studenter från JMK, JMG,
Mittuniversitetet och Södertörns högskola. (Journalisten nr 18/2005)
Anställningsformer bland dem som
jobbar som journalister.
15,6 %
tillsvidareanställd (5)
50 %
vikariat (16)
19 %
arbetslös
78 %
vikariat (32)
15,6 %
programanställd (5)
40 %
vikariat
9%
tillsvidareanställd
15,6 %
frilans (5)
15 %
frilans
3,1%
visstidsanställd (1)
8%
projektanställd
9%
timanställd
GrAfIK JulIA nIlSSon
att ha stor nytta av att hantera
verktygen och förstå nyhetsprocessen. Det är kunskaper som
jag tror bara kommer att bli viktigare med tiden.
Både Philip Lerulfs, Kristin
Westers och Eric Danielssons val
att byta bransch påverkades av de
otrygga anställningsformerna i
journalistbranschen.
– Att jag erbjöds fast jobb var
absolut en av anledningarna till
att jag lämnade journalistiken.
Men framför allt handlade det
om att jag var nyfiken och ville
prova på ”den andra sidan”, säger Kristin Wester.
– Jag erbjöds sommarvikariat som politisk reporter på Helsingborgs Dagblad inför valet
2010. Erbjudandet kom dock
flera veckor efter att praktiken
hade slutat och jag hade då redan
skrivit på för Timbro. Dessutom
skulle jag då ha stått utan sysselsättning i knappt ett halvår. Det
var knappast något alternativ, säger Philip Lerulf.
På det sättet hade lärarna rätt i
sin dystra prognos. När det gäller anställningsformer ser det
nämligen inte lika muntert ut i
klass H07JP. Bara 5 av de 32 personer från klassen som arbetar
som journalister har fast anställning. 17 stycken, eller 53 procent,
är vikarier eller visstidsanställda
och ytterligare fem har programanställningar. Fem personer, eller 16 procent, är frilansjournalister.
– Jag har haft timvikariat, vanligt vikariat och varit bemanningsanställd. Jag tror att jag har
provat på alla anställningsformer. Ja, utom fast då, säger Cecilia Frykberg.
En majoritet av klassen känner
6 Journalisten 12 MAJ – 1 JunI 2011
igen sig i Cecilia Frykbergs erfarenheter. Även om alla var förberedda på en tuff arbetsmarknad
är det många som känner att vikariesvängens nackdelar ibland
är överväldigande. Det är svårt
att planera för framtiden, att få
bostadslån eller hyreskontrakt är
näst intill omöjligt, och semester är en lyx som få kan unna sig.
– Jag kan känna mig trött på
journalistbranschen redan efter den här korta tiden. Man vet
att man blir utlasad till slut. Hela
processen med att skriva nya ansökningar och söka jobb är väldigt påfrestade, säger Tove Meyer, som arbetar på Sveriges Radio
P3.
70%
... av studenterna i H07JP,
har otrygga anställningar som
vikariat, visstidsanställning
och programanställd.
möjlighet till tillsvidareanställning. Men ännu syns det inte i
statistiken över hur det går för
journaliststudenterna efter utbildningen. Andelen som har
tillsvidareanställning i H07JP
liknar Journalistens enkätundersökning från 2005. Då hade 9
procent av studenterna fast jobb
efter två år, och i H07JP är andelen 16 procent. På JMG är dock
siffran högre, 28 procent av de
studenter som gick ut för ett till
två år sedan har fast anställning.
Efter fem år ökar andelen tillsvidareanställning avsevärt. På
de två skolor som har jämförbar
statistik, JMG och Södertörn, har
55-60 procent av eleverna fast anställning efter fem år.
Men de flesta har trots de svåra
förutsättningarna valt att stanna
kvar i journalistbranschen. Det
främsta skälet till det är att man
har svårt att tänka sig en annan
karriär.
– Jag känner att det var rätt val
att utbilda mig till journalist, det
är det roligaste jobb jag kan tänka mig. Samtidigt kan jag såklart
önska att arbetsmarknaden såg
ut på ett annat sätt, säger Matilda
Lindwall.
Hon har arbetat på Dagens Nyheter under en Las-period och är
nu inhyrd på tidningen via bemanningsföretaget Marieberg
Media, där hon är vikarie. Bemanningsföretag är ett relativt
nytt fenomen i mediebranschen,
och under utbildningen fanns de
knappt med i bilden över huvud
taget. I dag arbetar två av studenterna från klass H07JP på bemanningsföretag. Den andra,
Christin Edhäll, är fast anställd
på Mediakompetens.
Ett av de vanligare argumenten för bemanningsföretag är
just att journalisterna har större
Även i klass H07JP kommer
Att jag erbjöds fast
jobb var absolut en av
anledningarna till att
jag lämnade journalistiken.”
Kristin Wester,
H07JP,
PR-konsult
anställningssituationen antagligen att se bättre ut ganska snart.
Två av studenterna, Cecilia
Khavar och Mikael Sjödell,
som nu arbetar som vikarier på
Sveriges Radio har nämligen blivit inlasade.
– Det är sådant man fick höra
inte hände, att SR lasar in folk.
Men sedan ser man att de faktiskt gör det. Branschen är svår,
men är man duktig vinner man
på det i längden, säger Audrey
Erath, som har arbetat på SR
men nu är vikarie på TV4 Västerås.
Men otryggheten är ett stort
problem, tycker hon. Själv har
hon hoppat runt på olika vikariat sedan utbildningen, och även
flyttat från Stockholm till Västerås för att få jobb.
– Nu har jag fått anställning
på Mediakompetens över sommaren för att kunna vara kvar på
TV4, säger Audrey Erath.
Problemen med att få fast jobb
har fått några att ångra valet av ut-
vikarie
tillsvidare
vikarie
föräldraledig
programanställd
vikarie
frilans
vikarie
tillsvidare
vikarie
vikarie
programanställd
vikarie
visstidsanställd
vikarie
vikarie
tillsvidare
41 personer läste Journalistisk produktion i H07JP från hösten 2007 till januari 2009. Journalisten fick ihop 17 av dem (och bebisen Ingrid) på bild. Så här ser deras
arbetsliv ut drygt två år efter examen.
bildning. En av studenterna som
vill vara anonym har funderat på
om hon gjorde rätt som lämnade
en framgångsrik karriär inom en
annan bransch för att förverkliga drömmen om reporterjobbet.
Hon har vikarierat som journalist
på olika tidningar sedan hon slutade på JMK. Efter några månader som arbetslös har hon nu fått
en fast tjänst, men tycker att vägen dit har varit för lång och svår.
– Hade jag vetat att det skulle
bli så här svårt att få en fast anställning hade jag kanske stannat kvar i min förra bransch. Jag
har barn och bolån och har inte
marginalerna att hoppa runt
som en daglönare efter att ha levt
på studielån i tre år.
Även Nina Ljungberg ifrågasätter valet att läsa journalistik.
Hon har också barn och tycker
att det är svårt att kombinera föräldraskapet med att hoppa runt
på olika vikariat.
– Jag känner att det finns en
poäng med att välja ett yrke där
man faktiskt kan få fast jobb.
Det värderar jag högre nu, säger
Nina Ljungberg.
De flesta i klassen ångrar ändå
Branschen
är svår,
men är man
duktig vinner man på
det i längden.”
Audrey Erath,
H07JP,
vikarie, TV4
Västerås
inte valet att läsa journalistik.
Trots den svåra arbetsmarknaden är 78 procent kvar i journalistbranschen två år efter utbildningen. Och även om det bitvis
är tungt tycker majoriteten att
själva arbetet väger upp för nackdelarna.
– Jag tvekade aldrig över mitt
yrkesval och det gör jag inte nu
heller. Jag tror att jag kommer att
fortsätta att arbeta som journalist
resten av mitt yrkesliv, eftersom det är det roligaste jobb jag kan tänka
mig som det känns
realistiskt att försörja sig på,
säger Petra Marandi Roos, som
är visstidsanställd på halvtid på
Norra Sidan sedan tidningen
startade i mars.
Om man vet att man vill bli jour-
nalist tycker hon inte att man ska
avskräckas av att det utbildas fler
än vad det finns jobb. Men om
man står och väger mellan olika utbildningar är det svårare att
motivera en journalistutbildning
med tanke på de otrygga anställningsformerna.
De flesta av studenterna hål-
beredd på hur journalistbranschen ser ut är det definitivt ett
yrke att satsa på, tycker klass
H07JP. Och den mörka framtidsbild som våra lärare målade
upp kan tas med en nypa salt.
Journalistens undersökningar
och journalistutbildningarnas
egna uppföljningar visar att även
om arbetssituationen är tuff för
nyutexaminerade journalister så
har den inte blivit sämre sedan
2005.
Kanske skymtar också en
ler med Petra Marandi Roos. De
skulle rekommendera andra att
läsa journalistik, men med vissa
förbehåll. Man ska veta vad man
vill och vara beredd på att hoppa
runt på olika vikariat en längre
tid.
Det är också viktigt med lång
praktik på utbildningen, det är
de flesta överens om. Några rekommenderar även att man läser andra, kompletterande ämnen innan man utbildar sig till
journalist, som statsvetenskap
och språk.
Men om man är säker och för-
ljusning i horisonten. SCBs senaste Arbetskraftsbarometer visar visserligen att det fortfarande
finns ett överskott av journalister och behovet av arbetskraft
bedöms vara oförändrat det närmaste året. Men på tre års sikt är
behovet större, och andelen arbetsgivare som söker personal
ökar redan nu.
» Läs om: VAD CHEFERNA
VILL HA & DE STÖRSTA UTBILDNINGARNA
12 maj – 1 juni 2011 Journalisten 7
utbildning, å sen?
Lång praktik, webb- och teknikutbildning eller mycket teori och
språklig träning. Journalistutbildningarna ser olika ut, men vad
är egentligen viktigt när man kommer ut i arbetslivet?
Journalisten har frågat fem nyhetschefer och redaktionschefer om de tycker att de nyutexaminerade journalisterna
har vad som krävs.
Detta vill cheferna ha
Jens Pehrson
– Men det är alltid skillnad på
utbildning och verklighet.
Det de nya är något sämre på
är allmänbildning, anser han. De
är inte heller lika insatta i bevakningsområdena som de mer erfarna journalisterna, men det behöver inte bara vara en nackdel.
– En nyutexaminerad säger aldrig ”det har vi redan gjort”, vilket
är bra.
Han tror det är viktigt att ha en
journalistutbildning. Det är ingen
garanti för att man blir en bra
journalist, och man kan vara duktig även utan utbildning, men det
är en fördel.
– Utan utbildning kan startsträckan bli väldigt lång för den som kommer in ny.
mou
Foto alexander mah
■ Det bästa resultatet får man med
en blandning av personal, med olika
erfarenheter och utgångspunkter,
tycker Jens Pehrson.
Därför är det bra att ha nyutexaminerade journalister såväl som mer
erfarna på redaktionen. Och journaliststudenterna fungerar oftast
mycket bra, anser han.
– De tar för sig och är sugna på att
jobba.
När Jens Pehrson ska anställa någon eller ta in en vikarie eller
praktikant letar han efter ett starkt
nyhetsintresse, någon form av tidigare erfarenhet och gärna en lokal
anknytning.
Över lag tycker Jens Pehrson att
journaliststudenterna har de kunskaper som krävs.
d
nyhetschef, TV4 Växjö/Kalmar/Karlskrona
Carina Söderström
bitr. redaktionschef, Göteborgs-Posten
Foto nicklas elmrin
■ Praktik är en väldigt viktig del av
journalistutbildningarna, tycker Carina Söderström. GP tar in två praktikanter från JMG, JMK eller Mittuniversitetet i Sundsvall och en från
Biskops Arnö varje termin.
– Om man inte praktiserar blir ju
den första vikarietiden som praktik
i stället, säger Carina Söderström.
Att ha en journalistutbildning i någon form är betydelsefullt, men det
är ett problem att det finns så många
utbildningar, anser hon. Det finns
helt enkelt inte jobb till alla som examineras.
– Jag förstår att många skolor vill
ha journalistutbildningar, de fylls ju
snabbt, men det är inte speciellt ansvarsfullt mot eleverna. Det finns de
som är utbildade som ger upp och
börjar i en annan bransch, och det är
synd när det är journalister de vill bli.
Dagens journaliststudenter har ett
8 Journalisten 12 maj – 1 juni 2011
stort tekniskt kunnande, både gällande webbpublicering och redigering, tycker Carina Söderström. Redigeringskunskaper var en brist hos
studenterna tidigare.
– Där har vi legat på skolorna om
att deras utbildningar bör bli bättre,
och det har de blivit, säger Carina Söderström.
Däremot tycker hon att utbildningarna borde följa layouttrenderna i
högre utsträckning, och att studenterna borde utbildas mer i research,
grävande journalistik och att komma
med egna idéer.
– Över lag är de nya journalisterna
duktiga, de fungerar bra på redaktionen. Men just idéarbetet är en svaghet. Det egna drivet att ta fram nyheter är sämre i dag än vad det var
tidigare.
Foto privat
Tomas Skoglund
redaktionschef och utgivare, SVT Värmlandsnytt
■ Det tekniska kunnandet har
blivit större bland de nyutexa­
minerade journalisterna, men
fortfarande brister utbildning­
arna vad gäller videojourna­
listik.
Det får inte gå ut över det
rent journalistiska, men något
mer teknik borde journalistut­
bildningarna innehålla, tycker
Tomas Skoglund.
– Yrket blir mer och mer tek­
niskt, med högre krav på kun­
skaper inom redigering, foto
och video och jag är osäker på
om utbildningarna möter det
fullt ut.
Han tycker också att det
ibland saknas en grundläg­
gande känsla för nyhetsarbete
och samhällsfrågor bland de
nyutexaminerade. Men sam­
mantaget är journaliststuden­
terna duktiga.
– Generellt fungerar de väl­
digt bra, tycker jag. Det är vik­
tigt med nya människor, de
kommer med nya infallsvink­
lar och idéer, och de flesta är
otroligt kunniga.
Tomas Skoglund är kluven
till behovet av att ha en jour­
nalistutbildning. Själv har han
ingen, och även om han sak­
nade den grunden att stå på i
början av sin karriär så har det
bevisligen fungerat bra ändå.
– Jag tycker att det är skönt
att det finns andra sätt att
komma in i yrket, men det är
klart att utbildning är viktigt.
Viktigt, men inte nödvändigt.
Det han tycker är särskilt
bra med utbildningarna är
praktiken. Det är en bra väg in
i yrket eftersom praktikanter
ofta tas in som vikarier senare.
– Vi är väldigt noggranna när
vi tar in praktikanter, eftersom
vi vet att de antagligen kom­
mer att få jobba här sedan.
Har de gjort praktik vet man
hur de fungerar.
Foto kurt engström
Ida Folkesson
nyhetschef, Norrländska Socialdemokraten
■ Ida Folkesson är nöjd med de flesta prak­
tikanter eller nyutexaminerade journalister
som kommer till NSD. Det hon letar efter
hos alla som ska arbeta på redaktionen
är förmågan att vara självgående, komma
med egna idéer och tänka ett steg längre
kring hur man kan utforma ett jobb. Det är
också viktigt med flexibilitet, att kunna ar­
beta med olika saker.
Majoriteten av de journaliststudenter
som kommer till NSD har dessa egenska­
per, tycker Ida Folkesson. De kan ofta både
skriva, fotografera och redigera, och ibland
också arbeta med rörlig bild.
– Det tror jag journalistutbildningar gene­
rellt är bra på, att ge en bred grund att stå
på, säger Ida Folkesson.
Dessutom tycker hon att det finns en ge­
nerell fördel med att få in nytt folk på re­
daktionen, särskilt unga. De kommer med
nya idéer och nya sätt att tänka kring gamla
ämnen. De har också andra nyhetskällor än
de äldre journalisterna.
– Om man får dra alla journaliststuden­
ter över en kam så letar de ofta nyheter på
nätet, i bloggar och på sociala forum. Det är
områden som vi behöver lära oss mer om.
Om Ida Folkesson ska nämna någon brist
hos dagens journaliststudenter så är det
språkkunskaper.
– Jag tycker att man ser fler syftningsfel
och andra språkmissar hos de nyutexami­
nerade journalisterna nu.
Hon är inte heller helt säker på att en ut­
bildning är nödvändig för att bli journalist.
Däremot tror hon att det har blivit viktigare
i dag, för att kunna konkurrera på den tuffa
arbetsmarknaden.
– Det är bra att ha någon typ av utbild­
ning, framför allt så att man är allmän­
bildad. Men journalistiken är fortfarande
mycket ett lärlingsyrke.
Stefan Sjöström
n
Foto tomas ohlsso
administrativ redaktionschef, Expressen
■ Det är svårt att säga något gene­
rellt om de journaliststudenter som
kommer till Expressen, tycker Stefan
Sjöström. När det gäller praktikanter
har alla olika bakgrund och kunska­
per, vissa har arbetat på lokaltidningar
tidigare, andra har ingen erfarenhet av
redaktionellt arbete.
– En del fungerar jättebra, en del in­
te. Men de flesta håller ändå hög klass.
Praktiken är viktig, enligt Stefan Sjö­
ström. Framför allt för studenterna
själva, det är ett sätt att få in en fot i
branschen. Expressen kräver i vanliga
fall att de vikarier som tas in har ar­
betat på andra tidningar, men om man
gör bra ifrån sig som praktikant finns
en god chans att få sommarvikariat
även utan tidigare erfarenhet.
– Vi skulle aldrig ta in någon direkt
från journalistutbildningen som vikarie
om de inte haft praktik här, säger Ste­
fan Sjöström.
Journalistutbildning är dock ing­
enting som krävs för att få jobb på
Expressen. Det är viktigare med rätt
egenskaper och framför allt ett intres­
se för kvällstidningar.
– De som vi anställer måste fungera
på kvällstidning. De ska ha bredd, gilla
alla olika ämnen som Expressen beva­
kar, kunna skriva och ha glimten i ögat,
säger Stefan Sjöström.
Det finns både fördelar och nackde­
lar med de nyutexaminerade journalis­
terna, anser han. De saknar vissa bas­
kunskaper, bland annat hur man får
tag i personer som är svåra att nå. Men
de är också entusiastiska och lär sig
fort. Dessutom ser de saker med and­
ra ögon och kan hitta nya vägar.
12 maj – 1 juni 2011 Journalisten 9
utbildning, å sen?
4
... största journalistutbildningarna
Foto eleonor Björkman
Foto sandra pettersson
Här kan du
också bli
journalist
1 Södertörns högskola, Flemingsberg
2 Mittuniversitetet, Sundsvall
Fem journalistutbildningar
Fyra journalistutbildningar
Praktik: Ja, tio veckor på Journalistik och multimedia, som är den
största utbildningen. Möjlighet till en termins praktik på Journalistik
för akademiker, möjlighet till tio veckors praktik på Journalistik med
samhällsstudier och Journalistik, människa och miljö.
Praktik: Ja, fyra månader (en termin) på det ettåriga och det treåriga
journalistprogrammet.
Foto jmg
Uppföljningar: Görs sedan 2009. 70 procent av studenterna jobbar
som journalister två år efter att de har gått ut, 67 procent efter fem
år. 11 procent jobbar med information och PR. Tillfälliga anställning­
ar dominerar de första åren, efter fem år har 60 procent av dem som
fortsatt som journalister tillsvidareanställning.
Foto tomas ohlsson
Uppföljningar: Görs sedan 2007. Senaste undersökningen från 2011
gäller studenter som påbörjade sin utbildning 2003­2004 (då hade
det ettåriga programmet bara sex veckors praktik). Av dem jobbar 66
procent som journalister, 11 procent är informatörer och 18 procent
har annat arbete. 72 procent har tillsvidareanställning, men då räk­
nas även de som inte jobbar som journalister in.
3 JMG, Göteborg
4 JMK, Stockholm
(Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs
universitet)
(Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Stock­
holms universitet)
Två journalistutbildningar
Fyra journalistutbildningar (egentligen fyra kurser, två typer av
examina)
Praktik: Ja, fyra månader (en termin) på Magisterprogrammet, två
veckor på kandidatprogrammet.
Uppföljningar: Görs sedan 2002. Senaste undersökningen gäller de
studenter som gick ut vårterminen 2009. Av dem jobbar 68 procent
som journalister, 20 procent har annat arbete. Andelen som jobbar
som journalister ligger i stort sett oförändrat sedan 2002. 28 procent
har fast anställning efter 1­2 år och 55 procent har fast efter 5 år.
10 Journalisten 12 maj – 1 juni 2011
Praktik: Ja, fyra månader (en termin) på Journalistisk produktion
och möjlighet till tio veckors praktik på Masterprogrammet.
Uppföljningar: Inga systematiska uppföljningar, ska börja med sam­
ma typ av uppföljning som JMG.
Högskola/
universitet/
yrkesutbildning
n Akademi
Båstad
n Dramatiska
Institutet
n GTV
n Högskolan
Jönköping
n Kompetens­
torget
n Linnéuniver­
sitetet
n Luleå Tek­
niska univer­
sitet
n Lunds uni­
versitet
n Medieinsti­
tutet i Sverige
AB
n Nordens
Fotoskola, Bi­
skops Arnö
n Poppius
journalistskola
n Umeå uni­
versitet
n Örebro uni­
versitet
Folkhögskolor
n Bona
n Finska folk­
högskolan
n Jakobsberg
n Kaggeholm
n Kalix
n Ljungskile
n Molkom
n Nordiska
n Skurup
n Strömbäck
n Södra Vät­
terbygden
n Tollare
n Vara
n Viebäcks
n Ålsta
n Ädelfors
Vi har inte
längre någo
de etiska
t bråk i Sveri
riktlin
ge, alla
nya uppdraget jerna. Det är väl
delvis därfö håller sig till
.
r jag fått det
RichARd
BeRgStR
öm, ny Vd
här
föR euRopei
SkA läkemed
elSindu
StRinS BRAnSch
oRgAniS
Ation
Vetenskapligt seminarium
för journalister:
Läkemede
lsVärlden
. Oberoend
e om läkem
edel.
DRÖMMEN
LEVER
ÈVŒrden
har
andra beho
vÇ
det
är inte lätt
att få in apotek för regeringen
ens experts
i vården.
töd
Onsdagen den 1 juni 2011 kl 10.00 - ca16.00
Vetenskapligt seminarium för journalister där
forskare och läkare presenterar forskning kring
solens betydelse för hälsa och sjukdom.
Kaffe serveras från kl 10 och föreläsningarna startar 10.15.
Vi äter lunch tillsammans och därefter fortsätter föreläsningarna
fram till ca 16.00.
Det finns utrymme för frågor, diskussioner och möjlighet till intervjuer
med de enskilda forskarna.
Plats: Clinical Reserach Centre, CRC, ingång 72
Skånes universitetssjukhus i Malmö.
Lokal: Seminarierum 7
Välkommen!
Seminariet är ett samarrangemang mellan Lunds universitet och
Region Skåne
Anmälan senast den 26 maj till katrin.stahl@med.lu.se,
tel. 046-222 01 31.
MIchel GoldMan,
de som trodd
skulle ge svar e att hugo-projekte
t
på livets gåtor
bet. men
gick
nu
den om att frodas nästa dröm
.
människan kartlägga alla
s proteiner.
Solen, sjukdom och hälsa
Kunskaps
akuten. Vi
går
Läkemedelsvärlden söker
två medicinjournalister
Fetmakiru
konsekve rgins
nser
Trots 7 000
operationer
mot fetma
i år
läkemedelsuppvet ingen hur
taget påverka
s.
igenom läkem
3
Maj 2011. Pris
75 kr.
Många akadem
iska
utifrån utan sätter forskare vill inte släppa
in någon
själva ihop små
sen inte går att
kliniska prövnin
använda sig av.”
gar som
chef för eU-saTsnInG
en InnovaTIve
LäkemedelsV
ärlden. Oberoe
nde om läkeme
del.
24 timmar
Hur lŠng
e Šr det?
»Detektivarb
etet
pågår «
Mars 2
apotek och vårdce
ntraler h
utvecklat ett
eget system f
ge medicin till
de
Trots att de nu papperslö
ska
hur det blir med få vård v
läkemedlen
depressio
n.
alla vill förstå
sambandet mellan
pandemin och
narkolepsi. Men
det är inte säkert
att det går.
InITIaTIve
ILLEGALA
PATIENTE
Apoteken
skyller på
leverantörerna när
kunderna
får
vänta på
sina läkeme
del.
edlen mot
MedIcInes
Personal ställs
mot läkemedel
Cancer. PARP
hämmarnas framt
Snart väntas
efterföljarna
till Waran och
hela vårdens
struktur utmanas.
Kunskapsak
uten. Att bryta
den onda cirkeln
Trots nedslåend
e fas
III-studie finns
tron
på genombro
tt kvar.
vid hjärtsvikt.
CHEFREDAKTÖR, tillsvidareanställning
Vi söker en publicistisk chef och ansvarig utgivare för vår tidning
och webb. Som chefredaktör leder du arbetet på redaktionen och
är tidningens främsta röst utåt. Du har koll på läkemedels- och
apoteksbranschen, forskningen, politiken och vården och har lust
att leda en fortsatt positiv utveckling för tidningen.
NYHETSREPORTER, föräldravikariat
Vi söker också en vikarierande medicinjournalist till tidningen
med särskilt fokus på nyhetsrapporteringen på webben. Du är en
prestigelös och kreativ person som alltid har ett granskande öga,
ser helheten i nyhetsfloden och trivs att arbeta i nyhetstempo.
Sista ansökningsdag är den 19 maj. Sök idag, urval och
intervjuer sker löpande. Mer information om tjänsterna och
kontaktuppgifter hittar du på www.lakemedelsvarlden.se.
Välkommen med din ansökan!
Program: www.med.lu.se/genvaegar_foer_media
www.med.lu.se
www.skane.se
Läkemedelsvärlden ges ut av, men är redaktionellt
oberoende från, Apotekarsocieteten. Föreningen
är ideell och öppen för alla som är intresserade av
läkemedelsforskning, läkemedelsproduktion eller
läkemedelsanvändning och har 6 000 medlemmar.
Läs mer på www.apotekarsocieteten.se
Svensk Jakt är Sveriges största jakttidning. Den
ges ut av Svenska Jägareförbundet och är en
medlemstidning. Upplagan är cirka 142 000
exemplar. Centralredaktionen ligger på Öster
Malma, tre mil norr om Nyköping. Nu söker vi en:
Redaktionssekreterare
Vi söker en vass nyhetsjägare som kan vara såväl en
fullfjädrad sportreporter som en bred och
mångsidig allmänreporter. Du kommer periodvis att
jobba mycket med sport, främst i Sydsverige men vid
behov också på andra håll i Sverige och utomlands.
Som allmänreporter deltar du i det nyhetsarbete som
normalt utförs vid TT:s redaktion i Malmö.
På nyhetsbyrån arbetar vi oftast under stor tidspress
och det krävs ett nära samarbete med kollegor på den
egna redaktionen och på TT:s andra redaktioner.
Frågor om tjänsten besvaras av
sportchefen Lars Markusson, tel 08-692 26 00,
och av Cecilia Klintö, chef för TT:s
Malmöredaktion, 040-10 05 00.
Ansökan till Britta Eliasson senast den 25 maj
E-post: britta.eliasson@tt.se
Adress: TT, 105 12 Stockholm
Tidningarnas Telegrambyrå är Nordens största nyhetsbyrå sedan mer än 80 år
tillbaka. TT ägs av de största tidningarna och mediebolagen bakom dem.
Som redaktionssekreterare har du en central roll i allt som rör tidningen. Du håller ihop helheten från planering till tryck, tillsammans
med chefredaktören. Arbetet är varierande och krävande. För att
lyckas måste du vara en strukturerad ordningsmänniska som gillar
att ha många bollar i luften samtidigt.
Vi tror att personen vi söker har:
• erfarenhet av arbete som redaktionssekreterare
• arbetat som skrivande journalist och redigerare
• vana av att redigera i InDesign
• ett bra bildseende och vana av textredigering
• relevant utbildning inom området eller motsvarande kunskaper förvärvade på annat sätt
Den sökande behöver inte vara jägare, men det är en merit som
värderas högt.
Följande ord tror vi passar in på rätt person:
Positiv, nyfiken, öppen, idéerik, framåtskridande, noggrann, stresstålig och flexibel.
För mer information kontakta chefredaktör Magnus Rydholm på
0155-24 62 94 eller 070-319 66 76.
Fackliga kontaktpersoner Helena Österberg 015524 62 29, JTF, eller Markus Olsson 070-339 90 35,
Akademikerförbundet.
Ansökan skickas senast 25 maj till Svensk Jakt,
Öster Malma, 611 91 Nyköping eller via mejl till
jobba@jagareforbundet.se.
12 MAJ – 1 JUNI 2011 Journalisten 11
nyheter
175 kronor för
en skivrecension Ointresse
för försämrad
öppenhet inom EU
Solidaritetsträffen ledde till att nöjesfrilansar-
na bildade ett nätverk och skrev ett brev till företagsledningen. Efter ett möte mellan redaktionsledningen och ett par frilansar skrevs arvodena
upp med kollektivavtalets värde sedan 2007 och
skivrecensionerna höjdes till 175 kronor.
– Skivrecensionerna var det som höjdes allra
mest, vilket är en indikator på att det fortfarande är väldigt låga nivåer, säger Marie Blomgren,
klubbordförande på NWT. Det är därför vi har
kallat till förhandling nu enligt frilansavtalet för
att se vart det kan leda. Exempelvis måste ersättning utgå om man vill använda frilansarnas material mer än en gång och om de jobbar på obekväm arbetstid.
”Niklas”, som inte vill förekomma med eget
namn, har ett annat jobb vid sidan av och har under flera år skrivit recensioner för NWT för att
det är roligt. Men med tiden har han insett att
det är för dåligt betalt och han är besviken på att
en mångmiljonkoncern som NWT inte är villig
att ge arvoden som ligger i nivå med övriga branschen.
– Det är så retligt för det handlar om småsummor. Där satt vi alltså, vuxna människor, och tjafsade om tio kronor hit eller dit. Jag är fackligt aktiv
på min ordinarie arbetsplats och har aldrig varit
med om ett sådant totalt ointresse att prata om
något annat än just kronor och ören. Det är helt
sanslöst.
Mats Muregård, VD på Nya Wermlands-
Tidningens AB, säger att ersättningen förhandlas fram inför varje enskilt uppdrag och om det
inte är tillfredställande kan man alltid välja att göra
något annat. Han tycker inte att koncernens goda
resultat spelar någon roll för ersättningen.
– Jag förstår inte vad det har med saken att göra,
och vad andra tidningar gör har jag ingen uppfattning om. När vi är överens med en person om ett
uppdrag och när vi är överens om ersättningen så
gäller det. Konstigare än så är det inte.
Men nu vill väl de återkommande frilansarna
ha mer betalt?
– Ja det vill väl alla? Det är fortfarande så att vi
följer de enskilda avtal som träffas.
Jonatan Westin
12 Journalisten 12 maj – 1 juni 2011
Öppenhet i EU har blivit en
försvarsfråga – av tio år gamla segrar. Rätten till insyn är
nu en minoritetssynpunkt
trots nytt löfte om deltagardemokrati.
En stridsfråga väcks till liv efter att
ha legat i dvala i drygt tre år.
Lissabonfördraget, EUs nya
grundlag, ger varje medborgare
rätt till att ”delta i unionens demokratiska liv”, och rätt till tillgång
till handlingar från alla EUs institutioner; i dag enbart från kommissionen, parlamentet och ministerrådet.
Kommissionen, EUs dagliga
ledning, föreslår nu att den här
fördragstexten omsätts i nya rättsregler.
Så långt är det ganska enkelt.
Men våren 2008 lanserade den
då ansvarige kommissionären
Margot Wallström en mer omfattande ändring av reglerna.
Det fick hård kritik.
Nu flyter den kritiken samman
med behandlingen av den nya
tekniska Lissabon-tillpassningen.
Wallströms förslag från 2008
innebär bland annat:
■ Handlingar som inte har registrerats, eller formellt överlämnats
från en institution till en annan,
definieras inte som handlingar.
■ Förvaltningsfrågor och domstolsärenden undantas helt.
■ Skydd av personuppgifter väger
tyngre än rätten till insyn.
■ Medlemsländerna får lov att
blockera utlämnande av dokument som de har skickat till Bryssel. I dag skall de bara höras.
EU-parlamentet som skall godkänna de här förändringarna
markerade sitt motstånd för två
år sedan.
Sedan dess har inget riktigt
hänt – fram till nu.
På en hearing arrangerad av EU-
parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter i april
gick polemikens vågor höga.
Michael Cashman, brittiska Labour och huvudansvarig för par-
Foto ERiC ViDaL
I höstas höll journalistklubben på Nya Wermlands-Tidningen ett solidaritetsmöte tillsammans med Frilans riks och frilansklubben
i Värmland. Till mötet kom
främst nöjesfrilansar som uppmärksammade att NWTs arvoden ligger långt under det normala och att de inte skrivits upp
på flera år. En skivrecension gav Mats Muregård
75 kronor och för en konsertrecension på 3 000
tecken betalades i de flesta fall inte mer än 600
kronor.
Foto nWt
Frilansarvodena från Nya Wermlands-Tidningen ligger långt under det rekommenderade, trots att koncernen går med stor vinst.
– Vi träffar avtal vid varje enskilt tillfälle och
om man inte är nöjd kan man alltid välja att
göra något annat, säger VD Mats Muregård.
På hearingen i eU-parlamentet om försämringar av öppenheten inom eU
var debatten hetsig. Men försvaret av de gällande reglerna har blivit en
minoritetsståndpunkt bland eU-länderna.
Det är tyvärr
inte så många
medlemsstater som kan
sägas vilja öka öppenheten.”
Beatrice Ask, justitieminister
lamentets behandling, beskrev
de föreslagna ändringarna som
en demokratisk förolämpning.
Anneli Jäätteenmäki, finländsk
liberal, sa att föreslaget försvagar
medborgarnas tilltro till systemet.
EU-ombudsmannen Nikiforos Diamandouros kunde inte
finna något försvar för de föreslagna begränsningarna av rättten till insyn.
Den här kritiken har stöd från
Sverige och fem-sex andra öppenhetsvänliga – men små –
länder i det beslutande ministerrådet.
Försvaret av de gällande regler-
na från 2001 har blivit en minoritetsståndpunkt i EU.
– Det är tyvärr inte så många
medlemsstater som kan sägas vilja öka öppenheten – kanske snarare minska den – och då tycker
vi att det är bättre att hålla fast vid
den nu gällande förordningen,
säger justitieminister Beatrice
Ask, som hade en utsänd medarbetare på hearingen.
Varken Ungern som är EU-ordförande under våren, eller Polen
som övertar klubban den 1 juli,
deltog med någon officiell representant.
Hubert Szlaszewski, som representerade kommissionen,
sade att han enbart hade sysslat med insynsfrågor i två veckor men menade mot bakgrund
av sina nyvunna erfarenheter att
problemen är små.
– Om det är något jag inte hittar
så googlar jag bara, berättade han.
Ointresset för, och motståndet
mot säkrad öppenhet får nu några
av de aktiva parlamentarikerna att
tveka om strategin.
Heidi Hautala, finländsk ledamot för de Gröna och ledande öppenhetsförespråkare, ser ett dilemma:
– Lissabonfördraget stärker
rätten till insyn, men kommissionen och många medlemsländer drar åt motsatt håll. Jag måste
konstatera att de nuvarande reglerna är bättre än de som kommissionen föreslår.
Den svenska regeringen bedö-
mer också att anfall kan bli ett farligt försvar:
– I stället för att fullfölja hela processen, där parterna står mycket
långt ifrån varandra, kan det vara
en god idé att avvakta med den delen av revisionen. Tillpassningen
till det nya fördraget bör behandlas
separat, säger Beatrice Ask.
staffan Dahllöf
senaste nytt: journalisten.se
Avvisar
sågning av
förslag till
ny grundlag
Det betyder
inte särskilt
mycket.”
Yttrandefrihetskommittén bad
om synpunkter på ett förslag med
tre olika modeller för en ny grundlag; en ansvars-, en verksamhetsoch en ändamålsmodell.
Fyra, högt räknat fem, av svaren
är entydigt positiva. Statens kriminaltekniska laboratorium, Kronofogdemyndigheten, Datainspektionen, och Civil Rights Defenders
(tidigare Helsingforskommittén)
tillstyrker någon av modellerna.
Rikspolisstyrelsen anser att
kommitténs ”generella överväganden förefaller rimliga.”
Kritikerna är, försiktigt skrivet,
något fler.
32 av i allt 58 yttranden ifrågasät-
ter eller underkänner kommitténs
utspel. De efterlyser en analys av
hur de nuvarande grundlagarna
fungerar, en analys av förhållandet till EU-rätten, och de förordar med varierande eftertryck att
Tryckfrihetsförordningen (TF) och
Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL)
bibehålls.
Till de här kritikerna hör Åklagarmyndigheten, Svea hovrätt,
Förvaltningsrätten i Göteborg,
juridiska fakultetsnämnderna i
Stockholm och Uppsala, Advokatsamfundet, Sveriges Tidskrifter,
Bonnier, TV4, TU, LO och TCO.
JO Hans-Gunnar Axberger talar
om en polemisk slagsida i betänkandet, och om ett felaktigt och defensivt perspektiv på EU-frågorna.
Yttranden som avvisar själva
utgångspunkten om behov av en
ny grundlag kommer vidare från
Journalistförbundet, Sveriges
författarförbund, Svenska förläggarföreningen, Stampen AB,
Sveriges Television och Sveriges
Radio.
En rätt kraftig sågning?
– Jag tycker nog att vi har fått en
ganska bra genomgång av de tre
modellerna. Att man tycker att TF
och YGL skall vara kvar är inget vi
Foto Bertil ericson/scanPiX
32 remissyttranden avvisar
själva betänkandet om ny
tryck- och yttrandefrihetsgrundlag.
– Det var inte vad vi frågade
om, säger kommittéordföranden Göran Lambertz.
Bara 5 av 58 svar på Yttrandefrihetskommitténs förslag till ny grundlag var odelat positiva. Inget problem hävdar kommitténs
ordförande Göran Lambertz.
har frågat om, säger kommitténs ordförande Göran Lambertz.
Men 32 invändningar mot hela upplägget?
– Vi ville se synpunkter på de tre modellerna, och har valt att remittera på
det här sättet. Det betyder inte särskilt
mycket.
Så kommittén går vidare?
– Det gör vi förstås, och så tar vi hand
om synpunkterna om EU-rätten. Men
vi har inte tagit ställning till vad vi skall
föreslå, det gör vi i oktober.
Göran Lambertz säger att kommit-
tén kommer att slå ihop ansvars- och
verksamhetsmodellen till ett alternativ,
men även jobba med en efterlyst ”lappaoch-laga-lösning” av gällande lag.
Till de öppna svenska konflikterna
med EU-rätten hör inte offentlighetsprincipen. EUs regler om öppenhet styr
EUs institutioner, inte medlemsländernas förvaltningar.
Men andra EU-beslut påverkar öppenheten i både EU och Sverige, såväl
som yttrande- och tryckfriheten.
Det gäller dataskyddsdirektivet (Pul),
direktivet om datalagring, regler för förtalsmål, och förbud mot yttranden som
stöder terrordåd.
Kommerskollegium antyder i sitt yttrande att konfliktytorna kan växa, och
bli fler.
Kollegiet förutsätter att det slutgiltiga
förslaget ”beaktar principerna om den
fria rörligheten för varor, tjänster, personer och kapital på den inre marknaden.”
Staffan DahLLöf
Källa: Remissyttranden över SOU 2010:68,
PM 70
Journalisten, Seniorjournalisterna
och Svensk Presshistorisk förening
inbjuder dig att
berätta din historia
Alla seniorjournalister i Sverige inbjudes att skriftligt och/eller i
bild berätta om ett speciellt tillfälle från sin aktiva tid i yrket. Det
kan vara roligt, spännande, intressant eller ovanligt. Helt enkelt
något som skildrar journalistlivets glädjeämnen och vedermödor.
Avsikten är att skildringarna tillsammans ska ge en bild av de
senaste 40 till 70 årens journalistiska arbete.
Alla skildringar kommer att överlämnas till Presshistoriska arkivet. Dessutom kommer alla som skickat in en seriös skildring att
belönas med bokverket Svensk Presshistoria i fyra band. (Vi har
400 exemplar.)
Några av bidragen kommer att publiceras i Journalisten och då
utgår förstås ersättning.
Blir det möjligt ska också en samlingsbok ges ut och då utgår
särskild symbolisk ersättning för de medverkande i denna.
Skildringen bör vara högst 8 000 nerslag, bildbidrag välkomnas.
Vinsten för alla med det här projektet är att den här tidens
journalistiska arbete blir dokumenterat och ger alla en bättre bild
av detta yrkesliv.
Jury för boken är representanter för Journalisten, Seniorjournalisterna och Svensk Presshistorisk förening.
Bidragen ska sändas digitalt till: qr@journalisten.se eller till Historien, Journalisten, Box 1116, 111 81 Stockholm, senast den 31
augusti 2011.
Lämnar du in bidraget i receptionen hos Journalistförbundet,
Vasagatan 50 i Stockholm, får du bokverket direkt i din hand.
Vill du ha bokverket hemskickat till dig måste du betala portot.
Information om projektet kan fås av
Seniorjournalisten: Östen Johansson 070-692 62 00 eller
Svensk Presshistorisk förening: Lars Åke Engblom 070-144 370.
12 maj – 1 juni 2011 Journalisten 13
nyheter
Höjda medlemsavgifter
■ Journalistförbundets kongress beslutade att
Kritik mot FS-utredning
■ Journalistkongressens dechargeutskott rikta-
Allmän handling i Jönköping
– men inte i Stockholm
Tryckfrihetsförordningen
tolkas olika av olika kammarrätter i landet. Handlingar
som lämnas ut i Jönköping
lämnas inte ut i Göteborg och
Stockholm.
– Det råder rättsosäkerhet,
säger Matti Larsson, chefredaktör på nyhetsbyrån Siren.
ge myndigheterna teknisk hjälp
och för att framställa nationell
statistik, men enligt kammarrätten Göteborg räcker det inte för
att de ska anses vara expedierade
och allmänna handlingar. Polismyndigheten behövde alltså inte
lämna ut uppgifterna.
Kammarrätten i Stockholm
Foto carl-johan söder/sVt
Lämnar SVTs Rapport
14 Journalisten 12 maj – 1 juni 2011
Om uppgifter i polisens datasystem om arbetsskador, Lisa, är allmänna handlingar beror på vilken kammarrätt
i landet man vänder sig till. det visar nyhetsbyrån sirens undersökning.
■ Kammarrätterna gör olika bedömningar av TF
de kritik mot förbundsstyrelsen för att den inte
fullföljt ett uppdrag från kongressen 2008 om
att utreda möjligheterna att införa prov- och studerandemedlemskap.
Någon ordentlig utredning har inte gjorts, enligt utskottet, som menar att förbundsstyrelsens
utredning av rapporten Medieförbund eller yrkesförbund? För vilka? inte består av mer än någon
enstaka mening. Och att det efter att ha intervjuat personer stod klart att ”FS inte tänkt lägga
något förslag i enlighet med motionärernas förslag och att det därför inte lades några resurser
på en utredning”.
HL
■ Morgan Olofsson, Rapport-chef, blir ny kommunikationschef på Arbetsmiljöverket från augusti.
– Jag har ett brinnande intresse för de frågor jag ska jobba med: värdegrundsarbete
och att bygga bra arbetsplatser.
En lockelse är också att få ta ett
större grepp om en fråga i stället för att kunna mycket om lite,
säger han.
Morgan
Morgan Olofsson konstateOlofsson
rar att han ”varit 21 år på två sidor om en gräsmatta” – först på
Ekot och sedan på SVT. Att nu sluta på SVT, där
han varit programledare, korrespondent och
chef är ”omtumlande.”
– Det är svårt att lämna, men mycket lätt att
gå till det nya.
De senaste åren har Olofsson parallellt med
chefsjobbet pluggat en fil kand i sociologi och
företagsekonomi med inriktning mot värdegrundsfrågor och ledarskap. Det har bidragit
till beslutet att gå vidare, men också varit givande för honom i chefsrollen på Rapport, säger han.
Morgan Olofsson kliver av som ansvarig utgivare för Rapport redan nu.
HLU
Foto Bertil ericson/scanPiX
Foto scanPiX
medlemmar med högst löner ska betala högre
medlemsavgift än lågavlönade.
Journalister som tjänar över 40 000 kronor
får en månadsavgift på 335 kronor
från och med första juli 2013, en
total höjning med 45 kronor.
De i de lägsta inkomstnivåerna får en höjning med fem
kronor i månaden. Det gäller
alla som tjänar upp till 20 000
kronor per månad. Journalister Fem kronor per
som tjänar upp till 20 000 kro- månad blir höjnor får med de nya avgifterna ningen för de med
betala 255 kronor per månad i lägst inkomst.
avgift.
Kongressen gick därmed emot förbundsstyrelsens förslag om nya steg i avgiftstrappan, men
med mindre skillnader mellan de med lägst och
högst inkomst.
Totalt beräknas Journalistförbundet få in tio
miljoner mer på de nya avgifterna under tre år,
än med nuvarande avgifter.
HL
Nyhetsbyrån Siren har under
några månader drivit parallella
tvister mot myndigheter i olika
kammarrätter för att belysa osäkerheter om hur Tryckfrihetsförordningen, TF, tillämpas i förvaltningsdomstolarna.
Siren begärde att få ut anmälningar om arbetsskadetillbud ur
polisens datasystem Lisa (Lokalt
informationssystem för sammanställning av arbetsskador
och tillbud) från olika polismyndigheter.
I Skåne, Kalmar och Uppsala län
avslog polismyndigheterna begäran. Siren överklagade avslagen
till kammarrätterna i Göteborg,
Jönköping och Stockholm.
Kammarrätten i Göteborg kom
fram till att uppgifterna i Lisa inte
är allmänna handlingar. För att
bli det måste de vara upprättade,
vilket sker när de expedierats –
det vill säga när de skickats till en
annan myndighet eller enskild,
eller då handlingen hålls tillgänglig för avhämtning.
Visserligen hade tjänstemän på
Rikspolisstyrelsen haft tillgång
till handlingarna för att kunna
gjorde samma bedömning och
fastställde avslaget från Polismyndigheten i Uppsala län.
Men kammarrätten i Jönköping anser att samma handlingar måste anses expedierade då
företrädare för en annan självständig myndighet (RPS) fått ta
del av dem. De allmänna handlingarna ska således lämnas ut.
Matti Larsson på Siren tycker
att det är mycket oroväckande att
domstolarna gör så olika bedömningar av vad TF säger när de får
ta ställning till samma tvister och
med samma underlag.
– Det handlar om grundläggande frågor: vad som är allmänna
handlingar och inte, om de kan
lämnas ut eller inte och det handlar om efterforskningsskyldigheten. Det rör sig inte om några obskyra, perifera bestämmelser i
sekretesslagen.
Siren begärde också att läns-
rätter i landet skulle lämna ut allmänna handlingar av en viss typ
som inkommit eller upprättats
under en viss vecka.
Länsstyrelsen i Östergötland
avslog begäran med motivering-
en att det skulle krävas alltför
omfattande efterforskningar för
att få fram handlingarna och att
man inte hade tid att leta reda på
dem eftersom begäran inte var
tillräckligt preciserad.
Siren överklagade beslutet.
Kammarrätten i Jönköping
konstaterar att allmän handling
på begäran ska lämnas ut genast
eller så snart det är möjligt. Rättten anser att begäran var tillräckligt preciserad.
Även länsstyrelserna i Jämt-
land och Gävleborg vägrade att
lämna ut motsvarande handlingar som Siren ville få ut. Liksom i
Jönköping kom kammarrätten i
Sundsvall fram till att handlingarna skulle lämnas ut.
Men när kammarrätten i Göteborg prövade ett avslag på Sirens
begäran att få ut handlingar från
länsstyrelsen i Örebro instämde man i länsstyrelsens uppfattning att begäran inte var tillräckligt preciserad.
Nyhetsbyrån Siren kommer
att begära prövningstillstånd
för fallen i Högsta förvaltningsdomstolen.
– Det är inte fråga om olika bedömningar på fiskal nivå, utan
det visar sig att det finns stora
skillnader hur man gör bedömningar högt upp i rättsapparaten. Det behövs ett klarläggande av vad som gäller, säger Matti
Larsson.
Håkan Lindqvist
nyheter från journalisten.se
Journalisten sammanfattar den senaste periodens medienyheter från vår hemsida. Och berättar vad som hände sedan.
21 april Bildjournalister
dödade i libyen
■ Den brittiske fotografen och filmaren Tim Hetherington och den amerikanske fotografen Chris Hondros dödades i samband med att de bevakade
konflikten i Libyen.
21 april Över 80 attacker
mot pressen i libyen
■ Committe to Protect Journalists
(CPJ) har dokumenterat över 80 fall
av attacker riktade mot pressen sedan de politiska oroligheterna utbröt
i Libyen.
29 april
Journaliststudent
utvisad från Kuba
■ Bildjournaliststudenten Sandra
Charina Lundin skulle göra sitt examensprojekt på Kuba men utvisades
sedan hon fotograferat och intervjuat
invånare om deras utsatta situation.
2 maJ Ökade hot väntas
mot redaktioner
■ Många chefredaktörer och VDar på
svenska tidningsföretag tror att hoten
mot journalister kommer att öka, visar en undersökning som TU gjort.
26 april SVT granskar
Fas 3-jobben i landet
2 maJ andelen tillfälligt
anställda har ökat på Sr
■ Sveriges Television ska granska
och kartlägga de så kallade Fas 3-jobben runt om i landet och uppmanar
allmänheten att hjälpa till. Via sajten
SVT.se/fas3 kan allmänheten bidra
med tips och berättelser, titta på inslag och följa granskningen.
■ Andelen visstidsanställda på Sveriges Radio uppgick till 35 procent när
journalistklubben på SR kartlade anställningsformerna hos medarbetarna under en dag.
27 april låga arvoden
på Nationell idag
■ Nationaldemokraternas tidning Nationell Idag söker skribenter till sommaren. Ersättningen för en artikel
som fyller en helsida är 500 kronor.
Den låga ersättningen beror på att
tidningen i princip drivs ideellt, enligt
chefredaktören.
27 april Gick nio mil
till handbollsmatch
■ Mikael Hallqvist, webbredaktör på
Kristianstadsbladet, lovade gå mellan
Kristianstad och Ystad om IFK Kristianstad förlorade en match mot IFK
Ystad. När det blev förlust var det bara
att infria löftet och börja knata. Mikael
Hallqvist hann fram till returmatchen
som Kristianstadslaget vann.
28 april Centrala
förhandlingar på UNT
■ 13 förhandlingspunkter ska avverkas i centrala förhandlingar mellan
Upsala Nya Tidning och Journalistförbundet. Ledningen har sagt upp de lokala avtalen och vill förlänga arbetstiden, vilket fått journalistklubben på
UNT att ställa flera skadeståndskrav.
28 april Kongolesisk
journalist får stanna
■ En journalist från Kongo-Kinshasa,
som är bosatt i Lindesberg, får stanna
i Sverige. Migrationsdomstolen upphävde Migrationsverkets beslut och
beviljar honom flyktingstatus och permanent uppehållstillstånd.
4 maJ Får sluta efter
stämning till aD
■ Frilansen Linn Ohlsson gick med
på att Journalistförbundet skulle
driva hennes fall till Arbetsdomstolen. Nu plockar SR Göteborg bort både henne och programledarkollegan
från jobbet på Morgonprogrammet.
4 maJ SVT-klubben vill
se över muntliga avtal
■ Journalistklubben på Sveriges Television tycker att SVT har brutit mot
ett muntligt avtal med journalistklubben om villkoren för sommarvikarierande utrikeskorrar. Nu vill klubben se
över alla muntliga överenskommelser
med företaget.
6 maJ Sweden rock
backar om Sydöstran
■ Först nobbades Sydöstran ackreditering till Sweden Rock-festivalen.
Men nu har parterna kommit överens
och tidningen får sin ackreditering.
6 maJ Få lärare känner
till meddelarskyddet
■ Av tusen tillfrågade lärare känner
endast 29 procent till det grundlagsfästa meddelarskyddet, visar en undersökning som Lärarnas Tidning gjort.
9 maJ Ola lindholm tar
timeout från Kp
■ Kamratpostens chefredaktör Ola
Lindholm är misstänkt för och åtalad
för ringa narkotikabrott. Han hävdar
att han är oskyldig men väljer själv att
ta time out från tidningen.
...och sen då?
Väntar på
beslut i AD
Frilansen Linn Ohlsson gick
med på att låta Journalistförbundet driva hennes fall till
Arbetsdomstolen. Nu får hon inte
längre jobba kvar på SR Göteborg.
- Jag ångrar mig fortfarande inte.
Det här är en extremt viktig principfråga, säger Linn Ohlsson.
Linn Ohlsson hade jobbat på Sveriges Radio i närmare tio år, alltid som
visstidsanställd eller frilans, när Journalistförbundet frågade om man fick
driva hennes fall med målet att få henne anställd. Enligt förbundet är hon
ett klockrent exempel på hur mediearbetsgivare smiter från sitt arbetsgivaransvar.
I slutet av mars i år lämnades stämningsansökan in till AD. Den 18 april
fick både Linn Ohlsson och hennes
tillsvidareanställda kollega Anna
Olofsson beskedet att de inte får jobba
kvar som programledare på Morgonprogrammet, som de lett tillsammans
sedan juni 2009. Anledningen som
gavs var att programmet ska förnyas.
Det är en förklaring de har svårt att
köpa – inte minst för att de fått mycket beröm och inte har sett någon analys av varför eller hur programmet ska
göras om.
– Jag kan inte komma till någon annan slutsats än att det här handlar om
den förhandling som Linn är indragen i. Den misstanken är svår att göra
sig av med, säger Anna Olofsson, som
också sitter i styrelsen för journalistklubben på SR Göteborg.
– Är det så är det verkligen under
all kritik. Det sänder signalen att om
du vågar stå upp för din rätt på SR
så blir du straffad. Och det skapar
i sin tur medarbetare som är rädda
och inte vågar visa mod, säger Anna
Olofsson.
Till saken hör att SR Göteborg redan i december, då förhandlingarna
om Linn Ohlssons anställning hade
inletts, inte ville förnya hennes kontrakt – den gången med öppen hänvisning till förhandlingarna.
Kanalchefen på Sveriges Radio Göteborg, Ylva M Andersson, avfärdar
dock att det finns ett samband mellan
förhandlingarna och beslutet att byta
ut de två programledarna. Hon säger
att en omgörning av Morgonprogrammet var ett beslut hon tillsammans
med P4-chefen tog tidigt efter att hon
tillträtt i vintras.
foto privat
ur vårt nyhetsflöde på webben
Linn Ohlsson får inte längre arbeta
kvar på Sveriges Radio Göteborg.
Linn Ohlsson konstaterar att hur
det än är med orsakssambanden så
ser processen ut att kunna kosta henne ”fruktansvärt mycket”:
– Jag älskar verkligen Sveriges Radio och public service. Jag vill vara
precis där jag är nu. Men när folk frågar varför jag orkar låta facket driva
mitt fall tänker jag: vad är alternativet?
I dag verkar olika stationer och program inom SR hantera frågan om firmor på olika sätt – ingen vet vad som
gäller och det skapar orättvisor. Att få
en dom som sätter ner foten i den här
frågan blir en vinst för både SR och firmorna. SR har också sagt att man vill
styra upp hur man använder firmor.
Rent generellt anser Linn Ohlsson
att Journalistförbundet centralt jobbar
för lite med frågor som gäller frilansar
och vikarier.
– Det är stötvisa insatser. Väldigt
mycket handlar fortfarande om fastanställdas villkor och löner, fast vi andra är så många nu. Det är jättebra att
man driver mitt fall, men det finns
många fler i samma situation, säger
hon.
I de lokala och centrala förhandlingar som föregick stämningsansökan
till AD har Journalistförbundet yrkat
på att Linn Ohlsson ska tillsvidareanställas och få allmänt skadestånd och
ekonomiskt skadestånd avseende
pension, OB-ersättning, med mera.
Förbundet har också yrkat på allmänt
skadestånd för brott mot kollektivavtalet och lagen om anställningsskydd.
Senast den 11 maj, efter Journalistens pressläggning, ska SR Göteborg
yttra sig om stämningsansökan.
HANNA LUNDQUIST
12 maj–1 juni 2011 Journalisten 15
kongressen 2011
strider
■ ”Det fanns ett så
Det är bara på de personliga
frågorna som Jonas Nordling
tvekar med svaren. Annars
verkar Journalistförbundets
nye ordförande säker på sin
sak. Hans drömmar under de
närmaste åren handlar om ett
gemensamt avtal, bättre villkor för bemanningsanställda
och en högre organisationsgrad än i dag.
Jonas Nordling var verksamhetschef på Journalistförbundet när
Agneta Lindblom Hulthén aviserade att hon tänkte avgå. Ganska
omgående blev han tillfrågad av
en bekant om han inte skulle ställa upp som ordförande.
– Jag tog det som ett skämt.
Men under dagarna som följde
kom allt fler propåer, tills han en
dag uppvaktades av en hel delegation med representanter från stora
delar av förbundet.
– Då tog jag frågan på allvar och
började fundera och prata med familjen och mina vänner.
Eftersom det bara var några dagar kvar till sista nomineringsdag
så gick tankarna fort.
– Det fanns ett så tydligt och
kompakt stöd från stora delar av
organisationen och jag är i första
hand politiker och agitator. Så jag
kandiderade.
fakta
Jonas
Nordling
■ Ålder: 42
■ Familj: Sju
barn från 1-18
år, fru. (Vill inte ge namnen
”de har inte
valt offentligheten”)
■ Bor: Bostadsrätt på
Södermalm i
Stockholm
■ Drivkraft:
Starkt rättvisepatos, ”det
var därför jag
blev journalist och därför
jag blev fackligt aktiv.”
■ Om förra
ordföranden: En naturkraft, som
inte lämnar
någon oberörd.
5
Foto tomas ohlsson
Stödet fortsatte och under kon-
gressen valdes Jonas Nordling
med acklamation, alltså utan votering.
Däremot fanns det de som ifrågasatte det lämpliga i att gå från
verksamhetschef till ordförande.
Hade han använt Journalistförbundet som språngbräda till posten?
– Jag skulle säga att jag blev
ordförande trots att jag var verk-
... råd från före detta ordföranden Agneta Lindblom Hulthén till efterträdaren
1
Var ute
i organisationen så
mycket som
möjligt. Gå på
seminarium,
förhandlingar
och se till att
lyssna på medlemmarna.
2
Lyssna på ditt sunda förnuft
och goda omdöme. Man får
inte av bekvämlighet vika ner sig i
frågor eftersom en ordförande företräder förbundet i sin helhet.
3
Lindblom Hulthén
16 Journalisten 12 maj – 1 juni 2011
Satsa mycket tid på sammanhållning i förbundsstyrelsen. Se till att få en förtroendeställning och odla glädjen i det vi
kan göra gemensamt. Innan min
tid gick mycket energi åt till interna
stridigheter. Det har vi inte råd med
i dagsläget.
4
Glöm inte bort grundlagsfrågorna. Just nu går utvecklingen åt helt fel håll och många
inskränkningar hotar yttrandefriheten och tryckfriheten. Här måste
förbundet driva opinion och lägga
mycket energi.
5
Vi är inte en isolerad del
av Sverige, vi är en del av helheten i världen. Man måste jobba för
att andra demokratiska instanser i
omvärlden ska förstå att ägarkoncentrationen inom medierna är ett
problem för alla.
för gemensamt avtal
tydligt och kompakt stöd från stora delar av organisationen”
samhetschef. Innan jag tillträdde
tjänsten var jag mycket mer ute i
organisationen som klubbstödjare
och hade ett större nätverk än vad
jag hade som verksamhetschef.
Däremot menar han att tjänsten
har gett honom en arbetsledarerfa­
renhet som är ovanlig i förbunds­
styrelsen.
– Personalansvar finns i varda­
gen hos många av våra medlem­
mar. Hälften av medlemmarna är
eller har varit arbetsledare.
Att hålla ihop förbundet och ska­
pa ett gemensamt avtal är det vik­
tigaste de närmaste åren, förutom
förstås frågan om anställningsvill­
kor. Om avtalet för bemannings­
anställda kan vara med där kan
han inte lova.
– Det finns bemanningsföretag
därför att arbetsgivarna ser en för­
del med det. Om vi ska få dem att
förbättra det avtalet måste vi arbe­
ta hårt.
Under Jonas Nordlings förra
period i förbundsstyrelsen (2005­
2008) reserverade han sig bara
mot ett beslut och det var rörande
det första bemanningsavtalet, som
slöts med Mediakompetens 2005.
– Vi accepterade anställnings­
former i det, som vi inte hade ac­
cepterat någon annanstans. Jag
tyckte det var fel då, och jag tycker
det är fel nu. Nu har vi accepterat
avtalet i många år och det finns
ingen quickfix för att förbättra det.
Men vi måste arbeta hårt för att de
bemanningsanställda ska få bätt­
re villkor.
På kort sikt är det viktigaste att få
ihop förbundsstyrelsen, att få den
att jobba mot samma mål.
– Vi är olika och har olika erfa­
renheter och vinklar på frågor,
men i grunden måste vi ha sam­
ma mål för vad vi ska åstadkom­
fakta
60 % ... av 111 kongressombud var på
sin första kongress. Enligt Erik
Blix, inbjuden gäst, visade men­
tometerknapparna att 5 procent
var varken man eller kvinna.
gjort.”
När jag bestämmer mig
för att göra något så blir det
Jonas Nordling
ma. Vi har nu ett strålande tillfälle
att prata om hur vi ska arbeta. Jag
skulle vilja ha ett FS som är strate­
giskt, som redan i förväg funderar
över vilka frågor som kan bli aktu­
ella, så att vi kan vara proaktiva och
slipper brandkårsutryckningar.
Medlemmarna ska få bättre
kunskap om vad förbundet gör
för dem. Där menar Jonas Nord­
ling att det funnits en informa­
tionsbrist.
– Nio av tio kanske aldrig be­
höver konkret hjälp av förbundet
centralt. För dem är det viktigt att
veta vad de ändå får för medlem­
skapet. Förutom tidningen, som
är en uppskattad medlemsför­
mån, och olycksfallsförsäkringen,
så ingår så mycket som gör med­
lemskapet värdefullt. Det måste vi
berätta om.
Han vill också stärka Journalist­
förbundet som yrkesförbund. De
etiska frågorna måste tas på allvar
och han hoppas att Yrkesetiska
nämnden, Yen, ska ta större plats.
Men vilka personliga egenska­
per har han då för att passa i sin
nya roll. Svaret dröjer.
– När jag bestämmer mig för att
göra något så blir det gjort. Och jag
jobbar alltid med mitt humör.
Är du argsint?
– Nej, men jag kan vara otålig.
Jag ställer höga krav på mig själv
och omgivningen.
Helena giertta
”Vi måste vara lyhörda”
Anställningstrygghet, rekrytering av nya medlemmar, ett
journalistavtal och att förbundet blir bättre på att kommunicera med medlemmarna
är några av de frågor som vice
ordförande Ulrica Widsell
tänker arbeta med under de
kommande tre åren.
På kongressen framkom det att
Journalistförbundet ska arbeta
för att förbättra anställningstrygg­
heten för journalisterna. Det gäl­
ler tillsvidareanställda, visstids­
anställda och de som jobbar för
bemanningsföretag.
– Vi måste få till bättre villkor
för journalister, säger Ulrica Wid­
sell.
Andra viktiga frågor för förbun­
det att arbeta med anser hon är att
få till ett journalistavtal som gäller
för alla journalister, oberoende
om de jobbar på dagstidning, tid­
skrift eller etermedier. Dessutom
de klassiska frågorna om yttran­
defrihet, tryckfrihet, upphovsrätt
och ägarkoncentrationen.
För att Journalistförbundet
även i framtiden ska vara livskraf­
tigt anser hon att det är viktigt att
förbundet lyckas rekrytera nya
medlemmar inom grupper som
inte jobbar på stora medieföretag.
– Vi måste också bli tydligare
med att förklara vad dessa nya
medlemmar får ut av att vara
medlem i Jour­
nalistförbun­
det. Dessutom
måste vi vara ly­
hörda för vad de
vill ha av oss.
Jag tycker att
fakta
förbundet kan
bli ännu bättre
Ulrica
på att nå ut till
Widsell
medlemmar­
■ Ålder: 37
na. Det måste
■ Familj:
även skapas ka­
Man
och två
naler in till oss
barn.
från medlem­
■ Bor:
marna.
Stockholm
Ulrica Wid­
■ Bakgrund:
sell jobbar idag
Ljusnan,
som reporter
SVT Falun,
på Metro och
Expressen,
kommer att ta
Länstidning­
tjänstledigt un­
en Södertälje,
der mandatpe­
frilans, repor­
rioden. Hon
ter på Metro
har förvarnat
tidningsled­
ningen om att hon kan bli vald till
vice ordförande och hoppas kun­
na börja på förbundet nu i maj.
Det är ännu inte helt klart hur
hon kommer att jobba. Avgående
vice ordförande Arne König job­
bade heltid på förbundet.
– Hur mycket jag kommer att
jobba, om det blir hundra pro­
cent, vet jag inte än, säger Ulrica
Widsell.
PÄr JanSSOn
nYa stYrelsen
Vilken är den viktigaste
frågan de närmsta åren?
Signe lidén,
Computer Sweden,
nyvald:
– Att få ord­
ning på
tekniken
på hemsi­
dan så att
nY
den blir bättre för
medlemmarna och
de förtroendevalda.
Marie Blomgren,
nWt, omvald:
– Det mås­
te bli frå­
gan om ar­
betsvillko­
ren, oavsett
vilken sorts anställning
man har eller är frilans
så ska de vara rimliga.
annika larsson,
Sydsvenskan,
nyvald:
– Våra be­
mannings­
anställda
har i dag i
många fall
nY
fruktansvärda
villkor. Dåliga vill­
kor smittar. Detta påver­
kar oss alla.
Stephen lindholm,
Kommunalarbetaren,
omvald:
– Att för­
svara och
stärka det
fackliga
löftet med
allt vad det innebär. I me­
dievärlden i dag handlar
det till exempel om de
bemanningsanställda.
Ola gäverth,
Sr, nyvald:
– Det mås­
te vara att
bibehålla
förbundets
styrka. Att
medlem­
nY
marna förstår nyt­
tan med förbundet. Till­
sammans är vi starkare.
Sara Stenman,
tV4, nyvald,
– Allställ­
ningsnojan
hos arbets­
givaren, att
nY
de inte vill
anställa
journalister. Andra vikti­
ga frågor är utlasningen,
bemanningsföretagen
och fastlansar.
Håkan Bergström,
Hallands nyheter,
omvald:
– Ett ge­
mensamt
avtal för
journalis­
ter, samt
otrygga anställningar för
framför allt bemannings­
anställda.
Åsa Ohlsson,
frilans, nyvald:
– Att allas
villkor på­
verkar var­
andra. Det
hjälper inte
nY
att göra kol­
lektivavtal bara för
fastanställda. Vi måste se
till att även frilansar, fast­
lansar och bemannings­
anställda får ett avtal.
Petteri Karttunen,
SVt, omvald:
– Jag har
två vik­
tiga frå­
gor: med­
lemsnyttan
– att förbundet ska tilltala
alla, och en jag tar med
mig härifrån: den så kall­
lade kriskommissionen
som tillsattes, gällande
bemanningsföretagen.
eddie Pröckl,
ny teknik, nyvald:
– Beman­
ningsfö­
retagen
och deras
villkor. De­
nY
ras sätt att sköta de
anställda är ett problem.
Historierna som man får
höra är skakande. Jag har
ingen patentlösning, men
vi måste fixa det.
12 maj – 1 juni 2011 Journalisten 17
kongressen 2011
aktionsgrupp för uthyrda
När ärendet om de bemanningsanställdas villkor kom upp på
dagordningen var det som bäddat för en långkörare. Hela sex
motionärer föreslog att de bemanningsanställda, deras arbetsvillkor och avtal skulle få högsta
prioritet, både i den kommande
avtalsrörelsen och i förbundets
övriga arbete.
Petteri Karttunen, ledamot i
förbundsstyrelsen, gladdes över
alla motioner och den stora solidaritet som uppenbarligen finns
mellan olika medlemmar. Men
såg också en fara i att prioritera
frågan högst.
– Vi riskerar då att missa andra
viktiga frågor. Jag vill ha ett förbund där vi är lyhörda, lyssnar på
vad som händer och lyckas omfördela styrkorna mot det som är
viktigt. Vi kan inte veta att det här
är viktigast om tre år.
Flera av dem som klev upp i ta-
larstolen gav gripande vittnesmål
i syfte att poängtera allvaret i frågan. Olle Fors från Expressen,
som länge arbetat för att uppmärksamma bemanningsanställdas villkor, berättade om att
han mött flera gråtande kollegor.
– Jag blir orolig för alla dessa
unga kamrater som först blir
glada att få en tjänst i ett bemanningsföretag, för att sedan inse
att det kan bli svårt att få uppdrag om de ska vara föräldrale-
Varför ställer jag upp
på detta?
Jo för i
denna nya
värld förväntas man
alltid ställa
upp och om
man inte
jobbar står
flera andra
på tur.”
Pia Conde,
bemannings­
anställd
Foto tomas ohlsson
När sex motioner om beman­
ningsbranschen avhandlades
fick kongressen lyssna till
flera gripande vittnesmål om
de uthyrdas villkor. Kongres­
sens längsta debatt prägla­
des av solidaritet och slutade
med att en aktionsgrupp
tillsattes som långsiktigt ska
arbeta med den högpriorite­
rade frågan.
– Vi behöver all hjälp vi kan få från kansliet, sade Daniel Persson, klubbordförande på Kompetens i skåne, som
vill tillsätta en kriskommission.
Den här
frågan är
viktigast
just nu, vi
måste få
ett genombrott under
hösten för
om ett år
eller två år
är det för
sent.”
Olle Fors,
Expressen
diga eller om de blir sjuka. De är
till för att fylla just dessa hål. Den
här frågan är viktigast just nu, vi
måste få ett genombrott under
hösten för om ett år eller två år är
det för sent.
Pia Conde, tidigare anställd på
Sveriges Television, blev överflyttad till Mediakompetens när företaget rensade i förturslistorna.
Hon har ofta ont i magen eftersom kravet för att hon ska kunna
hoppa in på SVT är att ständigt
vara tillgänglig.
– Flera gånger har svärmor
fått hämta mitt barn på dagis eftersom jag blivit inringd i sista
stund. Varför ställer jag upp på
detta? Jo för i denna nya värld för-
väntas man alltid ställa upp och
om man inte jobbar står flera
andra på tur. Vi har förlorat vårt
människovärde och det sprider
sig som en löpeld.
Daniel Persson, klubbordförande på Kompetens i Skåne,
ville förutom att ge frågan högsta prioritet även tillsätta en kriskommission som ser till att förbundets dagliga verksamhet
väger in villkoren för bemanningsanställda.
– Vi behöver all hjälp vi kan
få från kansliet. Det verkar finnas en omotiverad rädsla att inte
få ett bra avtal. Vår situation är
så allvarlig, vi måste gå igenom
varenda fråga och varje villkor
grundligt.
När debatten led mot sitt slut
var förbundsstyrelsen och kongressen rörande överens om att
de bemanningsanställda måste
ges hög prioritet.
Efter att beredningsutskottet
fått granska alla förslag beslutade kongressen att förbundsstyrelsen omgående utser en aktionsgrupp som ska arbeta med
såväl kortsiktiga behov som
långsiktiga strategier, inklusive
information och opinionsbildning, samt att ta fram underlag
inför kommande avtalsförhandlingar.
Bemanningsfrågan har därmed blivit en av de frågor som
getts högsta prioritet.
Jonatan Westin
frågan
Vad har
varit bäst på
kongressen?
Maria Alåsen
Östra Småland
enkät: Jonatan
Westin, Jenny
Ericsson och
Tomas Ohlsson.
– Jag har sett ett engagemang
ifrån ett bredare perspektiv. Så jag
börjar kunna knyta ihop problemen
från olika anställningsområden.
18 Journalisten 12 maj – 1 juni 2011
Olle Fors,
Expressen
– Uppslutningen bakom bemanningsanställda har varit det absolut viktigaste och bästa på kongressen.
Daniel Persson,
Kompetens i
Skåne
– Att träffa och nätverka med kollegor som har liknande eller helt
andra erfarenheter som en själv.
Det ger uppslag för hur man kan
arbeta fackligt. Bra att vi fick ett
stort genomslag i bemanningsfrågan.
Patrik
Paulsson,
Sveriges Radio
Göteborg
– Diskussionerna om bemanningsföretagen har varit bra och öppnat
upp mina ögon för hur bråttom det
är att något görs, så att det här
med dålig betalning etcetra inte
sprids. Det är viktigt att jobba med
den frågan.
”Allvarligt med hot
mot journalister”
Under kongressen förekom det vid flera tillfällen omröstningar med röda kort.
Enighet
om ett
avtal
Styrkan med
att ha ett avtal
är att vi då kan
frigöra resurser och koncentrera oss på
frågor som berör frilansar
och anställda inom bemanningsföretag.”
Journalistförbundet bör arbeta för ett gemensamt kollektivavtal som gäller alla:
de som jobbar på etermedier,
tidningar, tidskrifter och även
anställda på bemanningsföretag. Det föreslogs efter en
lång debatt på kongressen.
(MIA) och SRAO, public-service företagens arbetsgivarorganisation.
Journalistförbundet har sedan
några år tillbaka diskuterat frågan
om det ska finnas ett journalistavtal, till skillnad från nu då det
finns fyra olika avtal beroende på
vilket företag som journalisterna
arbetar på.
Frågan om ett gemensamt kollektivavtal aktualiserades efter
att arbetsgivarorganisationen
Medieföretagen bildades 2009
genom en sammanslagning av
Tidningsutgivarna (TU), Medieoch Informationsarbetsgivarna
Lars
Magnusson
Mediakompetens
Västra
– Diskussionen om bemanningsbranschen och det enorma stödet.
Alla förstod allvaret och det rådde
närmast en hallelujastämning, man
blev tårögd. Det ledde fram till ett
beslut som kan få fart både i avtalsförhandlingar och ute i klubbarna.
Rino Rotevatn, fd FS-ledamot
På kongressen var ombuden
överens om att det är en fördel
med ett kollektivavtal för samtliga journalister, oberoende om
de jobbar med radio, TV, dagstidning eller tidskrift.
– Styrkan med att ha ett avtal är
att vi då kan frigöra resurser och
koncentrera oss på frågor som berör frilansar och anställda inom
bemanningsföretag, sade Rino
Rotevatn, som avgick ur förbundsstyrelsen.
Förbundsstyrelsens förslag var
att arbeta fram ett journalistavtal för dagstidningar, tidskrifter,
etermedier och TV4, för att i ett
senare skede även inkorporera
bemanningsavtalet. Detta väckte
Anna Stenberg
TV 24 Norrbotten
– Det är första gången för mig. Jag
är positivt överraskad. Det är svårt
att säga en enskild händelse, men
debatten om bemanningsföretagen och engagemanget kring den
var positiv att se. Det väcker min
lust att vara aktiv i förbundet.
motstånd bland dem som jobbar
på bemanningsföretag och även
andra. Många var oroliga för att
arbetsgivarna då skulle flytta över
anställda till ett bemanningsföretag om de var missnöjda med det
gemensamma journalistavtalet.
– Om bemanningsavtalet inte
finns med kan det leda till att redaktioner i framtiden endast har
bemanningsanställda. Det är bra
att ha en vakt vid dörren, men det
hjälper inte om man slår hål på
muren. Alla ska med, sade Johannes Nesser, journalistklubbens ordförande på Upsala Nya
Tidning.
Pia Conde, anställd av Mediakompetens, sade att det var viktigt att det arbetas för att de som är
anställda på bemanningsföretag
har samma villkor som fast anställda, och att det kan nås om de
bemanningsanställda har samma
journalistavtal som övriga journalister.
– Den dag arbetsgivarna inte
kan utnyttja oss kan det leda till
fler fasta tjänster, sade Pia Conde.
Debatten om ett journalistavtal
var en vägledande diskussion om
hur förbundet ska arbeta vidare i
frågan. De signaler man fick var
att bemanningsavtalet ska ingå.
PÄR JANSSON
Karin Tideström
ordförande i
Mälardalens
frilansklubb
– Det bästa med kongressen är att
man träffar personer från andra
arbetsplatsfrilansklubbar. Den ger
oss tillfälle att mötas och prata om
samarbeten, klubbarna emellan.
Något som oroar framför allt Sveriges Radios
VD Mats Svegfors och vice VD Cilla Benkö är
kravet på att SRs programförslag och nya tjänster ska förhandsgranskas. Cheferna för SR är
oroliga för att om de måste lägga ut sina programidéer på webben, kan nya program stoppas om de anses kommersiellt gångbara för andra bolag.
– Det är en grov missuppfattning. Prövningen
handlar inte om enskilda program eller innehåll. SR, SVT och UR får sända vilka program
de vill utifrån sändningstillståndet och ansvarar
självständigt för
innehållet
i programmen. Riksdagen har
beslutat
att nya permanenta
programtjänster elLena Adelsohn Liljeroth fick många
ler andra frågor under kongfressen, bland antjänster av nat från Maria Steén.
större betydelse som SR, SVT och UR vill lansera ska anmälas till regeringen för godkännande. Det kan
exempelvis vara nya kanaler och större webboch mobilsatsningar, säger kulturministern
Lena Adelsohn Liljeroth till Journalisten.
Stödet till kulturtidskrifter har ändrat, vilket
lett till att många tidningar med ett mer journalistiskt innehåll lagts ner, som exempelvis Sydasien och Nyheter från Latinamerika.
Varför ändrades kraven för att få kulturtidskriftsstöd?
– Eftersom stödet gjordes teknikneutralt
och förlusttäckningskravet (att tidskrifter
måste gå med förlust för att få stöd) togs bort
sågs definitionen över. I annat fall hade i
princip varenda veckotidning och tidskrift i
Sverige kunnat omfattas av stödet. Tekniken
utvecklas och många tidskrifter ser webben
som en naturlig plats att verka, det är en positiv utveckling som gör att stödet kommer
fler till del. Att förlusttäckningskravet togs
bort var något som Statens kulturråd efterfrågat i många år.
Enligt en färsk undersökning gjord av TU ökar
hoten mot journalister i Sverige. Hur ska detta tacklas?
– Jag ser mycket allvarligt på hot i alla former,
särskilt när de riktas mot journalister och därmed innebär ett hot mot det fria ordet. Det är viktigt att dessa hot uppmärksammas och inte förtigs, samt förstås att de polisanmäls så att våra
rättsvårdande myndigheter kan göra sitt yttersta
för att få fatt på förövarna.
PÄR JANSSON
12 maj – 1 juni 2011 Journalisten 19
Foto tomas ohlsson
Foto tomas ohlsson
Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth
sade under kongressen att hon är en stark
vän av public service, och att hon vill slå
vakt om det uppdrag som public service
har. Hon tillade att SVT, SR och UR ska vara
fria från reklam.
kongressen 2011
Inga sexiga lösningar i brinnande
buskar.”
Marie Blomgren, NWT, omvald FS-ledamot
Jag lovar att inte tala lika länge
som Fidel Castro.” Agneta Lindblom
Hulthén
Jag har andats, ätit, druckit och
skitit facklig glöd.”
Rino Rotevatn,
SVT Värmland, avgående FS-ledamot
Jag ville först bli lucia (vice ordförande), men valde innan kongressen att kandidera som tomte (till förbundsstyrelsen) i stället.”
Åsa Ohlsson, Frilans Riks, nyvald FS-ledamot
Jag älskar Journalistförbundet.”
Petteri Karttunen, SVT, omvald FS-ledamot
Jag är inte det fräschaste alternativet, men jag är uthållig.”
Håkan Bergström, Hallands Nyheter, omvald
FS-ledamot
Ur Kongressbloggen
■ 5 maj, 20:07: ”Strax före fick vi, hand i hand
och under ’ledning’ av Stephen Lindholm, svä­
ra det fackliga löftet. Det var mäktigt. Applåder
utbröt när vi utlovades sovmorgon i morgon, då
vi ligger bra till enligt schemat. Klockan tio först
sätter vi igång igen.”
■ 5 maj, 16: 36: ”Bara en gång har presidiet
darrat på manchetten. Det var när Ylva Säfvelin
sent i går kväll kallade upp ordförande Anneli i
talarstolen. Anneli?”
■ 4 maj, 09:38: ”Det finns överhuvudtaget en
energi i rummet just nu, kanske beror det på fru­
kosten på bacon och äggröra.”
■ 4 maj, 11:48: ”Erik
Blix hade en men­
ometerlek. Första frå­
gan var: Man, Kvinna
eller Annat. Fem pro­
cent var Annat, det är
rätt kul.”
■ 3 maj, 9:30: ”Helt
tyst en hel minut. Mäk­
tigt och fint. Många kollegor har gått bort under
året. Nu är mötets presidium på plats och kon­
gressen börjar på riktigt.”
■ 3 maj, 9:00: ”Tyckte jag såg Hedvig Juhasz
Toth från Helsingborgs Dagblad i vimlet kring
receptionen. Bra att hon hittat hit. Förra kon­
gressen klev hon på fel buss och hamnade i
Norrtäljetrakten. Och det är långt från Djurö.”
Läs hela bloggen på: journalisten.se/kongressblogg
20 Journalisten 12 maj – 1 juni 2011
”Public service
ska inte bli ett alibi”
■ S-ledaren Håkan Juholt försvarar brett SVT och SR
Socialdemokraternas partiledare Håkan Juholt lovade
att meddelarskyddet ska
utökas så att även privat offentlig verksamhet omfattas.
Han lovade också att public
service inte ska få anlita
produktionsbolag utan kollektivavtal. Om hans parti
vinner nästa val.
I sitt kongresstal tog han upp
faran med ägarkoncentration
inom medievärlden. Och erkän­
de i en intervju efteråt att Soci­
aldemokraterna varit medskyl­
diga till utvecklingen.
–Vi har inte varit bra på att dri­
va och skapa förutsättningar för
tidningar som vi ägt. Vi har inte
heller haft ekonomiska musk­
ler för att klara det. Nedlägg­
ningen av Arbetet var sorglig.
Och nu har vi sålt Östra Små­
land till Gota media. Vi har inte
varit duktiga på att driva medier.
Men några nya satsningar
inom traditionella medier blir
det inte.
– Den nya medieutvecklingen
gör att det inte längre bara finns
tidningar och radio/TV. Vi vill
ge stöd åt olika medier. Den en­
fald som finns i dag är inte bra
för demokratin. Och då menar
jag inte demokrati för partier
utan för medborgarnas möjlig­
het att växa.
Detta handlade också mycket
av hans tal på kongressen om:
– När jag dansar då är jag fri,
berättade en ung flicka på Kul­
turskolan för mig. När hon be­
skriver det för mig så är det så
uppenbart att politikens an­
svar inte kan vara begränsad till
kärnverksamhet. Kan det fin­
nas något viktigare än att utrus­
ta våra barn med vingar. Om det
bara är det mest kommersiellt
gångbara som ska styra, då blir
det en avskalning och en för­
krympning av samhället.
Håkan Juholt är journalist och
blev journalist för att han häng­
de sig kvar på tidningen där han
fick sitt första jobb – Nyheterna i
Småland. På samma sätt gjorde
han i politiken, han hängde kvar
Foto tomas ohlsson
HÖRT PÅ KONGRESSEN
S-ledaren håkan Juholt anlände till kongressen på Djurönäset på
onsdagen. han utlovade i sitt tal utökat meddelarskydd i privat offentlig
verksamhet.
och blev till slut erbjuden positio­
nen som ordförande. Han kän­
ner en särskild skadeglädje över
att ingen hade gissat på hans kan­
didatur.
– Jag fanns överhuvudtaget
inte på radarskärmen hos alla
dessa förståsigpåare. Där satt
de månad ut och månad in och
talade om vilka som kunde bli
S­ordförande. Det är klart att det
retar dem när jag så tydligt visar
min skadeglädje. Sedan blev de
lurade en gång till, när jag tog
en ekonomisk talesperson som
ingen hade gissat. Det kallas
dubbelrätt.
Han var också mån om att lyfta
fram journalistik i sitt tal...
– Journalistik förmedlar såväl
yta som förståelse och under­
hållning, såväl som fördjupning
och sammanhang. Jag skulle
aldrig ställa Se och hör mot ett
samhällsgranskande program,
men om bara det kommersiellt
gångbara ska gälla, då blir Sve­
rige ett litet inskränkt skitland.
Det gäller både kultur och jour­
nalistik. Medborgarvärdet mås­
te beskrivas som starkare än
bara konsumentvärde
… och public service.
– Jag vänder mig emot att pub­
lic service ska komplettera det
kommersiella utbudet. Det är
en alldeles för lågt ställd ambi­
tion. Då har man bestämt sig för
att det kommersiella utbudet är
mainstream, det som man i hu­
vudsak ska ta del av. Och sedan,
som ett intellektuellt alibi, ska
det finnas public service. Då har
vi förflyttat oss ifrån att public
service ska ha den kvalitet som
är mainstream, där det kom­
mersiella kompletterar. Det är
ett helt annat samhälle.
– Det är också oacceptabelt
att public service använder pro­
duktionsbolag utan kollektiv­
avtal.
När det gäller bemannings­
bolag konstaterade han att EU­
direktivet måste bli svensk lag.
– Då kommer man åt en hel
del av problemet. De osäkra
anställningarna skapar ökad
otrygghet och avsaknad av sam­
manhang på arbetsplatsen. Jag
tror inte det är långsiktigt håll­
bart för företag att byta personal
så ofta.
helena giertta
Jag vänder mig emot att public service ska
komplettera det kommersiella utbudet. [...]
Det är också oacceptabelt att public service
använder produktionsbolag utan kollektivavtal.”
Vi minglade på
kongressfesten
dö
t, Värm
rönäse
Var: Dju
festen
ngress
Vad: Ko
VLT, regionalt
Johan Lif, 33 år,
rnalistförbunskyddsombud på Jou
det.
år, Metro,
Aron Andersson, 26
26 år, frilans.
g,
och Peter Östbor
46 år, KristianClifford Johansen,
efine Elfström,
Jos
stadsbladet, med
.
sen
res
34 år, Exp
Erik Hjelte, 61 år, Ingela Hofsten, 51 år, och Anna Holmgren,
63 år, alla frilansar.
vimmel Tomas ohlsson, pär jansson & jenny ericsson
Sven Rydén, 54 år, Södermanlands
Nyheter, och Åsa Wallin, 44 år,
Eskilstuna-Kuriren.
Mikael Ewerlöf, 58 år, Länstidningen i Södertälje.
45 år,
Wolfgang Ramstedt,
listernas
rna
Jou
re,
ånd
est
för
a-kassa.
SVT Malmö,
Per Carlsson, 49 år,
år, SR Malmö.
54
,
lén
Zil
s
Han
och
köpings-Posten,
Karin Pilkvist, Jön
Ahl, P4 Kalmar, KaJohanna Lindblad
viks-Tidningen,
ter
rin Hertz, Väs
Bärgslagsbladet.
Helene Wahlstedt,
år, Falköpings
Glenn Welander, 66
sson, 29 år,
uel
Tidning, Stina Sam
ip Kowalski,
Fil
ad,
kbl
Fol
Värmlands
g.
nin
Tid
34 år, Filipstads
Petra Ja
nkov Pic
ha, 38 å
tör, Jou
r, infor
rnalist
maförbund
Henrik S
et, och
annesso
n, 34 år
, frilan
s.
Zenaida Hadzimahovic, 48
år,
Östgöta Correspondenten och
Lars
Anrell, 38 år, SR Östergöt
land.
12 maj – 1 juni 2011 Journalisten 21
profilen
lennart weibull
”Boken Massmedier
är på ett sätt det
viktigaste jag har gjort.”
För en framstående medieforskare som drivs av en
stor nyfikenhet är gränsen mellan jobb och fritid inte
alltid solklar. Lennart Weibull är vetenskapsmannen
som vigt sitt liv åt att ta reda på vad som ska hända
härnäst och som tagit semester genom att jobba
som reseledare.
text Jonatan westin foto tomas ohlsson
Stora skaror av ungdomar rör sig på universitetet i Göteborg, på jakt efter rätt föreläsningssal. Det är mitten på 60-talet och radikala samhällsomvälvningar har fått effekten
att svenska universitet invaderats av kunskapstörstande studenter. En av dem är den
19-årige Lennart Weibull. Han kommer från
en prästfamilj i en av stadens kranskommuner och har precis fått sitt första egna boende
i området Majorna i västra Göteborg. Han
har ett stort intresse för samhällskunskap
och har som ensamt barn uppmuntrats att
gå sin egen väg. Det finns en underförstådd
förväntan hemifrån på att han ska studera
vidare men det är helt upp till honom själv
vilket ämne det ska bli. Han har funderat på
att följa sin far i fotspåren, att läsa teologi,
men för det skulle han behöva flytta till en
annan stad. Bättre då att gå på statsvetenskapens introduktionsföreläsning och känna på
det ämnet.
Göteborgs universitets prorektor, Lennart
Weibull, har i dag sitt kontor i huvudbyggnaden vid Vasaparken. Genom sitt fönster
kan han se spårvagnarna passera nere vid
Vasaplatsen. Han har varit staden och universitetet trogen i snart 46 år, och har hunnit
med att bygga upp ett minst sagt imponerande CV. Han är professor i massmedieforskning vid Insutitionen för journalistik och
masskommunikation, JMG, och var en av
grundarna till det tvärvetenskapliga SOM-
institutet som mäter attityder och beteenden hos svenska medborgare. Han har skrivit eller medverkat i över 50 böcker och har
presenterat åtskilliga rapporter, undersökningar och analyser. Det är ett liv dedikerat
till forskningen. Samtidigt är han präglad av
sin uppväxt. Han går regelbundet i kyrkan
och är även aktiv i den kyrkliga världen.
– Många har föreställningen att tro och vetenskap är motsatser, men det är nog inte riktigt så enkelt. Det är olika kunskapssyner. Vetenskapen, liksom jag, har en prövande och
empirisk syn. Religion är mer ett försanthållande av något där utgångspunkten är att det
inte kan prövas med vetenskapliga metoder.
Pratar man samhälle och medier med
Lennart Weibull står man inför en störtflod
av kunskap. Inte helt olikt en präst skulle han
kunna predika i timmar om vad olika undersökningar visat. Men han är mer ödmjuk än
så. Han vet att medievärlden är oerhört föränderlig och att den kunskap man tillskansar sig snart är gammal skåpmat. Hans mest
kända bok, Massmedier, har reviderats och
skrivits om nio gånger för att fånga upp de
många medieförändringar som ägt rum under de senaste decennierna.
– Grundstrukturen är inte helt olik den första men precis som med en människa som
under 15-20 år ombildar alla celler så har nästan alla ord bytts någon gång under den här
tiden.
Boken kom ut första gången 1970 och är
skriven tillsammans med Stig Hadenius,
som blev en följeslagare och handledare ända
fram till sin död för ett år sedan. De två träffades första gången när Lennart Weibull var
student. En lärare i statskunskap hade plötsligt avlidit och Stig Hadenius, som i grunden var historiker och expert på opinionsbildning, fick hoppa in. Sedan förra upplagen är
en av Lennart Weibulls tidigare doktorander,
Ingela Wadbring, medförfattare.
– Boken Massmedier är på ett sätt det viktigaste jag har gjort. Den har varit nyttig träning för den har tvingat mig att hänga med i
utvecklingen. Samtidigt är det lite farligt för
det har lockat mig att vara kvar inom forskningen.
Han har inte försummat någonting i li-
vet men erkänner att gränsen mellan jobb
och fritid ofta är obefintlig. I dag har han ett
fritidshus där han varvar ner men fram till
1992 ägnade Lennart Weibull sin semester
åt att jobba som reseledare.
– Det hela började våren 1965, efter att jag
hade tagit studenten. Mina föräldrar hyrde
ett hus på landet och en släkting till familjen
som vi hyrde av hade blivit delägare i ett åkeri och körde buss i beställningstrafik. Han
visste att jag var intresserad av språk och frågade om jag kunde leda en resa till Holland.
Jag tänkte att det kunde vara spännande och
sedan rullade det bara på.
Han färdades genom stora delar av Europa, men även till USA, Israel och Sovjetunionen. Han sjöng sånger tillsammans med
resenärerna och guidade vid intressanta sevärdheter. Till en början var det ett bra sätt att
finansiera studierna men i takt med att Lennart Weibull började göra karriär som forskare övergick jobbet som reseledare till att
bli avkoppling.
– Det var också nyttigt för det blivande ledarskapet att ta hand om 50 främlingar under 14 dagar. Det var många gånger ett äventyr att resa runt och det fanns inga problem
12 maJ – 1 Juni 2011 Journalisten 23
profilen
Jag är inte så säker på att jag hade orkat hålla på om det inte
hade hänt något på ytterligare tio år, att rita kurvor med en
linjal är ingen höjdare. Numera är det verkligen spännande...”
som man inte kunde stöta på. Att vara reseledare är kanske det som påverkat min personliga utveckling mest.
Nyfikenheten på den föränderliga medie-
världen har hållit honom kvar inom forskningen. Ett tydligt exempel på det är när lokalradion startades i slutet på 70-talet. Den
ansågs som ett stort hot mot lokalpressen
och branschen började efterfråga forskningsuppgifter om publikens långsiktiga
beteenden och vanor. Göteborgs universitet
fick forskningspengar och 1979 var Lennart
Weibull med och startade forskningsprogrammet Dagspresskollegiet som inriktades på att undersöka hur dagspressen skulle
klara sig i förhållande till andra medier.
Det hände dock inte så mycket de första
åren och folk började undra hur forskarna
orkade hålla på. Men plötsligt, när tröttheten började träda in blev verkligheten spännande. Exempelvis ökade TV-tittandet, i synnerhet hos ungdomar, när fyran och andra
kanaler tillkom 1992. När privat- och lokalradion kom 1994 ökade radiolyssnandet för
att senare på nytt tappa.
– Jag är inte säker på att jag hade orkat hålla
på om det inte hade hänt något på ytterligare
tio år, att rita kurvor med en linjal är ingen
höjdare. Numera är det verkligen spännande när nya data kommer, vi försöker få andra
att bli intresserade av att följa opinionssvängningarna men kanske är det vi själva som är
de allra mest intresserade.
Framväxten av nya kommunikationskanaler innebär en stor förändring men
Lennart Weibull är skeptisk till tron på sociala mediers möjlighet på sikt. Det handlar om
kommunikation mellan människor, det är
24 Journalisten 12 maj – 1 juni 2011
en spelplan som andra medier ger sig in på
och försöker använda. Men då är det någonting annat än de traditionella medierna och
man ska se det som olika saker. Han tror att
kommentarer efter artiklar är bra men att det
ofta blir för mycket läsarbidrag, vilket riskerar att minska förtroendet för mediet.
– Jag tror inte att journalistrollen kommer
att suddas ut. Jag tror inte att journalistik var
en tillfällig historia under 300 år och att vi
med den nya tekniken ska klara oss genom
muntlig kommunikation. Jag tycker dock
inte att man är journalist för att man har en
journalistutbildning, och jag tycker inte att
det ska vara legitimation, utan det ska bevisas i vad man gör.
Lennart Weibull säger att förutsättning-
arna i branschen har förändrats radikalt de
senaste årtiondena. Den största skillnaden
är att medierna har gått ifrån att vara immateriella produkter, eller bärare av centrala värden i samhället, till att bli kommersiella varor
som har ett pris på en marknad. Forskning
visar att allt fler väljer bort medieprodukter
när priserna ökar, något som inte skedde tidigare.
– På SOM-institutet mäter vi priskänslighet, om användare tycker att produkter är värda sitt pris, och där ser vi att morgontidningen tappar i värde. Fler ensamhushåll och ett
mer mobilt liv passar dåligt ihop med morgontidningar. Därför ökar de billigare och
mer mobila alternativen. Man kan se historiskt hur medier har flyttat in i hushållen, för
att sedan flytta ut.
Men det betyder inte att mediernas utveckling går hand i hand med den tekniska
utvecklingen. Han tror exempelvis att läsplattorna kommer för sent för att vända ut-
vecklingen. De är egentligen ett bra sätt att
behålla abonnemangstanken genom att göra
produkten mer lättillgänglig, men medierna
sjabblade bort sin chans att ta betalt på det
här sättet när de etablerade sig på nätet.
– Flera tidningar slår nu åt bromsarna och
vill stoppa gratisläsningen på nätet. Hade läsplattorna kommit redan 1990 hade de nog
satt en standard för den nya tekniken. De
motsvarade branschens dröm om ett elektroniskt papper.
Det som ändå gynnar svensk press är att
det finns så många lokala tidningar. De är
mer eller mindre unika i det lokala materialet vilket gör att man behåller sina läsare. Det är de större morgontidningarna som
inte sällan har problem vilket beror på en
bristande förmåga i att välja ut det mest relevanta materialet, menar Lennart Weibull.
– Genomsnittssvensken läser högst 15-20
procent av innehållet i en morgontidning.
Relevansbedömningen hos dem som gör
tidningen blir därför oerhört viktig. Många
medier vill erbjuda mer material, men man
kan aldrig kompensera bristande relevans
med ökad volym. Då lägger man kravet på
användaren som dessutom ska betala för det
man inte läser.
Trots att Lennart Weibull nyligen fyllde
65 är han inte redo att lämna forskningen
och Göteborgs universitet. Han räknar med
att fortsätta som prorektor fram till den sista
juni nästa år och efter det blir han förmodligen kvar ytterligare ett par år i en del mindre
projekt på SOM-institutet.
Det är i första hand genom den kollektiva
forskningsinsatsen som han får utlopp för
sin nyfikenhet.
namn
Lennart Weibull
Ålder
65
familj
Singel
Bor
Majorna i Göteborg
Bakgrund
Medieforskare
drivkraft
Nyfikenhet
aktuell
Med ny utgåva av
boken Massmedier,
vars första utgåva
kom 1970
små annonser
25 ord för bara 350 kronor!
Beställning av småannons görs en vecka innan publicering till:
annons@journalisten.se skriv annonstexten (25 ord för 350 kr) samt faktureringsadressen. Gäller endast för privatpersoner och frilansgrupper.
Journalisten förmedlar inga svar.
BOKEN BORTOM
BROFÄSTET
Beställ boken Bortom Brofästet,
tankebok från en ö (2008). Reapris
60 kronor inkl moms och porto.
Tel: 070-960 49 01 eller e-post:
ewert.stromback@comhem.se
Småannonser till nästa nummer
bokas senast 24 maj 2011 via
mejl till: annons@journalisten.se.
Nästa nummer av Journalisten
utkommer 2 juni 2011.
Arbetarbladet är en sjudagarstidning som ges ut i sex kommuner i
Gästrikland och norra Uppland. Centralredaktionen ligger i Gävle,
övriga redaktioner i Sandviken, Hofors, Ockelbo, Tierp och Skutskär.
SVT är ett public service-företag vars uppdrag vilar på en demokratisk idé. Vi producerar fri
television. SVT är till för alla och vi arbetar för ökad mångfald både i vårt utbud och inom
företaget. SVT är icke-kommersiellt och finansieras av tv-avgifter. SVT har 2100 anställda och
vi finns på 28 orter över hela landet.
Nu satsar vi i norduppland och söker
SVT Göteborg söker
nyhetsreporter
och
nära-reporter
Läs mer om tjänsterna på arbetarbladet.se
Projektledare
Vi söker en erfaren projektledare med förmåga att driva och utveckla program.
Gruppchef
Vi söker en personalansvarig chef som vågar anta utmaningenatt stimulera och
vidareutveckla gruppen.
Samhälls- och Faktaavdelningen i Göteborg producerar bland annat Uppdrag
granskning, Debatt, Världens Händelser, Nyhetsbyrån och Svenska Dialektmysterier.
På avdelningen arbetar idag ca 50 av Sveriges skickligaste journalister.
Välkommen med din ansökan senast den 20:e maj.
Läs mer på svt.se/arbetsplatsen
söker
Webbredaktör/Redigerare till
Lärarnas tidning och Högskolan
R Vi söker en erfaren, självständig och idérik journalist som kan
ersätta vår webredaktör och redigerare under perioden 8 augusti
2011—22 juni 2012.
R Du kommer att ansvara för Lärarnas tidnings webbpublicering och
dess kanaler i sociala medier, samt redigera en del.
R Dessutom kommer du att bevaka och skriva om högskolefrågor för
Högskolan.net samt vara en resurs för vår sajt Lärarnas Nyheter.
Du har:
R Journalistutbildning.
R Erfarenhet av redigering och nyhetsarbete som reporter.
R Erfarenhet av webbpublicering och sociala medier.
R En ambition att bidra till webbens utveckling.
R Kunskaper i Indesign och Photoshop, gärna även Illustrator.
För tjänsten krävs att du klarar av att arbeta under tidspress. Du kommer att
arbeta inom Lärarförbundets tidningsavdelning tillsammans med 35 andra
journalister på Stora Essingen i Stockholm. Lärarnas tidning och övriga tidningar
på avdelningen har en fri och självständig ställning inom Lärarförbundet.
För information:
Chefredaktör Annica Grimlund 08—737 65 68.
Representant för Unionen: Stefan Helte, 08—737 66 19.
Välkommen med din ansökan senast den 25 maj 2011.
Skicka in dina ansökningshandlingar elektroniskt via www.lararforbundet.se
Klicka på ”Om Lärarförbundet” och sedan ”Lediga jobb”.
Med 230 000 medlemmar är Lärarförbundet den starka rösten för
Sveriges lärare. Lärarförbundet är Sveriges fjärde största fackförbund
och organiserar alla lärare och skolledare från förskola till högskola
välkomna.
RedaKtions- och utvecKLingschef
Mediekooperativet Fria Tidningar söker en nyhetspublicist med
mångårig erfarenhet av redaktionellt arbete i en ledande ställ­
ning, helst på en dags­ eller veckotidning. Du ska ha ett genuint
intresse för våra fokusområden.
i tjänsten ingåR Ansvar för övergripande redaktionellt arbete
och utveckling, personalansvar, stöd till chefredaktörerna på våra
sju tidningar, att leda den långsiktiga utvecklingen av våra produk­
ter samt förberedelse och start av eventuella nya produkter.
oMfattning Heltid (deltid kan diskuteras) deadLine Omgående
staRt Enligt överenskommelse ansÖKan jobba@fria.nu (endast mejl)
facKLig KontaKt kristian@fria.nu MeR info www.fria.nu/jobb
Lediga skrivbordspLatser hos gFt!
Göteborgs Fria Tidning sitter i nya fina lokaler i Masthugget, men vi har onödigt mycket plats. Vi hyr därför nu
ut ett antal platser till frilansare eller något mindre företag. Vi söker någon omgående, hör av dig för en visning!
Kontakt: 0700–92 42 08 eller madelene@fria.nu Läs mer på: www.goteborgsfria.nu/hyraplats
Sveriges Arkitekter söker
journalist/redaktör till Arkitekten
Förutom journalistutbildning ser vi
gärna att du har kunskap inom
arkitektur, byggande eller planering
samt behärskar grunderna i InDesign.
Anställningen är på deltid. För mer
information kontakta Per Lander
eller Annika Jensfelt 08-505 577 00.
Du hittar Arkitekten på nätet på
arkitekt.se/arkitekten.
Skicka ansökan med personligt brev,
cv och arbetsprover senast den
20 maj till arkitekten@arkitekt.se.
12 MAJ – 1 JUNI 2011 Journalisten 25
reportage
Till stallbacken får bara de med passerkort
tillträde. Här rör sig Stefan Berglund hemtamt
mellan loppen och fångar kuskarna på väg till
eller från banan. Här Daniel Redén med hästen
Poker Zet.
V75 GUIDEN
Stalltips
Våren är en spännande tid för travjournalisten.
Många hästar har vilat över vintern och gör sin
årsdebut den här tiden.
Journalisten hängde med V75 Guiden till Sol­
valla för att kolla dagsformen på hästarna.
reportage
Snart klart för första start. Stefan Berglund passar på att lämna in en V5-kupong.
D
et är blåsigt på
Solvalla trav­
bana den här
onsdagen och
publikområdet
framför banan
ligger i skugga. Bortsett från någ­
ra få traventusiaster som rör sig
från stallbacken mot publikläk­
taren syns inte så många män­
niskor ute. De som är här sitter
i restaurangen eller på läktaren.
Ändå är det en kväll som ska om­
sätta 34 047 559 kronor totalt på
spel.
– Det är tyvärr inte så många
som ser trav på travbanorna
längre, berättar Stefan
Berglund, chefredak­
tör för V75 Gui­
den, som åkt ut till
Solvalla för att spa­
na in loppen.
Han har jobbat på V75
Guiden i 22 år och sett förändring­
arna inom travspor­
ten. Hur antalet
lopp i veckan bli­
vit allt fler och
hur spelarna
övergått till att
se loppen på TV
och internet i stället
för att stå och huttra i snålblåsten
på travbanan. Ändå tycker Stefan
Berglund att inget går upp mot att
se hästarna live på banan.
landskap jobbar fem av guidens
medarbetare. Den sjätte arbetar
från Köping. Söndag kväll till tis­
dag lunch är den mest hektiska
tiden på redaktionen. Onsdag är
den dag då V75 Guiden når läsar­
na och en av de lugnare dagarna
på redaktionen. Då ska reportage
till nästa vecka börja produceras.
Det görs också nättips till V4 och
V65. Givetvis blir det också någon
timme framför ATGs webb för att
hitta guldkorn till kvällens V64­
tävlingar.
– Jobbet är lite lättare numera.
Tidigare hade vi videoband från
loppen på landets alla travbanor
travade på hyllorna, berättar
Stefan Berglund.
Några timmar tidigare har vi
34 047 559
besökt redaktionen. V75 Guiden
och några andra av Egmonts tid­
ningar flyttade vid årsskiftet in i
ett nytt hus i Solna norr om Stock­
holm.
I en hörna i ett öppet kontors­
V75 Guidens medarbeta­
re borde pricka in full pott
varje vecka med de kunska­
per de besitter. Lätt match, sä­
ger jag, som har noll koll på hur
man sätter ihop en V75­vinnarrad.
Jag får några överseende småleen­
den till svar.
– Det är små faktorer som av­
gör, förklarar Anders Nordqvist,
en av veckans tippare på redaktio­
nen. Det är ändå sju lopp som ska
stämma, du måste ha tur. Mycket
kan hända fram till loppet.
Hans kollega Lars Bostedt håller
fakta
... kronor omsattes på trav samma kväll Journalisten var med
på Solvalla.
28 Journalisten 12 maj – 1 juni 2011
med och berättar att om en häst
har en infektion i kroppen är det
inget som syns förrän hästen pre­
sterar på max.
– Att bedöma de mest strecka­
de hästarna, favoriterna, är precis
som med undervärderade aktier.
Vilken tror man ska ge mest ut­
delning.
Redaktionen på V75 Guiden
må vara blygsam men den leder
ändå den medieliga som tippat
flest vinnare, tillsammans med
Dagens Nyheter. Och visst går tip­
sen in ibland. Hade redaktionen
satsat de pengar de tippat för hade
den nyligen kunnat
kamma in 34 000
kronor i vinst­
pengar på ett
av systemen.
Medarbetarna på
V75 Guidens redak­
tion har sällan gemen­
samma system som de tippar och
lämnar in. Men det är ändå spelet
som förenar dem.
– Ska man jobba här så måste
man vara intresserad av spel, för
att kunna tänka på ett visst sätt
och begripa hur det hänger ihop,
säger Stefan Berglund. Och man
måste brinna för trav, det är vikti­
gare än att vara duktig på att skri­
va.
– Den som försökte få ihop en
artikel utan tillräckliga kunskaper
om trav och spel skulle bli avslö­
jad direkt av våra läsare, inskjuter
Hans Brolin.
Anders Nordqvist är yngst på
redaktionen och ”halkade in” ge­
nom ett sommarvikariat. Han är
Travprogrammet kommer väl till pass när Stefan Berglund
Man måste
brinna för
trav, det är
viktigare
än att vara
duktig på
att skriva.”
Stefan Berglund,
chefredaktör,
V75 Guiden
uppväxt i Borlänge, intill Romme
travbana, och är egentligen utbil­
dad lärare. Hans pappa och syster
hade travhästar. Själv var han mer
intresserad av spelet.
– Det är jättekul att få jobba med
sin hobby, säger han.
Kollegan Lars Bostedt var tidiga­
re personalassistent – ett jobb han
inte direkt brann för. Han har gått
på trav så länge han kan minnas
och kommer ihåg sin farfar, som
satt försjunken i travprogram och
att han i tidig ålder följde med på
istrav.
– Så flyttade jag till Sundbyberg,
och det var ju nära till Solvalla ...
Stefan Berglund menar att det
är en livsstil att hålla på med trav
och att jobba på V75 Guiden –men
kanske inte alltid så poppis i famil­
jen. Redan på söndagen börjar ar­
betsveckan.
Själv har han kört lite tränings­
jobb i sin ungdom. Pappa var
travtränare på Dannero, men Ste­
fan Berglund var mer intresse­
rad av annan idrott. Så små­
ningom började han jobba på
Västernorrlands Allehandas
sportredaktion och då var det
naturligt att börja bevaka trav­
sporten.
Efter att ha jobbat med trav­
journalistik i så många år känner
Stefan Berglund de flesta i trav­
branschen. Även om travet i dag
är en hel industri är stallbacken
liten. Men Stefan Berglund tyck­
er inte att det nära förhållandet
till kuskar, tränare och hästägare
är något problem för V75 Guiden.
Redaktionschefen Hans Brolin
jämför travjournalistiken med
ska anteckna hur hästarna rör sig på uppvärmningen.
andra sportjournalisters förhållande till dem de bevakar:
– Det är väl ingen skillnad mot
alla de som rör sig i omklädningsrummen efter matcherna.
I slutet av varje vecka
ställs alla startlistor till kommande
veckas V75-lopp
samman, med
V75 Guidens
egna kommentarer
om hästarnas form och
chanser i loppet. Mellan 55 och
60 tränare ska ringas
upp för att berätta
om sina hästars
form, vilka hästar
som kommer att
springa utan skor
på hovarna och vilket huvudlag de ska
ha. Det är viktig information till
spelarna.
– Utifrån de rundringningarna gör vi också fyra V75-reportage
där vi skriver lite mer om några
av hästarna, berättar Stefan Berglund. I slutet av veckan försöker
vi också göra reportage, det kan
vara hos någon uppfödare eller
tränare.
V75 Guidens största konkur-
renter är kvällstidningarnas tipsbilagor, Travronden, Vi tippa och
allt som skrivs om trav på nätet.
– Vi satsar mest på V75 och
åker inte så ofta på storlopp utomlands. När vi kommer ut är
allt redan skrivet. Vi siktar hela
tiden framåt, där nästa tävling är
den viktigaste, och försöker samla
på oss så mycket kunskaper som
Det var fem minuter till start, men kusken Örjan Kihlström tog sig ändå tid för en pratstund med Stefan Berglund.
möjligt om det som händer i Sverige, säger Stefan Berglund.
För ett tiotal år sedan gjorde V75
Guiden en undersökning om hur
den typiske läsaren av tidningen
såg ut.
– Han hette Christer, var 48
år och från Örebro, säger redaktionschefen Hans Brolin
och ler. Han hade hund, två
utflugna barn, hygglig ekonomi och var intresserad av fiske.
Och han lade inte ner så mycket
pengar på hygienartiklar.
– Men skriv inte det där sista,
vädjar Stefan Berglund som inte
vill säga något ofördelaktigt om
tidningens läsare.
Nu är i alla fall Christer, eller vad
han kan heta i dag, förbannad, och
ilskan riktar sig mot TV4 som försöker lansera trav till nya tittare
med programmet Vinnarfesten.
Också Hans Brolin får något
svart i blicken när vi pratar om att
TV4 har gjort om travprogrammet på lördagarna.
– Vem är intresserad av att höra
Brolle sjunga. Det är loppen som
de travintresserade vill se när de
slår på TVn på lördagarna. TV4
kan experimentera med något
annat men inte med travprogrammet.
Och Stefan Berglund håller
med:
– Tidigare kunde den som ville se trav avsätta en timme på lördagen och få se den dagens V75lopp. Nu har TV4 hackat sönder
det gamla programmet med sånt
som inte hör dit.
Tillbaka på Solvalla tar vi en tur
till stallbacken. I Sverige hålls
Han
hette
Christer,
var 48 år
och från
Örebro.
Han hade
hund, två
utflugna
barn, hygglig ekonomi
och var intresserad
av fiske.”
Hans Brolin ,
redaktionschef,
V75 Guiden,
beskriver tidningens typsike läsare
travtävlingar på någon bana varje dag hela året, utom på julafton. Och det är inte ovanligt att
en kusk kör lunchtrav i till exempel Hudiksvall på dagen för att sedan åka till Solvalla och köra nya
lopp på kvällen.
I dörröppningen
till en av stallen
står kusken Örjan Kihlström
och väntar på att
hästskötarna ska
göra varmblodet
Honey Trap klar för
start. Den här kvällen ska Kihlström köra sju lopp.
Det är drygt fyra
minuter till
hästarna ska
defilera på
banan, men Kihlström tar sig ändå
tid för en stunds travsnack med Stefan Berglund som
rör sig hemvant bland stallarna,
dit man måste ha passerkort för
att få tillträde.
Annars håller han mest till på
pressläktaren eller, om vädret är
bra, på utomhusläktaren.
Vi hänger en stund vid räcket till
300
... personer,
ungefär, är medlemmar i Svenska hästsportjournalisternas
klubb.
banan medan hästarna värmer
upp. Stefan Berglund konstaterar att banan ser fin ut, hejar på
kuskarna som kör förbi och gör
en och annan notering i sitt travprogram. Strax före första loppet
beger han sig till en av luckorna
för att lämna in en V5-kupong.
Den här kvällen kan han ta det
lugnt. Det är lite mer hektiskt under V75-dagarna, då V75 Guiden
alltid har minst en medarbetare
fakta
Travnyheter
varje vecka
■ V75 Guiden har
en upplaga på
11 800 exemplar
(TS 2010), en ökning med 1 200 ex
sedan föregående år.
■ Tidningen ägs av
Egmont Tidskrifter och utkommer varje onsdag.
■ V75 Guiden finns även på nätet på adressen: http://www.
guiden.se
på travbanan. Där har reportern
bland annat i uppgift att leverera
två sms-tips till prenumeranterna.
– Vi kollar hästarna på värmningen och ser vilka som verkar
lovande. Och då duger det inte att
komma med tips på någon riktig
storfavorit om någon ska vara villig att betala för sms-tjänsten, säger Stefan Berglund.
Så kommer en frustande Honey Trap ångande förbi. Den här
dagen blev det en andraplats efter
segraren Nero Capar. Örjan Kihlström vänder upp mot stallbacken igen, för att förbereda sig för
nästa lopp.
Stefan Berglund som har frusit
tillräckligt ute vid banan går in i
presscentret för att värma sig. Där
sitter konkurrenterna på rad och
följer loppen med datorerna uppkopplade.
QIA RINDEVALL
12 maj – 1 juni 2011 Journalisten 29
NOTERAT
uR TidNiNgshyllAN
Färgstarkt
magsin
som berör
■ Namn: DN Världen
■ Utgivning: 12 nr/år
■ Grundad: 2010
■ Upplaga: DNs prenumeranter + lösnummerförsäljning
■ Utgivare: Dagens Nyheter AB
■ Redaktör: Pia Skagermark
■ Innehåll: Ett omvärldsmagasin där DNs
korrespondenter får breda ut sig i långa och
djuplodande reportage, ackompanjerade av
enastående färgbilder. Innehåller även matnyttig och snabb information om vad som
händer i världen.
Trots ett ökat publikintresse för utrikesfrågor
tycks det som om de flesta svenska dagstidningar inte har tid att förklara och beskriva vår
globaliserade värld. Det är för det mesta raka
nyheter om krig, politik eller katastrofer. Men
i magasinformat är situationen en helt annan. DN Världen är ett färgsprakande magasin som utkom första gången i oktober 2010
och som ger plats åt sådant som inte ryms i
den dagliga Dagens Nyheter. Här får tidning-
ens utsända
möjlighet att
agera personliga guider som kan
förmedla alla
de enastående, förfärliga
och förbluffande historier som
människor
runt om i världen bär på.
I det senaste numret får vi lära känna arkitekten Albert Speer, vars far och tillika namne
var Hitlers närmaste medarbetare. I ett annat
reportage förflyttas vi till Ordos, en enslig provins i Kinas inre, som tack vare enorma kolfyndigheter växer sig större och rikare. Men i
den nybyggda staden Kangbashi är det folktomt på gatorna.
Det här var inte det bästa numret av
DN Världen men ändå lyckas de genomarbetade texterna i kombination med enastående
färgbilder verkligen beröra. Den distanserade
och avskalade bild som förmedlas i nyhetsartiklar har här bytts ut mot något som man
mycket lättare kan ta till sig och beröras av.
Önskar bara att mer av den dagliga omvärldsbevakningen var lika närvarande.
Spendera
■ Spendera betyder göra av med,
slösa pengar.
Den senaste tiden har det blivit
allt vanligare i artiklar och krönikor
att använda det i
betydelsen spendera tid. Det är
förstås en anglifiering, men kanske
det också säger
något om vår tids
syn på tid. Om vi
spenderar tid, ger
det känslan av att
vi gjort av med
något värdefullt,
rentav slösat bort
något värdefullt.
Tiden är utmätt,
tid är pengar,
alltså spenderar
vi allt oftare tid i
stället för att tillbringa tid med något.
HG
JoNataN WestIN
Utsökt bouquet?
Viggo Cavling, chefredaktör, Resumé, nr 17/2011
Foto tpostmag.com
Årgångshöger
Ta på dig Tidningen!
30 JournalistEn 12 maj – i juni 2011
http://causeofdeathwoman.wordpress.
com
■ Under drygt ett års tid besöker medarbetarna i det journalistiska projektet Cause of
Death: Woman tio länder för att dokumentera
våld mot kvinnor. Våren 2012 räknar de med
att vara klara med sitt mastodontarbete som
ska bli bok, utställning, artiklar med mera.
Tills dess kan man läsa hur arbetet går i bloggen på samma webbplats. Medarbetar gör
skribenterna Karin Alfredsson, Kerstin Weigl
och fotograf Linda Forsell.
JN
Foto scanpix
Man undrar lite vad som har
hänt med Thomas Mattsson på
Expressen. Först Ola Lindholm
och nu Håkan Juholt. Kanske läge att
göra ett knarktest på nyhetsdesken...”
Nyheter plus snygg t-shirt med tryck. Det är Umeåbaserade
t-posts enkla men geniala idé. tidningen utkommer var femte vecka till prenumeranterna. På
ryggen finns en artikel och på framsidan en snygg illustration av ämnet. Gillar man inte texten?
Ja, då är det bara att slänga på sig en jacka och endast låta bilden tala.
på wEbbEN
ORd
i TidEN
■ Efter rödvinsvänstern kom
årgångshögern,
de som med stigande ålder och
inkomst insett
att kapitalismen
har sina fördelar. I stället för att
pimpla i sig rödtjut, med enda syfte att bli onykter,
väljer årgångshögern att smutta
på drycken och
ordrikt beskriva vinets bouquet.
Utrycket årgångshögern
myntades av tecknarparet Berglins
i en beskrivning
av olika vintyper i
SvD den 17 april.
PJ
www.youtube.com/watch?v=n9mzJhvC8E&feature=share
■ Trots vetskapen om att terroristledaren
Usama bin Laden lokaliserats och amerikansk
militär bara var dagar ifrån ett tillslag tog president Barack Obama sig tid att besöka den
årliga middagen för Vita huset-journalisterna
den 30 april. Under kvällen höll presidenten
tal och bjöd på en hel del skratt, bland annat
på Fox News bekostnad. Ett rum fullt av journalister och inte ett ord om den hetaste nyheten av alla. Det måste krävt en stor portion
självbehärskning för att klara det.
JN
(Sök på ”President Obama at the 2011 White
House Correspondents’ Dinner” på Youtube.)
ödsligT i dRömhEmmEN
■ Efter upprördheten över ”teppanyaki-artikeln” i DN Bostad i höstas, där två urbana och
välbeställda unga stockholmare glatt ställde
upp på bild och visade sin vindsvåning i Vasastan, delades bostadsbilagan i två delar – DN
Bostad och DN Drömhem.
Medan bilderna i inredningsreportagen i DN
Bostad fortfarande befolkas av människor av
kött och blod som ses kila mellan diskho och
köksö, ekar rummen i reportagen i DN Drömhem ödsligt tomma. I senaste numret visar
ett anonymt, ungt, stockholmspar upp sin
sexrummare på 200 kvm nära Strandvägen.
I numret före det besöks en lika folktom villa
med sjöutsikt. Ägarna? Jepp, anonyma.
Drömhemmen har aldrig varit mindre lockande än nu.
JN
TÄNKER DU PÅ
DÅRRADER OCH
KNÄCK
ÄR DU VÄLKOMMEN
TILL OSS
Du är bra.
Nu kaN Du bli bäst.
Sveriges bästa uppdragspublicisister söker nytt folk!
Läs mer på www.spoon.se
Vårt uppdrag är att hjälpa dig i mediebranschen till en bra
pension och ett tryggare yrkesliv. Allt överskott går tillbaka
till dig som sparar hos oss, inte till några aktieägare. Alla
inom media kan spara i PP Pension.
spooN
it’s a
coNteNt
ageNcy!
circuscom.se
pppension.se, 020-29 90 50
kundcenter@pppension.se
Hur luktar
en nättidning?
Vi tror på print.
v-tab.se
Här finns allt om
kongressen
Journalistkongressen 2011 är avslutad. Nytt handlingsprogram
är spikat och ny förbundsordförande, vice förbundsordförande och
förbundsstyrelse är på plats.
All information och filmer hittar du på
www.sjf.se/kongress
Läs mer på www.sjf.se
12 maj – 1 juni 2011 Journalisten 31
metod&etik
foto peter bagge
Så jobbar jag
Johanna Bäckström Lerneby,
reporter på Uppdrag granskning,
om hur idén till Fas 3-sajten,
SVTs hittills största samarbetsprojekt på nyhetssidan, föddes.
”Vi bad
tittarna
om hjälp”
I höstas jobbade jag för SVT
Rapport i Göteborg. Jag fick
i uppdrag att göra en caseintervju med en långtidsarbetslös när
Anders Borg presenterade sin budget. Åkte ut till ett företag med Fas
3are i sysselsättning. Och jag blev
helt chockad. Vuxna människor satt
i soffor och hängde; missnöjda, understimulerade, vågade inte säga nåt.
De var rädda.
Jag kollade företaget när jag kom
hem till redaktionen. Ett aktiebolag
som startats enkom för att ta emot
Fas 3are och få in en massa skattepengar av arbetsförmedlingen. Kan
det verkligen vara okej?
johanna bäckström Lernebys case
blev starten för sVTs Fas 3-sajt.
Jag ringde till Linda Larsson Kakuli på researchdesken i Stockholm.
Vi var helt överens om att här krävdes en kartläggning.
Sedan dess har det hänt en del.
Kanske inte för Fas 3arna, men för
oss på SVT. För det som började
med en enkel case-intervju utvecklade sig till det vi nu står mitt i; Fas
3-sajten, vårt första crowdsourcingprojekt, ett samarbete mellan alla
SVTs regionala stationer, Rapport,
Aktuellt, Uppdrag granskning (UG)
och SVT I. Det största samarbetsprojektet i SVTs historia, på nyhetssidan.
Att Fas 3-sajten överhuvudta-
get blev av berodde på att jag och
Linda misslyckades med vår kartläggning.Vi fick helt enkelt inte ut
allt material. Arbetsförmedlingen
skyddade alla privata arbetsgivare
med sekretess.Vi behövde hjälp för
att kunna gå vidare. Då kläckte någon den briljanta idén att be tittarna
om hjälp. Crowdsourcing-projektet föddes. Eftersom jag nu var på
UG och Linda på nyheterna blev det
naturligt med ett samarbete. SVT I
som är SVTs webb och utvecklingsavdelning kopplades in och byggde
sajten.
För ett par veckor sedan lanserade
vi Fas 3-sajten. Sedan dess har det
strömmat in berättelser från långtidsarbetslösa Vi har fått massor av fakta
till vår kartläggning. Webbmaterialet
har sedan kunnat användas som TVinslag i hela landet.
Nu sitter vi som bäst och färdigställer UGs granskning av Fas 3.
Janne Josefsson åkte precis ut och
spelade in påor och avor till programmet. Fas 3-sajten går på högvarv och granskningen fortsätter.
Det är hundratals miljoner skattekronor det handlar om. Vi vill berätta om hur pengarna används.”
Berättat för
jenny ericsson
Fotnot: Crowdsourcing är en metod för att söka
förslag till problemlösning från många andra parter.
webbkrönikan
Samla
dina tankar
på ett ställe
H
ar du tröttnat på lösa
lappar, röriga anteckningsblock och
noteringar på baksidan av kvitton? Samla dina tankar med
Evernote.
Evernote är ett slags anteckningsblock på nätet där man kan samla
innehåll i form av texter, bilder och
ljud. Man kan också spara hela webbsidor för att läsa senare.
Det material man lägger upp på sitt
Evernote-konto kan läsas och redigeras från alla datorer samt från alla moderna mobiler, exempelvis Iphone.
Du kan alltså börja skriva en text på
bussen med din mobil, och sedan fortsätta när du kommer fram till jobbet.
Eller plocka upp dina samlade uppslag till Den Stora Romanen när du sitter på stranden i sommar.
Med Evernotes applikation för mobilen kan man ta en bild och ladda upp
den direkt till sitt konto på Evernote.
Man kan samtidigt lägga till en bildtext
eller kommentar av valfri längd.
Föredrar man lappar framför telefo-
De är som mikrober som kan överleva
i alla klimat och i alla miljöer.”
Författaren och före detta International Herald Tribune-medarbetaren Tom Rachman förutspår papperstidningens undergång, men tror att skjutjärnsjournalisten kommer att överleva. (I en intervju om sin roman De imperfekta som utspelar sig på
en tidningsredaktion i Rom i Babel, SVT, 28 april.)
frågan
Hur lång tid tog
det innan du
fick tillsvidareanställning?
■ De flesta nyutexaminerade journalister jobbar sina första
år som journalister på vikariat. Men
hur länge dröjer det
egentligen innan
man kan räkna med
en tillsvidareanställning?
Negra Efendic
reporter,
SvD Näringsliv
– Det tog ett par år
efter journalistutbildningen. Jag var
borta från yrket ett
par år eftersom jag
inte kunde försörja
mig på de korta inhopp jag fick.
enkät: Pär Jansson
& Tomas Ohlsson
32 Journalisten 12 maj – 1 juni 2011
Nils Holmqvist
reporter,
Arbetarbladet
– Jag började på Arbetarbladet 2005
direkt efter journalistutbildningen. Två
och ett halvt år senare fick jag fast anställning på samma
tidning: den första januari 2008.
Eva Åkesson
redigerare,
Göteborgs-Posten Väst
– Jag gick ut Journalisthögskolan våren 1988 och blev
fast anställd på
Göteborgs-Posten
1995. Däremellan
vikarierade jag på
Göteborgs-Posten,
Sydsvenskan, SR Göteborg, SVT Malmö
och Arbetet i Göteborg.
Tobias Holmqvist
webbredaktör,
Kommunalarbetaren
– Jag har aldrig varit
arbetslös eller haft
något vikariat. Jag
slutade utbildningen
på Linköpings universitet på fredag
och började jobba på
måndag. Kursen Kultur-, samhälle och
mediegestaltning gav
jobb på Norrköpings
Tidningar som webbredaktör.
nens tangentbord kan man ta en snabb
bild av sina noteringar och ladda upp till
Evernote. Så slipper
lappen flyga omkring
i väskan.
Man kan också använda Evernote till
att spela in intervjuer, eller läsa in egna minnesnoteringar. Allt sparas på samma ställe.
Tanken är att man hela tiden ska ha
Evernote tillgängligt så att man kan
tömma hjärnan och spara innehållet.
För att det ska fungera bra är det viktigt att sortera igenom det man sparat
med jämna mellanrum.
Utan sortering och katalogisering av
anteckningarna blir Evernote en mental skräphög där tankarna rullar huller
om buller.
Som hjälp vid sorteringen finns möj-
ligheten att ”tagga” det man sparat
med olika etiketter. Till exempel kan
man skapa taggar utifrån olika ämnen man
bevakar, eller artiklar
och projekt man jobbar med. När man sedan börjar arbeta med
uppgiften är det bara
att klicka på taggen –
så rullar flera veckors
samlade idéer och upp- Lisa bjerre
frilansjournalist
slag fram.
tipsa oss! redaktionen@journalisten.se
nätkoMMentarer
krönika
Läs fler läsarkommentarer på journalisten.se
Journalisten.se, 05/11
illustration catharina nygård holgersson
Vi måste inte sk
riva om idioti
Vik en dag för rock-granskning
usikfestivalen Sweden
Rock utanför
Sölvesborg
är snart min
enda chans i
världen att få se riktig musik – och
med det menar jag melodisk hårdrock som i allt väsentligt kom till
mellan 1984 och 1992 – framföras
live inför människor som delar min
smak.
För att ni ska förstå vidden av det:
år 2009 spelade Journey, Electric
Boys och Europe på samma dag.
Allt jag behövde göra var att gå och
köpa en ny korv varannan timme.
M
”Festivalen har nu ändrat sig och släpper in
sydöstran – men här
finns ju ändå en del att
fundera över. Vad ska
alla andra medier göra
nu?”
Håller
du
med?
Kommentera
krönikan på
Journalisten.se
Jag är alltså väldigt intresserad av
Sweden Rock, hur festivalen arbetar, vilka band som bokas.
Därför är jag också tacksam mot
den blekingska lokaltidningen Sydöstran, som har gjort en som det
tycks mycket gedigen granskning av
festivalens ekonomi.
Tidningen Sydöstran straffades då
av Sweden Rock: det blir inga ackrediteringar till sommarens festival.
Festivalens presstalesman konstaterade att det är bättre för festivalen
om Sydöstran inte skriver alls.
Ja. Det kan man ju lugnt säga.
Reportern Jörgen Klinthage på
Sydöstran kunde kartlägga en ägarstruktur där otydlighet var själva ledstjärnan, med ett holdingbolag som
i sin tur kontrollerades av två andra
företag. Delägarna hade personliga
konkurser bakom sig, men kunde
ändå plocka ut stora vinster.
ANDrEAS
EKSTröM
kulturjournalist,
Sydsvenskan
Journalistens
krönikörer
Jesper Bengtsson
Dilsa Demirbag-Sten
Andreas Ekström
Ulrika Knutson
vi i strikt skråmässig mening kanske borde ibland. Läsarna, lyssnarna, tittarna är våra uppdragsgivare.
Branschinterna konflikter ska de
huvudsakligen få slippa.
Jag har ett alternativt förslag: alla
redaktioner som söker och får ackreditering, och alltså planerar att bevaka Sweden Rock ur ett musikaliskt
perspektiv, bestämmer sig samtidigt
för att lägga en arbetsdag på att ta del
av Sydöstrans granskning av festivalen – om ni mejlar kollegerna där är
jag säker på att de snabbt kommer
att förse er med alla relevanta länkar
– och sedan komplettera med egna
efterforskningar.
Det är ingen hämndaktion, utan
ren nyhetsvärdering: Att granskningen är motiverad har ju Sweden
Rocks behandling av Sydöstran bevisat.
Enbart på webben: Kjell Häglund
För att riktigt bevisa sin otäckhet valde då några av de granskade
personerna, enligt medieuppgifter, att hota Klinthage med stämning om han fortsatte sitt arbete.
Så beter sig den som har något att
dölja.
Festivalen har nu ändrat sig och
släpper in Sydöstran – men här
finns ju ändå en del att fundera över.
Vad ska alla andra medier göra nu?
Bojkotta Sweden Rock Festival för
att markera, kan det vara något?
Nej. Vi kan inte jobba så, även om
P.S. Stör mig något alldeles vansinnigt på den styvmoderliga behandling som det nya magasinet Sans
har fått i etablerade medier. Den
tyckande klassen verkar kunna hantera och nyktert förhålla sig till nästan vilka åsiktsbildningsmodeller
och värdegrunder som helst, bara
den slipper den politiska ateismen.
Läs gärna redaktören Sara Larsson
i nya numret, hon går i en underbart saklig och precis text igenom
hur tidskriften har bemötts. Varje
mening låter som fraset från krossad is.
”Det är för mig helt obegripligt att man,
som många av mina kollegor, kan göra
den amerikanske pastorn medskyldig
till mordet på den svenske FN-medarbetaren Joakim Dungels. Ett sådant slutledningsfel är allvarligt.”
Dilsa Demirbag-Sten i Journalisten
Johnny Månsson | 20 april
n Mycket bra tänkt och skrivet och tänk om
fler journalister i Sverige vågat skriva så som
det förhåller sig i stället för dessa politiskt
korrekta som översvämmar våra tidningar.
Freja | 20 april
n Pastorn Terry Jones är helt orelevant,
för de flesta. Men det säger även något om
skolsystemet i USA. Tack och lov för vårt
svenska samhällssystem. Vilket är rent
kunskapsbaserat.
Journalisten.se, 26 april
”IT-journalisten Jonnie Wistrand har
startat ett Ipad-förlag för barnböcker.
[...] Författarna får betalt beroende på
hur populära deras böcker blir. 20 procent av intäkterna avsätts till royalties.”
Lisa Bjerre på Journalisten.se
Kallan | 4 maj
n 20 procent låter väldigt lite. 20 procent
till administration/förlaget och 80 procent
till författaren låter betydligt rimligare. Förlaget i detta fall tar ju inte någon av de risker och kostnader ett traditionellt förlag tar
med tryckning, marknadsföring osv.
Journalisten.se, 2 maj
”Tvärtom har de senaste årens utveckling visat att EU helt saknar instrument
för att hantera övergrepp mot pressfriheten i ett medlemsland.
[...] Ungern är väl det bästa exemplet.”
Jesper Bengtsson på Journalisten.se
korta.nu/jc | 4 maj
n Det är självklart inte bra med en mediemyndighet som utses av det politiska etablissemanget, det förstår säkert alla. Men i vårt
land, där det inte finns en sådan myndighet,
så är journalistkåren till mycket stor del i alla
fall en megafon för det politiska etablissemanget. När gick medierna och tidningarna
emot det politiska etablissemanget på allvar? [...] Så vad är skillnaden mot situationen
i Ungern?
12 maj – 1 juni 2011 Journalisten 33
på jobbet
■ Har du tips på någon arbetsplats vi borde besöka?
Mejla förslag till: redaktionen@journalisten.se
Serverar inslag
var som helst
■ Mobila arbetsplatser får radioreportrar att lämna redaktionen
Kennet Lindquist, reporter på
Sveriges Radio P4 Västmanland,
kommer precis från morgonmötet där han fått dagens uppdrag:
åka till Arboga och prata med alkoholhandläggare. Men innan
det är dags att åka ska ryggsäcken
packas. ”Telefon, bandare, sladd,
kamera, uppdrag och dator”, räknar han upp medan han gräver i
väskan. Allt tycks vara med.
– Det blir nog bra. Let’s go to Arboga.
Alla reportrar är inte
lämpade
att vara ute
hela tiden,
men för
mig känns
det rätt.”
Kennet Lindquist,
SR P4
Västmanland
han och kör iväg från P4 Västmanlands redaktion, som sedan drygt
en månad tillbaka ligger i centrala
Västerås.
Bilradion slås på automatiskt, givetvis med P4 Västmanland som
kanal. Musiken som hörs ur högtalarna överröstas av muntert prat
om gårdagens spännande hockeymatch mellan Skellefteå och Färjestad. Utanför bilens fönster passerar ett landskap med åker och
skog. Plötsligt avbryts både Kennet
Lindquist och musiken av en trafikrapport. En husbil står stilla vid
vägkanten och kan komma att skapa trafikköer, säger nyhetsuppläsaren. Några sekunder senare åker
vi förbi den stillastående husbilen,
utan problem.
Arbetsprocessen med en MDA
skiljer sig inte från redaktionell
redigering, mer än att Kennet
Lindquist slipper vara just på
redaktionen. Det man vill uppnå med MDA är att reportrarna
genom sin mobilitet ska snappa
upp egna nyheter och inte vara
beroende av TT-uppdateringar.
Tanken är också att ge möjlighet till att återgå till den klassiska
journalistiken med ett steg närmre medborgaren, i stället för att
sitta fast vid skrivbordet. Kennet
Lindquist upplever att MDAn
skapar ett större kontaktnät, genom att han syns och är lättill-
Till synes är MDAn en vanlig
laptop, men med inbyggt 3G-kort
och alla de nödvändiga redigeringsprogrammen gör MDAn att
Kennet Lindquist slipper återvända till redaktionen för att producera sina inslag. Han kan vara ute på
fältet i princip hela dagen. MDAn
ger även åtkomst till alla SRs interna system, såsom tillgång till
effektljud och tidigare producerade nyheter.
– Fördelen med MDA är att kunna redigera inslagen på plats. Jag
kan göra mina intervjuer, redigera och skicka iväg det till redaktionen så att inslaget hinner komma
med i nästa nyhetssändning. Vi
som använder oss av MDAn vinner mycket på att slippa åka fram
och tillbaka till redaktionen.
Det är dags att bege sig ut på jobb
och efter lite bestyr på parkeringen
lyckas Kennet Lindquist till slut lokalisera den bil som ska transportera honom under dagen. En vit
Ford Focus, som är i stort behov av
ett besök hos biltvätten.
– Klockan är 10. Bra! konstaterar
Och så en bild till webbartikeln. Kennet Lindquist
plåtar krögaren Thomas Bergström.
34 Journalisten 12 maj – 1 juni 2011
gänglig, och tack vare det kan han
komma över nyheter som annars
hade gått förlorade.
Men ibland råkar man ut för
missöden. En morgon tog Kennet Lindquist med sig fel ryggsäck från redaktionen. Inte förrän
han var på plats upptäckte han att
datorn i väskan var en helt vanlig
sådan, utan MDAns finesser.
– Det var ju en riktig tabbe. Men
som tur var hade jag annan utrustning med mig och kunde göra ett
inslag om bankrånet ändå.
Det händer också att han glömmer ta med sig sladdar och batterier när han far iväg på morgonen.
Batterier till bandaren är inget
problem, sådana kan han köpa i
butiken. Men om han glömmer
sladden, som överför ljudet från
bandaren till MDAn, blir det mer
kritiskt.
Väl framme i Arboga stegar
Kennet Lindquist mot kommunhuset där han ska intervjua alkoholhandläggaren Dan Karlsson,
gällande ett nytt förslag om alkoholtillstånd.
– Hur många tillstånd utfärdar
du varje år?
– Vad anser du om alkoholkonsumtionen?
Mikrofonen pendlar fram och
tillbaka. Vid intervjuns slut uppmanas Dan Karlsson att le för
en bild, som ska publiceras med
webbartikeln till inslaget.
Utanför kommunhuset konstaterar Kennet Lindquist att det
finns en nackdel med mobiliteten.
– Man har ingen att bolla idéer
med, säger han och funderar om
det behövs något mer till inslaget.
Han vill komplettera med en
krögares röst och går till restaurang Stadskällaren för en intervju
med krögaren och delägaren Thomas Bergström.
När intervjuerna är klara ska
inslaget redigeras, men först är
det dags för lunch. I regel redige-
Foto tomas ohlsson
Hösten 2009 blev Sveriges
Radio P4 Västmanland pilotstation för ett nytt sätt att
arbeta. Utrustade med MDA
(mobil datorarbetsplats)
har redaktionens reportrar
anammat en ny slags mobilitet, både journalistiskt och
tekniskt.
Ofta redigerar Kennet Lindquist sina inslag
rar Kennet Lindquist sina inslag i
samband med lunchen, antingen
innan eller efter. Men inte medan han äter.
– Det är viktigt att separera
lunch och jobb.
Vanligtvis sitter han kvar på
restaurangen där han ätit eller så
går han till ett bibliotek. Det brukar inte vara några problem att
hitta platser där han kan arbeta.
Kennet Lindquist uppskattar
MDAn men påpekar att den nödvändigtvis inte passar alla.
– Alla reportrar är inte lämpade
att vara ute hela tiden, men för mig
känns det rätt. Det hör ju till journalistiken att vara ute och träffa
människor.
tipsa oss! redaktionen@journalisten.se
Man har
ingen att
bolla idéer
med.”
Kennet Lindquist,
om en nackdel med
att jobba med MDA
fakta
Detta
är MDA
■ MDA står
för Mobil Dator Arbetsplats. En
bärbar dator
med alla nödvändiga program, som
gör att radioreportrar kan
producera sina inslag utanför redaktionen. I princip samtliga
SRs arbetsledare har
i dag utbildats
för att kunna
arbeta med
MDA och till
sommaren
ska samtliga
SRs radiostationer ha
tillgång till
MDA.
på lunchrestauranger eller bibliotek. Men inte när han äter. ”Det är viktigt att separera lunch och jobb.”
Han berättar också att de, efter
första testveckan, upptäckte hur
viktigt det var för reportrarna att
behålla sin fasta arbetsplats inne
på redaktionen och att fortsätta med morgonmötena. Annars
hände det att fler reportrar jobbade med samma nyhet och att de ibland kände sig isolerade. Visionen
om att vara helt mobila fungerade
med andra ord inte i praktiken.
När det är dags att redigera insla-
get upptäcker Kennet Lindquist att
han glömt hörlurarna, vilket gör
det besvärligt eftersom han befinner sig på en fullsatt lunchrestaurang. Som tur är har han med sig
sin mp3-spelare och de hörlurarna
får agera som substitut.
– Innan jag sätter igång måste
jag koppla upp mig mot 3G-nätet
och ange en kod från den här sifferdosan, säger han och visar upp
en dosa som liknar de man använder till internetbanker. För att
komma åt SRs ljudarkiv behövs ytterligare ett steg gås igenom. Men
oftast gör han egna effektljud och
behöver sällan logga in på storbasen, som han kallar det.
Kennet Lindquist börjar med
att överföra ljudfilerna från bandaren till datorn. Sedan öppnar
han redigeringsprogrammet.
Oftast har han klart för sig hur
inslaget ska struktureras redan
innan han sätter igång med redigeringen.
– Ett vanligt upplägg är att man
34
... personer är
anställda på
P4 Västmanland.
först kör en röst, sedan lite mellanprat och en röst till.
Ungefär en timme tar det att
redigera ett vanligt nyhetsinslag.
Men det beror på vad nyheten
gäller, ibland är det bråttom och
då finns inte tid för en noggrann
redigering.
Han lyssnar intensivt på ljudfilerna, nickar med huvudet och ser
mycket koncentrerad ut. När han
hör ett bra klipp smyger ena mungipan upp.
– Här har vi ett bra ”säg”, noterar
han. Krögaren berättar att det hänt
mycket de senaste tjugo åren, det
vill jag ha med.
Ljudsnutten med krögaren markeras och placeras på ”klippbordet” i redigeringsprogrammet,
tillsammans med övriga valda
ljudfiler. De från alkoholhandläggaren markeras i rött och de från
krögaren i blått, och så döps de till
passande namn.
När ljudklippen är utvalda re-
digeras delarna ihop och sparas i
programmet FTP-Upload. Sedan
skickas inslaget till redaktionen.
”Påor” och ”avor” till inslaget
skrivs samt en angivelse om hur
långt det är. För att vara på den
säkra sidan ringer han till nyhetsdesken och kontrollerar att
det kommit fram.
– Så går det till när man arbetar
med MDA, konstaterar Kennet
Lindquist.
Jenny ericsson
12 maj – 1 juni 2011 Journalisten 35
världen
■ Journalisten bevakar journalister i vår omvärld. Tipsa oss om intressanta nyheter!
E-posta till: redaktionen@journalisten.se
NamN: aunohita mojumdar Yrke: Frilansjournalist, med bas
i afganistan, jobbar för BBC, The Guardian och Finacial Times.
Jag tror att
man också
vill veta
mer om den
afghanska
civilbefolkningen.”
NamN: Wambi michael Yrke: radiojournalist
i Uganda sedan tio år.
vill knyta ihop världen
■ Panos-projektet länkar tredje världen-journalister med europeiska medier
– Det finns så många storys i
Afrika som aldrig når hit.
Det säger Wambi Michael, frilansjournalist i Uganda. Han
är en av de journalister från
tredje världen som via Panosinstitutet har fått möjlighet
att skriva artiklar för olika
europeiska medier.
hand om kontakterna mellan journalisterna och de svenska redaktionerna, och översätter artiklarna.
– Vi tipsar journalisterna om
hur artiklar för svenska medier
bör skrivas, vilken längd som är
lämplig och vilken typ av bilder
som kan behövas, säger David
Dahmen.
I projektet ”Linking Southern
journalists with European media”
hjälper Panosinstitutet journalister från länder i Afrika, Asien och
Latinamerika att få sina artiklar
publicerade i europeiska medier.
Genom att förmedla kontakter
mellan journalisterna och redaktioner i Sverige, Storbritannien,
Spanien och Polen vill Panos
bredda och fördjupa bevakningen
av tredje världen. För de 25 journalister som hittills är knutna till
projektet blir det också en möjlighet att nå nya läsare och skriva om
ämnen som är känsliga eller underrapporterade i hemlandet.
I Sverige sköts projektet av David Dahmen och Karin Elfving,
båda frilansjournalister. De har
Som en del i projektet har han
och Karin Elfving nu Aunohita
Mojumdar, frilansjournalist från Indien men verksam
i Afghanistan, och Wambi
Michael, frilansjournalist från
Uganda på studiebesök. Under
några dagar har de rest runt i
Sverige och besökt bland andra
Sydsvenskan, Svenska Dagbladet,
Dagen och Arbetaren för att visa
vad de har att erbjuda.
– För mig är det här ett väldigt
intressant projekt. Det finns så
många storys i Afrika som aldrig
når hit. Dessutom utgör svenska biståndspengar en betydande
del av Ugandas ekonomi, och jag
tycker att de svenska skattebetalarna har rätt att få veta vart de-
36 Journalisten 12 maj – 1 juni 2011
ras pengar går, säger Wambi Michael.
Aunohita Mojumdar håller
med om att samarbetet kan bidra till att uppmärksamma händelser som de svenska medierna
i vanliga fall missar, och hon tror
också att det kommer att föra de
svenska läsarna närmre utvecklingsländerna och de människor
som lever där.
– När svenska journalister åker
till Afghanistan följer de ofta med
de svenska trupperna. Det är bra,
men jag tror att man också vill
veta mer om den afghanska civilbefolkningen som soldaterna
hjälper och ibland förlorar sina liv
för, säger Aunohita Mojumdar.
Aunohita Mojumdar har arbetat med Panos i ett år, och har
bland annat fått en artikel publicerad i Svenska Dagbladet om
Afghanistans enda kvinnliga
guvernör. Hon har varit journalist i 20 år och frilansar bland annat för BBC, The Guardian och
Financial Times. Hon tycker att
det är utmanande och intressant
fakta
Panos idé
■ Panosinstitutet i London stödjer
utbildning av
u-landsjournalister. Journalisterna
får handledning av Panos
medarbetare
och resurser
att resa och
bevaka mer
svårtillgängliga delar av de
länder de är
verksamma i.
Projektet Linking Southern
journalists
with European media
finansieras av
bidrag, bland
annat från EU.
att skriva för europeiska medier.
– Det finns mer utrymme för
olika röster och vinklar, och ett
större intresse för människorna
i Afghanistan och inte bara våldet.
Wambi Michael har också va-
rit knuten till projektet i snart ett
år, och har varit radiojournalist i
Uganda i tio år. Han berättar att
det är svårt att ägna sig åt kritisk
och objektiv journalistik i Uganda
och att det råder mycket självcensur. Därför tror han att den här typen av projekt kan stärka honom
och andra journalister, och ge en
möjlighet att få skriva om sådant
som inte kan publiceras i hemlandet.
– Att få se mina artiklar publicerade i tidningar över hela världen,
det är en milstolpe, säger Wambi
Michael.
Panosprojektet pågår i tre år.
Tanken är att journalisterna därefter ska ha etablerat så bra kontakter med de europeiska redaktionerna att samarbetet fortsätter
på egen hand.
aNNa de Lima FaGerLiNd
Foto helena giertta
Att få se
mina artiklar
publicerade
i tidningar
över hela
världen, det
är en milstolpe.”
debatt
■ Journalistens debattsidor är ett forum för yrkesdebatt. Mejla inlägg till redaktionen@journalisten.se
eller skicka per post till Journalisten, Box 1116, 111 81 Stockholm. Vi publicerar inga anonyma inlägg.
Alla inlägg kan inte beredas plats. Vi returnerar inte opublicerade bidrag. Maxlängd för inlägg är 2 500
tecken om annat ej överenskommits. Vi förbehåller oss rätten att stryka i insända texter, utan att meddela
skribenten. Insända inlägg kan även publiceras på journalisten.se.
”Ni borde
pratat med
landstinget”
■ Journalisten (5/11) gör en
större genomgång av det som i
sociala medier kallas #SNgate.
Som medlem i förbundet i 25 år
är jag förvånad över att ni i en
konflikt mellan parter enbart
hör journalisternas syn på vad
som hänt. Det är framförallt två
saker som det vore rimligt att
någon från Landstinget Sörmland får kommentera.
1. I början av mars utsattes
politiker och tjänstemän i Nyköping för snöbollskastning,
knuffar, spottloskor, skällande hundar, skrik och hotelser.
Säkerhetschefen bedömde att
stämningen var så hätsk att det
var olämpligt att ledande politiker och tjänstemän gick ut
ensamma i Nyköping. Det var i
denna akuta krissituation som
Landstinget Sörmland skrev till
Sörmlands Nyheter och ifrågasatte den journalistik som lett
till de hätska demonstrationerna. Ett av många inslag i tidningen var att insändare hade
tackat ”Tommy (reporter) och
Magnus (moderatledare) för
deras insatser och manat till
”att storma landstingshuset”.
Chefredaktör Göran Carstorp
kallar det som inträffade en
”incident”. Han har hela tiden
förringat den hotfulla situationen, kallat politiker för ”finkänsliga” och inte på något sätt
tagit publicistiskt ansvar. Samma attityd finns i Journalistens
reportage.
2. I artikeln säger en reporter
att han ”inte litar på landstingets uppgifter”. För mig som ansvarig för informationen från
en offentlig myndighet är detta
en allvarlig anklagelse som jag
inte tidigare hört vare sig från
denna journalist eller någon
annan. Så allvarliga anklagelser borde beläggas med någon
form av fakta. Att vi medvetet
skulle lämna oriktiga uppgifter
är otänkbart.
AnnA Jerdén
informationschef,
Landstinget Sörmland
SVAR: Vi valde bort landstinget
i ett försök att renodla det journalistiska problemet. Så väl
Tonchi Percan som Paul Ronge
var starkt kritiska mot SN.
HelenA GierttA
chefredaktör,
Journalisten
foto Jerry Lövberg/SCANPIX
SN-Gate
Är journalistiken lika slö och slapp när andra områden än rovdjur bevakas? undrar Sven-erik karlsson.
Ylande vargjournalistik
varGar i medierNa
■ Först slet jag mitt hår av förtviv-
lan. Numera skakar jag uppgivet
på huvudet. Det handlar om riktigt dålig journalistik. Vargjournalistik.
Själv bevakade jag rovdjursfrågorna åt Nya WermlandsTidningen i 15 år. Det var på den
tiden jag förtvivlat rev mina hårtestar mer än regelbundet.
Anledning: de mest befängda
fakta kablades ut av medierna om
rovdjuren. Ingen kontroll bedrevs,
tillrättaläggande förekom sällan
när så behövdes.
”Jägare omringad av vargflock”
var en brett täckande rubrik vid
ett tillfälle. Det var under älgjakten i Värmland någon gång under 90-talet. Källan var en andrahandskälla. Och händelsen blev
en sanning i medierna ända tills
jägaren själv kontaktade tidningarna och dementerade hela historien.
”Vargexplosion” är ett ord som
redigerarna glatt frotterat sig
... de mest
befängda
fakta kablades ut
av medierna om rovdjuren. Ingen kontroll
bedrevs,
tillrättaläggande förekom sällan
när så behövdes.”
med. År ut och år in har hävdats
att vargstammen ökat ohämmat.
Ett år stod till och med värmländska riksdagsmän, högljudda och
röda i ansiktet, och krävde att
nu får det vara nog, antalet vargar hade ökat till en storlek så att
glesbygdsbefolkningen led svårt
under rovdjurstrycket. Och medierna hängde förstås på.
En enkel kontroll visade att
vargstammen hade gått tillbaka
det året. Men den kontrollen var
det ingen som orkade göra.
Den värmländske jägarordfö-
randen gjorde ett utspel och hävdade att om tio år finns det 1 2001 300 vargar i Sverige om vi inte
får jaga dem. Rikstäckande rubriker. Tio år gick och summan
vargar hamnade nånstans över
hundra. Några samtal med biologer och viltforskare hade krympt
rubrikerna den gången. Men ingen brydde sig.
En större fårägare i Värmland
påstod att ett lodjur hade tagit ett
stort antal får på hans ägor. Feta
rubriker igen. Men det var nå-
got lurt med storyn. I samarbete med en annan journalist började jag själv rota runt. Då visade
det sig att fåren självdött ute i hagarna under en ovanligt kall och
torr vår.
Ja, så fortsatte det år efter år.
Och mitt hår blev allt glesare.
Nu ska villigt erkännas att varg-
journalistiken tagit sig. Fast det
är först under senaste året, i samband med att licensjakten på varg
infördes. Sverige Radios vargprojekt får ses som ett föredöme.
Men den andra sorten fortsätter precis som tidigare. Nu senast:
”Vargar angrep familj” (Norrtälje)
och ”Vargattack i Helsingborg”.
Jag skakar stillsamt på huvudet. Uppgivet.
Men vet ni: det är en sak som
skrämt mig ända in i själen under alla de här åren.
Är journalistiken lika slö och
slapp när andra områden än rovdjur bevakas? Man törs knappt
tänka tanken!
Sven-erik kArlSSon
före detta journalist
Viktigt lära sig sätta stopp för slipade makthavare
Pr-koNSulter
■ Journalisten (5/11) tar upp
makthavarnas förhållande
till journalister – trenden att
anlita PR-konsulter och att
försvåra obekväm granskning.
Uppenbart är, att det blivit svårare att nå makthavare
som anar obekväma frågor.
På 60- och -70-talen hette det
att makthavaren ”vägrar att
svara”. I dag heter det oftast
att de ”avböjer att svara” eller
att vederbörande ”inte går att
nå”. Eller också sänder makthavaren fram sin pressekreterare. Något ifrågasättande
VARFÖR makthavaren inte
går att nå, finns inte.
Mycket talar för att det i
framtiden kommer att bli
ännu svårare att ställa obekväma frågor till makthavarna – inte minst de som finns
i regeringskansliet.
I Unionens tidskrift Kollega (3/11) finns en artikel om
och med Per Schlingmann
som borde vara obligatorisk läsning för varje journalist. Schlingmann presenteras som mannen bakom
två borgerliga valsegrar och
som i dag är regeringens
propagandaminister. Något
han tydligen inte har något
emot att kallas – även om
han ”bara” är statssekreterare, med tillgång till all information till och från regeringskansliet. Att det är han
som styr informationen från
regeringskansliet är uppenbart. Allt regeringen rör vid
ska presenteras i rosenrött.
Med de allt mindre resurser den granskande journalistiken får blir det allt svårare att möta Schlingmann och
hans yrkeskolleger i förvaltningar och företag. Därför
är det viktigt att varje journalist lär sig möta makthavarna
och berättar när de vägrar –
inte avböjer – att svara.
GörAn Bæcklund
journalistsenior, Bromma
12 mAJ – 1 JuNI 2011 Journalisten 37
debatt
Övertramp av Östen Johansson på seniorernas årsmöte
seniordistriktet
■ Torsdagen den 31 mars höll Journa-
listförbundets seniordistrikt årsmöte i
Stockholm med deltagande från de tre
nuvarande seniorföreningarna under
”denna hatt”; Stockholm, Västsverige
och Sydsverige.
Till detta årsmöte hade Västsveriges
journalistseniorer och Sydsveriges
journalistseniorer inkommit till seniordistriktet med en motion avseende ”riksdistriktets” vara eller inte vara.
Frågan hade också diskuterats i telefonsamtal mellan styrelsernas ordföranden samt tagits upp och beslutats
om vid möte med respektive styrelse.
Stor enighet råder om att ”riksdistriktet” bör upplösas. Föreningarna i
Västra och Södra kan inte finna några
som helst anledningar till denna organisation och inspiration från seniordistriktet lyser med sin frånvaro. Seniordistriktet känns som en onödighet.
Motionen avslutades med ”Vi yrkar
på att seniordistriktet upphör och att
de tre föreningarna verkar fristående”. Distriktsstyrelsens yttrande över
denna motion påpekar bland annat att
en ändring av nuvarande förhållande
med ett seniordistrikt kräver en ändring av Journalistförbundets stadgar
samt vidare att om distriktet ska fylla
någon uppgift och om detta ska finnas
kvar i sin nuvarande form kan alltså
bara beslutas av förbundets kongress.
Slutklämmen från distriktsstyrelsen är: ”Skulle distriktets årsmöte
besluta om nedläggning av verksamheten krävs, enligt distriktets stadgar, dels förbundsstyrelsens godkännande dels att nuvarande tillgångar,
32 000 kr, överlämnas till förbundet. Mot denna bakgrund föreslår distriktsstyrelsen att motionen ska anses besvarad”. Så långt motionen och
distriktstyrelsens svar och beslut.
När frågan kom upp på bordet vid
distriktets årsmöte nämnda dag yrkade ordföranden i Väst, Tore Ljungberg, och ordföranden i Södra, Jan
Hjerth, bifall av årsmötet till motionen och att den skulle gå vidare till förbundsstyrelsen och kongressen.
När ordföranden i seniordistriktet
Östen Johansson ställer proposition
på dels bifall av årsmötet till distriktsstyrelsens ”besvarande”, dels yrkandet från nämnda ordföranden överlämnar han ärendet till årsmötet med
orden: ”Om årsmötet bifaller yrkandet från Ljungberg och Hjerth kan ni
se er om efter en annan ordförande
för seniordistriktet…” Östen Johansson hade då redan av årsmötet valts till
ordförande för seniordistriktet.
Årsmötet blev knäpptyst och biföll
naturligtvis distriktsstyrelsens ”besvarande av motionen”.
Aldrig någonsin har vi, Tore Ljungberg och Jan Hjerth, under vår långa
fackliga aktivitet varit med om att ett
beslut tas under så hotfulla former.
Detta övertramp av Östen Johansson hoppas vi får sina kommentarer
av er journalister som läser dessa rader. Vad har ni för synpunkter på detta, kära kolleger?
Tore Ljungberg
ordförande, Västsveriges Journalistseniorer
jan HjerTH
ordförande, Sydsveriges journalistseniorer
Svar: Seniordistriktet finns för att
vara en del i förbundets organisation. Detta distrikt har en enda praktisk uppgift: bilda klubbar där sådana
inte finns. Förutom i Stockholm, Göteborg och Malmö är det i dag 1 300
medlemmar som inte tillhör någon
annan klubb än ”Seniorernas allmänna klubb”. Den klubben har medlemmar från Kiruna till Ystad. Den kan
inte bedriva någon verksamhet på
grund av avstånden och att den inte
har ett enda öre i kassan. Vissa seniorer är med i sin gamla arbetsplatsklubb, den kontakten är kvar även när
det finns en aktiv seniorklubb. Det går
utmärkt att vara med i två klubbar för
seniorerna. I diskussionen inför årets
kongress är vi ense om att det inte
finns några förutsättningar att fortsätta arbeta i distriktet och göra något
för de 1 300 ”klubblösa” utan pengar. Styrelsen har där konkreta förslag
som inte skulle kosta medlemmarna
i de nu aktiva klubbarna ett enda öre.
Att vara ordförande i ett distrikt som
ett årsmöte just lagt ner är inte särskilt meningsfullt. Att informera motionärerna om detta borde varit onödigt. Hade ombuden varit övertygade
om att det var rätt beslut vid detta tillfälle att lägga ner distriktet skulle de ju
också automatiskt blivit av med hela
den valda styrelsen. Distriktet skulle
ju inte funnits längre.
ÖSTen joHanSSon,
ordförande, Seniordistriktet
Ger du ut en bok i år?
Var med oss på Bokmässan.
I år vill vi upprepa fjolårets succé med presentation av medlemmars böcker på bokmässan. Ett
50-tal böcker ställdes då ut i vår monter och dryga 20-talet författare intervjuades personligen
på vår scen.
Ger du ut en bok under 2011 så mejla en intresseanmälan senast den 30 april till vår projektledare Pär Trehörning pt@sjf.se. Beskriv innehållet i boken och berätta även om du är
intresserad av att bli intervjuad av oss på vår scen i montern. Vi kommer inte att kunna intervjua
alla utan gör ett urval som vi tror kan bli en representativ mix och som visar på den enorma
bredd som medlemmarnas böcker spänner över.
Alla böcker kommer att ställas ut i vår bokhylla under de fyra dagar, 22-25 september, som
mässan varar. Och naturligtvis är alla genrer välkomna.
Journalistförbundets kontaktperson på bokmässan är Pär Trehörning. Tel: 08-613 75 82, e-post:
pt@sjf.se
Läs mer på www.sjf.se
38 Journalisten 12 maj – 1 juni 2011
■ Redaktör Qia Rindevall Tel 08-613 75 00 Fax 08-411 58 35 E-post redaktionen@journalisten.se
samtalet
pÅ NYa JoBB
Markus Lutteman:
Ruben Agnarsson blir vice VD och
marknadsansvarig för Kanal 10 och
dess systerföretag. Han startade Världen idag 2001 och var fram till november förra året tidningens VD och ansvarig utgivare. Han har sedan dess jobbat
med ID-media och som skribent samtidigt som han hoppat in som programproducent för Kanal 10.
”Jag hade kul när jag skrev
boken om Patrik Sjöberg”
Journalisten och författaren
Markus Lutteman har tillsammans med Patrik Sjöberg skrivit
boken Det du inte såg, i vilken
den gamla världsrekordhållaren
i höjdhopp berättar att han blev
sexuellt utnyttjad som barn av
styvpappan och tränaren Viljo
Nousiainen.
Nanok Bie har börjat som webbreporter på Rapport, Sveriges Television.
Han jobbade tidigare som frilansjournalist för bland annat Metro och Journalisten och har tidigare arbetat på Dagens Nyheter.
Markus Lutteman som annars jobbar
som webbredaktör på Nerikes Allehanda har tidigare skrivit böckerna El
Choco och Utsatt.
Hur kom du i kontakt med Patrik
Sjöberg?
hans beteende och nu får folk förståelse för hans uppträdande. Men han
säger samtidigt att allt dumt han gjort
inte är Viljos fel.
Hur var ert första möte?
Hur var det att intervjua honom?
– Jag tog med mig två rockbiografier och tänkte att Patrik Sjöberg kanske hade läst dem. Den ena, The dirt,
tyckte jag mycket om, bland annat
för att den absolut inte väjer för att
visa upp huvudpersonernas mindre
smickrande sidor. Den andra var Lemmy – white line fever, vilket är en rätt
distanslös historia som mal på utan
att beröra. Han hade läst båda två och
tyckte samma sak som jag om dem.
Då insåg jag att vi hade samma syn på
hur vi skulle kunna göra detta tillsammans. Alla delar av hans liv skulle upp
på bordet och den skulle handla mer
om människan än om höjdhopparen.
Men han ville inte avslöja nyheten förrän vi hade skrivit ett avtal, han har väl
gått på en del minor med journalister
kan jag tänka mig.
– Det har varit väldigt enkelt. Patrik är en man som tycker om att berätta de här gamla historierna, och
han är underhållande att lyssna
på. Han är en bra berättare, jag har
skrattat högt väldigt många gånger
under resans gång. Ibland så önskade jag att jag bara kunde lägga ifrån
mig blocket och pennan och bara
lyssna. Boken innehåller så mycket
mer än det som handlar om de sexuella övergreppen.
Hur var det att skriva boken?
– Samarbetet har fungerat smidigt. Jag
hade lite fördomar om Patrik innan och
de fick sig en törn, men några är kvar.
Vilka då?
– Han har alltid gått sin egen väg
och supit och tagit kokain och han är
väl inte den villigaste skattebetalaren
i riket direkt. Men både han och jag
inser väl att det som hände honom i
barndomen har satt spår i hans vuxna liv. Han är ju känd för att ha skällt
ut Viljo efter noter i TV. Men nu visar det sig att det fanns en orsak till
39 Journalisten 12 maj–1 juni 2009
foto Pavel KoubeK
– Han hade kontaktat ett antal förlag och presenterat en idé om att göra
en bok. Han berättade att det fanns
en stor nyhet i det här, något viktigt
som skulle skapa debatt. Sedan ringde Norstedt förlag till mig. Patrik hade
läst El Choco sedan tidigare och gillade
den boken väldigt mycket. Först var
jag skeptisk, jag hade lovat mig själv
att jag inte skulle jobba med kändisar,
eftersom de ofta är ganska uttjatade
och jag var definitivt inte intresserad
av att skriva en sportbok.
Markus Lutteman skrev boken Det
du inte såg tillsammans med Patrik
Sjöberg.
Hur reagerade du när du fick reda
på att Patrik Sjöberg blivit sexuellt
utnyttjad?
– Jag blev jätteförvånad. Först trodde jag det var dopning, det var min
första tanke eller så tänkte jag att det
var något han hade gjort i Natal i Brasilien. Det kändes märkligt när jag
fick reda på att det var det här som det
handlade om.
Hur ställer du dig till det faktum att
Viljo Nousiainen som anklagas för
sexuella övergrepp är död i dag och
inte har möjlighet att försvara sig?
– Jag har känt att det är skönt att han
inte har några barn. Då hade det varit
svårt att göra det här, eller jag hade
i alla fall definitivt fått tänka efter en
extra gång innan jag skrivit boken och
det hade varit mycket mer komplicerat.
TOMAS OHLSSON
Ulrika Borg (tidigare Morrone) har fått
fast jobb som kommersiell redaktör på
Expressen. Hon kommer närmast från
en tjänst som redigerare/webbredaktör
på Aftonbladet och har tidigare arbetat
på bland annat Dagens Nyheter, Punkt.
SE och Innerstadspress.
Anna Demert har
utsetts till tillförordnad chefredaktör för
tidningen Monitor, en
branschtidning inom
TV och broadcast.
Hon har varit verksam som journalist
sedan 2003. Vid sidan av chefredaktörskapet fortsätter hon som frilans inom
nätverket Journalistbyrån.
Franziska EggerNilsson börjar frilansa som skribent,
konsult, utbildare och
föreläsare. Hon kommer närmast från
jobbet som allmänreporter på Sundsvalls
Tidning.
Mats Engström blir samhällspolitisk
chef på Unionen. Han är i dag verksam
som fristående skribent och har tidigare arbetat i regeringskansliet och som
politiskt sakkunnig på UD. Han har också varit ledarskribent på Aftonbladet.
Ehsan Fadakar blir ny chefredaktör
på Nyheter24 där han arbetat sedan
2008. Han efterträder Aaron Israelson som ska arbeta med att utveckla
sajtens grävande journalistik.
Anton Frank är ny
intranätsredaktör på
Utbildningsradion.
Han har tidigare arbetat på Sveriges Radio Östergötland.
Anders Forsberg är ny webbreporter på Rapport, Sveriges Television.
Han kommer närmast från Aftonbladet
och har tidigare arbetat på bland annat
Sveriges Radio Ekot och Tidningarnas
Telegrambyrå.
Katti Hoflin blir ny verksamhetschef
för Dunkers kulturhus i Helsingborg.
Hon har under 18 år arbetat som programledare, manusförfattare, kompositör och producent på Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion. Bland annat har hon varit
programledare för SVTs ungdomsprogram Bullen. Hon har också skrivit
flera barnböcker. Sedan 2007 har hon
varit chef för Rum för barn i Kulturhuset i Stockholm.
Linnéa Hambe är ny researcher på
Sveriges Radio P1s program Kaliber.
Sofia Boo är reporter och Sabina
Schatzl producent.
Johanna Koljonen
blir programledare
för Jättestora frågor
med Johanna Koljonen i Sveriges Radio
P3. Hon har tidigare
bland annat varit programledare för P3
Kultur. Det nya programmet ska sändas under tio sommarveckor med start
den 14 juni.
Patrik Kronqvist är ny debattredaktör på Newsmill. Han har tidigare bland
annat arbetat som debattredaktör på
Expressen, som chefredaktör för tidningen Lundagård samt som redaktör
på Svenska Dagbladet, Sydsvenskan
och Tidningarnas Telegrambyrå.
Peter Lundström är ny medicinskribent på Mix Public Relations. Han kommer närmast från en tjänst som kommunikationsansvarig på ReAct och har
tidigare bland annat arbetat på Världsinfektionsfonden och på Sveriges Radios vetenskapsredaktion.
Lars Markusson är ny chef för TTsporten. Han har varit anställd som reporter på TT-sporten sedan 2000 och
har närmast varit tillförordnad sportchef. Innan han kom till TT jobbade han
på Arbetarbladet i Gävle, Aftonbladet
och Ljusdals-Posten.
Jesper Möller är ny formgivare på A4
som utvecklar, designar och producerar tidningar. Han har tidigare arbetat
på bland annat Dagens Nyheter, Aftonbladet. Punkt SE och senast som formgivare på Tidningsmakarna.
Morgan Olofsson lämnar Sveriges
Television för Arbetsmiljöverket där
han utsetts till kommunikationschef.
Han arbetar kvar på SVT fram till semestern, men lämnar uppdraget som
ansvarig utgivare för Rapport, där han
varit chef sedan 2007. Han började på
Rapport 1993.
foto Stina Gullander/Sr
folk
mer folk på journalisten.se
Matilda Uusijärvi lämnar sin tjänst
på Sveriges Radio Kaliber i P1, för att
övergå till frilansverksamhet. Hon har
tidigare jobbat på SR P3, Dagens Nyheter, Sveriges Television och TV4 med
undersökande journalistik, bland annat. Hon har även varit redaktör för
Scoop.
Nadja Yllner är ny reporter på Uppdrag granskning, Sveriges Television i
Göteborg. Hon har jobbat som frilans i
tio år, bland annat för SVT.
Micke Ölander återvänder till Kvällsposten i Malmö från Expressen, där
han ingått i tidningens grävgrupp.
Ida Ölmedal blir ny redaktör och ansvarig utgivare för studenttidningen
Lundagård de närmaste två åren. Max
Jedeur-Palmgren blir biträdande redaktör och Jacob Hederos webbredaktör.
utmärkelser
Jackie Jakubowski, redaktör för tidskriften Judisk krönika, har utnämnts
till hedersdoktor vid Hebrew Union
College-Jewish Institute of Religion
med säte i Cincinnati, Los Angeles och
New York.
Ulrika Knutson, kulturjournalist, och
Tore Abrahamsson, arkitekt, författare och fjällfotograf, har tilldelats Karin
Gierows pris på vardera 80 000 kronor
av Svenska Akademien. Priset delas ut
för ”hängiven bildningsverksamhet” eller ”kunskapsförmedlande framställningskonst”.
Andreas Lovén har tilldelats Skånskans utmärkelse Årets Rudolf i kategorin Årets reportage. Han får utmärkelsen för reportaget om Ulf, en ung
man med en lindrig funktionsnedsättning som inhyses i ett familjehem av en
socialnämndsordförande. ”Reportaget
är klockrent, visar hur en folkvald politiker utnyttjar Ulfs utsatta situation, låter honom bo under ovärdiga förhållanden men som ger politikern höga intäkter. Reportaget är faktamässigt väl underbyggt, bekräftat genom den efterföljande debatten och processen som
leder till socialnämndordförandens avgång”, skriver juryn bland annat.
Stefan Olofsson fick ett hederspris
för en artikelserie om mäns underläge
i vårdnadstvister liksom Skånskans
sportredaktion för en uppföljning av
MFFs seger i fotbollsallsvenskan och
Helsingborgs andraplaering.
Klassen Årets nyhet vanns av Lennart Andersson för en artikel om en
79-årig man som i åtta timmar lämnas
liggande i sin avföring trots besök av
ambulans, polis och socialtjänst. ”Det
är en gripande nyhet som skildrar hur
en ensam äldre person kan fara illa i
välfärdssverige. Nyheten följs upp på
ett föredömligt sätt där såväl grannar
som företrädare för ambulansföretaget och socialförvaltningen får komma
till tals”, tycker juryn.
Hederspris gick till Lisa Winqvist
för en artikel om konflikten kring det
österländska templet Yangtorp i Hörby
samt till Lennart Andersson för nyheten om den missnöjda haschköparen i
Eslöv, som gick till polisen och klagade
på kvaliteten på den inköpta varan.
SJ-Nytt har utsetts till 2010 års bästa
personaltidning och Årets nyskapare av Rim, Redaktörer interna medier
med motiveringen: ”Här får personalen ta plats och breda ut sig i både text
och bild. Människorna står i centrum
när stort och smått blandas om vartannat, i en snygg och genomarbetad
form. SJ-Nytt signalerar en tydlig vilja
att finnas till för sina läsare, inte minst
genom att ta upp aktuella problem i
STIPENDIER
Deadline: 7 jun 2011 – www.journalistfonden.se
Kina tar över – följ med till Peking och Shanghai 15–26 okt
Internationell ekonomi – följ med till London 17–21 okt
presskontakten
Annonsera
under
Presskontakten!
■ Här annonserar
företag, myndigheter och
organisationer som vill nå
ut med information och
direktnummer till alla de
som är ansvariga för informationsfrågor.
■ 1 modul
(40 mm x 146 mm)
Pris: 23 000 kr
■ 2 moduler
(40 mm x 300 mm el 83
mm x 146 mm)
Pris: 36 800
Gäller införande i varje
nummer under ett år.
■ Ring Johan Turian
08-556 950 44 eller
mejla johan@ad4you.se
för att diskutera din
annons.
Apoteket AB
010-447 50 00 (vxl)
Förbundsordförande:
Karl-Petter thorwaldsson
Förbundssekreterare:
Annika nilsson
Presskontakter:
stefan svensson
Kommunikationsansvarig
Telefon: 08 613 50 77
mobil: 0705 43 76 74
e-post: stefan.svensson@abf.se
Arbetsgivarföreningen
KFO
Presskontakt
Besöksadress
Södermalmsallén 36
Stockholm
Postadress
118 81 Stockholm
www.apoteket.se
Vårt huvudkontor finns på
Kungsholmen i Stockholm.
De tio inspektionsdistrikten
är indelade i tre regioner:
Inspektion Nord, Mitt och
Syd.
Kicki Blom
08-702 54 18 / 070-578 80 02
kicki.blom@kfo.se
ArbetArnAs bildningsförbund
(abf) är Sveriges äldsta och
största studieförbund. bland med­
lemsorganisationerna finns bl a fler­
talet invandrarorganisationer och
handikapporganisationer.
andra stora medlemsorganisationer
är LO, SaP, PRO och Kf.
• abf samlar årligen ca 700 000
cirkeldeltagare och drygt 3,5
miljoner människor deltar i något
av abfs kulturprogram.
• abf finns över hela landet.
• abfs verksamhetsidé är att ge
mest åt dem som fått minst!
• abf utger tidningen fönstret,
tidskrift för kultur och folkbildning.
www.abf.se
Vårt uppdrag:
Att bidra till att arbetsmiljön förebygger ohälsa och
olycksfall och att människor
inte utestängs från arbetet.
Vår vision:
Alla vill och kan skapa en
bra arbetsmiljö
Arne Mårtensson
Generaldirektör:
Mikael Sjöberg
Tel 08-730 91 59
VD
Varumärkesdirektör
Eva Fernvall
010-447 50 74
Pressjour
010-447 52 00
Arbetsgivarföreningen KFO är
med sina 3 600 medlemsföretag
Sveriges största fristående
arbetsgivarorganisation.
KFO ger service till verksamheter
med företrädesvis kooperativ eller
idéburen karaktär.
KFO har kollektivavtal inom ett
30-tal områden och har stöttat
arbetsgivare sedan 1943.
Pressekreterare:
Catarina Edgar
Tel 08-730 99 99
Mobil 070-210 79 99
catarina.edgar@av.se
www.kfo.se
www.av.se
12 maj–1 juni 2009 Journalisten 40
folk
ett företag det stormat kring.” Övriga
pristagare: Bästa bildjournalistik: Lära
Stockholm (Utbildningsförvaltningen
i Stockholms stad). Bästa form: I Trafik (Trafikverket). Språkpriset: Landstingstidningen (Norrbottens läns
landsting). Bästa krönika/ledare: Stjärnan (NCC). Bästa reportage: Svensk
polis (Rikspolisstyrelsen).
Modeföretaget Lindex vann den nya
tävlingen Sveriges bästa intranät som
arrangeras för första gången av Rim.
Apoteket AB, SEB och Wallensten fick
hedersomnämnanden.
Dokumentären Israel vs Israel, som
visades på Sveriges Television i september, har vunnit första pris i klassen
Public Liberty and Human Rights på Al
Jazeera Documentary Film Festival i
Doha, Qatar.
Dokumentärfilmen, som är regisserad av Terje Carlsson, handlar om
fyra israeliska fredsaktivister. Israel
vs Israel är en samproduktion mellan Ekedalen produktion, Mastkobben,
Sveriges Television och Film i Värmland, med stöd av Film i Väst.
stipendier
Ylva Carlqvist Warnborg har tilldelats
Gotlänningens Tryckeri ABs stipendium på 50 000 kronor för ”jämförande
studier av Gotland och andra öar ur ett
medieperspektiv”. Hon får stipendiet
för att jämföra Gotlands, Ålands och Islands mediesituationer.
Margaretha Levander, frilansande ekonomijournalist, har beviljats ett stipendium på 75 000 kronor från Stiftelsen
Affärsvärlden. Hon ska använda pengarna för att under hösten 2011 skriva en
reportagebok om korruption där fokus
kommer att ligga på den bakomliggande
dramaturgin i ett antal aktuella fall.
Jenny Wiik, Mats Ekdahl och KarlOlof Andersson har tilldelats årets
mediehistoriska stipendier av Svensk
Presshistorisk förening. Stipendierna
är på 25 000 kronor vardera. Jenny
Wiik, medieforskare vid JMG, Göteborgs universitet, ska undersöka ledarsidornas förändrade retorik över tid,
Mats Ekdahl ska studera Carl Adam
Nycops manual för sitt tidningsmakeri medan Karl-Olof Andersson ska
fördjupa sig i Per Anders Fogelströms
journalistiska verksamhet under andra
världskriget.
24 journalister har tilldelats stipen-
dium för språkstudier i engelska av
Journalistförbundet: Johan Arvidsson, Nerikes Allehanda, Anders Backlund, SR Ekot, Per Carlsson, Sveriges
Television, Stefan Edetoft, frilans,
Göteborg, Lotta Engelbrektsson,
frilans, Göteborg, Mari Ermeland,
Smålands-Tidningen, Ingela Hofsten,
frilans, Sundsvall, Jennie Johansson, Tidningen Ångermanland, Annika
Johansson, Laholms Tidning, AnnChristine Kihl, VLT Media, Susanne
Koron, Tidningskompaniet, Maja Lagercrantz, SR Ekot, Thomas Lerner,
Dagens Nyheter, Ylva Lundin, Ljusnan,
Marie Närlid, Läkartidningen, Björn
Schmidt, Bohusläningen, Björn Sjö,
Sydsvenskan, Karin Sjöberg, frilans,
Luleå, Annica Ström, Värmlands Folkblad, Marie Ström, Upsala Nya Tidning, Karin Thurfjell, Mediakompetens, Sanna Wikström, Gefle Dagblad,
Eva Wrede, frilans, Stockholm samt
Nadja Yllner, Sveriges Television. 174
journalister hade sökt stipendiet som
gäller två veckors studier i engelska i
London i september.
noterat
Katarina Pierre blir chef på nya Bildmuseet, Umeå universitet. Hon har va-
rit anställd vid museet som intendent
sedan 1995.
dödsfall
Åke Magnusson har avlidit 89 år gammal. Han började på Falköpings Tidning 1944 och övergick till Södra Skåne i Ystad 1947. Han var också anställd
på tidningen Aurora i Ystad och på
Kvällsposten i Malmö innan han blev
sportchef på skånska Dagbladet 19541955. Därefter arbetade han på Norrköpings Tidningar innan han anställdes på Sveriges Radios Östgötadistrikt
1960. Därefter var han redaktionssekreterare på TV-sporten i Stockholm
och från 1965 redaktionssekreterare
på Aktuellt. 1967 utsågs han till programledare på Aktuellt. Han blev senare chef för tablå- och sändningsredaktionen på TV1 och sedan planeringschef på TV2. Han fick sedan ansvaret
för att som programdirektör slutföra
verksamheten vid gamla TV2.
Rolf Schmidt har avlidit vid 72 års ålder. Han började sin yrkesbana som
lokalredaktör på Hudiksvalls Tidning
men övergick senare till att arbeta som
anställd sekreterare på Norra Hälsinglands Travsällskap.
presskontakten
www.csn.se
Vi är den myndighet som registrerar Sveriges företag och
föreningar. Det är också vi
som tar emot årsredovisningar.
På www.bolagsverket.se kan
du med hjälp av våra e-tjänster
söka företagsinformation direkt
från våra register.
Sök företagsfakta
Behöver du snabbt ett bevis eller
kanske en årsredovisning? Då är
Sök företagsfakta tjänsten för dig.
Här kan du ladda ner:
•
•
•
•
•
registreringsbevis
årsredovisningar
delårsrapporter
bolagsordningar
persons uppdrag med historik
Statistik om
företag och föreningar
Sök statistik om företag och föreningar i Sverige, utifrån geografiska
områden och tidsperioder.
CSN har hand om det
svenska studiestödet. I fjol
betalade vi ut mer än
26 miljarder kronor till
cirka 900 000 personer.
Cirka 1,5 miljoner personer har studielån som
ska betalas tillbaka. På
CSN är vi drygt 1 000
anställda som jobbar på
15 orter.
Box 155
631 03 Eskilstuna
Elektriska Installatörsorganisationen EIO är en opolitisk
och oberoende bransch- och
arbetsgivarorganisation för Sveriges el- och teleteknikföretag.
EIO har 2.600 medlemsföretag
med totalt 25.000 anställda som
omsätter 28 miljarder kronor.
Presskontakt
Generaldirektör
Yvonne Fredriksson
016-16 27 02
Generaldirektör
Christina Gellerbrant
Hagberg
Pressekreterare
Klas Elfving
076-119 65 51
klas.elfving@csn.se
Informationschef
Presskontakter
Box 3686
103 59 Stockholm
Besöksadress:
Torsgatan 11
Vxl: 08-120 20 700
E-post: do@do.se
www.do.se
Agneta Solander Valter
070-648 82 44
agneta.solander@csn.se
Generaldirektör
Annika Bränström
060-18 43 18
annika.branstrom@bolagsverket.se
Press och medierelationer
Ulf Karnell, informationschef
060-18 41 03
0708-66 22 36
ulf.karnell@bolagsverket.se
41 Journalisten 12 maj–1 juni 2009
T.f. diskrimineringsombudsman
Håkan Sandesjö
Pressjour
08-120 20 710
Pressansvarig
Magnus Jacobson
Pressekreterare
Eva Rosengren
Kommunikationschef
Anneli Joyce
Diskrimineringsombudsmannen
(DO) arbetar mot diskriminering
som har samband med kön,
könsidentitet eller könsuttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller
annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning
och ålder.
Henrik Nygård,
kommunikationschef
08-762 75 83,
0705-29 75 83
henrik.nygard@eio.se
Jan Siezing, vd
08-762 75 77,
070-532 10 18
jan.siezing@eio.se
Elektriska Installatörsorganisationen EIO
Rosenlundsgatan 40
Box 17537
118 91 Stockholm
Tel. 08-762 75 00
Fax. 08-668 86 17
www.eio.se
Pressekreterare
Mattias Johansson
016-16 27 42
mattias.johansson@ei.se
Energimarknadsinspektionen
övervakar marknaderna för
el, naturgas och fjärrvärme.
Myndigheten verkar för att
dessa marknader fungerar
väl och är ansvarig för
www.elpriskollen.se som
hjälper sveriges elkunder att
välja elhandelsföretag.
www.ei.se
presskontakten
Vi arbetar
för ett
hållbart
energisystem
Vi ansvarar för frågor om
användning och tillförsel av
energi. Energimyndigheten
främjar energieffektivisering
på lokal, regional och nationell
nivå.
Fastighetsägarna Sverige
Drottninggatan 33
Box 16132
103 23 Stockholm
Fastighetsägarna Norr
VD Ola Arwidsson
Tel: 090-71 18 55
Mobil: 070-600 94 56
VD Reinhold Lennebo
Tel: 08-613 57 10
Mobil: 0705-12 33 90
Fastighetsägarna
Mellansverige
VD Krister Nilsson
Tel: 016-17 22 51
Mobil: 0705-89 22 51
Näringspolitisk chef
Martin Lindvall
Tel: 08-613 57 32
Mobil: 0709-43 69 60
martin.lindvall@
fastighetsagarna.se
Läs mer om vår verksamhet på
www.energimyndigheten.se
Informatör
Hans Öhman
Tel: 08-613 57 33
Mobil: 0736-26 90 58
hans.ohman@
fastighetsagarna.se
Pressekreterare
Ola Westberg
016-544 20 36
press@energimyndigheten.se
Fastighetstidningen
Redaktionschef
David Grossman
Tel: 08-506 288 04
Mobil: 0708-88 45 65
david.grossman@
fastighetstidningen.se
Kommunikationschef
Ola Ström
Tel: 019-10 65 48
ola.strom@
mellan.fastighetsagarna.se
Fastighetsägarna
Stockholm
VD Christer Jansson
Tel: 08-617 77 20
Mobil: 0705-13 77 20
Fastighetsägarna
Göteborg Första Regionen
VD Lennart Alexandersson
Tel: 031-755 33 01
Mobil: 0709-55 60 01
Pressansvarig
Henrik Mortensen
Tel: 031-755 33 36
Mobil: 0709-55 60 36
henrik.mortensen@gff.se
Fastighetsägarna Syd
VD Stefan Lindvall
Tel: 040-35 01 90
Mobil: 0708-30 57 40
VI ÄR VASSA
PÅ SKYDD!
Fortifikationsverket är
experter på skyddsteknik. Vi bygger säkert.
Vi har fastigheter som
står emot all typ av
vapenverkan och
angrepp av andra slag.
Marknadschef
Göran Höckert
Tel: 040-35 01 92
Mobil: 0709-55 31 34
goran.hockert@
syd.fastighetsagarna.se
Informationsdirektör
Mia Enayatollah
Tel: 08-617 77 23
Mobil: 0709-69 99 66
mia.enayatollah@stofast.se
Fastighetsägarna är intresse- och branschorganisationen som arbetar för en väl fungerande fastighetsmarknad. Våra nära 20 000 medlemmar är ägare av lokal- och bostadshyreshus, industrifastigheter och
bostadsrättsföreningar.
Pressekreterare
Catharina Millmarker
010-44 44 990
www.fortv.se
www.fastighetsagarna.se
Överintendent
Eskil Franck
Pressansvarig
Thorleif Warmboe
0702-59 38 19
press@levandehistoria.se
Besöksadress:
Stora Nygatan 10
Gamla Stan
vxl: 08-723 87 50
www.levandehistoria.se
FRA är en civil myndighet
under Försvarsdepartementets ansvarsområde
med cirka 700 anställda.
Genom underrättelseverksamheten, där bland annat
signalspaning bedrivs, ger
FRA stöd till regeringens
utrikes-, säkerhets- och
försvarspolitik.
Informationschef
Anni Bölenius
08- 471 40 05
anni.bolenius@fra.se
Vid brådskande ärenden
utanför kontorstid kan
växeln förmedla kontakt
med informationschefen.
Telefon växel: 08-471 46 00
Upplandsgatan 5
Box 1146
111 81 Stockholm
Tel 08-412 68 00
Fax 08-10 00 62
www.handels.se
Postadress
103 51 Stockholm
Besöksadress
Klara Västra kyrkogata 11
Telefon
08-786 90 00
Generaldirektör
Adriana Lender
Telefon: 010-116 90 01
Presskontakt
Telefon: 010-116 98 88
staffan.karlsson@forsakringskassan.se
42 Journalisten 12 maj – 1 juni 2011
Generaldirektör
Carl Älfvåg
carl@handisam.se
08-600 84 84
Webbplats
www.forsakringskassan.se
Presschef
Staffan Karlsson
Telefon: 010-119 82 31
www.fra.se
Förbundsordförande
Lars-Anders Häggström
Tel 412 68 02
070-630 17 78
Handisam (Myndigheten för
handikappolitisk samordning)
har regeringens uppdrag att verka
samordnande och pådrivande i
svensk handikappolitik. Handisam påskyndar utvecklingen mot
ett samhälle där alla kan delta
jämlikt oavsett funktionsförmåga.
Handisam har ett nära samarbete
med andra statliga myndigheter,
med kommuner och landsting och
med handikapporganisationerna.
Regionala presskontakter
www.forsakringskassan.se/press
Pressekreterare
Kristina Jogestrand
Tel 08-412 19 89
070-675 19 89
kristina.jogestrand@handels.se
Handelsanställdas förbund är
Sveriges tredje största
LO-förbund. Förbundet organiserar drygt 150 000 medlemmar
på 25 000 arbetsplatser.
Kommunikationschef
Ola Balke
ola@handisam.se
08-600 84 10
Arenavägen 63
121 77 Johanneshov
www.handisam.se
presskontakten
www.innovationsbron.se
ICA AB
Besöksadress
Svetsarvägen 16
171 93 Solna
Telefon: 08 - 561 500 00
Presstelefon
070 - 253 66 60
Pressjourstelefon
070 - 544 07 10
För brådskande ärenden
utanför kontorstid
(vardagar 17 - 08 och helger)
Presschef
Staffan Ekengren
Telefon: 08 - 561 506 66
070 - 285 89 74
staffan.ekengren@ica.se
Pressekreterare
Jenny Egeland
Telefon: 08 - 561 513 16
070 - 293 52 98
jenny.egeland@ica.se
Sara Hjelm
Telefon: 08 - 561 502 76
070 - 362 76 42
sara.hjelm@ica.se
Informatör
Anna Hedström
Telefon: 08 - 561 503 28
073 - 765 12 00
anna.r.hedstrom@ica.se
Mer information finns på
www.ica.se
Industriarbetsgivarna är ett
gemensamt bolag för Industrioch KemiGruppen, Stål och Metall
Arbetsgivareförbundet, SveMin
och SVEMEK.
Medlemmar hos oss är industriföretag inom bland annat stål,
läkemedel, glas, kemi, gruvor,
sten, bioteknik, metall och plast.
VD
Stål och Metall Arbetsgivareförbundet, SveMin och SVEMEK
Bengt Huldt
Telefon: 08-762 67 33
Mobil: 070-562 67 33
Informationschef
Catharina von Sydow
Telefon: 08-762 67 63
Mobil: 0730-66 77 63
Industriarbetsgivarna
Kungsträdgårdsgatan 10
Box 1721
111 87 Stockholm
Telefon växel: 08-762 67 55
info@industriarbetsgivarna.se
www.industriarbetsgivarna.se
Pressjour: 010-442 71 30
Kommunikationschef
Emma Nilsson
emma.nilsson@
kommunal.se
070-310 07 45
Pressekreterare
Camilla Levin
0730-79 25 64
Rasmus Korsvall
070-658 27 07
Kommunal är Sveriges
största fackförbund med över
500 000 medlemmar.
De flesta är anställda i välfärdssektorn, men också inom
serviceyrken och lantbruk.
www.kommunal.se
Johan Hall
Pressekreterare
johan.hall@lo.se
08-796 26 06
070-649 26 06
Joakim Jakobsson
Pressekreterare
joakim.jakobsson@lo.se
08-796 26 05
070-646 26 05
Peter Cervin
Pressassistent
peter.cervin@lo.se
070-796 27 54
070-584 85 75
Postadress
105 53 STOCKHOLM
08-796 25 00 (växel)
Jourtelefon till
pressinformationen
08-24 49 59
(efter växelns stängning)
Esplanaden 3A
172 13 Sundbyberg
tel: 08 - 519 411 00
fax: 08 - 735 76 98
e-post: kemi@kemi.se
Generaldirektör
Nina Cromnier
08-519 41 150
VD
Industri- och KemiGruppen
Magnus Ling
Telefon: 08-762 67 67
Mobil: 073-830 77 67
Pressinformationen
Ordförande
Annelie Nordström
Vi skapar nya affärer
ur forskning och
innovation.
Invest Sweden är en myndighet
som arbetar för att internationalisera det svenska näringslivet.
Genom information och
kontakter medverkar vi till att
utländska företag investerar i
Sverige, i form av t.ex. förvärv,
etableringar eller strategiska
samarbeten. Invest Sweden har
kontor i Stockholm och Göteborg, samt utlandskontor i USA,
Japan, Kina och Indien.
Helena Arvas
HR & Kommunikationsdirektšr
E-post:
helena.arvas@innovationsbron.se
Tel dir: 08-587 919 06
Mobil: 0708-16 10 48
Postadress:
Innovationsbron AB
Box 70407
107 25 Stockholm
Besšksadress: Vasagatan 11
Tel: 08-587 919 20
Presskontakter
Carin Törner
08-519 41 217
076-50 41 217
carin.torner@kemi.se
Generaldirektör
Per-Erik Sandlund
Presskontakt:
Kommunikationschef
Loth Hammar
08-402 78 16
070-731 93 30
loth.hammar@investsweden.se
Karin Abrahamsson
08-519 41 273
076-50 41 273
karin.abrahamsson
@kemi.se
Besöksadress
World Trade Center, Klarabergsviadukten 70, B6, Stockholm.
08-402 78 00
www.investsweden.se
www.kemi.se
Locum AB är en av
Sveriges större fastighetsförvaltare med ett fastighetsbestånd på cirka 2,1
miljoner kvadratmeter i
Stockholmsområdet.
Bland hyresgästerna
dominerar sjukvården i
länet. Locum AB ägs av
Stockholms läns landsting.
Locums kärnvärden är
Kompetens, Hållbarhet
och Affärsmässighet.
HR direktör
Christina Hallberg
08-690 77 42
070-484 77 42
christina.hallberghoglund@locum.se
Informatör
Shirley Nyberg
08-690 75 41
shirley.nyberg@locum.se
Förbundsordförande
Eva-Lis Sirén
070-576 72 38
eva-lis.siren@lararforbundet.se
lararforbundet.se/evalissiren
Presschef
Claes Nyberg
08-737 69 02
claes.nyberg@lararforbundet.se
Lärarförbundet är ett fackligt
yrkesförbund med 230 000
medlemmar. De största
medlemsgrupperna utgörs av
lärare i grund- och gymnasieskolan, förskollärare, fritidspedagoger, skolledare och
lärare på högskolan.
Lärarförbundet är Sveriges
största lärarorganisation och
driver frågor som utvecklar
läraryrket och skolan.
lararforbundet.se/press
Fšrbundsordfšrande
Metta Fjelkner
070-262 27 68
metta.fjelkner@lr.se
Presschef
Zoran Alagic
070-262 27 00
08-613 27 79
zoran.alagic@lr.se
Lärarnas Riksförbund är det
fackförbund som organiserar
största andelen av Sveriges
behöriga lärare.
12 MAJ – 1 JUNI 2011 Journalisten 43
presskontakten
PressKoNtAKt
Karin sandell
018-611 98 68
070-167 90 60
karin.sandell@nck.uu.se
Myndigheten för yrkeshögskolan
beviljar statsbidrag och har tillsynsansvar för yrkeshögskoleutbildning
(Yh), Kvalificerad yrkesutbildning
(KY), Kompletterande utbildning
(KU) och lärlingsutbildning för
vuxna.
curt persson
PRO är Sveriges största
pensionärsorganisation
med över 400 000
medlemmar.
Partipolitiskt oberoende.
Nationellt centrum
för kvinnofrid
Uppsala universitet
Akademiska sjukhuset
751 85 Uppsala
telefoN
www.nck.uu.se
www.kvinnofridslinjen.se
Nationellt centrum för
kvinnofrid är ett kunskapsoch resurscentrum vid
Uppsala universitet och
Akademiska sjukhuset.
Vi arbetar på regeringens
uppdrag med att sammanställa,
utveckla och sprida kunskap om
våld mot kvinnor, och med att
förbättra stödet till våldsutsatta
kvinnor i hela landet.
Nationellt centrum för
kvinnofrid driver också
den nationella stödtelefonen
Kvinnofridslinjen 020-50 50 50.
www.yhmyndigheten.se
Pensionsmyndigheten
Besöksadress:
Ringvägen 100 E
Postadress: Box 20133
104 60 Stockholm
Telefon: 08-402 02 00
Fax:
08-402 02 50
E-post: info@prevent.se
Hemsida: www.prevent.se
Ordförande
Lars Fresker
08-440 83 47
070-628 25 81
lars.fresker
@officersforbundet.se
Pressansvarig
Eva Langlet
08-440 83 34
070-654 45 00
eva.langlet
@officersforbundet.se
Officersförbundet är ett
fack- och yrkesförbund
inom SACO för militär personal med en anställning i
Försvarsmakten. Officersförbundet har drygt 10 000
aktiva medlemmar.
Susan Göhlin
010-454 22 01
www.pensionsmyndigheten.se
Tel vxl: 0771-771 771
Kommunikationschef
Sten Eriksson
010-454 22 25
Generaldirektör
Katrin Westling Palm
Informationschef
Marie Antman
Verkställande direktör
Maria Schönefeld
Prevent är en ideell förening
inom arbetsmiljöområdet
med Svenskt Näringsliv, LO
och PTK som huvudmän.
Vår uppgift är att tillsammans
med huvudmännen förmedla
kunskap kring arbetsmiljöfrågor och utveckla metoder
som ska fungera som ett stöd
för varje arbetsplats i det
löpande arbetsmiljöarbetet.
Prevent:
J Ger ut arbets- och utbildningsmaterial samt faktaböcker
J Informerar och utbildar
J Ger ut tidningen Arbetsliv
Prevent arbetar för ett friskt,
sunt och säkert arbetsliv!
44 Journalisten 12 maj – 1 juni 2011
Press & mediekontakter
Thomas Ögren
070 - 450 10 01
thomas.ogren@preem.se
PREEM AB (publ) är Sveriges
största drivmedelsföretag och
svarar för 80 procent av den
svenska raffinaderikapaciteten
och 30 procent av den nordiska.
Över 2/3 av vår produktion
exporteras vilket gör oss till ett
av landets största exportföretag.
Preem har ett rikstäckande
servicenät med över 400 Preemstationer och 215 TruckStops/
tankställen för tung trafik.
Preem AB har drygt 1300 anställda. Preems omsättning var
73,6 miljarder kronor
under 2009.
Se även www.preem.se
adress:
Adolf Fredriks Kyrkog 12
Box 3274
103 65 Stockholm
Telefon: 08 -701 67 00
Telefax: 08 -10 66 40
ordförande:
Curt Persson
Telefon: 08-701 67 00
presskontakt:
Maja Fröman
Telefon: 08-701 67 32
Mobil: 070-247 17 99
www.pro.se
PwC är Sveriges
ledande företag
inom revision
och rådgivning
I tjänsteutbudet ingår
förutom revision även
redovisning, riskhantering,
skatterådgivning, corporate
finance och annan
revisionsnära rådgivning.
Presskontakt
Andreas Alskog
Presskontakt:
tf pressekreterare
Preem AB
Adress
018-611 27 93
Pressekreterare
Per-Åke Bladh
Telefon: 010 – 20 90 131
Mobil: 070 – 953 33 32
E-post: per-ake.bladh@
yhmyndigheten.se
Box 5338
102 47 STOCKHOLM
Tel: 08-440 83 30
www.officersforbundet.se
Pressansvarig
Martin Askman
08-555 336 85, 0709-29 36 85
martin.askman@se.pwc.com
Kommunikationschef
Mattias Isaksson
08-555 340 64, 0709-29 40 64
mattias.isaksson@se.pwc.com
Torsgatan 21,
113 97 Stockholm
www.pwc.com/se
Mediekontakt
Helena Björck
070-339 22 38
helena.bjorck@rf.se
En myndighet under riksdagen med
uppgift att granska den statliga verksamheten. Riksrevisionen ska genom
oberoende granskning medverka till
demokratisk insyn och effektiv förvaltning i staten.
Ordförande
Karin Mattsson Weijber
070-600 37 22
karin.mattssonweijber@
rf.se
Generalsekreterare
Erik Strand
073-392 98 00
erik.strand@rf.se
Kommunikationschef
Mikael Jonsson
Mobil 0734-45 20 82
mikael.jonsson@riksrevisionen.se
Riksidrottsförbundet
Idrottens Hus,
114 73, Stockholm
08-699 60 00
www.rf.se
Riksidrottsfšrbundet Šr den
samlade idrottsršrelsens
medlemsorganisation som
fšretrŠder idrotten sŒvŠl
nationellt som internationellt. Riksidrottsfšrbundet
bestŒr av 70 specialidrottsfšrbund..
Pressekreterare
Pernilla Eldblom
Mobil 0734-45 22 00
pernilla.eldblom@riksrevisionen.se
www.riksrevisionen.se
presskontakten
Bostadsrätternas
organisation
Scan – bry dig om vad du äter
Scan är ett av Sveriges mest omtyckta varumärken och förknippas
med svenskt ursprung, trygghet och
kvalitet. Genom vårt arbete från
gård till bord har vi unik kontroll
på djuromsorg, miljö och kvalitet.
Box 1105, Barnhusgatan 6
111 81 Stockholm
Tel: 08-791 41 00
Fax: 08-21 89 53
www.seko.se
seko@seko.se
Presskontakt
VD
Eva Östling Ollén
08 - 762 74 01
VD
Göran Olsson
Telefon 0765-20 10 03
goran.olsson@sbc.se
Informationschef
Mats Lindbäck
Telefon 0765-20 10 09
mats.lindback@sbc.se
Adress
SBC ek för
Luntmakargatan 46
111 37 Stockholm
Webbplats
www.sbc.se
Bostadsrättsorganisationen SBC har kunskap om
lagstiftningen och kan
ge exempel på hur det
fungerar i verkligheten. Vi
är Sveriges största intresseoch serviceorganisation för
bostadsrätter med drygt
6 000 bostadsrättsföreningar och 20 000 bosparare
som medlemmar i Sverige.
www.sios.org
Vill du
skriva, få kunskap
och information
ur ett annat perspektiv
om frågor som rör
etnicitet, mångfald,
integration
språklig och kulturell
pluralism
diskriminering m.m.
Kontakta organisationssekreteraren
Milinko Mijatovic
08-556 933 69
milinko.mijatovic@
sios.org
kansli@sios.org
www.adb-stockholm.org
adb@adb-stockholm.org
08-643 09 88,
08-689 70 60
Bellmansgatan 15, 1tr
118 47 Stockholm
tfn 08-556 933 60
fax 08-643 90 68
Sven Ljungberg
Kommunikationschef
Skandia
Presstelefon: 08-788 42 97
E-post: sven.ljungberg
@skandia.se
Pressekreterare
Lars Nylander
08 - 762 74 22
Margareta Torgren,
kommunikationsdirektör.
08 - 725 85 72, 070 - 280 01 68
margareta.thorgren@scan.se
Denis Mattsson, VD
08-725 80 20, 076 -128 36 98
denis.mattsson@scan.se
Postadress: Scan AB,
Box 30223,
104 25 Stockholm
Telefon, växel: 0771 – 510 510
Pressjour: 08 – 725 85 10
www.scan.se
Skogsstyrelsen är
myndigheten för frågor
som rör skog.Vi arbetar
för att landets skogar
ska vårdas och brukas
så att skogen ger en
uthålligt god avkastning
samtidigt som biologisk
mångfald bevaras. Vi
arbetar också med att
lyfta fram skogens
värden för rekreation
och friluftsliv, samt att
öka medvetandet om
skogens betydelse.
PRESSKONTAKT
Camilla Kastner
Tel 0470 – 72 61 29
Annie Sebelius
Informationschef
Skandia Liv
Presstelefon: 08-788 46 14
E-post: annie.sebelius
@skandia.se
E-post: camilla.kastner@
skogsstyrelsen.se
INFORMATIONSCHEF
Daniela Hammer
Tel 036 – 35 94 09
E-post: daniela.hammer@
skogsstyrelsen.se
Lena Hök
Informationschef
Skandiabanken
Presstelefon: 08-463 74 60
E-post: lena.hok
@skandiabanken.se
www.skandia.se
SKOGSSTYRELSEN
Vallgatan 8
551 83 Jönköping
Tel 036 – 35 93 00
Fax 036 – 16 61 70
Thomas Laurell
08 - 762 74 52
Förbundsordförande
Janne Rudén
Kommunikationschef
Jonas Pettersson
Tel: 08-791 41 95
Mobil: 070-631 59 49
jonas.pettersson@seko.se
Bitr. kommunikationschef
Erik Sandberg
Tel: 08-791 41 55
Mobil: 070-600 24 96
erik.sandberg@seko.se
SEKO är ett fackförbund inom LO.
Vi är ungefär 130 000 medlemmar i nio branscher. Bland de
största arbetsgivarna finns Posten,
TeliaSonera, Kriminalvården, SJ,
Försvarsmakten, Vattenfall och
Trafikverket.
Fackförbundet SKTF organiserar
anställda i kommuner och landsting. Inom skola, vård och omsorg
omfattas även anställda i privata
verksamheter. SKTF organiserar de
som är verksamma i bolag och stiftelser inom det kommunala området samt inom Svenska Kyrkan och
ekumeniska organisationer. SKTF
har drygt 160 000 medlemmar.
SHR, Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare, är branschoch arbetsgivarorganisation för
den svenska besöksnäringen.
SHR samlar drygt 4 000 företag
med sammanlagt 5 500 verksamheter inom hotell, restaurang, catering, spa, nöjes- och
djurparker, skidanläggningar,
camping och stugor, nattklubbar, vandrarhem, konferensanläggningar, aktivitetsföretag
med mer. SHR är en medlemsorganisation inom Svenskt
Näringsliv.
www.shr.se
Arbetslöshetskassornas
Samorganisation (SO) är
a-kassornas intresse- och
serviceorganisation.
www.samorg.org
Kanslichef
Melker Ödebrink
Förbundsordförande
Eva Nordmark
mobil 070 624 13 11
e-post eva.nordmark@sktf.se
08-555 138 11
070-651 63 24
Presschef
Peter Bloch
mobil 070 255 13 37
e-post peter.bloch@sktf.se
melker.odebrink@samorg.org
Pressekreterare
Maria Martinsson
mobil 070 655 50 48
e-post maria.martinsson@sktf.se
Ordförande
Harald Petersson
E-post: skogsstyrelsen@
skogsstyrelsen.se
www.skogsstyrelsen.se
070-26 71 200
12 MAJ – 1 JUNI 2011 Journalisten 45
presskontakten
SPF, Sveriges
Pensionärsförbund
Förbundsordförande
Fackförbundet ST
Box 16363
103 26 Stockholm
www.stat-inst.se
Besöksadress
Drottninggatan 29
Vxl 08-453 40 00
Fax 08-453 40 50
Karl Erik Olsson
0708-73 82 59
karl.erik.olsson@spfpension.se
Generaldirektör
Ewa Persson Göransson
Informationschef
Annette Carnhede
Förbundsordförande
Cathrine Swenzén
0733-89 80 18
cathrine.swenzen@spfpension.se
Maria Frändegård
Pressansvarig
maria.frandegard@st.org
Mobil: 070-314 52 73
Växel: 08-790 51 00
Presstjänst
Judit Hadnagy
Tf presschef
Tfn 08-453 40 56
Mobil 070-605 56 81
judit.hadnagy@stat-inst.se
www.st.org
SPF är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden intresseorganisation för
seniorer med ca 260 000 medlemmar.
Medlemstidningen Veteranen,
TS upplaga 202 900 (2009) ,
utkommer med nio nummer/år.
Fackförbundet för oss
som valt att arbeta på
statens och medborgarnas uppdrag.
www.spfpension.se
Svensk Biblioteksförening
World Trade Center, D5
Box 70380
107 24 STOCKHOLM
Tel 08-545 132 30
www.biblioteksforeningen.org
Generalsekreterare
Niclas Lindberg
Tel: 070-660 80 77
Ordförande
Inga Lundén
Tel: 076-123 11 90
Informationschef
Peter Axelsson
Tel: 08-545 132 45
Tel: 070-552 46 16
pax@biblioteksforeningen.org
Svensk Biblioteksförening är
en ideell förening med uppgift
att verka för ett nationellt
bibliotekssystem av hög standard.
Föreningen har både bibliotek
och enskilda personer som
medlemmar och samlar 3100
personer och 530 bibliotek inom
svenskt biblioteksväsende.
Svensk Energi
101 53 Stockholm
Tel: 08-677 25 00
Fax: 08-677 25 06
Chef Kommunikation
Kalle Karlsson
Tel: 08-677 28 18
Mobil: 073-301 73 68
kalle.karlsson@
svenskenergi.se
Presschef
Kalle Lindholm
Tel: 08-677 26 55
Mobil: 0709-96 25 90
kalle.lindholm@
svenskenergi.se
Svensk Energi är
branschorganisation för
elbranschen, där ingår elnätsföretag, elhandelsföretag och produktionsföretag.
Organisationen företräder
branschen i energipolitiska
frågor såväl nationellt som
internationellt.
www.svenskenergi.se
46 Journalisten 12 MAJ – 1 JUNI 2011
Statens institutionsstyrelse, SiS,
bedriver individuellt anpassad
tvångsvård för ungdomar och för
vuxna med missbruksproblem.
SiS verkställer också sluten
ungdomsvård. SiS driver ett 30tal särskilda ungdomshem och
LVM-hem över hela landet och
finansierar forskning för att utveckla vården och behandlingen.
Presschef
Jimmy Larsson-Hagberg
Gunilla Lundén,
Informationschef
Tel:+46 (0)620 198 45
Mob:+46 (0)70 521 31 16
gunilla.lunden@statkraft.com
Statkraft är Europas största
producent av förnybar energi
och Sveriges fjärde största
elproducent. Statkraft äger
58 vattenkraftverk och
satsar stort på vindkraft
genom projektering av 36
vindkraftsparker med sammanlagt 760 turbiner i norra
och södra Sverige. Statkraft
är även en stor aktör inom
elhandel och driver 5 fjärrvärmeverk.
www.statkraft.se
Besöksadress:
Hagagatan 2
Tel: 08-728 48 00
Fax: 08-34 50 51
Universitetet i
huvudstaden
– aktivt i
samhälldebatt
och i samhällsutveckling
www.su.se · 08-16 20 00
Pressnummer: 08-16 40 90
E-post: press@su.se
Pressekreterare
Linnea Bergnéhr
08-16 13 77
072-233 33 85
Presskontakt
Viktor Sandqvist
08-16 21 72
076 -785 21 72
Chef medierelationer
Pär Altan
070-386 52 37
Pressekreterare
Jörgen Olsson
Petter Tiger
070-256 20 77
070-344 09 73
070-269 91 15
jimmy.larsson-hagberg@skb.se
Pressinformatör
Jessica Alsenlid Otterstål
Förbundsordförande
Hans Tilly
Tel: 070-552 67 40
Pressekreterare
Tor Enqvist
Tel: 08-728 48 88
Mobil: 0706-27 02 27
Fax: 08-34 50 51
070-242 07 27
jessica.alsenlid.otterstal@skb.se
www.skb.se/media
Svenska Byggnadsarbetareförbundet är LO:s
femte största medlemsförbund med cirka
115 000 medlemmar.
Ny internationell rapport:
Kvinnor och hygien
SCA är ett globalt skogs- och hygienbolag som omsätter 109 miljarder
kronor och har omkring 45 000
anställda, varav drygt 6 000 i Sverige.
Försäljning sker i drygt 100 länder.
Bland SCAs starkaste varumärken
på den svenska marknaden märks
Libero, Libresse, TENA, Edet och Tork.
Miljöfrågor är högt prioriterade inom
SCA, bland annat ska CO2-utsläppen
minska med 20 procent fram till 2020.
Vd: Jan Johansson
Svensk Kärnbränslehantering AB tar
hand om det radioaktiva avfallet från
Sveriges kärnkraftverk. Våra ägare är
de svenska kärnkraftsföretagen.
www.byggnads.se
Pressmaterial:
www.sca.com
www.sca.com/hygien
presskontakten
Sveriges Kommuner och Landsting
Presskontakt
Oberoende
specialist på
säkerhet.
Postadress: Box 5115,
102 43 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon +46 8 762 65 50
Informations- och
marknadsansvarig
Anna Härenvik
Tel 08-783 75 30
Mobil 0709-81 65 87
anna.harenvik@
stoldskyddsforeningen.se
Svenska Stöldskyddsföreningen
(SSF) är en oberoende ideell
förening som arbetar för att
förebygga brott.
Tegeluddsvägen 100
115 87 Stockholm
Tel 08-783 75 33
Fax 08-663 96 52
www.stoldskyddsforeningen.se
Pressekreterare
Presstjänsten nås under
arbetstid även via:
press@skl.se
lars.arling@sverigesingenjorer.se
Säkerhetsinformatör
Jan-Peter Alm
Tel 08-783 74 06
Mobil 0709-81 65 78
jan-peter.alm@
stoldskyddsforeningen.se
Claes Bertilson
Pressekreterare
070-327 78 07
claes.bertilson@
skl.se
Förbundsordförande
Ulf Bengtsson
Cecilia Gierta
verkställande direktör
Sveriges Bryggerier, tidigare
Svenska Bryggareföreningen,
är branschorganisation för de
svenska ölbryggerierna, cider-,
läskedrycks- och vatentillverkarna. Totalt arbetar runt
4000 personer i den svenska
bryggerinäringen. I styrelsen
för Sveriges Bryggerier ingår
representanter för Carlsberg,
Spendrups, Åbro, Coca-Cola
och Kopparbergs.
Riksdagsförvaltningen
(nås även kvällar och helger)
Lasse Årling
08-613 80 08
070-329 80 08
Vi ger opartisk information om
hur man förebygger brott.
Pressansvariga
Pressjour:
08-452 71 01
Adress
Malmskillnadsg 48
Box 1419
111 84 Stockholm
Tfn: 08-613 80 00
Iréne Tinglöv
Pressekreterare
070-692 44 37
irene.tinglöv@skl.se
info@sverigesingenjorer.se
VD Håkan Sörman
www.sverigesingenjorer.se
Kommunikationsdirektör
Monica Björklund Aksnes
Sveriges Ingenjörer är fackförbund och intresseorganisation
för landets högskoleutbildade
ingenjörer. Det är med sina
mer än 125 000 medlemmar
det största förbundet inom
akademikerfederationen Saco.
Sveriges Kommuner och Landsting
(SKL) är en arbetsgivarorganisation och
intresseorganisation för alla kommuner,
landsting och regioner.
www.skl.se
Informationsdirektör
Per Braconier
070-534 51 66
Presschef
Kerstin Olsson
070 978 33 93
kerstin.olsson@tco.se
Pressekreterare
Hanna Finmo
070-480 11 10
hanna.nmo@tco.se
Växel: 08 782 91 00
www.tco.se
Akademiker, högskoleutbildade och
andra professionella i 16 förbund
Riksdagsinformation
020-349 000
riksdagsinformation@
riksdagen.se
EU-upplysningen
020-250 000
eu-upplysningen@riksdagen.se Olof Palmes gata 17 105 32 Stockholm
Tel 08-504 150 00 www.unionen.se
Transportstyrelsen
Vikboplan 7
601 73 Norrköping
tel vxl. 0771-503 503
Södra Skogsägarna är en
ekonomisk förening med
51 000 medlemmar/
ägare. Koncernen omsätter 20 miljarder kronor
och har 4 000 anställda.
Pressnummer
070-537 29 00
Sara Hägg Liljedal,
pressekreterare
08-786 40 16
sara.hagg.liljedal@riksdagen.se
www.riksdagen.se
Sture Nordh
Ordförande
Huvudkontor
Skogsudden
351 89 Växjö
Tel. 0470-890 00
info@sodra.com
www.sodra.com
Talmannen och
riksdagsstyrelsen
Frågor om riksdagen
och EU
www.sverigesbryggerier.se
TCO är en centralorganisation för
16 olika fackförbund och samlar
omkring 1,2 miljoner människor.
Över 60 procent är kvinnor.
Medlemmarna i TCO-förbunden
arbetar som ingenjörer, lärare,
poliser, ekonomer, sjuksköterskor
och inom kommuner, statliga
myndigheter, banker och
försäkringsbolag. TCOs uppgift är
att värna de fackliga fri- och
rättigheterna och utifrån arbetslivets villkor ge röst åt medlemmarnas krav på trygghet och
välfärd. Organisationen är partipolitiskt obunden.
Maria Skuldt, pressekreterare
08-786 40 54,
070-817 67 06
maria.skuldt@riksdagen.se
Karin Hedman,
informationschef
08-786 62 61,
070-226 47 04
karin.hedman@riksdagen.se
Teknikföretagen
företräder
Sveriges viktigaste
företag.
Deras framgång och export
– Din välfärd och import
VD
Åke Svensson
Informationschef
Jonas Cohen
telefon 08-782 09 12
mobil 070-219 09 38
Teknikföretagen
Box 5510
114 85 Stockholm
telefon 08-782 08 00
fax 08-782 09 00
www.teknikforetagen.se
Kommunikationsdirektšr
Marie Lindström,
tel. 0709-22 69 71
Presschef
Anders Lundblad
tel. 011-415 2360
mobil. 0706-33 82 50
Ordförande Cecilia Fahlberg
Transportstyrelsen arbetar
för att uppnå god tillgänglighet, hög kvalitet,
säkra och miljöanpassade
transporter inom järnväg,
luftfart, sjöfart och väg. Vi
har det samlade ansvaret
för att ta fram regler och se
till att myndigheter, företag,
organisationer och medborgare följer dem.
www.transportstyrelsen.se
Pressjour 08-504 151 00
Presschef
Louise Gerdemo Holmgren
Mobil 070-549 79 78
louise.gerdemo.holmgren@
unionen.se
Pressekreterare
Maria Mirsch
Mobil 070-668 90 42
maria.mirsch@unionen.se
Unionen är det största tjänstemannafacket i Sverige och i världen med ca
500 000 medlemmar. Med 45 000 förtroendevalda finns förbundet i både
industri- och tjänstesektor i de flesta
branscher i det privata näringslivet. Förbundet har 27 regionkontor över hela
landet.
12 MAJ – 1 JUNI 2011 Journalisten 47
presskontakten
VTI, Statens väg- och
transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt
framstående institut
som arbetar inom hela
transportsektorn.
Presskontakt
Helena Sederström
helena.sederstrom@vti.se
013-20 42 09
Øresundsbron ägs och
drivs av Øresundsbro
Konsortiet, som också tar
aktiv del i utvecklingen av
Öresundsregionen.
Pressansvarig
Sanna Holmqvist
mobil 0706-760 976
sho@oresundsbron.com
Karsten Østergaard
Nielsen
mobil +45 24 63 27 92
kon@oresundsbron.com
Pressjour dygnet runt:
040-676 61 16
VD
Caroline Ullman-Hammer
Adress:
Vester Søgade 10
DK-1601 København V
Telefon
040-676 60 00
E-post:
press@oresundsbron.com
Hemsida
www.oresundsbron.com
UTGIVNINGSPLAN
2011
Anna-Karin Eklund
förbundsordförande
Cecilia Sandahl
presschef
Tel: 08-14 77 69
Mobil: 070-687 32 42
cecilia.sandahl@vardforbundet.se
Pressjour: 070-310 30 09
Medlemmar i Vårdförbundet arbetar för en säker
vård. Vi är 110 000 sjuksköterskor, barnmorskor,
biomedicinska analytiker
och röntgensjuksköterskor
som utvecklar vården för dig
som individ. Från sjukdom
och diagnos till hälsa och
helhet.
www.vardforbundet.se
PRESSJOUR
utanför kontorstid
Tel: 018-16 94 75
Pressekreterare inrikes
Kristiina Ruuti
Tel: 018-16 96 06
Mobil: 070-576 39 98
E-post: kristiina.ruuti@
svenskakyrkan.se
Pressekreterare
ärkebiskopen
Ewa Almqvist
Tel: 018-16 96 77
Mobil: 0705-46 96 77
E-post: ewa.almqvist@
svenskakyrkan.se
Pressekreterare utrikes
Thomas Ekelund
Tel: 018-16 96 93
Mobil: 0730-23 32 71
E-post: thomas.ekelund@
svenskakyrkan.se
Pressekreterare
utrikes/katastrof
Stefan Håkansson
Tel: 018-16 94 20
Mobil: 0768-00 01 02
E-post: stefan.hakansson@
svenskakyrkan.se
Generalsekreterare
Lars Friedner
Nr 7
2/6
Nr 8
23/6
Informationschef
Henrik Pederby
Nr 9
18/8
Presschef
Lotten Andersson
Nr 10
8/9
Nr 11
29/9
Nr 12
20/10
Nr 13
19/11
Nr 15
23/12
48 Journalisten 12 MAJ – 1 JUNI 2011
Redaktionssekreterare för
www.svenskakyrkan.se
Björn Ericsson
Beträffande stiftskanslier,
biskopar och stiftsinformatörer, se
www.svenskakyrkan.se/
pressrum
Kyrkokansliet
751 70 Uppsala
Tel: 018-16 95 00
Fax: 018-16 96 40
www.svenskakyrkan.se
Kontakta
Journalistförbundet
Journalistförbundet
Telefon: 08 – 613 75 00
Besöksadress: Vasagatan 50, Stockholm
Öppet: Måndag: 9.30 – 16.00.
Tisdag – fredag: 9.00 – 16.00. Lunch: 12.00 – 13.00.
Postadress:
Svenska Journalistförbundet
Box 1116
111 81 Stockholm
Personalen nås på e-post enligt mönstret:
förnamn.efternamn@sjf.se
Medlemsservice
Medlemsregistret har hand om inträden, ansökningar,
avgiftsfrågor, adressändringar, presskort med mera.
Telefon: 08 – 613 75 55.
Öppet: Måndagar 13.00 – 16.00. Tisdag – fredag 9.00 –
12.00. E-post: medlemsregistret@sjf.se
Vikarie- och förhandlingsjouren, hit kan du ringa angående frågor som rör lagar, kollektivavtal, löner, frilansoch vikariefrågor med mera. Telefon: 08 – 613 75 40.
Öppet: Måndagar 13.00 – 16.00, tisdag – torsdag 9 –
16.00 och fredagar 9.00 – 12.00. Lunchstängt 12 – 13.
E-post: forhandlingsjouren@sjf.se
Förbundsstyrelsen
Ordförande: Jonas Nordling,
Telefon: 08 – 613 75 31, jon@sjf.se
Vice ordförande: Ulrica Widsell,
Telefon: 08 – 613 75 00, uw@sjf.se
Adress och telefonnummer till övriga ledamöter
hittar du på Journalistförbundets hemsida.
Logga in på www.sjf.se
I inloggningsrutorna till vänster på www.sjf.se fyller
du i det användarnamn och lösenord som du fått via
brev hemskickat till dig. När du loggat in kan du se
och ändra dina uppgifter i medlemsregistret mm. Under
inloggningsrutan på www.sjf.se finns en länk som heter
”Glömt lösenord”. Klicka där och följ instruktionerna.
Journalisternas Arbetslöshetskassa
Frågor om ersättning, utbetalningar etc: 08 – 613 75 60
Öppet: Må – fre 10 – 12, onsdagar även 13 – 15.
Medlemskapsfrågor: 08 – 613 75 89 eller
mejlas till medlemakassan@sjf.se
Hemsida: www.journalisternas-akassa.se
Läs Läs
mermer
på www.sjf.se
på www.sjf.se
utgång
■ Redaktör Qia Rindevall Tel 08-613 75 16 Fax 08-411 58 35 E-post redaktionen@journalisten.se
ny bok
de imperfekta
tom rachman
(Weyler)
NUFFE AV LUNDKVIST OCH LARSSON
kåseri
■ I elva kapitel
får läsaren följa ett antal medarbetare (och en
läsare) på den
engelskspråkiga
dagstidningen i Rom. Tidningen kämpar med dålig
ekonomi, misskötsel och vikande upplagor. Kapitlen är
uppbyggda mer som korta
noveller än som en roman,
där avsnittens huvudpersoners privatliv har minst lika
stor betydelse som det som
händer på tidningen. Det är
gripande berättelser om redaktionsmedlemmarnas livsöden, och samtidigt en sorglig historia om en tidnings
väg mot undergång.
Qr
”När jag var ung fanns kåserier i praktiskt taget alla dagstidningar.
Kåsörerna blev mina och många andras vänner.”
En nästan försvunnen sort
n
u har det hänt
mig igen. Jag
har använt ett
ord som ingen
i målgruppen
begrep. Åhörarna var ett 30-tal studenter
som tänker sig en framtid som
journalister och informatörer.
Min uppgift var att ge dem glimtar från de 60 år som jag har varit med i journalistiken.
Jag använde det obegripliga
ordet flera gånger när jag berättade om en händelse i början av
50-talet. Sedan frågade jag åhörarna om de undrade över något, och en av dem frågade: ”Vad
är ett kåseri?” Detta var alltså ordet som de inte begrep. Jag frågade om det var någon bland de
trettio som kände till ordet kåseri. Nej, ingen.
Sådant händer när man
blir gammal. Vissa ord som är
mycket bekanta för min generation kan vara obekanta för en
senare generation. Jag försöker
vara medveten om detta och prata och skriva därefter. Likafullt
gör jag misstag.
Det är lätt hänt. Det händer
faktiskt att jag inte förstår allt
som generationskamrater säger. Inte ens journalister förstår
alltid varandra. Vad menar vi till
exempel med ord som reportage
och feature? De två orden skrev
jag för två år sedan om i Journalisten. Vid publiceringen av
mina betraktelser satte redaktionen en vinjett på dem: Kåseri.
Sören
LarSSon
journalist och
journalistutbildare
Begreppet kåseri har alltså
inte försvunnit helt och hållet,
men det är så sällsynt att inte
ens studenter som studerar
kommunikation och journalistik känner till det. Vad svarade
jag på studentens fråga? Jo, jag
sa att ett kåseri är personligt
skrivet och har humoristiska
kommentarer till aktuella företeelser. Det kan också handla om
händelser i vardagslivet.
Jag sa att kåseriet har försvunnit från de flesta svenska
tidningar och ersatts av krönikor.
Jag försökte inte för studenterna förklara ordet krönika,
men jag har i en ordlista för
journalister skrivit så här om ordet krönika:
”Många läsare torde i dag
uppfatta ordet krönika som en
artikel med personliga åsikter,
men krönika betyder egentlligen berättelse om händelser
i tidsföljd. Det är en gammal
genre. På medeltiden fanns rimkrönikor som Erikskrönikan.
Sedan fick vi årskrönikor, skvallerkrönikor och dagskrönikor.
Kravet på tidsföljd har minskat
och numera har ordet krönika i
många fall blivit synonymt med
kolumn och ibland även kåseri.”
Många av vår tids krönikor är
förvisso läsvärda och krönikörerna en tillgång för sin tidning,
men de flesta krönikor saknar
kåseriets viktigaste ingrediens:
humor. Somliga krönikörer är i
stället så djupt allvarliga att man
frestas att skratta åt dem. En
del av dem får mig att tänka på
det gamla påståendet att tomma
tunnor skramlar mest.
När jag var ung fanns kåseri-
er i praktiskt taget alla dagstidningar. Kåsörerna blev mina
och många andras vänner. Vi
visste inte alltid vad de hette.
Vi kände dem genom signaturerna. Min favorit var Cello,
men jag läste också Eld, Kar de
Mumma, Viola, Red Top, Herr
Ehrenmark, Gustafsson med
Muntascherna med flera. Bang
och Jolo blev främst kända som
reportrar men jag uppskattade
dem också som kåsörer. När
Bang kåserade i Veckojournalen
hade hon signaturen Käringen
mot strömmen.
Att jag nu skriver (kåserande?) i Journalisten om ordet
kåseri beror på att jag vill föreslå tidningarna att åter använ-
da kåseriets form. Den tidning
som vaskar fram en god kåsör
ska förmodligen finna att den är
värd sin vikt i guld.
Jag tycker för övrigt att det
borde finnas humor i alla delar
av tidningen. Vad humor är? Slå
upp Nationalencyklopedin så får
du ett svar svar som upptar en
hel sida. Där sägs bland annat
att humor kan vara kollisioner
mellan mänskliga regelsystem.
Som exempel på en sådan kollision berättar NE följande:
”Passageraren i spårvagnen:
Varför står vi still här så länge?
Konduktören: Vi väntar på
ström.
Passageraren: Ström? Men
kan han inte ta nästa vagn?”
På resan till de trettio studenterna stannade också mitt tåg. Vi
väntade på ström i nära tre timmar. Till sist syntes bara några
av passagerarnas ansikten som
spökfigurer i skenet från batteridrivna datorer. Ibland talade
någon i mobiltelefon. Annars
var det tyst. Vid ett tillfälle sa jag
med hög röst: ”Vi har i alla fall
vararandra.” Det tyckte mina
medpassagerare var humor. De
skrattade.
12 maj–1 juni 2011 JourNalisteN 49
utgång
EuRopas skam
Rrasister på frammarsch
Lisa Bjurwald
(Natur & Kultur)
n Rasistiska partier
är på frammarsch i
hela Europa. Främlingsfientliga partier sitter i kommuner, riksdagen och
i Europaparlamentet. För journalister blir det ett
dilemma hur man ska förhålla
sig till dessa organisationer och
partier. Lisa Bjurwald, i redaktionen för antirasistiska tidskriften
Expo, uppmanar kolleger att kallla Sverigedemokraterna för vad
partiet är: främlingsfientliga, inte
främlingskritiska. Hon efterlyser
tuffare frågor och mer granskande och grävande. Hon tycker sig
också se att journalister har förutfattade meningar om antirasister och beskriver dem som stökiga vänsterextremister.
pJ
ny bok
dEt du intE VisstE
patrik sjöberg med
markus Lutteman
(Norstedts)
n Patrik Sjöbergs av-
slöjande att han blev
sexuellt utnyttjad av
sin tränare och styvfar Viljo Nousiainen
har med rätta fått
stor uppmärksamhet. Men Patrik Sjöberg gör upp
med fler i boken. Han är starkt kritisk mot Friidrottsförbundet, som
han anser lurat honom på pengar.
Även medierna får en släng av sleven. Patrik Sjöbergs relation till
medierna har stundtals varit ansträngd. Under lång tid bojkottade
han GP och han är kritisk till hur
kvällstidningarna ibland har bevakat honom, som då han åkte fast
för innehav av kokain och då det
påstods att han slagit en lapplisa.
Han medger att hans lite kaxiga attityd och att han var en elitidrottsman gjorde honom intressant.
Men han kräver att det medierna
skriver ska vara sant.
pJ
ny bok
Badskumt
– gifterna som gör dig ren,
fräsch och snygg
katarina Johansson
(Ordfront förlag)
n Först på 50-talet blev vattenklosetter och schampo allmängods. Var
håret fett rekommenderades tvätt
var tionde dag, var
det torrt räckte var tredje vecka.
Det är ganska långt ifrån de flestas hygienrutin 2011. Journalisten Katarina Johansson skriver i
sin granskning av ren- och skönhetsindustrin att vi i Sverige använder 110 ton smink och hudvårdsprodukter varje dag. De
flesta av krämerna är inte bara
onödiga, många är dessutom fulla med ingredienser som är allergiframkallande och kan påverka
vårt hormonsystem. Hennes råd
i korthet är: köp oparfymerat, miljömärkt och vanlig tvål istället för
flytande. Ju kortare innehållsförteckning, desto renare är troligen
produkten. Jag ser fram emot fler
granskningar av miljardindustrin
som fyller våra badrumsskåp. Jn
ny bok
sVEnska HackaRE
En berättelse från nätets
skuggsida
daniel Goldberg och Linus Larsson
(Norstedts)
n Vi journalister vill
ha tips och förklarar
för uppgiftslämnare
att de har källskydd,
att det de berättar
inte kommer till utomståendes kännedom. Men vi är slarviga och upplyser dem inte om att känsliga
mejl bör vara krypterade, annars
är det lätt för kunniga hackare att
komma åt mejlen. Daniel Goldberg och Linus Larsson berättar
bland annat om hur Aftonbladets server blev hackad för ett antal år sedan. De anställdas mejl
kunde läsas och vid några tillfällen skickades mejl i journalisters
namn. Ingen vet hur länge dessa
okända personer haft tillgång
till Aftonbladets mejltrafik och
vad syftet var. Och som det ofta
är med dessa brott lyckades polisen aldrig ta reda på vilka som
hade hackat sig in i Aftonbladets
server.
Svenska hackare är en utmärkt
påminnelse om att vi journalister
måste bli bättre på att skydda våra
källor.
äpJ
ny bok
dEn HEmLiGE GästEn
(Forum)
n Pseudonymen
Krogkommissionen i Dagens Nyheter tipsar om hur
man som gäst får ut
det mesta av krogbesöket. Men jag hade
önskat mig lite mer skvaller och
roliga anekdoter från de tusentals matställen som den anonyme krogtestaren besökt.
QR
50 Journalisten 12 maj–1 juNi 2011
kalendariet
möten
n Västsveriges journalistseniorer åker på vårutflykt till Bohuslän, tisdagen den 14 juni, kl. 7.45.
Seniorerna besöker Fågelcentralen utanför Kungälv, Margareta Hvitfeldts lantgods på Tjörn,
Nordiska akvarellmuseet i Skärhamn och medlemmen Anna-Kersti Wedel i Mollösund. Anmälan
senast den 7 juni till Anna-Kersti
Wedel, tel: 031-28 44 41 eller epost: annakersti.wedel@gmail.
com.
n svensk presshistorisk förening håller årsmöte på Fotografiska
i Stockholm, torsdagen den 26 maj,
kl. 18.00. I samband med mötet
håller professor Lena Johannesson ett föredrag om pressbildens
historia. Dessutom delas årets
mediehistoriska stipendier ut.
n Henrik Berggren berättar för
Stockholmsjournalisternas seniorer om Olof Palme, torsdagen
den 19 maj, kl. 13.30 i Solnadals
värdshus. Anmälan senast den 16
maj till Lena Rainer, tel: 08663 64 64 eller e-post:
lena.rainer@hotmail.com.
utställningar
n Galleri kontrast i Stockholm
visar utställningen Inom sig av
Tom Willhammar till den 22 maj.
Bilderna är tagna 2008, under
hans tid i Kina. Under samma tid
visas även utställningen Årets bild
2011. Samtliga vinnarbilder i 17
olika kategorier finns med i utställningen.
n södertälje konsthall, Luna
kulturhus, visar utställningen The
Family av Stefan Bladh till den 4
juni. Det är ett fotografiskt projekt om en turkisk nomadfamilj på
ständig resa i Anatolien.
!
n Dansmuseet i Stockholm
visar utställningen Mats Ek
av fotografen
Lesley LeslieSpinks mellan
den 27 maj och
den 25 september. Fotografen har följt
koreografen
och regissören
Mats Ek från
debuten fram
till föreställningen Körsbärsträdgården på Dramaten 2010. (Bilden föreställer
Anna Laguna i
Svansjön)
!
n Fotokompaniet i Göteborg
visar svartvita
fotografier av
Petter Karlsson till och
med den 1 juni.
FOtO LesLey LesLie-spiNKs
ny bok
n arbetets museum i Norrköping
visar utställningen Stilar på fotogalleriet Hyllan till den 11 september. I utställningen har fotograf Zoila Méndez Martin fotograferat människor som uttrycker sig visuellt.
n EWk-museet inrymt i Arbetets
museum i Norrköping visar utställningen Bamse & Du mellan den 14
maj och den 30 oktober. I utställningen får både barn och vuxna en
bild av hur seriens skapare Rune
Andréasson och Egmont Kärnans
Bamseredaktion har låtit Bamses
vänners vardagsliv spegla förändringarna i samhället utanför serietidningens pärmar.
n Fotografiska i Stockholm visar
Läkare utan gränser och bildbyrån VIIs utställning Starved for Attention till den 29 maj. Det är en
världsturnerande video- och fotoutställning med fokus på undernäring. Fotograferna har besökt Burkina Faso, Kongo-Kinshasa, Djibouti, Indien och USA för att belysa
de underliggande anledningarna
till undernäringskrisen och innovativa sätt att bekämpa den.
n Galleri Roos i Göteborg visar
examensarbetet Jag och mitt djur i
en fotofestival av Nordens fotoskolas elever under maj månad. Varje
helg under fyra veckor visas bilder
med vernissagedagar den 14, 21
och 28 maj.
n kulturhuset, Lilla galleriet på
Bibliotek plattan i Stockholm visar
utställningen Archaeopteryx och
andra fåglar av Erik Berglin till den
7 augusti. Erik Berglin blev juryns
favorit när fotografer visade sina
portfolios under Kulturhusets fotodagar. Han vann en utställning
i Lilla galleriet och nu visas hans
bildserie för första gången. Archaeopteryx syftar på den äldsta fågelfossil som hittats.
senaste nytt:
journalisten.se
Journalistförbundets tidning 12 maj – 1 juni 2011
#06
e-tidning:
Användarnamn:
Journalisten
Lösenord: nrsex
utgång grodor
Helena giertta: ”Frusna ingångslöner i tio år. Det
måste vara ett skämt? ” Sid 2
■ E-postadress: grodor@journalisten.se
tar över
Jonas Nordling ska leda Journalistförbundet
utbildning
reportage
på jobbet
Så klarar
de sig efter
examen Sid 4
Stalltips
varje
vecka Sid 26
Kennet
alltid ute
Sid 34
i fält
Sid 16
Chefredaktör
& ansvarig utgivare
Helena Giertta
08-613 75 15
hg@journalisten.se
Bl å sTjä rn
an
sr.se/ekoT
Redaktionssekreterare
Qia Rindevall
08-613 75 16
qr@journalisten.se
Layoutansvarig
Julia Nilsson
08-613 75 22
jn@journalisten.se
ns T/ hD
he Te
Dagens ny
Reporter/redigerare
Pär Jansson
08-613 75 17
pj@journalisten.se
Reporter
Håkan Lindqvist
08-613 75 18
hl@journalisten.se
r
Reporter
Hanna Lundquist
08-613 75 23
hlu@journalisten.se
Bildjournalist
Tomas Ohlsson
08-613 75 61
to@journalisten.se
af TonBla De
MeTro
T. se
sM ål anDs
Journalistpraktikant
Jenny Ericsson
08-613 75 93
je@journalisten.se
-TiDning en
TerB oT Te
sv T. se /väs
Annonsansvarig
Eva Agrell
08-613 75 19
ea@journalisten.se
nsny TT
Reporter Paul Frigyes
MeTro
sv en sk a Da
gBla De T
ex pr es sen
Dagens ny
he Ter
Reporter (vik)
Jonatan Westin
08-613 75 30
jw@journalisten.se
ysTaDs alleh anDa
Tack till Karl Näslund som får boken Fler pressgrodor. Tack också till Håkan Iwar, Bo Wallin, Jan Sundström, Birgit Tyréus,
Per Erik Lund, Lars Gunnar Erlandson, Birgit Björneskog, Björn Lindén, Sven Åke Håcanson, Maria Wiberg med flera.
Årgång 108
Postadress Box 1116, 111 81 Stockholm
Besöksadress Vasagatan 50
Telefon 08-613 75 00 (vxl)
Fax 08-411 58 35
Redaktionella ärenden 08-613 75 20
eller e-post: redaktionen@journalisten.se
Platsannonser 08-613 75 19
eller e-post: annons@journalisten.se
Produktannonser Ad4 You Media
Filippa Widman, 08-556 950 44
Hemsida Journalisten.se
Prenumerationsärenden 08-613 75 19
Annons- och prenumerationspriser
Se Journalisten.se/annonsera
Upplaga 18 800 ex (TS 2010)
Medlem i Sveriges Tidskrifter.
Räckvidd 35 000 läsare (Orvesto 2010)
Text i databas För frilansar anslutna
till Alis har tidningen träffat särskilt avtal
om elektronisk lagring och publicering.
Avtalet kan även tillämpas för frilansar
tillhörande Läromedelsförfattarnas förening, Journalistförbundet, Dramatikerförbundet och Författarförbundet.
Tryckeri V-TAB, Västerås, 2011
ISSN NR 0022-5592
Den som anser att Journalistens publicering är ett
brott mot de pressetiska reglerna kan anmäla tidningen till Allmänhetens pressombudsman (se www.
po.se). Den som anser att tidningens medarbetare i
sitt arbete brutit mot de yrkesregler som finns kan
anmäla detta till Yrkesetiska nämnden (se www.sjf.se
under Yrkesfrågor & Mediepolitik: Yrkesetik och YEN).
12 maj–1 juni 2011 Journalisten 51
Posttidning B-post
illustration catharina nygård holgersson
■ Postadress Box 1116, 111 81 Stockholm ■ Tel 08-613 75 20 ■ E-post redaktionen@journalisten.se ■ Hemsida Journalisten.se
Utan brallor i Skåneidyllen
misstaget
på bar gärning
V
interdagen var gnistrande vacker när jag, den resande reportern, ryckte
ut för att mitt på den skånska
landsbygden göra en intervju
med en kvinna som hade en
dramatisk historia att berätta.
Jag anade inte att det väntade
dramatik även på mig.
Med min gamla Volvo hade
jag tagit mig genom vinterlandskapet till den lilla by på landet
där intervjun skulle äga rum.
Där skulle jag sammanstråla
med en lokal fotograf, som jag
aldrig träffat förr.
Det var snö, det var halt, vägen till intervjupersonens hus
låg i en uppförsbacke, men jag
körde försiktigt.
Det hjälpte inte. Plötsligt gled bilen och satt sedan
ohjälpligt fast i en snödriva,
mitt i backen. Jag vred på ratten, jag försökte köra bakåt och
framåt. Hjulen snurrade som
besatta, men tog mig ingenvart.
En doft av bränt gummi
spred sig över nejden. Ja, ni
vet.
I ett akrobatnummer som
krävde mer
vighet än
jag egentligen är mäktig lyckades
jag med en
hand skala
av mig alla
yllebyxor.”
Plötsligt kände jag hur naturen, som det heter, kallade.
Jag var kissnödig. Kylan gjorde
att det trängde på alldeles extra
mycket. Jag öppnade bildörren
och satte ner en fot på vägen.
Den var lika glashal som sluttande.
Det kunde inte hjälpas.
I ett akrobatnummer som
krävde mer vighet än jag egentligen är mäktig lyckades jag
med en hand skala av mig alla
yllebyxor, samtidigt som jag höll
mig i ratten med den andra.
I skydd av dörren och sittande
på huk kunde jag så äntligen
lätta på trycket. Jag drog en befrielsens suck.
I samma stund hörde jag
glada tutningar nedåt vägen.
Det var fotografen, han som jag
skulle träffa för allra första gången. Hans bil var rena bandvagnen och närmade sig i raketfart
över snö och is.
Det är klart att det kan tyckas
att det är ynkligt att tala om panik i ett sådant sammanhang,
men det var precis vad jag kände.
Jag kämpade, jag slet, jag drog
med min enda lediga hand där
jag satt med bar och blåfrusen
ändalykt och tre par yllebyxor i
knävecken.
Samtidigt hörde jag hur bilen
med fotografen bromsade in
och så ljudet av steg som närmade sig i snön.
– STOPP – rör dig inte ur
fläcken, röt jag.
Fotstegen stannade av.
Pressfotografer är, som bekant, ett härdat släkte, men det
var ändå en lätt orolig stämma
jag hörde från andra sidan bilen:
– Vad är det som pågår?
Tja, pågår och pågår. Det
handlade om högst naturliga
saker, men ingenting som man
vill inviga en okänd, manlig kollega i.
Jag teg.
– Är det Birgitta, undrade rösten.
Åh, vad jag i denna stund hade
önskat att jag inte var Birgitta,
men det tjänade inte mycket till
att neka.
– STOPP, skrek jag än en
gång och insåg att jag fått min
sista chans.
Men uppbjudande av mina
absolut sista krafter lyckades jag
med enhandsfattning dra upp
alla byxorna. Sedan stack jag
med oberörd min – inbillar jag
mig – upp huvudet över biltaket
och mötte fotografens blick.
Om jag säger att han såg konfunderad ut så har jag inte sagt
för mycket.
– Jag fastande, sa jag.
Det lät dumt.
– Jag förstår det, sa fotografen.
Jag hajade till, men drog sedan en lättnadens suck.
Fastnade med bilen i snö, menade han förstås. Inte fastnade
med byxorna i knävecken.
Ibland är man tacksam för att
karlar har så himla dålig fantasi.
BIRGITTA OHLSSON
Har du gjort
något dråpligt
misstag i jobbet?
Berätta för oss på Journalisten!
Mejla din historia till:
redaktionen@journalisten.se