Lupp

Resultat från
Luppundersökningen
Alvesta kommun 2010
Mohlin & Vestskov Marknadsinformation AB
Skeppsbron 28
111 30 Stockholm
www.mvmarknadsinfo.se
Mars 2011
Mohlin & Vestskov Marknadsinformation AB
Företaget har dokumenterad kompetens inom forskningsmetodik,
statistisk analys, kvalitativ analys, intervjuteknik, företagsekonomi och
marknadsföring, arbets- och organisationspsykologi samt
beteendevetenskap.
Detta bidrar till undersökningar med utpräglad helhetssyn, från
undersökningsdesign, frågekonstruktion, urval, genomförande till analys
och presentation.
Mohlin & Vestskov Marknadsinformation AB tillhandahåller
beslutsunderlag i form av marknadsundersökningar,
attitydundersökningar, marknadskartläggningar, projektutvärderingar
samt kund- och personalutvärderingar.
2
Innehållsförteckning
Inledning
Bakgrund och metod för datainsamling
Databearbetning
Redovisning av undersökningsresultat
4
4
4
Bakgrundsfrågor
Fritidssituation
Skola
Politik, samhälle och inflytande
Trygghet och mobbning
Hälsa, tobak, alkohol och droger
Orättvis behandling
Arbete
Framtiden
5
11
20
26
32
36
43
45
48
Resultat
3
Inledning
Bakgrund och metod för datainsamling
Med hjälp av Ungdomsstyrelsens enkätundersökning LUPP (Lokal uppföljning
av ungdomspolitiken) har Alvesta kommun under hösten 2010 genomfört en
undersökning bland kommunens ungdomar på högstadiet. I enkäten har
ungdomarna svarat på frågor om inflytande och demokrati, arbete, hälsa,
trygghet, fritidsutbud, situationen i skolan och framtiden.
Enkäten ska ge kommunen ett brett material om hur unga upplever sin
livssituation och vara ett bra sätt att öka kunskapen om kommunens ungdomar.
Innehållet i enkäten täcker flera politikområden och tanken är att resultatet ska
användas som underlag i politiska beslut och vara ett verktyg för kommunens
förvaltningar.
Mellan 2001 och 2010 har cirka 1/3 av landets kommuner genomfört LUPP. I
år är Alvesta en av 32 kommuner runt om i landet som genomför LUPP.
Det finns tre olika utformningar av enkäten anpassade efter åk 7-9; gymnasiet
samt gruppen 19-25 år. Alvesta genomförde enkäten i årskurs 7-9.
Genomförandet av enkäten skedde under senhöst 2010 på Grönkullaskolan,
Vislandaskolan och Mohedskolan.
Undersökningen var en totalundersökning bland kommunens 568
högstadieelever. 543 elever besvarade enkäten.
Databearbetning
Data har samlats in elektroniskt och analyserats i statistikprogrammet SPSS.
Redovisning av undersökningsresultatet
Resultatet är i huvudsak uppdelat i tio sektioner vilka är; Bakgrundsfrågor,
Fritidssituation, Skola, Politik, samhälle och inflytande, Trygghet och
mobbning, Hälsa, tobak, alkohol och droger, Orättvis behandling, Arbete samt
Framtiden.
Frågorna redovisas i huvudsak i den ordning de ställdes i frågeformuläret.
4
543 elever på högstadiet har
deltagit i undersökningen
Resultat
Bakgrundsfrågor
I undersökningen ställdes ett antal bakgrundsfrågor i syfte att få en uppfattning
om situationen för ungdomarna i Alvesta kommun som ingått i
undersökningen. I följande avsnitt redovisas antal svar, könsfördelning, skola,
social bakgrund sysselsättning och boendesituation.
Antal svar
Totalt har 543 elever besvarat enkäten.
Kön
Det är något fler svar i undersökningen från killar än tjejer, nästan 54 procent
att jämföra med lite drygt 46 procent.
60%
53,8%
50%
46,2%
40%
30%
20%
10%
0%
Kille
Tjej
Diagram – De svarande uppdelat på kön. Procent.
5
Skola
Skola
Lite drygt 48 procent av de svarande går på Grönkullaskolan, lite drygt 30
procent på Vislandaskolan samt nästan 22 procent på Mohedaskolan.
60%
50%
48,1%
40%
30,1%
30%
21,9%
20%
10%
0%
Grönkullaskolan
Vislandaskolan
Mohedaskolan
Diagram – De svarande uppdelat på vilken skola de går på. Procent. Bortfall 0,7 procent.
Årskurs
Störst andel av de svarande går i årskurs nio vilket drygt 38 procent uppgett,
drygt 32 procent går i årskurs sju och lite drygt 29 procent går i årskurs åtta.
45%
38,7%
40%
35%
32,1%
29,2%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
Åk 7
Åk 8
Åk 9
Diagram – De svarande uppdelat på vilken årskurs de går i. Procent. Bortfall 0,2 procent.
6
Boende
Vem ungdomarna bor med
Det vanligaste är att de svarande bor tillsammans med bägge sina föräldrar
vilket nästan 72 procent har uppgett att de gör. Drygt 14 respektive 12 procent
bor antingen växelvis hos sina föräldrar respektive endast hos en av dem.
Nästan 2 procent av de svarande bor inte hos någon av sina föräldrar.
80%
71,8%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
14,5%
12,0%
10%
1,7%
0%
Båda mina
föräldrar
Ibland hos pappa Enbart med en av Inte med någon av
och ibland hos
mina föräldrar
mina föräldrar
mamma
Diagram – De svarande uppdelat på boendesituation. Procent.
Boendeform
Det är vanligast att bo i villa,
gård eller radhus vilket 85
procent har uppgett att de
gör.
Majoriteten av de svarande, 85 procent, bor i villa, gård eller radhus. Lite drygt
11 procent bor i lägenhet och nära 4 procent uppger annan boendeform.
90%
85,0%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
11,3%
10%
3,7%
0%
Villa, gård eller radhus
Lägenhet
Inget alternativ stämmer
för mitt boende
Diagram – De svarande uppdelat på boendeform. Procent. Bortfall 0,6 procent.
7
Födelseland och svenskt medborgarskap
Födelseland
Majoriteten av de svarande, nästan 91, är födda i Sverige. Ungefär lika många,
drygt 4 procent är födda i eller utanför Europa och slutligen lite drygt en halv
procent i Norden.
När det gäller de svarandes föräldrar så är det ungefär lika stor andel, lite över
80 procent gällande både mamma och pappa som är födda i Sverige. En något
större andel gällande både mamma och pappa än de svarande är sedan födda i
annat land än Sverige.
Pappa
Mamma
Elev
80,6%
81,4%
90,8%
Sverige
1,9%
1,3%
0,6%
Norden
11,2%
10,6%
4,4%
Europa
6,3%
6,7%
4,2%
Utanför Europa
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Diagram – De svarande uppdelat på födelseland. Procent. Bortfall 0,2 procent för de svarande.
Födelseland
De 51 elever som uppgett att de inte är födda i Sverige har svarat på följdfrågan
hur länge de bott i Sverige. Av dessa har drygt 43 procent bott tio år eller längre
i Sverige, drygt 33 procent fyra till nio år och slutligen drygt 23 procent kortare
tid än tre år.
50%
45%
43,1%
40%
33,3%
35%
30%
23,5%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
10 år eller längre
4–9 år
Diagram – De svarande uppdelat på födelseland. Procent.
8
0–3 år
Nästan 91 procent av de
svarande är födda i Sverige.
Svensk medborgare
En klar majoritet av de svarande är svenska medborgare, drygt 96 procent.
9
Föräldrarnas sysselsättning och
utbildningsbakgrund
Föräldrars sysselsättning
Majoriteten av de svarandes
föräldrar arbetar.
Majoriteten av föräldrarna arbetar.
Pappa
Mamma
86,9%
83,0%
Arbetar
1,5%
4,1%
Studerar
Föräldraledig
0,0%
1,9%
4,1%
3,3%
Arbetslös
Pensionerad
1,5%
0,2%
0,9%
3,3%
Sjukskriven
1,7%
1,3%
Annat
3,5%
3,0%
Vet inte
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Diagram – De svarande uppdelat på föräldrarnas sysselsättning. Procent. Bortfall 0,6 procent
för de svarande.
Föräldrars företagande
Drygt 27 procent av föräldrarna till eleverna driver företag.
80%
67,4%
70%
60%
50%
40%
30%
27,4%
20%
10%
5,2%
0%
Ja
Nej
vet ej
Diagram – De svarande uppdelat på om föräldrarna driver företag eller inte. Procent. Bortfall
1,1 procent för de svarande.
10
Fritidssituation
I undersökningen ställdes ett antal frågor om ungdomarnas fritid och med detta
menades tiden utanför skolarbetet. I följande avsnitt redovisas hur mycket fritid
ungdomarna har, vad de vill ha ut av denna samt vilka internationella
erfarenheter de har.
Fritid
Hur mycket fritid har ungdomarna?
En majoritet av ungdomarna, drygt 68 procent av de svarande upplever att de
har lagom med fritid och att de känner att de hinner med att göra vad de vill.
Drygt 11 procent upplever att de har för mycket fritid och drygt 19 procent
upplever att de har för lite fritid.
80%
68,8%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
19,6%
11,6%
10%
0%
Jag känner ofta att jag
Jag känner att jag har
Jag känner ofta att jag
har så mycket fritid att lagom med fritid och att har så lite fritid att jag
jag inte vet vad jag ska jag hinner med att göra inte vet hur jag ska hinna
göra med min tid
det jag vill
med det jag vill
Diagram – De svarande uppdelat på hur mycket fritid de upplever att de har. Procent. Bortfall
0,2 procent för de svarande.
11
Nära 20 procent av de
svarande upplever att de har
för lite fritid.
Nöjda med sin fritidssituation
En majoritet, drygt 78 procent av de svarande upplever att det finns väldigt mycket
eller ganska mycket att göra som de är intresserade av på sin fritid.
60%
52,3%
50%
40%
30%
26,2%
16,8%
20%
10%
4,8%
0%
Det finns väldigt
mycket att göra
Det finns ganska
mycket att göra
Det finns ganska
lite att göra
Det finns väldigt
lite/ingenting att
göra
Diagram – De svarande uppdelat på hur mycket det finns att göra som de är intresserade av på
deras fritid. Procent. Bortfall 0,2 procent för de svarande.
12
Majoriteten av eleverna anser
att det mycket eller ganska
mycket att göra som de är
intresserade av på sin fritid.
Var träffas ungdomarna på fritiden
En majoritet av eleverna, drygt 80 procent, träffar sina kompisar hemma när de
umgås på fritiden. Det näst vanligaste stället, som drygt 41 procent uppgav, var
att träffas utomhus.
Hemma hos varandra
80,7%
På ett café
1,3%
På ett ungdomens hus, en fritidsgård …
På en restaurang, pub, bar eller …
17,9%
0,7%
I en idrottshall/sporthall eller på …
14,4%
Utomhus
41,6%
I en föreningslokal
0,9%
Inte på någon av ovanstående platser
2,2%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Diagram – De svarande på var de träffar sina kompisar på fritiden. Procent.
13
En majoritet av de svarande
eleverna träffar sina vänner
hemma när de umgås.
Hur ofta ungdomar gör fritidsaktiviteter
I diagram nedan redovisas vilka aktiviteter de svarande gör varje dag eller varje
vecka. De vanligaste aktiviteterna som de gör varje dag r att surfa/chatta på
Internet, spela dator-/TV-spel samt umgås med vänner.
Varje vecka
Varje dag
Hjälper till hemma
35,2%
30,5%
27,1%
Läser
3,0%
4,0%
Spelar rollspel/levande rollspel
Mekar med bilar/motorcyklar/båtar/skotrar/andra …
Åker skateboard/snowboard (under säsongen)
Besöker bibliotek (inte på skoltid)
Spelar om pengar på internet
4,1%
9,2%
16,1%
5,1%
4,9%
0,2%
1,1%
1,1%
22,9%
Surfar/chattar på internet
Tränar dans/spelar teater
19,00%
2,30%
20,0%
18,3%
Sjunger/spelar instrument/skapar musik
6,2%
1,3%
Fiskar/jagar
26,1%
20,6%
Är ute i naturen
Går på fest
Går på ungdomens hus, fritidsgård eller liknande
Går på café
1,5%
1,0%
0,0%
1,7%
0,0%
1,3%
0,0%
9,4%
22,2%
1,3%
6,2%
2,1%
Deltar i föreningsverksamhet
26,2%
4,5%
Umgås med kompisar
37,6%
Går på sportevenemang utan att delta själv
1,7%
Idrottar/motionerar men inte i klubb eller förening
40,3%
51,8%
12,4%
0,0%
51,1%
12,0%
14,6%
Idrottar/motionerar i klubb eller förening
20,0%
Diagram – De svarande uppdelat på vad de gör på sin fritid samt hur ofta. Procent.
14
41,9%
11,0%
1,7%
Målar/syr/annan skapande verksamhet
Går på konsert
68,6%
28,9%
Spelar datorspel/tv-spel
Går på teater/musikal/dansuppvisning
46,9%
27,5%
25,4%
Skriver
Går på museum/utställning
Den vanligaste
fritidsaktiviteten bland
eleverna är att surfa/chatta på
Internet.
40,0%
60,0%
80,0%
Aktiviteter ungdomarna avstår att göra på sin fritid beroende på
om de är kille eller tjej
Nära 14 procent av de svarande uppger att det finns saker som de avstår att
göra på sin fritid beroende på att de är kille/tjej. Drygt 51 procent av de
svarande upplever inte något sådant hinder medans lite drygt 34 procent inte
vet om så är fallet.
Nära 14 procent av eleverna
avstår att göra vissa saker på
sin fritid beroende på att de är
kille/tjej.
60%
51,7%
50%
40%
34,4%
30%
20%
13,8%
10%
0%
Ja
Nej
Vet ej
Diagram – De svarande uppdelat på om det finns aktiviteter de skulle vilja göra på sin fritid
men som de avstår att göra beroende på om de är kille eller tjej. Procent.
15
Föreningsliv
Medlemskap i en förening
Nära 60 procent av eleverna är med i en förening och av dessa är en majoritet
aktiva medlemmar.
60%
Nära 60 procent av eleverna
är med i någon förening. Det
vanligaste är att vara med i en
skolförening vilket nästan 39
procent av eleverna är.
49,2%
50%
40,1%
40%
30%
20%
6,6%
10%
4,1%
0%
Inte medlem
Passiv medlem
Aktiv medlem
Förtroendeupp.
Diagram – De svarande på om de är medlem i en förening eller inte. Procent.
Vilken typ av föreningar eleverna är medlemmar i
Det vanligaste är att vara med i en skolförening vilket nära 39 procent av
eleverna har uppgett att de är. Det som är mest ovanligt är att vara med i en
organisation/förening för samhällsfrågor vilket endast lite drygt sex procent
uppger att de är medlemmar i.
Skolförening
38,9%
Friluftsförening
11,2%
Religiös förening/församling
23,2%
Kulturförening
20,8%
Hobbyförening
20,6%
Politisk parti/ungdomsförbund
7,0%
Förening/organisation för samhällsfrågor
6,4%
Datorförening/spelförening
Supporterklubb
11,0%
13,6%
Annan
18,0%
0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45%
Diagram – De svarande uppdelat på föreningarna de är medlemmar i. Procent.
16
Resor och internationella erfarenheter
Resor de senaste 12 månaderna
Lite drygt hälften av de svarande har varit utomlands under det senaste året. En
något mindre andel, lite drygt 39 procent har semestrat i Sverige under det
senaste året. 19 procent av eleverna har inte varit på någon semesterresa det
senaste året som varat minst en vecka.
60%
50,3%
50%
40%
39,2%
30%
19,0%
20%
10%
0%
I Sverige
Utomlands
Nej
Diagram – De svarande uppdelat på om under de senaste 12 månaderna har gjort en
semesterresa eller inte. Procent.
Drygt 44 procent av eleverna har varit utanför Sverige utan sällskap av sina
föräldrar.
17
81 procent av eleverna har
varit på en semesterresa det
senaste året som varat minst
en vecka.
Anledning till resor
240 av totalt 543 elever har besvarat denna fråga. Den vanligaste anledningen
till att åka utomlands är semester vilket lite drygt 87 procent har uppgett. Att
besöka släkt eller vänner är den näst vanligaste anledningen till att åka
utomlands vilket lite drygt 37 procent av de svarande har uppgett.
Ingen av de svarande har varit volontär.
Arbetat
1,2%
Studerat
5,4%
Varit volontär
0,0%
Ungdomsutbyte
2,9%
Semester
87,1%
Släkt/vänner
37,1%
Annat
23,3%
0%
20%
40%
60%
80%
Diagram – De svarande uppdelat på vad de har gjort på sina resor Procent.
18
100%
De ungdomar som inte hade arbetat, studerat, varit volontär eller varit på
ungdomsutbyte fick följdfrågan om vad som skulle få dem att göra detta. Totalt
har 522 elever besvarat denna fråga.
Det vanligaste svaret vilket lite drygt 34 procent har uppgett är att eleverna
skulle behöva mer pengar. Att de inte är intresserade, skulle behöva mer
information och att elevernas föräldrar skulle tillåta det har drygt 28 procent
uppgivit för varje anledning.
40%
35%
30%
25%
20%
15%
10%
5%
0%
34,1%
28,5%
28,4%
28,2%
13,0%
Det spelar
ingen roll, jag
är inte
intresserad av
något av det
Jag skulle
behöva mer
pengar
Jag skulle
behöva mer
information
om hur jag ska
göra för att
komma iväg
Att mina
föräldrar
tillåter det
Annat
Diagram – De svarande uppdelat på vad som skulle få dem att arbeta, studera, vara volontär
eller åka på ungdomsutbyter Procent.
19
Skola
I undersökningen ställdes ett antal frågor om skolan för att skapa en bild av hur
ungdomarna upplever denna. I följande avsnitt redovisas ungdomarnas bild av
sin skolsituation.
Skolmiljö
Hur eleverna upplever klimatet på sin skola
Majoriteten av eleverna, drygt 80 procent upplever att det är en mycket bra eller
ganska stämning i deras skola. De svarande upplever även i hög grad att elever
och lärare bemöter varandra med respekt vilket drygt 68 procent har uppgett.
20 procent av eleverna upplever främlingsfientlighet är ett problem i skolan.
En majoritet, drygt 80
procent, av eleverna upplever
att det är en bra stämning på
deras skola.
Det finns tillräckligt många ämnen att välja på inom elevens val/individ.
62,9%
Elevrådet tas på allvar och lyssnas på av personalen i skolan
64,1%
Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd
50,4%
Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över i skolan
41,9%
Flickor får bättre möjligheter än pojkar
20,8%
Pojkar får bättre möjligheter än flickor
13,8%
Om en lärare kränker en elev agerar skolan
49,5%
Elever och lärare bemöter varandra med respekt i skolan
68,4%
Sexuella trakasserier är ett problem i skolan
15,6%
Främlingsfientlighet är ett problem i skolan
20,0%
Om en elev mobbar en annan elev agerar skolan
52,5%
Mobbning är ett problem i skolan
24,6%
Det är bra stämning i skolan
80,4%
0%
10%
20%
30%
Diagram – De svarande uppdelat på hur de upplever sin skola – andel som har angett
”Stämmer mycket bra” eller ”Stämmer ganska bra”. Procent.
20
40%
50%
60%
70%
80%
90%
Hur eleverna upplever saker på sin skola
Det som upplevs som mest positivt är möjligheten till att få hjälp och stöd om
eleverna behöver detta vilket drygt 67 procent har uppgett som mycket bra eller
ganska bra. Skolmaten upplevs även den som positiv av drygt 65 procent och
schemat upplevs positivt av drygt 59 procent. Skolmiljön upplevs som mycket
bra eller ganska bra av drygt 36 procent medans motsvarande siffra för
skolmaten ligger på drygt 25 procent.
80%
67,4%
65,3%
70%
59,4%
60%
50%
40%
36,2%
25,4%
30%
20%
10%
0%
Skolmiljön
Skolbiblioteket
Skolmaten
Ditt schema
Möjligheten
att få extra
hjälp och stöd
Diagram – De svarande uppdelat på hur de upplever sin skola – andel som har angett ”Mycket
bra” eller ”Ganska bra”. Procent.
21
Vad eleverna VILL samt FÅR vara med och bestämma om
Det som de svarande vill vara med och bestämma mest om är skolmaten,
proven, läxorna, skolmiljön inne, hur de ska arbeta samt vad de får lära sig
vilket över 70 procent har angett som ”Väldigt mycket” eller ”Ganska mycket”.
Eleverna vill i hög grad vara
med och bestämma över saker
i skolan.
Det som eleverna får vara med och bestämma mycket om är skolmiljön inne,
hur de ska arbeta samt vad de ska lära sig men siffran här ligger på över 35
procent gällande svar som ”Väldigt mycket” eller ”Ganska mycket”.
Får bestämma om
Vill bestämma om
19,5%
Schemat
68,2%
17,9%
Skolmaten
72,3%
26,6%
Proven
71,5%
28,0%
Läxorna
75,8%
24,9%
Reglerna i skolan
62,8%
33,0%
Skolmiljön ute, t.ex. skolgården
Skolmiljön inne, t.ex. klassrum och uppehållsrum
38,4%
Hur ni ska arbeta, t.ex. grupparbete/projektarbete
37,9%
71,9%
75,5%
21,1%
Vilka böcker/läromedel ni ska ha
60,5%
37,0%
Vad du får lära dig
0%
10%
20%
30%
40%
Diagram – De svarande uppdelat på hur mycket de VILL samt hur mycket de FÅR vara med
och bestämma om saker på sin skola– andel som har angett ”Väldigt mycket” eller ”Ganska
mycket”. Procent.
22
59,5%
75,2%
50%
60%
70%
80%
Skolk
Det är vanligaste att eleverna inte skolkar vilket nästan 79 procent uppger att de
inte gör.
90%
80%
78,8%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
12,0%
4,4%
10%
1,7%
3,1%
0%
Nej
Ja, någon gång Ja, någon gång Ja, flera gånger Ja, flera gånger
per termin
i månaden
i månaden
i veckan
Diagram – De svarande i uppdelat på om de skolkar eller inte Procent. Bortfall 0,2 procent för
de svarande.
23
Information inför fortsatta studieval
Bland de svarande var det nästan 41 procent, som ännu inte fått någon
information inför valet av gymnasieprogram. Drygt 28 procent uppgav att den
information de fått var mycket bra eller ganska bra.
45%
40,8%
40%
35%
30%
25%
20,2%
20%
15,1%
15%
10%
8,5%
8,3%
7,0%
5%
0%
Mycket bra Ganska bra Varken bra Ganska dålig Mycket dålig Jag har inte
eller dålig
fått någon
information
Diagram – De svarande uppdelat på om de anser att den information de fått inför val av
gymnasieprogram varit bra eller inte Procent. Bortfall 2,6 procent för de svarande.
24
Deltagit eller kan tänka sig delta i aktiviteter
Det som flest svarande har gjort är att skriva på en namninsamling vilket drygt
16 procent av eleverna har uppgett att de gjort. Detta är även det som störst
andel av de svarande skulle kunna tänka sig göra vilket lite drygt 52 procent har
svarat.
Eleverna kan tänka sig skriva
på namninsamlingar och
skriva insändare.
Näst vanligaste de svarande har gjort är att ha burit märke/symbol som
uttrycket en åsikt vilket lite drygt 12 procent har gjort. Motsvarande som de
skulle kunna tänka sig att göra är att skriva en insändare vilket nästan 41
procent svarat.
Skulle kunna tänka mig att göra
Har gjort
Skriva på en namninsamling
52,1%
16,4%
Ta kontakt med någon politiker
35,6%
8,8%
Skriva insändare
40,9%
7,7%
Bära märken/symboler som uttrycker en åsikt
31,0%
12,1%
Delta i bojkotter/köpstrejker
24,4%
3,0%
Delta i lagliga demonstrationer
36,5%
5,6%
Vara medlem i ett politiskt parti
29,5%
3,4%
Chatta/debattera politik på internet
25,3%
6,5%
Delta i olagliga demonstrationer/aktioner
4,5%
Måla politiska slagord på allmän plats
3,7%
Ockupera byggnader
2,4%
15,7%
13,6%
13,9%
10,6%
4,7%
Skada andras/allmän egendom i protest
0%
10%
20%
30%
40%
Diagram – De svarande uppdelat på vilka aktiviteter de har gjort respektive skulle kunna tänka
sig att göra. Procent.
25
50%
60%
Politik, samhälle och inflytande
I undersökningen ställdes ett antal frågor som handlade om ungdomarnas
intresse för samhällsfrågor, politiskt deltagande, viktiga politiska satsningar
samt inflytande i samhället. I detta avsnitt redovisas svaren för dessa frågor.
Intresse av politik och samhällsfrågor
Intresse för politik
Drygt 25 procent av eleverna är mycket eller ganska intresserade av politik
medans nästan 41 procent uppger att det inte alls är intresserade av detta.
45%
40,9%
40%
33,6%
35%
30%
25%
20,0%
20%
15%
10%
5,5%
5%
0%
Mycket
intresserad
Ganska intresserad
Inte särskilt
intresserad
Inte alls
intresserad
Diagram – De svarande uppdelat på om de är intresserade av politik eller inte. Procent. Bortfall
0,4 procent för de svarande.
26
Drygt 25 procent av eleverna
är mycket eller ganska
intresserade av politik.
Vad ungdomarna anser att politikerna ska satsa på
Eleverna fick fylla i max fyra områden de ville att politikerna skulle satsa på i
den kommun ungdomarna bor.
Det som flest elever ansåg att politikerna skulle sats på var skolan vilket nästan
43 procent angav. Näst vanligast var sjukvår följt av arbetet mot kriminalitet
samt av lika lön för män och kvinnor.
Ungas psykiska hälsa
10,7%
Fritidsaktiviteter
16,9%
Äldreomsorg
9,9%
Barnomsorg
9,6%
Skola
42,9%
Sjukvård
30,8%
Djurens rättigheter
15,3%
Stöd till kulturverksamheter för unga
2,2%
Stöd till föreningar
6,4%
Ställen där ungdomar kan träffas
14,5%
Skapa arbeten för unga
27,6%
Arbete för att minska användandet av alkohol …
Kollektivtrafik, t.ex. bussar och tåg
14,9%
12,5%
Lika lön för lika arbete för män och kvinnor
Gator, vägar och cykelbanor
30,2%
8,5%
Arbete för miljön
12,7%
Arbetsmiljö i skolan
12,2%
Idrottsanläggningar
Bostäder för unga
Arbete mot främlingsfientlighet och rasism
22,1%
20,1%
18,8%
Arbete mot kriminalitet
30,4%
0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50%
Diagram – De svarande uppdelat på vad de anser vara de viktigaste områdena politiker i deras
kommun ska arbeta med. Procent.
Möjligheter för ungdona att framföra sina åsikter till dem som
bestämmer i kommunen
Drygt 18 procent av eleverna anser att de har mycket stora eller ganska stora
möjligheter att framföra sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen.
Drygt 18 procent av eleverna
anser att det har möjlighet att
framföra sina åsikter till dem
som bestämmer i kommunen.
27
Viljan att vara med och påverka i frågor som rör ungdomarnas
kommun
Drygt 41 procent av eleverna vill vara med och påverka i frågor som rör den
kommun där de bor.
De ungdomar som svarat att de inte ville vara med och påverka, 316 stycken,
fick en följdfråga om vilken anledningen var till att de inte ville detta.
Det som de flesta angav som anledning var att de inte var tillräckligt
intresserade, lite drygt 55 procent av eleverna angav detta som anledning. Den
näst vanligaste anledningen var att eleverna ansåg att de kunde för lite om
ämnet vilket lite drygt 34 procent angav.
60%
55,1%
50%
40%
30%
34,2%
22,5%
23,1%
20%
10%
13,9%
4,7%
0%
Jag kan för Jag är inte Jag har inte Jag tror inte Jag är på väg
lite om hur tillräckligt
tid
att det
att flytta
jag ska göra intresserad
spelar
från
någon roll, kommunen
de som
bestämmer
lyssnar nog
inte i alla fall
Annat
Diagram – De svarande uppdelat på varför de inte vill vara med och bestämma i frågor som rör
den kommun där de bor. Procent.
28
Vem ungdomarna vänder sig till om de vill vara med och påverka
Nästan 50 procent av eleverna vet inte till vem de skulle vända sig om de ville
vara med och påverka något i den kommun där de bor. Bland dem som har
angivit något alternativ är det vanligaste att de skulle vända sig till en personlig
kontakt/någon de känner samt även tjänstemän eller politiker vilket lite drygt
18 respektive 14 procent har angett.
Personlig kontakt/någon jag känner
Nära hälften av eleverna vet
inte vem de ska vända sig till
om de ville vara med och
påverka något i kommunen.
18,1%
Politiskt parti eller politiskt
ungdomsförbund
14,2%
Förening eller organisation
7,7%
Medierna
5,5%
Tjänstemän eller politiker
9,0%
Någon organiserad ungdomsgrupp som
jobbar med inflytande
9,6%
Vill inte påverka
10,0%
Annat
5,2%
Vet inte
49,8%
0%
10% 20% 30% 40% 50% 60%
Diagram - De svarande uppdelat på till vem de skulle vända sig om de vill vara med och
påverka i den kommun där de bor. Procent. Bortfall 0,2 procent för de svarande.
29
Träffa beslutsfattare i kommunen
Drygt 62 procent av eleverna anser att det är mycket eller ganska viktigt att
beslutsfattare i kommunen och grupper av ungdomar träffas och diskuterar.
När det sedan kommer till frågan om de själva vill träffa en beslutsfattare i
kommunen är siffrorna betydligt lägre drygt 31uppger att de skulle vilja detta.
70%
62,2%
60%
50%
40%
31,5%
30%
20%
10%
0%
Andel som tycker att det är mycket
viktigt eller ganska viktigt att
beslutsfattare i kommunen och
grupper av ungdomar träffas
Andel som skulle vilja träffa en
beslutsfattare i kommunen
Diagram – De svarande uppdelat på om de tycker det är viktigt och om de själva vill träffa
beslutsfattare eller inte. Procent.
30
Drygt 62 av eleverna anser att
det är viktigt att politiker
träffar dem och diskuterar.
Ungdomars intresse av samhällsfrågor och vad som händer i
andra länder
Drygt 52 procent av eleverna är mycket eller ganska intresserade av vad som
händer i andra länder jämfört med lite drygt 34 procent när det gäller
samhällsfrågor.
60%
En större andel av eleverna är
intresserade av vad som
händer i andra länder än av
samhällsfrågor.
52,7%
50%
40%
34,2%
30%
20%
10%
0%
Andel som är mycket eller ganska
intresserade av samhällsfrågor
Andel som är mycket eller ganska
intresserade av vad som händer i
andra länder
Diagram – De svarande uppdelat på om de är intresserade av samhällsfrågor och vad som
händer i andra länder eller inte. Procent.
31
Trygghet och mobbning
I undersökningen ställdes ett antal frågor som handlade om trygghet, våld och
mobbning vilka redovisas för i detta avsnitt.
Trygghet
Utsatta för obehagliga händelser
På frågan om eleverna har utsatts för någon obehaglig händelse (uppräknade
alternativ) det senaste halvåret svarar en majoritet, nästan 75 procent att inget
av detta hade hänt dem.
Av dem som blivit utsatt för något är det vanligaste att någon har stulit något
från dem vilket drygt 12 procent uppger. Det näst vanligaste är att någon hotat
dem vilket lite drygt 11 procent uppgett.
Jag har inte vågat gå ut
6,1%
Någon har hotat mig
11,3%
Någon har stulit från mig
12,5%
Jag har blivit utsatt för misshandel
3,3%
Jag har blivit utsatt för sexuellt
våld/utnyttjande
2,6%
Inget av detta har hänt mig
74,7%
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80%
Diagram – De svarande uppdelat på om de blivit utsatta för några obehagliga händelser eller
inte under det senaste halvåret samt i så fall vilka händelser. Procent. Bortfall 0,2 procent för de
svarande.
32
Nära 75 procent av eleverna
har inte råkat ut för någon
obehaglig händelse det senaste
halvåret.
Ställen där ungdomar känner sig trygga
Det ställe där flest ungdomar känner sig trygga alltid samt oftast är utomhus i
deras bostadsområde på dagen vilket lite drygt 97 procent har uppgett. Detta
ställe är tätt följt av hemmet, i klassrummet på rasterna i skolan samt på väg till
eller från skolan.
Ungdomarna känner sig
tryggast utomhus i sitt
bostadsområde på dagen.
Det ställe där eleverna känner sig minst trygga är i utomhus i deras
bostadsområde på kvällen. Dock är andelen som uppgivit alltid eller oftast för
detta ställe ändå relativt hög, drygt 87 procent.
I hemmet
96,8%
På buss, tåg, tunnelbana eller liknande
92,6%
Ute på stan, på allmän plats
92,9%
På diskotek eller annat nöjesställe
89,8%
På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande
94,0%
På rasterna i skolan
96,0%
I klassrummet
96,1%
På väg till eller från skolan
95,9%
Utomhus i mitt bostadsområde på kvällen
87,7%
Utomhus i mitt bostadsområde på dagen
97,2%
0%
10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Diagram – De svarande uppdelat på var de känner sig trygga – andel som svarat ”Ja, alltid”
samt ”Ja, oftast” Procent.
33
Mobbning
Det är en marginellt större andel av eleverna som uppger att de har blivit
utsatta för mobbning än de som uppger att de utsatt någon annan för
mobbning – drygt 14 procent.
30%
25%
20%
15%
14,3%
14,7%
Andel som har blivit mobbade eller
utfrysta det senaste halvåret
Andel som själva deltagit i mobbning
eller utfrysning under det senaste
halvåret
10%
5%
0%
Diagram – De svarande uppdelat på om de har blivit utsatta för eller utsatt andra för mobbning
eller utfrysning under det senaste halvåret. Procent.
34
Drygt 14 procent av eleverna
har under det senaste halvåret
blivit utsatta för mobbning
eller utfrysning.
De 77 eleverna som uppgav att de hade blivit utsatta för mobbning eller
utfrysning under det senaste halvåret fick svara på en följdfråga var detta hade
hänt.
Mobbning sker oftast på
raster i skolan.
De två vanligaste ställena svar på rasterna i skolan eller i klassrummet vilket lite
drygt 66 respektive drygt 45 procent har uppgett.
Utomhus i mitt bostadsområde på dagen
7,8%
Utomhus i mitt bostadsområde på kvällen
9,1%
På väg till eller från skolan
13,0%
I klassrummet
45,5%
På rasterna i skolan
66,2%
På träningen
10,4%
I en föreningslokal
5,2%
På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande
11,7%
På diskotek eller annat nöjesställe
9,1%
Ute på stan, på allmän plats
11,7%
På buss, tåg, tunnelbana eller liknande
14,3%
I hemmet
9,1%
I någon annans bostad
10,4%
I någon annans bostad
10,4%
Annat
22,1%
0%
10%
20%
30%
40%
Diagram – De svarande uppdelat på vart de vanligast har blivit utsatta för mobbning eller
utfrysning. Procent.
35
50%
60%
70%
Hälsa, tobak, alkohol och droger
I undersökningen ställdes ett antal frågor som handlade om hur eleverna mår,
ser på sin hälsa samt användandet av alkohol och droger vilka redovisas för i
detta avsnitt.
Hälsa
Hälsotillstånd och kostvanor
En majoritet av eleverna upplever att deras allmänna hälsotillstånd som mycket
eller ganska bra vilket drygt 81 procent har uppgett.
50%
46,6%
45%
40%
34,5%
35%
30%
25%
20%
14,2%
15%
10%
2,4%
5%
2,2%
0%
Mycket bra
Ganska bra
Någorlunda
Ganska dåligt Mycket dåligt
Diagram – De svarande uppdelat på hur de upplever sitt allmänna hälsotillstånd. Procent.
Bortfall 1,3 procent för de svarande.
36
Eleverna anser att deras
allmänna hälsotillstånd är bra.
Nära 60 procent av eleverna upplever att de inte är sjuka lika ofta som andra.
70%
60%
59,7%
50%
40%
34,4%
30%
20%
5,9%
10%
0%
Jag är inte sjuk lika ofta
som andra
Jag är sjuk ungefär lika
ofta som andra
Jag är sjuk oftare än
andra
Diagram – De svarande uppdelat på hur ofta de är sjuka. Procent. Bortfall 0,9 procent för de
svarande.
37
Drygt 49 procent av eleverna uppger att de varje dag eller flera gånger i veckan
känner sig trötta under dagen.
Lite drygt 35 procent av eleverna äter godis eller snack varje dag eller flera
dagar i veckan medans lite drygt 10 procent äter snabbmat i samma omfattning.
Huvudvärk
16,5%
Ont i magen
11,8%
Svårt att somna
22,5%
Känt dig stressad
28,1%
Trött under dagarna
49,5%
Sovit dåligt på natten
22,4%
Att du hoppar över frukosten
31,2%
Att du hoppar över lunchen
15,6%
Att du äter snabbmat
10,1%
Att du äter godis eller snacks
35,1%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
Diagram – De svarande uppdelat på om de lider av olika besvär samt vanor – andel som
uppgett varje dag eller flera dagar i veckan. Procent.
38
60%
Nära 50 procent av eleverna
upplever att de är trötta under
skoldagarna.
Träning
Nära 69 procent av eleverna tränar varje dag eller flera dagar i veckan.
Merparten av eleverna tränar
regelbundet.
Lite drygt 5 procent tränar inte i någon större omfattning.
60%
56,0%
50%
40%
30%
20%
16,9%
12,8%
8,9%
10%
5,4%
0%
Varje dag
Flera gånger i
veckan
En gång i
veckan
Någon gång i
månaden
Mer sällan
eller aldrig
Diagram – De svarande uppdelat på hur ofta de tränar. Procent. Bortfall 0,7 procent för de
svarande.
39
Tobak, alkohol och droger
8 procent av eleverna uppger att de röker cigaretter varje dag eller flera dagar i
veckan.
Det som är minst vanligt bland eleverna är att dricka folköl vilket lite drygt 2
procent uppger att de gör varje dag eller flera dagar i veckan.
Röka cigaretter
8,0%
Snusa
3,2%
Dricka folköl
2,1%
Dricka
starköl/starkcider/alkoläsk/vin/sprit
2,6%
0%
2%
4%
6%
8%
10%
Diagram – De svarande uppdelat på hur ofta de använder tobak och alkohol – andel som
svarat varje dag eller flera dagar i veckan. Procent.
Lite drygt 5 procent, motsvarande fem elever uppger att de inte dricker. Övriga
har fått frågan hur de får tag i alkohol och det vanligaste sättet är från kompisar
eller kompisars syskon vilket drygt 12 procent av eleverna uppger.
Köper själv folköl
Det vanligaste sättet att få tag
i alkohol är genom kompisar
eller deras syskon.
1,1%
Från kompisar eller kompisars syskon
12,7%
Från egna föräldrar (med lov)
5,2%
Från egna föräldrar (utan lov)
5,2%
Från annan vuxen (18 år eller äldre) som bjuder
5,0%
Från annan vuxen (18 år eller äldre) som köper ut åt mig
9,8%
På restaurang, pub eller liknande
0,4%
Tillverkar själv
1,8%
Handlar i ett grannland (Danmark, Norge eller Finland)
0,9%
På annat sätt
8,7%
0%
2%
4%
Diagram – De svarande uppdelat på var de får vanligen får tag i alkohol. Procent.
40
6%
8%
10%
12%
14%
Drygt 41 procent av eleverna uppger att de aldrig dricker så mycket alkohol att
de känner sig berusade. Bland de som dricker så att de känner sig berusade är
det drygt 15 procent som gör detta någon gång i veckan eller någon gång i
månaden.
Frågan bygger på 202 svar.
40%
35,6%
35%
30%
25%
20%
17,3%
16,8%
14,4%
15%
8,9%
10%
6,9%
5%
0%
Aldrig
En gång om
Några
Någon gång
året eller gånger per i månaden
mera sällan
år
Ett par
gånger i
månaden
Någon gång
i veckan
Diagram – De svarande uppdelat på hur ofta de dricker alkohol så att de känner sig berusade.
Procent.
Drygt 7 procent av eleverna uppger att de får dricka alkohol för sina föräldrar
samt lite drygt 25 procent vet inte om de får dricka alkohol för sina föräldrar.
Drygt 7 procent av eleverna
får dricka alkohol för sina
föräldrar.
80%
67,1%
70%
60%
50%
40%
25,2%
30%
20%
10%
7,7%
0%
FÅR dricka alkohol för
sina föräldrar
Får INTE dricka alkohol Vet inte om de får dricka
för sina föräldrar
alkohol för sina föräldrar
Diagram – De svarande uppdelat på om de får dricka alkohol för sina föräldrar eller inte.
Procent. Bortfall 4,2 procent för de svarande.
41
Fem procent av eleverna uppger att de någon gång testat hasch och/eller
marijuana och drygt fyra procent annan narkotika.
Det som störst andel gjorde när de var elva år eller yngre var att röka vilket nära
sju procent av de som röker uppger.
42
Orättvis behandling
I undersökningen ställdes ett antal frågor som handlade om orättvis behandling
med vilket menas att någon eller några medvetet har behandlat eleverna orättvis
på ett allvarligt sätt. Svaren från dessa frågor redovisas i följande avsnitt.
Upplevda orättvisor
Utsatta för kränkningar
Nära 38 procent av eleverna har upplevt att de blivit behandlade på ett så
orättvist sätt det senaste halvåret att de har känt sig kränkta.
När det av vem eleverna har blivit orättvis behandlade av så är det vanligaste av
andra elever vilket lite drygt 45 procent har uppgett. Näst vanligast är att bli
orättvist behandlad av skolans personal vilket drygt 38 procent uppgett.
Sjukvården
Nästan 38 procent av eleverna
upplever sig ha blivit kränkta
eller orättvist behandlade det
senaste halvåret.
6,4%
Polisen/rättsväsendet
7,4%
Socialtjänsten
3,4%
Restaurang/diskotek
5,4%
Organisation eller förening
3,9%
Skolans personal
38,7%
Andra elever
45,1%
Någon i min familj
22,1%
Annan privatperson
12,3%
Annat
20,1%
0%
10%
20%
30%
40%
Diagram – De svarande uppdelat på vem de hade kontakt med när de blev orättvist
behandlade. Procent.
43
50%
De elever som upplevde att de hade blivit orättvis behandlade fick en följdfråga
om vad de trodde att detta berodde på – frågan bygger på 204 svar.
En fjärdedel av de elever som
blivit orättvist behandlade vet
inte anledningen till detta.
25 procent av eleverna vet inte varför de har blivit orättvist behandlade. Av
namngivna saker är utseendet det vanligaste svaret vilket drygt 22 procent av
eleverna uppgett.
Utländsk bakgrund/hudfärg
7,4%
Kön
8,8%
Sexuell läggning
5,4%
Ålder
10,8%
Utseende
22,5%
Funktionsnedsättning
3,9%
Religion
6,9%
Annat
39,2%
Vet inte
25,0%
0%
10%
20%
30%
Diagram – De svarande uppdelat på orsaker till att de blivit orättvist behandlade. Procent.
44
40%
50%
Arbete
I undersökningen ställdes ett antal frågor som handlade om extrajobb,
sommarjobb och arbete i framtiden vilka redovisas i detta avsnitt.
Extra arbete
Arbete på kvällar och helger
Lite drygt 15 procent av eleverna uppger att de just nu har ett extrajobb.
Lite drygt 15 procent av
eleverna har ett extrajobb.
De 79 eleverna som har ett extrajobb fick följdfrågan om hur ofta de arbetar.
Drygt 54 procent arbetar minst en gång i veckan och drygt 30 procent minst en
gång per månad.
60%
54,4%
50%
40%
30,4%
30%
20%
15,2%
10%
0%
Minst en gång i veckan Minst en gång i månaden
Mindre än en gång i
månaden
Diagram – De svarande son som har ett extrajobb just nu uppdelat på hur mycket de arbetar.
Procent.
45
Drygt 33 procent av eleverna hade ett sommarjobb sommaren som gick och
drygt 14 procent hade försökt att få ett sommarjobb utan att lyckas.
Drygt 10 procent av eleverna har försökt att få ett sommarjobb utan att lyckas.
40%
33,5%
35%
30%
25%
20%
15%
14,5%
10,4%
10%
5%
0%
Andel som har försökt att
få ett extrajobb utan att
lyckas
Andel som hade ett
sommarjobb
Andel som har försökt att
få ett sommarjobb utan
att lyckas
Diagram – De svarande uppdelat om de har sökt och fått extra- och sommarjobb eller inte.
Procent.
Det vanligaste sättet att få ett sommarjobb för de svarande är genom någon i
deras familj vilket drygt 44 procent har uppgett. Lite drygt 28 procent har fått
ett sommarjobb genom kommunen men ingen genom Arbetsförmedlingen.
Frågan bygger på 178 svar.
Genom någon i min egen familj
44,4%
Genom annan släkting eller folk jag
känner
Genom arbetsförmedlingen
12,4%
0,0%
Genom kommunen
28,1%
Sökte utannonserad tjänst
1,7%
Kontaktade själv arbetsplatsen
2,8%
På annat sätt
10,7%
0%
10%
20%
30%
Diagram – De svarande uppdelat på hur de fick sitt sommarjobb. Procent.
46
40%
50%
Drygt 33 procent av eleverna
hade ett sommarjobb.
Tänka sig att starta företag
Nära 51 procent av de svarande skulle kunna tänka sig att starta ett företag i
framtiden.
Drygt hälften av eleverna
skulle kunna tänka sig att
starta ett företag.
47
Framtiden
I undersökningen ställdes ett antal frågor som handlade om hur eleverna ser på
sin framtid och vilka planer de har för denna och svaren redovisas i detta
avsnitt.
Planer efter avslutad nuvarande utbildning
Ungdomar i grundskolan
De tillfrågade eleverna fick frågan vad de helst skulle vilja göra efter avslutad
grundskola och på det svarade en majoritet, drygt 55 procent, att de ville
fortsätta på en gymnasieutbildning i en annan kommun. Lite drygt 18 procent
vill fortsätta på en gymnasieutbildning i kommunen och drygt 13 procent vill
börja arbeta direkt efter grundskolan. Nästan 11 procent vet inte vad de vill
göra.
Gå en gymnasieutbildning i den
kommun som jag bor i
18,2%
Gå en gymnasieutbildning i en annan
kommun
55,0%
Börja jobba
13,6%
Annat
2,4%
Vet inte
10,8%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
Diagram – De svarande uppdelat på vad de helst skulle vilja göra direkt efter grundskolan.
Procent. Bortfall 0,9 procent för de svarande.
48
Drygt 55 procent vill fortsätta
på en gymnasieutbildning i en
annan kommun efter
grundskolan.
Bo kvar i kommunen eller flytta från den
Lite drygt 53 procent av eleverna tror att de kommer att flytta ifrån kommunen
där de nu bor. När elva procent tror att de kommer att bo kvar och lite drygt
36 procent vet inte.
60%
53,2%
50%
36,1%
40%
30%
20%
10,8%
10%
0%
Tror att de kommer flytta Tror INTE att de kommer Vet inte om de kommer
från den kommun där de
att flytta ifrån den
att flytta ifrån den
nu bor
kommun där de nu bor kommun dör de nu bor
Diagram – De svarande uppdelat på om de kommer flytta från den kommun där de bor eller
stanna kavar. Procent. Bortfall 0,9 procent för de svarande.
49
Drygt hälften av eleverna tror
att de kommer att flytta ifrån
kommunen där de nu bor.
Anledningar till att flytta från kommunen där de bor
Den vanligaste anledning som eleverna tror skulle få dem att flytta från
kommunen är arbete vilket nästan 45 procent har uppgett. Andra vanliga
anledningar är också studier, flick-/pojkvän, kompisar samt att de vill pröva
något nytt.
50%
45%
44,8%
40%
35%
27,3%
30%
29,3%
27,4%
25%
20%
15%
7,9%
10%
9,9%
5%
0%
Jobb
Studier
Flick-/pojkvän Vill prova på
eller kompisar något nytt
Annat
Vet inte
Diagram – De svarande uppdelat på anledningar till att de tror att de ska flytta från den
kommun där de bor. Procent.
50
Jobb är den vanligaste
anledningen till planerad flytt.
Anledningar till att flytta tillbaka till kommunen där de bor
Den vanligaste anledningen för eleverna att återvända till den kommun de nu
bor i om de en gång har flyttat är närheten till släkt och familj som lite drygt 36
procent svarat. Näst vanligaste anledningen är jobb vilket drygt 25 procent har
uppgett. Drygt åtta procent tror inte att något kan få dem att flytta tillbaka till
kommunen om de en gång har flyttat därifrån.
Jobb
Vanligaste orsaken till att vilja
återvända är närheten till släkt
och familj samt jobb.
25,6%
Studier
4,8%
Flick-/pojkvän eller kompisar
27,4%
Närheten till släkt och familj
36,1%
Bostadssituationen i kommunen
2,2%
Bättre miljö för mina barn att växa upp i
13,1%
Annat
6,6%
Vet inte
13,4%
Ingenting kan få mig att flytta tillbaka
8,7%
0%
5%
10% 15% 20% 25% 30% 35% 40%
Diagram – De svarande uppdelat på anledningar som skulle kunna få dem att flytta tillbaka till
den kommun där de bor nu om de en gång har flyttat från den. Procent.
51
Vart ungdomarna skulle vilja bo om tio år
Störst andel av eleverna skulle helst vilja, om de hade alla möjligheter, att bo i
en storstad i Sverige om tio år vilket drygt 30 procent angett. Det som minst
andel av eleverna skulle önska är att bo på landsbygden i Sverige vilket endast
lite drygt 10 procent uppgett att de vill.
35%
30,8%
30%
25%
21,1%
20%
15%
11,2%
12,9%
13,6%
10,4%
10%
5%
0%
Där jag bor I en storstad I en mindre
På
Utomlands
nu
i Sverige
stad eller landsbygden
tätort i
i Sverige
Sverige
Vet inte
Diagram – De svarande uppdelat på var de helst skulle vilja bo om tio år. Procent. Bortfall 1,3
procent för de svarande.
52
Om tio år vill eleverna vill bo i
en storstad i Sverige.
Planerade högsta utbildning
När eleverna tillfrågas vilken som är den högsta utbildning de planerar att gå är
det vanligaste svaret att vill fortsätta att läsa på högskola eller universitet vilket
lite drygt 32 procent har uppgett. Lite drygt 25 procent tror att de kommer att
sluta studera efter gymnasiet och lite drygt 26 procent vet inte.
35%
En tredjedel av eleverna
planerar att läsa på högskola
eller universitet.
32,1%
30%
26,1%
25,2%
25%
20%
12,7%
15%
10%
5%
2,1%
1,9%
0%
Grundskola
eller
motsvarande
Gymnasieskola Yrkesutbildning Universitet eller
eller
efter gymnasiet
högskola
motsvarande
Annan
utbildning
Vet inte
Diagram – De svarande uppdelat på vilken högsta utbildning de planerar att gå. Procent.
Bortfall 1,3 procent för de svarande.
Hur ungdomarna ser på framtiden
En majoritet av eleverna är mycket positiva (angivit en etta eller tvåa på en
skala där 1 står för ”är mycket positiv” och 7 för ”är mycket negativ”) när det
gäller hur de ser i allmänhet på sin framtid vilket drygt 71 procent har uppgett
som svar.
Nära två procent ser negativt på sin framtid (svarat en sexa eller sjua).
50%
45%
44,4%
40%
35%
27,3%
30%
25%
20%
12,9%
15%
13,3%
10%
1,9%
5%
0,2%
1,5%
6.
7. Är
mycket
negativ
0%
1. Är
mycket
positiv
2.
3.
4. Varken
eller
5.
Diagram – De svarande uppdelat på hur positivt de ser på sin framtid. Procent. Bortfall 1,5
procent för de svarande.
53
Eleverna ser ljust på sin
framtid.