Från privatekonomi till samhällsekonomi

Från privatekonomi till samhällsekonomi
Ingela Hagström, Välfärdsstrateg Uppsala kommun
Ingela.hagstrom@uppsala.se
Jag kommer att prata om:
•
•
•
•
•
•
•
•
Folkhälsans betydelse
Riskgrupper
När privatekonomi blir samhällsekonomi
Påverkansmekanismer
Prislappen
Går det att räkna kostnader på samhällsnivå?
Utmaningar
Exempel på insatser
Folkhälsans betydelse för samhällsekonomin
Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på
lika villkor för hela befolkningen.
Målområden
1. Delaktighet och inflytande i samhället
2. Ekonomiska och sociala förutsättningar
3. Barn och ungas uppväxtvillkor
4. Hälsa i arbetslivet
5. Miljöer och produkter
6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård
7. Skydd och smittspridning
8. Sexualitet och reproduktiv hälsa
9. Fysisk aktivitet
10. Matvanor och livsmedel
11. Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel
Bestämningsfaktorer
”Den svenska paradoxen” – Hälsan bland befolkningen
förbättras men skillnaderna i hälsa ökar (Källa SKL)
Health
”The gap”
1986
Tidslinje
2010
4
Stämmer det i Uppsala?
Ohälsotal i befolkningen 16-64 år, de fem delomården i
kommunen med högst värde 2012, utveckling 2007-2012
Gotts unda
(Statistiska centralbyrån)
Grä nby
Ga ml a Upps a l a -Nyby
55,0
Tuna ba cka r
50,0
Sä vja -Bergs brunna
45,0
Kommunen
40,0
35,0
30,0
25,0
20,0
15,0
10,0
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Riskgrupper
• Personer med fysisk och psykisk ohälsa
Exempel: Långvarig sjukskrivning, ADHD/CD (förekomst ca 3-5%), Missbruk, långvarig depression
• Personer i långvarig arbetslöshet
• Personer med långvarigt ekonomiskt bistånd
• Unga som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, som
varken arbetar eller studerar (NEET)
• Hur familjen har det ekonomiskt och socialt påverkar barn och
ungas uppväxtvillkor
Utbildning förutsättning för egen försörjning
•
Allt färre ungdomar i Uppsala fullföljer gymnasieskolan. Sedan 2008 har elever som fullföljer sin
gymnasieutbildning inom 3 år sjunkit från 74 procent till 67 procent år 2011, från rankning 212 till
284 av landets 290 kommuner
•
Andel som fullföljt utbildning inom 4 år och innan de fyllt 20 år
•
Arbetslösheten bland unga vuxna 18-24 år i Uppsala ligger bland de lägsta i Sverige
(5,7 %)
Hur går ekvationen ihop?
• Fortfarande god arbetsmarknad i Uppsala
• Antal slutförda betyg på vuxenutbildningen ökat
Påverkansmekanismer på individnivå
Källa: Nilsson & Wadeskog
Utanförskapets ekonomiska sociotoper 2012
När privatekonomi blir samhällsekonomi
•
I Uppsala föddes 2 624 barn år 2012
•
Av en årskull barn riskerar en betydande andel (ca 12-13 %) vara helt eller
delvis marginaliserade i vuxen ålder (Nilsson & Wadeskog 2012 Utanförskapets
ekonomiska sociotoper)
•
Statistiskt kommer 0,3% hamna i narkotikamissbruk, 1 % i alkoholmissbruk
och 3 % långvarigt arbetslöshet i vuxen ålder (baserat på siffror från Nilsson &
Wadeskog 2008 Bättre att stämma i bäcken än i ån)
•
En 15-åring som missbrukar kostar samhället 670 000 kr/år (Idéer för livet)
•
En amfetaminist kostar samhället runt 1,4 - 1,7 miljoner kronor per år (CAN)
•
Kommunernas direkta kostnader för alkohol- och narkotikamissbruk var
ungefär 10 miljarder under 2003 (Socialstyrelsen)
Vad består prislappen av?
Källa: Nilsson & Wadeskog Utanförskapets ekonomiska sociotoper 2012
Påverkansmekanismer på gruppnivå
Källa: Nilsson & Wadeskog
Utanförskapets ekonomiska sociotoper 2012
Skillnader mellan Uppsalas stadsdelar
Stadsdelar i Uppsala med högst andel barnfamiljer med försörjningsstöd
25,0%
20,0%
2007
15,0%
2008
10,0%
en
m
m
un
Ko
na
-B
er
gs
br
un
Sä
vja
St
en
Gr
än
b
Va
l
Go
tt s
un
ha
ge
n
2010
y
0,0%
sä
tra
2009
da
5,0%
Flera stadsdelar ligger på 0 %
2011
Går det att räkna kostnader på samhällsnivå?
• Förstudien socioekonomisk analys på stadsdelsnivå som gjordes
inom ramen för Healthy cities visar att kostnaderna eskalerar
Exemplet illustrerar vad det skulle innebära i kostnader om
förvärvsfrekvensen faller i Sävja med 0,5 % per år i 15 år, vilket innebär att
man skulle hamna på en nivå av förvärvsfrekvens på strax under 60 %.
Prislapp: ca 350 mkr
Varför är det så svårt?
Källa: Nilsson & Wadeskog
Utanförskapets ekonomiska sociotoper 2012
Det som inte syns finns inte
Utmaningar…..
Utanförskapets osynliga kostnader
Olika aktörer står för olika delar
De små beslutens tyranni
Ingen har helhetsbilden
Kortsiktiga säkra kostnader men
osäkra långsiktiga vinster
Någon annan ”kammar hem” vinsten
Källa: Nilsson & Wadeskog 2008, 2012
Exempel på riktade satsningar i Uppsala
Föräldrastödsprojekt
• Förebygga framtida psykisk ohälsa hos barn och unga
• Hälsoekonomiska beräkningar visade att satsningen betalade sig själv efter
två år
Uppföljningsansvar/Andra chansen
• Fånga upp ”drop-outs” på gymnasiet
• Hjälpa ungdomar till utbildning eller arbete
Välfärdsjobb
• Motverka marginalisering
• Fler i arbete
• Prioriterade grupper är unga vuxna och föräldrar med försörjningsstöd
Tack!
ingela.hagstrom@uppsala.se